Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond ändras. Här är viktigt att minnas att det inte handlar om hanteringen av själva fondens tillgångar, det är en fråga för dess styrelse. Det är också viktigt att minnas att pensionsfonden är en fond som på sikt ska försvinna. Den utgör idag ett slags stödhjul för utbetalningen av pensioner till de tjänstemän och politiker som i tiderna med sina löner och arvoden betalat in till fonden. Pensionerna är något som finansieras över landskapsbudgeten med skattemedel med hjälp av avkastningen från fonden.

Syftet med de föreslagna ändringarna är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, pensionsfondens styrelse och fondens tjänstemannaledning. Enligt förslaget ska pensionsfondens styrelse överta verksamhets-, budget- och resultatansvaret för fonden liksom vissa befogenheter inom personalområdet. För att nå detta syfte föreslås samtidigt vissa förändringar i styrelsens sammansättning vilket debatterades rätt friskt under remissen. Förslaget landar i att antalet fackliga representanter minskas från tre till två vilket utskottet stöder. I just den här frågan har en reservation inlämnats. Till övriga delar är betänkandet kring pensionsfonden enhälligt.

Enligt förslaget ska pensionsfonden få en mer fristående ställning inom landskapsförvaltningen och de facto förvandlas till en myndighet, vilket även får starkt stöd i de juridiska utredningar som utförts och som är en del av grunden på lagförslaget.

Finans- och näringsutskottet har behandlat förslaget och ger det grönt ljus. Sist och slutligen blir den konkreta skötseln av fonden till stora delar lika som idag, dess status gällande offentlighet blir oförändrad enligt offentlighetslagen för Åland även om styrelsen i formell mening självständigt fattar beslut om vilka handlingar som ska lämnas ut. Detta gäller även förhållandet till övriga myndigheter som till exempel landskapsregeringen men detta ska inte försvåra insynen i fonden som alltjämt lyder under finansförvaltningslagen. Man kan alltså hävda att de åtgärder som nu föreslås kunde utförts inom ramen för nuvarande regelverk men utskottet håller med om att instruktionerna till fonden nu blir tydligare p det här sättet. Det är också viktigt att minnas att det viktigaste är att fondens förvaltning är tillräckligt stor och att dess styrelse besitter tillräcklig kompetens. I sammanhanget vill utskottet understryka att framtida årsredovisningar ska innehålla utökade skrivningar om fondens aktiviteter och finansiella situation.

Pensionsfonden underlyder såklart landskapslagen men också av en förordning som ger riktlinjer hur pensionsfondens medel allokeras. Det finns skäl att se över denna, den ändrades senast 2010. Till exempel vore det viktigt att mer i detalj överväga vilka frågor ägarstyrningen ska omfatta och på vilket sätt ägarstyrningen ska ske. Särskilt mot bakgrund av att den åländska lagstiftningen saknar instrument för en tydlig styrning av underliggande myndigheter i form av föreskrifter, som i Finland, eller regleringsbrev som används i Sverige.

 
Frågan om fondens styrelses sammansättning väckte som sagts diskussion. Utskottet understryker vikten av att styrelsens ledamöter har goda insikter i förvaltning av finansiella tillgångar. Och poängterar innebörden i lagförslagets allmänna motiveringar som lyfter nödvändigheten av att hela styrelsen ska besitta ”den specialkunskap om placeringsverksamhet som uppdragets krävande natur förutsätter” för att förvalta kapitalet med erforderlig specialkunskap. I tillsättningen av ledamöter till denna styrelse bör dessa kriterier uppfyllas. När det gäller den fackliga representationen landar utskottet i slutsatsen att det är rimligt att dra ner antalet från tre till två för att göra det möjligt att friare än idag tillsätta den specialkunskap som dagens finansvärld förutsätter. Utskottet har också dristat sig till föra ett resonemang kring tillsättandet av ett eventuellt placeringsråd för att ytterligare understryka behovet av specialkunskap när det gäller placeringar och finansiella strategier. I sammanhanget noterar utskottet också att det kan finnas skäl att se över vilket ansvar i straffrättslig mening som åligger styrelsemedlemmarna.

I behandlingen av lagförslaget har utskottet erfarit att fondens personalstyrka i form av kanslipersonal är väldigt liten och att detta med det snaraste bör åtgärdas för att minimera risker i verksamheten. Utskottet ser detta som nödvändigt att säkerställa fondens kontinuerliga funktionsduglighet.

Till sist har utskottet också analyserat själva lagstiftningsordningen. Om detta skulle handla om att inrätta en helt ny fond utanför budgeten kräver lagtingsordningen kvalificerad majoritet. Likaså om det gällde en väsentlig utvidgning av fonden vilket i rimlighetens namn skulle handla om mer pengar. Landskapsregeringen menar att det inte är frågan om en sådan utvidgning och utskottet godkänner resonemanget. Den ändring av fonden som genomförs berör fondens administrativa struktur, som får en tydligare ställning inom landskapsförvaltningen. Enligt utskottet har landskapsregeringen och lagtinget fortfarande samma beslutandemakt över fonden som hittills varit fallet och utskottet understryker att landskapsregeringen på ett aktivare och tydligare sätt i fortsättningen borde utöva denna makt genom aktiv ägarstyrning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

Tack, fru talman! Ordföranden nämnde i början här för att lite förminska det här lagförslaget att fonden på sikt ska avvecklas. Det var väl någon som sa att i det långa loppet är vi alla döda. Det är ju ganska lång sikt och vi har 500 miljoner euro i den här fonden för tillfället. Borde det inte hanteras med lite större varsamhet än vad som föreslås här nu i det här lagförslaget.

Tack talman! Det har ingenting att göra med att man skulle förminska fondens betydelse. Den är extremt viktig för hela samhällsekonomin. Det är ändå ett faktum att fonden är uppbyggd på ett sådant sätt att den över tid ska försvinna. Och det behöver man hålla i minnet när det gäller att hantera pengarna som finns i fonden. Det ställer antagligen ännu högre krav på att man verkligen skall arbeta på ett sådant sätt att den faktiskt räcker så länge som någonsin är möjligt. Det handlar om pengar som ska användas till pensioner och de skattemedel som finns tillgängliga behöver allt stöd de kan få i form av avkastning och medel från fonden.

Tack, Fru talman! När det gäller hanteringen av fonden så spelar det nog ingen som helst roll om vi ska vara verksamma i 40 år eller för evigt utgående från ekonomisk teori i alla fall. Sedan nämnde ni här att avsikten här är att fonden ska få ett resultat eller styrelsen skall ha ett resultatansvar för denna fonden, vilket jag tycker är synnerligen missvisande. Fonden kommer inte att ha ett resultatansvar för utvecklingen av fonden på 500 miljoner, inte heller på de avgifter, kostnader på kanske 5-6-7 miljoner per år som det rör sig om. Så det är nog helt enkelt ett sätt att vilseleda än att hävda att fonden ska ha ett resultatansvar. För det har nog ingenting med det som ekonomer avser med resultatansvar.

Talman! Alla som sitter i en styrelse bär ett ansvar. Sitter man i en styrelse för en pensionsfond så bär man ett resultatansvar. Detta har utskottet resonerat kring och därför slutade också betänkandet i enhällig form av alla ledamöter som var med i arbetet. Förutom då att det finns en diskussion kring de fackliga representanterna. Men man ska nog på inget vis förringa det ansvar som man bär om man sitter i en styrelse för en pensionsfond. Och igen, det är ett faktum att den är skapad för att underlätta utbetalningen av pensioner. Och den har skötts på ett sätt som gör att där finns väldigt mycket medel i dag som förhoppningsvis ska räcka så länge som någonsin är möjligt.

Tack, fru talman, och tack för presentationen. Det är som när det gäller styrelse representanterna och hur de utses. Där har vi en reservation i ärendet. Men det som jag tycker blir oklart, både efter landskapsregeringens framställning och efter utskottets behandling, är motivet till varför fonden måste bli en myndighet. Kan utskottsordförande förklara det?

Tack talman! Den bästa förklaringen är att man bekantar sig med det material som beredningen utgörs av och de utredningar som har gjorts av juridisk expertis. Det enklaste sättet att förklara det på är att den får en tydligare ställning. Lite i likhet med Fastighetsverket och att de kan sköta sina affärer mera på ett eget sätt i stället för att ingå i den allmänna förvaltningen. Det är en skyldighet mellan att vara en myndighet och att vara en del av förvaltningen och där har utskottet landat i analysen att det antagligen är tydligare om man är en myndighet. Det får också stöd i den sakkunskap som har tittat närmare på frågan.

Det är synd tycker jag, att inte de här motiven kommer fram tydligare för varför inte fonden kan fungera som en fristående fond blir liksom oklart. Den kan ju ändå anställa personal och allt det här och det kan finnas en fungerande ägarstyrning. Men varför det måste bli att kallas en myndighet, det förstår jag inte. Blir det i förlängningen så då också om vi etablerar en PAF fond måste det också då bli en myndighet? Vad har det här liksom för konsekvenser? Det blir väldigt oklart för mig.

Tack talman! Det här är en bra fråga som nog är rätt hypotetisk. Skulle jag drista mig till att göra en skillnad på de två så vore det måhända att pensionsfonden är en extremt viktig fond, för det handlar om folks utkomst och att stöda skattemedel i utbetalningen av pensioner. En PAF fond skulle antagligen se annorlunda ut och dess verksamhet och syfte vore väldigt mycket annorlunda. Ålands pensionsfond Landskapet Ålands pensionsfond. Den är skapad endast för att man ska stöda de utbetalningar av pensioner som behövs för alla dem som har betalat in till det. Så de är rätt olika organismer, det får man säga. Där så är analysen att det som en myndighet så har man en friare roll och tydligare framför allt. Replik var därmed avslutad.

Talman! Vi hade som sagt en ganska stormig remissdebatt som i princip bara handlar om en sak, att det lagförslaget föreslås att antalet fackliga representanter ska minskas från 3 till 2 och att Liberalerna ytterligare förespråkar den paragrafen helt ska strykas.

Det har klart framkommit att det inte finns någon särskild orsak att just de fackliga organisationernas representanter i pensionsfondens styrelse skulle sakna kompetensen att sitta i fondens styrelse. Samma krav ställs på alla styrelseledamöter, även om de inte är klart formulerade i lag.

I utskottet har vi hört att det inte har funnits en klar och tydlig ägarstyrning när det gäller den här frågan och där tycker jag att det förslag som ledamoten Zetterman framförde i debatten var vettigt. Att man inför en styrelse tillsättning grundligt måste diskutera vilka kompetenser som behövs för att få en bra och fungerande styrelse. Och självklart borde det alltid ha varit så att man ska ha fört en sådan diskussion.

Principen att arbetstagarnas representanter finns i pensionsfonderna styrelse. Den tillämpas i samtliga finländska pensionsfonder också i Veritas, där de åländska offentliganställda nu försäkras. Det är en beprövad modell där arbetsmarknadens olika parter finns representerade och garanterar stabilitet och samarbete. Att minska antalet fackliga representanter är som jag ser det en ideologiskt färgad kompromiss som saknar tillräcklig motivering i lagförslaget. Och lagförslaget har i sig utformats på ett sätt och med ett antal påståenden som har uppfattats av de fackliga organisationerna som kränkande. Om den bristande kompetensen hos just de fackliga företrädarna.

Det pågår just nu både i Finland och Sverige, processer som är ägnade att minska vanliga människors, löntagares och fackets möjlighet till insyn och att påverka saker som berör dem direkt och indirekt. Facken är en grundsten i ett samhällskontrakt som garanterar att vi alla tar ett gemensamt ansvar både för ekonomin och för varandra och alla beslut som gör att sprickorna i samhället växer är farliga. Med den här lagändringen och med Liberalernas ännu mer radikala förslag så säger man till facken, ni duger inte att vara med och bestämma och de ni representerar är inte viktiga. Man kan säga att man inte menar det så, men det är så det uppfattas.

Jag ska ställa frågan till er ledamöter; Tror ni att om man tar bort bestämmelsen att facken ska utse representanter till fondens styrelse, att de någonsin skulle bedömas som dugliga eller behövliga? Att vara med och påverka hur deras egna pengar hanteras, skulle det hända? I utskottet har vi också diskuterat ganska ingående. Frågan om den här lagstiftningen faktiskt är behövlig och färdigtänkt.

Av betänkande kan man läsa att det fanns flera frågeställningar i utskottet och att den nödvändiga utveckling som behöver ske i pensionsfonden, bland annat när det gäller personalstyrkan, likaväl hade kunnat göras med gällande lagstiftning. Det är inte bra att det inte är färdigt tänkt. Det har varit en svår bedömning för oss hur vi ska hantera den här frågan. Vi är inte övertygade om det förnuftiga i att göra pensionsfonden till en myndighet. Vi hade gärna sett att regeringen hade återtagit förslaget. Men med den vägkost som utskottet nu ger så kommer vi ändå att ge vårt bifall.

Med anledning av diskussionen så föreslår jag att paragraf tre moment i landskapslagen om landskapets Ålands pensionsfond får följande lydelse; Pensionsfonden har en styrelse som ansvarar för fondens verksamhet. Till pensionsfonden styrelse utser landskapsregeringen för fyra kalenderår i sänder sju ledamöter. Bland ledamöterna utser landskapsregeringen ordförande och vice ordförande. Tre av ledamöterna utses bland personer som föreslagits av de mest representativa fackliga organisationerna.

Tack talman! Är det så att jag har trampat någon på tårna så ber jag om ursäkt, absolut. Och det var inte min mening, jag tycker heller att jag inte har gjort det. Däremot tycker jag att debatten i remissdebatten vreds på ett sätt så att det kunde uppfattas på det sättet vid ett flertal tillfällen. Jag säger det ännu en gång, jag anser att pensionsfonden ska bestå av proffs och däri kan det finnas fackföreningsrepresentanter. Precis som det kan finnas människor från alla olika organisationer som finns runt om på Åland. Ingen ska vara förfördelad. Sedan tycker jag också att ÅHS till exempel också ska bestå av professionella styrelseledamöter. Det har framkommit tydligt under utskottsbehandlingen att det här är ett steg i rätt riktning. För vi har också hört hur fonden fungerar och har fungerat. Och det här är ingen kritik mot fackföreningen på något sätt, de kommer att ha motsvarande möjligheter att sitta med i pensionsfonden.

Det är en jättestor skillnad mellan kan och ska. Och det är det som den här frågan handlar om att vi anser att de fackliga organisationerna ska vara representerade därför att de är en del av det här systemet. Det systemet man har i Finland och det är pensionstagarnas pengar som förvaltas. Det enda argumentet som man kan framföra här mot att man har en facklig representation är att de inte duger till.

Tack, talman! Ja, ledamot Fellman så kan man ju vrida till det om man vill, men det har jag aldrig sagt. Jag har sagt att de är minst lika kompetenta av samma förutsättningar som precis alla andra. Men när man i en pensionsfond ska tillsätta sju styrelseledamöter så anser jag att det ska utgå från en neutralitet. Man ska sitta där på grund av att man just har den kompetens som krävs. Sedan om man har en koppling till en fackförening eller en annan förening eller organisation eller yrke så spelar det ingen roll. Jag tycker att det väsentliga för alla, speciellt för alla dem som har betalat in pengar till pensionsfonden, borde vara att pensionsfondens värde stiger. Det borde vara det mest intressanta. Det borde vara det huvudsakliga argumentet när man tillsätter en styrelse. Att värdet på fonden ska bli så stort som möjligt för det gynnar alla. Allt annat är ideologi anser jag.

Och med de orden så underkänner ledamoten Holmberg de fackliga organisationernas förmåga att förstå detta. Att de fackliga organisationerna inte skulle förstå bättre än att de tillsätter de människor som är bäst lämpade att sitta i den här organisationen och förvalta deras egna pengar. Det är vad man säger och det vill jag påpeka såsom de fackliga organisationerna har uppfattat frågan.

Talman! Det är någon form av vulgär debatt som Socialdemokraterna driver och jag antar att facken uppfattar det på det sättet för att Socialdemokraterna också informerar om det på det sättet, medans vi andra inte har den uppfattningen. Det är lite förvirrande med Socialdemokraternas politik i den här frågan. När Socialdemokraterna diskuterade denna fråga sist så sa man att det finns jättemycket kompetens inom den fackliga organisationen, vilket jag helt och hållet håller med om. Man lyfter upp lärare, högutbildade ingenjörer och annat. Men nu har Socialdemokraterna varit med på ett betänkande där man säger att man ska ha goda insikter för att sitta i den här styrelsen i förvaltning av finansiella tillgångar. Det är det som socialdemokraterna säger att man ska ha sitt. Sist sa man att det var bra med lärare och det var bra med väldigt många olika kompetenser. Hur ska Socialdemokraterna ha det?

Jag vet inte i vilken ända vulgär debatten riktigt uppstår. Om ledamoten Zetterman tror att de fackliga organisationerna i den här frågan behöver informeras av Socialdemokraterna om hur de ska tycka. Så är det ytterligare ett tecken på hur man ser på de fackliga organisationernas kompetens att bedöma sin egen verksamhet och tillsätta representanter i olika styrelser. Ha åsikter om saker som de berörs av. Min uppfattning är att de fackliga organisationernas företrädare är alldeles bra. Kände till den här frågan och hade fullständig förmåga att själv bilda sig en uppfattning om det.

Bästa ledamoten Fellman, Socialdemokraterna har ingen ensamrätt om facken. Vi har väldigt många fackliga representanter inom Liberalerna som vi också har diskuterat de här frågorna med. Jag tycker att ledamoten Fellman nu försöker hävda att Socialdemokraterna är det enda parti som på något sätt bryr sig om de fackliga organisationerna och som har hänsyn till det. Det är det som Socialdemokraternas buskpropaganda går ut på. Men jag vill fortfarande att ledamoten Fellman ska svara på frågan varför man nu tycker att det okej att man en enbart goda insikter i förvaltning av finansiella tillgångar, att det är det som ska vara det ledande. För det var inte det som sades i remissdebatten och det är därför Liberalerna inte behöver lägga något radikalt förslag. För det här var vårt mål, att pensionsförvaltningen ska skötas professionellt. Nu finns det lagstiftning som garanterar det.

Jag måste bara säga att stå upp för facken, gör det. Vulgär debatt har det sagts, buskpropaganda har det sagts om de åsikter som Socialdemokraterna framförde i den här frågan. Jag tycker inte att det riktigt håller nivån på hur debatten borde gå till. Ledamoten Zetterman sade själv i sitt förslag, som jag tyckte var bra, att det är viktigt att man när man tillsätter en styrelse funderar över vilka olika typer av kompetenser som behövs i en styrelse. Och där det kanske inte alltid är bra att alla som sitter i en styrelse är nördar på samma område. Det kanske är svårt att få en styrelse att fungera om man har 7 stycken som alla tänker och agerar och vet samma saker. Därför tycker jag det är bra om man har en beredning inför en styrelsetillsättning där man funderar på vilka olika typer av kompetens...

Tack talman! För det första vill jag säga att jag har för egen del omfattat att det finns fackliga representanter som föreslår kompetenta styrelseledamöter. För det andra så är jag själv är hyfsat nöjd med att man kan tillsätta fem stycken väldigt kompetenta ledamöter på annat sätt och att de här två som fackföreningarna tillsätter också förmodligen har den kompetens som krävs. Men det är bara bonus som jag ser det. Men det är jättefint om alla lyckas få fram bra kandidater. Det är det ena.

Det finns ju egentligen, som jag ser det, inget sakligt argument eller motiv för varför det ska finnas två ledamöter som facken utser i den här styrelsen. (… taltiden slut).

Motivet är att det gäller pensionstagarnas pengar och att det är så man har lagt upp systemet också i Finland. Att de som berörs av pensionsfondens pengar också sitter i pensionsfondens styrelse. För att få en insyn och möjlighet att påverka. Det handlar om en balans på arbetsmarknaden där våra fackliga organisationer spelar en oerhört viktig roll för styrkebalansen i vårt samhälle och där det är att man har representation i olika organ där viktiga saker bestäms. En värdefull sak.

Tack, talman! Jag hann inte tala till slut. Jag menar att det finns inte något speciellt motiv för att det ska vara just två som sades här. Men det finns inte heller något sakligt motiv varför det ska vara tre. I båda fallen så är det en form av tyckande om man så vill. Den andra saken som jag undrar över, det är pensionstagarnas pengar naturligtvis. Skulle man inte lyckas förvalta dem riktigt bra så inte kommer ju pensionstagarna att bli utan pengar och pensioner. Då kommer skattetagarna genom landskapets budget att se till att man kommer att få sina pensioner så att det är lite förenklat att säga att det är bara pensionstagarnas pengar och att de som bara har rätt till dem. Landskapet har ju också ett mycket stort inflytande för att se till att det fungerar även fast pengarna inte skulle räcka till.

Självklart är det så. Det är ju så här vår pensions lagstiftning ser ut att pensionerna garanteras. Jag ser ingen motsättning där till att pensions fondens styrelse består också av fackliga representanter. Det finns liksom ingen motsättning där. Det som det handlar om här är att lagförslaget föreslår en minskning av antalet fackliga representanter med lika dåliga motiv. Orsaken till att de fackliga representanterna finns där? Är att de har funnits med från början och att lagstiftaren har bedömt att det är viktigt att de fackliga organisationerna är representerade och det är Socialdemokraternas hållning fortsatt. Det är viktigt för representativiteten och insynen och pensionstagarnas möjlighet att påverka. Att de fackliga organisationerna finns representerade. Det är vår åsikt.

Talman! Jag tror att det är rimligt att säga att allt har sin tid, allt förändras och allt måste utvecklas. I och med att man tar beslutet att komma med en lagstiftning som gör pensionsfondens skötsel tydligare och mindre ängslig så fanns det också skäl till att se över hur styrelse tillsättningen sker. Från Centerns sida så har vi valt att betrakta det här som ett starkt stöd för den fackliga tanken. För när man har diskuterat övertid under de senaste åren har det funnits rätt starka röster för att man helt skulle slopa den fackliga representationen eftersom den tiden är inne nu. Det är riktigt att den förvaltning som har hanterat pensionsfonden så här långt har gjort det på ett mycket bra sätt. Men när fönstret var öppet och det gick att göra förändringar så är det nog rimligt att man ger fonden en friare roll också när det handlar om styrelse tillsättning.

Vi är naturligtvis glada att man från centerhåll ändå har en förståelse för de fackliga organisationernas betydelse i sammanhanget. Vi ser det som en försämring och en försvagning av de fackliga organisationernas representation. Och vi tycker inte att det är rätt väg att gå. För det är igen ett sätt att säga att det blir någon form av brist i kompetensen om de fackliga organisationerna har tre istället för två representanter. För det finns liksom ingen annan motivering. Om två duger, varför duger inte tre?

Tack talman! Vi ser det inte som en försämring och inte som en försvagning. Vi ser det som en förändring som är betingad av att tiderna förändras. Sättet man arbetar på idag i alla finansiella fonder överallt kräver en annan form av kompetens än vad det gjorde för 20 år sedan när fonden bildades. Genom att öronmärka så att säga två platser i styrelsen och lämna fem till det övriga så bör det skapa ett större utrymme för att hitta den kompetens som behövs. Sist och slutligen handlar det om pengar som har blivit införtjänade för länge sedan och som ska räcka så länge som möjligt och då finns det skäl att man verkligen ser till att det finns de bästa förutsättningarna som finns. Där igen, det handlar inte om att nedvärdera fackens roll, tvärtom, de har gjort ett fantastiskt arbete över tid och kommer med säkerhet att göra det också framöver.

Min erfarenhet av att sitta i styrelser är att det också i dom styrelser som är i högsta grad specialiserade och kräver specialistkompetens. Är viktigt att man har en bra blandning och att det finns människor som kan lyssna, människor som kan på djupet specialkunskap och människor som kan leda. Och det är där som jag tycker att det är viktigt när man tillsätter nästa pensionsfond styrelse att man hittar ett bra lag. Och det berör inte bara de fackliga organisationernas representanter utan de där, nu då, fem andra som ska sitta där. Att samma krav på specialistkompetens och särskilda kunskaper ställs på dem.

Talman!
Det finns en mängd olika åtgärder att vidta för att förbättra och effektivera. Åtgärder som egentligen inte skapar kostnader, som inte försämrar utan rätt och slätt skapar förutsättningar till en bättre samhällsekonomi. Och förutsättningar till en tryggare resursering till vår välfärd.

Att landskapet idkar god ägarstyrning av sina bolag och har professionella styrelser är ett av ca 500 exempel som jag kan komma på. ÅHS som är på tapeten i media bland annat är ju ett exempel på varför i jessu namn har vi inte en professionell styrelse i ÅHS som hanterar drygt 100 miljoner euro. Nu handlar det om specialkunskaper, spetskompetenser som skulle behövas. Nej, där väljer vi att sätta in politiker för det har vi alltid gjort och det tycker vi är det bästa sättet att driva ÅHS framåt på. Och det har ju visat sig att det inte är det bästa sättet för det fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt.

Nej, jag är inte nöjd med betänkandet av pensionsfondslagstiftningen, men tillräckligt nöjd för att inte reservera mig. Det är ändå ett steg framåt mot idag. Utskottsarbetet har stärkt uppfattningen om att lagstiftningen behöver förändras för att ha möjlighet att locka personer med den unika och smala kompetens som krävs för att förvalta fondens halva miljard på bästa möjliga och trygga sätt.

Utskottets tanke om att skapa ett placeringsråd är intressant, men ska också ses i ljuset av att ett sådant inte skulle behövas om en styrelse med samma kompetensförutsättningar talar samma finansspråk.
Utskottet understryker vikten av att hela styrelsen ska besitta ”den specialkunskap om placeringsverksamhet som uppdragets krävande natur förutsätter” för att förvalta kapitalet med erforderlig specialkunskap. I tillsättningen av ledamöter bör dessa kriterier uppfyllas. Nästa finansminister och landskapsregering behöver vara lyhörd på detta. Styrelsesammansättningen samt en utökning av fondens kanslipersonal för att trygga fondens säkerhet och funktionsduglighet är kanske de två tydligaste förbättringsåtgärderna.

Utskottsbehandlingen visade även att det ännu råder viss okunskap kring hur pensionerna finansieras och garanteras. Pensionerna är garanterade i lag, finansieras av skattemedel, där uttag ur pensionsfonden bidrar till helheten.
Det fanns i utskottsbehandlingen många frågetecken om varför pensionsfonden ska bli en myndighet och att flera åtgärder som nu föreslås kunde vidtas utan lagändring. Liberala gruppen anser ändå att de förklaringar och motiveringar som getts från speciellt lagberedningens sida är tillräckliga för att ta denna lagstiftning i mål trots att det inte föreligger någon tidspress.

Att pensionsfonden utövar offentlig makt och förvaltningsuppgifter är två alibin till att skapa en myndighet. Alternativet att inte ta denna lagstiftning framåt är sämre. Slutligen är detta ingen ideologisk fråga. Det handlar om att på bästa möjliga, hållbara och etiska sätt skapa en god utveckling, så god som det bara är möjligt av pensionsfondens tillgångar. Den som inte ser pensionsfondens tillväxt som det mest elementära är nog också den som har ideologin i främsta rummet.

Självklart vid tillsättande av en styrelse, om det nu är pensionsfondens styrelse eller ÅHS styrelse, vilken av landskapets underliggande myndigheter eller bolagsstyrelser som helst så borde det ju vara en självklarhet att ha en bra ägarstyrning i grunden och en kompetensförsörjning. Man måste ju veta vilka kompetenser är det vi behöver ha i den här styrelsen, för att utveckla verksamheten. Det borde ju vara en självklarhet. Precis på motsvarande sätt så ser jag också pensionsfonden, jag tycker det är att nedgradera fackföreningsrepresentanterna genom att säga att de inte duger. De är självklart att de duger, precis som alla andra. Ingen från Liberalerna har sagt någonting annat.

Så att jag är helt övertygad om att personer med den kompetens som efterfrågas på ett tydligt sätt för pensionsfondens styrelse, personer från fackföreningsrörelsen kommer garanterat också att finnas med i diskussionerna och i förverkligande av nästa styrelse. Det är jag helt övertygad om. För fackföreningarna besitter stora kompetenser, precis som alla andra som finns runt om på Åland i organisationer och föreningar. Så det här är ingen ideologisk fråga från Liberalernas sida.

Tack, talman! Man kan väl kanske sammanfatta lagtingsledamot Holmbergs anförande här med ordet scenförändring. Det blev en ganska drastisk scenförändring, ni stod och höll Liberalernas gruppordförande och ondgjorde er över att det överhuvudtaget finns representanter från fackföreningarna att sköta arbetstagarnas pengar. Men nu står ni bakom ett enigt utskott och konstaterar att det ändå är helt okej. Så det ska bli intressant att höra ytterligare lite utveckla det här.

Tack, talman! Jag tog mig tiden och läste igenom, före den här remissdebatten så läste jag igenom de remissutlåtanden som hade kommit till lagstiftningen och konstaterat att jag från Liberalerna hade nog ett stort stöd från speciellt ett annat större parti här i salen. Jag såg också tanken om att det är pensionsfondens tillväxt på tillgångar som är det väsentliga när vi diskuterar en ny lagstiftning, det är det som är det väsentliga för pensionsfonden. Men jag misstog mig. Sedan kan jag ärligt talat säga att jag är inte nöjd och det sade jag också i anförandet, jag är inte nöjd. Men jag ser också det fanns inget alternativ. Visst kunde jag reservera mig och få ett visst stöd, men som på långa vägen inte skulle räcka till. Jag anser ändå att det är bättre att föra den här lagstiftningen framåt. Ett steg framåt i rätt riktning, men inte i mål. Det anser jag inte att den är.

Men jag ska ändå uppfatta Liberalernas gruppanförande som sådant att ni vill ju inte ha fackföreningsrepresentanter i styrelsen för pensionsfonden. Det är väl ändå korrekt uppfattat?

Tack, talman! Nej, det är fel uppfattat. Det kan sitta fast sju fackföreningsrepresentanter i pensionsfondens styrelse om det så de har tillgång till den spetskompetens som styrelsearbetet kräver. Det kan faktiskt sitta enligt mig sju personer från fackföreningarna. Men det är kompetensen som är det viktiga, inte bakgrunden.

Tack, fru talman! Det goda med den här processen som har ägt rum är ju ändå att ledamoten Holmberg har backat från att det ska vara noll personer utsedda av de fackliga organisationerna, vilket var ledamoten Holmbergs anförande när den här diskussionen togs. Och nu landar man ändå i att facken skall utse två av de sju representanter som sitter i den här styrelsen. Jag tycker ändå det är en bra utveckling. Det går åt rätt håll om man säger så.

Tack talman! Jag har en högtidsstund här i talarstolen just nu. Jag tycker det är bra att ledamot Gunell tycker att det är en bra utveckling som pensionsfondslagstiftningen tar. Jag håller med. Det är ett steg i rätt riktning, absolut. Jag är också väldigt nöjd med den fråga, eller den replik som ledamot Måtar tog. Där på studs hittade jag faktiskt det som jag sökt nu sedan mitten på augusti, att ta speciellt när jag debatterar med Socialdemokraterna. Det spelar ingen roll om det är så att det är sju fackföreningsrepresentanter i styrelsen, det är kompetensen som är det viktiga. Därför tycker jag också att det här är ett steg i rätt riktning. Jag tycker det är bättre att låta den här lagstiftningen gå i mål nu än att det ska vara det vakuum som det har varit och är. För det har vi tydligt hört i utskottet behandlingen att det är inte bra med nuvarande lagstiftning, den behöver förändras.

Jag sa inte att det går åt rätt håll när det gäller lagstiftningen. Den här lagstiftningen är likadan nu som den var när den kom från landskapsregeringen. Det som har skett en förändring är ju att Liberalerna har backat från att det ska vara noll ledamöter i styrelsen som utses från de fackliga organisationerna som då lyfter fram tidigare arbetstagare inom landskapet som har den kompetens som behövs för att sitta i den här fonden. Jag tycker det är bra att Liberalerna har sansa sig i det här och nu då tycker att vi kan gå vidare i enlighet med finländsk praxis om att fackföreningar utser, nu då tyvärr bara två, men åtminstone det.

Tack, talman! För mig blir det otydligt vad egentligen ledamot Gunell menar och socialdemokraterna menar, är det en bra lagstiftning? Jag konstaterar att socialdemokraterna inte förkastar lagstiftningen utan man tycker att den är värd att ta vidare. Sedan när det gäller att backa. Ja, det skulle inte jag säga. Jag, speciellt, har haft en uppfattning om hur kompetensförsörjning borde se ut och säkerställas. Det är ett steg i rätt riktning om man sen ändå tycker att det att backa, att man inte reserverar sig mot det och garanterat förlorar en omröstning så tycker jag ändå att det är bättre att visa landskapsregeringen sitt stöd för denna lagstiftningen. Än en gång, det är ett steg i rätt riktning för alla, speciellt för alla ålänningar. För det här är som sagt inte en fråga om enbart de som har förtjänat in pension till pensionsfonden. Det är en fråga som berör alla ålänningar och alla skattebetalare och det är en stor fråga.

Tack talman! Här har vi ett enhälligt betänkande som ledamot Holmberg har skrivit under. Ledamoten skrädde ju inte direkt orden i Liberalernas gruppanförande här för bara några dagar sedan. Klarar inte Liberalerna av att stå upp för det man faktiskt trodde så hårt på så att man ställde till med den teatern för bara några dagar sedan? Är det så här lätt som ledamot Holmberg viker ner sig? Och är det här som vi kan förvänta oss av liberal politik i framtiden?

Tack, talman! Det märks att det snart är val. Om det är en liberal teater att stå här och prata om pensionsfonden som kan jag informera ledamot Egeland om att jag har lämnat in åtgärdsmotioner kring pensionsfonden som går i exakt den riktning som lagförslaget nu går. Inte hela vägen, men i den riktningen. Och det gjorde jag, år ett av den här mandatperioden. Så om ledamot Egeland tycker att jag står och spelar teater inför ett val nu när vi diskuterar pensionsfondslagstiftningen då är ledamoten riktigt fel ute. Jag tycker inte att det är att backa. Om man får det till 33 % i den väg man vill istället får den till noll. Jag tycker en tredjedels steg framåt enligt den linje som jag hade när jag höll remissanförandet är ett bra steg, det måste jag säga. Sedan förstår jag inte ledamot Egelands inställning till pensionsfonden, vill ledamot Egeland att ska vara fortsättningsvis tre fackföreningsrepresentanter i styrelsen?

Tack, talman! Jo, med tanke på det gruppanförande som ledamot Holmberg höll för Liberalerna för ett par dagar sedan så är det här betänkandet liksom definitionen av att backa. Det är ju inte bara att man tassar ut bakvägen, det är ju liksom, det är ju ett riktigt nederlag. Sen undrar jag, man hörde från liberalt håll tidigare här att man har väldigt många fackliga representanter som man har diskuterat med och nu kommit fram till det här. Varför diskuterade man inte med de fackliga representanterna innan man gick och höll sitt gruppordförande då? Är det inte bättre att förbereda sig innan man håller ett stort gruppanförande i stället för att ändra sig i sista sekund och skriva under ett betänkande som går rakt emot det anförande man höll?

Tack, talman! Jag har visst diskuterat med fackföreningspersoner. Det gör jag nästan varje vecka, i alla fall flera gånger varje månad. Det har jag gjort hela perioden och jag har många bekanta, släktingar som är fackförenings anslutna som jag diskuterar det här med och som jag får stöd i mina tankar för. Men om ledamot Egeland tycker att det är en god politik att köra huvudet i väggen om man inte får precis så som man tycker för stunden, det accepterar jag. Det har jag gjort många gånger här i den här perioden, men här tycker jag faktiskt att det här lagförslaget innehåller också andra delar än delen kring fackföreningarnas representation. Det finns andra delar i detta lagförslag som är riktigt bra. Utökning av resurser på fondens kansli. Ansvarsfrågan, det finns flera saker som behöver tas lagstiftningsmässigt för att det ska gå vägen och bli bra. Det handlar inte enbart om fackföreningarna, men de vill ledamot Egeland gärna göra nu till någon slags valsvikarfråga.

Tack, fru talman! Jag glad att det finns stöd för lagstiftningen. Som jag sade i mitt anförande här för ett tag sedan att det här handlar mycket om administration och organisation av en verksamhet som fungerar bra idag. Men är utsatt för vissa risker. Nu arbetas de bort via lagstiftningen så det är det viktiga. Sedan håller jag förstås med diskussionen här om kompetens hos en styrelse och det ska man ju alltid eftersträva och det har vi alltid eftersträvat här när vi har valt till bolag och verk. Att man fångar upp ekonomi, juridik och bolagsstyrning, det är jätteviktigt. Det som kanske lite förvånar mig här var placeringsrådet, har en styrelse med alla kompetenser. Kanske inte att ett råd behövs, men det är bara ett resonemang också i betänkandet.

Tack, talman! Det var precis det jag sa för en stund sedan att placeringsrådet är ju inte behövligt om man har en styrelse som talar samma finansspråk om vi säger så. Finns kompetensen i styrelsen så fyller ju inte placeringsrådet den funktionen, men har man inte det så då kan ju placeringsrådet ha en form av uppgift. Men det handlar om kompetens. Jag tycker att det är bra att finansministern lyfter upp det, för det har fastnat på något sätt också i den här fackföreningsrepresentationen för den här lagstiftningen är ju bredare än så. Just den här resurseringen är ju väldigt, väldigt ömtåligt och känsligt att ha en enda person anställd som ansvarar för allting. Det är bra att den tryggas med ytterligare personer. Så att utskottsbehandlingen visade nog tydligt att den här lagstiftningen behövs. Den hade kunnat tagit några steg till, men det här är ett steg på vägen. .

Det handlar om trygghet och tryggheten som jag sa tidigare handlar om en halv miljard ungefär. Det som är värt att ta med sig annars från den här debatten, som ligger lite utanför men ändå inte, det är ju myndighetsstyrningen. Jag vill minnas en tilläggsbudget för ett tag sedan där vi förde fram tanken att myndighetsstyrelser ska omfattas av samma tänk och det är kompetens i stället för partibok. Jag tror att vi absolut kommer att hamna dit så småningom av den anledning att vi måste hamna dit. Sedan behöver man ju inte vara okunnig för att man tillhör ett parti, tvärtom, man tillför förstås alltid någonting. Men vi behöver ha ekonomi, juridik, bolagsstyrning etcetera i alla våra styrelser, oberoende av bolag eller myndigheter.

Tack, talman! Precis så är det. Och det är samma typ av debatt som uppstår om man tycker att en myndighetsstyrelse ska bestå av professionalism och inte på grund av partibok. Tycker man inte att politiker kan och vet? Jo, givetvis, de kan sitta med i en styrelse på kompetens grunder, men inte på grund av partibok, att det är det som ska styra. Jag hoppas att finansminister Höglund kan ta nått steg under 2024 där detta syns. För jag har lyft ÅHS vid flertal tillfällen, jag tycker är ett praktexempel på där en styrelse borde besitta en mängd olika kompetenser för att utveckla och driva ÅHS verksamheten vidare. Det är jätteviktigt och jag tror att det borde ske före man gör några andra radikala förändringar. Det borde utgå från en sådan styrning.

Man kan tycka att det är lite tråkigt med den här typen av debatt, att de stora frågorna drunknar ofta i de små, små detaljerna. Det är ju trots allt en ganska liten detalj om det ska vara två eller tre representanter i styrelsen som kommer från den fackliga sidan. Jag ser det som en liten detalj, sen är det väl förstås en debatt som präglas en hel del av valfeber. Jag förstår inte de Obundnas bredsida mot Liberalerna, men jag är ju en odalman som har passerat 60 så man kanske inte förstår alla finesser alla gånger. Men det är synd att en liten detalj som allt snurrar runt, för det här är en viktig lagstiftning och jag tycker det är ett rätt bra betänkande.

Men det är en principiellt viktig fråga som jag saknar i betänkandet och det är det när man skriver så här; Syftet med de föreslagna ändringarna är att tydliggöra roll och ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, pensionsfondens styrelse och fondens tjänstemannaledning. För att säkerställa att fondens styrelse har de bästa möjliga förutsättningar att hantera verksamhets ekonomi och ansvar föreslås vissa ändringar i dess sammansättning. Sedan sägs det att den är tänkt att utgöra en separat myndighet.

Jag kan förena mig lite med det som ledamoten Camilla Gunell sa. För det är ju en trend som är att vi ska ha bara mer och mer fristående myndigheter och vi ska ha mindre och mindre möjligheter till att kunna påverka och styra olika förvaltnings enheter i olika riktningar. Det där är jag lite fundersam till. Jag menar, låt säga att man får en styrelse sammansättning utan någon kontakt överhuvudtaget till regeringen som tycker att nu ska vi se till att vi verkligen får en bra utväxling på kapitalet. Alla som följer med på börsen vet att det går upp och ner och det kan gå riktigt tokigt för väldigt framstående experter många gånger. Jag ids inte nämna större fondbolag, men det vet ni säkert.

Så vem kommer då att få ansvaret om man till exempel i pensionsfonderna skulle spekulera mer eller mindre bort kapitalet? Politikerna förstås, som får bära hundhuvudet utan att man kan göra någonting. Så det är min fråga till finansutskottets ordförande. Har ni fört ett principiellt resonemang, fördelar och nackdelar med att vi alltmera skjuter bort viktiga funktioner inom landskaps förvaltningen som man politiskt inte överhuvudtaget kan påverka mera? Det tycker jag skulle vara betydligt viktigare än om det är två eller tre fackrepresentanter oavsett kompetens som sitter med i styrelsen. Det skulle jag vilja ha svar på.

Därmed inte sagt att man inte skulle ha kompetens också från fackligt håll. Det vill jag nog säga innan jag får den repliken på mig. För vi från Ålands Framtids sida anser nog att det är viktigt trots att det står klart och tydligt i lagförslaget så här, att hela styrelsen ska besitta den specialkunskap om planerings verksamhet som uppdragets krävande natur förutsätter. Jag tycker det en väldigt bra utgångspunkt, men trots allt är det nog bra också i en så viktig styrelse att man har en bredd och att det finns lite sunt bondförnuft. Att det inte blir för smalt. Att man enbart ser till att det inte finns någon annan kompetens. Det mest optimala är ju att man har så bred kompetens som möjligt hos styrelsen samtidigt som ledamöterna besitter goda insikter i placeringsverksamhet, så som det står.

När det gäller det här med en självständig myndighet. Så noterar jag att finansutskottets ordförande Pettersson sa, tidigare ingick fonden i landskapsregeringens allmänna förvaltning men nu kan man sköta det mera på sitt eget sätt. Det skulle också vara följdfrågan, vad menas med att man kan sköta det på sitt eget sätt i förhållande till hur man har gjort tidigare?

Det här med placerings rådet, det håller jag med om de som har sagt att ska man verkligen, man säger ju att landskapsregeringen kunde också överväga tillsättande av ett placerings råd bestående av två eller tre personer lydande under styrelsen. Nog känns det ju väldigt som tårta på tårta om man har utgångspunkten att man ska ha folk som vet vad placeringsverksamhet går ut på i styrelsen och så ska man ytterligare ha ett placeringsråd. Det resonemanget känns lite haltande och överarbetat. Om jag minns rätt så är det sju personer som sitter i styrelsen och ser man till att de har grundläggande kunskaper i det de ska hålla på med så är det ju ett märkligt resonemang att man skulle vara ett placeringsråd.

Det är nämndes ÅHS styrelse här, med tanke på att hälften av landskapets budget snart ligger inom ÅHS, är det bara att påminna om vad professorn i ekonomi, Edward Johansson sa, att det här är en ohållbar ekonomisk utveckling. Och jag kan se till exempel Moderaternas ordförande sitter som styrelseordförande i ÅHS samtidigt som man marknadsför sig fullt ut att nu ska Åland bli skuldfritt. Men där man verkligen har möjligheter att påverka så där rullar det bara på av sig själv så nog krävs det också att man får lite mera ekonomisk kompetens och djup i styrelsen för ÅHS. Så där håller jag helt med ledamoten John Holmberg.

Tack, herr talman! Vi får tacka för ett intressant anförande. Det tycks ju vara populärt här nu att diskutera ett ord. Ibland är det kvinnor och så vidare. Här är det två eller tre som det är frågan om och jag tycker precis ni att det finns många andra viktiga frågor. Hur ser ni på det här med insynen kontra risken som ni bedömde med den insyn som vi har eller som vi får i den här fonden på 500 miljoner?

Det är det ju knepigt att ha någon typ av insyn och om jag kommer ihåg rätt så står det till och med i lagframställningen av visst material så kommer inte ens landskapsregeringen få ta del av. Så då är ju insynen ganska bristfällig minst sagt när det gäller förvaltningen av så här pass stort kapital. Och sen håller jag med det som ledamoten Toivonen sa i början, att debatterna blir ju ofta att snurrar runt de små sakerna och det blir väldigt svart eller vitt. Och det är antagligen medvetet för då vet man att det är lättare att komma ut i medierna om det är enkelt och tydligt.

Tack, herr talman! En sak som det här berör och det är att man ska skapa en myndighet. Och i Sverige så ska man nu försöka minska med, jag tror det var tio myndigheter. Hur ser ni på det att vi skall öka antalet myndigheter medan man i Sverige försöker minska?

Synbarligen var jag otydlig, jag sa att jag är synnerligen tveksam till att man skjuter över mer och mer verksamhet som de facto politikerna i slutändan får ta ansvaret för till så kallade fristående expertmyndigheter som man inte kan påverka. Jag har länge varit tveksam till den här utvecklingen och jag ser att den bara rasar på och jag tror inte det är till gagn för Åland på sikt. Åland är för litet för det. Vi måste vara lite flexiblare och framför allt måste befolkningen ha möjligheter att kunna påverka politikerna direkt. Det är för lätt för politikerna att stå och säga, nej det där har vi ingenting att göra med, det där kan vi inte påverka. Men då måste man se till att man kan påverka det, annars funkar inte demokratin.

Tack ordförande! Det är ju så precis som ledamot Eriksson säger. Läser man Finans- och näringsutskottet betänkandet så står det ju där att man poängterar innebörden i lagförslagets allmänna motiveringar som lyfter nödvändigheten att hela styrelsen ska besitta den specialkunskap om placeringsverksamhet som uppdragets krävande natur förutsätter. Och visst är det så, precis som ledamoten säger att det är bra med olika bakgrunder och olika erfarenheter. Men både lagstiftningen och framförallt utskottet har ju förtydligat den här delen om att det är kunskaper i placeringsverksamhet som styrelsen ska bestå av. Sen när det gäller ÅHS styrelse så delar jag den uppfattningen att man borde förändra ledningen därtill. Men själva myndighetsutövande, det ska vi se till att vi håller i de politiska händerna. Men en enkel modell vore ju förstås att överföra de politiska besluten till landskapsregeringen, som ändå de facto fattar beslut om till exempel budgeten slutligen och istället tillsätta ett förvaltningsråd eller någonting annat.

Samtidigt är det ju ett svaghetstecken om man också, trots att jag sa det själv, att man måste ha mera kompetens än vad man har idag i ÅHS styrelse. Att man också politiskt frånsäger sig ansvaret för en så central och viktig verksamhet. Men vi har ju sett klart och tydligt, jag nämnde ju till och med ordförandepartiet och partiordföranden vid namn. Att man sitter där, det bara rullar på och jag har pratat med folk som har suttit i styrelsen som säger att de egentligen aldrig haft någon möjlighet att påverka budgeten och då är det liksom mer grundläggande fel. Sitter man i en styrelse så måste man ju ha det och i annat fall så måste man ta sig den möjligheten. Det är som ledamoten Zetterman citerar så tror jag faktiskt står i framställningen men att utskottet upprepar det. Det är det sant, alla behöver ju ha kompetens om det man ska hålla på med om det ska fungera.

Talman! Jag tänker så här att pensionsfonden har en liten annan verksamhet också än många andra, till exempel bolagsstyrelser och andra styrelser inom landskapsförvaltningen. Vi har många styrelser med en jättestor mängd anställda där man har behov av kanske marknadsföringskompetens. Man behöver ha utvecklingserfarenhet, man behöver ha kreativa människor. Vad jag kan förstå från utskottets skrivning så säger man här att i den här styrelsen så finns det inte så stort behov av det. Det normala är ju om jag minns de övriga strukturerna för hur styrelsen ska tillsättas inom landskapsförvaltningen, så pekar man just på den här bredden av kompetenser. Men här sätter man då i lag att det är just placeringsverksamheten som ska vara det centrala. Och det har ju också ett enhälligt utskott understrukit.

Jag har sagt det redan flera gånger i replikskiften här att det är en grundförutsättning om man går in i en styrelse och att man vet vad verksamheten går ut på, att man har den kompetensen. Men samtidigt så vet vi att kan det vara så att blir det alltför ensidigt, att det bara är expertis så finns risken att man kan nörda in sig så till den milda grad så att det kan gå på tok i slutändan. Och det har det gått för många placeringsbolag som har haft för smal kompetens. Sunt förnuft är också viktigt att ha med i den här typen av jobb. Sen vet vi att alla bedömer vad som är sunt förnuft väldigt olika förstås.

Tack, talman! Jag måste ärligt säga att tycker det är synd att ledamot Eriksson slutar med lagtingspolitiken. Vi må tycka olika om många saker men att vi har samsyn kring det mesta och det är alltid kloka saker som ledamot Eriksson kommer fram med när han tar tal tur. Jag håller med ledamoten när det gäller antalet myndigheter hur de landskapsägda bolagen ökar, skapar nya verk. Det gör liksom att det blir någon form av decentralisering och kan vara ibland svårare att få en insyn och transparens. Men jag måste säga att min uppfattning i utskottsarbetet kring pensionsfonds lagstiftningen så gav nog lagberedningen, tycker jag, tydliga svar varför det ska vara en myndighet. Det var för att fonden utövar offentlig makt och har förvaltningsuppgifter. Det var två starka argument för det och det fanns inget alternativ till att pensionsfonden inte ska vara en myndighet.

Det sistnämnda är jag inte helt säker på. Jag har inte suttit med och hört hörande, men då får ledamoten Holmberg förklara varför det inte skulle kunna vara en del av landskapets förvaltning, men på samma sätt som man tidigare haft externa verksamheter. Sedan får jag passa på att tacka för berömmet. Det brukar väl vara så att när man slutar eller dör så kan man få ett positivt ord och det är trevligt, men vi är kanske lite för dåliga överlag på berömma varandra över partigränserna. Så jag tackar för det. Och jag vill ge en eloge till Holmberg som verkligen envetet har haft fokus på kostnaderna. Jag hoppas att ledamoten Holmberg blir finansminister i nästa regering.

Tack, herr talman! Bästa lagting.
Då har vi kanske det viktigaste lagförslaget denna mandatperiod, enligt min uppfattning. Och det handlar om mer än ett ord, även om det här har handlat nästan bara om ett ord.

Redan i remissdebatten föreslog jag att lagen skulle återtas av regeringen, men så har inte gjorts, tyvärr. Jag får väl koppla till en replik, det jag har är ingen teater inför valet. Innan någon tar en replik för att fråga varför jag inte reserverat mig mot förslaget eller ens var närvarande så måste jag förklara detta på ett enkelt sätt. Efter åtta år i lagtinget trodde jag att jag lärt mig rutinerna. Måndag plenum, tisdag utskott, onsdag plenum och torsdag utskott.

Ja, det här med pensionsfonden, det har jag personligen debatterat långt före jag kom in i Lagtinget överhuvudtaget. Jag minns att jag i tiden klagade på att man inte visste hur stor pensionsskulden var. Vi har en skuld fast vissa säger att vi skall hålla Åland skuldfritt. Då lät man så småningom KEVA göra en beräkning av pensionsskulden. Och sedan uppdatera den med jämna mellanrum. Så man vet nu att den är cirka 800 miljoner euro, medan fonden har ungefär 500 miljoner. Och det är ingenting. Det är till och med bättre än många andra fonder.

Sedan ifrågasatte jag någon gång också varför man försökte frisera upp ett underskott i budgeten genom att ta lite mer pengar från fonden ibland och ibland lite mindre. Jag påpekar det, landskapsrevisorn påpeka det också. Till slut slutade man med det och nu tar man enligt en viss plan. Och påverkar inte budgeten på det sättet. Sedan har jag också här som ledamot lämnat in olika åtgärdsmotioner, precis som ledamot Holmberg. Det gäller hanteringen som jag tycker kunde göras med indexfonder. Faktiskt den fördelen att då blir den ju inte lika sårbar. Man har åtta indexfonder brett över hela världen och fast förvaltaren blir sjuk ett år så spelar det ingen roll. Jag klarade också mina indexfonder trots att jag var sjuk, inte behöver man göra någonting.

För något år sedan skickade jag också en avhandling från Hanken till alla ledamöter i finansutskottet. Det var en från Hanken som då hade undersökt samtliga aktiva fonder i Finland och ingen av dem hade lyckats klå index under en femårsperiod. Det är ungefär så lång tid man brukar använda. Det fanns också referenser till studier i USA. Där hade någon hittat någon fond som hade gått något bättre än index under några år. Men hur man ska hitta den av 2500 fonder som man hade undersökt, snacka om nål i en höstack. Nej, index är nog det som vi ska ha. Och det kan vi ändra utan att ändra lagen. Det är den här förordningen som inte har ändrats på 15 år som man kan ha.

Sen hade jag också en åtgärdsmotion om att vi visserligen kan se vilka index som de här fonderna ska jämföras med, finska ska jämföras med ett visst index, europeiska med ett annat och så vidare. Det där har funnits i flera år, men man har ju liksom aldrig jämfört det så att vi vet inte om man fått något bättre avkastning för att man har satsat? Vi vet ju att två, tre, fyra, fem, 6 miljoner i arvoden för de här fondförvaltarna. Och kanske ni minns min framläggning här av bolagen Carnegie och Falcon Funds. I det ena fallet lyckades tradare vilseleda styrelse, VD, revisorer och finans inspektionen med ungefär 250 miljoner kr. I det andra fallet så lyckades några busar få åt sig, tror man, 1,1 miljarder kronor.

Och vad gör då landskapsregeringen? Jo, man har en fond på 500 miljoner och så föreslår man då att bilda en myndighet. Det är liksom den stora grejen. Från våra höranden kunde vi ju mycket tydligt höra om alla de problem som har funnits i styrelsen, hantering av medel, förståelse och så vidare. Och det här med myndighet kommer nog inte att reda upp någonting av det.

Sen talar man också i förslaget här om att det är ett resultatansvar, vilket jag tog upp i en replik. Det gäller alltså inte resultatet för fonden utan kostnaden för kontor och personal medan då fondavgifterna som uppgår till x antal miljoner eller framförallt avkastningen som är tiotals miljoner, finns inte någon form av resultatansvar där. Det kanske vi kan ha i bakhuvudet.

För det var nämligen det som jag sa i det näst sista mötet vi hade i utskottet, mitt sista. Jag behöver liksom inte skriva en reservation för det är bara att läsa innantill här. Hur ihålig det här förslaget är.

Börja med första stycket som heter Fondens status så står det på fjärde raden att det som skiljer är att myndigheten självständigt fattar beslut om vilka handlingar som ska lämnas ut. Ledamot Eriksson citerar samma sak. Han hörde kanske varningsklockorna. Jag hoppas att ni andra också hör varningsklockorna. Själva välja vad som ska lämnas ut. Följande stycke står det, "de grundläggande förutsättningarna för en god förvaltning ändrar inte i nämnvärd utsträckning". Varför har man detta förslag om det inte ändrar på någonting. Kan man fråga sig. Sen skriver utskottet här i betänkande, "Utskottet förväntar sig framöver att årsredovisningen ska innehålla utökade skrivningar om fondens aktiviteter och finansiella situation". Samma sak, det krävs ingen ny lag. Det kan göras och borde ha gjorts och jag har haft åtgärdsmotion om att det borde ha gjorts för många, många år sedan.

Sedan noterar också utskottet att förordningen om hur placeringarna får allokeras ändrades senast 2010 och det kan också självklart ändras nu utan att man har en lag. Sedan skriver utskottet lite vagt, lite svagt, " i och med att fonden får en mer självständig position i förhållande till landskapsregeringen. Kan det finnas skäl att i mer detalj överväga vilka frågor ägarstyrningen ska omfatta". Här har vi det här med riskerna igen. Kan det finnas skäl. Ja, det är 500 miljoner euro, det finns 500 miljoner skäl. Några som hanterar och en svag styrelse. Jag tror det var det som Eriksson var inne på här också. Och framför allt att förståelsen, jag menar den här i Carnegie, tre stycken bland annat styrelsen, inte ens Finansinspektionen fatta förrän det var för sent vad de egentligen höll på med så pass tekniska saker som det var.

Sen står det ju också så här "att den åländska lagstiftningen saknar instrument för en tydlig styrning av underliggande myndigheter i form av föreskrifter eller regleringsbrev". Varför bildar man då en myndighet som ska hantera 500 miljoner euro när man är medveten om att det inte finns föreskrifter? Sen skriver utskottet också om kompetensen i styrelsen, vilken uppenbarligen haft sina brister så här långt som vi kunde höra.

Däremot fanns det ett, tycker jag, intressant förslag och det var det här med placeringsrådet. Men det är ju i den situation som vi har nu när styrelsen tydligen inte kanske har den här kompetensen. Om alla har kompetens, ja då behövs ju inte ett placeringsråd. Vilket också ledamot Eriksson var inne på. Ja, jag går lite över tiden men jag räknar talar på 2 sekunder per miljon. Okej. Sedan konstaterar utskottet också att "lagförslaget inte innehåller regler gällande insider förhållanden. Inte heller finns något straffrättsligt ansvar för styrelsemedlemmar, vilket borde åtgärdas".

Förslagsvis då före man tar en lag och inte bara noterar att det saknas. Det är liksom som jag säger, bara att läsa innantill. Sen avslutas avsnittet med följande mening "Den förändring som sker blir således av mycket marginell karaktär ur kostnads synpunkt". Så än en gång för 50:e gången, varför har man då den här lagen? Sen för man en diskussion kring om det behövs en tvåtredjedels majoritet. Det är ju synd att det inte behövs. Kanske inte spelar nån roll heller.

Summa summarum, det finns en massa brister och de brister som finns påverkas inte av det här lagförslaget. Vi vet hur mycket pengar det är. Vi vet vilka risker. Vi vet att om någonting händer så är det inte småsaker. Det kan vara mycket, mycket stora saker som kommer kosta skattebetalarna mycket. Pensionärerna kommer att få ut sina pengar, inget problem med det.

Så mot den bakgrunden så kommer jag i följande behandling att föreslå ett förkastande. Men jag kom till slutet av det betänkande så började jag fundera lite på vad hörandena hade sagt. Och som jag uppfattade så fanns det ju ingen hörande utom då ministern och lagberedare som tyckte att det här var ett bra förslag. Men jag var ju inte med i den sista behandlingen och som ni vet så brukar ju min lilla grej var att titta på hörandelistan. Jag noterar här att man får säga vad man själv har sagt i utskottet. Efter hörandena så konstaterar jag att ett hörande var kanske det bästa jag hört under mina åtta år i utskottet. Det tråkiga är att personen inte nämns bland hörandena. Jag hade nog noterat men så där går det när jag inte är med i utskottet. Men som sagt, jag aviserar att jag vill ta upp det ett förkastande så att ni nu inte går och glömmer andra behandlingen den här gången.

Jag tycker att det är bra och relevanta frågor som ledamoten Toivonen ställer. I mitt anförande så ville jag gärna att man ifrån finansutskottets ordförandes sidan skulle förklara på vilket sätt man har fört ett principresonemang om det är bra eller inte med en myndighet. Det är ganska öppet för mig. Jag noterar också, i likhet med Toivonen, att det liksom blir så att det är den så kallade myndigheten själv som bestämmer vilket material man ska lämna ut åt ägaren. Man är ganska långt ute på sju famnars vatten om det går på tok. Början av anförandet var orsaken till att jag begärde ordet, så nämnde Toivonen en summa som jag tyvärr inte uppfattade för förvaltningskostnader. Det skulle vara intressant att få reda på den saken, men att förkasta i det här skedet när man inte vet vad som är fågel eller fisk, men åtminstone tror jag att det skulle vara bra.

Tack, herr talman! Jo, det ska vara intressant, nu försvann ordförande ut också, det skulle vara intressant att höra hans förklaring. Men vi kanske inte får göra det. När det gäller de här förvaltningskostnader så tror ni att det framgår ur verksamhetsberättelsen, så tror ni fel. Det enda som framgår det att de har fått en viss rabatt, om jag kommer rätt ihåg så var det 1,2 miljoner. Men om den sedan är 50 % så är den ju 2,4 totalt, det är en gissning så därför sa jag kanske två, fyra eller sex. Det framgår inte, den som inte expert tycker, oj, det är mycket siffror och fakta osv. Men jag som tycker att jag lite förstår mig på det saknar i princip all relevant information.

Blev det inte riktigt klart för mig. Tittar jag på de som var på plats vid avgörande behandling så var tydligen inte Toivonen med men samtidigt hänvisar Toivonen till sakkunnig hörande så han kanske har varit med till en del då om jag förstår det rätt. Jag ganska tveksam och jag noterar också att Socialdemokraterna och Toivonen är tveksam till om man ska ha det här som någon helt fristående myndighet som ingen överhuvudtaget kan påverka. För jag sade i mitt anförande och Toivonen sa det ännu tydligare, att det har gått på tok för betydligt större expertis och betydligt större fondbolag än vad man förvaltar i det här kapitalet. Men med tanke på det ansvar man har för pensionstagarnas pengar så är det viktigt att det blir någorlunda transparent och påverkbart.

Tack, herr talman! Det var enbart det sista utskottsmötet som skulle ha blivit sista gången som jag missade de andra var jag med på. Men, vi hade ju inte så lång behandling heller. Vi har en samsyn där. Får jag föreslår bordläggning i en replik? Då vill jag föreslå bordläggning till nästa plenum.

Talman. Ledamot Toivonen tar upp flera intressanta frågeställningar i sitt anförande, bland annat ägarstyrning och möjlighet till regleringsbrev, vilket är en sak som borde utvecklas inom landskapsregeringen definitivt. Men också rättigheterna för allmänheten och för andra politiker att få information. Öppenhet och transparens, där saknar vi ju en del som blev väldigt starkt utlovad, nämligen del två i offentlighets lagstiftningen. I och med att vi bildar bolag och verk av olika slag, Fastighetsverket till exempel, så behöver vi ju det. Vi saknar en del i hela offentlighets lagstiftningen och det fick vi tydliga utfästelser om att vi skulle få av majoriteten, men det har vi inte fått. Så det saknas en väsentlig del om man går den här vägen.

Jag håller med om det och jag har talat själv om den här transparensen, vi har ju aldrig fått någon information om pensionsfonden här i Lagtinget. Så vi går ju bakåt och får ännu mindre transparent på det här sättet.

Talman! Också där håller jag med ledamot Toivonen och det presteras en uppsjö av olika motioner under en mandatperiod och så finns det vissa motioner av särskilt intresse. Och från Liberalernas sida så har vi ju sagt just om motionerna kring pensionsfonden så skulle vi gärna ha behandla eftersom det skulle kunna vara en debatt och man skulle kunnat skriva betänkanden. Men, där fick vi också igen vika oss för majoriteten som tyckte att det inte var nödvändigt, vilket är jättesynd. När man kommer med förändringar i lagstiftning. Men man liksom tar inte de initiativ som finns från Lagtingets sida. Makt är rätt. De som är störst bestämmer.

Tack, herr talman! Jag noterar att fast vi nu närmar oss val så närmar vi oss också det att vi ibland faktiskt har en samsyn i vissa frågor.

Tack! Faktiskt i likhet med Toivonen, som jag kanske under årens lopp inte haft så mycket samsyn kring så tycker jag Toivonen har visat ett kontinuerligt intresse för just pensionsfondsfrågorna. Det som jag tycker är väldigt otydligt med den här lagstiftningen är varför det ska bli en myndighet. Samtidigt som man talar om ägarstyrning. Ägarstyrning, det utövar landskapet gentemot sina bolag. Inte har vi någon ägarstyrning gentemot våra myndigheter. Tvärtom är ju myndigheterna och styrningen av myndigheterna ett evigt rådd som vi inte har kommit till klarhet i på många, många år och som fortfarande är oklart hur det ska regleras.

Tack! Jo, det är bra att ni lyfter de problem som jag tog upp här och det finns problem. Och som sagt vi kommer ju att fortsätta med det här i andra behandlingen och kanske, kanske det blir en fortsatt debatt också, inte bara den som vi har här idag.

Jag vill för att stöda bordläggningen av den här frågan och bordläggningstiden. Vi kanske måste ta det här ett varv till och fundera över om vi behöver göra ytterligare åtgärder här i samband med omröstningen.

Ja, jag vill tacka för understödet. Tack!

Tack, talman! Jag kan hålla med om att det var en miss i betänkandet att inte ha med ett hörande som var väldigt, väldigt bra. Det som också framgick under det hörande var ju att det historiskt sett så hade vi faktiskt för ett antal år sedan var det så att pensionsfonden inte har varit beslutsfört på närmare fem månader. 4 - 5 månader gick utan att man kunde ha ett möte. Under ganska vanskliga börsförhållanden, en tid när det var skakigt på börsen dessutom. Den hörande som ledamot Toivonen hänvisar till påvisa faktiskt eller personen ifråga fick aldrig frågan kring lagförslaget som helhet. Men de åsikter som kom fram gav väldigt bra färdkost för utskottet i betänkande skrivningen. De förändringar sker nu via det här lagförslaget. Det gäller transparensen och myndighet så...

Tack, herr talman! De problem som vi fick höra om i hörandena kan ju åtgärdas också med det regelverk vi har nu, vi behöver inte en ny lag, det ändrar ingenting.

Tack talman! När det gäller transparensen och möjligheten till insyn så är det ju ingenting som förändras. Jag tror att man ska tolka den skrivning som står i betänkande texten på ett sätt där det finns en offentlig lagstiftning. Och det är bara att jämföra med övriga myndigheter vilken insyn man har där. Så det är ingenting som försämras sett till idag på något sätt heller. Sen när det gäller juridiken kring varför en myndighet, så är inte jag rätt person att svara. Men det blev tillräckligt för mig när vi hörde lagberedningen som var väldigt tydliga med att det finns inget alternativ. Pensionsfonden utövar offentlig makt och har förvaltningsuppgifter. Det var två starka argument till att det ska vara en myndighet. Sen håller jag med om att mycket av det som föreslås i lagen ska kunna hanteras utan att fonden blir en myndighet. Men det är en annan sak.

Tack, herr talman! Men det gäller fortfarande insynen och det är ingenting som blir bättre. Vi kan läsa i betänkandet om de risker som finns. Om jag minns rätt så fanns det väl ingen annan pensionsfond som var en myndighet så tydligen så går det att vara pensionsfond utan att vara en myndighet.

Tack, herr talman! Själva lagframställningen från landskapsregeringen och betänkandet från Finans- och näringsutskottet tycker jag går i rätt riktning och är helt bra förändring, så det understöder jag. Synd bara att det här inte kom för ett år sedan så att Lagtinget hade haft tid för en normal behandling och satt sig in i ärendet ordentligt. Tidsbrist är aldrig bra för behandling av ett lagförslag. Det kan urvattnar förtroendet för Ålands lagting som lagstiftare. Det är man lite orolig för att vi inte tar alla lagar på allvar riktigt utan det körs igenom snabbt. Och en sak som jag saknar överlag i landskapsförvaltning är ägarstyrningsdokument. Som borde ha varit klart och presenterats här i samband med lagframställningen så att man hade fått diskuterar den här förändringen och hur man skulle styra upp den. Nu blir det någon myndighet. Men det är en ovana som landskapsregeringarna överlag inte har använt sig av, ägarstyrning och anvisningar för sina så kallade underlydande bolag som man har, utan de får leva sitt eget liv för sig.

Tack, talman! Jag tror att det här är riktigt uppfattat att det här går åt ett riktigt håll och att det är en bra förändring. Men själva skälet till att jag verkligen ville ta replik var den olyckliga omständigheten att vi hade missat ett namn i hörande listan. Jag har uppmärksammats av det under debatten och det är för sent att ta anförandet på grund av bordläggningen. Den vi missade att nämna på hörande listan är VD och investeraren Stefan Lindroos. Som upplyste oss alla i utskottet på ett mycket tydligt sätt och som också gav inspiration till betänkandet. Jag anför den rättelsen, och det kommer också att ändras i betänkandetexten.

Tack! Jag får tacka utskottsordförande för informationen, det var är bra att han blir med som har ställt upp och uttalat sig frågan.

Nu var det kort och slagkraftigt ifrån Salméns sida och jag fäste mig vid när han sa att det var synd att man inte haft en normal behandling i Finans- och näringsutskottet. Har man inte haft en normal behandling, Salmén har säkert mera insyn i hur det fungerar i Finans- och näringsutskottet än vad jag har. Men har man inte haft en normal behandling om en så här pass viktig lagframställning som innehåller så mycket pengar i botten och vi inte ens vet, ska det vara en myndighet eller inte. Vad är de sakliga motiven till det så är det ju lite olyckligt. Sen håller jag också med det han sa att det är inte bra att inte alla lagar tas på allvar. Vi såg det klart och tydligt när det gäller livsmedelslagen bland annat, där det var så mycket felaktigheter i den som kommer till blir ödesdigert för landsbygdsföretagare som jag vet att Salmén månar om. Så det är synd att det har blivit så här bristfällig behandling på slutet. Jag håller helt med.

Talman! Nu sade jag inte att det inte att det inte var i Finans- och näringsutskottet, att inte de behandlade. Det där jag inte insatt i hur dom gör utan jag sa att det är normal behandling inom lagtinget, grupperna i lagtinget. Så nu har det varit ganska bråttom att få det här igenom nu klart. Jag tycker inte att det här är en sån framställning som kräver sån snabb behandling, utan det ska till och med kunnat skjutits fram till nästa lagting och fått jobba lite mera med den här frågan.

Jag är en sådan person som uppskattar ärlighet och därför uppskattar det Salmén säger och det är någonting som vi alla ska ta till oss tycker jag. Tills vi behandlar det här ärendet nästa gång efter bordläggning. Varför stressa igenom en så här viktig lagstiftning utan att vi vet riktigt konsekvenserna av det? Och när jag ställer frågan om normal behandling så i och med det att Salmén begärde ordet specifikt i det här ärendet så utgick jag från att det var här. Men enligt Salmén så menar han att generellt, har man inte hunnit ha en normal behandling, det är ju det som jag och flera med mig har varnat för, att det är galet när man lämnar allt till sista minuten utan att man riktigt vet vad man gör.

Talman! Just normal behandling så vet vi att behandlas i utskott och utskott begär utlåtande från andra utskott som kanske har kommit fram lite olika saker om just lagar och myndighets bedömning. Men nu har man hört mest tjänstemän. Men jag tror att det skulle vara bra att kunna höra andra utskott om andra frågor. Så det var det jag menade med att man har kunnat haft en normal behandling, att den hade fått tagit lite längre tid. Men den här perioden är snart slut så det är därför det blev lite brått med den här frågan.

Tack, herr talman! Och tack också till ledamoten Salmén, som också har noterat det här har tagit sig mycket skyndsam och något faktiskt slarvig ordning. Jag kan inte låta bli, ju mer jag fördjupar mig i det här att se hur många lösa trådar det faktiskt finns kvar som nu blir efterlämnade av den här behandlingen.

Om vi nu börjar med det här med styrelsen och styrelsens kompetenser så tycker jag nog att utskottet övertolkar landskapsregeringens framställning om vad som behövs för kompetenser i den här styrelsen. Det är nästan så att det ska vara bankernas placerings expertis som ska sitta i den här styrelsen och det kan jag nog inte riktigt hålla med om att behöver vara kravet. Bankerna och deras experter är ju ändå involverade i placeringsverksamhet för fonden. Inte är det så att den här styrelsen ska sitta och besluta om enskilda placeringar, utan mera principen att i relation till landskapsregeringens framställning så har ju inte egentligen innebörden för fondens uppgifter och kompetens ändrat från den tidigare, utan det är i stort sett samma, man ska besluta på en principiell nivå.

Jag skulle vilja påminna om det att fonden kapitaliserar inte bara på placeringar utan fonden kapitaliserar också på fastigheter, är t.ex. inte fastighets kunnande en kunskap som kunde vara bra att ha i en styrelse. En annan sak som nu sker om det här ska bli en myndighet så är ju att fondens styrelse ska också ha ett personal ansvar. Vore det inte viktigt att det finns en viss kunskap om personalfrågor i styrelsen? Jag anser att skrivningarna som finansutskottet har gjort är för strikta och kommer att vara väldigt svåra att i praktiken efterlevas.

Det är bra med en sådan här styrelse att det finns vanliga människor som ställer vanliga sunda frågor och inte bara en hög experter. Så att jag hoppas att landskapsregeringen om den här lagstiftningen nu tas verkligen funderar ett varv till på vad det här innebär.

Sedan förstår jag inte heller riktigt, men det kanske ni kan förklara varför man talar om ägarstyrning när man samtidigt gör det till en myndighet. Ägarstyrning i regel handlar ju om bolagen. Där har ju landskapet en hel del bolag och med dem har vi ett system med ägarstyrningsenhet som utser styrelser som går på bolagsstämman, som för fram ägarens synpunkter i samband med bolagsstämman och så vidare. Hur ska man tillämpa ägarstyrning på ett på en myndighet?

Vi har ÅHS, vi har gymnasieskolan, vi har högskolan, vi har en rad andra myndigheter och i den raden hamnar nu också Ålands pensionsfond. Eller Myndigheten för Ålands pensionsfond eller vad den ni blir att heta. I och med att det blir en myndighet så får också, hur man än vänder och vrider på det så blir det ett annat förhållande mellan landskapsregeringen och myndigheten. Och hur ska den kommunikationen och den ägardialogen då gå till?

Vi har som sagt, som utskottet konstaterar, inte något bra system för det, utan vi brukar väl skriva in några rader i budgeten när det gäller myndighets styrningen. Så det här tycker jag nog att man behöver fundera över faktiskt lite till. Det på nåt vis i mitt huvud lite ologiskt att man använder ägarstyrningsbegreppet i relation till myndighet.

Jag uppfattar det ändå som att Socialdemokraterna kommer att föra till omröstning. Förslaget om balansen i styrelsen enligt, som vi uppfattar det, finländsk praxis inom pensionsförvaltningen så har man en balans mellan arbetstagare och arbetsgivare. Nu rubbas den balansen. Det som har varit tre - tre och en ordförande blir nu någonting annat. Det blir liksom haltande och vi tycker inte att det finns motiv för att införa ett haltande system och vi finner heller inga tillräckliga motiv för varför Ålands pensionsfond ska frångå finländsk, nordisk praxis när det gäller balansen arbetstagare arbetsgivare i en sådan här fond. Inga sådana skäl anges annat än möjligen politiska och de tycker vi inte att vi vill omfatta.

Tack, fru talman! Ledamot Gunell vill ju inte att styrelsen består enbart av bankens expertis som hon sa och det håller jag helt med om, men av en kanske annan orsak. Därför att om vi har bankexpertis eller expertis från fondbolag, det dom vill är ju att fonden skall placera i aktiva fonder för det är då de får provision. De kommer inte att säga att det finns en studie som visar att det inte finns ett bolag som nådde index utan de ska ju ha de här. Var med och om man tittar på de som förvaltar så är de i princip tre stora fondbolag och det är aktiva fonder som kostar. Vi vet inte om de är effektiva.

Styrelsen har ju i likhet med den förra styrelsen egentligen samma uppdrag som jag ser det och det är att fundera kring placeringsprinciper och placeringsprinciperna för fonden, de har vi ju diskuterat här i lagtinget. De har man diskuterat i landskapsregeringen. Det handlar ju mycket om etik och om att man inte ska placera i fonder som har med vapenhandel eller droghandel eller något annat olämpligt. Förstås kan ju kapitalet användas för att investeras i goda ändamål, till exempel hållbar utveckling eller någonting annat.

Jag har inte tänkt att ta en andra replik men gick ner lite från det som jag tycker. Det är ju avkastningen som är det viktigaste. Och därför om man går in för indexfonder så köper man ju inte aktier i bolag utan det är bara index som man följer med och då är de ju helt neutrala när det gäller etik osv. Så man slipper de problemen med att man sen ska försöka placera i någonting som man tror att har andra effekter. Då har vi stora risker man kanske vill placera i vindkraft och den kanske inte är lönsam fast den kanske har vissa fördelar så att det är avkastningen man ska fokusera i och inte på vilka områden.

Nå, det här med etisk placering har ju ändå varit en viktig diskussion också för dem som har ögonen på avkastning, naturligtvis. Men även om det finns en stor avkastning att hämta i en industri eller som en handelsverksamhet som inte uppfattas som etisk, så ska inte offentliga medel användas i de sammanhangen, trots att avkastningen kunde vara helt suverän. Det här med indexfonder är någonting som jag tycker man behöver överlåta till pensionsfondens ledning och deras expertis att fundera mer över.

Talman! När det gäller de här kompetenserna i den här styrelsen, så jag vet att ledamoten Gunell ofta har jämfört pensionsfonden med den finska pensionsfonden och den praxis som gäller där. Där kan man se att man då har en styrelse som sammanträder väldigt, väldigt sällan och den styrelsen utser en placeringsdelegation och den delegationen består enbart av saklig kompetens. Här saknar vi det ledet. Alltså är min uppfattning av den här lagstiftningen är att i styrelsen som sköter både placeringsdelegationens uppgifter och styrelsens uppgifter varför behovet av kompetens är betydligt större hos oss i vår styrelse än vad den är i den finska pensionsfonden. Så parallellerna haltar lite.

Om man läser vilka uppgifter styrelsen har haft och vilka styrelsens uppgifter nu får så är de närmast identiska. Det som kommer till är det faktum att det blir en myndighet och kräver då nya uppgifter av styrelsen. Finansutskottet skriver ju också att man på Åland kan överväga att inrätta ett placeringsråd. Jag tror att det är viktigt att också beakta att det i den här verksamheten finns kanske behov av fastighetskunnande, av att kunna sköta personalfrågor eftersom man nu då blir ansvarig för personal, vilket man inte tidigare har varit. Det finns kompetenser av en bredd som jag tycker att utskottet i sina lite för strikta skrivningar utesluter och som landskapsregeringen kan i förlängningen förstås korrigera. Det här är ju bara ett betänkande, trots att.

Sedan till frågan om ägarstyrning av myndigheter. Det är förstås en komplex fråga och direkt ägarstyrning handlar det inte om. Men det finns ju ingenting som inte säger att landskapsregeringen till andra myndigheter inte heller styr. Ledamoten Gunell är väl medveten om hur man styr ÅHS. Det man slutligen beslutar om är budget och vad man godkänner för investeringar. Och så här ser det ut på samma sätt inom ÅMHM, man har inriktningsbeslut som man förväntar sig att myndigheterna jobbar med. Så att det ska vara helt en udda fågel att landskapsregeringen skulle styra underlydande myndigheter, den verklighetsbeskrivningen skulle inte jag hålla med om.

Jag har suttit i flera landskapsregeringar som kliar sig i huvudet kring det här med styrningen av myndigheter. Det är väldigt olika karaktärer. De har olika styrelsesammansättningar och olika innehåll. Det är en mångfald av myndigheter vi har i landskapet och det finns ingen entydighet i hur vi väljer att leda och styra. Och det här är ingen nyhet för någon som har suttit en landskapsregering, utan det är en mycket, mycket välkänd problematik.

Ärendet avbryts eftersom ledamot Toivonen har föreslagit bordläggning, vilket understöddes av ledamot Camilla Gunell. Ärendet bordläggs till nästa plenum den 22 september.