Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Tack, talman! Minister Zekaj har beslutat att anta ett anbud från ÅSUB gällande en studie om tidsanvändning bland kvinnor och män. Syftet med studien är att mäta kvinnors och mäns tidsanvändning med fokus på det obetalda hem- och omsorgsarbetet, till en kostnad av 30 000 euro.

Min första fråga till ministern är: Har ÅSUB fått helt fria tyglar gällande definitionerna av detta obetalda arbete och deras värde? Kommer man på något sätt uppskatta att man målar om huset lägre än att man byter blöjor på sina egna barn eller plockar undan sin egen disk? Vad har man egentligen gett ÅSUB för arbetsuppgifter?

Tack, talman! Jag tycker en jättebra fråga. Jag har ju givetvis tittat på vad som ska verkställas under den här mandatperioden och då dök det här upp som ett sådant beslut som behövde fattas. För att gå in mer specifikt vad den utredningen innehåller behöver jag givetvis återkomma till. Vad som ska undersökas exakt. Men det blir ganska en ganska heltäckande studie som vi tror oss och känner oss rätt säkra på kommer vara användbart inför framtida lagstiftningsåtgärder.

Tack, talman! Nu måste jag säga att det här fick en ännu mer intressant vändning än vad jag hade räknat med. Min fråga skulle vara vad man har tänkt använda den här informationen till. Man skall alltså gå in och utreda hur folk fördelar uppgifterna i hemmet, innanför husets väggar så ska man och undersöka vad familjerna faktiskt gör på sin fritid? Men nu får jag alltså svaret att det här ska man använda i framtida lagstiftning. Det är synnerligen intressant att man alltså vill använda den här informationen till att lagstifta om hur man fördelar arbetet inom hemmet.

Jag tror att ledamot Egeland drar för väldigt snabba slutsatser här. Vi måste först se vad den här utredningen visar. Jag nämnde lagstiftningsåtgärder som ett exempel på sådant som de kan tillföra kunskap inför. Det här är ett ganska vanligt sätt att göra när vi vill något som måste vi ha kunskap om. Det här är ett sådant område vi vill ha mera kunskap om för att se hur det faktiskt förhåller sig på Åland. Och därför har vi också som tidigare regering föreslagit och berett det här. Och vi har verkställt det här beslutet på det sätt som man ska göra. Med det sagt så vill jag bara poängtera återigen vi ska inte föregå, vi ska inte föregå slutresultatet på den studien. Det ska vi inte göra.

Tack talman! När vi vill något måste vi ha kunskap om det, säger ministern. Vad är det vi vill med familjerna? Varför har vi politiker ett intresse av att veta vad familjerna gör i hemmet? Vad är det för kunskap vi behöver om det? Har politiker faktiskt något att göra med hur familjerna delar upp det som man kallar för obetalt arbete i hemmet.

Ja, ledamot Egeland, det är ju som så att vi bedriver familjepolitik och inom flera politikerområden så berörs vi givetvis så då är ju det här väldigt relevant. Och givetvis är det så att ska vi göra något så behöver vi också ha det underlaget. Vi vet hur vissa samhällsfenomen förhåller sig och för att vi ska kunna göra någon form av påverkan åt rätt riktning så behöver vi ha rätt underlag för det också. Men, att vi har en aktiv familjepolitik, det har vi idag och det är där som det kan spela roll och ha betydelse med en sådan studie. Vi fick skiften och därmed avslutade följande replikskifte.

Talman! I tider av ekonomisk kris och sparande utgör barn och unga en extra utsatt grupp. Vi är alla välbekanta med debatten om de så kallade lama barnen från senaste ekonomiska kris i början av 90-talet. Vi i Moderat Samling anser att särskild omsorg och hänsyn bör riktas till de socioekonomiskt utsatta grupperna, särskilt i spartider.

Minister Zekaj är säkerligen välbekant med resultaten från senaste Hälsa i skolan undersökning daterad september 2023, där man bland annat kunde notera att ångesten inte minskat sedan förra enkäten. En tredjedel av flickorna från högstadiet och uppåt upplevde måttlig eller svår ångest. För pojkar var andelen dock något lägre, 10 %. Annat som lyftes i Hälsa i skolan undersökningen 2023 är att 45 % av flickorna i årskurs 8 och 9 upplevt störande sexuella trakasserier och förslag. Därför undrar jag hur landskapsregeringen (… taltiden slut).

Tack för frågan ledamot Valve. Jag måste här i den här församlingen ändå konstatera att det här är en otroligt, otroligt viktig fråga för oss i regeringen. Jag tror inte det går någon vecka när jag och andra kollegor och framför allt min kollega Hambrudd diskuterar hur vi ska gå till väga för att ta oss an det här bekymret. Det man kan se att det här berör ju flera politikerområden och vi arbetar just nu brett dels med de förändringar som sker i riket för att titta på till vilka delar påverkar det barn. Vi genomför alltid barnkonsekvensanalyser av alla typer av beslut som vi fattar bland annat. Men vi kommer också behöva titta mer brett, vilka riktade insatser förutom det här som jag nämnde kommer vi att behöva ta ställning till vilka förändringar som påverkar barn och försöka skydda barnen så gott som möjligt.

Talman! Förra regeringen öppnade en lågtröskel mottagning för barn och unga för att kunna stödja barn och ungas psykiska välbefinnande. Med anledning av bland annat de resultat jag just nämnde skulle minister Zekaj kunna ge en fingervisning om möjliga åtgärder som kan vara på kommande under mandatperioden. I ljuset av regeringens program, till exempel.

Den fingervisning som jag kan ge ledamot Valve är ju att vi tittar just nu på en möjlighet att arbeta fram en ungdomsmottagning där vi samlar de kompetenser som arbetar ganska splittrat med insatser för barn i olika åldrar. Att samla dessa för att skapa en bredare palett och skapa en mer robust verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar. Och det arbetet har vi satt igång här. Vi har haft ett antal möten för att börja kartlägga och sätta upp en färdplan för att komma fram i frågan. Men vi är inte riktigt framme än där jag kan leverera ett konkret resultat kring det.

Talman! När man pratar om att minska klimatutsläppen så är det lätt att man fokuserar mycket på transport och energisektorn. Det är viktiga sektorer förstås, att minska utsläppen där. Men klimatpolitik handlar också om att minska utsläpp från produktion och konsumtion, där det offentliga har en viktig roll som stor kund via sina upphandlings mekanismer. Det handlar om jord- och skogsbruk, om näringspolitik i övrigt, om kolsänkor, om naturskydd, om investeringar som landskapsregeringen gör, om pensionsfondens verksamhet, om byggsektorn med mera. Det finns mycket klimatarbete att göra inom hela landskapsregeringen och för att göra detta arbete på ett smart och effektivt och kostnadseffektivt sätt så behövs en medveten sektor gripande styrning. Min fråga till klimat ministern är, när får vi se en klimatlag på plats?

Tack till den goda introduktionen till den här frågan. Det instämmer i ledamot Röbloms beskrivning av att klimatarbetet är väldigt brett och att det innefattar både infra området men också många, många andra sektorer och att det krävs insatser brett och djupgående. Klimatlagen tror jag inte vi får se, i alla fall under det här året. Vi får återkomma med mera exakt tidtabell. Jag kan ju säga så långt i alla fall att det nu är en klimat kommission just vald och ska påbörja sitt möte med ett första möte här i mars. Då ska vi få en liten omvärldsanalys kring både EU:s nya mål när det gäller klimat och även det arbete som pågår i Finlands hållbarhets kommission.

Tack, fru talman! Jag noterade den nya klimatkommissionen och det är väl bra så. Problemet med det är att klimatkommissionen har ingen beslutande makt. Klimatkommissionen har heller inte vad jag kunnat se, ett uppdrag att ta fram underlag för en strategiskt och smart heltäckande klimatpolitik. Och det betyder ju att den frågan ligger fortsättningsvis hos landskapsregeringen. Det står ju i regeringsprogrammet för Sjögren 2 att det ska vara klimatlag eller annan reglering. Vi vill ju alla komma till skott med det här, att vi vill få ner utsläppen. Och vi vet att det är inte bara strategier och planer som leder till konkreta insatser. Men det behöver finnas någon slags strategiskt tänk för hur man gör det på ett smart sätt som möjligt. Vill ministern utveckla lite hur regeringen ska göra detta?

Det är helt riktigt att klimatkommissionen är ett parlamentariskt organ. Både får förankring av åtgärder som landskapsregeringen önskar göra och vill se hur partierna ställer sig till dem. Men också ett sätt för landskapsregeringen att fånga upp initiativ som kan komma från fältet. Det ska vara ett arbete som går i båda riktningarna. Det är också riktigt att landskapsregeringen sagt att det är en klimatlag eller annan reglering. Jag är helt enig med den sidan, det måste finnas ett strategiskt grepp om det här och det måste också ske i enlighet med hållbarhets agendan och Hållbarhets rådets arbete. Men landskapsregeringen ska komma till lagtinget vid ett passligt tillfälle och presentera vilka strategier vi önskar gå vidare med på ett sätt som inbegriper inte bara infra området utan alla sektorer. Men det ligger inte på bordet i dag.

Tack, fru talman! Det är ju glädjande nyheter från klimatministern att landskapsregeringen ämnar komma med ett sådant material till lagtinget och förankra det här och föra diskussionen. Det är viktigt att understryka det, just att det är sektor överskridande. Det är viktigt att det finns en styrning. Att det finns klara mål med hur den här politiken ska genomdrivas, för annars finns risken att man sitter och snackar sig varm för en utslängd oljepanna ena dagen och en installerad elbils laddare andra dagen. Och så tycker man att man bedriver ett klimatarbete. Min sista fråga till ministern är ju att just eftersom att detta berör flera politikområden och flera sektorer. Hur ämnar ministern då se till att hon har sina minister kollegor med på den här båten och att hela landskapsregeringen kan föra en trovärdig klimatpolitik som syns och finns inom alla avdelningar och sektorer?

Tack för det och det är ju viktigt också tycker jag, att den nya nyvalda klimatkommissionen också kan vara med och forma både dessa mål och dessa styrnings mekanismer. Och att man får respons för hur partierna ser på frågan om vilka åtgärder som ska prioriteras. Alla i landskapsregeringen har ansvar för ett mål i hållbarhets agendan och jag utgår ifrån att alla arbetar med dessa mål på ett strategiskt och bra sätt. Sedan gäller det för oss att sammanställa det här och komma med en form för presentation som är tillgänglig och lättbegriplig för alla.

Tack, fru talman! Min frågan rör stöd till idrott och olika evenemang, de så kallade evenemangs stöden. Det är ju så att idag kan en förening få högst 40 % av de kostnader som ansöker om godkända i form av stöd. Dock så är praxis rätt hård så att endast en del av dessa ansökta kostnaderna som beviljas. I praktiken så får man mycket mindre stöd än dessa 40 % som är det maximala. Sedan är det också så att momsen som sådan så kan inte en förening som regel i alla fall ansöka om och få återbetalt, vilket innebär att. Jag måste snabba på här nu märker jag. Evenemangsstödena måste bli mer flexibla, anpassade efter verksamheten som kommer ifråga. Som det nu är så är det svårt för vissa evenemang att nyttja dem och det behövs förenklingar. De gynnar etablerade aktörer. Och vad egentligen linjen med evenemangsstöden från regeringens sida?

Tack för en bra fråga ledamot Wikström, och som ni och du hör så är min röst lite begränsad idag så jag håller mig hyfsat kort för mina stämband skull. I regeringsprogrammet skriver vi uttryckligen att vi vill prioritera just evenemang och att vi behöver se över just evenemangsstödet är något som har kommit dels under regeringsprogramsskrivningarna men också nu. Nästan varje vecka så lyfts det här behovet och vi ämnar att påbörjade arbetet nu under våren. Både mot företag, vi har ett stöd som går via näringsavdelningen till företag och som är ganska outnyttjat. Och sen har vi också ett då vi har finansavdelningen som ni kan gå till föreningar. Det är exakt som ledamoten lyfter, det är ganska begränsat. Vi behöver antagligen bredda det och hitta olika modeller och kategorier. Men det arbetet inleds nu under våren och förhoppningsvis så kan vi ha ny stöds modell princip på plats till hösten. Och om det krävs så tar vi det i samband med budget 2025.

Tack, fru talman! Roligt att höra att regeringen jobbar med frågan. Det är ju viktigt att prioritera ungdomar. Framför allt tycker jag som tävlar på världsarenan och som har möjlighet att göra Åland känt i omvärlden, det är en del av vår marknadsföringsstrategi. Men som det är nu så är det ju etablerade aktörer som gynnas av stöd både från Ålands Idrott men också när det gäller evenemang stöd. Jag tror att individer som tävlar har större chans i världen att bli framgångsrika i nischade sporter som t.ex. Klättring, discgolf och så vidare. Men det är svårt att erhålla stöd för till exempel resor internationellt idag och jag undrar om man från regeringens sida är intresserad av att förändra de här stöden och stöd överlag för att gynna just framgångsrika individuella idrottare.

Ja, det är vi och det går lite ihop med just evenemangsstödet som jag ser det också, för det gynnar just föreningar och specifikt mer nischade föreningar som har svårt att passa in i dagens stödmodeller. Så den här frågan har varit på tal om också när den årliga fördelningen gjordes och diskuterades. Och det blir vissa föreningar som just kommer i kläm lite och vi är väldigt måna om att hitta en modell som passar alla. Det är alltid lite klurigt eftersom föreningarna ser så olika ut. Men jag anser att för Åland och Ålands attraktionskraft att också möjligheten att lyckas är inom vilken idrott som helst är viktig.

Tack, fru talman! Som det är nu, det är ju ledamotens ministerkollega som har hand om Ålands Idrott och den biten. Men jag passade på att ställa den här frågan då den ministern inte är närvarande idag, Hambrudd alltså. Då förstår jag att man är intresserad av det här. Vilka förändringar och vilka prioriteringar vill man då göra för att gynna just den här typen av verksamhet? För att om man missgynnar en verksamhet, idag är det väldigt riktat mot just lagsporter och stora samlingar. Ska jag förstå det rätt att man är villig att minska ner prioriteringen där eller pratar vi om Visit Åland, att man minskar ner finansieringen där. För att se marknadsförings potentialen i framgångsrika idrottare istället? Eller var ska man ta pengarna ifrån? Vi får ju se snart ett ramverk som kommer från regeringens sida så det ska bli intressant att se. Men kanske ledamoten redan har tankar om det?.

Det är alltid en prioriteringsfråga och fördelningsfråga givetvis. Och det är ju där politiken slutligen avgör. Men jag skulle säga att viljan finns. Också gällande stöd i sig, nu går jag till min portfölj att se över buketten av stöd så att säga att om vi behöver göra ändringar, korrigeringar och samma gäller hur vi också stöder idrottsföreningar. Vi ser ju att antalet som håller på med just spontanidrott ökar, men det är svårt att hitta modeller för att ge dem stöd. Men som sagt, viljan finns. Att målsättningen är att folk ska röra på sig och ha en givande fritidssysselsättning. Och sättet hur vi stöder det på bästa sätt så måste vi försöka hitta.

Talman! Landskapsregeringen har skickat ut anvisningar för uppgörande av budget för perioden 25 till 27. Där det nya är att de har haft det finanspolitiska ramverket att förhålla sig till och där det finns ett resultatförbättringsbehov på cirka 4 miljoner per år som motsvarar en förbättring om 1,1 % för samtliga förvaltnings enheter. Dessa ska vara inlämnade senast nästa vecka och sedan ska regeringen ta ställning till det. Min första fråga är den, kommer alla åtta olika politikerområden få samma besparingskrav? Eller är det så att vissa får ta den största bördan? Och är det fortfarande så att skärgårdstrafiken fortsättningsvis ska vara undantagna från inbesparingskraven som ni från regeringen tidigare aviserat?

Fru talman! Nej, det enkla svaret är nej. Ingen är undantagen förutom det som står i regeringsprogrammet om att landskapsregeringen värnar om och skyddar de svagaste i samhället och barnen. Det undantaget finns där då. Men för övrigt är alla politikområden utsatta för samma resultatförbättringsbehov, den här dryga 1%. Jag antar att den här frågan kommer därför att det i media har beskrivits via ÅHS behandling av den ekonomiska politiken så har det framförts att ÅHS är utsatta är ett sparkrav. Men precis exakt motsvarande krav har riktats till alla politikområden.

Talman! Det blir lite bakvänt när landskapsregeringen ännu inte har fått förslagen på budgeten till sig då sista inlämningsdag är för myndigheterna på fredag. Nästa vecka är det för avdelningarna. Hela tanken som jag förstod det i alla fall med det finanspolitiska ramverket, var att man just ska göra de här övervägningar när man har fått in budgetförslagen. Vad är rimliga besparingar från de olika myndigheterna, avdelningarna och var kan man gasa och var ska man bromsa? Men det känns som att landskapsregeringen inte tänker ta det ansvaret, utan det överlåter man till avdelningar och myndigheter, stämmer det?

Till den delen så är jag benägen att hålla fullständigt med ledamoten Holmberg-Jansson. Att det är lite för tidigt att rikta kritik mot det arbete som ännu inte möjligtvis har kunnat utföras eftersom det utförs först efter två veckor ungefär. När budgetunderlagen har inlämnats till landskapsregeringen från politikområden. Vi ska inte gå in så exakt på processen med att efter att äskandena har lämnats in, inklusive sparkraven, så då kommer vi att kunna ta del av konsekvensbedömningar också. Så ser jag det som. Landskapsregeringen har full frihet att omdisponera i dem om man så önskar eller inte. Det är när landskapsregeringen lämnar in förslag att det kostnadstak och ramar för budget nästa år som den här prioriteringen kommer att visa sig, möjligen.

Talman! Fråga nummer tre, hur har ni från landskapsregeringen planerat att det offentliga Åland och dess myndigheter ska klara av den stora digitala omställningen som vi står inför? Den omställningen är mycket kostsam som vi vet och oundviklig att göra. Är det meningen att de här investeringarna ska ske inom given ram? Nu har vi fått höra till motsats av vad regeringen tidigare aviserat, att inte skärgårdstrafiken ska spara trots att vi tidigare hört att de inte ska behöva spara. Det blir liksom så här att ni har sagt olika saker. Nu är jag orolig för att det vi nu ser är att skadeståndet för elhybriden drabbar de områden som ni från regeringsbänken tidigare sagt att inte ska drabbas, det vill säga vård, skola och omsorg. Jag vill bara förvissa mig om att det inte är så.

Ja, som svar på den frågan, eller det kanske inte är ett svar, men jag tror att vi alla får komma ihåg att vi befinner oss i en besvärlig ekonomisk situation här på Åland också. Och det gör åtminstone det land vi tillhör också, det vill säga Finland. Och vi kan inte förvänta oss draghjälp genom ett stort ekonomiskt flöde av pengar via statsbudgeten in i landskaps budgeten. Så vi står inför att vi måste göra resultatförbättringar för att få en ekonomi i balans. Och som detta svar som kanske inte är ett svar på frågan så vet jag av erfarenhet att det är väldigt lätt att föra diskussioner om det som man inte tycker att man kan spara på. Det är väldigt mycket svårare att föra diskussioner om det som man verkligen ska spara på och framför allt svårt att komma överens om de sakerna, för det kommer att påverka människor. Ute i samhället och ute i det åländska vardagslivet. Jag har inget noggrannare svar på det hela än att jag noterar vad ledamoten Holmberg-Jansson inte vill spara på. Jag är säker på att hon och Moderaterna kommer att föra fram de synpunkterna också när vi diskuterar ramar och kostnadstak längre fram.

Talman! Regeringen Sjögren fortsätter på den inslagna linjen gällande havsbaserad vindkraft och projekt Sunnanvind rullar framåt. Från sidlinjen kan man nog uppfatta att det har trappats upp även om man har aviserat att inte är aktuellt med ett byggande under den här mandatperioden. Det må förvisso vara sant i sak, men att förbereda en auktion kan inte tolkas på annat vis än man avser att genomföra detta projekt till varje pris.
Det är nog svårt att backa ur en auktion efter det att man annonserat ut den. Med anledning av detta vill jag ta tillfället i akt att få svar på en mycket enkel fråga.
Min fråga till minister Gunell är: Avser regeringen att respektera ett eventuellt nej från berörda kommuner gällande havsbaserad vindkraft om berörda kommuner meddelar att de inte önskar en etablering av dessa industriparker på sina områden?

En mycket viktig och aktuell fråga får man säga. Idag i synnerhet eftersom det idag hålls det första öppna publika samrådet kring den generalplan som nu tas fram för dessa sex norråländska kommuner som besitter vatten rättigheter till planläggning av vatten i det här området. Markområdet eller vattenområdet råvattnet, det är ju vi alla ålänningar markägare till. Så att vi har alla möjligheter att lämna synpunkter på hur det ska användas och på den potential som detta vattenområde har, nämligen möjlighet till att producera vindkraft och i förlängningen kanske också vätgas för det åländska samhällets intressen. Den här planläggningsprocessen är nu igång. Just när det gäller generalplanen så är det just där, i den processen. Som kommunerna skall vara alerta och komma med sina synpunkter på hur man kan tänka sig att det här området kan planläggas och vilka synpunkter man vill föra fram i det arbete som nu pågår.

Tack, talman! Jag uppfattade inget rakt svar på frågan. Jag fortsätter. Storbritannien är idag en av de ledande inom havsbaserad vindkraft. Jag undrar om ministern och kollegiet i landskapsregeringen har bekantat sig med projektet ”Dogger Bank” som byggts utanför Storbritanniens kust. Och om ministern i sådant fall några tankar och kommentarer kring det projektet och dess omfattning i förhållande till det åländska Sunnanvind?

Jag har inte studerat närmare det projekt i Storbritannien som ledamoten nämner. Däremot så har vi diskuterat att kanske också i samarbete med intresserade från lagtinget göra ett besök i Belgien där man kan se på betydande positiva samhällseffekter kring den havsbaserade vind som där finns. Det finns också i andra länder goda exempel. Naturligtvis finns det säkert också dåliga exempel, så det är precis vad man väljer att studera. Om vi fortsätter med frågan kring kommunerna så tycker landskapsregeringen att vi har en bra dialog med de kommunala beslutsfattarna. Vi kommer från projektet Sunnanvind och också minister Josefsson och jag, att också besöka kommuner i den takt som de önskar för att närmare i detalj diskutera planer.

Tack minister Gunell. För den oinvigde kan jag upplysa om att ”Dogger Bank” torde vara världens största havsbaserade vindkraftsindustripark. Denna industri är byggd på ett avstånd om 130 km från kusten – väsentligt längre ut än vad man avser att göra på Åland. Dogger Bank A-B-C handlar om 270 möllor med en höjd på 260 meter. På Åland planeras möjligheter för en park bestående av upp till 340 möllor med en höjd på 420 meter. För att få lite perspektiv på höjderna kan vi ta upp höjden på Kaknästornet som är 155 meter, Eiffeltornet är 330 meter och One Trade Center i New York är 417 meter. Vi skall alltså bana väg för världens största havsbaserade industripark i ett område som klassats som en av Finlands naturpärlor som är värda att bevara. Tycker minister Gunell faktiskt att det klokt att industrialisera vår natur i en sådan omfattning och på en sådan plats som getts denna status?

Jag välkomnar ledamoten Kanborg och alla andra som är intresserade av att lära sig mer om det som pågår på Åland och det som kan bli scenarion som kan förverkligas på Åland. Att delta i de samrådsmöten där det finns sakkunniga som berättar om hur både planerna ser ut och hur processen går till och hur kommunerna ska komma med sina inspel. Bland annat så har kommunerna i samband med generalplanen möjlighet att ange vilken höjd och vilken storlek och vilket antal och så vidare som man i så fall finner lämpligt. Som motfråga så vet vi alla vilken ekonomisk situation vi befinner oss i på Åland och det är viktigt att också söka nya tillväxtmöjligheter för det åländska samhället. Det vore intressant att höra vad ledamoten Kanborg ser för tillväxtmöjligheter på Åland i stället för den havsbaserade vindkraftens potential.

Fru talman! Jag hade inledningsvis tänkt skicka in en skriftlig fråga från Moderat Samling, men jag tycker dessa frågestunder är bra för att det sparar också en del av er tid i ert arbete som är viktigt just nu. Byggsektorn på Åland har utmanande tider framöver framför sig. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och det drabbar inte bara byggföretagen utan även underentreprenörer inom el, VVS och andra åländska företag. Jag har under vinter ledigheten varit i kontakt med flera verksamma företag på Åland för att bilda mig en egen uppfattning om situationen inom byggbranschen. En bransch som det börjar komma lite oroväckande rapporter ifrån. Min fråga till finansministern är; vilken beredskap har landskapsregeringen för att stötta upp byggsektorn så att vi tillsammans håller igång sysselsättningen i det åländska samhället framöver?

Ja, fru talman, det är en ytterst väsentlig fråga. Det här är sådant som regeringar runt världen, också på Åland, brottas med i samband med konjunktursvängningar. Det krassa svaret är att helt och hållet kan man inte undvika effekterna av när man går ned i en lågkonjunktur. Men vi utgår ifrån att vi kan svänga så småningom till att det svänger till högkonjunktur igen. I det här första svaret säger jag att jag återkommer till frågan i kommande svar, men jag tror att det bästa en landskapsregeringen kan göra är att vi skapar en stabilitet i politiken. Vi visar handlingskraft vad gäller den offentliga ekonomin så att vi skapar den där tryggheten i att människor där ute ser att politiken har grepp om situationerna. Så jag tror att det är en mycket vanlig vardags politik. Ett handfast grepp om det som är betydelsefullt, att skapa en stabilitet i samhället. Sen finns det många sakfrågor som berör den här politiken som vi måste adressera. Bara frågan om skattegränsen och mycket därtill som gör det intressant att bo här på Åland. Kort sagt att vi skapar ett samhälle i tillväxt som besitter en attraktionskraft så att folk flyttar hit, bor här och lever här och bildar sina företag här. Det är det första allmänna svaret, jag kan åstadkomma ifall jag får möjligheten lite mera i sak.

Talman! Tack, jag håller med om det och det står också i regeringsprogrammet att man vill bygga bostäder för att vi ska få mer folk och bo på Åland. Men det här är en stor grupp människor inom byggbranschen som nu riskerar att drabbas i höst och vinter av mindre sysselsättning och det vet ju alla vad det får för följdeffekter. Det känns som att vi behöver en beredskap också för att vidta åtgärder för att hålla igång den här byggbranschen. Och då kan man fråga sig från oppositionen om landskapsregeringen har beredskap att ge exempelvis landskapsgarantier, stöd till kommunerna så att det offentliga hjälper till att hålla igång byggsektorn? Det kan ju handla om energiförbättringar, stimulerande åtgärder för kommunerna såsom uppgraderingar, byte av isolering, tak, solenergi, byte av luft och värmepumpar, stambyten i hyreshus etc.. Och jag har ju alltid sagt att jag tycker det är viktigt för mig i opposition när jag kommer hit och pratar med landskapsregeringen att man kommer med konkreta tankar, idéer och förslag till landskapsregeringen. För det är oerhört viktigt att vi tillsammans...

Där kan vi givetvis enas kring det, det är oerhört viktigt att vi håller igång Åland och jag noterar de tankar om möjliga åtgärder som läggs fram av ledamoten Holmberg. Och de är goda, det är ingenting fel i dem. Inte ska vi vara tvivlande eller nekande till att ta till åtgärder som ligger inom vår lagstiftningsbehörighet och inom våra ekonomiska möjligheter i det fall att situationen så kräver. Landskapsregeringen har både under skrivandet av regeringsprogrammet, fört en diskussion med Fastighetsverket. Om Fastighetsverkets möjligheter att bygga eller genomföra projekt i den riktningen som skulle stöda den åländska byggsektorn i den här situationen. Så särdeles många saker finns det inte att göra. Men uppdraget är tydligt hos Fastighetsverket om det är möjligt att konjunkturbasera.

Fru talman! Det är intressant att du lyfter ur Fastighetsverket, för det var min tredje fråga. För det här med möjligheten att kraftsamla det offentliga byggandet när vi går in i dessa tider tror jag är viktigt. Och då bör ju landskapets fastighetsverk har en låda man drar ut när det blir de här tiderna och så tar man fram ett projekt. Titta på att det här kan vi göra. Men den där lådan verkar ju vara väldigt tom. Då är min fråga, borde inte fastighetsverket börja fylla upp den där lådan med projekt och se över vad man har för framtidsvisioner? Det här är ju inte bra när de här rapporterna kommer och nu behöver vi göra någonting. Vi har ju inte stött byggbranschen särdeles mycket sista åren av vad jag kan minnas och det känns som att det är dags att vi gör det nu innan det kan gå riktigt på tok.

Fastighetsverket har ett stort antal projekt, men det är i första hand förhållandevis små projekt där man utför regelmässiga renoveringar och underhåll och för den offentliga sektorn för landskapets verksamheter. Men för att nu nämna ett exempel på vad som är en konjunkturåtgärd, även om det kanske känns futtigt i det här sammanhanget jämfört med de problem som vår byggsektor har just nu. Det projekt som planeras just utanför det här huset, dvs parken här utanför. Det har bedömts vad gäller det projektet att det är ändamålsenligt att få igång det så fort som möjligt. För just det projektet kräver mycket handarbete, alltså, det vill säga manarbetstimmar för att genomföra. Det är inte så mycket färdiga konstruktioner utan det kräver mansarbete.

Tack, fru talman! En ansvarsfull offentlig ekonomi är grunden till Ålands långsiktiga stabilitet och tillväxt. Utgångspunkten för regeringens ekonomi och finanspolitik är att vårt välfärdssamhälle tryggas också för framkommande generationer. Transparens, noggranna prognoser och en god uppföljning är avgörande för att bygga förtroende och säkerställa att offentliga medel används effektivt och rättvist. Landskapsregeringens mål med den ekonomiska politiken bygger på att underskottet i ekonomin balanseras under perioden 2025-2030. Genom det finanspolitiska ramverket fastställs kostnadstak för 2025 och framåt så att målsättningen ska nås. Min fråga till finansministern är. Vad är status för att införa det finanspolitiska ramverket och hur kommer det att påverka lagtingets arbete med den kommande budgeten för 2025 jämfört med tidigare år?

Fru talman! Landskapsregeringen har begärt in budgetunderlag som framgick här under det tidigare replikväxlingen och fram till den 15:e så förväntar vi oss få in underlagen. Därefter vidtar landskapsregeringens interna arbete med att titta på underlagen förstås. Sedan fastställa ett förslag till regerings kollegiet om ett kostnadstak som motsvarar de ambitioner som är nedtecknade i regeringsprogrammet, det vill säga att nå den balans på sex års tid som ledamoten Asumaa här pratar om. Det här ska resultera i förstås ingående diskussioner i landskapsregeringen, ingående diskussioner inom regeingsblocket i första hand. I slutet på april, månadsskiftet april-maj, ska ett kostnadstak jämte ramar för tre år framåt lämnas till lagtinget så att lagtinget får diskutera frågan på normalt sätt, utskottsbehandla det och så vidare. Om lagtinget skulle komma fram till andra ramar än de som förespråkas, kommer ramarna att skickas ut till avdelningarna i samband med att vi för frågan till lagtinget så då kommer landskapsregeringen att ändra på budskapet ut till avdelningarna. Jag återkommer till frågan i nästa svar om ramverket i sig och hur det ändrar på arbetet jämfört med tidigare budgetering.

Tack, fru talman! I praktiken innebär det här att rambudgetering, att lagtinget fastställer en övergripande budget för landskapet istället för att specifikt detaljerade uppgifter, utgifter för varje område ger man då avdelningarna en övergripande budgetram. Avdelningarna ansvarar sedan för att fördela sina resurser inom ramen och anpassa sig till förändringar i prioriteringar eller behov under perioden. Det här ger landskapsregeringen flexibilitet samtidigt som det kräver stort ansvar från varje avdelning att hantera sina resurser effektivt inom de överenskomna ramarna. Min fråga är då hur ofta och på vilket sätt kommer budgetramarna att följas upp av landskapsregeringen?

Fru talman! Jag återkommer lite till processen med budgetramarna, det som ledamoten Asumaa säger är korrekt att ett system med ramar ger möjlighet för avdelningar, politikområden att själva under ramarna avgöra vad man ska genomföra. Men jag tror att för att vi ska nå de ekonomiska målsättningar som vi har satt så kommer landskapsregeringen i det man presenterar för lagtinget i slutet på april också att ta ställning till om man eventuellt gör några större ändringar i det som produceras, tjänster som produceras ut till ålänningarna. Så att en viss styrning om det blir så att man ändrar något radikalt som kanske ger effekt först om två eller tre år så kommer nog landskapsregeringen att lämpligen göra nu redan i det här skedet. Vad gäller uppföljningen så får jag återkomma i den avslutande frågan.

Tack, fru talman! Som här tidigare nämndes är rambudgeteringen är en ekonomisk planerings metod där lagtinget fastställer en övergripande budget utan att specificera detaljerade uppgifter alltför noga för varje område. Som tidigare nämndes ger det här regeringen flexibilitet för att anpassa sig till förändrade förutsättningar. Min sista fråga är att vad händer då och vad är processen från regeringens sida ifall inte ramarna kan hållas?

Fru talman! Som ett kort svar på den frågan. Det beslut som lagtinget fattar är bindande för landskapsregeringen och verksamheten. Jag utgår ifrån att de ramar som ges skall hållas. Förutom vissa små avvikelser som kan vara normala i en verksamhet, det finns någonting som heter budget marginal som ska införas där man så att säga kan låna av följande år. Men det är nu att gå in på detaljerna lite grann i detta skede. Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att det är oerhört stimulerande och intressant att gå in för det nya systemet med finanspolitiskt ramverk jag tycker är en bra sak som lagtinget införde under förra mandatperioden. Det är ett helt nytt sätt att arbeta. Landskapsregeringen och lagtinget kommer att fokusera mera på budgetarbete till våren och ligga steget före och då budgetera uppifrån. Ge verksamhetsförutsättningar genom pengar i god tid.