Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till budget för år 2017. I budgetförslaget föreslås ett anslag om totalt 380 024 800 euro för år 2017. Finansiella poster och avskrivningar föreslås uppgå till 8 259 000. Anslagen för drift och överföringar m.m. uppgår till 326 029 800 euro, anslagen för investeringar, lån och övriga finansinvesteringar till 27 736 000 euro samt 18 000 000 euro för investeringsreserveringar. Årets underskott uppgår till 12 113 000 euro.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 48 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med de ändringar som framgår av betänkandet. Efter ändringar föreslås anslag om totalt 380.214.800 euro för år 2017 varvid anslagen för drift och överföringar m.m. uppgår till 326 219 800 euro. Budgetmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Världen

Rent allmänt gör utskottet bedömningen att ekonomin i omvärlden kommer att fortsätta växa framöver, oavsett Brexit och eventuella förändringar i den amerikanska politiken. Världen förväntas enligt färska bedömningar totalt sett få en BNP tillväxt på 3 procent både år 2017 och 2018. USA förväntas få en BNP tillväxt på 2 procent både år 2017 och 2018. Euroområdet förväntas få en tillväxt på 1,4 procent 2017 och 2018 medan Sveriges tillväxt förväntas bli 2 procent 2017 och 1,9 procent 2018.

Finland

Av regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2017 (RP 134/2016 rd) framgår att tillväxten år 2017 förutspås bli 0,9 procent till skillnad från tidigare aningen högre prognos. Tillväxten kommer av en positiv investeringsutveckling och av privat konsumtion. De privata investeringarna utvecklas i en gynnsam riktning, investeringarna i maskiner och anordningar ökar och investeringarna i forskning och utveckling börjar växa. Den privata konsumtionsökningen avtar något och förväntas bli 0,7 procent. På kort sikt upprätthåller den inhemska efterfrågeutvecklingen den ekonomiska tillväxten, men detta räcker inte till för att skapa förutsättningar för en snabbare tillväxt än den prognostiserade. Exporten utvecklas fortfarande långsammare än världshandeln och Finland fortsätter således att förlora marknadsandelar inom den internationella handeln. Den ekonomiska konjunkturen i Finland är svag och Finland står inför ännu större utmaningar än vad man bedömt tidigare. Antalet sysselsatta ökar med 0,3 % och arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 8,8 procent. Samtidigt förväntas sysselsättningsnivån stiga till 68,8 procent.

Statsskulden uppskattas vid utgången av 2017 uppgå till cirka 111 miljarder euro.

I Finland förväntas primärproduktionens andel av BNP sakta öka medan byggsektorns andel förväntas öka mest. Tjänstesektorns andel förväntas öka med 0,8 procent både år 2017 och 2018. Exporten från Finland av både varor och tjänster förväntas öka både år 2017 och 2018.

Åland

Enligt ÅSUB:s prognoser och preliminära beräkningar blev tillväxten 2,4 procent förra året och växer i samma takt som den finländska, med blygsamma 1,0 procent innevarande år. Tillväxten ser ut att bli i samma storleksordning år 2017.

Flyttningsnettot hittills under året har varit starkt. Utgående från de preliminära uppgifterna från befolkningsregistercentralen bedömer ÅSUB att befolkningen ökar med 160-200 personer år 2016.

Självstyrelseutveckling

Det svenska språket

Det svenska språket är centralt för självstyrelsen. Hela det sjätte kapitlet i självstyrelselagen innehåller bestämmelser som till övervägande del utgör ett språkskydd för den åländska befolkningen. Utskottet påminner om att det av Ålandsöverenskommelsen av den 27 juni 1921 punkt 1 framgår att Finland åtagit sig att säkerställa och garantera Ålandsöarnas befolkning bevarandet av dess svenska språk, kultur och lokala traditioner. För att självstyrelsens myndigheter, statens myndigheter på Åland, företag och allmänhet ska kunna kommunicera med rikets myndigheter är det väsentligt att alla myndigheter i riket kan kommunicera med Åland på svenska samt att alla regelverk, anvisningar m.m. finns tillgängliga på svenska.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen aktivt arbetar med att säkra att kontakter mellan Åland och riksmyndigheterna alltid sker på svenska. Utskottet förväntar sig att Finland som stat uppfyller sina skyldigheter i fråga om det svenska språket i förhållande till Åland. Utskottet förutsätter att finska staten tar sitt ansvar så att tillräcklig kunskap om Åland finns vid ministerierna. Utskottet har fattat beslut om stycket efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamöterna vtm Veronica Thörnroos, Stephan Toivonen och Lars Häggblom.

Avräkningsgrunden

Landskapsregeringen har under året fortsatt ansträngningen att få regeringen i Helsingfors att omfatta en justering av avräkningsgrunden så att den skulle motsvara den utgiftsnivå som självstyrelsens uppgifter med den nuvarande befolkningsmängden skulle motivera. Landskapsregeringen anser att en justering av avräkningsgrunden är berättigad med hänsyn till förändringar i statsbokslutet och befolkningsförändringen.

Utskottet betonar vikten av att befolkningsförändringen är en väsentlig faktor som måste beaktas vid förnyande av avräkningsgrunden.

Självstyrelsereformen

Ålandskommittén 2013 har under året fortsatt sitt arbete utifrån sitt delbetänkande ”Ålands självstyrelse i utveckling” och förväntas i enlighet med sitt mandat komma med ett slutbetänkande i form av en regeringsproposition i april 2017.

Finlands social- och hälsovårdsreform

I Finland bereds en social- och hälsovårdsreform och inrättandet av en landskapsförvaltning varvid det inrättas 18 landskap med egna val och fullmäktige. Avsikten är att landskapen fr.o.m. år 2019 ska ordna alla social- och hälsovårdstjänster inom sitt område. Landskapen föreslås därtill även få andra uppgifter. Trots att reformen inte direkt rör Åland har reformens finansieringsmodell inverkan på såväl landskapets som kommunernas finansieringssituation och landskapets faktiska behörighet inom beskattningen eftersom den skulle förutsätta att även kommunerna i landskapet sänker sin skatteprocent och kompenseras för intäktsförlusten.

Reformen utgör ett hot som indirekt berör både landskapets lagstiftningsbehörighet och den kommunala finansieringen som indirekt därmed berör landskapsandelssystemet och därmed även landskapets finansiering. Utskottet uppfattar att förslaget strider mot grundlagen och självstyrelselagen och ser allvarligt på det uppkomna läget och emotser fortsatta diskussioner som syftar till en lösning som bevarar landskapet Ålands faktiska konstitutionella, ekonomiska och förvaltningsmässiga inflytande. Utskottet uppfattar därför att reformen utgör ett hot mot den i internationell rätt förankrade åländska självstyrelsen, trots att reformen i grunden avser att genomföra åtgärder för Finlands egna syften.

Landskapets ekonomi

Ålandsdelegationen har fastställt förskottet på avräkningsbeloppet för år 2017 till 223,9 (220,8) miljoner euro. Skattegottgörelsen för skatteår 2015 bedöms, utgående från förhandsuppgifter om beskattningen uppgå till drygt 23 miljoner euro, vilket belopp har upptagits som inkomst i budgetförslaget. Beloppet är därmed drygt 13,5 miljoner euro högre än beloppet för skatteår 2014 som erhållits under år 2016.

Uttaget från Ålands penningautomatförening r.f.:s verksamhet beräknas uppgå till 15,0 (20,0) miljoner euro. Det fördelningsbara beloppet inklusive återförda medel och från tidigare år ofördelade medel uppgår i budgetförslaget till 27,5 (20,8) miljoner euro. I syfte att skapa möjlighet till utveckling för PAF avser landskapsregeringen se över PAF:s struktur och förhållande till landskapet. Även uttagsnivå och budgeteringsprinciper för PAF-medlen bör ses över. Utskottet betonar i sammanhanget vikten av ansvarsfullt spelande.

Personalkostnaderna ökar med ca 2,9 miljoner euro jämfört med grundbudgeten år 2016. I föreliggande budgetförslag ingår i anslagen för personalkostnader drygt 2 miljoner euro som en direkt följd av de potter för arbetsvärdering som ingick i förlikningsbudet i samband med Tehy-strejken hösten 2014. Av detta utgör drygt 0,2 miljoner euro kalkylerade merkostnader för retroaktiva betalningar för budgetåret 2016.

Landskapsregeringen har i budgetförslaget beaktat en höjning av pensionspremieprocenten samt övriga sociala tillägg, vilket inverkar kostnadshöjande med närmare 0,4 miljoner euro. Pensionspremieprocenten höjs från 18,0 till 18,2. Utöver detta minskas i budgetförslaget överföringen från pensionsfonden med två miljoner euro och uppgår till 16,5 miljoner euro år 2017.

Vid utgången av augusti 2016 uppgick de likvida medlen till 51 miljoner euro att jämföra mot 56 miljoner euro för motsvarande tidpunkt år 2015. Vid tidpunkten för beredningen av budgetförslaget bedöms likviditeten uppgå till 44 miljoner euro vid slutet av år 2016 för att minska med 13 miljoner euro under år 2017.

Aviserade förändringar i EU lagstiftningen kommer att påverka Åland Post Ab:s verksamhet i det fall ändringarna genomförs. Utskottet stöder Åland Post Ab:s ambitioner att förbereda sig för de eventuellt nya verksamhetsförutsättningarna.

Utskottet noterar att budgeten för år 2017 visar ett mindre underskott än det som visas i budgeten för år 2016, exklusive vissa engångsposter. Ytterligare reformer behöver göras i syfte att förbättra landskapets ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet.

En investeringsreservering om 18 miljoner euro ingår i budgetförslaget och belastar därmed resultatet i resultaträkningen. Reservation gällande stycket har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Utskottet har erfarit en felsummering som gjorts i budgetförslaget därav ändringen av sifferstaten i utskottets betänkande.

Utveckling och omstrukturering av kommunerna

Landskapsregeringen enades i sitt regeringsprogram att en ny kommunstruktur för Åland ska utredas med sikte på färre kommuner. Som ett resultat av utredningsarbetet finns idag tre alternativ som landskapsregeringen jobbar vidare med Åland som en kommun Åland som fyra kommuner och Åland som sju kommuner.

Ålands statistik- och utredningsbyrå genomför en stor medborgarenkät med syftet att utröna hur den åländska befolkningen ser på frågan. ÅSUB:s rapport kommer att beaktas och finnas med i den slutliga analysen. När utredningen är avslutad återkommer landskapsregeringen till lagtinget med ett meddelande om det fortsatta arbetet, som bl.a. också innefattar ett nytt landskapsandelssystem. Samtidigt pågår en kommunstrukturutredning gällande delar av norra Åland.

Utskottet stöder landskapsregeringens tillvägagångssätt att utreda förutsättningarna att uppnå en mer ekonomiskt stabil kommunstruktur som möjliggör mer jämlik kommunal service till medborgarna.

Reservationer har inlämnats av ledamöterna vtm Veronica Thörnroos och Lars Häggblom.

Personalpolitik

Utskottet anser att det förebyggande arbetet inom personalpolitiken ska vara högt prioriterat, vilket syftar till ökad trivsel, minskade sjukskrivningar och underlättad rekrytering. Som ett led i detta har en arbetsvälbefinnandeenkät utförts vid landskapsregeringens allmänna förvaltning vilket även kunde göras vid landskapsregeringen underlydande myndigheter. Det är viktigt att landskapet tillser att man är en attraktiv arbetsgivare. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen arbetar vidare med arbetsvärderingsprojektet i syfte att åstadkomma jämställda löner. Det är även viktigt att se över organisationen i syfte att säkerställa en tillräckligt flexibel organisation samt att förvaltningschefens förmansroll i förhållande till avdelningscheferna tydliggörs. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Utskottet har erfarit att ett nytt löne- och personaladministrativt system har upphandlats och förväntas kunna driftsättas år 2017. Det nya systemet kommer att säkerställa att antalet årsverken kommer att kunna beräknas på ett korrekt sätt, vilket är en förutsättning för att t.ex. kunna bedöma den offentliga sektorns effektivitet och ange korrekt sjukskrivningsprocent.

I antalet för inrättade tjänster i budgetförslaget för år 2017 ingår en dubblering om 17 tjänster för en myndighet, varför utskottet erfarit att tabellen över antalet anställda i budgetförslagets allmänna motivering rätteligen bör ange att inrättade tjänster år 2017 är 1 440,5 varvid det totala antalet tjänster inklusive tillfälliga tjänster och arbetsavtal är 1 658,0.

Socialpolitik

Alkoholmissbruket i samhället är fortsättningsvis ett stort problem som på allt sätt bör stävjas. Missbruket drabbar alla åldersklasser oberoende socioekonomisk bakgrund och kön varvid insatser inte enbart bör riktas gentemot barn och unga.

Barn och unga

Barns psykiska och fysiska hälsa kräver fortsatt ett brett engagemang och landskapsregeringen fortsätter detta arbete med att på olika sätt verka för effektiv samverkan mellan de instanser i samhället som kommer i kontakt med barn och familjer. Utskottet betonar vikten av att man tar ett helhetsgrepp gällande barns och ungas psykiska hälsa där både sociala myndigheter, hälso- och sjukvården och skolväsendet samverkar. Utskottet betonar vikten av föräldrarnas ansvar att skapa goda hemförhållanden för barn och unga.

Utskottet har erfarit att droganvändningen ökat bland unga personer på Åland. Det är därför viktigt att detta missbruk snarast stävjas. Ett nära samarbete mellan Ålands polismyndighet och andra myndigheter är helt centralt. Projektet kring ungdomens hus är ett bra exempel på hur en gemensam träffpunkt kan skapas mellan ungdomar och olika berörda myndigheter. Utskottet betonar i sammanhanget även kommunala insatser i skolorna.

Hälso- och sjukvård

Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning om betydelsen av förebyggande insatser och friskvård. Utskottet framhåller vikten av att patienterna vårdas på rätt vårdnivå. Både för patienten och för ÅHS är det bättre om man i större utsträckning än idag kan tillhandahålla vård genom dagvård istället för slutenvård. ÅHS har satsat på en utökad resurs på minnesmottagningen. Specialistavdelningen där demenspatienter vårdats har däremot stängts. Utskottet konstaterar att även inom ÅHS är rekrytering av personal ett problem, särskilt personal med specialistkompetens. Kopplat till budgetförslaget från landskapsregeringen finns även budgetlag om ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, vars syfte är att öka ÅHS:s självfinansieringsgrad avseende patientavgifter samtidigt som ekonomiskt svaga grupper skyddas.

I syfte att brett diskutera inriktning, processer och strukturer för den framtida hälso- och sjukvården, arrangerar landskapsregeringen seminarier under våren 2017 om den framtida vården på Åland. Utskottet stöder processen.

Utskottet noterar ÅHS:s eftersatta datasystem och den kostnad som är förknippad med att komma ifatt ifråga om IT utveckling.

Utskottet har erfarit att ÅHS arbetar efter en handlingsplan för tidig intervention vid sjukskrivningar. Utskottet välkomnar därtill ett aktivt arbete för att stävja sjukskrivningar.

Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Hållbar utveckling

Den gemensamma strävan mot hållbarhet ska genomföras i enlighet med Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland, som under år 2016 arbetats fram gemensamt av föreningslivet, det privata näringslivet och det offentliga, både inom politik och förvaltning. Visionen för Åland lyder Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar och innefattar sju strategiska utvecklingsmål. Utskottet konstaterar att frågan om cirkulär ekonomi kommer att få en allt mer central roll. Utskottet stöder det fortsatta arbetet.

Miljö

Att förebygga att avfall uppstår och att främja återanvändning är högt prioriterat i landskapsregeringens miljöarbete, vilket framgår av budgetförslaget. Enligt avfallsdirektivet ska alla medlemsländer minska avfallets miljöpåverkan, mängden avfall och farliga ämnen i material och produkter. Utskottet konstaterar att det tidigare funnits en s.k. skrotbilspremie på Åland men bedömer inte att det i det här läget är ändamålsenligt att införa en sådan. Under året planerar landskapsregeringen att lämna ett lagförslag om ny avfallslagstiftning till lagtinget och att utarbeta relevanta förordningsbestämmelser.

Utbildnings- och kulturpolitik

Grundskolan

Under hörandet har utskottet erfarit att det i grundskolan idag finns många elever med särskilda behov. Det kan vara fråga om elever med olika diagnoser och elever med olika stressrelaterade symptom. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i samband med revideringen av grundskolelagen se över bestämmelserna i fråga om elever med särskilda behov och i samband därmed beakta de resurser som krävs. Det är både fråga om elever som kräver mer stimulans och sådana som har svårt att följa med den vanliga undervisningen. Det är viktigt att den enskilde och dess behov sätts i centrum och att relevanta åtgärder vidtas. Dessutom är det i sammanhanget viktigt med ett nära samarbete mellan barnomsorgen och grundskolan och mellan grundskolan och gymnasialstadiet så att övergångarna mellan stadierna blir smidigare.

Högskolan på Åland

Högskolan ska bedriva yrkesinriktad utbildning på hög nivå som efterfrågas i det åländska samhället. Genom att öka tillgången på utbildad personal kan det åländska näringslivets konkurrensförutsättningar stärkas.

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp tillsatts, i enlighet med regeringsprogrammet, för att utreda fördelar och nackdelar med att bolagisera Högskolan på Åland. Utskottet ser möjligheten till att en bolagisering kan bidra till en utveckling av verksamheten samt möjliggöra extern finansiering.

Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik

Näringspolitik

Utskottet betonar vikten av att stärka det åländska näringslivets konkurrensförutsättningar. Det åländska näringslivet består av många små företag. Företagsverksamhet på Åland måste ha likartade konkurrensförutsättningar som företag i omkringliggande regioner, utgående från det näringsliv som finns på Åland. Detta innebär att kostnadsbild, regleringar och övrig verksamhetsmiljö måste vara likartade. Men även andra åtgärder är nödvändiga.

Utskottet har fattat beslut om stycket efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Syftet med konkurrenskraftspaketet är främst att bidra till ökad konkurrenskraft för exporterande näringar, men effekterna kommer även övrigt näringsliv till del. Landskapsregeringen bör överväga på vilket sätt det går att förbättra företagsmiljön för företag i olika branscher att verka på Åland. Juridiskt bindande regler och anvisningar ska finnas på svenska.

Utskottet påminner om att de flesta branscher på Åland är nära sammanbundna med varandra på så sätt att svackor i en bransch sprider sig till en annan bransch. Det är därför viktigt att landskapsregeringen i sina analyser ser på helheten. Turismsektorn och då särskilt restaurangbranschen är beroende av råvaror av god kvalitet från det åländska jordbruket. Det är ett mycket bra exempel på god symbios mellan olika delar av näringslivet. Mathantverket tillsammans med restaurangbranschen har gjort Åland till en matdestination som kan utvecklas ytterligare.

Skärgårdens näringsliv har särskilda förutsättningar som beaktas av landskapsregeringen då näringslivspolitiska bedömningar görs.

Utskottet betonar i sammanhanget vikten av att landskapsregeringen aktivt medverkar till att det finns behandling av bioavfall på Åland eftersom det är en förutsättning för delar av det åländska näringslivet.

Sjöfart

Ålands kärnkompetens och ekonomiska bas är uppbyggd kring det maritima klustret med sjöfarten som primus motor. De maritima näringarna på Åland har tyngdpunkten på rederiverksamhet men det finns ett stort kunnande inom ett bredare område. Utskottet betonar att sjöfartens verksamhetsförutsättningar på allt sätt bör säkras med beaktande av de många arbetsplatserna och kringeffekterna som genereras. Den samlade kompetensen måste förvaltas så att den inte försvinner från landskapet.

Jord- och skogsbruk

Landskapsregeringens insatser för att utveckla lantbruket och livsmedelsklustret har tonvikt på produktion av råvaror av hög kvalitet för förädling inom den åländska livsmedelsindustrin. Profilfrågan framöver är genomförande av strategin för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion och kommunikationen kring det. Råvaror av god kvalitet är grunden för god avsättning och för den åländska matdestinationen. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Arbetsmarknad

Utskottet konstaterar att många ungdomar flyttar ut från Åland för att skaffa sig arbetslivserfarenhet samt utbildning. Därtill finns många ålänningar utanför Åland som kan ha ett intresse av att flytta hem. Med anledning härav bör landskapsregeringen överväga en strategi för att få utflyttade ungdomar att flytta tillbaka samt för att öka arbetskraftsinvandringen. Det är enligt utskottets uppfattning av vikt att nya kompetenser kommer till Åland för att bidra till ett dynamiskt näringsliv. I budgetförslaget anges att rekryteringsinsatserna förstärks i samarbete med företag och andra arbetsplatser genom att återigen delta i en rekryteringsmässa i Nederländerna. Målsättningen är att fler ska bo och verka på Åland.

I fråga om långtidsarbetslösa bör insatserna ytterligare stärkas. Landskapsregeringen står i beråd att starta upp ett projekt som bidrar till detta. Syftet är att så många som möjligt kommer i arbete.

Infrastruktur och transportpolitik

Tonnage

Landskapets tonnage är ålderstiget och kräver allt större underhållsresurser. För att bättre kunna möta dagens behov planeras ett nytt frigående diesel-elektriskt fartyg till Föglö-linjen och en ny linfärja med elektrisk drift till Töftölinjen. Ytterligare ett frigående fartyg behöver inskaffas inom kort för att upprätthålla flottan. Därför övervägs totalentreprenad med återköpsklausul för de kommande frigående fartygen.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser återkomma i tilläggsbudget gällande förverkligandet av förnyelse av landskapsflottan och förutsätter att lagtinget får möjlighet att slutligt ta ställning till förnyelsen innan bindande avtal ingåtts.

Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Underhåll av vägar, broar och hamnar

Landskapsregeringen satsar på kostnadseffektiv stabiliseringsfräsning och grundförbättringar av befintligt vägnät, behovsbaserat underhåll av landskapets hamnar och förverkligar projektet med att grundrenovera stora delar av brobeståndet.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens tillvägagångssätt är lämpligt och stöder processen men betonar vikten av att gamla broar såsom den gamla Marsundsbron nedmonteras. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen är i beråd att åtgärda denna.

Utskottet har fattat beslut om avsnittet efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

Mediapolitik

Av budgetförslaget framgår att under år 2017 tas lagstiftning fram för en ny finansieringsmodell för Ålands Radio och TV. Finansieringen ordnas genom en mediaavgift av skattenatur. Utskottet förutsätter att alla åländska hushåll har möjlighet att ta del av det TV-utbud man därmed är skyldig att betala för.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering föreslås att budgetmotionerna nr 7-8, 10-12, 15, 17, 20-21, 23, 27, 29, 32-39 och 47 andra klämmen som hänför sig till den allmänna motiveringen förkastas. Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

Detaljmotivering

VERKSAMHET - detaljmotivering


200	LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET
200	LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER
210	REGERINGSKANSLIET
21010	Regeringskansliet, verksamhet
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 13/2016-2017 föreslås att anslaget höjs med 50.000 euro. Utskottet bedömer att anslaget inte behöver höjas och föreslår att budgetmotion nr 13/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.
250	PERSONALARBETE OCH ARBETSMILJÖ
25000	Utbildning, företagshälsovård, arbetarskydd, personalaktiviteter, och personalpolitiska åtgärder
	Utskottet betonar vikten av en aktiv personalpolitik. En medarbetarundersökning har gjorts som utskottet tagit del av och som bör vara vägledande för det framtida arbetet i personalfrågor.
280	LAGBEREDNINGEN
28010	Lagberedningen, verksamhet
	En god kvalitet i lagberedningsarbetet är av största vikt för självstyrelsen och dess utveckling. Landskapsregeringen bör se över arbetssätt och arbetsmetoder för att öka kvalitetssäkringen av lagförslag som överlämnas till lagtinget.
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
450	VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD
45000	Vattenförsörjning och vattenvård
	I ltl. Runar Karlssons m.fl. budgetmotion nr 24/2016-2017 föreslås att anslaget även ska avse konkreta åtgärder för att förbättra vattentäkterna och att anslaget ska höjas med 100.000 euro. Utskottet konstaterar att Ålands vatten Ab aktivt verkar tillsammans med landskapsregeringen för skydd av vattentäkterna. Det befintliga anslaget är, enligt vad utskottet erfarit, tillräckligt. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 24/2016-2017 förkastas.
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
535	UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN OCH VUXENUTBILDNING
53500	Vuxenutbildning
	Laghänvisningen i första meningen under rubriken ”Utgifter” ska rätteligen vara: ”Av anslaget föreslås med stöd av LL (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning ett anslag avseende dels köp av utbildningstjänster enligt avtal och dels särskilda utbildningsinsatser enligt följande”.
600	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
615	FRÄMJANDE AV LIVSMEDELSPRODUKTION
	I ltl. Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion nr 40/2016-2017 föreslås att det till motiveringen fogas följande text: ”Landskapsregeringen inser den långa och djupa kris som primärnäringarna befinner sig i och arbetar för en programändring av LBU-programmet i syfte att nå större hållbarhet i livsmedelsproduktionen.” Utskottet konstaterar att Åland uppfyllt målsättningarna i programmet i fråga om ekologisk produktion och föreslår att budgetmotion nr 40/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
720	ELSÄKERHET OCH ENERGI
	I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 45/2016-2017 föreslås att det till kapitelmotiveringen fogas ett nytt andra stycke som följer: ”Målsättningen med det nya systemet skall vara att möjliggöra för samtliga producenter av förnyelsebarenergi, både privatpersoner och företag, att åtnjuta likvärdiga och rättvisa produktionsstöd oberoende av produktionskälla.” Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att medverka till att öka andelen förnyelsebar energiproduktion och ökad energieffektivitet inom ramen för landskapets hållbarhetsarbete. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 45/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.
820	ÅLANDS STATISTIK- OCH UTREDNINGSBYRÅ
82000	Ålands statistik- och utredningsbyrå, verksamhet
	Utskottet har erfarit att sista meningen under rubriken ”Utgifter” ska rätteligen lyda: ”Den totala budgetomslutningen uppgår enligt förslaget till 862 000 euro.”
825	ÅLANDS POLISMYNDIGHET
	Av budgetförslaget framgår att bekämpning av narkotika i samhället prioriteras högt och polisen ska arbeta effektivt för att minska tillgången till narkotika. Detta sker genom ingripande fältverksamhet samt effektiv utredning, där behövliga tvångsmedel används aktivt. Särskild vikt fästs vid förebyggande arbete som gäller ungdomar. Samarbetet med andra myndigheter, bl.a. tullen och polisen i Sverige, stärks för att förhindra införsel av narkotika till Åland.
840	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
	I ltl. Stephan Toivonen budgetmotion nr 3/2016-2017 föreslås att landskapet även bör utreda möjligheten att överta sjukhusets apotek i egen regi. Utskottet konstaterar att det dels är riksbehörighet att reglera apoteksverksamhet, dels att det enligt utskottet inte är önskvärt att överföra privat näringsverksamhet till offentlig regi. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 3/2016-2017 förkastas.

84000	Ålands hälso- och sjukvård, verksamhet
	I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 44/2016-2017 föreslås att anslaget ökas med 600 000 euro och under rubriken ”Verksamhetsförändringar” ersätts de sju första meningarna i det andra stycket med följande text: ”Under 2017 görs en utredning av hur demenssjukvården på Åland kan effektiveras. Utredningen bör ha ett starkt patient/klientfokus och involvera alla berörda aktörer i vårdkedjan. Verksamheten vid avdelning 1A fortgår i oförändrad form under 2017.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 44/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.
848	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET
	Av budgetförslaget framgår att en tjänst som social- och hälsovårdsinspektör hålls vakant under år 2017. Effekterna av detta analyseras under året ur arbetsmiljö- och verksamhetsperspektiv. Planeringen av och införandet av proaktiv tillsyn skjuts fram med ett år. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

850	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
	I ltl. Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 28/2016-2017 föreslås att Högskolan på Åland kompletterar sitt utbud med kurser i ”Ålands juridik” för att offentligt anställda och till Åland sökande ska kunna uppdatera sig kring särskild lagstiftning som gäller på Åland. Utskottet konstaterar att det är önskvärt att Högskolan på Åland kompletterar sitt utbud med kurser i åländsk juridik. Utskottet föreslår att landskapsregeringen utreder frågan och eventuellt återkommer i tilläggsbudget. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 28/2016-2017 förkastas.
865	ÅLANDS FISKODLING, GUTTORP
86500	Ålands fiskodling, Guttorp, verksamhet
	I ltl. Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 19/2016-2017 föreslås att följande text stryks: ”Avgiften om ca 20 euro stadgas om i en lag som ges till lagtinget under våren med syfte att träda i kraft 1.1.2018.”. Utskottet konstaterar att prövningen om det är juridiskt möjligt att genomföra förslaget om avgifter för fisketurister bör prövas i samband med beredningen av lagförslaget. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 19/2016-2017 förkastas.
870	MOTORFORDONSBYRÅN
87000	Motorfordonsbyrån, verksamhet
	I ltl. Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 18/2016-2017 föreslås en höjning av kontrollbesiktningsavgiften för år 2017. Avgiften höjdes senast år 2014. Aktuell text föreslås utgå. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att verka för att inte några höjningar av kontrollbesiktningsavgiften verkställs under år 2017. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 18/2016-2017 förkastas.
872	VÄGUNDERHÅLLSVERKSAMHET
87200	Vägunderhållsenheten, verksamhet
	I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 46/2016-2017 föreslås att andra stycket utgår och ersätts med ett följande text: ”I syfte att bibehålla servicenivån, men till en lägre kostnad, inleds omgående arbetet med att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet.”. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 46/2016-2017 förkastas med hänvisning till att nuvarande upplägg bedöms ändamålsenlig då totalkostnaderna enligt bedömning inte kommer att bli lägre. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.

ÖVERFÖRINGAR - detaljmotivering

300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
330	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA
33000	Allmänna stöd till kommunerna (F)
	I ltl. Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion nr 26/2016-2017 föreslås att anslaget höjs med 1 300 000 euro för att kompensera kommunerna för det bortfall av skatteintäkter som beror på utökade riksavdrag. Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag och föreslår att budgetmotion nr 26/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.
350	PENNINGAUTOMATMEDEL
35000	Penningautomatmedel (R)
	I ltl. Stephan Toivonen budgetmotion nr 4/2016-2017 föreslås att av de medel som ställs till landskapsregeringens disposition reserveras 700 000 euro för hjälp till flyktinghjälp i Mellanöstern.”. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen har valt att fokusera på andra åtgärder i syfte att hjälpa flyktingar. Utskottet konstaterar att bistånd är riksbehörighet och föreslår att budgetmotion nr 4/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
410	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER
41010	Övriga sociala uppgifter, överföringar (F)
	Utskottet har erfarit att budgetförslaget bygger på oförändrade grunder för bostadsbidragen i jämförelse med år 2016. För att uppnå detta har landskapsregeringen avlämnat ett lagförslag om ändring av LL (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om bostadsbidrag så att en nu aktuell ändring i rikslagen inte ska tillämpas på Åland. Avsikten är att lagförslaget ska innebära en oförändrad kostnadsnivå för landskapet och att det ska behandlas som en budgetlag i samband med budgetförslaget för år 2017 i enlighet med 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
445	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR SOCIAL- OCH MILJÖVERKSAMHET
44510	Penningautomatmedel för social verksamhet (R)
	I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 6/2016-2017 föreslås följande tillägg till motiveringen: ”Av anslaget under momentet reserveras 700.000 euro att användas så att alla som lyfter folkpension eller sjukpension får ett pensionsarvode om 100 euro månatligen under perioden 1.1.-31.12 2017.” Utskottet konstaterar att enligt gällande regelverk är användning av PAF medel begränsad. I samband med en kommande genomgång av hur PAF-medel kan användas kan intentionen i budgetmotionen övervägas. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 6/2016-2017 förkastas.
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
520	GRUNDSKOLEVÄSENDET
	I ltl. Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 30/2016-2017 föreslås att en utbildningsinsats för elever med autismdiagnos planeras. Utskottet hänvisar till sina skrivningar i den allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 30/2016-2017 förkastas.
52000	Grundskoleväsendet (F)
	I ltl. Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 22/2016-2017 föreslås att verksamheten i ersättande skolor ska säkerställas och att landskapsregeringen ges fullmakt att inkomma med ytterligare anslag. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 22/2016-2017 förkastas.
600	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
615	FRÄMJANDE AV LIVSMEDELSPRODUKTION
	I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 5/2016-2017 föreslås att följande tillägg läggs till motiveringen: "Aktörerna inom livsmedelsbranschen bör kompenseras för de negativa effekterna av de finländska sanktionerna.”. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 5/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.
61550	Avbytarservice
	I ltl. Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion nr 41/2016-2017 föreslås att landskapsregeringen återkommer till lagtinget med förslag till åtgärder för att förstärka mjölknäringens konkurrensförutsättningar. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen har låtit utvärdera avbytarsystemet och utskottet anser att det är positivt att landskapsregeringen vidtar åtgärder i syfte att underlätta för mjölknäringen. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 41/2016-2017 förkastas.
720	ELSÄKERHET OCH ENERGI
72010	Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF)
	I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 2/2016-2017 föreslås att första meningen i detaljmotiveringen får följande lydelse: ”Föreslås ett anslag om 275.000 euro för produktionsbaserad vindkraftsersättning under år 2017.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 2/2016-2017 förkastas med beaktande av de stödordningar lagtinget redan fattat beslut om. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.

SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER -detaljmotivering

892	FINANSIELLA POSTER
89230	Landskapets fastighetsverk
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 16/2016-2017 föreslås att fastighetsverket ges fullmakt att avyttra de fastigheter som överläts från staten år 2015 och att intäkterna ökas med 1 miljon euro. Utskottet konstaterar att det ligger i landskapets intresse att avyttra fastigheter som inte behövs för landskapets långsiktiga verksamhet, vilket även framgår av regeringsprogrammet. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 16/2016-2017 förkastas.

INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR -detaljmotivering

300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
9340	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR
934000	Övriga finansinvesteringar (R)
	I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 1/2016-2017 föreslås att anslaget stryks helt och hållet. Utskottet vidblir sin tidigare uppfattning och föreslår att budgetmotion nr 1/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
944000	Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 14/2016-2017 föreslås att momentets motivering får följande lydelse ”Anslaget får endast användas till intrångsersättningar för markägare.” Utskottet konstaterar att Åland behöver utöka arealen skyddad mark genom intrångsersättning och köp och föreslår att budgetmotion nr 14/2016-2017 förkastas.
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
9750	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK
975000	Fartygs- och färjeinvesteringar (R)
	I ltl. Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion nr 25/2016-2017 föreslås att sista meningen i motiveringen till momentet ersätts med följande text: "För trafik med linfärja föreslås ett nytt tonnage, med elektrisk drift till Ängösundslinjen.”. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 25/2016-2017 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos. I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 47/2016-2017 andra klämmen föreslås att sista stycket under momentet får följande lydelse: "Kapaciteten på Åva-Osnäs linjen behöver utökas med ett nytt frigående tonnage som bättre motsvarar kapacitetsbehovet.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 47/2016-2017 andra klämmen förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos.
9760	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
976000	Infrastrukturinversteringar (R)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 9/2016-2017 föreslås att det sjunde stycket under rubriken ”Utgifter” stryks och ersätts av följande text: ”Kortruttsprojektet västra Föglö omarbetas så att nuvarande färjpass genom Ekholms sundet breddas, fördjupas och rätas upp.” I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 42/2016-2017 föreslås att sjätte stycket under Bro- och väginvesteringar helt utgår. I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 48/2016-2017 föreslås att stycke fyra under momentmotiveringen får följande lydelse: ”Landskapsregeringen presenterar en helhetsplan gällande kortrutten för östra och västra Föglö, innefattande trafiklogistik, placering av broar och hamnar, vägdragningar och finansering, för lagtinget innan beslut om, i kortruttsprojektet ingående delprojekt, kan fattas och verkställas. Vidare föreslås att stycke fem under rubriken Bro- och hamninvesteringar får följande lydelse: ”Landskapsregeringen går vidare med infrastrukturprojektet bro över Prästösund.”. Slutligen föreslås att stycke sex, sju och åtta utgår i sin helhet. Utskottet föreslår att budgetmotionerna nr 9, 42 och 48/2016-2017 förkastas och konstaterar att landskapsregeringen arbetar med frågan om kortrutt och avser återkomma gällande kortruttsprojektet i en tilläggsbudget. Reservation har inlämnats av ledamoten vtm Veronica Thörnroos. I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 43/2016-2017 föreslås att det till motiveringen fogas ett nytt tredje stycke under rubriken Bro- och hamninvesteringar med följande lydelse: ”Projektering av en ny angöringsramp inleds omgående med målsättning att kunna bjuda ut bygget under år 2017.”. Utskottet betonar vikten av att de färjfästen som är i sämst skick åtgärdas först. Det är viktigt att landskapsregeringen gör en prioritering av vilka projekt som projekteras först. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 43/2016-2017 förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 november 2016 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Övriga finansinvesteringar (R)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2016-2017

Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2016-2017

Sjukhusapotek

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2016-2017

Flyktinghjälp

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2016-2017

Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2016-2017

Penningautomatmedel för social verksamhet (R)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2016-2017

Krafttag för det svenska språket

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 7/2016-2017

Rivning av den gamla Marsundsbron

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 8/2016-2017

Förbättrat färjpass mellan Svinö och Degerby

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 9/2016-2017

Stopp på åländska bidrag till finsk nationalistisk propaganda

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 10/2016-2017

Omvandla Handels till ett ekonomiprogram vid Ålands lyceum

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 11/2016-2017

Uppmärksamma Ålandsrörelsen framom den finska statsmakten

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 12/2016-2017

Prioritera de dagliga kontakterna till Stockholm och Helsingfors

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 13/2016-2017

Totalstopp på inköp av Naturskyddsområden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 14/2016-2017

Stimulansåtgärder för en pressad byggbransch

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 15/2016-2017

Ökad utförsäljning av gamla fastigheter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 16/2016-2017

Allmän motivering

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 17/2016-2017

Bilbesiktning

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 18/2016-2017

Ålands Fiskodling, Guttorp

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 19/2016-2017

Utflyttade ålänningar

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 20/2016-2017

Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 21/2016-2017

Grundskoleväsendet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 22/2016-2017

Strykning av bemyndigande

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 23/2016-2017

Skydd av dricksvattentäkter

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 24/2016-2017

Ny linfärja till Ängösundslinjen

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 25/2016-2017

Kompensation till kommunerna

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 26/2016-2017

Konkurrenskraftpaketet genomförs

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 27/2016-2017

Kursutbud i ”Ålands juridik”

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 28/2016-2017

Säkrat TV-utbud och tillgång till play-funktioner

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 29/2016-2017

Utbildningsinsats för barn med autismdiagnos

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 30/2016-2017

Arbeta, studera och bo på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 31/2016-2017

Jämställdhetspolitik

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 32/2016-2017

Förvaltningschefstjänstens status

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 33/2016-2017

Bolagisera högskolan på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 34/2016-2017

Arbeta, studera och bo på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 35/2016-2017

Åtgärder för att underlätta mottagande av kvotflyktingar

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 36/2016-2017

Svenska språket

Ltl Roger Nordlunds m.fl. budgetmotion BM 37/2016-2017

Självstyrelsen i Helsingfors

Ltl Roger Nordlunds m.fl. budgetmotion BM 38/2016-2017

Totalt antal anställda

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 39/2016-2017

Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 40/2016-2017

Översyn av avbytarservicen

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 41/2016-2017

Sottunga

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 42/2016-2017

Förhöjd säkerhet på linjen Åva-Jurmo

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 43/2016-2017

Försämra inte vården för demenssjuka

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 44/2016-2017

Förnyelsebar produktion av energiutvärdering och program för rättvisa stödsystem

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 45/2016-2017

Konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 46/2016-2017

Nytt tonnage till linjen Åva-Osnäs

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 47/2016-2017

Kortrutt

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 48/2016-2017

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Camilla Gunell, ministrarna Tony Asumaa, Nina Fellman, Mika Nordberg, Mats Perämaa och Wille Valve, ordf. Marika Alm från Ålands Autismspektrumförening r.f., överläkaren Christian Andersson från ÅHS, rektorn Pia Axberg från Vikingaåsens skola, forskaren Birgitta Berg-Andersson från Näringslivets forskningsanstalt Etla (per telefon), landskapsrevisorn Dan Bergman från landskapsrevisionen, projektchefen Ian Bergström från infrastrukturavdelningen, ordf. Ann-Louise Djupsund för Ålands näringsliv r.f.:s turism och restaurangutskott, förvaltningschefen Katarina Dahlman från ÅHS, förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson från landskapsregeringen, kommundir. John Eriksson från Jomala kommun, vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv r.f., vd:n Christer Fahlstedt från PAF, polismästaren Maria Hoikkala från Ålands polismyndighet, personalchefen Pia Hollsten-Friman från landskapsregeringens regeringskansli, byråchefen Sölve Högman, rektorn Edward Johansson från Högskolan på Åland, avdelningschef Linnea Johansson från näringsavdelningen, inspektören Henrik Juslin från infrastrukturavdelningen, sjukskötaren Tove Jonsson-Grönlund från ÅHS, avdelningschefen Rainer Juslin från utbildnings- och kulturavdelningen, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman från infrastrukturavdelningen, mjölkbonden Henrik Karlsson, mjölkbonden Johanna Karlsson, forskningschefen dr Jouko Kinnunen från ÅSUB, landskapsläkaren Olli-Pekka Lehtonen, chefsläkaren Jaana Lignell från ÅHS, budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, vd:n Tomas Lindqvist från Ansgar Ab, vd:n Henrik Lundberg från Åland Post Ab, byråchefen Viveka Lönndahl från utbildnings- och kulturavdelningen, lagberedaren Patrik Lönngren från lagberedningen, ekonomichefen Marie Lövgren från ÅHS, redovisningschefen Susanna Mattsson från finansavdelningen, ordf. Tuula Mattsson från Ålands demensförening r.f., konsulten Yvonne Matsson-Söderman från Ledarskapshuset Ab (per telefon), avdelningschefen Bengt Michelsson från social- och miljöavdelningen, byråchefen Lennart Nord från infrastrukturavdelningen, finanschefen Conny Nyholm från finansavdelningen, projektledaren Tiina Robertsson från finansavdelningen, vd:n Erik Rosenberg från Rolf Widman Ab, socialvårdsinspektören Fredrik Rönnlund från social- och miljöavdelningen, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f., lagberedningschefen Hans Selander från lagberedningen, enhetschefen Hillevi Smeds från FPA, vd:n Johannes Snellman från ÅCA, byråchefen Elisabeth Storfors från utbildnings- och kulturavdelningen, rektorn Malena Strandvall från Brändö skola (per telefon), kommunfullmäktiges ordf. Göran Stenroos från Sottunga kommun (per telefon), sakkunnige tjänstemannen Benjamin Strandberg från Finlands kommunförbund k.f. (per telefon), verksamhetsledaren Marika Sundqvist för Ung resurs r.f., konsulten Bing Söderman från Ledarskapshuset ab (per telefon), avtalschefen Jukka-Pekka Tyni, skolpsykologen Johanna Welander från Vikingaåsens skola, biträdande direktören Reijo Vuorento från Finlands kommunförbund k.f. (per telefon) och personalchefen Therese Åsgård från ÅHS.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm. Veronica Thörnroos samt Stephan Toivonen.

Reservationer

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

Fyra reservationer har fogats till betänkandet. Ledamoten Stephan Toivonen har inlämnat en reservation. Ledamoten Lars Häggblom har inlämnat en reservation. Vtm Veronica Thörnroos har inlämnat en reservation. En reservation har inlämnats av vtm Veronica Thörnroos samt ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen tillsammans.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2017 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån:

Verksamhet
		Landskapsregeringens förslag	Landskapsregeringens förslag	Finans och näringsutskottets förslag	Finans och näringsutskottets förslag
		Anslag	Inkomster	Anslag	Inkomster
80-88	FRISTÅENDE ENHETER SAMT MYNDIGHETER	-140 333 500	17 529 500	- 140 523 500	17 719 500
	Verksamhet sammanlagt	-228 097 800	39 917 800	-228 287 800	40 107 800

Anslag och inkomster totalt ovanstående
	Landskapsregeringens förslag	Landskapsregeringens förslag	Finans och näringsutskottets förslag	Finans och näringsutskottets förslag
	Anslag	Inkomster	Anslag	Inkomster
	-380 024 800	343 575 800	-380 214 800	343 765 800

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-48 samt

att lagtinget beslutar att budgeten för år 2017 ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Mariehamn den 13 december 2016

Ordförande

Tage Silander

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	RESERVATION
	Vicetalman	Datum
	Veronica Thörnroos	2016-12-13



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 5/2016-2017 gällande budget för landskapet Åland 2017

Investeringsreservering

Under rubriken ”Landskapets ekonomi” konstaterar utskottet endast följande: ”Utskottet noterar att budgeten för år 2017 visar ett mindre underskott än det som visas i budgeten för år 2016, exklusive vissa engångsposter. Ytterligare reformer behöver göras i syfte att förbättra landskapets ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet. En investeringsreservering om 18 miljoner euro ingår i budgetförslaget och belastar därmed resultatet i resultaträkningen.”.

Undertecknad konstaterar att det under utskottets hörande framkommit att budgeteringen av en investeringsreservering, som samtidigt skapar ett formellt underskott, inte följer gällande bokföringstekniska principer. Den grundläggande principen är att ökningar av reserver enbart kan ske via ett belopp som högst motsvarar räkenskapsperiodens överskott. Förslaget om att skapa en investeringsreservering baserad på ett förväntat underskott saknar även stöd i gällande finansförvaltningslag. Förfaringssättet utgör ett flagrant avsteg från gällande principer och riskerar i följande revision att bli föremål för landskapsrevisorns anmärkningar. Eftersom budgetens underskott baseras på en felaktigt gjord reservering, bör lagtinget avhända landskapsregeringen möjligheten att uppta lån eftersom en reservering inte kan bygga på upplåning.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att nästsista stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets ekonomi” utgår och ersätts av följande text:

”Utskottet konstaterar att investeringsreserveringen om 18 miljoner euro inte uppfyller bokföringstekniska regler varför reserveringen upplöses och flyttas över till eget kapital och hanteras i enlighet med finansförvaltningslagen.”.

Kommunerna

Landskapsregeringen har med sitt agerande skapat stor osäkerhet inom det kommunala fältet. Efter att lagstiftningen kring kommunernas socialtjänst (KST) blev klar har kommunerna arbetat intensivt för att skapa lösningar i enlighet med lagens anda. Innan den processen, som fortfarande fortgår, är klar meddelar landskapsregeringen att kommunerna skall sammanslås till ett okänt antal så kallade bärkraftiga enheter. Enheter vars gränser inte nödvändigtvis sammanfaller med socialvårdsområdena. Samtidigt meddelar landskapsregeringen att Ålands omsorgsförbund inte kan inneha den ställning inom kommunernas socialtjänst som tidigare utlovats och som kommunerna arbetat efter. Det sistnämnda vet man med säkerhet att varken blir billigare eller bättre men det verkar vara av underordnad betydelse. Reformerna är varken substantiellt eller tidsmässigt synkroniserade och det ”överstatliga” agerande som landskapsregeringen ägnar sig åt kan närmast jämföras med Finlands agerande jämtemot Åland i den pågående social- och hälsovårdsreformen. Landskapsregeringens reformiver är stark men rör tyvärr inte alls den egna verksamheten. Istället läggs allt fokus på att reformera kommunerna trots att kommunallagen stadgar att ”kommunerna fattar beslut om hur dess förvaltning skall organiseras med beaktande av bestämmelserna i denna lag”.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att texten i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Utveckling och omstrukturering av kommunerna” utgår och ersätts av följande text:

”Utskottet konstaterar att den förda regionalpolitiken har möjliggjort livskraftiga kommuner över hela Åland. Detta har skapat bärkraft och nyttig konkurrens mellan kommunerna och en starkt utvecklad närdemokrati. Den kommunala självstyrelsen är grundlagsskyddad och deltagandet i de kommunala valen högt. Engagemanget är starkt och samhörigheten betydelsefull. Landskapsregeringen välkomnar kommunala initiativ till samarbeten och även samgåenden där kommunernas invånare finner det lämpligt. Landskapet Åland är resultatet av stark självstyrelse och lokala beslut och nödvändigheten att följa gällande rätt och rättssamhällets mest grundläggande principer.”.

Jämställda löner

Alla människor har samma värde. Vi vet dock att detta inte syns i kvinnornas lönekuvert och att vi har stora orättvisor när det kommer till pensioner. Vi noterar att arbetet med arbetsvärdering för lika lön för likvärdigt arbete fortsätter. Det arbetet stöder vi. Däremot är det oerhört viktigt att de orättvisa löner som uppdagas kan rättas till. Därför vill vi att landskapet ska fondera medel så att det finns pengar öronmärkta för detta ändamål när resultatet av värderingen är klart. Det sämsta tänkbara är att vi får klarhet i vilka orättvisor som finns utan att kunna åtgärda dem.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Personalpolitik” infogas ett nytt andra stycke, varvid det andra och tredje blir tredje och fjärde:

”För att möjliggöra genomförandet av jämställda löner bör medel fonderas årligen. Inledningsvis fonderas en miljon euro för ändamålet. Fonderingen finansieras med hjälp av medel som blir tillgängliga när konkurrenskraftspaketet träder i kraft.”.

Hälso- och sjukvården

Sjukvårdspolitik bör vara långsiktig, hållbar och i grunden bygga på hälsopolitiska målsättningar och avgöranden. Med anledning av detta lade vi redan i fjol ett klämförslag: ”utskottet betonar vikten av ÅHS verksamhet och noterar att en stor andel av landskapets budget går åt till att täcka ÅHS kostnader. Med anledning av detta uppmanar utskottet landskapsregeringen att i ett meddelande återkomma till lagtinget och närmare beskriva sina intentioner. Detta meddelande bör lämnas före den av landskapsregeringen aviserade tilläggsbudgeten förs till lagtinget”.

Landskapsregeringen valde att helt nonchalera uppmaningen och istället helt sonika och med minimal beredning stänga en specialavdelning utan att närmare ha analyserat konsekvenserna av ett dylikt agerande.

Enligt uppgift har verksamheten vid avdelning 1A redan stängts, vilket ger lagtingets behandling av ärendet karaktären av gummistämpel.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att första stycket under rubriken ”Hälso- och sjukvård” i betänkandets allmänna motivering ersätts med följande stycke:

”Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning om betydelsen av förebyggande insatser och friskvård. Utskottet framhåller vikten av att patienterna vårdas på rätt vårdnivå. Både för patienten och för ÅHS är det bättre om man i större utsträckning än idag kan tillhandahålla vård genom dagvård istället för slutenvård. Utskottet understryker vikten av noggranna konsekvensbedömningar och tydlig politisk sjukvårdsstrategi inför kommande budgetbeslut. Det är väsentligt att styrelsen för ÅHS leds av prioriteringar och tydliga politiska målsättningar med verksamheten. Under år 2017 görs en utredning kring hur demenssjukvården på Åland kan effektiveras. Utredningen bör ha ett starkt klient- och patientfokus och involvera alla berörda aktörer i vårdkedjan. Utskottet konstaterar att även inom ÅHS är rekrytering av personal ett problem, särskilt personal med specialistkompetens. Kopplat till budgetförslaget från landskapsregeringen finns även budgetlag om ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, vars syfte är att öka ÅHS:s självfinansieringsgrad avseende patientavgifter samtidigt som ekonomiskt svaga grupper skyddas.” samt

att texten under moment 84000 Ålands- hälso- och sjukvård, verksamhet ersätts med följande text:

”Under år 2017 görs en utredning kring hur demenssjukvården på Åland kan effektiveras. Utredningen bör ha ett starkt klient- och patientfokus och involvera alla berörda aktörer i vårdkedjan såsom kommunerna och tredje sektorn. Vidare bör konsekvenserna av stängningen av specialavdelningen för demenssjuka analyseras både ur patient- och vårdperspektiv.”.

Näringslivets främjande

Det åländska samhället står och faller med företagen och entreprenörerna som testar gränser och prövar nya affärsidéer gentemot omvärlden. Näringslivet är i ständig förändring och den verklighet vi ser i dag är annorlunda i morgon. Idéer och innovationer ska ha sitt ursprung hos entreprenörerna. Politikerna ska möjliggöra för idéer och innovationer att växa. Detta ställer höga krav på administrationen.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att det första stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik” och underrubriken ”Näringspolitik” utgår och ersätts av följande text:

”Utskottet betonar vikten av att stärka det åländska näringslivets konkurrensförutsättningar. Det åländska näringslivet består av många små företag och företagare som vid sidan av ordinarie jobb skapar tillväxt för hela Åland. Det är väsentligt att den offentliga byråkratin hålls på en minimal nivå för att förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen tydligt arbetar för att tillsammans med näringslivets organisationer förbättra de åländska näringsidkarnas möjlighet att verka i förhållande till konkurrensen i omvärlden.”.

Ekologisk odling

Det råder i dag en allt tydligare nationell och internationell trend där köpbeteendet går mot mer ekologiska och närodlade produkter. Efterfrågan på ekologiska produkter har resulterat i ett ökat intresse bland odlarna. Dessvärre räcker inte det nuvarande LBU-programmet till för att möta efterfrågan. Mot den här bakgrunden finns det hållbarhets- och ekonomiska skäl till att revidera programmet för att öka konkurrenskraften och produktionen av ekologiska produkter.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik” och underrubriken ”Jord- och skogsbruk” infogas ett nytt följande andra stycke:

”Utskottet noterar att allt fler konsumenter efterfrågar ekologiska produkter vilket passar väl in i det åländska varumärket och hållbarhetsarbetet. Av det skälet genomför landskapsregeringen en översyn av det rådande LBU-programmet för att möta efterfrågan på ekologiska livsmedel.” samt

att följande stycke ersätter andra stycket under kapitel 615 Främjande av livsmedelsproduktion under betänkandets detaljmotivering, verksamhet:

Tonnage

Det torde vara allmänt känt att det på linjen Åva - Osnäs finns kapacitetsproblem. Näringslivet i skärgården, främst inom fiskindustrin, har ett kontinuerligt behov av tunga transporter. Den tillgängliga lastkapaciteten motsvarar inte det faktiska behovet. Med anledning av detta är det anmärkningsvärt att landskapsregeringen dels väljer att prioritera ett nybygge till Föglölinjen, som de facto redan har tillgång till landskapets största och modernaste fartyg, och dels att "det nya tonnaget föreslås vara av öppen typ". Det är inte klarlagt vad som menas med "öppen typ" men om man avser ett fartyg med helt öppet lastdäck kommer användningsområdet att begränsas bara av den anledningen.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att första stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Infrastruktur och transportpolitik” underrubriken ”Tonnage” ersätts med följande:

”Landskapets tonnage är ålderstiget och kräver allt större underhållsresurser. För att bättre kunna möta dagens behov planeras ett nytt frigående LNG fartyg till Åva-Osnäs-linjen och en ny linfärja med elektrisk drift till Ängösundslinjen. Ytterligare ett frigående fartyg behöver inskaffas inom kort för att upprätthålla flottan. Landskapsregeringen ska analysera alla konsekvenser av totalentreprenad och återkomma till lagtinget i form av ett meddelande innan beslut fattas.”.

Konkurrensutsättning av det allmänna vägnätet

Genom att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet kan kostnaderna sänkas i storleksordningen 500 000 euro på årsbasis. En utfasning av offentlig verksamhet till det privata näringslivet skapar även nya möjligheter för både nya och etablerade företagare verksamma inom branschen.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att ett nytt fjärde stycke i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Infrastruktur och transportpolitik” underrubriken ”Underhåll av vägar, broar och hamnar” får följande lydelse:

”I syfte att bibehålla servicenivån, men till en lägre kostnad, inleds omgående arbetet med att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet.” samt

att ett nytt stycke införs under moment 87200 vägunderhållsenheten, verksamhet i utskottets betänkande som ersätter nuvarande text med följande lydelse:

”I syfte att bibehålla servicenivån, men till en lägre kostnad, inleds omgående arbetet med att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet.”

Förnyelsebar energi

Vi föreslår att ett stödsystem för förnyelsebar energiproduktion tas fram så att både företag och privata aktörer likställs. Vidare föreslås att alla produktionskällor så som sol, vind, våg eller andra alternativ skall ånjuta stöd på basen av producerade och i elsystemet inmatade kilowattimmar. Med detta tillvägagångssätt överlåter man åt producenter, företag eller privata hushåll, att själva avgöra vilket produktionssätt som är det mest effektiva i relation till initialinvesteringen. Målsättningen med det nya stödsystemet är att uppmuntra och engagera samt skapa möjligheter för fler att delta i produktionen av förnyelsebar energi.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att andra stycket i betänkandets detaljmotivering under kapitel 720 Elsäkerhet och energi, verksamhet ersätts med följande text:

”Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att medverka till att öka andelen förnyelsebar energiproduktion och ökad energieffektivitet inom ramen för landskapets hållbarhetsarbete. Målsättningen med ett nytt system ska vara att möjliggöra för samtliga producenter av förnyelsebarenergi, både privatpersoner och företag, att åtnjuta likvärdiga och rättvisa produktionsstöd oberoende av produktionskälla.”

ÅMHM

Effekterna av att en tjänst som social- och hälsovårdsinspektör hålls vakant under år 2017 bör analyseras under året ur arbetsmiljö- och verksamhetsperspektiv.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att texten i betänkandets detaljmotivering under kapitel 848 Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, verksamhet ersätts med följande text:

”Av budgetförslaget framgår att en tjänst som social- och hälsovårdsinspektör hålls vakant under år 2017. Detta är inte förenligt med myndighetens arbetsbelastning med beaktande av de lagstagade övervakningsuppgifter som påförts myndigheten.”.

Fartyg och färjor

Landskapets flotta av linfärjor är ålderstigen och behöver förnyas. I syfte att agera mera miljösmart planeras ett helt nytt fartyg med elektrisk drift. Då kunskap och erfarenhet av dylika projekt fortfarande är i begynnelseskedet är det naturligt att börja i liten skala och på en linje som inte är alltför tungt belastad.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att texten under moment 975000 Fartygs- och färjeinvesteringar (R) under avsnittet investeringar, lån och finansinvesteringar får följande lydelse:

”För trafik med linfärja föreslås ett nytt tonnage, med elektrisk drift till Ängösundslinjen. Utskottet betonar därtill att kapaciteten, av näringspolitiska skäl, på linjen Åva-Osnäs behöver utökas med ett nytt frigående tonnage som bättre motsvarar kapacitetsbehovet.”.

Kortrutt

Enligt budgetförslaget fortsätter arbetet med kortrutt enligt den strategi landskapsregeringen presenterade i meddelande nr 6/2013-2014 och koncentreras nu till projekten östra och västra Föglö. Noteras bör att meddelandet pekar på flera olika logistiska lösningar vilket i sin tur möjliggör alternativa placeringsmöjligheter för hamnanläggningar och därmed trafikrutter. Trots tidigare löften om beslut har inga sådana fattats. I kapitelmotiveringen skriver landskapsregeringen " Förverkligande av projekten sker i enlighet med investeringsplanen landskapsregeringen fastställer. Vid behov återkommer landskapsregeringen i ett senare budgetförslag med tilläggsanslag då dessa projekt skall verkställas". Vilka dessa projekt är framgår inte i texten ej heller hur finanseringen, till vissa delar eller kanske i sin helhet skall lösas.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att texten i första till och med fjärde stycket under moment 976000 Infrastrukturinvesteringar (R) under avsnittet investeringar, lån och finansinvesteringar utgår och ersätts med följande stycke:

”Landskapsregeringen presenterar en helhetsplan gällande kortrutten för östra och västra Föglö, innefattande trafiklogistik, placering av broar och hamnar, vägdragningar och finansering, för lagtinget innan beslut om, i kortruttsprojektet ingående delprojekt, kan fattas och verkställas. Landskapsregeringen går vidare med infrastrukturprojektet bro över Prästösund samt säkerställer att trafiken på Sottunga möjliggör smidigt resande i både österled och västerled.”.

Mariehamn den 13 december 2016

Veronica Thörnroos


	Ålands lagting	RESERVATION
	Vicetalman	Datum
	Veronica Thörnroos m.fl.	2016-12-13



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 5/2016-2017 gällande budget för landskapet Åland 2017

Svenska språket

Svenska språket ska tryggas i kontakterna mellan självstyrelsen och statsmakten.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi att

det andra stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Självstyrelseutveckling” och underrubriken ”Det svenska språket” ersätts med följande:

”Utskottet föreslår att landskapsregeringen i samarbete med Finlands regering utarbetar en strategi för hur det svenska språket ska tryggas i kontakterna mellan självstyrelsen och statsmakten. Utskottet anser även att man i sammanhanget bör se över hur kunskapen om Åland kan förbättras vid ministerierna.”.

Mariehamn den 13 december 2016

Veronica Thörnroos Lars Häggblom

Stephan Toivonen


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Stephan Toivonen	2016-12-13



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 5/2016-2017 gällande budget för landskapet Åland 2017

Höjning av anslag för Regeringskansliet, verksamheten.

I budgeten föreslås besparingar vid Ålandskontoret i Helsingfors. I dessa tider, då de flesta verkar vara överens om att relationerna mellan Åland och riket är mer problematiska än på länge är detta en åtgärd i helt felaktig riktning. På agendan har vi den s.k. SOTE-reformen, som enligt finans- och näringsutskottet utgör ett hot mot den i internationell rätt förankrade åländska självstyrelsen. Vi har revisionen av självstyrelselagen, vars tidtabell och förverkligande även den inger bekymmer. Vi har en ny regeringskonstellation i Helsinfors, som dels innebär att SFP inte längre sitter i regeringen och dels innebär att Sannfinländarna för första gången gör det. Denna kombination kan svårligen ses som något positivt för Åland. Mot bakgrunden av ovanstående är det i dagens läge av synnerlig vikt att Åland stärker sin närvaro i Helsingfors.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

moment 21010 Regeringskansliet, verksamhet höjs med 50.000 euro.

Flyktinghjälp

Flyktingarna i världen är kanske fler än någonsin. Det är humant att försöka hjälpa dem. Detta kan ske på bland annat två sätt: Att ta emot flyktingar eller att försöka hjälpa dem i närregionen. Flera kommuner på Åland har tagit emot flyktingar, eller står i beråd att ta emot flyktingar, medan en del inte anser sig kunna eller vilja ta emot flyktingar. Finlands regering har exempelvis sänkt U-landsbiståndet, medan Åland kunde visa sin solidaritet genom att gå i motsatt riktning. PAF är ett viktigt företag på Åland, som även kunde bidra med medel till flyktinghjälp, om viljan så fanns i landskapsregeringen. Det är även viktigt för PAF att bygga upp varumärket, vilket kanske kunde ske bättre genom att låta en större del av PAF-medlen gå direkt till olika projekt.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

av de medel som ställs till landskapsregeringens disposition under moment 35000 Penningautomatmedel (R), överföringar reserveras 700 000 euro för hjälp till flyktinghjälp i Mellanöstern.

Främjande av livsmedelsproduktion

I den allmänna motiveringen kan vi läsa följande: ”Sanktionerna mot Ryssland kvarstår emellertid än så länge och även landets egna sanktioner mot livsmedelsimport från EU kvarstår”. Effekterna för livsmedelsindustrin i Finland och på Åland är kända sedan länge. Eftersom beslutet om sanktionerna fattas av EU och finska myndigheterna är det inte moraliskt riktigt att tredje part dvs den åländska livsmedelsindustrin skall bli lidande utan att aktörerna bör kompenseras på något sätt. Det yttersta alternativet är att utreda möjligheten att söka ”särskilda bidrag” av finska staten för den åländska livsmedelsbranschen.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

utskottets skrivningar under kapitel 615 Främjande av livsmedelsproduktion, överföringar får följande tillägg:

”Aktörerna inom livsmedelsbranschen bör kompenseras för de negativa effekterna av sanktionerna gentemot Ryssland.”.

Vindkraftsstöd

I förslag till budget för landskapet Åland 2017 föreslås ett anslag om 550.000 euro för produktionsbaserad ersättning. Landskapet har informerat om att den ämnar presentera en energiplan våren 2017. Det vore ändamålsenligt att landskapet istället presenterar först energiplanen för att sedan se över den produktionsbaserade ersättningen så att planen även kan gälla flera energislag. Man har på annat håll börjat oroa sig för det infraljud, som vindmöllorna förorsakar. Utomlands har man inte bara stängt ner vindkraftverk, man har även hamnat att erlägga ersättning till personer, som bott i närheten av vindkraftverken. Den finländska regeringen har redan uppgjort sin energiplan, och har nu som krav att man skall sammanställa undersökningar angående de skadliga effekterna av infraljuden innan man beviljar ytterligare stöd till vindkraften. Landskapsregeringen bör därför i nuläget minska ersättningen för vindkraft.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag

att första meningen i detaljmotiveringen under moment 72010 Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF), överföringar i utskottets betänkande får följande lydelse:

”Föreslås ett anslag om 275.000 euro för produktionsbaserad vindkraftsersättning under år 2017.”.

Övriga finansinvesteringar

I förslaget till budget för landskapet Åland 2017 föreslås ett anslag om 800.000 euro för Övriga finansinvesteringar. Enligt budgeten framgår även att landskapet utreder hur denna åtgärd ska hanteras ur ett statsstödsperspektiv.

Mitt förslag är att landskapet återkommer till frågan då detta utretts, och fått ett positivt svar, i en tilläggsbudget.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag

att anslaget i moment 934000 Övriga finansinvesteringar under avsnittet investeringar, lån och övriga finansinvesteringar stryks helt och hållet.

Mariehamn den 13 december 2016

Stephan Toivonen


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom	2016-12-13



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 5/2016-2017 gällande budget för landskapet Åland 2017

Kommunstrukturreformen

Varken av budgetförslaget eller budgetbetänkandet framkommer att landskapsregeringen ser nuvarande kommunstruktur med 16 kommuner som ett alternativ. Detta anser jag vara odemokratiskt då regeringen avser att med tvång tvinga fram sammanslagning av kommuner. Jag anser att en reform av den här karaktären ska komma genom beslut i kommunerna och inte genom en toppstyrning från landskapsregeringen. Det har inte framkommit ekonomiska grunder som skulle motivera sammanslagningar från de utredningar som landskapsregeringen hittills har presenterat. Landskapsregeringen borde avvakta med kommunstrukturreformen fram till dess att konsekvenserna av social och hälsovårdsreformen i riket har klarlagts beträffande vilka följder den får för Åland.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att det tredje stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken: ”Utveckling och omstrukturering av kommunerna” utgår och ersätts med följande text:

”Kommunstrukturreformen skall lämnas vilande tills de har klarlagts vilka effekter Finlands social och hälsovårdsreform har för landskapet Åland.”.

Mariehamn den 13 december 2016

Lars Häggblom

Finans- och näringsutskottets betänkande 5/2016-2017

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter