Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när an anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Talman! Vi har nu nåtts av beskedet om att M/S Rosella inte längre ska gå rutten Kapellskär - Mariehamn. Ett beslut som förstås inte landskapsregeringen har fattat utan ett bolag som har rätt att fatta de affärsmässiga beslut som man vill fatta. Det till trots så får det stora komplikationer på hela samhället för de som arbetspendlar men också för turismen. Har man från landskapsregeringen gjort några första analyser av hur turist-Åland kommer att påverkas av beskedet om att M/S Rosellas turer försvinner? Har man några åtgärder som man planerar vidta från samhällets sida?


  • Tack, talman! Nyheten om att M/S Rosella såldes till Grekland kom i slutet på förra veckan, torsdags eftermiddag. Man ska inte ta alltför förhastade slutsatser av detta ännu. Vi behöver låta marknaden agera och reagera till den nyhet som har kommit. Det finns många olika tänkbara scenarier hur en trafik mellan Mariehamn och Kapellskär kan se ut i framtiden. Jag är helt övertygad tillsammans med landskapsregeringen om att den linjen, den kortrutten mellan Mariehamn och Kapellskär är viktig och oerhört viktig för hela Ålands liv och leverne. Framförallt för turismen under högsäsong som vi vet att Rosella under de senaste åren har transporterat mellan 700 till en miljon turister årligen.

    Nu handlar det om att inte göra någonting förhastat. Det handlar om att samla krafter. Det handlar om att tillsammans med branschorganisationer och hela Åland sätta sig ner, sluta upp bakom och se till att vi för framtiden även har långsiktiga transporter just med den kortrutten.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 13:04

    Talman! Jag har full förståelse för att näringsministern i det här tidiga skedet inte kan ge några detaljerade uppgifter. Men det är viktigt att diskutera frågan också i den här salen. Det får vi säkert möjlighet att återkomma till vid senare skeden också.

    En av de saker som var förvånande för många var att sommaren när coronarestriktionerna slog till faktiskt var en väldigt, väldigt bra sommar för det åländska näringslivet, restaurangbranschen och för handeln. Då hade man väldigt starkt riktade insatser från Visit Åland till just den inhemska marknaden. Vad jag kan förstå har landskapsregeringen beslutat att också marknadsföringsinsatserna ska riktas till den svenska sidan för den kommande turistsäsongen. Oro uppstår det förstås ifall man marknadsför sig mot ett område där man har svårt att ta sig till Åland på ett enkelt sätt.
    Hur ser näringsministern på det, borde Visit Åland marknadsföringspengar åter ställas om till den inhemska marknaden?


  • Talman! Som jag sade i mitt förra inlägg ska vi inte göra någonting förhastat. Det har gått några få dygn sedan beskedet kom ifrån det börsnoterade bolaget. Att på så kort varsel slänga om marknadsföringsinsatserna mot Sverige som är en väldigt viktig marknad för Åland, vi har varit borta från den marknaden de senaste drygt två och en halv åren och det är oerhört viktigt att vi ser till att Åland finns på den svenska medborgarens medvetande och hjärta också i framtiden. Jag hoppas och tror att vi inte ska göra någonting åt den summan utan kanske till och med utöka den för att få ännu mer turister till Åland i framtiden. Jag är också övertygad om att det kommer att finnas en tur mellan Kapellskär och Mariehamn i framtiden och tror man på det så finns det ingen anledning att dra bort någon marknadsföringsinsats mot Sverige just nu.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 13:06

    Talman! Det tror och hoppas jag också att linjen Kapellskär - Mariehamn kommer att återuppstå, frågan är ju snarare när. Även om jag tycker att ministern gör rätt i det att man inte nu snabbt över en helg vidtar några starka åtgärdsstrategier tror jag nog att man också från den offentliga sidan med landskapsregeringen i spetsen behöver fundera på vilka åtgärder man ska ta.

    De senaste åren och den här vintern kommer inte att vara något lätt för det åländska näringslivet. Likviditetslån som man tog under coronapandemin ska återbetalas, kostnaderna stiger i alla led för alla samtidigt som hushållens köpkraft minskar. Det är av allra högsta vikt att vi får in köpstarkt kapital till Åland under den kommande turistsäsongen. Om det kräver ytterligare marknadsföringsinsatser för den finska marknaden så kommer liberalerna att bistå ett sådant förslag.


  • Tack, talman! Återigen det är en nyhet som slog ner som en stor överraskning i slutet på förra veckan. Det har gått några dagar, men redan nu är aktionsgruppen inkallad, möten mellan olika hamnbolag inbokade framöver, som också ledamot Zetterman vet.
    Det här är en fråga som diskuteras egentligen kontinuerligt från morgon till kväll och även nattetid från landskapsregeringen sida. Det är en oerhört viktig fråga för hela Åland.

    Nu har vi gått igenom två år av pandemikris. Vi har det senaste året levt med ett krig i Europa i vår närregion och det här är tredje utmaningen som står framför landskapsregeringens dörr. Men som jag sagt många gånger tidigare, när det kommer stora utmaningar så finns det också stora möjligheter och vi kavlar upp ärmarna och jobbar hårdare från landskapsregeringens sida.
    Vi tror på Åland, vi tror på en attraktiv destination och vi tror att inflyttningen fortsättningsvis kommer att öka.


  • Tack, talman! Självstyrelselagen, vad händer nu med den? Det har gått tre och ett halvt år och vi upplever ganska kalla vindar i relationerna till Helsingfors. I många, många festtal under många, många år både från rikets sida och åländsk sida, så är den nya självstyrelselagen någonting vi har sett fram emot. Men resultatet är däremot väldigt ynkligt. Får vi möjligen en arbetsgrupp innan den här mandatperioden är klar så är det kanske det högsta målet vi har kommit till. Hur ser läget ut med självstyrelselagen?


  • Talman! Tack för frågan. Det är inte bara tre år som vi har försökt få till stånd en ny självstyrelselag. Det är väl snarare så att det är tolv och ett halvt år som vi nu har hållit på mer eller mindre lyckosamt. Vissa delar har brutits ut under tiden, men den stora revideringen kvarstår. Jag hade faktiskt senast i dag en diskussion till Helsingfors angående tillsättande av arbetsgruppen. Vi från åländsk sida, landskapsregeringen har beredskap att med mycket kort varsel bistå i detta arbete. Men frågan är anhängiggjord i Helsingfors igen och vi väntar som sagt besked därifrån.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:10

    Frågan är alltså vad man kan förvänta sig att ska kunna hända. Efter jul och kanske redan nu är valarbetet igång. Det är riksdagsval i riket den andra april. Vi själva går till val på Åland i höst.

    Med tanke på att den här arbetsgruppen då ska vara någon slags livlina från den här mandatperioden till nästa så är det ju väldigt viktigt att den kommer på plats och att den också har ett mandat att agera. När lantrådet funderar på nästa steg i processen, vad borde Ålands krav vara för att få till stånd ett förnuftigt arbete? Vilka analyser gör man av processen så här långt? Är det någonting vi borde ha gjort annorlunda?


  • Talman! Med facit i hand kan man alltid reflektera och fundera hur man borde ha gjort. Vi borde kanske inte haft parlamentariker i gruppen om vi går längre tillbaks i tiden. Från vår sida gjordes ett föredömligt gott arbete medan intresse kanske från från rikets sida var tämligen begränsat.
    När det sedermera inte fanns förankrat hos ministerierna så på något vis gavs ministerierna tolkningsföreträde framom vad ålänningarna själva tyckte, men det är historia.

    I den bästa av världar behöver inte det kommande riksdagsvalet påverka den här processen negativt. Därför att tanken är att den nu sittande regeringen, tillsammans med landskapsregeringen ska ta fram en arbetsgrupp. Tanken är att arbetsgruppens ordförande ska vara politiskt oberoende och ha fullt stöd också från från rikets sida, likaväl som från åländsk sida. Det är också tänkt att sekretariatet inte skall vara direkt kopplad till justitieministeriet utan att det ska finnas en samsyn kring den frågan vem som för pennan, så att säga. Vi har från landskapsregeringen sida redan för över ett halvår sedan givit förslag både på medlemmar i den här gruppen och också hur uppdraget kan utformas. För tillfället ligger bollen i Helsingfors.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:13

    Detta betyder nu att det är först 2028 som en ny självstyrelselag kan se dagens ljus, det är ganska många år till dess. Jag tror för min del att det är viktigt att man gör en analys av vilka arbetsmetoder vi har använt från åländsk sida och diskuterar dem med motparten så att man hittar en vettigare modell för arbetet både på tjänstemannanivå och politiskt. Mot bakgrund av det så behöver man ju kanske justera arbetsmetoderna. Om vi tittar på de sista tre och ett halvt åren när lantrådet har haft ansvar för den här processen, finns det någonting i analysen och reflektionerna kring den egna rollen, nu skylls allt fel på rikets representanter. Men finns det några reflektioner som lantrådet gör om landskapsregeringens roll i det här misslyckandet som nu är ett faktum?


  • Talman! Med facit i hand kan man säkert ha resonerat annorlunda och också agerat annorlunda. Jag kan personligen tro att det är två saker som har påverkat den här processen ytterst negativt. Det första är pandemin och då menar jag inte pandemin som sådan. Den gjorde ju att riksregeringen tillika med oss hade händerna fulla med andra frågor än kanske självstyrelselagsrevisionen, resultatet av dem blev ju också att vi inte kunde träffas. Du kunde inte sitta ner under informella former, skapa kontakter med nya ministrar och deras tjänstemän. Det är en sak som har varit olyckligt. Jag märker redan nu sist jag var i Helsingfors hur mycket bekanta man börja få och hur lätt det går att föra diskussionerna oberoende vilket forum det är. Det här har inverkat negativt på processen.

    Det är andra som har varit ytterst olyckligt, men det är ju ingenting som någon kan lastas för, är att det har varit stort utbyte av statssekreterarna till ansvariga ministrar. Jag tror faktiskt inte att vi har en enda kvar från från början sen vi var dit och som vi lärde känna. Det är också sådant som har varit interaktionen på okänt vatten från början så försämrar det också läget.

    Men det är klart vi kan alltid bli bättre och jag har ingen personlig prestige i det här på något vis. För mig är det oerhört viktigt att vi skulle skulle komma vidare. I det allt kärvare klimat som är, inte bara inom landets gränser utan i hela hela världen, så är det viktigt att vi har så mycket som möjligt egna redskap att förvalta och utveckla vår egen vardag och vår självstyrelse.


  • Talman! Vi vill ha fler inflyttade till Åland. Det säger vi ofta, och det arbetar vi ofta och mycket med. Men sällan pratar vi om hur de inflyttade ska känna sig välkomna och hur vi integrerar dem och får dem att bli aktiv medborgare i det åländska samhället.
    Men vem sköter integrationen i vårt samhälle?

    Ansvarsfördelningen uppfattas idag som oklar. Efter att KST öppnade sina dörrar har frågan om vem som sköter integrationen bollats mellan aktörer. Många kommuner vill att KST ska åta sig största delen av det lagstadgade ansvaret, men det här är problematiskt eftersom integration inte bara är socialpolitik.
    Landskapsregeringen har ett ansvar att samordningen mellan aktörer och tillsyn av lagstiftning fungerar. På vilket sätt arbetar landskapsregeringen för att klargöra ansvarsfördelningen inom integrationsområdet?


  • Tack talman! Tack ledamot Holmström som ställer den här viktiga frågan. I den åländska integrationslagstiftningen är kommunerna naturligtvis en central aktör, förutom landskapsregeringen och AMS utifrån lagstiftningen. Ansvarsfördelningen för integrationsområdet på Åland uppfattas i dag, som ledamot Holmström lyfter naturligtvis väldigt bekymmersamt. Lagen är tydlig att kommunerna har ett lagstadgat ansvar för integration. Om sedan kommunerna väljer att KST ska ha ansvaret för att upprätta t.ex. inledande kartläggning så är det upp till kommunerna att bestämma om de vill föra över det till KST. Jag håller med det som ledamot Holmström lyfter att KST har ansvar kring socialvården. Det är så mycket annat som är otroligt viktigt i integrationsfrågorna, eftersom vi nu ska komma ihåg att många av de som flyttar till Åland, våra nya ålänningar är arbetskraftförsörjning och har inte något behov av de tjänster som KST och socialvården erbjuder.

    Landskapsregeringen kommer nästa vecka att ha ett möte tillsammans med både kommuner och KST för att resonera och diskutera kring den här frågan. Sedan kan det naturligtvis vara så att det behövs ytterligare stöd som t.ex. ett AMIF-projekt som skulle kunna hjälpa till, men då är det också viktigt att så många aktörer är med för att kunna vidareutveckla den här oerhört viktiga saken.


  • Ledamot Simon Holmström Tilläggsfråga | 13:19

    Talman! Enligt integrationslagen ska alla som har behov av det få integration på olika sätt vare sig det gäller arbetsmarknadsstöd, socialvård eller något annat ska få en integrationsplan. KST upprättar den bara för sina klienter, AMS bara för sina. Sedan finns det de som faller utanför de ramarna också, exempelvis barn och unga eller personer som är familjelediga. Här finns ingen myndighet som hanterar just dem. Dessutom är de integrationsplaner som utarbetas ofta väldigt fattiga på innehåll. Det kan handla om att man bara att man ska lära sig svenska. Vi kan mycket bättre. Landskapsregeringen ska enligt budgetförslaget för 2023 ta fram underlag för en ny lagstiftning. Min fråga till minister Hambrudd är om det finns ett intresse av att förtydliga lagstiftningen vad gäller arbetet med integrationsplaner och göra dem kvalitativa och omfattande?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:20

    Tack talman! Det är oerhört viktigt att skilja mellan inledande kartläggning och integrationsplan, det är den inledande kartläggningen som är viktig och ska erbjudas. Sedan kan det vara så att man behöver göra en integrationsplan om det anses nödvändigt. En introduktionsprogram ska också göras eller har rätt till att göras om den som har flyttat hit är en barnfamilj eller en plan enbart för barnet, det har en stor skillnad kring.

    Både lagen och landskapsregeringens program är främjande integration, den avses att ses över under 2023 precis som det skrevs i budgeten. Utifrån det kommer det med all säkerhet att lyftas ytterligare.


  • Ledamot Simon Holmström Tilläggsfråga | 13:21

    Talman! Det är fint att många steg tas här och att man ser problematiken och försöker hitta lösningar. Det finns väldigt mycket man kan göra på det här området. De som kommer till Åland behöver kunskap om hur samhället fungerar, behöver lära sig värderingar och också kunna bidra med sina kunskaper och värderingar till de åländska samhället. Bara en sådan sak som att boka tid på ÅHS i deras tidbokningssystem på ett annat språk än svenska är svårt. Svenska medborgare har svårt att komma in i detta samhälle väcker också frågor.

    Mariehamns stad ska startar ett integrationshus som ministern påtalade med “en-dörr-in-principen”, oavsett vad man har för behov kan man komma dit och om de inte kan hantera det där kanske man kan bli vidareförmedlad. Här är det viktigt att landskapsregeringen ser till att aktiviteter sköts att det inte görs dubbelarbete att man kompletterar varandra. AMIF-projekt och andra projekt vore intressant att veta om landskapsregeringen (… taltiden slut).


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:22

    Tack, talman! Vi har redan träffat Mariehamns stad utifrån deras tankar kring detta integrationscentrum, eller en dörr in.
    Just nu har vi också ett pågående arbete för att träffa flera aktörer som kommuner, Ålands näringsliv, tredje sektorn för att identifiera om vi kan ansöka om ett gemensamt AMIF-projekt. Precis som ledamoten lyfter så är det är viktigt att det inte görs en form av dubbelt arbete utan vi behöver hitta en samverkan här.

    I grunden har alla människor liknande behov och kan vi säkerställa och underlätta för nya ålänningar att komma hit att integreras i samhället och välja att stanna kvar och bosätta sig är det en stor vinst. Det här är ett jätteviktigt viktigt humankapital.


  • Tack, herr talman! 49 procent av dem som som börjar vid högskolan tar inte examen inom utsatt tid. Det tycker också regeringen är för låg och har nu satt examensmålet till 58 procent, om jag förstått det rätt. I finansieringsmodellen för högskolan finns resultatmål med och det är bra. Det är märkligt att utexaminering, det viktigaste resultatmålet som jag ser det inte funnits med tidigare.

    De populära utbildningarna, såsom informationsteknik där tar bara 35 procent sin examen. Många får jobb redan innan studierna är klara. Från skolan säger de att det finns en risk också inom sjöfartsprogrammet att de studerande får jobb innan studierna är klara. Jag ser ingen risk i det. Tvärtom.

    Första frågan är hur skolans resurser är uppbyggda? Är de uppbyggda för 10 procent eller 49 procent? Den andra frågan är om regeringen vill ha målet 58 procent, hur har man då (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Eriksson. Nu förstår jag inte riktigt frågan med tio procent. Vi kan säga så här att studerande slutar inom högskola och universitetet det hör tyvärr till vanligheten, för Ålands del är det inget undantag. Genomströmningen ligger precis som ledamoten sade 49 procent. Medeltalet i Finland är ca 46 procent.

    Oaktat avhoppen sker i början på en utbildning, det kanske är bra men det hör till vanligheten. Men det som är viktigt är att göra utvärderingar. Här arbetar faktiskt högskolorna med ett strategiskt arbete för att se vad innehåller kursutvärderingarna och programutvärderingen så att man noggrannare kan göra analyser så att utbildningsprogrammet också attraherar de studerande, att det kommer sökande och vilka kurser man lägger in i början så att man också blir motiverad till att slutföra själva utbildningen.


  • Ledamot Anders Eriksson Tilläggsfråga | 13:25

    Sade jag 10 procent sade jag fel, jag menade 100 procent full beläggning visar vid 49 procent, så hur är resurserna uppbyggda? Hur har man analyserat orsaken till utexamineringsgraden? Om vi spinner vidare på det så undrar jag vad är styrelsens roll? Vi vet att nuvarande styrelse tillsattes på ett sätt som är lite fult sätt där både ordförande och viceordförande avsattes. Kontinuiteten blev lidande och som vi alla sett så fungerar inte riktigt styrelsearbetet.

    Den andra frågan jag vill ställa, hur är kvaliteten på sjöfartsutbildningen? Branschen skriker efter arbetskraft av 16 platser är tio besatta och många elever har varit missnöjda och slutar och söker sig till Åbo och Kalmar. Här finns det en hel del att göra, så min fråga vad tänker regeringen göra därvidlag?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:26

    Tack, tack ledamot Eriksson. Du sade att styrelsen avsattes, två stycken begärde att få avgå bara ett förtydligande. Vi har inte avsatt någon från själva styrelsen.

    Högskolan har just nu ett pågående nytänk och arbete, de har också tagit fram ett viktigt strategidokument som ska gälla från 2023 till 2030. Där det verkligen handlar om att gå igenom de linjer och program som finns på högskolan och göra dem så attraktiva som möjligt. Det som ledamot Eriksson nu lyfter kring sjöfartsutbildningen t.ex. där behöver man göra en bevakning kring närregionerna kring hur har de gjort utbildningen och ha samarbete med andra högskolor för att de linjer man har (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson Tilläggsfråga | 13:28

    När det gäller styrelsen tänkte jag i början på denna mandatperioden, ingen skugga över minister Hambrudd, då avsattes tidigare ordförande och viceordförande vilket var olyckligt. Jag tackar för svaret.

    Jag vill ta upp en annan aspekt när det gäller högskolan. Jag noterar att vicelantrådet pratar om att självstyrelsen befinner sig i brygga i ett sammanhang och jag kan hålla med om det. Vi vet att det behövs betydligt mera kompetens, kunskap och engagemang om vi ska hålla liv i självstyrelsen.

    Ett förslag är att man ska stärka den åländska kompetensen inom det här området vid högskolan, att man skulle bygga upp ett internationellt kompetenscenter för autonomi och utveckling. Vi har ett kontinuerligt kunskapsutbyte med liknande instanser och självstyrelsesystemet skulle vara viktigt både för politiker och tjänstemän, hur ser den värderade ministern på det?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:29

    Tack talman! Det är glädje utifrån Ålands hundraårsjubileum att vi har fått en fin och uppskattad gåva från riket i form av en professur vid Åbo Akademi med ett väldigt stort anslag på över 1,3 miljoner. Målet är att öka förståelsen för den åländska självstyrelsen.

    Jag ser att i framtiden finns en möjlighet för högskolan att vara ett resurscenter just utifrån vår självstyrelse och dess utveckling. Sedan ska vi komma ihåg att högskolan är en liten högskola och behöver fokusera på ett begränsat antal kompetensområde, där tycker jag att högskolan ska vara ledande.

    Men precis som ledamotens frågan ser jag att att i framtiden möjlighet att ha ett sådant centrum här på Åland.


  • Tack, talman! Minister Wikström. Det känns onekligen lite tjatigt att med jämna och ojämna mellanrum tvingas ta upp skärgårdstrafikfrågorna. Men den är ju högaktuell nu igen i och med att Alfågeln havererade nu för fjärde gången under detta år. Det är synnerligen beklagligt förstås, men det ger också signaler till att vi har ett väldigt sårbart system.

    Nu går vi in för juletid och jag tänkte ge ett vitt papper till ministern. Ministrar ska få skriv en önskelista för skärgårdstrafiken. Jag undrar då, hur skulle en sådan önskelista för ministerns del se ut?


  • Tack, herr talman! Tack för frågan. Det var kanske inte riktigt den frågan jag förväntade mig.

    För det första så skulle vi behöva en stor säck med pengar, om jag börjar så. Har vi det så kan man göra nästan vad man vill med skärgårdstrafiken t.o.m. bygga en tunnel. Men i och med att vi inte har det och vi har begränsade resurser så behöver vi hantera frågorna när de dyker upp och som de dyker upp. Jag beklagar också den situationen som har uppstått med Alfågeln återigen, liknande problem som i somras. Vi håller på att utvärdera felet och förhoppningen är nu att vi hittar felet den här gången. I sig så underhåller vi färjorna väl så det är därför ganska överraskande att det här felet uppstår återigen.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:32

    Tack, talman! Ministern Wikström. Vi andra har antecknat på den här önskelistan tunnelmeddelande, omställningsplan, utbytesprogram för flottan, hur man kan konvertera den, eventuellt köpa ny second hand fartyg och förnya tekniken ombord men också turtätheten.

    Det är lite bekymmersamt att det nu har förflutit tre år av mandatperioden och landskapsregeringen har inte lyckats åstadkomma något större omvälvande förnyelse i skärgårdstrafikens systemupplägg. Det efterlyser vi ju förstås.

    Kommunikationen från ministerns sida har varit lite sparsam under den senaste tiden. Men vad kan vi säga om omställningsplanen och tunnelmeddelandet?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:33

    Tack, herr talman! Vi har snart tunnelfrågan i lagtinget, jag hade gärna sett att det kom ett tunnelmeddelande men de här frågorna utesluter varandra. Jag har inte för avsikt att fortsätta med ett tunnelmeddelande eftersom den här frågan nu är i lagtinget och det är upp till lagtinget att avgöra frågan.

    När det gäller omställningsplanen, där så skulle vi ha fått ett svar den 31 oktober. Ett ganska heltäckande svar och ledamoten har själv sett beställningen till företaget som ska ta fram den här planen, eller ett utkast till plan. Utkastet som jag sett är inte riktigt upp till förväntningarna. Vi kommer att fortsätta arbeta med det här, men det finns en risk för att det blir något försenat.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:34

    Det låter lite som en gammal skiva som har hakat upp sig. Det är samma svar, vi hoppas att vi kan leverera det, men det återkommer aldrig. Vi får aldrig se någonting konkret av det här. Jag tycker att det är direkt dåligt. Det är oansvarigt att ministern behandlar skärgårdsbefolkningen på det här sättet.

    Ni har sett en insändare i dagens tidning där man upplever att man har grävt av en väg för vissa skärgårdsbor i och med trafikomläggningen. Det är klart, det finns tålamod när färjor går sönder. Skärgårdsbor är vana att tåla törnen, men inte hur länge som helst och inte på det här sättet som ni nu har gjort.

    Det här vita pappret som jag tänker överräcka åt er som får bli er julönskelista skulle jag vilja att ni skulle fylla. Annars finns en risk att det här pappret byts ut mot grått.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:35

    Tack, herr talman! Vi börjar arbeta på omställningsplanen precis innan sommaren som vi fick iväg det här, med tanke på det har det inte gått så lång tid. Även om det har sagts att det ska komma ett sådant här väldigt länge från oppositionen. Vi har inte börjat arbeta på det förrän i somras och så är det med det.

    Det som sagts flera gånger tidigare är att vi har gjort stora investeringar i skärgården den här mandatperioden och vi fortsätter att leta, hittar vi en ny eller en bättre begagnat tonnage kommer jag att föreslå att vi köper in det också.

    När det gäller frågan Brändö Kumlingelinjen som ledamoten var inne på, det går inte alltid direkt att sätta in Knipan det måste finnas människor som bemannar färjan. Innan man vet hur omfattande kommer störningen att bli, det är rutinen just för att hushålla med resurserna att inte direkt sätta in en ny färja eller i det här fallet Knipan. Det kan hända att felet blir åtgärdat innan man får dit färjan.


  • Talman! De stigande elpriserna, lånekostnaderna och hyreshöjningarna i kombination med högre livsmedelspriser och bränslepriser har inte undgått någon. Samhället måste se till att de grundläggande livsförnödenheterna för alla, så som mat, medicin och uppvärmning, säkras på en tillräcklig nivå. På Åland har man till exempel inte samma möjligheter att välja ett förmånligare elavtal. Det är nästan omöjligt att till exempel arbetspendlar kollektivt med tanke på att det inte går så mycket bussar.

    Vilka kommande insatser planerar landskapsregeringen för att stöda ålänningarna?Har man någon analys från landskapsregeringen hur läget ser ut framöver?


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Eckerman för en riktigt bra och angelägen fråga. Hur avser landskapsregeringen stöda de som nu drabbas drabbas hårt, som vi alla vet.

    Vi kommer faktiskt lite senare idag att diskuterar olika typer av stöd. Vi kommer att diskutera grundavdrag i beskattningen. Ett exempel, om jag idag förtjänar 25.000 euro i nettoförvärvsinkomst som det heter då har jag inget grundavdrag, då är det utfasat. Men nästa år då kommer jag med det nya förslaget till grundavdrag att få närmare 300 euro mera i handen, med avdraget gjort. Det är ett stöd och det stödet är väldigt bra för det är de mest behövande de med lite lägre inkomster och medelinkomst som drar störst nytta av grundavdraget. Medan de med väldigt stora inkomster inte har så väldigt stor nytta av avdraget.

    Vi kommer senare idag att diskutera elavdraget i beskattningen då är det en typ av hushållsavdrag, som träffar de som har väldigt höga elenergikostnader. Med väldigt höga pratar jag för perioden januari till april nästa år minst 2000 euro i elenergikostnad, sedan finns ett tak på 6000 euro. Det betyder att man kan få ett avdrag som är maximalt 2400 euro och det avdraget direkt från skatten, det kan man säga är rena pengar.

    Sedan finns det ytterligare de som fortfarande har stora elenergiräkningar men inte har så mycket skatter att kvitta emot, de ska då kunna söka ett elstöd.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:39

    Tack!. Ett avdrag är bra för dem som har ägg i korgen att lägga ut ett år framåt och sedan dra av det i sin beskattning, det har inte alla. Det är inte ovanligt att få höra ålänningar berätta om att de nu tvingas välja mellan att köpa mat och betala sina räkningar. Det är en ganska akut situation.

    En utredning i Finland visade att få klarar en ökad kostnad på hundra euro i månaden och vi är väl redan där på Åland för många familjer. Säkert som många andra så tänker jag på barnen. En av de mera långsiktiga åtgärderna som jag faktiskt föreslog i Mariehamns fullmäktige var att vi ska uppmana regeringen att höja inkomstgränsen på barnomsorgen för att kunna hjälpa familjerna lite mera just nu och långsiktigt. Hur är statusen på den frågan? Har frågan kommit fram till finansministern?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:40

    Tack, herr talman! Tack för frågan. Börjar med med avdragen eller fortsätter med dem. När man gör avdrag kan man ta det i deklarationen och då får man nyttan av avdraget lång, långt efteråt. Eller annars ser man till att det beaktas i det aktuella skattekortet.

    Vad det gäller grundavdrag ska man förstås gör det för det betyder lite mera netto varje månad. Vad det gäller höga elenergikostnader så kan man välja att ansöka om ett skattekort där avdraget är beaktat. Jag höjer ett varningens finger för det, för det kan betyda att man får en för låg skattesats på skattekortet och får sedan en restskatt och det kanske man inte vill ha. Här kan man få effekten långt före jämfört med att man deklarerar och får effekten långt efter.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:41

    Tack! Nu lite om bostadspolitiken. Ålänningar som bor i hyreshus har nu i december fått en aviseringar om ganska kraftiga hyreshöjningar. Som boende på hyra har man väldigt lite verktyg i sin låda för att praktiskt sänka sina kostnader. Det är inte bara inflationen som har drabbat hushållen. Coronapandemin gjorde också att många tappade sin ekonomi och bufferten åts upp på grund av permitteringar och arbetslöshet. Alla höjningar t.ex. inom pensionen o.s.v. som har kommit har nätt och jämnt täckt inflationen.

    Tillsammans med de två tidigare frågorna så vill jag ställa den sista. Anser ministern att Ålands landskapsregering har gjort tillräckligt för att hjälpa ålänningar under den här tiden?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:42

    Tack för tilläggsfrågan. Det är ju så att man vill ju alltid göra mer, det ingår i vår natur. Det betyder att när man gör mer så ska det också finansieras. Vi känner alla till att vi har för nästa år ett budgetunderskott som är närmare 19 miljoner euro, ett betydande underskott. Det betyder att ska vi göra mer så överbelastar det underskottet ytterligare. Där har vi väl haft haft svårt att se den möjligheten, utan vi har gått in för grundavdraget som sådant som gynnar alla.

    Sedan vet vi att oavsett om man bor på hyra eller i ett egnahemshus så belastas man av högre kostnader, det är ingen skillnad där alla kommer att få en högre kostnad. Så är det tyvärr.


  • Talman. Vi politiker talar ofta om byråkratisering och direkt överbyråkratisering, speciellt när det gäller näringslivet. Men en allt hetare fråga är byråkratiseringen av skolan. Lärarna själva tycker att man ska stoppa överbyråkratiseringen, man vill att lärarna ska få vara lärare och man vill inte vara byråkrater, man vill vara undervisande inspiratörer.

    Fackorganisationen OAJ och Finlandssvenska lärarförbund har gjort undersökningar och där konstaterar nio av tio lärare att arbetsmängden har ökat väsentligt och till stor del på grund av byråkratiseringen och dokumentationen, det är väldigt mycket papper som ska fyllas i.
    En sak som man tar upp är till exempel trestegsstödet som är extremt viktigt ur elevperspektiv. Men det är också omfattande byråkratisering. Finns det några sådana diskussioner (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för frågan vice talman Sjögren. Vet inte om jag uppfattade frågan om det syftade på om vi har en diskussion kring att det är för mycket byråkratisering, bra då är vi inne på rätt.

    Vi har de regelbundna träffarna med främst skolföreståndare och skolledarna. Det kommer upp i olika sammanhang att det är väldigt mycket byråkratiserat och det man tycker är främst, är precis det som vicetalman lyfter upp, trestegsstödet och också disciplina åtgärder.

    De arbetsgrupper som var med när vi tog fram den här lagstiftningen så ser man kring att det behövs vara en viss dokumentation. Sedan är frågan hur man gör det, därför att man behöver följa tillbaka vad är det för åtgärder vidtagna. Eftersom det också i dagens läge är vissa föräldrar som eventuellt ifrågasätter vad man har gjort tidigare så behöver det vara en viss form av byråkratisering. Eller egentligen en form av dokumentation, sedan är frågan hur man kan göra den här dokumentationen så smidig och enkel som möjligt så att inte lärarna upplever att de tar all deras tid, det är ju inte meningen. Lärare ska vara lärare och sköta undervisningen det är deras roll i skolan.


  • Under förra mandatperioden var det en stor fråga kring behörigheter kring lärarna och de som utbildar sig i Sverige och de som utbildat sig i Finland. Den här landskapsregeringen har gett slag gjorda rektorer och föreståndare i de åländska skolorna och dagisarna obehöriga, rektorer och föreståndare med gedigen utbildning och i många fall åratal av direkt arbetserfarenhet och kompetens.

    I förra betänkande till årsbudgeten 2022 så konstaterar finans- och näringsutskottet att man uppfattar detta som ojämlikt, man överbyråkratiserar för lärarna. Det fanns en direkt uppmaning till landskapsregeringen att man skulle göra en utvärdering.

    Min fråga till utbildningsministern, har man gjort den här utvärderingen och tänker det här Ålandsprovet fortgå för rektorer och föreståndare?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:47

    Tack, talman! Det så kallade Ålandsprovet det kommer att fortsätta, det är också väldigt uppskattat. Vad Ålandsprovet handlar om är att man sätter sig in i den åländska lagstiftningen, vilket är oerhört viktigt om man har en ledande position inom förvaltning att man även har en bra kunskap kring det.

    Sedan utifrån behörigheterna till föreståndare, de som har gått den här utbildningen som vi har haft på Öppna högskolan har varit oerhört uppskattad. Det är många som ser sin möjlighet till att vilja jobba i ledande funktioner både inom barnomsorgen, i skolan som har tyckt att det varit positivt. Varav vi näst inkommande år kommer att ha en liknande utbildning.


  • Talman! Det är orättvist och en enorm överbyråkratisering. Är man rektor eller föreståndare på ett dagis så ska man kunna barnskyddslagen man ska kunna GDPR, förvaltnings-, kommunallagen och förstås barnomsorgs- och grundskolelagen. Man överbyråkratiserar, det tar stora resurser både från dem som ska göra provet och från utbildnings- och kulturavdelningen.

    Varför går landskapsregeringen inför det här provet? Lagen börjar ha några år på nacken nu dessutom, varför tenterar man inte självstyrelselagen i förvaltningen?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:49

    Tack talman! Själva Ålandsprovet var också någonting som framkom i lag- och kulturutskottet när den här lagen skulle antas då framfördes att man ville att det skulle vara en form av Ålandsprov i det här. Landskapsregeringen har gjort utifrån det som utskottets önskan har varit.


  • Talman! Min fråga gäller läget för näringsrättslagstiftningen och hur den i dagsläget tillämpas, efter att förslaget till ny lagstiftning förföll i laggranskningen.
    Min uppfattning är, som jag tidigare frågat om, att prejudikat nu ersatt lagen och att näringsrätt nu regelmässigt beviljas med en ålänning i styrelsen, inte hälften eller två tredjedelar som de facto vår gällande lagstiftning anger.

    Vad är statusen vad gäller att få ut en ny version av näringsrättslagstiftningen via lagting, via laggranskning och bli lag? Det som åtminstone tidigare var ett fundament i självstyrelsesystemet fungerar i stöd av lag och inte bara ett prejudikat?


  • Talman! Ledamot Fellman, tack för frågan. Jag vill börja med att konstatera att det system med att bevilja principbeslut, fattade av landskapsregeringen genom åren har också skött delar av vårt nationalitetsskydd är ingen nyhet det har tillämpats inom såväl näringsrätt såsom jordförvärvssidan, det är ingen revolutionerande del.

    Däremot stämmer det som ledamoten säger, att på grund av att presidenten på inrådan av Högsta domstolen valde att fälla förslaget till näringsrättslag så har vi då tvingats fundera om. Naturligtvis se hur kan vi bemöta de invändningar som Högsta domstolen har gjort sig till talesperson för. Ett beslut som jag valt att kritisera ganska hårt, därför att de hade inte varken de motiveringarna eller slutsatser som bör följas när ett lands högsta instans tar ställning i en konkret lagfråga.

    Vad göra härnäst? Vi har ännu inte, kan jag upplysa lagtinget om in corpore tagit till plenum själva presidentbeslutet om att inte godkänna lagen, men den kommer inom kort. Där kommer vi att konstatera att vi väljer att inte sätta i kraft resterande delen av lagförslaget för de som är kvar fungerar inte utan de paragrafer som presidenten valt att sätta sitt veto till.

    Nästa steg är och redan på god väg att vi kommer att göra en notifiering direkt till kommissionen, alltså före det att det finns ett konkret lagförslag som lagtinget har att ta ställning till, det är för att försöka klargöra vissa av de saker som Högsta domstolen har anfört.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:52

    Tack! Det betyder alltså att vi har ingen ny lagstiftning. Landskapsregeringen fattar genom ett enskilt beslut att ändra på grunderna för näringsrättslagstiftningen så att det nu bara krävs en ålänning i bolagsstyrelser, men det finns ingen lag som stöder det. Det framkommer i finans- och näringsutskottets öppna hörande om storskalig havsbaserad vindkraft att landskapsregeringen har beviljat Notun Södra och Notun Norra och de kommanditbolag som ingår i den bolagskonstruktion permanent näringsrätt. De facto i strid med gällande lag och de bolag som de facto inte finns ännu, utan som är under bildning varande. Visserligen är villkorat, men varför är det så bråttom?
    Varför väntar man inte på en ny näringsrättslagstiftning att vila de här besluten på och på att bolagen som har beviljats permanent näringsrätt de facto existerar?


  • Vicelantråd Harry Jansson (C) Tilläggssvar | 13:53

    Tack, talman! Vi måste dra oss till minnes den situation som landskapsregeringen stod inför i början av år 2021. Där det kom tydliga signaler från näringslivet att den generationsväxling som var förestående i några för Ålands helhet oerhört centrala bolag ställde krav på att modernisera systemet. Jag ser det inte, som jag har fått påtalat från vissa kritiker, att vi har böjt oss för hot om vad som kan hända utan helt enkelt tagit ställning till att är det vettigt att upprätthålla ett system som den överväldigande majoriteten av detta lagting anser att vi ska lämna. Det vill säga kravet på två tredjedelars majoritet i styrelser i bolag.

    Därför valde landskapsregeringen utgående från ett principbeslut, efter förankring med självstyrelsepolitiska nämnden, där jag vet att socialdemokraterna opponerat sig gå in för den principen. Som sagt, inget nytt i vårt system om att vi fattar ett principbeslut som ersätter.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:54

    Det som hände då var att landskapsregeringen föregick lagtingets beslut och vi varnade för att det här skulle kunna hända som har hänt nu, att vi har ett beslut ett enskilt beslut som ändrar på en av grundarna för självstyrelsen. Samtidigt som man använder det här beslutet för att bevilja näringsrätt i bolag som inte existerar ännu.

    Jag undrar också, hur koppla den här manövern till jordförvärvslagstiftningen? Om jag förstått vicelantrådet rätt så kommer det inte att komma förslag om en reform av jordförvärvslagstiftningen, finns det en koppling till utarrenderingen av de stora vattenområdena som behövs för vindkraftsutbyggnaden?

    Den viktiga frågan om en utbyggnad av vindkraften får inte överskuggas av att man kan ha minsta lilla misstanke att någonting sker under bordet, att vissa bolag gynnas eller att beslut inte transparenta har kommit till på ett riktigt och korrekt sätt (… taltiden slut).


  • Vicelantråd Harry Jansson (C) Tilläggssvar | 13:55

    Tack, talman! Där kan man bara utgå från vad som har hänt med näringsrättslagen, konstaterar att det var tur från landskapsregeringen, oaktat att man naturligtvis vill låta lagstiftningen gå hand i hand med verkligheten. Det var tur att vi valde att tidigarelägga principförändringen vad gäller bolagsrepresentationen.

    Nu vet vi inte hur det kommer att gå med förslaget till näringsrättslag. Vi var överens i vår helhet. Då utgår jag från den parlamentariska referensgruppen som också varit med i det här och sedan lagtinget om att i ett första skede ta maximal höjd när det gäller näringsrättslagen och dess viktiga beståndsdelar, ett nationalitetsskyddssystemet för ålänningarna. Det visade sig att det inte höll och därför är den förestående notifieringen till kommissionen oerhört avgörande för att komma vidare. Vi kommer också återkomma med förslag (… taltiden slut).