Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Som ni vet så är det externpolitiska meddelandet, liksom den självstyrelsepolitiska redogörelsen till stora delar en återblick för det år som har varit. Det är en ganska snygg sammanfattning gjord av många förvaltningens olika tjänstemän som jobbar med de olika frågorna, och så är också det här meddelandet.

Det här är viktigt. Det är viktigt dels för att såväl lagtinget som Ålands folk ska kunna få information om vad landskapsregeringen sysslar med till vardags också i de frågor som inte sker på hemmaarenan. Det är förstås viktigt för historieskrivningen. Hur utvecklas de åländska kontakterna med omvärlden?

Som man ser i meddelandet så har Åland väldigt många internationella samarbeten. Det finns också skrivningar om att man behöver prioritera, att det läggs ner mycket arbetstid på de internationella samarbetena. Och då kan man fråga sig, varför håller vi på med det här? Det är förstås för att vi ska lära känna omvärlden och omvärlden ska lära känna oss. Det handlar om att utveckla ömsesidig respekt. Det handlar om att tillskansa sig kunskap. Och det handlar om att få goda omvärldsanalyser, goda utblickar och förstås stöd i det egna utvecklingsarbetet. Mycket bra görs för Åland men också mycket bra görs runt omkring oss i Finland, i Norden, i Europa och det finns minsann inspiration också för Åland att hämta.

När det gäller EU så kan vi konstatera att den verksamheten påverkar oss direkt genom direktiv och direkt genom förordningar och också genom stödordningar och annat som ger oss finansiering ifall vi lutar vår politik åt ett visst håll. I EU har vi ju ingen direkt inverkan. De nya hoppet som fanns kring en ny parlamentsplats har här under vintern nog grusats för denna gång.

I regeringen Orpos program så kan vi läsa att Ålands möjlighet att vara med i arbetet ska tillförsäkras. Nu finns ett politiskt jobb att göra. Hur ska vi få mer inflytande i EU-processerna?

En annan fråga med EU är, vad har vi att vänta oss efter höstens val? Det ena är förstås att vi ser att det troligtvis kommer att bli svängningar i politiken där ytterkantspartier får mera att säga till om. Det är förstås ett problem för en nordisk demokrati som Åland där man kraftigt värnar traditionellt kring de liberala grundvärdena. Men vi ser också en utvikningspolitik där man pratar om att fler stater från Östeuropa ska vara med. Också till den här delen så kan man konstatera att dels ger det goda möjligheter att öka samarbeten på juridisk grund såsom vi är vana att föra vår internationella politik. Men samtidigt är det förstås en fråga hur illiberala krafter kommer att påverka också vår politik. Och i kölvattnet av detta så väcks det frågor. Vad vill vi att EU ska arbeta med? Hur stort inflytande ska EU har när det gäller jämställdhetspolitik eller familjepolitik? Vem vill vi att ska styra vår abortlagstiftning, vi själva eller länder som Polen och Ungern? Det vankas alltså intressanta år för de nordiska länderna inom EU-samarbetet.

Jag fortsätter lite med värderingsfrågor. I inledningen i landskapsregeringens meddelande så kan vi läsa att man i Norden till stora delar har en gemensam värdegrund tillsammans med övriga Norden. Förstås har vi samma traditioner. Vi har liknande uttryckssätt, men vi har också liknande rättsordningar. Vi har samma system med starka parlament och fristående domstolar. Vi prioriterar mänskliga rättigheter högt. Vi har våra lagar i skrift så att var och en ska kunna veta vad som händer. Vi försöker tillämpa offentlighetsprincipen så långt det går. Vi har också en helt egen tradition som är intressant att utbyta idéer kring, nämligen det lokala självstyret. Kommunmodellen har varit en av Nordens starka sidor med direkt beslutande nära medborgarna men också med egen skattekraft. Det finns väldigt många likheter inom det nordiska, men också här finns orosmoln för hur de här systemen ska ifrågasättas.

Talman! Som sagt, meddelandet är en ganska tjänstemannamässig analys över framförallt hur det tidigare året har varit. Men i kanterna av det här och faktiskt också delvis i kärnan så finns våra grundläggande värderingar hela tiden med oss. Vad vill vi ha för samhälle? Hur ska det skötas? Hur ser vi på vår egen identitet både som fredsbärare men också som öbor som hela livet har rest runt i världen, inhämtar idéer och utbytt tankar med omvärlden?

När lagtinget behandlar det som till stora delar är en tjänstemannaprodukt så hoppas jag att vi också kan prata om vad det betyder för oss som människor och vad det betyder för Åland som samhälle.

Tack, talman! Jag tycker att det var ett intressant resonemang i inledningen av meddelandet, kring behovet av prioriteringar och vilka internationella åtaganden man går in i. Allt är ju spännande, UNESCO är spännande och nya saker är spännande. Samtidigt konstaterar man att när vi nu kanske, trots våra goda argument, måste ge upp den här drömmen om en parlamentsplats i Europaparlamentet, vad ska vi göra då? På vilket sätt, vilka medel och resurser ska vi sätta på att faktiskt åstadkomma någonting i ett sammanhang som styr politiken hos oss väldigt mycket och där det finns jättestora lagstiftningsområden som direkt påverkar oss?

Talman! Norden brukar kritiseras för att vara ganska senfärdiga dessutom som länder i hela EU-politiken, dvs. att man kommer in ganska sent i processerna. Jag tror att det här är en fråga som kommer att bli alltmer viktig på hela det nordiska området. Det var lite därför som jag också lyfte frågan kring EU:s utvidgningspolitik och också vilka partier man nu ser att kommer att få stort inflytande efter kommande EP-val. Det kommer att bli viktigt för Norden att stå enade i grundläggande värderingsfrågor som svarar på just; vilken rättsordning vill vi ha, hur ska mänskliga rättigheter prioriteras och hur ser vi på öppenhet?

Tack, talman! Det är precis därför som jag ställer frågan. Jag förstår att den är svår att besvara, särskilt som vi är inne i en period när vi alla har sagt att vi ska vara sparsamma med våra resurser, vi ska dra ner på kostnader och så vidare. Om man ska åstadkomma någonting i Bryssel så behöver man mera människor och om man ska förstå vad man vill åstadkomma så behöver man mera människor här som ska jobba med frågan. Och samtidigt så kanske vi också vill börja med nya saker. Kanske den enkla frågan är; okej, vi ska prioritera, men hur ska vi prioritera?

Talman! För min del har jag inte klargjort ännu för mig själv vilka delar det är som jag har uppfattningen om att borde förstärkas och vilka samarbeten som kanske inte är lika relevanta längre. Det finns ju en politisk tendens till att man gärna påför nytt, men man avslutar sällan gammalt.

I den här frågan är ju EU det område som jag ansvarar för. Jag vet att minister Hambrudd kommer att prata om de nordiska frågorna också under eftermiddagen. Men visst är det så att det finns inga färdiga svar på den frågan. Men i självstyrelsepolitiska nämnden har också möjlighet, och de brukar ta sig stora friheter under de här behandlingarna, att komma med vägkost i de sammanhangen.

Tack, talman! Tack för presentationen. Man måste säga att det är ett gediget meddelande som landskapsregeringen har presenterat om de saker som var aktuella under fjolåret och man andas också något om framtiden.

Jag inser att frågan möjligen kanske skulle ställas till den nordiska samarbetsministern, men jag tar mig ändå friheten att ställa frågan. Kan minister Zetterman tänka sig att föra ett resonemang kring Hagasamarbetet och på vilket sätt man nu tänker fortsätta arbetet med att bli en del av det? Det är någonting som vi med säkerhet kommer att ha nytta av. Skulle det kunna ske?

Talman! När det gäller Hagasamarbetet så har det särskilt framlyfts i meddelandet av den anledningen att den politiska landskapsregeringen och förvaltningen tycker att det är ett oerhört viktigt samarbete för Åland att delta i fullt ut. Det är ju ett samarbete som handlar om samhällsskydd och beredskap i huvudsak. I de frågorna så kan man konstatera att det är utmaningar för Åland att hålla i de här frågorna till alla delar. Vi har ett starkt civilsamhälle. Vi har sett hur det åländska samhället sluter upp när det gäller på riktigt. Det har vi sett under Alfrida och vi såg det under Ukrainakrisen. Vi har ett superstarkt civilsamhälle, men i strukturer och kunskapsinhämtning finns det fortfarande saker att göra och därför är det en prioriterad fråga att komma med.

Tack, talman! Tack för det svaret. Sedan skulle jag egentligen bara vilja försäkra mig om att man inte ger upp kampen om en åländsk plats i EU-parlamentet. Bara för att man i politisk mening råkar förlora en strid så betyder det inte att man alltid behöver vara utan den. Politik är föränderligt. Det följer utvecklingen. Så min fråga är väl möjligen lite ledande; inte tänker väl landskapsregeringen ge upp kampen?

Talman! Jag tyckte att jag försökte vara tydlig men kanske jag inte var tydlig nog kring att det är för den här gången som det nu ser ut att ha grusats. Det betyder inte att Ålands ska släppa arbetet om den rättmätiga platsen i EU-parlamentet. Ålands krav kvarstår, Ålands krav är rättmätiga och arbetet fortsätter. Sen finns det olika grad av momentum vid olika tidpunkter och just nu kanske momentum inte är det starkaste.

Men däremot ska sägas att nu har vi ett regeringsprogram från riksregeringen som säger att Ålands inflytande ska stärkas. Och vi har också fått ett nej till platsen. Då är det nog också till den del rättmätigt av det offentliga Åland att fråga regeringen Orpo. På vilket sätt då?

Tack, herr talman! Kollegor och åhörare. Kära vänner, det händer lite grejer runt om oss i vår omvärld. Det rör på sig. Finland är i beråd att välja sin nästa president. Sverige, vår västliga granne, kommer inom kort att gå in i Nato. Ryska björnen brummar på fortsättningsvis och vi står inför en höst med ett amerikanskt presidentval som närmast kan betecknas som ett ödesval både för USA och Europa. Det är spänt i Östersjön och Ukrainas försvar håller ännu spjärn. I det här så har vi då världens näst minsta parlament, Ålands lagting som är i början av en mandatperiod efter ett regeringsskifte.

Detta externpolitiska meddelande är i praktiken en beskrivning av förra regeringens produkter. Men formellt så är det den här landskapsregeringen som är avsändare. Det skulle kunna ses som problematiskt ur en parlamentarisk synpunkt när majoritet och opposition ska inta sina roller på varsin sida om debattens spelplan. Så sker det ju i de flesta fall där man presenterar ett externpolitiskt meddelande och andra meddelanden även för den delen. Den annars så givna gränsen, herr talman, mellan majoritet och opposition blir aningen suddigare när vi diskuterar ett meddelande som har passerat regeringsskifte. Det är inte alla gånger som lagtinget får chansen att diskutera en fråga med de förutsättningarna. Det här lagtinget kan debattera om vad vi anser att landskapsregeringen ska fokusera på framåt utifrån det som står när det gäller de externpolitiska ambitionerna och hur vi kan utveckla våra externa samarbeten för att utveckla självstyrelsen på bästa sätt. Det externpolitiska meddelandet ska även förankras i självstyrelsepolitiska nämnden och vi har all möjlighet att ge färdkost dit.

De externpolitiska ambitionerna är en oerhört viktig fråga just nu i det läge som vi befinner oss i. Åland gick tillsammans med Finland alldeles nyss gick in i NATO samarbetet med alla utmaningar och möjligheter som det medför, men även Sverige som sagt står i detta skede med foten på tröskeln in i NATO.

Med Sveriges inträde blir Östersjön ett NATO innanhav där vårt militariserade Åland är geografiskt placerat i mitten och en av de regioner som historiskt har kallats för Östersjöns lås. De kommande åren kommer vi att behöva hantera många frågor kring vilken roll självstyrelsen kommer att ha med både nya utmaningar och nya möjligheter som samarbetet innebär, speciellt i relation till våra nordiska grannar.

Med tanke på vår nätta samhällsstruktur och på de kommande tuffa prioriteringarna så är det viktigt att vi gör ständiga omvärldsanalyser och är med när det gäller när tågen går för att få styrfart på ekonomin. Vi ska inte uppfinna hjulet eller göra om kostsamma misstag som andra redan gjort.

För att kunna ha den omvärldsblicken, herr talman, så krävs det att vi är med i internationella samarbeten och vårdar de kontakterna väl. Speciellt viktigt är det att ha en tät tradition med de regioner som har liknande förutsättningar som Åland och kunna göra jämförelser och ta exempel i frågor som kan vara svåra att reda ut, exempelvis gentemot en statsmakt för att hävda likabehandling etc.

Åland är en liten del av Europa och en relativt liten del även av Norden, men vi har en röst. Metallsångaren James Dio kallades för den lilla mannen med den enorma rösten. Det kan vi också säga om Åland. Vi har en stark röst när vi talar i rätta arenor. För att den rösten ska höras är vi beroende av samarbeten där vi deltar på likvärdiga villkor. Det finns många bra exempel på det just nu. Vi har den parlamentariska samarbetsorganisation som Åland är med i, exempelvis Nordiska rådet och BSPC där man är med på samma villkor som nationer och diskuterar frågor på samma nivå. Vi ska även nyttja den rollen så mycket det bara går för att driva våra frågor även på EU-nivå tillsammans. Landskapsregeringen har även bra samarbeten i HELCOM, Nordiska ministerrådet, Regions4 och UNESCO nyligen. Det här är en väg vi behöver gå, speciellt i ljuset av den nya verklighet som vi lever i. Något som är väldigt positivt också, herr talman, är att landskapsregeringen prioriterar att man ska delta i Hagasamarbetet. Det är jättebra att det prioriteras.

Nu har vi på Åland en gemensam räddningsmyndighet som är en bra förutsättning för att kunna både ge bra exempel men även kunna ta till sig de exempel som kommer utifrån. Och sanningen är den att ingen av oss vet egentligen hur det spända läget i Östersjön kommer att utveckla sig. Men det är inte bara därför som vi ska vara med i detta samarbete. Alla minns Alfrida, det är inte den första och inte den sista stormen som kommer dra över Åland och ställa till det för vårt samhälle på olika sätt. Det är så viktigt att vi har dessa samarbeten på plats när vi möter nästa naturkatastrof. Detta samarbete borgar även för att vi själva kan bidra till det här samtalet på rätt sätt. Jag tror att vi har stora chanser att kunna göra det. Vi kommer att kunna ge ett bra exempel från vårt arbete. Det pågår även just nu också ett arbete för att uppgradera den åländska beredskapen i hela samhället, så det är i god tid att det här infaller.

Några ord, herr talman, om Åland som gränsregion. Gränsregionerna vet vi ju att är de första samhällena som känner av när två länders lagstiftning eller andra bestämmelser inte stämmer överens. Man är på gränsen, man kanske är på "fel sida om språkgränsen". Det är många regioner i Europa som är där. Man har en kultur som kanske i grund och botten är baserad i ett annat land eller ett språk som talas i majoriteten i ett annat land. Åland är absolut inte ensam om den här rollen. Det är viktigt att Europa och EU blir bättre på att hantera de här frågorna. Det var som mest påtagligt under pandemin när man märkte att gränserna stängdes. Åland var mest beroende av flöden av människor, flöden av varor och flöden av pengar och de stängdes och vi såg tydligt effekterna på vårt samhälle.

En annan sak som är viktig att tänka på är utbildning och att man kan utbilda sig i utlandet och att det finns så få gränshinder som möjligt för den saken. I första hand tänker jag på Sverige där en stor del av våra studenter faktiskt utbildar sig och att kunna ha enkla administrativa processer där.

En annan sak som vi från Ålands lagting har drivit och som lite står i stå just nu är ju avskaffandet av tidsomställningen. Det står inte så mycket om den här men finns ju. Det är viktigt för oss på Åland att kunna ha en gemensam tidszon i Norden. Vi hoppas att den processen kommer ur ministerrådet och att vi kan få se hur den går vidare för att ännu ett gränshinder ska tas bort. Exemplen är många och ständiga.

Skattegränsen är ett stort exempel som är aktuellt, har varit det väldigt länge och är det i allra högsta grad just nu. Vi från Liberalerna ser att skattegränsen förorsakar stora problem för näringslivet. Det är högst viktig att den här saken hanteras i samverkan med näringslivet, jätteviktigt. Det är också viktigt att se till att aktuell kunskap som vi har och som näringslivet har, att den delas sinsemellan, att vi alla parter pratar samma språk samt att vi från Åland kan hålla en gemensam linje i de frågorna.

Det nordiska gränshinderssamarbetet är också väldigt viktigt där man jobbar aktivt för att eliminera gränshinder i Norden. Det är viktigare för oss, vågar jag påstå, än för många i övriga Finland.

Några ord om miljö, herr talman. SLU, Svenska lantbruksuniversitetet varnar just nu för att vi i Östersjön står inför risken att det ska ske en så kallad trofisk kaskad, alltså att näringskedjan i Östersjön bryts. Det kan ske ganska obehagliga effekter. Växtalger ökar. Vi får en ökad predation på just våra topp predatorer i vikarna; gädda och abborre. Det här har att göra med något bekant som jag har pratat om förut, den industriella trålningen. Det är många som är överens om den saken. Här från lagtinget har vi tydligt tagit ställning i den saken. Jag anser att det är viktigt att den här landskapsregeringen också jobbar vidare med den saken. SLU inleder ett forskningsprojekt i februari för att djupare analysera effekterna av den storskaliga strålningen på våra habitat. Jag tror att landskapsregeringen behöver använda sina nordiska kontaktnät här. Vi gör det redan genom en motion i Nordiska rådet. Jag tror att vi behöver fortsätta med det för att driva frågan om att få bort den storskaliga trålning från Bottenhavet och Ålands hav.

En annan sak som är en viktig miljöfråga, men som kanske inte erkänns i övriga EU men är viktig i Norden och på Åland, är frågan kring viltvård och viltvårdens roll. Det är jättebra skrivningar i det här meddelandet kring just frågan om viltvård och att den ska hanteras på lokal nivå. Det är det som är vårt mål i främsta hand, så att man inte automatiskt utesluter ansvarsfull jakt och viktiga viltvårdsinsatser samt att man jobbar för att få bort sälhandelsförbud, vilket vi liberaler tycker är ganska horribelt.

En annan sak kring miljöfrågorna är att det är oerhört viktigt att vi får pli på våra egna utsläpp på Åland. Vi är mitt i Östersjön. Vi pratar om en grön ö i ett blått hav. Vi behöver stå med egna exempel i främsta hand.

Sist men inte minst, absolut inte minst, herr talman. Klimatfrågan är något som vi bör vara med att hantera och som vi behöver vara med att ta i beaktande. Det är bra att det görs överväganden kring fördelar med samarbetet i Clean Energy Free EU Islands. Vi måste hushålla med våra resurser och det är viktigt att säkra kvaliteten i dem. Huvudsaken är att man bibehåller medveten hållning och ser till att samarbetena ger helheten. Samarbetsavtalet Energy Island med Bornholm och Grönland nämns inte i det externpolitiska meddelanden, men det hör till ämnet också.

Det är viktigt att vi deltar i klimatsamarbetet och gör det vi kan för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Det är viktigt att vi också i tid hanterar frågan om utsläppsrätter för skärgårdstrafiken. Det kommer annars att komma som en rejäl kalldusch.

Jag har 2 minuter kvar, herr talman. Jag vill också prata om Ålands inflytande i EU. Parlamentsplatsen kom upp med ministern. Jag tycker att det viktigt att vi från lagtinget visar att vi står enade bakom målet att Åland ska har en egen plats i EU-parlamentet, och att Åland fortsätter driva frågan om ändring i vallagen via landskapsregeringen. Ålands direkta påverkan i EU:s institutioner är idag främst knutet till Finlands ståndpunkt. Det är viktigt att vi på Åland ser till att vi använder dem så mycket det går, men även att vi har samarbete med EU-parlamentariker och EU:s institutioner på andra sätt. Även att vi har kontakt med EU-kommissionärerna kring specifika ärenden där också ministerrådet i EU, Anton Nilsson, är en väldigt bra resurs. Den informationen vi får där via uppskattas verkligen. Han är oerhört kunnig och engagerad och vi hoppas att den rollen bibehålls.

Slutligen så vill jag uppmärksamma att vi har ett finsk presidentval där två oerhört kompetenta kandidater har gått till en andra omgång. Oavsett vem av de två som blir president så kommer han att värna om vår liberala demokrati och våra grundläggande rättigheter och värderingar. Det är ingen självklarhet ska jag säga. I dagens Europa får många länders medborgare se sina demokratiska strukturer vittra sönder i händerna på nationalister och populister. Historien tenderar att upprepa sig om den glöms bort. Därför måste vi hålla huvudet kallt när enkla sanningar presenteras. Demokratin ska inte tas för självklart. Den måste vårdas för att inte vittra i fogarna. Tack, herr talman!

Talman! Ja, detta att det går över en mandatperioder, det som vi diskuterar här, det är väldigt påtagligt för mig som var nordisk samarbetsminister. Mycket av det som står är sådant som jag har varit med om i beslut och under själva beslutsgången. Men det är desto trevligare när man sätter sig på den andra sidan och nu är med i Nordiska rådet och får titta på frågorna från det hållet.

Någonting som jag reagerade på när jag läste det här externpolitiska var att man nämner UNESCO, WHO och IMO och under mandatperioden man utreda om det finns möjligheter till associerat medlemskap när det gäller IMO och WHO. Man säger också säger att det kräver resurser och att man måste prioritera. Jag hoppas verkligen att man prioriterar att delta i alla sådana här möjligheter, för det ger Åland så mycket mer.

Tack, herr talman! Jo, jag håller med. De här externa samarbetena ger oerhört mycket, speciellt relationer till andra parlament men också till andra ledamöter runt om oss. Det är väldigt viktigt att vi bibehåller relationerna och kontakterna och tar del av den kunskapen. Dock tycker jag att det är viktigt att vi inom alla områden prioriterar. Vi måste se till att vi analyserar de samarbeten vi är med i och att det inte blir dubbelarbete. Om man känner att man är med i ett samarbete som egentligen inte känns relevant men man är där ändå, då kanske det är bra att landskapsregeringen tar en funderare i andra varvet. Det är väl ett av de många politikområden vi har i den här salen och alla måste vara med i prioriteringen.

Talman! Jag brukar tänka så här, möjligheten att kunna se den åländska flaggan först i raden av alla flaggor när man är med i större internationella sammanhang, det är ett sätt att visa att Åland finns. Det är någonting som jag tycker att vi ska bli mycket bättre på att göra, för vi finns. Det är verkligen någonting som jag hoppas man fortsätter med. Just när det gäller WHO så har ju landskapsläkaren varit med i det sammanhanget, med i den finska delegationen. Ja, det handlar om kommunikation och att komma överens.

Sen när det gäller de nordiska frågorna så tycker jag också att vi behöver fortsätta att tänka på att vi ska samarbeta mycket mera tillsammans med Färöarna och Grönland. För tillsammans blir vi starkare. Åland själv, som egen region, land eller vad man nu kallar det för, blir så små (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag nämnde precis just det i mitt anförande också. Det är viktigt att vi alltid har kontakt och jämför oss med liknande regioner och även regioner som kanske inte ens hör till Norden men som har liknande förutsättningar. Det är viktigt för att bibehålla omvärldsanalysen och helhetsbilden. Ofta fastnar man i frågor internt mellan Åland och Finland och man kan fastna internt på Åland. Hur ska vi hantera det här? Vi kan se hur andra har hanterat det, gör en jämförelse och sen gör man vad man vill med den jämförelsen. Men det är viktigt att den görs. Jag tycker att det är viktigt att vi bibehåller den relationen.

Tack, talman! Tack Ledamoten Påvals för Liberalernas gruppanförande. Det var flera intressanta saker som ledamoten tog upp, som till exempel vilka hinder vi har inom Norden. Jag vill också lyfta att det finns ju hinder som ålänningar stöter på dagligen, till exempel att man inte kan titta på alla program på SVT Play, vilket har diskuterats flera gånger. Vi har också en problematik som jag naivt trodde att var ganska enkelt att lösa, att hela Norden kunde ha samma system för pant, att svensk pant inte ligger i Ålands natur och vice versa samt att färjornas pantburkar inte ger pengar vid pant. Det var ju tydligen inte så enkelt som man hade tänkt sig. Det har ju alltid att göra med att de som vill ha pengar så vill ha pengar och det är de som styr här i världen.

Tack, herr talman! Ja, det är exempel på samarbeten som absolut skulle vara bra om vi skulle få till. Vi har ju ändå ett kulturellt närmare band inom Norden än vad många tror och det märker man ju hastigt när man börjar prata med människor från andra nordiska länder. Även i grundvärderingarna, värdegrund är ju väldigt viktigt när man ska göra samarbeten, speciellt inom de mjuka värdena. Pengar styr världen, absolut, det är så som våra marknadsekonomier ser ut. Men det är ju ändå viktigt att man hittar lösningar där alla faktiskt på ett sätt kan vinna på det och att inte någon lever på någon annan.

Desto mer har jag väl inte att tillägga. Det är viktigt att vi samarbetar inom Norden, det är viktigt att vi bibehåller kontakterna och att de inte prioriteras bort.

Det är ju sådana frågor som är ganska lätta om man ser det utifrån en ålännings vardag och sådant som man själv kanske tänker att skulle förenkla vardagen och förenkla livet. Jag tror att det är på den nivån som man kanske skulle börja lösa de stora knutarna för att sedan få till ett större och bredare samarbete. Det är klart att Ålands lagting och landskapsregering sitter med i en massa olika externpolitiska grupper och det finns olika möjligheter till detta. Men oftast är det väldigt mycket prat, ofta väldigt mycket konsensusmöten och det är inte så ofta som det blir någon konkret förbättring. Där tror jag att Åland skulle kunna vara lite mera drivande och prata med sin starka röst som ledamoten hade med i sitt anförande.

Tack, herr talman! Det är vårt ansvar som parlamentariker att ha öronen med oss när vi jobbar på hemmaplan, ta med oss de öronen och omvandla det till budskap när vi kommer till de internationella sammanhangen. Vi sitter på folks förtroende och det förtroendet ska vi också omvandla till information till våra gelikar i omvärlden. Vi behöver redogöra för ålänningarnas åsikter i de här frågorna och den världsbild som finns i det åländska samhället. Det är väldigt viktigt att vi har det med oss, stora öron på hemmaplan och det ska sedan ut.

Talman! Inte trodde man ju att man skulle få uppleva dagen när man hör Liberalerna hålla ett gruppanförande och prata om Ronny James. Men det var ju glädjande på alla sätt och vis.

Ledamot Påvals nämnde skattegränsen och att den medför stora problem för näringslivet, vilket är helt med sanningen överensstämmande såklart. Men i meddelandet så tycker jag att man uttrycker sig ganska lamt om dessa problem. Vad anser ledamoten om det? Finns det någon anledning?

Ja, det är väl definitionsfråga om det är speciellt lamt och om det är ett problem. Jag vet ju att processen pågår, det pågår diskussioner och det har det även gjort i den förra regeringskonstellationen. Det borde ju ledamot Egeland veta själv som satt i förra majoriteten. Så jag tror nog att minister Perämaa åtminstone har väldigt goda förutsättningar att kunna bedriva denna process.

Tack, talman! Jo, jag tror säkert att man jobbar så hårt man kan på frågan. Det var inte det jag ifrågasatte, utan det var hur man uttryckte sig i meddelandet om det.

En annan sak som jag reagerade lite på var att ledamoten nämnde fasan om hur andra människor ska välja i demokratiska val. Man är rädd för nationalister och populister. Tidigare berättade ju civilministern om Polen och Ungern som avskräckande exempel. Jag vet inte om jag tycker att det är riktigt smakfullt att skriva folk på näsan när det gäller hur de röstar i demokratiska val.

Sen undrar jag om Liberalerna kanske helt har missat att Polen faktiskt har fått en liberal regering nu?

Jag vet inte om det här hör till ämnet? Polen har liberal regering, det är jag fult medveten om. Jag är i kontakt med flera av dem.

Demokratin är väldigt mångfacetterad. Det tycker jag också att ledamoten Egeland behöver fundera på och börja uttrycka. Det är inte svart eller vitt. Det är ett enormt förarbete som sker och det är enormt arbete för att underhålla demokratin. Egeland vet också att populism alltid finns med och det är lätt att styra demokratin. Hitler var folkvald, det ska vi komma ihåg. Se hur det gick? Demokratin är ingen garanti i sig för att de grundläggande mänskliga rättigheterna ska upprätthållas eller vårdas. Vi ska komma ihåg att det är viktigt att det utförs ett ständigt arbete. Det finns mycket krafter i den demokratiska världen som vill styra åt ett annat håll, det ska sägas. De är demokratiskt valda, men det visar väldigt hastigt att det är någonting annat de vill ha och det är inte demokrati.

Tack, herr talman! Ledamoten talade om trålfiske och vikten av att Åland är föregångare. Ledamoten talade också om att det är viktigt att vi föregår med gott exempel när det gäller de här havsfrågorna. Ledamoten har blivit bra på att tala, men personligen är jag mer intresserad av resultat. Och som jag förstår det så har Liberalerna också varit med och stött ett upphävande av just ett sådant exempel som skulle ha förbjudit trålfiske på de åländska havsområdena. Jag talar förstås om Bogskärs naturreservat som är upphävt numera. Är inte just det ett sådant exempel och en sådan förebild som Åland borde vara och sådana saker som vi borde hålla på med? Det är i alla fall min åsikt. Jag undrar också om det finns någon slags substans bakom det här att vi ska föregå med gott exempel? Vad är det som vi ska göra då i så fall? Ledamoten tillhör nu majoritetsblocket och det största partiet så det skulle vara intressant att höra.

Tack, herr talman! Jag är glad att Wikström uttrycker sin åsikt i frågan. Min åsikt är väl baserad på det faktum att det problematiska trålfisket som sker i Östersjön sker norr om oss, i Bottenhavet. Det är där som det största problemet sitter.

När det gäller frågan kring Bogskärs naturreservat är det viktigt att den ses i ljuset av den politiska process som föranledde det. Det är viktigt att man också förankrar sådana saker i sin regering när man är minister. Nog om det.

Trålfisket i Östersjön, uppenbarligen är det ett stort hot. Det har visat sig vara det mot våra habitat. Jag tycker att fokusfrågan ligger egentligen i främsta hand i på Bottenhavet, södra Bottenhavet mellan Gävle och Raumo och Stockholms kust, det är där som största bekymren ligger. På åländskt territorialvatten så har vi inte så jättestora problem. Vi har ganska bra just nu, men jag vill inte vara med och agera för sent sen när de ekologiska konsekvenserna redan har skett.

Tack, herr talman! Jag blir fundersam vad ledamoten menar med att vi ska föregå med gott exempel när vi faktiskt har möjligheter att göra sådana åtgärder. Vi har stora landskapsägda vatten där vi kan göra det. Jag är medveten om att den här frågan inte riktigt hör hit, men det gör den ändå genom att vi påverkar det nordiska samarbetet.

Jag har funderat på en annan sak. Den här Århuskonventionen, som inte är implementerad på Åland, är det någonting som Liberalerna nu kommer att driva igenom? Det är ju faktiskt så att vi föregår med dåligt exempel idag. Vi har ganska mycket att ta igen innan vi kommer upp bara på samma nivå som våra nordiska granar.

Tack, herr talman! Nu förstår jag vad ledamoten Wikström syftade på. Jag sade att vi ska föregå med gott exempel när vi pratar om utsläppsfrågor i främsta hand. För det är där som vi har ett bekymmer på Åland just nu med våra näringsutsläpp i sjön.

När det handlar om fiskefrågan så har vi en annan roll där. Det mesta av det problematiska fisket sker ju inte på Ålands vatten, men vi är fortfarande beroende av det. Vi står på konsekvenssidan. Vi tar emot konsekvenserna av det, ekologiskt på olika sätt. Vi behöver vara med och driva frågan nordiskt tillsammans med våra nordiska grannar och tillsammans med vår riksregering för att stoppa det. Så det är väl där som distinktionen ligger i just det som jag sade. Det är viktigt tycker jag, vi var både jag och ledamot Wikström med i social- och miljöutskottet under förra mandatperioden och drev frågan kring exempelvis enskilda avlopp och hur man hanterar dem och pumpstationer och hur de bräddar. Det var det som jag syftade på.

Talman! Meddelandet om landskapsregeringens externpolitik hör till de viktigaste ärenden vi har inom ramen för självstyrelsesystemet. Låt mig också inleda med att berömma alla de som arbetat fram texterna i meddelandet; det handlar om drygt 60 sidor som sammanfattar Ålands roll i omvärlden och kapitlen genomsyras av omsorg kring självstyrelsen och vilja till utveckling samtidigt som utmaningar lyfts på ett fint sätt.

Ålands roll i världen är lätt att glömma bort när lokalpolitik är aktuellt men det är ändå ett område som definierar oss på väldigt många sätt och som är nödvändigt för att vi ska vara ett subjekt snarare än ett objekt som är i händerna på andra. Vi må vara få till numeräret men det får inte hejda oss i utvecklandet av självstyrelsen, på alla plan. Vi har såklart att förhålla oss till Finland men vi lever också i symbios med Sverige, Norden och resten av världen.

I vanlig ordning innehåller det externpolitiska meddelandet en hel del frågor av principiell karaktär som det är viktigt att både lagting och landskapsregering står bakom. Det är sin sak att ha olika syn på hur interna åländska frågor ska hanteras, det är något annat att representera Åland och självstyrelsen gentemot vår omvärld; i sådana sammanhang är det viktigt att hålla en gemensam linje.

På Centergruppens vägnar vill vi gärna lyfta en fråga som av förklarliga skäl inte getts så mycket utrymme i detta meddelande men som framöver antagligen får allt större betydelse; Finlands och Sveriges medlemskap i försvarsalliansen NATO. När det handlar om den åländska demilitariseringen och neutraliseringen har NATO inte haft några invändningar och den stora utredningen av utrikesministeriet har ytterligare bekräftat den åländska linjen att status quo ska råda. Ändå finns skäl till eftertanke kring vad den nya verkligheten kan betyda för Åland och självstyrelsen. Det kan till exempel handla om det allt mera aktuella behovet av det åländska samhällets civila förmåga när det handlar om aktivitet inom samhällsskydd och beredskap. Vår oroliga omvärld gör att vi tvingas tänka på ett sätt som vi inte varit vana vid under de senaste decennierna; detta är för övrigt en verklighet vi delar med hela Norden och världen.

Med beaktande av detta vore ett deltagande i det så kallade Haga-samarbetet både önskvärt och nödvändigt och Centern står bakom landskapsregeringens ansträngningar att förverkliga detta. Inom ramen för Haga-samarbetet möts de nordiska länderna för att diskutera kring och fatta gemensamma ståndpunkter om samhällssäkerhet och beredskap. Detta samarbete började 2009, har börjat få några år på nacken, och har på olika sätt skapat samsyn kring stora frågor där det nordiska sättet att bygga samhällen har betydelse. Det vore viktigt att göra allt för att Åland ska få en egen plats i detta sammanhang där utbildning och nätverkande skapar större kunskap om oerhört viktiga frågor. Hittills har ansträngningarna inte resulterat i en egen plats varför det kan finnas skäl för den åländska delegationen i Nordiska rådet att ta frågan till debatt. Vi kan bara lyfta Ålands internationella särställning genom att stå upp och göra vår röst hörd när det handlar om de möjligheter till samhällsberedskap som redan följer av det nordiska samarbetet.

När det gäller EU-medlemskapets vardag så är och förblir Ålands avsaknad av ett eget EU-mandat den främsta frågan när det gäller att säkerställa insyn och inflytande i unionen. Vi har inte Finlands stöd i detta för ögonblicket, men vi måste fortsätta argumentera för vår sak. Till exempel har Åland stöd i riksdagens grundlagsutskott som i december visade stor förståelse för Ålands initiativ till ändring av vallagen och konstaterar att kravet är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning och den delvis egna rättsordningen. Trots det landar utskottet i slutsatsen att förslaget rimmar illa med kravet på proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt i hela Finland. Istället för att acceptera och stärka den åländska självstyrelsen väljer grundlagsutskottet på sätt och vis att ducka och förklara att frågan om Ålands representation i Europaparlamentet i sista hand måste vara politisk. Det är där problemet uppstår och det är därför det är viktigt att ständigt och alltid lyfta den åländska självstyrelsen och visa att vi är annorlunda, på ett bra sätt.

Den åländska självstyrelsen har det internationella samfundet i ryggen och det ska vi fortsätta lyfta fram. Från Centerns sida välkomnar vi därför landskapsregeringens tydliga markering om att målet om en egen EU-plats har fortsatt prioritet. Förr eller senare dyker nya förhandlingslägen upp och då ska vi stå redo. Det gäller bara att ha tålamodet och kraften att trygga Ålands rätt till ett fungerande EU-medlemskap. Det är också ett faktum att regeringen Orpo i sitt regeringsprogram lyft behovet att stärka Ålands inflytande i EU, att ge möjlighet för Åland att påverka EU-ärenden i ett tidigare skede. Detta måste inte minst lyftas för att på alla sätt lindra konsekvenserna av skattegränsen.

Det finns många frågor att resonera kring i detta fylliga externpolitiska meddelande, men vi nöjer oss med ett kort resonemang kring deltagandet i internationella organ vilket är en viktig del i uppdraget att stärka självstyrelsen. Fjolåret blev det första hela året som Åland var associerad medlem i UNESCO; FN:s organisation där utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och andra frågor av så kallad mjukare karaktär dryftas av världens alla länder. Det blir aldrig lika tydligt att vi är en del av vår omvärld som när Åland får lika lång taltid vid generalförsamlingen i Paris som Finland, Tyskland, USA, Indien, Australien och så vidare. Här är det inte storleken på befolkningen som spelar roll utan kraften i idéerna. När nuvarande vicelantrådet Annika Hambrudd i höstas talade om betydelsen av fred och hållbarhet i världen lyssnade alla; alldeles särskilt noga när vi som företräder Åland kan säga att vi har genuin, varaktig och lösningsinriktad erfarenhet av fredsarbete och att vi gärna delar med oss av våra insikter från Fredens öar. Island of Peace blir stark i de sammanhangen

Medlemskapet i UNESCO ger mersmak och lyfter betydelsen av samarbete, inte minst med Finland. Det är bättre att tala med två röster än med en och därför stöder vi från Centergruppen ansträngningarna med att skapa liknande förhållande till IMO - den internationella sjöfartens organisation - och WHO när det gäller sjuk- och hälsovård. Vi får aldrig stanna till när det handlar om att synas i vår omvärld. Såklart kan man inte bara gå in i nya samarbeten som kostar för mycket, i beredningen måste alltså alltid den eventuella nyttan ställas mot tänkbara fördelar.

Talman! Till sist. Vi må vara små men våra ambitioner måste vara höga. Vi är agila och kan, om vi vill, agera snabbare än andra. Detta ser vi tydliga spår av inom sjöfarten där Finland och Åland gemensamt skapat utveckling och större hållbarhet inom en bransch som ser till att hela världen kan fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt. Alla, överallt i världen, gör just nu allt för att minska sitt fossilberoende och där spelar sjöfarten en viktig roll. Därför ska Åland fortsätta att göra allt för att lyfta fram våra företag och de initiativ som branschen tillsammans med lagstiftare står bakom. Jag är personligen särskilt glad över att Finland, som just nu är Östersjörådets ordförandeland, arrangerar sitt internationella expertmöte kring hållbar sjöfart på Åland i samband med Sjöfartens Dag i Mariehamn i maj. Till samma träff kommer även EU:s Policy Area Ship samt Helcoms specialgrupp Green Team, de är alla besjälade av att skapa så bra förutsättningar för utveckling som möjligt. Det är externa kontakter som kan visa sig oerhört betydelsefulla framöver.

Detta understryker det som jag inledde med; vi ska utveckla vårt samhälle i samklang med vår omvärld och vi ska ta chansen att vara delaktiga i beslut på så många platser som möjligt. Det, talman, är vi skyldiga både gårdagens och morgondagens ålänningar. Tack!

Tack, talman! Ledamot Pettersson nämnde här i Centerns gruppanförande vikten av samhällsskydd och beredskap. Jag funderar lite, ångrar ledamoten att han var pådrivande att skrota ett fullt fungerande kraftverk som kunde ha varit till stor nytta vid en eventuell kris i framtiden?

Tack, talman! Det var en fråga som kom från det blå får jag säga. Jag antar att ledamoten Egeland syftade på den så kallade reservkraftsgeneratorn som inte hade varit startad på ett antal år och som kostade ett antal hundratusen per år för att stå som skrot i en lagerlokal nere vid hamnen. Den var inte i bruk, det hade kostat massor att ta den i bruk och ingen var beredd att betala det. På den tiden företrädde jag Mariehamns Energi AB som stod som ägare. Ingen i den regering i vilken ledamoten Egeland ingick var redo att betala vad det kostade för att upprätthålla reservkraften. Så av det skälet så såg vi oss tvungna att göra oss kvitt den. Det blev en för stor ekonomisk börda för att sätta på ett enskilt energibolag och det är jag faktiskt väldigt glad över med tanke på just bolagets bästa.

Tack, talman! Beloppen måste vi nog ta med en nypa salt, beloppen som ledamot Pettersson drog upp. Anledningen till att landskapsregeringen var totalt ointresserad var väl på basen av utlåtandet av kommissionen, som jag var ordförande i och som jag sedan var tvungen att reservera mig emot. Kommissionen föreslog bland annat att man skulle kunna använda elbilars batterier som backupkraft vid en eventuell kris. Det säger väl ganska mycket om nivån på den rapporten skulle jag säga. Att den inte hade varit startad på flera var väl inte någon större fara det heller. Den hade ju faktiskt stått uppvärmd i de här lokalerna under alla dessa år. Kylvattnet var ju till och med varmt så det hade inte varit något större problem att riva igång den vid en eventuell kris.

Tack, talman! Jag vet inte riktigt hur mycket mer man ska gå in i det. Det där gjordes med omsorg av stadens eget elenergibolag, eftersom det inte fanns ekonomiska möjligheter att fortsätta stå som ägare och innehavare av den aktuella motorn. Om ledamoten Egeland inte lyckades förklara för den kommitté som han nämnde så är väl det en form av misslyckande gissar jag. Det kom aldrig längre än så. Eventuella reservplaner i övrigt så det tror jag att tiden inte riktigt räcker till för. Jag får bara konstatera att vi agerade i Mariehamns Energis intresse på den tiden, ett offentligt bolag som inte hade resurser att upprätthålla den kraft som skulle ha behövts och ta fram pengar som skulle har räckt till för att ha den färdig.

Talmannen vill påminna om att vi ska hålla oss till ämnet som gäller landskapsregeringens externpolitik uttryckligen.

Talman! Ledamoten efterlyste i Centerns gruppanförande också att det Nordiska rådet ska jobba vidare för ett medlemskap i Hagasamarbetet. Det står här: "Från åländsk sida någon form av medlemskap i det så kallade Hagasamarbetet aktualiseras." Men antingen är man väl medlem eller så är man inte medlem, det här är lite konstigt.

Jag lovar att det arbetet kommer vi så klart att göra. Den här frågan har lyfts av mig som nordisk samarbetsminister både under sessionen i Helsingfors och i Oslo. Om det är någon som bör vara med i Hagasamarbetet så är det Åland, Färöarna och Grönland. Vi om någon har nytta av det samarbetet och bör vara med.

Tack, talman! Det gläder mig oerhört mycket eftersom det här är en plattform som vi behöver. Man är sällan bäst på allt och därför behöver vi lyssna in vad andra tycker.

Skälet till att det nämns någon form av medlemskap, det kanske jag kan tänka att handlar om att olika organisationer har olika sätt att betrakta sina medlemmar och då gäller det väl att hålla alla dörrar öppna. Det är bättre att vara lite medlem än inte alls få delta.

Talman! Precis så är det säkert. Under alla de här åren när vi har hållit på att diskutera Hagasamarbetet, som har aktualiserats och blivit mer och mer aktuellt med tanke på den situation vi är i, så har det varit å ena sidan; "jo, absolut ska ni vara med" och sen "nej, å andra sidan kanske inte, ni hör inte dit."

Både vi från Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och alla ledamöter här i salen i samband med BSPC eller vad som helst när man har de här kontakterna, behöver lyfta fram hur otroligt viktigt det är för Åland att vara med i det här samarbetet. Vi om någon behöver det, vi kommer att bli en ö mitt i Natos innanhav.

Tack, talman! Det är precis det här som vi vill understryka, vi får aldrig vila på lagrarna när det gäller att få bli hörda i olika sammanhang. Lika mycket som till exempel Åland i dag utgör själva knutpunkten i all kommunikation mellan Finland och Sverige - inte all, men den stora delen av den i varje fall - så blir konsekvensen att det är viktigt för oss att diskutera tillsammans med dem som vi faktiskt samarbetar med varje dag. 80-90 % av export och import från Sverige och Finland går via sjöfart och en väldigt stor del av den passerar Åland och där ska vi vara med.

Herr talman! IMO och ett eventuellt associerat samarbete, den frågan är givetvis intressant. Jag har sjöfartsansvaret och vi alla ålänningar har sjöfarten som en del av vår identitet. Det kan man inte ifrågasätta. Förutom att sjöfartsfrågor förstås är intressanta för oss så efter att lite grann inledningsvis ha försökt fördjupa mig i den här frågan så har jag konstaterat att här har vi en fråga, precis som ledamot Pettersson nämnde, där Finland och Åland kunde samarbeta och driva frågor gemensamt. Det tycks ofta som vi är motparter och lite i en tvist situation så här kunde vi samarbeta. Jag tycker att vi ska fundera vidare på den här frågan. Det finns en del resursfrågor, så att vi får ut någonting för pengarna, som behöver funderas på ännu men frågan är intressant.

Tack, talman! Jag har hört till dem som ibland har varit tveksamma till om det ger tillräckligt mycket värde för den kostnad som det har att delta i olika former av internationella samarbeten. Jag har blivit stärkt efter att ha sett hur man till exempel inom UNESCO har arbetat kring de här frågorna. Det visar sig att Åland faktiskt har en roll att spela och man kan dessutom se nyttan av att Finland och Åland jobbar tillsammans. När det handlar om UNESCO så är det med utbildnings- och kulturministeriet som vi jobbar rätt nära och det väldigt tydligt att två röster hörs bättre än en. Av det skälet så tror jag nog att vi faktiskt kan stärka självstyrelsen genom att ge det i varje fall ett försök, fast det säkert inte är enkelt.

Precis som ledamoten sade så ett associerat medlemskap skulle ge en talerätt i generalförsamlingen. Om landet Finland pratar för sin del så kan ju Åland också bidra med en stark röst i det sammanhanget. Sjöfartsfrågor är väldigt mycket miljöfrågor och miljöfrågorna i sig är vår behörighet och det är saker som intresserar oss väldigt mycket. Men talturerna hålls av delegationsledare, det är oftast människor på ministernivå och har man folk som jobbar i arbetsgrupper och kommittéer så kräver det en hel del. Jag tror inte att går med en tiondedels tjänst heller Jag vet att landskapsregeringen har diskuterat med sjöfarten, men jag själv har för avsikt att fördjupa den diskussionen för att tillsammans med sjöfartsnäringen kunna utröna ifall vi kan få ut mera än vad det kostar ur ett sådant samarbete.

Tack, talman! Jag är nöjd med det för ögonblicket. Jag har en känsla av att jag vet att branschen som sådan spelar en viktig roll i Finland. Även om sjöfartsfrågor i sig inte hör till den åländska behörigheten så har vi ändå lagstiftningsbehörighet när det handlar om miljö och vissa av farlederna där vi faktiskt kan tillföra något. Vi borde i varje fall se vilka möjligheter som finns. Det är inte alldeles enkelt att komma med i sådana organisationer heller. Men om man inte försöker så blir det garanterat ingenting.

Talman, lagting, åhörare! Obunden samling konstaterar att det externpolitiska meddelandet inte skiljer sig på särskilt många punkter i år från tidigare år. Det ligger så klart i sakens natur att ett meddelande av denna art till stor del består av floskler och på den punkten blir man inte besviken i år heller. Hållbarhet, blomstra, grön och integrerad är exempel på ord som återkommer genom meddelandet. Gott så, inte heller Obunden samling vill ju ha ett samhälle som är ohållbart och fullt av vissna människor.

I ett stycke står följande att läsa: ”Insatsområdena Grön och inkluderande stadsutveckling, Grön och inkluderande landsbygdsutveckling, Gröna, innovativa och resilienta regioner utformas så att de stöder vår Vision 2030 att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region.” Det låter ju fantastiskt vackert, men inte särskilt konkret kanske. Vad menas egentligen med ”gröna, innovativa och resilienta regioner”?

Men, en positiv sak är att landskapsregeringen delar vår oro att EU-kommissionen i allt större utsträckning har gått in för förordningar snarare än direktiv. Detta ger Åland mindre möjligheter att anpassa lagstiftningen till våra lokala förhållanden och utarmar närdemokratin. Subsidiaritetsprincipen är viktig för Åland och landskapsregeringen skriver att de har för avsikt att fortsättningsvis understryka vikten av att den på allvar respekteras i EU:s beslutsfattande. Gott så.

Vi inom Obunden Samling anser att man inte nog kan understryka vikten av att inte förflytta mera makt bort från folket och ner till Bryssel. Den utveckling vi sett inom det området är skrämmande och dess konsekvenser för vårt självbestämmande har varit av en ansenlig mängd.

Man nämner att Åland har kammat hem betydande summor från EU:s resiliensfond, och det är ju positivt med pengar till Åland, men vi får inte glömma att detta är lånade pengar som vi själva är med och betalar av. Jag har ju lyft upp den här resiliensfonden, som den kallas, förr så det kan väl räcka så.

Vi har ju använt oss av dessa medel i arbetet med den storskaliga havsbaserade vindkraften. Allt har givetvis inte finansierats med dessa medel och det kommer ännu att kosta betydande summor utöver dessa EU-pengar.

Man lyfter frågan om skattegränsen och det faktum att den tjänat det åländska samhället väl, vilket så klart är en helt korrekt observation. Sedan skriver man att den dock har bidragit till byråkrati, och att denna tyvärr har ökat den sista tiden. Det måste väl ändå ses som en underdrift av ganska stora mått. Byråkratin har varit extremt påfrestande för många företagare, tulltjänsten har haft gott om buggar som i sin tur gjort att såväl privatpersoner som företagare har fått slösa bort massor av dyrbar tid i telefon med tullen. Massor av svenska företag vägrar sedan tidigare att sälja till Åland överhuvudtaget, och efter att gränstullsamarbetet med Sverige slutat gälla så har situationen blivit närmast katastrofal. Vissa varor går inte ens att få tag på om man inte personligen åker till Sverige för att hämta varorna. Vi kan ju inte ha det på det här viset, det, om något, är ohållbart, och på så många olika vis dessutom. Ledamot Kanborg kommer inom kort att hålla ett längre anförande i det ämnet.

Det står lite här om skyddandet av sjöfågelstammen och den skyddsjakt på havsörn som inleddes inom ett begränsat område inför fjolårets häckningssäsong. Det var Obunden Samling, ensamt under en lång tid, som förde fram frågan om denna skyddsjakt och som slutligen fick ett så stort folkligt stöd att man vågade genomföra den. Vi hoppas innerligt att man fortsätter på den inslagna vägen och tycker att meddelandet, om än försiktigt, skvallrar om detta.

FN:s agenda 2030 nämns i positiva ordalag och är något som det offentliga Åland arbetar för att genomföra. Vi från Obunden Samling hoppar väl inte direkt jämfota av eufori över global fördelningspolitik eller överstatliga organisationers påverkan av vare sig suveräna stater eller landskapet Åland. Av samma anledning är vi ointresserade av ett associerat medlemskap i WHO. Denna organisation har under senare tid presenterat en rad förslag som ligger långt ifrån vad vi anser att dessa organisationer ska fatta beslut om. Tack för ordet.

Tack, talman! Den externpolitiska redogörelsen tar upp och redogör för hela bredden av den åländska externpolitiken, där det finns både begränsningar och möjligheter, många av dem outnyttjade. Av alla de samarbeten och möjligheter som vi är med i så är det lite som med dataprogram, det finns otroligt med möjligheter men vet bara hur man ska skicka mejl. Vi kan göra mer om vi kan frågorna och om vi vill driva dem. Ett exempel på att man kan ha framgång trots att man kanske inte har så stor plats i världen är Nordiska rådet där både Camilla Gunell och Simon Holmström, som ersättare dessutom, hade stor inverkan på Nordiska rådets diskussioner. Det går.

I en värld som är så orolig och otrygg som den är känns just nu finns alla skäl att fundera både på vår plats i världen och hur vårt lilla samhälle utvecklas i förhållande till världen.

Det tycks som om vi är på väg mot eller befinner oss i en tid där många av de system och rättsordningar vi ställt upp för att reglera mellanstatliga konflikter, mänskliga rättigheter, barns rättigheter och demokrati vacklar eller sätts ur spel.

Ryssland för fortfarande ett olagligt anfallskrig mot Ukraina och världens makter är idag mer splittrade än för ett år sedan i sitt stöd, både militärt och civilt. Vi vet inte hur det kommer att sluta.

I Palestina dör flera barn än i något annat krig i världen i vad som bara kan betecknas som ett folkmord på civila palestinier som får betala priset för Israels hämndaktion mot terrorgruppen Hamas.

FN-systemet är lamslaget i den här konflikten. EU försöker och har till viss del misslyckats med att komma tillrätta med till exempel Ungern, som vägrar spela enligt gemenskapens regler och begår uppenbara brott mot det som vi betecknar som våra västerländska värderingar. I de stora systemen är vi en liten spelare, men vad betyder det för oss som är så små om de internationella systemen vacklar?

I redogörelsen skriver landskapsregeringen att vi i Norden delar gemensamma värderingar och principer som demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Det hoppas jag att vi gör, men jag sätter ändå ett litet frågetecken här. För det är inte så att vi alla tycker lika ens om de här frågorna längre.

Här hos oss, liksom i den övriga världen, gäller det att vara vaksam. Det gäller att stå upp mot antidemokratiska krafter, mot partier och mot rörelser som ifrågasätter de institutioner som finns på plats för att skydda individer och grupper mot godtycke, falsk information, rasism och diskriminering.

Som samhälle är vi bara så starka som de grundvalar som demokratin vilar på. Börjar vi hacka på den grundvalen, ifrågasätta legitimiteten i våra val, sprida förakt och förtal kring vår demokrati och hävda att beslut ska fattas på hörsägen utgående från falsk information och inte vetenskap eller forskning, då är vi illa ute och särskilt om vi börjar demonisera våra meningsmotståndare på det sätt som nu sker dagligen.

Ledamoten Påvals var tidigare inne på att på 30-talet vann fascismen mark över hela världen och då valdes odemokratiska partier in i parlamenten och drev världen in i både massutrotning och världskrig. Det manar till eftertanke. Det finns liknande rörelser i Europa idag, i Italien och i Tyskland bara för att nämna några.

I landskapsregeringens redogörelse lyfts ändå flera saker fram som ger mig och Socialdemokraterna hopp. Trots de mörka rörelser som finns i våra samhällen så finns det i institutionerna, i det nordiska och i det europeiska samarbetet, en stark betoning av humanism, anständighet och att fortsätta på den inslagna vägen. Vi ska utvecklas genom att stärka alla människor, utveckla vår resiliens i små och stora sammanhang och vår motståndskraft både mot yttre hot och mot inre splittring.

Jag vill som exempel lyfta fram det nordiska arbetet för jämställdhet, ett arbete som de facto varken är radikalt eller extremt, men där man gemensamt har konstaterat att det finns ett internationellt växande motstånd mot jämställdhet och det behöver vi motverka. Man har formulerat en vägkarta som minister Hambrudd har varit med och diskuterat; Pushing back the pushback, där det bland annat ingår studier kring äldre hbtqia-personers livsvillkor, ett projekt kring unga mäns psykiska ohälsa samt projekt kring hatprat, mikroaggressioner och trakasserier. Det är små byggstenar som är viktiga för att demokratin ska upprätthållas.

Vi behöver ha mera kunskap, inte mindre. Mera respekt, mer förståelse för varandra och inte mindre. Här är det nordiska samarbetet och det europeiska samarbetet viktigt, både för att det stärker och ger kunskap till oss och kanske i någon mån för att vi kan stärka och ge kunskap till andra. Vi kan berätta om 100 år av självstyrelse och autonomi, en fantastisk sak. Vi kan prata om hur minoritetsskydd kan fungera i praktiken. Vi kan prata om demilitariseringen. Vi kan prata om vårt bärkraftsarbete som har väckt stort intresse både i Norden och Europa och hur ett litet samhälle jobbar för hållbarhet trots att man är så pytteliten att man knappt räknas.

I fjol när vi diskuterade den externpolitiska redogörelsen tror jag att jag sade någonting i stil med att alla krig tar slut någon gång och när den dagen kommer kanske Ålands resurser och exempel kan komma till nytta. Visst är man lite ledsnare idag, lite mer desillusionerad och trött, särskilt när man följer utvecklingen i USA och det stundande presidentvalet och utvecklingen i Palestina samt den växande misstron mot människor med andra religioner, inte bara här utan världen över. Man använder människors tro och religion som en orsak eller en motivering för att piska upp hat och misstro.

Är man en liten del av världen så är man beroende av att det finns en internationell rättsordning som upprätthålls och baseras på demokrati och mänskliga rättigheter. För om den starka har rätt så finns det ingen plats för minoriteterna. Därför behöver vi ålänningar göra allt vi kan på den internationella arenan där vi finns för att våra kontakter utåt ska stå upp för de här värderingarna och komma ihåg att hur man beter sig mot den minsta och den svagaste är måttet på vår mänsklighet. Ingen skyddar oss om vi inte skyddar andra. Tack!

Tack, talman! Ledamoten Fellman lyfte de stora institutionerna i sitt anförande både de internationella avtalen, de internationella institutionerna men vad jag förstår också de nordiska och de åländska. Hon pratade om 100 år av självstyre som en modell i sammanhanget. Det tangerade också det jag sade inledningsvis, det vill säga att vi har en nordisk och också till stora delar europeisk tradition av att sätta våra lagar i skrift. De här lagarna finns till efter upplysningens tid för att skydda den enskilda medborgaren oavsett kön, oavsett härkomst och oavsett politisk åsikt.

Precis så är det. Det är just den här tilltron till respekten och att man litar på att de här systemen fungerar som är grunden för våra samhällen. Börjar vi börjar vi försvaga dem och ifrågasätta själva systemens legitimitet, vilket händer överallt i världen idag och också här, så det gör mig orolig.

Talman! Det är därför också viktigt att vi klarar av att prata om frågor som kan uppfattas som floskler. Ord som tillit, ord som förtroende och såsom tidigare har sagts här under dagen så har vi ett gemensamt arbete i att bygga tillit för de åländska offentliga institutionerna, både inför de egna medborgarna men också inför omgivningen. Det är en del också av det åländska externpolitiska arbetet.

Om jag får dra frågan tillbaka till det lilla sammanhanget så tror jag att byggstenarna till varför vi har ett så högt förtroende för varandra i det åländska samhället och de nordiska samhällena, det är att vi pratar med varandra i andra sammanhang; i vårt föreningsliv och på stan. Därför är det så oroande om vi själva bidrar till - vilket vi faktiskt tyvärr nu har gjort under ett antal veckor och månader - att förminska och försämra människors tro på att vi gör ett viktigt jobb överhuvudtaget i den här salen.

Tack, talman! Jag måste säga att jag nästan ramlade av stolen eller tappade hakan eller vad man ska säga under ledamoten Egelands anförande då han kommenterade skyddet av ejderstammen. Det var nämligen Moderat Samling som var partiet som var väldigt länge ensamma om att tala om den överstora örnstammens skadeverkan. Vi ordnade ett seminarium tillsammans med Europaparlamentariker Torvalds en våning under här och vi möttes mest av hån förlöjligande av andra partier för att vi tog upp frågan. Finska tidningen Helsingin Sanomat gjorde för övrigt en artikel om MSÅ:s ensamma kamp för att begränsa örnstammen. Den kan man få se om man är intresserad.

Nå, vi fick ju upp frågan på agendan, vi drev in det i förra regeringsprogrammet, i regeringsprogrammet Thörnroos där det stod; "Åtgärder för att begränsa örnstammen övervägs."

Så idag har vi framför oss en historisk redogörelse i det externpolitiska programmet där det står under Skyddet av ejderstammen: "Landskapsregeringen förde under 2023 diskussioner med kommissionens DG miljö kring den skyddsjakt på havsörn som landskapsregeringen beslutade om under året." Sen fortsätter det med en mening "landskapsregeringen avser fortsätta hålla öppen kontakt med EU-kommissionen".

Talman! Men det här den gamla regeringens text och i det nya regeringsprogrammet står inte ett ord om örnstammen. Ordet ejder nämns inte heller i den nuvarande regeringens regeringsprogram. Vi från Moderat Samlings sida skulle vara intresserade av att veta om det fortsättningsvis är en fråga som regeringen arbetar med. Tack för ordet.

Tack, herr talman! Ledamoten nämnde just skyddsjakt på havsörn. Det var faktiskt så att vi förberedde ett längre program just för denna skyddsjakt. Den avbröts ju i förtid, så det materialet finns ju kvar och det ska bli intressant att se hur regeringen agerar. Det börjar bli ganska bråttom för det är väl i maj som det ska göras. Det ska bli intressant att se hur man agerar från regeringshåll i den här frågan.

Jag instämmer i det och åtminstone så skulle jag önska ett förtydligande från regeringsblockets sida. Gäller detta som står här i det externpolitiska programmet som vi har framför oss? Alltså; "Landskapsregeringen kommer att fortsätta hålla öppen kontakt med EU-kommissionen för att redan i ett tidigt skede förklara hur vi resonerar i syfte att uppnå en förståelse för de nödvändiga beslut som landskapsregeringen fattar för att skydda en livskraftig ejderstam". Är landskapsregeringen fortsättningsvis intresserad av att skydda en livskraftig stam? Ja eller nej? Det skulle vara väldigt intressant att få reda på svaret på den frågan, för det står ingenting i regeringsprogrammet. Den här texten som vi har framför oss idag, den är ju vi upphovet till. Den är ju mer eller mindre copy pasted. Ge gärna ett förtydligande ifrån regeringsblockets sida!

Tack ledamoten för det. Jag instämmer till fullo. Det vore bra med ett förtydligande och särskilt med tanke på att den här metoden visar framgång. Experimentet visade på framgång, det gick faktiskt att skydda ejderungarna. Ett par veckor handlar det om. Det gick faktiskt att skydda dem, örnarna blev rädda för det som hände när man sköt tre örnar. På alla sätt och vis är det viktigt att fortsätta den här frågan. Men det är ju förstås en känslig politisk fråga, så det ska bli intressant att se. Precis som ledamoten sade här, hur kommer regeringen att agera när det gäller den här frågan?

Talman! Jag instämmer till fullo. Det gick ju faktiskt att skydda ejderstammen. Landskapsregeringen använde en del nytänk. Jag får nästan intrycket av att den nya regeringen vill tiga ihjäl detta arbete. Det står ju inte ett ord om det i princip någonstans. Jag tror också att det finns väldigt många ålänningar som är intresserade av att få ett rakt besked i den här frågan. Är örnstammen fortsättningsvis ett problem? Ja eller nej? Behöver ejderstammen skyddas? Ja eller nej?

Ärade talman, lagtingskollegor! Meddelandet om landskapsregeringens externpolitik är omfattande och innehåller totalt 64 sidor. Kokar vi ner det hela hittar vi endast fem sidor näringslivspolitik i detta meddelande, och just dessa kommer jag att fokusera på.

EU:s återhämtningsfond nämns ju givetvis och med det lyfter man projekt Sunnanvind. Min personliga åsikt om detta torde vara känd varvid jag inte ordar mer om det. Däremot fick jag en helt annan tanke när jag läste om detta och jag vill så ett frö till regeringen Sjögren och kanske främst till finansminister Perämaa.

Syftet med denna fond är att främja den ekonomiska och territoriella sammanhållningen genom att lindra krisens ekonomiska konsekvenser. Jag vet att Finlands och därmed Ålands plan redan är godkänd. Men kunde en del av dessa medel användas till att lindra de kostnader som uppstår genom skattegränsbyråkratin? Jag tänker till exempel på att finansiera inrättandet av en kontrollplats för varuhandeln mellan Åland och Sverige i Grisslehamn med anledning av det upphörda gränstullssamarbetet. Min kunskap om möjligheterna är ringa – men jag hoppas att regeringen och minister Perämaa tar upp bollen och tittar på möjligheterna. Kanske även digitaliseringen kunde ha en roll i minskandet av våra gränshinder? Det är värt att se vidare på och då man delvis nämner digitalisering i användandet av medel kanske det även här finns en ingång för nyttjandet.

Skatteundantaget i övrigt nämns förstås också. Det är bra att regeringen lyfter att man avser att jobba för goda relationer, detta är av yttersta vikt. Att byråkratin har ökat kan inte nog betonas, och den kan inte endast tillskrivas UTU-systemet. Systemet är trots allt bara redskapet för byråkratin. Det som förvånar stort är att man inte nämner det just nämnda upphörda gränstullssamarbetet med ett enda ord i meddelandet. Just det samarbetet har varit av stor vikt för det landbaserade näringslivet – och även här krävs aktiv handling och goda relationer till de svenska myndigheterna och politiska instanserna.

Vad det gäller den utredning som föregående regering beställde från ÅSUB är det skäl att minnas att det uppdraget inte omfattande beräkningar gällande utfallet av skattegränsens kostnader och intäkter. Här har vi alltså en kunskapslucka som kunde fyllas genom att låta ÅSUB få ett uppdrag att komplettera med dessa uppgifter. Oavsett torde det inte råda några som helst tvivel om att arbetet med att hitta lösningar på byråkratin och de föreliggande handelshindren är brådskande.

Det landbaserade näringslivet håller på att kvävas och syretillförseln stryps åt för varje dag som går. För att det åländska näringslivet ska kunna fortsätta att leverera skatteintäkter, arbetsplatser och välfärd är det av yttersta vikt att vi i rask takt tar ett ordentligt grepp om frågan och söker lösningar som inte bara gynnar Åland utan även de parter som har möjlighet att medverka till förändring, såsom tullen, skatteförvaltningen och finansministeriet.

Ytterligare en möjlighet att driva lösningsorienterat arbete kring skattegränsbyråkratin finner vi i Central Baltic – här finns det skrivet i klartext. Förbättrade offentliga tjänster och lösningar. Att skapa fri handel är en av EU:s grundläggande målsättningar och handeln stimulerar ekonomi över gränserna. Spåna fritt, bygg nätverk och sök möjligheter att lobba lösningar på gränsöverskridande vis. Här kanske vi har en färdig ingång i tidigare näringsminister Karlströms roll i just gränshindersrådet. Denna fråga är så viktig att jag gärna slänger ut både krokar och bollar i hopp om napp och passningar. Var djärv och våga komma med nytt för att komma framåt! Det råder inget tvivel om att frågan om skattegränsens negativa effekter är en av mandatperiodens absolut viktigaste frågor. Om vi inte kommer åtminstone ett par riktigt stora steg framåt riskerar vi i kommande val att någon ställer sig upp och vill ta bort hela undantaget – det, om något, vore mycket olyckligt.

Från Obunden Samling och mitt eget håll har vi alltid dörren öppen för samarbete och vi har en utsträckt hand även i denna fråga. Ingen förväntar sig underverk omedelbart, men med gemensamma krafter och en samlad vilja kommer vi framåt på ett raskare sätt.

Vidare till andra näringsgrenar. Jordbruket nämns nästan i en bisats med fokus på CAP-strategiplanen. Här vore det av yttersta vikt att landskapsregeringen bevakar och aktivt arbetar för att påverka regelverk som försvårar och fördyrar möjligheterna för våra åländska jordbrukare att bedriva sin verksamhet. Det småskaliga jordbruket är enormt viktigt för Åland och bidrar till att bevara vår biologiska mångfald, samtidigt som vi får behålla öppna landskap och njuta av goda närproducerade råvaror. Obefintliga transporter och välmående djur är en stolthet för vårt samhälle. Samma bevakning bör givetvis ges när det gäller fiskenäringen och skogsbruket, även dessa är viktiga för att behålla ett livskraftigt samhälle.

Ett litet beröm är också på sin plats ibland och det gäller stycket miljöhälsovård. Det är bra att man tar grepp om frågan då detta inte bara är etiskt viktigt, utan det är också en konkurrensfördel att kunna visa upp vår åländska ansvarstagande kött- och livsmedelsproduktion. Men det kräver förstås att vi ger granskande myndigheter möjligheten att opartiskt granska alla aktörer.

Sammanfattningsvis noterar jag att landskapsregeringens externpolitiska meddelande innehåller enbart en liten del om vårt näringsliv trots att det är en så stor del av vår välfärd. Nu återstår ungefär halva tiden av regeringens smekmånad, med andra ord är vi halvvägs till de 100 dagar som man brukar tala om. Det är dags att visa upp verklig handling. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag håller fullständigt med om att skatteundantagets effekter på vårt landbaserade näringsliv, dvs. skattegränsen och hur det påverkar det åländska samhället, är en av de stora politiska frågorna under den här mandatperioden. Den är stor, den är svår och den kommer att kräva mycket ansträngning för att komma framåt i den frågan. Men den här landskapsregeringen räds inte det.

Jag kommer att återkomma i ett anförande lite närmare om de planer som landskapsregeringen spaltar upp och ritar upp för att komma vidare med det arbetet. Jag vill bara säga i det här skedet att jag kommer att jobba på det sättet att vi ska ta till vara alla goda krafter i den här salen för att komma vidare. För jag vet att det i alla partier finns det personer som brinner för det här och har kunskap om det. Med samlade krafter hoppas jag att det ska gå.

Tack, talman! Tack minister Perämaa. Jag ser fram emot kommande anförande och jag tackar redan nu för det som jag uppfattar som en utsträckt hand. Vi ser fram emot att samarbeta!

Talman! Det har varit dåligt med repliker från regeringspartierna i dag, så jag tänker ta en replik här och tacka ledamot Kanborg för hans inlägg här om skattegränsen. Precis som minister Perämaa sade i ett tidigare replikskifte så tror jag att det här är en otroligt viktig fråga som vi verkligen måste jobba med. Det är ju bra om vi får indikationer från regeringspartierna att de för ut en utsträckt hand. Jag vet också att ledamot Kanborg i sitt andra arbete kanske jobbar mycket med de här frågorna, så han har en bra kunskap i det här. Jag tycker att det är bra att vi lyfter de här frågorna och därför vill jag bara tacka för ditt anförande. Det är viktig information du för fram till lagtinget.

Tack, talman! Som ny nordisk samarbetsminister så kommer jag att presentera kort det externpolitiska arbetet inom det Nordiska ministerrådet. Samtidigt vill jag tacka tidigare minister Holmberg-Jansson för det arbete som ministern har gjort som tidigare nordisk samarbetsminister i förra regeringen.

Jag ser fram emot det fortsatta nordiska arbetet framledes då ledamot Holmberg-Jansson är ordförande i Ålands delegationen i Nordiska rådet.

Det Nordiska arbetet i både ministerrådet och Nordiska rådet är en viktigt utrikespolitisk arena för Åland. Inom ministerrådet deltar vi i de 11 olika fackministerråden. Förra veckan sammankallade jag till ett möte med alla som är handläggare och som deltar i de ämbetsmannakommittéerna som ligger under de 11 olika fackministerråden. Landskapsregeringen är representerade i alla de 17 ämbetsmannakommittéerna. Därtill finns det ett antal arbetsgrupper under ämbetsmannakommittéerna. Jag har räknat ut att under 2024 så deltar ministrar och tjänstemän tillsammans nästan i 100 olika tillfällen inom det Nordiska ministerrådets interna arbete. Här är det prioriterat att vi inom landskapsregeringen samarbetar och samverkar mellan varandra i det nordiska frågorna, även med aktörer utanför landskapet, då det kommer att underlätta att förverkliga den nordiska antagna visionen, dvs. att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Här har Nordiska ministerrådet antagit en policy för att förverkliga den nordiska visionen att hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv ska genomsyra hela det Nordiska ministerrådets arbete. Och att integrering av dessa perspektiv är en förutsättning för att nå visionen.

Talman! Det som jag vill lyfta med detta är att det nordiska arbetet är centralt inom landskapsregeringen och är en viktig politisk plattform för det internationella samarbetet. Lika viktigt är att vi fortsättningsvis etablerar betydande och värdefulla kontakter utanför Åland för att utveckla vårt samhälle och dela våra erfarenheter. Här ska även lyftas att Island och Åland har under 2023 undertecknat ett samförståndsavtal, just för att dela erfarenheter och lärdomar inom arbetet med hållbar utveckling.

Talman! Utifrån Rysslands brutala och illegala aggression mot Ukraina och de oroligheter vi har globalt samt en nordisk Nato utvidgning har beredskapsfrågor och frågor kring samhällssäkerhet varit och är högt aktuella inom det nordiska samarbetet, vilket även stod högt på dagordningen vid Nordiska rådets session i Oslo hösten förra året. Frågor kring krisberedskap och resiliens kommer att vara fortsatt prioriterade under 2024 utifrån det säkerhetspolitiska läget. Likaså är frågan om Ålands deltagande i Hagasamarbete prioriterad.

Samtliga ministerråd håller på att ta fram reviderade övergripande samarbetsprogram som kommer att antas under året. Programmen innehåller flera tvärsektoriella teman, dvs. temaområden som inkluderar flera ministerråd. De tvärsektoriella temana är beredskap och resiliens, sammanhållning, inkludering och demokrati, digitalisering, mobilitet och gränshinder samt innovation.

Talman! Sverige har ordförandeskapet i ministerrådet under 2024. I det externpolitiska meddelandet är det väl beskrivet vad som Sverige under sitt ordförandeskap kommer att prioritera. Utifrån åländskt perspektiv måste man se positivt på att det svenska ordförandeskapet kommer att arbeta aktivt för ett integrerat Norden utan gränshinder och att takten måste öka för att undanröja gränshinder. Att berörda ministerrådskonstellationer och i Gränshinderrådet behöver tydligare förankring både hos Nordiska ministerrådet och i de nationella regeringarna för det ska vara enkelt att leva, studera, arbeta och driva företag i hela Norden och över gränserna.

Talman! 2025 kommer Finland och Åland att ha ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Det innebär att under det här året kommer vi att vara med i både planering och samarbete med ministerierna i Helsingfors men framförallt utrikesministeriet vid formandet av ordförandeskapsprogram, ledning av ministerråd och ämbetsmannakommittéer och vilka möten som ska ske på Åland. Det är något att se fram emot och att vi ska fortsättningsvis ha det rykte vi har i de nordiska sammanhangen, det goda åländska värdskapet.

Talman! Jag vill även lyfta ett annan viktig politisk internationell arena för Åland vilket är UNESCO där vi nu är associerad medlem. Här ingår Åland i den nordiska samarbetet och gemenskapen där vi tillsammans med de nordiska nationalkommissionerna för fram den gemensamma nordiska demokratiska värdegrund som vi står för och står upp för. Att delta i UNESCO ger även värdefulla kontakter med Finlands ministerier som undervisnings- och kulturministeriet och även utrikesministeriet. Under 2024 ska bland annat en åländsk UNESCO-strategi antas.

Avslutningsvis, talman, vill jag lyfta att Åland fick den 23 maj 2023 sitt första världsminne när Gustaf Eriksons rederirarkiv upptogs i UNESCOS:s världsminnesregister. Det är glädjande att rederiarkivet bedöms som internationellt unikt och är idag en viktig källa till information för forskare bl.a. inom klimatforskningen. Tack!

Talman! Det gläder mig att ministern har tagit kontakt och haft de här breda diskussionerna med ämbetsmannakommittéerna också inom landskapsregeringen. Det är otroligt många, vilket ministern har analyserat, det är över hundra olika tillfällen som man inom landskapsregeringen träffar andra nordiska kollegor och det måste vi ta vara på. Det här är någonting som samarbetsministrarna har sagt att vi behöver jobba bredare med inom de olika länderna för att få en större förståelse av den nordiska visionen. Jag tycker att det är helt rätt och att det är bra. Något som jag också gläder mig över är att man fortsätter med att Finland och Åland har ett gemensamt ordförandeskap. Det låter bra.

Tack, talman! Tack för de positiva orden. Ja, egentligen så borde det vara betydligt mer beskrivet i det externpolitiska programmet kring de nordiska frågorna, för de upptar så mycket plats och arenor i arbetet. Men det är ju precis som ledamoten sade, vi behöver bli bättre också inom landskapet att samarbeta och samverka i de här olika forumen så att vi kan bli ännu starkare och föra fram olika åländska frågor.

Jag hoppas jag att vi från lagtingets sida kan ha ett bra samarbete tillsammans med ministerrådet i landskapsregeringen och att vi tillsammans kan driva frågor som är viktiga från Åland. Jag talar för hela Nordiska rådets grupp och mina kollegor där. Jag tror att alla vill samma sak, så jag hoppas verkligen att vi kan göra det.

Till sist, jag såg att ministern har utsett en bra representant för gränshinderfrågor från landskapsregeringen och det gläder mig att Fredrik Karlström får jobba lite grann med nordiska frågor och hela hans breda kontaktnät.

Tack, talman! Jag har utsett tidigare näringsminister Fredrik Karlström som representant i gränshindersrådet och också haft förmöte tillsammans med honom. Jag är säker på att han kommer att driva aktivt olika gränshinder och också likaså, som jag lyfte i mitt anförande, att nu under Sveriges ordförandeskap ska gränshindersfrågorna prioriteras. Det är ju centralt om vi ska uppnå den nordiska visionen. Gränshinderfrågor är väldigt viktiga för Åland.

Tack, herr talman! Jag är lite intresserad av hur ministern tänker agera när det gäller de nordiska samarbetsfrågorna. Vi vet ju att Färöarna och även Island ibland har ståndpunkter som inte är helt samma som Finlands ståndpunkter. Är ministern bekväm med att anamma de ståndpunkterna och stöda sådana förslag som går emot Finlands ståndpunkter om det skulle krävas? I alla fall enligt min mening så kommer vi inte framåt i de här frågorna om inte vi öar hjälps åt i Norden. Tidigare har jag förstått i alla fall att diskussionen har präglats mycket av konsensus, framförallt går vi ganska mycket på tårna när det gäller relationen till riket också i de nordiska frågorna. Jag vet inte hur ministern tänker agera i den här frågan. Har hon tankar om detta?

Tack, talman! Nu låter det som om ledamoten vet vilka frågor det handlar om. Jag vet inte vilka frågor ledamoten syftar på. Först måste vi väl se om det finns några frågor där vi har olika ståndpunkter. Men det viktiga i det nordiska arbetet är ju att via samtal komma vidare så att vi kan ta konsensusbeslut. Sen träffas Åland, Grönland och Färöarna i olika forum där vi faktiskt också stöttar varandra att föra upp frågor, precis som Åland gjorde nu när Färöarna ingår i NordForsk som fullvärdiga medlemmar.

Tack, herr talman! Vi får väl se hur det blir. Jag tror att det är viktigt att vi stöder Färöarna och Island framförallt, de är öar och vi har stor samhörighet med dem. Jag tycker att det är bra med ett närmare samarbete med Island också. Man kommer genast överens med andra på något vis. Jag hoppas att ministern kan ta med sig det i samarbetet i Nordiska rådet.

Det kan även ibland bli lite konfliktsituationer, men jag tror att det lönar sig i det långa loppet att välja en sådan väg. Vi ser ju hur Färöarnas självstyrelse är betydligt annorlunda än vår. Jag tror att en del av varför den är det är just den vägen de har valt. Det är kanske en lite mer konfliktväg än vad vi har här på Åland, men jag tror att det är den vägen vi måste vandra.

Tack, talman! Jag kan hålla med ledamoten om Island, Grönland och Färöarna har liknande problematik och ibland kan vi tänka lika. Men det är väl precis där som det handlar om att ha nordiska vänner, lyfta upp frågorna, stötta i väsentliga frågor som för oss framåt och även övertyga de länder som kanske inte håller med. Men det handlar ju om dialog och argumentation helt enkelt.

Tack, talman! Jag har egentligen inte en fråga utan mera en reflektion som kanske kan tas med i kommande arbete när det gäller dels digitaliseringen och dels gränshindersfrågan. Min erfarenhet och min uppfattning är att det finns saker som bara blir värre av digitalisering. Numera verkar det stört omöjligt att till exempel öppna ett bankkonto i ett annat nordiskt land, vilket förut inte var ett problem. Till viss del så leder ju digitaliseringen till en mikrostyrning, man kan mikrostyra också väldigt små saker och då blir de problem. Gränshinder uppstår som svampar ur jorden som en följd av det och byråkratiseringen ökar. Finns det någon diskussion eller kan man tänka sig att till exempel samarbetsministrarna kunde ta upp en sådan fråga? Hur ska vi motverka att det här monstret växer?

Tack, talman! Tack ledamoten för att du lyfte upp den frågan. Nu har inte jag varit på något första mötet som samarbetsminister. Det här är en central fråga som ledamoten Fellman just lyfte upp kring att digitaliseringen oftast innebär större hinder. Det är därför jag faktiskt också blev glad att läsa Sveriges ordförandeskaps program där de just lyfter att man måste arbeta med de här frågorna och i gränshindersrådet. Men också att de här frågorna inte bara ska arbetas med i gränshindersrådet, utan de ska också arbetas med inom nationella regeringarna. För det är ju där som det handlar om själva lagstiftning och annat så att det här ska gå smidigt. Ska Norden blir den mest integrerade region så är ju det här en väsentlig del.

Tack, talman! I otroligt många år har man diskuterat i det nordiska samarbetet möjligheten att ha ett nordiskt personnummer eller någon form av olika lösningar för att åstadkomma det här. Om man har misslyckats i alla utredningar som jag har sett åtminstone, och så småningom kanske man börjar föra över den här frågan, som kanske aldrig går att lösa, till en europeisk nivå. Ser ministern att det finns en motsättning mellan det som händer i europeisk lagstiftning och det som man drömmer om i Norden? Är Norden inte är tillräckligt starkt och tillräckligt enigt för att lösa sådana frågor som vi egentligen vill lösa?

Tack, talman! Jag kan inte säga att EU skulle vara något hinder. Norden har ju en arbetsgrupp som arbetar just med de här frågorna. Man har även ett samarbete tillsammans med de baltiska länderna. Men att hitta en lösning som inkluderar på europeisk nivå, jag tror att den är lång. Men målsättningen måste ju ändå vara det.

Tack, herr talman! Det externpolitiska meddelandet är ju vår enda utrikespolitiska möjlighet att diskutera någon form av utrikespolitik Vi har begränsade möjligheter att påverka.

Jag kommer att upprätthålla mig kring Nordiska rådet och framförallt en viktig del som handlar om miljöperspektivet, som jag också upplever att saknas i det här meddelandet.

I takt med att den hållbara omställningen går framåt så blir priset på mineraler dyrare och dyrare. Kobolt, mangan och litium och alla dessa mineraler blir dyrare och dyrare, vilket också gör att vi hittar nya sätt att utvinna de här mineralerna, sätt som tidigare inte var ekonomiskt lönsamma blir nu ekonomiskt lönsamma. Vad är det som jag pratar om nu och varför berör det just det här meddelandet? Jag talar förstås om gruvdrift under havet. Det är inte en fråga som bara är aktuell i Atlanten eller i Stilla havet, utan i högsta grad är det en fråga som är aktuell också för Östersjön.

Sverige har gett tillstånd i Bottenviken för att hålla på med gruvdrift under havet och Norge har börjat med det här på sin norska kontinentalsockeln, norr om norska fastlandet. När man håller på med gruvdrift under havet så rör det upp slagg och skräp och gamla synder som kan röra sig hundratals kilometer. Därför är det här också någonting som påverkar Åland och åländska havsområden. Vi pratar om kadmium, kvicksilver och bly, allt sådant mysigt.

I november förra året var det en artikel i Dagens Nyheter där KTH hade blivit klar med en rapport där de säger så här: "När behovet av olika metaller som kisel och kobolt ökar stegras också behovet av att utvinna dessa på nya sätt. En metod är att dammsuga havsbottnen. Ny forskning på KTH visar att metallutvinning i Östersjön är en dålig idé ur ett hållbarhetsperspektiv." Det var från Dagens Nyheter, november 2023. Det här är förstås känsliga frågor då vi vanligtvis inte brukar lägga oss i vad våra nordiska grannar håller på med. Men det är frågor som definitivt kommer att påverka de åländska vattnen om det påbörjas gruvdrift i våra närområden. I min mening så bör vi använda vår självstyrelse för att verka för att Östersjöns hälsa är bra och påverka våra grannar så att de inser vikten av att inte hålla på med det här.

Vi är beroende av havet och i min mening så har vi en moralisk skyldighet att agera förebilder som öbor. Varför har vi annars självstyrelse om vi inte tar tydlig ställning i frågor som den här? Jag tycker att Åland borde ha en strikt hållning i den här frågan där vi principiellt sett ställer oss emot gruvdrift under vatten och arbetar för att inte heller våra grannar ska göra det i ett känsligt hav som Östersjön.

Precis som för den storskaliga havsbaserade vindkraften så saknas det tillräcklig forskning kring hur gruvdrift i Östersjön påverkar miljön. Och frågan är då om man om några år kan man tänka sig en situation där det kommer hit bolag som säger; "vi hittade lite metaller på era havsområden, vad säger ni?" Hur ska vi agera då? Jag tycker att den här frågan är aktuell nu. Vi borde kunna ta ställning i den här frågan redan nu och aktivt arbeta via Nordiska rådet för att våra grannar inte ska hålla på med det här.

Hittills har inte de här frågorna varit särskilt aktuella när man pratar miljövärden kontra pengar. Men vi behöver ta ställning i den här frågan och jag hoppas att vi kan göra det. Jag tror inte att det här är en fråga som man har funderat på eller diskuterat så mycket här på Åland. Det har varit lite insändare och före detta lagtingsledamot Simon Holmström har också engagerat sig i den här frågan på EU-nivå. Men det saknas i meddelandet och jag tycker att det skulle vara på sin plats att vi tar ställning i den här frågan. Kanske man i nämnden kan fördjupa sig i detta lite mera? Jag är inte riktigt bekant med hur mycket självstyrelsepolitiska nämnden fördjupar sig i olika frågor, jag har inte den erfarenheten men jag tror att det skulle vara på sin plats att göra det.

Det var egentligen det som jag hade tänkt säga idag. Gruvdrift i Östersjön, nej tack!

Talman! Jag vill börja med att tacka landskapsregeringen för ett innehållsrikt och intressant externpolitisk meddelande. Mycket har redan berörts i debatten och säkerhetspolitiken och den oroliga omvärlden är central i de tider vi lever.

Demokrati och goda samarbeten med våra nordiska grannar har aldrig förr känts så viktig som nu. Internationellt samarbete blir särskilt betydelsefullt i en globaliserad värld.

Detta till trots kommer jag i mitt anförande inte särskilt beröra det stora frågorna så som klimatförändringar, pandemier eller det säkerhetspolitiska läget. Jag vill med mitt anförande idag peka på en konkret gränshinderproblematik som rör hästnäringen och som är ett resultat av den invecklade byråkrati som EU många gånger skapar både på gott och på ont.

Talman! Jag vill alltså ta tillfället i akt och beröra en gränshinderproblematik för hästnäringen som gjort det tråkigare och dyrare att kunna satsa på häst om man bor på Åland. Det här är ett problem som främst är kopplat till EU:s smittskyddsregler men som påverkar en gränsregion som Åland onödigt hårt.

Hästar, eller egentligen alla djur inom EU, ska ha ett s.k. Trace intyg när de åker över landsgränsen som en garanti för att djuret är frisk och inte bär smittsamma sjukdomar. Det är givetvis en bra tanke med syfte att veta att hästen är frisk, kunna härleda var smittsamma sjukdomar kommer ifrån och på det sättet kunna spåra smitta inom EU:s gränser.

Nyligen tillkom även lagstiftning från EU där alla stall och stallägare samt transportörer av hästar måste vara registrerade i Trace. Hela hanteringen med s.k. Trace är något som skapat byråkrati och krångel för alla hästägare och extra arbete för lantbrukssekreterarna och för ÅMHM. Framförallt för Åland som gränsregion blir detta problematiskt då det blir väldigt dyrt om man t.ex. över dagen eller helg vill åka till Sverige för att träna sin häst för en instruktör, behöver lämna iväg hästen på träning eller på unghästbete till någon hästgård som man samarbetar med på den svenska sidan.

För att transportera hästen över landgränsen måste ÅMHM:s veterinär komma ut högst 48 timmar innan avresa och göra en besiktning av djuret. Prislappen för detta är 150 euro per undersökning. Samma procedur ska se när hästen sedan ska åka från Sverige till Åland. Det är då en distriktsveterinär i Sverige som måste utföra besiktningen på svenska sidan och prislappen där för utförandet av intyg är ännu högre ca 3 000 kr. Dessutom fungerar det inte med vilken veterinär som helst utan måste vara en distriktsveterinär som utför kontrollen och skriver ut Trace.

Jag vill i sammanhanget ge beröm till ÅMHM som gjort bra lathund på sin hemsida hur registrering av stall i Trace går till och som är tillmötesgående med information och god service när Traceintygen ska utföras. Däremot på svenska sidan har jag upplevt mer krångel och mer byråkrati för att få intyg.

Jag vill främst ta upp detta problem som ett exempel på komplicerad och onödig byråkrati som faktiskt tar tjusningen av en verksamhet eller ett intresse och där Åland som gränsregion verkligen kommer i kläm. Kunde man på något sätt lösa detta problem genom överenskommelseförordning mellan Sverige och Åland? Att åländska hästar som reser till Sverige kunde få vara undantagna intyg. Till saken hör också att man inte behöver utföra Traceintyg om hästen ska tävla men i alla andra hästsammanhang behövs intyget. Reser man till Finland med häst gäller inte detta utan det är resor utanför Finland.

Åland har fina anläggningar för uppstallning av hästar och jag har länge sett potential att koordinera och marknadsföra Åland som en perfekt plats att komma till och ta med egen häst för att t.ex. upptäcka den åländska naturen och bygga ridleder. Att behöva utfärda Traceintyg om du vill komma med din häst från Sverige hit så sätter käppar i hjulet även för denna typ av turistisk verksamhet.

Externpolitiska meddelande lyfter att Åland prioriterar fyra olika områden inom gränshinderrådet. Det är jättebra. Ett av de fyra prioriterade områdena är förenklad process kring tull och deposition i samband med tillfällig införsel av varor. Det är jättebra att denna prioritering är listad i meddelandet.

Här kommer ytterligare ett hästexempel som hör ihop med denna punkt. I samband med Nordiska Mästerskapen för islandshästar som hölls sommaren 2022 var det ytterst komplicerat hur denna gränshindersfråga skulle hanteras vad gällde hästar och dess värde när de tillfälligt fördes in till Åland. Det var så komplicerat att det började gå rykten i hela Norden om att det var omöjligt att resa med häst till Åland och att byråkratin var mycket krånglig. Detta hotade för en stund hela evenemanget och skapade givetvis onödig stress för arrangörerna men löstes sedan via speditör och ett gott samarbete.

Talman! Jag ville ta tillfället i akt att lyfta den här problematiken, den har skavt i mig i flera år, egentligen så länge som jag hållit på med hästar. Jag vet också att det är många andra som irriterar sig. Jag hoppas att kunna diskutera vidare kanske med gränshinderrådet. Jag såg att tidigare minister Karlström med hans erfarenhet skulle ingå, vilket är mycket bra. Det får avsluta mitt anförande. Tack, talman!

Herr talman! Som utlovat några ord om skatteundantaget, skattegränsen.

I regeringsprogrammet för Sjögren 2 så skriver vi ungefär att arbete ska genomföras på parlamentarisk nivå, det vill säga att landskapsregeringen har för avsikt att involvera parlamentet som helhet i det arbetet. Det här för mig en viktig sak, inte bara för att föra diskussionen brett, men jag har erfarenhet i någon mån i några sammanhang att driva på större projekt i förhållande till Helsingfors. Jag vet att ska man lyckas med det arbetet så kräver det att man kan sin sak, man har skarpa motiveringar och skarpa argument för att genomföra just det som man vill genomföra. Rent egoistiskt sett så är det bättre för landskapsregeringen om vi kan involvera all sakkunskap i frågan så att vi har så skarpa som möjligt.

Som inledning på arbetet, i enlighet med det som jag nämnde här förut, så tänker vi ordna ett kunskapslyftsseminarium i den här frågan om ungefär en månad. Exakta datum är inte utsatt eftersom vi har några samarbetsparter som behöver bekräfta att tidpunkten passar dem. I samband med detta ska vi göra en viss tillbakablick hur skatteundantaget kom till. Vi ska få lite information om skatteundantagets betydelse. Ålands Näringsliv har lovat att medverka och kommer säkerligen att nämna om de problem som finns. Vi kommer att prata om tullkodexen och den planerade förändringar av den. Vi har inte bara att tackla de problem och den byråkrati som existerar i dag, utan vi måste också ha beredskap att jobba med kommande förändringar. Dessvärre så brukar ju förändringarna bli sämre varje gång och så har det varit, åtminstone fram tills nu.

Min tanke är sedan då, när vi har genomfört det första kunskapslyftet på det sätt som jag beskrev just, att bilda en något mindre grupp, en blandgrupp mellan sakkunniga och politiker som skulle utgöra en referensgrupp till landskapsregeringen under mandatperioden. Vi samlar kunskap på politisk nivå, sakkunnignivå och referensgrupp som sagt till landskapsregeringen och till mig också för att vi ska kunna föra fram så bra argument som möjligt och vara bäst på själva sakfrågan när vi ska diskutera frågan med Finlands regering, vilket förstås är målet med det som vi för fram.

Det finns några saker som jag bedömer som viktiga i det här sammanhanget. För att vi ska nå framgång i diskussioner med Finlands regering och kunna få fram våra argument så måste vi hitta några saker eller någon sak som visar på att en förändring till det bättre för oss också kan vara en förändring till något bättre för landet som helhet. Via Ålands utsände i Helsingfors har jag fått en stark signal om att frågan om avbyråkratisering och tillväxt just nu är en väldigt viktig sak för Finlands regering också. Nu kommer jag inte ihåg titeln på ministern som driver frågan, namnet vet jag men behöver inte nämna det här, men det förs ett projekt där som heter ett till ett ungefär. Om man inför något som är byråkratiskt så ska man samtidigt ta bort åtminstone en byråkratisk sak, speciellt då för företag. Vi tror att vad gäller skattegränsfrågan så är det kanske inte nödvändigt att införa nya byråkratiska saker utan bara ta bort, så det borde vara någonting som intresserar Finlands regering i högsta grad.

Sen en annan sak som jag tycker att är viktigt i det sammanhanget är att även om sjöfarten och kanske passagerarsjöfarten är speciellt viktig för Åland. Med tanke på transporten från och till Åland så är jag av den åsikten att frågan är minst lika viktig för landet som helhet med tanke på export- och importleder som våra åländska fartyg tillhandahåller för landet som helhet. Vi såg ju inte minst under pandemin att Finlands regering var villiga att skjuta till medel för att hålla igång trafiken, förmodligen inte bara för att det är trevligt för oss ålänningar att åka färja, utan för att varorna ska kunna komma till och från landet.

I detta nu för landskapsregeringen diskussioner på finskt håll med sjöfartssakkunniga som har tillgång till material som visar på betydelsen för sjöfarten för Finland som helhet. Vi har för avsikt att komma med en sammanställning av detta material som på ett enkelt och lättfattligt vis kan visa för Finlands regering att sjöfarten är nödvändig för landet.

Det här är landskapsregeringens planer i nära framtid för hur vi tänker gå vidare. Jag räknar med att ni allihop inom en snar framtid får en inbjudan att delta, förhoppningsvis på ett livligt sätt, i detta första kunskapslyftsseminarium. Sen kommer jag säkert att ställa frågan till grupperna om medverkan i den här blandgruppen av sakkunniga och parlamentariker om att utgöra en referensgrupp för landskapsregeringen.

Sen har vi vissa saker som vi just nu förbereder med tanke på det som har hänt i Sverige med uppsägningen av tullavtalet. Med all respekt för ledamoten Valves skriftliga fråga så tänker jag återkomma till den saken här om någon minut. Tack!

Tack, talman! Tack minister Perämaa för det. Jag vill fråga, har minister Perämaa hunnit varit i kontakt med sin finska motsvarighet, finansminister Purra, för att få höra hur tongångarna går där framförallt med de löften man gjorde i samband med skrivningen av det finska regeringsprogrammet?

Fru talman! Nej personligen inte ännu. Jag har bedömt att det inte är rätt läge för det ännu. Kontakterna finns just nu på tjänstemannanivå för att förverkliga de politiska löften som finansministern har gett. Men i vår planering så av många olika skäl - inte bara detta skäl för det finns många andra saker som pockar på uppmärksamhet - så bör det bli en träff mellan mig och henne under den här våren.

Talman! Tack Perämaa för flera goda besked. Jag har en fråga som handlar om passagerartrafiken och specifikt väg 76 som går från Grisslehamn söderut. Frågan om väg 76 har om möjligt blivit ännu mera aktuell sedan Rosella slutade gå på Kapellskär. Det är nu ett ärende i svenska Trafikverket. Det är en mycket seg process. Det här är en fråga som Ålandsvänliga parlamentarikern Per Lodenius har lyft i offentligheten i Norrtelje Tidning. Det som jag lite fiskar efter med den här frågan är om landskapsregeringen har diskuterat möjligheten att göra en gemensam framstöt tillsammans med svenska engagerade i den här frågan över landsgränserna som uttryckligen handlar om 76 och Trafikverket?

Ett kort och ärligt svar; den frågan har inte diskuterats. Jag har bara väldigt diffus kunskap om detta, ungefär på den nivån som ledamoten Valve här förde fram. Jag får ta det här med mig och väcka den frågan i kollegiet.

Jag tackar ministern för det svaret. Min ambition är inte att ställa ministern till svars i den här frågan, utan snarare att väcka frågan och lyfta den till landskapsregeringens bord och också berätta att det här är en fråga som diskuteras utanför Ålands gränser. Jag tänker att det externpolitiska meddelandet möjligen kunde vara rätt forum för det.

Tack, talman! Tack för den redogörelsen finansminister Perämaa. Det är bra att man berättar vad som händer i denna fråga som har plågat oss många år.

Jag tänker ändå faktiskt ta tillfället i akt att lyfta att det inte bara har varit dåligt att ha detta skatteundantag. Det tror jag att man måste komma ihåg i de här sammanhangen. Som minister Perämaa mycket riktigt sade så är de stora vinnarna både Finland och Sverige i absoluta ekonomiska termer. Åland har använts av dem för att kunna hålla nere kostnaderna för import och export, där sjöfarten står för uppemot 90 % av allt och som dessutom har växt i betydelse efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vattenvägarna är idag viktigare än någonsin. Av det skälet är det viktigt att i alla förhandlingar alltid lyfta fram att det här är faktiskt någonting som inte minst spelar roll när det handlar om försörjningstryggheten för hela Finland och Sverige också (… taltiden slut).

Fru talman! Jag kan bara hålla med. Jag kanske inte betonade det tillräckligt i mitt anförande. Men som en påminnelse om det som har varit i varje fall så är avsikten också att via ÅSUB:s grundliga material också beskriva den betydelse som skatteunderlaget har haft för Åland som helhet.

Talman! Det finns också en utredning av professor Edvard Johansson som hanterar samma sak och som lyfter olika delar vad skattegränsen har haft för betydelse för hela Åland. Man kan konstatera att BNP-utvecklingen kan ibland te sig svag på Åland, men den är väldigt skör och svår att jämföra med Finland och Sverige eftersom utflaggningar spelar väldigt stor roll. Han slår också fast att det normala för mindre orter i Finland och Sverige, vilket Åland är, är avfolkning, medan vi har gått precis raka motsatsen. Här fortsätter befolkningen att växa. Sådana variabler är viktiga att ha i tanken, att det som är bra för en kan ibland vara bra för många.

Fru talman! Allt det där är viktigt. Men inte för att ifrågasätta på något sätt, men ändå säga det så tänkte jag inte gå in i det här arbetet utifrån att så mycket diskutera skatteundantagets vara eller inte vara. Utgångspunkten är nog ändå att den behövs för den sjöbaserade näringen och för att det är viktigt för Åland. Jag skulle mera fokusera på hur vi ska kunna undanröja de negativa effekterna för det landbaserade näringslivet. Det är viktigt att säga de här sakerna också med jämna mellanrum så att det inte blir bortglömt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas?

Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.