Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Talman! Minister Höglund vi har jättemycket frågor till er under frågeställning, det blir lite grillning faktiskt, det är viktigt med ekonomin som vi alla har konstaterat.

Liberalerna har länge drivit på frågan om en utvecklings- och hållbarhetsfond och tanken har varit att intjänade PAF-medel ska användas för utveckling och omställning. Landskapsregeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté som slutförde sitt arbete i december där man drog upp viktiga och grova riktlinjer. Hur fortskrider det arbetet?

Tack, talman! Tack för frågan vicetalman Sjögren. Rapporten som gjordes under ledning av tidigare finansminister Torbjörn Eliasson överlämnades och antecknades till kännedom av regeringen. Vi hade en diskussion runt den häromdagen och konstaterade att det kanske inte bara ska vara en rapport som överlämnas till kännedom utan behöver göra något verkligt av den. Frågan kommer att lyftas inom kort här.

Talman! Vi vet alla det ekonomiska läget och att en hel del av PAF:s kassa och de redan intjänade medlen har använts för att bromsa pandemins följdverkningar i det åländska samhället. Samtidigt kändes det lite trist eftersom tanken med pengarna, medlen var att vi skulle ta avstamp för utveckling, omställning och hållbarhetsfrågor. Kan minister Höglund idag säga hur mycket av de här medlen som fortfarande finns kvar och som vi faktiskt skulle kunna tänka på när vi ska göra omställningar och utveckla det åländska samhället?

Tack för frågan. I balansräkningen ligger en reservering, för det har inte varit så mycket tal om att skapa en speciell fond utan det har varit diskussion om att man gör en reservering av balansräkningen och knyter den till ett regelverk hur pengarna får användas. Om jag inte är helt på fel är det runt 50 miljoner i reserveringen. Det är en reservering som har funnits under många, många år och som har byggts på. Det är en ansenlig summa som har byggts på i balansen.

Talman! När den parlamentariska kommittén tittar på den här frågan så kunde man konstatera då i alla fall, att i reserveringen fanns det ungefär 17 miljoner varav 10 miljoner var reserverade för tredje sektorns fortbestånd och verksamheter, PAF har väl gjort en del vinster sedan dess. Den parlamentariska kommittén var enig i sitt utlåtande om att det inte skulle användas för drift, utan det handlade om utvecklings- och hållbarhetspengar. Man kan använda fond lite vanvördigt, vi vet alla att det medför byråkrati, utan det handlar om en reservering. Det kom också kommittén fram till att en reservering är det enkla. Men skulle också krävas att landskapsregeringen skulle ta fram regelverk, man diskutera också kring ett forskningsråd. Finns det mera tankegångar kring det, ett forskningsråd och utvecklingspengar?

Tack för frågan! De här pengarna ska inte användas för driften, det är klart och tydligt sagt och därför finns det en speciell post i balansräkningen, som jag tror är de 50 miljoner som är ackumulerat under många år. Men det är fortsättningen på det här uppdraget och den rapport som gruppen lämnade ifrån sig som vi måste ta ställning till och gör någonting av.

Tack, talman! Landskapet Åland kräver en behörighet som hälsovårdare eller barnmorska för sina tjänster inom landskapet Åland, men man betalar inte lön motsvarande den spetskompetensen som hälsovårdare eller barnmorska innebär. En specialutbildad hälsovårdare eller barnmorska får en motsvarande lön som en nyutbildad sjuksköterska. Men det är också så att de legitimerade yrkesutbildade personer utan den utbildningen har man ingen laglig rätt att arbeta i Finland och bli anställd som barnmorska eller hälsovårdare. Min fråga är hur kommer landskapsregeringen i fortsättningen att garantera att vi har rekrytering av hälsovårdare och barnmorskor inom ÅHS?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Eckerman. När det gäller kollektivavtal så ligger det på finansministerns bord. När det gäller spetskompetens till ÅHS är det en svår fråga att svara på hur vi ifrån landskapsregeringen, om jag förstod din fråga rätt, hur vi skulle kunna garantera att det finns kompetent personal på ÅHS, det är en fråga som ÅHS borde kunna svara på. Man titta på hur man inom hela landskapsförvaltningen, inte bara ÅHS, ska kunna värdesätta olika sorters specialkunnande. Det är ett jättestort arbete så man kan inte bara titta på ÅHS specifikt utan man bör också titta på andra områden. Jag håller med om att när man har en spetskompetens inom sjukvården så är det klart att det på något sätt måste synas att man har gått en extra utbildning. Jag vet att man håller på tittar på det inom ÅHS, man är inte klar med det arbete.

Tack för svaret! Det här är en viktig aspekt att man pratar om det för det här är gratis, preventiva och förebyggande åtgärder som och har ÅHS erbjuder till alla medborgare, barn, skolhälsovård under barnens första fem år i livet och de sätter också rutiner och goda vanor för välmående och hälsa för barn och hela deras familjer. Alla på Åland ska ha rätt till samma service alltså behöver det ligga under den allmänna hälso- och sjukvården. Men nu läser vi i tidningarna igen hur hälsovårdarna har blivit efter i löneutvecklingen och känner att de inte tas på allvar. Finns det några tankar inom landskapsregeringen på att man ska kunna börja utbilda hälsovårdare och barnmorskor lokalt?

Tack, talman! Vi har inga sådana diskussioner om att vi ska börja utbilda barnmorskor eller hälsovårdare på Åland. Däremot så har man ett nära samarbete mellan ÅHS och högskolan, där man tittar på de avancerade kliniska sjukskötarna och specialsjukskötare hur man ska kunna nyttja dem mera inom hälso- och sjukvården. Det är någonting som vi lyfte redan under förra mandatperioden inom styrelsen, vikten av att de avancerade kliniska sjuksköterskorna ska kunna användas mera i vården. Jag vet att den här kommunikationen som startades under förra mandatperioden är igång mellan högskolan och ÅHS, jag ser med förhoppning på det.

Tack!. Arbetare som hälsovårdare är en specialkompetens lika som att vara barnmorska, det är inte så att vilken sjukvårdsutbildad person som helst besitter den här kompetensen vad är landskapsregerings, som är förman för ÅHS, linje för det här? Är det så att man medvetet prioriterar bort hälsovården från Ålands hälso- och sjukvård, det är en akut situation både personalflykt och svårt att få vikarier. Det är barnen, ungdomarna, mammorna, bebisarna, folk i skärgården och skolbarnen som blir drabbade av det här.

Tack talman! Jag är väl medveten om hur viktig man är som hälsovårdare. Det är en oerhört viktig person för föräldrar, för barn under hela uppväxten. Jag tror också här att vi kommer att kunna se nya sätt att arbeta. Du pratar om skärgården där man kan se nya möjligheter och använda oss av mera digitala lösningar, det är inte bara på Åland ett problem, det är svårt att rekrytera men att det är någonting som vi får ta med oss i vårt arbete. Ytterst så är det på ÅHS de här frågorna ligger. Jag tar med mig ledamotens tankar i mitt fortsatta arbete.

Tack, herr talman! Åland har haft en relativt god inflyttning under 2020 och intresset för att flytta till landsbygd och skärgård har ökat i allmänhet, både i Sverige och Finland under coronapandemin. Det finns en risk dock för att konkurrensen kommer att bli ganska hård inom den närmaste framtiden, de som har funnit att landsbygd eller skärgård är det bästa alternativet för framtiden. Min första fråga är, kommer landskapsregeringen att presentera något strategi för att ta vara på denna trend och erbjuda Åland som det bästa alternativet i närregionen?

Tack, talman! Inflyttning är ett av mina paradgrenar, det är ett av de viktigaste saker vi kan satsa på på Åland på sikt, och tror också att det är svaret på många av våra frågor, både kompetens till näringsliv och också fortsatt ökad tillväxt på ön. Det är ett område som landskapsregeringen prioriterar. Vi har också i budgeten för 2021 skrivit att vi vill lyfta upp satsningen med Åland Living, förstärka just attraktionskraften på hela Åland och det inkluderar också då förstås landsbygden men också speciellt skärgården.

Vad vi gör, om man ska fortsätta där och inte vänta på nästa följdfråga, med skärgårdsnämnden så är undertecknad också ordförande. Ett av de spetsområden eller flaggskeppsprojekt som vi kommer att sätta igång, som redan nu är i sin linda är att vi ska satsa på en inflyttning via skärgårdsnämnden där vi utser en arbetsgrupp som börjar jobba med de goda exempel som finns i vår omgivning. Vad man har gjort hittills som är bra i skärgårdskommunerna, vad man kan göra mera och på vilket sätt vi kan stimulera till att man också flyttar dit. Det är precis som ledamoten Påvals vet att befolkningen i skärgården har minskat de senaste decennierna, ungefär hundra personer per år. Den trenden vill vi absolut vara med att förändra, det finns väldigt mycket som talar för att det finns en stor framtid i vår åländska skärgård.

Tack, talman! Statsrådet utnämnde den 8 oktober 2020 en parlamentarisk arbetsgrupp för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Fyra konkreta förslag togs fram som delvis inspirerade av den norska modellen för att ge människor incitament att flytta till glesbygdsområden. Skattelättnader på lön för de som flyttar, möjlighet att dra av studielån, slopade arbetsgivaravgifter för nya företag och tillägg på lönen för statliga och kommunala tjänstemän som arbetar i glesbygden. Har landskapsregeringen några intentioner att utreda huruvida Åland kan ta del av dessa stödåtgärder för att exempelvis öka skärgårdens framtida utsikter?

Tack, talman! Det där är frågor som förstås per automatik också kommer att kunna implementeras på Åland när det är skattebehörighetsfrågor. Vi ska inte börja där utan vi kanske behöver börja med en viktigare fråga, var ska man bo om man flyttar till skärgården? Vi gjorde en kartläggning i skärgårdsnämnden senaste möte där vi konstaterade att det inte finns egentligen så många platser att flytta till. Vi bör diskutera möjligheten till att kanske serieproducera flerfamiljshus anpassade till skärgården i en skärgårdsmiljö. Någonstans känner jag att det viktigaste vi kan göra för skärgården, via det här arbetet är att se till att det finns platser att flytta till. Just nu är flaskhalsen det finns för få lägenheter, för få hus som är tillgängliga att köpa för den som önskar flytta ut eller hyra där ute, egentligen alla våra skärgårdsöar är det första fokus och sedan kommer de andra sakerna parallellt och vi kan jobba med (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Precis, det låter väldigt bra. Vilka arbetsmarknadsåtgärder tror näringsministern det bör tas till utöver bostadsfrågan? Den andra frågan, finns det behov av klargörande definitionerna på Åland av landsbygd, glesbygd, skärgård i relation till motsvarande definition i fastlandet, för att exempelvis kunna öka samarbete med riket kring de här sakerna som exempelvis presenterades av den arbetsgruppen?

Talman! Det är en bra fråga, för det är klart att när vi ser Åland utifrån så är hela Åland en skärgård och t.o.m. Mariehamn skärgårdsstad. Definitionen finns säkert någonting man kan jobba på både för att förändra synen för dem som vill flytta till Åland och också vår skärgård.

Sedan till de andra frågorna som ställdes. Det är förstås mycket som kan göras och mycket som görs. Vi ska inte glömma bort alla de positiva exempel som har skett ute i skärgården de senaste decennierna, med inflyttningsteam, människor som aktivt marknadsför sin hembygd och sin skärgårdsö på olika mässor osv., det är någonting som det behöver fortsättas med. Det här är ett av de fokusområden som skärgårdsnämnden jobbar med det här året och det kommande så jag hoppas att det kommer få många goda exempel att studera vidare ifrån vad vi gör på Åland för att öka befolkningen i skärgården. Vi ska ha en målbild som säger (… taltiden slut).

Tack! Så här i blåsippstider vill man kanske inte komma ihåg det men hösten is coming. I riket har man lagstiftat om införande av förlängd läroplikt som börjar gälla till hösten och då har alla elever rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning och skolan har en laglig grund att se till att elever som riskerar att bli så kallade hemmasittare hålls kvar på en väg som leder till en grundutbildning. Ministern har bestämt sagt ifrån tidigare att det inte kommer att ske på Åland och att man jobbar med andra lösningar. Min fråga är väldigt enkel. Hur ser de lösningarna ut? Hur ska landskapsregeringen garantera att den åländska gymnasieskolan blir kostnadsfri för eleverna så att de inte hamnar i ett sämre läge än i Finland? Med vilka verktyg tänker man jobba med de åländska hemmasittarna och de som hoppar av sin gymnasieutbildning och vem ska göra det?

Tack, talman! Tack, ledamot Fellman för frågan. Landskapsregeringen har haft överläggningar och diskussioner och avser inte genomföra en liknande reform som införts i Finland, d.v.s. utvidgad läroplikt till 18 år. Med trots att landskapsregering avser att inte höja läropliktsåldern finns det delar som landskapsregeringen arbetar med sedan tidigare, att kostnaderna för en elev ska jämnas ut d.v.s. att de dyraste utbildningarna bör kostnaderna gå ner för den enskilda studerande. Landskapsregeringen har redan delvis reviderat en del av studiestödslagen d.v.s. höjt försörjartillägget, vilket betyder att de studerande som har föräldrar med lägre inkomst kan beviljas ett extra försörjningstillägg.
Landskapsregeringen har också meddelat att de avser att göra ytterligare ändringar i studiestödslagen där vi bl.a. håller på resonerar och diskuterar kring läromedelstillägg, vilket är något som vi eventuellt kommer att införa i studiestödslagen. Sedan gäller det också att arbeta med en revidering av nuvarande gymnasielag, där det bl.a. ingår att göra flexiblare möjlighet att ändra studieinriktning under studietiden. Ledamot Fellman lyfter en väldigt viktig fråga kring just det här med elever som är hemmasittande, hur fångar vi upp dem? Hur arbetar vi med att de kommer ut till en bra sysselsättning? Det här är inte en enkel fråga, t.ex. behövs naturligtvis först tidiga insatser i grundskolan så att eleverna i grundskolan verkligen återkommer till vanliga ordinarie undervisningen. Sedan är det också ett system med att följa upp, vad händer med de elever som slutar grundskolan och sedan inte påbörjar en annan form av gymnasieutbildning det är ett mörkertal just nu.

Tack, talman! Alla de åtgärder som räknas upp är antingen sådant som man har hållit på med tidigare och kanske utvecklar något eller någonting som inte är helt klart. Men den generella välfärden, den som ger alla medborgare vissa rättigheter det är som en grundsten i vår nordiska modell rik som fattig, får vård, skola och omsorg på samma villkor och det betyder att alla går i samma skola, samma tandläkare, samma skolhälsovården osv., det stärker tilliten pekar inte ut någon i vårt samhälle som än en bidragstagare eller fattiglapp utan alla är liksom på samma nivå. För den som ändå ramlar emellan nätverken finns socialvården som en sista utväg, det känner säkert ministern mycket väl till när man söker enligt prövning och utgående från inkomster. Men ska vårt system när det gäller gymnasieskolan nu reduceras till att fattiga föräldrars barn ska söka här?

Tack, talman! Tack, ledamot Fellman. Det har vi sagt gång på gång att det ska inte avgöras utifrån föräldrarnas inkomster huruvida man har råd att studera eller inte. Sedan har vi den ekonomiska situationen, där prioriterar vi att de som behöver verkligen det ekonomiska stödet också ska ha möjlighet att söka och ha en möjlighet till en utbildning. Sedan är det den svåra situationen också och vi vet att det är studerande och elever som kommer från socioekonomiska bakgrund som också kan studera men hoppar av därför att det finns en annan problematik som påverkar. Det här är en mycket svårare fråga hur vi kommit tillrätta kring, all forskning har hur länge som helst visat att personer som (… taltiden slut).

Tack talman! Som jag uppfattar det så vill man gå in för ett system som på något sätt är inkomstbaserat, men de tenderar att bli väldigt byråkratiska. Det är därför vi fortfarande har ett generellt barnbidrag trots att man gång på gång vill undersöka det så visar det sig att byråkratin äter upp det som man sparar på ett inkomstbaserat system. Avser landskapsregeringen att skapa en ny byråkrati för att hantera det som man i riket inför som en generell rättighet i och med lagstiftningen? Om man gör det, vem ska administrera det? Som jag har förstått det är skolorna helt ointresserade av att vara den aktör som ska bestämma vem som får ett inkomstbaserat stöd för läromedel, vem ska sköta ett sådant byråkratiskt system?

Tack, talman! Tack, ledamot Fellman. Landslagsledning avser inte att gå in för ett nytt byråkratiskt system, utan det som jag nu räknar upp det handlar om detsamma som via Ams, därifrån handläggs det. Det är inte meningen att det ska utökas någon form av det byråkratiska.
Sedan tittar vi naturligtvis över Ålands gymnasium via Ålands lyceum har idag att man ger hundrafemtio euro till datorer, går det att göra på ett helt annat annorlunda sätt? Verkligen titta över vilka utbildningar är dyrast, hur säkerställer vi att alla som vill har rätt att studera. Min bedömning är att ledamot Fellman och jag egentligen vill samma sak med våra vägar ser lite annorlunda ut helt enkelt.

Tack talman! Min fråga till finansministern är hur ser ministerns huvudsakliga målsättningar ut när det gäller ekonomin under den här mandatperioden och vilka är de huvudsakliga strategierna för att nå dit?

Tack, talman! Tack, ledamot Zetterman för den här inte helt enkla frågan. Jag skulle kunna göra det enkelt och säga att målsättningen är en ekonomi i balans, men det kommer jag inte att göra för det tror jag inte på. Det här är ett arbete som kommer att ta ett antal mandatperioder att få ekonomin under kontroll, om vi börjar där.
Ekonomin har en stor grund förstås i hur skatteintäkterna ser ut skatter och räkningar osv. Min målsättning är att vi ska försöka hålla en god sysselsättning. Vi ska se till att våra företag lever och mår bra och betalar skatter till den del som vi kan påverka och hjälpa dem. Vi ska se till att våra driftskostnader hålls på en sådan låg nivå som möjligt utan att det skadar verksamheter eller människor. Om jag börjar så.

Talman! Det var ett mycket politiskt svar men ganska lite konkreta svar, de huvudsakliga strategierna kom inte riktigt fram utan finansministern nämner det som alla vill. Jo, vi ska kunna spara i offentlig sektor utan att enskilda ska drabbas om vi vill ha ett starkt näringsliv. Det är väldigt få som inte skulle kunna skriva under på det så gärna lite mer konkret, finansministern. Finansministern har haft den tid han behöver för att kunna tänka till vad den konkreta målsättningen är, vad tror man att man kommer att kunna uppnå under den här mandatperioden, vilka reform eller strategier kommer att bära oss?

Tack för följdfrågan. När det gäller att förbättra ekonomin så är det ett antal åtgärder, det är i själva verket ganska många. Det är allt från att titta på vad kan vi göra inom den egna förvaltningen, förstås? Här kan jag prata om smågrejer som externa hyror, vad kan vi göra mot den kommunala sektorn för att minska det offentliga Ålands utgifter? En arbetsgrupp jobbar med det här och om vi sedan har viljan och det politiska modet att gå vidare med det som den här gruppen kommer att presentera i sin slutrapport i slutet på maj, tror också att det kommer att vara en ordentlig inbesparing. Vi har gått ut med ramarna för budget 2022. Inbesparingarna här är inte helt obekanta, det är två procent på verksamhetskostnaderna för år 2022 och sedan lite mindre inbesparingar därpå följande år. Vi har infört ramar här och de ramarna kommer förstås att ses över och komma med i tilläggsbudget nummer två som presenteras här så småningom.

Talman! Det var bra att finansministern tog upp frågan kring ramar. Jag och många med mig har reagerat över det att landskapsregeringen i det här läget har valt att gå ut med generella ramar för verksamheterna, att man inte haft det politiska modet och har bara drygt två år kvar, att man inte haft modet att säga att vissa saker kanske vi ska sluta med och andra saker kanske vi behöver satsa på. När det gäller satsa på så handlar det framför allt om utbildning, näringspolitik och i viss mån den psykiska ohälsan och socialpolitiken. Men när det gäller t.ex. andra konkurrensutsättningar vilka delar som man inom det offentliga ska syssla med, det verkar inte ha funnits tankar kring det utan en generella osthyvel. Hur kommer det sig att man har kommit fram till ett sådant ostrategiskt beslut?

Tack, herr talman! Det är strategiskt, jag har sett hur man har gjort tidigare när en regeringen har tillträtt och man har gått in för det som man kallat omställningsbudget och har då pratat om budgetramar och om att man ska göra strukturella förändringar osv. Man har pratat och man har pratar men jag har ärligt talat inte riktigt sett hur man har konkretiserat det hela. Med det här inbesparingskravet som vi sätter upp på de procentsatserna som jag nämnde, det är inte bara osthyvel utan det kräver också prioriteringar. De här prioriteringarna var inte möjligt på den här korta tiden att politisk processa, utan det här är en samverkan mellan politiker och avdelningarna för att gemensamt se vad kan man göra för förändringar. Det här handlar mycket om kommunikation för allas bästa.

Tack, herr talman! Bästa lantråd! Kan det komma någon mer positiv nyhet än att en skärgårdskommun får inflyttning av barnfamiljer och barnen vill gå i skola. Det har nu hänt i Sottunga. Problemet är bara att skolan stängdes för ett par år sedan och nu är ekonomin så svag att man inte har råd att öppna skolan utan ber landskapet om hjälp med 45 000 euro för att kunna öppna skolan till hösten. Finansminister Höglund svarar i dagens tidning att det inte finns några medel för detta och att kriskommunslagen inte ännu är klar och att man ska ge besked i juni. Det låter lite tråkigt, är inte inflyttning och barn i skärgården något som landskapsregeringen borde ta emot med öppna armar?

Talman! Tack för frågan, eller det är egentligen två olika frågor i samma fråga, men det berör samma kommun om man säger så. Om vi börjar med den första, Sottunga kommuns ekonomi är mycket svag, det är man också medveten om från Sottungas sida. Man har varit i kontakt vid flertalet tillfällen med representanter från Sottunga som har träffa delar av landskapsregeringen för att påtala det här om man är i behov av extra finansieringsstöd för att klara de vanliga aktiviteterna som behövs. Därför föregås nu ett förberedande arbete med målsättning att kunna komma emot de önskemål och de behov som faktiskt finns från Sottunga sida. Det arbete pågår som bäst nu och kommer att komma i vårbudgeten här i slutet på april.

När det sedan gäller inflyttning till skolan så har jag själv erfarenhet av små skolor, en liten skola som stängdes för att det inte fanns barn i byn för att sedermera öppnas igen. Den andra frågeställningen, alltså den som rör skolans öppning, är tämligen ny. Jag vet att utbildningsministern och finansministern har fört ett resonemang inom landskapsregeringen, men också med representanter för Sottunga kommun. Min bedömning är, av den information jag har fått att man kommer att hitta en lösning även till den delen.

Ja, det är mycket bra om landskapet försöker se positivt på den här frågan. Inflyttning är en paradgren sade just minister Karlström, regionalpolitiken är en viktig fråga, det är väl viktigt att ge signaler om att det här måste vi kunna lösa tillsammans. Som jag upplever det sitter Sottunga i en rävsax eftersom det enligt grundskolelagen ska man erbjuda undervisning i den egna kommunen. Sottunga är fortsättningsvis en egen kommun och om man ska i så fall bjuda skolgång i en annan kommun så måste det då ske med föräldrarnas samtycke. På vilket sätt kommer landskapsregeringen att medverka till och då i god tid eftersom nästa tilläggsbudget klubbas i juni är för sent, som jag förstått.

Talman! Finansminister Roger Höglund har som många kan uppfatta det som en svaghet, men som jag som lantråd uppfattar som en styrka, d.v.s. att han går inte ut och lovar någonting förrän det finns ett brett parlamentariskt stöd och före lagtinget har tagit ställning till en eventuell tilläggsbudget. Jag ser det som en styrka hos finansministern, andra kan se det som en svaghet. Jag vet att finansminister Roger Höglund kommer att försöka hitta lösningar som gör att man dels kan komma emot de ekonomiska behov som Sottunga har, dels kan möjliggöra för kommunen att bedriva en laglig verksamhet och dels se till att det behov av skolundervisning som finns tillgodoses på ett så förnuftigt och klokt sätt som det bara är möjligt.

Det är väldigt viktigt att den uteblivna kommunreformen inte blir ett hinder för regionalpolitisk utveckling och att man faktiskt kan ordnade basservice i kommunen, för utan skola och annan basservice så är inflyttning i princip omöjlig. Det jag efterlyser i det här skedet är en mer positiv attityd, man behöver inte gå ut och lova men man kan säga att det här är ett positivt problem som man kan lösa. Problemet är ju också att man behöver ha stöd i lag för sådana medel som man betalar ut, det har vi överenskommit om här i lagtinget tidigare att det måste finnas lagstöd. Jag ser fram emot de lösningar som landskapsregeringen kan komma med i den här frågan, så att man kan ta tillvara den inflyttning som de facto kommer och inte bara rycka på axlarna och lämna problemet till en liten aktör att lösa.

Tack, talman! Om vi börjar med det första först. Den kommunreform som ledamot Gunell lyfte fram så om vi är helt ärliga, vilket vi väl bör vara i den här salen, så omfattade inte kommunerna den reformen. I och med att kommunerna inte omfattade reformen så gick den inte heller att verkställa. Då får man acceptera ett sådant beslut och så får man arbeta vidare.
När det gäller Sottungas inflyttning med flera barn under skolåldern så är det oerhört positivt och jag sneglar som Lappobo om jag tar på mig den hatten ett tag, lite avundsjukt på att man faktiskt har en så bra inflyttning till Sottunga. Från landskapsregeringen sida önskar vi dem alla allt lycka till och vi kommer tillsammans att försöka hitta lösningar som inte bara är lagliga och lägliga utan som också passar för både Sottungas ekonomi och landskapets.

Bästa lagting, bästa finansminister. Nästa vecka eller rättare sagt den 19 april införs ändringar i handeln mellan Åland och Finland. Stor osäkerhet och oro råder bland våra företag, då det nya importförtullningssystemet ännu inte är på plats. Har i samband flera frågestunder ställt frågan kring just tullkodex och hur landskapsregeringen arbetar för att implementeringen av systemet ska gå så smidigt som möjligt. Det är en fråga som riskerar att fördyra och försvåra verksamhetsförutsättningarna för våra företag och därmed även för våra åländska konsumenter. En av flera frågor som kräver ett politiskt lobbyarbete. Politiskt lobbyarbete kräver även den avgiftshöjning som Sjöfartsverket i Sverige aviserat till hösten och som för våra åländska passagerarsjöfart innebär kostnadsökningar i klassen hundratusentals euro i ett läge där rederierna redan går på knäna. Hur ämnar landskapsregeringen (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack, ledamot John Holmberg för två berättigade, spännande, bra frågor. Jag tar den sista först, farledsavgiften som man planerar införa i Sverige. Det har varit på gång väldigt lång tid och nu har man sagt att från denna inkommande höst så ska man införa farledsavgiften, som har sin orsak i vissa ekonomiska orsaker som lär handla om allt från ett pensionssystem som inte riktigt fungerar. Men det oaktat. För mig dök frågan upp i media häromdagen, jag har varit i kontakt med rederierna, hört hur de ser på det hela och de ser förstås negativt på det, det gör man alltid när det kommer en ny kostnad. Man har en nära kontakt med svensk rederinäring om jag minns ordet rätt, som då är lobbyparter mot den svenska myndigheten för att i dessa tider inser man att det är vansinne att införa sådana avgifter, det slår hårt på en näring som är otroligt drabbad. Man har också tittat hur de har gjort på den finska sidan, exakt motsatsen man har försökt underlätta och stöda. Om vi kan göra något politiskt är för tidigt att säga, det är möjligt att man borde ta ett samtal, frågan är för ny för mig för att svara på det den dök upp först igår.
Finansministern är mycket medveten om det och ska om det är möjligt på något sätt underlätta. Den andra frågan skulle jag behöva betydligt mer än 25 sekunder, men får anledning att återkomma men jag kan inleda i alla fall.

Skattegränsen, det har varit ett problem ända sedan den uppstod för ett antal år sedan, där har varit arbetskrävande. För inte så värst många år sedan så handlade det om att man skickade tulldeklarationer till Korpo tullstation i tre exemplar som där stämplades, skickades tillbaks till importören (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, finansminister Höglund för de inledande svaren. Det låter tryggt att finansministern har satt sig in i frågan kring höjda farledsavgifter och det känns från min sida som ett steg i rätt riktning skulle vara att ta kontakt på politisk nivå mot svenska sidan, på det sätt också förklara vad det innebär även för svensk handel. Sverige har haft väldigt mycket nytta av de sjöfartsstöd som Finland har gett våra åländska rederier i sin export och import.

Jag försöker vara lyssnande och det som ledamot Holmberg säger runt avgiften för farled så den tar jag till mig. Vi har inga motsättningar överhuvudtaget. Tillbaka till tullkodex. Det jag berättade om helt kort som det var förr i världen när man då skickade per post dokument fram och tillbaks för att stämplas och sedan skickas tillbaks till säljaren i Finland. Nu är det inte en fråga som dök upp igår, det här är ett problem vi har vetat om länge. Vi har vetat att det här kommer att bli jobbigt i någon mån och det kommer alldeles säkert att föra med sig ett omak och det kommer alldeles säkert att betyda kostnader, kanske att vissa företag t.o.m. måste göra nyanställningar. I går hade man en testkörning av det här systemet (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag känner till att man under gårdagen hade en testkörning. Men det är synd att man knappt en vecka innan ett helt nytt system implementeras att man inte som företagare har förmånen att ha den framförhållningen och den förutsägbarheten i sin verksamhet som man ska kunna kräva, speciellt på Åland. Jag vet att det här är ett komplext problem som inte är i händerna på oss åländska politiker på något sätt, men jag ville knyta ihop de här två frågeställningarna för det bygger på att man har de politiska relationerna externt. Därför hoppas jag att finansminister Höglund så fort som möjligt kontaktar svenska regeringen i hopp om att få en form av förståelse för vad farledsavgiftshöjningen innebär. Jag hoppas också att det finns en beredskap att ta emot de negativa händer som kommer att ske, både för åländska företagare men också för våra olika konsumenter i samband med tullkodex och dess implementering.

Tack, herr talman! Tiden går så snabbt så jag måste säga det viktigaste. I dag har man skickat brev från finans till tullverket, tullstyrelsen på finska sidan och uttryckt sin farhåga om just den 19 april. Det är inte görligt, det är några få dagar dit. Man har från tullen inte informerat i god tid, det har man inte gjort. Man har inte heller publicerat de utlovade utbildningsvideon som man skulle göra. Man har helt enkelt satt de flesta åländska företag, förutom de större, i en sådan situation så att man helt enkelt inte har en aning om hur ska man gå tillväga på måndag när det här är tänkt att träda i kraft. Man vill skjuta upp det till sista maj för att ge mera tid. Vi har planer på en grupp som fortsätter jobba efter att den här gruppen som nu har denna fråga (… taltiden slut).

Talman! Jag tänkte fråga lite om arbetsvärderingen och hur det projektet framskrider. Det finns nu en utökad medvetenhet överallt i samhället om att kvinnoyrken faktiskt är lägre lönesatta än manliga yrkesgrupper. Vi får tacka alla kvinnor som år efter år med sina låga löner har fått landskapsregeringens tidigare budgetar att gå ihop. Men vi är många som undrar varför går arbetsvärderingsprojektet så långsamt?

Tack, ledamot Söderlund för en riktigt, riktigt bra fråga och jag ska vara riktigt, riktigt ärlig att min tid har gått åt till bokslut och den tredje tilläggsbudgeten så det här är en fråga som jag inte känner till.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Häromdagen eller häromveckan läste vi ett upprop från barnmorskor och hälsovårdare om att få en grundlön som motsvarar deras högre krav på kompetens eller en specialistkompetens. Alltså, de behöver ha väsentligt längre utbildning och mera krävande arbetsuppgifter och om arbetsgivaren kräver en specialistkompetens är man då villig att betala för det? Det finns ju ingenting som hindrar en höjning av deras grundlön enligt kollektivavtal.

Tack, herr talman! Den frågan känner jag till bättre kan jag trösta ledamot Söderlund med. Jag förstår jag läste i uppropet och de insända artiklar som var runt det hela. Det är lätt att förstå att om man har en utbildning i grunden och sedan förlängt det med ett och ett halvt år, kanske två år så tycker man att man är värd en högre lön. Det här är en ÅHS-fråga i mångt och mycket och jag hörde deras personalchef och kommentarerna där. Den här frågan i sig ligger på ÅHS:s bord i första hand.

Så är det säkert. Men det är ändå finansavdelningen som sköter avtalsfrågorna för ÅHS personal. Ålands smittspårning är uppskattad och i världsklass och sjukskötarna menar nu att applåderna inte räcker mera, de vill värderas med lön och jag hoppas att det snart ska bli slut på det här som vi kallar ta tre och betala för två när det gäller yrkesarbetande kvinnor i kvinnodominerade yrken. När tror ministern att löftet om lika lön för likvärdigt arbete kommer att uppnås, vad är största hindret?

Tack, ledamot Söderlund för frågan. Jag ska inte stå här och säga något och gissa, utan jag säger helt enkelt som så i likhet med första frågan, jag tar det här med mig.

Minister Karlström nu kommer vi till en annan paradgren för er del, nämligen fiskodling. Vi har tidigare idag hör röster om inflyttning i skärgården, där är fiskodlingen en väldigt viktig faktor. Vi har också hört oro för exempelvis Sottunga kommun där man inte har riktigt mycket arbetsplatser, där ändå förhållandena kunde vara optimala för att bedriva just exempelvis explicit fiskodling på var sin sida i väldigt strömma vatten. Landskapsregeringen sitter på monopol här, man har lovat ta fram en lokaliseringsplan för fiskodlingarna. Hur långt har arbetet framskridit?

Talman! Tack för den här frågan. Tack för att man får prata lite fiskodling, det pratas för lite fiskodling och oftast när det pratas så är det kanske ur ett negativt perspektiv. Det finns väldigt mycket positivt med livsmedel och matproduktion från havet. Det finns också en stor tillväxtpotential i just den branschen. Vi vet att Finland importerar mer fisk än vad man producerar och det är ju inte heller hållbart i längden.

Men till frågan om lokaliseringsplanen så delar jag den frustration som både branschen och också gissar jag att ledamot Juslin har, att ingenting hänt. Man påbörjade arbetet i den förra regeringen 2018, om jag inte minns fel och sade att nu ska lokaliseringsplanen på plats. Tyvärr så har inte så väldigt mycket hänt i just det ärendet. Det är någonting som undertecknad har sparkat på miljöministerns bord och dörr för att öppna upp för att arbetet måste sättas igång. Ett krav för att möjliggöra fiskodling i våra skärgårdsvatten är att en lokaliseringsplan ska finnas på plats och det är landskapsregeringens ansvar att skapa den planen.

Bollen är i våran spelhalva och den kommer att måste jobbas vidare med. Jag hoppas inom det här året säkert med tanke på att också vattenlagen är väldigt aktuell just nu. Vi kommer att se en förändring och en tydligare riktlinje eftersom också finansutskottet skrev i sitt betänkande till det här årets budget att man ser att fiskodlingar är en framtidsbransch och någonting för Åland att satsa på.

Tack, minister Karlström. Alldeles riktigt som ni säger, i budgetbetänkande fanns det en skrivning om att landskapsregeringen ska återkomma med en analys av möjliga inriktningar för en framtida hållbar fiskodling och det skulle ske i samband med tilläggsbudgeten i mars. Jag antar att den kommer så småningom, den är inte så gravt försenad.
Det här innebär att näringen inte kan utvecklas, det hämmar alltså utvecklingen. Det signalerar också en osäkerhet. Det är inte alls bra och vi märker det i branschen att det är svårt att få intresse för efterföljande till de privata företagen att satsa helhjärtat på den här näringen, eftersom det för många osäkerhetsfaktorer helt enkelt framöver. Hur ser ni på möjligheterna att forcera i det här arbetet?

Tack, talman! Som sagt, vi har en bra dialog hållbarhets- och miljöminister Röblom och undertecknad. Vi ses kanske frågan ur lite olika synvinklar, men målet finns där att vi vill ge verksamhetsförutsättningar för just fiskodlingsbranschen att också leva långsiktigt, att man får generationsväxlingar i branschen så att man vågar satsa på sin verksamhet. Jag är övertygad om att det är också först när man ges möjlighet att utöka och producera mer som man också kan satsa mer på hållbara verksamhetsförutsättningar och investera i framtiden. Det här är en fråga som är oerhört aktuell nu under 2021. Jag tror personligen att vi kommer att se en stor förändring kommande året både lagstiftningsmässigt, med lokaliseringsplaner och framförallt en framtidstro igen (… taltiden slut).

Tack, minister Karlström. Ni var inne på en mycket, mycket viktig springande punkt i det fortsatta arbetet med vattenlagen. Det är som ni nämner Hållbart Initiativ som håller i den här frågan och Hållbart Initiativ har också varit skeptiska till det här näringens utveckling. Jag hoppas därför att ministern kan med kraftfulla tag hålla i den här frågan och poängtera hur viktig den här näringen är i våra små skärgårdskommuner, t.ex. Föglö skulle aldrig vara en så blomstrande kommun som den är utan fiskodlingarna. Vi har ett budgetunderskott på en halv miljon mycket tack vare minskade landskapsandelar, fiskodling kan vara räddningen för oss men då måste den också få utvecklas.

Talman! Jag vill inte säga att Hållbart Initiativ eller ministrar Alfons Röblom på något sätt motarbetar den här frågan utan han ser ur ett hållbarhetsperspektiv som givetvis är en självklarhet om man ska bedriva en verksamhet de kommande decennierna och generationerna också. Den behöver vara så hållbart producerad som det bara är möjligt med de förutsättningar som går att göra. Men det kräver också att man då har den här framförhållningen, investeringsviljan och framtidstron.

Vi vet, precis som ledamot Juslin säger, att det skapar arbetsplatser, skatteinkomster, hälsosamma livsmedel till en ökad befolkning både på Åland och i Finland och det här är någonting som vi måste fokusera mer på. Livsmedel och mat producerat från havet är det nya gröna som håller på blir det nya blå när det gäller matproduktionen. Jag tar stafettpinnen och jobbar vidare.

Tack, herr talman! Minister Annette Holmberg-Jansson.
Vi har en Covid 19-pandemi som jag tror att ni alla känner till. Där har vi fokus på att vaccineringen ska vara den stora räddningen, även om det finns det som istället ska hjälpa vårt immunförsvar och använda etablerade mediciner i förebyggande syfte. Dels gäller det vitamintillskott D-vitamin, C-vitamin osv. Men även två läkemedel som använts under en lång tid för att stärka immunförsvaret nämligen Ivermectin eller Stromectol som det heter här och Oxiclorin som bland annat används för reumatiska sjukdomar.

Min första fråga gäller om det är det möjligt att erhålla dessa läkemedel i förebyggande syfte mot Covid-19 om man besöker läkare på Åland?

Tack, talman! Tack, ledamot Toivonen för frågan.
Det är bra att se till att man inte har vitaminbrist som kan försvaga immunförsvaret. Men vitaminsubstitution är definitivt inget alternativ till vaccinering, eftersom det har en marginell effekt jämfört med vaccin. Även personer med fullgoda vitaminnivåer kan bli allvarligt sjuka och dö. När det gäller de medicinerna som du nämnde har jag inte någon sådan information att man ska kunna få det här.

Tack för svaret. Enbart vitaminer hjälper inte utan det är ett komplement. Det finns många i Finland och på Åland som inte vågar eller vill ta vaccinet. Studier i Finland har visat att uppemot 1/3 inte vill ta vaccinet. Nu har Astra Zenecas vaccin pausats i många länder och Pfizers vaccin har visat sig ha en märklig dödlighet. Johnson & Johnson har själva pausat sitt vaccin och det finns risken att rädslan ytterligare ökar.
Om det inte finns möjlighet att få dessa läkemedel informeras det överhuvudtaget om att det finns ett alternativ till vaccinering?

Talman! Den information som jag har så nej.

Tack! Får jag säga i alla fall. Det är också många som hamnar i myndighetskarantän för att de varit i kontakt med någon som har blivit positivt testad, det är en uppenbar större risk att få Covid-19 om man har varit det för de kan ju inte vaccinera sig omedelbart. Sen finns det också många som helt enkelt är oprioriterade som inte ens vet när de får sitt vaccin. Det är också en grupp som man kunde informera om att det kanske finns andra alternativ, informerar ni dem?

Tack, talman! Den information som jag har i dagsläget är nej. Att med någon slags förebyggande immunstärkande behandling kunna avvärja en sjukdom så sent som efter kontakt med en smittad ser jag som nästan omöjlig. Men mitt svar är nej på frågan.