Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

    Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.
    Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Låt våra blommande vägrenar blomma, har jag som rubrik.

    Jag vill slå ett slag för de åländska vägrenarna. Vi vet alla att den biologiska mångfalden är viktig för vår överlevnad, inte minst för våra pollinerande bin, humlor och fjärilar. Ålands säregna natur med sin unika flora och fauna lockar många turister och naturälskare, särskilt vår- och försommartid.

    Blommande vägrenar är en mycket billig destinationsmarknadsföring för en grön ö i ett blått hav. Blommande vägrenar sparar pengar och lockar turister. Varje försommar blommar det längs våra vägar. Men plötsligt från den ena dagen till den andra tar ögonfröjden slut. Vägrenarna klipps ned. Skötselråd utfärdas i naturvårdssyfte som bygger främst på botaniska studier på ängar, betesmarker och andra öppna gräsmarker. Varför tar inte vi på Åland större hänsyn till vad forskningen anser vara optimalt bäst och rekommendabelt ur alla aspekter, även ur trafiksäkerhetssynpunkt naturligtvis?


  • Tack, herr talman! Det är en angelägen fråga som ledamot Holmberg ställde. Varför tar vi inte hänsyn till den biologiska mångfalden?

    När det gäller vägrenarna så är de trafiksäkerheten som kommer i fokus och det är för de trafikanter som rör sig där på vägarna. I det här fallet får nog floran och faunan som finns komma i andra hand.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:04

    Talman! I Sverige får fler och fler artrika vägar speciellt speciella skötselplaner. Detta började på Gotland redan i mitten av 80-talet då två gotländska vägmästare började testa att spara blommor på vissa sträckor. De ville undersöka hur man kunde få mer blomning, se till att växterna hann fröa av sig och skapa större artrikedom. Deras kunskaper ligger nu till grund för de skötselråd som svenska Trafikverket följer i dag och som även Hangö på den finska sidan har börjat applicera. Många turistdestinationer i Sverige gör det här. Många turistdestinationer, precis som Åland, har till exempel cykelturister och en destination som vill ha en stor attraktionskraft.

    Givetvis så klipper man vägrenar vid korsningar, rondeller och farliga vägavsnitt etc. Men det finns ändå en tanke bakom att låta blommande vägrenar blomma just för artrikedomens skull och attraktionskraftens skull. Det känns aningen gammalmodigt att enbart hänvisa till (… taltiden slut).


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:05

    Tack, herr talman! Nog finns det väl en viss poäng i det som ledamot säger här. Kan man göra det på ett trafiksäkert sätt och ändå ha vägrenarna att blomma? Jag får återkomma till den frågan, jag får undersöka den närmare.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:05

    Tack, talman! Jag vet att på de ställen runt om i Sverige som man applicerar det här sättet att hantera artrika vägrenar på så sänker man även hastigheten. Man sätter upp skyltar om att vi låter våra vägrenar blomma och av den anledningen ber vi också bilisterna att iaktta försiktighet och sänka hastigheten till det rekommenderade, under sommarhalvåret givetvis.

    Jag vet också att miljövårdsbyrån inom landskapsregeringen har planer och tankegångar på hur detta skulle kunna fungera. Jag vet att man har gjort studiebesök för någon vecka sedan och på fått information och feedback på hur detta kunde utvecklas även på Åland. Det är också någonting som sparar både pengar och skapar intäkter i form av nöjdare turister och fler turister.

    Jag har många gånger förundrats över att samarbetet mellan avdelningarna inom landskapet inte alltid fungerar så bra. Här kanske både infra och miljö kunde få ett initierat samarbete och visa att ett plus ett blir tre.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:06

    Ja, som sagt, jag får be att återkomma till den här frågan. Det här är en diskussion i mångt och mycket. Jag har inget mer att tillägga.


  • Herr talman! Fru lantråd. Efter flera månader av restriktioner och inställda evenemang på grund av coronaläget så meddelar nu festivalen Rockoff att evenemanget kommer att hållas i år, om några veckor här i Mariehamn.

    Många har reagerat på nyheten med viss oro på grund av att just festivaler, festhelger som midsommar och liknande, där alkohol är inblandat, riskerar att bli än en smittspridning för COVID-19. Hur ser regelverket ut? Är det så att festivalen nu är tvungen att följa THL:s anvisningar? Vem och vilka myndigheter är det som övervakar att det här följer reglerna, både på festivalområdet och utanför? Krävs det extra resurser från landskapets sida, till exempel för polisen?


  • Talman! Tack för frågan. Jo, jag är också medveten om att det främst på sociala medier finns frågeställningar kring festivalen och även andra arrangemang som är planerade att hållas här på Åland. Det finns en oro hos delar av vår befolkning hur detta kommer att utveckla sig med tanke på COVID-19 pandemin som vi har.

    När det gäller det gällande regelverket så smittskyddet ansvarar en särskild smittskyddsläkare för, i det här fallet är det Tora Woivalin som är ansvarig smittskyddsläkare för primärvården, alltså det som inte är kopplat direkt till sjukhuset för där finns det en annan smittskyddsläkare. Det är den läkaren som enligt gällande lagstiftning kan stänga ner en enskild verksamhet på basen av antingen risk för smitta eller för - den främsta orsaken - verifierad smitta. Det kan endast en smittskyddsläkare göra.

    Om det å andra sidan är fråga om att alla restauranger till exempel eller alla skolor eller andra äldreboenden - det finns ett antal punkter kopplade i smittskyddslagen som mera berör på det generella planet - så kan Ålands landskapsregering, på föredragning av landslagsläkaren, utfärda strängare rekommendationer än vad som är utfärdat av Finlands regering och via smittskyddet, men inte lätta på dem.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:10

    Det är definitivt ett svårt läge. Samhället behöver öppnas upp och det måste ske tryggt och bra.

    Det här evenemanget lockar många ungdomar förstås och bland dem så kan också smittan spridas och även till äldre generationer och riskgrupper.

    Vad är landskapsregeringens rekommendation i relation till festivalen? Vad anser landskapsläkaren och andra behöriga personer inom inom det här området, till exempel polisen? Vilka myndigheter har ansvar att följa upp att reglerna följs? Vad anser polisen om det här evenemanget? Behöver man resursförstärkning under dessa nio festivaldagar?


  • Tack för det. Det var otroligt detaljerade frågor som ledamoten ställde. Det hade kanske varit till fördel om jag hade varit informerad på förhand om dem.

    När det gäller området där festivaler och olika evenemang hålls så är det alltid den som är ansvarig för festivalen som också är ansvarig för att ordningen följs på området. Vad gäller kontroll på själva området så är det, som lagstiftningen nu ser ut, hälso- och sjukvårdsbyrån som ska göra kontrollerna inne på området. Det heter inte kontroller utan det heter inspektioner av området.

    Jag vill också påtala att juristerna vid landskapsregeringens allmänna byrå och regeringskansliet faktiskt i dagsläget gör en analys för att säkerställa att detta är en korrekt analys som man har gjort eftersom detta tidigare inte har funnits.

    Vad gäller området utanför festivalområdet så är det polisen som ansvarar för ordning och säkerheten där.

    När det gäller rekommendationer eller tyckande så har landskapsregeringen och även landskapsläkaren valt att inte tycka alltför mycket. Vi baserar alla de beslut vi tar i enskilda fall och även på det övergripande planet på analyser som görs kontinuerligt. Vi har god hjälp från THL, hälso- och smittskyddsinstitutet, vi har de facto ingen egen epidemiologisk kunskapsbas här på Åland som vi kan hämta. Vi får förlita oss till den hjälp som vi helt enkelt får från Helsingfors via THL.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:12

    Ja, jag förstår mycket väl att det här inte är enkelt. Ansvarsfrågorna är heller inte lätta. Men har landskapsregering någon plan på att klargöra vad det är som gäller? Kanske man kan hantera de här restriktionerna på festivalområdet, men sedan när tvåtusen människor kanske väller ut i sommarnatten, vad händer då? Då är det polisens ansvar och samhällets ansvar. Vad finns det då att tillgå för resurser? Vad har festivalarrangören för ansvar? Allt det här tror jag skulle vara väldigt bra att klargöra, så att om evenemanget hålls, att det kan göras så tryggt och säkert som möjligt så att vi inte lagom till skolstarten får en coronavåg i landskapet.


  • Talman! Med den information som jag har i dagsläget så tycker jag att regelverket är kristallklart. Det är smittskyddsläkaren på Åland som kan stänga ner en enskild verksamhet eller verksamhetspunkt. Det är landskapsregeringen som på inrådan av landskapsläkaren fattar beslut om strängeringen är av mera allmän karaktär.

    Det är festivalarrangören som bär ansvaret för ordning och säkerhet och att de givna riktlinjerna inne på området följs och verkställs. Det är polisen som ansvarar för ordning och säkerhet utanför festivalområdet. Det är den information som jag har fått.

    När det gäller eventuella inspektioner så har det förts en dialog tillsammans med ÅMHM om vem som har behörigheten.Det har åtminstone sista veckan - man jobbar med det fortsättningsvis - konstaterats vara hälso- och sjukvårdsbyrån som ska göra dessa inspektioner för att se att det specifika regelverk som är kopplat till coronasituationen efterföljs.

    Vi tar alla den här oron på största allvar. Samtidigt är det på det viset att när vi lever i ett demokratiskt samhälle så har alla festivalarrangörer, alla entreprenörer och alla privatpersoner möjligheter att göra val. Det är var och ens eget ansvar och var och ens eget val.


  • Talman! Sysselsättningen är a och o för att få igång samhället igen. Landskapsekonomin är helt beroende av att människor är i arbete. Den 15 juni i år fanns 906 permitterade personer och 1 180 arbetslösa - historiska siffror!

    Men staten, landskapsregering och lagtinget har också vidtagit historiska åtgärder, dels en rejäl höjning av dagpenningen och dels möjlighet för företagare att permittera sig själva. Det är svårt att säga hur mycket antalet permitterade har påverkats av den höjda dagpenningen, men landskapsregeringens uttalade syfte med ändringen var att företagen skulle våga permittera. Bland de arbetslösa hittas närmare en fjärdedel företagare som har permitterat sig själva.

    Talman! Åtgärderna som jag har nämnt är kloka och väl prioriterade, men de har förstås påverkat sysselsättningstalen. Hur bedömer finansministern att arbetslösheten skulle ha varit utan de vidtagna åtgärderna? Och hur bedömer ministern att sysselsättningssituationen kommer att se ut? (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Det var väldigt mycket siffror. Det var faktiskt två mycket svåra frågor, det vill säga hur skulle det ha gått om vi inte hade vidtagit de åtgärder som vi har vidtagit? Och hur kommer det att gå?

    Den andra frågan först, hur det kommer att gå, så det är väl inte bara jag som är svaret skyldig, utan det blir nog samtliga som ska svara på den frågan. Vi vet faktiskt inte idag ännu hur det kommer att gå. Allt hänger på hur coronaviruset påverkar också Åland. Hittills har vi ju varit lyckliga, men vi vet inte hur det kommer att gå framöver och om och när det kommer hit till Åland och vad som då händer.


  • Talman! Det var en del siffror, men jag utgår ju ifrån att finansministern är djupt insatt i de här frågorna och kan de här siffrorna på sina fem fingrar, så det torde ju inte vara ett problem.

    Min fråga var inte vad som händer med coronapandemin, utan vad är landskapsregeringens och finansministerns analys av de åtgärder som har vidtagits? Hur mycket har de justerat arbetslöshetssiffrorna uppåt? Hur ser man på framtiden? Hur mycket kommer de att gå ner när den konstgjorda andningen försvinner?


  • Tack, herr talman! Analysen är den att de åtgärder som vi har vidtagit nog faktiskt är rätt bra. Vi gjorde det snabbt och vi gjorde det tillsammans med Ålands näringsliv. Jag tror att alla de åtgärder som vi har vidtagit har haft effekt för att lindra effekterna av den här pandemin.

    Det finns fortfarande rätt mycket pengar kvar på alla de här olika kontona för de olika åtgärderna som vi har vidtagit. Det är ett tecken på att det kanske har gått lite bättre än vad vi trodde när vi var som räddast och nervösast. Vi har klarat oss lite bättre. Det finns mycket pengar kvar så jag är inte orolig för den närmaste framtiden.


  • Talman! Det oroar mig en aning att finansministern inte kan svara på min enda konkreta fråga som i alla fall jag har ägnat ganska mycket tid att fundera kring. Jag hade hoppats att finansministern hade gjort detsamma.

    Vidare till budget 2021 och sysselsättningen. Traditionellt brukar nationalekonomer peka på behov av större infrastruktursatsningar, vilket också har gjorts i den här pandemin. På Åland är det dock tjänstesektorn som fått den största skadan. Hur resonerar finansministern? Vilka branscher behöver stimuleras? Hurdan finanspolitik anser ministern att ska föras under nästa budgetår, stimulanspolitik, åtstramningspolitik eller någonting mittemellan?


  • Tack, herr talman! Jag tror att det är både och, det gäller att spara men det gäller också att kunna göra investeringar och starta nya projekt som är positiva för samhället och skapar arbetsplatser och ger skatteintäkter. Det är egentligen som i vilket läge som helst, det gäller att både kunna bromsa och gasa.

    Vi har ett stort problem med det strukturella budgetunderskottet som vi pratade om för bara några veckor sedan och som vi skulle ha haft i vilket fall som helst. Även om vi inte haft pandemin så skulle vi ha haft mycket arbete med att hantera vårt strukturella budgetunderskott och sedan kommer pandemin till. Men jag säger både och, både bromsa och gasa på ett klokt sätt.


  • Talman! Minister Röblom. Min fråga gäller vattenlagen och det pågående arbetet där. Vattenlagen innehåller många viktiga element för att skydda vårt dricksvatten, vattendrag och hela Östersjön. Den är tillsammans med havsplanen ett av de avgörande viktigare elementen om vi värnar om vår miljö på riktigt.

    Min första fråga. Utgångspunkten borde vara tydligt genom Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och dess mål 3 att allt vatten har god kvalitet. Båda var under arbete och vattenlagen var, förutom några förordningar, klar från den förra regeringen. Syftet var ju att främja en hållbar användning, utveckling och tillväxt samt bidra till en hög vattenkvalitet och miljöstatus. Hur går det med förverkligande av lagen och havsplanen?


  • Tack, herr talman! Jo, det stämmer att det fanns ett förslag till vattenlag som lades fram av den förra regeringen. Vi har tagit det förslaget och har fortsatt att arbeta med den. Det fanns ett antal frågetecken i den. Vi ville se till att det utkast som sedan går vidare till politisk behandling och diskussion skulle ha alla frågetecken utredda. Så det arbetet har fortsatt, också nu trots coronapandemin så har det arbetet fortsatt. Målsättningen är att den politiska behandlingen av den nya vattenlagen ska komma under hösten.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:23

    Som jag har förstått så finns det problem med egenintresse vad gäller fiskodling och jordbruk osv. Men det viktigaste är väl att vi slår vakt om våra gemensamma vatten för utan rent vatten är Åland varken en grön ö i ett blått hav eller en plats att fortsättningsvis bo på. Har man nu tagit tag i detta och vill göra det lite strängare, eller jobbar man för att luckra upp den tidigare regeringens förslag?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 13:24

    Tack, talman! Nej det handlar inte om att luckra upp någonting. Vi håller friskt och bra vatten som ett av de stora målen, naturligtvis och vi har stora utmaningar där. Det handlar inte om en uppluckring.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:24

    Jag har fått höra och läst lite på också att landskapsregering nu bara planerar de allmänna vattnen i havsplanen och att det finns en politisk vilja att det ska vara så. Då undrar jag; vilka områden är det då som den här havsplanen ska täcka och vem är det som har ansvar för att planera vad? Enligt mig så finns det ju ett ganska stort glapp här. Det känns ju inte som att det är hållbarhetsagendans mål 3 som är huvudsyftet med det här, utan kanske lite mera egna intressen.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 13:25

    Tack, talman! Vad gäller havsplanen så har vi tillsatt en politisk referensgrupp, med representanter från regeringspartierna, som nu håller på att bekanta sig med materialet och diskutera ihop sig om hur den fortsatta processen ska se ut. Jag ber att få återkomma mer exakt med svar på ledamoten Eckermans frågor när den gruppen har gjort sitt arbete.


  • Tack, herr talman! I och med att vårt samhälle gradvis öppnats så gäller det också att säkra smittskyddet för dem som arbetar inom samhällsviktiga funktioner. Då de icke åländska resenärerna har ökat på våra arbetsfärjor i skärgården så ökar även risken för smittspridning bland både passagerare och besättning.

    Det har kommit till min kännedom att det finns skärgårdsfärjor där smittskyddsåtgärder för besättning och passagerare ännu inte är tagna i bruk.

    Min fråga är: Har det gått ut riktlinjer kring hur landskapets färjor ska agera för att undvika smitta bland besättningen?


  • Tack, herr talman! Det en väsentlig fråga som ledamoten Påvals ställde här. Jag kan meddela att redan i ett tidigt skede så var vi ute med riktlinjer för hur skärgårdsfärjorna ska agera.

    Vad jag vill säga är att vi var ute med riktlinjer i ett tidigt skede för hur man ska agera. Men sedan finns det också entreprenörer, det är ett delat ansvar mellan entreprenören som också ser till att dess personal följer de riktlinjer som finns. Men faktiskt idag också så har vi gått ut med lite förtydliganden av riktlinjerna från de tidigare riktlinjerna. Jag har även kontrollerat upp städrutinerna på färjorna här för ett par veckor sedan, så det skulle jag vilja påstå.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:27

    Tack, herr talman! Tack ministern för svaret.

    Min följdfråga lyder: Har landskapsregeringen några rutiner kring hur man följer upp i fall de rekommenderade åtgärderna faktiskt är genomförda? Det ligger ändå, högst antagligen, i landskapets intresse att skärgårdsfärjornas trafik hålls säkrad i framtiden.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:27

    Tack, herr talman! Man måste följa coronapandemins utveckling så klart och anpassa rutinerna efter det. Med tanke på det som jag just svarade så för några veckor sedan - det är lite svårt att säga exakt när - så gjorde vi en uppföljning på hur riktlinjerna följs på färjorna.

    Men det finns alltid de som tycker att det behövs tydligare riktlinjer, mera riktlinjer än vad det är och det har jag full förståelse för. Men de nuvarande åtgärderna har vi bedömt att räcker.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:28

    Tack, herr talman! Slutligen så skulle jag vilja veta lite grann hur ministern bedömer allmänt Ålands beredskap för att transporterna ska kunna säkras just kring smittskyddet. Jag tänker på kollektivtrafik, bussar och även färjor också. Det är ändå livsviktigt för Åland att transporterna hålls öppna. Ifall besättningar blir smittade och vi äventyrar även kollektivtrafiken så har vi ett rejält problem. Hur bedömer ministern framtiden? Hur kan man säkra detta?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:29

    Tack, herr talman! Ja, det stämmer, det är en viktig fråga.

    Om vi tar kollektivtrafiken som exempel så är min bedömning att det inte är så många som åker kollektivt just nu, så jag tror inte att det är någon större risk.

    Angående skärgårdsfärjorna så har vi avtal, vi har inte vår egen personal på färjorna i huvudsak, utan vi har avtal där vi förväntar oss att våra avtalsparter följer. Med all sannolikhet har de också vidtagit åtgärder för att säkra sin personaltillgång under den här pandemin som råder.


  • Talman! Igår såg jag, kanske till någons förvåning, på fotboll på Premier League. Alla lag från Aston Villa till Liverpool hade spelarskjortor där det stod "Black Lives Matter" på ryggen. Den här globala proteströrelsen uppstod efter att en polis inför rullande kameror mördat en person. Över hela världen så har man nu hållit protester till stöd för och med krav på förändring från USA till Storbritannien och till Sverige och Finland.

    I ett par insändare har lagtingsledamoten Stellan Egeland för Obunden samling, ett regeringsparti i lantrådets Thörnroos regering, beskrivit Black Lives Matter som en masspsykos. Han beskriver den organisation som ligger bakom upplopp, plundring och våld och anarki och vidare att hudfärg för vänstern är ett viktigt verktyg i kampen mot förnuftet.

    Min fråga är; hur ser lantrådet på det här? Finns det problem för regeringen med den värdegrund som ledamot (… taltiden slut).


  • Talman! När vi hade våra regeringsförhandlingar tillsammans med partierna som nu sitter i landskapsregeringen så gick vi noggrant igenom vilka riktlinjer som den här landskapsregeringen ska arbeta efter. Vårt regeringsprogram heter "Tillsammans för Åland". Det som var det viktiga och är det viktiga för mig som lantrådet är att de överenskommelser som har gjorts, med respektive partiledare och gruppledare, att de håller. Min bedömning är att så är fallet.

    Att sedan enskilda medlemmar som ingår i regeringsbasen väljer att föra en högst personlig talan eller tycka till så kan jag dels konstatera att jag inte blir speciellt glad över det, men å andra sidan så har vi åsiktsfrihet i vårt land. Det här är i första hand i så fall en fråga som Obunden samling bör hantera internt om det blir ett problem.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:32

    Tack, talman! Ska jag förstå det som att det inte finns någon koppling överhuvudtaget mellan det som lagtingsledamöter i regeringsblocket säger och regeringens politik?

    Ledamot Egeland säger också i sin insändare att det han kritiserar är, jag citerar: "Mångkultur på grund av konflikterna och våldet som följer i dess spår"

    Åland är ett mångkulturellt samhälle. Vi brukar med stolthet framhålla alla de språk och nationaliteter finns här, det finns i hållbarhetsagendan. Det är grunden för ett demokratiskt samhälle. Men vi har en ledamot i regeringsblocket som säger att mångkultur är ett problem. Hur ser lantrådet på den frågan?


  • Talman! För det första så tycker jag faktiskt att ledamot Nina Fellman borde ta den frågan och rikta den till Obunden samling, och i det här fallet till den ledamot som berörs. Det känns en smula märkligt för mig att jag ska stå här och försöka förklara vad en enskild ledamot som ingår i regeringsbasen har gjort eller inte gjort, speciellt med tanke på att jag inte heller har tagit del av den insändare som Nina Fellman nu refererade till.

    Men som jag har sagt tidigare, det som gäller för min regering "Tillsammans för Åland" är att det regeringsprogram som vi har kommit överens om, de omröstningar som sker här i Ålands lagting, att det följer de direktiv som vi har kommit överens om och det regelverk som gäller.

    Om enskilda medlemmar sedan väljer att uttrycka olika åsikter så tar jag faktiskt inte personligen ansvar för det.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:34

    Tack, talman! Jag får konstatera att det är så då att vad enskilda ledamöter uttrycker för åsikter, som inte har någon som helst täckning i regeringsprogrammet, spelar ingen roll för lantrådet.

    I åländska medier har man också kunnat läsa hur ålänningarna med en annan hudfärg än vit utsätts för rasism på Åland, barn, ungdomar och vuxna utsätts. Anser lantrådet att det är viktigt att stå upp mot rasismen på Åland? Hur vill regeringen jobba med den här frågan som nu är så globalt viktig men ingalunda oviktig på Åland heller? Kan vi säga att Black Lives Matter också på Åland?


  • Talman! I en demokrati som som vi bor och lever i och i en demokrati på Åland som jag just här och nu leder så är det självklart att alla människor har lika värde. Det är självklart att både man och kvinna ska ha samma rättigheter och samma skyldigheter. Det ska inte spela någon roll om du är katolik eller om du ateist, om du är mörkhyad, om du är asiatisk eller om du är född och uppvuxen på Åland sedan tolv generationer tillbaka. För mig har alla människor lika värde och det är också det som genomsyras i regeringsprogrammet.

    Att det sedan finns enskilda medlemmar som väljer att uttrycka en annan åsikt på det personliga planet, det är sådant man får leva med i en demokrati. Jag kan också berätta att det inte är första gången som så sker. Det har även skett under andra regeringar.


  • Talman! Våra samhällen och hanteringen av coronapandemin håller sakta på att normaliseras, trots att en potentiell andra våg finns där och lurar som ett latent hot. Mångt och mycket har ställts på ända. Arbete har varit både omfattande och utmanande för landskapsregeringen, för stora delar av näringslivet, för sjöfarten och för kommunerna med grundskola och äldreomsorg. Pandemin gör stora och kanske i irreversibla skador på den åländska ekonomin. Vi lever i en ny verklighet och det behövs både omställning och omtag.

    Landskapsregeringen och lantrådet har flera gånger sagt och utlovat ett nytt och reviderat regeringsprogram. Hur fortskrider det arbetet?


  • Tack för frågan. Det korta svaret är; förvånansvärt väl med tanke på den övriga arbetsbelastning som vi har. Vi har i regeringspartierna börjat processa den här frågan. Vi har kommit till det resultatet att vi i samband med höstens diskussioner och när budgeten för 2021 presenteras så kommer den att vila på ett nytt regeringsprogram.


  • Ledamot Katrin Sjögren Tilläggsfråga | 13:37

    Talman! Läge är skarpt. Landskapsregeringen har också flera gånger aviserat att man tänker gå till banken. Lånebehovet uppgår till svindlande 100 miljoner. I gällande regeringsprogram står att utrymme för reformer som innebär merkostnader är litet. Det står också att en omställningsbudget ska komma och vi vet att den blev inställd. Man kan också tänka sig att ta lån för investeringar som sänker driftskostnader. Men gällande regeringsprogram innehåller obefintligt av strukturella reformer och inte heller några investeringar som sänker driftskostnaderna. Vilka fokusområden när det gäller ekonomin funderar man kring och tänker lägga fram förslag kring?


  • Talman! När det gäller de ekonomiska reformerna så är landskapsregeringen helt eniga om att vi ställer inte in, vi ställer om, som bärkraftsarbetsgruppen säger. Vi kommer i samband med höstens diskussioner att behöva tänka om ganska rejält. Det som vi kommer att prioritera, med de diskussioner som vi har haft hittills, är naturligtvis sysselsättningen. Det är det viktigaste av allt att folk har ett arbete att gå till. Har man inte ett arbete att gå till så då behöver vi försöka komma emot mig med andra utbildningar.

    Vi kommer noggrant att gå igenom hela den förvaltning som vi förfogar över och det som i princip inte är lagstadgat, som stöder den stora arbetslösheten som vi förväntar oss att få, det kommer vi att ta bort. Det kommer inte längre att vara frågan om att ta bort guldkanter, utan det är fråga om att ta bort hela sektioner av arbeten som tidigare har funnits. Det finns inte riktigt någon väg ut ur det här på kort sikt. Det går inte att skapa ett budgetutrymme på 35 miljoner så här hux flux med tanke på att vi fick ett ganska stort strukturellt underskott, eller det har funnits i ganska många år redan ska jag i ärlighetens namn säga. Det finns ingen quick fix, utan det gäller att tänka vad vi kan göra på kort sikt som inte skadar det åländska samhället utan som främjar det, vad vi kan göra på medellång sikt och vad vi kan göra på lång sikt. Till exempel när det gäller infrastrukturella satsningar som ändå sträcker sig över flera perioder så kommer ansvariga ministern, i det här fallet minister Wikström, att också inleda diskussioner med oppositionspartierna för att se om vi kan hitta samförståndslösningar vad gäller större investeringar.


  • Ledamot Katrin Sjögren Tilläggsfråga | 13:40

    Talman! En randanmärkning först. Det fanns en total enighet tidigare när det gäller kortruttsprogrammet, det fanns inte någon som motsatte sig det.

    När det gäller sysselsättningssiffrorna på Åland så har de varit på väldigt hög nivå. Om vi normaliserar de siffrorna så, många länder kan öka sin ekonomi genom att öka sysselsättningen. Åland är bland de högsta på europeisk nivå när det gäller sysselsättningen. Tyvärr finns det inte så mycket att ta av där.

    Biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson sade att det behövs ett långsiktigt saneringsprogram för den åländska offentliga ekonomin för det efterkommande decenniet. Jag delar den uppfattningen. Vi behöver ha både utgiftsminskningar och strukturella förändringar. Vi vet också sedan tidigare att vår BNP-utveckling är svag. Kommer ett nytt regeringsprogram med saneringsprograms, strukturella förändringar och utgiftsminskningar och omställning (… taltiden slut).


  • Talman! Det kan jag inte ta ställning till. Högst troligt så borde det ju föras till lagtinget i form av ett meddelande, det skulle ju vara det logiska kan man tycka.


  • Tack, talman! Minister Hambrudd, vi kunde förra veckan ta del av en annons om att landskapsregeringen erbjuder tilläggsstudier för s.k. lämplighetsprov för lärare med svensk lärarexamen enligt nuvarande upplägg. Får jag kort be minister Hambrudd redogöra för hur dessa tilläggsstudier är upplagda.


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Juslin. Lämplighetsprovet idag ordnas på Högskolan på Åland. Provet sker i samarbete med Högskolan på Åland och Åbo akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa. Lämplighetsprovet måste vi ha enligt enligt lag och det sker två gånger per år. Lämplighetsprovet är uppdelat i två delar, varav den ena delen handlar om att skriva en essä, en lite mindre uppsats om grundskolan på Åland. Den andra delen är närundervisning, man åker till Vasa övningsskola under tre dagar och går i skola där.

    Det var första gången nu i våras och under den här coronapandemin så skedde det också via distans. Det var en studerande som gick i våras och fick godkänt.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:43

    Tack minister Hambrudd. Det låter väldigt omfattande och säkert välgrundat. Det kunde ha varit på sin plats att kommunicera ut detta till allmänheten för att undvika bedrövliga missförstånd som ledaren i Ålandstidningen härom veckan.

    Jag ska ställa en fråga från ett självstyrelsepolitiskt perspektiv. Nationernas Förbund har ju gett Åland en särställning. Svenskarna har ju också ett visst ansvar för kompetensförsörjningen på Åland. Tidigare minister Asumaa förde på tal med minister Helene Hellmark Knutsson om att den svenska lärarutbildningen skulle lägga upp en inriktning på Åland och för de åländska förhållandena, det vill säga skapa ett utbildningspaket för ålänningarna som skulle ge den här behörigheten från början. Har ministern tänkt följa upp det spår som minister Asumaa lade grunden till?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:44

    Talman! Tack för frågan ledamot Juslin. Det här är absolut inte en enkel fråga och lösning.

    Under våren har vi haft en arbetsgrupp där ledamot Gyrid Högman har varit ordförande i. Det skulle vara så mycket enklare om man till exempel i Sverige enkelt kunde läsa vissa kurser så att man fick läsa upp behörigheten automatiskt till Åland. Tyvärr ser alla de här lärarutbildningarna olika ut för varje högskola, så det blir väldigt svårt att göra kompletteringar.

    Men absolut, jag håller med ledamot Juslin, i den bästa av världar skulle det vara väldigt värdefullt om Sveriges regering kunde göra en anpassad utbildning specifikt för Åland.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:45

    Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Med den svenska ministern var det tal om att ett universitet skulle fungera som huvudman för det här. Jag uppmanar ministern att ta upp det här spåret med de svenska myndigheterna igen för att det inte ska falla helt i glömska. Minister Helene Hellmark Knutsson avslutade ju sedan sin karriär kort efter det här besöket på Åland. Men jag uppmanar er att lägga den självstyrelsepolitiska aspekten på det här och kräva ansvar av Sverige.


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:46

    Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag håller med om att det är en jätteviktig fråga just utifrån vår självstyrelsebehörighet och -politik.

    Det skulle också vara väldigt intressant, kan jag tycka, att Högskolan på Åland i samarbete med något universitet kunde ha den här utbildningen också på Åland längre fram. Det är också en viktig fråga.


  • Talman! "Ännu återstår det mycket arbete", sade chefen för jämställdhetsfrågor när hon gick i pension, och jag kan inte göra annat än att hålla med. Jämställdhetsarbetet är långsiktigt och ett stort och speciellt kunskaps- och kompetensområde. Vivan har gjort en målmedveten och långsiktig insats. Ett stort tack till henne för det!

    Vi har en lång väg att gå för att ändra strukturer och attityder. Hur tänker landskapsregeringen arbeta vidare med jämställdhetsfrågan nu när en mångårig kompetent och engagerad trotjänare går i pension?


  • Talman! Tack för frågan Söderlund. Jag kan enbart hålla med om att vi har haft en otrolig kunnig trotjänare i landskapets tjänst. Det blir inte lätt för personen som ska fylla tomrummet efter henne.

    Vi har en agenda för jämställdhet som landskapet har antagit och som ska följas upp. Det är Ålands landskapsregering som ansvarar för det strukturarbetet och ska proaktivt agera som en katalysator för att koordinera och förbättra arbetet. Arbetet med jämställdhet är något som man aldrig kan släppa ner gardet på. Vi har kommit med lagstiftning och politiska åtgärder, men det är väldigt mycket kvar som återstår för att arbeta vidare så att vi har ett jämställt samhälle.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:48

    Tack, talman! Ålands ombudsmannamyndighet gjorde nyligen en kartläggning över hur många myndigheter i landskapet som uppfyller det lagstadgade kravet på att ha en aktuell jämställdhetsplan. Resultatet lyser verkligen inte som solen idag. Vad tänker jämställdhetsministern göra och hur tänker hon gå vidare med det arbetet?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:49

    Talman! Tack för den frågan ledamot Söderlund. Jag håller med Söderlund att när ombudsmannamyndigheten gjorde den här kartläggningen så visade det sig att det fanns väldigt stora brister. De som ska göras vart fjärde år har blivit liggande, och det är inte det som är meningen med dessa planer överhuvudtaget.

    Jag som ansvarig för jämställdhetsfrågor kan ju bara säga som att tidigare hade vi en agenda, men det hände ju något som heter COVID-19. Nu har den tidigare ansvariga tjänstemannen slutat, men vi har väldigt mycket på vår lista som vi fortfarande har kvar och måste genomföra. Landskapsregeringen avser att följa upp, också tillsammans med ombudsmannamyndigheten, hur man kan förbättra de här planerna, för de ska vara ett levande och viktigt instrument i våra myndigheter och i organisationer.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:50

    Om regeringens ambitioner i jämställdhetsarbetet och hur man lyckats hittills kan man säkert ha många åsikter om. Jag, och flera med mig, blev besvikna när frågor om jämställdhet degraderades från att vara en förvaltningsövergripande lantrådsfråga på regeringskansliet. Hur upplever minister Hambrudd att utbildningsavdelningen är en bra plattform att bedriva jämställdhetsarbete från? Är det optimalt att jämställdhetsarbetet bedrivs därifrån?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:51

    Tack, talman! Tack Söderlund. Nu vet jag inte om jag uppfattade frågan rätt? Men det är inte utbildningsbyrån som bedriver jämställdhetsfrågor, utan det ligger fortfarande på själva regeringskansliet.

    Landskapsregeringen anser att jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter, men det måste finnas någon som har ansvar och håller de här frågorna levande så att vi kommer framåt i det här utvecklingsarbetet.