Föredras

  • Som tidigare meddelats deltar alla ministrar utom Holmberg-Jansson och Fredrik Karlström.

    Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern
    yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Tack, talman! Minister Wikström. Onsdagen den 19 maj emottar tunnelkommittén som leds av er minister Wikström av ett brev från ett av Nordens största ingenjörsbyråer och byggföretag. I brevet, som ministern enligt uppgifter i dagens media betraktar som en offert på fortsatta undersökningar av berggrunden, erbjuder det välrenommerade företaget en finansiering av de fortsatta undersökningarna. Som jag ser det, vilket jag även påpekat vid flertal tillfällen, är dessa undersökningar nödvändiga för att kunna framskrida i processen för att uppnå målsättningen såsom den beskrivits i regeringsprogrammet, nämligen att regeringen avser bygga en tunnel till Föglö.

    Minister Wikström, vad väntar vi på? Varför inte visa handlingskraft och skrida till verket och spara reda pengar för landskapet genom att sänka driftskostnaderna för skärgårdstrafiken genom detta vitaliseringsprojekt samtidigt som tillgängligheten för hela Åland förbättras?


  • Tack, herr talman! Tack, ledamot Juslin för den frågan. Det finns flera utmaningar med offerten. Det ena är lagen om offentlig upphandling, det överskrider gränsvärdet och behöver upphandlas. Det andra är att frågan inte har behandlats i lagtinget som beslutande budget och den tredje aspekten på varför det här inte kan bli aktuellt just nu är på grund av trovärdigheten. Precis som tidigare, som jag uttalade mig så behöver vi ha ett gediget grundarbete innan vi går in och utreder vidare borrningen, som ledamoten känner till.
    Det kommer ett delbetänkande här innan sommaren och slutbetänkande vid årets slut. Därifrån sedan blir det aktuellt. Men det är förstås intressant att få en uppskattning av vad det kan kosta att göra de här utredningarna, så på det viset är det bra, tack.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:05

    Tack, minister Wikström. Ni och kommittén mottog brevet onsdagen den 19 maj. Två dagar senare, alltså fredagen den 21 maj, besvarar jag brevet från ingenjörsbyrån på eget initiativ eftersom jag inte tagit del av någon responderande mejlväxling av er eller någon annan i kommittén och meddelar byrån att tunnelkommittén har ett möte inbokat påföljande vecka och att erbjudandet kommer säkert att diskuteras vid sidan av den redan då spikade agendan för dagen. Tunnelkommittén sammanträder onsdagen den 26 maj. Jag för brevet på tal och frågar er om ärendet registrerats som ett ankommet förvaltningsärende, vilket ni besvarar med att det inte gjorts men att det kanske ska göras. Måndagen den 31 maj begär jag ärendenumret från registratorn men får svaret att inget ärende utifrån detta mejl ännu registrerats. Registratorn svarar att mejlet nu sätts på en postlista, vilket närmast innebär att det är besvarat utan åtgärd.

    Minister Wikström, hur avser ni hantera detta förvaltningsärende?


  • Tack, herr talman! Jag har varit i kontakt med en ledande tjänsteman för den här frågan och han har tagit del av dels förvaltningsärendet och det ska vara registrerat. Det bör vara registrerat nu. Ett svar ska utlämnas förstås som alla ärenden inom tre månader.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:06

    Tack, talman! Tack, minister Wikström. Ni och regeringen har nu en enastående chans att gå från spekulationsstadiet gällande den grundläggande förutsättningen om berggrundens beskaffenhet längs den tilltänkta sträckningen till förverkligande genom att tacksamt ta emot erbjudandet från ingenjörsbyrån och skrida till verket. Om regeringen vill spara pengar så bör man visa handlingskraft och agera nu, dvs. denna sommar och höst, när tillfället erbjuds. Annars riskerar vi tappa ytterligare en säsong vilket innebär ytterligare förspillda medel. Eller, inte är det väl bara så illa ställt att regeringsprogrammet skrevs bara för att fortsätta gjuta brännolja på vågorna som den otidsenliga och otillräckliga skärgårdstrafiken skapat och som uppkommit efter retoriken i senaste val istället för att vässa klorna och attackera hot om stigande kostnader och en sakta tvinande skärgård?


  • Tack, herr talman! Om det här projektet ska förverkligas så är det viktigt att vi går by the book, det måste gå rätt till i alla steg. Det finns inga genvägar i det här projektet utan man behöver ta den tiden som behövs för att det ska förankras och sedan behöver det komma upp här för att upptas medel, det är absolut min övertygelse. Så i övrigt så har jag svarat på de andra. Tack!


  • Talman! Med senaste tilläggsbudget fick lagtinget också ett meddelande med fem fokusområden för framtiden. Det och regeringsprogrammet är det som vi hittills fått oss till livs om regeringens ambitioner för mandatperioden.
    Som jag uppfattar det har regeringen nu levererat på sina vallöften att riva upp reformerna från förra mandatperioden och att man har gett kommunerna mera pengar, vilket man hade lovat. Därtill har regeringen på ett, enligt mig oövertänkt sätt sagt nej till reformen i Finland med en förlängd läroplikt som ett sätt att öka utbildningsnivån och göra gymnasieskolan kostnadsfri. Jag återkommer till det, men min första fråga är har regeringen några andra politiska ambitioner under mandatperioden? Finns det reformer, utvecklingsprojekt eller några andra idéer som vi ännu inte fått oss till liv är det här allt?


  • Talman! Tack för frågan! För det första så är det regeringsprogram som den här landskapsregeringen tillsammans arbetar fram är ett väldigt gott regeringsprogram. Det visar i vilken linje, vilken riktning landskapsregeringen vill att Åland ska utvecklas. Sedan kom pandemin, det som vi då valde att göra var att stärka upp vissa fokusområden som till största delen enligt mitt sätt att se det, följer de riktlinjer som fanns i regeringens regeringsprogram.

    När det sedan gäller reformer eller avsaknad av reformer så låt oss en gång för alla nu konstatera, det är ingen frälsning för landskapet Åland att slå samman kommunerna. Det är inte de som kommer att leda Åland framåt. Det mantra som vi har hört under så lång tid under så många år. Det är inte det som är lösningen för landskapet Åland. Som vi ser det i våra fem fokusområden är inflyttning, arbete, sysselsättning av oerhört viktig karaktär. Vi tror på grön kraft och på export av vindkraften och det är ett arbete som har pågått väldigt länge nu under minister Alfons Röbloms handledning. Vi tror på en modern förvaltning. Landskapsregeringen har redan vidtagit ett antal olika åtgärder av ren operativ karaktär vad gäller den interna förvaltningen och vi arbetar vidare t.ex. med att sammanslå myndigheterna. Vi söker alternativa lösningar för att effektivera organisationen med hjälp av digitalisering. Landskapsregeringen arbetar målmedvetet, kraftfullt och strategiskt framåt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:11

    Tack, talman! Nu frågade jag inte överhuvudtaget om kommunerna utan om idéer och konkretion, inte upprätthållande och förvaltande vilket är helt hedervärt men inte som jag ser det för framåt.

    Jag fortsätter med den förlängda läroplikten och regeringens hantering av den viktigaste välfärdsreformen på väldigt länge i Finland.
    Hur har regeringen och lantrådet kommit fram till slutsatsen att detta är en reform som man inte vill satsa på? Fanns det en beredning som regeringsblocket som helhet har diskuterat som inkluderar konsekvenserna för åländska ungdomar, för åländska familjer och också för det åländska samhällets konkurrenskraft som utbildningsland. Har man t.ex. övervägt risken att begåvade åländska ungdomar väljer att studera i Finland t.ex. på Katedralskolan i Åbo, kostnadsfritt i en gymnasieskola med mycket gott renommé?
    Finns det, anser lantrådet, en möjlighet att man skulle kunna omvärderar sitt beslut om man kommer fram till att det inte blev bra?


  • Talman! Det som ledamoten Fellman lyfter nu är egentligen två separata frågor. Det första är en förlängd läroplikt till 18 års ålder. Det andra är hur gymnasieskolan ska finansieras.

    Om vi börjar med den första delen, alltså en förlängd läroplikt till 18 års ålder så har vi inga indikationer i landskapsregeringen att det skulle gynna eller på något vis vidareutveckla det åländska samhället. Man bör komma ihåg att landskapet Åland inte utbildningssett är en kopia av Finland. Vi har vår egen utbildningspolitik. Vi tittar österut, västerut och vi anpassar oss och möjliggör för våra åländska studerande som vill fortsätta studera i riket att kunna ta del också av den undervisningen.

    Vad sedan gäller finansieringsdelen är det så att läromedlen är en ganska liten del i den faktiska undervisningskostnaden som ett samhälle har, eller om man väljer att se det som en investering som den här landskapsregeringen gör. Nu råkar jag veta att lagtingsledamot Jyrid Högman lite senare idag i en tilläggsbudgetsdebatten kommer att föra ett resonemang med sifferstater hur man resonerar från landskapsregeringen sida. Jag överlämnar de detaljerna till henne.

    Men som svar på frågan, vad gäller förlängd läroplikt för åländska ungdomar till 18 års ålder. Nej, det finns mig veterligen inga argument som talar för att vi borde införa det på Åland. Vad sedan gäller finansieringen som den enskilde har när det gäller gymnasieskolan så har vi börjat förbereda ett arbete och vi har också delvis kommer emot med de faktiska kostnader som den enskilde har.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:14

    Då undrar jag var motivet för landskapsregeringen faktiskt att man på de åländska ungdomarnas bekostnad ska spara pengar på utbildningen på Åland? Vi vet att det här fortsätter åländska ungdomar som studerar i gymnasiet i en sämre situation än ungdomar i riket. På vilket sätt är åländska ungdomar annorlunda än de på rikssidan? Anser landskapsregering inte längre att åländska ungdomar ska ha samma rättigheter och möjligheter som ungdomar i riket?


  • Talman! Jag tar avstånd från det epitet som ledamoten Nina Fellman nu försöker klistra på mig och min landskapsregering att vi på något sätt skulle undergräva, försvåra och försämra för åländska ungdomar när man ställer deras kostnader och samhällets kostnader för utbildning i relation till hur det ser ut i riket. Jag tycker inte att ledamoten ska göra det, alldeles uppriktigt sagt.

    Vi har från landskapsregeringen sida prioriterat utbildningen. Vi har en utbildningsminister som jobbar intensivt med de här frågorna. Vi har återkommit i tilläggsbudgeten och ökat på budgetmedlen för gymnasieskolan i tilläggsbudgeten och vi arbetar vidare med frågan.


  • Talman! 2020 var resultatet för Ålands Post före bokslutsdisposition och skatt minus 7 034000 euro och bolaget betalade inte ut någon dividend. Men 35 personer i bolaget har en rörlig lönedel som är mellan 15 och 20 procent av den totala årslönen. Denna lönedel beror på omsättning, resultat osv. För 2020 blev utfallet 282 0000 trots förlust och minskad omsättning. Hur ser ministern på resultatlön i samband med så pass stora förluster?


  • Tack, herr talman! Tack, ledamoten Toivonen för frågan som handlar om posten och den rörliga lönedelar. I första hand är det en operativ fråga för Postens ledning och styrelse. Med som ägaransvarig bör man förstås veta lite hur de tankarna går. De som har den här rörliga delen, det är inte en bonus vi pratar om där, utan det helt enkelt att man har gått med på en lägre fast del av lönen. Under vissa förutsättningar med de mål man sätter upp för sin verksamhet för sitt område, för sitt affärsområde om man då når de målen som man har satt upp då når man också den här rörliga delen av lönen. Så fungerar matematiken där.


  • Ledamot Stephan Toivonen Tilläggsfråga | 13:18

    Tack, herr talman! Det beror bl.a. på omsättning och resultat och när resultatet blev 7 miljoner sämre, omsättningen minskar så är det ju lite märkligt vilka förväntningar man då hade, man hade väl knappast förväntningar att det skulle bli sämre än minus 7 miljoner.

    Vi kan också se i årsberättelsen att Åland Post har satt upp som ett mål med tidsplan om att få hela bilparken fossilfri. VD säger i årsberättelser "Vi inser att det varken blir lätt eller billigt att nå det". Hur ser ministern då på dylika mål om fossilfrihet då Åland Post gör så stora förluster, borde prioriteringarna justeras?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:19

    Gällande Posten, så stora förluster kanske de inte gjort man gjorde trots allt ett resultat som lät positivt för 2020. Man har också en klar förhoppning här efter att ha kommit in i en svacka, som vi alla känner till som har mer med skattegränsen att göra och man har tappat en hel del kunder i samband med det, de som drog nytta av en lågmomsbeskattningen. Man har nya affärsområden som man jobbar med, man har en stor tilltro till dem. Man har en stor tilltro till att man kommer att göra goda resultat på nytt. Som ett mål i en renare värld har man ställt de här tankarna och målsättningarna runt att förbättra miljön och det är riktigt (… taltiden slut).


  • Ledamot Stephan Toivonen Tilläggsfråga | 13:20

    Tack herr talman! Vi kan också om vi studerar bokslutet för Ålands Post konstatera att det finns drygt 10 miljoner i fritt eget kapital, som kunde betalas ut som dividend för att finansiera delar av den åländska välfärden, vilket antagligen var syfte från början. Kan ministern tänka sig att justera ägardirektiven så att posten skulle prioritera ett ekonomiskt överskott och betala ut dividender framom att då i snabb takt förnya bilparken för att uppnå fossilfriheten?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:20

    Tack, herr talman! Fritt eget kapital och kassa är två helt skilda grejer. Tittar man på landskapets bokslut så har landskapet totalt sett ett eget kapital som är stort. Jag ska inte säga här för då gissar jag och det kan vara fel, men det är många, många, många miljoner, hundratals miljoner om jag inte är helt på fel. Att Posten har ett fritt eget kapital behöver inte betyda att man har motsvarande i kassan. Det är från kassan som dividenderna betalas ut. Dividenden och Posten föregicks av en diskussion. Man tittar också på vad har Posten för eventuella investeringar på gång, bl.a. de satsning man gör utanför Åland för att ta att helt enkelt se till att vi har ett starkt Åland Post AB framåt och då var det läge att betala ut dividend.


  • Talman! Häromveckan presenterades ”Utsatthetens bredd och djup” som är en fördjupad analys från resultatet av hälsa i skolan enkäten som gjordes med anledning av att Åland sticker ut, på ett negativt sätt, i de nationella resultaten speciellt angående områdena utsatthet för sexuellt våld samt psykiskt våld av föräldrar men även psykisk ohälsa. Vad är ministerns spontana reaktioner med anledning av resultatet och vilka åtgärder behöver vitas först?


  • Tack, talman! Tack, ledamot för frågan. Det här var en rapport som jag hade väntat på länge, tyvärr drog den ut på tiden utifrån coronasituationen. Utifrån rapporten var det just det som är intressant, egentligen borde det vara rätt så självklara saker när man tittar djupare på det här, att det är väldigt många som blir, tyvärr utsatta enstaka gånger men tittar man på det på djupet så är det vissa grupper som är mer utsatta kontinuerligt för de grövre sexuella trakasserierna men också av våldet. Rapporten innehåller också flertal rekommendationer, varav min avdelning och av minister Holmberg-Janssons avdelning, vi har också specialsakkunnig inom jämställdhet och integration som tittar igenom rekommendationerna utifrån vad är det vi gör idag redan, vad är det som kan förbättras inom de områdena och vad i det här är det som vi behöver specifikt göra extra insatser, dels på bredden men dels även på djupet.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:24

    Tack, talman! En del grupper är mera utsatta än andra för sexuellt våld och även på flera olika arenor. Trots att säkert ingen vill inse det så förekommer det också här på Åland, att främst flickor utsätts för övergrepp såsom påtryckning eller tvång till samlag, eller erbjuds ersättning mot sex och de flesta utsätts av en bekant. Ökningen av sexuellt våld var tydlig i undersökningen.

    Det verkar som om unga har fått ord för utsatthet och tar också oftare kontakt med brottsofferjouren. Antagligen har anmälningsbenägenheten ökat, men ändå är tröskeln väldigt hög att anmäla för den som är utsatt.
    Vad behöver landskapsregeringen göra åt det, och vad behöver vi framför allt göra för att minska utsattheten?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:24

    Tack, talman! Ledamot Söderlund lyfter att det är mest flickor som blivit utsatta, så är det i det breda men tittar vi på djupet så blir det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar kring de som blir betydligt mer utsatta i det här. Det här går ihop med det andra arbete som landskapsregeringen också har ett pågående arbetet med, Istanbulkommissionen. Hade på förmiddagen ett möte där KST, polisen m.fl. ingår där vi håller på kartlägger exakt vad varje organisation och myndighet gör och där vi ser att det finns luckor som vi behöver täppa till. Det ena är specifik,t som har lyfts fram i den här diskussionen är för unga individer som blir utsatta och upp (… taltiden slut).


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:26

    Tack, talman! För vissa barn och ungar finns det inga trygga platser och onödigt många vittnar om utsatthet på flera arenor i samhället, även i familjen där de borde vara som tryggast.
    Många lider på olika sätt och rädslan leder ofta till symptom på måttlig till svår ångest. Vi behöver minska de konsekvenser av övergrepp som ändå sker genom att stärka friskfaktorerna. Men köerna till BUP växer och föräldrar är oroliga.
    Vilka flera insatser och konkreta åtgärder kommer vi att få se med anledning av resultatet på den här undersökningen? Kommer och kan resurserna på att BUP stärkas?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:26

    Tack, talman! Tack, ledamot för frågan. Huruvida BUP:s resurser ska stärkas är en fråga för ÅHS styrelse. Men det är inte enbart BUP som ska arbeta med de här frågorna, barn- och ungdomspsykiatrin ska jag arbeta med de svårare psykiatriska problemen. Här handlar det om bredden, hur vi på ett tidigt stadium kan stödja friskhetsfaktorerna precis som ledamot Söderlund lyfter. Men också att vi vuxna tar ansvar på olika arenor, att ung unga vågar prata och att vi vuxna är beredda och vågar lyssna kring det som pågår i vårt samhälle. Tack!


  • Talman! I maj 2020 debatterade lagtinget en ny strängare djurskyddslag. Ett medborgarinitiativ med över 1 000 underskrifter hade lämnats in och de flesta partier var positiva. Utan en stark djurskyddslag finns det risk att djur far mycket, mycket illa. 7 maj 2020 sade minister Röblom att man på Åland kan ta en blankettlag med intryck från Sverige och Finland och att regeringen under hösten 2020 drar igång en process med tillsättande av en sakkunniggrupp som får tid på sig att se över vilka förändringar som behöver göras och vilka behov som finns på Åland. Hur långt har man kommit?


  • Tack, talman! Tack för den här angelägna frågan. Jag kan säga direkt helt ärligt att den här processen har blivit en aning försenad. Men det betyder inte att den är nedprioriterad på något sätt, det är en oerhört viktig fråga. Det är som ledamoten säger, det var ett starkt engagemang hos ålänningarna och ett starkt stöd i lagtinget för det. Vi kommer absolut att arbeta hårt för att få till en ny djurskyddslag, men processen är försenad. Det pågår nu som lagtinget säkert har sett, rekryteringar till miljöbyrån av ny chef t.ex. När vi har hela besättningen på plats hoppas jag att processen kring djurskyddslagen kommer att kunna snabbas upp.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:29

    Under pandemin har vi fått rapporterat via åländska media om djur som farit mycket illa, får, hästar och kor som till och med hornen växer in i huvudet på, det är verkligen beklämmande läsning. Vi är just nu i en prekär situation där den ohållbara djurhållningen världen över skapar nya pandemier. Min kollega Camilla Gunell kommer att återkomma till det här vid ett senare tillfälle. De här sjukdomarna förlamar hela samhället. Det är inte bara djuren på Åland som far illa av situationen, de far illa på grund av de stängda gränserna och människornas psykiska och fysiska ohälsa försämras av pandemin och många mäktar inte mera med sina uppdrag som djurhållare längre. Vilka konkreta åtgärder ser vi från regeringen?


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:30

    Tack, talman! Vi kommer att påskynda arbetet med den nya djurskyddslagen så fort som det låter sig göras. När det gäller, det som ledamoten är inne på med sjukdomar som sprids o.s.v. är kopplat till hotet mot den biologiska mångfalden om man tar på global nivå. Det kommer alarmerande rapporter från FN gällande det och att det finns en sådan koppling att när vi påverkar och rubbar vår biodiversitet och våra ekosystemtjänster så har de följder som drabbar oss ganska direkt och ganska hårt, det är verkligen någonting att ta på allvar. Gällande djursituationen på Åland tar jag del av de rapporter som ledamoten refererar till och jag står också i kontakt med folk som understryker det.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:31

    Talman! Vi behöver ett skifte av fokus på Åland, som går från skyddandet av djur mot onödig smärta och onödigt lidande till ett främjande av djurvälfärden istället och att djur även ska ges möjlighet att tillfredsställa sitt arttypiska beteende när de är hos människorna.

    Redan vid lagtingets plenum den 14 november 2019 när vi behandlade ett förslag till Ålands budget 2020, höll jag ett anförande om vikten av en ny förbättrad djurskyddslagstiftning. Jag anförde då att det saknades skrivningar om djurskydd och djurskyddslag i den budgeten. Jag saknar fortfarande visioner och framåtsyftande skrivningarna om vad man ska göra för att förbättra vårt djurskydd som vi har på Åland, det har ännu inte presenterats någonting. När kommer lagen till behandling? Det är inte första gången man kan anta att det läggs ner på grund av att det snart är nyval, ministern.


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:32

    Tack, talman! Den sistnämnda kommentaren från ledamoten kan jag direkt dementera, vi närmar oss inte val för det första och för det andra så är det inte alls någonting som finns i mina tankar när det gäller den nya djurskyddslagen. Jag ser tvärtom att när vi påbörjar arbetet ordentligt med den nya djurskyddslagen ska det ske på ett brett sätt där vi hör alla som är berörda, både från tjänstemannanivå, ÅMHM, djurägare och från hela Åland. Jag ser fram emot en bred process där vi diskuterar frågorna på djupet. Jag sällar mig naturligtvis till ledamotens problembeskrivning, vi måste ha en sådan djurvälfärd på Åland som är värd namnet. Tack!


  • Tack, talman! Bomarsund, Kastelholm, Långbergsöda, Degerby, Kung Valdemars Segelled, Postvägen, skärgårdskulturen. Ja det finns många åländska kulturarv som gott kunde kandidera till UNESCOS lista på världsarv. Åland är visserligen redan med i en samnordisk ansökan om att göra klinktekniken i båtbyggande till ett immateriellt kulturarv. Vill vi få till stånd fler världsarv måste vi inse att det skulle behövas en hel del personal för att göra de utredningar som krävs för en ansökan.
    Det finns lyckligtvis andra, mer kostnadseffektiva sätt att lyfta lokala kulturarv. Ett sådant är UNESCOS biosfärområde - ett modellområde för hållbar utveckling genom lokal samverkan. I Finland finns två, i norra Karelen och Skärgårdshavet. Kunde Åland utse Finlands tredje? Min fråga till kulturminister Hambrudd är, hur går arbetet med att lyfta de åländska kulturarven på internationellt plan inom ramen för Åland 100 firandet?


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström för frågan. Ålands landskapsregering, som är som du säkert känner till efter att ha konsulterat självstyrelsepolitiska nämnden beslutat att just anhålla till utrikesministeriet om att Finland för Ålands räkning ska ansöka om associerat medlemskap i UNESCO.
    Vi har tyvärr inte ännu fått svar på vår anhållan men jag vet att vår utvecklingsminister Röblom har varit kontakt med utrikesminister Haavisto i frågan. Vi hoppas naturligtvis på att det ska bli ett positivt svar på vår anhållan. För Åland skulle ett associerat medlemskap i UNESCO vara en mycket fin 100-årspresent. Ett associerat medlemskap som även Färöarna har idag, skulle vara att stärka Ålands självstyrelse på den internationella arenan, men även att Åland skulle vara en del av de främsta internationella trenderna inom utbildning, vetenskap och forskning och skapa ett samarbete och samverkan mellan övriga medlemmar.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Tilläggsfråga | 13:36

    Talman! Ett medlemskap i UNESCO skulle otvetydigt stärka profilen för självstyrelsen och dessutom stärka kopplingen till omställningen till ett hållbart samhälle som vi är på väg mot. Det speciella med biosfärområdena är att de inte är nationalparker, inte områdesskydd, de bygger snarare på ett aktivt förvaltarskap av både naturresurser men också det immateriella kulturarvet tillsammans med brukarna. I ett biosfärområde testas nya metoder för hur vi kan bevara och återhämta naturen samtidigt som människor lever där.
    FN har utsett vattnen runt Åland till ett biologiskt signifikant marint område. Vår särpräglade natur och rötter till en maritim skärgårdskultur är också intressant för betraktaren. Det tillsammans med det systematiska bärkraftsarbetet ger oss ganska goda förutsättningar för att bli ett biosfärområden.
    Hur ser kulturministern på det?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:37

    Tack, talman! Blir Åland upptagna och får ett associerat medlemskap då kan vi faktiskt själva ansöka om att bli ett av UNESCO:s biosfärområden. UNESCO:s biosfärområde handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Göra det på att människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället testar ny kunskap och praktik när det gäller att hantera relationen mellan människan och naturen, att både bruka och bevara. Det är mer intressant utifrån åländsk synvinkel är att inrätta ett biosfärområde det går betydligt mer i den åländska utvecklings- och hållbarhetsagendan. Men först innan dessa tankar om att inrätta ett biosfärområde går vidare väntar vi naturligtvis på ett positivt svar från utrikesministern.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Tilläggsfråga | 13:38

    Tack, talman! Det gläder mig att kulturminister Hambrudd visar samma stora intresse och nyfikenhet för de möjligheter som ges av Åland 100 - firandet och det förhoppningsvis kommande medlemskapet i UNESCO. Vår lokala kultur har en central plats under 100-årsfirandet. Nu om någonsin är det värt att lyfta de kulturarv som Åland särskilt känner stolthet över och som präglat historieutvecklingen. Skärgårdsmiljön och traditionerna bär på unika vittnesmål om vår historia som vi har ett ansvar att vårda för kommande generationer.
    Vi får hoppas att denna nivåhöjning av kulturen får sin förtjänta plats i det kommande kulturpolitiska programmet som sträcker sig längre än 100-årsfirandet.


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:39

    Tack, talman! Vårt kulturarv ska ha en plats i det kommande kulturpolitiska programmet. Kulturens ekosystem är viktigt att värna om och kulturen har mångfacetterade effekter på människors liv och kan ses som en emotionell reglering som kan ge människor kraft och kreativitet i framtiden för åren som går vidare efter hundra år. Tack!


  • Tack! Fru lantrådet har under det senaste åren fått hantera en pandemi bland människor. Som jag uppfattar det har det nu brutit ut en motsvarande pandemi i havet, nämligen sjukdomen IHN som är en väldigt otäck sjukdom som har drabbat åländska fiskodlingar genom yngel och sättfisk som har hämtats från Danmark. Enligt vad jag har erfarit är det här mycket mera utspritt på Åland och bland egentligen samtliga, vad jag förstått åländska fiskodlingar. Det är en mycket större spridning och en mycket allvarligare fråga än som hittills har framkommit i medierna. Den här sjukdomen kan också sprida sig till fria fiskarter som vi har och fångar i våra nät, nämligen lax, gädda, torsk, gös (… taltiden slut).


  • Tack för frågan! IHN-viruset som nu har importerats från Danmark är ytterst olyckligt. Mig veterligen har vi nu kämpat på i hur många år som helst för att få Åland fritt från VHS, åtminstone i åtta år om än 10 för att därigenom möjliggöra också export av fiskyngel till andra områden och när det i princip är inne på slutrakan så kommer nästa utmaning IHN. Från miljöbyrån sida så har man för tillfället ingen byråchef, det betyder att det är avdelningschefen vid hälso- sjukvårdsavdelningen, social- och hälsovårdsavdelningen som är ansvarig för den här hanteringen i första hand. Han i sin tur har med hjälp av Livsmedelsverket i Finland noggrant tagit tag i det här på ett förtjänstfullt sätt och de driver den här processen vidare. Jag har personligen inte informerats om att det skulle finnas en spridning av detta IHN-virus även i andra odlingar, jag kan varken dementera eller bekräfta den frågeställningen tillsvidare.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:42

    Tack! Jag hoppas att landskapsregeringen nu sätter in alla krafter som finns eftersom det här är någonting som drabbar inte bara fiskodlingsnäringen på bred front, det drabbar också hela fiskerinäringen och fisketurismen, till exempel den trolling träff som nu arrangeras snart på Åland kommer också att drabbas av den här virushanteringen. Kan lantrådet bekräfta att om det är så att flera fiskodlingar har drabbats så är metoden att bli fritt från det här, nämligen att slakta all fisk som sedan ska destrueras på ett särskilt sätt och all utrustning därefter steriliseras. Vad är det för kostnader i så fall som vi talar om för branschen och fiskerinäringen?


  • Talman! Jag delar ledamoten Camilla Gunells farhågor kring att det här kan få vitt större konsekvenser än vad vi i dagsläget vet. Man ska arbeta systematiskt i just sådana här frågor och det första är att identifiera problemet, man har identifierat det åtminstone vid en odling. Det kan eventuellt finnas vid en till. Som jag tidigare sa, jag har inte vetskap om det finns hos ytterligare odlingar.
    Vad sedan gäller nödslakt så är svaret ja. Enligt den information vi har fått i dagsläget är det i så fall fråga om nödslakt i första hand. Det är fråga om desinficering av samtlig utrustning och det är också frågan om att odlingen sätts i karantän för begränsad tid. Jag tror att det är sex veckor, men det kan säkert variera det också beroende på ärendets karaktär. Vad gäller finansieringen av nödslakt kan jag inte i dagsläget uttala mig om vilka summor det rör sig om, eftersom man de facto ännu inte vet hur pass utbredd smittan är och vilka odlingar och hur stora fiskmängder det kan vara frågan om.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:44

    Tack! Det låter i alla fall som landskapsregeringen och lantrådet ändå ser att det här kan bli en eskalerande katastrof för det åländska samhället, näringslivet och fiskerisektorn och också alla andra vanliga ålänningar som fiskar till vardagen och därmed en väldigt bred och allvarlig fråga. Jag hoppas att landskapsregeringen återkommer till lagtinget snarast med information om vad det här kan innebära och även hur det kan drabba besöksnäringen och också kommande fisketuristiska evenemang.


  • Tack för det! Jag känner att det finns en ganska stark samsyn här. Det ligger nog i allas vårt intresse att den här frågan hanteras så professionellt och väl som möjligt och det vet jag att den gör med de tjänstemän som vi har ansvariga för det här. Jag vet också att landskapsregeringen med alla till buds stående medel kommer att aktivt och proaktivt försöka verka för att skadan blir så liten som möjligt, både för de enskilda ägarna och för det åländska samhället i stort. Tack!


  • Tack, talman! Polisledningen och styrelsen för Ålands polismyndighet gjorde inför årsbudget 2021 bedömningen att återinförandet av trafikpolisgruppen var nödvändigt för att polisen ska kunna övervaka trafiken, speciellt den tunga trafiken i landskapet och därigenom frigöra resurser till förebyggande och relationsskapande uppgifter, främst i kontakten till ungdomar. Detta också för att delta i samverkan med andra aktörer för att hantera de sociala utmaningar som följer i coronakrisens spår. Trots tidigare politiska löften så ströks detta ur regeringens årsbudget, utan svar på hur de ovanstående utmaningarna ska mötas. Vicelantrådet, kansliministern hur ämnar landskapsregeringen att säkra polisens övervakning av den tunga trafiken, närvaro på landsbygden, i skärgården samt det relationsskapande arbetet till ungdomar?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Påvals.
    När vi stod inför budgeten 2020 var vi medvetna om en ekonomisk nedgång som vi då bara kunde ana oss till. Vi hade då en lång diskussion och är det möjligt att göra de förväntade satsningarna på utökad polisverksamhet också inom trafikövervakningssidan med konstaterade att det fanns inte läge. Inför 2021 vad situationen än mer bister och ledamoten är ytterst medveten om de ekonomiska förutsättningarna. Trots att vi allmänt sett hade gått in för att inte ha utökning av personella resurser överhuvudtaget till följd av det ekonomiska läget, så valde vi ändå att göra en extra satsning på det polisiära. Men den satsningen måste då på grund av ekonomiska omständigheter koncentreras på ekonomisk brottslighet. I och med att vi då förväntades erhålla en för åländska förhållanden enorm mängd brottsutredningar kopplade just till ekonomisk brottslighet. Det är den här typen av avvägningar som varje regering tvingas göra och särskilt när pengarna tryter.
    Vad gäller den specifika fortsättningen och förstärkningen av trafikövervakningssidan är det någonting som vi fortlöpande diskuterar med polisledningen under de månatliga mötena. Idag är väl den uppfattningen att det vi har till buds är till fylles för att garantera ålänningarnas säkerhet på de åländska vägarna, det vill säga att det inte finns överbelastade fordon etc.

    Sedan vet ledamoten, som säkert har fördjupat sig i den här frågeställning också att vi har ett problem i och med att vi inte har den tekniska utrustning som behövs för att bland annat kunna göra de vägkontroller av tyngre fordon som är en förutsättning för en fungerande övervakning.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:49

    Tack, herr talman! De tre största regeringspartierna hade polisens resursfördelning och utveckling som en av sina största viktigaste valfrågor. Ja, vi har ju haft en pandemin. Vi har en pandemi som har kommit i vägen för många vallöften för alla. Men 18 augusti 2020 klubbade polisstyrelsen sin årsbudget för 2021 där trafikpolisen var med. På styrelsemötet deltog även kansliminister Jansson själv, enligt protokoll. När regeringen i slutet av oktober, lite drygt två månader senare presenterades årsberättelser fanns inte trafikgruppen med. Vad hände under den här tiden? Var inte styrelsen medveten om de utmaningar som kansliministern visste om? Eller vad hände under de här månaderna? Vad hände som kansliminister Jansson inte visste i augusti?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:50

    Tack för tilläggsfrågan. Vad som händer? Ja, det som händer är att jag är inbjuden emellanåt i alla fall att delta i polisstyrelsens möten där vi för en allmän diskussion om utvecklingen och behovet av olika satsningar också innan det polisiära. De möte som ledamoten hänvisar till minns jag mycket väl, jag var med och delaktig i en del av mötet på förmiddagen där det fördes en allmän diskussion om just de bevekelsegrunder för utökad satsning på trafikövervakningen som ledamoten nämner. Då kunde jag naturligtvis inte göra annat än hålla med om behovet. Sedan är det polisstyrelsen att behandlade den frågan efter att jag hade avlägsna mig och tydligen då, som ledamot sett från protokollet också ansåg att den satsningen bör göras. Den här satsningen ligger alltså på landskapsregeringens bord när vi tar oss an budgetförslaget för 2021 i augusti några månader senare (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:51

    Tack, herr talman! Tackar för svaret. Det är bra att kansliministern har ett svar på det för styrelsen har inte haft det. Jag är fundersam över hur det står till med myndighetskontakten inom landskapsregeringen för det verkar som att det är olika budskap som har kommit fram. Behovet av relationsbyggande arbetet och ungdomspolisen kvarstår, vilket skulle kunna ha släppts fram genom den här satsningen på trafikpolisen som har efterfrågats. Sannolikt har pandemin gjort situationen lite mer akut ännu än vad den var för ungdomar och familjer som mår illa.
    Hur kan vi lita på att landskapsregeringens kommande budgetförslag är bättre förankrade med myndighetsstyrelserna så att man undviker kommunikationshaverierna som detta till synes ändå är? Varför har vi en myndighetsstyrelse och de inte har en reell möjlighet att styra sina myndighet genom budget?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:52

    Svaret på den frågan ledamot Påvals är att det är någon som måste ta det slutliga ansvaret, det faller på landsrådet och ministrarna att göra den sammanvägda bedömningen vad är möjligt utgående från begränsade resurser. Med tanke på den debatt som fördes här i salen så sent som i måndags, där det kritiserades att man har låtit kostnaderna utvecklas, kostnader som de facto hör ihop enbart med löner, pensionshöjningar så är det ju lite märkligt att få kritik över att man inte har satsa ännu mera.
    Kommunikation har funnits där i den formen att det sker en naturlig återrapportering från oss. Jag har möten och avstämningar med polisordföranden i polisstyrelsen. Den vägen är enda sättet vi kan kommunicera. Slutansvaret landar hos ministären och den bedömningen får vi ta och göra varje år. Tack!


  • Talman. Det brinner i alla knutar nu för lantrådet. En av de avgjort viktigaste frågorna just nu, men även i framtiden är den som gäller näringspolitiken och hanteringen av skattegränsen och tullkodex. Ansvaret är delat mellan finans- och näringsavdelningen. Frågan engagerar och bekymrar också flera utskott till lagtinget. Både finans- och näringsutskottet och självstyrelsepolitiska nämnden. Hela frågan känns som en hal gädda, har vi grepp om den eller inte? Lantrådet har både det övergripande och huvudansvaret, jag vill veta hur lantrådet bedömer situationen och hur strategin ser ut och vad som händer härnäst?


  • Tack, talman! Tack för frågan.
    Jag delar den analysen att det är en fråga som engagerar inte bara landskapsregeringen och oppositionen utan i princip hela det åländska samhället. Alla, både på individnivå och på företagsnivå, har ett behov av att skattegränsen är så smidig och så lätthanterlig som möjligt. Vi har internt i landskapsregeringen en arbetsgrupp som arbetar med frågan, där vi också har en del externt folk härifrån Åland som finns med där vi nu sitter och tittar på i princip några olika lösningsmodeller hur man eventuellt skulle kunna underlätta den här situationen. Jag talade senast med Helsingfors på förmiddagen och även där är man mycket medveten om att det här rör inte bara några prenumerationer som någon kanske har trott, utan det här är en fråga som är viktig för hela det åländska samhället. Den är svår. Jag vill inte se att den är som en hal gädda, men den är knepig. Det finns olika framtidsscenarier som behöver processas vidare och där man sedan behöver göra en SWOT-analys på dem, titta på möjligheterna och hoten. Vi får sedan återkomma till i första hand självstyrelsepolitiska nämnden och i andra hand till lagtinget för att efterhöra vägkost efter att vi arbetat fram ett förslag.


  • Talman! En arbetsgrupp är väl sin sak och att man tar del av de erfarenheterna som finns i det åländska samhället. Vi är förstås också fullständigt medvetna om att tjänstemännen i förvaltningen jobbar mycket hårt. Det går heller inte att bortse från att man måste ha politiska kontakter och det behövs nu både politiska diskussioner och påtryckningar. Vi vet att riksdagsledamot Löfström har fört diskussioner med tidigare finansminister Vanhanen, men nu har ett byte skett och det finns en ny finansminister Saarikko som har tillträtt. Finns det nu konkreta planer på att träffa finansminister Saarikko? Statsminister Marin är på väg till Åland för att inleda självstyrelsejubiléet, är det här en fråga som kommer att vara på agendan?


  • Talman! Om jag börjar med det sistnämnda så föregår fortsättningsvis en diskussion med Helsingfors vilka ärenden som ska ligga på agendan när statsminister Sanna Marin kommer. Man har haft ganska tydliga önskemål från hennes tjänstestab vad man tycker att man kan lyfta in i den korta tid som finns för diskussioner mellan landskapsregeringen och statsminister Sanna Marin. Den delen avstår jag helt enkelt från att kommentera eftersom den fortfarande ännu inte är helt klar.
    Den andra delen vad gäller byte på finansministerposten till Annika Saarikko, så har jag förmånen att redan nu ha en bättre kontakt med henne. Jag har träffat henne och diskussionen och dialogen fortgår där också. Vi har inte ännu ett spikat möte av förekommen anledning, men jag har ett besök inplanerat i Helsingfors i juni och jag hoppas i samband med det ha en möjlighet att träffa henne för en avstämning. Det är egentligen två saker som ligger på bordet som bedöms som mest akuta, självstyrelselagsrevisionen är den ena och det här i den andra frågan.


  • Talman! De politiska kontakterna är oerhört viktiga i det här sammanhanget. Huvudansvaret för den praktiska hanteringen ligger på landskapsregeringens finansavdelning. Under förra mandatperioden identifierades tydliga behov på finansavdelningen, finansavdelningen är under resurserad och det fanns också behov att stärka kompetensen i skattefrågor. En tjänst som biträdande avdelningsjurist inrättades och den har inte tillsatts. Det skulle vara bra om lantrådet kunde förklara varför. Det har dessutom kommit till min kännedom att finansavdelningens ytterst kompetenta jurist och som har haft huvudansvaret för skattegränsfrågorna och tullkodex nu slutar. Hur tänker landskapsregeringen reda upp den här situationen? Jag vill betrakta den i det närmaste som en kris.


  • Talman! Krisbegrepp är relativt, jag vill inte ta den här frågan så långt. Däremot tillstår jag gärna att den är komplicerad. Vad gäller tillsättningen av nya tjänster, oberoende om de har varit inrättade tidigare eller inte så beslöt vi i samband med pandemin när vi tillträdde och alla resurser mer eller mindre behövde sättas på den hanteringen att vi fryser allting, även fast tjänsterna har funnits inrättade så har vi inte tidigare tillsatt dem. Nu kommer vi in i ett annat i ett annat, så att säga forum så nu får vi väl se då hur det hur det hanteras bäst. Ena sidan med fokus på de här frågorna där jag har en stark samsyn att det här är viktigt, å andra sidan det sparbeting som även liberalerna har fört fram med minskning av 200 tjänster inom offentlig sektor.


  • Talman! Minister Hambrudd. Den minskade rörelsen hos barn och unga är en av samhällets stora utmaningar. Stillasittandet skapar långsiktiga konsekvenser för både den psykiska och fysiska hälsan och den stora växande klyfta som breder ut sig i samhället och som på intet sätt är ett Ålandsproblem, klyftan mellan de som rör på sig och det som är mycket stillasittande. Göteborgs universitet publicerade i april en studie som förstärker misstanken om allt detta, rörelsen har minskat skärmtittandet har ökat under pandemin. Trenden förstärks och även gruppen som rör på sig lite äter även sämre, speciellt i gruppen äldre barn. På vilket sätt arbetar landskapsregeringen i frågan? En fråga som i högsta grad påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa, (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för frågan Det här är en fråga som ledamot Holmberg är väldigt engagerad i. För det första så har vi tack och lov en otroligt aktivt föreningsliv. Men under pandemin har det gjorts restriktioner som gör att föreningsverksamheten, aktiviteten inte har kunna fortgå som vanligt. Det som vi har prioriterat på landskapsregeringen är att motion, kultur och sådan verksamhet inriktad just för unga att de ska kunna utföra sin verksamhet fortlöpande.

    Det andra utifrån den nya läroplanen, det är inte utökning av idrott och motion men däremot att man försöker skapa mer rörelse i själva undervisningen. Där kommer landskapsregeringen även under hösten att ha inspirationsföreläsningar för lärare, hur man kan använda rörelse också som en metodik i undervisningen. Inom miljö -och hälsovårdsavdelningen har vi också en folkhälsostrategi som har påbörjats, där är det landslagsläkaren som egentligen ska hålla i det men han har varit väldigt upptagen med annat just nu. Nu har vi i alla fall påbörjat arbetet och planeringen inför hösten hur vi ska utveckla en åländsk folkhälsostrategi. Där är det viktigt att barn och unga även är med just kring rörelse och naturligtvis också om kost och motion men också gällande den sociala aspekten som är lika viktig i det här sammanhanget.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 14:03

    Tack, talman! Slående statistik från den undersökning som Göteborgs universitet gjorde som riktade sig mot närmare 30 000 individer, det är den socioekonomiska effekten alltså att 51 procent av barnen till låginkomsttagare var fysiskt aktiva på sin fritid. Medan 83 procent av barnen till höginkomsttagare var fysiskt aktiva. Vi ser en rejäl klyfta i samhället, en klyfta som också sätter spår i utbildningsnivåer och i hur väl man tacklar arbetsmarknaden, det här är en svårighet. Det här tog vi fasta på i rådet i idrott, motion och hälsa under förra perioden och ville gärna se hur vi kunde implementera islandsmodellen på Åland, göra en åländsk variant. Men jag vet också att landskapsregeringen inte tänker gå vidare med den, kan ministern besvara varför?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 14:04

    Tack, talman! Den direkta fråga utifrån islandsmodellen om landskapsregeringen avsåg gå vidare, jag har inte sett att den har varit på mitt bord, kunde de varit på en annan avdelning?
    Gällande islandsmodellen, jag vet att Holmberg vurmar väldigt mycket för den modellen, det har också kommit statistik och forskning från Island att där gav det väldigt gott resultat, inledningsvis. Det var ett bekymmer med att barn och unga var sent ute på kvällen, man uppfattade att det var bristande föräldrarelationer och kontakter, samt att narkotika och alkoholbruket hade ökat lavinartat på Island. När man införde islandsmodellen gav det väldigt positivt resultat. Nu har tyvärr bilden ändrat sig även kring det. Men islandsmodellen är absolut (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 14:05

    Tack, talman! Det blir så att samhället ska ta ett allt större ansvar, kanske också ett föräldraansvar. För sist och slutligen handlar det om ett föräldraansvar men det handlar också om att man ärver ett socialt ansvar, det som mamma och pappa gör så gör man själv. Gör inte mamma och pappa någonting fysiskt så gör kanske inte barnen någonting fysiskt. Därför står islandsmodellens del där man som barn och ungdom har möjlighet att välja en fysisk aktivitet eller en kulturell aktivitet efter skoltid, det skulle plocka med alla att man skulle minska den här klyftan. Plus att den socioekonomiska skillnaden inte skulle vara så påverkbar. Undervisnings- och kulturministeriet kom i våras ut med en grundlig rapport och rekommendationer om att 7 - 17 åringar ska röra sig minst 60 minuter varje dag. På vilket sätt och vilka rekommendationer förs ut på Åland?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 14:06

    Tack, talman! Det som ledamoten lyfter upp här, föräldraansvar att det blir mer och med ett samhällsansvar. Det anser jag är en väldigt farlig utveckling. Naturligtvis ska det vara ett samhällsansvar, men det är lika viktigt med ett föräldraansvar. Utifrån den kopplingen som ledamot Holmberg gör här att man kan se likheter i gällande socioekonomisk bakgrund att det påverkar. Precis lika sant som ledamot Söderlund tidigare lyfte upp kring sexuella trakasserier, våld i hemmen så finns även samband där. Där handlar det helt enkelt om hur kan vi på ett tidigt stadium nå föräldrar och ge dem stöd så att de kan utveckla sig i sitt föräldraskap så att vi bryter de socioekonomiska följderna som följer med i utanförskapet.


  • Tack, talman! Vi är i tider av mycket hög arbetslöshet, historiskt hög arbetslöshet och samhället har i de tiderna två alternativ. Det ena är att låta folk fortsätta vara arbetslösa och det andra är att försöka med alla till buds stående medel sysselsätta människor. Sysselsättningen kan förstås vara av olika karaktär och de enskilda individerna som har hamnat i arbetslöshet har förstås olika behov. Men det finns en sak som vi vet att bidrar till att öka kompetensnivån, stärka samhället och också i en mogen ekonomi bidra till en utvecklad BNP för samhället. Det är högre utbildningar. Det finns en direkt korreleans mellan BNP-utveckling och andel högutbildade individer. Vi har en egen högskola på Åland.


  • Tack, talman! Det ska bli intressant att höra fortsättningen på ledamoten Zettermans resonemang, men jag kan konstatera så här långt i alla fall att landskapsregeringen ser en stor resurs i högskolan på Åland. Vi har tagit ett fast grepp kring utvecklingen av densamma och skyndar på processen med bolagiseringen av den. Det är massor med underprocesser som ska gå hand i hand och parallellt där vi nu har kommit i hamn med många av dem och vi har flera på kommande. Vi jobbar aktivt under ledning av en styrgrupp med representanter från högskolan och landskapsregeringen som driver på den frågan. Vi har också intentionen att revidering av högskolelagen ska påbörjas då kommer vi att möjliggöra för högskolan att utbilda på masternivå, vilket jag efterlyst under många år. Vi är glada att vi kan komma igång med den biten. Vi ser högskolans roll till nystarten av Åland och som en viktig funktion i omställningen till ett hållbart samhälle och i att hålla upp attraktionskraften för Åland i framtiden.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 14:09

    Det blir den första frågan, jag missade tiden kapitalt där. Som en kommentar först till det om ministern svarade på så kan man konstatera att jo, det är bra att man har möjligheten till masters nivå i den lagrevideringen behöver man också förstås möjliggöra utbildning på engelska så att man kan ha större samarbete. Frågan om de lokala kollektivavtalen behöver man noggrant analysera vad effekterna skulle bli att övergå till det finska kollektivatalssystemet.
    Men till min fråga, vilka beställningar har landskapsregeringen gjort av högskolan när det gäller nya utbildningsplatser och har man gett direktiv om att ändra i dimensioneringen av den befintliga, kommer vi att se fler utbildningsplatser på något program i höst?


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 14:10

    Tack! Redan i inledningen av pandemihanteringen kopplade vi in högskolan. Vi bad dem ta fram olika paket som de skulle kunna erbjuda som en del i de sysselsättningsfrämjande åtgärderna, vilket högskolan också gjorde. Landskapsregeringen tillhandahöll också ytterligare resurser för den delen av verksamheten. Det fortsätter också under detta år. Högskolan ska ytterligare intensifiera sin kontakt med Ams och marknadsföra möjligheterna till studier vid högskolan, till dem som kan tänkas vara i behov av det och ser det som en passande form. Jag är också i återkommande kontakt med högskolan vad gäller dimensioneringen av olika utbildningar. Än så länge så har jag inte fått några sådana signaler att vi behöver ytterligare utöka de linjerna som finns.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 14:11

    Talmannen Det handlar också om en politisk vilja och den linje som i huvudsak har i åtanke är utbildningen inom informationsteknik, alltså det arbete som man vill se gällande digitalisering. Vi har sagt flera gånger att den personalresursen blir uppslukad omedelbart av arbetsgivarna. Vi vet att det behövs mer kompetens inom ämnesområdet. Det torde vara ett starkt söktryck till en sådan framtidsutbildning. Är det högskolan som ska driva den frågan? Är det inte landskapsregeringen som borde ha varit tydlig med att inför det digitala kliv som man ser att man behöver göra att man också skulle ha utökat antal platser? Det är alldeles försent att påbörja ett sådant arbete i höst, det är på gränsen till sent nu och snart börjar de administrativa semestrarna och skolorna går hem. Ska man ha insatser gjorda borde de redan ha varit genomförda.


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 14:12

    Landskapsregeringen är tydlig i vilken riktning vi vill arbeta när det kommer till den här frågan, digitalisering är en av våra fokusområden och det är klart att högskolan uppfattar de signalerna. I min kontakt som jag har med högskolans ledning har jag ställt frågan uttryckligen om it-utbildningen och deras bedömning är att det inte behövs. Däremot pågår det andra olika diskussioner och initiativ inom landskapsregeringen på vilka olika sätt vi skulle kunna stärka den åländska it-utbildningen och med olika projekt och annat, det kommer vi förhoppningsvis att kunna återkomma till. Vi har visat vägen att det är det här vi ska vi ska satsa på. Men det som ledamoten har rätt i att vi måste hålla en nära kontakt med våra utbildningsinstitutioner, vad är behoven och vad kan vi göra?