Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Lagtinget har den 15 mars 2023 begärt lag- och kulturutskottets yttrande i anledning av landskapsregeringens förslag till ny vägtrafiklagstiftning, ny trafikbrottslag och några andra lagar som berörs av framställningen. Utskottet har mycket noggrant och detaljerat fördjupat sig i lagförslagen i hela två månader, vilket visar på att lagen engagerat utskottet men kanske delvis också för att inga andra lagar under den här tiden upptagit utskottets uppmärksamhet. Engagemanget kan också förklaras med att utskottet insett vikten av att de här lagarna berör alla ålänningar, vare sig vi färdas till fots, på cykel med eller utan assistans, med fordon som drivs av förbränningsmotorer eller el, och så vidare. Det spelar ingen roll. De allmänna och specifika förhållningsreglerna finns i dessa dokument.

Jag vill därför redan nu och lite i omvänd ordning börja med att tacka utskottet för engagemanget och att vi kunde anlägga en så pragmatisk syn på regleringarna. Och att vi till slut enas kring hur vi vill att ålänningarnas vardag i trafiken, på eller utanför väg, ska fungera. Stort tack till er för det.

Jag vill också tacka utskottets sekreterare som vid sidan om många andra uppdrag varit tålmodig och lyssnat in utskottets resonemang. I ganska så många saker som för en oinvigd kan te sig ringa men som för utövaren kan vara avgörande för hur den praktiska tillämpningen av föreskrifterna ska fungera utan att någon otillbörligt ska kriminaliseras.

Jag vill framför allt tacka lagberedaren Patrik Lönngren och trafikingenjör Elin Roselius som visat prov på osedvanligt tålamod med ett utskott som problematiserat paragraf för paragraf till lust och leda. Och med ihållande envishet kommit med förslag till justeringar där ovannämnda tjänstemän oförtrutet bidragit med konstruktiva förslag till förbättringar och ändringar som jag snart kommer att presentera mer detaljerat. Jag vill särskilt tacka lagberedaren för korrekturläsningen och de två förslag till ändringar som tillkommit efter att betänkandet justerats, vilka jag på det här sättet aviserar att ska ändras när lagtinget nu inleder första behandlingen av lagpaketet.

Det första gäller 64 § i vägtrafiklagen och det andra gäller detaljmotiveringen till 47 §. Jag återkommer till rättelserna när jag presenterar ändringsförslagen i en kronologisk ordning och i slutet av mitt anförande.
Först några allmänna betraktelser.

För det första så har utskottet ändrat lagens tekniska uppbyggnad såtillvida att utskottet föreslår i förtydligande syfte att den portala paragrafen ändras. Så att det anges att lagen gäller trafik på väg om inte något annat sägs i denna lag samtidigt som det i var och en av de berörda paragraferna anges om bestämmelsen gäller utanför väg alternativt även utanför väg. På det här sättet tycker utskottet att lagen för en inte så van läsare blir lättare att förstå.
För det andra för vi ett resonemang kring begreppen kan och ska samt på ett ställe där vi ändrat från ska till bör.

Utskottet konstaterar att det i vägtrafiklagen på många platser sägs att avgifter för olika förseelser kan påföras trafikanter samtidigt som det i lagens 25 § sägs att avgifter inte ska påföras om en trafik- eller fordonsförseelse med hänsyn till omständigheterna är ringa utan i stället kan en muntlig eller skriftlig anmärkning ges. Vi tycker att det är bra att polisen kan föra ett fostrande och pedagogiskt samtal med de berörda om det bedöms som mer ändamålsenligt än det administrativa förfarandet som leder till en påföljdsavgift för en begången mindre förseelse. Om den som medvetet bryter mot trafikreglerna däremot ertappas till exempel för tredje gången samma kväll för samma förseelse måste man konstatera att det fostrande samtalet, det vill säga påföljdseftergiften, inte burit frukt varför en trafikförseelseavgift sannolikt blir aktuell för trafikanten.

Rent generellt kan man säga att ska man använda ordet ska i lagstiftningen ska även en påföljd för den som bryter mot bestämmelserna vara definierad. Jag återkommer senare till regleringarna om cykelhjälm där ordet ska användes i lagförslaget men som endast betraktades som en rekommendation varför utskottet ändrade ordet ska till bör i just det specifika fallet.

För det tredje. På flertal ställen i lagförslaget föreslås att landskapsregeringen ska utfärda närmare föreskrifter om olika saker. Utskottet anser att det är bättre att dessa upptas i en förordning för att samla dem alla på ett och samma ställe. Lite pedagogiskt handbokstänk med andra ord. Det ska alltså vara lätt att läsa vad som gäller i trafiken.

Till sist så vill utskottet uppmana landskapsregeringen att återinföra möjligheterna till privata bilbesiktningar. Utskottet anser att det är marknaden som ska avgöra om detta kan vara intressant för verkstäderna samtidigt som lagstiftningen inte ska medvetet monopolisera verksamheter som kan vara förtjänta av fri konkurrens.

Nu kunde det vara läge för er som inte orkar följa med i presentationen av utskottets mer detaljerade ändringsförslag att gå och ta en kopp kaffe eller te eller varför inte ta fram kalendern och göra grovplaneringen för sommarens cykelsemester. För nu är risken överhängande att jag blir lite långrandig och detaljerad.
Jag ska inte göra nedslag i alla de gulmarkerade ändringarna som finns på ert bord där betänkandet. Jag kommer inte att beröra all så många är av teknisk natur som kanske inte är så intressanta i sig. Några behöver jag nog upplysa er om att är ändrade. En sådan sak finns redan i 2 § Definitioner, där vi medvetet gått in för att använda begreppet rondell, det är alltså en cirkulationsplats. På Åland pratar man ju om rondeller så varför då inte också använda begreppet i lagstiftningen. Vi tyckte åtminstone att det var praktiskt och dessutom hade vi ju en minister här som introducerade rondellerna på Åland och som själv kallade sig med det här begreppet. Så det är mycket praktiskt tänk här.

I 13 § Hinder på väg, där har vi generellt valt att skriva om han eller hon till en mera neutral formulering. Det här förekommer på flera ställen i lagstiftningen. Jag kommer inte att gå in på dem desto mer.

Följande är 14 § Viltolyckor, här finns ingen gulmarkering men däremot finns det i vårt betänkande ett resonemang kring viltolyckor. Jag vet att det finns många intresserade jägare i församlingen här också. Det gäller nämligen de här eftersöken. Vi har en modell från Sverige som ser ut att fungera bra där vi önskar att landskapsregeringen vidtar åtgärder i den riktningen. Att eftesöksjägarna också skall få ersättning för det arbetet de gör. Det är inte jägarnas sak att ansvar för det här utan det här är en följd av vår infrastruktur och då är det samhället som skall ta ansvar. Nu utför jägarna det här, de har kompetensen men de gör det frivilligt, utan ersättning och i dagens läge behöver man kanske fundera över den här ersättningsgrunden.

Sen har vi 17 § Grupp av gående och procession, definition av gruppens storlek, vi har alltså gått in för att definiera. I lagförslaget pratar man bara om en grupp, då blir det oklart när skall den här paragrafen tillämpas. Vi anser att det skall vara 10 personer innan paragrafen kan tillämpas.

I 24 § Vänstersväng med cykel eller moped. Det här är en ändring där vi föreslår att den andra grupperingen direkt efter svängen skall kunna utebli för cyklar och mopeder. Det vill säga att man kan söka sig direkt till körbanans högra kant och att man inte behöver göra den här extra grupperingen. Det är också tillåtet i Sverige och det anses nog allmänt vara ett trafiksäkrare sätt för de här mindre fordonen att korsa körbanan.

Sen har vi 43 § Trafik på gågator och gårdsgator. Där har begreppen cyklar och mopeder bytts ut mot cyklister och mopedister, så det är nog en språklig sak.

I 52 §, hade vi långa diskussioner. Förbud mot onödig tomgångskörning, gäller specifikt förbränningsmotorer och en mer tillåtande skrivning exempelvis om hälsoskäl föreligger för att hålla bilen varm, det här är då särskilt med tanke på de åländska förhållande där man exempelvis under vintertid är tvungen att vänta på en färja och bilen svalnar ju väldigt fort och har man en sjuk person i bilen så finns ett motiv att naturligtvis hålla den här bilen varm. Men vi skriver också här i betänkandet att man måste tänka på de bilar som är bakom. Det här gäller ju nu alltså förbränningsmotorer, eldrivna bilar berörs ju inte på samma sätt förstås av det här men det minskar ju på effekten. Vi tyckte att det här var en utvidgning av begreppet onödig, så att man förstår att i vissa fall så är det inte onödigt att ha bilen att gå på tomgång.

I 64 § Tillämpning av vissa riksbestämmelser om fordons användning; Det första gulmarkerade avsnittet ska ha en lite annorlunda lydelse som jag å utskottets vägnar vill rätta. Jag anför den i slutet av mitt anförande. Den första gulmarkerade texten under punkt 2 innebär i praktiken att man får färdas med en släpvagn som har den totalmassan på max 3500 kg i 90 km hastighet på Åland, det är tillåtet bara 80 km hastighet i riket. Men vi tycker att för våra trafikflödens skull är det bättre att vi följer våra hastighetsbegränsningar här. Tekniskt så lär ju den här släpvagnen nog vara rustad för det eftersom den dels skall besiktas regelbundet av myndigheterna, dels får man inte framföra en sån släpvagn utan behörig utbildning. Det är alltså en ganska pragmatisk syn och ni som färdas mot Lemland, Lumparlands hållet den här tiden på året, möter vid 16 tiden när Finnlines kommer iland kanske ett 30 tal ekipage av den här modellen. Det är trollingfiskare så här års och vi tycker att för trafikflödets skull så är det ändamålsenligt att man kan hålla hastigheten på 90 km i timmen.

67 § Användning av skyddshjälm och bilbälte. Det här är den så kallade "Mommocykelparagrafen" det vill säga att vi tycker inte att man skall kriminaliseras för att man fortsätter att cykla till postlådan utan cykelhjälm. Det är naturligtvis värt att rekommendera att man har cykelhjälm förstås men man kan kanske inte tvinga det. Eftersom lagen var skriven på det sättet att det stod skall men fanns ingen på följd heller så därför valde vi att då att ändra skall till bör. I vissa fall är det dock viktigt att komma ihåg att passagerare skall ha cykelhjälm vilket framgård där under de där gulmarkerade texterna. Men framför man den här mommocykeln 300 m till postlådan skall det vara fullt möjligt fortfarande.

68 § Undantag från skyldigheten att använda bilbälte och skyddshjälm. Här finns det några tillägg som är åländska anpassningar kan man säga. Det är punkt 6 att exempelvis vid färd på isbelagda vattenområden så behöver man inte ha det här bilbältet på. Sen finns det också ett tillägg för tunga fordon i tätortstrafik, där det kan vara skäl att chauffören lösgör sig från det här bilbältet för att kunna följa med trafikanterna som finns på sidan om bilen, för att kunna vara rörlig i kupén, så att säga. Detta sker naturligtvis i låga hastigheter. Sen har vi i punkt 3 då hastigheten understiger 15 km per timme utanför väg, här avser vi då fyrhjulingar där man kanske skottar snö på sin gårdsplan. Då skall det inte vara tvunget att ha skyddshjälmen på. Samma gäller då man är i skogsarbete och samlar ved så blir det ganska opraktiskt att hålla på att byta mellan morotcykelhjälm och skogshuggarhjälm, då man förflyttar sig 5 eller 10 meter. Så det är ett anlägg av praktisk natur på den här frågan.

Sen i 73 §, där hade vi också ganska omfattande diskussioner. Användning av teknisk utrustning, här har vi gjort ett tillägg att det vid specialtransporter skall vara möjligt att ha så kallad walkie talkie eller comradio. Den håller man ju i handen och det är för att trygga den här specialtransporten. Men i övrigt är det alltså inte tillåten att använda kommunikationsutrustning, det är inte tillåtet att ha sin mobiltelefon i handen även om du har högtalaren på. Här funderade vi lite på att om på en raksträcka kunde tillåta att föraren använde rakapparat, men det är ju naturligtvis inte möjligt eftersom det är teknisk utrustning. Vi diskuterade hur det var ned rakhyvel men vi gick inte vidare med de diskussionerna.

I 75 § så har vi ändrat språket lite, taxilykta blev taxiskylt istället.

82 § Persontransporter med cykel och lätta elfordon; tillägg om de senare

I 7 § i Trafikbrottslagen Trafikfylleri med motoriserad cykel. Där finns en omskrivning av motorlöst fordon till cykel med elassistans.

Jag vill slutligen anföra några tidigare aviserade tekniska rättelser av betänkandet:
I 64 § 1 momentet, vägtrafiklagen bör punkt 2 rätteligen ha följande lydelse:

2) 99 § om fordonsspecifika hastighetsbegränsningar inklusive bilagorna 5.1 och 5.2. Punkt b) i bilaga 5.2 ska dock ha följande lydelse; person- eller paketbil och därtill kopplad släpvagn med en klassificeringsmassa på högst 3500 kilogram samt motorcykel och därtill kopplad släpvagn dock 90 kilometer. Den högsta tillåtna hastigheten för ett motordrivet fordon med ett tillkopplat efterfordon är 30 kilometer i timmen.

Dessutom rättas motiveringen till 47 § så att definitionerna överensstämmer med FN:s ekonomiska kommissions definitioner av hel- och halvljusstrålkastare. Rättelserna är inlämnade till kansliet.

Därmed är utskottets betänkande presenterat. Jag vill tacka er alla för tålmodigt lyssnande.
Tack, talman!

Tack, talman! Och vi i Moderaterna och jag personligen vill börja med att tacka utskottets ordförande samt övriga medlemmar i utskottet. Som vi hörde i anförandet så har det ju varit en väldigt grundlig genomgång av det här lagförslaget och vi justerar kan man säga, vissa paragrafer. Men dessa justeringar som kanske inte verkar så stora. Har precis som ordförande sade ganska stor betydelse i det praktiska livet och vår målsättning var ju också det att vi kan leverera ett betänkande och en lag från utskottet som också efterlevs ute i samhället. Så utifrån det så är jag väldigt glad för den här utskotts behandlingen och att vi kunde trots olika åsikter komma fram till en gemensam slutsats och att ett enigt betänkande.

Tack, talman! Jag vill också särskilt tacka ledamot Nordberg för mycket värdefull input i många frågor, inte minst gällande den tunga trafikens utmaningar i trafiken. De tunga fordonen alltså.

Tack, herr talman! Även jag vill tacka och gratulera Lag- och kulturutskottet och ordförande Rainer Juslin för ett mycket bra betänkande, välarbetat och pedagogiskt. Ni håller mycket förtydliganden. Mycket förbättringar, rena förbättringar som gör att ett sånt här lagförslag som berör gemene man väldigt, väldigt nära inpå i vardagen blir väldigt pedagogiskt och lättförståeligt. Och mer lätt tolkat.

Angående den punkt jag ska ta upp specifikt som jag skrev en motion om hösten 2017 var det här med viltolyckorna. Jag gläder mig också att utskottet har en skrivning om det här i betänkandet. Skulle ledamoten och ordförande Juslin kunna utveckla diskussioner kring saken och vad det finns för ambitioner utifrån från utskottets tankar. Vart vill man komma? Är det Sverige man vill närma sig först?

Tack, talman! Om det Sverige vi vill närma oss så måste vi säga ja, eftersom i Finland så tillämpas ungefär ett liknande förfarande som vi har på Åland i dag. Alltså vi har en organisation för eftersök, men i Sverige finns det också en avlöning. För som jag sa så det här är inte alltså jägarnas sak att ordna upp med eftersök, utan det här är samhällets problem och då behöver också samhället ta ansvar för det. Och i Sverige har man utvecklat det så långt att det finns olika taxor för olika typer av vilt som ska eftersökas. Man kan komma ihåg att det är i vissa områden som är livlig frekventerade av fordon så uppstår det ganska mycket trafikolyckor då det ofta samma jägare som kallas utifrån telefon listan. Och det är väl inte mer än skäligt att man får en viss ersättning för det.

Tack, talman! Håller helt med dig. Ett olyckligt sammanträffande vi har på Åland att vi har ett av den tätaste rådjurs stammen i landet och den bil tätaste samhället nästan i hela Europa kan man säga per capita. Det leder ju såklart till en massa olyckor och en hel del onödigt lidande som ju är ett samhällsproblem. Det gläder mig också att ordförande nämnde det i sitt anförande. Det finns två delar i det här. Den andra delen saknar jag i utskottets betänkande, men det står i lagtexten, så jag antar att man kanske inte var nödgad att nämna det. Det är även den här påföljden för de förare som underlåter att anmäla en viltolycka med vissa kategorier av vilt. Hur har utskottet resonerat där? Är det någonting som man tycker att följer med automatiskt den här ersättningen för jägarna att det är typ ett sätt att finansiera den delen?

Tack, talman! Jag kan inte riktigt erinra mig detaljerna i den diskussionen hur det fördes, men det är ju naturligt förstås att man har den här anmälningsplikten också. Jag vet att man från försäkringsbolagens sida också gärna ser det när man anhåller om ersättning för en skada som har uppstått på grund av att man har varit i kontakt med ett rådjur. Då förutsätter de också en polisanmälan och då har man ju gjort den här anmälningsplikten. Men det där behöver väl landskapsregeringen se över så att man får till ett smidigt förfarande.

Tack, talman! Jag tror ledamoten glömde bort att kalla tillbaks som ska gå på kaffe, men det är en annan sak. Men i betänkandet så talas det i början mycket om säkerheten, och det var det jag också ta upp i mitt remiss anförande. Då funderar jag först när det gäller användning av hjälm. Ni berörde lite med cyklar, men det finns de här elfordonen som överhuvudtaget inte nämns i paragraf 67 där ni talar om hjälmar. Hur ser ni på hjälm, användning och säkerhet när det gäller elfordonen och cyklarna?

Tack, talman! De lätta elfordonen, alltså jag tror att det här är en tidsfråga och det handlar väldigt mycket om attityder. Nu är det ju väldigt många som bär den här hjälmen i varje fall. Även om det inte är tvunget och det finns också hjälmar som är moderiktiga om man säger så. Jag följer med för att vara med om vad som sker i storstäder runt om i Europa och i våra närregioner så är det ju absoluta majoriteten som på de här lätta elfordonen också har hjälm. Jag tror att en tidsfråga.

Tack, herr talman! Jag har sett hundratals i Portugal. Jag har tyvärr aldrig ännu sett en med hjälm och jag tittar, men återkommer i mitt anförande. En annan sak gäller säkerheten och speciellt för de här elfordonen så var ju det här med alkohol. Om man får inte ta och inte ta. Och också åldersgränsen för användning av elfordon. Har ni diskutera det över huvud taget i utskottet?

Vi har diskuterat det så långt att de här lätta elfordon som är på något sätt besiktigade, där finns det rekommendationer eller det står hur många viktbegränsningar och så vidare. Men det här är en ganska ny företeelse och jag förstår också att man i städerna ställs inför en utmaning eftersom man hyr lätta elfordon. Då kanske man inte har den här cykelhjälmen med sig och man vet kanske inte att man kommer att använda det där lätta elfordonet. Men om du låter tiden arbeta så tror jag nog att vi kommer att få regleringar inom det området.

Tack, talman! Åland har en världsunikt stor bilpark. Den är gammal och den är fossilt driven och den bidrar till stora delar till Ålands växthusgasutsläpp. När Internationella energi rådet förra året kom med sin tio punkts lista på saker som länder kan göra för att minska energiförbrukningen så var sänkta hastigheter en av dem på den listan. Det finns uppskattningar om att en sänkning till från till exempel 90 km i timmen till 80 kilometer i timmen skulle kunna minska bränsleförbrukningen med 10 % och också reducera risken för trafikolyckor med 40 %. Det beror ju på vad man räknar såklart för olika riskmoment. Så min fråga till utskottsordförande är hur resonemangen har gått i utskottet kring olika typer av hastighetsbegränsningar för olika typer av fordon.

Hastighetsbegränsningar för olika typer av fordon. Det är ju dels reglerat redan och sedan har vi de allmänna hastighetsbegränsningarna förstås, våra trafikflöden bygger på de här allmänna hastighetsbegränsningarna. Varje fordon som finns på den trafikleden som inte följer den allmänna hastighetsbegränsningen så blir det en liten propp i trafiken. Vi har ju mopedbilar är till exempel som inte alltid är så uppskattade. Men att generellt sänka hastigheten från 90 till 80 till exempel så tror jag nog att har en ganska marginell betydelse på Åland. Dels är våra körsträckor korta, bilen inte ens blir varm för många bilister. Och för det andra så har man färjeförbindelser där man måste följa tidtabeller och så vidare och då har man lagt upp vissa rutiner och det kan bli svårt att justera hastigheten neråt.

Talman! Det är just på grund av den är risken att bli sedd som den där proppen i systemet som man kanske skulle vilja motverka på ett eller annat sätt också. Att sänka hastigheter i landsbygd och i tätort. Det behöver nödvändigtvis inte heller vara på grund av bara klimatskäl och inte bara säkerhetsskäl, utan finns ju också en viss vinst med att köra saktare, slow food, slow fashion, slow TV det slår igenom på många olika sätt. Skämt åsido, den här rätten att avvika från normen 70 på landsbygd och 50 i staden, den ges i den elfte paragrafen om allmänna hastighetsbegränsningar. Som ordförande påpekar och det är något som utskottet ännu inte valt att rucka på. Det vill inte heller landskapsregeringen. Men det ska bli intressant att veta vad man i övrigt vill göra för att minska hastigheterna, för att öka trafiksäkerheten, minska utsläppen och kanske också öka rekreationen.

Tack, fru talman! Nu ökar ju också andelen hybridbilar och elbilar i trafiken så därmed minskar ju också koldioxidutsläppen. Äldre bilar försvinner ur trafiken successivt och ersätts av nya med nyare teknik. Så på det sättet så kommer ju ändå koldioxidutsläppen att reduceras helt naturligt på det här sättet. Men i övrigt så har vi väl inte i utskottet fördjupat oss mer i den specifika frågan.

Herr ordförande. Denna revidering av vägtrafiklagen är ett bra exempel på vägvinnande samarbete inom utskottsarbetet. Ett arbete som leder till ett resultat som enligt min personliga uppfattning är till stor nytta för det åländska samhället. Utskottet har under ordförande Rainer Juslin förtjänstfullt hört ett antal berörda parter i denna fråga. Baserat på detta har sedan vissa förbättringar gjorts i skrivningarna till lagförslaget. Med risk för att upprepa det som utskottets ordförande har sagt så vill jag trycka på några punkter.

Det här med att använda det lättförståeliga uttrycket rondell i stället för tidigare och använda cirkulationsplats är bara ett av de många sätt vi har valt för att försöka modernisera och tydligare göra lagtexten för allmänheten.

Förbättringen att cyklister, mopedister i tätort och stad får gruppera direkt till höger efter vänstersväng används redan i den svenska vägtrafik lagen och fungerar bra. Det är ett tydligt tecken på att det borde vara en fin förbättring för oss också.

Det här med släpvagnar av klassen o2, det vill säga av de bromsade släpen mellan 750 till 3500 kilo får nu i likhet med lättare släp framföras med en högre hastighet i 90 km timmen. Hastighetsbegränsningar övrigt möjliggör det. Detta motiveras av att dessa släp är besiktnings pliktiga och kräver ytterligare utbildning för att framföras i trafik.

Hjälmanvändningen för cyklar blir nu obligatorisk. Det som gör det är att de som är under 15 ska bära hjälm och förmyndare är ansvariga för att det sker. Även de som har fyllt 15 bör använda hjälm i trafiken.

Den riktigt avgörande reformen med detta lagförslag är att de tidigare bötesbelagda förseelser som nu flyttas över till att påföras en modern administrativ avgift för så kallad trafikförseelsevgift. Detta avkriminaliserar trafikförseelser och gärningen vid en mindre allvarlig förseelse som föranleder en administrativ åtgärd. Dessa pengar kommer efter denna lags ibruktagande att kunna stanna kvar på Åland och användas inom de offentliga finanserna för närsamhällets bästa. Pengarna stannar kvar där förseelsen sker, vilket ökar möjligheten att snabbt minimera eventuella skador som uppkommit på grund av förseelsen.

I förslaget har vi också stärkt barnperspektivet i trafiken och därmed slår vi vakt om allas vår framtid.

Som ett sista ord här i salen vill jag höja ett varningens finger för det som under utskottsarbetet kommer fram som ett allmänt vårdslöst inslag i trafiken. Flera av våra hörda parter har nämnt användningen av kommunikationsutrustning på ett sätt som distraherar föraren. Tänk efter före. Om den där Facebook uppdateringen, messet, tweeten eller snapen verkligen är värt en sjukhusvistelse eller begravning för er eller nån annan medmänniska. Denna lag kommer dagligen att påverka de flesta av Ålands 30 000 invånare samt alla de människor som dagligen besöker oss i olika avsikter. Jag finner det glädjande att få deltagit i att utforma en i min mening modernare och mer lättförståelig l lagstiftning för allas vårt bästa med den nya vägtrafiklagstiftningen.

Tack, fru talman! Den Liberala lagtingsgruppen tycker att det här är ett mycket bra betänkande som Lag- och kulturutskottet har bearbetat rejält kan man säga. Det innehåller många förtydliganden i en viktig lag som berör många medborgare direkt i vardagen och som i många fall har varit föremål för tolkning och missförstånd i praktiken. Det är också rena förbättringar som kommer upp i det här betänkandet som jag tycker är värda att ta och ta vara på. Jag tycker att ordförande Juslin redan tog upp de viktigaste punkterna. Men jag vill ta några stycken som Liberalerna och jag tycker är väldigt viktiga.

Den första är just den förändrade påföljdssystemet där ordningsbot ersätts av en trafikförseelseavgift där man alltså avkriminaliserar trafikförseelser. Och det kan man säga att det är rätt väg att gå för att modernisera vår syn på polisens uppgifter och vår syn på vad som är en kriminell handling och inte. Det är alltså inte längre adekvat att föra in personen i brottsregistret för mindre trafikförseelser. Utan där kan det till och med vara så att om omständigheterna hjälper till så kan det kan vara så att man faktiskt kan få en varning.

Lag- och kulturutskottet för ett bra resonemang tycker jag. Om avgiften kan eller ska påföras. Väldigt genomgående, väldigt pedagogiskt och framför då att i lagens 25:e paragraf står det att avgifter inte ska påföras om en trafik eller fordons förseelse med hänsyn till omständigheterna är ringa, utan istället kan en muntlig eller skriftlig anmärkning ges. Det räcker bra och efter ett samtal med ordförande Juslin så blev jag uppmärksam på nyckelordet i den här meningen. Och det är just omständigheterna, för det är genom att man trycker på den meningen så kan man avbyråkratisera det här förfarandet på ett bra sätt utan att riskera rättssäkerheten.

Det är alltså omständigheterna som ska ligga till grund för ett sådant beslut om man ska och om man ska kräva en avgift eller inte. Inte alls några andra variabler än omständigheten som exempelvis person eller maktposition. Det här är alltså en väldigt viktig del i ett litet samhälle där det ofta kan finnas ganska mycket tryck på personer i maktställning att det ska göras skillnad på det. SÅ det här säkrar rättssäkerheten på ett bra sätt.

Nog om den saken. Det är andra saker som jag tycker är bra att utskottet skriver om. Det är den privata bilbesiktningen åtminstone för åter besiktning och utskottet resonerar också kring att det kanske inte finns, just nu större intresse bland företagarna att starta igång en besiktning. Men det ska åtminstone inte begränsas i lag. Det tycker jag det är viktigt att man ändå signalerar ifrån från samhället att det ska vara i huvudsak marknaden som sköter de här sakerna. Det ska vara marknadskrafterna som bestämmer vem som ska få utföra ett värv eller inte. Om det är så att det inte fungerar. Om det är så att det blir för mycket bekymmer, då kan det finnas skäl att reglera. Men jag tycker inte att reglering i detta avseende är liksom ett själv ändamål eller det är ett självändamål kan man säga för det finns ingen idé att bromsa vår samhällsutveckling i onödan. I jämförelse med Sverige eller Finland som haft länge, väldigt länge.

Det är en grundläggande demokratifråga kan jag säga. Det handlar om att bygga ett samhälle på tillit. Jag tycker att det är viktigt att vi som är bärare och byggare av det här demokratiska samhället ska tänka på att det är tillit i främsta hand som vi ska sträva efter att samhället ska kunna byggas på. Det handlar ju om att helt enkelt kunden skall kunna lita på att företaget sköter en besiktning på rätt sätt och om man inte litar på det så väljer man inte det företaget.

På samma sätt tycker jag också det handlar om tillit den här saken kring att nu ersätta ordningsbot med trafikförseelseavgift. Där polisen i stället för att utfärda en böter kan i större utsträckning ha ett pedagogiskt samtal eller ge en varning eller ha en kommunikation. Det handlar också om tillit, så jag tycker att det är ett ledord också här. Speciellt den lagstiftning som berör personer väldigt, väldigt nära.

Det är också bra förtydligande kring trafik lagens första paragraf som utskottet för huruvida lagen gäller trafik på väg om inte något annat anges i en enskild paragraf. Det är också något som återkommer ser man sen i paragraf rubrikerna som avses. Det är mycket pedagogiskt, ett bra sätt att framföra liksom ett sådant syfte. Det är bra förtydligande som jag tycker att det är värt att lyfta upp.

Sedan håller jag helt med utskottet att vi kan börja använda rondell. Det är kanske läge för det. Ibland tycker man att det är i tiden att lägga in lite talspråk i lagtexten.

En annan sak som jag vill nämna som jag också nämnde i en replik det var kring viltolyckorna och underlåtelse att anmäla kollision med vilt och hur vi ska se till att det beivras. Just nu beivras den inte överhuvudtaget på Åland. Idag så kan du totalt strunta i att kontakta polisen om du har krockat med ett rådjur och det springer till skogs. Du har någon typ av en rekommendation att du ska göra det, men det är varken anmälningsplikt eller en påföljd som kommer av en sådan sak. Det här tycker jag är en väldigt viktig samhällsfråga, precis som också ordförande Juslin framförde.

Det är inte en fråga som gäller jägarna. Det är inte en fråga som gäller någon speciell grupp i samhället. Det gäller de som kör bil. Det gäller de som bestämmer var infrastruktur dras. Det gäller också de som bestämmer. Det är ett samhällsbekymmer kan man säga. Just nu löses det här bekymret helt på ideella krafter av åländska eftersöksjägare som gör det här viktiga uppdraget åt samhället. Egentligen helt och hållet ideellt och helt och hållet för att man är en djurälskade viltvårdare som har en fast övertygelse om att djur inte ska lida i onödan. Att det inte ska finnas något skadat vilt i skogen.

Det är positivt att utskottet i det här ärendet hörde det Nationella Viltolycksrådet från Sverige och fick ta del av hur saker och ting går till på svenska sidan. Där man bland annat har olika typer av ersättningar för administrationen så om man svarar på ett samtal och om man aktiverar och samordnar ett eftersök och sedan olika typer av ersättningar för de som utför det. Sedan vilken nivå vi sätter de ersättningarna på som också har varit föremål för diskussion här i salen. Det är så klart upp till oss att göra, men det är dags att hela samhället tar ett gemensamt ansvar för ett gemensamt problem.

En sak som jag skulle vilja haft med på samma rad egentligen. Så är det detta kring anmälningsplikten för viltolyckor och att man skulle löpa linan ut. Landskapsregeringen uttalade ju en slags ambition i lagförslaget att löpa linan ut vad gäller detta genom att i framtiden vilja bestämma en påföljd för underlåtelse att anmäla om man kört på vilt. Detta är ingenting som nämns i utskottsbetänkandet. Jag kan tänka mig att man i så fall inte har något att påpeka om den saken. Jag tycker det skulle vara viktigt att man ändå hade med det så att vi kan trycka på den saken ytterligare.

I lagförslagets motivering så kopplar man ju från landskapsregeringen ihop dessa två delar, att den är påföljden för underlåtelse att anmäla och ersättningen för eftersöket. Det är något som är bra tycker jag att tänka på att de sakerna hör ihop. Det tillhör ett samhällsansvar att vi faktiskt ser till att det här otyget helt enkelt beivras. Att vi inte ska kunna köra på ett djur och sedan inte anmäla och sedan ingenting händer därav.

Slutligen vill jag återkomma till att jag och den Liberala lagtingsgruppen anser att Lag- och kulturutskottet har gjort ett utmärkt jobb. Det har varit en lång process, men man har utnyttjat tiden väl och man har gjort tydliga förbättringar. Förtydligande i de här enskilda paragraferna som ordförande Juslin gjorde ett nedtramp i på olika sätt som gör att vägtrafiklagen känns mer förenlig med verklighetens förutsättningar. Och även gör det lättare för gemene man och kvinna att tolka. Liberalerna hoppas verkligen att landskapsregeringen och minister Wikström tar till sig dessa detaljändringar och korrigerar därefter. Vi önskar även att landskapsregeringen tänker på att kommunicera ut de kommande ändringarna i vägtrafiklagen till medborgarna på ett sätt som minimerar risken för missförstånd och olika komplikationer på grund av okunskap.

Tack, talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och tacka för berömmet till Lag- och kulturutskottet. Jag är medlem där. Ni tyckte att de hade gjort ett bra jobb och då tänkte jag bara så här av nyfikenhet fråga, tyckte du att mängden lagberedning i utskottet var lämpligt i sin omfattning eller har du några synpunkter på det?

Nu är jag inte säker på vad ledamoten Måtar syftar på. Menar han om lagmängden till lag- och kulturutskottet. Vad menar ledamoten Måtar?

Tack, talman! Jag frågade att tycker ni att mängden lagberedningen i utskottet. Utskottet tog sig friheten att bereda lagen ganska omfattande jämfört med det lagförslag som lämnades till detta lagting och som sedan remitterades till lagutskottet. Så har det skett en ganska omfattande lagberedningen i utskottet som jag själv har tagit del av och tagit del i och som jag inte har några synpunkter på. Men jag har förstått att ni har synpunkter på när det lagbereds i utskottet så jag tänkte vad ni tyckte om just det här fallet.

Tack, fru talman! Nu förstår jag vad ledamoten Måtar menade. Jo, jag har varit med i ett utskott där det har kommit lagförslag som har krävt en ganska djuplodande beredning också ledamoten Stellan Egeland som sitter bredvid Måtar har varit med om det.

Jag tycker att det här är en annan sak. Man plockar i detaljer här. Det finns hela texter som man ändrar inte på hela texten, man plockar detaljer, man ändrar ska till kan och vice versa. Sådana saker jag tycker hör till på ett annat sätt utskottets arbete. Man får hela lagtexter som är ofärdiga, som inte känns överhuvudtaget genomarbetade och som gör att det blir mycket frågetecken och gör att hela stycken måste ändras. Det var saker som helt enkelt inte stämmer överens med verkligheten överhuvudtaget. Det finns en gräns där, den är svår att hitta och jag har inte erfarenhet nog ännu att göra det. Men vi har duktiga sekreterare som brukar se de här gränserna tydligt och jag tycker att det här var ett bra arbete som gjordes rätt.

Talman! Med anledning av den här nya vägtrafiklagen så konstaterar att nu kör vi. Det känns bra att vi fortsätter med högertrafik och ger företräde för högern. Även på det här området.

Jag tänkte bara säga några korta ord om den här kommande lagen om det här betänkandet som jag själv har varit med och tagit del av. Även om jag kanske känner att min roll har varit något tillbakadragen till fördel för till exempel mycket engagerade ledamöter som vi har haft och jag vill faktiskt nämna Mika Nordberg som har varit mycket engagerade i det här lagförslaget. Ledamoten Mika Nordberg från Moderaterna.

Jag tycker det var bra att vi ändrade beteckningen på cirkulationsplats till rondell, även om jag personligen inte tog förslaget till omröstning, men jag tyckte att vi kunde kalla det för rundel. Det är också ett ord som finns i Svenska Akademins ordlista och som skulle då hedra en duktig politiker som har haft mycket att göra med åländska rundelar.

Sen så tänkte jag säga som så att jag drömde att jag glömde att jag hade cykelhjälmen på och jag blev påkörd så jag tvärdog av en tant i en Peugeot. Och med den lilla vändningen så vill jag påpeka det här med cykelhjälm. Jag är helt med på att vi inte skall ha ett ska krav på cykelhjälm, men jag vill slå ett slag för cykelhjälmen.

Det är klokt att ha cykelhjälm och jag tror att vi kommer att få se en utveckling som går på enligt samma stigar som det är att nu har vi säkerhetsbälten på oss hela tiden i bilen, även i baksätet. Det finns säkerhetsbälten, vi har hjälm på när vi åker både moped och motorcykel, vi behöver inte gå alltför många år tillbaka så behövde man inte ha det och man hade det inte heller. Jag skulle nästan föreslå att det skulle vara obligatoriskt att få sätta sig in i och göra besök till, till exempel i Frösunda finns en stor mottagning för ryggmärgsbråck och hjärnskador. Man borde åka dit och titta hur enkelt man skulle kunna klara sig om man hade haft den där cykelhjälmen. Det finns många exempel på det. Nu är vi bara 30 000 personer på Åland så rent statistiskt så har vi inte så hemskt många sådana skador. Men jag skulle säga att redan en är för mycket och i synnerhet om det skulle gälla en yngre person som slår huvudet illa. Men det är bra att vi visar i varje fall att man bör ha cykelhjälm. Det står nu i lagen och det tycker jag och Obunden Samling är bra.

Slutligen när det gäller lagberedningen i utskottet, vilket är en fråga som kommer att bli aktuell med anledning av andra lagar som är på kommande. Så ska jag väl säga att vi har väl rört oss i gränstrakterna för hur mycket man ska lagbereda i ett utskott, men tycker att slutresultatet av den här beredningen av det här betänkandet är okej. Obunden Samling har icke något mera därtill att lägga.

Tack, fru talman! Det är sällan jag brukar ställa mig upp och kanske inte vara helt kritisk, men jag är inte kritisk den här gången. Jag skojade i utskottet och sa att skulle ledamoten har föreslagit rundel. Så ska jag ha stött dig helt allvarligt, för det ska ha varit både förankrat lokalt och väldigt självstyrelse politiskt, skall vi säga anmärkningsvärt.

Sedan också det här med användningen av cykelhjälmen. Jag håller helt med om ledamotens resonemang. Jag tycker att det är viktigt att man på något sätt visar att vad det är som kan hända, att det här faktiskt är något vi på riktigt förespråkar, även om vi kanske inte har det som ett skall krav i lagen.

Tack, talman! Jo, ledamot Eckerman vi har ju helt liknande åsikter i de här sakerna och det har ju varit ett bra jobb i utskottet där vi båda sitter. Tack! Nästa replik leder mot Toivonen.

Tack, herr talman! Jo, jag tänkte också nappa på det här med hjälm. Jag har noterat och har redan skrivit i mitt anförande att vi faktiskt använder hjälm. Men det funderar jag, diskuterade ni aldrig det här elfordonen? Jag har ju faktiskt nu börjat titta på de hjälmarna och på de små, små mopparna där har de allt hjälm. Men sen när det blir en elmoped så har jag hittills inte sett en enda med hjälm. Och samma sak de så kallade el sparkcyklar som ju inte sparkas.

Tack, talman! Jo ledamot Toivonen, jag ser nu på alla de här fordonen som i varje fall jämställda med cyklar och i många fall helt jämställda med mopeder eller motorcyklar. Och hjälm borde ju användas i framförandet av alla de här fordonen. Men sedan är det nog en hel djungel som ännu inte faktiskt, fast den har varit med i beredningen av den här lagstiftningen så är den här elfordons djungeln. Eller elcykel fordon? Vad kallar man dem? Det är en djungel och hur man riktigt ska reglera dem det vet jag inte. Samtidigt är det så här, man kan inte riktigt lagstifta om precis allt här i livet och i världen. Man måste lite förlita sig på att folk har sunt förnuft och att föräldrar tar ansvar för sina barn och så vidare.

Tack, fru talman! Jo, jag har ju sett mera på annat håll där det faktiskt växt explosionsartat alla de här olika former och man vet ju knappt vad de heter. Då tycker jag ändå att det är en gräns, jag använder själv när jag cyklar. Man framför ju de här är elfordonen snabbare, jag har ju svårt att cykla i deras takt. Så därför har jag lättare att jämföra elfordon med en liten liten moped där det är lag på i paragraf 87, eller vad det var, på mopeder ska man ha hjälm. Elfordon nämns överhuvudtaget inte. Sen kommer cyklar där det kommer det här bör.

Tack, talman! Det kan vara att Toivonen har hittat ett skönhetsfel som kanske i förlängningen borde tas tag i. Ibland är det tyvärr så att det behöver hända något innan det sen blir krafttag.

Tack, fru talman! Det har, som tidigare talare sagt, varit en lång och omfattande behandling av den här nya vägtrafiklagen i utskottet. Jag måste erkänna att jag tänkte att vi skulle behandla en vägtrafiklag så tänkte jag, men det är ganska mycket. Inte så mycket att diskutera, men under behandlingens gång så blev det både högt och lågt och det debatterades fritt och ganska omfattande, vilket i och för sig är väldigt bra. Jag tycker att det har varit ett bra att utskottsarbetet.

En sak som jag kanske är lite mindre nöjd med. Jag har inte gjort någon reservation eller någonting sådant, men jag har uttryckt mig ganska tydligt under utskottets arbete att jag tycker att det har varit väldigt lite fokusområde på miljötänket och hur vi ska sänka trafikens påverkan på miljön.

När vi ändå har det här väger trafikslagen uppe så kanske man skulle kunna ha gjort en bättre miljökonsekvensanalys och sånt. Men det är ju sånt jag kanske får skylla mig själv att jag inte reserverar mig mot, men jag vill ändå uttrycka mig på det här viset. Sen kanske det kan vara en genus och generations politisk skiljelinje. Vilka frågor vi från oppositionen, och då menar jag mig och ledamoten Röblom, har valt att prioritera. Vilka frågor och sakfrågor majoriteten har valt att prioritera. Kanske för mig och ledamoten Röblom har inte en hjälm i skogen när du skottar snö mitt ute i skärgården har varit en så viktig fråga. Om polisen kommer och ser dig och tycker att du ska ha hjälm eller inte. Vi kanske inte tycker att det är sånt man ska lägga tid på utan kanske lite mera svåra och omfattande frågor. Men det är ju så här demokrati fungerar och jag tycker att det är både upplyftande och roligt att vi har haft olika åsikter.

Det finns också flera bra skrivningar som jag skulle vilja lyfta upp som jag är mycket stolt över och det speciellt paragraf fjorton om viltolyckor. Inte för exakt vad man gör med viltolyckor, men för att vi fick in en skrivning om just det här med att hur man gör om man råkar köra på ett husdjur. För också katter och hundar och andra djur hamnar lösa ibland och blir överkörda eller påkörda eller skadade. Idag så finns det en informell kanal som meddelar att man ska kontakta ÅMHMs smådjursklinik Zoodiaken om man kör på en katt eller hittar ett skadat djur. Jag undrar om det här är tillräckligt för den åländska husdjursstammen och för gemene ålänning att vet man om det här hur man skall göra om man råkar köra på ett djur? Det är klart att det är chockerande händelse om man råkar köra på någons katt eller hund. Det här kanske är mer en fråga som borde sammankopplas till djurskyddslagen. Man pratar mycket om att viltolyckor och de här djurens lidande, men att det också tama djurs lidande och tama djur blir också väldigt ofta påkörda i naturen.

Sen så tänkte jag lyfta upp paragraf 52 som också har varit en favorit hos mig och ledamoten Röblom som är den här förbudet mot onödig tomgångskörning och jag hoppas att ledamoten Röblom återkopplar till det här i sitt anförande senare. Det är ju så att utskottet har gjort en liten lättnad på ett sätt. I den här tomgångskörning och det är också därför att många fordon idag så är ju inte förbränningsmotorer, så då spelar det ingen roll om man står på tomgång nånstans och väntar. Men det är också det att det ska finnas olika tvingande skäl, som till exempel att man har ett allvarligt sjukdomsfall där man kanske inte bara kan stå stilla. Men det som Röblom och jag har fått in i den här texten är också att även om du själv har tvingande skäl. Är det inte så roligt för en person som står bakom dig i färjekön om din dieselmotor står och sprutar in avgaser i ditt friskluft intag i bilen i 45 minuter. Alltså att man måste göra detta på ett sätt som inte drabbar andra. Även om du själv känner att det är ett tvingande skäl så är det jätteviktigt att det finns miljö runt omkring och det finns andra människor runt omkring. Det är sånt här som vi har diskuterat mycket. Och det är ett bra att blev förtydligande i utskottets betänkande.

Sedan var det också en annan sak. Användning av den här cykelhjälmen. Det tar ju alltid ett tag att ändra på folks normer och olika beteenden och sånt att det är ingenting som sker över en natt. Jag hade hoppats att det kanske hade varit lite mera, att vi kunde ha tagit tag i det här när vi väl hade lagen öppen. Att från och med nu bestämmer vi att alla ska ha en hjälm och det betyder ju inte att polisen far och jagar personer som är väldigt gamla och kanske cyklar till sin postlåda utan hjälm. För det är helt orealistiskt. Det händer inte, det är liksom lika orealistiskt som att man blir jagad av polisen om man inte har hjälm på sig i sitt skogsskifte ute i skärgården en söndagskväll liksom. Ja, det måste vara lite rim och reson och jag hade hoppats att vi kanske skulle kunna haft lite mera ska krav på såna här saker och visat vart samhället är på väg.

Sen hade jag också önskat att det hade varit en lite bättre miljö och konsekvensanalys också av hur mycket hastigheter påverkar det som tidigare ledamoten Simon Holmström sa i ett replikskifte här. Vad har olika hastigheters påverkan på miljön och slitage på vägar och mikroplaster och däck och så här. Det är sånt som jag hade hoppats att man hade haft lite mera vilja och konsekvensanalys i det här förslaget. Men annars är jag väl i det stora hela ganska nöjd med det.

Tack, fru talman! Då det gäller den här miljökonsekvensanalysen så är det ju någonting som inte utskottet gör, utan det är ju regeringen som tillhandahåller det material till lagtinget när vi skall ta ställning till lagstiftningen. Men jag upplever nu att ledamot Eckerman tycker att vissa saker i lagstiftningen är petitesser som polisen ska se mellan fingrarna. Och jag tycker ju inte att man ska skriva lagar på det sättet att man kriminaliserar ett beteende som är funktionellt. Och ni tog upp det här med fyrhjulingar och ni tog upp tomgångskörning och hjälm. Och ni nämner också skärgården flera gånger i ert anförande och pekar ut särskilda förhållanden med andra ord. Men jag undrar hur mycket praktisk erfarenhet har ni själv av den här typen av frågeställningar?

Jag ville nog mest lyfta upp att det finns massor med olika förhållanden på Åland. De finns olika saker som kanske är mer relevanta, till exempel som miljö och konsekvensanalys eller vilka fordon ska ha företräde i större omfattning för att få ner utsläppen? Det finns kanske frågor som för gemene man på Åland och överallt var man än bor kanske har varit viktigare att fokusera på. Sådana små frågor som jag tycker är ganska, det har varit mycket diskussioner om saker som kanske inte är så, ska vi säga, relevanta i det stora hela. Enligt min uppfattning. Det är det inte en kritik, men att som sagt, jag skulle vilja lyfta upp lite mer större och mer övergripande frågor i diskussionen också sett en ordentlig miljö och konsekvensanalys på bordet när vi börjar behandla det här.

Nå ni hade ju alla möjligheter att lyfta de här sakerna i utskotten. Nog skulle vi ha kunnat fördjupa oss i det men det gjorde ni inte. Och min ledstjärna är nu den att när man skriver lagar så ska man inte kriminalisera folk i onödan. Det vill säga den här "mommocykelparagrafen". Ni säger att polisen inte jagar folk, det är klart att man inte jagar, men man ska inte heller göra den här personen kriminell genom att ändra lagen så att den blir svår att efterleva. Samma sak gäller den här tomgångskörningen. Ni lyfter det, vilket jag också nämnde i mitt anförande, att när man köar till färjor 45 minuter längre tider och vintertid. Vi har anlagt en mänsklig aspekt på det och jag kan inte förstå vad som ska vara fel i det faktiskt.

Under behandlingen i utskotten så jämförde jag det här med cykelhjälmstvånget med den tiden när man också fick köra moped och inte ha en hjälm. Då fanns det massor med människor som började ha en hjälm för att de insåg att det här var vettigt och det var ett krav och det var något som var lagstiftat. Men det fanns också människor från en annan generation som kanske aldrig hade en hjälm på sig. Fast inte är det ju så att man fokuserar på att göra dem till kriminella, utan det var för att göra ett systemskifte och det var för att göra en attitydförändring i samhället. Det var det jag hade hoppats att man skulle kunna kanske ha gjort lite tydligare i det här fallet med att hur vill vi att framtidens trafik ska se ut? Hur vill vi att folk ska skydda sig och vad vill vi att vi ska använda för skyddsutrustning? Bara en generell tanke.

Tack, fru talman! Ledamot Eckerman nämnde att det är kanske frågan om genus och generations skillnader när det gäller den här lagen. Och då funderar jag att när ni sen det här med hjälmar, att vi torde ju inte tillhöra samma genus men tydligen samma generation för där delar jag synen att cykelhjälm är viktigt och då funderar jag i två dimensioner. För det första när det gäller elfordonen som jag tycker är lika självklart som man använder hjälm när man kör en liten moppe att man har när man kommer i nästan samma hastighet med de andra. Hur diskuterar ni där? Varför finns det inte i paragraf 87 när man går igenom när hjälm ska användas? Det finns inte elfordon över huvud taget nämnt där.

Tack så mycket! Tyvärr har jag mitt andra papper på bordet där jag har kunnat svara på den frågan, men tyvärr så minns jag inte exakt för jag har inte den lagparagrafer med mig. Men som sagt, jag håller faktiskt också, väldigt ovanligt, med ledamoten Toivonen i någon fråga. Men jag håller med i det här och särskilt därför att det borde vara ett ska krav från och med nu på att det ska finnas hjälmar på alla möjliga fordon. Som då inte är bilar och sådant men som man kör i trafik ute på vägar. Och just det att vi diskuterade också med det här med att elfordon är väldigt tysta och kan komma ganska snabbt bakifrån i stadsmiljö och det kan liksom att lätt ske påkörningsolyckor. Och jag tror att det kan väl tyvärr bli så att det ska väl krävas den första stora riktigt farliga olyckan innan man börjar prioritera sådana frågor. Och det är jätte tråkigt när vi väl har haft den här lagstiftningen uppe.

Jo, det var ju så att de blev ju förbjudna i Paris. Det var otroligt stor andel av olyckorna där de var inblandade. Men sedan har vi en annan sak, de här cykelhjälmar som talar om att är en "mommoparagraf". Och jag förstår väl det om man ska cykla 300 meter till postlådan. Men fanns det ingenting däremellan? Cykling på riksväg, cykling i staden eller någonting mellan att det inte ska behövas på vissa ställen. Eller någonting däremellan? Jag tror också att som jag ser på annat håll, det är en vanesak för de som jag cyklar med utomlands och jag ser dem aldrig utan hjälm. Men här ser jag varje dag, hela tiden.

Jo tack, det är tyvärr tråkigt att det är så här. Men jag tänker också att den skrivningen som kom med angående cykelhjälm i utskottets betänkande så även om jag har en avvikande åsikt, så kan jag acceptera den. Att man ska följa med trenderna vad som sker med cykelhjälmar runtom i Europa och vad som är den här standarden. Öppna upp det här och ändra det. Även om man inte kommit till skott med den just nu. För det var väldigt mycket så här anekdotisk bevisföring till varför man inte måste tvinga folk och folks egen vilja och så här. Det är jättesvårt att bryta igenom en sådan diskussion och få någonting till skott. Jag hoppas på den här skrivningen och är nöjd med den.

Tack, fru talman! Jag vill också börja med att tacka utskottet för det här goda arbetet. Det goda samarbete vi har haft. Jag har till och med tagit det som exempel när folk på stan, som man brukar säga, fråga mig om hur det är att jobba politiskt när det är så hätskt tonläge och det pikar och gliringar i debatten. Och då har jag tagit den här utskottserfarenheten som exempel. Det behöver inte alltid vara så, utan när politik är som bäst så sätter man sig ner runt ett bord och jobbar. Tar sig an uppgiften som ett grupparbete och filar och för de goda idéer mot varandra, bryter de mot varandra för att få fram det bästa resultatet. Och det tycker jag att den tonen har vi haft och tack ordförande och utskotts kollegorna för det.

Det har ju varit en omfattande lagstiftning att arbeta med, med både stora linjedragningar och massor med små detaljer och detta också mot bakgrund av att lagstiftningen som helhet inte har reviderats eller arbetats med under flera decennier. 40 år på nacken och därmed så har det funnits en hel del arbete att göra. De här diskussionerna vi har haft som har varit väl färgade av det förstås, att när det gäller vägtrafiken och trafikregler och de krav som finns så är det någonting som påverkar oss alla. Vare sig man har bil eller inte eller stor bil, liten bil, cykel eller går eller vad som helst. Så är vi ute i trafiken och har våra erfarenheter och både sådant som förskräckt oss genom åren och irriterat oss och sådant som vi tycker fungerar bra. Så vi har ju diskutera mycket utgående från en slags gemensam erfarenhets bas.

Dock är det alltid viktigt att komma ihåg när man lagstiftar att det här handlar ju om att styra samhället och styra utvecklingen i den riktning som man mot bakgrund av kunskap och information finner bäst. Och där har vi ju och där nämnde ju ledamoten kollegan Eckerman att vi har haft en hel del diskussioner kring just och också Måtar var inne på det. En diskussion kring det här med cykelhjälm. Ska krav eller inte? Och där kan jag ju säga att för mig så var det en ingångspunkt eller utgångspunkt att det skulle vara ett ska krav när det gäller cykelhjälmar. Men just som ordföranden nämnde att när man har krav i lagstiftning så ska det följas av sanktioner på ett eller annat sätt. Och i och med att så inte var fallet i det här förslaget så kunde jag då acceptera att vi tar det till bör. Men det är ändå en stark fingervisning om att det är det som ska vara normen här i samhället. Det är att man har cykelhjälm när man rör sig i trafiken.

En annan diskussion som också har nämnts här, som vi hade en hel del idéer som bröts mot varandra i, så gäller ju det här med tomgångskörningen. Och utskottets införande av tvingande skäl och där var det viktigt, som ledamoten Eckerman, nämnde att för oss var det viktigt att få in att man måste ta hänsyn till den direkta omgivningen omkring sig. Fast det är tvingande skäl. Det vill säga att man inte står och avger avgaser rätt in i friskluftsintaget på den som står bakom till exempel. Man måste ha den hänsynen. Och sedan så är jag nöjd med att utskottet tog in det här med att det här gäller ju förbränningsmotorer. Det kom faktiskt frågor från olika håll om det här med om man måste stänga av bilen också när det är en elbil och så vidare, men att det är ju förbränningsmotorer som det här handlar om.

Sedan finns det fortsättningsvis en hel del saker som gör att jag tror att landskapsregeringen måste ha beredskap att ganska snart påbörja en nästa revidering av den här lagen. För det har vi nog kunnat konstatera i utskottet när vi har grävt ner oss i de här frågeställningarna. Att det har skett en stor utveckling de senaste åren. Det kommit in nya fordonsmodeller, nya trafik mönster, nya trafik vanor, nya problem i trafiken. Och dit hör ju också de här förbaskade mobiltelefonerna som man kan säga i detta sammanhang. Att folk faktiskt använder mobiltelefoner och annan teknisk utrustning när fokus borde finnas på trafiken och där har flera av våra hörande uttryckt stor oro för. Att det är väldigt vanligt att man sitter och gör sånt som man inte ska göra när man har ansvar för framförandet av ett fordon. Där diskuterar vi i utskottet om man borde ha gått in för att höja avgifterna om man åker dit för att sitta och prata i mobiltelefon när man kör. Det är en fråga som landskapsregeringen bör följa upp och i kontakt med polisen. Måste man skärpa till straffet så att säga, när det kommer till användningen av kommunikationsutrustning. Samtidigt så är det en hälsning från min sida att det är också viktigt att polisen har resurser att kolla upp det här och se till att reglerna följs. Annars så blir det ju lätt att det spelar ingen roll vad som står i lagen om det inte kommer någon och kollar upp det så att säga och ser till att det följs. Jag tror och jag hoppas att det inte kommer att dröja 40 år till nästa gång den här vägtrafiklagen revideras utan att man kommer att göra nödvändiga förändringar och anpassningar mycket snarare än så. Jag tror att jag stoppar där.

Tack, herr talman! Som väntat blev det inte några stora förändringar i den nya vägtrafiklagstiftningen trots många höranden. Ett gott tecken i sig. Vi från Åländsk Demokrati så stöder nog den här lagen i det stora hela som den är.

I remissen tog jag upp förslaget att man i framtiden skulle få cykla på landsvägen trots att det finns cykelvägar vilket jag såg som ett steg framåt då jag ju också hade en åtgärdsmotion om det under den förra mandatperioden.

Däremot tog jag upp några säkerhetsaspekter som vad jag kan se inte har förändrats trots att jag i betänkandet kan läsa följande:
”Utskottet välkomnar förslaget till en ny modernare vägtrafiklag och omfattar landskapsregeringens målsättning att lägga grunden för säkerhet i trafiken. Landskapsregeringens nollvision är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor på Åland och utskottet välkomnar de förtydligade samt delvis strängare reglerna kring barn i trafiken. Trafiksäkerhetsarbetet är centralt inom det trafikpolitiska området.”

Sen får man får man väl konstatera att det bli inte förändringar. Men som ledamot Röblom just sa att den kanske är snart måste öppnas på nytt den här lagen och det är egentligen med tanke på det som jag står här nu i det här skedet så att säga.

Det som jag bland annat tog upp var ju det här med att regeringen borde vara observant på det här med användningen av hjälm för cyklar och lätta elfordon. Också åldersbegränsningar när det gäller lätta elfordon. Och alkohol med cyklar eller lätta elfordon. Det har allt det här med säkerhet att göra.

Jag tänkte inleda med hjälmtvånget och börjar med cyklar. Som jag nämnde så är jag van att använda hjälm i Portugal. När jag cyklar med svenskar där så har alla hjälm och de flesta portugiser bär hjälm. Men visst. När jag ser mig omkring här så är det tyvärr nästan ingen som bär hjälm.

Jag var nyligen till Berlin med finansutskottet och kunde snabbt se att många cyklade. Då jag första kvällen gick längs från Staatsoper längs Under den Linden mötte jag 11 cyklister. Tyvärr bar endast en av dem hjälm så visst kan jag förstå att det kan kännas dumt att bära hjälm i Mariehamn. Å andra sidan kunde jag se en vitmålad cykel i ett gathörn nära Brandenburger Tor, som minne över en tvåbarnsfar, som hade omkommit på cykel, så helt riskfritt är det inte. I taxin mot flygfältet kunde jag också höra om en mycket tragisk olycka med en cyklande ålänning utomlands. Så visst känner vi riskerna. Frågan är när vi sen tar det här till oss och korrigerar lagen. Som sagt var, det står att det är säkerheten som är det viktigaste.

Jag har också noterat att regeringen annonserar flitigt just nu om det här med hjälm. Finns vissa fyndiga formuleringar som jag inte nu kommer på. Däremot har jag ännu aldrig sett ett cyklande lantråd med hjälm i Mariehamn. En minister har jag sett och om jag minns rätt två lagtingsledamöter. I och för sig samma person som var minister som nu är lagtingsledamot. Här tycker jag faktiskt att vi kunde vara en förebild. När jag köpte mig en liten "coronacykel" så det är klart att jag köpte en hjälm. Jag tycker inte att vi bör utan skall vara förebilder när det gäller den här saken eftersom vi inte fick det i lagen. Både genom att cykla med hjälm och, bästa lagting, Torggatan är faktiskt en gågata och inte en cykelgata liksom i Esplanaden där det faktiskt är cykelförbud. Lite kuriosa.

MEN min största farhåga gäller nog elfordonen. Jag förstår att ni inte har sett det ännu. Här finns inte många men Portugal hur användningen formligen exploderat på några år från att vara en kuriosa till att vara det största problemet när man är ute och cyklar. Jag klarar inte av att hålla deras hastighet med cykel då jag även ser till annan trafik. Och dom verkar ju inte se på någonting. Elfordonen tror jag att det är. Jag noterade också i paragraf 67 att där talar man ju bara om mopeder men sen är de cyklar men elfordonen finns inte med överhuvudtaget. Det är en självklarhet att de borde jämföras med mopeder. Jag minns inte att jag skulle ha sett en som kommer på elfordon och har hjälm.

En annan sak gäller åldersgränsen för användning av elfordon. Man har infört det på vissa håll och även höjt det. Jag förstår att man kanske inte behöver ha åldersgräns på cykel då det finns små cyklar för små barn och de drivs med benkraft. Men att stå på en elsparkcykel , ett idiotiskt namn för övrigt då de ju aldrig sparka. Men de kräver ingen speciell ålder utan bara att man når upp till handtaget så kan man köra 25 km i timmen. Jag förstår att man på annat håll har infört åldersgränser. När användningen ökar här hoppas jag att lagtinget är en föregångare och inte låter någon stor, farlig olycka inträffa först. Se vad som händer på annat håll.

Och sedan kan man fråga sig hur man i paragraf 82 ska tolka ”på cykel eller lätt elfordon får inte flera personer färdas än vad fordonet är konstruerat för”. Är elsparkcykeln konstruerad för två? Det verkade i alla fall som om de två som kom på en sådan idag vid bussplan ansåg att den var konstruerad för två. Kanske man borde förtydliga att man skall färdas ensam, eller anser vi att det är säkert att vara två? Jag kan annars garantera att trenden kommer att bli tandem-elsparkcyklar i Mariehamn annars, precis som det redan är i Portugal.

Sen när det gäller alkohol och fordon så anser jag att samma regler bör gälla för lätta elfordon som för motorfordon. I lagtexten står det att finns trafikfylleri, men där finns rekvisitet ”äventyrar någon annans säkerhet”. Tyvärr så kan nog så att den som kombinerar dessa fordon med alkohol så riskerar sin egen säkerhet. Jag har sett det på nära håll, utomlands två äldre herrar som trodde att man kunde kombinera men det blev en sjukhusvistelse av den kombinationen.

Så bästa lagting, och bästa regering. Jag hoppas att ni verkligen följer med utvecklingen och framför allt när det gäller elfordon så om den utvecklas på samma sätt som på annat håll så det är bara någon sommar till så ser situationen hel annorlunda ut. Så vi måste tänka på säkerheten som ni talade om nollvision för svåra olyckor och så vidare. Så vi måste tänka på det innan olyckor inträffar.

Men Idag när jag höll mitt gruppmöte joggandes kring stadshusbacken så kunde jag i alla fall se en man som cyklade med hjälm. Glädjande nog nästan i Åländsk Demokrati-röd hjälm. Dessutom hade han en liten backspegel. Det är ju världens billigaste investering, några euro för en backspegel. För det som är det knepiga nu i trafiken är ju elbilarna som är tysta så de är en fara för cyklister men har man en backspegel så ser man ju alla bilar på ett bra sätt. Så säkerhet framför allt. Så hoppas att lagen, det är ju fråga om några paragrafer, kan öppnas när vi märker att det är behov av ökad säkerhet.

Tack, herr talman! Tack ledamot Toivonen för den mångordiga delgivningen av åsikterna kring detta betänkande. Jag funderar, du räknar upp många av de här paragraferna, men jag tycker mig se att du har missat paragraf 49 där det uttryckligen står, här citerar jag trafik med lätta elfordon. "Den som kör ett lätt elfordon eller en motoriserad cykel ska betraktas som cyklister och följa de trafikregler och trafikanordningar som gäller cyklister". Så att det finns i paragraf 49, där det torde rätta till en hel del av de dubier du har angående lagstiftningen.

Tack, herr talman! Nu hann jag inte få fram den paragrafen. Det jag avsåg är paragrafen kring hjälmanvändning. Men den här lagtexten, den är lite svår att hitta när man ska söka en sak. Men som sagt, det var det jag tänkte på. Men rent generellt så tycker jag att man ska jämföra de här elfordonen med mopeder med motordrivna och inte med cyklar. Det är åtminstone den skarpa gränsen som jag ser det.

Tack, herr talman! Ja, det betyder ju också att eftersom lagen också säger att under 15 åringar ska ha hjälm på cykel så ska de ha hjälm på elfordon. Det är den gängse tolkningen av lagen som så som det är tänkt i utskottet. Så det hoppas jag täcker lite av dina frågor.

Tack, herr talman! Jo det täcker ju de som är yngre, men vad jag förstår så finns det inget hjälmtvång på dem som är äldre. De flesta är nog äldre som kör vad jag ser.

Tack, herr talman! Det stycke som jag syftade på i vårt tidigare replikskifte, nu när jag får ordet igen, så var att jag nöjer mig med att det står att det inte finns några tvingande krav just nu om att ha en hjälm. Men att utskottet ska uppmana landskapsregeringen att följa med den här trenden. Liksom ledamoten Toivonen så hoppas jag att man lyfter upp det här som en ny paragraf och ett nytt ärende ganska snart. För samma iakttagelser som ledamoten har sett på stan har jag också. Vi diskuterar det också i utskottet ganska utförligt om lätta elfordon och problemet med att många åker samtidigt och att det är en väldigt stor olycksrisk. Man kan bli påkörd bakifrån och folk kan köra sönder sig själva.

Tack, herr talman! Jo, det var det jag återknöt till som ledamot Röblom också talade om att man kan öppna, det är ju frågan om några paragrafer. Men det är just som ni talar om hur man åker. Trenden där nere när man kommer med de här elsparkcyklarna är att man cyklar i grupp. Det är en flock som kommer och som snackar och snackar och inte vet, det tas selfie hit och dit och så vidare. Så användning av mobiltelefoner, ja jag hoppas att det inte kommer hit. Men kommer det så ändrar ni nog lagen hoppas jag.

Något som också, förutom att jag nu lagtingsledamot så är jag också aktiv i kommunpolitiken i Mariehamns stad och har varit ansvarig för infrastruktur nämnden. Det har kommit några sådana förfrågningar någon gång om att vi skulle öppna upp Mariehamn för elsparkcyklar som skulle ligga och stå, så att det blir som i andra europeiska städer. Som tur är så har vi lyckats förhindra det här kaoset och jag hoppas verkligen inte att det är någonting som någon eftersträvar om att vi ska föra in som en extra uthyrnings grej på samma sätt som det är där. Det är trångt nog som det är nu med alla fordons kategorier som redan ska kunna samsas på våra ganska dåligt utmärkta gång och cykelleder. Och väldigt dåliga framfarter för var man ska få vara, var man ska få köra, så här så att vi har mycket att göra, åtminstone i Mariehamn.

Tack, herr talman! Men om ni inför de här hyreselsparkcyklarna så ska jag ge ett tips. För jag var till Tallinn här över påsken och där har man tagit vissa bilparkeringsplatser och gjort om dem till parkering för elsparkcyklar. Så det finns kanske en per kvarter eller något sånt. Jag ska inte ta dåliga exempel som jag sett på annat håll där de ligger överallt, det kanske finns i Åbo och Stockholm också. Men det var vissa platser och i den här rutan här får de stå. Det finns för motorcyklar och bilar och så har de specialare för de här. Då kan det fungera, men inte att de står överallt.

Tack ledamoten Toivonen för en underhållande inblick i Åländsk Demokratis interna beslutsprocesser. Jag avser då detta med att vi höll gruppmöte på elsparkcykel för att nämna ett av flera exempel och gruppmöte under ett joggingpass. Cykelhjälm dock, det är en självklarhet för undertecknad, vilket också noterades i ledamotens anförande. Men jag har en annan åsikt vad gäller skakrav på cykelhjälm om det skulle ha varit ett skakrav. Så då ska det väl också finnas en konsekvens, eller hur? Om det kravet inte följs håller inte ledamoten Toivonen med om detta.

Tack, herr talman! Först måste korrigera. Jag har inte hållit något möte på någon elsparkcykel var det första jag såg när jag kom ut på gatan. Däremot jag joggade. Sen det där med ska, jag vet att ni har diskuterat kring, ska och bör och står det ska så borde det vara ett straff och så vidare. Ja jag vet inte hur kompromissen ska, borde vara. Jag har heller inte tittat hur det ser ut på annat håll med lagstiftningen, men hur man får folk att använda hjälmar precis som bilbälte och så vidare. Jag inser att det är knepigt, men jag är för det att man bör/ska använda hjälm som ni använder och som jag använde när vi cyklar.

Tack, det var ju bra att vi fick detta klargjort med Åländsk Demokratis gruppmöte. Men till saken menar då ledamoten Toivonen att det också borde finnas ett straff som följer av att en medborgare bryter mot skakravet och inte har cykelhjälm?

Jo, jag satt och smålog här under Juslins anförande när han tala om det här med straff. Ska vara till rätt att ge en anmärkning. Och då kom jag på att på strandpromenaden i Estoril, där finns det fanns det förut skyltar, man fick inte cykla på sommarmånaderna, vilket undertecknad naturligtvis gjorde. Men samma polis såg mig tredje gången så sa han nästa gång blir det böter. Så någonting sånt kunde fungera.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till Vägtrafiklag för Åland om för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till Trafikbrottslag för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av lagen om överlastavgift för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av lagen om flyttning av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.