Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagtinget och åhörare. Jag ska presentera finans- och näringsutskottets eniga betänkande gällande ledamot Simon Påvals åtgärdsmotion med namnet Gemensam förvaltning av strömmingen i Ålands hav och Bottenhavet.

Det finns två saker kring denna motion som lovar gott inför framtiden. Dels att Sverige och Finland nu börjat diskutera strömming med varandra. Det har tidigare skett sparsamt, men nu finns även framåtsyftande projekt som även Åland är delaktigt i och som i ett av fallen mynnat ut i forskning kring bl.a. pungräkans roll för välmående strömmingsbestånd. Pungräkan förefaller kunna ha en avgörande betydelse för dels strömmingens lokalisering, men även för strömmingens storlek.

Det andra positiva som betänkandet lyfter fram är forskningsrådet ICES (The International Council for the Explikation of the Sea) Det är ett nätverk av 4 000 forskare, 350 marina institut och 20 medlemsländer. Detta forskningsråd arbetar globalt, kring Östersjön, Atlanten, Medelhavet, Svarta havet och Stilla havet. Syftet är att finna vetenskaplig grund och förståelse för havsmiljöernas behov av hållbara uttag från havet. Detta forskningsråd lägger grunden, baserad på modelleringar och forskning kring i detta fall strömmingsbestånd, till EU:s fiskekvoter. Och om man inte litar på ICES, vem ska man då lita på? Skulle det vara bättre att uttagskvoterna baseras på respektive nations egna bedömningar? Att Polen gör sina, Sverige sina, Estland och Finland sina och så vidare? Självklart inte. En objektiv och oberoende vetenskaplig bild är det ultimata för att hela tiden kunna begränsa eller utöka kvoterna sett till i detta fall befintliga strömmingsmängder. Vetenskap är inte något som ska lyssnas på enbart när det fyller ens egna syften, vetenskap bör alltid vara det rådgivande. I detta fall är det självklart att ICES innehar den vetenskapliga kompetensen och expertisen att bedöma tillgången och sålunda även uttagsnivåer för ett hållbart strömmingsfiske.

Under flera decennier ökade halterna av dioxin och PCB i strömming så kraftigt att EU förbjöd användningen av över 17 cm stora strömmingar som livsmedel i alla länder, utom i Finland och i Sverige. Ett viktigt kriterium var strömmingens hälsosamhet - trots de högre nivåerna av dioxiner och PCB, visade sig att yrkesfiskare vid kusten i genomsnitt hade en bättre hälsa än befolkningen i övrigt på grund av att de åt mycket fisk. Sedermera har gifthalterna minskat till mindre än hälften och idag innehåller bara de allra största strömmingarna så mycket miljögifter att de överskrider EU:s gränsvärden.

År 2018 tilldelades det finländska strömmingsfisket ett MSC-certifikat, erkännande för ett hållbart och miljövänligt fiske. Strömmingsfisket avlägsnar också varje år betydande mängder eutrofierande ämnen ur havet, ämnen som göder våra vatten.

Vi pratar här om en cirkulär ekonomi, där en del av all den strömming som tas upp ur Östersjön åtgår till fiskodlingarnas fiskfoder, vilket i sin tur skapar en enorm positiv miljöeffekt där fiskodlingens nettoutsläpp av kväve och fosfor marginaliseras. Vid fiskfodertillverkningen filtreras miljögifterna bort. Fiskfoderkretsloppet är en av orsakerna till att fiskodlingen idag är grönlistad av WWF.

Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske enades i oktober om Östersjöns fiskekvoter för 2023. Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen är nöjd med beslutet. Han uttalade sig: "Beslutet ligger i linje med principerna för EU:s gemensamma fiskeripolitik och Finlands mål". Kurvinen var särskilt nöjd över att rådet beslutade att förlänga förbudet mot kommersiellt laxfiske i centrala Östersjön och att begränsa fritidsfisket i samma område.

Laxkvoten för centrala Östersjön och Bottniska viken förblev oförändrad. Kommissionen och de övriga Östersjöstaterna gav Finland erkännande för framgångsrik reglering av laxfisket och förband sig till en mekanism genom vilken en tilläggskvot överförs till Finland.

Fiskekvoten för strömming i centrala Östersjön utökades med 32 procent efter att den krympts i flera år. Utvecklingen av strömmingsbeståndet i Bottniska viken har sett oroväckande ut, och kvoten för det beståndet krymptes med 28 procent.
Minister Antti Kurvinen ansåg att kvotbesluten låg i linje med de vetenskapliga råden och hjälper till att på bästa möjliga sätt främja livskraftiga fiskbestånd och fiskerinäringens framtid. Den synen på ICES roll i framtagandet av underlag till framtida fiskekvoter delas av ett enhälligt utskott.

Fiskekvoterna i Östersjön 2023 slogs fast i oktober 2022 och ser ut enligt följande ungefär:
-Strömming i Bottniska viken 80 000 ton, en minskning med -28 % jämfört med 2022
-Strömming i centrala Östersjön 70 000 ton, en ökning med +32 %
-Strömming i västra Östersjön, ingen ökning alls, 0% eller knappa 800 ton
-Strömming i Riga bukten 45 000, en minskning med -4 %
-Vassbuk 224 000 ton, en minskning med cirka -10 %

Man ser att årligen sker förändringar i kvoterna och det bygger som sagt på ICES forskning och bedömningar av strömmingsbestånden speciellt, men även all annan fisk som lax, torsk och spätta.
Strömmingens värde som matfisk är undervärderad. Uttaget av fisk från havet skapar dessutom en cirkulär balansering såväl miljömässigt som ekonomiskt.

Jag vill rikta ett speciellt tack till kollegorna i utskottet, till minister Karlströms fiskeribyrå och då speciellt Tom Karlsson som står upp bra för Ålands sak i frågan gällande hållbara strömmingsbestånd. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag vill tacka utskottet för att man har behandlat min motion. Det är alltid trevligt när en motion blir behandlad.

Mycket av det som John Holmberg, viceordförande för utskottet, framställde så stämmer absolut, jag håller helt med om det. Jag erfar dock att i ICES forskning beställs av EU och EU grundar sin gemensamma fiskeripolitik på det. Den fisken som fiskas till de finska laxkassarna är en ganska liten del av det som fiskas och landar sedan i norska laxkassar, till minkfoder och sådana saker. Ingenting av den trålare fisken i Bottenhavet går till mänsklig konsumtion. Det är väl ganska givet så.

I övrigt så är jag väldigt glad att man har gått igenom den här motionen och hört kring den. Jag hoppas att vi kan arbeta vidare med ansvarig minister med detaljer.

Tack, talman! Precis som jag sade i anförandet så var utskottet väldigt övertygad av det som vi fick i samband med hörandet från fiskeribyrån, speciellt om ICES roll och betydelse, alltså en oberoende myndighet. Jag tycker personligen att det är ganska logiskt. För istället för att varje land ska göra sin egen bedömning, och då blir det ju ganska subjektivt, så får man en helhetsbedömning som är objektiv och som givetvis varierar årligen. Sen är det upp till medlemsländerna att göra sin röst hörd om man inte är nöjd med ICES arbete. Det förefaller göras ett väldigt idogt arbete från deras sida. Hela deras syfte är ju att skapa hållbara förutsättningar för det vi tar upp ur världshaven.

Tack, herr talman! Det stämmer mycket bra. De rekommendationer som de ger så ska hela EU följa så klart. Jag håller helt med om att om man skulle ha lokala förvaltningar överallt i EU så tappar man lite idén med EU:s gemensamma fiskeripolitik.

Däremot tycker jag att vi från Åland, som också utskottet skriver, ska ha en central roll där man samarbetar internationellt mellan Sverige och Finland och också med övriga Norden, vilket också Nordiska rådets delegation från Åland har tagit initiativ till. Man skulle trycka på i de större politiska rummen hur vi vill driva EU:s gemensamma fiskeripolitik och vad som gäller. Man bör göra sin röst hörd som en liten aktör som Åland trots allt är.

Det fiske så som gäller och som jag tycker att är ett överfiske, vilket man ser konsekvenser av runt hela Östersjökusterna är egentligen, ja, vad ska man säga, det begås ju inte på Ålands vatten, men vi ser ju konsekvenserna också på Åland av det.

Tack, talman! Två saker. Ser man på de kvotuttag som är godkända av EU för 2023 så ser vi att strömmingskvoten för Bottniska viken minskar med 28 %. Den ligger nu i år på 80 000 ton.

Det som också är intressant, som inte framgår här och som inte hör till motionen, är att år 2022 så fiskades mer lax upp i Finland av sportfiskare än av yrkesfiskare. Där har vi också en kategori, binäringsfiskare och yrkesfiskare, som är ganska styvmoderligt behandlade när det kommer till olika kvotuttag.

Talman! Det är fint att finans- och näringsutskottet tagit sig tid att behandla en viktig motion, om Gemensam förvaltning av strömmingen i Ålands hav och Bottenhavet. Det är inte särskilt vanligt att utskotten behandlar motioner, men att man gjort det i detta fall visar på att också majoriteten har ett intresse i frågan.

Betänkandet är kort och konstaterar hur fiskekvoterna satts, att det finns olika åsikter om vad som är orsaken till strömmingssituationen och att landskapsregeringen ingår i ett projekt om strömmingens födointag. Gott så.

Hållbart Initiativ lämnar in ett ändringsförslag till betänkandet. Jag förklarar varför alldeles strax.
Eftersom det har lämnats in idag vill jag ge utrymme till ledamöterna att sova några nätter på saken och föreslår redan nu bordläggning av ärendet till onsdagen den 3 maj. Nu verkar det som att oppositionen är i majoritet här, men med hänsyn till att att den här frågan faktiskt ska diskuteras ordentligt och att vi får ett ganska kraftfullt beslut så tror jag att det är bäst att vi bordlägger.

Men först talman, låt oss klargöra vad frågan handlar om. Vi har en enighet om att strömmingssituationen i Östersjön under senare tid har förändrats till det sämre. Strömmingen blir könsmogen långt tidigare än vanligt och minskat i storlek. Det är tydliga tecken på överfiske.

Konsekvenserna har särskilt drabbat det svenska kustnära yrkesfisket. Flertalet fiskare i Stockholms och Gävlebuktens skärgårdar har nämligen behövt dra ner på eller tvingats lägga ned sin verksamhet.

Men konsekvenserna är också ekologiska. Eftersom strömmingen är basföda för de flesta naturliga rovfiskarna som lax, havsöring, gädda och torsk, leder en nedgång i strömmingen även till en nedgång i rovfiskstammarna. I sin tur kan det innebära en tillväxt av storspigg, vilket ökar efterfrågan på betande smådjur. Försvinner en stor del av de betande smådjuren, finns det färre organismer som tar i anspråk övergödande ämnen. Och vips har vi en förvärrad övergödning.

Även på vissa håll på Åland talas det om att strömmingen inte återvänt till de vikar där vi är vana att finna den på våren. Vi hör också rapporter om att sälen rört sig mer inomskärs, vilket kan ha att göra med bristen på föda i de yttre havsbanden.

Det hade varit på sin plats att lagtinget också med stöd av den forskning som finns kunde peka på en viktig grundorsak till denna situation. För nu har forskningen kommit ikapp händelseutvecklingen. Man har kopplat ihop den ökande fiskeridödligheten av strömming, som skjutit i höjden efter 2010, med det storskaliga, industriella trålfisket som har en motsvarande ökning i landningar.

Enligt det internationella havsforskningsinstitutet ICES är fisketrycket högt i sydvästra Bottenhavet och Stockholms skärgård, samt söder om Åland. Flera över 24 meter långa svenska fartyg bedriver trålfiske i dessa områden.

Även om trålbåtarna håller sig inom de angivna kvoterna tar de upp väldigt mycket fisk på väldigt kort tid och på väldigt begränsad yta. Den svenska Havs- och vattenmyndigheten förespråkar baserat på dessa rön ett trålningsförbud längs med Sveriges ostkust för fartyg större än 24 meter mellan fyra och tolv nautiska mil utanför kusten.

Talman! Jag har äran att tillsammans med ledamot Mikael Lindholm som också är ordförande för den åländska delegationen i Nordiska rådet, att driva medlemsförslaget med titeln “för ett mer hållbart strömmingsfiske i Östersjön”. Mittengruppen ställde sig bakom förslaget enhälligt vid årets första möte i Stockholm.

Det konkreta förslaget i medlemsförslaget är att utreda den industriella trålningens påverkan på det marina ekosystemet och fiskbestånden i Östersjön samt, om utredningen ger grund för det, förhandla om begränsningar av industriellt trålfiske i Östersjön. Ytterligare föreslås att Nordiska rådet ska framföra ett initiativ till Baltic Sea Fisheries Forum, det forum som är satt att diskutera dessa frågor, om hur ett kommande hållbart fiske främjas genom begränsningar av industriellt trålfiske i Östersjön.

På förra sessionen i Reykjavik upptogs ärendet för första gången i hållbarhetsutskottet, vars möten jag haft en vana att delta i för Mittengruppens räkning. Jag kan säga att det inte på något sätt var en självklarhet för utskottet att driva frågan vidare. Men utskottet valde att göra det efter en omröstning, med hänvisning till att frågan berör flera medlemsländer i rådet och att de som inte berörs kan lära sig av de modeller för ekosystembaserad förvaltning av fiske som andra utarbetar. Gemensam förvaltning på strömming kunde göras på ett sådant sätt inom de nordiska länderna. Nästa gång utskottet behandlar frågan är på Färöarna efter midsommar, så den här frågan är i rullning.

Om nu Ålands lagting meddelar sin ståndpunkt i frågan med en låg ambitionsnivå, kommer mitt och ledamoten Lindholms förhandlingsmandat att tydligt förminskas. I nordiska rådet är det viktigt att inte bara ha partigruppens stöd i ryggen utan också den delegation man är del av. Det är inte särskilt trovärdigt att driva egna ärenden.

Det är mitt huvudsakliga argument för varför finans- och näringsutskottets betänkande behöver ytterligare texter. Märk väl att betänkandets nuvarande text inte behöver förändras, detta är alltså ett tilläggsförslag.

Talman! Hållbart Initiativs ändringsförslag innehåller ett kort resonemang om strömmingens situation, och dess ekologiska konsekvenser samt en hänvisning till det industriella trålfisket. Det är formuleringar som tagits fram utefter forskningsläget och formuleringar som inte är bombastiska eller kontroversiella.

Vi föreslår inte heller att klämmen ska godkännas, eftersom vi ser att landskapsregeringen och majoriteten faktiskt ser många olika vägar framåt än vad den ursprungliga motionen pekar på, det är bättra att ha en bredd. Därför avslutar vi vårt förslag med följande stycke: “Med anledning av vad utskottet kunnat konstatera sker det redan en utveckling i den riktning motionärerna efterlyser varför utskottet anser att det inte behövs någon uppmaning till landskapsregeringen om ytterligare åtgärder i detta skede. Utskottet ser dock positivt på att landskapsregeringen fortsättningsvis följer frågan vaksamt.”

Talman! Jag hoppas inte det ska bli någon partipolitik i den här frågan utan att vi faktiskt kan ta ett gemensamt ansvar för strömmingen i och kring Åland. Vi brukar säga att Åland ska vara Östersjöns röst. Nu när vi har chansen att höja rösten, låt oss göra det. Tack, talman!

Tack så mycket, talman! Tack så mycket till ledamot Holmström. Jag kan bara säga, som jag redan i en mejlkonversation redan har bekräftat, att jag kommer att stöda förslaget på tilläggstext till detta betänkande. Jag tycker att det är viktigt att vi betonar att vi ser ser det här som en viktig fråga att bevaka. Jag tycker att det här är så bra formulerat att det borde inte behöva bli partipolitik av det här, om vi nu faktiskt menar vad vi säger att vi vill jobba för Östersjöns och fiskbeståndens bästa. Jag tycker att det här är ett väldigt balanserat förslag.

Jag tackar så mycket för det stödet. Jag vet att Mikael Lindholm, tillsammans med mig i Nordiska rådet, också kämpar väldigt hårt för att lobba för de här formuleringarna i övrigt. Det är ju ingenting nytt som vi kommer med, utan de här tongångarna har redan tidigare funnits i det åländska samhället, inom våra partier och i det här lagtinget. Det vore följd i färg att då också i betänkandet kunna skriva några tilläggstexter som egentligen inte borde uppröra ytterligare.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Givetvis ska vi inte blanda in partipolitiken som vanligt, absolut inte. Vi ska ju producera ett betänkande som är väldigt, väldigt bra. Kan vi förädla det ytterligare så är det ju positivt.

Jag ställer mig lite frågande för jag har ju läst på nu så gott jag har kunnat kring organisationen rådet ICES. Jag blir imponerad av den bredd de har och den kunskap de besitter. Jag kan hamna i en liten konfliktsituation på det sättet att vem är det vi ska lyssna på? Är det på svenska forskare som hänvisar till sina kustområden? Eller ska vi ta polska forskare nästa gång? Behövs ICES? Det var det som utskottet eller jag i alla fall lyfte fram i anförandet om betänkande, att det är väl bra att ha en organisation som ändå är objektiv, där alla berörda medlemsländer har en röst, men där man ändå ser objektivt på saker och ting.

Talman! Det var en bra fråga. På inget sätt så ska man se det här ändringsförslaget som en kritik mot ICES verksamhet, utan ICES är fortsättningsvis viktig som ett samlande organ för den gällande forskningen. ICES tar fram forskning genom beställningar. EU beställer rapporter utifrån vissa indikatorer och EU fastställer också kvoterna utifrån den rapport som ICES kommer med. Rent politiskt sett så finns det ju kommentarer om hur man fastställer de här kravspecarna. Men EU följer inte alltid ICES beslut eller åtgärdsrekommendationer baserat på forskningen. Så klart finns det en politisk dialog där, vi behöver inte gå in i den och det gör inte heller det här ändringsförslaget. Snarare så säger man att även om det finns kvoter så kan man ha olika fångstmetoder som gör att det utsätter strömmingen för en påverkan som på sina håll kan vara ganska drastisk.

Tack, talman! Nej, tittar man historiskt på statistik och de bedömningar som ICES har gjorts så ser man att EU-kommissionen har ju aldrig sänkt de nivåer som ICES har föreslagit, men däremot har man nog höjt dem en del, så att det har varit enkelriktat på det sättet.

Man är lite trött och man är lite hungrig nu, men det är lite lustigt att nu går det bra att ändra ett betänkande, men det är omöjligt när det gäller lagar och budget, men det är en annan sak.

Talman! Jag tror vi kan ta den diskussionen på en AW eller liknande.

Man kan ju också konstatera att strömmingen har olika genetiska uppsättningar beroende på var strömmingen finns. De kallas ju olika saker också av en orsak. Om man gör industriella trålningar på vissa ställen så kan man slå ut vissa genetiska uppsättningar i delpopulationer. Det är något som också kritiserats, att ICES inte tar i beaktande just dessa delpopulationer. Nåväl, vi behöver inte gå in i de diskussionerna. Det är inte heller det som vi avser att göra, utan snarare peka på en problematik och ge oss mer förhandlingsmandat i Nordiska rådet för att driva den här frågan.

Tack, herr talman! Jag vill börja med att tacka finans- och näringsutskottet med för tillfället ordförande John Holmberg i spetsen för att ha behandlat min motion. Viceordförande John Holmberg gör ett bra jobb som finans- och näringsutskottets ordförande just nu och försvarar utskottet så klart. Det är ingen som säger att det inte är högt i tak i det här rummet.

Jag vill börja med att ge en liten reflektion. Strömmingen runt Åland har alltid funnits. Så länge människan minns så har vi alltid haft strömming. När inget annat fanns att stoppa i munnen så fanns det alltid strömming och det vet de som är uppväxta på holmar långt ut. När ingenting annat fanns att tillgå så fanns alltid strömming på ett eller annat sätt, både till människor och djur. Strömmingen fanns vår, vinter, höst och sommar på olika platser så klart och med olika metoder, men på eller annat sätt så fick man alltid tag i den. Och så länge som folk i kustsamhällen och folk ute på holmarna i Östersjön har haft den här utgångspunkten och idkat sitt småskaliga fiske så har det alltid funnits mat åt alla; människor, rovfiskar, säl och andra fiskätare. Det har alltid funnits lagom.

Men när det storskaliga trålfisket gör samma slutledning att det finns alltid strömming och det har alltid funnits strömming, då har det ekologiska effekter. De ekologiska effekterna och de samhälleliga effekterna har vi faktiskt börjat se runtom Östersjökusterna, även på Åland, inte lika dramatiska som på den svenska kusten där hela fiskesamhällen håller på att kollapsa och där generationer av fiskare går i kull helt enkelt, för de finns inte.

Vi har en surströmmingsfabrik som går i konkurs för att råvara helt enkelt inte finns och då räcker det heller inte till någon annan. Då räcker det inte till sälen, det räcker inte till fåglar och då räcker det inte andra fiskar. Då börjar de flytta på sig. Det här skapar effekter även för kustfiskare som i slutändan får ta stryk, ekonomiskt alltså.

Herr talman! Strömmingen är Östersjöns motor. Den är mitt i näringskedjan och bestånden börjar visa oroande tecken på försämring. Det är sant som utskottet säger att det i dag fiskas enligt ICES rekommendationer. På det sättet så håller jag helt med utskottet att förvaltning av vatten i EU blir oerhört svårhanterat om de spanska kustsamhällen ska hantera sina egna vatten, alla ska hantera sina egna vatten. Det blir svårt att få en helhet EU:s fiskeripolitik.

Däremot så behöver vi på Åland höja vår röst tillsammans med Sverige och Finland. Vi behöver se till att vi gör vår röst hörd och våra problem hörda, för i slutändan så är våra bekymmer en liten droppe i havet i hela EU:s stora portfölj av bekymmer som det rapporteras om. Detta är något som jag tycker att är viktigt.

Jag tycker också att Nordiska rådets delegation ska ha en eloge för att ha man har framfört det här och att man jobbar med den här frågan även i Nordiska rådet att få fram forskningsresultat just kring det industriella trålfiskets effekter på strömmingsbestånden.

Projektet som nämns i utskottets betänkande har utgångspunkt i strömmingens födointag. Det är en studie som har inletts mellan svenska och finska myndigheter tillsammans med Åland. Jag uppfattade av skrivningarna att Åland är i mitten som en liten spindel i nätet.

Myndigheten Hav och svenska Lantbruksuniversitetet på svenska sidan har ganska länge varit väldigt tydliga med att det industriella trålfisket är orsaken till strömmens minskade storlek. Det ska bli intressant att se vad den här studien kommer fram till, om det har att göra med att pungräkan har minskat eller om det är så att det faktiskt är människan som påverkar det här. Det kanske är både och, troligtvis.

Det som många är oroliga över, herr talman, kring strömmingsbestånden är oron över en kommande TippingPoint. En så kallad TippingPoint är när ett bestånd, utan att visa egentligen desto större synbara konsekvenser, plötsligt börjar rasa.

Jag märker att det har varit lång dag. Ordet pungräka var väldigt roligt i det här lagtinget just nu. Jag ber om ursäkt alla lyssnare för mina kollegor.

Den här TippingPointen som skedde utanför New Newfoundlands kust inom en överskådlig historisk tid var när en kedja av ekologiska konsekvenser fick hela torskbeståndet att kollapsa på grund av överfiske. Det här var något som man heller inte kunde förutse förrän det skedde.

Jag tycker att vi behöver se till att Åland, Finland och Sverige gemensamt faktiskt får stopp på en viss del av det industriella överfisket som sker i södra Bottenhavet och i Ålands hav på våra lekbestånd av strömming. Det stoppet behöver ske utifrån, vilken plats man fiskar strömmingen på och vid vilken tidpunkt.

Idag så har den här gammeldagskunskapen om var strömmingen befinner sig vilka tider på året ersatts av moderna ekolod. Man hittar stora stim var de än är och vilken tid på året. Det är lite märkligt att man inom EU faktiskt inte ser detta. Man ser inte konsekvenserna fast man i andra sammanhang är fokuserad på bevarandet av biologisk mångfald, man ska skydda lekbestånd av olika typer av fisk och man ska skydda häckningsbestånd av fågel.

Jag hoppas på samarbetet som finans- och näringsutskottet har erfarit att har påbörjats med Åland i mitten mellan Sverige och Finland. Samarbetet är ju faktiskt är unikt, det ska vi säga. Jag hoppas att konsekvenserna av samarbetet är man börjar se de här konsekvenserna på en helt annan nivå, högre upp politiskt och med tydligare budskap om vad vi behöver göra för att åtgärda det.

Jag hade hoppats att vi kunde debattera det här när ministern var på plats, men jag stöder bordläggningen som är föreslagen av Hållbart Initiativ. Jag hoppas att ministern är på plats när vi ska debattera det här vidare och kan svara på lite detaljer kring det här samarbetet som har inletts och så får vi förhoppningsvis lite mer matnyttigt att jobba med. Tack så mycket!

Tack, herr talman! Tack ledamoten Påvals. Det var ett mycket intressant anförande som vanligt när Påvals pratar om något som han brinner för mycket.

Vi sitter båda med i BSPC-delegationen. Jag tycker att det här är en fråga som vi kanske också kunde ta upp i det forumet till diskussion bland de andra parlamenten. Man pratar mycket om att man deltar i olika saker och både du och jag har ett ganska stort ansvar där att också lyfta Östersjöfrågor, fiskefrågor och sådant som handlar om den biologiska mångfalden som drabbar Åland.

Nu börjar vi bli lite trötta.

Tack, herr talman! Ja, det har tagits upp i BSPC. Undertecknad har själv tagit upp det i anförande, men då med utgångspunkten att politiker på internationella nivåer även ska ta i beaktande lokal kännedom och lokal kunskap. Det finns ett begrepp - om jag får hjälp nu av någon som vet - ekologisk lokal kännedom. Den biten behöver vi lyfta upp på agendan faktiskt och ta vara på den kunskap som finns. Sen behöver man inte ta allting för givet, men man kan åtminstone basera forskning på ett antaganden som finns bland människor som har levt nära naturen och nära de bekymmer som kanske kommer på agendan.

Tack för svaret. Vi kanske inom kort också får möjlighet att föra upp just våra egna frågor ganska högt på agendan med tanke på olika värdskap och olika delegationer som kommer hit. Det är ju väldigt viktigt att man kanske kunde sy ihop ett sådant program och också diskutera ganska mycket det som jag sade tidigare i dag om den här bottendöden runt omkring Åland och hur mycket den också påverkar både fiskbestånd och fågelbestånd. Det finns väldigt allvarliga frågor när man bor så här nära havet så man ser det med egna ögon.

Jag var på en kongress där det var en man som hade en lite ö och han sade att han såg hur havet liksom bara gick högre och högre upp så att hans ö försvann. Men vi ser ju det på ett annat sätt hur miljöförstöringen drabbar oss ännu. Vi ser inte att Åland sjunker, men på ett helt annat vis.

Tack, herr talman! Tack ledamoten Eckerman för den repliken. Man brukar prata om att Åland är Östersjöns pärla. Jag tycker att pärla är ganska passivt. Vi behöver bli mer aktiva här från Åland. Vi behöver kanske bli mera en spindel i nätet. Vi behöva se till, när vi har internationell kontakt, att lyfta upp de här frågorna. Vattnet är fruktansvärt viktigt för ålänningarna, det är därför som folk är här från första början. De resurser vattnet ger, dricksvatten som vi har pratat om idag, men även all mat som vi kan få från vattnet är ytterst viktig.

Jag kan tycka att de miljöfrågor som berörs i BSPC, i Nordiska rådet och i olika instanser, de ska vi vara centralaktörer i, för det är vi som ser de här effekterna väldigt, väldigt tydligt. Det behöver inte gå så långt på Åland före det kommer i vattnet. Vår position, vår ekologiska och lokala kunskap är någonting som vi verkligen ska utnyttja.

Talman! Ledamoten Påvals är initiativtagare till den här motionen och är nöjd med att få den från utskottets betänkande förstod jag. I synnerhet viceordförande gav mycket beröm. Du verkar ju väldigt nöjd över det. Men jag har en fråga angående vad motionsställaren tycker om det här tillägget. Kan du kan kommentera det något här? Jag har inte hunnit sätta mig in i tillägget så mycket och kanske inte i det andra heller. Jag anser att Påvals är väl bland dem som har mest kännedom om det.

Det är så långt så du hinner inte läsa det.

Nej, jag hinner inte riktigt redogöra för vad det handlar om. Jag behöver gå igenom det ordentligt. Tack så mycket. Det är en lång text, det finns ju en styrka i det. Märkligt nog så är det bra att det inte är ett godkännande med i det här, för då skulle vi kanske aldrig någonsin få någon någon helhet från hela parlamentet. Det vet vi. Så funkar det systemet här. Man godkänner aldrig en motion. Att få en motion behandlad är jag väldigt nöjd över, det är inte heller så jätteofta det händer. Jag har ändå fått en så pass positiv behandling från utskottet men en förstärkning kan vara på sin plats. Jag behöver lite mer tid för att bedöma det och därför är det bra att vi bordlägger ärendet.

Talman! Med de slutorden av ledamot Påvals så får vi väl vara nöjda.

Idag pratade han om surströmmingsfabriker som var nedlagda och då tänkte jag på Påvals, för han var lite som en surströmmingsburk idag när han pratade skärgårdstrafik. Nu får du avsluta kvällen med något riktigt bra när du har fått igen den här motionen så här. Lycka till med det fortsatta arbetet med motionen!

Tack, herr talman! Det verkar som om jag måste byta deodorant då, om man börjar lukta så.

Vi ska inte prata mera skärgårdstrafik idag, vi ska vara vänner mina kära vänner och ha en bra dag!

Under diskussion har ledamot Simon Holmström föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 3 maj. Detta har understötts av ledamoten Simon Påvals.

Önskar någon yttra sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 3 maj.