Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Nu finns det väldigt lite tid för ineffektiv politik. Det börjar bli dags att hålla ett politiskt tempo som möjliggör förändringar. Att driva en politik som ger ålänningen mer pengar i plånboken är exempel på förändring som vi dock ser väldigt små spår av i denna sal. Att få behålla mer av den införtjänade lönen från sitt arbete ger valfrihet och möjligheter att styra sin egen vardag och liv oberoende bakgrund, kön eller bostadsort.

Vi har under lång tid drivit en politik som skapat en obalans mellan offentlig och privat sektor. Vi har inte lyckats reformera vår offentliga sektor och därför ser vi nu ett ökat finansieringsgap där det politiska alternativet till mer pengar i plånboken stavas försämrade servicenivåer, högre skatter och osthyvelinbesparingar. Vi funderar mer på hur skatteintäkterna ska användas än hur de skapas. Det håller inte längre. Vi måste sluta driva en fyrkantig, stel och mossig politik som bygger på att överbeskatta ålänningarna. Ålänningarna tillsammans med företagen borde få behålla minst 30 miljoner varje år av pengarna som idag flyter in. Pengar som vi i stället lägger på att bibehålla gränser, dubbelarbeten och en allt större och mer oproduktiv och ohållbar offentlig sektor. Det har gått så långt att vi hellre säkrar upp lånefullmakter än på riktigt balanserar ekonomin. Vi hoppas hellre på att ålänningarna och företagen ska generera än mer skatter för att skyla över budgetunderskottet som får växa även under högkonjunkturer. Vi cementerar hellre offentliga strukturer än konkurrensutsätter verksamheter. Vi ökar hellre skattetryck än tar tag i de obekväma problemen. Vi förundras över hur svårt det är att hantera kompetensförsörjningen till exempelvis inom äldrevården, samtidigt som vi envist slår bort statistiska framtidsprognoser gällande demografin. Vi oroas över inflation men genomför en politik som bygger på ett allt högre skattetryck, som i sig är en fenomenal pådrivare av inflation. Vi oroas över låg tillväxt men samtidigt har vi landskapsägda bolag som konkurrerar på den privata marknaden.

Att ge ålänningen mer pengar i plånboken skapar uthållighet mot alla de prishöjningar som nu följer pga. det Ryssland just nu skapar genom sin vansinnesinvasion och barbariska krig i Ukraina.

Den ekonomiska uthålligheten för de åländska hushållen behövs för att ge tid och utrymme till energiomställning för såväl världsfredens men även klimatets skull. Ett steg mot detta skulle vara att höja reseavdraget mellan hem och jobb.

Det totala reseavdraget handlar idag om cirka 6,5 miljoner euro årligen, fördelat på 4 300 personer, vilket gör ett snitt om 1500 €/avdragstagare.

Så till motionen. Motivering: "Riksregeringen har höjt reseavdraget mellan hem och jobb för 2022 från 25 cent/km till 30 cent/km. Samtidigt höjs det maximala avdraget från 7 000 € till 8 400 €. Bränslepriserna har under lång tid haft en stigande trend, något som kraftigt påverkar vardagsekonomin för alla de som är beroende av bil för resa mellan hem och jobb. Det är rimligt att även ålänningarna ges möjlighet till motsvarande avdragsmöjligheter och att landskapsregeringen bör möjliggöra detta för 2022.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget uppmanar landskapsregeringen i skyndsam ordning att möjliggöra ett utökat reseavdrag på Åland enligt samma nivåer som gäller i riket."

Det här är som sagt en av flera åtgärder som behövs för att stärka upp ålänningarnas ekonomiska uthållighet. Självklart ska ålänningarna inte ha sämre förmåner än vad som gäller i riket. Och givetvis ska det inte vara en ekonomisk bestraffning att ha långt till sitt arbete. Ett höjt reseavdrag är regionalpolitiskt viktigt för hela Åland. Vi får hoppas att denna motion inte går samma öde till mötes som alla andra åtgärdsmotioner och begravs i väntan på en ny mandatperiod. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack till ledamot Holmberg. Det som jag absolut håller med om i Holmbergs anförande så är ordet vansinnesinvasion. Det är vansinne av Ryssland att göra den här invasionen. Helt sant.

Det förs just nu ett resonemang inom landskapsregeringen om de höga energipriserna och möjligheten att mildra dessa för både företag och privatpersoner. Förståelsen för den här åtgärdsmotionen finns. Vi vet att elpriserna har rusat de senaste månaderna, under ett halvår. Bränslepriserna har rusat de senaste veckorna.

Hur fungerar då systemet med reseavdraget? I den åländska kommunalskattelagen anges det maximala avdraget, som historiskt varit lägre på Åland än i riket på grund av på grund av de korta avstånden, medan självrisken i vår kommunalskatt har varit lägre. Vi haft en lägre självrisk. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Höglund. Repliktiden tog slut så jag uppfattade inte en fråga. Men vi kan konstatera att vi alla här i salen säkert känner stor oro, inte minst givetvis för kriget i Ukraina, men också de effekter som slår mot resten av världen och också mot lilla Åland i form av högre priser.

Nu gällde den här åtgärdsmotionen reseavdraget, alltså bränslepriserna. Vi ser inte det som ett hinder i klimatomställningen och vi ser heller inte ett hinder gällande ekonomin. Med tanke på den som har varit intresserad av att ta del av Liberalernas tidigare motioner, budgetmotioner och konstruktiva förslag, så vet också att vi har en ekonomisk plan som möjliggör dylika satsningar. Vi vill ju hellre lägga pengarna på konstruktiva saker där ålänningarna drar nytta av det genom mer pengar i plånboken än på förlegade strukturer.

Tack, fru talman! Repliktiden är ibland onödigt kort, speciellt för en finansminister som ville prata mycket.

Det som jag tänkte säga, men som jag inte hann med, är att när riksregeringen höjer avdraget per kilometer som man nu gör från 25 till 30 cent, då gäller det per automatik också på Åland, så där följer vi med.

Men en fråga här. Ungefär hur många uppskattar man ? Har man sett på det från motionsställarna? Hur många skulle omfattas av den här höjda totalgränsen som föreslås höjas till 8 400 från 6 000 euro maxtak?

Tack, talman! Tack minister Höglund. Det stämmer att 25 cent går till 30 cent. Frågan om maxtaket har jag tyvärr ingen schablon på. Jag har uppgifter om att det rör sig om drygt 4 300 avdragstagare totalt sett. Hur många av dem som drar nytta av det höjda taket har jag däremot inte uppgifter om. Jag tycker att det här skulle vara en viktig åtgärd att ganska snabbt från landskapsregeringens sida komma ut med ett tydligt besked, just för att skapa den här uthålligheten och den här tydligheten i att det ska finnas en förståelse från politiskt håll att den här prisutvecklingen skapar en stor oro ute bland ålänningarna.

Tack, talman! På Åland har vi vant oss vid att sitta bekvämt i våra bilar när vi kör till jobbet eller till butiken. Det är lätt att leva lika bekvämt även om förutsättningarna i världen förändras och leva så bekymmerslöst och också önska att samhället på något sätt skulle skydda den typen av vardag och den bekvämligheten. Grundorsaken till den här situationen med ökade bränslekostnader är egentligen vårt beroende till fossila bränslen. Ungefär 29 procent av de åländska utsläppen kommer från vägtrafiken. På vilket sätt menar Liberalerna att man kommer bort från fossilberoendet med det här förslaget? Är det inte så att vi ska stöda omställningen i stället?

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Om jag har förstått saken rätt, när gjorde en rundringning, så är i princip varannan ny bil som säljs idag på Åland laddbar. Den omställningen går väldigt, väldigt fort. Sedan tycker jag att det är bättre med ett skatteavdrag för det ger frihet åt medborgaren, åt individen att själv avgöra på vilket sätt man ställer om. Jag är helt övertygad om att inte reseavdraget på något sätt skulle försämra möjligheten till en omställning och det tror jag att även riksregeringen var när de tog det här beslutet tidigare i vintras om att höja reseavdraget. Tvärtom, får ålänningen hålla kvar mer pengar i plånboken så ger det snart alla möjlighet att skaffa en mer klimatsmart bil än vad man har sedan tidigare. Att ge ålänningen mera pengar i plånboken är nog ett bra argument till att snabba på omställningen.

Talman! Det är ju i sådana fall ett extremt trubbigt verktyg. Dagens avdrag är ju inte på något sätt specificerat enligt drivmedel, utan har man en fossil bil så kommer man att få ännu mer stöd för att fortsätta köra den fossildrivna bilen. Det som vi egentligen borde satsa på är ju allmänna transportmedel. Cyklism, att samåka och att verkligen försöka ställa om den bilpark som vi har i dag till en eldriven sådan. Så man kan ju faktiskt fundera om Liberalerna nu verkligen, i det här känsliga läget, har övergivit sin miljö- och klimatpolitik.

Tack, talman! Nej, det har Liberalerna definitivt inte gjort. Ser vi på vilka beslut vi har tagit här i lagtinget så har vi satsat väldigt många miljoner på till exempel en ökad och förbättrad kollektivtrafik. Det byggs cykelvägar som kan byggas i ännu snabbare takt för att även ålänningarna ska cykla mer. Nej, Liberalerna är helt övertygade om att den bästa klimatomställningen sker när det utgår från individen, inte när ledamot Holmström står i lagtinget och pratar om vad ålänningarna ska göra. Initiativet ska komma från gräsrötterna. Får gräsrötterna mer pengar kvar i plånboken så har gräsroten bra mycket bättre möjlighet att själv avgöra på vilket sätt just den gräsroten, som jag, ska ställa om på bästa möjliga sätt. Det ska inte komma från ett ovanpå perspektiv. Det är inte hållbart.

Tack, talman! Man får en känsla av att den här motionen, liksom ganska många andra motioner tidigare från motionsställarens sida andas impulshandling mer än möjligen gedigen analys.

Jag tänkte ställa en fråga. Man ska höja avdraget från 25 till 30 cent per kilometer, vilket direkt får effekt även på Åland. På Åland har vi en lägre självrisk, den är 600 euro jämfört med 750 euro i Finland. Vi har alltså där en fördel jämfört med hur man har det i Finland. En förändring i Finland är att man höjer taket till 8 400 euro, vilket torde beröra väldigt få på Åland eftersom väldigt få når över 6 000 euro de facto, eftersom avstånden på Åland är mycket kortare än i Finland. Har ledamoten Holmberg alls analyserat de mer praktiska konsekvenserna? (… taltiden slut).

Tack, talman! Det har ledamot Holmberg absolut gjort. Jag är förvånad över att nu finansutskottets ordförande, och ett tidigare replikskifte med finansminister Höglund, inte har han fört fram landskapsregeringens synpunkter. Det här har ju varit en stor sak i omvärlden. Idag går svenska regeringen ut och säger att man sänker bensinskatten kortsiktigt för att få ner kostnaderna för befolkningen. Jag tycker att det är en märklig approach när det gäller den här åtgärdsmotionen att man inte ser problembilden, att man inte ser de varningsklockor som nu ringer gällande inflation och de prisstegringar som sker. Om landskapsregering inte tycker att riksregeringens åtgärd är tillräcklig, varför gör man då inte mer i stället?

Tack, talman! Det första skälet är att det faktiskt redan är förspänt för den här formen till delar i varje fall på Åland. Det andra är att problemet är så oerhört mycket större om energipriserna fortsätter att ligga på den nivå som de nu har legat de senaste två veckorna. Det här behöver man följa ganska noga, för analysen som måste göras är inte enkel. Det allra största problemet är faktiskt vilka effekter det här får på till exempel livsmedelsproduktionen. Vad ska vi äta framöver om det blir för dyrt för att framställa det? Kilometerersättningen är sin sak, men effekterna som den dyrare energin har för det övriga samhället är så dramatisk på så många olika fronter att det vore fel att rusa in och justera det första bästa som man tycker att känns rätt just nu. Det här är en svår fråga, ledamot Holmberg och den förtjänar faktiskt. (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Pettersson, det som riksregeringen har gjort är inte att rusa till. De införde det här i år, men de gjorde det långt före Rysslands invasion av Ukraina. Finska riksregeringens åtgärd är inget efterspel till Ukrainakrisen.

Givetvis, precis som jag sade i anförandet, så kan man hitta flera olika saker som behöver åtgärder för att skapa en uthållighet i ålänningarnas ekonomi. Det här är ett sätt. Varenda kvadratmeter behöver odlas i västvärlden för att vi ska kunna hålla matpriserna på en någorlunda sund nivå. Klimatomställningen behöver ske ännu snabbare. Därför ställde jag frågan till minister Röblom, här vid för frågestunden för en vecka sedan, om landskapsregeringen tänker ställa om klimatmässigt. Givetvis, det här är en liten del av den stora kakan, men ack så viktig. Hur många ålänningar som åker så pass mycket bil att man kommer upp till högkostnadstaket kan jag tyvärr inte svara på, men jag vet (… taltiden slut).

Talman! Det är bra på det sättet att den här motionen har framställts så att vi får ett litet tillfälle att diskutera vår situation. Bensinpriserna eller bränslepriserna är ju bara en del av det hela. Frågan är; vart tar allt det här vägen med allmän inflation och dylikt?

När det sedan gäller själva det här avdraget så då behöver man också diskutera vem som ska betala det. Någon ska betala det förstås. Och är det inte de som drar av det för sin förtjänst, vilket man tycker att är skäligt och så sker det i dag, så är det någon annan som ska göra det. I första hand så kommer kommunerna att få lite mindre intäkter, i andra hand så kommer antagligen den notan att ställas till oss i lagtinget eller till landskapsregeringen. Så det finns väldigt många, många frågetecken här.

Sedan kan man alltid fråga sig; ska vi ha samma regler som i Finland? Nu har vi ju i vår kommunalskattelag för landskapet Åland bestämt att när det gäller reseavdragen så följer vi de anvisningar som skattestyrelsen ger - det står så i vår lagstiftning - förutom när det gäller just de belopp som handlar om den maximala gränsen. Där har vi bestämt 6 000 euro och en självkostnad på 600 euro. Men i övrigt så följer vi regeringens riksåtgärder. Det betyder att det som man nu anför först här, att riksregeringen höjer det här reseavdraget från 25 till 30 procent, det verkställs också på Åland per automatik, så det behöver vi inte fundera på överhuvudtaget. Det har jag inte sett att det har gjorts ännu för det har inte publicerats, vad jag kan se, i till exempel vero.fi, men det kommer så småningom antagligen om man haft den ambitionen.

Det som man också behöver fundera på sådana här gånger, är ju om man tycker att bränslepriset är för högt - det är för högt. Det första som man kan fundera på; hur ska man kunna åtgärda det? Jo, det finns en metod som aldrig kommer att genomföras, men som är den bästa. Det är att skatten på bränsle ska utgå från ett visst antal cent per liter och inte utgående från det pris som varan betingar. Blir det prisförhöjningar som det är idag på råvaran så kommer också mera skatteintäkter till staten. Denna automatiken behöver ju inte finnas. Det skulle istället kunna vara så att man har ett antal cent per liter som går till skatt.

Jo, när det gäller bränslepriserna så är ju det här en kategori som skulle kunna drabbas, som kanske drabbas ändå fast man gör den här höjningen, det vill säga privatpersoner som förvärvsarbetar och har transportkostnader med egen bil. Men det finns ju så många andra; transportsektorn, taxisektorn, färdtjänst och alla som transporterar varor, alla drabbas av de här prisförhöjningarna. Och frågan är då hur vi hanterar det. Konstaterar vi bara att det här kommer att falla ut jämt? Alla är med och betalar, vilket alla på sätt och vis är. Eller ska det kompenseras på något sätt? Och om man då ska kompensera allt från smått till stort så blir det nog ett litet bekymmer eller ett mycket stort bekymmer för landskapets ekonomi, det också. Så det finns väldigt många angreppssätt och viktiga frågor att diskutera i det här ämnet, som nu i första hand handlar om höjt reseavdrag.

Om finans- och näringsutskottet väljer att behandla den här motionen, vilket inte alls är säkert, så då kan man ta med sig de här frågorna och försöka finna svar. Tack, talman!

Talman! Liberalerna lämnade in den här motionen om reseavdraget. Liberalerna har tidigare lämnat in uppmaningar om att nyttja det kommunala skatteverktyget. Liberalerna har ytterligare idag lämnat in en motion till som handlar om mer pengar i plånboken. Ledamoten Silander diskuterade här en palett med åtgärder som man kan vidta nu för att hjälpa hushållen i ett läge som kanske närmar sig stagflation, ett ganska tufft ekonomiskt läge för hushållen och inte bara ganska utan ett mycket tufft ekonomiskt läge för hushållen. Men den stora frågan som kvarstår efter ledamotens Silanders intellektuella anförande är: Vad vill Moderaterna?

Tack, talman! Just i den här specifika frågan när det gäller reseavdraget så har vi inga avsikter att göra någon annan ändring eller utökning än den ändring av avdraget som föreslås i regeringens program, dvs. en höjning från 25 till 30 cent per kilometer. Det är ingenting där, men däremot så har vi de här stora frågorna, de övriga frågorna; vad ska vi göra när kostnadsläget förändras kraftigt? Vad ska vi göra när bränslepriset blir så högt att till exempel skärgårdstrafiken kommer att drabbas oerhört hårt? Vad gör vi åt det? Betalar vi och ser glada ut eller kommer det här att innebära att vi måste fundera på annan turtäthet eller köra lite långsammare eller vad ska vi göra? Det finns inga självklara svar på alla dessa frågor, men alla frågor måste bearbetas och man måste (… taltiden slut).

Talman! Jag tycker att det skulle vara viktigt och bra om Moderaterna skulle ta en tydlig linje i den här frågan när det gäller reseavdrag, men motionen handlar ju de facto om hushållens betalningsförmåga.

Vi har den här mandatperioden sett hur man har slopat flera stora samhällsreformer där vi vet att beräkningarna visade att de skulle spara pengar. De har inte ersatts av något annat. Man har tagit bort ett jobb- och pensionsskatteavdrag. Man ska nu ge ut mera pengar till kommunerna, vilket betyder bort från annan verksamhet. Det betyder höjda avgifter för att finansiera det och det betyder omprioriteringar från det som är verksamhetsnära till medborgarna för att upprätthålla strukturer. Och nu säger Moderaterna "jo, det här är intressant, men vi är inte bakom det här". Men vad är det då som Moderaterna vill göra för att ålänningarna ska få mer pengar i plånboken?

Mindre pengar på byråkrati, mer pengar till ålänningarna, mervärde till ålänningarna!

Tack, talman! Det sista var en bra sammanfattning. Mindre byråkrati och mera pengar till ålänningarna.

Det här är jobbskatteavdraget som togs bort, det måste jag säga att jag inte var speciellt förtjust i när det tillkom heller, närmast av orsaker som handlar om hur det var konstruerat, inte idén som sådan. Så det kan mycket väl komma tillbaka, men förhoppningsvis då i en bättre form, som exempel.

Tack, talman! Ledamot Silander, det är lite märkligt för varje gång som Liberalerna för fram ett förslag så blir det nog ganska sågat jämnt med fotknölarna, och det må väl ha sina orsaker kanske.

Jag måste nog säga att jag tycker att om man ska kritisera någonting så kan det nog vara bra att man har ett alternativ. Vad vill man göra i stället? Att stå i talarstolen och säga att det blir nog prekärt, vad ska vi göra för att skärgårdstrafiken ska hålla sin turtäthet? Vad ska vi göra för höjda energipriser? Vad ska vi göra för att maten inte ska bli för dyr? Ja, vi vet alla det. Men vad ska vi göra? Vad vill Moderaterna? Jag fortsätter på min kollega Ingrid Zettermans fråga? Vad vill Moderaterna i den frågan? Visst vet vi också att samma kilometerersättning gäller på Åland från 25 till 30. Men höginkomsttaket då, varför ska det vara detsamma? Varför ska vi ha det sämre på Åland än i riket? Varför ska vi lägga pengar på gamla strukturer i stället för att göra det lindrigare och bättre? (… taltiden slut).

Tack, talman! Det här med att såga motioner jäms med fotknölarna, det gör vi ju inte. Vi konstaterar bara att det här var ju att slå in öppna dörrar eftersom beslutet redan är fattat och det berör också Åland. Jag tror, jag kan ha fel, men jag tror att motionsskrivaren inte hade det riktigt klart för sig hur det egentligen ligger till när motionen skrevs. Däremot kanske det här taket behöver justeras till en annan nivå, men det har vi inte ännu diskuterat.

Tack, talman! Ledamot Silander, jag hade mycket väl koll på 25 till 30 cent. Det jag däremot tycker är förvånansvärt, och som också har framgått tydligt här under debatten, är att landskapsregeringen inte har flaggat för det här. Det här rör sig kanske om 600 000-700 00 euro extra intäktsbortfall för våra kommuner. Detta har man inte flaggat för, även fast man haft en tilläggsbudget där man kunde ha kommunicerat det via, som ett kommunikationsinstrument.

Men fortsättningsvis, det kommer ju aldrig konkreta förslag på hur vi ska göra det lättare och enklare för ålänningarna och våra företag. Tvärtom, vi monterar ner det som kunde vara embryot till någonting bra; jobbskatteavdrag, reseavdrag och kapitalisering av Kraftnät Åland, det som verkligen skulle kunna göra skillnad och bli början på någonting. Det är lite förvånande. Jag tycker inte att det räcker med att kritisera och sen inte ha ett alternativ, för alternativen måste komma fram.

Tack, talman! Vi diskuterar naturligtvis många eller alla de här olika sakerna, problemställningarna och försöker hitta svar som inte alltid är så himla lätt att göra. Tar man till exempel det här med att kapitalisera Kraftnät Åland, som nu nämns som en väldigt bra sak, så är det en väldigt, väldigt liten effekt som en kapitalisering, som vi åtminstone hittills har gjort, kommer att ha på överföringspriserna. Det man borde göra där då, som ett förslag att fundera på, är att titta; hur ser det ut i vår omgivning med priserna på överföringar? Om vi vill vara konkurrenskraftiga så ska vi ligga på samma nivå. Vad skulle det kräva med de 70 miljoner som Kraftnät Åland har i lån? Jag tror det är 70, i den storleksordningen, men det kan vara någonting annat. Vad skulle krävas för att vi skulle få ett bättre pris? Är det en halvering av den skulden? Kanske är det detta som vi ska lyfta in? (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Tack till ledamot Silander. Det var ett intressant anförande. Det är ju så att samtliga regeringar sitter idag och funderar på vad vi ska göra åt det här kostnadstrycket som uppstår för privatpersoner och företag. Då kommer man osökt in på, i det här fallet, bränsleacciser och elpriserna. Hur kan man helt enkelt minska kostnadstrycket för att företag och privatpersoner ska kunna hantera det här? Ledamot Silander är också, i likhet med mig, övertygad om att det här funderar rikssidan också på; hur kan man mildra?

Tack, talman! Det var inte så mycket mer att tillägga till det, det var ett bra inlägg. Det som man också behöver ta vara på i den här diskussionen är ju när sådana här åtgärder införs eller inte införs och vilken effekt det har på bilanvändning där man använder bensin eller diesel som bränsle. Hur kommer det här att påverka samåkning? Hur kommer det här att påverka kollektivtrafikanvändning och så vidare? Det finns inga självklara svar här heller, men det finns en solklar ambition.

Fru talman! Det är ju alltid så att det går att hitta fel i allt. Det går alltid att prata om allt annat än det som föreslås och det kan jag tycka, när det gäller det här förslaget, att är lite tråkigt.

De flesta är ju medvetna om att bränslepriserna redan hittills har varit på en väldigt hög nivå, och nu far det iväg rent otroligt. Som jag sade på ett möte i morse, där kollegan Tage Silander var med, så finns en väldigt konstig automatik när det gäller bränslepriser. Höjs priset så höjs skatten i samma takt som priset höjs på råvaran och det är ju märkligt, men det kan inte vi göra någonting åt. Vi får finna oss i hur det på den finska sidan. Men igen, hade vi egen skattebehörighet så hade man ju helt andra andra möjligheter att åtgärda det här.

Det sägs i motiveringen i den här motionen att riksregeringen har höjt reseavdraget. Det har framkommit att det gäller per automatik här på Åland, men oavsett vad man har gjort i riksregeringen eller inte så skulle jag vilja lägga in en lite annan dimension i det här.

När det gäller Ålands Framtid så är det här en liten ideologisk fråga för oss. Jag vet ju att de flesta lagtingsledamöter kan hela det stenografiska protokollet utantill och då vet man att vi har lagt många, många förslag under årens lopp där vi har velat höja reseavdraget, där vi har velat höja sjukkostnadsavdraget och också pekat på finansieringskällor, hur man skulle finansiera det. Och det har vi gjort just för att vi tycker att det är onödigt att man tar ut ett högre skattetryck av ålänningarna än vad som behövs för att man ska ha en bra välbalanserad samhällsservice. Man ska inte överbeskattas som kollega John Holmberg sade. Det här är de enda möjligheterna vi har egentligen att komma ålänningarna till mötes, så länge vi inte har en egen beskattningsrätt.

När det gäller resekostnadsavdraget så är det ett viktigt regionalpolitiskt instrument. Det är viktigt om vi vill ha en spridd bosättning. Det är viktigt om vi vill att hela Åland ska leva.

Utan att bli alltför långrandig så hoppas jag att finans- och näringsutskottet faktiskt tar en seriös behandling av det här ärendet. Nu är det flera här som har räknat upp andra exempel som skulle vara bättre. Ingen är gladare än jag om man hittar några andra exempel som man kan komplettera den här motionen med.

Det är ett bra förslag i botten. För oss som borgerligt parti så är det viktigt att man med alla medel kan se till att man håller skattetrycket på en så bra nivå som möjligt. Tack!

Tack, talman! Stort tack till ledamot Eriksson för ett sansat och borgerligt anförande. I i samma paket från finska riksregeringen så ingår också - EU ska godkänna det ännu, men det verkar väl gå dithän - att jordbruksbyggnader ska få noll euro i fastighetsskatt under året. Jag vet att ledamot Eriksson vurmar för den branschen och har tidigare här i år stått i talarstolen och varit mycket bekymrad över de kostnadsökningar som kommer för jordbrukets del. Det skulle ju faktiskt kunna vara någonting som landskapsregeringen också kunde titta på, för det kan betyda ganska många tusenlappar för en enskild jordbrukare. Det förarbete som riksregeringen har gjort så kan säkert finnas till handa för att göra en sådan omställning relativt enkel. Kanske ledamot Erikson redan känner till det?

Jag känner inte till i detalj hur man skulle reglera det här. Holmberg sade att vurmar för lantbruket, det kan man väl kanske säga att jag har gjort och det gör den förstås. Men jag har sett vart utvecklingen har varit på väg, den har varit på väg i väldigt fel riktning en längre tid när det gäller lantbrukets likviditetskris.
Och Ukraina, nu får kollegan Simon Holmström förlåta mig när jag säger Ukrainakrisen, så förvärrade ytterligare den här situationen. Så det är viktigt om man också där kan föra ett resonemang om det i samband med att man behandlar den här motionen på ett så bra och seriöst sätt som möjligt i finans- och näringsutskottet, för det förtjänar förslaget.

Tack, talman! Jag ska göra mitt bästa för att försöka göra det.

Jag vill återgå till ledamot Erikssons anförande. Jag tycker att grundbulten, kärnan i det var väldigt positivt. Det som vi skulle behöva plocka in egentligen i alla våra ärenden, det är just det här skattetrycket kontra hur mycket som ålänningen egentligen ska få behålla i sin plånbok. Vi ser en utveckling där avgifter höjs, där avgifter kommer till och där det totala skattetrycket ökar. Det är en bekymmersam utveckling. För samtidigt så fråntar vi också ålänningens möjlighet att styra över sin egen vardag. Det handlar om valfrihet helt enkelt. I en tidigare replikskifte kring mitt anförande så är jag helt övertygad om att om ålänningen får lite mer pengar i plånboken så har ålänningen också en större valfrihet att ställa om, till exempel mot en klimatsmartare vardag.

Jag personligen och det parti som jag företräder så har en sådan ideologi att vi tror faktiskt att medborgarna själva är bättre lämpade att använda sina pengar på ett ansvarsfullt sätt som möjligt än vad samhället är. Det är det som är borgerlig politik för oss.

Jag noterade också att Holmberg sade i sitt huvudanförande, när han presenterade den här motionen, att obalansen mellan hur många som är sysselsatta inom det offentliga och inom det privata näringslivet blir bara större och större. Också där är vi helt eniga och därför ägnade jag en stor del av Ålands Framtid gruppanförande i remissdebatten i fjol just åt det fenomenet och pekade på hur stark tyngdpunktsförskjutning det har vari. Jag är glad att Holmberg ofta lyfter borgerliga aspekter på den här problematiken, men vi borde bli fler.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Det här är ju en fråga som har lite olika ingångsvinklar. Jag tror för min del och enligt Socialdemokraternas diskussioner att det är väldigt svårt att möta de förändringar vi ser nu i kostnadstryck både när det gäller bränsle och energi, nästa steg blir ökade matpriser och dessutom en skenande inflation. Hur ska man från samhällets sida kunna bemöta alla de här effekterna? Och blir det inte lite att gå från hand till mun i alla sådana här kortsiktiga lösningar? Jag är nog lite rädd för att det här reseavdraget också skulle bli en ganska tillfällig åtgärd.

Jag tror att det allra viktigaste nu med den här svåra situationen är att använda tiden och resurserna till en effektiv omställning på alla plan. Det är svårt att bara direkt och rakt av finansiera en fortsatt bilismen på den nivå som vi har på Åland. Jag tycker att man ska ha förståelse för de personer som är väldigt knutna till sin bil, man kanske inte ens kan komma till jobbet utan att använda bilen.

Ska man på Åland då skissa på ett reseavdrag så borde det ju i så fall inte kopieras rakt av från rikets modell, utan man borde i så fall använda självstyrelsen och den kommunala möjligheten till att göra skatteavdrag. Man borde i så fall Ålandsanpassa ett sådant sådant avdrag, så att det blir specifikt och tillgodoser det småskaliga samhällets behov till de bilförare som faktiskt inte kan nå sin arbetsplats utan är tvungna att ha en daglig arbetspendling, där kan det vara befogat. Man måste ju också i så fall fundera på om det inte finns möjlighet till kollektivtrafik på den orten så att man helt enkelt kan pendla.

Men då blir ju det ett ganska komplext avdrag som ska skapas. Det krävs en lagstiftning som jag förstår det. Det blir också en urgröpning ur kommunernas skattekista, vilket landskapet i så fall borde kompensera. Så att dra till med något schablonavdrag tror jag inte att är särskilt lyckat, utan man borde nog i så fall titta på frågan på ett seriöst sätt och faktiskt rikta det här.

Ska ett reseavdrag till exempel också ges till dem som har elbilar eller hybridbilar, där bensinkostnaderna inte är samma som om man kör på vanligt bränsle? Det finns många aspekter här. Det är alltid svårt att få de här avdragen rättvisa och att det faktiskt träffar dem som är i behov av detta.

Däremot så tycker jag att landskapsregeringen nog borde ta hela den här situationen på allvar kring de ökade priserna. Jag tycker att man borde vidta alla de strukturella åtgärder som man kan för att faktiskt långsiktigt möta den här utvecklingen.

Jag har ju tidigare här, i samband med en frågestund, riktat en fråga till landskapsregeringen och minister Höglund om man inte kunde titta på kapitalisering av Kraftnät Åland, vars lånebelopp i dagsläget torde vara 56 miljoner. Genom att betala bort lånet så borde man kunna få en permanent sänkning av överföringsutgifterna . Enligt den siffra jag har fått så rör det sig om 20-25 procent, vilket ändå i sammanhanget är ganska betydande och som faktiskt långsiktigt gynnar alla, både små och stora konsumenter, hushåll och företag.

Om jag satt i landskapsregeringen så skulle jag kanske fundera över hela paketet med både bränslepriser, energipriser, matpriser och inflation och på något vis ändå komma till lagtinget med någon slags analys över vad det här kan betyda för vårt samhälle. Blir detta allvarligt och långdraget så kan det också ge effekter av en ny våg av fattigdom i många hushåll. Det kan få sociala konsekvenser. Det kan få konsekvenser på våra redan ansträngda lantbruksföretag som kanske stjälper över kanten. Landskapsregeringen kunde här vara lite proaktiv och komma med en analys av läget så att vi vet hur vi ska resonera, förhålla oss och försöka lotsa Åland så gott det går genom dessa svåra tider.

Det är ju viktigt att den billigaste kilometern är ju den man aldrig ens kör, utan se på alla andra metoder att försöka transportera sig till sitt arbete eller andra resor som man måste göra. Det är ju absolut klokast att försöka samåka så mycket som möjligt och använda sig av kollektiva transportmedel där de finns. Och också fundera över om det i en kommun finns stora behov av gemensamma transporter så kanske man kan göra någonting tillsammans för att underlätta situationen.

Det får vara min färdkost i samband med den här motionen Tack, herr talman!

Talman! Vi har en situation med hög inflation. Vi ser att tillväxten är kraftigt neddragen från de tidigare prognoserna. Prognoserna var väldigt positiva i början på december, blev lite nedskrivna i januari och har blivit kraftigt nedskrivna just nu. Vi ser också en aktiemarknad som har tappat rejält med värde. Säkert kommer det att vara volatilt, men man kan nog räkna med en ganska kraftig nedskrivning på längre sikt också på aktiemarknaden. Vi vet att ålänningarna är ett flitigt aktiesparande folk, så det torde också ha drabbat de åländska hushållen i relativt hög utsträckning.

Med det sagt så kan man ju konstatera att vi har ett skattesystem ute i kommunerna som utgörs av platta skatter, det vill säga är inte differentierade. Alla åtgärder som man kan göra för att sänka kommunalskatten är bra åtgärder för att skydda (… taltiden slut).

Ja, det var väl det jag sade också i mitt anförande att jag ser hela problembilden.

Bränslekostnaderna, här föreslås ett reseavdrag för att ta sig an den frågan och försöka hjälpa konsumenterna där. Det är en åtgärd, men det finns ett spektrum av problemställningar som kommer att möta ålänningarna och vårt samhälle. Det kanske krävs fler åtgärder på paletten än enbart reseavdraget. Det var min poäng i anförandet.

Talman! Liberalerna har lämnat in en motion till idag på ett liknande tema, så det kommer att finnas möjlighet att gå till diskussion om de här sakerna.

Man kan väl konstatera att kommunalskatten är ju den skatt som går hårdast på medelinkomsttagare och låginkomsttagare. Vi har i dagsläget kommuner som inte klarar av att betala ens sina lagstadgade uppgifter. Alternativet är att landskapsregeringen prioriterar bort någonting annat, vilket har visat sig vara väldigt svårt för den här landskapsregeringen att göra eller göra större inbesparingar för att finansiera till den delen, men det blir fortfarande ingen nettoeffekt på det.

Sen kan man ju konstatera att till den delen är det ju ett effektivt medel att göra kommunalskatteavdrag. Vad jag vet så är detta den första landskapsregering någonsin som helt tagit bort kompensationerna för den här typen av åtgärder gentemot kommunerna.

Nå, det tycker jag nog är ganska självklart i det här skedet med den ansträngda kommunala ekonomin. Om man inför den här typen av avdrag så måste man ju i så fall finansiera det till kommunerna, annars så tror jag nog att man får nya bekymmer.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag sade i mitt anförande att det börjar bli dags att hålla ett politiskt tempo som möjliggör förändringar. Vi ser vad riksregeringen har gjort gällande reseavdraget, det fanns också andra åtgärder i samma paket som gick i den riktningen. Vi kan läsa idag vad Sverige gör, men här så vill vi vänta och se och avvakta och fundera och fundera lite till. Och snart är det val igen. Det går trögt. Jag måste säga att jag blir faktiskt lite bekymrad när vi har ett lagting som tycker att ett höjt maxtak till 8 400 euro, det skrattar vi åt. Det är onödigt. Vi ska nog hålla det som det är. Jag undrar riktigt hur nära den vanliga människan som vi politiker börjar befinna oss egentligen? Vi verkar vara långt därifrån.

När det gäller skatteavdraget så måste jag säga att det är en mycket bättre väg att gå än bidrag, speciellt om vi pratar inflation. Att snabba på energiomställningen för klimatets skull, men också för att världsfredens skull där tror (… taltiden slut).

Jag håller med ledamoten Holmberg om att lite ökad handlingskraft från regeringens sida definitivt är en beställning, till den delen är vi helt eniga. Men jag tror inte att i alla fall inte Socialdemokraterna skrattar åt det här förslaget. Jag kan mycket väl se många som kommer från hushåll på landsbygden som är tvungna att använda sin bil för att pendla in till sitt arbete, oftast till tätorter. Har man då från tidigare en ansträngd ekonomi så kan det här vara en nyttig hjälp. Men man måste då se till att det här avdraget hamnar hos dem som verkligen behöver det och inte blir ett generellt avdrag som också gynnar och kanske indirekt ändå uppmuntrar till fortsatt bilåkande på samma nivå som i dag. Den här chansen kommer att vara en viktig drivkraft för omställningsarbete och den chansen kan vi (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tycker att det förs en politik i dag som omöjliggör ett lägre skattetryck. Vi cementerar gamla strukturer. Vi omöjliggör nya strukturer och i stället blir det en gammal konservativ politik som inte kan stå emot eller som inte helt enkelt kan hantera utveckling.Vi blir väldigt långsamma i fötterna. Jag tycker att vi om några borde väl vara först ut i Norden när det gäller att hitta lösningar på de utmaningar som har kommit fram de senaste veckorna, men vi är långt bak och vi har mjölksyra innan vi ens har startat.

När det gäller just reseavdraget så är i princip varannan bil som säljs på Åland i dag laddbar, som jag sade i mitt anförande. Det betyder alltså att fler och fler människor på Åland får möjlighet och har råd att köpa en laddbar bil, men jag tycker heller inte att man ska bestraffas om man har en laddbar bil (… taltiden slut).

Med tanke på den behörighet vi har så har vi ganska trubbiga instrument på Åland att överhuvudtaget bedriva skattepolitik. Det är de kommunala avdragen som ungefär är vår möjlighet, så många andra sätt finns det inte. Vi kan inte sänka bränsleaccisen på Åland, det finns liksom inga sådana redskap. Då behöver man kanske titta på vilka verktyg som har vi i den åländska verktygsboxen. Vilka kan vi använda så att syftet uppnås? Vill man då stöda bilåkare på landsbygden som är tvungna att pendla så borde man hitta ett system för det. Men gör det Ålandsanpassat och passa vårt småskaliga samhälle än att ha rikssystem rakt av.

Tack, talman! Resekostnadsavdraget är ju en av de åländska fossila subventionerna, kan man väl egentligen säga. Det tycker jag att är helt ärligt att säga. På Åland har vi en gammal och stor bilflotta som tyvärr drivs till väldigt stor del av fossila bränslen, även om nybilsförsäljningen går väldigt, väldigt snabbt vad gäller hybridbilar och elbilar. Men det är inte bara tillskottet av bilar som man behöver beakta, utan det finns också en tendens att vi köper en bil till och så använder vi fossilbilen till vissa delar. Vi behöver också en omställning, att vi fasar ut de gamla bilarna. Där finns det ju skrotbilspremier och annat som kommit från finsk sida. Jag tror att det också är viktigt att vi på Åland funderar om vi kan göra någonting kring det.

Men vad gäller reseavdraget så behöver vi verkligen Ålandsanpassa det det i form av att vi ger incitament för omställningen att byta en gammal fossildriven bil till en eldriven bil.

Det är helt inte riktigt som ledamot Holmström sade, men inte heller den typen av initiativ ser vi ju från landskapsregeringen, att man i så fall vill slopa reseavdrag för att inte fortsätta med den här fossila subvention som ledamoten Holmström kallar reseavdraget. Vi har haft ambitionen från socialdemokratiskt håll att alltid försöka utveckla kollektivtrafiken. Men det har varit en tuff kamp och jag hoppas att vi kommer några steg framåt. Ålänningarnas vilja att nyttja kollektivtrafik har varit ganska begränsad, kanske beroende på utbudet, särskilt på landsbygden.

Talman! Det stämmer att utvecklingen av kollektivtrafiken har tagit en väldigt lång tid. Jag är väldigt glad för att utvecklingen vad gäller tätortstrafik nu har kommit i gång. Det finns vissa finjusteringar såklart att göra och nästa steg är landsortstrafiken där man behöver ta dessa frågor i beaktande. En del av paketet är ju då resekostnadsavdraget. Avdragen tittar man ju på som bäst och de har man också diskuterat under lång tid. Det som är stötestenen är ju de kostnader som vi behöver lägga för att avvika från Finland egentligen. Ett nytt system behöver tas fram, för att ta fram ett sådant system så krävs det lite analytisk förmåga och speciellt också om vi vill göra den här Ålandsanpassningen som ledamot Gunell pratade om. Vad är det egentligen vi vill täcka för kostnader? Vill vi ha regional politik? Vill vi också stimulera hållbara drivmedel så är det två faktorer som gör saken lite mer komplicerad, för redan nu med de långa resvägarna med en elbil så tjänar man ju mycket, mycket mer (… taltiden slut).

Precis, det är också min poäng. Inför man ett nytt resekostnadsavdrag eller reseavdrag så behöver man tänka igenom det ordentligt så att det verkligen riktas till rätt resenärer, så att det inte blir bara en generell skattelättnad utan att man jobbar med den här frågan och faktiskt försöker nå rätt målgrupper. Då blir ju avdraget också mest kostnadseffektivt för den kommun som ska bekosta det, eller om det blir landskapsregeringen i sista hand som får kompensera det hela.

Liberalerna är nog helt med på det tåget om man vill omformulera och modernisera reseavdraget. Den här åtgärdsmotionen handlar om att kostnadstrycket just nu är väldigt, väldigt hårt. Man ser att Sverige och Finland har gått in för att göra vissa kompensationer. Vi kan ju också konstatera det, tror jag, att inte ökar vi ju bilåkandet, utan det är ju de här nödvändiga resorna främst till och från arbetet som man kör då. Den största faran med omställningen är om det inte finns folklig förankring och att omställningen blir något för tätortsbor, för stadsbor och för de välbeställda. Det skulle jag vilja påstå att är vår största utmaning, och detta är ett exempel.

Jag håller med om att också de som bor på landsbygden och är i behov av sin bil ska känna att omställningen är något som är relevant för dem. Det är väldigt viktigt att de här frågorna inte blir bara för en liten krets, utan att de verkligen möter de breda behoven. Därför kan jag ha sympati för den här frågan om reseavdraget just när det gäller en person som kanske bor i en landskommun och som måste in och jobba på S-Market eller Kantarellen eller någon annan kassa, och där familjens ekonomi inte är särskilt stor och där dessa resekostnader verkligen tar på hårt. Då förstår jag att man ska möta det, men generella avdrag så blir ju också att nyttjas av dem som kanske inte behöver dem lika väl. Det är ju generellt, det är lika för alla.

Talman! När man pratar om hållbarhetsprinciper så är det ju förstås miljön, men också den sociala aspekten och den ekonomiska aspekten måste vi också ha med oss.

Siffror från Sverige visar också att de som köper laddhybrider och elbilar är människor i glesbygden. Där har marknadskrafterna också verkat. Man har helt enkelt inte råd. Man ser att det finns ekonomi i att köpa laddbilar och elbilar.

Handen på hjärtat. Facit för den här sittande landskapsregeringen är ju inte precis god, med direktivet som laddinfrastruktur, inköp av fordon och också nu skärgårdstrafiken där man inte har några slags planer för elfärjor och sådana saker. Så jag misströstar nog lite när det gäller hela den här frågan, tyvärr.

Jag tror att den här diskussionen ändå visar att den här typen av avdrag, och liksom att möta medborgarna i det här svåra ekonomiska läget på olika fronter genom avdrag och bidrag, är jättesvårt eftersom det är så lätt att det blir orättvist och missriktat. Därför så har jag lyft upp det här med kapitaliseringen av Kraftnät som en mera hållbar, strukturell och rättvis metod som inte hamnar i samma problematiska fällor. Men också förstås omställningen av samhället, av trafik, av bilismen och framförallt av färjetrafik är ju helt nödvändig. Det blir dyrt nu med dieseldrivna färjor i framtiden.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.