Enda behandling

  • Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! Finans- och näringsutskottet har hanterat förslaget till tredje tilläggsbudget för 2019 och har i sak inget att anföra till förslaget. Det handlar om en så kallad städarbudget där oförutsedda utgifter och intäkter, i budgetförslaget kallat avvikelser, ska redovisas för att hamna på rätt sida i budgetåret. När alla dessa är inräknade landar vi i att landskapet Ålands budget uppgick till drygt 381 miljoner euro.

    I sammanställningen ingår ökade intäkter om sammanlagt 2,2 miljoner euro varav 1,9 miljoner är en konsekvens av att avräkningsbeloppet ökade till 247 miljoner i jämförelse med budgeterade 245 miljoner. Till detta ska sedan läggas försäljningen av landskapsfärjan Ejdern som inbringar 326 000 euro.

    När det gäller utgiftssidan är det främst två poster som sticker ut. Infrastrukturavdelningen behöver ytterligare 960 000 för att klara reparationerna på färjorna Skarven och Viggen. Det är främst Skarven som förorsakat merkostnaderna och särskilt framdriften som krävt omfattande reparationer. Utskottet har i möjligaste mån utrett vad som förorsakat dessa kostnader och landat i gängse slitage och möjligen konstruktioner ända tillbaka till leveransen år 2009. Det var i samband med höstens dockning som dessa reparationsbehov uppdagades. För ordningens skull vill vi tillägga att vårens grundstötning, den olyckliga, inte har med dessa kostnader att göra. Tack vare lägre bunkerkostnader blev dessutom den totala överskridningen lägre än vad man ett tag befarade. Sammanlagt stiger kostnaderna för sjötrafik 2019 därmed till 16 miljoner euro vilket är 1,8 miljoner mer än bokslutet för 2018.

    På utgiftssidan noterar vi också en kostnadsföring av 260 000 euro vilket är en följd av planering och projektering av en elhybridfärja. Utgifterna har uppstått under åren 2016-2019 och skulle ha avskrivits i investeringen över tid om man inte gått in för en totalentreprenad av trafiken. Det handlar alltså om bokföringsteknik i högre grad än plötsliga kostnadsökningar.

    I samband med remissdebatten väcktes frågan om anskaffningens förverkligande och där kan vi konstatera att landskapsregeringen i går beslöt avbryta avtalet kring Föglötrafiken. Det är en logisk fortsättning av lagtingets beslut från den 27 september i fjol och den kläm som då godkändes och som lyder: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet.”

    När det gäller Ålands hälso- och sjukvård uppgick bokslutet för 2018 till 82,1 miljoner euro. Budgeten för 2019 låg ursprungligen på 83,7 miljoner men i denna städarbudget ingår ytterligare kostnader om knappt 1,5 miljoner euro vilket gör att anslaget uppgår till totalt 85,2 miljoner euro, drygt tre miljoner mer än 2018.

    Överskridningarna utgörs av flera delar där vård utanför Åland utgör den minst uppseendeväckande. Det är utgifter som är omöjliga att uppskatta och alla som bor på Åland ska ha rätt till vård när olyckan slår till. Detta moment utgör 450 000 euro av äskade 1 465 000. Övriga utgifter som ingår i denna städarbudget är extra läkare 344 000, hemvårdsmaterial 235 000 och övriga konsumtionskostnader 764 000 euro.

    I betänkandet för utskottet ett resonemang kring just detta och påpekar dels att några av anslagen knappast kan ha uppstått plötsligt och att vi förutsätter en bättre budgetdisciplin framöver. ÅHS är landskapets enskilt största utgiftspost och måste därför hanteras med stor exakthet och med omsorg att utgifterna följer givna ramar. Detta är särskilt viktig mot bakgrund av att allt tyder på en överlag högre kostnadskostym framöver, delvis beroende på en åldrande befolkning och delvis som en följd av högre löner.

    Utskottet påpekar också vikten av att redovisa extra anslag för sig och extra intäkter för sig vilket framgår i betänkandet. Sammanlagt utgör de extra utgifterna 1 888 000 och de ökade inkomsterna 423 000 vilket landar i 1 465 000 euro netto.

    Med allt detta i beaktande inskärper utskottet vikten av att äskanden om tilläggsanslag ska framställas så snart ett behov blir känt - inte efteråt. Det är en omöjlig situation om vi som är ansvariga för våra allmänna medel förlorar möjligheten att göra politiska prioriteringar eftersom önskan om tilläggsfinansiering kommer för sent. Det blir fel om vi ständigt ställs inför fullbordat faktum.

    Talman! Med hänvisning till det anförda och utskottets betänkande föreslår vi att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget samt att lagtinget beslutar att tredje tillägget till budgeten för år 2019 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Ordförande för finansutskottet Jörgen Pettersson nämnde själv den avbrutna upphandlingen av elhybridfärjan. Det här är ju en stor sak som har vida konsekvenser och även vida ekonomiska konsekvenser. Det är något som finans- och näringsutskottet måste hantera framöver eftersom det påverkar landskapets ekonomi. Hur ser ledamot Pettersson på det faktum att man nu har fattat ett beslut utan indikationer på vad de ekonomiska konsekvenserna kan bli?


  • Tack, talman! Jag påminner, som jag sade i själva anförandet, att det här är en logisk fortsättning av lagtingets beslut från den 27 september i fjol där detta lagting uppmanade landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet. Det var ett beslut som tillkom i demokratisk ordning efter omröstning i denna sal. Det beslutet har nu förverkligats och nu ska vi hantera alla de eventuella konsekvenser som det medför.


  • Nå, jag tycker att det är ett ganska dåligt svar på frågan eftersom det är ett nytt lagting som sitter här och den omröstningen handlade om en åtgärdsuppmaning, inte ett beslut, så det håller nog inte.

    Däremot så lovade minister Wikström här i salen för en vecka sedan att frågan om de upprivna avtalen också skulle få hanteras av Ålands lagting, innan man skred till verket. Också där kommer finans- och näringsutskottet framöver att få hantera den här frågan och de ekonomiska konsekvenser det här beslutet innebär. Hur ser ledamot Pettersson på hur den processen borde skötas och dialogen mellan landskapsregeringen och lagtinget kring avbrytandet av upphandlingen och dess ekonomiska konsekvenser för den åländska ekonomin?


  • Tack, talman! Jag noterar att om den tidigare landskapsregeringen hade åtföljt uppmaningen från detta lagting så skulle vi inte stå inför denna situation just nu. Då hade detta varit avklarat redan.

    Nu är vi ett sådant läge att nya fakta är på bordet och de har vi att hantera i den ordning som de når utskottet. Utskottet kommer att vara detta lagting behjälpligt. Jag förutsätter att landskapsregeringen likaså kommer att vara både lagtinget och utskottet behjälpligt när det gäller att reda ut konsekvenserna av de åtgärder som den förra landskapsregeringen aldrig vidtog.


  • Talman! Också jag sällar mig till den skara som tycker att jämförelsen haltar. Vi en ny landskapsregering, vi har ett nytt lagting. En stor majoritet i förra lagtinget ansåg också att man behövde göra en kommunreform och så ser väl knappast saken ut i dagsläget.

    Anser finans- och näringsutskottets ordförande att lagtinget härmed har blivit bakbundet och måste stå till svars och att det gäller att hosta upp pengar i en eventuell förlikning eller en rättsprocess? Som sagt var, vad kan det röra sig om för summor? Vad är finans- och näringsutskottet ordförandes bedömning av den saken?


  • Tack, talman! Jag förstår ledamoten Sjögrens fråga. Ledamoten vill gärna föregå den behandling som nu stundar. Man vill ha svar innan ens frågorna är ställda. Det är för tidigt att gå in i detaljer på denna affär redan nu.

    Däremot påminner jag igen om att detta lagting den 27 september uppmanade den sittande landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet. Detta hände inte trots att man visste att det inte skulle finnas en hamn att angöra. Det fanns väldigt goda grunder att säga upp avtalet och det valde man att inte göra. Av det skälet så har vi den situation som vi har just nu och då måste vi vänta och se var allting landar.


  • Talman! Det där är en sanning med modifikation, eller man tolkar det så som man själv vill.

    Vi vet också att landskapsregeringen har funnits på sin post sedan 10-11 december. Första mötet med rederiet var den 10 januari. Jag kan väl inte precis påstå att den här landskapsregeringen haft bråttom i den här situationen heller.

    Vad är finans- och näringsutskottets ordförandes bedömning? Hur många miljoner pratar vi om som man har bakbundit lagtinget till när det gäller det här beslutet utan att lagtinget har någon som helst aning om konsekvenserna?


  • Talman! Finans- och näringsutskottets ordförande kommer inte att ge sig in i en debatt om siffror och numerär. Däremot så konstaterar jag att med väldigt stor sannolikhet kommer det att bli betydligt mindre än vad den tidigare landskapsregeringen bestämde sig för att ålägga Ålands lagting, utan att ha en fullmakt med sig i bagaget. Av det skälet så sade Ålands lagting i denna sal, den 27 september, väldigt tydligt att eftersom lagtinget inte beviljat medel så borde avtalet sägas upp och det valde man att inte göra. Det är detta faktum vi nu har att hantera och det är punkt. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:17

    Talman! Bästa lagting. Utskottet finner att det finns skäl att påminna om att äskanden om tilläggsanslag ska framställas så snart ett behov blir känt. Utskottet finner det inte försvarbart att lagtinget när det inte är nödvändigt ställs inför en situation där möjligheten att göra politiska prioriteringar mellan olika kostnader av tidsskäl går förlorade.

    När ett förslag till tillägg eller ändring i landskapets budget överlämnas till lagtinget ska det i förslaget anvisas medel för täckande av den utgiftsökning och den inkomstminskning som föreslås. Principen bör tillämpas även inom landskapsförvaltningen så att respektive förvaltningsområde så långt det är möjligt tar ansvar för finansieringen av egna kostnadsökningar.

    Ungefär det här skrev utskottet i sitt betänkande över årsbudgeten 2020, så står även skrivet i landskapsregeringens handlingsprogram. Låt oss hoppas att detta möts med större respekt framledes. Nu är det sagt.

    Jag kommer istället att resonera kring ÅHS underskott. Ett underskott som jag inte tar i beaktande är vård utanför Åland. Vi vet alla här att det är omöjligt att estimera. Men det är ett underskott som beror på underbudgetering inom vissa poster och överbudgetering inom andra och som för det mesta medfört att sista raden blivit positiv, men inte denna gång.

    Nu börjar vi skönja den demografiska utvecklingens utmaningar. Vi blir fler, vi lever längre och därmed hinner vi även bli mer sjuka. Det är givetvis väldigt positivt att vi blir fler och äldre, men politiskt måste vi titta framåt och inte bara agera i nuet. Så här ser den åländska befolkningsstatistiken ut historiskt.

    Befolkning:
    År 1921 var vi 21 356 ålänningar, 1970 var vi 20 666 ålänningar, 1990 var vi 24 604 ålänningar, 2010 var vi 28 007 ålänningar och nu ligger vi en bit över 30 000. På 50 år har Åland vuxit i runda slängar med 10 000 personer.

    Annat intressant är att år 2008 var det 6 805 ålänningar som var 60+ år. År 2018 var motsvarande siffra 8 537 ålänningar. Alltså under 10 år har vi en ökning med 1 732 personer som är 60+.

    Den största åldersklassen år 1975 var 25-29 åringar för att år 2010 ha förändrats till 60-64 åringar!
    Detta ska vi vara glada för. Vi blir fler, vi blir äldre, vi lever längre. Samtidigt som vi konstaterar det, måste vi även hantera den demografiska utmaningen - en utmaning som ingalunda är en isolerad Ålandsföreteelse. Det innebär utmaningar i form av ökade kostnader inom sjukvård, äldrevård och det ställer krav på specialiseringar och kloka, ekonomiskt förnuftiga investeringar.

    Vi verkar ha blivit tagna på sängen av denna utveckling, mycket tyder på det när vi i ÅHS budgetunderskott ser den underbudgetering som skett. Det här kan vi inte blunda för. Det är ingen tillfällig trend som går över bara vi sitter stilla i båten. Nej, det här är något som vi måste ta till oss, alla.

    De flesta som förespråkat en tydlig kommunreform har vetat om detta och sett behovet av att samordna och ansvarsfullt använda skattepengarna så klokt att de räcker till den välfärd som vi alla är värda och önskar oss. Den här utvecklingen sätter stora ekonomiska krav på våra kommuner och lösningen är inte att öka flödet av skattemiljoner i form av ökade landskapsandelar. Nej, det krävs strukturella och genomtänkta förändringar, allt för att vi ska kunna bibehålla vår välfärd.
    Det här som jag just har läst upp är inget jag hittat på. Det är siffror och statistik från ÅSUB. Det är fakta.

    Frågan är, hur många fler händer behöver vi inom omsorgen? Hur många fler sängar och hemtrevliga äldreboenden? Det är många och jag är storligen förvånad över att landskapsregeringen inte tar denna utmaning på större allvar. Det får inte bli ännu en fråga som vi ska vänta och se med. Ålänningarna är värda en god välfärd och äldrevård. Den här utmaningen kan inte ta paus pga av ett regeringsbyte och frågan behöver egentligen inte fler utredningar. Fakta finns, likaså prognoserna. Så här ser det även ut runt om oss, men jag och Liberalerna vill att den välfärd vi har idag inte ska devalveras och försämras pga otydlig politik som har svårt att se behovet av förändringar.

    Den demografiska försörjningskvoten, där man beräknar antalet personer i åldern 0-18 år samt 65+ och äldre per antal personer i åldern 18-64 år (arbetsför befolkning) är en viktig parameter och är ett mått på antalet personer i arbetsför ålder i relation med icke arbetsför ålder. Den demografiska försörjningskvoten på Åland var år 2018 cirka 63,5 procent och den har visat en stadig ökning de senaste tio åren, den var 52 procent år 2008. Dessutom förväntas försörjningskvoten på Åland fortsätta att öka kraftigt fram till år 2030, då prognosen tyder på en försörjningskvot på nästan 70. Framförallt är det andelen personer i åldern 65 år och äldre som förväntas öka kraftigt. Försörjningskvoten per definition är hur många personer i arbetsför ålder som det behövs för att försörja alla oss andra.

    Det händer mycket på 10 år och det visar behovet av ett attraktivt Åland som kan öka sin inflyttning och förhoppningsvis även öka nativiteten. Men det visar även behovet av strukturella förändringar för att på ett kontrollerat och ekonomiskt vettigt sätt hantera investeringar inom välfärden och en regional rättvisa inom densamma. Ingen fara kanske någon tänker. Nästa år får vi förhoppningsvis 10 miljoner till i avräkning och den bygger dessutom på befolkningsökning. För den som tänker så vill jag ytterligare en gång peka på det budget- och investeringsunderskott vi dras med, kostnadsdrivande löneutveckling och det faktum att vi blir fler.Detta per automatik skapar kostnadsökningar inom flera kärnområden, vilket inte täcks upp av 10 nya miljoner.

    Jag tittar mot regeringssidan, just nu är den ganska tom. Men ändå, blunda inte för fakta, agera långsiktigt och acceptera det faktum att strukturella förändringar behövs för att nå målet med en budget i balans och en bibehållen välfärd! Morgondagens utmaningar är redan här. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Jag vill ta fasta på det som ledamot Holmberg sade om den demografiska utvecklingen på Åland. Vi har hört röster höjas senaste året, speciellt under valkampanjen, angående centralisering, centraliseringens effekter och hur vi ska lyckas undvika dem. Precis som ledamoten Holmberg sade så har Ålands befolkning ökat, ja. Men var har vi ökat och var har vi minskat? Det är väl snarare där som jag tror att problemets kärna ligger. Var har vi minskat i befolkningsutvecklingen? I skärgården och på landsbygden, så klart, har vi minskat på grund av effektiviseringen och funktionalitetsprincipen. Över tid har det skett en effektivisering och avfolkning. Moderna krav på närservice tror jag att är främsta orsaken. Denna decentralisering av det åländska samhället har ju skett under de senaste 30 åren, det är ingen kommunreform som har lett till det. Vi måste börja fundera över hur vi ska se över vår samhällsstruktur om vi ska lyckas få (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:25

    Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Urbanisering är inget Ålandsproblem som sagt, precis som ledamoten sade. Den har pågått under många år. Vi ser ju trenderna och vi ser prognoserna. Vi blir äldre, vi blir fler och regionalt ser vi också att medelåldern skiljer sig avsevärt. Medelåldern ute i de små perifera kommunerna och i skärgården är betydligt högre än vad den är i tätorterna. Vi ser också att tätorten Mariehamn har en medelålder som stiger för varje år sakta men säkert. Detta är en utmaning för Åland. Vi ska bli flera och vi ska växa, men vi måste också hantera utmaningen i form av att vi ska ha strukturer som kan bemöta en åldrande befolkning på rätt sätt och det tycker jag inte att vi har idag. Det är det som vi ska ta avstamp från.

    Vi märker i denna tilläggsbudget att ekonomiskt så börjar vi skönja den utmaningen också.


  • Tack ledamoten Holmberg för det svaret. Det är sant. För min del har jag sett de senaste 30 åren att den åländska landsbygden ändå tack vare av kreativa och lokala initiativ har utvecklats. Jag tänker att det är butiker och skolor som har avvecklats de senaste 30 åren, vilket jag själv har sett på norra Åland där jag är uppväxt. Det är ju de rigida och
    ineffektiva samhällsstrukturerna som troligtvis är orsaken till det här. Det är ju inte några nyheter som har skett politiskt eller samhällsstrukturellt under de senaste 30 åren och ändå har vi en avfolkning av randbygden och ändå har vi en avveckling av närservicen.

    Vi måste oundvikligen ta tag i det här slutgiltigt. Det här behöver landskapsregeringen se på. Man måste lyfta blicken mot horisonten snart. Det är dags!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:27

    Tack, talman! Absolut ledamot Påvals, det är dags. Tittar vi på den så kallade försörjningskvoten så ser vi dess utveckling, bara det är en liten signal till att vi nu behöver fundera på hur vi ska agera gentemot framtiden. Framtiden är, som sagt, redan här. Vi ser det i denna tilläggsbudget. Därför hoppas jag att sittande landskapsregering verkligen kommer att ta avstamp från den utmaningen. Det behövs strukturella förändringar. Vi blir fler, vi blir äldre och det blir färre och färre som ska försörja en större befolkning. Det är en utmaning som jag hoppas att vi kan sköta kontrollerat, det kan vi om vi gör det tillsammans och om vi gör det med framförhållning.


  • Det är viktiga frågor som ledamoten Holmberg tar upp när han pratar om försörjningskvoten. Vi vet precis hur det ser ut där. Den demografiska utvecklingen känner vi också till.

    Han pekade också på kostnadsutvecklingen inom ÅHS. Det blev lite oklart för mig för ledamoten Holmberg nämnde flera gånger att det var underbudgeterat. Men med den här tilläggsbudgeten rundar ÅHS nästan på 85 miljoner euro. Anser ledamoten Holmberg att det enbart är underbudgeterat eller går det att omprioritera inom denna stora summa som trots allt går till hälso- och sjukvården?

    När han pratade om ÅHS kostnadsutveckling så nämnde han också att vi måste få till stånd en kommunreform och den bryggan förstår jag inte riktigt. På vilket sätt skulle en kommunreform göra ÅHS mera kostnadseffektivt och mera kostnadsmedvetet? Den bryggan ramlade jag av.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:29

    Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Vi har i samband med hörande fått veta att det finns vissa underbudgeteringar och vissa överbudgeteringar sett över tid inom ÅHS. Jag ville peka på den demografiska befolkningsstrukturen och dess förändring. Vi blir äldre och vi hinner också bli sjukare. På det sättet så tror jag att vi måste acceptera att vår sjukvård kommer att kosta mera, lite mera kanske för varje år till och med. Därmed inte sagt att det inte finns reformer, kostnadseffektiviseringar eller IT-utveckling etc. att göra inom ÅHS. Man kan säkert fördela pengar till andra områden inom ÅHS.

    I det stora hela ville jag få fram att vi måste acceptera det faktum att framtiden redan är när det gäller den demografiska utvecklingen.


  • Absolut. Jag tror att det är ingen som har ifrågasatt det. Det jag kanske mest ifrågasatte var på vilket sätt en kommunreform, som Holmberg nämnde, påverkar ÅHS. Jag vet att ledamoten Holmberg driver frågan om kommunreformen stenhårt och den är lösningen på i stort sett alla problem som vi har i det här landskapet. Men jag förstår inte riktigt hur Ålands hälso- och sjukvård i sig skulle bli mera kostnadseffektiv som organisation om vi påverkar kommunstrukturen. Den kopplingen förstår jag faktiskt inte.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:31

    Tack, talman! Jag tror att för att förstå den kopplingen så måste man se hela kartan och ha hela bilden framför sig, hela systematiken, hela Ålands hälso- och sjukvårds struktur och det ansvarsområde inom det sociala som kommunerna har. Jag är övertygad om att med färre kommuner så gör vi klokare och bättre investeringar i form av äldreboenden till exempel. Istället för att bygga två äldreboenden i två kommuner så kanske man kan bygga ett, ännu mer, specialiserat äldreboende mellan kommunerna. Det är ett exempel där man får investeringarna på ett mera klokt sätt.

    Sedan är det gränsdragningen, vad ligger på kommunerna, vad ligger på kommande KST och vad ligger på ÅHS? Här är jag helt övertygad om att finns det en spelare att spela med så är det enklare än om det finns 16. Tid sparar pengar och effektivitet sparar pengar, som vi istället kan lägga på mera resurser dit vi verkligen vill ha den.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 13:32

    Tack, talman! Detta anförande kommer att ta sig uttryck i lite av en komplettering och en breddning till den delen som utskottets betänkande berör ÅHS.

    Det är ju så, som tidigare talare idag har noterat, att vi har en demografisk utmaning. Jag har varit med och lagt sju budgetar i landskapsregeringen. Jag kan säga att den första budgeten där vi fick besked från verksamheterna om att vi har en befolkningsutveckling som direkt påverkar verksamheterna var nu i denna budget för 2020. Där noterade vi att det här påverkar både polisen och det påverkar ÅHS-verksamhet via hemvårdsmaterial exempelvis.

    Föregående talare John Holmberg sade att det händer mycket på 10 år. Ja, det gör det! Vi har på våra holmar haft en otrolig tillväxt som nästan helt har koncentrerat sig till min hemkommun Jomala. Vi fick reda på i går att under tio år så ökade Jomalas befolkning från uppskattningsvis 3800 till 5000. Förstås så är det förändringar av en sådan betydelse att det påverkar våra verksamheter.

    Jag vill ändå intyga att ÅHS som organisation på intet sätt är tagna på sängen. Det här är inga nyheter. Det pågår inne i organisationen ett effektiviseringsarbete. Det beskrivs bland annat i verksamhetsplan för ÅHS 2019, där kan man läsa om hur effektiviseringsarbetet har lagts upp. Det står: "Utgångspunkten för den ekonomiska kalkylen är en årlig kostnadsökning på 2 procent och ett årligt effektiviseringskrav på 1,5 procent, vilket i klartext betyder att man kan acceptera en kostnadsökning på 0,5 procent exklusive löneökningar eftersom de är bortom den politiska kontrollen eftersom de hänger samman med kollektivavtalslösningar.

    Min uppmaning till finans- och näringsutskottet framledes är att fördjupa er gärna i den här problematiken. Effektiviseringsarbetet pågår. Är det här ett bra angreppssätt eller kunde man göra det på ett annat sätt? Det gäller att vara medveten om att den här rörelsen pågår inne i organisationen. Det är väldigt många människor som arbetar och funderar på hur vi kan hantera den här pressen som orsakas både av befolkningsökningen och också av jämställda löner förstås samt den medicinska utvecklingen och den tekniska utvecklingen som ibland också kan hålla nere kostnaderna.

    Jag är medveten om den tidspress som utskottet haft vid framtagandet av detta betänkande. Det är helt helt logiskt att man inte har borrat ner sig till hundra procent till den delen. Det här är som en konstruktiv uppmaning för det framtida arbete. Tack för ordet!


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Ja, vi i utskottet har haft ÅHS som hörande vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Vi har ofta blivit imponerade av deras effektiviseringsarbete och den IT-utveckling som är på gång. Utskottet är nog väl medvetet om den utveckling som sker.

    Ändå kan jag vara aningen orolig när vi nu ser tilläggsbudget 3 för 2019 och det tilläggsanslag som det äskas om. Jag nämnde i mitt anförande att det finns en underbudgetering inom vissa områden. Jag är lite osäker på om inte den finns med även 2020? När vi tittar på en del av de poster som är underbudgeterade 2019 så finns det väl en risk för att det kommer en tilläggsbudget även för 2020 som gäller att täcka poster.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:36

    Det är just för att få svar på de frågorna som jag uppmanar utskottet att höra förslagsvis ÅHS ekonomichef som kan bidra med klarhet kring det. Hemvårdsmaterialet är sannerligen ingen överraskning, vi har kunnat se det under flera år att kostnaderna har ökat och det står också i direkt korrelation till antalet äldre i samhället för en stor del av kostnaderna kommer därifrån.


  • Tack, talman! Nu ska jag inte vara den som står här och tjatar, men trots svaret från ledamot Valve så är jag fortfarande lite osäker. När jag har tittat på budget 2020 och hemvårdsmaterialet så finner jag i alla fall, sett till året som just avslutats, en underbudgetering. Men jag kan ha fel.

    Absolut. ÅHS står för ungefär 5 miljoner och är kanske den viktigaste myndigheten för alla ålänningar. Givetvis ska utskottet titta närmare på det här och hjälpa till.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:37

    Ja, jag nöjer mig med det. Vi har ju samma mål till den delen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:37

    Talman! Socialdemokraterna har ingenting att anföra när det gäller betänkandets slutsatser om de pengar som äskas.

    Jag vill säga dock några ord om ÅHS som har varit på tapeten hos de tidigare talarna. I betänkandet konstateras "att de ökade kostnader för hemvårdsmaterial och medicinsk rehabilitering är en konsekvens av åldrande befolkning och teknikutveckling och egenvård". Att detta behöver beaktas i kommande budgetering tycker jag att är helt självklart, precis som ledamoten Holmberg uttryckte det.

    Det är dock skäl, tycker jag, att stanna lite vid vad det betyder. Både det faktum att Ålands befolkning växer och att den åldras har betydelse för sjukvård, för hemsjukvård och för rehabilitering och hur man använder medicinska innovationer. Hur man än i framtiden jobbar med strukturer så kommer kostnaderna att stiga. Det går inte att spara eller omstrukturera sig ur de stigande kostnaderna. För den ålderspuckel som vi har framför oss kommer att förändra också äldreomsorgen och sjukvården precis som de stora efter krigsårskullarna har förändrat allt i sin väg; utbildningssystemet, barnomsorgen, arbetslivet och allt annat som har förändrats när den här stora åldersgruppen har gått igenom det. Vi står inför en stor förändring nu.

    Man kan också med fog säga att den stora social- och hälsovårdsreformen, som genomförs i riket, den kommer ur samma behov av att hantera den här samhällsförändrande kraften.

    Ur samma behov kommer den utmaning som både ÅHS och kommunerna står inför och alla andra delar av det åländska samhället.

    När vi här i lagtinget diskuterar ÅHS-kostnader så är det bra att hålla i minnet att vi pratar om kostnader som måste uppstå. Men frågan är var de uppstår? Om vi satsar på rehabilitering och på hemvård så även om de kostnaderna stiger så är det samhällsekonomiskt klokt och mänskligt rätta att inte spara där och sedan betala i mycket dyrare institutionsvård. Om kostnaderna för medicinsk teknik stiger så är det en del av samma ekvation, vi betalar för att upprätthålla hälsa, livskvalitet och värdighet.

    Statsminister Sanna Marin pratade om Finland som ett land där man har råd att upprätthålla gamla människors värdighet. Jag tycker att det är en viktig poäng också ur ekonomisk synvinkel.

    Däremot så måste vi här tänka på att vi har en massiv kostnadsökning framför oss för att klara detta hedersuppdrag. Jag tycker inte att man vare sig i lagtinget eller i kommunerna riktigt har greppat att det behövs både stora och svåra strukturella reformer för att hantera det, inte att man passivt väntar från ett budgetår till ett annat och hoppas att det går bra.

    Slutligen vill jag ställa mig lite frågande till det faktum som utskottsordförande Pettersson tog upp; frågan om en elhybridfärjan och den avbrutna upphandlingen. Vi i oppositionen lät artigt bli att kräva en behandling av den framtida ekonomiska politiken och färjfrågorna trots att finansminister Eliasson tog upp det i sin presentation. Vi ville avvakta vårens kommande tilläggsbudget och också på grund av det löfte som infrastrukturminister Wikström gav för en vecka sedan att kortruttsprojektet och elhybridfärjans framtid skulle föras till lagtinget för diskussion. Det hände för en vecka sedan.

    Är det nu så att de här eventuella budgetkonsekvenserna som kommer av det här beslutet ska föras till lagtinget bara för att vi ska konstatera att " jaha, det här har hänt och nu betalar vi in blanco" . Är inte det att åsidosätta lagtingets budgetmakt fullkomligt? Jag skulle gärna få en förklaring av lantrådet Thörnroos och av infrastrukturminister Wikström om hur lagtinget ska involveras i den här processen som alldeles säkert kommer att sluta i domstol och bli där i många år, kanske för att beslutet inte alls ska behöva fattas under den här mandatperioden.

    Jag förutsätter också att om en tunnelutredning initieras så är det givet att lagtinget är de som beviljar medel både för att utreda rätt tunnelstandard -ingen enkel fråga- och göra miljökonsekvensbedömningar, vägplaner och allt förarbete som måste göras innan en tunnel ens kan bjudas ut. Vad det kan komma att kosta kan vi bara drömma om och jag tror att vi pratar om flera år innan vi kommer så långt. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Ledamoten Gunell och ledamoten Fellman säger här att jag har lovat att vi ska ta det här hit till lagtinget för behandling. Nå, så är inte fallet. Det pratades om en bred parlamentarisk förankring och inte ett löfte.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:42

    Tack, talman! Ska jag då förstå att lagtinget på intet sätt ska involveras i diskussionen innan man ställs inför fullbordat faktum och ska godkänna de kostnader som har uppstått av det huvudlösa beslutet som landskapsregeringen har fattat?


  • Tack, talman! I betänkandet nämns ingenting om tunnlar, där nämns ingenting om framtidsfrågor. Det enda som nämns i betänkandet handlar om en bokföringsteknisk detalj om hur man ska kostnadsföra projekteringskostnaderna för elhybridfärjan. Det är allt som nämns i betänkandet och det är allt som utskottet har hanterat.

    Jag lade till en kommentar i min presentation av detta betänkande eftersom landskapsregeringen igår beslöt att säga upp avtalet om elhybridfärjan, med hänvisning till den kläm som godkändes den 27 september i fjol där lagtinget uppmanade landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik. Det var en demokratisk process, nu gick den i mål och det ville jag notera.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:44

    Tack, talman! Eftersom utskottsordförande Pettersson öppnade den här asken så tar jag mig friheten att fortsätta diskussionen.

    Menar Jörgen Pettersson att vi i lagtinget och i utskottet ska acceptera en kostnad som vi inte vet någonting om utan att lagtinget någonsin har fått diskutera frågan?


  • Tack, talman! Som ledamoten Nina Fellman nog vet så existerar det ingen kostnad just nu. Det som existerar är ett avtal som har sagts upp. Vilka konsekvenser det i sin tur leder till vet vi inte ännu, det är okänt. Jag är övertygad om att den dag som det blir verklighet att konsekvenserna klarnar så kommer finans- och näringsutskottet att hantera det liksom Åland landskapsregering och lagtingsledamöterna i denna sal.

    Jag tycker att det är för tidigt att börja prata om huvudlösa beslut. Det är inte värdigt ett parlament att recensera olika former av beslut utifrån sin egen eventuella politiska övertygelse. Vi behöver förhålla oss till fakta. Fakta är att än så länge så finns inga kostnader att diskutera och inget beslut att hantera.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:45

    Tack, talman! Det är uppenbart att när det gäller de svåra frågorna så är det alltid för tidigt för den sittande landskapsregering och frågorna ställs vid fel tidpunkt.

    Vid gårdagens presskonferens var det dock infrastrukturministern och lantrådet som pratade om riskscenarier, hur vi än vänder oss så kommer det att kosta. Det handlar bara om hur mycket det kommer att kosta. Ingalunda kan man säga att det här var ett beslut som inte får konsekvenser. Det kommer att få allvarliga ekonomiska konsekvenser. Det är lagtinget som beviljar budgetmedel och det är finans- och näringsutskottet som hanterar den här frågan. Därför tycker jag att det är mycket, mycket märkligt att när vi för en vecka sedan diskuterade frågan och trots att minister Wikström hävdade att inte har lovat någonting så uppfattade vi andra, som satt här, att det var ett löfte om att lagtinget kommer att få diskutera saken. Nu ställs vi inför fullbordat faktum och in blanco löfte om pengar.


  • Tack, fru talman! Bästa lagting och bästa regering. Det är ju bra att vi har någonting annat än hybridfärjan att debattera nu, eller hur Holmberg och Holmberg? ÅHS kunde ju vara något.

    För nu har vi ju vårt betänkande från finans- och näringsutskottet till tredje tilläggsbudget 2019.

    I remissdebatten ondgjorde sig ledamot Holmberg över den bristfälliga informationen i städarbudgeten, och jag håller till största delen med honom. I den allmänna motiveringen kunde vi läsa att förslaget inverkar negativt på resultatet med knappa 0,3 miljoner euro. Det kändes väldigt odramatiskt. Men kanske var det opedagogiskt?

    Detta är nettosiffror av att bl.a. avräkningsbeloppet ökade med 1,9 miljoner euro medan kostnaderna för sjötrafiken krävde tilläggsanslag på 960 000 euro och ÅHS krävde ett tilläggsanslag om 1,5 miljoner euro.

    I sitt anförande beklagade sig sedan den nu frånvarande minister Eliasson att ÅHS summa egentligen var en nettoökning som nu korrekt i betänkandet beskrivs som ökade inkomster om 423 000 euro och ett tilläggsanslag om 1,88 miljoner euro. Bristande pedagogik igen! Men ministern lovade att det skulle bli bättre, det minns jag i alla fall.

    I betänkandet kan vi läsa: ”Tillägget avses användas för ökade kostnader för extern vård utanför Åland, köpta läkartjänster, hemvårdsmaterial samt medicinsk rehabilitering.”

    Minister Eliasson nämnde i remissdebatten att det rör sig om 344 000 för köpta läkartjänster, 235 000 för hemvårdsmaterial, 530 000 för medicinsk rehabilitering och 450 000 för extern vård utanför Åland.” Detta borde ha redovisats skriftligen i förslaget till tilläggsbudget för lagtinget. Det är frågan om pedagogik!

    Fru talman! I sitt anförande i remissdebatten och i lokala media framställde sedan minister Holmberg-Jansson problemet som att lönekostnaderna ökat pga eller tack vare arbetsvärderingsprojektet och att antalet diabetiker har ökat.

    Kan detta verkligen vara orsaken? Från ÅHS eget styrelseprotokoll från december och från budgeten för 2020 kan vi se att personalkostnaderna har ett överskott. Det vill säga personalkostnadsposten minskar behovet av tilläggsanslag, inte ökar.

    I remissdebatten framhöll ledamot Holmberg att det är svårt att budgetera vård utanför Åland och han antog att alla i lagtinget håller med om det. Jag kan bekräfta att inte ens ÅD har en avvikande åsikt, så vi vågar kanske tro att alla håller med om det.

    Men ser vi sedan på de olika tilläggsanslagen i förhållande till budget, så är tilläggsanslaget för vård utanför Åland ungefär 5 %. Prognosen är dessutom nästan identisk med resultatet för 2018. Samma gäller konsumtionskostnader.

    Men det som däremot sticker ut är hemvårdsmaterial. I betänkandet skriver vi i allmänna termer: ”Utskottet har erfarit att ökade kostnader för hemvårdsmaterial och medicinsk rehabilitering är en konsekvens av en ökande och åldrande befolkning samt av den teknikutveckling som sker i fråga om egenvård. ” Detta gäller bland annat material för diabetespatienter och som, enligt minister Holmberg-Jansson, är en av huvudorsakerna till att tilläggsanslaget nu överskrids. Överskridningen är 235 000 euro eller 30 %.

    Frågan är; tror vi verkligen att antalet patienter har ökat med 31% på ett år? Eller att materialkostnaderna har ökat med 31%? Det är alltså mer än vad ÅHS kunde förutse för 2019? Är det rimligt?Jag tycker inte att det är rimligt. Därför skrev vi i betänkandet: ”Ökningarna vad gäller hemvårdsmaterial förefaller dock vara så stora att det föranleder en närmare analys av orsakerna.”

    Jag vill inte här spekulera i vad det kan bero på, utan vill enbart framföra mina åsikter och mina tvivel från denna talarstol till ministrarna Eliasson och Holmberg-Jansson. Jag utgår ifrån att vi har en grundligare analys som grund när vi nästa gång behandlar tilläggsanslag för ÅHS.

    Jag vill också påminna om vad utskottet skrev i sitt betänkande i våras avgående effektivitets-revisionen 2018 just om ÅHS: ”Utskottet konstaterar att specialgranskningarna har varit berättigade och de har visat att flera av ÅHS grundläggande stabsfunktioner inte fungerar optimalt.” Det var en ganska diplomatisk skrivning.

    Fru talman! I remissdebatten framförde ledamot Holmberg att detta tilläggsanslag borde ha lagts fram tidigare. Minister Eliasson sade att man fått uppgifterna ”nu” - om det gällde kostnaderna för ÅHS eller sjötrafiken var oklart.

    När det gäller ökningen av hemvårdsmaterial så hittade jag mycket lätt i ÅHS styrelseprotokoll från september en prognos om visar en överskridning om 295 000 euro. Prognosen för de sammanlagda nettokostnaderna var redan då - 930000, vilket i tilläggsbudgeten blev 1,88 miljoner euro.

    Så kanske ledamot Holmberg hade rätt i att åtminstone en del av kostnaderna borde ha tagits upp i en tilläggsbudget, eller så borde man ha försöket omprioritera inom de ramar som man hade.

    I betänkandet skriver vi: ”Även här finner utskottet att det finns skäl att påpeka att anhållan om tilläggsanslag kommer sent.”

    Fru talman! Jag kan i alla fall konstatera att de avgående ministrarna slapp detta problem och de nytillträdda får reda upp det. För från ÅHS budget för 2020 kan vi läsa att ÅHS upptar ett belopp för hemvårdsmaterial som enbart motsvarar kostnaden per 31.10.2019. Så min prognos är att vi får det här ärendet en gång till för 2020, kanske även i anslaget ”vård utanför Åland”, men där har vi nog alla en stor förståelse. Tack för ordet, fru talman.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:54

    Tack. Jag vill väldigt gärna stimulera och uppmuntra ledamoten Toivonens kunskapssökande ansats. Jag kommer därför inte att leverera ett direkt svar. Jag kommer däremot att peka ut platsen som det lönar sig för ledamoten Toivonen att börja gräva.

    Ledamoten Toivonen nämnde diabetes. Det finns något som kallas för åldersdiabetes som förstås en stor del av vår äldre befolkning har och när man får ett ökat antal äldre så ökar den kategorin. Men det finns också ny utrusning som förbättrar livskvaliteten väsentligt just för den äldre delen av befolkningen. Ålands radio gjorde ett inslag om detta för ungefär 1,5 år sedan. Jag uppmuntrar ledamoten Toivonen att fördjupa sig på den punkten, om jag ska peka ut en punkt i ledamotens Toivonens resonemang. Tack för ordet.


  • Tack, fru talman! Jag har förstått att vi har en åldrande befolkning. Jag har förstått att vi har en teknikutveckling. Det jag reagerade emot är att överskridningen är 31 % och det är 31 % mera än vad ÅHS hade prognostiserat ett år tidigare. Att antalet diabetesfall skull ha ökat med 31 % mera än vad man själv trodde för ett år sedan, det tror jag inte på.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:55

    Jag tror jag avstår, faktiskt. Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Det var ett vettigt anförande som ledamoten hade. Det är synd att regeringsplatserna gapar tomma just nu. De frågeställningar som ledamoten ställde här i salen är elementära, speciellt om man ska fortsätta med en rambudgetering.

    Jag har fullt förtroende för ÅHS ledning. Jag är helt övertygad om att man arbetar i rätt riktning. Däremot tror jag att det behöver till en politisk styrning och en politisk medvetandegrad där man ser framtiden, framtiden som redan är här - precis som jag tog upp i mitt anförande. Därför skulle det vara viktigt att sittande landskapsregering verkligen tar till sig den här utmaningen här och nu i ett arbete som man förhoppningsvis redan håller på med när det gäller att ta fram budgetramar.


  • Tack, fru talman! Ja, jag håller till största delen med ledamot Holmberg. Jag är också väldigt besviken på att minister Holmberg-Jansson, tillika ordförande för ÅHS - om jag är rätt underrättad - inte är närvarande under den här debatten.


  • Tack, talman! Det här med begrepp inom hälso- och sjukvården är ju inte lätt. Jag känner en liten begreppsförvirring här. Vi har hela den här debatten pratat om ökade kostnader för hemvårdsmaterial. Men är det egentligen hemsjukvårdsmaterial som vi pratar om? ÅHS har ju ingen hemvård. De säljer material vidare till kommunerna, jag är rätt underrättad, men ÅHS har ju en hemsjukvård. Är det detta vi egentligen menar? Tog ni upp detta i utskottet? Kan ledamot Toivonen förtydliga någonting?


  • Tack, fru talman! Ja, det var inte så lätt att tränga in i det. I ÅHS egen budget så talar man om hemvårdsmaterial, så begreppet är i alla fall rätt. Om man sedan avser något annat än vad man skriver så det är en annan sak, men det kan jag inte gå in på.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
    Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.