Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

    En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.
    Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

    Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.
    Begärs ordet?


  • Talman! För tillfället behandlas propositionen om det nya ekonomiska systemet i lagtinget. Både lag- och kulturutskottet och självstyrelsepolitiska nämnden handlägger ärendet. För att lagtinget ska ge grönt ljus är det ett absolut villkor att det finns ett propositionsutkast som säkrar en höjning av avräkningen av klumpsumman. Lagtinget har fått besked att ett propositionsutkast är på väg. Hur ser det ut? Vad kan vi förvänta oss och inom vilken tidsram?


  • Talman! Jag talade senast med justitieministern i måndags och fick då indikationer om att vi kommer denna vecka, senast fredag eftermiddag, alternativt nästa veckas måndag morgon, få ett förslag på proposition till förändring av avräkningsgrunden från 0,45 till 0,47 procent.


  • Ledamot Katrin Sjögren Tilläggsfråga | 09:33

    Talman! Vi väntar med spänning. Min uppfattning är att det är bråttom att få hela revisionen i hamn. I dagsläget har vi faktiskt en riksregering som har en Ålandspolitik. Vi vet inte hur nästa riksregering ser ut och det finns en hel del oroande signaler. Det finns flera öppna och, till en del, svåra politiska frågor kvar att lösa och förhandla om. Om fördelningen av gemensamma resurser, grundlagens förhållande till självstyrelselagen och en hel del öppna frågor. Hur avancerar det arbetet med totalrevisionen?


  • Jag tycker att det avancerar väldigt bra. I enlighet med tidigare gällande praxis kommer vi först att hantera avräkningsgrunden, alltså förändringen av 0,45 till 0,47 procent, och efter det kommer vi att ta tag i totalrevisionen. Vi har också fått indikationer från Finland, i det här fallet från justitieministern, att man har ett intresse av att så snabbt som möjligt efter att den första proposition är klar fortsätter med revidering av självstyrelselagen.


  • Ledamot Katrin Sjögren Tilläggsfråga | 09:35

    Det är ju på det viset att man har jobbat parallellt. Man har delvis förstås jobbat med avräkningsgrunden och höjningen av klumpsumman, men man har också hela tiden arbetat med totalrevisionen. Vi har speciellt arbetat med totalrevisionen på åländsk sida. Det har funnits en parlamentarisk kommitté som också har följt hela totalrevisionen och funderat på de här spetsfrågorna som kvarstår. Hur avancerar det arbetet? Vi i oppositionen har inte hört något. Det finns, som sagt var, en parlamentarisk kommitté, en åländsk sådan. Kommer det arbetet att fortsätta? Kommer man att omformatera den gruppen? Det har varit helt dött, inte några indikationer alls till oss andra om totalrevisionen.


  • Jag förstår och jag delar oppositionsledarens frustration över att revisionen av självstyrelselagen drar ut på tiden. Samtidigt bör man också komma ihåg att den här landskapsregeringen inte har suttit på plats speciellt länge. Vi för, och kommer att föra, i samband med överläggning diskussioner om hur vi tar den här processen vidare. Det ligger absolut i landskapsregeringens intresse att skapa så breda samförståndslösningar som möjligt. Det är också helt i linje som lantråd Katrin Sjögren drev politiken de senaste fyra åren. Vi söker breda samförståndslösningar här i lagtinget och det kommer vi att fortsätta med.


  • Talman! Infrastrukturfrågor är viktiga för att hela Åland ska kunna leva. För att vi ska kunna ha ett koldioxidneutralt och utvecklad kollektivtrafik med bredd och tillgänglighet över hela Åland så gäller min fråga landskapslagen 2019/60; ordnandet av kollektivtrafiktjänster, 2 kap. 6 §, trafikförsörjningsprogrammet. Hur brådskande anser minister Wikström att trafikförsörjningsprogrammet är?


  • Talman! Tack ledamot Eckerman för att ni ställer en sådan viktig fråga. Det är något som vi arbetar på nu. Det är viktig fråga som vi arbetar på den här mandatperioden, att vi får till stånd en utvecklad kollektivtrafik. Där är det också viktigt att vi har en förbättrad möjlighet att boka digitalt, att det inte ser ut som idag. Om man ska åka kollektivt på Åland behöver man gå in på PDF eller papperslistor för att kunna få fram hur man kan åka. Det måste förenklas.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 09:38

    I Mariehamns stad har man iallafall haft ambitioner att utveckla kollektivtrafiken. Vi har haft i uppdrag att arbeta för en koldioxidneutral kollektivtrafik och utveckla samarbetet med grannkommunerna. Jag skulle säg att det kanske inte är bokningssystemet som är det största problemet. Utan ett problem är att kommunerna som vill samarbeta och jobba för hållbara lösningar nu är bak låsta med att det här trafikförsörjningsprogrammet ligger och väntar någonstans i landskapsregeringen. Jag skulle gärna vilja ha ett svar på när det här trafikförsörjningsprogrammet räknas vara färdigt så att kommunerna kan få ett svar på när man kan börja arbeta vidare.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 09:39

    Rätta mig om jag har fel nu, men det här trafikförsörjningsprogrammet måste vara klart senast 2022. Vi har redan skjutit upp det här en gång och det behöver vara klart senast då, det är på något sätt en bortre tidsgräns för det här projektet. Det är en prioriterad fråga, jag tycker också det är viktigt själv. Du frågar när det ska vara klart och jag hoppas att det kan vara svar på din fråga. Sedan kan jag säga så att när vi pratar om trafikförsörjningsprogram och kollektivtrafik så går det alltid att utveckla det vidare, men då senast måste vi ha till stånd en lösning för det här.

    Jag håller inte med dig, jag tycker att boka och att kunna förflytta sig lätt är en central fråga om vi ska få flera att åka kollektivt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 09:40

    Bokning är viktigt, men det viktiga är att vi har äldre medborgare som sitter hemma och inte har alla möjligheter att kunna ta sig till butiken på landsbygden. Det här behöver vara en mycket prioriterad fråga. Eftersom att kommunerna nu är rätt bakbundna önskar jag att den här frågan har en snabb gång, att det inte behöver vänta två år.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 09:40

    Jag önskar också att det går fort, men det är också viktigt att det blir bra. Att vi har linjer som fungerar. Det var kanske inte en fråga som du ställde, du vill ha en snabb gång och det vill jag med.


  • Godmorgon lantrådet! Det finns viktiga saker förutom elhybrid färjor och kortrutter. En är den stora ödesfrågan för vårt näringsliv, alltså den nya tull kodexen. Åland och speciellt vårt näringsliv är mycket beroende av goda förutsättningar till såväl export som import. Det nya tullkodexen som är tänkt att träda ikraft om knappt ett år riskerar storligen att försvåra och fördyra handeln till och från Åland. Där tanken från EU:s sida är att skapa ett digitalsystem där förtullning och beskattning ska ske i realtid. Det sätter Åland i en mycket svår situation, där våra företag riskerar högre omkostnader, mer administration och inte minst försvårar verksamhets förutsättningarna för i princip alla branscher. Det har varit väldigt tyst kring detta under flera månader och min fråga är nu på vilket sätt lantrådet Thörnroos och regeringen arbetar med denna, för Ålands näringsliv, så viktiga fråga? Finns det en kontinuerlig dialog med tull, skattemyndighet, berörda ministerier? Är det på en politisk nivå för att säkerställa att Ålands speciella status så väl respekteras som det aktas vid införandet av den nya tullkodexen?


  • Jag delar helt och hållet den syn som ledamot John Holmberg har på problematiken med tullkodexen, både vad gäller klareringen i realtid, högre kostnader och en del andra problem som det är förknippat med. Det finns en pågående dialog mellan i först hand finansavdelningen och ansvariga myndigheter på finska sidan. Från landskapsregeringens sida arbetar vi med det så att t.ex. vicelantrådet tillsammans med talmannen var ner till Bryssel här i veckan för att efterhöra hur man ser på problematiken där. Och också för att närmare bekanta sig med vilka reflektioner man gör kring Nordirland till exempel, med tanke på en eventuell brexit som är på kommande. Frågan är angelägen och landskapsregeringen har den aktivt med i sin verksamhetsplan.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 09:43

    Det råder en väldigt stor ovisshet ute på företagarfältet för hur detta kommer att landa. Just framförhållning och förutsägbarhet är en av vårt näringslivs största önskemål från politiskt håll och har så ofta varit. Jag ser risker om inte denna fråga hanteras med god diplomati, frenesi och envishet den politiska vägen, att vårt näringsliv kommer att drabbas väldigt hårt. Vi har sett exempel på det tidigare där vi egentligen får i famnen nya lagar, förordningar och reformer som drabbar Åland specifikt hårt. Just tullkodexen kan sätta sina spår på arbetsmarknad, samfundsskatter och tillväxt. Även på den allmänna prisnivån på Åland, där även utbudet riskerar att minska i förhållande till hur lätt det kan vara att importera och exportera. Vilka effekter ser lantrådet och landskapsregeringen att denna ödesfråga kan få för Åland och dess näringsliv?


  • Landskapsregeringens målsättning, tillika som den tidigare landskapsregeringens målsättning, är självklart att försöka lösa den här frågan i samförstånd med riksmyndigheter och samtidigt minimera de problem som det ställer till för de åländska företagen. Jag tror mig vara väl medveten om att tidigare finansminister, den liberala Mats Perämaa, arbetade väldigt mycket med den här frågan. Den finns också nu på vårt bord, dels hos finansministern, näringsministern och hos vicelantrådet, så det är en fråga vi tar på absolut största allvar. Speciellt med tanke på att en revidering av självstyrelselagen kan få de effekter att näringslivets skatter direkt kommer att stanna på Åland, så gör ju också att frågan är ytterst aktuell för att vi ska kunna garantera vår välfärd framledes. Jag kan inte ge några löften här och nu idag, jag kan bara säga att den har högsta prioritet för landskapsregeringen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 09:44

    I handlingsprogrammet som fick arbetsnamnet tillsammans för Åland, så förvånar det mig att stora delar av vårt företagarkluster ändå lever i en ovisshet kring denna tullkodex. Enligt tidsplan är tanken att den här ska sjösättas i januari 2021, alltså om knappt ett år. Det fanns ett löfte om att det nya IT-systemet skulle vara i kraft ett år på förhand, så att man skulle kunna anpassa sina egna system. Det handlar inte bara om förtullning, det handlar också om beskattning. Det råder en stor oro på företagarfältet och jag hoppas att landskapsregeringen och lantrådet Thörnroos verkligen tar denna fråga på allvar, såsom lantrådet säger att de gör. Jag hoppas också att man kommunicerar ut arbetet ut på fältet. Är det något som åländska företag efterfrågar så är det framförhållning och transparens. Jag och den liberala gruppen finns att tillgå om det är så att man behöver extra hjälp. Vi hoppas även att landskapsregeringen återkommer i samband med omställningsbudgeten i vår med ett näringspolitisk meddelande hur man ser på denna fråga.


  • Jag tackar för den utsträckta handen från liberalernas sida. Det finns ingen prestige i den här frågan. Det här är en fråga som den förra landskapsregeringen arbetade med i flera år, det är ingenting nytt som har glidit upp de sista sex veckorna. Vi tar stafettpinnen vidare och försöker göra bästa möjliga utfall för det åländska näringslivet. Självfallet, när vi har ett regeringsprogram som heter tillsammans så betyder det också att vi gör det tillsammans. Vi tar gärna hjälp av den specialkunskap som just liberalerna har i just den här aktuella frågan.


  • I regeringsprogrammet sägs att landskapsregeringen avses slutföra revideringen av vattenlagstiftningen i enlighet med EU:s vattenramdirektiv. Man skriver också att samtidigt stärks förutsättningar för en hållbar utveckling för de näringar som berörs av vattenlagen. Under stycket om näringsliv i regeringsprogrammet berörs fiskodlingen särskilt som en framtidsbransch som ska expandera och man ska ta fram ett innovations och utvecklingsprogram för fiskodlingen i samarbete med näringen. Man säger att avsikten är att lokalisera de bästa platserna för nya odlingar, alltså en ganska expansiv tanke. Med den kunskap som vi har om den kommande vattenlagen så finns det i dagsläget inte några ekonomiskt hållbara möjligheter att utöka odlingarna utan att öka utsläppen, när de för Östersjöns överlevnad borde minska. Kommer vattenlagen, så som den låg färdig i slutet av förra mandatperioden, att förändras för att möjliggöra utökade fiskodlingar, och i så fall på vilket sätt? Bedömer regeringen att det nu finns vetenskapliga belagda och ekonomiskt genomförbara kompensationsåtgärder?


  • Tack talman! Vattenlagen är en väldigt stor lagstiftning och det fortsatta arbetet med den uppdateringen pågår med full kraft. Vad gäller frågan om fiskodlingar så vet vi att de är stora utsläppare av näringsämnen i Östersjön. Vi vet också att Östersjöns tillstånds inte tar hänsyn till dribblande med procent på ton fisk och sådant, utan man måste se det som vad det är. Vi håller på att undersöka möjligheterna till kompensationsåtgärder och vi vill föra dialog med fiskodlingsnäringen därför att vi vill att det ska ske en utveckling. Inte en förstoring av utsläppen, men en utveckling som kan hjälpa dem att finnas kvar och utvecklas utan att utsläppen ökar.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 09:50

    Det är ju en vacker tanke att man kan göra både och. Det är det man skriver i regeringsprogrammet, man ska både stifta en ny vattenlag som värnar om miljön och uttryckligen utöka fiskodlingarna. Jag återkommer till frågan, vilka politiska bedömningar gör regeringen om balansen mellan näringslivets och fiskodlingens önskemål om att kunna expandera och det absoluta kravet när det gäller miljön att inte öka utsläppen utan snarare minska dem för att Östersjöns miljö ska förbättras. Det är precis i krysset mellan miljö och näringsliv, och det är ett beslut som landskapsregeringen måste ta.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 09:51

    Det stämmer, det är en utmanade frågeställning. Från regeringens sida sätter vi en ganska stor tilltro till det arbetet som vi vill se ska ske inom högskolan. Vi vill starta ett utvecklingscenter där som ska ha örat utåt, utanför Åland, för att se vilka tekniker, utvecklingsprojekt och möjlighet till gemensamma forskningsprojekt som finns. För att kunna utveckla till exempel fiskodlingstekniken här på Åland. Vi vill undersöka alla de möjligheterna och ta hjälp av den nya kunskapen för att i samråd med näringen se vilka åtgärder som kan göras för att ytterligare minska utsläppen från fiskodlingarna. Det är ju så att står allting stilla sker heller ingen utveckling. I så fall måste vi bestämma oss för en avveckling och det vill vi inte göra i nuläget.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 09:52

    Jag återkommer till frågan. Ska vattenlagen och de åtföljande förordningarna, som nästan var klara i slutet av förra mandatperioden, förändras för att möjliggöra utökad fiskodling? Det var inte möjligt så som vattenlagen var skriven tidigare. Kommer den här regeringen att förändra lagstiftningen så att den möjliggör utökad fiskodling? Hur ska man jobba för att uppfylla löftet i regeringsprogrammet att gränsöverskridande samarbete för att samordna regelverken i Östersjöländerna?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 09:53

    Vattenlagen ska bli klar så fort som möjligt. Vi vet att det finns saker som påverkar bedömningen av de här frågorna, t.ex. Weserdomen och andra saker som har skett inom EU och våra närregioner som bidrar till bilden. Exakt hur allt det här ska göras ber jag att få återkomma till. Arbetet fortgår inom förvaltningen och vi kommer inom relativt kort tidsspann, exakt när vet jag inte just nu, öppna upp den här processen återigen för att få input från näringen och från allmänheten. Målet är att lagen ska vara färdig så fort som möjligt.


  • Talman! Lantrådet var under förra mandatperioden mycket kritisk till den förra majoriteten. Man tyckte den var alldeles för smal med sina 17 mandat. Nu har regeringen Thörnroos fattat ett mycket stort infrastrukturellt beslut, nämligen upphävningen av avtalet kring elhybrid färjan med samma majoritet. Om man ska tro tidningarnas rundringning. Nämligen 17 mandat, vilket man bara för någon månad sedan tyckte var alldeles för svagt för att fatta mångmiljonbelopps beslut för. Är "tillsammans" i regeringsprogrammet bara ett begrepp som gäller när alla håller med centern?


  • Tillsammans betyder att inte bara regeringspartierna, utan även ledamöter ur oppositionspartierna kan tycka att de beslut som landskapsregeringen tar är kloka och förnuftiga. Det är sant det som vicetalmannen säger att jag flera gånger varit tveksam till den svaga majoritet som fanns i den förra landskapsregeringen. Jag hörde och såg enskilda ledamöter som tvingades till beslut som gjorde att när de var i sin egen hemkommun vände byssborna dem ryggen. En sådan politik vill inte jag driva. När det gäller elhybridfärjan, visst är det så att det var 17 stycken som stödde det av 30 stycken möjliga. Samtidigt ska vi komma ihåg att det var ingen regeringsfråga som vi har drivit, det ingick inte i vår politik. I det regeringsprogram som vi har gjort tillsammans så kommer jag att förvänta mig att de som stöder regeringen också stöder regeringsprogrammet. Fördelen med att ha en så pass stark majoritet som stöder den här regeringen är att fyra personer behöver inte stöda, majoritetens beslut gäller ändå. Skulle det ha varit den tidigare regeringen och fyra personer inte valde att stöda som fallet var med elhybridfärjan till exempel, när liberalerna valde att inte stöda det, skulle hela projektet ha fallit.


  • Det är dubbla budskap som kommer kring betydelsen av breda parlamentariska lösningar. Jag är av åsikten att det handlar också om att släppa in oppositionen i den processen, det är vad man brukar prata om att är breda parlamentariska förankringar. Vi lever i en värld av parlamentarism där regeringspartierna i stort förväntas följa regeringens linjedragningar. I presskonferensen här om dagen sade lantrådet att det inte behövs ett parlamentariskt stöd i det som kallades arvegods. Till saken hör att landskapsregeringen gör väldigt lite av nya projekt. Precis som alla andra landskapsregeringar så ärver man, till största del handlar det om att fortsätta förvalta. Dessutom har regeringen Thörnroos inte hittills aviserat några som helst större reformer. Det vill säga, man ska fortsätta med business as usual. Det handlar bara om arvegods, och i arvegods behövs ingen bred parlamentarisk förankring. När, i vilka frågor, menar lantrådet att oppositionen ska få vara med?


  • Talman! Jag tycker att vicetalman Zetterman övertolkar ett enskilt uttalande i pressen. Vi har sagt och vi har skrivit i vårat regeringsprogram att när det t.ex. gäller diskussionen regelverket kring hur PAF- medel ska användas söker vi parlamentariska lösningar. Vi har sagt att när de gäller infrastrukturella satsningar som sträcker sig längre än en mandatperiod, så söker vi också parlamentariska lösningen. Just för att vi ska komma ifrån den här hattifnatt politiken som har bedrivits de sista fyra åren.


  • Jag vet inte om hattifnatt kanske är det lämpliga ordet, men man kan väl konstatera att hittills, om man pratar om infrastruktursatsningar, så är det ju centern som vänt kappan efter vinden. Där är ju precis just en stor infrastrukturell fråga som har implikationer på mandatperiod, på mandatperiod, på mandatperiod framledes, som landskapsregeringen har fattat ett beslut om själva. Utan någon som helst förankring till lagtinget och definitivt har inte någon i oppositionen fått vara med att uttrycka sina åsikter i den saken. Dessutom ska man läsa det som står i media, vilket är den enda information vi från oppositionspartierna har fått, har landskapsregeringen ingen som helst aning om vad det finns för underliggande avtal för vidare kostnader. I en sådan här stor fråga har man alltså inte ansett sig behöva ha en bred parlamentarisk förankring. Lagtinget behöver inte ens höras, trots att det kan handla om mångmiljonbelopp och att det kommer att ha påverkan på många mandatperioder framöver.


  • Låt oss backa bandet lite. Jag ser hellre framåt än bakåt, men låt oss backa bandet lite ändå. I det förra lagtinget fanns det 13 st politiker i opposition. När klämförslaget lades om att ekonomiska medel inte skulle beviljas för färjan, kunde inte oppositionen fälla det. Däremot fanns det delar av regeringsblocket som delade oppositionens åsikt att det här inte är en förnuftig sak. Jag vill börja med ett tillrättaläggande och säga att det var inte den förra oppositionen som indirekt fällde det här projektet, det gjorde liberalerna tillsammans med oppositionen. För det andra måste man också komma ihåg att skilja på beslutande makt och den operativa makten. Den operativa makten finns nu hos en ny landskapsregering som hanterar och processar de frågor som har kommit på vårt bord, efter bästa förstånd och alltid med ålänningarnas bästa i fokus. Vad sedan gäller parlamentariska utredningar och parlamentariskt stöd, så kommer självklart den nya oppositionen att involveras i det arbetet som regelverket säger och så som vi vill göra. Med det oaktat så har vi inte kommit så långt ännu, utan för tillfället arbetar vi med att hantera akuta processer som har landat på den här landskapsregeringens bord. Tack för frågan vicetalman Zetterman.


  • Tack, herr talman! I veckan har regeringen, på föredragning av minister Wikström, fattad ett dramatiskt beslut om att häva avtalet om att införskaffa en moderns miljöfärja, den så kallade elhybriden. I gårdagens tidning finns det ett citat av minister Wikström, "att regeringen inte har något att göra med de avtal som Finferries har tecknat med underlydande parter, t.ex. varvet Crist i Polen som redan inlett byggandet av färjan". Media kan ju ibland missförstå uttalanden, men jag vill gärna ge minister Wikström möjlighet att förklara det här uttalandet. Menar ministern att landskapsregeringen inte har något som helst att göra med de underlydande avtal och dess konsekvenser på skadeståndsbeloppen?


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell för en berättigad fråga. Det stämmer, igår i tidningen belystes inte den här frågan tillräckligt bra. Vad jag menade var att landskapsregeringen har ett avtal - vi har gått in för att bryta det - men vi har ett avtal med konsortiet, vi har inte ett avtal med varvet. Det är klart att i förlängningen indirekt har vi med det här att göra, men vårt avtal är inte med varvet direkt. Hur sedan de inbördes avtalsrelationerna mellan varvet och konsortiet ser ut, det är den biten jag menar att jag inte kan spekulera i hur den ser ut. Det är så jag menade med det svaret.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 10:03

    När regeringen höll sin presskonferens i den här frågan och meddelade att avtalet nu var hävt, så nämnde också minister Wikström att man gjort olika riskanalyser på vad det här kan innebära för skattebetalarna i sista ändan, och vilka skadeståndsbelopp det kan röra sig om. Hur och har man nu gått in för den, för skattebetalarna, lindrigaste åtgärden? Eller har man gått in för den mest riskfyllda?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 10:04

    Det här är förstås en bedömningsfråga, det går inte att ge ett klart svar på exakt hur de här riskerna, om de hade uppfyllts, skulle utspelat sig. Klart är att oavsett vilken väg man skulle ha valt hade det inneburit risker. Om det här är den bästa lösningen, det är två saker. Det ena är riskerna som man behöver beakta, och det andra är ett valresultat och det parlamentariska läget.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 10:04

    Kan då minister Wikström säga något om hur den här riskbedömningen är gjord? Vad är det man har kalkylerat in i riskerna om det skadeståndsbelopp som nu kan komma de åländska skattebetalarna och Ålands lagting att stå inför fait accompli och något som vi bara ska betala.

    Har man i riskbedömningen också kalkylerat på dessa konsekvenser beträffande 100 förlorade arbetstillfällen, förlorade inbesparingar i driften och koldioxid osv.? Hur är det med den juridiska sidan? Varvet Crists VD, Lisovski, menar att det här är en olaga hävning av avtal. Vad innebär i så fall en olaga hävning när det kommer till riskbedömningen för skadeståndet?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 10:05

    När det gäller riskbedömningen så måste man titta på de juridiska riskerna, de ekonomiska riskerna och sedan måste man också titta på praktiken, hur skulle man kunna förändra det här avtalet. En sammanfattande bedömning har lett fram till det här. Vad sedan gäller miljöaspekten har vi varit tydliga med att vi, också jag personligen, vill se en tunnel. Finns det en möjlig väg framåt när det gäller tunneln? Jag tror själv att det finns en lösning där.

    När det gäller olaga hävning av avtalet så är det en juridisk frågeställning som kommer att avgöras i ett senare skede. Det är risker här som med allt annat.


  • Fru talman! Jag vill i min fråga uppehålla mig kring lärarbehörigheterna som nämns i regeringsprogrammet genom citatet "behörighetsfrågorna ska klargöras så att de tydligt framgår vad som krävs för att uppnå önskad behörighet". Jag har noterat att ni har tillsatt en arbetsgrupp i syfte att se på den här frågan närmare. Arbetsgruppen leds av lagtingsledamot Högman, medan övriga medlemmar är sakkunniga tjänstemän från landskapsregeringen med gedigen erfarenhet av ifrågavarande yrkeskvalifikationsdirektiv, lagframställning och företrädare för grundskolans huvudmän, vilka avses tillämpa lagstiftningen genom regelbundet återkommande rekryteringar av lärare till grundskolan, i huvudsak till årskurs 1-6. Har minister Hambrudd och regeringen en övergripande färdplan hur ni avser utforma behörighetskraven i enlighet med förordningsfullmakten som ges i den nya grundskolelagen?


  • Tack talman! Tack för frågan ledamot Juslin. Jag vill börja med att säga att lag- och kulturutskottets betänkande tidigare var tydlig med att behörighetsfrågan måste klarläggas. Det var också tydligt med att frågeställningen att svenska lärare kan vara behöriga klasslärare i årskurs 1-3 och 4-6. Det här måste vi naturligtvis titta på och vi har också landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Den här gruppen har jag tillsatt utifrån det här, att klarlägga kring om det är så att lagen behöver ändras utifrån kommande förordning kring behörigheterna.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 10:08

    Ni känner säkert till att åländska grundskoleelever presterar mycket bra i internationella mätningar. Man talar till och med om att eleverna överpresterar i förhållande till den, så att säga, ekonomiska bakgrunden. Lärarutbildning är en kvalitetssäkring här. Jag tror att vi delar den åsikten att eleverna ska ha rätt till behöriga lärare. Nu undrar jag hur ni har tänkt med anställningsbarheten? Om man vill gå rakt inför att ge behörighet för lärare från Sverige med behörigheten årskurs 1-3 eller 4-6, hur kommer det här att se ut i skolorna framöver? I lärarkollegiet.


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 10:09

    Tack, talman! Jag håller med ledamot Juslin, vi har bra lärare och våra elever presterar väldigt bra i våra grundskolor. Syftet är inte att vi inte ska ha några bra, behöriga lärare i våra skolor. Jag har läst olika uttalanden tidigare där lärare säger att här möts det bästa från finsk och svensk skola, och vi ska vara stolta över den här mixen. Därför har jag också med den här arbetsgruppen utifrån hur klasslärare ska vara. I skolorna ser det olika ut beroende på om det är en stor eller liten skola, så det är väldigt avgörande där också. Hur ska vi göra på bästa sätt att de här två världarna möts?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 10:11

    Jag hoppas att landskapsregeringen inte gillrar en fälla för återvändande lärare från Sverige, genom att ge en begränsad behörighet till vissa årskurser. Det kommer i förlängningen innebära att man inte är lika anställningsbar som lärare som har en bredare behörighet. Jag hoppas att ni ger positiva signaler till alla studerande i Sverige. Vi har också lärarstuderande vid Helsingfors universitet och Åbo akademi, det får inte bli så att den begränsande behörigheten skulle bli en utslagsfaktor vi rekryteringarna.


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 10:11

    Det delar jag naturligtvis med ledamot Juslin, det ska inte bli någon fälla. Utan det ska vara klart och tydligt vad det är för behörigheter som gäller.


  • Talman! Jämställdhet och jämställdhetsfrågor är viktigt att lyfta för där finns det mycket kvar att göra. Inte helt förvånande har jag en fråga om arbetsvärderingen och vårdpersonalens löner. Vi kan säkert vara ense om att utbildning och ansvar ska löna sig även för kvinnor, eller i kvinnodominerade yrken. I ÅHS verksamhetsplan för 2019 kan vi läsa att ett utvecklingsområde ska vara löner för den personalgrupp som har en specialisering och som arbetar inom det området som hen är specialiserad inom. Jag citerar från ÅHS:s verksamhetsplan "ÅHS ska ha ett avlöningssystem som ger incitament för vidare utbildning och specialiseringsutbildning". Hur har det gått?


  • Tack för frågan ledamot Söderlund. Jämställda löner överlag är en fråga som handhas utav finansavdelningen och avtalsbyrån, så om det gäller frågor angående det så skulle det vara bättre att ställa frågan till finansministern. När det kommer till ÅHS och hur vi jobbar inom ÅHS, vet jag att det just nu görs en kompetenskartläggning utav vilken kompetens som finns inom huset. Det är viktigt att det görs en kartläggning så att man ser vad som finns, för att sedan kunna veta hur man ska ge en erkänsla för det.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 10:14

    Nu är inte finansministern på plats och jag undrar mer bestämt om det som står i ÅHS verksamhetsplan. Enligt förlikningsavtalet med Tehy från strejken 2014 ska lönerna vara jämställda i juni 2020. Kommer landskapsregeringen att komma i mål med det här? Eller ska personalen på ÅHS vänta ännu längre? Det är fyra månader och sju dagar kvar tills det här datumet. Hur tänker ni hantera det här i budgeten? Dessa löneökningar, hur går de ihop med landskapsregeringens mål om en budget i balans?


  • Även om finansministern inte är här, när det kommer till budgeten ligger den på finansministerns bord när det kommer till ÅHS och den allmänna förvaltningen. Jämställdhet kostar, det vet vi. Det ser vi redan idag när vi tittar på det första året som varit inom ÅHS. Där vi ser för första gången någonsin att posten som funnits under löner, den luft som man någonstans har haft inte finns längre, den är borta. Det här är en analys som vi fortsättningsvis kommer att göra inom ÅHS för att se varför. Jämställdhet kostar, och det är klart att det kommer att innebära utmaningar framåt.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 10:16

    Så är det, jämställdhet kostar. Det är slut på rean nu, det är slut på att ta tre och betala för två. Här om dagen debatterande vi bland annat utgiftsposten vård utom Åland, en utgift som stiger när vi inte har tillräcklig, eller ingen alls, tillgång till vården på hemmaplan. Kan vi vänta oss att den här utgiftsposten stiger i framtiden, för att bristen på vårdpersonal inom alla kategorier kommer att öka?


  • Jag hoppas att jag uppfattade frågan rätt. Om vi tror att kostnaderna för vård utanför Åland kommer att stiga så tror jag att den kommer att göra det. Därför att inom vården blir man mer och mer specialiserad och det kommer att vara en omöjlighet att kunna tillgodose allt det som man kräver och som vården kan göra idag. Däremot betyder det inte att vi ska trappa ner på vårt eget sjukhus. Vi ska hela tiden se till att ålänningarna får bästa tänkbara, möjliga vård. Det är ingenting som någon kommer att pruta på, och inte ge på rea heller.


  • Tack, fru talman! Jag konstaterar att infrastrukturdebatten till största del fokuseras på skärgårdstrafik, medans infrastruktursatsningar på fasta Ålands landsbygd har förbisetts och förpassats till fina rubriksättningar. Så har det låtit under valåret och såhär till synes är även fallet i regeringsprogrammet. Vilka intentioner har infrastrukturminister Wikström för infrastrukturutvecklingen på fasta Ålands landsbygd? Vad gäller vägnätet, cykelvägar, vattenförsörjning, avfallshantering och ,som också tidigare frågats om, kollektivtrafiken. Det har pratas i programmet om tvärsektoriella samarbeten, det skulle vara intressant att få det utvecklat.


  • Det var många frågor här nu, men jag ska försöka beta av dem. Gång- och cykelvägar, där fortsätter utbyggnaderna enligt plan. Vad gäller kollektivtrafiken så tycker jag också själv att kollektivtrafikens utveckling och trafikförsörjningsprogrammet är en central del av de närmaste fyra åren, det är en del som berör framförallt fasta Åland. Det är inte så att fasta Åland har glömts bort överhuvudtaget. Sedan har vi ett annat pågående projekt som är bro utbyts projektet. Man märker kanske inte av broarna så mycket när man åker på dem men de behöver förnyas och då kostar det en hel del pengar. Har fasta Åland glömts bort? Absolut inte.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 10:19

    Jag tackar minister Wikström för det svaret. De här tvärsektoriella samarbetena som det har pratats om, är det en indikation till att man även kommer att försöka se till att det samarbetas mellan kommuner i annan utsträckning? Jag tänker i främsta hand på norra Åland angående infrastrukturprojektet i Godby, som ligger i röret och förhoppningsvis kommer att färdigställas under den här mandatperioden. En bro över Prästösund som det står om i programmet, är det här något som det kommer finnas tid och resurser för att arbeta med? Eller kommer allt att kretsa kring tunnelprojektering? Kommer det här att rymmas i budgeten? Att det är fina skrivningar som i slutändan inte kommer att verkställas.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 10:20

    Tack, fru talman! Vad gäller bron över Prästösund, eller planeringen kring till det vill jag säga att vi tror på fast förbindelser. Det ger andra förutsättningar för de kommuner som binds ihop med fast förbindelser. Vilket vi har sett historiskt också, t.ex. mellan Eckerö och Hammarland. En bro över Prästösund är inte något undantag. Självklart måste en bro vara ekonomistiskt, socialt och miljömässigt hållbar för att det ska gå att genomföra det. Vad gäller tvärsektoriella samarbeten så tycker jag att man kan se också på ministernivå en antydan till det. I och med att jag själv och minister Alfons Röblom har frågor som är infrastrukturella och vi samarbetar där.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 10:21

    Tack, fru talman! Återigen, kommer det att finnas tid, resurser och möjlighet för infrastrukturavdelningen att ta tag i de här frågorna? När man ändå har tagit den här ambitionsnivå kring ett tunnelprojekt, som nog de flesta som har en insikt i liknande är ganska säkra på att kommer ta enorma resurser utav avdelningen. Vi har ett infrastrukturprojekt i Godby som kommer att vara avgörande för norra Ålands framtid. Jag pratar alltså om en rondell, en smit fil och en cykelväg som ska genomföras. Jag hoppas innerligen att det finns intentioner att fortsätta med projekten. Att fortsätta projekt är sin sak, men är det en förvaltarregering vi kommer att se här? Som har tunnelprojekt som specialitet och som i övrigt kommer att skylla ifrån sig på tidigare regeringar för de andra frågorna som inte kommer att genomföras?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 10:22

    En förvaltarregering. Som det tidigare har sagts här att många av projekten som är under infrastrukturavdelningen spänner över flera mandatperioder, just på grund av att det är långa ledtider. Både och skulle jag väl svara på det. Jag tror att alla regeringar, när det rör infrastrukturfrågor, har en till viss del förvaltande roll och till viss del utvecklande roll. Kommer det att finnas resurser till att utreda Prästöbron? Det har vi skrivit i regeringsprogrammet och det är målsättningen.