Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Ett förslag på en ny skyddshemslag presenterades i lagtinget den 6 september och remitterades till oss i social- och miljöutskottet. Förslaget utgår från den nuvarande skyddshemslagen med vissa ändringar och bestämmelser om finansieringen, ersättningsgrunder och utbetalning som föreslås intas på lagnivå.

Talman! Forskning visar att våld i nära relationer fortsättningsvis är ett betydande samhällsproblem. Ett långsiktigt, systematiskt och kunskapsbaserat arbete för att förebygga våld är därför nödvändigt för berörda myndigheter och verksamheter. Samt att se över vilka rutiner, strukturer och metoder som finns gällande hanteringen av våld i nära relationer. Ett särskilt fokus behöver läggas på barnrättsperspektivet.

Landskapsregeringen har i enlighet med Istanbul-konventionen ansvaret för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet samt den övergripande styrning och implementering. I lagförslaget framgår att landskapsregeringen fortsättningsvis ansvarar för utvecklingen av skyddshemsverksamheten och har de roller som på rikssidan hör till social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Vilket bland annat innebär att de utfärdar anvisningar och kvalitetsrekommendationer, som följer upp, utvärderar och utvecklar verksamheten samt ger råd åt producenten av skyddshemstjänster i frågor som gäller tolkningen av landskapslagen om skyddshem och det praktiska genomförandet av skyddshemstjänsterna.

Enligt landskapsförordningen om skyddshemspersonal ska den som producerar skyddshemstjänster göra upp en fortbildningsplan i samarbete med landskapsregeringen. Nu föreslås att kravet på fortbildningsplanen slopas. Men utskottet anser att aktuell och uppdaterad kunskap om våld och krisarbete är viktigt för att kunna möta och stöda våldsutsatta personer. Så det finns fortsättningsvis behov av kontinuerliga fortbildningsinsatser på området och vi anser därför att den 2§ i landskapsförordningen om skyddshems-personal ska förbli ikraft för den reglerar just detta.

I rapporten Våld i nära relationer på Åland 2017 framgick att 11 procent av de som blivit utsatta för våld hade sökt hjälp hos skyddshemmet Tallbacken. De som hade blivit utsatta hade oftare sökt sig till andra aktörer. Av de våldsutsatta kvinnorna svarade 13 procent att de inte sökt sig till ett skyddshem även om det skulle ha funnits behov. 73 procent av kvinnorna och 63 procent av männen hade hört om skyddshemmet. Yngre personer hade mer sällan hört om skyddshemstjänsterna liksom personer med ett främmande språk.

Onödigt stor andel av de som sökt hjälp hos skyddshemmet Tallbacken ansåg att de hade blivit dåligt bemötta. Så vi kan konstatera att det finns utrymme för förbättring och mer information om skyddshemsverksamheten men eftersom det är mer än sex år sedan undersökningen genomfördes anser utskottet att en ny uppföljning och utvärdering av skyddshemsverksamheten behöver göras för att få en bild av nuläget och utgående från den en uppfattning om vilka åtgärder som behöver vidtas för att stärka skyddshemmets verksamhetsförutsättningar och personalens kompetens.

Enligt lagförslaget ska producenten av skyddshemstjänster, alltså KST, erhålla ersättning av landskapsregeringen för godtagbara kostnader. Bokföringen för skyddshemstjänsterna ska vara separat från annan bokföring och vara en förutsättning för kostnadsersättningen, men utskottets uppfattning är att separat bokföring bedöms leda till en kraftigt ökad administration

Godtagbar kostnad för lokalhyra föreslås vara den senast uträknade medelhyran för bostäder i kommunen och ska indexjusteras årligen, men redan idag överstiger Tallbackens hyra den medelhyran.

Det är viktigt, riktigt viktigt, att de ekonomiska mellanhavandena mellan landskapsregeringen och KST kan skötas smidigt med minsta möjliga byråkrati och att kostnadstäckningen för lokalhyran är rimlig utgående från lokalhyror, inte utgående från hyran för bostäder. Därför behöver en utvärdering av hur ersättningssystemet fungerar ingå i den uppföljning och utvärdering av skyddshemsverksamheten som utskottet efterlyser.

Det är inte första gången vi från utskottet påtalat vikten av att barnkonsekvensanalyser görs av lagförslag. I lagförslaget beskrivs konsekvenserna av att barn upplever och bevittnar våld. Men att lagändringarna inte förväntas medföra ändringar i skyddshemstjänsterna i sig och därför inte ha nämnvärd effekt på jämställdheten eller för barn till någon annan del förutom att trygga tillgången till skyddshem. Men Enligt i FN:s barnrättskonvention ska barnets bästa beaktas i alla beslut och åtgärder som rör barn. FN:s kommitté för barnets rättigheter har sagt att ”Barnets rätt att få sitt bästa bedömt och i första hand beaktat bör uttryckligen finnas med i all relevant lagstiftning, och inte bara lagar som specifikt rör barn.” Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barn. På rikssidan har bedömning av barnkonsekvenserna i lagberedningen underlättats genom att handböcker för detta tagits fram. Vi hoppas snart se dem på svenska.

Talman! Slutligen om lagberedningsprocessen. Flera sakkunniga aktörer på området inte har involverats i lagberedningsprocessen trots att många besitter värdefull spetskompetens och erfarenhet som hade kunnat underlätta och vara till nytta. Det hade även varit angeläget att i ett tidigare skede involvera KST i lagberedningsprocessen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagförslaget antas med några mindre ändringar som framgår av betänkandet. Vi känner lättnad över att vi hann få lagförslaget till lagtinget trots mandatperiodens sena timme. Framförallt känns det bra att det nu finns en skyddshemslag som säkrar tillgången till skyddshemstjänster för de som har behov av dessa tjänster.

Till dig som har lagt märke till att dina handlingar går ut över personer i din närhet, som kanske känner att du har tappat kontrollen. Till dig vars partner eller barn någon gång varit rädda för hur du ska reagera, det behöver inte vara så. Det finns hjälp att få, och det kan bli skillnad. Tack, talman.

Tack talman! En av de utmaningar som utskottsordförande Söderlund påpekar är just att den åländska skyddshemsverksamheten på Tallbacken inte får så många våldsutsatta klienter som de egentligen skulle behöva. Det vill säga folk söker sig faktiskt inte dit fastän de också skulle behöva ha just den typen av stöd. En av lösningarna är såklart att utöka informationsinsatser så att fler faktiskt vet om att den här typen av stöd finns på Åland. Det är uppenbarligen fortfarande en sak som vi behöver främja. En annan sak som också utskottet skriver i sitt betänkande är ju just det att man behöver förbättra kvaliteten i det bemötande som man får när man kommer till den här verksamheten. Så att det inte sprids någon typ av bild av att bemötandet är dåligt, utan att man faktiskt som våldsutsatt får det stöd i den kritiska situationen som man faktiskt som vi har en plikt att (… taltiden slut).

Talman! Ledamot Holmström pekar på den här viktiga informations biten. Där jag tycker att vi behöver bli bättre även från kommunernas sida, men också landskapet, att informera på många ställen, på flera språk, om hur man får kontakt med Tallbacken eller KST och deras tjänster. Det är inte alla som vet om att man ska söka på något som heter Kommunernas socialtjänst på nätet för att hitta de uppgifterna. Sedan håller jag också med om att bemötande alltid är viktigt, och det ska vara rätt bemötande. Det kan inte nog poängteras.

Talman! Det oroväckande i den här kråksången är det att, enligt en undersökning som har gjorts, var femte som har kommit till skyddshemmet upplever att de haft ett dåligt bemötande på ett eller annat sätt. Det sprider ju sig i sådana fall. Då drar ju sig folk från att komma dit i risken att man kanske inte får det stöd som man faktiskt vill ha. Därför är det viktigt att, som social- och miljöutskottet gör i sitt betänkande, påpeka att fortbildningsinsatser måste prioriteras. Man kan inte ta bort kravet på fortbildningsplan som landskapsregeringen tidigare ville, utan man behöver ha den kvar. Landskapsregeringen har ett ansvar i att följa upp den här verksamheten och se att uppfyller de kraven som vi enligt Istanbul konventionen faktiskt är ålagda, och att man följer upp det också gör en utvärdering som utskottet påpekar det. Det är fint att utskottet är eniga i de här slutsatserna.

Tack, talman! Det är en otroligt viktig fråga att vara enig i för ett utskott det här. Absolut så är det onödigt många som var missnöjda med bemötande, men jag tycker också att det kräver en djupare analys. I den situation som man är där och då så kan jag ibland tänka att vad man än gör så går det inte att ändra på den situationen som man är i, som är svår och bedrövlig på alla sätt. Sedan just med fortbildning och utbildning kan inte heller nog poängteras hur viktigt det är. Det här är ett område där forskning och kunskap går riktigt snabbt framåt, kontinuerligt, och det räcker inte med vad som står i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, utan en sådan här plan behöver och ska finnas.

Talman! Tack till ledamot Söderlund för en snabb behandling i social- och miljöutskottet. Det känns bra att vi alla ser vikten av att få till den här förändringen. Den här förändringen som är gjord i lagen är ju egentligen till för att säkra finansieringen, att det inte ska finnas en tvekan kring det. Eftersom det var en förändring kring finansiering och vem som ska sörja för skyddshem gjorde man inte en barnkonsekvensanalys i den bemärkelsen som ska göras. Vi har ju påbörjat arbetet med att ta fram en barnstrategi och det finns ju nu som sagt väldigt bra information om hur man kan jobba med och ta fram barnkonsekvensanalyser även på svenska, vilket är bra. Så att jag har stor förhoppning över att man kommer mer och mer nu (… taltiden slut).

Talman! Det är bra att ministern och jag är ense om den här vikten av att höra barn i ärenden som rör barn. Tyvärr så är det onödigt många barn som måste vistas på Tallbacken. Då menar jag just den situationen de är i, orsaken till att de behöver vistas där. Absolut är lagförslagets intentioner att säkra den här finansieringen, den här förändringen som i sig inte så jättestor men det är viktigt att den blir bra. Där hade det ju varit bra om utskottet hade haft några veckor till på sig, men vi är ändå nöjda över att den är igenom snart. Vi hade lite åsikter där som kommer fram bra i vårt betänkande.

Talman! Vi tar ju som sagt till oss de kommentarer som har kommit och ser vad som kan göras. När det gäller kommunikation och sådant så vill ju landskapsregeringen ingenting annat än det heller, att det ska finnas en bra kommunikation.

När det gäller det här som har varit uppe till diskussion nu kring att se till att man har rätt kunskap och sådant så vet jag att min minister kollega kommer komma in lite mera på. Det man ska tänka på är att är man i en sådan utsatt situation söker man sig först till vänner och bekanta och sitt eget nätverk. När inte det finns och inte räcker till ska det finnas ett skyddshem som fyller alla de krav som man kan begära av ett samhälle.

Talman! Precis som ministern säger så är det ju så att i det akuta skedet så kanske det till och med är ÅHS och akuten som är den första, men de ska ju också ha möjlighet att slussa och hänvisa vidare.

Tack, talman! Tack, ledamoten Söderlund, för presentationen av utskottets betänkande. Jag håller helt med att det är bra att utskottet ger en uppmaning om fortsatt fortbildning och utbildning för personer som jobbar inom den här viktiga verksamheten. Jag tycker också det är väldigt bra att det finns en lagstiftning på plats. Däremot skulle jag ännu igen vilja understryka den här frågan om information, hur man söker sig dit. För ett par veckor sedan hade jag en bekant som bad om hjälp av mig att hur man skulle få hjälp till Tallbacken. De trodde att man måste gå till KST eller ÅHS för att få en remiss för att söka hjälp i en väldig akut situation. Det är otroligt viktigt att den informationen kommer fram hur man får hjälp på Tallbacken.

Tack, talman! Jag instämmer med ledamot Eckerman att den här utvärderingen som vi skriver om i vårt betänkande är riktigt viktig. Om jag får önska fritt så skulle ju hela vårdkedjan tas in i den. Tallbacken är ju en liten men viktig och behövlig del av vårdkedjan för våldsutsatta personer, men det är ju mycket större och bredare än så.

Sedan absolut med information. Jag tog upp det redan i remissdebatten och därför har vi också haft det på tapeten under våra höranden. Så det är bra att informationen kommer ut.

Tack, talman! Det här med barnkonsekvensanalysen, som ledamoten också lyfter, är väldigt viktig också i en brottskedja med tanke på allt våld i nära relationer drabbar alltid barn. Jag undrar om ni vet om det är så att man nu har kommit så långt att barn räknas in som brottsoffer i statistiken om de lever i en familj med föräldrar som brukar våld mot varandra? Jag vet att tidigare så har man försökt att jobba för att få in det både i Sverige och Finland för att statistiken också ska vara mer rättvis. Det är alltså inte bara två vuxna som är antingen förövare och offer, utan också alla barn som finns i familjen ska räknas som offer och statistikföras.

Talman! Den här frågan om barn som brottsoffer är jätteviktig. Våra skrivningar om barnkonsekvensanalyser i lagförslaget är en liten men också viktig del. Det ingick inte riktigt i utskottets uppdrag så vi lämnar den frågan och hoppas att det rör sig framåt där. Det här våldet drabbar ju barn mycket mer än man vet och tror, så det är en riktigt viktig fråga att jobba vidare på.

Tack, talman! Tidigare i debatten här har jag lyft Istanbulkommittén som vi har tillsatt under den här mandatperioden som har syftet att se hur följer vi och säkerställer Istanbulkonventionen. Där alla högsta chefer inom bland annat KST, polisen och ÅHS, för alla de här aktörerna kommer i kontakt med personer som blivit utsatta för våld men också personer som utövar våld. Jag vill också poängtera att det är landskapsregeringen som har det övergripande ansvaret och det är inte enbart KST och kommunerna utan det är ett flertal aktörer. Det är därför det är viktigt att den här Istanbulkommittén som jag nu har tagit beslut om i tisdags ska vara permanent för den behöver ha den här samordnande funktionen.

Talman! Det är bra att minister Hambrudd lyfter upp den här viktiga kommittén och att den behövs. Jag tvivlar inte en sekund och tycker det är jättebra att de jobbar vidare.

Tack, talman! Det är i den här funktionen man kan kartlägga hur arbetar vi själva med att bemöta, vad behöver vi själva för kompetensutveckling, vad behöver vi reda ut för att samverka på ett betydligt bättre sätt.

Sedan kring information, vi har ju avtal med Nationellt centrum för kvinnofrid. Vi har mycket information på radio, överallt, där man kan vända sig. Är det en ålänning som tar kontakt där har de information vart man kan vända sig på Åland och hur det fungerar. Där får ju också anhöriga, personer som är oroliga eller yrkesverksamma ta kontakt för att få vägledning. Så det är oerhört viktigt. Under den här senaste veckan hade vi också information om våld i nära relationer. Det var mycket välbesökt, över hundra personer. Igår kväll hade vi också riktat också till fritids- och föreningsorganisationer, men tyvärr var det inte så välbesökt. Här behöver vi (… taltiden slut).

Talman! Det är riktigt rätt det som ministern pekar på. Det här är en viktig fråga och jag är glad att jag från den här talarstolen kan utgöra ett ytterligare forum och visa och peka på att vi har ett skyddshem. Det heter Tallbacken och man kan söka sig dit i akuta och icke akuta situationer. Det är i princip bara att knacka på, men det är ju såklart bättre om man ringer först och meddelar sin ankomst så att de kan förbereda sig.

Talman! Också jag vill tacka utskottet för en snabb behandling och ett synnerligen välskrivet och bra betänkande. Finns mycket matnyttigt där att fortsätta på. Jag begärde ett litet anförande. Jag ville komma med lite information just kring barnen som brottsoffer.

Det är på det viset att KST jobbar väldigt mycket med de här sakerna. Dessvärre när man nämner KST så handlar det oftast om hur mycket det kostar och hur dysfunktionellt det är. Jag vill ändå påstå att bildandet av KST har medfört en enorm professionalisering av socialvården på Åland. Det vi ser i KST är också det att socialvården på Åland i många, många, många år släpat efter. Det är liksom ställt utom allt rimligt tvivlan.

KST har uppdaterat den så kallade barnahusmodellen, alltså när barnen är brottsoffer. Ursprungligen så kommer den modellen från Island. Jag vet att det var tidigare social- och miljöavdelningen som jobbade med den här frågan och tidigare tjänstemannen Ulla Rindler-Wrede. Den här modellen lever kvar och det är ett samspel mellan socialvården och polisen och man lär sig väldigt, väldigt mycket hur man tar hand om barn som brottsoffer. Det här är ett levande verktyg och man professionaliserar och utvecklar det hela tiden.

Dessutom så har vi också blivit väldigt, väldigt mycket bättre på Åland kring barn som blir omhändertagna. När man fyller 18 år så finns det också nu tydliga kriterier och riktlinjer för eftervården. De här unga vuxna som har blivit omhändertagna så har inte alls det nätverket som många andra unga vuxna har. Därför har också socialvården en eftervård. Det där är väldigt, väldigt bra och har möjlighet att hjälpa våra barn och unga i framtiden.

Avslutningsvis. Vi har sett de här siffrorna i Hälsa i skolan. Där är det också en sak som har påpekats i debatten bland annat på sociala media att våld påverkar barn. Att man också behöver ha det med sig när man ser på barn och ungas psykiska ohälsa, utsattheten i hemmen, psykiskt och fysiskt våld. Åland är till vissa delar också ett mycket våldsamt samhälle.

Tack, talman! Det här med barnahusmodellen. Jag har ju själv varit med i polisstyrelsen hela den här mandatperioden. Vi har ju på ett sätt i varje budget försökt få till pengar till förebyggande arbete och mera insatser som riktar sig till barn och unga. Just det här med våld i nära relationer har varit en sådan fråga som har kommit upp flera gånger att hur vi ska satsa pengar, hur ska barnahusmodellen se ut, ska det finnas särskilda utrymmen dit man tar barnen som inte är i polishus och så vidare. Det är en fråga som vi har jobbat jättemycket med så det är bra att man tar upp det till diskussion för det är något som är väldigt, väldigt viktigt på Åland när det är så himla mycket våld i nära relationer på vår ö.

Talman! Jag tycker också det kan vara värt i det här sammanhanget att komma ihåg att när vi diskuterar skyddshem och den lagstiftningen så är det sista delen av kedjan. Det finns ett enormt arbete att göra före. Det handlar om alla insatser från barnomsorg och skola och sådana saker. Min uppfattning är den att polisen och KST har ett mycket bra samarbete.

Tack, talman! Det håller jag helt med om att de har. Det finns också förstås saker man kan förbättra och det har ju ofta att göra med finansiella saker, att kanske inte resurserna och personalen räcker till lika bra.

En sak som jag upplever att är problematiskt på Åland är också kedjan efter. Familjer har bott på Tallbacken och sedan behöver flytta ut till samhället igen. Vi har ett så otroligt litet samhälle och väldigt mycket skvaller så det är enormt svårt för människor som behöver bo i ett fortsatt skyddat boende att kunna behålla sin anonymitet och inte bli igenkända. Så det är ju kanske ingenting man kan lagstifta om eller göra så jättemycket om, men att folk ska vara noga och tänka på vilka statusar de delar på Facebook, när man söker människor och så vidare. Det är en väldigt bred debatt och det är väldigt viktigt att vi håller den vid liv.

Talman! Det är precis sant och det är en sak som är väldigt svår att göra någonting åt i ett litet samhälle där alla i princip känner alla. Det är jobbigt om man är utsatt för våld i nära relationer, det är jobbigt om man blir mobbad i en skola och sådana här saker. Anonymiteten är svår och svår att göra någonting åt på Åland eftersom vi är ett litet samhälle med många, många fördelar, men det finns också nackdelar. Det är kanske en viktig sak som politiker att erkänna att det också finns nackdelar.

Jag vill tacka ledamot Sjögren för ett mycket sympatiskt anförande. Jag måste medge att när jag kom in i salen idag på morgonen så kom jag med en lätt dos cynism och tänkte att ingen kommer att märka att utskottet har vänt och vridit och funderat på formuleringarna, haft hörandet och satt sig in i frågan. Jag noterade redan i inledningsorden att ledamoten har noterat det. Jag tackar å utskottets vägnar för det. Det är ett viktigt ämne och det känns väldigt angeläget att vi har kunnat jobba ihop i utskottet och dra åt samma håll och verkligen haft en god anda också i utskottet vill jag betona. Tack, ledamot Sjögren, för det. Goda ord är sällsynta i dessa tider.

Jag vill tacka utskottet. Jag vill också tacka utskottets sekreterare, den nyvalda lagtingsdirektören, eftersom den nyvalda lagtingsdirektören har jobbat specifikt med de här frågorna och varit mycket pådrivande som avdelningschef för social- och miljöavdelningen.

Precis som vicetalman Sjögren är inne på just med KST och det fantastiska arbete som görs. Man kan inte glömma att 1.1.2021 så började KST. 1.1.2021 fick vi en ny lagstiftning kring socialvård där vi kunde se att kommunerna låg så här olika ifrån varann i vilken vård och vad de erbjöd. Det var väldigt, väldigt olika. Så det är klart att det är en mastodont uppgift att få saker och ting på plats. Det jag hör till exempel från polisen och från andra är att de är så nöjda och det är så skönt att man har en part att diskutera med och inte 16. Så jag tycker att KST gör ett bra jobb. Sedan förstår jag kommunerna att de tycker att det blir för tufft ekonomiskt och det här är ju saker som vi måste titta på tillsammans, men KST gör ett fantastiskt jobb.

Talman! Man är helt medveten om kommunernas ekonomi och vi har stora utmaningar framför oss, det är inte frågan om det. Ekonomin ska diskuteras och vi behöver fundera på rationaliseringar. Jag menar jag hör till ett parti som säger att vi är totalt överadministrerade och överbyråkratiska. Det är ett faktum att socialvården på Åland har varit mycket, mycket eftersatt och vi saknar flera former av boenden. Vi har ett berg med arbete när det gäller socialvården på Åland. Jag är inte heller säker på att väldigt mycket mera resurser behövs, utan vi behöver samordna oss, ta bort gränser och jobba på liksom på ett annat sätt. KST är hyperprofessionellt, mycket välutbildade och duktiga människor.

Talman! Vicetalman Sjögren var inne på eftervården av barn och unga. Där har jag sett den nya regeringspropositionen till barnskyddslag där man nu har ett förslag på att det ska ändras från 25 år till 23 år som man har rätt till eftervård och det här ska träda i kraft 1.1.2024. Det här är någonting som vi följer med och tittar och ser på från socialvårdsbyrån.

Sedan vill jag också säga jag hade förmånen att kunna, ni andra var fast här i lagtinget, vara med och lyssna på den här föreläsningen som var på onsdagen. Där man pratade bland annat om alternativ till våld. Där man var från Norge och berättade och där man nu lyfter upp mer och mer barnen och den andra parten i familjen och tar med dem i de här diskussionerna. Där man nu ser hur mycket det påverkar (… taltiden slut).

Talman! Det tycker jag kanske är en av de viktigaste sakerna. Jag skulle gärna ha varit med. Jag var anmäld, men vi hade lagting. Barnombudsmannen i Sverige har gjort ett fantastiskt arbete där man faktiskt började fråga barnen hur de upplevde placeringarna och hur de hade haft det. Någonting som man inte har gjort förut. Det kom hårresande historier från barnen också som samhället hade tagit ansvar över och som hade blivit placerade. Det gäller att ta barnen med sig. Faktiskt så finns det ett ganska nyligen tillsatt brukarråd på KST. Där hade jag som önskemål att barnen skulle kunna ha varit med på något vänster. Att hör med de här barnen som har blivit placerade, som har gått i skola utanför Åland och som har haft svårigheter i sina liv. Vi skulle kunna vara toppklass på Åland, men vi är inte riktigt där ännu.

Tack, talman! Tack, vicetalman Sjögren. Jag vill intyga att det som vicetalman Sjögren pratade om kring den tidigare socialvården på Åland innan KST är helt sant. Som fältare såg man verkligen hur socialvården på Åland haltade och var långt ifrån jämlik i kommunerna. Problemet nu är ju att vi har många högljudda lokalpolitiker som inte har varken intresse eller insikt i hur socialvård ska eller kan fungera och inte riktigt heller har insikter i hur det fungerar på andra ställen. De har varit väldigt högljudda och kritiska kring att det kostar för mycket med KST och att man har kritik mot verksamheten. Det är mycket anekdotisk bevisföring med i den här kritiken. Vi ska komma ihåg att ingen organisation är ju perfekt och KST är fortfarande till mycket i sin linda, men den här professionaliseringen som vicetalman Sjögren nämner är högst aktuell och det är den viktigaste vinsten med det här samarbetet.

Absolut. Två saker när det gäller det. Man behöver se på finansieringen. Vi vet alla hur den åländska ekonomin ser ut och hur kommunerna har det, så att rationalisera och överbygga alla byråkratiska hinder. Men också den här möjligheten att jobba förebyggande har stor påverkan på kostnaderna för socialvården. Det finns en avdelning som jobbar med förebyggande familjearbete och så finns det ett regelrätt barnskydd. Det visar sig ju också nu om man ser på ekonomin inom KST att barnskyddet liksom har hållit sig inom ramen för att man lite har svängt skutan mot det förebyggande arbete där det är helt eftersatt. Det är ju det som var det gamla omsorgsförbundet och där vi har behov av stora insatser och sysselsättningsåtgärder och sådant här.

Tack, talman! Precis, vi i offentlig sektor är generellt verkligen i stort behov av effektivisering och rationalisering på Åland på alla sätt. Vi kan göra det effektivaste med det vi har och vi har en ansträngd ekonomi. Där är ju samarbeten och möjligheter till samarbeten avgörande för att kunna ha en effektivare service för våra medborgare. Där nämnde också vicetalman Sjögren barnahusmodellen som jag personligen också har erfarenhet av att jobba inom som också bidrar till en löpande kompetenshöjning hela tiden. En kompetenshöjning för samtliga inblandade som är professionella i det här sammanhanget där man får lära sig av varandra. Man knyter kontakter, livsviktiga kontakter kan man säga, emellan socialvård, polis och också även andra aktörer som är involverade. Det är viktigt det här som nämndes också i tidigare replikskifte, att det är enklare att samarbeta med en aktör och det är enklare att rationalisera en aktör än 16.

Talman! Det är det. Det är en viktig sak att hålla med sig också när man diskuterar hinder och strukturerar. De administrativa strukturerna som vi har drabbar de som är mest utsatta i samhället och som heller aldrig hörs i debatten.

Tack, talman! Tack, vice talman Sjögren, för att du lyfter upp KST. De gör ett mycket bra arbete och de behöver faktiskt lyftas också och uppmuntras i det arbete som de utför. Ledamoten lyfter barnahusmodellen, det är bra. De har gjort en nystart med barnahusmodellen och det är ju för barn som har blivit utsatta för våld. Vi behöver också lyfta mer kunskap kring barn som lever och bevittnar våld. Kunskap kring vad är det för symtom unga barn har. För den kunskapen saknar vi idag. För ofta saknar de ord till att formulera det de upplever hemma.

Hälsa i skolan lyftes. Nu har det kommit ett nytt resultat som jag inte har hunnit titta på och analyserat. Föregående visade ju att det var en hög procent av de unga som svarade att de blir utsatta för våld av föräldrar i hemmet. Nu ska vi komma ihåg att inte bara är fysiskt utan även psykiskt och annat. Jag tycker att det är viktigt också att lyfta i diskussionen.

Talman! Det är det absolut. Här igen så kanske det kan vara bekymmer med det lilla samhället. Alla vuxna har ett ansvar över alla barn och unga. När barn blir utsatta för våld i hemmet, det är en jätteviktig kunskap att ha hos barnomsorgspersonalen och också i skolan. Att man ser de här barnen. Det finns ytterligare en aspekt på våldet och det är våldet mellan ungdomarna. Där är pojkar på Åland otroligt utsatta. De slåss och det är förolämpningar och så där. Det är också ett segment av hela det här våldet som man behöver lyfta på bordet på Åland.

Tack, talman! Vi behöver också arbeta med förövarna i det här. Vi pratar om att skydda dem som har blivit utsatta, men vi måste också arbeta med förövarna och vi behöver arbeta med unga förövare. Där saknar vi egentligen metoder här på Åland. Vi måste också bryta det här mönstret varför man använder våld. Det handlar ju också om makt och det kan också vara en symptom på vad man själv har blivit utsatt för i yngre ålder. Vi behöver ha en bredare diskussion. Vi lyfter väldigt ofta att barn och unga mår dåligt och psykiskt dåligt, men vi måste också titta på orsakerna. Det finns naturligtvis många orsaker till det, men vi har att de blir utsatta för våld i hemmet, det förekommer väldigt mycket sexuella trakasserier bland ungdomar och mobbning. Vi måste våga prata om det här betydligt mer.

Talman! Det tycker jag absolut. Det är en väsentlig sak för politikerna i kommunen och politikerna i lagtinget att erkänna för det första och se det här problemet. Först då kan vi göra någonting åt det. Inse också att Åland inte är en glansbild alla gånger. Vi har precis samma problem och utmaningar som man har på andra ställen. Det finns mekanismer i det lilla samhället som kan göra det svårare att komma åt.

Tack, herr talman! Tack, vicetalman Sjögren. Det slog mig en reflektion när jag lyssnade på vicetalman Sjögrens anförande att vi faktiskt nu pratar om sådant som händer i vårt samhälle nu. De som utsätts för våld i olika former är ju oftast de som inte har en röst. Det är inte de som ringer till oss politiker eller ringer till ministern eller skriver insändare, utan de är oftast tysta. Jag vill nog sälla mig på det sättet till dem som tidigare har nämnt hur viktigt det är att vi talar om det här i Ålands lagting också och lyfter problemen som politiker. När de som är tysta försöker säga något så måste vi försöka lyssna ännu bättre.

Det är ganska intressant den här debatten, det visar hur komplex den är. Det där är ju ytterligare en sak. För är man ett våldsoffer, är man ett barn som får stryk, en partner, en fru, en sambo som får stryk, är man en ung kille som går på krogen och får stryk. Det är liksom belagt med skam. Alltså det är våldsoffret som känner skam, inte de som slår. Så där har man ytterligare en mekanism som gör att det här arbetet är så svårt. Då är det vår skyldighet att se det och försöka göra någonting åt det, det vi kan.

Tack, talman! Så är det absolut. Jag vill nämna det att våldet tar sig olika former och en sak som vi måste lyssna lite extra på i det åländska samhället idag är det digitala våldet. Alltså när man blir utsatt på olika sätt via nätet för våldshandlingar.

Talman! Så är det, psykiskt och fysiskt våld. Det är ytterligare en mekanism som gör det svårt med skolan, alltså det som sker utanför skoltid och det som händer på nätet. Det är också fasansfullt det psykiska våldet som många barn och unga utsätts för. Vi har ett gediget och stort arbete att göra, det har vi.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till Landskapslag om skyddshem för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.