Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Herr talman! Bästa lagting och åhörare! Landskapsregeringen överlämnar nu sin sista tilläggsbudget som berör år 2021. Denna tilläggsbudget sammanstrålar i sådant som avviker från grundbudget samt de tre tidigare tilläggsbudgetarna som lagts för året 2021.

Låt mig först beröra resultatbudgeten för hela året som ni hittar på sista sidan i tilläggsbudgetdokumentet. Här kan vi konstatera att tilläggsbudgeten nummer fyra visar ett överskott på lite över två miljoner. Tittar vi på hela året är årsbidraget som i grundbudgeten var ungefär 10 miljoner negativt så har efter årets tilläggsbudgetar hamnat positivt på ungefär 5,8 miljoner. Årsbidraget utvecklas väldigt positivt. Räkenskapsperiodens resultat som i grundbudgeten var nästan 20 miljoner är nu efter dessa tilläggsbudgetar 9,3 miljoner negativt. Och i dessa 9,3 miljoner finns det en nedskrivning om 5,4 miljoner som jag återkommer till.

Jag kommer nu att kort belysa vissa av de moment som finns upptagna. Anslag i tilläggsbudget nummer fyra. Vi har kostnader för sjötrafiken, här har vi höga kostnader för oförutsedda reparationer och för ersättande tonnage samt en högre nivå på bunkerpris som vi har sett under året. Det har lett till 580.000 euro i högre kostnader.

På intäktssidan så har vi däremot en bättre utveckling, därav 250.000 euro ytterligare. Dessa 250.000 euro beror dels på att det var en försiktig budgetering i grundbudgeten, förstås, man hade ju sommaren 2020 i ryggen och den sommaren vet ju alla hur såg ut. Sedan har även intäkterna nått en rekordnivå. Speciellt fraktintäkterna som på grund av byggnationer ute i skärgården har varit betydligt högre än både normalt förväntat.

ÅHS. I tidigare tilläggsbudgetar har det aviserats att det kommer att komma kostnader relaterade till covid-19. Men där har intäktssidan varit väldigt oklar. Nu har det hela klarnat och nu är det kostnader på ungefär 5,7 miljoner som man räknar med att få ersatta i sin helhet så det är plus minus noll. Men då ska det förstås visas i denna tilläggsbudget.

Sjösäkerhetscentret. Inkomsterna är lägre till följd av mindre kursverksamhet samt lägre inkomster för Michael Sars. Ungefär 84.000 euro lägre inkomster. Dock har man kunnat göra inbesparingar i storleksordningen 62.000 euro så nettoanslaget stannar på 22.000 euro.

Landskapsandelarna för grundskola och stöd för undervisning ökar med 354.000 euro och förklaringen där är dels ökat antal elever i träningsundervisningen samt en övergång mellan två olika beräkningssystem.

På näringssidan finns det en teknisk justering av två program. Det här har inte någon budgetpåverkan men behöver tekniskt justeras mellan momenten.

Glädjande så kan vi konstatera att skatteinkomsterna ännu en gång utvecklas positivt. Förskott på såväl avräkning som på avräkningsbeloppet för 2021 ökar med totalt 7,3 miljoner. Avräkningsbeloppet för 2020 är nu fastställt och har en positiv påverkan på 843.000 euro. Tittar man på hela året så har skatteinkomsterna jämfört med grundbudgeten ökat med 18 miljoner. Och det är först när Ålandsdelegationen tagit sitt beslut som vi tar skatteförändringar med i tilläggsbudgetar.

Slutligen så finns en post på 5,4 miljoner som berör nedskrivningar. Det gäller oavskrivna utgiftsrester för gamla Marsundsbron och för gamla Vårdöbron. Därutöver så ingår kostnadsavföring av projektet Västra Föglö, som vi vet att inte kommer att förverkligas. Tillsammans blir det här i tre posterna 5,4 miljoner.

Inom kort kommer landskapsregeringen att presentera en första tilläggsbudget för år 2022 och i samband med den presentationen så avser jag att informera bland annat om landskapets likviditet. Och i och med detta så föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget omfattar förslaget till fjärde tilläggsbudget för år 2021.

Talman! Intäkterna har varit betydligt bättre än estimerat och det är ju en himla tur för finansministern för pengarna har ju inte hållits i, utan kostnaden har ju också ökat under det här året. Vi är inte i bokslutsläge men vi har en uppdaterad budget. Är finansministern nöjd med hur pengarna har hållits i från landskapsregeringens sida?

Så nöjd man kan vara. Det är klart att det är glädjande för oss alla att intäktssidan ökar, att skatteintäkterna ökar och det ger väl också kanske en visning om att det nya ekonomiska systemet vi gick in för är jättebra. Sedan är det naturligtvis så att när kostnaderna ökar, vem kan vara nöjd med det? Kostnaderna kan öka av olika anledningar. Ökar kostnaderna på grund av att bunkern stiger så har vi svårt att rå på det. Det är tråkigt med det är ett faktum.

Talman! Jag vill återkomma till frågan kring vad är landskapsregeringens strategi egentligen? Man pratar om att man ska göra inbesparingar. Man pratar om att man ska sänka servicen till de enskilda individerna. Men när vi ser på den här budgeten så ser vi ju solklart det att när kostnaderna har ökat och intäkterna har ökat, men fortfarande inte så att resultatet på något sätt ska täcka avskrivningarna, så låter man ändå många kostnader skena iväg utan att man sparar in på annat håll. Vad är landskapsregeringens strategi? Menar finansministern att det fortfarande är läge att föra en finansiellt expansiv politik? Eller menar man att det är dags att dra åt och strama åt? För landskapsregeringen pratar om att strama åt men i budget efter budget så ser vi ett annat agerande i praktiken.

Tack, fru talman! Det här handlar ju om det sista för år 2021. Däremot 2022 och framåt så har vi satt inbesparingsmålen, som alla känner till, med två procents inbesparing på verksamhetskostnaderna och sedan andra procent längre fram. Det är ju helt klart att vi försöker hålla i pengarna så gott det går och ha så stor sparsamhet det överhuvudtaget är möjligt och ifrågasätter förstås alla kostnadsökningar. Men vissa kostnadsökningar kan man ifrågasätta hur mycket man vill men rår inte på dem. Till exempel sådant som uppstår av Covid-19 eller förändringar i samhället på det viset att energipriser går upp.

Tack, talman! Och tack minister Höglund. Skulle minister Höglund kunna redogöra för den så kallade puckeleffektens storlek. Puckeleffekten, alltså när vi bytte avräkningssystem så kom det en så kallad puckeleffekt. Hur stor är den för 2021?

Tack, fru talman! Och tack för frågan ledamot Holmberg. Jag har inte de uppgifterna här och nu. Vi hade en bra puckeleffekt för 2021 och vi har en släng av puckeleffekten även 2022 om jag minns rätt. Men dessa miljoner kan jag inte redogöra för här och nu. Jag skulle behövt fått reda på det i förväg så skulle jag ha kunnat kontrollerat och haft ett bra svar till ledamot Holmberg.

Tack, talman! Det jag har förstått så ligger puckeleffekten för 20/21 på cirka 20 miljoner. Och det kanske man borde ta i beaktande när man nu tittar på resultatet.

Min andra fråga som jag har tjatat väldigt mycket om är den "Höglundska" arbetsgruppen som jag hade hoppats skulle vara tillsatt redan som ska titta på den offentliga ekonomin på Åland. Och förhoppningsvis ha en slutprodukt inför budgetarbetet 2023. Vi är snart inne i februari. Jag tycker själv att tiden börjar bli ganska knapp. Hur ligger det till, när kan lagtinget förvänta sig bli inbjudna till en sådan arbetsgrupp?

Tack, fru talman! Och tack för frågan ledamot Holmberg. Vad gäller det första om puckeleffekten, naturligtvis har den en inverkan på år 2021, en stor positiv inverkan.

Vad gäller den andra frågan om den parlamentariska kommittén i någon form är den nog väldigt nära förestående, kan jag informera ledamot Holmberg om - som jag aldrig har sett så glad som när jag gav det beskedet.

Tack finansministern för presentationen. Från Socialdemokraterna tycker vi väl att det här är en saklig och uppstädning efter fjolåret och har inte på det sättet några stora tankar kring det. Det skulle förstås vara intressant om finansministern kunde utveckla resonemanget lite kring det nya ekonomiska systemet och hur det nu ändå uppenbarligen faller väl ut. Och det är positiva siffror som når Åland. Om man kunde säga något mer hur man tror att det här kommer att se ut framöver.

Jag har också en fråga kring momentet kring Europeiska unionen och pengarna till landsbygdsprogrammet. Är det bara en teknisk justering eller tillförs det nu mera pengar till landsbygdsutveckling?

På den sista frågan, det är en teknisk justering mellan två moment.

Jag är också glad för ledamot Gunells mottagandet av tilläggsbudget nummer fyra. På den första frågan som gäller det nya avräkningssystemet, det nya finansiella systemet, så har jag svårt att här och nu redovisa för det. Men det är en intressant fråga och jag tar den absolut med mig för jag tror att den är av allas vårt intresse. Det är kanske lite för tidigt att i sten uttala sig om hur systemet slår, men de preliminära undersökningar som har gjorts har visat att det var väldigt lyckat. Så långt kommer jag nu.

Jag förstår det mycket väl och jag är nöjd med det svaret om man kan återkomma, kanske i samband med första tilläggsbudget för det här året, i den omfattningen av analys och framåtperspektiv som man kan uppnå i det här tidiga skedet. Men med tanke på att man förutspår en väldigt snabb tillväxt i ekonomin i Finland nästa år, man talar om en tillväxttakt i jämförelse med 1980-talet. Så det händer ju grejer och det gäller för oss nu att vårt system ligger rätt så att både klumpsummedelen från riket liksom gynnar Åland samtidigt som den egna delen där vi räknar ut beloppet på basen av våra egna skatter gynnar oss på bästa sätt.

Jag håller med i det kloka resonemanget.

Tack, talman! Jag tänkte fråga finansministern hur finansministern resonerar när det gäller tilläggsbudgetar. Jag är en vän av dem när de sker under året och drastiska förändringar har skett, till exempel minskade skatteintäkter eller något annat som man måste budgetera om. Budget är ju alltid framåtriktat. Det är ju en målsättning, det här ska vi förverkliga. När man ser en del av de här anslagen i den här tilläggsbudgeten så är det förverkligade saker redan. Det handlar ju bara om en justering av vad som har hänt. Är det då rimligt att det ska vara med i en budget eller är det ett resultat för året?

Tack för en väldigt bra fråga. För mig är det väldigt viktigt att visa upp de här förändringarna i tilläggsbudgetar. Det här är ju sånt som i princip har hänt, det är svårt att rå på de här de här anslagen som förts fram här. Jag ser det här som en information till lagtinget och till ålänningarna. För dels ska man förstås göra det, det är vår skyldighet att visa på förändringar, som gärna ska vara oförutsedda och plötsliga som det heter, så som de här delvis är i alla fall. Men information är otroligt viktig. Sparar man det här till bokslutet så kommer de inte framkomma på samma sätt. De kommer att gömmas i den stora kostnads- och intäktsmassa som finns i ett bokslut. Det här är ett bra sätt att kunna föra fram och få en diskussion som ibland kan vara väldigt nyttig för oss allihop.

Tack! Det argumentet är lätt att omfatta. Information är alltid bra om hur vi ligger till och vad som har hänt och vad som har hänt som vi inte hade räknat med. Naturligtvis är det så. Jag släpper det med et. Tack.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare! Tillåt mig att vara lite fredagsgnällig till att börja med. Det är inte lätt att vara oppositionspolitiker denna period. För det verkar som regeringen Thörnroos även styr lagtingsarbetet, till och med talmannen verkar bakbunden.

Förslaget till tilläggsbudget fyra var till kännedom i måndags. Motionstiden för en tilläggsbudget ska vara fyra dagar. Motionstiden borde alltså löpa ut om cirka en timme, lite drygt. Jag skulle inte reagera på härskartekniken om det var så att det fanns en kommunikation och tror alla - som var med förra perioden - att något liknande obemärkt skulle kunnat skett då? Att dåvarande lagtingsledamöterna i opposition, mycket aktiva sådana, Bert Häggblom, Veronica Thörnroos eller Harry Jansson skulle ha accepterat en kommunikationslös härskarteknik som stryper lagtingets demokratiska spelregler? Glöm det. Det skulle ha blivit ”hela lagtinget stormar”, och bestämda röster som inte accepterar att det självstyrda parlamentet monteras ner. Vi har full förståelse för att det är tidsnöd med flera ärenden som nu är i röret. Desto viktigare att kommunicera än använda härskartekniker. Liberalerna har hela denna period sagt att vi är beredda att jobba närsomhelst under dygnet, vardag som helg om det behövs. Vi kan inte göra mer än så och vi tycker att det borde räcka långt. Däremot får parlamentarismen och de demokratiska spelreglerna inte tas för givet.

Nåja, nog sagt om detta, vi får hoppas respekten för lagtinget och dess roll förbättras.

Vi har lämnat in en budgetmotion, en liten samlingsmotion för det fanns en orsak till att inför budget 2021 lämnades in en budgetmotion som gick ut på att landskapsregeringen skulle återta budgetförslaget och omarbeta den via ett brett parlamentariskt stöd. Finans- och näringsutskottet har även i betänkande påpekat behovet av ett budgetarbete som inte endast skulle leda till en bättre måluppfyllelse och styrning, det skulle även ta bort otyget med tilläggsbudgetar. Därför kände vi oss tvungna att till denna så kallade "städarbudget" även lämna in en budgetmotion.

Talman! Tack till alla strävsamma ålänningar och företag som gnor ihop skatteintäkter. Ytterligare ca åtta miljoner har nu hamnat i landskapsregeringens kassa för 2021. Åtta miljoner. Det råkar vara en summa som alla åländska kommuner budgeterar i underskott för 2022. Lite perspektiv.

Tilläggsbudgetar gynnar definitivt inte arbetet med att få ekonomin i balans och det ser vi tydligt i denna tilläggsbudget. Tilläggsbudgetar försämrar budgetdisciplinen. Ansvaret som det innebär att hantera skattemedel eroderas om det alltid finns en genväg för att skyla över överbudgeterade intäktssidor, svaga kostnadsberäkningar eller ett "osthyvelsparbeting" som inte var hållbart. Landskapsregeringens årsbudgetar är långt ifrån nollbudgeterade och tyvärr även distanserade från principen rambudgetering som skulle undvika återkommande scenarion där lagtinget beslutar om belopp som istället borde rymts inom en given ram. Kontroll över kostnadsutvecklingen kan inte nog understrykas när man vill upprätthålla en långsiktigt hållbar ekonomi. När en organisation förutsätts hålla sig inom givna ramar tvingas den att skapa utrymme för det nya genom att prioritera bland det gamla. På så sätt undviker man förlegade strukturer, metoder och att verksamheter tillåts överleva sig själva.

Nuvarande budgetkultur omöjliggör ett långsiktigt ekonomiskt reformarbete med syftet en ekonomi i balans inkluderande årligt överskott. Frågan om ansvarsfrihet bör rimligen kunna ställas och motiveras. Idag löses problemen och ansvarsfrågan genom årets sista tilläggsbudget som därför även fått smeknamnet "städarbudget". Den modellen och kulturen måste förändras för att nå bättre budgetdisciplin. En "städarbudget" är beviset för ovarsam hantering av skattemedel. Det är alltid enklare att använda andras pengar än egna. Hanteringen av skattemedel måste bli mer ansvarsfull. Vems är ansvaret att vi nu står med en tilläggsbudget fylld med förslag på tilläggsanslag och hur ska budgetdisciplinen och ekonomin någonsin bli bättre om det alltid finns en tilläggsbudget som kan reda upp saker och ting?

Tack fru talman! Jag måste säga att ledamoten Holmberg och Liberalerna har en väldigt märklig syn på en tilläggsbudget som en "städarbudget" i slutet av varje år. Vad jag kan minnas så har alla regeringar också liberala finansministrar kommit till lagtinget med den här typen av budgetar. Det är ett naturligt instrument som vi har i vår förvaltning. Jag undrar om den här modellen, alltså ledamoten Holmbergs tro på att bara man säger nej till att överskrida ett anslag, så ska det uppstå någon slags budgetdisciplin. Det här ordet är lite otäckt tycker jag och för mig tillbaka till någon gammaldags folkskola där man slog eleverna på fingrarna. Tror ledamoten Holmberg att det här handlar om tjänstemän som alltså är ovarsamma med skattemedlen eller vem ska kritiken riktas mot?

Tack, talman! Och tack ledamot Gunell. Kritiken ska riktas mot oss politiker och mig själv också, jag är en del av hela det här systemet. Ett argument för att vi alltid använt "städarbudgetar". Det håller inte i min värld. Nog måste vi kunna utveckla Åland på ett sätt som världen utvecklas också. Att bibehålla "städarbudgetar" för att vi alltid har gjort det, det är inget argument. Då skulle vi bibehålla sexton kommuner i all evighet också eller hur, ledamot Gunell. Nej, nog måste vi kunna förändra och förbättra. Och rambudgetering skulle vara ett bra steg i den riktningen och i stället för att lägga resurser på en redan hårt ansatt finansavdelning, genom nu 2021 fyra tilläggsbudgetar, gör ett mellanbokslut i stället och se var vi ligger. Sedan ansvarsfrågan är allt intressant. Vems är ansvaret att ett moment inte håller? Jag förstår att det kan vara svårt att estimera bunkerpriset när man gör upp en årsbudget (… taltiden slut).

Jag tror att det handlar om någon slags idealbild. När saker och ting fungerar så om pengarna tar slut och man säger ni får inga mera, då ska det uppstå någon slags uppfinningsrikedom så att det sker en förnyelse. Det är kanske någon slags drömscenario som ledamoten Holmberg förespråkar. Sedan finns det en verklighet också, där bunkerpriser och andra saker inte går att på penni förutse. Och där en sådan här "städarbudget" förstås inte är en ideal uppfinning men kanske nödvändig. Jag tycker att Liberalerna och ledamoten Holmberg faktiskt överdriver de här frågorna. Det börjar bli lite tröttsamt att höra på den här disciplinen, måste jag säga.

Tack, talman! Ja, ledamot Gunell, i min värld när pengarna är slut så är de slut. Och så är det för de allra, allra flesta människor utanför den här borgen. Men vi lagtingspolitiker vi kan arrangera en tilläggsbudget och så tillför vi mera pengar. Finansminister Höglund redogjorde just för 2021. Ett minusresultat är att vänta. Trots att vi har en så kallad puckeleffekt där de två avräkningssystemen går omlott på cirka 20 miljoner. Så nog måste det väl ändå vara rimligt att vi på något sätt försöker förnya oss och förbättra oss när det gäller ekonomin?

Tack fru talman! Och tack till ledamot Holmberg för anförandet. Det är alltid intressant att diskutera budget och budgetmetoder. Ledamot Holmberg kommer ofta in på rambudget att det är lösningen. Det är ju någonting som jag tycker att man bra kan diskutera men vi ska inte tro att rambudgetering i sig är svaret på allt. Vad kan en rambudgetering innebära? Det kan innebära att man helt enkelt höjer upp nivån på ramen för att man ska slippa komma med tilläggsbudget till lagtinget. Det kan vara en variant. Det är ju det vi försöker undvika i vårt budgetarbetet att vi trycker ut det som eventuellt kan vara luft. Vi försöker bygga en budget på vad som förväntat kommer att hända. Sen kommer verkligheten emot och då kommer ju tilläggsbudgeten hit till lagtinget för en nyttig information och diskussion. Man kan alldeles säkert i framtiden diskutera nya metoder, men nu har det (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Höglund. Vi kommer ju aldrig någonstans om vi alltid har svaret "att visst kan vi någon gång börja diskutera att förändra". Om vi aldrig börjar förändra så blir det ingen start heller. Det blir bara prat. Osthyvelprincipen som minister Höglund pratar om. Att trycka ut luften i en osthyvelprincip. Vi ser spår av det i tilläggsbudget fyra. Inte är det någon långsiktigt hållbar variant på att förbättra ekonomin heller. Du försämrar på områden som inte borde försämras. Så det är inte hållbart. Rambudgeteringen ger i alla fall ett verktyg till att hållas innanför ram. Vardagen kan inte få vara så enkel att det alltid ska finnas mera pengar i januari när man använt slut på alla pengar som det var tänkt att man skulle använda. Livet är inte så enkelt. Det är därför vi har det underskott vi har just nu och haft i flera år.

Tack, fru talman! Jag blir lite osäker på vad det är för områden som har försämrats under 2021, men det kanske ledamot Holmberg just berättade. "Städarbudget" har funnits i alla tider. Jag brukar undvika det ordet för att det klingar dåligt. Det är helt enkelt ett sätt att dra ihop året när det är slut för att öppet och ärligt kunna visa vad som skiljer sig från grundbudget, inklusive de tilläggsbudgetar som man har lagt under året. Jag har ju sett på den här budgetmotionen som ledamot Holmberg lämnat in som bara har en undertecknare åtminstone på det som jag har fått. Och det ställer i alla fall mig frågande om det här är ett soloåkande eller står hela liberala gruppen bakom? Om man inte tycker om en tilläggsbudget, så då kan man inte heller omfatta de kostnadssänkningar eller intäktsökningar som gäller. Intäktsökningar inom sjötrafiken (… taltiden slut).

Tack, talman! Orsaken till att jag står som enda undertecknare är att vi har en tredjedel av vår liberala lagtingsgrupp borta av olika orsaker och tidspressen gjorde att ingen annan än jag kunde underteckna igår. Lagtingsgruppen i stort står nog bakom den här motionen även fast jag är enda undertecknare.

Vi har ju ändå ett årsbokslut där man kan redovisa siffror med all tydlighet. Och är det så att man har gått över ram så kommer det nog fram också i ett årsbokslut. Det känns som att vi är väldigt långt ifrån varandra minister Höglund och jag när det gäller hur vi ska få bukt med ekonomin. Därför ställde jag också frågan till minister Höglund gällande puckeleffekten som ju ligger kring 20 miljoner. Jag tycker att det borde man nog kanske skylta med lite mera för det sätter också hela budgeten i ett annat perspektiv eller 2021 i ett annat perspektiv. Det finns mycket saker att göra.

Tack, talman! Den här diskussionen om budgetdisciplin kanske inte alltid håller, i alla fall inte den kritiken som ledamoten Holmberg anför. Vi kan titta på till exempel bunkerpriser eller oljeskyddsfartyget som gick sönder eller fler elever med funktionsvariation som obönhörligen också kostar mer pengar. Är det inte rimligt då att anta att det här är ingen fråga om budgetdisciplin utan det handlar om en justering utifrån de utfall och kostnader som man helt enkelt måste ha i en budget? Sedan är också retoriken lite ologisk på det sättet att John Holmberg i sin motion försöker justera kostnadssidan men inte intäktssidan. Om det är så att Liberalerna inte önskar ha en "städarbudget" överhuvudtaget, skulle man inte då nolla intäkterna också? Jag förstår inte varför det här ofantliga fokuset på kostnader behövs och varför man inte är stringent också på inkomstsidan.

Tack, talman! Ja, orsaken till att vi fokuserar på kostnaderna är ju för att det är kostnaderna som är det stora problemet. Nu har vi haft tur med en trend där skatteintäkterna har ökat. Men gör vi ingenting åt våra kostnader till den dagen som intäktssidan viker då är vi riktigt illa ute. Självklart ser vi inte syftet med en tilläggsbudget bara för att redovisa intäktsökningar. Intäktsökningar kan redovisas transparent till lagtinget och till allmänheten på ett annat sätt än i en tilläggsbudget. Och med alla medel så kan man göra ett årsbokslut ännu mer transparent än vad det är idag. För att redovisa intäktssidan behöver man heller inte ha en tilläggsbudget för att vara riktigt tydlig mot ledamot Holmström.

Talman! Då måste jag konstatera det att den motion som ledamoten Holmberg har lämnat in inte är logisk. Ledamoten Holmberg konstaterar det själv eftersom man tar bort intäktssidan, man struntar i den delen över huvud taget. Kan jag också få ett förtydligande på om Liberalerna som helhet önskar ha "städarbudgetar" så att säga i framtiden också? Eller är det den liberala gruppens hållning nu att det ska vi strunta i över huvud taget? Det tyckte jag var lite oklart.

Tack, talman! Två saker ledamot Holmström, den Liberala lagtingsgruppen vill komma bort från tilläggsbudgetar. Precis som majoritetsblocket har i sitt regeringsprogram, där ledamot Simon Holmström är en del, där står det ju att man ska komma bort från tilläggsbudgetar. Jag förstår att under pandemi så har det varit behövligt med budgetlagar etc. Men under ett normalt budgetår så ska vi inte behöva ha tilläggsbudgetar i den här omfattning som vi har. Och som vi har haft historiskt och som vi har just nu. Men innan vi kommer bort från tilläggsbudgetar så behöver ju finansavdelningen och sittande landskapsregering applicera en annan modell som går ut på styrning av ekonomin på ett helt annat sätt än vad ni gör i dag. Annars är det svårt eller omöjligt.

Tack, talman! Ett tag tänkte jag att det inte behövdes sägas eftersom ledamoten Gunell uttryckte det på ett väldigt fint och faktiskt statsbärande sätt. Till skillnad mot ledamoten Holmberg som hävdar att en "städarbudget" är en oansvarig hantering av skattemedel. Jag hävdar att det är transparens och nödvändigt i det här fallet. Eftersom i vår roll ingår det att berätta hur det verkligen är. Inte hur verkligheten råkar uppfattas ifrån det perspektiv som ledamoten Holmberg ser ur talarstolen, nämligen ute i verkligheten händer det saker under pandemin. Oljepriset har levt rövare, elpriset har stigit mer än vad det någonsin har gjort tidigare, folk har inte kommit till de kurser som man hade budgeterat för. Man måste alltså ändra (… taltiden slut).

Tack, talman! Till skillnad från ledamot Pettersson så anser jag att årsredovisningen, bokslutet, är det tillfälle och den plats där man verkligen kan var transparent över vad som har hänt under året. Vi ska utveckla den, göra den ännu mer lättläst och ännu mer möjlig att tas emot av allmänheten och oss här inne. Inte behöver vi har en handfull tilläggsbudgetar för att informera om vad som händer och vad som har hänt heller. Absolut inte. Sedan när det gäller oförutsedda händelser, absolut, men det är ju det som är vitsen med en rambudget. Det som är själva principen med en rambudget. Jag förvånas över att inte ledamot Pettersson, som sitter ordförande i finans- och näringsutskottet, vi har ju lyft det här. Vi har haft det i vårt betänkande. Delar av mitt anförande lyfter jag ju från ett betänkande. Och nu står plötsligt ordförande Pettersson villrådig och tycker att jag står och babblar i talarstolen. Märkligt.

Tack, talman! Nej, babblet nämnde jag aldrig det är ledamoten Holmbergs egen analys som jag ju inte vill invända mot, naturligtvis. Man kan säga på det här sättet att när verkligheten förändras så behöver de som verkligen äger våra pengar, alltså ålänningarna, veta det så snabbt som möjligt. Att vänta till en årsredovisning det betyder fram till i sommar. Det är mera rättvist att berätta nu att det blev dyrare i fjol och att planerade intäkter till följd av pandemin faktiskt uteblev. Jag vet på riktigt hur man har kämpat nere på verkstadsgolvet för att minimera kostnader och öka intäkter. Jag tror att ledamoten Holmberg skulle må bra av att bekanta sig med den verkligheten och inte bara utgå ifrån utsikten från talarstolen.

Tack, talman! Ledamot Pettersson, jag läste om skatteintäkterna, jag läste om bunkerhöjningarna i åländsk media innan jag fick tilläggsbudgeten i min hand. Före den landade i lagtinget var det ute i media. Så det är nog inget problem för ålänningarna att ta till sig information. Sedan när det gäller verkligheten. Mig veterligen finns det inte en permitterad person inom Ålands landskapsregering under den här pandemin. Den verkligheten är väldigt tydlig ute på verkstadsgolv ute bland ålänningarna. Det är en verklighet som heter duga. Men den syns ingenstans i tilläggsbudgeten. För här begär man tilläggsanslag, mer skattepengar medan den vanliga ålänningen som jobbar ute i det privata den ska bli permitterad, den ska gå arbetslös och hoppas på att pandemin vänder. Vi löser problemet genom att tillföra mer skattemedel. Det är det jag går emot.

Talman! I det stora perspektivet håller jag faktiskt med ledamoten Holmberg d v s det vi är överens om är ju att det behövs fleråriga budgetramar, fleråriga överenskommelser med eventuellt överskottsmål sådana här saker som vi har nämnt flera gånger och tagit replik på varandra. Men hela ledamoten Holmbergs motion är mycket märklig också ledamotens anförande i övrigt därför att bl a så stämmer det inte över huvud taget att det står i regeringsprogrammet att tilläggsbudgetarna ska avskaffas. Det är en faktoid för att uttrycka det snällt. Dessutom så ger tilläggsbudgetarna en visibilitet i verksamheten. Det vill säga under ett verksamhetsår så som det föregående förändras verksamheter. Verksamhet dras in. Ibland kommer det oväntade intäkter. Ibland kommer det väntade intäkter. Kartan justeras och det finns en viss fördel med att ha tilläggsbudgetar så jag tycker (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Säger man fel så kan man ta tillbaks och jag sade fel. Det står inte i regeringsprogrammet däremot så lyftes det i budgetbetänkande för 2020 som den nu sittande landskapsregeringen satte handen på att man ska komma bort från tilläggsbudgetarna. Men jag sade fel om regeringsprogrammet. Jag uppfattar också i den här korta debatten att det finns inget intresse hos majoriteten att titta på ett annat sätt att driva den offentliga åländska ekonomin eller ett annat sätt komma bort från tilläggsbudgetar, så det är sak samma.

Inte är det sak samma, ledamoten Holmberg, intresse finns för en god ekonomisk hushållning. Men det finns en viss skepsis till den kategoriska kopplingen till tilläggsbudgetering som ledamoten Holmberg gör. Det finns mycket märkligheter. Jag ska nämna några till. Osthyvelprincipen tar ledamoten Holmberg avstånd från varefter ledamoten själv osthyvlar bort bland annat 18. 000 för reparation av oljeskyddets fartyg Svärtan. Så var det några till osthyvlingar som jag också noterade. Svärtan är framför allt intressant. För om vi ska göra allvar av det som ledamoten Holmberg föreslår, skrota alla tilläggsbudgetar - bort med dem - vad skulle vi ha gjort med oljeskyddsfarkosten Svärtan som behövde repareras? Den blev 18. 000 euro dyrare. Det är småpotatis i sammanhanget, det vet ledamoten Holmberg, när man ser på de övriga posterna. Skulle Svärtan ha stått och skrotat fram till nästa budget år 2023 i ledamoten Holmbergs värld? Håller Liberalerna i övrigt med det här? Ni har alla möjligheter att med (… taltiden slut).

Tack, talman! Nej, ledamot Valve, vi osthyvlar inte bort 18. 000 för reparation av Svärtan. Det vi vill få sagt med det här är att ett sparbeting som går ut på osthyvelprincipen inte är hållbar. Därför, som det alltid visar sig, underhållet blir lidande. Och det är märkligt att underhållssidan i denna tilläggsbudget är ganska omfattande. Det handlar inte bara om Svärtan. Sedan osthyvlar vi inte heller bort åtta tusen eller om det var nio tusen som en rökdykarutbildning kostar extra när det visar sig att utbildningen var så pass mycket dyrare. Det är en ökning av anslaget med 40 procent. Vi osthyvlar inte bort det men vi tycker att i en rambudgetering skulle detta kunna lösas på ett helt annat sätt. Men rambudgetering innebär ju inte enbart att man byter ut en rubrik. Det är ett ganska omfattande systemskifte som behöver komma till.

Tack för ordet, fru talman! Jag måste säga inledningsvis innan jag går in på mitt anförande att jag tyckte kanske att kollegan Holmberg fick lite oförtjänt mycket kritik när det gäller hans resonemang om det här med tilläggsbudgetar. För det riktigt. Det har ju sagts att man skulle vara restriktiv med tilläggsbudgetar och jag vet att finansministern känner till att åtminstone jag med flera har fört fram det många gånger. För det är ofrånkomligen så att instrumentet med en tilläggsbudget i parti och minut leder till en sämre budgetdisciplin. Jag håller med om det. Man kan se det på olika sätt, om man vill ha det eller om man inte vill ha det. Men det finns ett samband där.
Jag vill minnas att det står i motiveringen - att Holmberg skrev - att budgetdisciplinen eroderas om det alltid finns en genväg att skyla över genom tilläggsbudgetar. Tyvärr ligger det nog en hel del i det, så det erkännande vill åtminstone jag ge.

Inledningsvis en fråga när det gäller hälso- och sjukvård så föreslås det tilläggsanslag till ÅHS om 5,75 miljoner. Det har ju också framgått att det finns en rätt stor likviditet inom ÅHS. Det här kan man ta i finans- och näringsutskottet om finansministern inte vill svara på det nu. Vad är orsaken till att man inte använder egna pengar utan att man att man anslår nya anslag? För mig veterligen borde det finnas rätt god likviditet inom ÅHS just nu.

Det nämns också programmet för landsbygdens utveckling och det är bra att det tas upp och det skapar också långsiktiga bra förutsättningar. Men kortsiktigt om man ser på lantbruket så krävs det andra åtgärder. De flesta av oss som har haft gäster hit till Åland så får beröm över den höga standard som finns i vår matkultur och vi framhåller alltid det närproducerade. Vi pratar om de lokalt producerade produkterna ifrån ÅCA; havtorns yoghurt, smör, mjölk, underbart bröd och så vidare. Vi gläder oss åt wienerkorv och skinka från Dahlmans. Lokalproducerade smakrika äppel, lök, alla sorters grönsaker från Ålands trädgårdshallar osv, osv. Vi har fantastiska produkter och därför kan vi också ha en hög standard på våra restauranger. Men det här kommer inte bakifrån butiken. Som det visade sig när man hade en undersökning i en skolklass i Sverige när man frågade eleverna var maten kommer ifrån så kom den bakifrån butiken. Den gör inte riktigt det. Utan råvarorna kommer från ett aktivt, miljövänligt åländskt lantbruk. Som finansministern vet och flera andra så har jag i många, många sammanhang lyft upp att lantbruket befinner sig i en väldig kostnadskris just nu som faktiskt riskerar att slå ut produktionen. Och det här vill jag väcka här och nu.

I Sverige har man vaknat och insett det här. Centern föreslår bland annat någonting som man kallar en nödmiljard till lantbruket. Det sägs så här i en artikel i Dagens Nyheter; "det behövs omedelbara insatser för att rädda vårt jordbruk. Vi vill därför se en nödmiljard lik den insats som gjordes under torkan 2018", säger Martin Ådahl, ekonomisk politisk talesperson i ett pressmeddelande. I den här intervjun i Dagens Nyheter beskriver Martin Ådahl situationen som att lantbruket åkt på en fyrdubbel smäll. Citat; "utöver det som alla drabbats av i form av stigande el- och dieselpriser har lantbruket dessutom fått väldigt kraftiga prisökningar på gödsel och foder. Redan innan de här prisökningarna hade lantbruket en kostnadskris som riskerar att slå ut produktionen". Och därför vill man i skyndsam ordning sätta in stödinsatser. Och avslutningsvis; "kortsiktigt riskerar de stigande kostnaderna att leda till utslagna lantbruk. Långsiktigt påverkar det även den gröna omställningen eftersom viktiga investeringar för hållbarhet och klimatet inte kan göras", säger Daniel Bäckström, landsbygdspolitisk talesperson. Centern lyfter den här frågan i finansutskottet i Sveriges riksdag. Kristdemokraterna stöder det här förslaget och säger ja till en stödmiljon. Och de föreslår också sänkt dieselpris med tre kronor.

Sveriges bönder har det tufft och behöver långsiktigt bättre förutsättningar och man säger också att svenska bönder behöver inte bara kortsiktigt akut stöd. Det svenska lantbruket behöver och förtjänar långsiktiga förutsättningar. Det var en intervju med en djurbonde i Dagens Industri för ett par dagar sedan som sa att han går en miljon back på sin verksamhet. Tyvärr är de här siffrorna också ganska relevanta här om vi ser på de större producenterna. I Sverige är man på hugget och ser att här har vi ett bekymmer. Medan det från finskt håll är rätt tyst och tyvärr i och med det är det också rätt tyst här. Och det här bekymrar mig. Jag tror fortsättningsvis på det åländska lantbruket och jag har gjort det länge också. I samband med EU-medlemskapet uttalade jag en framtid för det åländska jordbruket fast det var många som hade svårt att se det. Men jag är uppriktigt sagt bekymrad just nu.

Orsaken till att det är så tyst från finsk sida är att förhoppningen att marknaden ska fylla upp det här glappet. Men tyvärr kommer inte det att ske. Det är ju rätt märkligt att allt har stigit oerhört mycket de sista året utom livsmedel. Man tycker ändå att det som mänskligheten behöver mest borde väl ändå ha något pris. Tittar man på
t ex det avtal som potatisodlarna slöt med Orkla så är det en lägre prisnivå än vad avtalet hade för åtta år sedan. Det här bekymrar mig ganska mycket.

Ser vi t ex på en mjölkproducent här på Åland så gör kostnadsökningarna enbart på fodret cirka fyra cent per liter mjölk. Det är otroligt stora pengar det handlar om. Frågan är hur man hanterar det här med tanke på att lönsamheten redan har varit svag. Så det kräver en hel del tankemöda och därför riktar jag mig speciellt till finans- och näringsutskottet. Det var ju så att i samband med EU-medlemskapet så för att skapa framtidstro och för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart lantbruk betalades det till och med ut direkta stöd för att sanera ekonomin för dem som var värst ute.

I annat fall så är det någon typ av likviditetslån, med landskapet som borgenär, som man skulle behöva titta på. Jag är inte uppdaterad, det har jag helt enkelt inte hunnit, på vilka stödgrunder det finns. Vi vet ju att det inte är bara så där att ta fram pengar i dagens läge. Det måste finnas stödgrunder. Men jag hoppas att finans- och näringsutskottet tittar på det här för situationen är bekymmersam. Ser vi på mjölkproduktionen så har vi tretton, fjorton producenter kvar på Åland, varav två, tippar jag, står för 60 procent av den totala invägningen. Var och en förstår nog vad konsekvenserna blir för de positiva produkter jag talade om i början av det här inlägget om en, eller i värsta fall flera, inte skulle klara av situationen. Så det här ville jag lyfta i det här sammanhanget, tack.

Tack, herr talman! Och tack ledamot Eriksson. Först till ÅHS. ÅHS må tidvis ha en god kassa, den kassan är landskapets kassa och tanken är att man för över till ÅHS:s egen kassa det som behövs för löneutbetalningar och övriga kostnader. Är den kassan för stor så kan man helt enkelt återföra. Det som ÅHS har att förhålla sig till det är till sin kassa, det är budgeten. Enkelt där.

Vad det gäller tilläggsbudget så finns det ju ett regelverk. Det heter att det ska vara oförutsedda kostnader, det ska vara plötsliga kostnader. Det är sådant jag aviserat tidigare, t ex en grundbudget eller i ett annat sammanhang. Det är budgetlagar så det finns helt klart ett regelverk hur man för fram en tilläggsbudget. Man gör det inte hur som helst. Ytterligare om budgetar som är intressant är att man inom näringslivet gör (… taltiden slut).

Det är säkert som finansminister Höglund säger men i min värld så låter det lite märkligt, rent av rätt byråkratiskt, om man de facto i en organisation har egna medel men man ändå inte kan använda dem utan de ska synbarligen återföras till regeringen som sedan ska anslå nya medel så att verksamheten ska fungera. Jag hoppas att vi kan sätta oss ner och prata om det där. Jag tror inte att vi löser det här och nu men spontant känns det inte som den alldeles enklaste vägen till att finansiera sin verksamhet.

Tack, herr talman! Vi måste absolut sätta oss ner och diskutera den här biten. Det jag tänkte säga om budget så är att inom näringslivet så har man förstås årsbudgetar men man har också ett mera levande instrument i form av något som man där kallar för estimeringar, estimat, där man helt enkelt förändrar grundbudgeten enligt den verklighet som råder på grund av konjunkturer och annat.

En sista fråga till ledamot i Eriksson. Är ledamot Eriksson beredd att i en tilläggsbudget plocka in stöd för jordbruket? Vi vet att jordbruk har det väldigt svårt.

Som svar på den direkta frågan, jag skulle inte väcka frågan om jag inte skulle vara beredd att göra det. Kommer enbart det i nästa tilläggsbudget och lite stöd till de åländska kommunerna så lovar jag att absolut inte ha några invändningar mot den tilläggsbudgeten.

Tack, talman! Tack till ledamot Eriksson för att han lyfte frågan om jordbruket. Vi ser ju verkligen nu att energi, bränsle, transporter, plastpåsar, wellpapp, emballage, gödsel, ja, you name it, hur mycket som helst som har stigit i pris under hösten och nu också på vårkanten. Det här är ju verkligen ett problem för det åländska jordbruket, i synnerhet för djurgårdarna, och vi vet att allt hänger samman i slutändan. Och man har sett på svenska sidan, som du redogjorde för, att där har man lagt in man lagt in insatser. Det är svårt. Vad ska man göra? För i Finland tycker man att marknaden ska styra och så vidare. Butikerna tar en stor del av inkomsterna från jordbruket. Jag tycker absolut att det här är en fråga som vi måste fundera på tillsammans. Jag tycker det är bra att du skickar den vidare till finans- och näringsutskottet. Har ledamot Eriksson några egna idéer här och nu vad man skulle kunna göra? Är det likviditet lån (… taltiden slut).

Som jag sa att i samband med EU-medlemskapet hade vi direkta saneringsstöd som lantbrukare kunde söka för att fortsätta med sin verksamhet. Likviditetslån är en annan sak. Det som känns rätt märkligt för mig är att i samband med EU-medlemskapet då var man väldigt progressiv från finsk sida och faktiskt ville försöka rädda och utveckla det finska lantbruket. Och vi var ännu mera progressiva. Men nu är det tyst från finska sidan och då är det också tyst på den åländska sidan. Och det här bekymrar mig. För problembilden som beskrivs i svensk media är precis så som det sägs. Jag tror att de flesta kommer att bli lite besvikna när man drar ihop bokslutet för 2021. Då ska man vara medveten om att produktionsinsatserna för 2021 låg på avsevärt lägre nivåer än de produktionsinsatser som man blir tvungen att använda 2022. Så vi har det stora bekymret framför oss.

Tack, talman! Som du säger, vi har stora bekymmer framför oss, i synnerhet om vi inte får djurgårdarna att hitta lönsamhet. För det är de som ska hålla våra öppna landskap öppna, som vi har pratat om så många gånger i den här salen. Det är ju långsiktiga investeringar som de här människorna gör som satsar. Vi har cirka fjorton mjölkgårdar kvar idag och jag ser faktiskt en utmaning med just djurgårdarna. Men även transportsidan. Jag tycker det är jättebra att man i budgeten från fjolåret la med transportstöd en gång till. Det oerhört viktigt. Trots att det är minimistöd. Så det är en sak man kan göra. Jag tror också på kommunikation och marknadsföring ut till konsument. Det är jätteviktigt. Projekt som "Sätt Åland på tallriken" och mat-Åland är oerhört viktiga för att stödja den lokala livsmedelsproduktionen. Men det är klart att likviditeten är A och O för att vi ska få det fungera.

Allt det som sägs om öppna landskap och framför allt ringeffekterna för hela det åländska samhället. Jag menar att vi skulle inte ens ha Orkla och den fabriken här på Åland även om det sägs därifrån att man kan producera på potatis från Sverige, Finland, Tyskland eller var som helst. Jag har väldigt svårt att tro att det skulle finnas en fabrik här på Åland om det inte fanns åländsk råvara som exempel. Den fabriken genererar enormt med transporter från Åland som gör att hela det åländska samhället får avsevärt billigare transporter av förnödenheter hit till Åland. Så ringeffekterna runt ett fungerande lantbruk är oerhört stora. Och som sagt, jag vet att folk som inte är insatta i det här tycker att nu står han och gnäller igen om lantbruket. Men det är länge sedan jag pratar om det. Men nu är jag faktiskt bekymrad.

Tack, herr talman! Orklas fabrik skulle väl inte heller ha funnits om vi inte hade räddat den 2017 med gemensamma krafter. Men jag måste säga att det här var nog ett intressant anförande eftersom i ena stunden säger ledamoten Anders Eriksson att vi inte ska ha några tilläggsbudgetar. Men om tilläggsbudgeten gäller jordbruket och potatisodlingen, då går det bra. Det är nog lite grann som att ändamålen helgar medlen här. Men om jag förstår det rätt så finns det ju ökade resurser till lantbruket i det kommande LBU- programmet. Är det alltså ledamoten Erikssons uppfattning att det fortfarande är otillräckligt med de pengar som nu kommer att komma de närmaste åren? Och om man då från samhällets sida ska möta ökade energipriser och dieselpriser, ska inte alla branscher i så fall få hjälp? Eller är det bara jordbrukssektorn?

Om vi börjar med frågan om tilläggsbudgetar. Först så sa jag att jag tycker att kritiken mot lagtingsledamot Holmberg var lite orättvis för har vi tilläggsbudgetar per automatik så är det klart att budgetdisciplinen blir sämre, det är ofrånkomligt så. Men precis som flera sade tidigare att bunkerkostnaderna kan man inte förutse 1 - 1,5 år före så inträffar det någonting speciellt är det klart att man behöver ha en tilläggsbudget. Men jag vill varna för att ha det per automatik och ha det i början på året. Det är skillnad om man har en städarbudget i slutet på året. Och på en direkt fråga, så ja, landsbygdsutvecklingsprogrammet är bra men det är betydligt mera långsiktiga åtgärder än vad som krävs nu. Det krävs, så som jag ser det, rätt omedelbara insatser på samma sätt som man har kommit fram till i Sverige om vi ska ha ett livskraftigt och bra lantbruk framöver. Och förhoppningsvis vill också Social (… taltiden slut).

Jag tycker absolut att man kan diskutera krisåtgärder till många branscher. Det har vi väl gjort under de här åren, till hela näringslivet på grund av pandemin och det har kommit tilläggsbudgetar för att hjälpa till. Men jag tycker nog att ska samhället gå in med att stöda ett högt energipris, vilket inte bara drabbar lantbruket, det drabbar hela industrin och alla som tillverkar någonting på Åland - också dieselpriser och annat påverkar - ska samhället gå in och stöda alla branscher som lider av de här höga kostnaderna? Eller gäller det enligt Anders Eriksson endast lantbrukarna?

Det är klart att det inte gäller enbart lantbrukarna. Men ser man på de insatser som har gjorts, det är riktigt via tilläggsbudgetar, de två senaste åren så har det betalats ut mycket stöd. Jag är helt övertygad om att ledamoten Gunell som brukar hänga med har insett att det har inte varit något stöd överhuvudtaget som har gått till lantbrukssektorn av de stödformer som har betalats ut. Samtidigt som det är en av de få produktionsgrenar där man de facto inte har fått högre pris för det man producerar. Och det är ju det som skapat den här akuta likviditetskrisen som lantbruket är i. Det var mindre än vad jag trodde hittills, men jag visste att jag säkert skulle få en hel del gliringar om det här, men oavsett det så är jag så pass bekymrad så jag ville lyfta den här frågan. För det är viktigt om vi ska ha ett hållbart och miljövänligt lantbruk framöver här på Åland.

Talman! Tack Eriksson för ditt påpekande om jordbrukets situation och jag delar nog den. Den är inte nyuppkommen, utan det är ett problem som har förvärrats överlag i säkert tio års tid. Och nu kom det här med dyra insatsmedel som har förvärrat situationen och man ser med fasa på vad som ska hända det inkommande odlingsåret. Ledamoten pratade om likviditetsstöd och det är väl kanske en nödlösning. Det är ingenting som reder upp det på lång sikt, utan det är faktiskt mera på kort sikt.

Jag tackar för stödet och precis som kollegan Salmén säger är det ingenting nytt. Det har varit dålig lönsamhet länge men när produktionsinsatserna stiger så här lavinartat som det har gjort nu på en kort tid då uppstår en akut lönsamhetskris och det är det som man har insett i Sverige. Gör man det inte på finsk sida så är det upp till dem. Jag hoppas åtminstone att vi här på Åland kan sätta oss in i den här, vilket jag vet att Salmén är väl insatt i, problematiken och se vad vi vad vi kan göra åt det. Jag utgår ifrån att alla vill göra någonting bara man vet vad det handlar om.

Tack, talman! Det är precis som ledamoten Eriksson säger att många av oss är väl insatta. Som det har diskuterats många gånger att få in t ex transportstödet generellt för alla. Insatsmedel båda vägar inte bara på export av varor utan också de som behöver tas in. Det är ingen lätt lösning att komma till tack vare EU-programmen som inte tillåter vad som helst. Det ställer till problem för den som har lite större verksamhet. Man kommer i taket ganska hastigt. Så det är inte så lätt att hitta något bra men för min del så skulle transportstödet på lång sikt göra att man skulle lyfta av en stor del av problemet.

Talman! Jag skulle vilja säga några ord som vägkost till finans- och näringsutskottets betänkande och arbete kring tilläggsbudgeten. Det är förstås en städarbudget och ganska odramatisk i sina anslag, men ändå händer det väldigt, väldigt mycket nu när det gäller världsmarknaden och världsekonomin. Som jag sa i frågestunden här i onsdags så påverkar Åland inte världsekonomin, men världsekonomin påverkar sannerligen Åland.

Men först och främst det som min kollega ledamoten Holmberg sade om den så kallade puckeln. Den behöver nu redas ut och det behöver göras i samband med tilläggsbudgeten eftersom det finns anslag kring den igen. Det är jätteviktigt inför vårt kommande arbete vi har att vänta, en tilläggsbudget, vad jag kan förstå som ska innehålla stöd till näringslivet. Det som jag tycker att lagtinget borde få information om och en bild av är att vad är det egentliga ekonomiska läget. Jag tycker därför att finans- och näringsutskottet ska engagera sig lite i den frågan och ta tid till det så att vi inför behandlingen av nästa budget kan fundera på vilka nivåer som är rimliga att vi klarar av att hantera i det här läget.

Vi ser ju att samhällena öppnar upp ett efter ett men fortsättningsvis så vet vi att det kan komma nya varianter på det förhatliga coronaviruset som gör att vi kanske måste vidta åtgärder igen. Vi behöver få en stark nulägesbild som vi alla i den här salen kan ställa oss bakom. En viktig del är när vi analyserar hur ekonomin har gått för år 2021. Hur stor är den här så kallade puckeln och vad kan vi vänta oss på intäktssidan framåt. Det är nämligen väldigt lätt att tänka att intäkterna steg så mycket det här året, det kan vi säkert vänta oss nästa år också. Hur realistisk är den bedömningen och vad kommer egentligen den nya ekonomiska systemen att ge?

Och på tal om nuläget. Jo, det har varit en hög tillväxt som ledamoten Camilla Gunell sade i ett replikskifte, men ser man på IMF:s senaste rapporter så förutspår man en kraftigt stagnerat tillväxt för bland annat euro-området under 2022. Samma sak ser vi på världsmarknaden Kina och USA. Vi ser att räntorna nu börjar stiga på den amerikanska marknaden. Ofta följer den europeiska efter. Vi vet att ålänningarna har relativt hög låneandel. Hur kommer det här att påverka ekonomin? Det här är väsentliga frågor som vi någon gång behöver få strukturerat svar på. Jag tycker, som sagt, att det är läge för finans- och näringsutskottet att i alla fall försöka sig på en sammanfattning till den delen. Vi behöver känna till den reala värld som vi lever i.

Vi har ju också en inflation på rekordnivå, precis som ledamoten Eriksson var inne på, där priset på bränsle och råvaror har skjutit i höjden. Jag såg att svenska banken SEB bedömer att livsmedelspriserna kommer att under 2022 får en höjning på över tre procent medan det normalt ligger på 1,3 procent. Också det här kommer ju förstås kanske gynna jordbrukssektorn, men också drabba hushållen i än dyrare kostnader.

Vi vet att vi generellt har en offentlig ekonomi där många kommuner redan har höjt inkomstbeskattningen. Vi vet att vi har höga elpriser ut till konsumenterna och nu börjar också andra priser stiga. Åland har en robust grund att stå på men nu gäller det att se till att vi bibehåller den robusta grunden och faktiskt fattar rätt strategiska beslut. Därför kommer jag också in på det som kollegan Holmberg lyfte, nämligen frågan om rambudgetering. Lite som ledamoten Eriksson har jag svårt att förstå den skarpa kritiken. För min uppfattning är också att finans- och näringsutskottet har tagit väldigt tydliga ställningstaganden kring att man behöver övergå till en rambudget. Jag har förstått att landskapsregeringen har varit villiga till det. Min erfarenhet är att de här städarbudgetarna alltid debatteras och ifrågasätts. Det är ingenting nytt. Det tror jag att har gjorts från alla partier och det handlar ju helt enkelt om att det vi borde göra i det här läget är att ställa om till en mer modern ekonomisk styrning och modernisera våra offentliga tjänster.

Vi har mycket som går på som "business as usual" och det här handlar inte om en enskild tjänsteman att inte den skulle göra sitt jobb eller ta sitt ansvar. Jag och Liberalerna är fullt förvissade om att den absoluta majoriteten av varenda en - och precis som på alla arbetsplatser finns det några få som kanske tar sitt jobb på lite mindre allvar - men den absoluta majoriteten, så gott som allihopa, gör sitt bästa varenda en dag och tar så mycket ansvar man kan. Det handlar inte om det utan det handlar om system och strukturer. Vår uppfattning är, och det tror jag att alla i den här salen egentligen tycker, att vi inte har en tillräckligt god och effektiv och modern styrmodell över landskapsförvaltningen. Det här är jättesvårt och arbetsamt att förändra. Men ska vi ha råd att producera service och ska vi vara en attraktiv arbetsplats så är Liberalernas uppfattning den att det här behöver moderniseras. Vi behöver få bättre beslutsstödsystem. Vi behöver nyttja den data vi har och vi behöver nyttja den kompetens vi har i humankapitalet och fortsätta utveckla det.

Om man skulle vilja säga det folkligt så kan man säga att vi har för dålig koll på ekonomin och vad vi gör och vart vi är på väg. För mycket görs "så som det alltid har gjorts" och det är ingen enskild person eller tjänsteman eller anställds fel utan det är en politisk fråga. Hur vill vi styra Åland och vart är vi på väg. De två frågorna finner jag inga svar på och det är det som har varit den grundläggande kritiken från den Liberala gruppen när det gäller regeringen Thörnroos. Vi tycker att de två svaren har varit alldeles för vaga. Vad vill man uppnå, vad är visionen och hur ska vi komma dit? Tack, talman!

Tack, herr talman! När det gäller tilläggsbudgetar så konstaterar jag att vi har en ganska stor samsyn. Att det förstås behövs ibland, när det uppstår något akut, men man ska vara ganska restriktiv att använda tilläggsbudgetar per automatik. Precis på det sätt som jag egentligen uppfattar ledamoten Holmbergs inlägg ifrån första början.

När det gäller de prognostiserade höjda livsmedelspriserna så får vi se om man kommer till tre procent som man tror. Men då bör man beakta att priset på t ex gödning har stigit hundra procent. Så det räcker ingenstans. Samtidigt som jag noterar att svenska politiker säger att man vill inte vara med och driva upp livsmedelspriserna och det kan jag ha förståelse för. Då blir det ju ett väldigt stort bekymmer om det inte går att producera utan att man förlorar pengar på det varje dag. Och samtidigt så vill man inte medverka till att höja intäktssidan. Då är det bara subventioner, tyvärr, det finns inga andra vägar så som jag ser.

Talman! Precis så är det som ledamoten Eriksson säger men jag tycker att vi inte kan bara gå in på livsmedelssektorn i det här sammanhanget. Vi har en hel rederinäring som är helt avgörande när det gäller transportsektorn som kraftigt - förutom de reserestriktioner som finns - drabbas av de höga bunkerkostnaderna. Vi har alla sektorer - som i hög grad är energiberoende inom tillverkningsindustrin i övrigt - kraftigt drabbade av de höga energipriserna. Det jag försöker säga i mitt anförande är att finans- och näringsutskottet behöver fördjupa sig i inflationsfrågan. Man behöver skapa sig en bild om vart vi är på väg. Men jag tycker personligen att bara ta greppet om livsmedelsindustrin är alldeles för smalt i det här. Det är många näringar som blöder på grund av inflationen just nu.

Vi är helt eniga om det och det har jag sagt många gånger, det sade jag också i Ålands Framtids gruppanförande. Orsaken till att jag ville lyfta lantbrukssektorn nu är för att jag är oroad över den tystnad som har varit. Det har överhuvudtaget inte varit någon diskussion om det stora bekymmer som är i antågande där. Därför lyfter jag den här frågan, men det betyder inte att jag skulle strunta i allt annat, utan det är självklart att finans- och näringsutskottet behöver ta ett helhetsgrepp på den här problematiken. Jag hoppas ju att man kan driva en ansvarsfull ekonomisk politik som möjliggör medel för att hjälpa näringslivet inom samtliga sektorer där man har haft det tufft. Men då kräver det också att man faktiskt har en återhållsam ekonomisk politik. Inte bara låta låter det rulla på som det alltid har gjort för då finns det inga pengar att stöda näringslivet.

Talman! Jag hör ju till dem som principiellt inte tycker att man borde stöda näringslivet, för det går aldrig att göra det på rätt sätt. Sen har ju jordbruket sin särskilda ställning på grund av den reglering som finns via EU och de stödordningar som har byggts upp däremellan. Men min poäng är kanske inte att vi i det här fallet just nu ska gå in med kraftiga stödpaket till näringslivet med anledning av inflationen. Däremot behöver man analysera den och se vad det eventuellt kan komma att kosta och hur de åländska näringarna klarar sig ur det. För ska vi börja med stödordningar som är rättvisa och jämlika - jag menar hur många miljoner ska vi då ta av skattebetalarnas pengar för till exempel rederinäringen som drabbas hårt av bunkerkostnaderna -så jag tycker det är en oerhört komplex fråga. Men det man behöver börja med är fakta på bordet. Utifrån den faktan kan man sedan man ta sina ställningstaganden.

Tack, talman! Jag tänkte att eftersom det ändå är fredag lätta upp ledamoten Zettermans sinne något, för jag tycker att rätt mycket av fokus blev på sådant som faktiskt ser besvärligt ut och det saknas inte ljusglimtar här i världen. Ledamoten Zetterman nämnde USA, skenande inflation, världsräntor och allt vad det nu var. Så jag vill påminna om att i Finland levererade en stor bankkoncern i veckan en väldigt positiv prognos över tillståndet i nationen. Man förväntar sig att tillväxten ska bli 2,7 procent i år. Att den ska bli 1,7 procent nästa år. Man betraktar pandemin som något som i och för sig har varit försvårande men ändå bara en liten puckel i den fortsatta resan framåt. Jag tycker att ledamoten Zetterman skall komma ihåg att vi är en liten del av världen och vi är beroende av Finland som för ögonblicket (… taltiden slut).

Talman! Visst finns det ljusglimtar men jag tycker att vår uppgift som politiker är att ta höjd för det värsta och hoppas på det bästa. Och jag har sagt någon gång, talman, om ledamoten Jörgen Pettersson att det mest negativa med honom är att han alltid är så optimistisk.

Tack, talman! Man ska så klart ta höjd för förtretligheter, det är inte fråga om något annat. Men i vår roll så ingår också att gjuta mod i dem som ska dra in alla skattemedel och som håller på och kämpar med det varje dag. Jag tänkte påminna om att just samma stora bankkoncern i Finland påminner också om att inflationen förvisso är besvärlig - det är den som ställer till t ex gödselpriset i världen just nu - och den gör allting mycket dyrare. Men den är hanterlig i Finland och den är på sjunkande. Dessutom så påminner man om att arbetslösheten faktiskt håller på att sjunka till rekordlåga nivåer. Så vi har väldigt många bra saker som talar för Åland. Och eftersom Finland är vår allra viktigaste exportmarknad när det kommer till jordbruksprodukter - och numera också turismen - så finns det saker som vi behöver bära med oss som faktiskt inte är riktigt illa.

Visst är det så. Det jag är ute efter är ett faktaunderlag. Och när det gäller ett faktaunderlag så handlar det inte bara om det som är dåligt utan det handlar ju också förstås om det som är bra. Likväl är det fakta. Jag står inte säger att det kaos eller kris. Jag säger att det skakar lite i världsekonomin just nu. Och att stoppa huvudet i sanden och säga att det går bra för några bolag på Åland, nja, kanske inte helt rätt inställning. Däremot att försöka analysera vad kan det betyda för Åland. Vad behöver vi eventuellt ta höjd för? Det tycker jag är ett bra och ansvarsfull politik.

Tack, herr talman! Jag vill också säga några ord om den här liggande tilläggsbudgeten eller några kommentarer med anledning av den debatt som har förts här. Som jag sa i en replikskift så tycker den Socialdemokratiska gruppen att den här städarbudgeten inte är så hemskt mycket att orda om. Den är saklig och man ska också tillåta sig att vara lite glad för stunden när det faktiskt är så att inkomstsiffrorna ser bättre ut både för 2020 och 2021 och att avräkningen de facto ökar. Det är ju ganska anmärkningsvärt egentligen med tanke på att hela världen, Finland, och framför allt Åland har genomgått den här pandemin. Att inkomst och tillväxtutvecklingen på rikshåll ändå bedöms så otroligt positiv för de kommande åren är också anmärkningsvärt. Man måste ju ändå dra den slutsatsen att trots att resebranschen, rederinäringen och hotell- och restaurangbranscherna har lidit mycket under den här tiden, och säkert andra som jag inte har nämnt, så har ju ekonomin ändå klarat sig rätt hyggligt. Det har ju gått över förväntan, måste man säga, så här långt. Det är väl också positivt att konstatera att vi får tillbaka - Åland får närmare sex miljoner - för att täcka de covidrelaterade kostnaderna som man har haft inom hälso- och sjukvården. De pengarna kommer då från rikets regering.

Sedan är det ett medskick, som jag hade i diskussionen med finansministern, att eftersom vi har varit med - jag har varit med - många andra har varit med och infört det här nya ekonomiska systemet. Då håller man ju verkligen tummarna för att det fungerar och att det blir gynnsamt för Åland till alla delar. Det har varit ganska spännande tycker jag, just med hela corona-dippen som man var rädd för att vad ska det här betyda för den åländska ekonomin. Är det Trabant-scenariot som den skickliga statistikern Jouku Kinnunen kallade ett av de utvecklingsscenarierna som vi ska gå till mötes. Eller är det någonting bättre? Nu känns det mycket bättre tycker jag. Det känns som vi är på väg i en bättre riktning och att det här systemet de facto kan slå väldigt väl ut för Åland.

Jag hoppas att man kan diskutera den åländska ekonomin. Det är ofta fokus på inbesparingar och budgetdisciplin och väldigt lite diskussion om hur vi ska satsa. Jag skulle vilja utmana lagtinget att hitta på ett bättre ord än budgetdisciplin. För mig så för de tankarna tillbaka till den gamla folkskolans dagar där läraren slog eleverna på fingrarna med pekpinnen om de inte klarade av att hålla sitt budgetmoment. Ofta leder det här tankarna i riktning mot att det någon tjänsteman som har fallerat när det oftast handlar om omständigheter, d v s en reparation som blir för dyr eller en byggnation. Har vi någonsin haft en budget för ett projekt, ett bygge till exempel, som har hållits innanför ramarna? Oftast så underbudgeterar vi och hoppas att det ska bli billigare än det blir. Men alla de kostnader som nu har kommit på grund av världsmarknadsmekanismer kring höjda energipriser, råvarupriser, oljepriser osv drabbar ju alla, också offentlig sektor. Då måste man väl kunna ta upp tilläggsmedel. Jag tror faktiskt inte det gynnar någon regering, varken den sittande eller kommande eller tidigare att låsa fast sig i principer som är alldeles omöjliga att anpassa till verkligheten. En budget är ju bara ett scenario för hur man planerar att pengarna ska användas under året. Sedan kommer det alltid en verklighet som man måste förhålla sig till och då uppstår det behov av tilläggsbudgetering. Och det har vi väl minsann sett under de sista åren där tilläggsbudget har följt på tilläggsbudget i det här parlamentet men också i parlamenten runt om oss i världen. Man har varit tvungna att ta upp stöd för näringsliv och annat.

Om vi kunde komma bort från det här budgetdisciplinära tankesättet som går ut på att någon tjänsteman ska stå till svars för att ett konto har överskridits så vore det lyckosamt tror jag. Jag tror att alltför många tjänstemän idag snarare gör allt för att hålla sig till regler och hålla sig innanför budgetramarna. Man är rädd för att göra fel. Jag tror att en mera tillåtande förvaltningskultur skulle kunna frigöra mycket nya tankar. Att tjänstemän också kunde bidra med goda idéer och förslag till hur man kan göra saker och ting mer effektivt. Så där tror jag att samhället har allt att vinna också landskapsregeringen och dess förvaltning om man kunde tillåta ett mera fritt tänkande och mindre rädslor.

Den här diskussionen som dök upp här på slutet kring hur man ska stöda näringslivet och olika branscher som drabbas av sådana yttre faktorer som höga energipriser, bränslepriser, inflation osv. Det tycker jag nog är en väldigt stor diskussion och en principiell sådan som man kanske måste ta med sig också i samband med nästa tilläggsbudget. Skall samhället och skattebetalarna gå in och kompensera t ex höga energipriser? I Sverige gör ju regeringen Magdalena Andersson det nu och man till och med stöder hushållen i de här prishöjningarna. Det är en ganska omfattande diskussion. Vem ska komma till åtnjutande av den här nödhjälpen i så fall? Hur länge ska samhället klara av att betala en sådan? Och i vilka sammanhang ska den hjälpen kunna ges? Jag tror att det är en väldigt stor och principiell diskussion som borde försiggå här i lagtinget innan man i så fall skrider till verket och börjar subventionera olika näringsgrenar just av den orsaken.

Även fast jordbruket har nämnts här så är det ju ingen nyhet att t ex mjölknäringen har haft det kämpigt länge, länge men även inom lantbruket finns det nyanser. Det finns ju också väldigt framgångsrika företagare med god intjäningsförmåga t ex inom fruktodlingar. Så man måste ju också vara lite nyanserad där. Den här nödhjälpen kanske inte behöver gälla i alla delar av lantbruket heller.

Slutgiltigt måste jag nog säga att jag är lite bekymrad över ledamoten John Holmbergs syn på ekonomi. Är pengarna slut så är de slut. Det är inte förenligt med mitt sätt att se på samhälle och samhällets roll och samhällsekonomin. Det är ju inte så att om pengarna är slut, ja, men då får personalen gå hem eller det blir inget barnbidrag eller någonting. Det är klart att samhällsekonomin måste vara mycket mera dynamisk än så. Den kan inte vara absolut, utan man måste hitta ordning och reda i finanserna. Men man måste också kunna ha rörelsefrihet i att kunna möta verkligheten som den ser ut. Och det bästa sättet tror jag just nu för landskapsregeringen att förbättra de mekanismer som efterlysts så är nog att stärka upp finansavdelningen som jag upplever att riktigt går på knäna idag i brist på kompetens och tillräckligt många händer och huvuden som utför arbetsuppgifterna. Jag tror att landskapsregeringen borde göra en insats för att finansavdelningen är trots allt en väldigt viktig avdelning och kanske många gånger också hjärtat i hela förvaltningen. Det är min uppmaning, tack, herr talman.

Tack, herr talman! Och ett stort tack till ledamot Gunell. Jag måste också gratulera ledamot Gunell för det här är det bästa anförandet jag hört ledamoten framföra, balanserat och sakligt. Och det innehöll många intressanta synpunkter. När det gäller finansavdelningen så är det lite manfall men kompetensen jättebra. Medskicket som jag fick tidigare i dag så tar jag förstås med mig. Det var befogat och intressant. Det gäller förstås det ekonomiska systemet, det nya systemet, som vi tycker oss se att har lett oss på rätt spår och ger oss mer pengar trots den här speciella tiden vi lever i. Och sen förstås puckeleffekten som under 2021 bidrog med 20 miljoner, någonting däråt, jag återkommer till det senare och under 2022, om jag minns rätt, 6 miljoner någonting. Så stort tack för anförandet.

Tack! Jag glömde faktiskt en sak om jag har finansministerns öra så tror jag att vi i lagtinget gärna vill ha en corona-redovisning gällande hur alla stödpaket som vi lanserade under fjolåret har använts. Vart gick de här miljonerna? Vem var det som fick dem och hur mycket av det användes? Så jag hoppas att man i redovisningen, bokslutet, över 2021 kan redogöra särskilt för hur de coronarelaterade stöden till näringslivet och andra har använts.

Tack, herr talman! Och tack för frågan, ledamot Gunell, som är helt berättigad. Jag tar det också som ett medskick, jag tror att det ligger i allas vårt intresse, både politiker och förstås näringsliv och våra ålänningar. Så tack för den synpunkten.

Tack för det!

Talman! Finland har gått bra, men som sagt, prognoserna visar på att det kommer att ske en större avmattning. Under högkonjunkturen så har vi en netto upplåning det vill säga statsskulden ökar trots den starka tillväxten. Om jag skulle säga så här att en ansvarsfull politik som har målet att skapa ett hållbart Åland 2051, så som vi kommit överens om, det kan inte handla om att bygga skulder åt framtida generationer. Vad säger ledamoten Gunell om det?

Jag tycker att den där retoriken att säga att "lånar samhället pengar är det enda man överlämnar till nästa generation en massa lån". Jag skulle vilja säga att om man lånar pengar för att bygga saker, för att skapa mervärde, för att skapa tillväxt och ett samhälle som utvecklas i rätt riktning, då är det väl investerade pengar. Varför pratar man bara om den där skulden som kommande generationer ska få? Varför talar man inte om alla tillgångar de också får i ett växande och blomstrande samhälle? Det är en retorik som utelämnar väldigt mycket av verkligheten, anser jag.

Talman! Ledamoten Gunell får vända den frågan till sig själv för det jag läste var Gunells egna ord från förra mandatperioden när man satt med landskapsregering.

Jag vet inte riktigt vad ledamoten Zetterman är ute efter, men det verkar som hon tycker att hon har fått fast mig här på någon punkt men det lyckas inte.

Tack, talman! Och tack ledamot Gunell. Vi fastnar alltid i den här debatten och retoriken och vi Liberaler känner oss ganska ensamma här i salen. När det gäller budgetdisciplin så lovar jag att i fortsättningen kanske använda "en ansvarsfull budgethantering" om det känns bättre.

När det gäller rambudgetering i sin ädlaste form så bygger den faktiskt på större frihet och handlingsutrymme för en avdelning eller för en organisation. Mycket mindre styrning politiskt än vad dagens är. Och inte klankar jag ner på tjänstemän. Jag sade i mitt anförande att det är vi politiker som är ansvariga för det här. Det skulle vara väldigt enkelt att leva i den värld som ledamot Gunell gör där man bara kan fördela, där man aldrig behöver tänka på att ett plus ett ska bli två. Vi riskerar skuldsättning och skulden (… taltiden slut).

Ja, jag tycker att det är bättre med realism än alarmism. Jag tycker att ledamoten Holmberg och Liberala partiet mer är i en ekonomisk alarmism än vad man talar om realiteter. Jag undrar varför man bara ser spöken och bara ser hot mot ekonomin. Varför kunde ledamoten Holmberg inte i sitt anförande också lyfta upp ljusglimtarna? Det verkar som om det går bättre. Det verkar som vi har fått mer i avräkning än vad vi hade förväntat oss. Det finns positiva signaler. Det är inte heller fel att se nyanserat på den ekonomin. Man behöver inte heller tuta ut i det högsta tonläget hela tiden om att vi nog går under och att ekonomin är svart och svart och svart.

Tack, talman! Ja, jag kanske är en alarmist. (fel på mikrofonen) ...hur vårt avräkningssystem faller ut. Vi har en övergångspott på cirka 20 miljoner 2021. Vi har en övergångspott 2022 på cirka sex miljoner. Vi har ett underskott och vi har en stigande kostnadsutveckling. Det är det jag alltid har sagt att vi ska inte förblindas av att våra intäkter ökar i den takt de gör när våra kostnader följer med. Det jag ville komma till är att skulden som vi riskerar dra på oss till kommande generationer handlar inte om någon sorts guldkant. Det är den bistra verkligheten. Det är ju till driften av vanliga saker som vi ska skuldsätta oss för att vi inte vill modernisera Åland. Det är mycket märkligt. Men det är en enkel och billig politik som nog säkert går hem i stugorna när man doppar huvudet i sanden, glömmer problemen och bara tutar i folk - precis det som ledamot Gunell gör här - med att finska ekonomin tuffar på. Titta lite noggrannare och titta om ett halvår hur det ser ut.

Ja, vad jag vet så har landskapet ännu inga lån även om det har upptagits vissa fullmakter. Men det som jag tycker vi pratar om för lite så är att vi har i många fall en helt underfinansierad offentlig sektor med avdelningar som inte mera klarar av sitt uppdrag och myndigheter. Det är en diskussion som ledamoten Holmberg inte alls vill kännas vid. Det är underligt tycker jag att det alltid, alltid är de som aldrig har suttit en dag i landskapsregeringen, aldrig en dag i stadsstyrelsen och som kämpat med de här problemen som alltid vet bäst. Och dit hör nu ledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Den här debatten verkar handla mer om tilläggsbudgetar som instrument än innehållet i själva tilläggsbudgeten. I sig en viktig diskussion. Ansvarsfull budgethantering behövs. Den ansvarsfulla budgethanteringen måste komma ifrån en politisk vilja som sedan omvandlas i en överenskommelse t ex ett regeringsprogram eller ett flerårigt ramverk, vilket vi Moderater stött i olika sammanhang, eller en budget. Men knappast genom avskaffande av tilläggsbudgetering som instrument. Frågan som blir lite hängande i luften är vad vi skulle vinna på att avskaffa tilläggsbudgetarna som redskap. Det vi skulle förlora är för mig uppenbart. Vi skulle skapa en ökad stelbenhet, ett institutionaliserat förnekande av verkligheten, mindre transparens, mera fixande och trixande och konstigare bokslut med betydligt mera luft än i dag.

Det skulle leda till att vi debatterar budget en gång per år. Aj, tusan, steg bunkerpriserna så mycket? Däremellan skulle vi sticka huvudet i sanden. Så alla ni som vill avskaffa tilläggsbudgetarna beskriv gärna hur vi då hanterar förändringarna under verksamhetsåret. För utan den beskrivningen så kantrar nog det här till det populistiska hållet. Som jag nämnde tidigare behöver vi årliga budgetar och vi behöver ha justeringar av de årliga budgetarna när verksamheter förändras eller läggs ner eller anpassas. Man kan tycka att särskilt år 2021 var ett paradexempel på ett år då det hände saker som årsbudgeten inte kunde förutse och som föranledde verksamhetsförändringar. För ÅHS del kan jag nämna - som små exempel - pandemikostnaderna, spårning, testning, lagstadgade gränskontroller utförda av ÅHS, osäkerheten kring vad som ersätts och vad som inte ersätts och hur den osäkerheten hanteras.

Jag vill också påminna om att en tilläggsbudget brukar vara, talman, varje ny regerings främsta instrument för att få ordning på ekonomin. Vilket också nämns i vårt regeringsprogram. Ta en titt på den förra regeringens första tilläggsbudget. Det var hårda bandage. Ska vi ta bort det instrumentet? Det vi istället borde fokusera på, det vi borde vara intresserade av, det är att jobba långsiktigt. Alltså, hur får vi de goda ambitionerna från början av varje mandatperiod att hålla över flera mandatperioder. Mot en gemensam målbild. Att reparationskostnaderna för ms Svärtan blev 18.000 euro dyrare än planerat, det är ett pikant exempel. För man kan ju fundera, vad hade vi gjort utan en tilläggsbudget? Hade vi låtit Åland stå utan oljeskydd tills nästa budgetår 2023? Knappast. Hade vi fixat och trixat på ett icke transparent sätt så att Svärtan kunnat fixas ändå och vi ändå på något sätt fått ett oljeskydd? Möjligen, men är det ett sådant samhälle vi vill ha? Inte jag. Tilläggsbudgetarna som redskap främjar transparens, det främjar en granskning av det offentliga och dessutom ger tilläggsbudgetarna oss en återkommande parlamentarisk diskussion om ekonomin och den viktigaste frågan av alla: Vart är vi på väg?

Tack, talman! Och tack ledamot Valve. När vi diskuterar tilläggsbudgetar, rambudgetering, det är ju en helhet av det. Det blir ganska kortfattat och synoptiskt att här i replikskiften ta debatten. Men en rambudgetering är ju en helhet där tilläggsbudgetar visst kan finnas men där de flesta blir överflödiga. Och när det gäller en mandatperiods första tilläggsbudget, att den är viktig, där talar ju ledamot Valve lite emot sig själv. För det vi måste komma till för att nå en budget i balans, en ekonomi i balans, är ju långsiktiga överenskommelser som inte skiftar vart fjärde år. Det är ju det som har varit problemet hittills. Det ska inte behöva bli några tvära kast i den ekonomiska politiken. Vi ska komma överens och därför är det så viktigt att finansminister Höglund får igång den här arbetsgruppen som ska se på hela den åländska offentliga ekonomin för att uppnå det. Annars står vi nog kvar på stället och stampar och vart fjärde år så byter det lite riktning men inte åt rätt håll.

Talman! Det här var faktiskt en mycket bra replik. Jag är överens om 90 procent av det som ledamoten Holmberg sade. Jag kan också i sammanhanget poängtera att just det fokuset på helheten finner man även på denna tilläggsbudgets sista sida där man både ser budgeteffekterna av årsbudgeten och tilläggsbudgetarna ihop och vad totalen blir av dessa budgetars effekter. Vilket också är ett nödvändigt pedagogiskt instrument.

Tack, talman! För att då ta summan på 18. 000 för att reparera oljeskyddsbåten Svärtan, det är ju inte exklusivt en tilläggsbudget. Det är inte så att den båten skulle ligga vid kajen trasig när det blir ett oljeutsläpp om vi inte skulle ha tilläggsbudget. Kommer vi till ett system, en struktur, med en rambudgetering så blir det egentligen inte nödvändigt för lagtinget att sitta och titta på - som ett fullmäktige - små summor i en budget som är på 400 miljoner. Utan då handlar det om rambudgetering där man har möjligheten att åtgärda saker som går oförväntat dåligt eller oförväntat bra under året. En städarbudget i sin form blir en enkel lösning för oss politiker. Vi behöver inte ta det här ekonomiska ansvaret, för vi kan alltid skjuta till mera medel. Vi måste börja ta ekonomin på allvar, utan att vara alarmist, titta på hur vår ekonomi såg ur före pandemin. Vi behöver göra saker.

Som vi var inne på tidigare. Jag är beredd att lyssna om det finns ett bättre system än dagens tilläggsbudgetar. Om det finns motivering till det. Framförallt så skulle jag vara intresserad av att höra övriga Liberala ledamöter nu - rakryggat och tydligt - ta ställning. Stöder ni en skrotning av tilläggsbudgetar som instrument? Men nu ser jag att det är ganska tomt i de Liberala bänkarna så vi får väl svaret på den frågan en annan gång. Men ifall det är någon som vill tänka efter så kan vi fortsätta att debattera. Jag tycker att det skulle vara väldigt värdefullt att få höra det ställningstagandet.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.