Enda behandling

Ärendet bordlades den 26 april 2023 då ledamoten Holmström utdelade ett förslag till ändring av betänkandets motivering.

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Förra gången lagtinget diskuterade strömmingsfrågan var i en sen timme med få närvarande efter en lång debatt. Vi valde då att bordlägga frågan till idag, i stället för att driva den vidare trots att oppositionen var fler till antalet den gången, tillsammans med det ändringsförslag jag lade fram.

Finans- och näringsutskottets svar på motionen är som bekant väldigt kort. Det konstaterar hur fiskekvoterna sätts, att det finns olika åsikter om vad som är orsaken till strömmingssituationen och att landskapsregeringen ingår i ett projekt om strömmingens födointag.

Det finns mycket att säga om ämnet men Hållbart Initiativ har valt att ta vara på den goda vilja som i den här frågan finns över partigränserna och som är av stor betydelse för oss alla. Därför lämnar vi ett väldigt diplomatiskt formulerat ändringsförslag som vi hoppas att så många som möjligt kan understöda.

Att ett ändringsförslag alls läggs fram grundar sig i att den åländska delegationen i Nordiska rådet ska känna ett stöd för att driva medlemsförslaget “för ett mer hållbart strömmingsfiske i Östersjön” på nordisk nivå. Det konkreta förslaget i medlemsförslaget är att utreda den industriella trålningens påverkan på det marina ekosystemet och fiskbestånden i Östersjön samt att verka för att reglera verksamheten bättre enligt utredningen. Mittengruppen, som både jag och ledamot Mikael Lindholm ingår i, ställde sig bakom förslaget enhälligt vid årets första möte i Stockholm. Sedermera har utskottet för ett Hållbart Norden beslutat att behandla frågan grundligt.

Förhandlingar i Nordiska rådet är inte helt enkla. Om man alls vill genomföra något, och inte bara driva någon slags plakatpolitik, då behöver man ha understöd i sin partigrupp och nå understöd i andra grupper i det utskott som frågan behandlas. Man blir inte tagen på allvar i en förhandlingssituation som ålänning om man driver ett ställningstagande i en Ålandsanknuten fråga som inte har ett brett understöd på Åland.

Ålands lagting behöver därför klargöra sin ståndpunkt om strömmingsfisket mycket tydligare än vad man gör i finans- och näringsutskottets betänkande. Därav behovet av tilläggstexterna.

Talman! Ändringsförslaget berör först problembilden. Det torde inte vara kontroversiellt att påstå att vi har en enighet om att strömmingssituationen i Östersjön under senare tid har förändrats till det sämre. Vi ser konsekvenserna, dels för yrkesfisket, dels de ekologiska konsekvenserna. Forskningen har kommit ikapp och kopplar ihop den ökande fiskeridödligheten av strömming, som skjutit i höjden efter 2010, med det storskaliga, industriella trålfisket som har en motsvarande ökning i landningar.

Det går att ha många åsikter om hur Internationella Havsforskningsrådet, ICES, föreslår kvoter för fiskarter i Östersjön och hur processen ser ut inom EU därefter. Det är dock inte något som vi här behöver befatta oss med. Däremot hade det varit på sin plats att konstatera att de industriella trålarna, trots att de håller sig inom kvoterna, tar upp så mycket fisk på en så kort tid och på en så begränsad yta så att de riskerar att äventyra bestånd eller delbestånd av strömmingen.

Det är för övrigt därför den svenska Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil för fartyg större än 24 meter. Det borde inte heller vara anmärkningsvärt att göra hänvisningar till den industriella trålningen i betänkandet heller mot denna bakgrund.

Talman! Motioner ska antingen godkännas eller förkastas. Vi föreslår alltså liksom utskottet att förslaget ska förkastas eftersom det kan finnas många olika åtgärder utöver motionens kläm för att stärka strömmingsbeståndet i Östersjön. Vi ser också att arbetet redan är på gång.

Låt oss därför stå enade i att stärka den åländska rösten för en så viktig fråga som så många bryr sig om. Tack för ordet.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Efter den pinsamma teater som nyss utspelade sig här i lagtinget kring skärgårdstrafiken och eventuell utskottsbehandling eller inte så kanske det kan vara bra att vi får visa lite politisk mognad här i salen.

Givetvis, jag som presenterade detta betänkande var ju nöjd med betänkandet och majoriteten i utskottet var nöjd med betänkandet. Jag ser personligen inget problem i att understöda det förslag som ledamot Holmström kommer med. Det är bra om vi kan visa en enad front, så jag tycker att det är bra.

Samtidigt vill jag än en gång påpeka att det är märkligt att nu går det bra att ändra ett betänkande, men när det gäller lagar och budget då är det omöjligt.

Tack för det stödet, ledamoten Holmberg. Jag tror att det finns vissa särskilda sakfrågor där det finns en enighet inte bara i problembild utan också i åtgärdsförslag som denna som man faktiskt skulle kunna ta vara på. Den enigheten kan man på olika sätt ta vara på, till exempel genom att föra tillbaka en fråga till utskottet. Men jag tror inte att det behövs i det här fallet, utan jag uppfattar att den enigheten finns till de delar som i alla fall det här ändringsförslaget är formulerat. Det är inte formulerat på ett sådant sätt att det ska uppröra någon eller skapa någon typ av kontrovers, utan det tar egentligen fasta på den forskning som redan finns och den problembild som så många känner en oro inför.

Tack, talman! En utmaning som finns är ju att finans- och näringsutskottet eller egentligen alla utskott inte har samtliga partier representerade, i alla fall inte som ordinarie medlemmar. Då är det viktigt också att det förankras brett. Det är bra att ledamot Holmström tar ett tydligt ansvar i den här frågan, även fast ledamot Holmström inte sitter som ordinarie. Men samtidigt så verkar inte förankringen inom regeringsblocket riktigt ha gått fullt ut med tanke på det understöd som finns i andra partier.

Än en gång, det är ett bra förslag som jag hoppas att vi kan vara eniga kring.

Talman! För egen del så kan jag säga att jag har inte haft tid att delta i alla de möten som finans- och näringsutskottet har i olika typer av frågor, även om jag ersättare har rätt att göra det och det beror ju på att jag har ett annat huvudutskott, alltså social- och miljöutskottet, där vi har behandlat dricksvattenfrågor och annat. Jag hade så klart önskat att göra det i den här frågan, men alla har ju en möjlighet att komma med ändringsförslag därefter och många har ju också möjlighet att beakta nya förändringsförslag och förhandla med sina respektive grupper om man tycker att det är ett bättre förändringsförslag än det som utskottet har kommit med.

Jag tycker inte att den här frågan behöver vara präglad av prestige på något sätt, utan jag understöder det som ledamoten Holmberg sade att vi behöver ta tag i det goda som finns i alla fall.

Tack, herr talman! Jag understöder helhjärtat ledamot Simon Holmströms förslag och kommer att jobba för att det ska gå igenom.

Tack, talman! Tack också till ledamot Jonas Eriksson för det understödet. Jag hoppas att vi kan arbeta också på andra nivåer, inte nödvändigtvis just här genom detta ställningstagande från Ålands lagting, utan också i övrigt i civilsamhället här på Åland för att verka för gott samarbete med andra organisationer på både östra och västra sidan.

Det gör mig glad att höra ledamot Holmström yttra de orden. Jag tror att det är genom samarbete som vi kommer att nå framsteg. Ibland blir det så i den här salen att det kanske blir lite onödigt mycket konfrontationer och skyttegravar. Men jag tycker att det här är ett ypperligt exempel på hur vi kan tänka efter vad som påverkar hela den åländska befolkningen och våra grundförutsättningar och samarbeten.

Tack, talman! Jag ser faktiskt ganska allvarligt på situationen gällande strömmingen i Östersjön. Men jag har lite svårt att se vad problemet egentligen är med finansutskottets betänkande. Jag tycker inte att de signalerar att de inte tar det på allvar. Jag skulle gärna stöda förslaget, men tyvärr så är det ganska fullt med påståenden som jag inte kan ställa mig bakom på grund av att jag faktiskt inte vet. Jag tror inte heller att det är så många här inne som vet varför strömmingen blir könsmogen långt tidigare än vanligt och varför den har minskat i storlek. När man när man skriver så här i ett ändringsförslag så kräver det väldigt mycket av dem som skriver under. Om man håller det lite kortare till det kortare formuläret, då är det nog lättare att få fler att ställa upp.

Talman! Visst skulle jag ha kunnat skriva det här ändringsförslaget på ett sådant sätt att man inom parentes refererar till de rapporter där man gör ståndpunkter eller olika ställningstaganden och bedömningar utifrån. Men det är inte så vi skriver betänkanden, att man har sidhänvisningar, referenser och fotnoter på det sättet, utan man noterar rapporter, man erfar att det finns olika syn på strömmingsbeståndets tillstånd och så vidare. Man försöker hålla sig i ett rapportspråk men gör det nödvändigtvis inte till en akademisk uppsats på det sättet. Det är den ansatsen som jag har haft såsom man skriver utskottsbetänkanden i övrigt.

Finns det kritik kring något, att det inte är samma bedömning som jag eller mitt parti har, då har man ju haft möjlighet att tala om den saken och föra en diskussion om den saken, och för övrigt också tidigare när jag mejlade ut det här förslaget till alla ledamöter.

Tack, talman! Jo, jag vet att vi har haft tillfälle att påpeka det här tidigare, men problemet kvarstår. Jag måste ju fatta beslut om jag tror på de här forskarrapporterna eller tror jag på de här forskarrapporterna? Jag har inte den kompetensen att fatta det beslutet. Jag har bara kompetensen att se att vi har ett problem och problemet måste lösas, och det tycker jag att framgår även av utskottets betänkande.

Talman! För att tydliggöra vad som är annorlunda i det här ändringsförslaget, det är att ändringsförslaget beskriver de negativa konsekvenserna dels för yrkesfisket och dels de ekologiska effekterna av en minskad strömmingstillgång i Östersjön.

Det här ändringsförslaget påpekar också att det finns olika syn på strömmingsbeståndets tillstånd både i Finland och i Sverige. Sedan kommer man med ett konstaterande att den svenska Havs- och vattenmyndigheten förespråkar, baserat på dessa rön som har beskrivits, ett trålningsförbud. Man säger det inte det själv. Det är det jag menar att är ett diplomatiskt ställningstagande. Jag skulle så klart ha gått längre, men jag skriver det så här för att fler ska kunna understöda det.

Herr talman! Jag tänkte egentligen inte säga någonting i det här ärendet, men när ledamoten Holmström sade att det är viktigt att vi stärker den åländska rösten så kunde jag inte låta bli.

Som Holmström väl vet så lyfte jag det här redan tidigare i den åländska Nordiska rådets delegationen. När ärendet kom upp i Mittengruppen och vi skulle få frågan vidare så var just Holmström en av dem som ivrigast motarbetade förslaget. Det är få gånger som jag har blivit så förvånad inom politiken som jag blev då. Så när man pratar om att stärka den åländska rösten så gäller det nog att man är konsekvent.

Sedan kan jag hålla med om det som ledamoten Egeland sade att det här är för detaljerat. Men oavsett det så tänker jag stöda det och jag tänker inte lägga någon prestige i det. Men jag är förvånad när man börjar prata om att man ska stärka den åländska rösten, det gäller att vi är konsekventa överallt då.

Talman! Vi har pratat igenom den saken, jag och ledamoten i Eriksson, om det som hände i Nordiska rådets möte, just det sista mötet som Eriksson deltog i. Jag har klarlagt flera gånger för honom att jag ivrigt arbetar för att vi ska nå en lösning som inte bara är för Ålands del utan också för andras vidkommande. Och för att kunna göra det så måste man få någon typ av grund, någon typ av positivt ställningstagande från det huvudutskott som kommer att behandla frågan, alltså utskottet för ett hållbart Norden. Och om ett förslag är för skarpt formulerat från en annan grupp, då kommer det inte att nå vidare. Det här är en svår fråga i Nordiska rådet. Det krävs omröstningar, det har krävts omröstningar såsom vi har förutspått i den utskottsgrupp som jag ingår i, från Mittengruppen till hållbarhetsutskottet, och därför behöver man beträda den här frågan med större diplomatisk finess. Och det är det som jag har försökt göra och (… taltiden slut).

Det må vara hur det vill. Jag tänkte som sagt inte säga någonting, men Holmström sade i sista repliken att det är viktigt att vi stärker den åländska rösten. Jag hämtade Holmström hemma, vi åkte färja, vi åkte tåg, vi åkte buss, vi umgicks ett halvt dygn och inte ett ord knystade Holmström om att han hade invändningar mot mitt förslag och det gjorde mig oerhört förvånad. Det förvånade också många andra i Mittengruppen att vi inte var eniga ifrån åländsk sida.

Det är viktigt att vi är konsekventa och stärker den åländska rösten, men då gäller det också att man lever som man lär. Jag kommer ändå att stöda det här förslaget oavsett.

Talman! Om vi nu ska tvätta det byket åter igen och att det inte räcker med samtal mellan mig och ledamoten Eriksson så kan jag ju säga att när man träffas tillsammans med de övriga på en session så hör man tongångar dels från den egna gruppen och dels från den andra gruppen före man har partigruppsmöten och det är mot bakgrund av de tongångarna som man behöver göra justeringar innan någonting fastställs vidare. Det tycker jag att är ett prov på diplomatisk finess, att man kan göra det tillsammans och visa att det här är en viktigare fråga än att man själv ska dra prestigepoäng av det.

Det är därför som jag tycker att det är viktigt att vi nu också ställer oss bakom ett diplomatiskt formulerat ändringsförslag så att vi kan få tyngd att driva den frågan vidare. Det är en fråga som faktiskt tyvärr är väldigt känslig för andra politiker eftersom det handlar om många andra frågor än just om strömmingsfiske.

Tack, herr talman! När vi har lagt schismen åt sidan och lyckas återkomma till sakfrågan så vill jag för det första återigen tacka finans- och näringsutskottet för behandlingen av min motion. Jag vill också uttrycka min glädje över det engagemang som finns i den här frågan. Den är en mycket viktig fråga. Jag och många andra anser att det här är en ödesfråga för Östersjön, för den biologiska mångfalden i Östersjön och för strömmingen som är motorn i hela Östersjöns näringskedja både för det bytesdjur som strömmingen när sig på och de rovdjur och fiskar som strömmingen är huvudsaklig föda för.

Det mesta som jag skulle vilja säga har jag sagt redan i den föregående debatten kring det här ärendet. Jag skulle också vilja säga att jag kommer att stöda ändringsförslaget från ledamoten Holmström med flera. Det är bra att vi från Åland har en gemensam problembild och att vi är tydliga med den problembilden.

Den rollen som vi har på Åland är att vi är på "the receiving side" av konsekvenserna. Vi står alltså på den sidan som tar emot konsekvenserna av det här problemet. Det huvudsakliga utförandet av det här fisket som menas så sker inte på åländskt vatten, men vi ser ändå konsekvenserna av det. Vi ser det mer dramatiskt på den svenska kusten. Men vi behöver vara tydliga med att vi ser också varningsklockorna i förväg. Vi vill inte se samma konsekvenser här med utraderade strömmingsbestånd och de ekologiska konsekvenser som där följer.

Varför jag gick upp från första början var för att jag såg att minister Karlström var i salen, det gläder mig mycket. Den här frågan har jag och minister Karlström diskuterat flera gånger tidigare. Vi har pratat om det i frågestund och i andra sammanhang.

Det som jag är nyfiken på och skulle vilja ha svar på av näringsminister Karlström gäller samarbetet med de svenska myndigheterna som landskapsregeringen har inlett, enligt betänkandets motivering, och som också lett till att de finska myndigheterna har närmat sig Sverige. Detta är en av huvudanledningarna i motionen, de här samarbeten som skulle behöva inledas. Man behöver ta ett gemensamt grepp om den här frågan mellan svenska och finska myndigheter och gärna med Åland som en spindel i nätet och inte bara som ett offer av konsekvenserna, utan även att vi tar tag i saker. Vi är vana på Åland att vi ska ta i våra problem, vi vill leder grupper och vi leder samarbeten. Vi ser till att det som vi ser att är ett bekymmer så det tar vi tag i och det är typiskt en ö-mentalitet som jag tycker att vi ska hålla fast vid. Det är verkstad framför snack.

Kunde jag få någon klarhet kring det här samarbetet av näringsminister Karlström så skulle det vara jättebra. Vad innebär det och vad kommer det eventuellt att leda till? Vad hoppas ministern själv att det kommer att leda till? Vilka intentioner har landskapsregeringen? Tack så mycket!

Tack, talman! Tack också ledamot Påvals för att du har drivit den här frågan under en lång tid och under hela den här mandatperioden. Jag kan väl också säga att tack vare ditt engagemang så har jag kunnat gå vidare till fiskeribyrån och trycka på just de här frågorna och poängtera vikten av samarbete mellan Sverige och Finland och att Åland ska kunna vara en brobyggare. Det är precis det som har skett i det projekt som just har startat upp. Det har hållits ett möte med forskningsinstitutet och fiskeriministeriet och dialogen är i gång. Jag kan tyvärr inte säga så mycket mer än det just nu. Men arbetet har påbörjats.

Jag vill ändå ge en eloge till ledamot Påvals som är en blåslampa i de här viktiga frågorna som jag vet att hela lagtinget också står bakom och tycker att är en viktig sak för Åland.

Tack, herr talman! Det gläder mig att mitt engagemang visar sig få svar och kan omsättas i praktiken.

Ministern nämnde den här studien om strömningens födointag, uppfattade jag, som ett forskningssamarbete mellan fiskeribyrån och myndigheter. Man pratar om myndighetssamarbete, men finns det politiska samarbeten som kommer att inledas mellan svenska och finska myndigheter och Ålands landskapsregering? Det är den biten som jag tror att vi behöver ha mer av i den här frågan. Vi ser att engagemanget finns på flera nivåer. Vi har engagemanget från tredje sektorn där Ålands fiskare faktiskt har tagit tag i den här frågan och samarbetar med svenska motsvarigheter. De har haft ett seminarium och kommer att ha flera seminarium kring det här. Man ser att frågan har lyfts i Nordiska rådet förtjänstfullt av ledamot Holmström och ledamot Lindholm i Mittengruppen. Jag tror att vi behöver få så många nivåer som möjligt som engagerar sig. Det här handlar om en ödesfråga för Östersjön (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är precis som ledamot Påvals sade, det här pågår på många olika nivåer och det är många olika dialoger både på politisk och på ideell basis. Det är ju ingen hemlighet att det är Finland och Sverige som har en röst i EU och Ålands röst när det kommer till den gemensamma fiskeripolitiken är ju inte den starkaste. Däremot så kan vi försöka hålla de informella kontakterna. Via Nordiska ministerrådet är det ett väldigt bra sätt att kontinuerligt sätta tryck på de här frågorna. Man har ju också de senaste åren sett väldigt olika från svensk och finsk sida på exempelvis strömmingen, utmaningarna och de problem som man kanske står inför. Men just nu så börjar man i alla fall diskutera frågan på ett sätt som jag återigen vill tacka ledamot Påvals för att han har drivit på. Via den här salen så får det också ringar på vattnet.

Tack, herr talman! Det gläder mig åt att saker och ting rör på sig. Det är inte en dag för sent.

Oavsett vad man har för åsikter om orsakerna kring den här problematiken, vad det beror på och vilka forskningsrapporter vi ska ta till oss, så är fortfarande konsekvenserna där. Det gäller att backa uppströms från dem och se här har vi konsekvenser, här har vi en obalans i ekologin och vi har en obalans i näringskedjorna. Backar vi bandet så åtminstone från svenskt håll så tycker jag att det har varit tydligt att vi har hittat problemet i den storskaliga industriella trålningen som sker på vinter och vår på de bestånd som rör sig in till lek. Det här är något som vi behöver ha en gemensam problembild kring. Jag hoppas att så kommer att vara fallet inom en snar framtid.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det är ett viktigt ämne och det kan på det sättet bli föremål för lite mera och närmare blickar. Av den anledningen så föreslår vi från Obunden Samling att man återremitterar det här ärendet till finansutskottet. Det var det jag tänkte säga, med stöd av 48 § i arbetsordningen för detta lagting. Tack!

Talman! Innehållet i ändringsförslaget är sympatiskt, men processen blir denna gång lite udda. Vi brukar ju jobba så att vi remitterar till utskott och utskotten sätter sig in i frågan och de hör experter. Sedan konstaterar utskottet i betänkandet att utskottet har erfarit det här och det här, dessa vetenskapliga rön spelar roll och dessa relevanta omständigheter bör vi beakta.

Nu har den som har lagt ändringsförslaget inte deltagit i utskottsbehandlingen men vill lägga till ett ganska långt ändringsförslag som innehåller påståenden och fakta om relationen mellan storspigg, betande smådjur och relationen mellan kvot och fiskeyta som inte har kunnat beläggas i något utskottshörande. Om vi då skalar bort de här sakerna, vilket flera har varit inne på idag, då får vi ett ändringsförslag som till innehållet motsvarar det betänkande som vi har framför oss. Vi från Moderat Samling kommer att omfatta ursprungsbetänkandet. Tack för ordet!

Tack, talman! Jag hade en förhoppning om att vi kanske i det här ärendet kunde visa någon form av politisk konsensus med alla partier här i salen, men det var en utopi.

Jag förstår nog det som ledamot Valve sade att det är en hel del som har kommit till som inte utskottet har lagt till utan kommer via ett ändringsförslag. Samtidigt ska vi komma ihåg att ska det här nu då återremitteras till utskottet så kommer det med största sannolikhet, säger jag som viceordförande, inte att hinna behandlas och återkomma till lagtinget. Då blir det en av alla hundra motioner som blir obehandlade. Vad jag har förstått av de olika anförandena så skulle det vara av vikt att denna motion behandlas för att kunna få en stark åländsk röst i det nordiska samarbetet speciellt.

Var och en må förstås stå för sin egen övertygelse. Om man är starkt övertygad om att det blir bättre av en återremiss så ska man förstås stöda det. Vi har ingen anledning att ifrågasätta finans- och näringsutskottets behandling av det. Betänkandet innehåller flera goda formuleringar. Jag lyssnade på replikskiftet med ansvarig minister just och det fanns stor förståelse för sakfrågan. Min personliga uppfattning är att vi kan använda finans- och näringsutskottet bättre än att återremittera det här ärendet för poängen har gått fram till landskapsregeringen.

Tack, talman! När jag presenterade det här betänkandet så var jag som viceordförande väldigt nöjd. Vi var enhälliga i utskottet. Vi hade inte haft så många höranden men tillräckligt bra kvalitet för att det skulle bli ett riktig bra betänkande. Vi lyfte också den vetenskapliga grunden som ligger som bas för när man tar fram de olika strömmingskvoterna och hur det fungerar. Personligen tycker jag också att det är bra, men helst hade jag velat se ett enigt lagting. Jag vet ju att även majoriteten är splittrad i frågan och det finns flera från Centerpartiet som har stött den här utvidgningen av betänkandet.

Så är det, och det som också beskrivs i både betänkandet och ändringsförslaget är hur Finland och Sverige har närmat sig varandra i den här frågan genom Ålands agerande.

Talman! Jag har försökt förvissa mig, om när jag har skrivit det här ändringsförslaget, att inte komma med några bombastiska påståenden eller någonting som inte finns eller som något anekdotiskt eller liknande, utan gå in på den forskning som nu faktiskt har kommit i kapp i strömmingsfrågan. Därmed så anser jag att det som skrivs är vedertagen kunskap och fakta.

Sen är det ju så klart upp till alla och envar här i lagtinget att bedöma huruvida det är den bedömning man anser vara vedertagen eller inte och det är på samma sätt man bedömer utskottsbetänkanden. Har man tilltro till att utskottet har företett den nödvändiga utredningen sett till ärendets karaktär? Det är en bedömning som man får göra då, som Moderaterna nu redan har gjort, att man bedömer att utskottets betänkande är nog och att ändringsförslaget inte anses vara vedertaget eller att man inte haft tiden att titta på huruvida kunskapen och faktan är vedertagen enligt Moderaterna.

Ledamoten Holmström, jag väljer mina ord med omsorg för både ledamoten Holmström och undertecknad är vänner av återvinning. Det här ändringsförslaget återvinner ju en hel del meningar ifrån betänkandet, vilket är bra.

Det som jag dock håller med om och som har sagts i den här debatten tidigare är att ändringsförslaget är lite för utbroderat och specifikt. Detaljrikedomen är hög, det innehåller en hel del saker som borde ha belagts i en utskottsbehandling och hörande av experter. Ibland är det bättre med mindre och jag får gratulera Hållbart Initiativ till att ha lyft frågan på ett framgångsrikt sätt.

Talman! Det som vi ställs inför är ju frågan om man håller med om den text som jag har lagt fram och som också understötts eller om man mer håller med om den text som finans- och näringsutskottet kommer med. Det är egentligen det som man behöver ställa sig frågan om. Jag tycker inte att man behöver ha teknokratiska eller byråkratiska svar på den frågan. Håller man med om att den minskade strömmingstillgången enligt forskning har betydande ekologiska konsekvenser? Håller man med om att det är ett tecken på överfiske när strömmingen på sina håll har blivit könsmogen långt tidigare och minskat i storlek och så vidare ? Om detta kan man läsa i rapporter. Man kan fundera på den saken på sina egna kamrar och man kan ha diskussioner i lagtingsgrupper. Men så klart om man vill föra detta tillbaka till ett utskott så kan man ju göra det, men jag tror inte att det behövs. Jag tror att det är ett sätt att föra den här frågan i långbänk för att finans- och näringsutskottet (… taltiden slut).

När det handlar, talman, om hur man formulerar frågan så kan frågan också formuleras så här: Finns det någon anledning att ifrågasätta finans- och näringsutskottets arbete? Nej, tycker vi. Vi tycker att de meningar och de formuleringar som finns där ger stöd också för det ändringsförslag som ledamot Holmström har lagt.

Tack, talman! Jag ber att få understöda ledamot Måtars förslag till återremiss.

Tack, herr talman! Jag undrar varför den obundna lagtingsgruppen gör det här nu? Ska vi begrava det i utskottet? Vi vet att den här frågan i praktiken aldrig kommer att se dagens ljus igen under mandatperioden om den kommer tillbaka till ett utskottet som är överhoppat av lagstiftning och annat som kommer att prioriteras före en motion. Det har varit en ganska lång process att få till ett betänkande överhuvudtaget över den här motionen. Nu vill obundna återta den till utskottet och se till att den begravs och inte kommer att komma upp igen. Jag begriper inte vad ni håller på med?

Tack, talman! Det är absolut inte min avsikt att frågan ska begravas.

Tack, herr talman! Både jag och ledamoten Egeland som sitter i utskott vet hur det funkar. Egeland själv sitter i ett majoritetsparti och vet hur det funkar. Motioner är absolut längst ner i högen, speciellt sådana motioner som kan vara lite jobbiga att hantera. Det krävdes ganska mycket av den här majoriteten för att vi överhuvudtaget har kommit hit. Jag är otroligt tacksam över att utskottet har behandlat den här motionen. Men nu vill obundna sätta den längst ner i högen igen, under den feta luntan som finans- och näringsutskottet kommer att ha det här sista halvåret. Jag tycker att det är obegripligt. I praktiken vet både jag, ledamoten Egeland och den obundna lagtingsgruppen vad detta innebär. Den här frågan kommer inte att se dagens ljus mera under den här mandatperioden, oavsett vad intentionen är så vet vi i praktiken att så kommer att ske.

Tack, talman! Jag håller absolut inte med ledamot Påvals. I det utskott som vi sitter i så tycker jag att vi har varit väldigt bra på att behandla motioner. Har vi inte det? Inte har vi begravt dem.

Förslag om att begära in ett nytt betänkande, återremiss enligt 48 § har framställts av lagtingsledamot Måtar, understödd av lagtingsledamot Egeland. Därmed avbryts behandlingen för den omröstningen och vi röstar först till den delen.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för fortsatt behandling röstar ja; de som röstar för inbegärande av ett nytt betänkande av finans- och näringsutskottet röstar nej. Kan den omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Eftersom det är inte insatt i systemet så kommer vi att ha uppstigning i detta ärende. Jag ber att ja-rösterna reser sig.

Jag ber nej-rösterna resa sig. Talmannen röstar nej.

Talmannen konstaterar att behandlingen fortsätter.

Någon som begär ordet? Ingen begär ordet.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Begärs ordet?

Talman! Jag begär att det ändringsförslag som jag har framlagt och läst upp tidigare blir lagtingets beslut.

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda ledamoten Holmströms förslag.

Lagtingsledamoten Simon Holmström, understödd av lagtingsledamoten Simon Påvals, har föreslagit ett ändringsförslag som har utdelats.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Holmströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
6 ja-röster,
20 nej-röster
3 avstod och
1 ledamot var frånvarande.

Lagtinget har godkänt lagtingsledamoten Holmströms ändringsförslag.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.