Remissdebatt

  • Ärendet bordlades vid plenum den 18 januari då talmannen föreslog att beslut om eventuell remiss fattas av talmanskonferensen efter avslutad remiss. Diskussion.


  • Herr talman! Tack för ordet. Jag var borta förra gången som vi hade den här debatten, om man nu kan säga att man är hemma med sjukt barn när de är två meter långa, men av olika orsaker så var jag i varje fall hemma.

    Jag vill börja med att säga att jag hörde bänkgranne min, Gyrid Högman i radion. Jag tyckte att det var ett intressant inslag. Det sades att det skulle ta hundra år innan man hade likvärdiga löner och det är ju absolut inte acceptabelt. Ledamoten Högman fick frågan till sist vad hon önskade sig och det var två saker hon nämnde. Det första var att det skulle vara lika lön för män och kvinnor. Det tror jag att alla ser som en självklarhet. Det andra som hon önskade sig tyckte jag att var intressant. Hon önskade att inte alla män skulle vara så hårdhudade alfahannar, som jag tror att hon uttryckte sig. "De måste kunna visa att de har ett krossat hjärta". Jag kan försäkra att när det gällde agerandet runt utnämningen till Nordiska rådet så krossade det mitt hjärta och det kan jag säga öppet om det nu tillför någonting. Det agerandet som var då så kändes fel. Jag tror att jag gjorde stor nytta för Åland, jag hade gärna fortsatt och det var unikt att två av fyra ordförandeposter i Nordiska rådet hade ålänningar. Anders Adlercreutz från finska delegationen sade angående Folketingets session att det var som om Åland skulle vara den stora delegationen, de syntes överallt och Finland var den lilla delegationen. Så visst, nog går det att krossa mäns hjärtan också i politiken och nog kan man kanske erkänna det öppet.

    Men en sak som kanske lite i dessa jämställda tider kan vara värt att notera är att jag är 100 % säker på att ingen kvinna skulle ha behandlats likadant, men det är en annan femma. Om det är jämställt eller inte sedan, så det kan vi fundera på.

    Vi bör ta fasta på den första punkten, att det skulle ta hundra år innan man har likvärdig lön för likvärdigt arbete. Jag tror inte att det är någon här i lagtinget som har någon avvikande åsikt och det måste vi ta fasta på.

    Från Ålands Framtids sida så lämnade vi in en motion om att man skulle ha en gemensam pensionsintjäning i en familj. Den motionen lämnade vi in i stort sett för ett år sedan. I den debatten så var det de tre, som jag uppfattar, största feministerna i lagtinget som försökte hitta fel i den motionen. Jag ser det som ganska självklart att det är ett gemensamt projekt i en familj att man skaffar barn. Det är inte jämställt att den som är hemma med barnen, oavsett om det är man eller kvinna, tappar sina pensionspoäng.

    Jag tycker också att man ytterligare skulle kunna jobba vidare. För som en fru till en framgångsrik VD sade åt mig i går, varför kan man inte betala gemensam skatt för en familj? För det är ju så att de flesta sliter och släpar för familjens bästa, men i olika roller. Den som är hemma eller har ett lägre avlönat jobb utför ett lika värdefullt jobb för familjen. Det här är en av många, många kreativa lösningar som vi skulle kunna jobba med om vi skulle ha behörigheten. Men i det här fallet och också det här första om att man skulle ha gemensam pensionsintjäning så där bör vi ju vända oss till riksmyndigheterna med risk för att det inte blir någonting.

    Men i varje fall, jag tycker att vi måste försöka vara kreativa och se vad vi kan göra för att uppnå jämställdhet på riktigt. Att det är samma förutsättningar för både kvinnor och män, samma lön och samma möjligheter. Är det så?

    Nu vet jag att jag kommer att ge mig ut på lite farliga jämställda farvatten. Men som känt är det ju så att en pendel stannar ju väldigt sällan i mitten, utan den slår ofta från ett håll till ett annat. Det var en synnerligen kompetent man som sade åt mig att det är ingen idé att söka tjänsten som landshövding för troligtvis är det en kvinna som får den tjänsten ändå. Samma var det lite när lagtinget skulle välja representanter i Ålandsdelegationen. En av de mest kunniga och insatta när det gäller självstyrelsejuridik förbigicks för han var tyvärr man. Resultatet av den typen av utnämning såg vi i det senaste beslutet från Ålandsdelegationen. Nu vill jag säga att det kommer förhoppningsvis inte att bli så att kvinnorna ger tillbaka för årtusenden av förtryck och orättvisor, för då är vi gubbar ganska illa ute. Men det är ju inte heller då mera jämställt.

    Så utan att bli alltför långrandig, med tanke på att på att klockan går, så sägs det ju att kvinnor är klokare än män. Vi får hoppas att det är på det sättet så att vi sida vid sida kan jobba för att ha samma förutsättningar oavsett om det är avlöning eller om det är utnämningar och att man får lika lön för lika arbete. Det var bara det som jag ville säga i det här sammanhanget. Tack för ordet, fru talman!


  • Ledamot Jonas Eriksson Anförande | 17:06

    Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, åhörare. Jag tänker i mitt anförande anknyta till den fråga som min företrädare på denna post Liz Mattsson tog upp i sitt avslutande anförande inför sin föräldraledighet - jämställdhet.

    I mitt tidigare yrkesliv har jag i ett drygt kvartssekel mött och undervisat elever i högstadieålder och där försökt förklara de fördelar som vårt samhälle har uppnått genom den ökade jämställdhet som vi uppnått bara under min livstid.

    Jag har många gånger behövt förklara hur mycket som förändrats, och det till det bättre under de senaste åren. Min föräldragenerations fäder var vanligtvis i stort sett inte involverade i barnens fostran eller vård - allt från barnens födsel upp till fyra-fem års åldern, ibland ännu längre upp i åldrarna.

    I dag har vi en helt annan verklighet, båda föräldrar har jämlika möjligheter att ta del av sina barns fostran, vård, uppväxt och mognad och det är något som är till fromma för alla parter.

    Det är delvis med lagstiftning men också som förebilder som vi kan påverka de kommande generationerna till ett ännu mer jämlikt samhälle. Som trebarnsfar har jag sett det som en självklarhet att diskutera och fundera med mina söner och min dotter kring dessa frågor vid matbordet och i vardagliga situationer för att lyfta och uppmärksamma både vad som redan har hänt, men också vad som fortfarande kan göras.

    Jag vill uppmana alla föräldrar att ta sig tiden att diskutera och reflektera tillsammans med sina ungdomar om de frågor som kommer upp kring detta och också fundera över sitt eget ställningstagande i frågan.

    För att uppnå ett jämställt samhälle kommer det i förlängningen att finnas behov att av en översyn av arbetsvärderingen. Det är detta arbete som nu påbörjats av landskapsregeringen med hjälp av den beställda ÅSUB-rapporten. Detta ska nu i kombination med årliga lönekartläggningar ligga till grund för arbetet med att undanröja ojämlika löneskillnader. Detta då det i dagsläget är tämligen uppenbart även för den oinvigde att klassiskt kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg tenderar att ligga efter i både reallön och löneutveckling om man jämför med klassiskt mansdominerade branscher inom exempelvis tekniksektorn.

    Vi bör här också tänka på att vi står inför ett läge där den största generation som någonsin fötts i vårt land och som samtidigt är en betydande del av befolkningen på Åland - medborgare födda i slutet av 1940-talet - har lämnat arbetslivet och börjar uppnå en sådan ålder då, de trots att många av dem är friskare än tidigare generationer, oundvikligen kommer att behöva en större andel samhällsservice och vård. Detta är något vi som samhälle är skyldiga dem som byggt samhället och en hederssak för oss att kunna leverera i ett jämställt åländskt samhälle! Tack!


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Eriksson. Gratulerar till det första anförandet! Mycket hedervärt och mycket viktiga ord.

    Det finns stora skillnader över tid, precis som Eriksson sade, kring hur man ser på mäns och kvinnors reella chanser att göra det som man är intresserad av framför att göra det som är förutsatt att man ska göra efter kön. Jag kan tänka mig också att ledamot Eriksson efter en lång karriär som lärare, däribland även undertecknads historielärare, har sett den här skillnaden under de här åren och hur också chanserna för pojkar och flickor har ökat att kunna göra det man är intresserad av istället för det som är förutsatt.


  • Ledamot Jonas Eriksson Repliksvar | 17:10

    Naturligtvis har jag under den här tiden sett en utveckling. Det har varit intressant att följa förändringen i samhället och också kanske försöka hjälpa till med förståelsen för denna förändring. Det är intressant att se vilka vägar mina elever tar. Jag har haft ungefär 2 000 elever vid det här laget och det är ganska många som har tagit sig ganska stora vägar runt omkring som kanske inte skulle varit tänkbara för bara en så kort tid som för 40-50 år sedan.


  • Tack, fru talman! Precis samma upplevelse hade även jag i mitt arbete som fältare. Man ser också under den korta tid, ändå i jämförelse med ledamot Eriksson, i min arbetskarriär hittills, en skillnad. Man ser att allt fler flickor i främsta hand tar utbildningar i gymnasieåldern som man faktiskt är intresserad av. I allt högre utsträckning kan man ta en annan roll än vad man förväntades göra för 20 år sedan eller för 10 år sedan.

    Sen ska vi heller glömma att det sociala arvet har en stor inverkan här, vad man har hört för diskussioner hemma och hur ens egna föräldrar men också andra vuxna i ens omgivning har gjort val utifrån om man varit styrd av sin könsroll eller av det man själv intresserad av. Att ens ord räknas oavsett om man är pojke eller flicka.


  • Ledamot Jonas Eriksson Repliksvar | 17:12

    Vi har en stor samsyn i den här frågan, ledamot Påvals.


  • Talman! Från min sida också, välkommen till lagtinget!

    Det var ju så att Liz Mattsson gick på föräldraledigt, precis som ledamot Eriksson nämnde, och det är ju riktigt roligt och glädjande. Men det minskar ju sen då på antalet kvinnor här i lagtinget och jag tycker att ledamot Erikssons anförande ändå lite andas en vilja till jämställdhetsarbete som kanske vi har sett lite för lite av. Men det är ju så att jämställdhet bildas där beslut fattas och eftersom vi är väldigt få kvinnor här så är det ofta diskussioner om tunnlar, skatter och ekonomi som tar plats framom frågor som kanske kvinnor skulle prioritera. Men hur ser ledamot Eriksson på arbetet vidare? Hur ska vi få fler kvinnor (… taltiden slut).


  • Ledamot Jonas Eriksson Repliksvar | 17:13

    Jag tror att vi behöver fortsätta låta flickorna ta plats. Jag tror också att väljarna gör de beslut som de vill. Men vi behöver våga låta kvinnorna ta plats i valrörelsen. Det är väl de olika partiernas uppgift att försöka aktivera sina kandidater.


  • Talman! Absolut är det så att väljarna gör de val som de gör, det ska vi inte på något vis gå in och försöka styra. Men vi måste ju ge dem möjligheter att välja lika många kvinnor, lika många män. Det där är en lång historia.

    Men sedan nämnde också ledamot Eriksson föräldrarnas möjlighet att ta del av barnens fostran och så. Jag håller med, det är en viktig möjlighet som tyvärr inte alla pappor tar. Vad skulle behövas för att vi får mera jämn uttag av den här föräldraledigheten?


  • Ledamot Jonas Eriksson Repliksvar | 17:14

    Tack ledamot Söderlund. Jag hoppas och tror att det här undersökningsmaterialet och att jämställdhetspolitiska målet ska kunna nås genom bland annat de här ekonomiska genomgångarna. Att vi ska kunna se tydligare hur mönstren ser ut och därmed också kunna uppnå ett fördelaktigt mål i förlängningen. Det här är ju ett syfte. Vi får hoppas att måluppfyllandet blir lättare när vi har gjort det här arbetets genomförande.


  • Tack, fru talman! Bästa lagting. Jag kan ju inte kalla detta för mitt jungfrutal precis, i motsats till min företrädare här.

    Vi fortsätter debatten om meddelandet ”uppföljning av det jämställdhetspolitiska målet ekonomisk jämlikhet”, där vi har en ÅSUB-bilaga som heter ”Skillnader i inkomst mellan män och kvinnor”. Det är en sak som tydligen inte intresserar de få kvinnor som finns i lagtinget.

    Vi är väl alla medvetna om att kvinnor som grupp har lägre inkomster än män som grupp. I ÅSUB:s översikt kan vi bland annat läsa att ”hade de heltidsanställda kvinnorna i privata sektorn en genomsnittslön som motsvarade 87 % av männens”. Vi kan också läsa ”av löneinkomsterna tillfaller 46 procent kvinnor och 54 procent män.”

    Dessa siffror har cirkulerat i debatten. Vi kunde höra i början av debatten förra gången en mycket uppgiven ledamot Fellman, som konstaterade att vi har sett dessa siffror i tio års tid och det verkar som om ingenting skulle ha ändrat.

    Fru talman! Jag tror mig ana att det är som att sticka in huvudet i ett krokodilgap att ifrågasätta dessa siffror, men det är min skyldighet som lagtingsledamot att granska de lagar, meddelanden och underlag som vi får från landskapsregeringen. Det är inte första gången som jag gör det.

    Jag tar mig därför friheten att ifrågasätta denna rapport. Inte att det finns skillnader, men min uppfattning är att skillnaderna är mindre och jag vågar också tro att skillnaderna kanske har minskat och håller på att minska.

    Jag ska försöka gå igenom detta i mitt anförande steg för steg. Och en liten varning som vanligt, jag kommer att hålla mig till siffror. ÅSUB-rapporten handlar ju faktiskt mest om siffror och tabeller.

    Fru talman! Mark Twain lär ha sagt eller påstods ha sagt den klassiska tredelningen: Lögn, förbannad lögn och statistik. Det är ett citat som kan passa i detta sammanhang. Det kan kanske kännas lite tufft att i samma stycke som jag talar om ÅSUB så talar jag om förbannad lögn. Men vi måste titta vad ÅSUB skriver, de skriver så här: "Källorna för uppgifterna i den här översikten är ”främst ÅSUB:s statistik”. Vad innebär det här, som Luther sade. Jo, i den här rapporten finns den statistik som ÅSUB har, och den statistik som ÅSUB inte har den finns inte i den här rapporten. Det är mycket enkelt.

    När jag skummade i den här rapporten så kunde jag snabbt konstatera att det fanns tre problem för att presentera statistiken. Ni kanske har noterat det. För det första arbetar kvinnor i högre grad deltid. Det har ni nämnt här. För det andra är kvinnor i högre grad sjukskrivna, vilket ledamot Valve tog upp i sitt anförande. För det tredje är kvinnor i mycket högre grad mottagare av föräldrapeng, det tror jag att ledamoten nämnde här nyligen också. Alla dessa tre faktorer gör ju att kvinnor har lägre inkomster, men det är inte en effekt av att lönerna är lägre för kvinnor.

    Fru talman! När det gäller deltid, så är detta matematiskt korrigerat. Deltidslönerna är omräknade till heltid. Det framgår. Men låt mig sedan ta ett konkret exempel härifrån. Om ÅSUB 2020 skulle ha gjort en undersökning för lagtinget så hade de kommit till att männen hade en lägre grundlön än kvinnorna. För 2021, exakt samma sak, männen i lagtinget hade en lägre grundlön än kvinnorna. Men för 2023 kommer de troligen att komma underfund med att kvinnorna har en lägre grundlön än männen. Jag tror att ni förstår vad det beror på. Jag var sjukskriven 2020, jag var sjukskriven 2021 och ledamot Mattsson är föräldraledig i år. Så ser det ut.

    Är det då rätt att säga att lönenivån är högre eller lägre för att man är sjuk eller föräldraledig? Jag tycker inte att det är så, men så ser ÅSUB:s statistik ut. Dessutom, som ledamot Valve konstaterade och som vi ser i en tabell, så har sjukskrivningarna bland kvinnor har ökat, dramatiskt till och med, vilket han tog upp som ett problem. Det är ett problem, det är inte fråga om det, men det gör också att felet blir större och större. Så även om det ser ut som att kvinnorna har samma andel så har de då de facto en bättre lön. Det är sjukskrivningen det beror på.

    Löneskillnaderna är alltså mindre än vad som presenteras i rapporten. Jag har varit i kontakt med ÅSUB, jag satt och pratade 22 minuter för att reda ut vad som finns och vad finns inte. De har inte den här statistiken. Jag hoppas att ÅSUB i fortsättningen kan justera det. Man vet ju inte, jag fick 45 % av min vanliga lön när jag var sjuk, men det beror på vilken lönenivå man har så får man mer eller mindre. Men det är för mig en förvånansvärt stor skillnad. Det är det första.

    Den fjärde är en faktor som jag tror att kunde vara intressant. Jag sitter i olika kommittéer och får lite olika material. I kommittén angående jämställdhet, som ledamot Söderlund också är med i, så fick vi statistik som visar fördelningen som vi ser här mellan män och kvinnor i lagtinget.

    Jag är också med en kommitté som heter äldrepolitiska kommittén och där fick vi material från ÅSUB som visar andelen av förtroendevalda i olika åldrar, framförallt äldre. Där fanns en tabell som sade "fler män än kvinnor bland äldre förtroendevalda". Och då insåg jag att då betyder det ju att det finns fler kvinnor än män bland yngre. De hade enligt åldersklasser. Upp till 60, gränsen mellan yngre och äldre kan det finnas olika åsikter om, men upp till 60 år så är det faktiskt väldigt jämt mellan män och kvinnor i kommunalpolitiken. Det är först efter det som det är överskott på männen. Det innebär, som jag ser det, att det håller på att ske en förändring. Men det ser man inte om man bara tar män och kvinnor som en grupp. Och det där tror jag att skulle vara en viktig sak för ÅSUB att ha med i sin tabell. Då kunde man se och då kunde också kanske ledamot Fellman se, jo, det finns förbättringar. Det kanske är jämnare fördelning bland de yngre än vad det är bland de äldre.

    Jag trodde att jag skulle komma igenom det här, men jag gör som så att jag drar ett streck och återkommer. Jag ska inte göra en så kallad "Holmbergare". Jag tackar för det här. Det är lite för mycket för att bara gå över tiden. Tack för ordet!


  • Jag tycker ändå att det var ett intressant anförande. Även i ett sådant här ämne så är det bra om man kan hålla sig till siffror och fakta. Man behöver inte alltid upp på vänsterbarrikaderna och ha slagord utan man kan sakligt försöka diskutera det här.

    Jag tycker att kollegan Toivonen på ett bra sätt klargjorde vad orsakerna är till de löneskillnader vi ser.

    Jag vill fråga, det förslag som vi lanserade från Ålands Framtids sida att en familj skulle ha möjligheter att räkna ihop sin skatt och ha möjligheter till en gemensam pensionsinförtjäning - märk väl, det är familjen själv som bestämmer det - men att regelverket skulle möjliggöra det. Då skulle man uppnå en betydligt större jämställdhet när det gäller avlöningen just på grund av de problem som Toivonen pekade på. Vad tror han om det?


  • Tack, fru talman! Jo, det är mycket intressant, jag har stött på det. I Frankrike har man nämligen en familjebeskattning, men inte såsom vi hade det i Finland. Det kanske inte är så många som minns det, för då lade man ju ihop mannens och kvinnans löner och då när kvinnorna börjar jobba så blev det så att säga på marginalen. Det lönade sig inte så mycket att kvinnan jobbade för då får de mycket skatt. I Frankrike gör de så att de lägger ihop dem och halverar. Det betyder att om den ena har högre lön än den andra så blir det en lägre skatt. Sen har man också avdrag för barnen i stället för att ha barnbidrag. De har en mycket intressant beskattning som jag inte har sett att många har debatterat här. Men det skulle ge bl.a. de effekter som ni talade om.


  • Det där är också intressant. Vi ska vara försiktig att vi inte kommer ner på sådan detaljnivå så att vi börjar lösa de här problemen nu.

    Jag tycker att det är märkligt att när det läggs ett sådant här förslag så begravs det ett helt år och troligtvis resten av mandatperioden utan att man gör någonting. Vill man få till stånd en förändring så bör man ta vara på de förslag som finns och diskutera till exempel med de invändningar och kommentarer som Toivonen hade. Kan det slå si, kan det slå så? Men målet måste ju ändå vara att man gör något. Jag förstår inte varför de som hela tiden pratar om att det är så ojämställt inte lägger några förslag, inte arbetar för det och inte gör speciellt mycket konkret faktiskt.


  • Det andra som sades var att jag pratade 22 minuter med ÅSUB och jag utgick ifrån att det kommer att behandlas i finansutskottet. Jag skulle gärna ha ÅSUB för att få en mer exakt bild. Jag tror, som sagt var, att det är bättre än vad vi tror. Jag tror också att vi kan se att det blir bättre, och inte som ledamot Fellman, på basen av att man har aggregerade siffror för då ser man inte förbättringarna. Det tycker jag att är en viktig sak, så vi får ta det.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 17:27

    Talman, lagting, åhörare! Jag trodde enbart att vi skulle debattera ”Skillnader i inkomster mellan kvinnor och män”, eftersom det är det som meddelandet handlar om, men jag noterade tidigare i debatten att ämnet tenderade att breddas en del. Faktum är väl att de flesta anföranden handlade om jämställdhet eller feminism i största allmänhet.

    Jag satt ju som bekant med i en grupp som skulle se över möjligheterna att styra utfallet av framtida val mot ett mer jämställt parlament. Det är knappast en hemlighet att jag inte ser behovet av detta lika allvarligt som majoriteten i detta parlament. Jag kan absolut se fördelar med att könen har en jämn representation, men hur stor vikt man ska lägga vid de fördelarna, i förhållande till hur mycket man är och fingrar på demokratin, är en helt annan fråga.

    Om man tittar på valdeltagandet på Åland, så är det fler kvinnor än män som röstar. Men trots det så sitter det flera män än kvinnor i parlamentet. Detta borde rimligen bevisa med all önskvärd tydlighet att inte heller kvinnorna som går till valurnan lägger speciellt stor vikt vid denna fråga. Dagens politiker och opinionsbildare vill gärna hålla fram vikten av detta och göra det till en stor fråga, men vanligt folk - ursäkta ordvalet - skiter i det. Dom är mer intresserade av att kunna leva sina liv som dem vill, med så lite inblandning av politiker som möjligt oavsett vilket kön dessa har!

    Gällande löneskillnaderna då, så är ju den frågan lite minerad mark. Gör man det enkelt för sig så fokuserar man enbart på det faktum att kvinnornas lön är ganska mycket lägre än männens. För, ja, det är ett faktum. Om man ser det på en gruppnivå i alla fall. Det är ju när man börjar titta på vilka faktorer som ligger till grund för detta som bilden klarnar något.

    Vi kan börja med arbetstiden, där kvinnor i mycket högre utsträckning än män väljer att arbeta deltid. Det finns vissa yrken där det kan vara svårt att få en heltidstjänst, men väldigt många kvinnor väljer deltid av egen fri vilja. Självklart blir lönen lägre i motsvarande grad, men pengar är inte allt och livet blir behagligare med en lägre arbetsbörda. Här kan man ju ta upp det som många ledamöter lyfter med jämna mellanrum, nämligen det oavlönade arbetet i hemmet, där kvinnor påstås utföra en betydligt större del än männen.

    Undersökningar i bl.a. Finland visar att även detta är sant. Men bara bland de familjer där kvinnan deltidsarbetar och mannen heltidsarbetar. Jag ser inget konstigt i att den som väljer en kortare arbetstid också tar en större del av uppgifterna i hemmet då partnern är på jobb. Antalet nedlagda timmar är väldigt jämnt sett till totalen, och där båda jobbar heltid, så utför båda lika mycket ”arbete” i hemmet. Men den viktigaste aspekten är att det ska vara upp till familjerna själva att besluta hur man vill lägga upp sina liv. Politiker ska lägga sig i människors liv så lite som möjligt.

    En annan faktor är att män och kvinnor som grupp tenderar att söka sig till olika branscher eller olika yrken. Många kvinnor arbetar inom vårdande yrken i offentlig sektor, och där är lönerna tyvärr generellt sett lägre än inom det privata.

    Ytterligare en faktor är att män som grupp tenderar att vara mer extrema än kvinnor. Män håller sig oftare än kvinnor till ytterligheterna, det vill säga, män är ofta långt nere på botten av samhället, och ofta på toppen av samhället, medan kvinnor som grupp ofta befinner sig mera i mitten. Det gör att det finns en hel del män som har extremt höga inkomster och drar upp snittet för gruppen män.

    Om man verkligen har för avsikt att försöka utplåna skillnader i lön mellan män och kvinnor, så krävs det en höjning av lönerna inom offentlig sektor. Föga förvånande så stod socialdemokratiska ledamöter under debatten i onsdags och undrade vart pengarna till just dessa löneförhöjningar är. Men för oss som minns Tehystrejken 2014, så ekar det ganska tomt om dessa protester. Vid den tiden så innehade Socialdemokraterna lantrådsposten och Centern, vars minister lyfte fram detta meddelande, var största parti.

    Jag vill minnas att dåvarande lantråd Gunell var minst sagt svalt inställd till att höja lönerna för vårdpersonalen. Ni har under många år ondgjort er över lönegapet, varför gjorde ni ingenting åt det? Ni kämpade ju till och med emot er egen arbetarklass. Och så fort det är glömt, så står man här igen och undrar varför man inte höjer vårdpersonalens löner?

    Regeringen efter det innehöll även den Socialdemokraterna och hade Liberalerna som största parti, med Katrin Sjögren som lantråd. Sjögren har tidigare i debatten berättat att hon är en stolt feminist. Stolt över vad? Inte över att ni höjde lönerna i kvinnodominerade yrken i alla fall.

    Nog är det konstigt att det är vi från Obunden Samling som är de som kämpat för att få bort utnyttjandet av arbetstagare inom främst kvinnodominerade branscher genom en ändring av tjänstemannalagen. Vi som av ledamot Gunell kallats för ”högerhökar” och av ledamot Fellman för ”bruna” här i salen. Ledamot Fellman framhöll i ett anförande under förra veckan hur fel det var att man ersatte kommunerna för den ökade servicen man ålagt dem att utföra. Men hur ska kommuner, som man genom politiska beslut svälter ut, ha möjligheten att höja lönerna för sin personal om de inte ersätts för sina utökade utgifter?

    Cynisk som jag är, så misstänker jag att man inte alls tar så hårt på att är kvinnorna i denna position, så att man kan utkämpa meningslösa ordkamper för att vinna deras gunst.

    Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas. Socialdemokratin är beroende av sina offer för att behålla stödet. Arbetarna övergav man för länge sedan, och det har de förstått. Man behöver alltid grupper som känner sig missgynnade för att behålla ens den minsta attraktionskraft. Den dagen människor inser att det är de själva som främst kan styra över sina egna liv, är socialismens saga all. Det är det man vet, det är det man fruktar och det är därför man ständigt ställer grupp mot grupp och kön mot kön. Tack för ordet!


  • Herr talman! Ledamoten Egeland, man vet inte var man ska börja med all denna propaganda som jag inte vet varifrån ledamoten Stellan Egeland har fått. Jag tycker synd om ledamoten Egeland som har fått ett sådant ingjutet hat i sig mot vissa grupper och vissa partier. Det är sorgligt att höra måste jag säga, alla dessa analyser och fördomar.

    Jag har jobbar med kvinnofrågor och feministiska frågor i 20-30 år. Tehystrejken var väl kanske den regeringens stora prövning. Det var en svår tid. Det är alltid svåra tider för regeringar när det blir strejker. Men det blev också en väldig framgång för Tehys medlemmar. De fick löneökningar och det sattes igång en arbetsvärderingsprocess som fortfarande pågår. Tyvärr har det kanske inte skett så mycket den här sista mandatperioden, men (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:35

    Tack, talman! Jag måste börja med att ställa en motfråga. Vilka grupper är det som jag har visat hat mot? Kan någon vid något tillfälle säga när jag har visat hat mot en grupp? Har jag visat det mot kvinnor? Nej, aldrig! Har jag visat det emot mot hbtq-personer? Nej, aldrig! Jag har inte visat emot någon, för att jag tycker att alla människor ska behandlas precis lika oavsett alla parametrar. Och att kalla det för hat, det är bara dumt.

    Sen vet jag inte om den här Tehystrejken blev en så stor framgång för att man har tillsatt en arbetsutredning. Ger det dem arbetstrygghet att politiker håller på med någon utredning? Ger det dem mera lön i fickan?


  • Det är synd att ledamoten Egeland är så känslostyrd i de här frågorna. Visst är det ju ett hat han visar, särskilt mot kvinnliga socialdemokrater och socialdemokratin. Men det kanske har sina skäl som inte jag ska gå in på.

    Det är svårt att lyfta lönenivåer generellt för väldigt stora grupper i samhället. Men det är fortfarande en kamp som måste fortgå. Jag är alldeles stolt över det arbete jag har bedrivit i de här frågorna. Men vad har Obunden Samling och Stella Egeland gjort för kvinnolönerna? Jag har inte hört något konkret förslag på det.

    Sen tycker jag att analysen är lite för dålig när det gäller varför kvinnor är hemma i större grad och även deltidsarbetande. Ofta utgår det ifrån att man har en lägre inkomst än mannen och då väljer man att stanna hemma med barnen och ta det här hemarbetet. Så det handlar (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:37

    Tack, talman! Där kom det igen då att jag visar någon form av hat mot S-kvinnor. Alltså för att man kritiserar er ideologi, för att man kritiserar hur ni för politik och för att man kritiserar hur ni ställer grupper mot varandra, då är det ett hat mot er. Ni känner inte att ni missbrukar ordet hat lite väl ofta här i salen?


  • Tack, talman! Ja, ledamot Egeland, jag brukar inte så ofta ta replik på mina egna så att säga. Men jag måste också säga att jag gör den här reflektionen. Jag har upplevt det många gånger att om man börjar tala emot, om man håller sig till sak, man berättar att så här är statistiken, det vill säga att männen är överrepresenterade när det gäller extremt höga inkomster och tar man bort det så ser man att det är inte så stor skillnad. Plus att man sedan ser att genom frivilliga val så hamnar man i olika avlöningar så att säga. Det finns förklaringar. Det är inte bara det här med att det är något fel och att man diskriminerar eller något sådant. Och sen när man får fram det här så genast är det just hat eller dålig retorik eller något annat. Jag kan säga att det fanns inte en gnutta hat i det anförandet ni just höll, och det tror jag att de flesta här kan hålla med om.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:39

    Tack så mycket för det. Det man kan nämna är ju att det är inte så att jag påstår att det inte finns några skillnader. Det är inte så att jag påstår att hela samhället är jämställt. Men genom att man inte kan påpeka det helt uppenbara, det gör ju att hela debatten blir förstörd. Om man håller sig ärligt till sanningen så blir inte debatten förstörd på samma sätt. Men så fort man går in i det här getingboet, då är det ju hat. Hot och hat, det är det man får höra hela tiden eller till och med ett hot mot demokratin.


  • Tack, talman! Jag håller med. Man tar snabbt till det här när sakargumenten tryter.

    Jag brukar alltid gå tillbaka till statistiken. Här har vi det vanligaste yrke på Åland och det här är siffror från 2018 som är de färskaste. Det fanns 1 064 närvårdare och 942 eller 88,5 % av dem var kvinnor. Vad ska vi göra åt det? Ska vi stifta en lag som förbjuder att de väljer fritt?

    Vi hade också det vanligaste bland män, det är byggnadsarbetare med totalt 470 stycken och 97,2 % är män. Varför har vi så mycket byggnadsarbetare? Borde vi lagstifta om att det ska vara exakt samma löner för de här två grupperna så att vi utraderar löneskillnaderna? Och borde vi också då förbjuda deltidsarbete? Vad ska vi göra liksom? Det här är ju saker vi inte kan styra. Det handlar om utbud och efterfrågan.


  • Tack, herr talman! Först i repliken så vill jag fråga ledamot Egeland en lite filosofisk aspekt i det här. Ledamoten menade att de flesta kvinnor naturligt väljer vissa yrken och vissa män väljer naturligt andra yrken. Vad tror ledamoten Egeland att är orsaken till det här? Menar Egeland att det är någon typ av naturlag att kvinnor och män väljer sina yrkeskarriärer efter kön? Eller finns det någon typ av strukturer bakom som vi kanske behöver se över i det moderna samhälle som kanske - enligt min mening är lite retoriskt sagt här nu - finns med från en tid när man hade mindre marginaler? Idag behöver man se över de strukturerna så att folk kan ha en reell chans, inte bara en teoretisk chans att välja de yrkesbanor man är intresserad av istället för vilket kön man har.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:42

    Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag vet inte, idag har man ju en reell chans att välja sina löner. Den är ju inte bara teoretisk, den är ju i allra högsta grad reell.

    Det finns något som kallas för jämställdhetsparadoxen som handlar om att i de stater som har en väl utvecklad välfärd där man klarar sig oavsett yrkesval, så väljer kvinnor och män i större grad olika inriktningar. Medan i andra kulturer så kan man ju vara tvungen att göra vissa yrkesval för att ens klara sig. Jag tycker absolut inte att vi ska göra något åt det här. Jag har inget problem med att män väljer vissa yrken och att kvinnor kvinnor väljer andra yrken. Det har jag aldrig menat heller. Men vill man göra något åt lönegapet så påpekade jag att det är detta som måste göras då.


  • Tack, herr talman! Okej, men jag kan för min del se vissa sociala strukturer som ligger bakom de valen som är gjorda. Därmed så ser jag också att det sociala arvet har stor inverkan, liksom också nämndes vid replikskifte med ledamoten Eriksson tidigare. I familjer med en lägre inkomst så är man mer styrd av sociala strukturer än av det egna valet.

    Nåväl, den andra frågan som jag har till ledamot Egeland handlar om offentlig sektor. Ledamot Egeland menade att vi behöver satsa mer pengar på offentlig sektor för att där finns de flesta kvinnoyrken. Jag tycker nog att de obundna ganska många gånger har fört fram att vi behöver effektivisera och minska på offentlig sektor och se till att vi inte konkurrerar med det privata näringslivet. Här tycker jag att det går en skiljelinje hos obundna. Egeland framförde att vi ska se till att ökade offentliga sektorn för jämställdhetens skull, medan de obundna i allmänhet går in för att vi ska minska den offentliga sektorn. Vad går lagtingsgruppen in för riktigt här?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:44

    Alltså nu sade jag ju aldrig så att man skulle gå in för att höja lönerna i offentlig sektor. Det jag sade var att om man verkligen har för avsikt att försöka utplåna skillnaderna i löner mellan män och kvinnor så krävs det en höjning av lönerna inom offentlig sektor. Det är inte jag som ligger bakom meddelanden och rapporter om att det är löneskillnader. Om man ska försöka utplåna dem så finns det ju andra sätt än att bara höja rakt av. Man kanske ska se till individuell lönesättning, det tror jag att skulle vara en alldeles utmärkt idé. Sedan tycker jag att vi har gjort det betydligt bättre redan genom den här tjänstemannalagen som vi jobbar med och som vi förhoppningsvis är klara med snart.


  • Talman! Under den förra mandatperioden gjordes det en ganska omfattande arbetsvärdering och lönekartläggning. Det var vissa gropjusteringar och man kom på förhandlingsbordet fram till att man kunde ge ökad lön om man hade specialiseringar inom hälso- och sjukvården. Men varför tänker man göra om allt det här arbete? Det här arbetet med lika lön för likvärdigt arbete har ju stått fullständigt stilla de här tre åren. Vad är tanken med att göra om hela det här arbetet, göra om arbetsfördelningen igen och lönekartläggning? Varför gör man det?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:45

    Lika lön för likvärdigt arbete, den tycker jag är intressant. Hur ska man värdera det riktigt? Vem ska avgöra vad som är ett likvärdigt arbete? Det här handlar väl, som allt annat, om tillgång och efterfrågan. Är det inte så?


  • Ja, jestas vilka löner vi kommer att få inom vårdsektorn, det kommer att rasa genom taket! Det visar sig när man har svårt att få tag i folk så måste man kontraktera privata och bemanningskedjor och då kommer vi att få betala oss blodiga, det kan jag garantera. Men ni svarade inte på min fråga. Varför har man slängt det tidigare arbetet i papperskorgen nu, arbetsvärdering, lönekartläggningen och det spår man faktiskt var inne på? Det har ju inte hänt någonting överhuvudtaget, ledamot Egeland.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 17:46

    Den frågan kan inte jag svara på. Jag kan bara konstatera att lönerna höjdes inte under den förrförra mandatperioden. Ja, marginellt. Det var marginellt för vi klagar ju fortfarande på att lönerna är för låga så att så mycket kan ju inte ha hänt. Och förra mandatperioden hände inte heller någonting. Jag vet inte varför det inte har hänt något nu. Jag kan inte svara på det. Jag är inte speciellt insatt i den frågan, det kan jag lugnt erkänna. Men det jag ifrågasätter är, varför kommer man med meddelanden och varför kritiserar man att lönerna inte har höjts när ni inte själva tog chansen att höja dem?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 17:47

    Slutet på senaste anförande visar också vikten av att ha en offentlig ekonomi som är stark för att kunna göra lönejusteringar när det behövs, om det behövs.

    Jag ska i mitt anförande ge en en försenad julklapp till landskapsregeringen och finansministern från den liberala gruppen.

    Talman! Nej, det stämmer som näringsminister Karlström sade häromdagen. Det är lika enkelt eller svårt för både kvinnor och män att starta företag på Åland idag. Däremot är det väldigt invecklat att starta företag inom det sociala området, ett område som behöver företagande dels för att avlasta den offentliga sektorn, men framförallt morgondagens demografiska utveckling. Det behövs även för att skapa ett utbud, ett alternativ, en valfrihet där individen kan ges flera val. Det är så Liberalerna vill bygga Åland, valfrihet.

    Jag är övertygad om att, skulle det vara lika invecklat inom byggbranschen, verkstad, måleri, VVS, el etc. som det är inom den sociala sektorn, så skulle vi inte ha lika många entreprenörer på Åland idag. Här ligger det en dold, men tydlig jämställdhetsskillnad. Liberalerna påpekade detta inför budget 2021. Finans- och näringsutskottet har lyft problematiken. En kvinnlig företagare jag pratade med igår sade att det tog ett år att starta hennes sociala företag. Det var ett bollades mellan instanserna och ingen visste riktigt varken tågordning eller formalia. Här behövs verkligen "en dörr in". Det är GPDR, regionförvaltning, KST, ÅMHM, skatteverket m.fl. Ålands näringsliv skulle vara den naturliga dörren in. Här hoppas jag att landskapsregeringen tar det steget. Det behöver inte alls vara invecklat. Ge Ålands näringsliv ett uppdrag att vara "en dörr in" när det gäller företagande inom den sociala området. Det är ett relativt enkelt och förnuftigt sätt att från landskapsregeringens sida visa att man menar allvar när det kommer till kvinnligt företagande. Tack, talman!


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 17:50

    Talman! Tack till ledamot Holmberg, dels för att du lämnade den här mikrofonen på så jag slipper arbeta med det. Sen vill jag också ge stöd till den tanken att det ska inte vara svårt för kvinnor att skapa företag. För vi vet ju alla att vår ekonomi på Åland och många av våra arbetsplatser handlar ju om att det har skapats företag här. Ålänningarna är driftiga, låt det vara så.

    Men orsaken till att jag står här är att i debatten förra veckan på onsdagen så efterfrågades jag och den här frågan blev ju bordlagd. Dessvärre låg jag hemma med min förkylning. Men jag fick sedan information om att jag gärna skulle få komma med på nästa nästa diskussion och kanske ge er lite information. Jag är lite oklar med vad, men jag ska göra mitt yttersta här.

    Det är ju så att frågan om likvärdigt arbete är ju inte ny, jag tänkte att den är inte lika gammal som jag, men den har diskuterats minst sedan 2014 då landskapet och Tehy ingick ett förlikningsavtal i december 2014. Där kom man överens om arbetsvärdering som ska riktas in på olika grupper av anställda. Och sedermera skulle man göra en arbetsvärdering på tjänstnivå. Orsaken till denna arbetsvärdering var att utfallet av den skulle göra det enklare att fördela olika typer av lönepotter i ett, som man sade, rättvist system. När man funderade på lönepotterna så skulle man i första hand se till att försöka harmonisera likvärdiga yrken. Gott så! Lika lön för likvärdigt arbete.

    En annan målsättning var att fördelningen av lönemedel skulle verka för att löneskillnader mellan kvinnor och män skulle utjämnas, så att det ger lika lön för likvärdigt arbete. Vi vet förstås att i förhandlingar om ett lönesystem så finns det ett antal utmaningar, speciellt har landskapet ett antal utmaningar. Låt mig nämna en. Inom ÅHS så har man ett system med två erfarenhetstillägg. Inom den övriga förvaltningen har man sex ålderstillägg. Sist och slutligen är det samma betalare, det är landskapet Åland. Det här är något som man verkligen behöver harmonisera. När man harmoniserar bland annat den delen så kan man ju titta mera på hur man kan harmonisera ingångslönen och helt enkelt göra löner mera enhetliga.

    Jag kommer inte att gå in i detaljer här, men sedan 2014 har det ju funnits ett antal tjänstekollektivavtal som har diskuterats. Man har kommit överens om lönepotter som kanske inte fördelades direkt då på den tiden, men lönepotterna är kvar här. Det som hände de senaste månaderna var att det har pågått en förhandling om de kollektivavtal som landskapet har. Det är ett antal och där har det förhandlats ivrigt och nu finns det ett slutresultat. Det är väldigt nära, det är inte undertecknandet ännu, det är inte offentligt och jag kan inte gå in på det. Men det som jag har nämnt är ju förstås ingredienser som man har diskuterat och som förhoppningsvis sätter sina spår i hur lönerna ser ut framöver. Jag har redan nämnt det, som sagt var, det här förhandlingsresultatet är nära nu att klubbas. Regeringen tar det i morgon bitti på en första förankring. Sedan går det till finans- och näringsutskottet senare under dagen och så processas det vidare.

    Jag tror inte att jag går in på så mycket mera detaljer, utan i mångt och mycket så är det ju det här förhandlingsresultatet som kommer att synas och sätta sina spår framöver. Tack för att jag fick ge information!


  • Talman! Ja, ministern var inne på det här med olika lönesystem och harmoniseringen av de lönesystemen som är en svår uppgift. Jag tror att kanske den här regeringen är den sjätte, sjunde eller den åttonde regeringen som skriver att man ska försöka. Ingen har nu lyckats. Vi får väl se om det skulle råka bli den här regeringen som lyckas. Men jag tycker att lönesättning och löner behöver vara mer transparenta. Jag har tittat på AMS hemsida. Landskapsregeringen är ganska duktig på att skriva ut vilka löner som erbjuds, men underlydande myndigheter gör det inte. Skulle man där kunna ha någon slags liknande förhållning till det, att vara transparent i lönesättningen?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 17:56

    Tack för frågan ledamot Söderlund. Inte ser jag några hinder för det. Varför det inte har gjorts, så det vet jag inte om det finns någon formell anledning, men jag kan inte se något sådant som ett förbiseende, eller som det ofta är gammal vana.
    Men jag noterar frågan här.

    Sedan just det som ledamoten inledde med, de olika systemen att man ska harmonisera dem. Det är ju förstås en gammal fråga och många har försökt greppa den. Nu är den kanske greppad på nytt, vi får se. Men på något sätt är det kanske mycket grunden. För har man en harmonisering här så tror att det förenklar väldigt mycket för väldigt många under en lång tid. Men det är en komplex fråga. Och det ska vi alltid veta, att när regeringen tittar på olika typer av löneförändringar så gör man (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Vi hörde i ett tidigare replikskifte här från ett av regeringspartierna om tjänstemannalagen och det lät ungefär som att den var klar redan. Men vi har ju dessvärre inte sett någon tjänstemannalag. Jag tror att finansministern sade att den skulle ha kommit förra året redan, bara så att ministern vet att vi väntar.

    Det sades också att utbud och efterfrågan styr lönerna. Då blir man ju nyfiken förstås på det här förhandlingsresultatet som nästan är på kommande. Kommer nu den här stora vårdarbristen, som har rapporterats om i tidningarna, snart att lösas?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 17:58

    Om jag uttalar mig om förhandlingsresultatet nu i någon mån så gör jag väldigt fel, så där får ledamoten kanske tåla sig lite.

    Vad gäller tjänstemannalagen så är det sagt att den ska revideras. Vi hade en smärre revision på vårkanten här som handlade om anställningsförhållanden och de kriterier som gäller när man anställer. Jag tror att nästa bit som kommer här vad gäller tjänstemannalagen så är visstidsanställningarna. Sedan är det tänkt att den större revisionen ska komma senare. Jag vågar inte säga när, det kan ta någon månad till, men det är tänkt att allt ska komma men i lite olika skeden.


  • Tack, herr talman! Bra att ni påminner. Ja, underlaget för den här debatten är ÅSUB:s översikt "Skillnader i inkomst mellan kvinnor och män" som jag behandlade i mitt anförande helt och hållet. Jag funderar, det här begär ju landskapsregeringen varje år och min uppfattning är att den ser likadan ut varje år. Nu är det så att det finns ju faktiskt systematiska fel när man inte beaktar sjukskrivningar och föräldraersättningar. Skulle det kunna vara ett sätt att kanske ha den varannat år och ha den mera exakt så att man faktiskt ser den verkliga utvecklingen och inte bara en ungefärlig sak?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 17:59

    Tack, herr talman! Ja, det här var ju tidigare en integrerad del av budgeten. Jag skulle väl kunna tänka mig att man kanske har den varje år men kanske lite mer utförligt eller exakt då, för den har en betydelse. Men det är också viktigt att den tar fram all information som är av intresse och bra att veta.


  • Tack, herr talman! Jo, samma, det som jag sade att de skulle ge mycket mera information om man skulle få reda på det i åldersklasser 20 till 30 och 30 till 40 och så vidare bortåt. Men tar ju mera resurser och då kunde man väl spara genom att ha mera information och ha den varannat år istället. Jag tycker att det är bättre att den kommer som nu. Jag kanske inte har läst så noggrant igenom den när den var som en bilaga. Men nu hade vi den, okej, jag läste igenom och konstaterade att den ger inte en korrekt bild.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:01

    Jo, det är därför som den kommer nu som ett separat meddelande. När den var en bilaga tidigare så många av oss kanske helt enkelt inte lade ner så mycket tid på den för man hittade annat som var intressantare.

    Vad det gäller informationen så där uttalar jag mig inte nu. Det finns säkert, som allt annat, möjligheter till förändringar och förbättringar.


  • Talman! Det är lite svårt att få någon slags reda i det här. Som jag påpekade dels i mitt anförande och också i replikväxlingarna så gjordes det ett grannlaga arbete med arbetsvärdering och lönekartläggning under förra mandatperioden. Tänker man liksom fortsätta på det? Det var inte på något vis ett arbete som blev färdigt. Men är det detta som man tänker fortsätta med eller tänker man göra om hela processen? Vi pratar ju om åratal igen då.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:02

    Vad jag förstått så gjordes det en värdering då och det är ett pågående arbete. Mig veterligen så börjar man inte med någonting från scratch här heller. Nej, inte mig veterligen. Jag kan inte detaljerna här bakåt i tiden vad man har gjort. Det här arbetet inleddes ju 2014 om jag är rätt informerad. I min värld så det jobb som har gjorts så tar man alltid tillvara på. Det är ytterst sällan som man skrotar någonting och börjar om från noll på nytt.


  • Talman! Precis, ja okej, då liksom gör man en nystart i det här arbetet om man ska tolka finansministern rätt. Det gjordes ju en del saker, det gjordes gropjusteringar och man fick betalt för vissa specialiseringar, vad jag kan förstå. Polisen fick också ett lönetillägg i samband med den här arbetsvärderingen och lönekartläggningen. De som faktiskt hade väldigt dåliga löner var linjfärjeförarna. Vi får väl hoppas på att det här tar en ny vändning och så hoppas vi på tjänstemannalagen.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:03

    Som jag sade tidigare, det här, som så mycket annat, är ju ett pågående arbete där man tar tillvara den information man har inhämtat tidigare.


  • Tack, herr talman! Det blir nog lite oklart, åtminstone för mig, finansministerns redogörelse kring var detta arbete riktigt befinner sig. Är det på väg nu och liksom är på målrakan så att lönekartläggningen går över i att lönepotter ska fördelas för att korrigera de här felaktiga löneskillnaderna som beror på kön? Är det detta som man strävar till? Kommer det i så fall att komma i någon tilläggsbudget eller hur har man tänkt uppta de här medlen?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:04

    Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Gunell. I och med det här är en förhandling som i princip är i slutskedet, som jag har berättat om, så kan jag inte gå in så mycket på framtiden här. Vi kan ju alla konstatera att det finns ett antal lönepotter som har samlats under årens lopp och där man då i något skede ska komma överens om vad man ska göra med dessa lönepotter. För det är ingen som har tänkt att man bara sätter lönepotter på ett antal hundratusen nu och då under årens lopp utan att göra någonting på riktigt med dem.


  • Det sades tidigare att lönerna på något vis formas efter utbud och efterfrågan. Nå, nu vet vi ju att efterfrågan särskilt inom vårdsektorn kommer att öka enormt. Vad har finansministern för tankar kring hur Åland ska kunna vara konkurrenskraftig mot det ökade behovet som finns inom vård- och omsorgsbranschen?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:05

    Den allmänna ekonomiska funktionen är att när det saknas arbetstagare inom ett visst område så sätts det en press på löner, för att på något sätt så måste då personal lockas till olika arbetsplatser, vilka än de månde vara. Men det är generellt uttryckt. Som det gäller för allt annat så är det efterfrågan och utbud som förstås styr mångt och mycket där. Sen behöver det ju inte alltid handla om pengar heller. Diskuterar vi personal och sådant så kan det vara annat än pengar som gör att man väljer ett speciellt arbete förstås.


  • Tack, herr talman! Jo, jag avbröt för jag försöker ibland hålla tiderna som man ska. Det här ett viktigt ämne så jag kan gott hålla två anföranden.

    Det som jag avslutade med var ju att jag gärna hade velat se en jämförelse av olika åldersklasser 20-30 och 30-40 osv. Om man bläddrar i den här lilla rapporten så finns det 42 olika tabeller, men det finns ingen tabell som säger just den saken. Jag karikerade där lite med förbannad lögn och inte är det så att statistiken ljuger, men det är den statistik som ÅSUB har helt enkelt. Och som man sade, jo, de kan spjälka upp enligt ålder och de kan spjälka upp det enligt kön, men de kan inte presentera det enligt ålder och kön. Det var en brist, som jag sade. Det här ändrar ju inte löneskillnaderna mellan grupperna, men det skulle troligen kunna indikera att löneskillnaderna håller på att utjämnas, precis som jag sade att det var när man hade statistik över antalet kommunalpolitiker per åldersgrupp. Då kunde man se att det var jämnt ända upp till 60, men efter det så var det nästan bara män som var politiker. Jag kan gissa att det är en likadan skillnad där. Jag tycker att det här en sak som ÅSUB borde ha eller som jag sade, varför inte göra den kanske varannat år, göra den mera detaljerad och på det sättet också mera korrekt?

    Herr talman! Det finns faktiskt ytterligare en så kallad statistisk lögn i den här rapporten och det var faktiskt ledamot Egeland inne på. I rubriken så står det nämligen att det är skillnader i inkomster mellan kvinnor och män. Sen finns det en underrubrik som gäller löneinkomster och det är löneinkomster som man egentligen helt och hållet talar om i den här gruppen. Det betyder två saker. För det första så finns alltså inte de arbetslösa med. För det andra finns inte de som är utanför arbetsmarknaden, s.k. hemmasittare. Jag tror att Egeland var lite inne på det, att när det gäller män och kvinnor så är ofta medeltalet kanske det samma i olika egenskaper. Men när det gäller kvinnor så är det mera homogent, det är inte så stor skillnad från det bästa till det sämsta. Men när det gäller män så finns det vissa ytterligheter, både bättre och sämre.

    Det som man har gjort i statistiken när man inte tittar på inkomst utan på löneinkomster så då har man plockat bort de sämsta som inte har löneinkomster. De kanske inte har några inkomster alls, och så tar man medeltalet på de som har löneinkomster men skriver i rubriken att det är inkomster. Här tror jag att det faktiskt är en stor skillnad.

    Vi ser samma sak i skolan, högpresterande är mera män och lågpresterande är också mera män. Så man tar helt enkelt bort den här svansen och då blir det en statistisk lögn genom att påstå att det här är inkomsterna när det är löneinkomsterna.

    Herr talman! Summa summarum så är det alltså inte en korrekt beskrivning av skillnader i löner mellan män och kvinnor. Man har alltså inte justerat för sjuklönen och inte för föräldrapenningen och det framgår ju i rapporten hur stora skillnader det är.

    Sedan som jag sade så skulle det vara intressant att se skillnader i olika åldersspann för att se om det finns det en förändring, vilket jag tror och då kanske ledamot Fellman kunde se att det finns ett hopp och att den inte är likadan som för tio år sedan.

    Och, som sagt var, eftersom rubriken är inkomster så borde ju alla vara med, också de som inte har någon inkomst. Jag var inne på att landskapsregeringen varje år har den med. Varför varje år ha en rapport som statistikerna är medvetna om att inte är korrekt? Kanske man istället skulle ha den varannat år, det kostar mera och vi ska försöka spara pengar. Så det är ett sätt.

    Nu förstod jag att vi först på måndag ska fastställa i talmanskonferensen om det här ska utskottsbehandlas. Men jag skulle gärna vilja ha detta till finansutskottet. Jag har talat med den personen som gjorde det här på ÅSUB och gick igenom problematiken. Jag skulle mycket gärna vilja ha den person som hörande, för de kan göra den bättre, det är inte frågan om annat. Jag karikerade lite här i början när jag talade om lögn, förbannad lögn och statistik. Det här är korrekt statistik på de siffror som de har. Men den ger inte en korrekt bild av löneskillnaderna. Tack för ordet, herr talman!


  • Diskussionen är därmed avslutad. Ärendets behandling avbryts här och beslut om remiss fattas vid plenum den 23 januari 2023.