För kännedom
Skydd av dricksvattentäkter BM 24/2016-2017
Utdrag ur protokollet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016
2 Marknadskontroll, Elsäkerhet, Hissäkerhet
Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 5/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017
4 Ändrade avgiftsgrunder i vården
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 15a/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016
9 Erkännande av yrkeskvalifikationer
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017
10 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2016-2017
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
11 Sämre service för nya ålänningar
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 2/2016-2017
12 Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om bostadsbidrag
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2016-2017
13 Förslag till budget för landskapet Åland 2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2016-2017
Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2016-2017
Budgetmotioner BM 1-48/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 27 ledamöter närvarande.
Talman Johan Ehn anmäler om ledighet på grund av samtal med rikets president.
Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av styrelsemöte i PAF.
Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.
Andra behandling
1 Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Marknadskontroll, Elsäkerhet, Hissäkerhet
Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 5/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om marknadskontroll av vissa produkter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslag om tillämpning på Åland av rikets elsäkerhetslag för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslag om ändring av 3 § plan- och bygglagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslagen om ändring av landskapslag om tillämpning på Åland av rikets hissäkerhetslag för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
3 Bassamfundslagstiftning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget till landskapslag om tillämpning av rikslagstiftning om beskattning av delägare i utländska bassamfund föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
4 Ändrade avgiftsgrunder i vården
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
5 Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat den här konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som syftar till att skydda människors miljö mot luftföroreningar.
Som vi hörde i remissen så har konventionen utökats med åtta protokoll där det fastställs specifika åtgärder som parterna ska vidta för att minska sina utsläpp av luftföroreningar. Målet med protokollet är att begränsa användning och utsläpp av långlivade organiska föreningar, så kallade POP-föreningar.
Genom det ändrade protokollet införs sju nya POP-föreningar utöver de 16 befintliga POP-föreningarna. Dessutom skärps kraven för några av de befintliga föreningarna samt utsläppskraven vid avfallsförbränning. Vidare införs ett basår för utsläpp av PCB.
Utskottet har inga invändningar mot att ändringarna i protokollet träder i kraft i landskapet och föreslår att lagtinget ska ge sitt bifall. Tack, fru talman.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
6 Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, fru talman! Den här konventionen är mycket lik den tidigare, men den här avser tungmetaller. Tanken är att minska och kontrollera utsläpp i luften av bly, kadmium och kvicksilver.
Genom det ändrade protokollet fastställs strängare gränsvärden för utsläpp samt införs flexibla övergångsbestämmelser som gynnar de stater eller parter som tillträder det ändrade protokollet före utgången av år 2019.
I likhet med det tidigare betänkande så har utskottet inte heller några invändningar mot att ändringarna i protokollet och föreslår att det här ska träda ikraft i landskapet. Vi föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
7 Godkännande av Parisavtalet
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! Social- och miljöutskottet har nu slutbehandlat Parisavtalet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. Det nu nästan ett år sedan avtalet ingicks i Paris, det var den 12 december 2015. Sedan blev det här avtalet juridiskt bindande, den 4 november 2016, dvs. efter det att 55 länder som är ansvariga för minst 55 procent av utsläppen har undertecknat det.
Målet med Parisavtalet känner alla säkert till vid det här laget. Det är främst ett avtal för att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen betydligt under två grader Celsius.
Genom avtalet förbinder sig parterna inte bara att skriva på utan också att vidta ökade åtgärder för att minska utsläpp och anpassa sig till klimatförändringen. Parterna förbinder sig till att uppnå de utsläppningsminskningsmål som de själva har uppställt samt utarbeta nödvändiga politiska åtgärder för att uppnå dessa mål. Utsläppningsminskningsmålen uppgörs och delges med fem års mellanrum. Även tillräckligheten av utsläppsminskningar i relation till avtalets långsiktiga mål ska granskas vart femte år.
Det som skiljer det här avtalet från bl.a. Kyotoavtalet är att Parisavtalet är i kraft tillsvidare.
Finlands riksdag godkände Parisavtalet den 25 oktober. Eftersom Parisavtalet även innehåller bestämmelser som gäller natur- och miljövård, vilket är ett lagstiftningsområde som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet så behöver också Ålands lagtings bifall inhämtas.
Utskottet konstaterar att Parisavtalet är ett historiskt avtal i och med att det är första gången som alla länder förbinder sig till att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Enligt utskottet är det synnerligen angeläget att alla länder gemensamt försöker vända utvecklingen och begränsa den pågående globala uppvärmningen.
Utskottet har således inga invändningar mot att Parisavtalet träder i kraft i landskapet till de delar avtalet faller inom landskapets behörighet.
Utskottet konstaterar att regeringens proposition till riksdagen om godkännande av Parisavtalet överlämnades till riksdagen den 13 oktober 2016. Presidentens begäran om lagtingets bifall är daterat den 11 november 2016. Det borde ha varit möjligt att samtidigt som propositionen överlämnades till riksdagen även ha begärt in lagtingets bifall, eller åtminstone att lagtinget hade haft denna begäran när vi inledde arbetsåret den 1 november.
Utskottet understryker vikten av att begäran om lagtingets bifall inte fördröjs utan inhämtas samtidigt som propositioner överlämnas till riksdagen, i synnerhet när det är lagar som brådskar av olika orsaker och där landskapet delvis har egen behörighet.
Utskottet anser även att det förslag som togs upp i remissdebatten, att talmannen personligen kunde besöka Helsingfors och överlämna lagtingets bifall till Parisavtalet, är en mycket god tanke. I dessa dagar så behöver Helsingfors nog påminnas på olika sätt och i olika sammanhang om Ålands självstyrelse, vårt självstyrelsesystem och även om vår ambition om att uppfylla Parisavtalets målsättningar.
Jag kan informera lagtinget om att talmannen som bäst i denna stund för ett samtal med Finlands president. Ett av ämnena som ska diskuteras idag är just Parisavtalet, så någon Helsingforsresa angående Parisavtalet blir det då inte denna gång.
Det är också viktigt att notera att Åland redan har tagit flera steg på vägen mot att bli hållbara och att vi från Ålands sida kan bidra till att Parisavtalets målsättningar kan uppfyllas. Vi har beslut och strategier. Flera områden täcks in och jobbas med för tillfället; hållbar livsmedelsstrategi, hållbar skogsbruksstrategi och snart en klimat- och energistrategi.
Åland bör gå före och visa vägen. Vi har de verktyg som behövs både med vår lagstiftningsbehörighet och i jämförelse med Finland har vi också en relativt god ekonomi. Vi har viljan och engagemanget och vi har stora delar av näringslivet bakom oss.
Fru talman! Utskottet ser bara möjligheter med det här avtalet. Vi tillstyrker härmed att lagtinget ger det begärda bifallet till Parisavtalet. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Det verkar inte vara någon i den här salen som har någonting emot innehållet som sådant i Parisavtalet. Däremot har vi haft en ganska intensiv debatt om relationen mellan Åland och Finland och hur Finland låter bli att respektera Ålands ställning inom den finska staten vad gäller utrikespolitiken.
Det är lite beklagligt att utskottet endast konstaterar att man borde ha skickat avtalet tidigare till Åland. Problemet är egentligen inte att man har skickat lagen till Åland för sent, problemet är att Finland har låtit bli att invänta besked från Ålands lagting. Finland har ratificerat det här avtalet utan att först höra vad lagtinget har att säga, trots att vi enligt självstyrelselagen ska göra på det viset, oberoende av om man har skickat det för sent eller inte.
Jag tycker att det är beklagligt att utskottet inte har en starkare skrivning i det här sammanhanget.
Förslag har framförts att talmannen borde informera presidenten om det missnöje som finns i Ålands lagting, men vi skulle ändå ge vårt bifall till lagen om i kraftsättande av konventionen före vi går till presidenten. Vi beskriver alltså att vi har ett problem men vi är inte beredda att göra någonting och markera för att visa att vi faktiskt har problem, utan vi ska vänligt påminna om att man borde nog i fortsättningen också invänta lagtingets bifall.
Det naturliga vore ju att vi i lagtinget inte skulle slutbehandla det här ärendet före vi hade fått löften från den finska staten om att de kommer att beakta Åland framöver, att de kommer att följa självstyrelselagen till den här punkten och att Finland inte kommer att ratificera flera avtal för de vet att de har Åland med sig.
Man förbinder sig faktiskt gentemot omvärlden att leva upp till de avtal som man sluter och ratificerar, men man ser inte till att man inom den egna staten har möjlighet att leva upp till det och det tycker jag att är anmärkningsvärt.
Jag menar att vi från lagtinget inte borde slutbehandla det här ärendet före vi skulle få sådana utfästelser från den finska staten. Det vore det enda rimliga.
Nu visar vi ju den finska staten att detta är helt okej. Finland åker ut och förhandlar om olika avtal sedan kan de senare komma till Ålands lagting när allt är klart och säga att det är bra om vi också godkänner avtalen så att det inte blir några problem. Är det verkligen vettig politik? Är det ett vettigt sätt att se på den gemensamma utrikespolitiken? Vi från Ålands Framtids sida menar inte det! Framförallt inte i det här sammanhanget när det gäller ett så stort ärende som vår klimatpolitik och mot bakgrund av de diskussioner som vi har haft under det senaste året om vindkraftsstöd och vetskapen om hur det paketet slutade. Vi borde ju kunna ställa krav på att man också ska förverkliga de avtal som vi förbinder oss till gemensamt. Man ska också gemensamt kunna förverkliga de åtgärder som det förutsätter. Vi ska kunna lita på de handslag som kommer från Helsingfors när det gäller avtal som tangerar just sådana avtal som vi åtar oss. Avtalen förpliktar oss här i Ålands lagting att faktiskt uppfylla villkoren när vi ger vårt bifall till en sådan konvention.
Jag är besviken över utskottets behandling. Jag är besviken över Ålands lagtings flathet i det här fallet om man låter det här avtalet gå vidare utan mera konsekvenser. Jag tycker att vi borde stå upp tydligare för självstyrelsen och för vårt klimat, rent ut sagt fru talman, i det här fallet.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Utskottet inte bara konstaterar, utan ”understryker vikten av”. Läs sista meningen en gång till!
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag har läst mycket noga. Jag har det kanske inte ordagrant i mitt huvud. Jag vet att budskapet är att utskottet understryker vikten av att avtalen ska lämnas i tid till Ålands lagting eller samtidigt som de lämnas till Finlands riksdag.
Återigen, det jag inledde mitt anförande med var att problemet inte är att det inte lämnas i tid till Ålands lagting, det är att Finland låter bli att invänta Ålands lagtings åsikt i frågan före man ratificerar avtal och godkänner dem gentemot omvärlden. Det är det som är problemet och det är där som utskottet missar kärnan i det hela. Finland måste vänta på att också lagtinget ger sitt bifall till de här konventionerna för man ratificerar dem. Detta är kärnan i budskapet och det är det som vi borde förhålla oss kritiska till. Visst är det bra om avtalen kommer tidigare, det säger jag inte emot, men man ska invänta lagtingets åsikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Fru talman! Jag har hört mycket kloka saker av framför ltl Aaltonen och även av ltl Jonsson angående hur processen inte har skett såsom den borde ha skett.
Ltl Jonsson inledde sitt anförande med att säga att det inte finns någon här i salen som har någonting emot innehållet i konventionen och han värnar också för klimatet. Jag antar att Axel Jonsson och Ålands Framtid har omvandlat sin åsikt och är med i skaran som kommer att godkänna det här avtalet.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är uppenbart att ltl Wikström aktivt försöker missförstå vad vi ifrån Ålands framtids sida hela tiden har hävdat. Vi har inte varit emot själva avtalet. Däremot har vi krävt att också i Finland ska göra vad de lovar att uppfylla och skapa innehåll i Parisavtalet. Vi kan ju inte förbinda oss till avtal gentemot omvärlden om vi inte också aktivt arbetar för att förverkliga detta.
På vindkraftsområdet hade vi en tydlig och gemensam politik som kunde ha gjort Åland självförsörjande till mera än 65 procent om Finland hade fullföljt sin del. Nu väljer vi helt okritiskt att släppa igenom ett sådant här avtal utan att fundera vilka åtgärder vi ska ta till framöver för att skapa innehåll i Parisavtalet. Den politiken vänder vi oss emot, för klimatets skull och för att få en verkningsfull klimatpolitik. Parisavtalet ska inte bara vara en bunt papper som vi lägger i en byrålåda.
Ltl Tony Wikström, replik
Fru talman! Min utgångspunkt har alltid varit klimatets bästa. Människor utifrån ser att detta är pajkastning och sandlådelek där klimatet och miljön, mänsklighetens kanske viktigaste fråga på hela det här århundradet, pantsätts bara för ett politiskt spel.
Sådant här politiskt spel tycker jag att är deprimerande. Jag kommer att tänka på den gamla sången ”I natt jag drömde” där makthavarna skrev på en petition och reste sig och sade. Detta är samma dignitet. Vill Ålands Framtid se en sådan petition också och sätta ett veto och säga; ”nej det här ska vi inte godkänna för det gick fel till”?
Man måste se till innehållet och det här är en fråga där man inte kan sätta miljön, framtiden och klimatet i pant.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är beklagligt att inte ltl Wikström har satt sig in i ärendet. De facto har ju redan Finland ratificerat Parisavtalet. Det spelar ingen roll vad Åland gör gentemot omvärlden. Avtalet har trätt i kraft och det förbinder de parter som har ratificerat det redan. Avtalet förbinder Åland, avtalet förbinder Finland och det är det som är problemet. Från finländsk sida struntar man i vad ålänningarna tycker, trots att självstyrelselagen förpliktar. Att inte ltl Wikström kan se den problematiken tycker jag att är beklagligt inte minst ur ett självstyrelseperspektiv. Men det är klart att vi kanske har olika prioriteringar här i världen och vi får väl acceptera och respektera det. Tack, fru talman.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack, fru talman! Tack till utskottet för en konstruktiv och snabb behandling av ärendet vilket är bra i det här fallet, för om någonting är allvarligt i världen idag så är det just klimatfrågan. Frågan kräver nu att vi alla från positioner och från alla tänkbara sätt bidrar till att det här avtalet omvandlas till handling och förverkligande och att avtalet omsätts i både målsättningar och nationella strategier för hur det ska uppnås.
Det som tyvärr idag är oroväckande är att målsättningarna i klimatavtalet och även EU:s utsläppskvoter redan nu bedöms vara otillräckliga för att stävja den globala uppvärmningen så att den stannar under två grader. Här tycker jag att vi har vårt huvudsakliga problem idag. Nu gäller det att på alla tänkbara sätt förverkliga målsättningarna.
Under den här tiden har riket fattat beslut om en energi- och klimatstrategi, vilken har fått både ris och ros. Det är bra att den finns som underlag när vi diskuterar vidare på Åland när det gäller den åländska energi- och klimatstrategin vid sidan av skogsprogrammet. Som utskottets ordförande här nämnde så är dessa nu under bearbetning och ska bli klara under våren 2017.
I riksstrategin finns det sådant som vi kan bygga vidare på och samarbeta kring, men jag tycker också att det finns lite svaga ambitioner.
Det goda med den här strategin är att man vill avstå från stenkol som energikälla före 2030. Den förnyelsebara energins andel ska höjas till över hälften av förbrukningen under 2020. Man avskaffar vindkraftstarifferna, vilket är en eftergift i huvudsak till sannfinländarna som nu hänvisar till alla möjliga hälso- och miljömässiga bekymmer med vindkraften. Man ska förstås klarlägga om sådana existerar och i dagsläget finns det ingen vetenskap som säger att sådana bekymmer skulle finnas. Man kommer att göra någon typ av hälso- och miljöskadeundersökning av vindkraften.
Kontraproduktivt är att man inte avser att göra några förändringar kring torv. När det gäller torvanvändningen så är det värre för koldioxidutsläppen än stenkol. Det är lite märkligt. Att man ska fortsätta att använda torv trots att de förstör vattendrag och har andra negativa aspekter har kallats för regeringens blinda punkt.
När det gäller transporter och övergång till elbilar så kan man med fog säga att strategin är för svag. Om man ser hur andra nordiska länder har utvecklat övergången till elbilar så finns det väldigt goda exempel. Norge har till exempel haft momsfrihet för inköp av elbilar, de har en väl utbyggd infrastruktur och i storstäderna har man låtit elbilarna använda bussfilerna i morgontrafiken. Det har funnits många fördelar och morötter och det har gjort att användningen av elbilar i Norge är väldigt hög idag.
I rikets klimat- och energistrategi finns varken några lagstiftningsmässiga eller skattepolitiska ambitioner när det gäller övergången till elbilar, vilket jag tycker att är väldigt synd.
Vi på Åland kommer att arbeta i den riktningen att vi ska ha en bra möjlighet att övergå till elbilar. Här kunde det vara lämpligt att man på Åland också kunde ge några skattemässiga incitament för övergången till elbilar. Lyckas det väl och i samarbete med olika elaktörer på Åland så kanske vi under nästa år kan komma igång med en utbyggnad av en all åländsk infrastruktur när det gäller laddningsstationer.
Här tycker jag att riket har för svaga målsättningar. Jag hoppas att vi på Åland skulle kunna ha en högre profil. Sedan finns det förstås också möjligheter till övergång av biobränsle, vilket är intressant.
Både Tyskland och Holland planerar att från år 2020 helt förbjuda försäljning av bilar med förbränningsmotorer. Det tycker jag är ett mycket tydligt mål, då har man inget alternativ och då måste man börja gynna andra former, teknikutveckla och ge gemene medborgare möjlighet att också kunna skaffa den här typen av bil.
På fredag har vi här på Åland en teståkning av elbussar. Det är ett samarbete mellan Ålands teknologicentrum, landskapsregeringen, Mariehamns stad och Viking Line buss. I dagsläget har tekniken inom elbussar utvecklats otroligt bra, särskilt för stadstrafik. Idag laddar man en elbuss på 4,5 minuter. Det här ska bli väldigt spännande och jag välkomnar alla ledamöter att delta i teståkningen i elbuss på fredag här i Mariehamn.
Det viktiga som kommer att hända på Åland för att förverkliga Parisavtalet och EU:s målsättningar är att vi arbetar vidare med elbilsområdet och transportsidan. Vi jobbar med energi och övergången till mera förnyelsebar energi på alla håll och kanter. Vi söker nya utvecklingsvägar för vindkraften, eftersom den väg vi trodde var gångbar inte var det. Den hållbara livsmedelsstrategi som presenteras den 13 januari kommer att innehålla mycket spännande förslag. Tack, fru talman.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Jag vill lyfta en fråga som jag också lyfte i remissen av Parisavtalet. Det handlar om koldioxidutsläpp. Vi måste drastiskt minska koldioxidutsläppen, inte bara på Åland utan i hela världen. Utsläppen på Åland enligt ÅSUBs beräkning är ungefär 7-8 ton koldioxid per person och år och då räknar man inte in importen utan det som vi använder här. Om vi ska klara av att undvika att temperaturen ökar med två grader så måste också vi komma ner till låga 1,5 ton utsläpp av koldioxid fram till år 2030. Det brådskar alltså. Jag vill gärna se att landskapet inför CO 2 redovisning på sina verksamheter.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det. Det är skäligt att man nuförtiden ska göra hållbarhetsredovisning av olika slag och det är också ett instrument som man kan använda sig av.
Jag tror att det är viktigt att påminna sig om att Åland är ett av de mest oljeberoende landskapen hela landet. Vi har en del att arbeta med. Man måste komma ihåg att både lufttrafiken och sjöfarten är internationellt reglerade och där måste förändringar och regleringar ske från olika internationella organisationer. Men vi ska jobba med det som vi kan förändra och det finns mycket att göra som ltl Aaltonen påpekade.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ja det finns mycket göra och det finns också många som gör det.
Jomala kommun är ett gott exempel som i dagsläget inte har någon fossil uppvärmd fastighet överhuvudtaget i kommunens ägo. Vi har konsekvent och målmedvetet gått in för att bara ha förnyelsebara värmekällor.
Jag tycker att landskapet kunde titta på Stockholms stad som föreslår att man ska förbjuda bilar som drivs med fossila bränslen år 2030. Det är om 14 år och det är väldigt snart. Vi behöver ställa in oss mentalt på att göra mycket ganska snabbt. Vi kan börja redan nu; se över fastigheter, se över bilbestånd och det är trevligt om man också inför elbussar på Åland. Jag förväntar mig koldioxidredovisning och målsättningar.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Jag tackar ltl Aaltonen för konstruktiva förslag. Vi ska se till att de finns med i vår klimat- och energistrategi.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Vicelantrådet pratade om incitament för att köpa elbilar, att vi ligger efter på det området och det är lätt att hålla med om det.
Från Ålands Framtid har vi motionerat om att man skulle införa skatteavdrag i kommunalbeskattningen på Åland för att premiera användandet av elbilar. Eftersom lantrådet var inne på det i sitt anförande så ställer jag frågan rakt ut: Jobbar regeringen i nuläget på att införa ett skattemässigt incitament för att köpa elbilar? Förstod jag saken rätt?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det. Jag menade att om man ska främja övergången till elbilar eller biobränslebilar så behöver det finnas olika typer av incitament som medför att människor finner det ekonomiskt överkomligt att skaffa dem. Man måste både tänka på vad det kostar när man köper den men framförallt på driften, samt att vi har en infrastruktur som stöder det här. Antingen kan man använda möjligheter i sin egen beskattning, vilken vi idag har behörighet över, dvs. kommunalbeskattning, eller så kan man inom ramen för Åland som testområde för ny teknik också försöka göra påtryckningar på staten att göra undantag för Åland för att testa hur detta skulle utfalla.
Det finns lite olika modeller och vi kommer att titta på dem i samband med den här strategin som nu är under arbete.
Ltl Axel Jonsson, replik
Ja, det är sant, det ena behöver kanske inte utesluta det andra. Mot bakgrund av det som har diskuterats tidigare här när det gäller vindkraften så arbetade vi säkert åtminstone i åtta år med den. Vi kom nästan i mål men det föll på slutrakan och nu har vi i den här salen uppenbarligen tyvärr gett upp. Det visar på att vi kanske inte ska lita för mycket på att Finland vill använda Åland som testområde när det gäller miljön.
Jag undrar en sak. Jag reagerade lite när vicelantrådet var inne på försäljningsförbudet av förbränningsmotorer som man har infört i flera europeiska länder. Om vi skulle införa samma sak här på Åland, vore inte detta det effektivaste sättet att slå ut vår egen bilhandel här på Åland i dagsläget, med tanke på att vi inte kan hindra ålänningarna från att importera bilar utifrån? Vore inte det en väldigt, väldigt dum väg att gå framåt?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror att ltl Jonsson missförstod. Jag sade inte att det var ett förslag från regeringens sida. Jag pekade på att Holland och Tyskland planerar att förbjuda förbränningsmotorer från 2020 som ett ambitiöst mål, för att visa på att väldigt drastiska saker måste ske för att klara av klimatmålet. Vi måste i så fall bygga upp alternativ som är tillräckligt möjliga för vår befolkning innan vi tar ett så drastiskt beslut. Det här är antagligen det som kommer att krävas i många länder om vi ska klara det här. Just nu går det för långsamt och vi kanske är för försiktiga i våra ambitioner.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Det är bra att vicelantrådet lyfte upp problematiken med att Finland ligger så efter när det gäller elbilar. Någonstans har Finland gjort fel, för man har 100 000 elbilar i Norge, 22 500 elbilar i Sverige och mellan 700 och 2 000 elbilar i Finland. Vi har de näst äldsta bilarna i Europa, medellivslängden är 11,7 år. Dessutom har Finland som intention att år 2030 ha 250 000 elbilar.
Jag undrar om vicelantrådet har någon idé om hur vi på Åland kunde göra något annat än skattelättnader? Skulle vi kunna införa en egen elbilspremie?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tycker att man kan överväga alla möjliga vägar att gå för att hitta incitament. Jag tror att Finland har gjort för lite och har väldigt stort fokus på biobränslen som ersättare. I dagsläget tillverkas det så mycket biobränslen i Finland så att man faktiskt kan köra hela bilparken i landet på det. Men Finland har inte gjort förändringen, utan dessa bränslen exporteras till Kalifornien, Sverige och till många andra ställen.
En annan aspekt är att om det ska vara hållbart hela vägen så måste man tänka på Well-To-Wheels, från källan som producerar elen till hjulen, så att hela kedjan är hållbar och där har Finland inte heller riktigt nått i mål.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Där har vi ålänningar den möjligheten att vi faktiskt kan välja att köpa grön vindkraftsel, om vi vill.
Det har också diskuterats mycket om att det inte finns parkeringsplatser. I en artikel i Huvudstadsbladet läste jag att det finns en miljon parkeringsplatser som är försedda med eluttag. Nu har de kommit på en intelligent laddare.
Vi är i en helt annan situation än många andra länder för vi behöver värma våra bilar när det är kallt.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tackar för ltl Holmbergs-Janssons förslag och tankar och även andra som har bidragit. Jag hoppas att ni ska känna igen förslagen och att de ska återfinnas i den kommande strategin.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Inledningsvis vill jag säga att vad gäller klimatarbetet så stöder jag fullt ut vad den här landskapsregeringen har gjort, landskapsregeringar före den och kommande landskapsregeringar också.
I veckan såg jag en filmsnutt från Grönland. Bilderna var väldigt påtagliga när det gäller hur snabbt glaciärisarna smälter och allt vad det innebär.
Det miljöarbete som Parisavtalet indikerar att ska genomföras så där har regeringen mitt fulla stöd.
Däremot är jag, i likhet med i Axel Jonsson, tveksam till förfaringssättet kring Parisavtalet. Jag kommer ihåg för länge, länge sedan när Lissabonavtalet skulle diskuteras här i lagtinget. Det fördes många och långa diskussioner om vi då skulle markera gentemot Finland, inte mot själva Lissabonföredraget utan mot själva sättet som Finland valde att hantera Åland på. En stark majoritet tyckte då att det inte var läge.
Nu har det av olika anledningar inte varit läge den här gången heller. Jag tror faktiskt inte att det någonsin kommer att bli ett politiskt läge när ett samlat Ålands lagting tycker att det är dags att markera gentemot Finland.
Vad gäller Finlands politik nuförtiden och den linje som Åland har i form av att följa John så är det svårt att följa någon som inte har riktningen klar för sig själv, i det här fallet Finland. Det är svårt att följa någon som verkar vandra i ett totalt mörker.
Alla kan vi begå misstag, det är mänskligt. Den som aldrig har gjort ett misstag har heller aldrig gjort en upptäckt. Frågan är hur många gånger man får göra samma misstag utan att uppmärksammas från ett annat håll?
Den 25 oktober 2016 godkände Finlands riksdag Parisavtalet. Den 11 november skickades avtalet till Åland för godkännande. Tre dagar senare ratificerades avtalet av presidenten. Så vad presidenten egentligen kanske förväntade sig var att vi på tre dagar skulle processa avtalet. Nå, självklart var det inte så! Självklart är det här inte heller presidentens fel. Det här är återigen ett förbiseende där man väljer att nonchalera Åland. Man behandlar Åland som ett objekt istället för ett subjekt. Jag måste ärligt talat säga att jag börjar bli lite trött på det här. Vi är visserligen små och vi är inte speciellt många men jag tycker ändå att vi ska kräva respekt inför det arbete och de möjligheter som självstyrelselagen ger Åland och Ålands folk. Tack.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Att minska utsläpp av koldioxid är ett gigantiskt projekt. Det är inte nog med det, metanutsläpp är ännu värre att råda bukt med.
Om vi håller oss till koldioxid så är det förstås lätt att stå här uppe och säga att vi ska göra det ena, vi ska göra det andra, vi ska göra utredningar och vi ska göra program. Det måste bli verklighet också. Jag hoppas att regeringen kommer till lagtinget och berättar på vilket sätt man tänker vara med och rädda världen från klimatkatastrofen.
Om vi tittar på siffrorna så tror jag att ltl Aaltonen nämnde att ålänningarna släpper ut åtta per capita och år. Svenskarna släpper ut tio ton. Jag tror åtta ton är för lågt för vår del, det beror på hur man räknar. Jag tror att vi ligger över Sveriges nivå tack vare att Sverige använder väldigt mycket vattenkraft. Men säg att vi har åtta ton, enligt Naturvårdsverket i Sverige så för att vara hållbar så måste man ligga mellan ett och två ton per år. Vi säger två ton, vi räknar lågt vad vi släpper ut själva och vi räknar högt vad man får släppa ut. Vi säger att vi släpper ut åtta ton men man får släppa ut två ton. Det är 75 procent som ska bort då! Det är gigantiskt! Hur ska man klara av det med bilparken på Åland, med skärgårdstrafiken och med hushållens konsumtion av kött? Om några veckor kommer nästan varenda en ålänning att flyga till Thailand. Hur menar regeringen att vi ska nå upp till det här? Om vi menar allvar så måste vi göra det förstås och vara med i det här gigantiska arbetet. Det kan ju förstås också vara så att ingen annan klarar av det här. Vad händer då? Om Åland gör detta och ingen annan gör det så är det inte heller hållbart.
Jag ser gärna att regeringen på något vis tillsammans med ett enat lagting kommer överens om på vilket sätt vi ska nå och vart vi ska nå. Det tycker jag att man måste kunna begära. Jag tror inte heller att det här bara är en fråga för regeringen och oppositionen, utan det gäller hela lagtinget som måste vara överens. Det här sträcker sig över många mandatperioder. Egentligen är väl bråttom så det kanske borde göras redan nästa år men det hinner man väl knappast med. Jag ser fram emot att på något sätt konkretisera det här utan att dölja det i vackra ord.
Det fanns ett konkret projekt tidigare som man jobbade ganska mycket. Man försökte jobba med elbilar, få elstationer och få i gång mera elbilism på Åland. Jag efterlyser det arbetet, vart tog det vägen? Jag tror att förra regeringen höll på med detta.
Som sagt, det här är ett gigantiskt projekt. Det gäller att det finns mod att göra konkreta saker här. Jag har en känsla av att det modet inte finns exklusivt hos regeringen, utan det modet måste finnas i hela lagtinget för att det ska vara möjligt att trumma igenom någon form av större konkreta satsningar. Tack, herr talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Tack Runar Karlsson för engagemang i den här frågan. För min del så tycker jag att det vore bra om vi här i lagtinget kan lägga den här strategin, när den är klar, som ett underlag för en debatt. Jag ser gärna att vi kunde uppnå samma samstämmighet i den här salen kring viktiga åtgärder för klimatutvecklingen som vi hade när vi antog hållbarhetsbeslutet. Jag hoppas innerligt att vi kan arbeta vidare i den andan, för det här kan också kosta en del pengar i ett initialt skede och det måste man ha beredskap för.
Skulle jag kunna svara på alla de frågor som ltl Karlsson ställde så tror jag att jag skulle få Nobelpris.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! När det gäller det sista så förväntade jag mig förstås inte att svar på allt. Det var för stora förhoppningar förstås. Det var inte det jag menade heller. Jag menade att så småningom så måste man komma till lagtinget på något sätt. Det är klart att vi nog må strida om olika saker här, vilket man förstås ska göra som regering och opposition, men när det gäller energi och miljö så måste en blocköverskridande politik föras för det gäller under många mandatperioder framåt. Jag kan garantera att centern är med på det tåget.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror kanske att det är mer radikala åtgärder som kommer att behövas än vad vi vågar tänka oss nu. Det handlar mycket om vad vi är vana med och människors konsumtionsmönster. Bara när vi föreslog för Mariehamns stad att man skulle ha en köttfri dag i skolan så blev det himmelens liv. Väldigt få är beredda att diskutera köttkonsumtionen. Det är många frågor som är svåra för var och en av oss.
När det gäller elbilar så tycker jag nog att vi gör positiva saker. Ute på fältet finns positiva initiativ som landskapsregeringen stöder. Kommer vi vidare där så kanske det inte alls tar så länge innan vi har en utbyggd infrastruktur för laddning av elfordon. Jag ser positivt fram emot att det finns så mycket goda krafter som vill arbeta i gemensam riktning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, herr talman! Jag lyssnade lite grann på Runar Karlsson när han målade upp miljöbovar på Åland och naturligtvis drar han in i skärgårdstrafiken i det hela. Alla är medvetna om att den trafik och rutter vi har drar mycket oljor. Nu arbetar vi för att införa kortrutt vilket innebär att vi kommer att reducera oljeförbrukningen inom skärgårdstrafiken. Är ledamoten för miljön och att arbeta för kortrutt eller mot miljön och behålla dessa långa rutter och den oljeförbrukning som vi har?
Talmannen
Talmannen påminner om att den här diskussionen handlar om godkännande av Parisavtalet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag kommer att godkänna Parisavtalet. Jag håller mig till ärendet, desto mera kan jag inte svara på det.
Det är klart att vi alla är för en bättre miljö så länge den är rimlig för ekonomin också förstås.
Visst är det positivt om en kortrutt minskar miljöbelastningen, oberoende av om det gäller skärgårdstrafiken eller att minska miljöbelastningen inom andra områden. Varför inte?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson lyfte elbilar i sitt anförande vilket han också har gjort i tidigare anföranden. Han väntar på att man ska komma med åtgärder och förbättringar. Jag undrar om det bara är elbilar som är det absolut bästa? Jag kan tänka mig att hybridbilar och annat också är möjliga för att förbättra miljön. Inga bilar är egentligen bra för miljön, inte ens elbilar. En ny elbil ”kostar” 12 ton koldioxid att tillverka det första året. Det är ju ganska mycket mera än det som ltl Runar Karlsson sade att en ålänning spenderar per år. Det är inte alltid det som är den enda lösningen utan det kan finnas andra lösningar. En ny elbil kan t.o.m. smutsa ner mera än en gammal bränslebil faktiskt.
Ltl Runar Karlsson, replik
Det är klart att ltl Carlsson har helt rätt. Det här är ett problem. Jag har själv läst att när man tillverkar en ny elbil så kanske man aldrig tjänar in den. Det här är ju nog ett problem.
När man läser på så konstaterar man att det största problemet är att vi helt enkelt konsumerar för mycket. Så mycket som vi konsumerar är inte hållbart, vad det än må vara idag. Enligt de forskningar som finns så måste konsumtionen ner inom alla områden om vi ska klara av att få ner utsläppen från åtta ton till två ton. Det blir inte lätt för någon politiker att övertyga sina väljare att göra det.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Åtminstone måste man kanske konsumera smartare i framtiden, det tror jag att är viktigt.
När det gäller bilarna igen så tror jag att det är viktigt att titta på flera alternativ än bara elbilar och sedan också hur vi producerar den energi som tillförs fordonsparken. En viktig aspekt är också själva tillverkningen av elen, vilket vi jobbar mycket med och det tror jag att vi ska jobba ännu mera med. I Mariehamns stad har vi kraftigt reducerat våra koldioxidutsläpp. Det senaste året har vi reducerat koldioxidutsläppen till 70 procent. Vi har gjort ganska stora reduceringar. Detta är sådant som vi också måste sätta mycket fokus på.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är klart att det görs många små saker. Tittar vi på statistiken i Sverige, som lätt kan jämföras med Åland, så är utsläppen oförändrade. Ja, man hittar på smarta och bättre lösningar men man konsumerar mera. Det är ett dilemma att koldioxidutsläppen egentligen inte minskar totalt sett. Tvärtom, nu har metanutsläppen ökat vilket är oförklarligt och det är kanske egentligen mera förödande på sikt om detta dramatiskt ökar. Hela mänskligheten har ett gigantiskt projekt framför sig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag håller fullkomligt med ltl Karlsson när han menade att orden inte räcker utan det krävs konkret handling och han frågade hur vi ska kunna göra det här.
Jag menar att det finns en mängd saker vi kan göra. Vi behöver elektrifiera våra transportmedel, vi behöver ändra våra konsumtionsmönster men vi behöver också se på vår avfallshantering. Nu har man börjat tala om cirkulär ekonomi.
Jag tittade på lite siffror lite snabbt. Här i Norden slänger vi ungefär en tredjedel av vår mat. Den tredjedelen motsvarar i Sverige utsläppen av 700 000 bilar. Det är gigantiska mängder!
Här på Åland har vi ett enormt konkurrensövertag, vi har högkvalitativa råvaror och kort mellan jord och mun. Här kan vi verkligen gå i bräschen, här kan vi visa omvärlden hur man egentligen ska göra.
Ltl Runar Karlsson
Så är det som sagt. Regeringen har diskuterat biogasanläggning. Jag hoppas verkligen att det kommer i hamn på något sätt. Det är att ta vara på och göra energi av ingenting.
Men som sagt det är gigantiskt. Alla husdjur hemma utgör en jättestor källa till koldioxid och det vågar ingen ens nämna här uppe. Konsumtionsmönstret måste antagligen förändras om man vill minska utsläppen. Det måste inte bara till smarta lösningar utan man måste också komma ner till verkligheten. Det är inte lätt, varken för mig eller för någon politiker, att gå ut till ålänningarna och säga vad de ska göra och hur de ska minska.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Jag tycker väldigt lika som ltl Karlsson idag. Jag håller med om att vi inte kan stå här och tala om vad andra ska göra. Det är därför som man i hållbarhetsrörelsen pratar om tillsammansskap. Jag tycker att regeringen har reagerat klokt när man har bildat nätverket bärkraft. Man binder samman de privata, det privata näringslivet, tredje sektorn, privatpersoner och det offentliga. Det här är inget uppdrag som landskapsregeringen kan dra själva, det här måste bygga på tillsammansskap. Folkets gemensamma vilja att skapa förändring där vi alla är beredda att ändra inte försämra.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är trevligt att ltl Ingrid Johansson och jag är överens, vilket faktiskt händer lite nu och då. Om det gläder mig eller tjänar mig är jag lite osäker på. Men i alla fall håller jag med om det här ordet som ltl Ingrid Johansson sade; tillsammansskap. Jag tror att det kunde ännu mera vara en ledstjärna här i salen, i det åländska samhället och även inom många andra områden.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Jag vet inte om vi ska förlänga debatten men det kommer upp många angelägna frågeställningar här. Jag tror att en av de viktigaste sakerna nu är att inte lägga på så många bördor och säga att det här är så svårt att omöjligt och hur sjutton ska vi klara det här.
Vi måste i stället bena upp det och försöka göra hanterbara helheter så att vi orkar med det. I landskapets hållbarhetsarbete säger vi till ålänningarna att vi kan det här. Vi har kunnat det förr och den kunskapen finns i våra traditioner vårt arv. Vi måste bara liva upp dem och sätta in dem i ett nytt modernt sammanhang, så att man gör det möjligt och människor ser att jag kan det här, vi kommer att klara det. För det är enda sättet, annars dignar man, tröttnar och tappar sugen under alla bördor för att det blir så svårt och omöjligt. Det är väldigt viktigt att veta att vår generation kanske klarar av att leva vårt liv som vi gör, kanske våra barn gör det, men redan deras barn kommer att få bekymmer om det fortsätter så här. Deras liv kommer märkbart att förändras på grund av klimatförändringarna. Det är inte så långt borta så att det är otroligt viktigt att vi göra någonting.
Matsvinnet som nämndes av ltl Johansson är faktiskt ett gigantiskt bekymmer. Andra generationer kommer att fråga oss; hur tänkte ni på jordklotet då när ni flög matvaror över hela jordklotet för att sedan kasta dem i soporna? Hur kunde ni låta det fortgå? Skulle man snarare fördela maten klokare så kunde man till och med utrota svälten på jorden. Men nu äter vi för mycket i vissa delar av världen, för lite i andra delar och sedan kastar vi bort gigantiska mängder.
Positivt är att det finns en medvetenhet om det här. Martharörelsen gör ett otroligt bra jobb, många restauranger och många livsmedelshandlare skapar medvetenhet kring detta. Man kan visst äta livsmedel där datumet har gått ut. Det hotar inte alls vår hälsa på något sätt. Det här är också attitydfrågor. Målet om att minska och förändra våra konsumtions- och produktionsmönster är en viktig del i hållbarhetsarbetet. Det var ett bra inlägg i debatten och något som vi inte får glömma. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
8 Vattenfarkoster
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 15a/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Med tanke på det föregående ärendet så kan jag inte låta bli, i och med att talmannen är frikostig med vad vi säger, att konstatera att med tanke på miljöfrågan så kanske landskapsregeringen borde ha lagt ett förslag om förbud mot vissa vattenfarkoster, istället för att enbart titta på det som EU kräver av oss.
Nog ska man ha ett oerhört rimligt miljösamvete för att framföra vattenskotrar och de största nöjesfarkosterna. Men, herr talman, så är livet som vi lever.
Inom lag- och kulturutskottet har vi handlagt en fråga som har varit lite speciell.
Det som händer i Helsingfors eller inte händer i Helsingfors, om vi tänker på det föregående ärendet att man missar Ålands ställning och status i konventionsprocessen. Nu har vi en fråga som lite överskuggats och berörts av att man plötsligt har börjat planera en båtskatt i Finland. Därmed är det en sak som kommer att beröra Åland i och med att det inte är åländsk behörighet.
Den här saken har vi i utskottet inte gått närmare in på. Det är en parallell process. Men i och med att det har nämnts från talarstolarna i salen så är det väl bara att konstatera att den frågan har funnits med och den lever i högsta grad. Det är detta som vi ska komma ihåg, jag ska återkomma till det.
Och vi börjar från början så handlar det om att förnya lagstiftningen om fritidsbåtar och att få in vattenfarkoster i form av vattenskotrar i systemet. Det handlar även här mycket av EU-direktiv, att vi klarar av att uppfylla fritidsbåtsdirektivet inom unionen. Nu sker det ett förtydligande av utrustningskraven som utskottet välkomnar.
Detta med registreringsplikt har varit föremål för diskussion. Utskottsmajoriteten tycker att vi kan godkänna lagförslagen, både det ursprungliga förslaget och landskapsregeringens kompletterande lagförslag.
Samtidigt innebär det att det är enbart ägarna av de verkligt stora kraftiga båtarna som kommer att vara förpliktade att införa dem i det nya Ålands vattenfarkostregister som det föreslås heta enligt den nya framställningen.
Det är ju bara att konstatera att det innebär att en stor mängd åländska fritidsbåtar kommer att ligga under de nya kraven när de ska vara förpliktande.
Jag har fått en hel del frågor av olika ledamöter, mina kollegor. Vill man se vad det handlar om i praktiken så rekommenderar jag att läsa landskapsregeringens ursprungslagförslag nr 15/2015-2016. Där står det hur pass stort och omfattande registret är. Man får också svar på i vilken mån ålänningarna fortfarande använder sig av registret ännu idag.
Då kommer man in på frågan om registrets framtid eller inte. Ltl Tage Silander öppnade under remissen av förslaget 15a lite Pandoras ask genom att avsluta med att fråga; är detta ett register som vi faktiskt ska ha? Jag utgår ifrån att ledamoten resonerade som så med tanke på hur vi då justerar gränsen för registreringsplikten.
Det här har också delat utskottet. Vi har två reservanter. Ltl Brage Eklund och ltl Bert Häggblom har reserverat sig. Det är uttryckligen behovet av ett register i ljuset av den förändrade regeringsplikten som ledamöterna har reserverat sig emot. Reservanten Bert Häggblom kommer till den här delen att förklara närmare.
Varför ha ett register trots att det blir frågan om ett relativt litet antal båtar som ska in i registret av enbart plikt? Det beror på att omfattningen av registret visar på vilket enormt antal båtar vi har på Åland som berörs av det här redan idag.
Jag har en personlig åsikt, jag antar att flera i utskottet delar den. Jag tycker att det är bra att vi har ett åländskt register som har åländska registernummer etc. som finns med som en del av samhället som vi har byggt upp.
Det finns ett intresse från försäkringssidan för någon form av register som ger en bild av omfattningen av båtar och båtarnas karaktär. Den sidan ska vi inte heller glömma bort, utan att närmare gå in på vad det här kan betyda för försäkringar etc. Man kanske kan tänka sig att försäkringsbolagen anser att det är en så pass stor fördel att ha båtarna registrerade i ett register så att de kanske t.o.m. kunde tänka sig en lite sänkt premie ifall ägaren faktiskt ser till att båten är registrerad. Därmed är båten lättare att återfinna i vardagen om den har försvunnit på grund av storm eller, ännu värre, stöld av objekten.
Tack vare ltl Bert Häggblom så kunde utskottet konstatera att det fanns en problematik vad gäller datalagstiftningen. Därför begärde utskottet ett utlåtande från datainspektion. Till följd av det har vi föreslagit att man skulle dra ner tioårstiden för kvarvarande registeranmälningar till att enbart gälla två år. Vi anser att vi skulle kunna uppfylla de krav som finns: ”personuppgifter ska inte behandlas under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.” Vi hoppas, talman, att vi därmed skulle klara den biten. Med tanke på facit, det finska systemet, så borde detta kunna godkännas också i lagstiftningskontrollen.
Talman! Sedan har vi naturligtvis hörsammat ändringen att ordningsbot kommer att återfinnas i den nya landskapslagen om vattenfarkoster istället för att börja ändra i ordningslagen. Landskapsregeringen föreslog en välkommen ändring.
Efter omröstning 5-2 i utskottet så föreslår vi att detta ska kunna antas av lagtinget.
Herr talman! Jag träder lite ur utskottsordföranderollen.
När det gäller den här typen av lagar och det som har skett Helsingfors till följd av sannfinländarnas aktion även i den här frågan så kan man naturligtvis ställa sig frågan; är det vettigt med ett register som enbart bygger på de absolut största båttyperna med kraftigaste motorerna?
Utöver försäkringssidan som jag nämnde och vikten av ett eget register, så kan vi konstatera att det här med båtskatten är absolut inte klart ännu. Det är inte behandlat ännu, vi vet inte hur det kommer att bli.
Därmed tycker vi att det är på sin plats att man ger landskapsregeringen möjlighet att analysera situationen när eventuellt båtskatten är på plats. Vill man då återkomma på nytt så får man möjlighet till det och se om man vill ändra på regelverket i ljuset av utveckling i Helsingfors till den här delen.
Frågetecknen är ganska många, men det här känns rätt och riktigt i detta nu. Tack, talman.
Minister Mika Nordberg, replik
Jag vill passa på att tacka hela utskottet för en smidig behandling av det här ärendet, även tidsmässigt. Landskapsregeringen valde att komma med ett kompletterade lagförslag under hösten.
Utskottet har valt att göra en justering i övergångsbestämmelserna i 27 §, vilket jag tror att är helt rätt och riktigt. Man ändrar från tio till två.
Vi har också nya EU-direktiv som knackar på dörren och som har att göra med personregisterlagstiftning och annat. Den här detaljen kunde i så fall ha fällt lagen i en lagstiftningskontroll och det skulle vara i olyckligt. För även i grundförslaget finns det annat EU-direktiv som handlar om båtar och fritidsbåtars utsläpp på marknaden och där ligger vi efter. Vi skulle behöva få den på plats.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Harry Jansson, replik
Tack även till ministern för en mycket bra dialog under hela resans gång. Det har varit många diskussioner och omfattande hörande som ni ser av betänkandet. Vi har också haft många diskussioner med ministern. Det gläder mig också att ministern omfattar ändringen vad gäller övergångsbestämmelser i registreringstiden. Jag tror att det var en nödvändig sak som utskottet gjorde till den delen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Herr talman! Orsaken till att jag ville ifrågasätta om registret överhuvudtaget behöver finnas sammanhänger dels med att jag faktiskt tycker att det kan vara överdrivet att det finns, utan att jag sover dåligt om det också skulle finnas kvar i fortsättningen. Jag tycker att det är väsentligt att fråga sig sådana här frågor eftersom vi säger allmänt att vi i den offentliga förvaltningen ska vara så effektiva som möjligt, vi ska försöka åtgärda saker och ting så att det blir enklare. Jag ifrågasätter om vi klarar av det om vi inte klarar av ens den här lilla, som jag ser den, detaljen.
Jag blev lite fundersam när det gäller försäkringsbolagens inställning. Det kanske är så, jag ska inte ifrågasätta, men jag tror knappast att det stjäls mera eller färre båtar bara för att försäkringsbolagen har ett eget register, vilket man har.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ltl Silander har naturligtvis rätt om att försäkringsbolagen har sina egna register. Det framkom nog under hörandet att det skulle vara till fördel att man också fortsatte med ett gemensamt register. Vi kommer att få höra mera om tveksamheterna när det gäller behovet av registret.
Jag tror att ledamotens åsikter nog präglar en stor del av den här salen åsikter när det gäller det här ärendet. Vi är lite ambivalenta även inom centergruppen, vilket vi säkert kommer att få höra om en stund.
Det är som alltid med framställningar, ibland så känns det bra och ibland känns det lite mindre bra.
Ltl Tage Silander, replik
Herr talman! Det här är ett ärende där det finns väldigt många som varken är helt vita eller helt svarta. Det gäller bara att kunna bestämma sig, se vad man tål och kanske i nästa vända göra någonting mera av det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Såsom har framkommit i presentationen så är vi två i utskottet som har reserverat oss. Vi anser att tredje kapitlet ska utgå.
För det första så innebär det att lagen inte riskerar att falla överhuvudtaget, utan då får landskapsregeringen igenom sin lagstiftning utgående från kraven i EU-direktiven beträffande utrustning och annat.
För det andra, ska vi ha ett register som överhuvudtaget inte fungerar? Jag tycker att det har framkommit i utskottsbehandlingen att vi har ett register som inte är uppdaterat idag. Det finns gamla uppgifter där, folk har inte anmält att båtar är borta och så vidare. Motorfordonsbyrån har en byråkratisk gång. Precis som ltl Tage Silander tog upp här; är det nödvändigt?
Om vi ska effektivera och ställa krav på förvaltningen så måste vi också kunna effektivera där det inte innebär några negativa effekter överhuvudtaget i samhället. Tvärtom, det lindrar för människor om man inte behöver registrera. Jag ser inga fördelar att överhuvudtaget ha kvar det här registret.
I Sverige har man inte heller ett register, man har ett frivilligt register och på det sättet klarar man sig också undan kraven beträffande registrering ur datasynpunkt, sekretess osv.
Vi kommer att avisera i detaljbehandlingen att tredje kapitel ska utgå. Jag uppfattade i utskottsbehandlingen i varje fall att landskapsregeringen inte var hårt emot om vi också tar bort det.
Jag tycker att man bör fundera här i salen; är detta någonting som är viktigt att ha kvar, byråkrati för människor? Vad är viktigt i vårt samhälle? Är det att ha ett båtregister eller en bra sjukvård? Det är sådana saker som vi alltid måste beakta. Vad vi vill satsa pengar på? Vi bör alltid bli effektivare, precis som finansutskottets ordförande, tillika ltl Silander sade.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Ltl Bert Häggblom lyfte upp hur det är i Sverige. Jag kan berätta att Sverige är man grön av avund på just vårt system och att det funkar väldigt bra med ett register. I Sverige har man stora, stora problem med båtstölder och det beror ofta på att båtarna inte är registrerade. Om en ägare dör så kan någon hitta på att det har uppgjorts en köpehandling mellan de här två parterna.
Det går till på ett helt annat sätt här, man går in till motorfordonsbyrån och byter ägare, båda två skriver under och det finns inga konstigheter och oklarheter.
Jag är övertygad om att ålänningarna vill ha kvar ett register där de kan känna sig trygga om vem som är den rättmätiga ägaren till en viss båt.
Ltl Bert Häggblom, replik
För det första så har vi i utskottet inte hört någon om att man i Sverige är avundsjuka på oss för att vi har så bra. ”Grön av avund”, som Wikström sade, det har vi nog inte erfarit överhuvudtaget.
De juridiska aspekterna, som framkom i Wikströms anförande, sådant förekommer också i landskapet Åland. Jag förstår inte skillnaden där. Tyvärr har vi i våra register många människor som har avlidit och vars båtar ligger kvar i registret. Det här registret härrör sig från den tiden då länsstyrelsen hade hand om det, det finns båtar kvar i registret sedan den tiden och de ägarna lever nog inte nu. Registret är inte uppdaterat överhuvudtaget. Ska man ha sådana föråldrade system? Jag är emot det. Rensa istället att ta bort det helt och hållet!
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Ja, vi i utskottet har verkligen gått på djupet och hört en hel del. Som tur är så kan vi också inhämta information och kunskap från andra håll. Genom mitt arbete i Nordiska rådet så har jag en bra kontakt med olika nordiska och svenska politiker. Det finns en socialdemokratisk motion som förföll för några år sedan där man begärde ett register. Moderaterna ligger hårt på Ygeman just nu och vill att han tar i med krafttag mot de många båtstölderna och där kunde ett register vara en väg framåt. Det är högaktuellt.
Vi har ett fungerande prisvärt och bra register, med sina fel. I registret finns tyvärr många båtar kvar som inte existerar längre. Men fördelarna uppväger definitivt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Talman! Bilstölder förekommer i stor utsträckning i Sverige och i mindre utsträckning hos oss. Det finns också ett bilregister i Sverige men ändå har man bilstölder. Det där resonemanget håller inte, Wikström. Det är bara ett motiv för att registret ska vara kvar och ltl Wikström har tagit ställning i utskottet. Det finns inga sakskäl till det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Vi har fått höra här att det finns fördelar, kanske ur försäkringssynpunkt, att ha kvar ett register. I utskottet har vi också erfarit att det finns fördelar att ha kvar ett register ur ett övervakande syfte, ur ett brottsutredande syfte och kanske ur ett brottsförebyggande syfte att ha åländsk registrering på båtar.
När vi nu går in för att bara ha kvar de mest snabbgående och kanske de mest värdefulla båtarna så borde det väl finnas en fördel med att också ha kvar ett register. Kan inte ltl Bert Häggblom se det?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Det är ganska intressant, vilka grunder har man haft för att höja hästkrafterna på båtarna för att minska det här registret? Inte är skälet att ni vill ha ett mindre register. Det är väl på grund av att Finland vill införa båtskatt. Det visar väl att ni inte själva tror på det här registret, eftersom man har satt mycket högre hästkrafter. Då skulle ni väl haft det kvar för de flesta båtarna har lägre hästkrafter, såsom lagen var före framställningen kom.
Precis som ltl Tage Silander sade så ur försäkringssynpunkt så tror jag absolut inte på att registret har någon effekt. Inte kommer någon att få rabatt bara för att Ålands lagting kommer att fatta det här beslutet idag, om majoriteten håller. Absolut inte! Inte är det olika försäkringar mellan Åland och Finland.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Vi har fått erfara i utskottet att ur brottsutredande syfte så underlättar det om det finns ett register och ett registreringsnummer. Det här har också ltl Häggblom hört men väljer tydligen att ignorera det.
Vad gäller ekonomin, som ledamoten också förde fram, att det här skulle bli så mycket effektivare, så det är egentligen inte så stor skillnad. Vårt register idag på Åland har motorfordonsbyrån hand om och det är samma register som bilarna finns i, alltså man använder sig av fordonsregistret för det här också. Det är samma system, man skriver in båtar på några ställen. Minskar registret så blir det ännu mindre administration. Det här minskar administrationen, som redan är liten, till ännu mindre. Man skulle inte få några stora inbesparingar på att slopa registret. Vi har fortfarande kvar dagens fordonregistersystem där också båtregistret finns. För vår del skulle det inte heller innebära så stora inbesparingar eftersom det är samma system.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, talman! Alla förbättringar man gör när det gäller minskande av byråkratin medför att blir effektivare ur samhällssynpunkt och ur den enskildes synpunkt. Den enskilda ska betala för att båten ska registreras och man ska betala för att den ska avregistreras. Man sparar ju om man slipper den delen. Att säga att det är så lite, det hör man alltid när man ska effektivera och det är därför som vårt samhälle är så fruktansvärt komplicerat idag. Det går inte att ändra något när man är så styvnackad, precis som ltl Petri Carlsson är, att man inte kan tänka sig ändra. Men Petri Carlsson har också varit med om att dra bort halva registret. Varför kan vi inte ta bort hela?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Man kan välja att göra politik på väldigt många områden. Man kan även välja att göra politik på själva registrets vara eller icke vara.
Landskapsregeringen har diskuterats för- och nackdelar om vi ska ha kvar ett register eller om vi ska slopa det helt. Att hålla kvar ett register har vissa positiva egenskaper bl.a. när det gäller båtars igenkänningstecken har vi konstaterat. Många ålänningar ser en positiv sak att kunna ha sin båt i ett register.
I den hamn där jag har min båt så finns det två stycken exakt identiska båtar som ligger bredvid min. Jag kan känna igen de olika ägarna tack vare att de har olika registernummer på sina båtar. På det här viset kan man informera dem om deras båtar har slitits, om de har mycket vatten i sig eller någonting annat. Det finns positiva saker när det gäller registret.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Bert Häggblom, replik
Herr talman! Om jag har förstått minister Nordberg tidigare så var det ingen stor sak för landskapsregeringen om man tar bort registret totalt. Det fanns inget motstånd från regeringens sida.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! I utskottshörandet påpekade jag att landskapsregeringen har beslutat att lämna det här förslaget. Jag sade också till utskottet min personliga åsikt, att det här inte är liv eller död för mig. Är det så att utskottsmajoriteten bestämmer sig för att ta bort registret då kan jag leva med det, vilket jag personligen sade.
Däremot har det kommit till vår kännedom att det finns en problematik när det gäller hyresbåtar, vilket kan betyda att vi kan hamna i den situationen att åländska företagare blir skyldiga att vara med i ett finskt register. Ur självstyrelsepolitiskt hänseende är det för mig mycket konstigt när vi 1993 fick den här behörigheten till Åland och fick möjlighet att ha ÅL registrerade båtar i egen regi.
Ltl Bert Häggblom, replik
Herr talman! När det gäller den här lagstiftningen, så om man har kvar eller tar bort registret så överför vi inte någon behörighet till riket. Behörigheten blir oberoende kvar på Åland, utgående från självstyrelselagen som kom 1993.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag tror att vi alla ska försöka komma ihåg varför landskapsregeringen lämnade sitt första lagförslag nr 15. Det var för att landskapsregeringen varseblev att man på finländskt håll avsåg att införa en skatt som skulle drabba ålänningarna och skärgårdsregionerna i Finland väldigt mycket.
I ett anfall av kreativ självstyrelsepolitik så valde landskapsregeringen att lägga ett lagförslag först. Sedan visade det sig att det blev ändringar på rikssidan och då valde landskapsregeringen att komma med ett kompletterade lagförslag för att försöka skapa ett system så att ålänningarna - som har ganska många båtar - inte skulle behöva betala båtskatt. Det var landskapsregeringens ambition.
Vi har ett register idag med 5 736 båtar, enligt uppgift i lagframställningen. Genom att höja gränsen skulle man ungefär halvera antalet och det resonemanget förstår jag inte alls. Jag bor själv i skärgården, jag försöker fundera vad folk har för båtar och vilka åländska båtar jag ser. Enligt min bedömning, baserad bara på empiriska studier, så har jag svårt att tro att det finns 2 500 åländska båtar registrerade som uppfyller de nya maximikraven som landskapsregeringen har föreslagit.
Därtill förstår jag överhuvudtaget inte varför man ska föra ett register om vi inte måste. Jag förstår det absolut inte. Jag har verkligen försökt förstå det och jag har läst motiveringarna. Motiveringen är; ”eftersom registreringsplikten kommer att omfatta de största och motorstarkaste vattenfarkosterna kommer regelverket fortsatt att vara ägnat att främja säkerheten vid färd på vatten samt att förebygga olägenheter för miljön.” På vilket vis blir båten säkrare genom att den är registrerad? En registrering och säkerhetsmaterialet som man har ombord på en båt har ju de facto ingenting med varandra att göra. Det är ju själva besiktningen sedan i ett senare skede som ställer krav på utrustningen. Den som är lite bekant med vatten och sjöfart ser ju naturligtvis till att ha räddningsutrustning i båten ifall det skulle behövas.
Sedan säger man också här att i fall någon mot förmodan skulle vilja registrera sig frivilligt så blir det komplicerat. ”Särskilda rutiner för frivilligt registrerade farkoster kan dock verka betungande för motorfordonsbyråns registerarbete”. Om landskapsregeringen ska finansiera ett register så ur ett jämställdhetsperspektiv så bör väl alla som vill registrera sig få göra det?
Nu hör det till saken att vi inte behöver ha ett register. Det finns inget krav på ett register. På svenska sidan har man inget register. De facto så är det väldigt få som skulle komma in i registret.
Vi har, via diskussioner här i lagtinget, hört kollegor som har stor erfarenhet från försäkringsbranschen tidigare att försäkringsbolagen själva har register över de försäkrade båtarna. Varför ska vi då ha ett register? Jag förstår det faktiskt inte.
Jag kommer att avvakta vidare diskussioner här i salen och efter det kommer troligtvis att föreslå bordläggning eller återremittering.
Med tanke på att nuvarande register uppenbarligen inte är uppdaterat så vill jag gärna veta om ministern kan svara på hur många båtar det rör sig om. Har vi faktiskt 2 500 båtar av den kalibern på Åland så att de skulle ingå i ett register? Frågan är väckt. Tack.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Det tycks ju vara så att den tidigare infrastrukturministern har ett större behov av att ägna sig åt att allt som den nuvarande ministern levererar till lagtinget är fel, oberoende om det har varit rätt eller fel tidigare. Det verkar närmast vara en personlig sak.
Jag vill vara väldigt tydlig med att från landskapsregeringens sida så lade vi det här förslaget redan i maj. Lagförslaget som vi lämnade hade initialt ingenting med den eventuella båtskatten att göra. Detta bygger på att man särskiljer vattenskotrar från övriga fritidsbåtar, man reder upp saker som har varit oklara vilket den tidigare ministern skulle haft möjlighet att göra. Att det nu görs och inte har gjorts tidigare är förmodligen ett större problem än registret.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill vara tydlig med att säga att jag inte har anfört någonting mot lagförslaget vad gäller att vattenskotrar ska ingå i det, att EU-direktivet nu stipulerar om andra säkerhetsrutiner och annat säkerhetsmaterial. Jag är inte anfört någonting kring detta.
Däremot har jag sagt att jag är mycket tveksam till att vi ska ha ett register för registrets skull. Det är lite så det känns. I maj skulle vi ha ett helt register och landskapsregeringen talade för att samtliga båtar skulle ingå i det registret. Sedan fyra månader senare ändrade landskapsregeringen sig, utan att närmare kunna motivera det, och då ska bara hälften av båtarna ingå i registret.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Om vtm Veronica Thörnroos har den uppfattningen att vi inte ska ha ett register överhuvudtaget varför har inte vicetalmannen tidigare då föreslagit att hela registret ska avskaffas? När vtm Veronica Thörnroos själv var minister så hade hon ju all möjlighet att lämna ett sådant lagförslag.
Det har kommit till landskapsregeringens kännedom att vi kan göra justeringar i registret så att det omfattar färre båtar och det finns ändå en möjlighet för folk som vill ha sina båtar registrerade i registret att göra det.
Varför avskaffades inte det här registret tidigare när vtm Thörnroos hade den möjligheten?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag noterar att infrastrukturministern valde att inte svara på frågan: Varför ville man i maj att samtliga farkoster skulle registreras och sedan fyra månader senare ville man att bara hälften av farkosterna ska registreras?
Svaret varför jag inte drev den här frågan under min tid som minister är ganska enkelt. För det första, jag satsade allt krut på att konkurrensutsätta skärgårdstrafiken och därigenom minska driftskostnaderna med 3 miljoner. För det andra, jag började arbeta med att privatisera vägunderhållet och där blev jag inte riktigt klar. Men jag håller helt med ministern, jag borde fortsätta som infrastrukturminister ett stort antal år till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Herr talman! Vtm Thörnroos undrade varför vi ska ett register. Jag vill till viss del återupprepa det jag sade. Det kan finnas vissa fördelar ur en försäkringsaspekt, vilket vi har fått erfara i utskottet. Framförallt blir brottsutredningar lättare och snabbare genom att ha ett register med registernummer, vilket vi också fått erfara i utskottet. Jag hoppas att vtm Thörnroos tar till sig detta.
Om man sedan ändå inte vill ha ett register, och inte fördelarna att det blir snabbare och lättare med brottsutredningar, då föreslår man det och går in för det. Jag kan också ha förståelse för att man tycker så.
Ministern lyfte i en tidigare replikväxling fram att uthyrningsbåtar annars kanske hamnar i det finska registret och vi inte får ha båtarna åländskt registrerade. Att vi kan ha kvar åländska registerskyltar på våra egna åländska båtar måste man också se som en fördel med ett register. Är inte det också en fördel? Det har ingenting att göra med behörighetsöverföring.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag tror inte att jag i mitt anförande nämnde någonting om uthyrningsbåtar och ett register.
Om man självstyrelsepolitiskt vill ha ett register, för att man tycker att det är viktigt, så borde väl utskottet i så fall hört självstyrelsepolitiska nämnden och gjort en bedömning den vägen.
Det som jag vänder mig mot här är att man i maj ville ha ett helt register, nu i december vill man ha ett halvt register. Fakta som ligger till grund för hela lagförslaget innehåller inga garantier för att de är hundra procentiga, eftersom det står i den första framställningen att det är väldigt många båtar som under den senaste tiden har avregistrerats. Finns det faktiskt 5 736 båtar i registret eller är det någonting helt annat?
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Det är korrekt som vtm Thörnroos sade att vicetalmannen inte lyfte upp den självstyrelsepolitiska aspekten i sitt anförande. Trots det ställde vicetalmannen frågan; varför ska vi ha ett register? Jag förstår inte varför, sade vicetalman Thörnroos. Jag försökte lyfta fram fördelarna och de argument som finns varför man ändå ska ha ett register och där ingår också den självstyrelsepolitiska aspekten. Det betyder inte någon behörighetsöverföring. Har vi inte åländskt båtregister så måste det finnas något annat båtregister och då måste man registrera sig i det finska. Jag vill inte att våra uthyrningsbåtar ska behöva registrera sig det finska registret. Det är en av fördelarna.
Vill man inte det och tycker annorlunda så har jag respekt för det. Jag ville föra fram de fördelar som finns eftersom vicetalmannen undrade varför vi ska ha ett register. Fördelarna är många och det betyder inte speciellt mycket administrativt eftersom vi har samma register för fordon idag. Det är inte mycket administrativ belastning att ha kvar de mest snabbgående båtarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag lyssnar på debatten och när jag lyssnar på argumentationen här i salen så känns det som att den här frågan kanske inte riktigt är fullständigt utredd.
Jag tycker att lag- och kulturutskottet har gjort ett bra arbete med det här och ledamöterna ska ha all heder som har gjort det här arbetet. Jag stöder lagframställningen till alla andra delar förutom att jag är tveksam till registret eftersom det kommer indikationer i debatten att det kanske inte behövs ett register. Den delen skulle jag gärna ha sett lite mera utredd. Nu var inte det första, det primära, som låg på agendan men det är min åsikt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Eriksson
Talman! Lagutskottet har arbetat med frågan. Jag omfattar ordförandes presentation här inledningsvis i debatten, den var bra. Presentationen klargjorde på ett gott sätt hur vi har diskuterat i utskottet. Sedan blev det, som alla känner till, en omröstning om registrets vara eller icke vara.
Jag ska berätta lite om vad utskottet har fått erfara. Mina egna erfarenheter av det här registret är att det har fungerat bra. Det finns en säkerhetstanke, när en båt blir stulen på Åland t.ex. så är det ganska lätt för polisen och sjöbevakningen att se vilken ÅL båt det är. Man kan gå ut i tidningarna och säga vilken båt som är stulen. Jag har också erfarenhet av att man hittar flera av våra båtar på svenska sidan. De har legat där, ibland med motorerna bortskurna och ibland med motorerna kvar och då har svenska poliserna vetat att båten kommer härifrån och båtägarna har relativt snabbt kunna få tillbaka sin båt, med eller utan motor. Även i de baltiska staterna har det påträffats båtar härifrån och den motsvarande sjöbevakningen där har ganska snabbt fått reda på att båten är härifrån. Det var mina egna erfarenheter.
Det är ganska viktigt också ur spaningssynpunkt. Om man till exempel misstänker att någon chaufför kör berusad så är det relativt lätt att spåra upp, se vilken person det är och eventuellt vart båten är på väg. Man har kunnat förebygga brott. Både ur ägarnas synvinkel och ur övervakningssynvinkel är det bra att det finns ÅL registrerade båtar.
När man pratar själv med folk så är det många som är stolta över att sina ÅL siffror på sin båt. Det är också mina egna erfarenheter.
Utskottet har fått erfara under hörandena att det också finns en miljösynpunkt. Man har hittat ganska stora båtar här på Åland som har varit en miljöfara. Båtarna har legat och drivit och då har man via ÅL registret kunna ta reda på ägarna och reda ut den här saken. Det är också viktig aspekt.
Utskottet har också fått erfara att försäkringsbolagen utnyttjar statistik och använder olika uppgifter. Om det här försvinner så kan det leda till höjda försäkringspremier. Försäkringsbolagen tycker i alla fall att det har varit nyttig kunskap när det gäller registreringen.
Vi har också diskuterat kostnaderna. Som redan har framkommit här i debatten så sköts detta genom motorfordonsbyrån. Det finns personal som sköter det här. Enligt regeringsförslaget kommer vi nu att höja registreringsplikten till 150 hästkrafter, vilket innebär att de båtar som bör registreras kommer att minska till antal. Det finns knappast någon orsak att dra in några tjänster på motorfordonsbyrån med nuvarande situation och ännu mindre med ändrade systemet. Det finns inte några kostnadsbesparingar att tala om där i alla fall.
Det som är viktigt, och som kom fram under våra höranden och har också nämnts här, är de som bedriver hyresbåtar och taxibåtar. Båtar med en viss storlek och en viss motoreffekt måste vara med ett i register. Har vi inte ett eget register här så kommer de kanske att hamna i Traffisystemet, jag vet inte, men de måste enligt annan lagstiftning registreras. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi ska ha ett eget åländskt register som de kan registrera sina båtar i. Tack.
Ltl Brage Eklund
Tack, herr talman! Jag börjar med att säga att jag stöder lagförslaget i övrigt förutom kapitel 3 som berör registreringen av båtar, vilket har nämnts här i flera omgångar.
I debatten har det framkommit att det är bra med ett register på grund av att det är lättare om båten skulle bli stulen. Jag förstod inte riktigt det här resonemanget. Varför ska just båtar över 150 hästkrafter och uppåt vara mera stöldbenägna? Jag tror att båtar under 150 hästkrafter är precis lika stöldbenägna. Då kan man fråga sig; varför överhuvudtaget ändra i båtregistret? Jag tror att intresse att stjäla båtar finns i alla kategorier.
Jag tycker att det är synd att man försöker vidhålla byråkrati när man inte behöver. När Ålands Framtid gick till val så tog vi upp byråkratikampen i vår valkampanj. Jag tycker att man ska passa på att ta tillfället i akt när man har möjlighet. Jag ser inte att båtregistret är nödvändigt och att det måste finnas. Om det är så registret ska finnas så då kan man ha hela båtregistret som det har varit tidigare. Jag vet inte varför man ska plocka bort en grupp båtar och anse att vissa båtar är i mera behov av ett register än andra.
Men de orden så stöder jag den reservation som jag har gjort. Jag hoppas att lagtinget kan se möjligheterna att ta bort båtregistret. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Tack, herr talman! Jag vill bara hålla med om att det har resonerats klokt om att vi ska ta varje tillfälle i akt att få bort onödig byråkrati.
Jag vill samtidigt passa på att ge mitt understöd till förslaget om bordläggning. Tack.
Talmannen
Det finns inget sådant förslag. Då lägger ltl Axel Jonsson inte ett sådant förslag.
Begärs ordet? Diskussion är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet, dock så att landskapslagen om vattenfarkoster föreläggs kapitel för kapitel.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om vattenfarkoster kapitel för kapitel.
Föreläggs kap 1. Godkänt.
Föreläggs kap 2. Godkänt.
Föreläggs kap 3.
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Jag föreslår att kap. 3 utgår helt och hållet.
Talmannen
Ltl Häggblom föreslår att kap. 3 utgår i dess helhet, enligt reservationen.
Ltl Axel Jonsson
Jag understöder ltl Häggbloms förslag.
Talmannen
Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Axel Jonsson, har under detaljbehandlingen förslagit att kap. 3 ska utgå ur lagförslaget. Detta kallas ltl Häggbloms förslag. Är redogörelsen riktig? Riktig.
Omröstning kommer därför att verkställas. Den som röstar för lag- och kulturutskottets förslag röstar ja. Den som röstar för ltl Bert Häggbloms ändringsförslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Vtm Veronica Thörnroos
Jag förslår öppen omröstning.
Ltl Bert Häggblom
Talman! Jag understöder förslaget.
Talmannen
Vtm Thörnroos, understödd av ltl Bert Häggblom, har föreslagit öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas.
Jag ber lagtingsledamöterna Roger Nordlund och Annette Holmberg-Jansson att biträda vid omröstningen.
Upprop.
Omröstningen resulterade i 17 ja-röster, 7 nej-röster, 3 avstod och 3 var frånvarande.
Lagtinget har omfattat utskottets förslag.
Föreläggs kap 4. Godkänt.
Föreläggs kap 5. Godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om säkerhet och utsläppskrav för vattenfarkoster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Talmannen konstaterar att förslaget till landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland inte upptas till behandling eftersom lagförslaget återtogs genom det kompletterande lagförslaget.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
9 Erkännande av yrkeskvalifikationer
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Tony Asumaa
Herr talman! Landskapsregeringen överlämnar här ett lagförslag om erkännande av yrkeskvalifikationer till lagtinget.
Syftet med lagförslaget är att genomföra ändringsdirektivet på Åland inom de rättsområden där landskapet har lagstiftningsbehörighet. Förslaget hänger samman med en ändring av det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet från EU.
De ändringar som måste göras i gällande landskapslag från 2011, om erkännande av yrkeskvalifikationer och som tillgodoser det ursprungliga yrkeskvalifikationsdirektivet, är så pass omfattande att det är mer ändamålsenligt att en helt ny landskapslag antas och som ersätter den gällande lagen.
Den gällande landskapslagen är trots allt bara drygt fyra år gammal, men måste p.g.a. EU-rätten ändras.
Lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer är en allmän lag, vilket innebär att annan författning ska tillämpas i första hand om den innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i lagen.
Sedan lite om EU-rätten. Ett av målen inom EU är att undanröja de hinder som begränsar fri rörlighet för personer och tjänster mellan gemenskapens medlemsstater. Enligt EU:s grundfördrag ska bestämmelser utfärdas som syftar till ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis. Av den orsaken bl.a. antogs ett direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer år 2005.
Syftet med direktivet var och är att underlätta för dem som vill utöva ett så kallat reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland inom EU och att underlätta de nyexaminerades rörlighet inom EU.
När medlemsstaterna ställer krav på viss kompetens för att få utföra viss verksamhet i landet innebär det i praktiken ett hinder för den fria rörligheten inom EU. I yrkeskvalifikationsdirektivet fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat ska erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket.
Antalet yrkesregleringar i medlemsländerna är dock omfattande och en målsättning inom EU är därför att minska det totala antalet reglerade yrken och säkerställa att regleringarna har tillkommit av ett legitimt syfte. I förlängningen syftar direktivet till att öka rörligheten för personer och tjänster inom unionen och därigenom bidra till ökad sysselsättning och tillväxt inom EU.
Fru talman! År 2014 genomfördes en ändring av yrkeskvalifikationsdirektivet, också kallat ändringdirektivet. Syftet med denna ändring var att förenkla och modernisera reglerna om rörlighet samt underlätta och påskynda processen för erkännandet av yrkeskvalifikationer.
Senast den 18 januari 2016 skulle medlemsstaterna ha genomfört ändringsdirektivet. En tanke med ändringsdirektivet är att erkännandeprocessen ska bli mer enhetlig, enklare och snabbare. För att den inre marknaden ska fungera på ett ändamålsenligt sätt är det nödvändigt att det finns ett fungerande system för erkännande av yrkeskvalifikationer mellan länder.
Lagstiftningsbehörigheten är delad. Yrkeskvalifikationsdirektivet berör också rättsområden som är delad mellan landskapet och riket. Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets myndigheter, landskapets tjänstemän, undervisning samt näringsverksamhet.
Behörigheten i fråga om statsmyndigheternas organisation och verksamhet tillkommer dock riket. Landskapet har exempelvis behörighet att lagstifta om hur sjöfartsutbildningen ska ordnas i landskapet men kan inte bestämma de kunskaper och färdigheter som krävs för att utöva yrken inom handelssjöfarten eftersom det ankommer på riket att lagstifta i fråga om handelssjöfarten.
Som nämndes har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet med vissa undantag. Utgångspunkten är således att det är landskapet som har behörighet att reglera näringsverksamheten. Med näring avses såväl rörelse som yrke enligt självstyrelselagens förarbeten.
Fastän näringsverksamheten rent allmänt utgör landskapets behörighet undantas en del rättsområden som det ankommer på riket att lagstifta om. Det gäller exempelvis handelssjöfart, apoteksväsendet, gruvdrift, televäsendet, luftfart och behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården, vilket inkluderar behörigheten att vara verksam inom veterinärvården.
Fru talman! Den föreslagna landskapslagen gäller erkännande av i lagen närmare definierade yrkeskvalifikationer, som finns nämnda under punkt 2.2. Reglerade yrken på Åland, från sidan 10 och framåt.
Lagstiftningsbehörigheten är som konstaterats delad mellan riket och landskapet vad gäller regleringen av behörigheten att vara verksam inom olika yrken. Beroende på behörighetsfördelningen finns det vissa reglerade yrken som utövas i landskapet med stöd av rikets lagstiftning medan andra yrken bestäms i landskapslagstiftningen.
När det gäller exempelvis europeiskt yrkeskort, som är en nyhet på området, har i den första fasen av EU-regleringen införts för sjukskötare, apotekare, sjukgymnaster, bergsguider och fastighetsmäklare.
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira, är den behöriga myndigheten när det gäller sjukskötare, apotekare och sjukgymnaster. Landskapsregeringen är behörig myndighet då det gäller de två övriga nämnda yrken; bergsguider och fastighetsmäklare.
Sedan något om landskapsregeringens förslag. Genom förslaget intas i den åländska rättsordningen de bestämmelser i ändringsdirektivet som har samband med den s.k. generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer samt de nya bestämmelserna om ett europeiskt yrkeskort, partiell rätt att utöva yrke, varningsmekanismer och ett system för erkännande som grundar sig på gemensamma utbildningsprinciper.
Syftet med lagförslaget är att genomföra ändringsdirektivet på Åland inom de rättsområden där landskapet har lagstiftningsbehörighet och därmed uppfylla EU-rättens regler och uppfylla det som EU-rätten kräver.
Fru talman! Som påtalats ovan skulle ändringsdirektivet ha varit genomfört senast den 18 januari 2016. Eftersom EU anser att rättsområdet är angeläget att få genomfört i medlemsstaterna har ett överträdelseförfarande inletts.
Europeiska kommissionen har den 29 september 2016 riktat ett motiverat yttrande till Finland, eftersom ändringsdirektivet inte är genomfört fullt ut på Åland. Ett motiverat yttrande utgör tredje steget i överträdelseförfarandet.
Av den orsaken är det angeläget att den föreslagna lagstiftningen behandlas i brådskande ordning, så att en slutlig notifiering av landskapets genomförande av ändringsdirektivet kan meddelas så snart som möjligt.
Till sist något om jämställande av högskolestudier. Samtidigt med denna lag föreslår landskapsregeringen att en landskapslag om jämställande av högskolestudier antas av lagtinget.
I landskapslagstiftningen saknas i dagsläget konkreta bestämmelser om jämställandet av examina som avlagts utanför EES inklusive Schweiz. Det finns även ett konstaterat behov av kompletterande bestämmelser för att kunna jämställa nivån på en persons högskoleexamen i anknytning till ett beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer för personer som avlagt sin examen inom EES. I lagförslaget ingår därför att ett förslag till landskapslag om jämställande av högskolestudier som skulle ge landskapsregeringen en rättslig grund för sina framtida beslut som tidigare saknats. Tack, fru talman.
Ltl Britt Lundberg
Fru talman! Lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer är enligt centergruppen kanske den viktigaste lagen som regeringen fört till lagtinget i år. Ett steg att förenkla och möjliggöra att ta tillvara kompetenser inom EU.
Lagstiftningen gäller reglerade yrken dvs. yrken som du enligt lag måste ha någon form av legitimation eller behörighet för att få utöva. Om du har en legitimation för ett yrke ska du enkelt kunna ansöka om att få denna godkänd i ett annat EU-land så att du kan utöva ditt yrke där. Detta är huvudprincipen i yrkeskvalifikationsdirektivet.
Vilka yrken som är reglerade varierar mellan de olika EU-länderna. Yrken inom vård och omsorg, säkerhet, utbildning och transport är ofta reglerade, men även andra områden kan ha reglerade yrken. Det är inte ovanligt att länder har omkring 75 yrken reglerade.
EU har nu kommit med ytterligare direktiv på området för att förenkla och öka rörligheten inom EU. Nyheter är bla att det ska finnas möjlighet att ha ett elektroniskt yrkeskort för att enkelt och smidigt kunna styrka sin behörighet i en mottagande medlemsstat. Kommissionen har valt att införa detta kort stegvis för några yrken i taget. För åländsk del berör just den här delen i dagsläget endast fastighetsmäklare och bergsguider som vi också hörde i presentationen. Resterande yrken som är med i första omgången är utanför vår åländska behörighet.
Direktivet säger även att man ska kunna få erkännande för en viss del av sitt yrke, något som kallas partiellt tillträde. Artikel 4 f får ministern gärna får berätta mera om vad det kan innebära i praktiken, dvs. att få delvis erkännande.
Ytterligare nyheter i direktivet är att systemet med gemensamma utbildningsprinciper kompletteras, det kanske mest intressanta för lagtingets del.
Lagen är teoretisk, men mycket intressant och det skulle vara intressant att få del praktiska exempel för att förstå den bättre. Jag ska underlätta genom att ställa några frågor.
Under rubriken 2.1.7 på sidan 9 konstateras under rubriken ”Yrkespraktik” att yrkespraktik utövad i annan medlemsstat ska erkännas. Betyder det här att t.ex. problematiken som är högaktuell inom t.ex. ÅHS där en anställd avstängts och tvingats åka till Finland för att jobba på ett finskt sjukhus inte längre är nödvändigt utan att denna praktik kunde har gjorts efter studierna i t.ex. Sverige? Det vill säga att Valvira inte längre kan ställa krav på att yrkespraktik ska göras på ett finländskt sjukhus.
Avsikten med ändringsdirektivet är att skapa ett flexibelt system för erkännande av yrkeskvalifikationer så att medborgare som är behöriga för ett yrke kan flytta till ett annat europeiskt land och få arbeta där. Det är oerhört vackra ord men vi vet idag att vi t.ex. inom ÅHS har mycket kompetenta specialistsjukskötare som städar för att kraven för att få legitimation i Finland kompletteras med så många tilläggskrav så att t.o.m. avdelningsskötarna på ÅHS säger att de själva inte skulle klara av att leva upp till kraven. Sjukskötarbehörigheten är inte åländsk behörighet men vi vet alla att förenklingen kan krånglas till genom besvärliga myndighetsbeslut. Det är något som man behöver trycka på.
Regeringen väljer att istället för att komplettera den nu gällande lagen göra en helt ny lag vilket är bra och mycket ändamålsenligt. Jag inledde med att säga att det här är årets viktigaste lag och det tycker jag.
Däremot hade jag hoppats att man hade passat på och genomfört den högsta nordiska prioriteringen nu när lagstiftningen en gång är under behandling. Alla regeringar i Norden har nämligen uttryckt att just yrkeskvalifikationerna – att få bort det som skapar gränser inom områden i Norden – är det allra viktigast att åtgärda inom gränshinderarbetet.
Vår regering föreslår förtjänstfullt under rubriken ”Grundskolan” att de som är utbildade i Danmark, Island, Norge eller Sverige är behörig för en tjänst förutsatt att man uppfyller behörighetsvillkoren förstås. Frågan varför inte regeringen passat på och bestämt detta för alla områden där vi har behörighet är för mig oförståelig.
Är man utbildad i Norden för ett reglerat yrke där Åland har behörighet så är man behörig på Åland, förutsatt att man har den grundläggande behörigheten förstås. Eftersom vi har egen behörighet så borde väl också Finland finnas med i uppräkningen? Hur kan det komma sig att man har utelämnat Finland i den här uppräkningen? Det är också ett frågetecken.
Om man skulle ha satt i de nordiska länderna under de här paragraferna tänk vad det skulle ha underlättat för våra studerande och så välkomna hem de skulle känna sig. Jag antar att både utbildnings- och samarbetsministrarna diskuterat det här en hel del under 2016. För vår del hade det varit guldläge, nu när vi är lite sena med den här lagstiftningen, att faktiskt ha haft id att genomföra detta mera än de som kanske har varit bäst i klassen och gjort det väldigt snabbt. Jag hoppas att utskottet kan fundera vidare på det och förhoppningsvis kanske föra in de här kompletteringarna.
Så slutligen, fru talman, lite om svenska språket. I förarbetet till lagen skriver regeringen att direktivet säger att den som får sina yrkeskvalifikationer ska ha nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrkesverksamheten i den mottagande medlemsstaten.
I lagen har jag dock bara hittat skrivningar om att lämplighetsprov ska avläggas på svenska, att landskapsregeringen har rätt att kräva översättningar till svenska på ansökningshandlingar och om en användare av en yrkestitel i sin verksamhet ska använda en yrkestitel så ska den vara på svenska.
Jag befarar att den här lagstiftningen är kopierad av den finländska och att man därför inte tänkt tillräckligt på att markera i lagen att nödvändiga kunskaper i svenska behöver en paragraf. På samma sätt funderar jag på till de delar där hembygdsrätten tas upp i allmänna motiveringen – borde inte det också regleras i lagen?
Det här är saker som har lämnat regeringen. Jag hoppas att utskottet kan fördjupa sig i de här frågorna och granska lagen ur, förutom de frågor jag tog upp tidigare här, även ur ett självstyrelseperspektiv och språkligt perspektiv. Tack, fru talman!
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ett stort tack till ltl Britt Lundberg för ett jättebra anförande. Jag ska ta med mig detta till utskottet och ställa frågor där eftersom jag känner att detta är saker som jag också brinner för. Om det inte framkommer svar på alla frågor redan idag här i debatten så var det mycket bra frågeställningar som jag också tänker lyfta i utskottet.
Ltl Britt Lundberg, replik
Det blir ett tackande åt båda håll. Tack för den repliken ltl Petri Carlsson. Jag hoppas också att ltl Petri Carlsson kan stämma in i samma kör som ltl Gun-Mari Lindholm och jag redan ingår i. Vi kan också behöva en bas eller tenor i vår kör och få till en reglering kring alla praktikplatser som våra studerande har stora problem med. Jag antar att det också är av intresse för ltl Petri Carlsson.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Jag stämmer också in i den här kören.
Det är bra att man har det här direktivet. Det är lovvärt, det är ett ändringsdirektiv och vi ska försöka leva upp till det också. Det rör långt den fria rörligheten inom Europa.
Det finns vissa saker som jag önskar att lag- och kulturutskottet tittar specifikt på. Det gäller åländska specifika yrkeskvalifikationer, dvs. där vi själva har behörighet att bestämma.
Min erfarenhet är att man väldigt långt utgår ifrån att vi ska utgå från de finska examina. Enligt mig är det lika fel som att vi skulle utgå ifrån en svensk, norsk eller europeisk examina.
När man landar i den åländska verkligheten så är det självstyrelselagen som reglerar verksamheterna på Åland. Det är ändå där man lär sig om själva verksamheterna.
Ltl Britt Lundberg sade att det finns områden där vi själva kan fatta beslut om yrkeskvalifikationer och det ska vi också göra.
I framställningen, särskilt det som finns skrivet under socialarbetare där har vi haft många och långa diskussioner säkert under 10-15 års tid här i lagtinget, läste jag att vi borde själva kunna bestämma behörighetsgraden på de olika yrkesområdena som finns under det verksamhetsområdet. Man har långt utgått från den finska yrkeskvalifikationen. Jag anser att en socialarbetare utexaminerad från Uppsala kan man sitt område likaväl som om en socialarbetare utexaminerad från Helsingfors.
Det berör också andra områden, till exempel jurister som ska börja jobba som åklagare eller inom domstolen på Åland måste komplettera sina svenska juridikstudier så att de också får finsk behörighet.
Det finns mycket inom det här området som lag- och kulturutskottet behöver titta på. Kan man göra någonting åt det här vid det här tillfället? Att man var som helst, särskilt inom Norden, ska ha samma behörighetskrav och samma yrkeskvalifikationer. Det skulle vara väldigt, väldigt viktigt.
Vi vet att de flesta av våra ungdomar rör sig framförallt i Norden när de studerar och även utanför. Vi ska hälsa dem tillbaka hem hit till Åland genom att deras examina, som de har fått, också ska godkännas på Åland. Det är en viktig signal att skicka ut. Det är väldigt många som frågar; ”om jag kommer hem och jobbar som lärare eller förskollärare måste jag komplettera min examen på något sätt?” Man ska veta vad som gäller och att man inte behöver komplettera. Man är välkommen hem med sin nyvunna kunskap och kompetens. Man är välkommen att jobba här på Åland.
Jag hoppas att lag- och kulturutskottet ska titta på det här och att också man ska ha olika erkännanden av examina och inte bara ta den fria rörligheten inom EU. Vi behöver också jobba med det här på annat plan. Jag hoppas att man gör det.
Ltl Britt Lundberg tog upp att man i den här lagstiftningen borde skriva någonting om kunskaperna i svenska. Jag anser att vi har en ”Lex specialis”, dvs. självstyrelselagen reglerar verksamhetsspråket på Åland och den är ändå överordnad lagstiftning jämfört med den som ligger på ”generalis nivå”. Säkert kan man ändå införa det, det är ingen dum idé. Men vi har ändå en lag på en högre nivå som reglerar verksamhetsspråket på Åland. Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! En av orsakerna till att jag tycker att det är skäl för utskottet att se på om man skulle ha en särskild språklagstiftning här beror på att man i mera detaljerade ärenden har lyft det svenska språket, men inte när det gäller själva verksamheten.
Den andra orsaken till att jag lyfte det beror på att när man läser Sveriges lagstiftning i motsvarande ärende så har Sveriges en språkparagraf. Jag rekommenderar visserligen inte att man ska skriva av den, för den är inte så kraftfull som jag önskar att den åländska paragrafen skulle vara. Det i alla fall är riktgivande och i Sverige har man gjort tolkningen att det ska finnas en språkparagraf.
Det är välkommet att utskottet granskar det här både ur språkligt och självstyrelsemässigt perspektiv.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Tack, talman! Ja, jag stöder det här resonemanget. Men om en sådan paragraf inte skulle införas som har vi ändå självstyrelselagen som är övergripande för verksamheterna och verksamhetsspråket på Åland. Men, jag har absolut ingenting emot att man också här påpekar det.
Ltl Britt Lundberg, replik
En tredje orsak till att det finns skäl att se på det är att det finns en risk att väldigt mycket av den här lagstiftningen är kopierad från den finländska lagstiftningen. Till exempel när man är behörig för sitt arbete så finns inte Finland med i uppräkningen vilket kanske avslöjar att det är därifrån som man ha tagit det. Varför skulle Finland skriva ”att om man är utbildad i Finland” och därför har inte Åland heller gjort det, vilket behöver rättas till. Det kan finnas skäl att se, om den är skriven ur finsk synvinkel, om det behövs förstärkningar i den. Jag är också annars trygg med självstyrelselagen, det är inte frågan om det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Enda behandling
10 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2016-2017
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Utskottet har behandlat landskapsregeringens meddelande om ett fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet.
Jag kan redan nu konstatera att vi har varit enhälliga den här gången. Vi har försökt resonera oss fram till ett gemensamt betänkande. Vi analyserar dels landskapsregeringens avslutande synpunkter och dels blickar lite framåt.
Som ni alla minns så anförde landskapsregeringen sina slutsatser i meddelandet. Det var kostnaderna, det faktum att vi redan idag har goda möjligheter att både höras och kan påverka och dels den problematik i form av den lagstiftning som Finland har via grundlagen. Det var dessa tre skäl till varför det idag inte går att åstadkomma visioner om ett fullvärdigt åländskt medlemskap i det nordiska samarbetet.
Det har säkert underlättat för utskottet att vi att kunnat enas om slutsatserna i och med att vi under hörande bl.a. av minister Fellman kunde konstatera att vi inte har stöd av någon av de fem länderna i dagens nordiska samarbete. Det finns tydligen ingen som backar upp de nordiska autonomierna i den här strävan som i första hand Färöarna har gjort många i år att få ett fullvärdigt medlemskap.
Med den utgångspunkten förstår alla hur svårt det är att rubba på positionerna i det här avseendet. Ska vi ha framgång med detta så krävs, förutom ett samarbete med de andra autonomierna, också en mycket omfattande strategi på hur man skulle bearbeta respektive huvudstad och försöka få förståelse för den här visionen.
Det som är viktigt att konstatera är att vi fortsätter att vara eniga när det gäller de utrikespolitiska frågorna, samt att alla anser att det nordiska arbetet fortsätter att vara en synnerligen viktig utrikespolitisk arena för Åland. Här får vi försöka göra det bästa av situationen.
Fru talman! Vi kan konstatera att alltid när det har förekommit diskussioner om att lyfta fram positionerna för autonomierna så har det ofta slutat med någon form av förbättring av inflytande etc. Vi hoppas att det även här finns en sådan möjlighet. Vi stöder till fullo landskapsregeringen och deras strävanden i det avseendet.
När det gäller landskapsregeringens slutsatser om varför det är så svårt att komma fram till ett medlemskapsstatus, vilket framkom under själva remissen av det här meddelandet, så hade det varit bra om landskapsregeringen skulle ha förklarat och redogjort lite mer fylligt till den delen. Men som sagt, vi delar ändå landskapsregeringen slutsatser om vad som är möjligt i det här skedet.
Det är viktigt att notera att vi från åländsk sida fortsätter att backa upp Färöarnas strävanden. Det är tydligt att Färöarna inte kommer att ge sig utan att de fortsätter att verka för ett fullvärdigt medlemskap i det nordiska samarbetet, trots att de har fått bakslag och att frågan hänförts för deras del till en dialog mellan Danmark och de själva om den här delen.
Utöver att det kanske finns skäl att titta lite närmare på just den här problematiken runt ett åländskt medlemskap den dagen det blir aktuellt på allvar så lyfte också utskottet fram de juridiska förutsättningarna för ett eventuellt fullvärdigt medlemskap. De juridiska förutsättningarna borde nog ytterligare utredas inför framtiden. Personligen, fru talman, ser jag kanske inte grundlagen i Finland som ett direkt problem. Det är alltid så med juridiken att beroende på vem som frågar så får man svar. Vi har också här självstyrelselagen som en utgångspunkt om vi i framtiden så önskar via den vägen öppna upp för en utökad aktivitet på internationell nivå. I dagsläget delar utskottet landskapsregeringens konstaterande att tidigare utredningar har visat att Finlands grundlag skulle vara ett sådant påtagligt hinder.
Fru talman! Avslutningsvis hoppas vi att landskapsregeringen har framgång när det gäller att öka inflytandet för Åland och de övriga autonoma områdena i det mycket angelägna nordiska samarbetet. Tack, fru talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Utskottsordförande Harry Jansson resonerade lite kring hur man eventuellt kunde nå framgång om Åland till en början ville bli självständig medlem i det nordiska samarbetet. Han resonerade kring att ingen av medlemsstaterna backar upp ett sådant förslag i dagsläget. Tror inte ltl Jansson att förutsättningarna skulle förbättras ganska drastiskt om alla tre självstyrda områdena skulle göra gemensam sak och föra fram detta? Åtminstone upplevde jag under Nordiska rådets session att det blir lite svårt när Färöarna ensamma driver den här frågan. Men skulle man vara tre stycken som lyfter frågan och stöder varandra i argumentationen så blir det svårt för medlemsstaterna att ignorera frågan på samma sätt som man gör i dagsläget. Skulle inte det vara en utgångspunkt, om vi vill nå framgång i framtiden, att vi skulle jobba alla tre gemensamt?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Ja, ltl Axel Jonsson har naturligtvis rätt. Det skulle vara mycket bättre om man skulle hitta en gemensam plattform. Men enligt mina egna erfarenheter och det som vi har hört i samband med det här meddelandet så är ju inte Grönland riktigt för ett fullvärdigt medlemskap i det nordiska samarbetet. När vi tidigare har varit med och diskuterat sådana frågor på det nordiska planet så har Grönland haft en tveksamhet om vilken nytta de skulle ha att ytterligare höja positionerna.
Kanske vi måste titta på nya vägar? Frågan är om ett associerat medlemskap skulle vara ett alternativ. Det är något som används inom folkrätten som ett sätt att knyta sig närmare en internationell organisation utan att vara fullvärdig medlem. Det skulle, enligt min mening, betyder att man skulle få ha en ordinarie representation i presidiet och det är en mycket viktig post.
Ltl Axel Jonsson, replik
I praktiken kan man åtminstone säga att vi har associerat medlemskap i dagsläget i och med att vi inte har rösträtt åtminstone om man ser till ministerrådet. Men vi är ändå med i bakgrunden, informerar oss och finns på plats. Även om vi inte har ett formellt associerat medlemskap så har vi det i praktiken. Vi deltar i mångt och mycket i det nordiska samarbetet.
Jag förespråkar att Åland ska arbeta för ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet på sikt. Vi borde diskutera den här frågan tillsammans med de övriga självstyrda områdena och göra gemensam sak. Om vi menar allvar med att vi vill hjälpa Färöarna att nå dit så det bästa vi kan göra är att stöda dem sida vid sida i den här strävan för att höja vår och Färöarnas ställning i det nordiska samarbetet. Delar inte utskottsordförande Jansson den synvinkeln?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ja, jag delar den visionen. Jag delar också den önskan om en gemensam nordisk strategi för autonomierna i den här frågan. Men vi märker, när man sätter sig ner runt bordet, att det finns lite olika infallsvinklar.
Om lagtinget ställer sig enhälligt bakom utskottsbetänkandet så finns också där stöd för Färöarnas ambitioner i den här frågan. Jag tycker också att det framgår av landskapsregeringens meddelande att de gör likadant, de fortsätter att backa Färöarna och så mycket mer tror jag inte vi kan göra i det här skedet.
Däremot finns det kanske skäl att ta initiativ till en lite större gemensam konferens om det här. Förutom det här så finns det mycket annat gemensamt, så även på parlamentarisk nivå borde man få en större diskussion tillsammans och även om själva autonomidelen som vi alla har att leva med i vardagen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Nina Fellman, replik
Fru talman! Jag vill tacka utskottet för behandlingen och de intressanta diskussionerna. Jag hoppas att den diskussion som har förekommit till följd av det här meddelandet har visat på de väldigt stora möjligheterna som finns inom den ram som vi redan har i Nordiska rådet. Gränserna för var Åland kan medverka och åstadkomma är inte på något sätt nådda. Genom vår egen aktivitet har vi fortfarande möjligheter att lyfta frågor på en massa olika plan.
Jag vill också understryka att det stöd till Färöarna som många har frågat efter har getts på alla plan under hela den process som Färöarna har drivit den och senast under Nordiska rådets session i Köpenhamn. Väggen kommer ju emot vid det faktum att de fem länderna säger nej.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för det, ministern. Jag blev faktiskt lite förvånad när jag fick reda på att samtliga fem ordinarie medlemmar, vi andra är associerade, gemensamt avfärdade det här. Det här betyder väl nog att det finns en oro hos statsrepresentanterna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm att man rubbar röstbalansen inom rådet och tycker att den egna positionen urholkas. Här har vi en gemensam utmaning.
Vi önskar landskapsregeringen lycka till när det gäller möjligheten att stärka inflytande enligt dagens modell.
För mig personligen är förhoppningen att där det finns hinder för Åland att vara med, bl.a. i styrelsearbete i olika forsknings- och andra institutioner, att landskapsregeringen lägger in kraft att få bort hinder och få stadganden ändrade så det är möjligt att vara representerad om man så önskar.
Minister Nina Fellman, replik
Det är precis så som vi avser att arbeta; gå in på de områden där vi ser en reell möjlighet och en praktisk nytta för Åland att höja profilen.
Ltl Harry Jansson, replik
Lycka till med det!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Fru talman! Det är oerhört intressant att följa och få vara en del av Färöarnas ambitioner att nå ett fullvärdigt medlemskap i det nordiska samarbetet. Färöarna är ju, i varje fall ur vårt perspektiv vänt mot Island och framförallt USA och i de yttre kanterna av Norden och ändå är folket, oavsett hur man ser på självständighetsfrågan, fullständigt uppbackande bakom den färöiske regeringens anhållan.
Färöarna anhåller för fjärde gången om att bli fullvärdig medlem och en av gångerna har anhållan haft Danmarks statsminister Anker Jörgensen som första undertecknare för ett antal år sedan.
Ålands läge är annorlunda – helt beroende av det nordiska samarbetet och de bilaterala samarbetena med de nordiska länderna. Inom utbildning, handel, jämställdhet inom många områden har vi allt att tacka våra nordiska samarbetspartner för.
Åland har inga ambitioner just nu att anhålla om fullvärdigt medlemskap men det är bra att utskottet lyfter fram de brister som regeringens meddelande har. Att det är problemorienterat istället för att visa på möjligheterna för att sedan mer sakligt kunna värdera nytta mot ekonomi.
Diskussion har förekommit här om den högsta posten inom det nordiska samarbetet, att vara medlem i presidiet. Nu har vi det tack vare att mittengruppen har valt en bra kombination i sitt team i presidiet och det fortsätter nästa år tack vare det Nordiska rådets presidentskap. Men sedan har vi inga garantier för hur det blir efter det. Det är en viktig poäng att tänka på, att vi inte har någon säkerställd plats och någon säkerställd ingång till olika positioner.
Det har också i debatten framkommit en del felaktigheter som även vore bra om utskottet rättade till, bl. a. har det presenterats enorma summor och felaktigheter kring den årliga prisgalan. Galan finansieras centralt från Köpenhamn inte från det medlemsland som arrangerar den årliga sessionen. Om man inte väljer att ha något väldigt extra och utöver, då får man stå för det själv, men det som i grunden krävs av en gala betalas från Köpenhamn. Det är detaljer.
Det som jag tycker vore väldigt viktigt att fundera kring i ett meddelande om fullvärdigt medlemskap är vår självstyrelse. Det finns ju en problematik i att endast stater hittills får vara fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet - som tydligen samarbetsministrarna har kommit fram till - trots att vi har egen behörighet som inte är delegerad från någon stat och som dessutom sammanfaller rätt exakt med det som Nordiska rådet arbetar med.
Det andra som vore intressant är en analys av vad det nordiska samarbetet betyder och har betytt för Åland och för Norden när det gäller det svenska språket.
Nu är det här är ett meddelande om den här regeringens politik. Det kommer säkert flera meddelanden och nya regeringen i framtiden som kanske är mer möjlighetsinriktade och mera engagerade. Tills dess är det viktigaste att vi fokuserar på att i varje uppdrag som vi ålänningar har, politiker som tjänstemän, fokuserar på vad vi innehållsmässigt kan få ut av det nordiska samarbetet för att på bästa sätt få vardagen och livet att fungera för ålänningarna och nordborna. För detta behövs inte något fullvärdigt medlemskap. Det är väldigt mycket som vi kan göra här i lagtinget och som man kan göra genom kontakter för att få en bra lösning till stånd. En sådan lösning diskuterade vi just under senaste lagstiftning. Det är ett tillfälle vi borde gripa för att bort gränshinder inom Norden för att få en bättre rörlighet och att det ska bli lättare för ålänningar som studerar och tar sin examen någon annanstans att bli behöriga här hemma.
Det finns många tillfällen att ta tillvara den nordiska nyttan. Det är i alla fall till syvende och sist det allra viktigast att vi får en bra vardag och ett bra liv för ålänningarna och för nordborna. Tack för ordet.
Ltl Mikael Staffans
Tack, fru talman! Jag tycker att materialet som vi har tagit fram som underlag för vår ställning i Nordiska rådet är väldigt bra.
Utskottet konstaterade att tidpunkten just nu inte är rätt för att söka ett fullvärdigt medlemskap, men vi har ett väldigt bra underlag för en framtida diskussion. Vi utestänger inte några möjligheter i framtiden.
Som ltl Lundberg påpekade så har vi bara vid ett fåtal tillfällen haft ledande befattningar i Nordiska rådet, men vi har ändå lyckats komma så här långt med vårt arbete inom Nordiska rådet.
Jag ser inte några bekymmer med att vi ska tappa fart eller liknande. Jag ser fram emot ett fortsatt gott arbetet i det Nordiska rådet.
Talmannen
Diskussion är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
11 Sämre service för nya ålänningar
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 2/2016-2017
En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Svaret kommer att ges av minister Fellman. Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Migrationsverket hanterar samtliga tillståndsärenden för utlänningar fr.o.m. 1.1.2017 även för Ålands del och här bosatta uppmanas att vända sig till Åbo eller invänta den tidpunkt då verkets representant kan ge service i Mariehamn. Här bosatta personer drabbas av försämrad service till men för både dem själva och den åländska arbetsgivaren.
Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur avser regeringen att motverka att servicen till utlänningar bosatta på Åland försämras till följd av att handläggningen av tillståndsärenden flyttas till Finland fr.o.m. 1.1.2017?
Minister Nina Fellman
Talman! Till följd av den stora flyktingströmmen som kom till Finland 2015-2016 så antog Finlands riksdag i juni 2016 en ändring av utlänningslagen som bl.a. innebär att vissa av migrationsverkets uppgifter som tidigare har utförts av polisen och gränsbevakningsväsendet nu överförs till migrationsverket.
För Ålands del innebär det helt riktigt att polisen på Åland från och med den 1 januari 2017 inte längre behandlar tillståndsärenden för utlänningar bosatta på Åland.
Man kan konstatera att Åland fram tills nu har haft en väldigt god servicenivå. Man har betjänat kunder på plats genom en heltidstjänst, kunderna har fått en väldigt god och snabb service och kunskapen om tillståndsfrågorna har varit väldigt uppdaterad. Under 2015 hanterades 314 ärenden på Åland. Totalt i hela landet var antalet ärenden cirka 60 000.
I och med lagändringen går riket inför en modell där man samlar alla ärenden hos en sakkunnig myndighet, migrationsverket. När flyktingströmmen tilltog så insåg man att kunskaperna inte var lika bra på alla ställen där ärenden hanterades. På det här sättet vill migrationsverket säkerställa att kompetensen och kunskapen finns, samtidigt som man genomför åtgärder för att rationalisera och effektivera hanteringen så långt som möjligt, framförallt genom en ökad digitalisering.
Från om med den 1 januari 2017 ska det finnas nio kontor i hela landet för att betjäna alla kunder. De nio orterna är valda för att hela landet ska vara täckt, de ska framförallt betjäna tätorterna där de flesta inflyttade finns och man ska ha goda förbindelser.
Landskapsregeringen har under våren gett två utlåtanden i frågan; den 2 februari och den 23 mars. Vid båda tillfällena har vi betonat vikten av service på plats på Åland samt att servicen ska ges på svenska. För Åland är det här en väldigt viktig fråga eftersom vi har en stor inflyttad befolkning, en stor andel utländsk arbetskraft och vi har också ett behov av flera.
Landskapsregeringen träffade även i maj en delegation från migrationsverket och framförde samma synpunkter. Dessutom samarbetar landskapsregeringen med riksdagsledamoten Löfström för att få in ett yttrande i frågan till riksdagens förvaltningsutskott. Ett skriftligt utlåtande lämnades i juni och noterades i utskottet.
Från början hade migrationsverket för avsikt att överhuvudtaget inte ha verksamhet på Åland, utan att alla utlänningsärenden skulle hanteras i Åbo och man skulle vara tvungen att åka dit. Som ett resultat av landskapsregeringens arbete i frågan har migrationsverket erbjudit möjligheten att utlokalisera en tjänsteman till Åland, med start i februari 2017, för att betjäna kunder mot tidsbeställning. Till att börja med kommer migrationsverket att finnas här varannan månad. Migrationsverket har indikerat att om behovet visar sig vara större än man tänkt sig kan besöken ske oftare.
Här kan man understryka att Åland är den enda orten i Finland, förutom dessa nio kontor, där en tjänsteman kommer på besök. Det finns delar av landet där vägen till ett av migrationsverkets kontor blir betydligt längre i tid och avstånd än vad blir för Åland.
Det är dock ingen tvekan om att servicenivån på Åland bli sämre på det här sättet. Det här är inte en lagstiftning som vi har valt och det är en utveckling som vi inte tycker att bra. Men vi kommer att fortsätta att jobba för att hanteringen blir så bra som möjligt.
Migrationsverket har fattat beslut att ha sitt kontor i ämbetshuset, men vi kommer att fortsätta att i dialog med informationskontoret kompassen se huruvida man kan stå till tjänst med rådgivning och hjälp med tidsbokningar och annat för de inflyttade som kan tänkas ha problem.
Vi strävar också efter att upprätthålla en god kontakt med migrationsverkets tjänstemän. De två tjänstemän från migrationsverket som kommer att ha hand om de här frågorna är svenskspråkiga. Vi har goda förhoppningar att också den viktiga språkfrågan kommer att bli löst.
Vi kommer att följa den här frågan väldigt nära. Tack.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Tack ministern för mycket fullödigt svar. Orsaken till att jag överhuvudtaget ställer denna fråga är att jag tycker att det är viktigt att den här saken uppmärksammas. Jag har ju följt skriftväxlingen med migrationsverket eller snarare den process som har lett fram till den nya försämrade servicen från årsskiftet. Jag hoppas att media kommer att berätta om det här. Jag hoppas att Ålands näringsliv med flera verkligen försöker få ut informationen. Nog är det ju en märkbar försämring av den dagliga servicen om vi tänker på att inom Ålands polismyndighet har det funnits en person som på heltid har haft hand om det här arbetet och servat. Som ministern redogjorde för så är det 300 ärenden årligen. Nu plötsligt blir det frågan om varannan månad. Den tidpunkten, den dagen, hoppas man verkligen att de utlänningar vi har här på Åland, våra nya ålänningar, har tid och passligt så att de inte är sjuka eller på arbetsresor. Tänk att man tvingas sätta sig på Åbobåten med ett dygns resa för ett tillståndsärende som tidigare kunde ha handlagts på några minuter här med hjälp av den teknik som har funnits, att man kan se till att handlingar finns hos myndigheterna på förhand.
Detta är nog ett bakslag vad gäller statlig service på Åland. Man slås återigen av tanken om det är någon sannfinländare som har hittat på det här. Att det ska vara så svårt som möjligt att man som utländsk medborgare i Finland ska få tillgång till service. Det är ju nästan otroligt, det handlar trots allt inte om raketforskning. Det handlar om att handlägga de människor som redan bor i landet. Det handlar inte om att ta ställning till asyl och annan tillståndsprövning som sköts. Det är nog beklagligt.
Förutom behovet av uppmärksamhet och att fler känner till det så om man ser hur den statliga närvaron på Åland har minskat så är det en radikal förändring. När det gäller statlig minskad närvaro på Åland så är en politiker som tycker att det är en fördel, men det är ju inte en fördel när det har skett på det här sättet. Det har inte skett utgående ifrån åländskt önskemål. Det har skett inom något behov av att centralisera och därmed försämra servicen för ålänningarna.
Jag bad landshövdingen att berätta för mig vad som har hänt. Han har meddelat att under de senaste 17 åren har de statligt anställda på Åland minskat från 320 till 173 personer. Det är en dramatisk försämring av närvaro av statliga arbeten på Åland och det är till nackdel för samhällsekonomin, men framförallt till de delar det bygger på centralisering så är det inte bra för Åland.
Minister Nina Fellman
Tack, fru talman! Jag kan bara hålla med. Det är beklagligt att den här försämringen drabbar ålänningarna. Den drabbar dessvärre också hela landet när polismyndigheterna blir av med den här möjligheten.
Det är utmanande för det åländska samhället. De åtgärder som vi vidtar, förutom att hålla dialogen öppen med migrationsverket och jobba för att de ska komma så ofta som möjligt, så är att informera våra inflyttare om möjligheter och ge den hjälp som kan behövas för tidsbokningar. Sådana frågor som kanske mera handlar om informationen än om myndighetsutövning kan kompassen ge svar på.
Digitaliseringen är den andra möjligheten. Migrationsverkets ambition är att mycket av det som tidigare har skötts över disk ska kunna skötas digitalt och dit är samhället på väg också på många andra områden.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen följer med det här. Om man tänker på våra nya ålänningar, deras bakgrund och de kommer till vårt örike och så dyker den här typen av tillståndsärenden upp, och vi måste berätta att de måste vänta ett par månader här till nästa träff. De har ju ett behov av att hela tiden diskutera vad som händer. De har behov av att ha personlig kontakt som vi alla andra. Nog blir man orolig över hur det här ska fungera. De har kanske trott att vi är ett helhetsfungerande samhälle. Vi blir ju inte det efter den här reformen.
Jag hoppas att landskapsregeringen verkligen följer med det här. Om man tycker att det här inte fungerar så måste man helt enkelt utgå ifrån Ålands särställning och yrka på en förändring. Då är frågan om det går via överenskommelseförordning eller något annat för att se till att man återskapar en fullvärdig service här på Åland till den här delen. Tack.
Minister Nina Fellman
Som jag sade så är vår ambition naturligtvis att följa frågan så nära som möjligt och se till att möjligheterna för nya ålänningar är så goda som möjligt. Om det visar sig omöjligt så måste vi vidta åtgärder.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
12 Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om bostadsbidrag
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2016-2017
13 Förslag till budget för landskapet Åland 2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2016-2017
Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2016-2017
Budgetmotioner BM 1-48/2016-2017
Ärendena upptas till behandling vid nästa plenum.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls i morgon torsdag 15 december kl. 09.30. Plenum är avslutat.