Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag kommer att hålla betänkande anförande. Jag är nog inte riktigt förberedd på det men jag gör det ändå. Jag kommer att ha en liten liberal inflikning i slutet för att spara tid.

Talman! Utskottet har inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Deras utlåtande bör läsas parallellt med detta betänkande. Hela utskottet vill rikta ett stort tack till social- och miljöutskottet för det är ni som har gjort det stora jobbet. Finans- och näringsutskottet har inte haft tid och möjlighet att lägga ner samma mängd timmar som ni har gjort i ert utskott. Stort tack för det!

Utskottet konstaterar att det är av synnerligen stor vikt att det görs kontinuerlig uppföljning av utvecklings- och hållbarhetsagendan för att kunna upprätthålla tempot i det arbete som behöver utföras.

Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland kräver en uthållig arbetsinsats som sträcker sig över flera valperioder och således också med en viss nödvändighet över de partipolitiska skiljelinjerna. Att den pågående programperioden sträcker sig från 2023-2026 är ett bevis på detta.

Utskottet noterar att storföretagen har visat stor aktivitet i arbetet med agendan, medan det är lite oklart var de mindre företagen befinner sig i processen. Utskottet är också medvetet om att det kan vara svårt för ett fåmansföretag att engagera sig i övergripande processer som inte direkt berör det egna företaget.

Hållbarhetsarbetets stora utmaning är att övertyga befolkningen om nödvändigheten att ändra livsstil för att eliminera nettoförbrukningen av jordens resurser. Utskottet ser därför elektrifiering i kombination med digitalisering som en avgörande faktor när det gäller att skapa denna förändring utan att befolkningen upplever att livskvaliteten går ner.

Det projekt som är avsett att möjliggöra anläggandet av stora vindkraftparker i havsområdena utanför Åland kommer att bli det överlägset största och viktigaste framtidsprojektet under den kommande mandatperioden i lagtinget. Det är av avgörande betydelse för att vi ska kunna delta i omställningen till ett elektrifierat samhälle. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att den effektivaste energibesparingen är den energi som inte används och att arbetet med energieffektivisering bör fortgå, även om det i viss mån tenderar komma i skymundan för de storskaliga planerna.

Utskottet vill gärna framhålla den överenskommelse som sex lagtingspartier ingick på försommaren 2023 gällande en gemensam syn på utvecklingen av vindkraft på Åland.

I meddelandet finns ingen redovisning över hur de landskapsägda bolagen och andra fristående enheter har bidragit till att uppfylla agendans målsättningar. Däremot redovisar t.ex. Ålands hälso- och sjukvård, landskapets fastighetsverk och Åland Post Ab för sitt hållbarhetsarbete i samband med sina årsredovisningar, varför utskottet kan notera att det pågår ett kontinuerligt hållbarhetsarbete även i landskapsbolagen.

Utskottet noterar att landskapsregeringen i sina strategiska mål lyfter upp att man har som mål att kunna uppfylla de internationella riktlinjer för styrningen av offentliga bolag som finns.

Utskottet vill betona vikten av att ha insikt om samspelet mellan och uppfyllelsen av de olika aspekterna av hållbarhet, nämligen den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten.

Åland som samhälle uppfyller redan idag på många sätt en grundläggande balans mellan dessa faktorer, men man bör hela tiden komma ihåg att arbeta för att upprätthålla denna balans och givetvis stärka de hållbarhetsmässiga aspekterna i varje del av helheten.

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Talman! Jag vill göra en inflikning som jag nämnde i början. Jag vill lyfta blicken till proffsidrottens värld. När en fotbollsspelare, ishockeyspelare eller annan lagidrottare inte längre har samma värdegrund, samma målsättning eller samma vilja som övriga laget, ja, då får den spelaren inte längre vara med. Spelaren skapar dålig stämning, ger ingen bra energi och stör sammanhållningen.

I fallet med landskapsregeringens ministerråd för vindkraft är det mycket märkligt att en minister fortfarande kan ha lantrådets förtroende när det kommer till ett målmedvetet arbete för vindkraften. Särskilt då det står fullkomligt klart vad ministern och hans parti har för åsikt och sålunda även för politisk vilja gällande vindkraften. Hur kan det vara möjligt att ministern får fortsätta att vara en del av landskapsregeringens arbete med vindkraften? Detta känns inte seriöst med tanke på vad den övriga landskapsregeringen och lagtingets majoritet har för målsättning. Ministern kommer att sitta kvar i ytterligare ett kvartal och kommer att ha många möjligheter att sätta sin och sitt partis negativa prägel på det fortsatta vindkraftsarbetet. Det är ett arbete som istället borde genomsyras av stark beslutsamhet för att uppbringa en tydlig bild och modell för vad den havsbaserade vindkraften betyder för markägare, gemene ålänning och samhället i stort. Tack, talman!

Tack, talman! Ledamoten inledde med att säga att utskottet inte har haft tid att ta sig an ärendet med utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Det är ju på något vis beklämmande därför att det syns ganska bra i det här betänkandet också. Det blir som att man drar lite här och lite där. Det är digitalisering, elektrifiering och det är fokus på vindkraften. Men det finns liksom inget helhetstänk eller någon slags systemkritisk diskussion. Hur mår människorna när vi stressar, hetsar och pressar för att klara av att tjäna mera pengar och köpa mera grejer? när det gäller utbildningen och den sociala sektorns roll i det här så det finns liksom inget helhetsgrepp, utan det blir lite som att dra lite här och lite där. Kan ledamoten kasta mera ljus på processen i utskottet?

Tack, talman! Jag är en av sju ledamöter i utskottet. Jag kan bara tala från min horisont. Det kan konstateras att det har funnits ärenden som har haft förtur i kön, av rent lagtekniska orsaker. Ett meddelande kommer ju aldrig före lagstiftning och budget till exempel. Men jag håller med om att det här arbetet borde ha getts mera tid. Jag, och jag tror att jag talar för hela utskottet, är tacksam för att social- och miljöutskottet har tagit ett stort ansvar. Ett väldigt bra utlåtande har kommit från social- och miljöutskottet.

Tack, talman! Det är bra att utskotten kan samverka på det sättet, även fast jag inte tycker att det är optimalt. För vi ska komma ihåg att arbetet med utvecklings- och hållbarhetsagendan sker ju runt om i samhället hela tiden med olika nätverk och sammanslutningar. Det ordnas evenemang och folk tar det på allvar och då blir det ju lite synd om lagtingets tyngsta utskott, som det beskrivs som, inte har tid att sätta samma motsvarande allvar i behandlingen. I och med ledamoten själv nämnde vindkraften så har jag ju själv fört fram flera gånger att lagtinget borde grunda ett utskott för energifrågor för att hantera vindkraftfrågorna till exempel. Helt uppenbart så finns det inte tillräckligt med tid, åtminstone inte som finans- och näringsutskottet har letts den här gångna perioden, att hantera alla de här stora framtidsfrågorna i samma utskott.

Tack, talman! Jag förstår ledamot Röbloms frustration. Jag kan också ställa mig lite tveksam till att man ska skapa ytterligare nya utskott. Jag tror att det som man behöver göra för hela lagtingsarbetets skull är ju att förändra årskalendern. Vi ser nu när vi gick in i september, och de få röda veckor vi har i lagtingsarbetet, att vi hade över 30 ärenden som låg och väntade på oss. Det är ju inte bra. Det blir ju inte kvalitet i sista ändan. Vi behöver ju ha ett lagtingsarbete som pågår kontinuerligt så att vi slipper de här få veckorna där allt ska klämmas igenom. Det skulle skapa mycket bättre rytm, mycket bättre kvalitet och det skulle knappast bli den korvstoppning i utskotten som vi ser idag.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Ledamoten har gjort sig känd som en stor vän av att hålla ner kostnader och försöka krympa den offentliga sektorn. Hur skulle ledamoten ställa sig till att vi kanske avvecklar hela den här hållbarhetsagendan och skrotade bärkraft? Det finns ju några tjänster som vi skulle kunna spara in. Det är ganska mycket arbetstid som går åt till att sitta och prata om den här hållbarhetsagendan kors och tvärs. Vi har ju ändå EU som sätter spelregler för oss i de flesta av de här frågorna, så jag vet inte riktigt vad vi ska ha agendan till? De har tryckt upp en fin pamflett, den har vi och den kan vi bära med oss och läsa när vi känner för det. Det kan väl räcka så.

Tack, talman! Tittar man på våra medel och stora företag och även småföretagen - jag ska inte glömma bort dem givetvis, men de har det lite tuffare i och med att de oftast är enmansföretag - men privata företag så ser i ren självbevarelsedrift till att man är hållbar. Man ser till att man är, så gott det går, i den framkant av grön omställning som det bara går. För det är det som ens kunder och ens slutprodukters värde och attraktionskraft på en marknad ändå har.

Sen när det gäller den offentliga delen av bärkrafts- och hållbarhetsarbete så sätter jag inte några värderingar i det. Jag tror ju att det här kommer man att kunna rationalisera bort. För varje vecka och varje månad som går så kommer det här att finnas liksom i DNA:et hos alla som på något sätt har någon sorts kontaktyta med det. Jag tror att det kommer att rationalisera bort sig själv. Det här kommer att bli ett självspelande piano. Det kanske behövs vissa insatser nu initialt, men jag tror att de flesta (… taltiden slut).

Tack, talman! Jo, jag tror att svaret på frågan varför de mindre företagen inte engagerar sig i den här agendan, är att de har fullt upp med att jobba. Självklart så försöker de jobba så gott de kan och självklart så försöker de anpassa sig inför framtiden också. För det behöver de ju inte några hållbarhetslotsar utan jag tror att de klarar det alldeles utmärkt på egen hand. Ledamoten tror ju på marknaden han också, så jag tror att han ändå på något sätt kan dela den synen.

Tack, talman! Jag kan glädja ledamot Egeland att jag delar till vissa delar ledamotens syn. Absolut.

Talman! Jag konstaterar med stor besvikelse att finans- och näringsutskottet inte tagit sig tiden som det här ärendet verkligen skulle förutsätta för att behandla det här hållbarhetsmeddelandet. I likhet med min kollega ledamot Röblom så kan jag konstatera att man hänvisar till social- och miljöutskottets arbete och där därutöver på ett besynnerligt sätt. Man skriver att utlåtandet från social- och miljöutskottet ska läsas parallellt med betänkandet. Vanligtvis när man begär ett utlåtande från ett annat utskott så brukar man sedan värdera det. Vad är det som vi håller med om, vad håller vi inte med om, vad kan vi integrera i vårt betänkande och vad behöver vi inte integrera? Det gör man inte alls den här gången, utan man säger; läs det där ni, ni som är intresserade! Det är så som jag tolkar den texten.

Tack, talman! Ledamot Holmström, jag kan förstå att ledamoten tolkar det så. Jag tolkar det på ett annat sätt och övriga kan tolka det på sina sätt. Men jag förstår också frustrationen från social- och miljöutskottet, absolut. Men vi kan också konstatera att vi klubbade detta meddelande i måndags morse för att det skulle komma till kännedom på listan på måndag eftermiddag för att kunna debatteras idag. Det är den verklighet som vi har levt under.

Som jag sade till ledamot Holmströms kollega ledamot Röblom för några minuter sedan så tror jag att i grunden behöver lagtingsåret förändras. Vi kunde då undvika de här korvstoppningsveckorna för att öka kvaliteten på alla sätt och vis, både i utskotten, här i plenisalen och sedan som slutprodukter. Det är den förändring som måste komma till.

Talman! Det är självklart så att rutinerna behöver ändras och det har också Hållbart Initiativ sagt från första början. Men kan vi nu bara titta på det här ärendet i sin isolation? Det kom till lagtinget för ett år sedan. Finans- och näringsutskottet fick det remitterat under förra året. De skickade en begäran om utlåtande till social- och miljöutskottet som gav det i mars. Sedan har man haft det ett antal månader. Om man hade haft ett intresse så skulle man ha prioriterat det, även om meddelanden kommer längst ner i prioriteringsordningen, presidentframställningar och lagar kommer före. Men man har tydligen inte prioriterat, utan det är nu i grevens tid som man kommer med ett hafsverk.

Jag kommer snart att förklara att jag har lämnat in ett ändringsförslag till det här betänkandet där man korrigerar den tokiga skrivningen om att man ska läsa social- och miljöutskottets betänkande parallellt. Men mer om det senare.

Tack, talman! Jag är viceordförande i utskottet. Jag har ju ett stort delansvar i alltihop, men ändå så tror jag att jag talar för hela utskottet när jag säger att vi har gjort en annan prioritering kring ärendena. Jag talar för min liberala grupp, vi har varit väldigt emot den här indelningen av gula, röda och vita veckor. Vi har ju ställt oss till förfogande att arbeta även under de vita veckorna när det behövs. Men det där är upp till var och en.

Vi kan konstatera att det här betänkandet från finans- och näringsutskottet den här gången kunde ha blivit mycket bredare, djupare och saftigare.

Men än en gång, stort tack till social- och miljöutskottet som gjorde ett hästjobb. Finans- och näringsutskottet ska inte på något sätt rida på det, utan all heder till social- och miljöutskottet.

Tack, herr talman! Ledamoten nämnde vindkraftsarbetet. Man kan ju tycka olika om den frågan förstås. Personligen så tycker jag att det är bra om vi tar det lite lugnt i den här frågan när vi talar om den största exploateringen av natur i Ålands historia. Jag har ju också ansvar för miljöområdet och det är viktigt att beakta de aspekterna när vi jobbar med det här projektet nu och i framtiden. Vi får väl se vad som händer här framöver, men fortsättningsvis så är jag med i det här arbetet. Man ska inte bara rusa på blint och exploatera vår natur. Det är inte så som vi har byggt vårt välstånd på Åland. Det här är någonting helt nytt för oss. Så det är nog bra att vi tar det lite försiktigt i den här frågan. Men ledamoten kanske har en annan åsikt.

Tack, talman! Minister Wikström, nej, till stora delar har jag precis samma åsikt, man ska inte rusa iväg och göra något stressat och ogenomtänkt. Däremot tycker jag att så fort det går så borde landskapet och lagtinget hitta den modell som kunde fungera för Åland, och sedan konstatera om det är intressant. Är det här intressant för ålänningarna? Är det intressant för det offentliga? Är det intressant för markägare? Men vi har ju långt kvar dit. Det är ju den tiden som man vill att ska vara så kort som möjligt. Man utgår ifrån en plattform och konstaterar; nej, det här är inte intressant, utan det här är intressant. Jag ser inte stressen att få upp de här vindmöllorna. Det är inte det som är det viktiga utan att hitta modellen för det. Är det intressant? Där kan jag tycka att det är skevt ordentligt när en minister har ett stort ansvar inom ett området där han samtidigt har radioreklam och tidningsreklam där han konstaterar att han är emot vindkraft (… taltiden slut).

Tack, herr talman! De kommande fyra åren är det absolut skäl att vi tar det lugnt och inte bjuder ut det här området. Det är min åsikt i den frågan.

Sedan får man också komma ihåg att när man tittar på Östersjön som helhet, den diskussionen har vi inte haft, så har det inte funnits en sammanställd karta över det. Väldigt stora delar av Östersjön håller som bäst på att planeras för havsbaserad vindkraft. Miljöperspektivet är större än det vi har här på Åland. Östersjön idag är ett hav som saknar ljus- och ljudföroreningar helt och hållet. Men som det ser ut idag, när man tittar på planeringen, så saknas det helt och hållet en sammanhållen bild av hur det här ska se ut i framtiden. Det är också de aspekterna, det är inte bara de lokala åländska aspekterna, utan det är en del av en större helhet som vi inte överhuvudtaget har diskuterat.

Tack ministern liksom. Det är långt kvar. Det är mycket, mycket arbete kvar innan landskapet står redo för vindkraft, områden, havsområden. Det är långt kvar dit och det är det arbetet som borde ha ett tempo som gör det intressant. Sen håller jag med. Innan ska vi rusa iväg och arrendera ut markområdet förrän vi vet det. Men innan vi är där så återstår ett stort arbete. Det är många frågetecken att räta ut. Teoretiska frågetecken som ska redas ut, säger inte minister Wikström. Det lite aviga i att han som minister är emot någonting som man samtidigt ska jobba för. För nu hoppas jag att alla landskapsandelar ministrar jobbar 100 % inom det ansvarsområde som man är ålagd. Och då blir det ju mycket märkligt om man inte tror på det man ska vara 100 % för. Det måste vara en jobbig situation att vakna på morgonen, äta något, gå på jobb och jobba för någonting som man inte tror på. Avslutade nästan 20. Som torde vara vice ordförande i socialutskottet.

Talman! Det blir lite annorlunda idag. Jag ska presentera vårt utlåtande, men det är egentligen utskottets ordförande som har skrivit anförandet så vi får se om jag blir chockad när jag läser upp det. Men av olika skäl så hade hon inte lämpligt att vara här nu. Jag lovade att presentera utlåtande. Jag kan betona att utskottet var eniga i sitt utlåtande, det är inga sådana problem.

Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, som antogs år 2016, är ett viktigt samhällskontrakt där arbetet drivs av aktörer inom alla sektorer i samhället. Lagtinget har det övergripande politiska ansvaret och landskapsregeringen har det operativa ansvaret, och de sju strategiska utvecklingsmålen inklusive delmål och färdplaner ligger till grund.

För att lagtinget ska kunna ta sitt övergripande ansvar för agendans förverkligande lämnar landskapsregeringen vart fjärde år ett meddelande till lagtinget med en nulägesbeskrivning och avsikter om vilka åtgärder som planeras vidtas för att bidra till uppnåendet av agendans mål.

I syfte att effektivisera och strukturera upp arbetet med att förverkligandet har en rad reformer genomförts inom landskapsförvaltningen. För varje utvecklingsmål finns ett team bestående av representanter från hela det åländska samhället och huvudindikatorer har tagits fram och beslut har fattats om åtgärder för att nå målen. Digitala verktyg har tagits i bruk för att följa utvecklingen.

I landskapsförordningen om landskapsregeringens allmänna förvaltning har det intagits bestämmelser om att regeringskansliets stabsenhet ansvarar för den strategiska samhällsutvecklingen och finansavdelningen för uppföljningen av den.

Arbetsformerna och strukturerna i hållbarhetsarbetet har utvecklats i en positiv riktning men är inte ännu helt integrerat i den ordinarie verksamheten utan bedrivs delvis parallellt med ordinarie verksamhet. Det gränsöverskridande samarbetet mellan avdelningarnas byråer och enheter behöver dessutom stärkas. Det finns också skäl att analysera om avdelningarna är ändamålsenligt organiserade för att undvika dubbelarbete och oklara ansvarsroller i hållbarhetsarbetet.

En genomgång av statusen för indikatorerna visar inte på trender i önskvärd riktning och vi i utskottet anser det är tveksamt om takten är tillräcklig för att nå de strategiska utvecklingsmålen till år 2030.

Ska förverkligandet av de sju strategiska utvecklingsmålen lyckas uppnås till år 2030 krävs både bred politisk vilja och samstämmighet men även tillräckliga finansiella resurser samt lagstiftning och handlingsplaner som stöder förverkligandet.

Talman! I januari år 2022 uppdaterades det sjätte strategiska utvecklingsmålet som anger att Åland senast år 2030 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med år 2005 och ska vara klimatneutralt senast år 2035 . Det är målen som fortfarande gäller för landskapsregeringens arbete. Det är viktigt att inte skapa förvirring i målstyrningen. Åland har inte något lagstadgat ramverk som reglerar hur den politiska ledningen över tid planerar att bidra till genomförandet av de utsläppsmål som är uppsatta.

Så att utarbeta handlingsplaner med prioriterade åtgärder på såväl kort som lång sikt är nödvändigt, och de behöver beskriva vilka sektorer som ska bidra med hur stor utsläppsminskning och i vilken takt. Den klimatutredning som landskapsregeringen presenterade i början av år 2023 torde vara bidragande.

Talman! Jag går över till vatten. Enligt den senaste statusklassificeringen av våra vattenförekomster visar att inga vatten uppnår god ekologisk status, och att inre vikar och flera sjöar har sämre än måttlig status. De två mest betydande källorna till direkta åländska vattenutsläpp är enligt statistiken vatten- och jordbruket.

Det kommer att bli mycket utmanande att nå målet att allt vatten ska ha god kvalitet senast år 2030. Särskilda insatser krävs men det saknas ännu ett ramverk för att i varje vattenförekomst vidta åtgärder för att säkerställa en god ekologisk status.

Det är inte ovanligt med målkonflikter i arbetet mot hållbar utveckling att det som är gynnsamt i ett avseende inte är det i ett annat. Det kan t.ex. vara avvägningar mellan miljörelaterade och ekonomiska eller miljömässiga mål. Därför är det viktigt att målkonflikter medvetandegörs och hanteras och även diskuteras hur synergier kan maximeras. I meddelandet redogörs inte för hur eventuella målkonflikter har undvikits och hanterats i syfte att undvika suboptimeringar och målkonflikter.

På uppdrag av landskapsregeringen har Ålands statistik- och utredningsbyrå genomfört undersökningar för att mäta den sociala hållbarheten. Sammanfattningsvis är den generella mellanmänskliga tilliten stabil, förtroendet för flera institutioner och grupper har förstärkts och många har möjlighet att blomstra. Men resultaten är svagare hos grupper som har sämre förutsättningar, därför önskar utskottet att landskapsregeringen i sitt fortsatta arbete fokuserar på tillitsskapande åtgärder, eftersom tillit i så hög grad bidrar till uppnående av de strategiska utvecklingsmålen.

Talman! EU har vidtagit betydande åtgärder för att styra företagen i en hållbar riktning. I takt med att konsumenterna, men även personalen, blir mer medvetna ställer även de högre krav på företag och deras produkter och tjänster. Hållbarhet är en förutsättning för att konkurrera om och behålla kunder och personal, men det är samtidigt viktigt ett sätt för företagen att växa och stärka sin konkurrenskraft och lönsamhet. För att de åländska företagen ska kunna ställa om sin verksamhet i en hållbar riktning anser utskottet att framtagandet av hållbara affärsmodeller ytterligare behöver främjas.

Till sist lite om uppföljning och utvärdering. Utskottet vill be landskapsregeringen att överväga att inför nästa meddelande till lagtinget inkludera även underlydande myndigheters och kommunala verksamheters arbete för att bidra till förverkligandet av utvecklings– och hållbarhetsagendan.

Enligt utskottet behöver lagtinget i sin roll som övergripande ansvarig för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan regelbundet följa med hur agendan förverkligas för att kunna säkerställa att agendan förverkligas i den takt och omfattning som behövs för att nå uppsatta mål. Utskottet uppmanar lagtingets utskott att inom sina respektive ansvarsområden årligen följa upp arbetet med stöd av 54 § i arbetsordningen för Ålands lagting som stadgar att landskapsregeringen ska överlämna de utredningar och redogörelser som ett utskott begär i frågor som hör till utskottets ansvarsområden. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamoten Lindholm för ett bra anförande. Social- och miljöutskottet verkar ha arbetat bra med den här frågan. Jag fäste mig specifikt vid diskussionen om klimatpolitiken där ledamoten och utskottet slår fast att det är viktigt att landskapsregeringen och lagtinget har ett tydligt strategiskt grepp på hur man bedriver klimatpolitik. Vi från Hållbart Initiativ har ju fört fram och vi arbetade i regeringen för en klimatlag som slår fast hur man ska arbeta, inte exakt innehållet, men hur, vilka strategier som ska finnas på plats och så vidare. Jag bedömer att det från utskottets sida finns åtminstone ett stöd för tanken bakom en klimatlag och att få det strategiska arbetet på plats.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag tycker att det är självklart att man måste ha en plan för hur man ska jobba för att man ska veta om man har möjlighet att uppnå de mål som man har ställt upp. Sedan om det görs bäst med en separat klimatlag eller på annat sätt, det vill jag inte uttala mig om här och nu.

Tack, talman! Vi trycker hårt på klimatlagen därför att vi trycker på att det är viktigt att spelreglerna är klara och att spelreglerna håller över tid. De som frustar och skrockar att det spelar ingen roll med klimatlag eller det spelar ingen roll med strategier så glömmer ju att vi har ju ett politiskt ansvar också att försöka se lite längre än mandatperioden räcker. Därför är det också intressant med den här demokratiska aspekten på agendan som lyfts mer och mer nu om att det skulle vara odemokratiskt att man är politiskt överens om att man vill driva på en utveckling över tid. Det ser jag personligen som någonting väldigt märkligt. Nog måste vi som politiker, när vi tar oss an utmaningarna, kunna tänka längre än ett år eller fyra år i taget.

Tack, talman! Jag tycker att den här agendan är ganska tydlig med att vi sätter delmål till 2030, 2035 för att vi ska kunna gå i mål 2051 som är slutmålet. Då är det väldigt viktigt att vi gör uppföljningar, inte bara vart fjärde år utan oftare för att se hur vi ligger i fas och var vi eventuellt kanske till och med ligger riktigt bra till och var vi är hopplöst efter. Så att vi vet var vi ska sätta krutet. Det är liksom min bedömning av det hela. Därför välkomnar jag om det kan bli så att utskotten får sina ansvarsområden och en gång i året får en uppdatering av hur det ser ut.

Tack, herr talman! Tack viceordförande Lindholm. Vi hade en bra väldigt diskussion i utskottet kring utlåtandet om bärkraftsagendan och jag tycker att vi kunde hantera de här diskussionerna väldigt bra.

Jag ska påminna samtliga som lyssnade att 2010 när undertecknad läste Hållbar utveckling i Uppsala universitet, då var orden hållbar utveckling fortfarande mestadels någonting som diskuterades innanför de akademiska väggarna, åtminstone inte ute i samhället. Folk hade svårt att förstå vad man pratade om egentligen konkret. Vi har fortfarande kanske problem att förstå vad vi pratar om konkret. Därför är utvecklings- och hållbarhetsagendan så viktig, att vi sätter en agenda för samtalet, att vi har en samsyn och att vi har någonstans att sträva. Vi behöver utröna vad vi menar med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och hur vi får det här i praktiken att malla med våra verksamheter. Jag tycker absolut det är viktigt att vi har den.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag delar uppfattningen att vi hade bra behandling i utskottet. Till den absolut största delen så var vi i princip helt eniga om. Jag har inga synpunkter på det.

Det andra var väl ingen fråga och det behöver det inte vara. Jag bara konstaterar att vi är på det stora hela helt överens.

Tack, herr talman! Det är vi absolut och speciellt när det handlar om utvecklings- och hållbarhetsagendan så tycker jag att vi är överens, de största partierna. Vi har ett bra arbete som jag tycker att hela tiden utvecklas närmare praktik. Jag ska erkänna att i början när man hörde om utvecklings- och hållbarhetsagendan så kändes det fortfarande ganska upp i luften. Man var inte riktigt säker hur strukturerna skulle se ut och det var inte heller meningen. Men precis som man har hoppats på under arbetets gång så har den fått mer och mer markkontakt. Man börja märka att när vi pratar om de här sakerna utifrån hållbarhetsagendan och utifrån de praktiska ambitionerna, så då diskuterar vi vattenbruk på ett helt annat sätt, vi diskuterar jordbruk på ett helt annat sätt och vi diskuterar vattenfrågor. Speciellt tycker jag att det var bra att ledamoten tog upp, vilket vi också nämnde i utlåtandet, hur viktigt just det här vattenskyddet är. Det är viktigt att vi engagerar alla medborgare och att alla känner sig som en del av lösningen så att ingen känner sig utsatt att det kommer dekret uppifrån. Jag tycker vi kommer framåt hela tiden.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Så är det. Jag tycker att en av de här sakerna som vi tog upp här i vårt utlåtande är att det behöver nog tittas på hur man gör inom förvaltningen på de olika avdelningarna. Är det optimalt som det är nu? Jag är nog ganska rädd för att det är en hel del dubbelarbete som utförs och en del som inte blir utfört. Man anser att det där är inte på vårt bord, utan det är nog dom som ska göra det och dom tycker att det är de andra som ska göra det. Det behövs nog göras en översyn tror jag.

Talman! Vi står inför en mycket bisarr situation idag i lagtinget. Det här har hänt.

Landskapsregeringen kommer till lagtinget och meddelar enligt rutin om hur arbetet går med att förverkliga de åländska hållbarhetsmålen. Målen är 7 som har sina inbördes delmål som ska vara uppnådda till 2030. Statusrapporten visar att Åland är långt ifrån att uppnå sina mål. Läget är kritiskt för flera mål.

Efter att lagtinget debatterat saken, där alla partier får komma in med sina synpunkter, går ärendet över till finans- och näringsutskottet.

Först frågar finans- och näringsutskottet efter social- och miljöutskottets utlåtande. I utlåtandet beskrivs behovet av förbättrade arbetsstrukturer, nya verktyg för styrning och uppföljning, vikten av politiskt ägarskap, tillitsskapande åtgärder, tydlighet i målstyrning och strategiskt angreppssätt istället för att bara hålla på att gräva där man står och dutta. Det finns otroligt mycket matnyttigt att hämta.

Men när finans- och näringsutskottet får utlåtandet blir de uppenbart så besvikna och/eller förfärade att de inte ens vill integrera utlåtandet i sitt eget betänkande. Istället skriver de att utlåtandet “bör läsas parallellt med detta betänkande.” Jag trodde jag skulle få kaffet i vrångstrupen.

Inte nog med det. Betänkandets brister i djup och tyngd när det kommer till att analysera och diskutera de få framstegen i hållbarhetsarbetet. Man återupprepar plattityder och kommer rentav med oklara formuleringar. Vad menar utskottet med att den pågående programperioden sträcker sig från 2023-2026? Menar man mandatperiod så är det ju inte pågående utan kommande. Eller menar man någon EU-programperiod? Jag har inte hittat något sådant EU-program. Det känns helt ärligt som om man inte riktigt har orkat göra det arbete som krävs för att behandla detta ämne ordentligt.

Att regeringspartierna Centern, Moderaterna och Obundna inte tar den strategiska samhällsutvecklingen på stort allvar, det har vi vetat ett tag. Men hur har Liberalerna och Socialdemokraterna som finns representerade i utskottet bara låtit detta passera förbi? Svaret är väl egentligen att valkampanjen har viktigare än lagtinget. Det tycker jag att är slött.

Talman! Låt mig vara tydlig: Omställningen av Åland till ett hållbart samhälle är en av de mest kritiska frågorna som vårt lagting står inför. Vi behöver därför en djupgående förståelse av var vi står och var vi behöver gå. Det är bara genom att förstå våra brister och möjligheter som vi kan forma en politik som leder till verklig förändring.

Jag hade önskat att finans- och näringsutskottets skulle ha tagit åt sig kritiken som kom från ett enigt social- och miljöutskott gällande klimatmålet. Finans- och näringsutskottet försökte sig nämligen förra hösten på att vattna ur det åländska klimatmålet genom att lägga sig på en lägsta ribba enligt EU. Närmare bestämt skruva årtalet för klimatneutralitet till 2050 istället för 2035, som vårt åländska klimatmål och för övrigt det finländska klimatmålet pekar mot. Den lägsta ribban blev också vad Centern, Moderaterna och Obundna röstade för i budgetomröstningen innan jul. När lantrådet fick frågan av media varför hon inte ville att regeringen skulle rösta för ändringsförslaget om att klimatmålet skulle gälla för 2035, då menade hon att allt bara var signalpolitik. Och där avslöjade hon sig. Klimatmålen har för henne aldrig varit på riktigt. För henne var årtalen ett bingospel - uppenbarligen helt okunnig om att klimatmål grundas på omfattande vetenskapliga forskningsresultat och modeller. I det här fallet Finlands klimatpanel som består av välrenommerade experter.

Om man inte bryr sig om klimatmål, då bryr man sig inte om att göra uppföljningar. Gör man inte uppföljningar, då kan man inte justera sin politik i någon riktning. Justerar man inte sin politik, då låter vi klimatkrisen komma allt närmare oss. Och det är just det som händer, runt omkring oss, det som klimatforskarna varnat oss om, det händer just nu på vår planet. Klimatkrisen är ingen abstrakt teori, den är här och nu.

Och i lagtinget ska vi läsa social- och miljöutskottets utlåtande som är tydligt på punkten klimatmål, parallellt med finans- och näringsutskottets betänkande. Vad är det då som gäller egentligen? Vilka mål ska vi ha? Ska vi ta klimatkrisen på allvar?

Talman! I vår del av världen förbrukar vi resurser som om vi hade 3-4 jordklot. Vår överkonsumtion är inbäddad i vårt ekonomiska system. Mer konsumtion, högre BNP! Och Högre BNP är just det politiska budskap som vi blev itutade av i dagens läge.

Mitt ibland oss rusar människor in i väggen för att de jobbat häcken av sig för att de skuldsatt sig så hårt för att de ska köpa den häftigaste snurrebåten eller lyxhuset eller swimmingpoolen eller bilen eller något annat för att det är “bra för ekonomin”. Mitt ibland oss pågår verksamheter som får fortsätta att sprida gifter, släppa ut näringsämnen och skada ekosystemen för att det är “bra för tillväxten”. De senaste 50 åren har vi på global nivå för varje extra euro också ökat användningen av naturresurser.

Finans- och näringsutskottet skriver om resursförbrukningen att det är svårt att ändra på folks levnadsvanor. Vad ser man som lösning? Man nämner bara digitalisering och elektrifiering. Ingenting om vilken systemomställning som behövs för att verkligen göra skillnad. Inget om att bryta sig fri från en ekonomisk modell som bygger på att vi ska röva resurser från moder jord och sen kasta avfallet tillbaka i hennes famn.

Att det fortfarande finns så många som tror att alla världens problem bara ska lösas med ännu lite mer av ohämmad ekonomisk tillväxt. Att skolan bara är till för att producera arbetstagare. Att vårdens viktigaste uppgift bara vore att bota folk för att de snabbt ska in i arbetslivet igen. Att vi ska strö ut diverse mediciner till folk för att de ska bli av med sin ångest och oro istället för att ta itu med problemet att de blivit fångar i samhällets ekonomiska karusell.

Nej finans- och näringsutskottet, vi ska inte längre tala om en balans mellan ekonomi, sociala frågor och miljö. Då fortsätter vi bara exploatera människor och miljö för ekonomins skull, som vi alltid gjort. Vad vi ska göra är att se till att ekonomin anpassas till oss människor idag, imorgon, och till allt levande på denna planet.

För talman, det går inte ihop att säga ja till lite balans och business as usual och sedan be extremvädret att sluta. Det går inte ihop att vägra lagstifta om utsläppsbegränsningar till Östersjön och sedan säga att alla barn ska få bada i Östersjön. Det går inte ihop att fortsätta uppmana folk att överkonsumera och sedan tro att den psykiska ohälsan bara ska minska. Det går inte längre att vara slappa när det gäller att säkra en hållbar framtid för Åland. Det här lagtinget har ett ansvar gentemot våra medborgare och de kommande medborgarna att agera kraftfullt och beslutsamt. Vi måste sätta upp ambitiösa mål och sträva efter att uppnå dem. Vi måste se över våra politiska beslut och se till att de är i linje med vår gemensamma strävan.

Under mina år i Ålands lagting har jag tagit alla chanser för att driva på en omställningspolitik där Åland ska blir bäst först istället för att vara sämst sist. Jag vet så klart att flera av er ärade lagtingskollegor också försöker. Men hittills har vi tillsammans försökt alldeles för lite.

Jag tänkte först föreslå en återremiss till finans- och näringsutskottet, men antalet plenum kvar är alldeles för få. Jag lämnar därför i stället in ett ändringsförslag till finans- och näringsutskottet betänkande och dess motivering som gör en grundlig förbättring. Nämligen att betänkandets första två meningar blir en enligt följande: "Utskottet har inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet som finans- och näringsutskottet omfattar. Inte läsa parallellt.

Det var så det var utdelat, exakt så som jag läste. För att alla ska ha tid att fundera på det här förslaget så vill jag begära bordläggning till fredagen den 22 september.

Talman! Om det är något som ger mig hopp är det ändå det att fler inser att hållbarhet inte längre kan vara en valmöjlighet, utan är en absolut nödvändighet. Det är fler som förstår vad som håller på att hända runtom oss och att vi är medspelare. Det är fler som håller med om att vi måste vara föregångare i att främja social rättvisa och ekonomisk utveckling på ett sätt som inte hotar vår planets resurser.

Ärade kollegor, låt oss komma ihåg att hållbarhet inte är en utmaning som kan skjutas upp till morgondagen. Tiden är nu och vi måste agera. Vi kan inte tillåta oss att slösa bort denna möjlighet att forma en bättre och mer hållbar framtid för vår ögrupp och våra barnbarn. Tack, talman!

Tack, talman! Det här anförandet ställer ju vissa frågor. Jag skulle vilja ha svar på vissa frågor. Hur stor del av växthusgaserna globalt släpps ut på Åland? Hur ska vi kunna minska dem utan att konsumera mera? Det framgår ju av anförandet att ledamoten är emot en ökad konsumtion och absolut inte vill öka användningen av naturens resurser. Hur ska vi kunna uppnå de här målen utan att konsumera mera?

Talman! I klimatarbete så räknas alla ton. Allt vad vi kan göra är hemåt. Vi kan inte längre skylla på att det alltid är någon annan som ska göra någonting någon annanstans, någon annan gång. Utan det är vi med vårt självstyre som faktiskt har ett sådant ansvar. Vi i Hållbart Initiativ vill och vi har alltid velat ha en ekonomi som bygger på de planetära gränserna, det vill säga att vår konsumtion och vår levnadsstandard anpassas till vad naturen tål. I dag har vi en levnadsstandard där, om alla skulle vara som oss, vi förbrukar resurser som om vi hade 3 till 4 planeter. Det är inte hållbart. Vi måste konsumera på ett helt annat sätt. Vi måste konsumera mindre. Vi behöver också tänka på det som egentligen ger oss lycka och välgång i livet och det är inte materiella ting.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag känner fortfarande inte att jag fick svar på frågan om hur vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser på Åland utan att konsumera mera och utan att öka användningen av naturens resurser. Självklart ska man inte alltid bara skylla alla problem på andra, men man måste ändå göra någon form av avvägning hur många ton man kan släppa ut, till vilken form av uppoffring.

Ledamoten nämnde även en helt annan ekonomisk modell i sitt anförande. Den låter ju lite intressant, den skulle jag vilja höra mera om.

Talman! Med dagens ekonomiska modell, som bygger på ohämmad ekonomisk tillväxt där tillväxt är det allena saliggörande så har vi på Åland en situation där vi per capita släpper ut ungefär åtta ton koldioxidekvivalenter årligen. Vi borde gå ner till 1,5. Det är så det ser ut. Vi kan göra det genom att minska vår konsumtion och genom att avbryta användningen av fossila bränslen. V kan göra mycket, mycket mer för att också se till att våra offentliga verksamheter styr mot det, till exempel genom kollektivtrafik, livsmedelsproduktion och inom alla sektorer. Den här politiken måste finnas strategiskt inom alla sektorer. Det är vår mening att detta arbete går för långsamt. Därför höll jag det här anförande och sade att för att få en systemomställning så måste vi ta det strategiska greppet över samhällsutvecklingen, det har vi inte gjort och det måste vi göra.

Tack, talman! Även om ledamoten Holmström har en viss tendens att skriva oss andra på näsan och också kanske slå in någon öppen dörr då och då, så vill jag säga att den förändring som ledamoten föreslår i betänkandet så stöder jag. Jag uppfattade till och med att det var det som var utskottets avsikt att säga. Det här handlar mera om en nyans i språkbruket som jag inte har någonting alls emot att ändra.

Däremot om man ska värdera vad som är viktigare att göra just precis nu, i en ganska stressig tillvaro, så är det viktigare vad som händer och hur nästa lagting ser ut än att vi ägnar jättemånga timmar åt ett betänkande om ett meddelande. Skulle det handla om konkret lagstiftning som på ett tydligt sätt förändrar (… taltiden slut).

Talman! Det som jag pratar om är kulturförändring. Hur ser vi på de olika lagar som kommer framför oss? Det är inte i en lag som vi kommer att göra den här systemomställningen, det är inte i två lagar utan det är i alla lagar och beslut som vi fattar på politisk nivå. Därför tycker jag att den här frågan är viktig. För när annars har man tid att diskutera ett nytt sätt att se på samhällsutvecklingen, om inte när det kommer ett meddelande från landskapsregeringen till lagtinget? Vi har haft gott om tid på oss att bereda dessa frågor och ha in höranden, diskutera med varandra och diskutera inom partierna. Och nu kommer det så här just inför ett val. Det är kanske för att det finns en vilja att tysta ner en sådan här diskussion för att man kanske inte har svar från vissa partier. Eller så är det bara så att det är en oplanerad tidsbrist. Hur det än är så är det väldigt tragiskt. Den här debatten måste föras.

Jag håller med om att den här debatten behöver föras. Jag tycker att vi har fört den i väldigt stor utsträckning i det här rummet. Jag tror att vi är överens ledamoten Holmström och jag att det är oerhört viktigt och kanske ännu viktigare att den här diskussionen förs utanför den här salen. Det är därför som jag inte förstår till exempel ledamoten Egelands eller Obunden Samlings förakt för bärkrafts- och hållbarhetsarbetet.

Det är den demokratiska dialogen, mötena mellan människor, rapporter och workshopar, där människor diskuterar viktiga prioriteringar för framtiden, som kommer att styra hur politiken förs och vilka partier och ledamöter som står här under de kommande åren.

Jag vill också passa på att säga att jag kommer att sakna ledamoten Holmströms engagemang och djupa kunskap på det här området.

Med medvetenhet om att det här faktiskt är ett av mina sista anföranden så ville jag också ta tillfället i akt i den här debatten och säga att vi inte har gjort tillräckligt. Vi behöver fler sådana här debatter. Vi behöver ha fler debatter ute i samhället. Medborgardialog? Självklart. Vi behöver förankra den här utvecklings- och hållbarhetsagendan på ett helt annat sätt hos flera partier, men särskilt ett.

För utan en långsiktighet i de här frågorna så kommer vi ingenstans. Då blir det en hattande politik. Det blir hit och dit och stora investeringar kan komma att riskeras.

Jag tycker att det är viktigt att lagtinget tar till sig den här debatten, att lagtinget funderar på vad som har sagts inför fredagens omröstning eftersom jag hoppas att en bordläggning också kommer att understödas.

Tack, talman! Ledamot Holmström, jag har nog heller inget problem att tillmötesgå det ändringsförslaget som ledamot Holmström har lämnat in. Det är absolut inget problem. Precis som min kollega Fellman sade, och som jag också lyfte i mitt anförande, så är det nog en tolkningsfråga hur man väljer att läsa in betänkandet. Det var inte meningen att på något sätt exkludera och sätta finans- och näringsutskottet på någon sorts piedestal jämfört med social- och miljöutskottet i den här frågan.

Tittar man tillbaka på den här mandatperioden så har finans- och näringsutskottet gjort väldigt många goda saker för klimat och miljö. Vi har haft två öppna höranden kring vindkraft och det har gjorts två studiebesök kring vindkraft. Det är bara att titta på budgetbetänkandena, vi har varit väldigt tydliga och, som jag tycker, det har varit väldigt bra skrivningar kring miljö och klimat i alla budgetar där det har funnits möjlighet. Det råder inget tvivel om att finans- och näringsutskottet har varit ett grönt utskott den här perioden.

Talman! Jag kan också komma på många exempel där finans- och näringsutskottet inte har varit grönt och det kanske mina ändringsförslag och reservationer har vittnat om.

Det som den här debatten egentligen handlar om är ju det övergripande politiska ansvaret som vi har här i att kravställa på dem som sitter där i landskapsregeringen. Vi ska kravställa och sätta tydliga beställningar på lagstiftning, på beslut och finansiering för projekt och investeringar som vi behöver göra för att ta steg framåt i förverkligandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Och när vi får rapporter om att det inte är tillräckligt då måste vi justera den politiken, då måste vi göra någonting radikalt annorlunda. Det finns partier som ifrågasätter det, som att vi inte ska sätta någon resurs alls på att utvärdera eller att följa upp, för att de här frågorna inte är viktiga. Därför är det viktigt att vi står här och säger att det här är ett samhällskontrakt vi värderar.

Tack, talman! Jag har blivit lite mindre naiv, för jag har alltid tänkt att det som står i ett betänkande kommer att lydas till punkt och pricka. Så är ju inte verkligheten och det är väl inte så i något parlament.

I ljuset av detta så är det lite märkligt också att Hållbart Initiativ valde att lämna landskapsregeringen där man verkligen hade ett inflytande att påverka. Visst kan ju lagtinget påverka och visst kan man påverka via ett budgetbetänkande eller via ett betänkande om ett lagförslag, men det är ganska lite. Den verkliga makten sitter ju i landskapsregeringen. Så på något sätt slår ledamot Holmström in en öppen dörr tycker jag, för ni hade ju den makten men ni valde att inte bibehålla den.

Talman! Då kan jag ytterligare tillkännage det som kanske har varit otydligt för ledamoten Holmberg. Det skulle vara under vår värdighet att ge legitimitet till en landskapsregering som på ett så uppenbart sätt inte tar klimatfrågan på allvar.

Ledamoten håller sin vana trogen ett anförande mot marknadsekonomi och det är vi vana med vid det här laget. Ledamoten har ju faktiskt stöd i sina tankar när man tittar hur man agerar i Bryssel. Det kommer hela tiden nya krav och regleringar på hur vi ska förhålla oss och leva våra liv här uppe i Norden och överlag i Europa. De regleringarna som man håller på med nu - senaste har vi haft diskussion om utsläppsrätter - de försämrar allvarligt europeiska företags konkurrenskraft i världsekonomin. Det kommer att leda till att vårt välstånd sjunker. Jag vill ändå påstå att det som ledamoten sade, så vi är på väg ditåt. Vi kommer att ångra oss bittert den dagen vi är där. Då kommer vi kanske att fundera lite hur smart det är att gå före, för det betyder konkurrensnackdelar för våra företag och det kommer vi alla att lida för.

Talman! Jag vet inte i vilket universum som minister Wikström har befunnit sig i? Tittar vi på Hagasamarbetet och tittar vi på de stora företagsnätverken så säger de en sak; är man först så vinner man konkurrensfördelar. Man är ut först med en hållbar affärsmodell och vinner nya segment på marknaden. Man kan innovera, göra någonting nytt och skapa förändring som minskar slitaget på miljön och som också ökar avkastningen till de investerare som har satsat på de hållbara affärsmodellerna. Är vi sämst och sist på Åland? Kommer vi att behöva betala skjortan för att uppnå EU-kraven angående cirkulär ekonomi, klimat och vatten? Det är just det som vi kommer att göra om vi ser Obunden samling fortfarande vid makten.

Tack, herr talman! Vi får väl se här om några år vad som händer helt enkelt. Vi kan inte avgöra den frågan idag.

Jag fortsätter på spåret om marknadsekonomi, för det är också den som har tagit fram alla nya klimatsmarta lösningar, precis det som ledamot var inne på när han pratade om företagen och hur mycket de ska jobba. Det bygger alltihop på tillväxt. Ledamot Egeland var inne på det här tidigare, vad är alternativet till tillväxt? Det är så som våra ekonomier ser ut idag, förutom några få stater som har vänt sig från det här och för dem går det inte alls bra. Välståndet är väldigt lågt i de staterna förstås. De lever säkert mer hållbart förstås, som ledamoten vill. Är det dit som vi är på väg, till något slags Kuba, Nordkorea eller jag vet inte riktigt vad ledamot vill med det här?

Talman! Jag tror på marknadsekonomi, men inte utan begränsningar. Det behövs en aktiv politisk styrning för att nå hållbarhetsmål. Det är ingenting som man bara kan vänta och se. Det är politiker som sätter spelregler, långsiktiga spelregler så att företag vet och investerare vet vad framtiden kommer att innebära, så att de inte investerar i fel saker. Att de inte investerar i fossil infrastruktur som sedan senare kommer vara en förlustaffär när förändringar i regelverk sker. Jag tror på piska och morot. Jag tror på lagstiftning. Jag tror på stöd. Det är just det som vi behöver bli bättre på här, att forma om den ekonomiska verksamheten på Åland så att den anpassas till människor och miljö. Det har vi möjlighet att göra med vårt självstyrelse, men den möjligheten har vi inte alltid tagit.

Tack, herr talman! Det var faktiskt intressant. Mina två punkter som jag vill lyfta är lite kopplat till den här replikväxlingarna men det är riktat till anförandet.

Det första är att påminna om att det här är inte high fly drömmar till höger och vänster. Det handlar å ena sidan om självstyrelsen, vilket är någonting vi inte bara har när vi tycker att det är roligt, utan också när vi måste ta ansvar över sådant som ingen annan kommer att ta vårt ansvar för att lösa, t.ex. att minska våra åländska utsläpp.

Det andra är kopplingen till vad som är ekonomiskt smart, vilket blir mer och mer tydligt. Sjukskrivningarna behöver vi minska, annars är det ju dyrt. Det hör till hållbarhetsagendan. Vi måste minska beroendet av konstgödsel därför att det är en osäkerhet för vår självförsörjning och det blir dyrt om vi inte gör det. Vi måste ta fram en plan för att byta ut de fossildrivna färjorna vi har, annars blir det dyrt. Så det hänger ju i allra högsta grad också ihop med hur vi gör saker strategiskt och kostnadseffektivt.

Talman! Min kollega ledamoten Röblom replikerade mig för första gången, tack för det!

Ledamoten Röblom beskrev att i område efter område ger en saktfärdig hållbarhetspolitik stora kostnader för framtiden. Man rullar en snöboll framför sig och den politiken måste upphöra.

Tack, talman! Det som Hållbart Initiativ jobbar hårt för är att den här utvecklingen som vi driver på också ska vara trygg förstås för ålänningarna. Ska det göras på ett tryggt och kontrollerat sätt så måste det göras med ett strategiskt arbete och inte med "hipp och hattifnattande"och att släppa ansvaret för skärgårdstrafiken mitt i allt i slutet av en mandatperiod och så vidare. Det måste finnas en långsiktighet. Trygghet är också ett viktigt ord i det här.

Utöver det så vill jag stöda bordläggningen och naturligtvis stöda Holmströms ändringsförslag.

Talman! Det finns många exempel som man kan lyfta fram. Det är socioekonomiskt oansvarigt att inte fatta hållbara beslut idag. Vad gäller skärgårdstrafiken t.ex. som också nämns, om EU kommer med nya regleringar som minskar på bruttodräktigheten för företag som är en del av ETS, då mitt i allt så måste vi betala en hel del pengar om vi inte har ställt om skärgårdstrafiken till ett visst datum. Det här är i görningen. I område efter område; klimatområdet, cirkulär ekonomi och inom vattenområdet, så är detta något att vänta. Ska vi ta kostnaderna nu som är mindre eller ska vi ta dem i framtiden när det blir otroligt dyrt för att vi i snabb takt måste uppnå kraven för att inte annars få böter? Det är det som är frågan.

Ledamoten Holmström konstaterade mycket riktigt att lycka och välgång inte är avhängigt god ekonomi, det behövs inte materiella ting för det. Det är naturligtvis helt riktigt. Lycka och välgång här i livet är också att tillsammans försöka åstadkomma förändring.

Ledamoten talade om piska och morot. Jag kanske tycker att det blev ganska mycket piska just den här gången och det hör väl till spelets regler gissar jag. Det ska vara showbusiness så här före valet.

Jag vill dock ändå påminna om att det här lagtinget har faktiskt väldigt seriöst arbetat för större hållbarhet på Åland. Nästan på dagen för nio år sedan så antog ett enhälligt lagting det hållbarhetsmeddelande som mynnade ut i bland annat bärkraftsarbetet, vilket har varit väldigt bra.

Talman! Först vill jag bara konstatera att det här är ingen showbusiness för mig. Det här är seriöst. Jag har de här åsikterna. Jag vet att jag är en del av ett parti som driver på de här frågorna. Om vi ska vara helt transparenta så har jag klippt och klistrat från mitt första anförande här i lagtinget, till det anförande som jag höll. Vi håller linjen. Jag håller linjen. Det är ingenting som är nytt.

Vad gäller sedan det beslut som fattades av lagtinget så var ju det såklart ett väldigt framstående beslut. Två lagting, två parlamentariska församlingar har fattat sådana beslut. Det är inte det som det här handlar om. Det handlar om implementeringen, om att vi faktiskt ska vidta beslut som leder till den strävan som det här lagtinget en gång har fattat, och att vi gör det över mandatperioder. Det är det som det här samhällskontraktet också förutsätter av oss, att vi utvärderar och gör något (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att det är rimligt att begripa att förändring ibland sker långsamt, men den sker. Och det som startade för nio år sedan var faktiskt ett initiativ som drevs av landskapsregeringen, den dåvarande och finans- och näringsutskottet som har hållit i den här frågan längs med vägen och har hanterat ärendet många, många gånger.

Den här gången valde vi, för att man skulle bredda synen på det hela, att begära ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Att formuleringen blev som den blev i betänkandet, det var ett misstag. Hela andemeningen i betänkandet var att man skulle luta sig mot social- och miljöutskottets utlåtande, av det enkla skälet att nu var det dags för ett annat perspektiv på hållbarhetsarbetet. Då inkluderar man fler. Ska vi lyckas göra Åland hållbart så räcker det inte bara med piskor utan då måste man faktiskt försöka samarbeta. (… taltiden slut).

Talman! Låt oss då samarbeta med att rätta till detta misstag och rösta för det ändringsförslag som jag nu har lyft och som jag hoppas att blir bordlagt till fredag då fler också finns med i salen.

Tack, herr talman! Kort och koncist, jag vill stöda bordläggningen och bordläggningstiden.

Ärendet bordläggs eftersom lagtingsledamot Holmström, understödd av lagtingsledamot Påvals, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 22 september. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden. Ärendet är bordlagt till den 22 september 2023.