Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon/han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Vicetalman Marcus Måtar inleder frågestunden med fråga till lantrådet Katrin Sjögren.

Tack, talman!

Jag har valt att rikta den här frågan till lantrådet eftersom det är en så pass stor och omfattande fråga. Jag fördriver ibland tiden med att följa Sunnanvind-projektet, man måste vara engelskspråkig för att klara av det, förstås.

Jag har många gånger efterlyst ett PM som heter TSO-memorandumet eller promemorian. De har vägrat att lämna ut detta TSO-memot till mig. Två gånger har jag fått beslut, jag har valt att inte gå vidare med den här saken i hopp om att det kanske blir klart någon gång.

Det har dock visat sig att landskapsregeringen fördröjer utlämnandet med hänvisning till att man avser att koppla in Kraftnät Åland i Sunnanvind-projekten.

Talman!

Nu ställer vicetalman Måtar en fråga till mig som jag överhuvudtaget inte kan svara på. Det här är en fråga som har hanterats inom projektet, och jag kan tyvärr inte redogöra för vad som föranleder den här fördröjningen eller varför man inte utlämnar materialet, dessvärre.

Den här frågan handlar om att Kraftnät Åland skulle kopplas in för att ha hand om överföringen av elenergi som skapas i samband med ett eventuellt Sunnanvind-projektet, där det byggs vindmöllor i Norrhavet. Tidigare har det sagts att Kraftnät Åland inte ska ha någon roll i detta, men nu verkar det som att man juridiskt ska reda ut att Kraftnät Åland ändå ska ha en roll.

Det här är en enorm sak och vi har också diskuterat den i den självstyrelsepolitiska nämnden. Jag undrar därför om detta är helt obekant för lantrådet? Det borde ju ändå ha varit upp någonstans.

Talman!

Om vi säger så här, om det skulle vara någon grundläggande, stor enorm fråga som skulle beröra väldigt mycket skattemedel, skulle inbegripa lagstiftning eller ett stort grönt ljus från majoriteten och hela lagtinget så skulle jag med all säkerhet veta det.

Men nu har jag inga detaljer om detta, så vicetalman Måtar kan luta sig tillbaka när det gäller den här frågan. Om det finns detaljfrågor är jag säker på att ansvarig minister eller andra ministrar kan svara på dem.

Tack, talman!

När det gäller kostnaderna för att bygga en överföringsledning från Norrhavet till någon plats i Finland där elen skulle kunna tas emot, handlar det om en försiktig uppskattning på 200 miljoner euro, mer sannolikt 350 miljoner euro eftersom man kan titta på hur mycket sådana kablar kostar att bygga. Under de senaste 15 åren har det byggts ungefär tre till fyra stycken i närområdet.

Det handlar alltså om 200 till 350 miljoner euro som man utreder de juridiska förutsättningarna för att Kraftnät Åland på något sätt ska ha del i. Det är en enorm fråga, så jag hoppas att lantrådet blir uppdaterad.

Talman!

Här är något som man kan igen kan kalla för en vulgär tolkning. Skulle det handla om grundläggande lagstiftning, investeringar för Ålands del på 200 miljoner euro, vice talman Måtar, det talar för sig själv att det är en orimlig fråga. Det är orimliga antaganden och lagtinget kommer att få svart på vitt vad det rör sig om tids nog.

Tack, talman! Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister Gunell. Vi har en skärgårdstrafik och vi vet att det är föråldrade fartyg samt olika utmaningar på olika linjer.

Min fråga rör den södra linjens trafik. Vi har Gudingen och Skifte som har trafikerat där under en väldigt lång tid. Från Kökar och Sottungas sida har man bl.a. sett fram emot att få ett större fartyg, vilket man fick för något år sedan när Viggen började trafikera.

Den första sommaren var inte alla färjfästen anpassade för Viggen, så den trafikerar Galtby-Kökar. Varför gör den det även i år?

Tack för frågan. Det är mycket riktigt att Viggen som under många år har trafikerat Åva-Osnäs. När Ådan införskaffades och kom i trafik kunde man flytta den till den södra linjen Den har gått båda på den långa rutten via Kökar till Långnäs men sommartid, både sommaren 2023 och sommaren 2024 har den under juni och juli månad trafikerat Kökar-Galtby.

Skiftet och Gudingen har då skött trafiken mellan Kökar och Långnäs. Detta har resulterat i att antalet trafikanter på sträckan Kökar-Galtby har ökat betydligt under sommartid, vilket bedöms vara en viktig turistled att få resenärer och turister från finska fastlandet över till en skärgårdskommun och förmodligen fortsätter de vidare kanske till fasta Åland.

Om det nya resebeteende beror på den ökade kapaciteten på linjen så att det har ökat antalet resenärer eller om pandemin har skapat ett nytt resandemönster. Oavsett vilket har det varit positivt för turismen på Kökar att Viggen har trafikerat där.

Fartygen i vårt system är flexibla och om det uppstår nya behov och bedömningar finns det alla möjligheter att justera turlistorna för kommande säsonger.
Jag tror inte att det är lönt att börja göra om i turlistorna inför 2025, eftersom det redan finns bokade resenärer på dessa linjer.

Tack så mycket. Tiden tog slut för mitt öppningsanförande. Det är precis som ministern svarar här att det har varit så här nu. Jag lyfte det med en kollega här i lagtinget och undrade om det har varit en diskussion i regeringspartierna angående de olika kapaciteterna. Precis som sades att för turisterna från Finland till Kökar så är det här säkert ett lyft.

Frågan är nu statistiskt sett, är linjen fullbelagd, eller skulle de klara sig med den kapacitet som antingen Gudingen eller Skiftet har på den rutten, med tanke på att den bara går mellan de här två hamnarna.

Vi har ju ändå ett problem att det är väldigt fullbokat för ålänningar och svenskar med fritidsboende i skärgården. Jag skulle gärna vilja veta hur det ser ut (… taltiden slut).

Tack för det. Nu har jag inte statistiken med mig, men det enda jag har fått bekräftat från förvaltningens sida är att antalet trafikanter på Galtby - Kökar har ökat. Jag kan inte säga om detta beror på att det nu finns kapacitet, eftersom Viggen tar fler än vad Skiftet eller Guidningen har gjort tidigare, eller om det beror på andra skäl.

Statistiken är hög när det gäller nyttjandet av Viggen på den här rutten. Skiftet och Gudingen är mindre färjor, men de är två för att kunna fylla behovet. Det handlar om bedömningar och vi kan göra förändringar om det uppstår behov, i och med att iakttagelsen kommer från ledamoten Nordberg men säkert också från andra resenärer på södra (… taltiden slut).

Tack, talman! Precis som nämnts handlar det om bokningar som redan är gjorda och kanske blir svårt att hinna med till den kommande högsäsongen. Det här är ändå något som man bör titta på så att det inte bli en gammal vana att det blev så här. För att förstärka och möjliggöra det mest effektiva borde man diskutera det även med berörda kommuner, Kökar och Sottunga.

Trots att det går två färjor mellan Kökar och Långnäs är det fortfarande mycket stora tunga transporter där, de fartygen är lite för små för det. Jag är tacksam att man vill titta på det.

Ja, det som ledamoten Nordberg inledde med. Vi vet att vi har för få gamla färjor, och de som finns är ofta för små och trånga. Den här utmaningen kämpar vi med varje dag. Men vi arbetar också mot nya lösningar, och förhoppningsvis bättre lösningar på längre sikt.