Enda behandling

Ny djurskyddslag MI 1/2019-2020

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! Jag vill börja med att på utskottets vägnar tacka initiativtagarna till medborgarinitiativet för det arbete ni har lagt ner, och tack också till alla er som tagit er tid att skriva på initiativet. Jag hoppas att ni inspirerar andra att visa att man kan faktiskt göra skillnad!

    Gällande djurskyddslag är otillräcklig och föråldrad och ger för stora utrymmen för tolkning. Så visst finns det behov av en ny, bra och modern djurskyddslagstiftning, det är social- och miljöutskottet helt överens med undertecknarna till medborgarinitiativet om.

    Skrivningar om djurens välmående och djurskydd finns i det liggande regeringsprogrammet. Utskottet önskar att det i den nya lagen flyttas fokus från det traditionella djurskyddet till ett främjande av djurvälfärd och där det finns mera djurtypiska bestämmelser som är tydliga. Utskottet har konstaterat att landskapsregeringen kommer att börja lagstiftningsarbetet efter sommaren genom att först tillsätta en sakkunniggrupp eller -grupper för att utarbeta förslag till ny lagstiftning på området. Efter att det finns ett lagförslag ser vi i social- och miljöutskottet fram emot en behandling av detta i vårt utskott.

    Så från social- och miljöutskottet föreslår vi att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utarbeta en ny lagstiftning om djurvälfärd. Tack, talman.


  • Talman! Jag vill bara replikera och säga jag tycker att det är ett väldigt bra, positivt och det är en enig behandling av medborgarinitiativet. Jag tror att det här är en mycket viktig lag. Natur, miljö och djur är synnerligen viktiga för ålänningarna, inte bara Östersjöns tillstånd och status utan ålänningarna spikar ådtak och sätter upp holkar. Många har nu också bikupor. Jag tror att det här är väldigt viktigt. Med lite god tur kanske vi får behandla en ny djurskyddslag nästa vår.


  • Tack, talman! Jag håller absolut med ledamot Sjögren om detta. Det finns ett riktigt stort allmänintresse om djur och djurskydd. Jag hoppas att landskapsregering tar tillvara det intresset och viljan att vara med och förbättra för djuren. Det hoppas jag.


  • Talman! Det är väldigt viktigt att man har sakkunniga med i det här arbetet. Jag tycker också att det är väldigt positivt, och det visar också på att utvecklingen går framåt när man också diskuterar både medborgarinitiativet och i utskottets betänkande om att främja djurens välfärd. Det är helt klart en sak som visar på samhällsutvecklingen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 15:00

    Talman! Social- och miljöutskottet har behandlat medborgarinitiativet om ny djurskyddslag. Vårt betänkande är i sak ingen ”kioskvältare”, för vi instämmer och konstaterar att en ny djurskyddslag är på gång och är en av åtgärderna i det nu gällande regeringsprogrammet "Tillsammans för Åland".

    Den som vill dissekera fram politiska nyheter kan dock notera betydelseförskjutningen från ”djurskydd” till ”djurvälfärd”. Utskottet anser att lagstiftningen bör utgå från aktuell vetenskaplig kunskap om djurens välbefinnande och lagens tyngdpunkt förskjutas från traditionellt djurskydd till främjande av djurvälfärd. Ett skifte av fokus behövs med tanke på skyddandet av djur mot onödig smärta och onödigt lidande till främjande av djurvälfärd. Det innebär att djur även ska ges möjlighet att tillfredsställa sitt arttypiska beteende, vilket i lagstiftningen troligtvis kommer att innebära mera djurspecifika bestämmelser i större omfattning än idag.

    Detta är politiskt viktiga målsättningar - vi bör kunna ge också djuren världens bästa vardag. Utskottet föreslår att ny lagstiftning på området utarbetas med beaktande av den lag om djurvälfärd som är under utarbetning i Finland. Och det är kanske här som det börjar bli intressant. För vi vet att det kommer snart en djurskyddslag från Finland som har beretts i många år. När den väl har presenterats så ställs landskapsregeringen inför ett mycket konkret, möjligen också delikat, vägval: Ska vi ha en helt egen åländsk djurskyddslag med djur- och artspecifika bestämmelser, framtagen av en åländsk expertgrupp som känner den åländska vardagen bäst? Eller ska vi ha en blankettlag, eftersom de åländska djuren i stort har samma behov som på annat håll i världen? Eller kommer vi att tycka att den finländska lagen är på tok för detaljerad och helt verklighetsfrämmande? Det vägvalet är det som kommer att bli det riktigt intressanta, för det är dessutom intimt förknippat med politiska värderingar om djurskyddet.

    För egen del är det mycket svårt att säga, jag skulle rentav säga att det kanske till och med vore lite ansvarslöst att idag slå fast att det är en helt egen lag eller att det är en blankettlag som vi måste ha. Men vi kan med säkerhet notera att en helt egen lag förutsätter en arbetstid på uppskattningsvis två år, om vi går in för att ha sektionsvisa tjänstemannaarbetsgrupper, sedvanlig remissrunda, lagberedningsresurser och förankring. Har vi politiska nerver nog att vänta i två år på en ny lag om djurvälfärd? Har vi is i magen nog att prioritera bort annat angeläget och akut som behöver lagbereds till förmån för detta? Jag tror att var och en själv inser svaret. Tack för ordet.


  • Tack, fru talman! Om man ska ha en egen lag eller en blankettlag är den eviga frågan. Det får vi återkomma till när vi ska ta ställning till det.

    Jag utgår ifrån att den lagstiftning som råder i Europa kommer att vara anpassad för ganska storskaliga förhållanden. Om en sådan situation skulle uppstå, ledamoten Valve, att vi kopierar den finska lagstiftningen som är en kopia av olika EU-direktiv så finns det ingen möjlighet mera att driva en småskalig djurhållning på Åland. Är ledamoten Valve då inne för att man ska ha en egen lag eller ska man också låta den traditionella näringen gå i graven på samma sätt som fisket ganska långt har gjort redan?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:04

    Tack, talman! Till ledamoten Eriksson kan jag säga att problemet med den här debatten är att den till mycket stora delar blir spekulativ, eftersom vi inte känner till hur den finländska djurskyddslagen kommer att se ut. Lagen kommer till stora delar att bli gällande direkt på Åland, oberoende vad vi tycker om det.

    Jag tror inte att någon i den här salen vill att någon näring på Åland ska gå i graven. Tvärtom så har jag upprepade gånger hört att vi ska skapa de förutsättningar som behövs för att man ska kunna bedriva också djurhållningsnäring på Åland, med betoning på att vi ska ha ett modernt djurskydd och världens bästa djurvälfärd.


  • Absolut är det så. Jag tror faktiskt att jag vågar påstå att vi har en relativt småskalig och god djurhållning här på Åland. Sedan finns det alltid, inom alla verksamhetsformer, sådana som inte riktigt håller sig till reglerna, sådana som kanske borde hålla på med något annat och det är ofta de fallen som blir väldigt, väldigt uppmärksammade i media. Media drivs av det som är negativt och som man kan göra någonting av. Det lyfts ju aldrig fram någonting som fungerar väldigt bra.

    Men jag vill upprepa min konkreta fråga. Skulle man hamna i en sådan situation, att man inte tänker själv och inte har en egen åländsk lagstiftning,och att den småskaliga åländska djurhållningen inte skulle kunna fortsätta, är ledamoten Valve då inne för att man ska ha en egen lag eller inte? Oavsett hur spekulativt det är så försöker jag ställa en rak fråga.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:05

    Jag tycker ledamoten Erikssons fråga är märklig, för nog är vi alla i denna sal besjälade av att ha ett gott djurskydd. Den fråga som ledamoten ställde är ju faktiskt väldigt svår att besvara innan vi överhuvudtaget vet förutsättningarna, åtminstone är det så för undertecknad.


  • Talman! Som sagt var, det blir spekulationer här nu. Liberalerna är som vanligt inne för en pragmatisk hållning. Om det finns ett gediget basunderlag på en ny rikslagstiftning så tycker vi, precis som utskottets ordförande Söderlund sade här i media, att då kan det vara var ryggraden plus att vi förstås ska ålandifiera den om behov finns. Sedan är vi förstås ålagda att implementera direktiv, det kommer vi inte undan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:06

    Så är det i och för sig. Om landskapsregeringen direkt kan konstatera att här har vi en vettig lag, den är väl bearbetad och den funkar för de specifika åländska förhållandena, så i ett sådant fall är det lätt att hålla med ledamoten Sjögren.

    I någon slags gråzon kunde man tänka sig att vi antar en ramlag där vi i huvudsak instämmer med den kommande lagen om djurens välfärd, men att vi antar några kompletterande avvikande bestämmelser inom de ställen där vi har befogenhet. Det finns ju alla möjligheter.


  • Tack, fru talman! Utskottet, som undertecknad och ledamoten sitter i, erfor ju att djurskyddet på Åland är bra, dock inte på grund av att lagstiftningen är modern, uppdaterad och bra, utan för att vi har professionella tjänstemän och ansvarsfulla djurägare som samarbetar i mångt och mycket för djurens välfärd redan idag.

    Vi behöver nog fokusera på att lagen ska anpassas i dagens verkliga djurskydd som i mångt och mycket är bättre än i många områden runt om oss.

    Jag tror att det ändå är viktigt, precis som ledamoten Valve säger, att vi behöver avvakta kring beslut om vi ska ha en egen lag eller ta en blankettlag. Det finns delar även från svensk lagstiftning som kan vara applicerbara på Åland. Vi behöver ändå anpassa oss efter verkligheten framför att anpassa oss efter finsk lagstiftning. Vi kanske behöver avvakta med den saken.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:08

    Jag tycker att ledamoten Påvals ger en rättvis bild av hur det funkar. Utskottet konstaterar i sitt betänkande att rent operativt har vi ett väl fungerande djurskydd idag. Men vi har också noterat att det finns en saknad efter mera konkreta besked om vad som gäller och anvisningar för tjänstemän som ska verkställa djurskyddslagen. I ett normativ hänseende finns det saker att förbättra. Det tycker jag att är väldigt viktigt att vi tar fasta på i betänkandet.


  • Tack, talman! Inledningsvis sade ledamoten Valve att detta betänkande kanske inte är någon kioskvältare. Jag tycker det var en ganska bra beskrivning. Jag tror att det lite fanns den uppfattningen från allmänheten att nu ska utskottet komma och berätta var skåpet ska stå. Men för att förtydliga så är ju inte det utskottets uppgift, utan det är landskapsregering som kommer med ett lagförslag - jag försökte lite få fram det - och sedan tar vi i utskottet ställning till om det är bra eller inte.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:10

    Tack till utskottsordförande Söderlund för det klargörandet.

    Jag minns från studietiden i Åbo då en av mina studiekollegor gjorde en magisteruppsats på detta ämne. Det handlade om åländska djurs djurskydd. En av slutsatserna var att åländska kossor har sämre djurskydd än vad de har i riket. Min tanke då var att så här kan man ju inte ha det. Det här var i och för sig länge sedan, det var 2006. Jag har ägnat en del möda åt att söka fram den här uppsatsen för att se om den fortfarande har relevans, men jag har tyvärr inte lyckats med det. Men det bör ju vara så att alla åländska kor har minst samma rättsskydd som man har i övriga Norden och helst också bättre.


  • Tack, talman! Diskussionen som har uppstått, om att ha en egen åländsk lag eller en blankettlag eller vilken väg man väljer, den har ju ledamot Valve - som tidigare minister - erfarenhet av från förra landskapsregeringen angående hur man väljer. Ibland väljer man si och ibland väljer man så och det får vi återkomma till. Det är ju också en viktig fråga när det gäller vilken väg landskapsregering tar.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:11

    Jo så är det, ledamoten Söderlund. I min värld så är det här en slags evighetslagstiftning. Den här lagen bereddes så länge som jag var minister i Ålands landskapsregering, under de sex åren som jag var där så bereddes den hela tiden. Den hör lite till samma kategori som mentalvårdslagen och missbrukslagen som har beretts i åratal. Världen håller andan och väntar på att det ska komma ett resultat. Men nu har vi förstått att indikationerna på att det kommer ett resultat under hösten är hyfsade, och det tror jag att är viktigt också för den åländska samhällsutvecklingen att vi kommer vidare med den här frågan.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det här är väl kanske en juridisk bedömning som de flesta lagar ändå hamnar under. Har vi tiden, har lagberedningen tiden? Har vi råd, har vi ekonomiskt råd att tillverka en egen lag? Har vi råd att vänta eller har djuren råd att vänta? Det är en annan aspekt. Det måste väl konsekvensbedömas.

    Sett i ljuset av övriga lagar som är i röret så är det någonting som där och då måste tas omhand på det sättet. Jag vet inte, jag tycker kanske lite att det är att slå upp en öppen dörr just nu. Är landskapsregeringen där just nu i den frågeställningen? Ja, svaret är kanske ja. Men det är väl ändå landskapsregeringen som ska göra den bedömningen. Vi i oppositionen har i alla fall ingen koll på hur belastningen är på lagberedningen just nu.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:13

    Tack för en mycket bra replik ledamoten Holmberg. Har vi råd, har vi tid? Det är den eviga frågan.

    Vad gäller polislagstiftning så är svaret för undertecknad fullkomligt glasklart. Vi har inte råd. Vi har inte tid. Vi kan inte låta det kosta på vårt anseende att det är oklart vad som gäller i fråga om teleavlyssning och liknande frågor. Det måste råda tydlighet här.

    Vad gäller det här lagförslaget - och det har jag sagt nästan till döds från den här talarstolen - så är det svårt att säga i detta skede, för vi har inte hela bilden. Jag vet att landskapsregeringen har fiskat efter detaljer, men det har kommit ut väldigt lite om hur lagstiftningen ser ut. Därför är det också väldigt svårt att ta ställning specifikt. Men generellt så tror jag att det skulle vara bra för vårt brand inom turismen och besöksnäringen om vi kunde visa på ett visst mått av progressivitet inom det här området, att vi kan visa att vi förstår saker lite på ett annat sätt här och att vi ligger i Nordens framkant. Jag hoppas att det är den här ambitionen som skulle vägleda arbetet framåt.


  • Tack, talman! Precis. Då kan ju rent hypotetiskt en viss lokal blankettlagstiftning kanske vara en väg att gå.

    I ljuset av pandemin, i ljuset av vår ekonomi och den lågkonjunktur som vi ändå befinner oss i rent ekonomiskt så tror jag att det är en ganska viktig fråga att ställa sig speciellt för landskapsregeringen; var går gränsen? Var ska vi utnyttja vår självstyrelse och skapa egna lagar? Var ska vi dra nytta av blankettlagstiftning? Det handlar också i mångt och mycket om ekonomi. Vill man göra undantag och vill man stå lite mer på egna ben rent juridiskt så är det oftast kostnadsdrivande, det är min syn på saken.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:15

    Talman! Jag minns landskapsreformen - också kallad sotereformen här i salen - som i ett skede var på ungefär tusen sidor, så här hög, och man kunde konstatera att detaljrikedomen i den lagstiftningen var hög. Till detta finns flera olika förklaringar, dels finns det från lagstiftarens sida en viss räddhågsenhet förhållande till grundlagsutskottet, att man vill verkligen reglera allting som har med medborgarens fri- och rättigheter i lag och inte i förordning. Det kan vara politiska skiljaktigheter som gör att man vill skriva in allting i detalj precis vad som gäller. Men trenden är helt klar; vi går mot en mer detaljerad lagstiftning. Det bekymrar mig lite ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv för vi hamnar precis i skärningspunkten mellan vad vi vill uppnå och vilka resurser som fordras till det.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 15:16

    Talman! Från Centerns lagtingsgrupp och från social- och miljöutskottet vill vi tacka för behandlingen av medborgarinitiativet. Vi vill ännu en gång säga tack till de tusen personer som lämnat in initiativet till en ny djurskyddslag.

    Åländsk Center vill också att Åland ska vara progressivt gällande ett gott djurskydd och i regeringsprogrammet "Tillsammans för Åland" finns skrivningar som understöder en översikt av nuvarande lag.

    Konkurrensen från den globala marknaden har blivit allt hårdare inom livsmedelsproduktionen. Att välja åländska produkter är delvis ett etiskt val och konsumenterna måste vara beredda att betala prislappen för vad ett djurskydd kostar.

    Vi har diskuterat djurskyddslagen fram och tillbaka och hur den ska upprättas och så vidare. Skulle vi upprätta en alldeles för sträng djurskyddslag i förhållande till närliggande regioner, alltså Sverige och Finland, så finns det också en risk att man väljer produkter från andra ställen så att vi idag inte få ha kvar betande djur kvar på Åland. Det gäller hela tiden att hitta balansen.

    Jag tycker också att det är viktigt att påpeka att för att öka kunskapen om djurhållningen inom framförallt livsmedelsproduktionen och lantbruket så är kontinuerlig kommunikation och information väldigt viktig. Det är någonting som man inte får glömma bort i de här sammanhangen. Vi måste också berätta och vara stolta över den produktion vi har på Åland och få folk att faktiskt förstå mervärdet av de produkter vi producerar.

    Centerns lagtingsgrupp tycker att vi ska börja jobba med den här. Lika som i närliggande regioner så behövs en fungerande och modern lagstiftning inom djurskyddet.

    Det blir riktigt bra med en sakkunnig arbetsgrupp som tillsätts från hösten. Det är en bra början av revideringen. Jag får tacka så mycket för behandlingen och tack alla tusen personer som lämnat in medborgarinitiativet! Tack, talman.


  • Talman! Tack ledamot Liz Mattsson. Ledamot Mattsson hänvisade till skrivningarna i regeringsprogrammet om att det här arbete ska göras under den här mandatperioden. Det är bra.

    Vi kunde höra tidigare idag, här under frågestunden, att just regeringsprogrammet är under revidering. Finns det någon risk att just den här lagen hamnar nedåt i prioriteringslistan?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 15:19

    Vi har ju mycket att ta tag i på grund av den situation som råder. Risken kan inte jag bedöma här och nu, men jag kommer själv att arbeta för att djurskyddslagen kommer att prioriteras och, som sagt, att den här sakkunniga arbetsgruppen tillsätts. Det finns mycket att reda ut.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 15:20

    Tack, talman! Det gläder mig att utskottet anser att lagstiftningen bör utgå från aktuell vetenskaplig kunskap om djurens välbefinnande och att lagens tyngdpunkt bör förskjutas från traditionellt djurskydd till främjande av djurvälfärd. Ett skifte av fokus från skyddandet av djur mot onödig smärta och onödigt lidande till främjande av djurvälfärd innebär att djur även ska ges möjlighet att tillfredsställa sitt arttypiska beteende. Det kommer att innebära att djurspecifika bestämmelser behöver intas i lagstiftningen i större omfattning än idag.

    Redan vid lagtingets plenum den 14 november, när vi behandlade förslag till Ålands budget 2020, höll jag ett anförande om vikten av en ny förbättrad djurskyddslagstiftning. Jag anförde då att jag saknade skrivningar om djurskydd och djurskyddslag i budgeten. Jag saknade visioner och framåtsyftande skrivningar om vad man ska göra för att förbättra vårt djurskydd som vi har på Åland.

    För mig är det angeläget att vi som politiker tar ansvar för våra fyrbenta vänner; fågel, fisk och alla där mittemellan. Det är viktigt att vi sätter verkliga resurser på att skydda djuren mot lidande, smärta och plåga och att vi tar krafttag för att bevara arterna i deras naturliga habitat.

    En modern djurskyddslag och en klimatlag borde enligt mig alltid gå hand i hand. En modern djurskyddslag måste respektera planetens, ekosystemens, djurens och konsumenternas krav på en hållbar produktion och konsumtion.

    FN:s globala mål för hållbar utveckling - Agenda 2030 - anger att senast 2030 ska hållbara system för livsmedels-produktion uppnås. Man måste jobba för att upprätthålla ekosystemen, jobba med stöd till djurhållningen som är hållbara och som stärker förmågan till anpassning för klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämningar och andra katastrofer som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

    Jag hoppas att arbetet med den nya lagstiftningen innebär att man tar chansen till ett helhetsperspektiv när man väl har chansen att göra någonting och där omställning och hållbarhet går hand i hand med djurvälfärden. Vi är just nu i en prekär situation där den ohållbara djurhållningen i världen skapar pandemi efter pandemi. Det är allas regeringars ansvar att med kraft agera. Nu!

    Jag vill tacka initiativtagarna till medborgarinitiativet och social- och miljöutskottet för en bra och omfattande behandling så här långt. Jag ser fram emot att vi börjar jobba med den nya djurskyddslagen. Tack.


  • Herr talman! Jag vill bara avslutningsvis kort säga att landskapsregeringen tar med sig de åsikter och tankar som behandlingen av medborgarinitiativet har fört med sig. Vi tar det på allra största allvar.

    Jag vill också rikta ett tack till de som tog initiativet och de som skrev under. Det visar ju verkligen att djurens välfärd är en fråga som engagerar väldigt, väldigt djupt och väldigt, väldigt många.

    Regeringen drar i höst igång en process med tillsättande av en sakkunniggrupp som får tid på sig att se över vilka förändringar som behöver göras och vilka behov som finns. Jag hoppas att den processen sedan ska gå på ett bra sätt också i samklang med när arbetet intensifieras i Finland så att man drar nytta av den processen och ser vad man kan göra av den och hur man sedan kan gå vidare.

    Vi börjar arbetet efter sommarsemestrarna och jag hoppas kunna presentera någonting bra här när den tiden är mogen. Tack.


  • Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.