Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Jag läste i dag i tidningen om den åländska förmågan Tilde Westergård som förstås gick vidare i Idol. Hon skrev om hur hon var övertaggad vid hennes första prestation. Jag är väl kanske ensam i den här salen om den saken, men jag är lite smått övertaggad inför det här ärendet.

Det är faktiskt med stor stolthet och glädje som jag idag har äran att presentera en informationshanteringslag för Åland, den absolut första i sitt slag. Det är en viktig sak men också stundvis en svår sak och därför känner jag också stor vördnad inför de praktiska åtgärder som krävs av de åländska myndigheterna för att uppnå lagstiftningen.

Informationshanteringslagen är att likna med en ramlag eller en förvaltningslag för myndigheternas informationshantering och digitala dataflöden. Vi har hittills byggt digitalisering utan att ha en rejäl grund att placera det digitala huset på. I vissa fall har vi till och med försökt måla väggar som inte finns. Vi har antagit en mängd lagar som inte har haft någon systematik att falla in på. Ett exempel på när vi försökt komma vidare utan att ha en grund är lagen om vidareutnyttjande av information, en lag som nu har införlivats som denna lags åttonde kapitel, en väldigt bra lag med goda intentioner men som inte alls har omställts i praktiken.

Talman! Den här lagen är teknisk till sin natur. Jag har valt att hålla mig huvudsakligen kring lagens syften i den här presentationen och vill fördjupa mig i den saken. Sedan i replikskiften står jag förstås till förfogande att svara på detaljfrågor och sedan vidare i utskottet.

Lagens första syfte är egentligen vad som i folkmun kunde kallas för att införa grundläggande hygienregler då det gäller bland annat informationssäkerhet. Det handlar om att stärka beredskapen. Ser vi på vår omvärld så är det vanligt att bli attackerad inom cyber- och informationssäkerhet. Små verksamheter är inget undantag, snarare tvärtom. På Åland känner många av oss, kanske de allra flesta, sig trygga när man går på gator och vistas på olika platser. Men känner vi oss lika trygga när myndigheterna hanterar vår information? Kan myndigheterna fungera när de får störningar i e-post eller annan viktig grundinfrastruktur? Vi har sett många försök till störningar och vissa har de facto lyckats och ställt till det en hel del. Vi behöver nå upp till någon form av grund på säkerhetsnivå, precis som vi låser dörren till kommunkansliet när personalen går hem på eftermiddagen. Och lika naturligt är det att offentlighetsprincipen ska kunna fungera även om informationen är digital som när den finns till pappers.

Det andra syftet är att säkerställa att myndigheterna kan utnyttja informationsmaterial på ett effektivt och tryggt sätt och därmed kan leverera högkvalitativa tjänster till medborgarna. Det är just precis det här som vi behöver jobba med, att skapa högkvalitativa tjänster åt ålänningarna.

Jag sökte ett pass för någon vecka sen. Det gick väldigt smidigt. Till och med mitt fingeravtryck och min signatur fanns sparade i statens register. Jag behövde bara gå dit för att hämta ut mitt pass. Allt annat fungerade digitalt och via BankID inloggningar. Här har vi en hel del att jobba med. Vi finns ju till för människorna, eller hur? Här ligger vi efter och det kommer inte att dröja länge, jag uppfattar att en rörelse redan är på gång hos medborgarna, innan man ställer krav på att våra offentliga tjänster ska vara lika goda som exempelvis statens.

En annan del i den saken är möjligheten att bo och verka på hela Åland. Ju mer perifert man bor så desto lättare och bättre är vardagen ju mer man kan göra digitalt. Om vi tar passet som exempel, så för något år sedan hade man varit tvungen att åka två gånger in till stan om man bodde och jobbade i Geta, medan nu blev det en gång när tjänsten finns digitalt. Till den här delen behöver man också understryka möjligheten till kunskapsdrivna eller det som tekniskt heter datadrivna beslut. Med hjälp av god information och bra data av hög kvalitet som dessutom är sorterade på ett logiskt sätt så stöder det också ett bättre beslutsfattande.

Det tredje syftet handlar om interoperabilitet. Det är något av ett buzzword i de här sammanhangen, mina ministerkollegor brukar skratta åt mig varje gång jag säger det. Jag såg att det gjorde de också. I nästan alla EU-direktiv inom digitalisering så kommer just ordet interoperabilitet med. Det handlar helt enkelt om att såväl system som data kan flöda och prata med varandra. Jag brukar jämföra det med två goda vänner där man pratar med varandra. Mottagaren förstår vad man menar för man har känt varandra så länge och dessutom vet man att det man säger som är hemligt, det hålls mellan de två olika parterna. Det här är också grunden för att skapa effektivitet i utbyte av information mellan olika myndigheter och olika avdelningar.

Det fjärde syftet handlar om effektivt nyttjande av information och data. Också det här är en väldigt viktig fråga när det gäller utvecklande av samhällstjänster. Jag vet att många av oss har hört exempel om skolapplikationen som en svensk kommun byggde. Den som kommunen tog fram var jättedyr och jättedålig. Några föräldrar fick tag på grunddatan till det här och byggde om en ny applikation som var jättebillig och jättebra. Samma sak ser vi mängder av i exempelvis reseplanerare som byggs av privata aktörer för att man helt enkelt vill ha bättre tjänster. Genom de paragrafer som stöder det här syftet så stöder vi såväl entreprenörskap som intraprenörskap och vi stöder innovation. Det här är en viktig fråga, inte bara för oss utan för hela Europa. Ser vi på innovationstakten när det gäller digitala tjänster och AI så är den väldigt låga i Europa. Jag vet att min ministerkollega, näringsminister Josefsson sitter just i dagarna och läser en ny rapport från EU där man säger att den digitala eftersläpningen i Europa är det största hindret för ett starkt ekonomiskt Europa.

Norden är faktiskt lite av ett föredöme i sammanhanget och här gäller det för oss att vi har en tillräckligt hög informationssäkerhet och en tillräckligt hög digital mognad för att faktiskt kunna ta hand i hand med våra nordiska vänner och följa med den utveckling som man bygger där. Det är viktigt och jag vet att det diskuteras både i Nordiska rådet och det diskuteras i Nordiska ministerrådet därtill.

Det sista syftet handlar de facto om mänskliga rättigheter, om den enskildes okränkbara värde och hens rätt till att känsliga personuppgifter skyddas. Vi har haft några mycket svåra incidenter på Åland. Vi kan inte på något sätt underlåta att sköta skyddet av patientinformation, känsliga personalärenden och annan data som är känslig så att den inte hamnar i oriktiga händer. På samma sätt som man inte låter en pappersmapp med känsliga personuppgifter ligga framme på kaffebordet på arbetsplatsen så måste också känslig data när den finns digitalt skyddas.

Den här lagen finns således till i allra högsta grad för människorna och för samhället i stort. Vi ligger efter när det gäller digitala tjänster på Åland. Det ger sämre förutsättningar att leva och bo på Åland och det är sämre förutsättningar att idka näringsliv på Åland. Vi behöver alltså åtgärda det här.

Det här är varför jag tycker att den här lagen är så viktig och varför jag, kanske till skillnad från många andra, är lite överpeppad för den här lagen. Det är här som vi sätter grunden för första gången i lagstiftning och inte bara i visionsdokument eller andra dokument där vi har presenterat ett önskvärt scenario. Den typen av handlingar är också viktiga, men vi har hittills saknat en juridisk grund för hur digitaliseringen ska gå till.

Men, som sagt, den här lagstiftningen berör just människorna, vardagen, näringslivet, utveckling, samhällstjänster och hur de utvecklas.

Vi vet att vi har många stora utmaningar framför oss; klimatkris, demografisk utveckling, brist på arbetskraft och en allt dyrare offentlig sektor. I det här sammanhanget kommer aldrig teknik, AI och digitalisering att kunna lösa hela problemet. Men inom allra flesta av de här frågorna kommer det att vara ett mycket, mycket viktigt verktyg.

Talman! Det är ju fyra lagar, så jag fick väl fyra gånger taltiden, eller hur?

Låt mig slutligen ta några andra saker som jag uppfattar som viktig information för lagtinget.

Lagen omfattar myndigheterna på Åland, med undantag för viss information för vissa myndigheter. Däremot omfattas i princip inte polisen. Det är en brist i lagen. Detta har inte hunnit åtgärdas nu inför det här lagförslaget, men landskapsregeringen behöver återkomma och prioritera den frågan. Det är de facto ingen lätt sak att lösa med anledning av behörighetsfördelningen. Men det behöver lösas.

En annan fråga, är det bråttom? Det finns inget EU-direktiv som klampar på dörren när det gäller just den här lagen. Men det finns många andra EU-direktiv som klampar på dörren som gör att den här lagen borde ha varit i kraft helst i förrgår. Vi har NIS2-direktivet som egentligen borde ligga hos lagtinget redan nu och det kommer mycket, mycket mer därtill.

EU:s digitala årtionde som vi nu lever i brukar kallas för en regulatorisk bombmatta och det säger ju en del. Detta till trots så kan det hända att vi har varit överdrivet positiva när det gäller ikraftträdande datumet. Det får utskottet titta på. Men samtidigt vill jag också betona att övergångsbestämmelserna ger myndigheterna lång tid att anpassa sig till den här lagstiftningen.

Ytterligare en sak. Vår lag är inspirerad av rikets lag och det är en bra sak. Finland ses, tillsammans med Danmark, som föredömen i Norden när det gäller digitalisering. Sverige har betydligt större bekymmer än vad vi har. Dessutom så har ju varje ålänning tre myndighetsinstanser att möta; riket, landskapet och kommunerna och det är ju bra om dessa hänger skapligt samman.

Talman! Lagtinget har också på sitt bord ett meddelande om riktlinjer för digitalisering. Syftet att vi skickade dessa, som egentligen är förvaltningens interna riktlinjer, till lagtinget är för att visa mera i kött och blod hur den här typen av lagstiftning kan formaliseras ut i en myndighet och verksamhet. Den som vill titta mera på de delarna så kan läsa riktlinjer parallellt.

Sen lite om remissen och sen lovar jag, talman, att jag börjar närma mig slutet.

Gällande hanteringen av övriga myndigheter så hade vi under remisstiden ett stort informationsmöte dit alla myndigheter var inbjudna. Det var ett lyckat koncept uppfattade jag. Det kom också många remisser. Remissen har framförallt föranlett förtydliganden i detaljmotiveringarna och förstärkt pedagogiken. Vi uppfattade att det egentligen inte var problem med lagtexterna, utan det var snarare beskrivningen av desamma.

Många pekade på de ekonomiska beräkningarna. Jag kan konstatera att det är omöjligt för landskapsregeringen att göra de här beräkningarna eftersom det är helt beroende av hur långt varje enskild myndighet har kommit i sitt eget informationssäkerhetsarbete, och det varierar väldigt.

Myndigheterna har också förmågan, och det anser också landskapsregeringen göra, att söka externa medel. Nästan alla EU-fonder har pengar för just digitalisering och informationssäkerhet. Vi har samarbetsmedel i landskapsandelssystemet. Det som vi pekar på i den här lagstiftningen är behovet av att göra det här tillsammans.

Viktigt i sammanhanget är att understryka att en god implementering av den här lagen de facto kommer att leda till högre effektivitet och bättre beslutsfattande. Det vågar jag stå och säga eftersom motsvarande lagstiftning har implementerats i Finland och i Danmark och man har sett de effekterna.

Till sist, talman, konstaterar jag att tre ytterligare lagar ändras till följd av den här lagändringen. Detta för att skapa logiska helheter och ta bort motstridiga paragrafer.

Jag ser fram emot en givande debatt - det är ju många andra som känner sig taggade ser jag - och också utskottets behandling. Tack, talman!

Tack, talman! Jag vill tacka minister Zetterman för ett mycket sympatiskt anförande där ministern själv faktiskt redogjorde för flera av svagheterna och också de kompletterande ändringarna som kan komma. Det är klart att vi har frågor. Vi har frågor om kostnaderna, kring Ålands polismyndighetens framtida ställning, som minister Zetterman var inne på. Vi tror ju dock att det ligger i Ålands intresse att lagförslaget kommer till utskottet för att behandlas.

Till sist vill jag ge beröm till minister Zetterman för arbetssättet. Det här handlar om grundläggande spelregler för digitalisering av Åland. De ska hålla flera mandatperioder. Minister Ingrid Zetterman har besökt Moderat Samlings lagtingsgrupp och gett tiden för att bena ut begreppen och det är någonting som vi värdesätter. Vi tror också att det är bra att man förankrar utanför regeringsblocket.

Tack för det ledamoten Valve. Tack för inbjudan till gruppen. Jag tror också att det är bra att ha en öppen dialog och också en öppen och transparent diskussion om den här lagen. Jag tror att vi behöver minnas när vi hanterar den här lagen att det är som att vi för första gången skulle ta förvaltningslag för Åland utan att ha någon innan. Att tänka sig att den är perfekt, fullödig och fulländad vid första försöket, det tror jag är att lova för mycket. Däremot så lovar jag att vi jobbar så hårt vi kan med den här lagen. Vi försöker skapa tydliga grunder. I utskottet kommer vi att få en superintressant resa tillsammans med de politiska frågor som kommer fram där.

Det är lätt att vara ense med minister Zetterman gällande det sistnämnda. Utskottsbehandlingen blir otroligt viktig i det här sammanhanget.

Tack, herr talman! Tack ministern för presentationen. Även Hållbart Initiativ välkomnar den här lagstiftningen och ser den som behövlig som ett grundfundament för den fortsatta utvecklingen.

Det som jag dock gärna hade sett lite mer av i lagförslaget är en tydligare lägesbild av var vi är nu. Ministern var inne på att det skiljer mycket mellan myndigheterna i informationshanteringsarbetet. Det skulle vara intressant att höra ministerns bedömning om var myndigheterna är nu och kanske en tidsram för när de kan vara på banan i det basala arbetet med att få saker och ting på plats. Att jag nämner lägesbilden beror på att det finns alltid en risk när man pratar om digitaliseringens fröjder, vilket jag delvis håller med om, och att det uppstår ett digitaliseringens blomsterspråk. Det är viktigt att försöka koppla det var Åland är nu (… taltiden slut).

Talman! Det är en jättesvår fråga att svara på. Den här lagstiftningsprocessen inleddes under förra mandatperioden. Jag har funderat en del på om det skulle det varit till nytta och gagn för arbetet om man då inledningsvis år 2019 hade gjort en nulägesanalys. Jag har kommit fram till att ja, det hade förstås varit intressant, men det hade inte heller sagt så väldigt mycket. Min uppfattning är ju att de flesta myndigheter förstår vikten av att jobba med informationssäkerhet och vet att man behöver ha separata inloggningar och att man behöver ha e-postkonton kopplade till säkra servrar och så vidare. Så det händer väldigt, väldigt mycket inom det här området.

En av de saker som jag tror att är absolut viktigast att vi gör gemensamt på Åland och ganska snabbt, det är just den här egna kunskapen om informationssäkerhet. Det tror jag att vi kan åstadkomma myndighetsöverskridande inom en relativt snar framtid.

Tack, talman! Jag tycker att det är ett intressant grepp, vilket jag också vill berömma regeringen för, att man tar ledartröjan när det gäller de här stora fundamentala processerna.

Men, lite för att haka i det som ministern avslutade sitt svar på här. Hur bedömer landskapsregeringen att kompetensen ser ut på Åland för det här arbete som nu är framför oss? Finns kompetensen på Åland? Finns den till och med redan nu i regeringshuset? Eller kommer man att behöva ta hjälp av konsulter och hyra in kompetensen utifrån för att ha den här ledartröjan?

Talman! Jag är väldigt, väldigt stolt över det jobb som vår IT-chef Janne Sjölund gör. Det är ett mycket gott arbete och han är duktig på att suga till sig kunskap. Men det är också precis som jag försökte säga i mitt anförande, vi måste hålla oss över de här hygientrösklarna så att vi kan delta i det arbetet som man gör i riket men också i övriga Norden. Det är klart att Åland i sig är för litet för det här. Samtidigt vill jag betona att vi har företag som är marknadsledande inom e-tjänster. Vi har en hel fintech industri och PAF som jobbar med den här typen av säkerhetsfrågor alla dagar. Så inte ju Åland som land tappat bakom en vagn. Men vi kan konstatera lite ödmjukt att den privata sektorn har kommit längre än den offentliga.

Tack, herr talman! Jag kan inte låta bli att ändå fundera på kostnaderna, för det är ganska stora kostnader som vi pratar om. Det är lite svårt att få grepp om exakt hur stora de är, men man kan säga 1-4 miljoner mellan tummen och pekfingret, som det står i förslaget, beroende på hur man samordnar det här.

Som ministern vet så lever vi under nya tider nu med det finanspolitiska ramverket. Utgifter har utökats på ganska många håll och kanter. Är detta någonting som man funderar på när man tar fram en sådan här lagstiftning? Hur kommer det att påverka vår ekonomi och var ska vi ta pengarna ifrån? Hittills så har vi ju bara tagit pengarna av de sjuka.

Jag bortser från den sista slängen och återgår till en saklig diskussion, talman!

Jo, så är det, det här kostar pengar. Det är liksom ingenting att gömma under någon gosig filt. Däremot kan man konstatera att de kostnader som hamnar specifikt på landskapsregeringen redan är budgeterade i rambudgetering och annat därför att man har jobbat med de här frågorna i flera år.

Sen frågan om landskapets gemensamma, där pratar vi om 600 000-800 000 per år. Ifall man utgår från att vi är 40 myndigheter på Åland, vilket det ungefär borde vara, så är det alltså 20 000 per år och myndighet. Förstås måste ju större myndigheter ta större kostnader. Men det visar ändå på att det är inga hiskeliga kostnader. Inom kommunala fält och inom landskapets myndigheter så har man ju också personer som är anställda för att jobba med IT-frågor. Men nyckeln är, och det som jag funderar på om nätterna, hur ska vi få fram en lyckad process där vi gör det?

Myndigheterna får ju sina pengar från landskapet i huvudsak. Jag tycker nog att man kan se det här som en helhet, att det här är en kostnad som kommer att landa på landskapet Åland. Det kanske är så som det måste vara. Jag vet inte. Jag bara undrar varifrån man ska få pengarna?

Jag tänker återkomma till frågan om informationssäkerhet. Ledamoten talade väldigt mycket om just tekniska lösningar för informationssäkerhet. Den vanligaste källan till att information läcker ut är den mänskliga faktorn, att människor och personal helt enkelt läcker ut information. Dessa informationsläckage som vi har sett på Åland har varit på grund av den mänskliga faktorn. Jag bara ber ministern att inte snäva in sig alltför mycket i de tekniska lösningar när många av de här lösningarna just är utbildningsinsatser till befintlig personal.

Talman! Det som jag menade när jag pratade om de här kostnaderna per myndighet är att myndigheterna idag, både de kommunala och landskapet, budgeterar ju redan medel för att stärka sin informationssäkerhet. Flera myndigheter har i flera år jobbat med kontinuitetsplaner för sina IT-system och annat. Det beror väldigt mycket på hur långt man har kommit.

Jag tror att jag i ett replikskifte tidigare berörde just den punkten som ledamoten Wikström också talade om. Det är precis som ledamoten Wikström sade, den största informationssäkerhetsbristen är vi människor. Jag tror att vi har förmågan att, till en väldigt låg kostnad, förmedla kunskap i en ganska snabb tidtabell. Myndigheter som till exempel MSB i Sverige har tagit fram den här typen av utbildningsprogram och genom att dela kunskap och erfarenheter med varandra och dela goda förebilder så tror jag att den typen av baskunskap för de som arbetar inom (… taltiden slut).

Tack, talman! Nu ska vi prata riktiga detaljer. Läser man i underlagsmaterialet till den här lagen så nämner man att åttonde paragrafen i offentlighetslagen ska utökas. Med det så antar jag att man avser gällande sekretessen. Kan ministern bara bekräfta att jag uppfattat den detaljen rätt?

Absolut, det är korrekt uppfattat. Det kommer förstås att bli en förändring i hur man arbetar med sekretessbeläggning hos myndigheterna. Det blir en förstärkning av det, men också en förstärkning av offentlighetsprincipen till den delen. Det här är en fråga som i första hand berör landskapsförvaltningen och de underlydande myndigheter som använder samma ärendehanteringssystem som landskapsregeringen gör, för där ställer det till med viss problematik. Men alla övriga myndigheter torde vara relativt skyddade från den praktiska problematiken.

Tack, talman! Jag utvecklar vidare. Nu flyttar man över paragrafen om registrering av ärenden till informationshanteringslagen i stället. Finns det någon risk att det här påverkar ålänningarnas möjlighet att få information? Jag tycker att registrering av ärenden bör ligga i offentlighetslagstiftningen där man också nämner medborgarnas rättigheter att få information. Kan vi
fortsättningsvis säkerställer att medborgarna har rätt att följa med vad alla myndigheter gör på samma transparenta sätt som vi har haft nu?

Talman! Jag vill understryka inledningsvis att syftet med denna paragraf är att stärka offentlighetsprincipen och därför finns det också i offentlighetslagen ett förslag till ändring som är likalydande som den som finns i informationshanteringslagen. De tre övriga lagändringarna, som jag presenterade i slutet av min presentation av lagen, är egentligen ändringar för att skapa logiska helheter och få det likalydande i alla bestämmelser.

Tack, talman! Man får väl konstatera, som jag har sagt tidigare någon gång, att det är väldigt bra om det finns övertaggade ministrar som brinner för saker som kanske inte alla går igång på. Den här lagstiftningen visar ju att det också ger resultat.

Jag fattar att det här är en lagstiftning som dels möjliggör förändring och utveckling och dels ställer krav på myndigheter och offentliga instanser att samordna sig. Uppfattar ministern att den kunskapen och de resurserna finns bland myndigheter och kommuner att faktiskt ta bollen som nu sparkas ut på planen?

Talman! Det där är ju en ganska komplex fråga. Som sagt, jag har funderat en hel del på hur vi ska lyckas med den här samordningen.

När det gäller vissa frågor som har direkt med beredskap att göra så är faktiskt landskapsregeringen inte en part gentemot kommunerna på det sättet, utan det är statens uppgift i huvudsak. Här finns ju massor med saker att jobba med. Det här går på väldigt, väldigt olika nivåer, vilket gör det ganska komplext.

Men det jag också kan notera är att det finns massor med guldägg där ute att plocka. Det finns personal vid enskilda kommunkanslier som är jätte skickliga ekonomer och som vet hur man ska nyttja annan data för att förenkla sina egna processer och annat. Det som landskapsregeringen avser att göra är att försöka samla de här människorna just för att få ett effektivt kunskapsutbyte också.

Det här är ju liksom en grundsten, en viktig del av ett framtidsbygge. Nästa steg, att förverkliga det som den här lagen kräver, kommer att ställa krav på landskapsregeringen som tillsynsmyndighet, att se till att det som lagen ställer krav på förverkligas. Hur ser ministern på den frågan? Kommer det att kräva väldigt mycket resurser att följa upp det som lagen nu ställer krav på?

Talman! Kanske mera mod än resurser. Tillsynen är ju varierande, som vi känner till, på alla nivåer i vårt åländska samhälle. Jag tror att vi alla har en bild av vad det beror på också. Så mycket mod förstås. Det är ju problematiskt ifall man har enskilda myndigheter med mycket, mycket ansträngd ekonomi, då förstår jag att det här är ytterligare en sten att bära i den ryggsäcken. Samtidigt så handlar den här lagstiftningen om mänskliga rättigheter. Den handlar om att fortsatt utveckla servicen för medborgarna. Den handlar om att vara relevant i den tid vi lever i. Jag tycker att det är en viktigare målsättning faktiskt.

Tack, talman! Tack för ett bra anförande och presentation av lagen minister Zetterman. Ja, det är svårt att, på basen av lagförslaget som är rätt omfattande, få grepp om kostnadsutvecklingen av det hela.

Jag vill gärna höra, när landskapsregeringen ansvarar för samordningen, är man då beredd på att kompensera kommunerna för de extra kostnaderna som detta föranleder? Finns den beredskapen?

Talman! Egentligen är det ganska få nya bestämmelser i den här lagen. Man har via annan lagstiftning alltid varit skyldig att skydda personuppgifter. I det ingår till exempel kontinuitetsplanering och riskbedömningar. Men jag tror att myndigheterna har sett väldigt, väldigt olika på den här saken. Så egentligen är det inte så jättemycket nytt som kommer. Det här bara förtydligar hur man ska se på de frågor och de krav som tidigare har funnits.

Det som vi kan konstatera och som jag sade är det att det finns väldigt mycket externa medel. I princip alla fonder - både de fonder som är lättare att söka till komplexa Horizon projekt - har mycket EU-medel. Vi kan inte fortsätta att försitta chansen att söka den typen av medel. Sen finns ju också samarbetsstödet via landskapsandelssystemet.

Tack, talman! Tack minister Zetterman för ett bra svar. Det här är ett väldigt fylligt lagförslag. Det är svårt på basen av det att få grepp om allting som ska in i den förändringsprocessen. Det är ofta så att det blir en puckel först när man inför den här typen av system och kör med dubbla system osv. Den här lagstiftningen kommer att föranleda kostnader givetvis, men förhoppningsvis blir det stora effektiviseringar också. Det är ju målsättningen.

Talman! Det var just därför som jag också i slutet av mitt anförande belyste de relativt långa övergångsbestämmelserna. I vissa paragrafer finns det till och med hänvisningar till att det här ska ske när man köper in ett nytt system. Så det är ju inte så nu att man över en natt ska förändra hela sitt sätt att jobba på. Det är viktigt att börja nu, men allt behöver inte ske på en gång.

När det gäller effektiviseringarna som ledamoten tog upp på slutet så tror jag att kunskap är en otroligt viktig fråga. Därför ser jag också fram emot utskottsbehandlingen av den här lagstiftningen. Jag tror att vi allihop kommer att lära oss väldigt mycket under den processen.

Tack, talman! Jag vill instämma i kören och tacka ministern för ett stort engagemang kring lagstiftningen. Det här är verkligen något som är efterlängtat för Åland. Vi behöver ha lagstiftning på plats och inte bara strategidokument. Det finns mycket att lägga betoning på. Men när vi kommer en bit på vägen så möjliggör det här lagförslaget egentligen att man kan bo på landsbygden och i skärgården och kanske slippa två turer in till Mariehamn. Jag ser det här också som väldigt gynnsamt för hela Åland.

Jag håller med. Tänker vi oss en sådan situation som den som på engelska heter remote medicare, alltså att man kan idka sjukvård på avstånd, så skulle ju det vara väldigt bra vid akuta sjukdomsfall till exempel i skärgården. Då ska ju detta ske genom de system och de kanaler som kommunerna har, eftersom kommunen är den som är där. Det kan ske vid ett kommunalt äldreboende eller i den kommunala hemvården och då måste informationssäkerheten finnas och möjlighet att koppla upp mot andra system. Ja, det är en bra servicefråga. Nu är vi inte där men det kan faktiskt också på sikt, några år framåt, vara helt livsavgörande.

Tack, talman! Jag tror att det är väldigt viktigt, när man ser på den här lagstiftningen som är väldigt juridisk och teknisk, att man också försöker se de praktiska konsekvenserna och också vågar tänka långsiktigt. Det handlar ju om utveckling i hela samhället. Jag tror att det är många ungdomar som flyttar till Åland idag som också börjar efterfråga dessa tjänster och fundera på varför vi inte har dem. Det är väldigt bra att lagförslaget nu kommer på plats.

Jag gör precis samma bedömning som ledamoten Mattsson. Många av mina vänner som flyttar hem tillbaka till Åland tycker att vissa saker är lite charmiga. Det är lite gammaldags här och det kan man ju tycka kan vara gulligt ibland. Men nästan alla säger samma sak, det är inte särdeles charmigt när man måste fylla i en massa pappersblanketter och skicka till skolor och daghem och manuellt lyfta ut journaler. Att inte ha tillgång till Kanta är faktiskt inte särskilt charmigt.

Talman! Tack minister Zetterman för presentationen, intressant. I tidigare replikskiften har mina frågor egentligen berörts. Men jag har en fråga som jag skulle vilja ha lite mer information kring. Det gäller polismyndighet som inte kommer att beröras i detta lagförslag. Ministern sade att det är en brist i lagen. Min fråga är då: Hur tänker landskapsregeringen gå vidare med detta och hur ser den tidsplanen ut?

Talman! Just nu jobbar vi med Nis2-framställningen och den har högsta prioritet. Vi har också tillsatt en bredd av tjänstemän som nu stöder den processen. Det är CER-direktivet. Jag rekommenderar att på förhand läsa in er på den här, i synnerhet ifall ni sitter som representanter i någon myndighet. Många kommer att beröras. Just nu ligger fokus på den lagstiftningen.

Sen måste vi ta itu med polisen. Men det ramlar ut lagstiftning i den här så kallade regulatoriska bombmattan och det är nog en utmaning för landskapsförvaltningen att hantera. Som sagt, vi börjar liksom i ett efterläge, vi borde ha tagit tidigare steg. Jag vågar inte lova någon exakt tidslinje, men det är ett prioriterat ärende eftersom polisen inte heller omfattas av rikets informationshanteringslag. Så de blir liksom utan (… taltiden slut).

Tack, talman! När jag tittade på den här lagstiftningen så reagerade jag bland annat på 58 § som handlar om elektronisk delgivning. Jag funderade på arkiveringslagstiftningen som vi har på Åland och hur vi ska återkoppla de digitala blanketter och annat som vi har. Vi är ju normalt väldigt noga på Åland, vi har diarieföring och annat när det gäller självstyrelsedokument och kommunala dokument i ordning och vi har reda på pappren. Men mycket av det digitala är också sparat i molnet, alltså kanske på en server utomlands och så vidare. Jag hittar ingenting som här definierar själva lagringen av den här datan och sådant. Man pratar mycket om säkerhet i övrigt.

Talman! Arkivlagen har väl ändå om något varit en långkörare i det här lagtinget. När jag var i opposition under förra mandatperioden efterfrågade jag också arkivlagen och de här ändringarna. Det verkar vara så att det alltid blir lika populärt bland oppositionen att fråga efter den.

Men nu är ju faktiskt min uppfattning att den här bestämmelsen kring myndigheternas arkivering inte kommer att kräva en ändring i arkivlagen, utan ett beslut om formen i vilken myndigheterna kan spara sin information, alltså mellanlagringsprocessen som myndigheterna själva behöver ha. Vi vet att det elektroniska slutförvaret av information är en stor fråga att lösa. Men nu handlar det om ett beslut och framförallt om formatet. För er som är riktigt insatta i den här frågan så är formatet sähkö2, det format som jag tror att uteslutande nästan alla kommunala instanser redan har tillgång (… taltiden slut).

Talman! Jag konkretiserar frågan lite. Möjliggör den här lagstiftningen att man kan lagra på molnet? Eller ska man fortsättningsvis lagra den här informationen i fysiska servrar som befinner sig på Åland? Både kostnadsmässigt kan det vara kostnadsdrivande att ha beredskapen att lagra, men också är det en säkerhetsfråga när det gäller samhälls-, säkerhets- och beredskaps frågor i allmänhet. Har vi tillgång till informationen 24/7 oberoende av vad som händer med tillgången till internet och andra saker?

Molnlagring är det ju många som redan hänger sig åt. När vi pratar om arkiv och vad det är som vi pratar om att lagra, så finns det skillnad på det som behöver lagras på ett mellanlager, det som behöver vara slutligt lagrat och det som bara kortsiktigt behöver lagras. Den här typen av informationshantering regleras av arkivlagen och inte av informationshanteringslagen.

Däremot ställde ledamoten frågan, kan man spara det var som helst i hela världen? Nej, det skulle jag inte bedöma att man kan. Det beror ju på vilken typ av avtal man har, vilken typ av lagstiftning som finns i det landet och till exempel amerikanska molntjänster går ju allt fler myndigheter ifrån för all typ av lagring.

Tack, talman! Tack för ett bra anförande minister Zetterman. Det är en välbehövlig lagstiftning minsann.

Ministern nämnde lite grann att det kommer jättemycket lagar kring det här området just nu. Kan man nämna några av de lagstiftningar som är på gång, annat än NIS2-direktivet och vad den här lagstiftningen nu sätter grunden för?

Absolut kan jag det. För det första har vi tidigare EU-direktiv, som nu då hamnar löst, där vidareutnyttjande av informationen utgör ett åttonde kapitel. Vi har lagen om hälsodata, förordningen om hälsodata, har redan antagits. I sommar kommer det en förordning som kallas för AI akten och så här rullar det på område för område där man kräver att information gällande infrastruktur ska delas. Information om hälsodata ska kunna delas. Det är just därför jag säger att begreppet interoperabilitet kommer i nästan alla sammanhang. Det finns många informationssidor, bland annat via EU:s portaler om EU:s digitala årtionde, och vissa av de här frågorna är svåra att avgöra om de faller inom åländsk behörighet eller om det är rikets behörighet. Vi kommer att uppdatera det tidigare arbetet som har gjorts om vilka lagstiftningar som är på gång. Jag hoppas att vi också kan delge lagtinget det i form av ett meddelande eller på annat sätt.

Talman! Vi vet att många kommuner har en rätt hög uppförsbacke, många är försiktigt positiva men de är oroliga för kostnaderna. Det kan jag känna att man blir varse om nu när vi ska ha med 80 % av våra kommuner kring vårdinformationssystemet Cosmic, och för att inte tala om Viva, det nya socialvårdsprogrammet. Har landskapsregeringen funderat på, nu när man får kanske 47 miljoner, att eventuellt kunna gå in och se en vinst i att stöda? Så att vi verkligen ser till att vi får ett vårdinformationssystem på Åland och att vi får de här säkra kanalerna. Jag förstår att det är inte så lätt att bara säga så här rakt av. Men ser man vinsten i att vi skulle få ett säkrare Åland med tanke på att kommunerna är väldigt olika? Vissa kommuner har inte ens elektroniska journaler idag utan man har allting till pappers.

Talman! Jag tror att vi ska vara försiktiga med att börja laborera med dessa 47 miljoner, i synnerhet till reda driftskostnader, vilket det handlar om, licenskostnader för VIS-systemet eller socialvårdssystem.

På ett lite på ett annat plan så kan man också diskutera den här frågan som jag tycker att är en superintressant fråga. Digitaliseringen är ju fördelad efter behörighetsområde i självstyrelselagen, men kommer man att självstyrelsepolitiskt också behöva göra någon form av avvägning kring vilken typ av digitalisering vi ska ha och inte ha här på Åland?

För att svara mer konkret så jo, landskapsregeringen avser stöda de här processerna framförallt med kunskap och information. Det finns samarbetsstöd. Vi riktar en varm uppmaning till myndigheterna att också söka externa medel.

Talman! Ett av lagens syfte är att främja digitaliseringen. Det är ju bra. Landskapsregeringen har rett ut lagstiftningsbehörigheten och kommit fram till att det faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

År 2016 tillsatte landskapsregeringen ett digitaliseringsråd och gav då fem rekommendationer. Punkt tre var att låta den åländska lagstiftningen snabba upp digitaliseringen. Så nu efter åtta år så uppfyller man punkt tre. Snabbt eller inte, men åtminstone är en punkt uppföljd så att man kan gå vidare i digitaliseringsprocessen. Vackert så!

Talman! Man kan konstatera så här, jag har läst igenom det arbetet som gjordes då. Det var ett superbt arbete. Jag kommer ihåg att jag också höll ett väldigt glatt anförande när det presenterades för lagtinget. Jag vet att ambitionerna när man bildade ÅDA var väldigt, väldigt höga.

Men när det gäller digitaliseringen så är min analys att man aldrig förrän nu har använt det verktyg som vi faktiskt har tillgängligt och det som man sade i punkt tre att man borde göra, dvs. använda lagstiftningen.

Tar man ett land som Estland så har de en bestämmelse som jag gärna skulle vilja se om några år i vår lagstiftning, nämligen ett förbud för en myndighet att upprätta en informationspunkt om en människa som någon annan myndighet har i uppgift att sköta. I vårt fall är det ingen annan myndighet än befolkningsregistercentralen ska få ta uppgifter om var man bor. Ingen ska sitta och skriva in det manuellt. Ingen medborgare ska behöva ändra till tolv myndigheter när man byter (… taltiden slut).

Talman! Det är ju just därför vi har självstyrelse, vi ska använda den lagstiftningsbehörigheten och verktygen. Här är ett ypperligt område vad gäller digitalisering där vi får bestämma själv. Mera sådant!

Talman! Den här lagen är nu lagd på en nivå där vi bedömer att det är görbart för myndigheterna att uppnå resultatet. Men min bedömning är också att man i ganska rask takt behöver utvärdera den här och skruva till ytterligare. Vill man uppnå den här effektiviteten så är det genom lag man gör det, det är genom att visa hur systemen ska vara uppbyggda och det är genom att skapa tydliga strukturer. Det är det som Estland har gjort, Danmark har gjort det och det har Finland har gjort. De lyckas skapa effektiviseringar genom digitalisering. De som går åt andra hållet, de misslyckas.

Tack, värderade herr talman! Lagtingsledamöter. Minister Ingrid Zetterman har på ett möjligast uttömmande sätt beskrivit det aktuella förslaget till en informationshanteringslag för Åland, jämte anslutande lagstiftningsåtgärder.

Arbetet med den aktuella reformen påbörjades redan av den förra landskapsregeringen och har nu, av sittande landskapsregering, givits en hög prioritet.

Syftet med lagförslaget är att främja digitaliseringen, att höja informationssäkerheten, att effektivera den offentliga förvaltningen och dess tjänsteproduktion; att sammantaget bättre tillvarata möjligheterna i vårt datadrivna samhälle. Ett viktigt syfte med lagen är att tillgodose och att tillvarata medborgarnas rättigheter samt att höja Ålands digitala beredskap.

Den föreslagna lagen har till sin utformning haft rikets lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen från år 2019 som utgångspunkt, och därmed har erfarenheter från dess tillämpning till viss del tjänat som vägledning vid utformningen av det föreliggande lagförslaget.

Ur ett liberalt perspektiv är transparens och ansvarsskyldighet synnerligen viktigt att värna om. En enhetlig och kvalitativ hantering av informationsmaterial säkerställer att våra medborgare har tillgång till korrekt och tillförlitlig information, vilket stärker demokratin och möjliggör informerade beslut. Offentlighetsprincipen är en grundpelare inom den liberala demokratin, då den främjar öppenhet och minskar risken för maktmissbruk.

Den föreslagna lagstiftningen, i takt med att den alltmer implementeras, är ägnad att effektivera och höja kvalitetsnivån inom den offentliga förvaltningen. Genom att säkerställa att våra myndigheter kan utnyttja tillbudsstående informationsmaterial på ett tryggt och effektivt sätt kan de leverera högkvalitativa tjänster till våra medborgare, något som främjar förtroendet för våra offentliga institutioner och som säkerställer att de kan utföra sina uppgifter på ett sätt som gynnar allmänheten.

Sammantaget är vi inom Liberalerna övertygade om att den föreslagna lagstiftningen är ägnad att stärka demokratin, att främja innovation och effektivitet inom den offentliga förvaltningen, samt att skydda individens rättigheter.

Självstyrelsen förfogar över en synnerligen kompetent och kunnig tjänstemannakår som har, inte bara förutsättningarna utan också en stark ambition att ta till sig och utveckla de möjligheter som den accelererande digitaliseringen för med sig. Den nu föreslagna lagstiftningen har redan implementerats till ca 50% inom landskapsregeringens allmänna förvaltning, så redan det påvisar ett starkt behov och en förväntan att den legala basen nu blir formellt antagen.

Den föreslagna informationshanteringslagen och till den kopplade förslag till annan lagstiftning är ett stort och viktigt steg i uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen. Men det är viktigt att hålla i minnet att vi har två antagna EU-direktiv - dels det så kallade NIS2-direktivet om cybersäkerhet, och dels CER-direktivet om kritiska aktörers motståndskraft - vilka bägge borde vara implementerade senast den 17 oktober innevarande år. Och bakom hörnet har vi sedan att invänta landskapsregeringens förmodade förslag till en mera genomgripande reformering och lagstiftning gällande landskapsregeringen och dess allmänna förvaltning. Också det är en fråga som vi inom Liberalerna ser som en viktig åtgärd för att främja och säkra självstyrelseförvaltningen som en attraktiv arbetsplats, med omtanke om de anställda, men också för att de på bästa tänkbara sätt ska kunna tjäna den åländska allmänheten. Tack för ordet!

Tack, talman! Ledamoten Lindbäck har lång erfarenhet av förvaltning och nämnde i sitt anförande att den här lagstiftningen kommer att leda till högre kvalitet på förvaltningen. Där tänker jag bara ge ledamoten en chans att lite utveckla, att det kanske är bra att man definierar vad kvalitet är i sådana här sammanhang så att det inte finns en risk att man på något vis utmålar det arbete som nu görs som dålig kvalitet. Lite kopplat till det som jag sade till ministern också så finns det en risk för något slags digitaliseringens blomsterspråk, att detta ska vara den allena lösningen på alla problem. Hur ser ledamoten på just kvalitet i det här sammanhanget?

Tack för en intressant och svår fråga. Jag hade ju förmånen att från 1987-1999 fungera som kanslichef. Då var jag med om att ansvara för införandet av det första databaserade DÄR-registret och ärenderegistreringssystemet och de erfarenheter vi kunde utvinna av det och se hur det faktiskt skapade effektivitet, bättre kvalitet med mera. Jag har informerat mig personligen bl.a. inför dagens möte, men också eftersom jag tidigare har varit lite involverad i det här arbetet. Redan bland tjänstemännen inom självstyrelseförvaltningen har man de facto redan uppnått 50 % som vi försöker uppnå den här lagen. Så det finns alltså inom tjänstemannakåren.

Tack, talman! Det var min andra fråga faktiskt, det som ledamoten Lindbäck redan berörde här igen, att 50 % av denna lagstiftning redan är implementerad i landskapsregeringen. Det är ett påstående som väcker nyfikenhet förstås och som jag hoppas att utskottet kan titta närmare på. Vilken 50 % är det som är implementerad och vad är det som återstår? Vanligtvis kan man tänka sig att man plockar ut de lågt hängande frukterna först och sedan blir nästa steg, när trädet blir högre, lite mera utmanande.

Jag har ju suttit ett antal timmar hos landskapsregeringens allmänna förvaltning bland de sakkunniga tjänstemännen och framförallt den sakkunniga tjänstemannen som allra mest har hållit i det här projektet. Det kan ju hända att man har plockat frukt eller inte men där finns nog också, som det verkar, en beredskap att ta de resterande frukterna. Jag delar av åsikten att det här blir en diger uppgift för oss i lag- och kulturutskottet att närmare utreda vad som har gjorts, vad som återstår och hur svårt det är.

Tack, herr talman! Ledamoten sade att offentlighet och insyn i offentligheten är viktigt. Jag instämmer till fullo. Offentlighetslagen är också öppnad i samband med den här revideringen. Det förvånar mig att Liberalerna, när man en gång öppnar offentlighetslagstiftningen, inte har med något också om insyn i våra bolag. Jag tänker att det kanske man kunde ha gjort samtidigt när man ändå öppnar offentlighetslagstiftningen. I alla fall under förra mandatperioden så delade Liberalerna och Obunden Samling den här linjedragningen. Men jag vet inte, är det någonting som har ändrats nu?

Ja, det är väl också kanske en fråga som man inom utskottet bör ställa, bland annat när man hör ansvarig minister. På sätt och vis skapar man nu en lagstiftning som utmålar infrastrukturen. Här kunde kanske ha gjorts mera också när det gäller landskapslagen om
handlingars offentlighet med mera. Men det är förmodligen på kommande en hel del flera lagstiftningsåtgärder inom det här området för att skapa en total sammanhängande helhet. Vi får diskutera detta i lag- och kulturutskottet och få av ministern närmare veta hur de fortsatta planerna ser ut mera på det konkreta planet.

Talman! Nu händer det äntligen! Vi börjar lägga grunden till vårt IT-hus, det system som kommer att hålla all vår viktiga information säker och tillgänglig, så att vi sen kan fortsätta bygga vidare. För det är just det denna informationshanteringslag gör, mer än att bara modernisera hur vi hanterar information idag. Den lägger grunden för framtida lagstiftning på detta område. Med denna lag skapar vi en stabil plattform, eller husgrund, som kommer att möjliggöra utveckling av nya, mer specifika lagar för att fortsätta anpassa oss till den tekniska utvecklingen. Vi bygger nu den infrastruktur som kommer att göra det möjligt för oss att lagstifta om allt från avancerade digitala tjänster till ytterligare skydd och automatiserade processer. Denna lag är det första steget i en långsiktig utveckling mot ett mer digitalt och informationssäkert Åland.

För som ni alla vet så lever vi i en tid där tekniken förändrar hur vi agerar, vad vi förväntar oss och hur vi lever. Den påverkar också enormt hur vi arbetar och kommunicerar med varandra men framförallt vad våra medborgare förväntar sig. De förväntar sig att deras myndigheter är lika snabba och effektiva som de digitala verktyg de använder i sina vardagliga liv. Men tyvärr har vi inte alltid kunnat möta dessa förväntningar fullt ut då vi saknat grunden. Den här lagstiftningen lägger just den, och det är verkligen på tiden.

Varför är denna lag så viktig då? Just nu saknar vi en tydlig sammanhållen lagstiftning som reglerar hur vi hanterar, delar och skyddar den information vi hanterar inom den offentliga sektorn. Det betyder att vi riskerar att halka efter i utvecklingen och att medborgarna kan tvingas vänta längre eller stöta på byråkratiska hinder i sina dagliga liv. Om du bor på en av våra skärgårdsöar och måste sätta en hel dag för att uträtta ärenden som borde kunna göras digitalt, skulle du säkert hellre göra det digitalt, så länge du vet att din information är säker.

Talman! Den här lagen tar tag i dessa utmaningar och öppnar dörren för en mer modern och säker offentlig förvaltning. Med denna lag kommer vi kunna förbättra, förenkla den digitala kommunikationen mellan myndigheter och medborgare samt säkerställa att all information hanteras på ett sätt som skyddar integriteten och ökar transparensen. Vi automatiserar vissa beslutsprocesser för att effektivisera förvaltningen och spara både tid och resurser.

Vi vill ju kunna sköta fler ärenden digitalt, snabbt och säkert, oavsett om det handlar om att ansöka om bygglov, äntligen kunna se dina journalanteckningar via Kanta, eller begära ut vilken offentlig handling som helst. Men det handlar också om trygghet. Vi vet alla att våra personuppgifter är något av det mest värdefulla vi har i dagens digitala värld. Denna lag stärker skyddet för dessa uppgifter. Dina data kommer inte bara hanteras mer säkert, utan du kommer också ha bättre möjligheter att få veta hur dina uppgifter används. Det är viktigt.

Inom social- och miljöutskottet hanterar vi just nu registerbaserad kvalitetssäkring och även denna lag strävar efter att vi medborgare ska veta hur våra personuppgifter används. Jag har förstått, och i ett tidigare replikskifte fick jag svar, att det kommer en strid ström av lagar inom det här området eftersom EU går in för starkare reglering för att bland annat hålla cyberattacker borta. Även om vi inte helt kan eliminera hoten kan vi i alla fall se till att minimera skadan om något inträffar. Men utan den här lagen saknar vi grunden för att implementera och kunna lagstifta kring allt detta som nu kommer. Det är därför den här lagen är så viktig.

Samtidigt får vi inte glömma bort att detta är ett komplext område. För att denna förändring ska lyckas krävs tid, resurser och noggrant genomförande. Vi måste följa upp och säkerställa att systemen fungerar som de ska så att inga medborgare lämnas efter, särskilt de som inte är vana vid digital teknik.

Det fina med denna lag är att den också tar hänsyn till alla våra medborgare, oavsett om du har en funktionsnedsättning eller behöver särskilt stöd. Med denna lag blir de digitala tjänsterna mer tillgängliga för alla, för vi måste också tänka på att alla medborgare inte är vana vid digital teknik. Om vi går för fort fram så riskerar vi att lämna vissa grupper bakom. Det är viktigt att vi erbjuder stöd och utbildning för dem som behöver hjälp att navigera i nya system. Målet är ju att förenkla processer och göra dem säkrare, men vi måste också vara vaksamma på att denna lag, som är tänkt att förenkla, inte i sig skapar nya byråkratiska hinder. Vi får inte hamna i en situation där digitala system blir ett hinder för människor som inte är vana vid tekniken eller där automatiserade beslutsprocesser blir opersonliga och oflexibla.

Talman! Detta lagförslag handlar dock inte bara om teknik och system. Det handlar om att bygga ett Åland som står rustat för framtiden, och där måste man också nämna krisberedskapen. För visst är det viktigt att om en krissituation uppstår, som en storm eller ett tekniskt avbrott, att myndigheterna ska kunna samarbeta mer effektivt och snabbt dela viktig information för att hålla oss medborgare uppdaterade.

Vi behöver ett Åland där den offentliga sektorn kan möta de digitala utmaningar och möjligheter som vi står inför, ett Åland där våra medborgare kan lita på att deras myndigheter är snabba, effektiva och moderna. Det är dags att ta det här steget framåt. Vi kan inte stå stilla medan världen runt oss rör sig framåt. Denna lag är en nyckel till att skapa en offentlig förvaltning som inte bara möter utan överträffar förväntningarna.

Vi vill alla ha ett Åland som är redo för framtiden och där vi känner oss trygga med hur vår information hanteras, som även ministern var inne på. Vi vill också veta att våra myndigheter arbetar snabbt och effektivt för oss alla.

Låt detta vara ett steg som vi tar tillsammans för att skapa ett Åland där vi kan känna oss trygga, även på detta område. Tack, talman!

Talman! Ledamoten Annette Holmberg-Jansson höll ett mycket initierat anförande och var också i sin tidigare roll som hälso- och sjukvårdsminister mycket engagerad i den här frågan. Jag vet att under förra mandatperioden så lyfte ledamoten återkommande behovet av att få de här grundstrukturerna på plats. Jag vet att ledamoten också deltog i många frågor och seminarier och ministermötet som pratade om e-hälsa, vård på distans och annat som dels gör det praktiskt och effektivt men också räddar liv. Det är glädjande att se att den tidigare ministern nu är nöjd med det som presenterades inför lagtinget. Jag hoppas på fortsatt gott samarbete med Moderaterna i den här för Åland mycket viktiga fråga.

Tack, talman! Det är ofrånkomligt, ju mer man sätter sig in i frågorna, att se hur mycket speciellt den här lagen behövs. Vi är så många här på Åland som vill kunna komma åt våra Kanta uppgifter. Vi fick under förra mandatperioden otaliga frågor. När kommer detta till Åland? Jag gissar att min ministerkollega som har samma ansvarsområde i dag får samma frågor. Den här lagen tar egentligen det första steget. Sen vet vi att kunduppgiftslagen är nästa. Jag har inte riktigt fått svar på frågan när den kommer. Men kunduppgiftslagen är en av de lagar som jag kommer att följa extra noga för att se att den kommer så att vi äntligen kan koppla upp oss mot Kanta.

Talman! Det är just precis det jag har konstaterat sedan länge. Ledamoten Holmberg-Jansson förstår att digitaliseringsfrågor inte handlar om teknik, utan att det handlar om människor och människornas vardag. Och det är en bra sak.

Med alla de här typerna av lagstiftningar så kommer vi att få jobba vidare med. En sak som nu gör det lättare att ta kommande lagstiftningar är att vi har det här färdiga definitionsverket och den här plattformen att jobba vidare med. Det oaktat så krävs det en enorm arbetsinsats för oss. Jag säger det igen, alla myndigheter och också vi här i salen behöver fortbildas inom det här området. Det är precis så, som vi sade här för någon vecka sedan i regeringens plenum, att det finns ingen digitaliseringsminister längre utan alla är numera digitaliseringsministrar. Det är lika grundläggande som vilken infrastruktur som helst.

Talman! Det här är en fråga som jag är helt säker på att vi kommer att komma tillbaka till gång på gång. Vi från Moderat Samling är nyfikna och ivriga på att vi äntligen tar ett större steg in i den digitala eran på Åland också.

Tack, herr talman! Det känns mycket bra att Moderaterna sluter upp bakom en så här jätteviktig lag som informationshanteringslagen, främst på grund av de krav som ställs av våra medborgare idag. Vi har diskuterat det ganska mycket i den här salen under förra mandatperioden kring vilka medborgargrupper som ställer de här kraven. Jag kan säga att den skaran blir bara större och större. Det har tidigare pratats om att det är bland de äldre som de här kraven inte ställs, men jo det gör de. Digitaliseringsmognaden har verkligen växt enormt bland alla åldersgrupper och samhällsgrupper idag. De kräver att vi på Åland ska ha samma service digitalt som vår omvärld har. Det känns mycket bra att vi parlamentariskt kan sluta upp bakom det här och gå framåt tillsammans. Det bereder väg för mycket sådant som behöver komma. Vi har också ganska gedigen EU-lagstiftning framför oss som kommer emot. Det gäller att vi har manegen krattad tillsammans.

Talman! Det här är viktigt, precis såsom har sagts i tidigare replikskiften. Vi kommer inte att komma ifrån det här. Vi måste göra någonting. Kraven blir bara större och större bland våra medborgare. Ministern var inne på att du vill liksom inte fylla i samma blankett gång på gång och skicka den på posten eller faxa in den. Du vill kunna göra det digitalt. Det blir bara mer och mer av de frågeställningarna från våra medborgare. Om den här lagen nu öppnar upp för att vi har grunden så är det självklart att vi från Moderaterna stöder det.

Tack, herr talman! Det andra som ledamoten Holmberg-Jansson nämnde var gruppen av personer i samhället som har behov av att få hjälp, handledning och de kanske vill kunna lämna in pappersblanketter och att de undantagen också finns med, hanteras och kontrolleras i vår lagstiftning, så att ingen blir utanför. Det är en väldigt viktig lagstiftning som vi kommer att klubba här i salen. Jag ser fram emot att vi under resten av dagen kommer att ha den här goda stämningen.

Talman! Det kan inte jag lova.

När man gjorde de här stora reformerna i Estland så var jag med i en arbetsgrupp inom BSPC. Vi fick möjlighet att få en insikt från baksidan när det gäller X-road i Estland. Det här pratade jag om under förra mandatperioden också. I Estland använde man sig väldigt mycket av biblioteken när det gällde öar och mindre bebyggda områden. Man använde sig av biblioteken som en stöttepelare för alla de äldre och för alla som hade något behov av hjälp. Jag tycker att det här kanske skulle kunna vara en intressant tanke, att använda våra bibliotek mera till sådant här också. Jag tittar på ministern här, bibliotek borde finnas i alla kommuner än så länge. Det här kunde ju resultera i att biblioteken får ett ben till att stå på.

Tack, talman! Den nya informationshanteringslagen är som en hydra med många huvuden, den berör och reglerar flera områden där vår nuvarande lagstiftning antingen är otillräcklig, inte uppfyller EU-krav eller helt enkelt inte möjliggör en effektiv och rättssäker förvaltning som kan dra nytta av den tekniska utvecklingen. Och den tekniska utvecklingen är här sedan länge och Åland är lite långsammare här.

Informationshanteringslagen och de tillhörande ändringarna i annan lagstiftning kan på många sätt ses som möjliggörande. Lagen fastställer regler för hur saker ska hanteras i framtiden, sätter upp ett ramverk för säkerhet och reglerar hur kommunikation och informationsutbyte mellan myndigheter ska ske när tekniken finns på plats.

Talman! Sådana här frågor är inget man vinner val på att debattera, men är en av de viktigaste grundstenarna för att hela samhället ska rulla och utvecklas.

Jag förstår minister Zettermans härliga entusiasm i början av den här debatten. Äntligen börjar vi bygga de här grundstenarna som vi borde ha haft från första början, de som ingen ser någon skillnad på och är lite undangömda. Jag tycker att det var en mycket bra beskrivning.

Talman! Som vi har diskuterat många gånger tidigare ligger Åland lite efter när det gäller digitalisering i samhället och den offentliga förvaltningen. Detta beror på en investeringsskuld, men också på något som blir tydligt när vi arbetar med denna lagstiftning – vi saknar lagar inom viktiga områden som behövs för att utvecklingen ska kunna gå framåt på ett samordnat och tryggt sätt.

Två exempel: 1. **Automatiserat beslutsfattande** – Lagen möjliggör och beskriver hur myndigheter ska agera när de är redo att införa automatiserat beslutsfattande. När kan det användas? Till exempel för barnomsorgsavgifter eller andra beslut som kräver att specifika uppgifter matas in och sedan beräknas eller bedöms automatiskt. Ingen person behöver sitta här och pilla och kan göra något annat på sin arbetstid. Detta har potential att spara både tid och pengar och bli mera effektiv.

2. **Arkivlagstiftning** – Förslaget syftar till att i ett första steg övergå till en mer effektiv digital förvaltning, vilket senare kan möjliggöra elektronisk arkivering när ett elektroniskt mellanarkiv och slutarkiv är på plats. Åland saknar idag en modern arkivlagstiftning, och våra myndigheter lägger ner jättemycket tid på att arkivera och sortera papper. Det här förekommer både inom landskapsförvaltningen och även inom KST. Man kan titta runt, om man är intresserad, hur mycket tid som läggs på att sortera papper. Den nya informationshanteringslagen inför bestämmelser som främjar en mer effektiv digital förvaltning, vilket i sin tur möjliggör elektronisk arkivering.

Man kan likna det vid att skapa ett fotoalbum – om alla bilder är i olika storlekar blir det svårt att få ihop dem, men om man i förväg bestämmer formatet blir det möjligt att sätta samman albumet när man väl har köpt pärmen.

Trots detta kan lagen upplevas som svårgenomtränglig och komplex för den genomsnittliga ålänningen och lagtingsledamoten. Nya uppgifter och utmaningar kommer att uppstå, men i grunden handlar det om att städa upp, reglera och möjliggöra en modern och effektiv förvaltning.

Det finns många lagstiftningar på kommande och som just nu ligger på is eftersom de här bitarna inte har varit på plats. Vid tidigare anförande av ledamoten Anette Holmberg Jansson togs till exempel kunduppgiftslagen upp och problemen som vi har i social- och miljöutskottet, vi ska egentligen stifta lagar och regler men vi väntar på att det här ska vara på plats. Jag tycker att det är väldigt viktigt och det är väldigt beskrivande hur situationen ser ut idag. Det här borde ha varit på plats för länge sedan. Det var väl allt som jag hade att säga.

Tack, herr talman! Det är på många sätt en behövlig lagstiftning som regeringen nu presenterar, en lagstiftning som har varit efterlyst och efterlängtad under lång tid. Det är bra att lagstiftningen nu når lagtinget. Jag håller med tidigare talare om att det här kanske inte är något som välter kiosker på grund av folklig nyfikenhet och iver, men det är inte desto mindre ett fundament som måste komma på plats för att vi ska komma vidare i samhällsbygget. Det är som ministern sade tidigare, alla ministrar är väl digitaliseringsministrar. Det här är ingenting längre som görs i någon obskyr kammare eller någon datasal längst ner i korridoren, utan det genomsyrar allting.

Talman! Det är bra att landskapsregeringen tar ledartröjan när det gäller moderniseringen av informationshanteringen. Som jag redan var inne på i ett replikskifte med ministern så är det inte helt lätt, när man läser det här lagförslaget, att se vad det innebär i praktiken, just läget nu och lite mer konkret vad lagstiftningen kommer att leda till. Och inte heller att läsa hur lagförslaget vilken som är den nya normala grundnivån som vi vill uppnå och när man kan tänka sig att den ska vara uppnådd.

Vi vet att informationshantering inte är ett enskilt projekt som har en början, en mitt och ett slut, utan det är något som fortsätter. Men det skulle ändå vara intressant att veta lite mera om när regeringen förväntar sig att vi ska komma upp i någon slags normalnivå som motsvarar 2020-talet.

I lagförslaget förs ett resonemang om resursbehov i pengar och personal. Där vore det intressant att veta lite mer hur regeringen har tänkt säkra att de olika myndigheterna gör det interna arbete som krävs. Då handlar det inte bara om tekniska frågor utan också när det gäller förändrade arbetsprocesser. Vi vet att det inte alltid är så lätt att ändra på vanor. Det här måste ju anses vara A och O för att implementeringen av den här lagstiftningen ska gå så bra som man vill, att myndigheterna inom sig gör de här processerna på ett bra sätt.

Det är också intressant, när det talas om resurser, vad det kommer att kosta. Men det är också intressant att tänka lite på kostnadsutvecklingen. Är det här någonting som landskapsregeringen bedömer att kommer att kosta de här miljonerna per år och så klarar vi oss med det? Eller är vi inne i en utvecklingspuckel som kommer att leda till större kostnader nu för att det sen ska landa ner till ett nytt normalt också där?

Man blir nyfiken på det här centrala systemet som landskapsregeringen ser framför sig att behöver införskaffas för att hantera informationen. Vad är det för system och hur ser interoperabiliteten - det nya favoritordet - ut gentemot våra regioner? Där vill jag dra lagtinget till minnes att vi under våren hade en ganska stor och intensiv debatt om vårdinformationssystemet. En del av diskussionen där handlade ju om hur mycket det systemet skulle kunna tala med motsvarigheterna på rikssidan. Med det i färskt minne så är det ju viktigt förstås att de nya centralsystemen som ska styra informationshanteringen centralt här på Åland verkligen tar de sakerna i beaktande. Målet ska ju vara ett smidigt och kostnadseffektivt kommunicerande med de system vi har i våra närregioner.

Talman! Jag vill också understryka vikten av andra sidan av myntet. Jag pratade lite syrligt kanske i början här av debatten om digitaliseringens blomsterspråk. Det är inte meningen att sprida någon slags sordin på den uppspelta debatten, utan det är just för att ändå försöka att dra oss till minnes viktiga aspekter i det som kanske inte är så enkla. Andra sidan av myntet, när vi nu får nya system på plats och när vi nu får nya användarrutiner på plats, så är ju att vi måste se till att det finns tillräckligt med resurser för att användarna också känner sig hemma i det här. Att man inte utökar den här digitala klyftan så att det blir ett digitalt utanförskap, det är någonting som måste hänga med hela tiden. Även fast det är positivt och man ser mycket möjligheter i det här så är det viktigt att tänka på användarna att det inte blir folk som trillar efter.

Talman! Sist och slutligen en måhända lite annorlunda frågeställning kopplat till informationshanteringen. Den gäller just den här datalagringen och de behov som finns i vår hantering av sådana här system. Vi vet till att börja med att informationssamhället slukar enorma mängder energi. Det finns beräkningar som säger att AI kommer att stå för cirka 3,5 procent av det globala elektricitetsbehovet om några år. Om man verkligen vill mena allvar med klimatarbetet - vid sidan av att vara digitaliseringsministrar, så bör alla också vara klimatministrar - så är det en fråga som landskapsregeringen bör ta i beaktande. Hur förhåller vi oss till att en mer digitaliserad förvaltning innebär ett ökat åländskt energibehov och därmed också ett ökat åländskt klimatavtryck? Det här är liksom klimatdelen av den här datalagringen och sen också ägarskapet och placeringen. Vem hanterar det? Hanteras vår åländska data enligt internationella regler? Hanteras det av goda företag inom ramen för demokratiska stater och så vidare? Hela den biten är också intressant och skulle vara intressant att höra mera av. Tack, talman!

Talman! Man blir glad när det kommer anföranden som pekar på saker som man själv av tidsskäl skalade bort från sitt anförande.

Den här nya normala nivån, alltså de flesta av bestämmelserna har en 24 månaders implementeringstid, så om två år borde vi vara i ett annat läge än där vi är nu.

Jag skulle inte vilja säga att vi nu lägger ut miljoner. Summorna som är angivna är lägre, i alla fall de årliga. De gäller ju för hela Ålands myndigheter som är runt 40 stycken. Men det står också tydligt i framställningen att man bör räkna med den här tröskelnivån i fem år. Sedan ska systemen vara på plats och därefter sjunker kostnaderna.

Det är, precis som ledamoten sade, oerhört viktigt att jobba tillsammans med övriga myndigheter. Därför har vi tillsammans med myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ett väldigt tätt och nära samarbete.

Tack, talman! Det var bra att få det förtydligat. Ministern nämnde tidigare i något sammanhang att det förstås är väldigt viktigt att vi följer upp det här och ser hur de här processerna går till. Finns det orsak att skruva till lagstiftningen ytterligare och behövs det några tilläggsåtgärder i den här resan som vi är på nu?

Det här med miljoner, det var inte meningen som skrämselord på det viset. Men det finns ju alltid en risk när det handlar om sådana här omställningsprocesser att någonting blir att kosta mer, till exempel i början för att sedan plana ut. Så vi får väl följa hur den utvecklingen fortsätter.

Hur ser ministern på det här med datalagringen då, som jag själv tyckte att var ganska fräscht i den här debatten?

Talman! Jag utgår ifrån att ledamoten talade om klimatpåverkan. Faktum är att när jag och vår IT-chef var på ett ministermöte gällande AI förra veckan så satt vi faktiskt och diskuterade den här frågan när vi var på resande fot. Hur ska vi hantera det här just med anledning av att AI drar så enorma mängder energi? Det är ju klart en fråga. Det är ju också någonting som man har haft med i de globala beräkningarna i de kommande prognoserna för hur mycket energi som behövs. Det är ju väldigt viktigt att ta höjd också för de här delarna. Det finns till exempel naturresurser i form av vind runt omkring på Åland som kunde användas för den här typen av satsning. Det tror jag att vi har diskuterat någon förut faktiskt.

Till sist en slutkommentar på det här replikskiftet. Worst case scenario, det värsta som kan hända är att alla sätter sig ned och säger att det är landskapsregeringen som ska göra jobbet. (… taltiden slut).

Tack, talman! När det gäller att alla måste med i båten och ro så håller jag med. Därför är det viktigt att landskapsregeringen tar ledartröjan som man nu aviserar att man ska ta, så att det blir gjort och att man ror åt samma håll.

Kopplat till ansvarstagandet i den här nya informationshanteringen och frågan om energianvändning osv. så är det nog en del i ansvaret som jag och Hållbart Initiativ bedömer att Ålands landskapsregering har när det gäller hur denna informationshanteringen hanteras, vilka miljö- och klimatavtryck det får och viken social hållbarhet som omger hanteringen av vår information. Dessa problem är inte något som vi kan "outsourca" till andra länder och sammanhang, utan vi tar vårt ansvar fullt rakt igenom.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.