Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fru talman!

Tillbaka till vardagen, skulle man kanske kunna säga.

Landskapsregeringen lämnar sitt förslag till ändring av budgeten för år 2025 genom att föreslå två förändringar. På framställningens första sida står: "Vi föreslår att kostnaderna för extern vård utanför Åland flyttas till ett nytt moment under Ålands hälso- och sjukvård samt att ett anslag om 4,825 miljoner euro tas upp för att kapitalisera Ålands Skärgårdsrederi AB, eller det som i folkmun kallas för Axferries."

Först om ÅHS och det här är inga nya pengar, vilket framställningen tydligt anger. V flyttar om momentet och bildar ett nytt så att pengar tas från det stora moment som har existerat tidigare, i enlighet med lagtingets förslag, där vård utanför Åland sätts i ett skilt budgetmoment. Detta i sig kanske inte är en stor sak, det här betyder ju inte mera pengar för verksamheten. Men det har uppfattats som svårt att logiskt förklara för sin egen förvaltning och personal varför kostnaderna för vård utanför Åland ökar, särskilt när det vanliga budgetmomentet överskrids. Det ger intrycket av att det handlar om besparingar och effektiviseringar som har satts upp som mål. Det skulle kunna kräva fler åtgärder i den ordinarie verksamheten för att hantera kostnaderna om vård utanför Åland går över det budgeterade.

Vi har i diskussioner med ledningen och styrelsens ordförande i ÅHS kommit fram till att vi på det här sättet, som nu föreslås, kan dela upp momenten i budgeten.

Tekniskt föreslår vi att budgetmomentet för vård utanför Åland får ett ramanslag, och en budget- eller momentkredit på 10 %, när samtliga andra verksamhetskostnader har anslagskredit på 3 %, vilket ger ett något större spelrum för det budgetmomentet.

Som sagt, det här handlar inte om nya pengar, men det tydliggör att effektiviseringar och det arbete som pågår för att implementera högre effektivitet påverkar budgetmomentet och det påverkar där det finns påverkansbara kostnader, om vi använder det något lättsamma uttrycket. Vård utanför Åland går att påverka i viss mån genom att välja ort var man ger vård utanför Åland. Jag bedömer att ÅHS redan har gjort ett gott arbete när det gäller att vårda folk hos specialister utanför Åland där det är kostnadseffektivt och bra.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget kan omfatta detta, vilket enligt ÅHS ledning skulle göra det lättare att förklara och diskutera dessa åtgärder gentemot sin egen förvaltning.

Kapitaliseringen av Axferries innebär ett konkret förslag siffermässigt. Tidigare har det nämnts att landskapsregeringen övervägde att föra över fartyg direkt till bolaget. Efter juridiska bedömningar bedömdes detta vara ett bättre sätt att göra saken. Landskapsregeringen skulle då föra in via lagtingsbeslut, om så blir, 25 % av den summa som i avtalet är satt mellan landskapsregeringen och Axferries för trafik 2+1 år. Den summa som har satts för att köpa in fem fartyg är 19,3 miljoner euro. Den förutnämnda summan på drygt 4,8 miljoner utgör alltså 25 % av detta större belopp.

Den andra aktieägaren - landskapsregeringen och Finferries äger som bekant 50 % var - skulle sätta in motsvarande summa i bolaget. Bolaget och dess styrelse lånefinansierar på den externa marknaden resterande belopp, alltså 50 % av hela 19,3 miljoner och så förvärvar bolaget fartyget av landskapet för den totala summan.

Kassamässigt, likviditetsmässigt, innebär detta alltså 4,825 miljoner euro ut från landskapet till Axferries och tillbaka, i samband med försäljningen, kommer av 19,3 miljoner, vilket ger ett netto på knappt 14,5 miljoner euro, men den siffran tar jag ur huvudet nu.

Denna åtgärd med kapitalisering kommer sedermera att sätta spår även i resultaträkningen och det resultat som är budgeterat för år 2025, men landskapsregeringen kommer att återkomma med den delen i en senare ändringsbudget. Detta blir nu att handla om bokförings- och redovisningsdetaljer, men restvärdet för dessa fartyg fastställts vid en viss tidpunkt. Avskrivningarna kan fortfarande påverkas av eventuella reparationer under perioden fram till försäljningsdatumet. För att få de exakta siffrorna på plats redovisar landskapsregeringen detta i en kommande ändringsbudget.

De preliminära siffrorna visar att restvärdet för fartygen ligger någonstans kring 3 miljoner euro och vinsten från denna försäljning beräknas bli ungefär 11 miljoner euro den dag vi knyter ihop hela säcken. Tack!

Tack, talman!

Jag har en fråga gällande kapitaliseringen av Axferries. I det här förslaget framgår det inte varifrån dessa medel ska tas. Hur förhåller sig förslaget till det av lagtinget beslutade budgettaket? Jag skulle uppskatta om ministern kunde redogöra för detta.

Det bör också tydligt framgå i denna framställning hur finansieringen ska ske. Ministern nämner en kommande intäkt, men den är inte budgeterad i det här förslaget.

Fru talman!

Den här finansposten ligger utanför det kostnadstak som kan härledas ur resultaträkningen. Det ligger också utanför det resultat som finns som grund i förhållande till överskottsmålen som har lagts.

Sedermera när vi redovisar intäkterna och deras påverkan på resultaträkningen, så kommer värdet vad gäller resultatet att förbättras med ungefär 11 miljoner euro.

Men som sagt, kassamässigt och flödesmässigt är det nu 4,82 miljoner euro ut och knappt 14 miljoner netto in.

Tack, talman!

Jag förstår att ministern säger att detta ligger utanför kostnadstak och överskottsmål. Men med vilket lagstöd gör man det? Hur kan man lämna detta utanför?

Kan ministern redogöra för den juridiska tankegång som har legat till grund för det här budgetförslaget?

Ja, fru talman!

Det handlar antagligen om finansförvaltningslagar och sådana faktorer som ligger till grund för hur man skriver en resultaträkning. De poster som förs in i resultaträkningen som kostnader eller intäkter påverkar just de poster som bildar kostnadstak och resultatet i resultaträkningen. Finansposter, balansposter påverkar på ett annat sätt; de påverkar inte kostnadstaket.

Detta är, utan att gå in på detaljer, ett helt normalt sätt att föra bok. Men det har ju effekter på resultatet så småningom, men de redovisas den dag vi kan veta exakt hur stora effekterna är.

Talman!

Jag är glad och tror att det här är det enda rätta, att de får en egen ram för vård utanför Åland. Jag har lyft fram detta tidigare, både när vi hade vanlig budgetering och vid införandet av rambudgetering. Jag är glad att man har hittat en lösning på det här problemet, eftersom det är en väldigt knivig och svår situation.

När jag satt i styrelsen i ÅHS så hade vi en fond som vi kunde använda oss av, men det visade sig att det inte var helt korrekt att ha en sådan. Anledningen var att ingen skulle kunna känna sig utpekad.

Vi har två frågor. Jag börjar med den första. Det handlar om ett ramanslag som kan överskridas med 10 %. Måste man då spara 10 % nästa år, eller är detta en flexibel ram, så att det blir tydligt vad som gäller?

Fru talman!

Att spara på det momentet är ju svårt så att säga. För att det här ska fungera väl bör man hitta en budgetnivå som balanserar på en jämn kostnad. I princip är det på det sättet. Det gäller att få budgetmomentet på rätt nivå; det är det viktigaste.

Om vi har några fall med behövande patienter under ett visst år kan man låna från nästa års anslag, och sedan ska det så att säga hamna på mittlinjen igen. Men i princip är det på det sättet. Följande år har man ett nytt budgetansvar, och då kan man få en kredit från det som förs över till nästa år.

Vi är nu inne på det jag nämnde tidigare, det här i sig handlar ju inte om mera pengar, utan om en möjlighet att balansera upp.

Talman!

Det kanske blir då ett problem som man får skjuta framför sig i många år till. Som sagt, det finns ingen läkare och jag tror inte det finns någon politiker heller som skulle kunna tänka sig att neka någon vård som behöver det. Men nog om det.

Jag hör vad ministern säger. Man kan i alla fall få en större flexibilitet, att man kan skjuta problemen framåt. Men någon gång måste man ta tag i den här surdegen, om det inte är så att man har väldigt friska och icke behövande patienter.

Har man några tankar nu kring hur kostnaderna fortsättningsvis ska hållas nere? Finns det nya direktiv till styrelsen? Man kan inte säga att man utnyttjar det för jag vet exakt hur svårt det är att hålla de här kostnaderna. Vissa år har det gått åt rätt håll, medan andra år åt fel håll.

Fru talman!

Inte finns det några nya direktiv i förhållande till det här förslaget. Jag uppfattar att den här regeringen, precis som tidigare regeringar, har bett ÅHS att försöka hitta experttjänster för vård utanför Åland på de mest kostnadseffektiva ställena.

Jag skulle säga att det finns ett bifall till den tidigare utstakade linjen.

Talman!

Tack, minister Perämaa. Det här har varit en aktuell fråga i säkert två decennier, extern vård utanför Åland. Problemet med detta är att hålla sig inom budgetramarna. Min mening är att vi i framtiden måste överväga att göra detta flerårigt.

Man brukar tala om statistisk signifikans när man diskuterar högspecialiserad sjukvård. Vi pratar om områden som cancer, prematurer, transplantationer och så vidare. Med en befolkning på 30 000 är det nästan omöjligt att förutse en vanlig incidens av cancer. Många cancersjukdomar, till exempel de 30 per 10 000, betyder på Åland ungefär 9 cancerfall av den och den sorten på Åland.

Jag vågar påstå att om man skulle ha ett separat flerårigt moment så skulle det inte innebära en slapphet utan det styrs kort och gott av patienternas behov. Vi kan i viss mån påverka detta.

Fru talman!

Jag tyckte att jag var tydlig i mitt anförande att den här kostnadsposten är mer eller mindre opåverkbar. Det finns en total enighet om att vi ska vårda våra patienter när de står inför situationen att de behöver få vård någon annanstans.

Nu blir det kanske lite budgetteknik igen. Övergången från det tidigare ekonomiska systemet till detta system med kostnadstak och ramar, tycker jag att är en väldigt bra åtgärd och det kommer att hjälpa oss under många år och fungera väl för oss. Men man lämnar då tanken med reservationsanslag och mångåriga anslag, för det är mycket svårare att tillämpa i samband med kostnadstak. Men det är kanske en annan diskussion.

Tack minister Perämaa. Jo, det är en annan diskussion. Personligen tror jag att den här heliga rambudgeteringsprincipen ibland kan bli för kortsiktig och olycklig.

Ta till exempel de här sekreterartjänsterna, det är helt explicit sagts av ledningsgruppen att det inte handlar om att förbättra vården, utan om att spara pengar. Ibland kan det i längden bli dyrare.

Jag har inget svar på det här. Visst kan vi påverka vård utanför Åland. Det är till exempel mycket billigare att skicka patienter till Åbo än till Uppsala, men det måste i huvudsak styras av patienternas behov. Vi är helt eniga där.

Det här är det första steget någonsin, det är ett bra steg som man sen får utvärdera och då kanske vi kan tänka oss att reservera PAF-pengar för ett flerårigt anslag för vård utanför Åland.

Fru talman!

Jag känner mig inte riktigt redo att gå in på diskussionen om hur ett nytt PAF-regelverk ska se ut och hur det exakt ska utformas, av naturliga skäl.

Men jag uppfattar ändå stödet för den här lilla åtgärden, som tydliggör det för ÅHS-ledning när de på ett pedagogiskt sätt tvingas förklara hur effektiviseringar påverkar verksamhetskostnaderna, även i jämförelse med de budgeterade anslag som finns.

Bra så! Jag uppfattar stödet.

Tack, fru talman!

Som jag förstår tanken med ramverket, så ligger man ute med 4,8 miljoner, men det är vårt eget bolag och vi säljer färjorna. Innan året är slut kommer det att komma in en summa som motsvarar 19,3 miljoner netto och plus 14,5 miljoner borde det bli i slutet av det här året för just den här affären.

Jag ville bara lyfta fram detta för att förtydliga lite för eventuella åhörare om dessa penningflöden. Jag antar också att det var så som finansministern menade när han förklarade det här tidigare.

Fru talman!

Det är bra att vi tydliggör om något har blivit oklart.

Återigen, vi betalar in 4,825 miljoner euro till bolaget. Vi kapitaliserar det, Finferries lika mycket, de lånar pengar och så betalar de 19,3 miljoner euro tillbaka till oss när Axferries förvärvar dessa fem färjor.

Det man kan säga här är att detta inte kommer att ske till alla delar ännu under det här året. Alfågeln har en längre entreprenad som inte sammanfaller tidsmässigt med de andra fartygen. När det gäller Alfågeln så kommer den slutliga försäljningen att ske under de första månaderna av 2026. Men därefter har hela summan influtit.

Tack, fru talman!

Den här försäljningen kommer oavsett att förbättra resultatet ganska mycket. Men det är viktigt att komma ihåg att det är vårt eget bolag som lånar pengar, vilket bidrar till resultatförbättringen i landskapet. Så resultatet kommer att se bra ut, men det är lånade pengar som gör det möjligt.

Jag vill också ta upp en fråga som jag själv funderar på, och kanske jag har missat något uttalande som finansministern har gjort. Varför är det just 50 procent som vi ska låna till, när vi bevisligen har rätt god likviditet?

Jag tänker på att ränteintäkterna som vi har från kortsiktiga placeringar av kapital, de kan ju inte överstiga de lånekostnader som vi har via bolaget. Finns det någon förhandling med Finferries? Kan finansministern förtydliga?

Fru talman! Jag skulle säga att man kan kalla det en förhandling, en överenskommelse om att kapitalisera bolaget på det här sättet. Det leder oss in på frågan om hur offentliga ägare kan kapitalisera sina bolag.

Huvudregeln är - och det är en juridisk bedömning som har gjorts av förvaltningen - att om man kapitaliserar på samma sätt som en privat aktör skulle göra, så är det okej. Det har bedömts att en 50-procentig kapitalisering gör det rimligt för bolaget att söka extern finansiering utan att ha några borgensförbindelser.

Detta resonemang har man kommit fram till som en rimlig och bra lösning.

Tack, talman!

Jag har en fråga till minister Perämaa angående Axferries. Den skärgårdsflottan som nu utgör utgöra Axferries är gammal och i behov av modernisering och klimatanpassning. I det aktuella förslaget till ändring till år budgeten 2025 står det under moment 934000: "Syftet med bolaget är att stärka utbudet av utförare inom skärgårdstrafiken med en aktör som besitter resurser och kompetens att modernisera och klimatanpassa skärgårdstrafiken."

Min fråga är: Vilka investeringsplaner finns nu för dessa åtgärder?

Fru talman!

Det där är en viktig fråga. Landskapsregeringen har förväntningar på att detta ska förverkligas, precis som nämndes angående det här bolaget. Vi har också sett i media att det finns möjligheter. Vi har tillgång till den kompetens som Finferries besitter och de är villiga att bidra.

Som jag förstår det, men jag deltar inte i det operativa arbetet, så finns det planer på att bygga om de befintliga fartygen för att uppnå mer koldioxidneutral drift. Finferries utför mycket sådana förändringar med sitt eget tonnage. Jag ser att det finns goda chanser att vi kan uppnå dessa målsättningar och ta stora steg framåt.

Sedan kommer säkert frågan om helt nya fartyg att dyka upp i lagtinget så småningom.

Tack, talman!

Tack minister Perämaa för det klara svaret.

Finns det någon aning om när man kan tänka sig att det kan bli aktuellt? Även om man inte jobbar med det operativa just nu, vilket årtal kan vi tänka oss?

Fru talman!

Jag ber att få försöka redogöra för de frågorna i finans- och näringsutskottet. Kanske kan jag göra detta tillsammans med beställaren och representanten för infrastrukturavdelningen, infraministern.

Om jag lägger fram någon form av plan här, kommer den inte att vara helt grundad på fakta dessvärre.

Talman!

Jag vill, som tidigare replikant, ge mitt stöd för att kostnaderna för extern vård utanför Åland flyttas till ett nytt moment. Detta är inget nytt, det har påtalats under många år, senast i samband med budgetdebatten här i december.

Min fråga är nu: varför var det så omöjligt att ta med detta i Ålandsbudget för 2025? Det känns som om vi nu nallar på regelverket. Målsättningen är ju att ha en ändringsbudget på våren och en på hösten och redan nu aviserar finansministern eventuellt flera.

Det är också viktigt att påpeka att detta varken är plötsligt eller oförutsett. Vi har vetat om detta under en lång tid, och det fanns möjlighet att korrigera det redan i samband med budgeten för 2025.

Fru talman!

Diskussionen med ÅHS hade inte förnyats på det sättet efter att den ordinarie budgeten hade lagts i lagtinget. Vi hade knappast kommit med detta förslag som en enskild ändringsbudget.

Vi valde att lyfta fram denna fråga med den förslagsrätt som landskapsregeringen har, eftersom den andra frågan, kapitalisering, i enlighet med de avtal som har undertecknats kräver ett beslut att fattas inom sex månader från det att avtalet har undertecknats. Vi ville ge lagtinget god tid att hantera denna fråga på det sätt som nu görs. Därför kom denna fråga med.

De andra punkterna som jag nämnde, slutförandet av bokföringen av de åtgärder som rör fartygen så ska vi ta upp i normala vårbudgetar eller i höstbudgetar.

Talman!

Jag tycker inte att svaret var riktigt tydligt. Jag minns att både den nuvarande styrelsen och tidigare styrelser i ÅHS har varit mycket tydliga med att de ser detta som ett direkt problem för både vårdpersonal och läkare. Att ÅHS ledning skulle behöva mer tid för att få detta verkställt, den argumentationen känns ovanligt svag, med tanke på att den kommer från finansminister Perämaa.

Själv tyckte jag att jag beskrev läget som det är, och om det uppfattas som svagt så är det väl så. Vi behöver inte gå in på kvaliteten på min argumentation i andra frågor.

När det gäller just denna enskilda fråga är ramverket och möjligheten till ramanslag något nytt för oss alla.

Tanken att vi kunde göra på det här sättet kom till efter att vi förde en dialog öga mot öga med ÅHS ledningen. Det var denna dialog som ledde till att styrelsen begärde just detta, vilket var nytt för oss alla. Det politiska arbetet och tankegångarna ledde fram till detta. Den tanken fanns ännu inte färdig i november, december.

Tack, talman! Finansministern talar om det nya upplägget där rederiet Axferries ska börja driva skärgårdstrafiken. Det är gott så. Det ska bli intressant att se hur det går. På sätt och vis kan det kanske vara bra att man får någon att dela kostnaderna med.

Men vi har ju haft, talman, många samseglingsäventyr på Åland genom tiderna. Det brukar vara lite så där att det ibland faller bort någon nu och då, det uppstår problem och man kommer inte överens. Någon har ibland beskrivit det här upplägget som att hönan föreslår åt grisen att de ska börja bjuda på hotellfrukostar. Det blir inte så bra för en av parterna.

Nu undrar jag hur det ser ut med aktieägaravtalet. Kan finansministern säga något om det? Vad händer om det inte går bra? Finns det någon väg ut? Är det något som finansministern kan säga några ord om?

Fru talman!

Jag måste vara lite försiktig, eftersom jag inte vågar säga säkert huruvida aktieägaravtalet är helt offentligt eller inte. Det kan hända att det är det, men jag är inte säker och därför vill jag inte ta några risker i den frågan.

Men jag kan säga så mycket att det i aktieägaravtalet finns en beskrivning av en situation där någondera part skulle vilja lämna bolaget. Det finns regleringar i aktieägaravtalet om hur aktierna ska hanteras. Det finns en förtur för den andra ägaren att förvärva aktierna i sådana fall. Jag hoppas att jag inte har gått in på något som egentligen inte är offentligt.

Tack, talman!

Ja, finansministern, jag har noterat att det i bolagsordningen står att det finns inlösenklausul så det är absolut inte några hemligheter.

Det som är intressant att diskutera är huruvida det finns någon överenskommelse om att om detta samarbete inte fungerar, så bör det väl ändå vara landskapsregeringen som tar hand om skutan och seglar vidare. Det skulle vara intressant att få klarhet i den frågan, men vi får väl ställa fler frågor om det helt enkelt.

Fru talman!

Frågan och diskussionen ska givetvis föras vidare. I utskottet finns det möjlighet att diskutera eventuella sekretessfrågor, vilket jag inte är säker på, eftersom utskottet har tillgång till sådant material.

I botten finns det ett intentionsavtal mellan två parter som vill genomföra detta. Jag kan inte föreställa mig en situation där Ålands landskapsregering och Finferries, finska staten blir oense. Det är något som kan hända, men att det skulle leda till att finska staten via Finferries skulle trafiken här utan att landskapsregeringen har något ansvar så känns hypotetiskt, även om det förstås är fullt möjligt.

Tack, talman!

Som viceordförande i ÅHS-styrelse vill jag också uttrycka min tacksamhet för att landskapsregeringen har hörsammat styrelsens önskemål om att momentet externvård ÅHS tas upp som ett ramanslag. Ministern har beskrivit ramanslaget, bakgrunden och konsekvenserna av detta, vilket jag är mycket tacksam för. Det är en mycket svår aspekt att estimera och att veta i förväg. Den här åtgärden, att höja anslagskrediten från 3 till 10 procent, gör det lite enklare att arbeta med framförhållning kring frågan från ÅHS-styrelses sida.

Jag vill också i sammanhanget påpeka att under hösten har personalen har gjort stora framsteg och arbetat hårt för att skapa effektiviseringar inom verksamheten.

Herr talman!

Det är bara att konstatera att det stämmer precis det som ledamoten Mansén säger. Ledningen och styrelsen i ÅHS har verkligen fått jobba hårt, och det är bra. Jag uppskattar den goda dialog som jag uppfattar att vår finansavdelning har med ledningen och styrelsen i ÅHS. Det känns bra att vi har kunnat hitta en lösning som på något sätt kan underlätta det vardagliga arbetet för oss. Bra så.

Tack, herr talman!

Jag tänkte börja med posten om skärgårdstrafiken. Efter att ha resonerat kring detta förstår jag hur man tänker från regeringens sida när man budgeterar på det här viset. Det som jag inte riktigt förstår, och som blev lite otydligt i mitt huvud, är varför man inte budgeterar intäkterna direkt. Man är lite osäker på hur stora intäkterna är, men det är ju en del av själva budgetarbetet att man inte riktigt vet hur stora intäkterna är. Detta är vad jag uppfattade när finansministern höll sitt anförande. Det vore intressant att höra mer om detta. Om man inte är riktigt säker, varför försöker man ändå inte budgetera intäkterna? I praktiken kanske det inte har så stor betydelse. Det är väl brukligt, vi brukar göra så.

Sedan vill jag förtydliga en punkt. Nu när vi jobbar på det här viset så upptar vårt bolag, Axferries, lån för att köpa de här fartygen, vilket gör att resultatet blir förbättrat med lånade pengar. Den diskussionen får vi ta sedan i boksluten när man diskuterar varför resultatet blev som det blev. Men det är ju en bidragande orsak. Det finns alltid sådana poster i budgeten. I sig är det inte något onormalt att sälja egendom för att få intäkter. Det enda som är skillnaden är att vi lånar pengar för att betala de här intäkterna.

Att färjorna ska köpas är klart och tydligt, den diskussionen har vi haft tidigare. Det är inget speciellt med det. Men jag kan ju inte låta bli att lyfta Ådan lite extra. Vi köpte in Ådan för en billigare peng än vad vi nu säljer den för. För min egen del känns det som att det har kommit så mycket kritik på att den här färjan blev så dyr, med alla reparationskostnader och allt sådant. Nu ser vi resultatet, även om vi köper tillbaka den här till hälften, så är det vi själva som köper tillbaka den. Men det är fortfarande intressant att se hur saker och ting kan gå.

Om man hade haft fullständig kontroll över dessa inköp och det inte fanns några hinder, så tror jag att det hade varit mer ekonomiskt att finansiera köpet helt och hållet med vår egen likviditet. Vi har pengarna, men jag förstår att det är en överenskommelse med vår affärspartner och det får man respektera.

Differensen mellan de ränteintäkter vi får från vårt placerade kapital och de låneutgifter som Axferries har i bolaget, det finns en skillnad där och det kan skava lite. Men det är väl en del av det pris vi får betala för att vi nu samarbetar med Finferries. Till syvende och sist så leder det troligtvis till något positivt. Vi sparar på ena sidan, men det blir utgifter på andra sidan och vice versa. Det här är kanske ett riktigt bra exempel på en sådan sak. Det om budgeten.

Det som vi inte har fått något besked om ännu och väntar fortfarande på är de viktiga besluten som rör skärgårdstrafiken och linjedragningar för nya investeringar. Det är det som vi behöver för att kunna ta beslut om att köpa nya färjor. Utan viktiga linjedragningar inom skärgårdstrafiken, där antalet färjor reduceras i den totala flottan, kommer vi inte att ha ekonomi att finansiera dessa nyinvesteringar. Det beslutet väntar vi på, och det ska bli intressant att höra vad de övriga partierna har att säga. I februari har vi ett möte. Vad jag vet så är lagtinget parlamentariskt inbjudet till detta möte, som har initierats av infrastrukturminister Camilla Gunell. Det är bra. Jag hoppas att vi kommer till insikt om en grundläggande målsättning för vad som behövs för att vi ska ha råd att investera i nytt tonnage. För oss är det den absolut viktigaste punkten, för vi behöver nytt tonnage.

Jag vill också nämna ÅHS och överföringen av vård utanför Åland till ett eget budgetmoment. Jag förstår resonemanget om att kostnaderna för vård utanför Åland pendlar från år till år, och hur mycket kostnader det medför. Det kan bli svårt att motivera nedskärningar på annat håll om kostnaderna för vård utanför Åland blir väldigt höga. Jag förstår detta resonemang och varför man har gjort det.

Men det går inte att låta bli att påpeka att vi har ett ramverk. Hur man än ser på det, så urvattnar det ramverket till viss del. Det ökar anslagen. När vi pratar om ÅHS och systemet med att hantera anslagskrediter så kommer det troligtvis aldrig att betalas tillbaka i vår egen verksamhet. Så på det viset är det ju inte en skuld. Anslagskrediterna tror jag aldrig kommer att betalas tillbaka. De kommer att fortsätta stiga. När vi inför en högre anslagskredit för vård utanför Åland så kommer den diskrepansen att fortsätta. På det viset urvattnar vi också ramverket, även om det kan vara motiverat.

Vi har just börjat jobba med det här ramverket. Hur ska vi hantera olika frågor? Det är intressant att tänka vidare på detta.

När vi pratar om anslagskrediter och att man ska göra undantag för vissa sektorer, så har vi ju andra sektorer också som liknar vård utanför Åland, men kanske inte helt och hållet.

Ni kan ju dra er till minnes hur det såg ut när vi hade corona här och arbetsmarknadsunderstöden sköt i höjden, vilket ledde till ökade kostnader på det momentet. Det här är också en post som vi har när vi pratar om stödformer av olika typer som är reglerade i lag. Vad får de kosta? Det är ingenting vi bestämmer dag från dag. Om vi skulle resonera på samma sätt över hela förvaltningen så måste vi ha flera separata budgetar som behandlas utanför ramverket. Det skulle vara intressant att höra ett resonemang om just den här frågan. Har man funderat på detta? Det kanske man inte har gjort, men det är säkert något som man kan fundera på i utskottet.

Vi håller på att forma vårt nya finanspolitiska ramverk. Jag uppfattar att vi gör det med samsyn. Vi diskuterar detta utan att hacka på varandra alltför mycket. Det är en sak som man borde fundera på. Kanske vi i framtiden ska ha flera moment i ramverket, sådan utgifter som vi inte kan påverka direkt, ska de ändå vara innanför ramverket? Samma problematik existerar på flera ställen som jag har sagt flera gånger redan.

När man drar resonemanget till sin spets att lyfta ut olika moment ur ramverket, är det någon skillnad på skärgårdstrafiken och vad den får kosta om vi har en viss servicenivå? Är det någon skillnad på vad flyget får kosta? Räknar vi t.ex. det som motsvarande verksamheter som vård utanför Åland eller som stöd för grunddagpenning? Var sätter vi gränsen för när vi ska göra ett nytt eget budgetmoment som inte behandlas på samma sätt som det övriga ramverket? Vid varje sådant här steg som vi tar så blir ramverket mindre betydelsefullt.

Det var tankar egentligen. Det är inte kritik mot att vi ska göra på ett eller annat sätt, utan det är något som utskottet får fundera på, och som vi tillsammans får fundera på i framtiden.

Det var egentligen det jag ville säga. Tack, herr talman!

Herr talman!

Några ord om när man budgeterar intäkten. I förslaget har det beskrivits i motiveringarna hur detta kommer att ske. Precis som nämndes handlar det om 19,3 miljoner in och 4,825 miljoner euro ut.

Vi har nu valt att gå vidare på detta sätt eftersom betalningen sker i samband med att avtalet om försäljning skrivs, i enlighet med det trafikavtal som har ingåtts. Vi behöver återkomma med hur den slutliga vinsten kommer att se ut i resultaträkningen, eftersom vi ännu inte vet hur mycket vi kommer att behöva underhålla Alfågeln fram till att försäljningen sker. Det kan påverka avskrivningarna, vilket i sin tur påverkar restvärdet. Vi anser att det är bäst att sätta utgifterna och reda upp alla dessa siffror på en gång senare.

Tack, herr talman!

Jag förstår resonemanget och att man inte har allting helt klart. Men jag förstår bara inte skillnaden mellan det vi har nu och vad vi gör varje år när vi uppskattar förväntade intäkter och förväntade utgifter. Kanske är det en petitess, jag vet inte.

Vi har belyst det här faktumet att så här kommer det att gå till och man har berättat hur det kommer att gå till, trots att det inte står utförligt i det här förslaget i tilläggsbudgeten. Det är säkert något som utskottet kan precisera närmare om det skulle behövas.

Jo, jag tänkte höra lite, ledamot Wikström sade att man lånar pengar för att förbättra resultatet. Jag förstår inte riktigt hur man resonerar i det här fallet.

Det är ju så att Axferries ska låna pengar för att köpa in färjor, alltså anläggningstillgångar, och själva lånet i sig påverkar inte direkt resultatet. Däremot kommer det en räntekostnad med det här lånet, och det kommer att påverka resultatet negativt, vilket innebär en ökad kostnad i bolaget.

Så att påstå att låna pengar förbättrar resultatet tycker jag är en felaktig beskrivning. Det är bättre att konstatera att man skapar möjligheter för att ge ett positivt resultat över tid, men i sig är det inte ett positivt resultat att låna pengar.

Tack, herr talman!

För bolaget Axferries är det ju inte ett netto plus resultat. Men bolaget, som vi förvisso äger, lånar ju pengar. Detta kommer i landskapets bokföring att leda till ett positivt resultat. För att det positiva resultatet ska uppstå, om vi inte har finansierat det här till fullo, tvingas vårt eget bolag Axferries att låna pengar. Således blir det en pluspost i resultatet för landskapet, trots att vårt eget bolag behöver låna pengar för att detta ska uppstå.

Det är så jag menar. Jag syftar inte på resultatet för bolaget, utan vi pratar nu om landskapets ekonomi.

Enligt min uppfattning stämmer det inte alls, tyvärr.

Landskapet har inte konsoliderat resultatet med sina dotterbolag, dessa är separata. Det betyder att allt sådant här egentligen inte kommer att synas i landskapsregeringens bokslut.

Det som kan synas i dotterbolag är aktiekapital och liknande, men resultaten därifrån syns inte i landskapets bokslut.

Jag resonerar om landskapets ekonomi. Om man tittar på siffrorna nu ser vi att det är 4,8 ut. Sedan kommer det in totalt sett 14,5 miljoner, nettoresultatet för landskapet. De 14,5 miljoner som leder till vårt positiva resultat består till 50 % av lånade pengar.

Det är inte svårt alls egentligen; det är bolaget som lånar pengar, och det är vårt bolag. Men för landskapets budgetposter i landskapets budget blir det plus, och det beror på att vi lånar pengar.

Jag tänkte fortsätta på samma resonemang, för det blir liksom obegripligt vad ledamoten Wikström är ute efter. Hur menar ledamoten Wikström att Axferries ska förvärva de här pengarna? Varifrån ska de låna om de inte lånar från banken?

Ett av syftena med bildandet av det här bolaget, från båda ägarnas sida, är att vi ska skapa ett bolag som kan förvärva och investera i fartyg på marknadsmässiga villkor, samt göra avskrivningar och betala av sina lån över tid.

Tack, herr talman!

Jag sade i mitt anförande att det här är inte kritik mot förfaringssättet, utan jag vill belysa lagtinget på hur det kommer att se ut i bokslutet. Det är ingen kritik mot att man gör så här. Jag inser att man behöver göra så här för att vi samarbetar med Finferries, och det är antagligen där man har kommit överens om 50-50, vi lånar 50 och vi kapitaliserar 50.

Men slutresultatet är ändå så, vilket vi kommer att se i bokslutsdiskussionen eller i revisionsdiskussionen.

Ja, det kan man ju naturligtvis säga, men det leder liksom inte till någonting annat än att vi bara konstaterar att vi har fortfarande ingen koncernredovisning i landskapet. Det kanske vore önskvärt att vi når dit och inkluderar hela landskapets ägande, men det är plus minus noll.

Det enda jag förstår av ledamoten Wikströms resonemang är att han på något vis tycker att det är fel att resultatet i landskapsbudgeten påverkas av att det finns ett banklån kopplat till det här förvärvet.

Tack, herr talman!

Allt som sägs här uppe i talarstolen är inte avsett som kritik. Jag försöker vara så saklig som möjligt. Jag betonar att detta kommer att hända, och att resultatet påverkas av lånade pengar. Jag ser inte kritiken. Det som har sagts är så här, och jag förstår det. Det är inget jag har haft synpunkter på att vi ska förändra, nu när jag har förstått varför man gör som man gör. Men den diskussionen får vi helt enkelt ta i bokslutet eller revisionsberättelsen. Inget konstigt med det.

Talman!

Ledamoten Wikström lyfter fram vård utanför Åland i sitt anförande. Jag vill också dra paralleller till varför jag anser att detta är en bra åtgärd, att man lyfter ut det från budgeten.

Före exempelvis bildandet av KST var det så att personer som behövde mycket hjälp från kommunerna ofta blev utpekade. Man visste nästan exakt vilken enskild individ som orsakade budgetöverskridningar. Jag tänker att det kanske finns liknande paralleller här. Om någon får en allvarlig sjukdom eller om ett barn föds för tidigt och måste bo längre tid utanför Åland för att få vård, blir det också väldigt utpekande.

Jag anser att detta är ett bra sätt att hantera situationen. Ingen ska behöva ha dåligt samvete för att man kräver den vård man behöver, samtidigt som man vet att ÅHS måste spara på något annat. Vi behöver den här vården, och jag tycker att det är ett bra sätt.

Tack, herr talman!

Det här kan vara ett bra sätt att hantera just den här frågan. Men det väcker följdfrågor. Var gör vi detta nästa gång? Vad är nästa moment som vi ska lyfta fram med olika typer av argument? Jag ser inte att det här är så unikt. Är det så unikt att det inte kommer att hända igen? Men det är inte säkert att vi ska ha det så; kanske ska vi överväga att göra det på andra platser också.

Jag vet inte om någon här inne riktigt vet vilka utmaningar och väggar det finanspolitiska ramverket ställs inför. Vi kanske behöver göra justeringar för att få det att fungera med vårt upplägg här på Åland.

Jag kan hålla med om det som ledamoten säger.

Ledamoten lyfte också fram Ådan som ett väldigt bra köp.

Jag minns från förra gången, när jag var i opposition och ledamoten var minister, att det upphandlades olika färjor hit och dit. Med örat mot marken så var det nog många som blev besvikna över att färjan stod stilla eftersom den inte var isklassad och det var dålig handikappanpassningen och så vidare.

Jag tror också att folket minns Mergus bajamaja och de elkraftverk som stod inne och brummade för att det ska vara värme i salongen.

Jag ville bara konstatera det.

Tack, herr talman!

Färjan stod ju stilla på grund av handhavandefel, eftersom den har lämnats öppen och frusit. Det hade inte direkt med isklassningen att göra att den stod stilla den gången. Sedan blev det is den vintern.

Jag tror att de som nu funderar på landskapets flotta och vad vi ska göra så ser Ådan som en viktig tillgång i vår nuvarande landskapsflotta. Det visar man också här genom att bolaget köper den här färjan. Den lämnas inte kvar hos landskapet, utan det här är en viktig beståndsdel i skärgårdstrafiken idag. Så är det.

När det gäller handikappanpassningen på Ådan så har den en av de absolut bästa i vår flotta idag. Så är det.

Den kritik som har framkommit mot Ådan tidigare är obefogad. Det här blir ju det sista beviset på det, vi tjänar pengar på den.

Talman!

Ja, det här är så unikt. Det finns ingenting annat som man kan jämföra det med i hela budgeten där vi inte göra några förändringar.

Ja, vi har den planerade vården som utgör den största delen av pengarna när det gäller externvården. Men det finns också en mindre oplanerad delen som vi inte kan påverka. Ingen här på sjukhuset skulle säga nej till någon som behöver vård, och det är skillnaden.

Vi kan göra ändringar i skärgårdstrafiken, som ledamoten var inne på. Vi kan dra ner på turer och skippa att gå till vissa öar. Det kan vi göra. Men vi kan inte neka vård till dem som behöver det.

Tack, herr talman!

Jag instämmer, vi behöver ge vård till de som behöver det. Men vi måste också komma ihåg att detta faktiskt handlar om prioriteringar. När man diskuterar vård finns det väldigt dyra behandlingar och som sjukvårdsgivare kan man säga att den här typen av vård erbjuder vi inte för den är så jätte dyr.

Vad vi gör här på Åland idag är att vi prioriterar vården väldigt högt.

På samma sätt kan man resonera kring skärgårdstrafiken; man vill ha dubbelt så många färjor, och därför är det så viktigt.

Det är det som gör den här frågan lite filosofisk när vi pratar om det finanspolitiska ramverket. Vad väljer vi att prioritera?
Vad väljer vi samstämmigt att prioritera? Som det verkar nu, så väljer vi samstämmigt att prioritera vården, även vården utanför Åland, genom att göra denna manöver i ÅHS budget.

Talman!

Jag vet inte om ledamoten är medveten om vilken extern vård vi pratar om. Det finns planerad extern vård, vilket innebär att man blir remitterad till olika sjukhus. Idag har man väldigt god koll på hur man hittar de bästa och mest effektiva sätten att hantera detta.

Om vi skulle ta hit den vården till Åland kan jag nästan garantera att den skulle bli dyrare. Det handlar om att ha experter på plats, och dessa experter kostar också pengar. Nu gör man detta på ett annat mera effektivt sätt.

När det gäller oplanerad extern vård handlar det om situationer som för tidigt födda barn eller transplantationer, sådant som vi inte kan hantera här. Om man prioriterar god vård, ja, då är jag den första att säga att det vill jag ha.

Tack, herr talman!

Jag håller med om att vi behöver ha bra vård, men vi gör fortfarande dessa prioriteringar nu. Vi invänder inte mot detta, så vi är överens om det.

När det gäller vilken typ av vård som ska erbjudas, hur den bekostas och var den ska ges, så kan ledamoten detta bättre än vad jag själv kan.

Vi har en parlamentarisk grupp som arbetar med framtidens vård, och en av de frågor som diskuteras är just vilken typ av vård vi ska erbjuda i framtiden. Det påverkar också budgetmomenten om vi erbjuder mindre kostsam vård. Vi kanske inte erbjuder alla vårdtyper, vilket minskar behovet av den här typen av lösningar. Men vi får se hur framtiden blir.

Talman!

Den ändringsbudget vi ska behandla idag innehåller moment som berör två politikområden, politikområde 8, Ålands Hälso- och sjukvård, samt politikområde 3, Finansavdelningen. Inget av dessa två moment utökar budgeten, man kan se dem som att de är av teknisk karaktär. De kräver ändå sin presentation, genomlysning och eftertanke.

Styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård har inkommit med ett äskande om en ändringsbudget. Äskandet rör budgetanslaget för extern vård utanför Åland, och att det finns ett behov av att hantera denna post på ett mer flexibelt sätt.

Vård utanför Åland innebär till största del planerade, remitterade besök; undersökningar och ingrepp. Därtill tillkommer svåra sjukdomsfall och olyckor. Med respekt för Ålands litenhet vill jag inte nämna specifika diagnoser, då detta kan riskera att bli utpekande. Det vi tydligt vill framhålla är vikten av att vi kan erbjuda denna vård. Den är livsviktig.

Landskapsregeringen föreslår nu att anslaget för vård utanför Åland lyfts ut till ett separat budgetmoment, som även kan fungera med en anslagskredit upp till 10 procent.

Det nuvarande budgetanslaget för extern vård utanför Åland för innevarande år är 9 810 000 euro. Med nuvarande förslag kommer detta budgetmoment fortfarande att höra under ÅHS, och ansvaret för budgeten kommer fortsatt att ligga hos chefsöverläkaren. På inga sätt menar man att ÅHS ska sluta arbeta med att hitta mest vård för pengarna utanför Åland, eller mer "bang for the bucks". Detta arbete är ständigt pågående. Detta kommer man säkerligen bekanta sig med under utskottsbehandlingen då man hör representanter för Ålands hälso- och sjukvård. Jag vill uppmana utskottet att särskilt kalla chefsläkaren, som är den som på bästa sätt kan beskriva detta arbete detaljerat.

Talman! Detta ärende kommer ge finans- och näringsutskottet ett utmärkt tillfälle att djupdyka i hur ramanslag och anslagskredit kan hanteras i det nya finanspolitiska ramverket.

Det är två saker vi specifikt skulle vilja klargöra. Ur detaljmotiveringen till lagen kan vi läsa följande i 10 § : "Anslagskrediten är uttryckligen tillfällig, vilket understryks av att följande finansår ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den anslagskredit som tagits i anspråk."

Frågan blir då givetvis: hur ska detta funka i praktiken? Jag tar ett hypotetiskt exempel: ramanslaget uppgår till 1 miljon och detta underskott ska täckas upp av budgeten för efterkommande år. Men om budgetmedel då inte finns att fullfölja behoven under kommande år, kan verksamheten då uppta ett nytt ramanslag? Det kunde liknas som en snöboll, som kanske eller kanske inte blir större och/eller mindre, men den rullar på.

Och vidare nämns i paragrafens 3 mom. anges att anslag inte får flyttas från ett ställe i budgeten till ett annat, om inte detta tillåts i budgeten. Genom landskapslag kan dock tillåtas att ett anslag överförs till ett annat ställe som har nära samband med detta ändamål. Betyder alltså detta att man kan, om man skull vilja, föra över ett eventuellt överskott från ÅHS övriga budget för att jämka ett eventuellt underskott i den nu aktuella posten för vård utanför Åland?

Detta förslag är utformat för att ge bättre ekonomisk förutsägbarhet och tydligare ansvarsfördelning. Vi hoppas att detta ska ge en tydligare överblick över kostnaderna och att ÅHS verksamhet ska få bättre och mer förutsägbara förutsättningar.

Tanken om denna manöver är på inga sätt ny som tanke och har prövats tidigare men stött på patrull. Frågan väcktes igen från denna talarstol under budgetdebatten där det efterhördes finansministerns syn på hur det nya finanspolitiska ramverket kunde nyttjas på ett sätt för att möjliggöra denna lösning. Det är glädjande att det, till vissa delar kritiserade, finanspolitiska ramverket ger möjligheter som dessa.

Gällande det andra momentet i ändringsbudgeten, det som rör politikerområde 3, föreslås tillskjutet kapital om ungefär 4,8 miljoner till landskapets delägda bolag, Ålands Skärgårdstrafik AB eller Axferries, som det ju heter hos allmänheten.

Det landskapet ber om är att få möjliggöra tillföra kapital till det egna aktiebolaget. Det kan säkert upplevas som att man krumbuktar med pengar, men denna manöver är behövlig för att Axferries ska ha möjlighet att uppta lån och köpa de fem färjor av landskapet man förbehöll sig att köpa då Axferries vann upphandlingen och avtalet tecknades. Det betyder alltså att landskapet i sin tur erhåller köpeskillingen om 19,3 miljoner från Axferries, vilket färjorna har värderats till av två externa parter.

Sedan den totalkollaps vi så närapå upplevde i skärgårdstrafiken i juli 2024 har landskapsregeringen visat på handlingskraft och kreativitet. På en mycket kort tid har ett nytt rederi bildats tillsammans med finska Finferries. Nu löper det tillfälliga avtalet, på rätt kort tid, om två år. Under denna tid ska man arbeta med underlaget för den upphandling som ska ligga till grund för en längre avtalstid.

Vi vill lyfta vikten av att ha förutsägbara, stabila trafiklösningar i landskapet som stort och i synnerhet i skärgården. Det skulle tala för långa avtalstider, där man möjliggör investeringar för kontrakterad entreprenör. Men det kommer kollegan Pettersson närmare resonera kring i sitt anförande, så jag går inte in på det desto mer.

Vi har alla i detta lagting blivit inbjudna till ett tillfälle att ta del av och diskutera skärgårdstrafiken kommande måndag. Vi ser det som väldigt positivt att vi ges en möjlighet till bred förankring och samsyn kring hur skärgårdstrafiken i stort ska organiseras i framtiden.

Talman! Vi tror att åtgärderna i denna ändringsbudget är av godo och vi ser med tillförsikt fram emot utskottets behandling. Tack!

Talman!

Tack, ledamot Listherby. Jag vill återigen ta upp den fråga som har diskuterats tidigare. Vi har en parlamentarisk referensgrupp som ska se över sjukvården, och som vi vet finns det A- och B-lag i detta lagting. Det är tre lagtingsledamöter och tre lagtingsgrupper som helt utesluts från den här processen.

Det är bra att det finns ett tillfälle på måndag om skärgårdstrafiken, där alla är inbjudna. Ärendet ska remitteras till finans- och näringsutskottet och då fokuserar man enbart på den ekonomiska aspekten. Men det är viktigt att även den innehållsliga aspekten beaktas.

Jag tycker att man ibland borde överväga att involvera även social- och miljöutskottet i processen. Vi måste diskutera vilken sjukvård vi ska ha och hur vi ska lösa de obestridliga problem vi står inför.

Tack så mycket, talman!

Jag tycker mig kunna identifiera att man inom skärgårdstrafiken har kommit ganska mycket längre med utformningen av hur framtiden ska se ut.

Det parlamentariska förankringsarbetet kring framtidens vård är fortfarande i sin linda. Jag tänker att vi längre fram kommer att behöva förankra detta bredare också i lagtinget.

Jag skulle också gärna diskutera ÅHS i ett bredare sammanhang här i lagtinget, eftersom jag anser att det är en så stor och viktig budgetpost. Dessutom, som ledamoten nämner, är det innehållsmässigt otroligt viktigt för alla ålänningar, och det förtjänar verkligen en bred diskussion i den här salen.

Talman!

Tack, ledamot Listherby! Där är vi eniga. ÅHS-styrelse har fått en ny sammansättning, och oppositionen exkluderas. Just därför är det så viktigt att vi har en bredare diskussion där alla valda ledamöter får möjlighet att påverka. Jag uppfattar att vi är ganska eniga i den ståndpunkten.

Tack, talman!

Jag tänker inte gå in i något djupare resonemang kring styrelsesammansättningar. Det jag kan konstatera är att man i de underliggande myndigheterna i landskapet har som uppdrag att genomföra regeringens politik och målsättningar. Av den anledningen kan jag förstå tanken att det är majoritetens ledamöter som deltar i styrelsearbetet.

En bredare diskussion om ÅHS och andra underliggande myndigheter är absolut på sin plats. Där har vi faktiskt möjlighet att kunna se på våra arbetstider, det finns tid under året för att ha dessa diskussioner.

Tack, talman!

Jag vill säga i Moderaternas gruppanförande att när det gäller ÅHS vård utanför Åland så är det något som vi stöder fullt ut.

Den andra biten som jag kommer att uppehålla mig mer kring är politikerområde 3 och summa på 4,825 miljoner som man här vill föreslå att kapitalisera Axferries med.

Den första frågan som jag önskar att finans- och näringsutskottet ska behandla, jag hoppas att ordförande för finans- och näringsutskottet antecknar, det handlar om själva frågan om en notifiering. När man kapitaliserar bolaget, så förstod jag, utifrån vad finansministern tidigare har sagt här, att man har gjort en juridisk bedömning. Man anser att om man kapitaliserar Axferries på marknadsmässiga villkor, som en annan ägare skulle kunna kapitalisera, så krävs ingen notifiering från EU. Normalt sett, under alla de år som jag har varit här, så innebär all form av kapitalisering av offentligt ägda bolag, oavsett om de är helägda eller delägda, en utmaning. Här tror jag att det skulle vara bra att klargöra den frågan i samband med betänkandet och titta på den.

Fakta är ju att om man ska jämföra ett bolag som är samhällsägt, där delägaren kan kapitalisera en stor del, så minskar den del som man behöver upplåna på den privata marknaden. Detta kan påverka anbudet som man ska lämna in. I det här fallet pratar vi om ett anbud där man ålades att också köpa fartygen.

Då kommer vi till följande punkt på listan, som är lite svårare att svara på. Det var också en sak som vi diskuterade mycket i den moderata gruppen. Själva priset för fartygen, som man har kommit fram till, är alltså 19,3 miljoner. Är det för högt eller för lågt? Vad blir konsekvenserna av ett högre belopp eller ett lägre belopp?

Om det är ett högre belopp kan man tänka sig att den andra parten, förutom landskapet som äger 50 % av Axferries, får mer tillbaka i det fallet att man har ett högre belopp. Men samtidigt kommer ett högre belopp att göra att framtida anbud förmodligen blir dyrare för landskapsregeringen som ska betala driften. Om vi då har ett lägre belopp och nästan ge bort fartygen väldigt förmånligt, så skulle kapitaliseringsbehovet från Axferries vara mindre. På så sätt skulle de årliga driftskostnaderna för att operera flottan förmodligen vara mindre. Detta är något som är väldigt svårt att sia om när det gäller den biten. Vad får det för konsekvenser för de framtida anbuden?

Talman! I tilläggsbudget nr 3 från 2024 så föreslog landskapsregeringen inledningsvis att man skulle ge två fartyg som apportegendom. Det backade man ifrån i samband med utskottsbehandlingen. Om man läser i finans- och näringsutskottets betänkande så slutar det med att vid omröstningen här i salen, så fattade vi beslut om att då kapitalisera med 375 000 eller vad det var. Det var väldigt lite, och så skulle man lämnar själva fartygen åt sidan.

Nu står det i den budget vi kan läsa här idag att Axferries ska köpa själva fartygen. Men vi har ju inte i lagtinget fattat ett konkret beslut om att vi ska sälja fartygen. Tittar vi på tidigare avyttringar, så har det under min tid som minister varit upp till lagtinget att fatta beslut om avyttring av ett antal fartyg. Det här är väl ingen jättestor sak, men det är också något som finans- och näringsutskottet kan förtydliga i samband med betänkandet, som kommer till salen, att klargöra att lagtinget väljer att avyttra denna egendom.

Talman! Det finns också konsekvenser när det gäller infrastrukturavdelningens personal och den personalstyrka som behövs för att upprätthålla den tekniska kompetensen när det gäller fartygens skick och så vidare. Detta är något som kanske inte kommer att ändras över en natt, men över tid tror jag att det är något man måste titta på. Hur kan man effektivisera infrastrukturavdelningen? Hur gör man med all den personal som tidigare har varit ansvarig för ett x antal fartyg nu när de säljs till en annan aktör. Det är något som jag tror att utskottet också kan titta på.

För övrigt får vi återkomma till själva behandlingen i finans- och näringsutskottet. Där har vi en ledamot som sitter med, så vi får följa med i dessa ärenden. Men vi ville i alla fall lyfta fram dessa ärenden som vi är intresserade av att titta på. Tack, talman!

Tack, herr talman, och tack till ledamoten Nordberg.

Fartygen kan avyttras, de betraktas som lös egendom, vilket gör det möjligt. Det är dock viktigt att lagtinget är införstått med planerna. Som jag uppfattar det har vi ganska intensivt uppvaktat både finans- och näringsutskottet och här i salen samt informerat genom media om hur planerna ser ut.

Skillnaden mellan tanken med apportegendom och den nuvarande modellen är att vi har genomgått en offentlig upphandling med alla dess processer. Vi har kommit fram till ett resultat där Axferries har vunnit upphandlingen för de kommande tre åren.

Talman! För tydlighetens skull skulle jag vilja att infrastrukturministern specificerar vad hon sa i sitt tidigare anförande under replikskiftet. Menar ministern att landskapsregeringen kan sälja fem av de största och bästa fartygen i landskapets flotta utan att få ett klartecken från lagtinget för att sälja denna fasta egendom? Uppfattar jag henne rätt i replikskiftet? Jag skulle gärna vilja höra det.

De är att betrakta som lös egendom, ja. Därmed kan landskapsregeringen sälja dem, egentligen utan lagtingets godkännande. Men som jag nämner är det viktigt att lagtinget är införstått med hela upplägget, och det bedömer åtminstone landskapsregeringen att lagtinget är.

Tack, talman!

Min minnesbild när vi hade detta uppe under den tid som jag var minister är att vi behövde vi inhämta lagtingets godkännande i samband med de budgetar vi hade.

Om det har skett några förändringar nu, så är det något som finans- och näringsutskottet får titta på för att se om det faktiskt stämmer. Jag kan inte här och nu säga något om det. Jag vet inte om minister Gunell har rätt eller om mitt minne sviktar, men det får finans- och näringsutskottet utreda.

Tack, herr talman!

Ärade lagting och åhörare. Centern har noggrant granskat den här ändringsbudgeten och finner den tämligen hanterbar. Den första ändringen gäller att flytta kostnaden för vård utanför Åland till ett eget moment. Detta har diskuterats under en lång tid och är välkommet och bra. Vi vet att kostnaden för vård utanför Åland oftast ligger utanför vår kontroll, särskilt ekonomiskt. Att man kan överskrida budgeten med 10 % som föreslås här är enligt finansförvaltningslagen.

Vi vet alla att ÅHS ibland har ett gott resultat och ibland ett sämre resultat jämfört med budgeten, och detta har ofta berott på vård utanför Åland. Att sätta detta på ett eget moment gör det hela redigare, inte bara budgetmässigt utan även när man ska följa hur den övriga stora verksamheten inom ÅHS har gått, den som inte omfattar vård utanför Åland. Så detta är en bra förändring.

Den andra ändringen handlar om kapitaliseringen av Axferries. Detta grundar sig på en klausul i upphandlingen i avtalet. Köpesumman ligger på 19,3 miljoner och Axferries behöver förstås finansiera köpet av båtarna.

Enligt budgetförslaget är det de två ägarna, landskapet Åland och Finferries, som kapitaliserar hälften av köpet på 19,3 miljoner. Hur resterande del finansieras framgår inte av budgetförslaget, men som finansministern sade så handlar det förstås om externt lånade pengar.

Det har diskuterats en hel del siffror här, och jag tycker att de kanske inte har varit helt tydliga. Men vi kan konstatera att försäljningspriset är 19,3 miljoner och bokföringsvärdet ligger någonstans runt 8 miljoner. När dessa transaktioner är genomförda - det kan vara under det här året och in på nästa år, en tvåårsperiod - då kan det uppstå ett likviditetsöverskott på ungefär 14,5 miljoner. Det handlar om 19,3 miljoner som kommer in och sedan ska det kapitaliseras för drygt 4 miljoner. Så med 14,5 miljoner förbättras likviditeten. Försäljningsvinsten blir ungefär 11 miljoner, bokföringsvärdet är 8 miljoner och försäljningspriset är 19,3 miljoner. Så ungefär 11 miljoner uppstår som försäljningsvinst här, lejonparten troligtvis under detta år, kanske något under nästa år.

Detta är bra, men vi måste också tänka på nästa steg och vad som händer då. Det är klart att det medför, som alltid är när ett bolag investerar, kostnader för bolaget i form av avskrivningar, amorteringar och räntor. Det är alltid slutkunden som betalar, inte alltid men normalt. I det här fallet kommer Axferries att få avskrivningar och räntor och det ska betalas av kunden, i det här fallet landskapet Åland.

Kortsiktigt är detta jättebra med likviditetstillskott och resultatförbättring. Men på lång sikt kommer vi förstås att betala tillbaka dessa pengar i form av att Axferries måste få in för de investeringar och kostnader de har. Det är egentligen ganska enkel matematik.

En annan sak som gäller framtiden, som är minst lika viktig, är att vårt gemensamma bolag Axferries nu bygger upp en organisation för oss. De har redan gjort det till stor del och de kommer säkert att fortsätta bygga sin organisation. Detta måste de göra för att kunna klara sig och hantera sin verksamhet. Tittar man på landskapet Åland har vi ibland varit onödigt bra, i negativ bemärkelse, på att bygga upp dubbla organisationer. Vi måste också titta på att inte både Axferries och landskapet, båda parter, har en överadministration. Detta är viktigt och kanske inget som man löser här och nu, men i takt med att Axferries blir allt mera up and running så måste vi se till att vi inte fördubblar kostnaderna.

Sammanfattningsvis, att ha ett särskilt eget moment för vård utanför Åland är absolut klockrent. Kapitaliseringen av Axferries är ett känt och nödvändigt nästa steg. Men vi ska komma ihåg att vi är den enda kunden. Det som ser bra ut just nu kommer vi också att vara med och betala över tid.

Två saker till, herr talman, som slår mig när vi pratar om kapitaliseringen av Axferries. Kanske utskottet behöver få klarhet i att det finns olika typer av kapitalisering. Är det aktiekapital eller inbetalning från fonden för fritt eget kapital, vilket kanske är det naturliga eller vilken typ av kapitalisering handlar det om? Det har inte direkt med saken att göra, men det är något som utskottet och lagtinget behöver känna till.

En annan sak som slog mig nu under diskussionen är att vi under lång tid har pratat om någon typ av koncernresultat eller koncernbokslut. Vi vet alla att det innebär att det ska finnas resurser tillgängliga. Det är kanske det som lite har stoppat upp den här koncernredovisningstanken. Men i takt med att fler verksamheter flyttar ut och bolagiseras på något sätt, så försvinner kostnader, saker och tillgångar från våra räkenskaper, från landskapets räkenskaper. För att vi ska få en total bild över både tillgångar, kostnader och intäkter, så behöver vi nog så småningom ha en typ av riktgivande koncernbokslut. Det behöver inte vara exakt på euro och cent, men man kan göra koncernbokslut på olika sätt. Jag tycker att ett riktgivande är något vi behöver få så småningom. Tack, mina vänner!

Tack, talman!

Ledamot Wikström förde i sitt anförande resonemang kring ramverket och vilka kostnader som ska ingå i det. Han diskuterade även vilka kostnader som eventuellt kan stå utanför. Vård utanför Åland är svårt att bedöma dessa kostnader kan öka kraftigt till följd av opåverkbara händelser. Dessa kostnader faller utanför den aktuella ändringsbudgeten.

Jag blev mycket nyfiken på vad min kollega, Roger Höglund, anser om andra kostnader som kan stå utanför ramverket. Jag vill ge honom chansen i Centerns gruppanförande att utveckla resonemanget och föra vidare diskussionen i finans- och näringsutskottet. Jag tycker att ledamot Wikström väckte intressanta frågeställningar i sitt anförande.

Tack, herr talman!

Bra, spännande fråga. Förr i tiden fanns det något som kallades för förslagsanslag, vilket innebar att man uppskattade ett visst antal miljoner för olika projekt. Det var ett förslag som anslogs, och sedan blev det utfallet, oavsett vad det nu blev.

Vård utanför Åland är ett lysande exempel på ett resultat som kan avvika kraftigt från det som budgeterats – antingen mycket högre eller mycket lägre.

Det finns också andra poster som kan variera avsevärt från år till år. Ett exempel är bränsleupphandlingen, särskilt för skärgårdstrafiken, samt stödet för arbetslöshetsersättning. Nu behöver vi inte längre förlita oss på dessa förslagsanslag och det är bra, och istället finns möjligheten med ramanslag, där man kan avvika med upp till 10 procent.

Talman!

Jag ger ledamot Höglund ytterligare lite tid att utveckla sitt resonemang.

Tack för det. För detta är intressant.

Just det här anslaget så enligt förvaltningslagen kan man tillfälligt överskrida med 10 %. Och som det heter, det här tycker jag kan vara lite diffust: "Följande finansår ska tillgängliga medel reduceras." Följande finansår, är det följande finansåret eller är det de följande finansåren och i så fall hur många?

När vi gick in för ramverket så sade vi att det att kommer att finnas saker som behöver justeras, skruvas på och korrigeras. Det här kan vara något som behöver ett förtydligande, det tror jag.

Tanken är ju att man under ett år har väldigt höga kostnader och nästa år har man väldigt låga, och så jämnar det ut sig över tid eller vice versa. Så det finns också anslagssparande här om något har varit väldigt billigt.

Tack för det, herr talman!

Ledamoten Höglund har helt rätt i sitt ekonomiska resonemang. Förstås är det så att i slutändan får kunden betala. Men det betyder också att om två eller tre år står vi inför en ny stor upphandling, förmodligen för en mycket längre tid. Då gäller det för Axferries att rusta sig så att man kan möta de miljökrav som landskapsregeringen förmodligen kommer att ställa, i enlighet med alla krav som också kommer utifrån.

Dessutom har vi redan noterat att det både i bolaget och i Finferries finns metoder för att uppnå en effektivare trafik och framför allt minska bunkeråtgången. Där har vi inte varit så duktiga på Åland; vi har använt stora mängder, om vi säger så.

Det var bra information, och jag tror att detta kommer att leda till förbättringar på olika sätt. Skulle inte det här göras i bolaget Axferries, så skulle vi ha behövt göra det i landskapsregeringens egen regi, vilket skulle ha medfört kostnader i våra egna räkenskaper. Dessa kostnader finns oavsett om det handlar om egen regi eller bolag.

Det jag vill poängtera är att det ser bra ut just nu, och kanske även under det kommande året. Men de intäkter som kan komma in och den likviditet som skapas kommer att jämna ut sig över tid.

Vi måste också komma ihåg vad vi vill ha ut av pengarna som vi satsar. Det handlar om stora belopp, och vi förväntar oss att få något tillbaka. Vi vill ha en effektiv, stabil och säker trafik för skärgården och de som besöker den.

Nu har vi också en partner som besitter både kunnande och kompetens. Tillsammans, i både glädje och sorg, tar vi oss an utmaningarna med Finferries. Vi ser detta både som en lättnad och en förstärkning av vår kompetens, särskilt när det gäller ombyggnation av gammalt tonnage till nytt.

Tack, herr talman!

Jag är helt övertygad om att det kommer att finnas en hög kompetens i bolaget Axferries. En god kompetens torde också leda till en god verksamhet och att man är så kostnadseffektiv som möjligt.

Talman!

För Socialdemokraterna är det här en konstruktiv och tämligen odramatisk ändringsbudget, och det verkar vara en åsikt som delas av de flesta grupper här också. Den handlar om två saker som redan har diskuterats grundligt tidigare.

Vi tycker att det är bra att man, utifrån diskussioner mellan landskapsregeringen och ÅHS-styrelse, inför ett ramanslag för vården utanför Åland för att hantera fluktuationen i kostnader från år till år, så att de varken belastar eller belönar den ordinarie verksamheten och de arbete som man gör för att balansera kostnaderna utgående från de ramar som vi har givit.

Det är även helt i linje med de skrivningar som finans- och näringsutskottet enigt skrev i sitt budgetbetänkande och en reform som jag uppfattar att vi har varit eniga om, åtminstone i utskottet.

Jag drog mig till minnes de lyckliga åren, då jag följde med som journalist och inte som politiker. Under ett par år blev kostnaderna för vården utanför Åland betydligt lägre än vad som hade budgeterats. Man greps av någon slags glädjeyra för att det plötsligt fanns för mycket pengar. Det är ju inte heller bra.

Jag tycker att det här är ett bra system. Medel för den externa vården bör finnas och eventuella kostnader hanteras så att de inte skapar plötsliga och oförutsägbara behov av inbesparingar eller plötsliga glädjeskutt, som sen inte går att finansiera.

Anslaget för en kapitalisering av Axferries går helt i linje med den inslagna väg som landskapet valt för att skapa stabilitet i skärgårdstrafiken. Ingen vill se det hända som hände i somras flera gånger.

Någon vinstaffär blir det ju inte, och kostnaderna för trafiken försvinner ingenstans, men förhoppningen är att vårt gamla tonnage nu får en anständig chans att antingen byggas om och klimatanpassas eller så småningom ersättas av ett nybygge.

Utan den utveckling och den stabilitet som det nya bolaget och samarbete med Finferries ger så kommer det inte att lyckas. Vi ser det som en naturlig och trygg väg, om man nu vågar säga så, för att kunna utveckla vår skärgårdstrafik i en ny organisationsform. Vi kan bara önska lycka till.

Socialdemokraterna stöder ändringsbudgeten och jag ser fram emot utskottsbehandlingen. Tack, talman!

Bästa lagting!

Precis som i föregående gruppanförande ser jag också fram emot finans- och näringsutskottets behandling av ärendet och betänkandet. Jag har inga betänkligheter i detta. Även om lagtingsledamoten Listherby nämnde något om krumbuktande, så tror inte att det är något sådant som framkommer här nu. Det handlar snarare om den information vi har fått tidigare, som fullföljs i detta budgetförslag. Så jag ser det som helt i sin ordning. Jag har också trott på detta koncept, så jag har inga betänkligheter av den anledningen heller.

Det som jag ändå skulle vilja lyfta fram i detta sammanhang är specifikt skärgårdstrafiken och bildandet av det här bolaget, samt kapitaliseringen av det. Vi i lagtinget får inte tappa insynen i hur detta bolag sköts. Som finansministern nämnde har vi inte ett operativt ansvar här nu, men vi efterlyser information.

Historiskt sett har det gått till så att när verksamheter överförs till externa bolag, där landskapsregeringen är delägare eller aktör, så tappar man rätten att begära ut information. Jag hoppas att vi kan undvika detta i det här fallet.

Ett exempel är Visit Åland, någon begärde ut vilka som hade sökt tjänsten som filmkommissionär men man fick inte den informationen eftersom det inte var i landskapets ägo då. Det har också förekommit i andra sammanhang. Vi måste ha viss respekt för detta. Det diskuterades också att man skulle få ut uppgifter på vem som hade sökt tjänsten som VD för Axferries. En viss respekt måste man ha för bolagsordningen och att man verkar på en annan marknad än den offentliga. Men som lagstiftare borde vi kunna ha någon form av insyn i dessa fall.

Det som jag tycker skulle vara intressant att få veta mer om i framtiden är när bolaget ska ta lån. Vilka kreditinstitut ska man kontakta när man konkurrensutsätter lånen? Det har en viss betydelse. Eller kommer man att låna av något annat bolag? Det har nämnts tidigare, men jag tror inte att pensionsfonden eller PAF är aktuella i detta fall. Men kommer bolaget att låna pengar av Finferries till exempel? Det kan vara av intresse att veta.

Det har utlysts ett möte nu på måndag. Rubriken ger inte mycket information, men det verkar finnas tid för mötet, så jag hoppas att vi får mer kött på benen och kan diskutera andra frågor än bara den här specifika frågan. Det jag efterlyser mest, vilket många har gjort i flera år, är en mer övergripande plan för hur skärgårdstrafiken ska utvecklas framöver. Jag vill också veta mer om den nya färjan som finansministern nämnde att man kommer att låta bygga. Ligger man i fas med ansökan om extra anslag?

Inför måndagens möte vill jag också efterlysa hur man ligger i fas med implementeringen av det nya bokningssystemet, som jag vet att både besättningarna och skärgårdsborna är lite ängsliga över för tillfället.

Detta var i korthet det jag ville ta upp i detta sammanhang. Tack!

Tack, talman, och tack till ledamoten för anförandet.

Jag vill uttrycka mitt stöd för att skapa mekanismer för en långsiktig transparens, även om vi inte ska kontrollera allt. Transparens är välbehövlig i delägda bolag, särskilt när det gäller de investeringsplaner som vi diskuterar.

Det finns även miljökrav, som minister Gunell nämnde, som behöver ses över när det gäller Axferries flotta.

Ja, det där är en stor fråga. Vi har en ålderdomlig flotta med gammal teknik som behöver förnyas, och det finns goda intentioner bakom detta. Jag hoppas att man kan konkretisera de planer som har presenterats, såsom elektrifiering och liknande. Men på vilket sätt dessa större frigående enheter kommer att konverteras med nyare teknik så det har vi ingen insikt i överhuvudtaget just nu. Det är också ett komplicerat område.

Tack, talman!

Jag vill även i samma veva här uttrycka vårt gruppstöd för den här ändringsbudgeten.

Tack, herr talman!

Det är en bra poäng som ledamoten lyfter att vi kommer att tappa insynen i det här bolaget, och det tror jag att vi får vänja oss vid. Vi kommer absolut inte att ha samma insyn som vi har idag i skärgårdstrafiken. Idag kan man begära ut bränsleuppgifter, hur många ton som används varje år och vad underhållet kostar. Allt detta kommer vi att tappa.

Vi har inte ens insyn i våra egna bolag som vi helt och hållet äger idag, så jag har svårt att se hur vi som parlamentariker ska få någon form av insyn i det här bolaget. Jag hoppas förstås att det ska bli så att vi får insyn, men jag ser bara inte hur det ska gå till, förutom de offentliga uppgifter som man får varje år när man skriver sin årsberättelse.

Tack, talman!

Tack ledamot Wikström. Jag anser att det bör ligga i landskapsregeringens intresse att vara så transparent som möjligt med all statistik kring bränsleförbrukning och antal passagerare. Sådana uppgifter måste ges ut av bolaget, och jag tror att man inte har något att vinna på att undanhålla dem.

Tack, herr talman!

Jag vet att man brukar hänvisa till affärshemligheter. Oavsett vad man begär, så blir det oftast ingenting av det. Men vi får väl se.

Jag tänkte ta upp frågan om att konvertera färjor, och där kommer lagtinget att ha en roll. Att konvertera färjor kommer att kosta en hel del pengar. Att köpa nya färjor kommer också att kosta en hel del. De besluten om upphandlingarna, oavsett vad de handlar om, kommer att fattas här i den här salen.

I samband med detta får vi också insyn i vad vi egentligen beställer. Jag vet inte hur det ska gå till, att Axferries får det kapital som krävs för att konvertera färjor eller investera i nya färjor, men de pengarna måste komma från det här bordet. Bara för driften kommer vi inte att se några nya konverteringar eller investeringar.

Talman!

Tack ledamot Wikström. Så är det säkert. Inte är detta ett nollsummespel. Det är viktigt att vi också skjuter till medel framöver. Biljettintäkterna kan ju inte någonsin uppväga den sidan. Nog lär vi i lagtinget få återkomma till den här frågan längre fram.

Det är bra att dra sig till minnes att när den här regeringen bildades, fanns det i regeringsprogrammet ett uttryckligt behov av att landskapsregeringens skärgårdstrafik skulle skötas genom ett trafikverk eller ett eget bolag. Mycket av det resonemanget handlade om att få en viss armlängdsavstånd från den politiska påverkan och skapa ett bolag som kunde fungera på mer marknadsmässiga villkor.

Detta kommer förstås med både för- och nackdelar. Man kommer inte att kunna mikrostyra från den här salen, men å andra sidan kommer det här bolaget att ha en helt annan möjlighet att både investera och upphandla än vad vi skulle ha haft inom landskapets egen förvaltning.

Tack, talman!

Tack minister Gunell. Jag är helt enig i den saken. Det var det vi efterlyste från första början. Men det betyder inte att vi ska tappa all kontroll över bolaget för den skull. För att kunna kontrollera det på ett vettigt och hållbart sätt behövs också information och insyn.

Det är viktigt att minnas att det fortfarande är landskapsregeringens infrastrukturavdelning som ansvarar för upphandlingen av trafiken. Det är härifrån som man bedömer trafikbehoven, volymerna, servicenivån och hur man ställer krav på miljöhänsyn och så vidare.

Det kommer alltså fortfarande att finnas många styrmekanismer kring avtalen och deras uppföljning i landskapsregeringens händer.

Tack, talman! Tack, minister Gunell!

Det är alldeles riktigt att vi bör diskutera och fastslå servicenivåerna. Jag tycker att det har skett en omvänd ordning; vi fastslår saker och ting först och börjar sedan diskutera servicenivåerna. I vissa isolerade fall har det varit fel väg.

Jag vill uttrycka en avvikande åsikt till delar av det som ledamoten Juslin framförde.

Jag tror att detta med insyn är något som kommer att finnas där ändå. Vi kommer att ha bokslut att ta del av. Det kommer att handla om upphandlingar som eventuellt ska vinnas av det här eller av något annat bolag.

När det gäller det här specifika bolaget så äger ju landskapet hälften av det, vilket innebär att det finns en strategi och en ägarpolicy som är väldigt transparent, vad jag förstår, om det inte finns något annat via bolagsordningen. Styrelsen har ett ansvar för att driva bolaget på ett bra sätt, och de behöver också få det mandatet.

Jag tror inte att det blir bra om vi här i lagtinget ska besluta om vilka finansiärer som ska användas, eller vilken personalpolitik som ska tillämpas, utan det är upp till styrelsen. Styrelsen ska ha både mandat och ansvar för att driva bolaget. Jag tror att det är det mest kostnadseffektiva för oss.

Jag har inte någon avvikande åsikt, utan jag tycker nog exakt på samma sätt.

För att skapa förtroende för bolaget behövs det information och transparens. För att vi ska få förtroende för företaget måste man kommunicera med brukarna. Det är ytterst sedan ändå lagtinget som ger ramarna för den verksamheten.

Det får inte bli så att ni i landskapsregeringen har en annan information än vad vi i oppositionen har. Därför är det här parlamentariska mötet som är på måndag ett mycket bra initiativ.

Talman!

Ålands landskapsregering och Finferries grundade i november 2024 det gemensamma aktiebolaget Ålands Skärgårdsrederi Ab med marknadsföringsnamnet Axferries, för att bedriva skärgårdstrafik. Bolaget har två aktieägare, Ålands landskapsregering och Finferries. Båda parterna äger 50 procent av de 500 aktierna som finns i bolaget.

Axferries vann som bekant upphandlingen av skärgårdstrafiken på södra linjen, Föglö linjen, Åva-Osnäs linjen och Hummelvik-Torsholma linjen. Upphandlingen resulterade i ett avtal på två år med option på ytterligare ett år.

Avtalet inkluderar också en köpklausul som innebär en skyldighet för Axferries att senast sex månader efter att trafikuppdraget inletts köpa Ådan, Skarven, Alfågeln, Viggen och Knipan av landskapsregering.

Herr talman! Värdering av gamla färjor är inte det enklaste då det finns dåligt med referenser för samma typ av fartyg. Men efter en värdering av två externa värderare och landskapets egen värdering har parterna kommit överens om att försäljningspriset för de färjor som säljs är totalt 19,3 miljoner euro.

För att Axferries ska kunna uppfylla köpklausulen i avtalet har de båda ägarna, landskapsregeringen och Finferries, kommit överens om att på lika villkor kapitalisera bolaget med 50 procent av det aktuella förvärvsbeloppet om 19,3 miljoner euro, dvs. med 9,65 miljoner euro totalt eller 4,825 miljoner euro per ägare. Landskapsregeringens andel tas nu upp i denna första ändringsbudget för år 2025 och som vi liberaler understöder.

Försäljningsvinsten av fartygen landar på cirka 11 miljoner euro, efter kapitaltillskottet och då restvärdet bokats bort i balansräkningen, vilket är ett mycket välkommet tillskott i landskapets kassa.

Herr talman! Att kapitalisera ett företag innebär att skaffa det kapital som behövs för att driva och finansiera verksamheten.
Kapitalisering av företag är en av de mest kritiska delarna i ett företags livscykel, där en genomtänkt strategi kan göra skillnaden mellan framgång och misslyckande.

Att kapitalisera ett företag handlar inte bara om att skaffa pengar, utan också att på rätt sätt strukturera och använda kapitalet för att säkerställa långsiktig ekonomisk hållbar och lönsam verksamhet.

För att Axferries ska kunna uppfylla köpklausulen har båda ägarna kommit överens om att investera 4,825 euro per ägare och den vägen förstärker ägarna det egna kapitalet i bolaget och därmed också bolagets soliditet.

Denna kontantinsättning indikerar att bolaget är kreditvärdigt, att det finns tillräckligt med likvida medel för att täcka verksamhetens behov och ge bolaget Axferries stabilitet och en solid grund att bygga vidare på verksamheten och den åländska skärgårdstrafiken.

Herr talman! Vad gäller att förvärva och betala färjorna enligt avtal behöver Axferries givetvis skaffa också detta kapital. I ett privat bolag skulle exempelvis en aktieemission vara ett bra alternativ, men i detta fall med endast två ägare är det inte aktuellt då de två parterna ska äga 50 % av aktierna och fortsättningsvis den vägen behålla full kontroll över bolaget.

Därför är främmande kapital i form av lån alternativet vad gäller finansiering av inköp av färjorna. I detta fall ska det främmande kapitalet sökas från banker eller finansieringsbolag på marknadsmässiga villkor. Genom att Axferries är ett aktiebolag är det den privata kapitalmarknaden som finansieringen ska hämtas från för att inte snedvrida konkurrensen och därigenom kunna agera fullt ut på en konkurrensutsatt marknad som denna.

Herr talman! Kapitalisering av Axferries är en central del av företagets resa, oavsett om det handlar om att ha tillräckligt med pengar för att säkerställa verksamhetens behov eller om att finansiera och modernisera kommande investeringar.

Kapitalisering handlar som sagt inte bara om att skaffa pengar, utan också om att skapa en hållbar och växande affärsmodell som kan leverera långsiktigt värde i form av en stabil och pålitlig aktör inom den åländska skärgårdstrafiken.

Genom bolaget Axferries har vi äntligen en sådan aktör som besitter både nödvändiga resurser och kompetens att modernisera skärgårdstrafiken.

Vi kan nog gott säga att detta är det bästa som hänt den åländska skärgårdstrafiken på mycket länge. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Mycket har sagts redan, men jag har några punkter till som jag tänker tillägga.

Den första ändringsbudgeten för 2025 är väldigt speciell i mitt tycke, eftersom den inte påverkar resultatet på sista raden. Budgeten handlar uteslutande om att omfördela medel inom budgeten och inom balansräkningen, vilket gör att de blir utanför kostnadstaket.

Den här kapitaliseringen, som nu genomförs, kommer alltså inte att påverka budgeten, men processen slutar inte där när det gäller Axferries. Processen fortsätter med att bolaget tar upp lån. Men, säger den uppmärksamme, ta upp lån? Nu tar alltså landskapsregeringen upp lån, trots att man i budgeten för 2025 sade att vi inte skulle ta lån. Det är fel, fel, fel!

Den som nu tar upp lån är dotterbolaget Axferries. Jag vill vara tydlig med att säga att det är landskapsregeringen själva som tar upp lån. Ser man till landskapsägda bolag har vi flera som har haft lån under ganska många år. Man måste skilja på detta.

Om man ska vara lite mer teknisk beror det på att landskapsregeringen inte har koncernbokslut. I ett koncernbokslut räknar man ihop alla balansräkningar i dotterbolagen och konsoliderar dem till en koncernbalansräkning.

Vi har diskuterat att man skulle ha koncernbokslut i landskapet, men det är en väldigt omfattande process som kräver ett stort merarbete. Ärligt talat ger det en ganska marginell ökad transparens i landskapets bokslut i det här skedet. Jag tror att det är mest effektivt att vi just nu behåller landskapets dotterbolag som skilda bolag från landskapets bolag. Detta betyder också att de nya lånen i Axferries inte kommer att synas i landskapets balansräkning. Det här är precis som det har varit i alla år.

Ser man till kapitaliseringen och den process som följer efter försäljningen, så innebär det att det till slut kommer att bli en ganska bra affär för landskapet, vilket också redogjordes för tidigare.

Det andra steget i den här ändringsbudgeten handlar om vård utanför Åland inom ÅHS budget. Det påverkar inte heller resultatet i budgeten, eftersom man delar upp det nuvarande momentet till två olika moment. Det blir ett eget budgetmoment under ÅHS, totalen ska vara densamma. Det här blir också ett separat ramanslag som har lite speciella regler. Övriga ramanslag i budget kan variera med 3 %, medan detta tillåts variera med 10 %. För ÅHS innebär det att man kan skjuta 10 % mellan budgetåren åt båda hållen. Med det här ska budgeteringen bli enklare och mer i samklang med verkligheten.

Det är, som har beskrivits här idag är, oerhört svårt att budgetera det här momentet eftersom vi aldrig på förhand riktigt vet vilken vård som kräver remisser under året. I dagens system kan det betyda att om man överskrider vård utanför Åland, så kan resten av ÅHS budget behöva justeras. Nu hoppas vi att det här nya systemet gör att vi kan undvika sådana situationer.

Talman! Jag vill avsluta med att säga att vi i plenum har talat om kostnader för extern vård under flera lagtingssessioner, och det är en utmaning. Jag vill understryka att den här utmaningen är teknisk, det vill säga hur budgetprocessen ska gå till. Den handlar absolut inte om patienterna som behöver den här vården. Patienter har ofta en påfrestande situation när Ålands småskalighet tvingar dem att resa till andra sjukhus för att få rätt vård.

Avslutningsvis vill jag därför vända mig till dig som får vård utanför Åland. Det är lagtingets absoluta mening och vilja att hjälpa dig i din situation. Den här diskussionen handlar inte om ditt vårdbehov, utan den är uteslutande budgetteknisk. Du får aldrig tro att vi tycker att du ska vara en belastning för samhället. Du bidrar till det åländska samhället. Du är en del av det, och då ska vi se till att ta hand om dig när du behöver vård. Jag hoppas att du hör detta och att du snart återfår hälsan. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag tar en replik här eftersom det har funnits en del missförstånd tidigare.

Ledamoten säger att detta lån inte kommer att synas i landskapets balansräkning, men det är inte helt korrekt. Indirekt kommer det att synas, eftersom likviditeten i landskapets kassa kommer att öka mer än det restvärde som finns kvar från färjorna.

Så visst kommer detta lån att synas i landskapets balansräkning när pengarna väl flyter in. Det är också den summan som man skulle kunna ta upp här för att visa hur stor skillnaden är. Jag tänkte komplettera med detta.

Ja, man kan resonera på olika sätt här.

Nu har det aviserats att Axferries kommer att ta upp lån för att genomföra den här affären, det lånet hamnar där och det blir en affär.

Det är ju så att vem som än skulle ha vunnit den här upphandlingen så hade ett krav på sig att köpa loss de här färjorna. Om det nu inte hade blivit Axferries och ett annat bolag hade bjudit och haft pengarna på kontot, så skulle det ju bli precis samma effekt. Då skulle det också bli ett resultat av en försäljning, man får man in pengar och det kommer förstås att synas i balansen.

Man ska komma ihåg att man kan göra värderingar i boksluten på olika sätt. Just nu har vi ett redovisat restvärdet efter avskrivningar. Om man skulle göra en marknadsvärdering och på något sätt korrigera det här, så finns ju det här värdet redan här. Det omvandlas egentligen lite också.

Jag håller inte riktigt med om att lånet driver upp resultatet.

Tack, herr talman!

Vi får väl se om lånet driver upp resultatet eller inte, det torde vara ganska klart för mig att så kommer det att bli. Men vi får helt enkelt återkomma till den frågan när allt det här är klart.

Talman!

Kapitaliseringen av Axferries, som är en del av denna ändringsbudget, är en nödvändig och långsiktig satsning. Detta bolag, som nyligen vann upphandlingen av större delen av skärgårdstrafiken, behöver en solid grund för att uppfylla sina åtaganden i avtalet. Kapitalet krävs för att fullfölja köpet av tonnage och påbörja den nödvändiga effektiviseringen och optimeringen av flottan. Jag är övertygad om att den kompetens som har tillförts bolaget kommer att leverera märkbara förbättringar, och förväntningarna på detta är höga.

Men detta är bara början. För att ta oss vidare måste vi diskutera de stora linjedragningarna för framtiden och förbereda oss inför nästa, betydligt större upphandling. Diskussioner om skärgårdstrafikens framtid har pågått i årtionden här i salen, och vi vet att det kommer att krävas kompromisser mellan många olika viljor. Därför är det avgörande att vi grundar besluten på fakta och konkreta analyser, inte på subjektiva bedömningar av vad man tror är billigast eller bäst.

Ett första steg är att få fram detaljerade och jämförbara kostnadsanalyser för de olika alternativen. Detta inkluderar inte bara driftskostnader, utan även den infrastruktur som krävs vid färjornas hamnar och vägnät. Norra linjens linjedragning måste avgöras, och jag ser tre möjliga alternativ som alla måste utvärderas noggrant. Samma gäller för den södra linjen – ska vi fortsätta som idag, eller finns det potential att återuppliva Hastersboda som en del av trafiknätet? Dessa beslut kräver även en analys av hur modernare och mer energieffektiva fartyg kan minska kostnader och miljöpåverkan enligt dagens linjedragning. Energieffektivare fartyg kommer sannolikt att vara en kombination av uppdaterade fartyg och nybyggen. Vi behöver jämföra kostnaderna för att trafikera de nuvarande linjerna med kostnaderna för kortare rutter i ett långsiktigt perspektiv.

Jag är övertygad om att infrastrukturavdelningen har tillräckligt med material för att sammanställa en objektiv och rättvisande jämförelse mellan alternativen. Det har gjorts så många utredningar genom åren att det borde vara möjligt att utkristallisera vilken väg vi ska gå.

En viktig aspekt är också att inte glömma de finanstekniska bitarna, så att vi får korrekta kostnader redovisade. När vi har en tydlig kostnadsbild för alternativen kan vi debattera och ställa dessa mot varandra. Debatten tenderar ofta att bli känslostyrd, medan de ekonomiska jämförelserna har hamnat i skymundan, i alla fall ibland.

I den korta upphandlingen som Axferries vann är det krav på att bolaget ska sköta all trafikinformation 24/7 till kunder och allmänheten. En tanke jag har funderat på en tid är att även överföra ansvaret för bokningssystemet och avgiftshanteringen till driftsentreprenören. Jag ser det som en naturlig följd i färg och en naturlig fortsättning på beslutet att överföra trafikinformationen till bolaget. En sådan förändring skulle förenkla processen kring avgiftshanteringen jämfört med dagens system, där entreprenören tar betalt och redovisar till Ålandstrafiken, som i sin tur redovisar till finansavdelningen. Kan man finna en liknande lösning gällande busstrafiken och bussbolagen behöver vi ställa oss frågan ifall vi behöver Ålandstrafiken överhuvudtaget längre? Givetvis kommer detta med en kostnad för ingen utför arbete gratis. Bedömningen kommer att behöva göras om vad som blir inte bara billigast utan även med bäst service. Nu vill jag starkt betona att mig veterligen har inga diskussioner har förts i den här riktningen och detta är bara jag som står här i talarstolen och kastar upp bollar i luften. Någon gång kanske någon boll hittar sin mottagare.

Den kommande långa upphandlingen, som kan bli uppemot 20 år, kräver mycket noggrann eftertanke. Det kommer på ett mycket konkret sätt påverka Axferries och andra eventuella entreprenörer. Vi kan inte låsa fast oss på samma vis som vid dagens upphandlingar, där man har bjudit ut trafik med en namngiven färja och en fastslagen turlista. Vi behöver en upphandling som är baserad på antal sjömil eller körtimmar per månad eller år. Ett sådant upplägg kunde ge kommunerna större möjligheter att vara med och påverka hur och när trafiken ska bedrivas, inom den fastslagna gränsen räknat i sjömil eller körtimmar.

Det måste också finnas utrymme för entreprenören att flytta runt färjorna fritt, så länge minimikapaciteten och minimivillkoren för respektive linje uppfylls. Antalet färjor är i sig inte något som vi som beställare behöver lägga oss i. Vår roll är att beställa trafik – hur entreprenören genomför det är deras ensak.

Jag ser fram emot fortsatt diskussion med minister Gunell om dessa saker. Jag hoppas att vi kan komma fram till en väg för att ta arbetet vidare på resultatinriktat sätt. Tack!

Tack, talman!

Tack, ledamot Pettersson. Jag skulle vilja säga: "Now we’re talking!". Det var mycket bra substans i ert anförande och det fanns många viktiga ämnen och uppslag som vi borde diskutera grundligt parlamentariskt och vi har ett tillfälle på måndag. Men jag antar att det tillfället inte ger så mycket utrymme för den här typen av laborationer med olika alternativ.

Ni lyfter till exempel fram ett frågetecken kring Hastersboda. Det är klart att dessa upphandlingar försvåras av låsta system, och ni är inne på rätt spår. Man måste kunna upphandla på andra grunder. Ni nämner körtimmar och körda sjömil, och jag tror att det kan vara en framtida väg, eftersom upphandlingen ska sträcka sig över 20 år. Vi kan inte låsa vårt trafiksystem för 20 år med det system vi har idag.

De upphandlingar som har genomförts hittills har varit relativt korta, vilket har gjort det helt okej att bjuda på en fastslagen turlista. Men om vi pratar om tio, femton eller tjugo år fram i tiden, så måste vi ha en helt annan flexibilitet under avtalsperioden.

Lösningen med Hastersboda vet vi att spara pengar, men man måste också jämföra det med hur mycket mindre energi en nybyggd färja kräver. Det kan därför vara billigast att fortsätta på samma linje. Det får vi se. Jag ska inte stå här och spekulera om det, utan det är de kalkylerna jag efterfrågar.

Tack, talman!

Tack ledamot Pettersson. Jag håller fullständigt med om att vi bör räkna på de olika laboratorierna och kunna ställa dem mot varandra.

Jag ska inte heller spekulera, men hade tunneln byggts 2008 så borde den ha varit betald. Jag tror att den ministern säkert hade fått Nobelpris i ekonomi, eller kanske rentav fredspriset. Jag vet inte.

Jag vill också lägga fram ett förslag. Nu när vi har ett nytt bolag så borde det här bolaget flytta ut i skärgården. Vi har ett jättefint hus i Degerby, Tullhuset. Jag lovar att kommunen renoverar det, bara rederiet flyttar ut dit.

Vi ser alltid fram emot nya bolag i skärgården, vare sig det är färjebolag eller något annat. Jag kommer inte att säga emot ledamoten på den punkten.

Jag är inte helt säker på att jag uppfattar ledamot Pettersson korrekt, så jag måste ställa en liten fråga. Förstår jag rätt att ledamot Pettersson öppnar för att man borde överväga att överföra bokningssystemet till entreprenörerna? Kan ledamoten utveckla det resonemanget på nytt?

Ja, det är en tanke som jag har funderat på och, som jag sade, såvitt jag vet, så har det inte diskuterats någonstans. Jag tänker att eftersom man redan har överfört en del av Ålandstrafikens uppgifter till Axferries med den här trafikinformationen, vilket verkligen är en stor del, eftersom det innefattar alla sociala medier samt information i andra medier och på hemsidan. Jag har därför tänkt att man kanske skulle kunna fortsätta lite på den vägen.

Det skulle också kunna förenkla redovisningen något. Dessutom måste man kunna integrera detta på ett bra sätt i upphandlingen och bestämma hur det ska genomföras, samt om avgifterna helt och hållet ska gå till bolaget. Man bör också överväga om det kan leda till en billigare upphandling eller något annat.

Tack, talman!

Då uppfattade jag ledamot Pettersson korrekt. Det är en intressant tanke, men jag är osäker på om den är klok.

Det finns trots allt en risk att olika entreprenörer på olika linjer har olika preferenser på bokningssystem. Mitt i allt ska brukarna använda olika system överhuvudtaget. Eller tänker ledamot Pettersson att landskapsregeringen ska debitera för sitt system? Hur har han tänkt sig att det här ska gå till?

Talman!

Min tanke var att vi skulle ta över det existerande bokningssystemet, som vi nu har splitternytt.

Man måste också tänka på att om en upphandling sträcker sig över 20 år så behöver man uppdatera systemet under den tiden. Det är möjligt att det är en ganska komplicerad fråga. Men, som sagt, jag kastar upp en boll och om den hamnar på golvet så tar vi den.

Talman!

Jag vill också tacka för ett intressant anförande. Den som känner ledamoten Pettersson och mig vet att vi kanske inte alltid har en samsyn i trafikfrågorna. Men just därför ska vi diskutera.

När jag går igenom landskapsregeringens beslutsprotokoll ser jag att man nu har fattat beslut om projekt och byggledning av både Snäckö färjfäste och Överö färjfäste. Det tycker jag väl att indikerar ganska tydligt att man inte avser att fortsätta med Hastersboda i någon form. Men som sagt, det är min högst personliga tolkning.

Jag är övertygad om att det är nödvändigt att ha en kalkyl på de färjfästena. Det handlar om att kunna väva ihop en omfattande jämförelse av kostnader och det är inte så stora pengar att göra en analys av vad de nämnda färjfästena kommer att kosta.

Jag tycker att man börjar ta genvägar om man lämnar bort det redan nu.

Talman!

Jag har personligen ingenting emot att man investerar i färjfästen. Redan den tidigare trafikministern Christian Wikström inledde det projektet. Det är så att färjfästena är så pass föråldrade och gamla att de inte är anpassade till det tonnage vi har, även om tonnaget har ett antal år på nacken. Jag tror därför att det är klokt att investera i färjfästen.

Däremot är jag osäker på hur mycket landskapsregeringen och Ålands folk är villiga att investera i skärgården, och det är det som gör mig lite fundersam.

I den allra bästa av världar skulle landskapsregeringen, som snart har suttit i ett och ett halvt år, kanske kunna komma med några riktlinjer om hur man har tänkt sig den fortsatta trafiken.

Jag vill också säga att det är positivt att den socialdemokratiska ministern bjuder in till ett gemensamt möte här, just för att diskutera skärgårdsfrågor.

Det är en avgörande skillnad mellan att ta fram kostnaden för att bygga något och att faktiskt genomföra bygget. Här har ledamoten helt rätt.

Jag ser också fram emot det här tillfället som ska äga rum, samt det som kommer efteråt, oavsett om det handlar om en arbetsgrupp eller något annat. Det här är viktiga frågor, och det är relativt bråttom att få de stora riktlinjerna på plats så att vi kan genomföra upphandlingen.

Tack, herr talman!

Det är bra att ledamoten resonerar i lite olika spår som man kan välja. Jag hade inte tänkt ta replik med ledamoten, men ledamoten avslutade med att säga att det inte är vår sak att bestämma antalet färjor, och hänvisade till att vi istället ska upphandla körtimmar. Det är ju en annan sak. Dessa timmar kommer att kräva sina egna färjor.

Jag tycker inte om den här typen av prat, det låter som att det inte är vi som ska ta ställning till detta. Det är vi här inne i salen som kommer att behöva ta ställning till antalet färjor och hur dyrt det här ska bli. Det är ingen annan som ska avgöra det. Så jag vet inte vad som föranleder att ledamoten är inne på det här spåret igen.

Jag tror att jag nämnde att vi behöver redovisa i körtid eller sjömil av den orsaken att man får ett mer flexibelt system som sträcker sig över en lång tid. Istället för att fastna på antalet färjor så bestämmer vi vilken trafikmängd och vilken kvalitet vi vill ha. Dessutom fastställer vi minimikraven per linje. Det är viktigt att notera att man inte kan byta till en mycket mindre färja på en linje.

Jag anser att med dessa något lösare tyglar kan vi ändå ringa in det ganska bra. Det är min uppfattning.

Tack, herr talman!

Jag menar att det inte är så. När vi ställer miljökrav på färjor vet vi att det kommer att krävas nyinvesteringar. Det ställer miljökrav på våra gamla färjor som nu har överförts till Axferries och det kommer att innebära investeringar.

Vi kommer att behöva ta ställning till dessa kostnader när vi diskuterar miljökraven. Dessutom behöver vi uppskattningar av vad dessa miljökrav kommer att kosta, oavsett hur vi definierar det i termer av körtimmar, sjömil eller färjor. I slutändan handlar det ändå om olika färjor.

När vi pratar om att vi ska flytta över ansvaret, så landskapets tjänstemän vet ju redan idag hur vi sparar bunker. Det är politiken som har förhindrat att turlistorna anpassas till effektiv körning som ledamoten är införstådd med, eller hur?

Ja, det är precis det man kanske vill uppnå om man inte använder turlistor. Då har man möjlighet att spara mer bränsle, vilket i sin tur ger bolaget mer pengar att använda till andra investeringar. Jag tror att det ger sig självt.

I dagens läge är det ganska statiskt när man har en viss tid, mellan vissa sträckor är det lite för lite tid, och på andra sträckor är det lite för mycket. Detta kan befälet avgöra ganska bra själv.

Färjorna kommer att växla mellan åren, och vi vet inte exakt hur det kommer att se ut om 20 år så därför är det viktigt att ha en god flexibilitet för att det ska bli lyckat.

Tack, herr talman, för ordet!

För mig känns den här tilläggsbudgeten med det här aktiekapitalet som en lättnad och en milstolpe. Det har varit ett intressant och turbulent år som vi nu lägger bakom oss. Jag tror att det kanske har varit det mest intensiva och turbulenta året i min politiska bana, så det kan hända att det kommer att finnas några goda bitar att ta med i memoarerna.

Om vi ser tillbaka ett år i tiden, så befann vi oss i ett ganska svårt läge med avtalsuppföljning av de entreprenörer vi hade på dessa linjer, vilket blev alltmer intensivt. Vi började ställa krav, det blev vite på vite eftersom entreprenörerna helt enkelt inte följde avtalets bokstav och de krav som ställdes. Det fanns också ett stigande missnöje både från personal och från trafikanter. Dessutom hade vi en besvärlig domstolsprocess framför oss.

Det kulminerade förstås i beskedet den 5 juli om konkurs. Vi är mycket glada att vi då, den 5 juli, hade kommit till en förlikning med Ansgar och Finferries så att vi hade vänner och ett rederi som på kort varsel kunde rycka in och ta över trafiken. För de flesta skärgårdsbor fortsatte sommaren som vanligt, precis som den hade varit dagen innan. Ingen märkte i stort sett något annat än några rubriker i tidningarna eftersom bränslebilar, sopbilar, livsmedelstransporter och turister, alla kunde fungera som planerat.

Men bakom kulisserna pågick ett intensivt arbete, och jag kan idag känna en otrolig tacksamhet för alla dem som ställde upp under denna tid och gjorde ett enormt arbete för att få allt att fungera.

I augusti hade vi en avsiktsförklaring som vi skrev under tillsammans med Finferries. Vi kom överens om att inleda ett långsiktigt och kommersiellt operativt samarbete för drift och utveckling av skärgårdstrafiken på Åland. Det var startskottet till det som nu heter Ålands Skärgårdsrederi AB, Axferries.

I november var bolaget bildat. Vi hade då en sex månader lång tillfällig upphandling, och redan i slutet av december kunde vi konstatera att upphandlingen var genomförd och att Axferries hade vunnit den. Då är det följd i färg att vi nu står här idag med den här budgeten som ger en kapitalförstärkning av bolaget.

Många har uttalat sig här i salen, och helt rätt. Nu går vi in i ett nytt skede. Vi har kommit upp på ett nytt trappsteg när det gäller våra möjligheter att ställa om skärgårdsflottan. Vi har en metod, vi har ett bolag och vi har kapacitet och kompetens att gå vidare, vilket jag är otroligt glad för. Vi har på ett år nått ett strategiskt viktigt mål.

Nu, i början av det här året, 2025, går vi in i diskussioner kring nästa upphandling, som kommer att vara en längre sådan, 15–20 år eller 15 plus fem. Vi måste komma till lagtinget under våren och begära fullmakt för en sådan stor affär, som kommer att handla om flera hundra miljoner euro under en lång period. Därför är det viktigt att vi samlar oss nu och diskuterar vissa strategiska vägval och tankar kring vilket scenario vi ska arbeta efter för att bättre kunna sikta på vad som ska vara skärgårdstrafikens framtida struktur.

Ett sådant startskott hoppas jag att lagtinget kan få i parlamentarisk mening på måndag när vi diskuterar dessa frågor. Jag tycker att ledamoten Pettersson visar på många vägar framåt, som vi också har diskuterat och kan ta upp till diskussion på måndag.

Vi vet av erfarenhet och av många utredningar att inbesparingar av större värde och en högre servicenivå kan uppnås genom att skapa kortare rutter.

Den elektrifierade nya verkligheten som vi kommer att kliva in i, med elektrifierade fartyg och elhybrider, borde leda oss till att arbeta mot ett mål där inget färjpass ska vara längre än en timme. Utifrån en sådan principiell målsättning kommer vi logiskt till ett trafiksystem som vi borde sätta på plats.

Det viktiga med åländsk skärgårdstrafik är att den ska kunna serva en befolkning på kanske 2 000 personer under vintern, men sommartid kanske serva 10 000. Det viktiga med denna trafik är att den är skalbar, att den kan fungera lågfrekvent när det inte finns så många trafikanter, och att den kan fungera optimalt när många vill ut.

Jag tror att tanken på hur vi får till så korta sjöresor som möjligt och hur vi bygger flexibilitet i systemet mellan säsongerna, så att det går att skala upp och ner, är avgörande. Vi måste också fundera på vilken servicenivå som är lämplig, så att vi har en kapacitet som inte är överkapacitet, vilket vi faktiskt har på många ställen idag, eftersom vi har för få trafikanter i relation till utbudet. Vad är den nivå som krävs för att skärgården ska vara en blomstrande och levande region? Och vad får det kosta i relation till andra områden och delar av självstyrelsens budget?

Det som är centralt, nu när vi ser framåt, är att vi får fram statistik, att vi har goda analyser av denna statistik, så att vi kan göra objektiva bedömningar och prioriteringar. Vi måste också kunna presentera denna statistik på ett bra sätt.

Frågor som har listats idag är; är det dags att återuppväcka tankar kring Hastersboda och Kökartrafiken via Föglö? Var vi kan börja testa med endast passagerartrafik, kanske sommartid? Hur vi gör med kortrutten över norra linjen, är vi mogna att tänka oss det? Har Prästösundsbron också en roll i allt detta? Hur hittar vi gemensamma beslut kring trafiken till öar som har väldigt få bosatta?

Om allt detta hoppas jag att vi får en konstruktiv och bra diskussion på måndag som ett startskott. Efter det kan vi fundera över hur vi ska arbeta parlamentariskt för att få så bred samsyn som möjligt kring viktiga vägval. Tack, herr talman!

Talman!

Antalet anställda inom den offentliga sektorn ökar. Vi har i tidigare debatter idag hört att landskapsregeringen och förvaltningen får nya åtaganden och krav som gör att vi behöver mer personal.

Nu har vi bildat bolaget Axferries och en ny organisation byggs upp där. I debatten idag har vi hört flera ledamöter lyfta frågan om personalstyrkan vid infrastrukturavdelningen. Allt handlar om kostnader.

När kan vi och de åländska skattebetalarna räkna med att landskapsregeringen kan börja ta bort tjänster och minska den offentliga förvaltningen när vi nu lyft ut en del av skärgårdstrafiken till det här bolaget?

Om jag får koppla tillbaka till en annan framställning, som jag förstår att ledamoten Holmberg hänvisar till, så var budskapet från talarstolen tvärtom. Införandet av Red III-direktivet innebar inte fler tjänster; istället innebar det att en tjänsteman får ta på sig 20 % till av den här sysslan. Det vi gör är att vi tvingar tjänstemän att arbeta ännu hårdare.

Jag anser att talarstolen i Ålands lagting kanske inte är rätt ställe för personalpolitiska frågor, och på kort sikt sker inga förändringar. Däremot diskuterar vi det långsiktiga perspektivet, och där får vi återkomma på det sätt som regelverket kräver.

Talman!

Det förstår jag att det inte är något vi ska diskutera.

Men hela Ålands folk förväntar sig det när vi pratar om skärgårdstrafiken. Vi lägger 20 miljoner i driften, och nu bygger vi upp en ny organisation, ett bolag med mycket pengar. Vi köper färjor för 19,3 miljoner, även om det är bolaget självt som gör inköpen. Det skapar en debatt i vårt samhälle kring vad skärgårdstrafiken kostar, särskilt när vi nu ökar den offentliga sektorn.

Jag tror att man förväntar sig att när vi gör dessa investeringar, så finns det också en tanke i bakgrunden om att vi kan minska kostnaderna på andra områden. Jag förstår att vi inte kan diskutera det här, men det måste ändå finnas en plan för hur vi kan få ner kostnaderna.

Till de delar som finans- och näringsutskottet vill fördjupa sig i de här frågorna så kan vi återkomma.

Tack, herr talman!

Jag har funderat lite. Ministern säger att vi ska upphandla detta under våren. Ska ni lämna in en fullmakt till lagtinget under våren? Upphandlingen tar ganska lång tid att förbereda, och vi är snart i februari.

Nu ska vi träffas i en parlamentarisk samsyn. Hur långt har man kommit med dessa planer? Är det seriöst att vi ska prata tillsammans och försöka hitta en lösning när man säger att vi ska upphandla detta under våren? Eller är det så att budgeten ska komma under våren och så jobbar man med upphandlingen och lägger ut den under hösten? Det kan hända att jag har missförstått situationen, så jag skulle uppskatta om ministern kunde klargöra hur de tänker.

Avdelningen och de som arbetar med upphandlingssidan är redan i full gång med att förbereda den långa upphandlingen. Just nu hålls också ett möte med en extern professionell upphandlare som ska bistå i denna process.

Det är viktigt att förstå att alla frågor kring strukturer och framtid inte behöver vara beslutade tills den dag vi gör upphandlingen. Man kan upphandla sjömil och miljökrav. Självklart ska vi ha en upphandling som inte låser systemet och trafikstrukturen för 20 år framåt. Sådana beslut kan vi inte fatta på så kort tid.

Tack, herr talman!

Det är ju precis det man gör om man ställer miljökrav på nya färjor. Miljökraven innebär en konvertering av färjor eller färjor, vilket betyder långa upphandlingar. Det är faktiskt det man sysslar med om man överväger miljökrav.

Jag tänkte först att vi skulle bjudas in för att diskutera den här frågan. Samtidigt säger ministern att vi nu håller på att förbereda dessa upphandlingar och hur de ska se ut, vilket gör en lite konfunderad. Men vi får väl se på måndag vad det slutar med.

Oavsett vad som händer har kostnaderna för skärgårdstrafiken ökat markant. Ministern upprepar detta varje gång hon får tillfälle, hur detta har gått till och vi har hela historien med sommaren. Kostnaden för skärgårdstrafiken har ökat markant och kommer att öka ännu mera om vi ska köpa nya färjor. Så är det, och därför behöver vi fundera på att minska antalet färjor.

Personligen, så pratat om nya mångmiljoninvesteringar i infrastruktur, så är jag inte intresserad.

Alla frågor kommer inte att finna sina parlamentariska svar innan det är dags för upphandling, för den kan inte vänta hur länge som helst.

Jag beklagar om ledamot Wikström känner sig besvärad över att jag rekapitulerar läget. Jag kan bara konstatera att det var ingen möjlighet att fortsätta på den väg som ledamoten Wikström hade slagit in på, den ledde oss inte framåt.

Tack, talman!

Inledningsvis fokuserar ministern på det förgångna. Jag vill uppmana ministern att istället rikta blicken mot framtiden. Det finns en anledning till att framrutan är större än backspegeln, och det är ett klokt talesätt.

Jag är glad att ministern pratar om framtiden och öppnar upp för nya tag inom skärgårdstrafiken. I mitt anförande om vårbudgeten betonade jag hur viktigt det är att hitta en långsiktig plan för skärgårdstrafiken, innan vi går in för den här långsiktiga upphandlingen. Till någon del känns det som att ministern faktiskt har lyssnat på detta.

Det är dock viktigt att också fundera på de fasta investeringar som görs och vilket värde de kan ha i det kommande trafiksystemet.

Tack, herr talman!

Hur besvärande det än är för kanske Obunden Samling och dess tidigare minister, så är det mycket viktigt att vi lär oss något av det som har hänt.

Vi kan inte återigen hamna i ett sådant parlamentariskt missförstånd som uppenbarligen har inträffat, vilket har resulterat i ett skadestånd på den nivå som vi har hanterat. Vi måste ta lärdom av det förgångna för att kunna möta framtiden på ett ljusare sätt.

Tack, talman!

Jag uppfattar att det finns en viss skillnad mellan att ta lärdom, det är klokt, och att älta som inte alltid är klokt.

Jag förstår att det är ytterst besvärande för Obunden Samling, ledamoten Kanborg och andra, det som har hänt. Men det är ett kapital, ett lärkapital, som vi måste ha med oss i de framtida processerna. Jag hoppas att alla har dragit slutsatser av det.

Tack, talman!

Tack, ministern Gunell. Ni nämnde att man ska kunna anpassa trafiken för både lågsäsong och högsäsong. Ni sade att skärgården bebos av 2 000 invånare under vinterhalvåret. I svenska fjällen, som Åre och Sälen, finns ungefär 2 000 personer som är fast boende. Under jul- och nyårshelgen och under sportlovet besöks dessa platser av cirka 30 000 svenskar i huvudsak, men även av besökare från Centraleuropa.

Den visionen borde vi också ha. Vi skulle också få ut folk till vår egen skärgård, vilket säkert kräver dubbla system. Men vi måste också komma ihåg att dessa parallella system, där vi enbart fokuserar på passagerartrafik, inte heller är gratis. Vi måste kunna upprätthålla trafiken även under vinterhalvåret.

Absolut, vi kan säkert söka inspiration i Åre och andra orter där det finns en grundbemanning året runt. För skärgårdsborna och en levande skärgård är det mycket viktigt att vi hittar möjligheter att skala upp den här verksamheten.

Skalbarheten, som vi förhoppningsvis skulle kunna åstadkomma, den kan man även skala upp under helger som 1 maj, midsommarhelgen och andra högtider när trycket är stort, inte bara säsongsvis.

Tack, talman!

Tack minister Gunell, jag tror inte att vi ska konkurrera med skidorter som Åre och Sälen. Det tror jag inte är framgångsrikt.

Jag vill också ta upp något som många tycker men som de kanske inte vågar yttra när det gäller privatiseringen. De två rederier som drev trafiken fram till i fjol somras gjorde nog också goda saker. De effektiverade verksamheten också ombord.

Jag vet att många anser att detta var ett klart avsteg från den tid då landskapsregeringen var redare. Men det gick för långt, alldeles för långt. Man fick inte inkomster som täckte utgifterna, och så gick det som det gick.

Det gäller att hitta en medelväg framöver. Det får inte heller skena iväg till den historik som vi vill ta avstånd ifrån.

Eftersom jag var även med vid det systemskifte från eget landskapsrederi till upphandlad trafik, så gjorde vi bedömningen i det läget att det inte fanns någon annan väg att gå.

Jag tror mycket väl att det har hänt positiva saker i det scenariot.

Just nu tycker jag att pendeln har stannat någonstans i mitten, där vi har lyckats skapa det här rederiet tillsammans med Finferries. Jag tror att detta är en stabil och trygg väg framåt för utvecklingen.

Talman! Bästa kolleger, åhörare!

Det känns som om den nyss avslutade spörsmålsdebatten har gett ett harmoniskt lugn här i salen. Jag hoppas att det håller i sig.

Nej, vi ska inte bedriva personalpolitik i denna sal, men jag vill ändå kort lyfta fram strukturer ur finans- och näringsutskottets perspektiv där vi regelbundet diskuterar årsverken och konkurrensutsättningar. Just årsverken och effektivitet har faktiskt nämnts av flera partier och ledamöter redan.

Med anledning av att vi nu hanterar uppstarten av Axferries tycker jag att det är lämpligt att ge lite input till den framtida helheten gällande skärgårdstrafiken.

Det är viktigt att Axferries blir en kostnadseffektiv helhet som bidrar till att budgetslitaget på främst infraavdelningen minskar. Det finns inget ekonomiskt utrymme för att upprätthålla dubbla uppsättningar av landbaserade funktioner, där risken för så kallade suboptimeringar blir överhängande. Kostnadseffektiviteten ska bidra till goda servicenivåer och optimal kostnadseffektivitet, vilket är en förutsättning för att varje skatteeuro så långt som möjligt ska synas i vardagen i form av trafik för skärgårdsbor, övriga ålänningar och turister och inte i onödig administration.

Därför borde det vara aktuellt att se på vilket sätt bokningen av skärgårdstrafiken kan struktureras, lite i linje med vad kollega ledamot Pettersson just förde fram. Ett litet svep över våra andra skärgårdsområden visar att bokningarna ofta är kopplade till driftsentreprenörer eller utomstående bolag. Här finns nu alla möjligheter för landskapsregeringen att skapa en helhet som är mer kostnadseffektiv genom konkurrensutsättning av skärgårdsbokningen. Vinsten kan vara trefaldig, dels genom ett upplägg som minskar budgetslitaget, dels genom ett upplägg som ökar servicenivåerna ytterligare, och dels, vem vet, en utlokalisering av verksamheten till glesbygden i skärgården.

Ett allt mera förädlat och digitaliserat bokningssystem minskar behovet av ett bokningskontor i centrum av Mariehamn. Den rätta tidpunkten för att inleda dessa processer är nu.

Finans- och näringsutskottet inleder sitt arbete med denna ändringsbudget nu på fredag. Jag tar med mig alla de kloka frågeställningar som har uppkommit under denna remissdebatt, såväl gällande ÅHS, vård utanför Åland och kapitaliseringen av Axferries. Tack, talman!

Fru talman!

Jag vill bara tacka ledamot Holmberg för hans anförande. Det var bra. Jag ser fram emot att få ta del av utskottets betänkande gällande årsverken.

Tack, talman!

Det är glädjande att den här synen verkar finnas över hela oppositionen och den sprider sig även till majoriteten från flera olika partier. Jag tror att vi alla här i salen vill samma sak.

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.