Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa ledamöter. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen samt en landskapslag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag. Genom lagarna genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om öppna data och vidareutnyttjade av information från den offentliga sektorn.

Implementeringstiden för öppna data-direktivet gick ut den 17 juli 2021, varför lagförslagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottet ställer sig positivt till lagens syfte att främja vidareutnyttjandet av information från landskaps- och kommunalförvaltningen och därigenom stimulera innovation inom produkter och tjänster. Lagförslaget är ett led i strävan till att omvandla det åländska samhället till ett modernt e-samhälle, där den offentliga förvaltningen bidrar till uppbyggnaden av e-samhället genom att införa e-förvaltning.

Dock konstaterar utskottet liksom landskapsregeringen, att det saknas åländsk lagstiftning på området informationshantering inom den offentliga förvaltningen, vilket innebär att grundläggande lagstiftning med definitioner och bestämmelser om skapande och överföring av information elektroniskt inte finns som en grund för föreliggande lagförslag. Ett utredningsarbete pågår inom landskapsförvaltningen beträffande behovet av en åländsk informationshanteringslag. Utredningen förväntas vara klar i slutet av februari 2022 och mot bakgrund av att implementeringstiden för öppna data-direktivet gick ut i juli 2021 bedömde landskapsregeringen att det inte finns möjlighet att invänta det arbetet.

Utskottet konstaterar att det i såväl Finland som Sverige, liksom i många andra länder, finns dataportaler som samlar data på ett strukturerat sätt så att formaten är kompatibla eller kan kommunicera med varandra. Dataportalerna syftar till att göra det lättare att söka och utforska data från den offentliga sektorn. Grundtanken med detta är att tillgängliggöra data som tagits fram med offentliga medel för att exempelvis möjliggöra mjukvaruinnovationer som olika entreprenörer kan ha intressen i. Även på Åland kan en sådan portal vara till nytta. Vi har dock fortfarande stora utmaningar inom den offentliga sektorn på Åland som släpar långt efter i digitaliseringen. Statistiken till exempel inom skärgårdstrafiken förs åtminstone i många fall fortfarande på papper.

Utskottet konstaterar att det delvis är svårt att ge precisa förordningsfullmakter eftersom kommissionen inte ännu antagit alla genomförandeakter. Förordningsfullmakterna i lagförslaget är utformade på samma eller snarlika sätt som riksdagslagen om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster och i lagen om ändring av lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. I samråd med landskapsregeringen föreslår utskottet dock något mer precist formulerade förordningsfullmakter.

Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen med smärre lagtekniska och språkliga ändringar. Tack.

Talman! Jag vill i det här skedet tacka utskottets ordförande och utskottet som helhet som också höll ett öppet hörande för lagtinget när det gäller digitaliseringsfrågan. Det är uppenbart att vi behöver tillförskansa oss en hel del kunskap, dels för det här ärendet, dels för samhällsutvecklingen i stort men också för att det kommer att komma mer lagstiftning inom området och troligtvis en hel rad med EU-direktiv som ska implementeras. Jag tycker att lag- och kulturutskottet har gjort ett bra jobb. Jag tycker också att det är bra att man pekar på just ett datadrivet kunskapssamhälle, att det är dit man vill gå med anledning av det som utskottets ordförande nämnde, till exempel statistikföring manuellt eller digitalt.

Den digitala transformeringen handlar till stor del om ledarskapet. Ska vi ha ett ledarskap som klarar av digital transformering så måste vi också ha kunskap. Så tack för det öppna hörandet.

Tack ledamot Zetterman. Ja, vi delar nog det här intresset. Vi kan konstatera att det här samtidigt är ett väldigt svårt område för en lekman att hantera. I många fall får man förlita sig på sakkunskapen.

Men om man jämför den digitala utvecklingen i riket med Ålands så kan man med mycket enkla medel redan se att vi har stora utmaningar framför oss på det här området. Det är lite som i valet i Tyskland, Angela Merkel blev kritiserad för att man inte tillräckligt offensivt förde fram digitaliseringen och samma sak är det här. Vi behöver nog ta det här på allvar och verkligen vara offensiva på det här området.

Talman! Jag tänker att Åland ska vara en del av det som bygger kunskap och som är en del av skapandet av nya e-tjänster och nya e-samhällen. Då är det viktigt att vi inte heller bara befinner oss passivt som användare av olika system, utan att vi också är med och utvecklar det. Det kan ju förstås inte alla vara, men folk som jobbar inom förvaltningarna måste vara med och kunna driva utvecklingen av sina egna förvaltningssystem.

Jag tycker det här var jättebra. Det är bra att lagting har tagit det här på allvar och funderar vidare på hur man ska jobba med de här frågorna där vi vet att kunskapsläget också hos oss själva är förlagt.

Ytterligare så kan man konstatera att lagtinget krävde av landskapsregeringen att återkomma med ett meddelande om digitaliseringen och det upprepas nu i det externpolitiska meddelandet. Landskapsregeringen behöver ta det ansvaret och ta tag lagtingets krav på allvar.

Det här är ett kärt område. Jag instämmer i att det skulle vara tacknämligt om vi kunde få ett meddelande på det här område ganska snart även om det också kräver resurser, precis som vi påpekade i utskottet kring portalen. Det finns behov, men vi förstår ju också att det är resurskrävande att ta fram en sådan.

Talman! Det här är ett tekniskt utmanande område, det är komplext och det finns också delikata avvägningar att göra när man diskuterar insyn och demokrati. Jag vill för egen del tacka lag- och kulturutskottet via sin ordförande för att man har tagit den här frågan på så stort allvar, vilket man uppenbarligen har gjort när man läser betänkandet. Det här är ett typiskt ärende som hade kunnat bli ett rutinärende i den politiska vardag som vi alla trampar omkring i. Det är väldigt lätt hänt att det hade blivit ett kortare betänkande, ett konstaterande; "ja ja, det pågår ungefär samma i riket". Men man har verkligen tagit sig an uppgiften med den ambition som ärendet också förtjänar. Jag tror att lag- och kulturutskottet den här gången har gjort hela Ålands folk en tjänst genom att jobba såsom man har gjort, verkligen tagit in all fakta som finns och också gjort ett öppet hörande i ämne. Tack för det!

Tack, talman! Tack ledamot Valve! Det här grundar sig på ett EU-direktiv och den kortaste vägen skulle vara att bara implementera det rakt av utan att ha en process kring det. Samtidigt är det en väldigt intressant fråga tillika som den är komplicerad. Som jag sade, det är knepiga saker för en lekman att hantera. Nästa talare på listan idag är betydligt mera insatt i den tekniska biten.

Tack för ordet! Eftersom jag var borta vid remissdebatten av det här lagförslaget så vill jag passa på att säga några ord nu. Det här kanske inte är det hetaste ämnet att debattera men det är faktiskt en stor och viktig pusselbit i hur Åland ska lyckas med digitaliseringen.

Som utskottet nämner så är det flera andra länder som satsar på att samla data och gör den tillgänglig via så kallade API:er. Det är alltså vad det här lagförslaget handlar om. För dig som inte vet vad en API är så kan man tänka det som en tolk. En tolk som gör att t.ex. en app i min telefon kan prata med och enkelt hämta och visa information från en databas. Till exempel kan jag och vem som helst som har kunskap skapa en app eller hemsida och enkelt hämta och visa data från lagtingets plenisystem, som vi använder just nu. Högskolan på Åland har en kurs där eleverna bygger en app baserad på datan som vi producerar här i lagtinget.

För att verkligen förstå potentialen med det här så tänkte jag ta upp ett exempel från Sverige, som är lite större än lagtingsappen. Det handlar om en skolplattform i Stockholm. Jag fick chansen att lyssna på det under Agile Island förra veckan. Alla som har chansen att lyssna nu i efterhand borde verkligen göra det. Man kan lära sig väldigt mycket om det, också när de kommer till lagstiftningen kring det här.

Exemplet: År 2012 började Stockholms stad upphandla en ny skolplattform. Det tog 7 år innan den gick live och slutnotan på hela projektet slutade på 1 miljard kronor. Efter så mycket tid och pengar förväntar man sig att det nog är världens bästa plattform - men nej, det visade sig vara en katastrof. Till att börja med så när man upphandlade år 2012 så hade man inte riktigt i åtanke att man år 2018 skulle använda mobilen mera än datorn. Plattformen funkade alltså inte på alla skärmar särskilt optimalt. Plattformen var också så pass osmidig att flera skolor anställde extra administratörer eftersom lärarna inte hann med, ville eller orkade hålla på med det här omständiga programmet. Föräldrarna till eleverna var nog de som var mest frustrerade då plattformen var väldigt svår att använda.

Det här är ett skräckexempel på när digitalisering skapar ökade kostnader, försvårar arbetet och skapar frustration istället för tvärtom som är syftet med digitalisering. Vi har tyvärr liknande projekt även här på Åland. Men man kan lära sig mycket av sådana här exempel och speciellt det här exemplet från Sverige och det som hände sedan. Några föräldrar blev så pass frustrerade över plattformen så att de skapade sin egen för att enklare kunna ta del av infon. Deras system, eller deras app, visar samma info som stadens gigantiska plattform men på ett mycket bättre sätt. Den appen var så pass mer användarvänlig så att flera andra och även lärare hellre använder den än originalet.

Det kanske mest häpnadsväckande i den här historien är att det endast tog 5 veckor från att de bestämt sig att man gick live med den första versionen av appen. De fixade alltså en bättre lösning, betydligt snabbare och betydligt billigare. Det som gick åt var deras fritid antag jag. I dagens läge kostar appen 12 kronor.

Då är frågan hur, hur lyckades de göra det här? Jo, just med hjälp av öppna data och API:er kunde de skapa sin egen. Anledningen att det sedan blev mycket bättre berodde också på att de inte var bundna till någon upphandlingsspecifikation och speciellt inte den från 2012.

Det här var ett väldigt inspirerande exempel på hur du kan använda data med API:er och varför vi på Åland ska göra så mycket data öppet och tillgängligt som bara möjligt. För att vara tydlig så syftar varken jag eller lagförslaget på att göra privat eller hemlig data öppet, utan data som redan är offentlig data.

För att lyckas med digitaliseringen här på Åland så måste vi börja tänka på det mer som infrastrukturfrågor. Där bygger vi vägar men vi bygger inte bilarna. I den digitala världen så är vägarna, data och bilarna appar och hemsidor. Bussarna kanske är någon lite större plattform - ni förstår liknelsen. I dagens läge försöker vi allt som oftast upphandla både väg, bil, buss, lastbilar, tankstation och broar, allt på samma gång.

Vi behöver ta ett steg tillbaka och lägga fokus på att bygga en stadig grund, en tydlig väg och den vägen innehåller till stor del data samt öppna data med API:er. Sedan kan vi; företag, skolelever och hela befolkningen, börja fokusera på hur vi bäst använder den. Tack, talman!

Talman! Ledamoten Josefsson lyfte upp en klassiker i de här sammanhangen. Den där processen har fått många att både småle men samtidigt nog fastnar skrattet. Det är inte riktigt så som det ska vara.

Det är precis den här vägen såsom ledamoten Josefsson diskuterade. Det ska vara behovsstyrt, verksamhetsnära och verksamhetsvänligt, då blir de digitala lösningarna bäst.

Redan 2017 fördes till lagtinget digitaliseringsmeddelandet som pratade just om det här. Det här handlar om en ledarskapsfråga. Det handlar om att skapa en förändringsbenägen kultur i verksamheterna. Tekniken finns redan. Sedan har vi på Åland vissa problem med grundinfrastrukturen. Motorvägarna kanske inte alltid är till fullo, men å ena sidan är det komplext att lösa och å andra sidan finns det massor med lösningar på det. Så hur ser Josefsson på fortsättningen?

Jag tror jag har nämnt det förut. Jag tror man skulle behöva - och det är väl lite det som efterfrågas också - ha ett meddelande, plan eller strategi, vad man nu kallar det, och helt enkelt ha helheten i åtanke och se vilken grund som behövs. Nu blir man ofta att fokusera - jag drar det väldigt enkelt - men till exempel på appar och hemsidor när själva grunden inte är så optimal helt enkelt. Det blir mycket kostnader på grund av det. Så det skulle behövas och därav har landskapsregeringen också försökt bygga upp kompetensen i huset, för den har saknats efter att man flyttat en stor del av det till ÅDA.

Talman! Förutom de faktiskt affärsmöjligheter som öppnas när man öppnar upp data för allmänheten så finns just den här medborgarnyttan också. Det var ju ett praktiskt exempel som ledamoten Josefsson här lyfte.

I fall vi ser på den åländska offentliga sektorn så finns ju samma möjligheter här. Alltså att man ger möjlighet att sköta alla sina kommunala ärenden via digitala portaler och själva sättet du anmäler det på så kan utvecklas också av andra, ifall man tycker de är klumpigt konstruerade. Sedan handlar det om att innan data går in i myndigheternas egna databaser så måste man förstås verifiera sin person, och det finns det definitivt färdiga lösningar på.

Outputen ger ju också en helt annan möjlighet. När du får folk att lämna in digitala handlingar så ökar effektiviteten extremt mycket när samma människor inte sitter och för samma saker manuellt, plus att du får ju jättemycket information som är till nytta för samhällsutvecklingen (… taltiden slut).

Absolut, jag håller med. Danmark är ett väldigt bra exempel på det som ledamot Zetterman beskrev. Redan på 70-talet införde Danmark ett befolkningsregister som de sedan har byggt på och kopplar egentligen allt till befolkningsregistret. Det är nog steg ett i vår grund, att bygga upp något sorts befolkningsregister. Rent tekniskt hur det ska se ut, det lämnar jag åt de sakkunniga.

Talman! Ledamot Josefsson hade ett intressant anförande. Det visar behovet av att diskutera de här stora och omfattande viktiga frågorna.

När det gäller digitaliseringen så skulle vi vara betjänta av ett meddelande. Det finns ju flera bitar där vi gör misstag hela tiden. Det handlar för det första om att veta vad det är som man vill ha. Vi är dåliga på att upphandla och så finns det också svårigheter kring hur digitaliseringen ska se ut. Det offentliga Åland har en jätte hemläxa att göra där. Som Josefsson var inne på så har vi gjort dyrköpta misstag; senast när det gäller Ålarm, vi har patientadministrationssystem i förvaltningen, vi har ÅHS och vi har skärgårdstrafiken. Vi gör ju dyrköpta misstag gång på gång på gång och det måste bli ett slut med det nu.

Jo, jag håller helt med. Vi gör väldigt många dyra misstag. Det är oftast vid upphandlingen som de misstagen sker. Man får ju oftast det som man beställer, men det som man beställer kanske inte är det som man behöver eller det som sedan funkar i praktiken. Det är ett problem. Men det är inte bara problem här på Åland, till exempel Stockholms stads skolplattform, det var också en upphandling som gick riktigt dåligt.

Jag tycker att landskapsregeringen gör bra för att de försöker täppa igen där, åtminstone från landskapsregeringens håll, och få mer kompetens i huset. Men man kan inte ha den kompetensen överallt, då blir det detta som man försökte lösa när man skapade ÅDA.

Talman! Jag brukar också ta den liknelsen att vi har upphandlat system som motsvarar en 12 personers servis, medan vi kanske skulle ha behövt en kaffekopp. Det är sådana misstag som vi har gjort flera gånger. Jag är ingen expert på det här, men jag ser ju att vi blöder pengar.

Sedan finns det ju också nya sätt att upphandla som är att rekommendera när man ska upphandla digitala system. Det är ju att ha ett förhandlat förfarande där man liksom kan förhandla under upphandlingens gång vad det är som man vill ha och prova system innan man bestämmer sig. Där är vi också lite på efterkälken, enligt min uppfattning.

Sedan är det också väldigt viktigt att landskapsregeringen så snabbt som möjligt förankrar i lagtinget ett inriktningsbeslut hur vi ska förhålla oss till de här stora digitala portalerna som Finland har till exempel. Det är jättedyrt att bygga eget.

Jag bygger vidare lite på den här liknelsen om servisen. Vi försöker inte bara upphandla hela servisen, vi försöker också upphandlar bordet som den ska stå på. Om vi lyckas bygga upp bordet och den grunden så kommer också upphandlingarna i kommande projekt att gå betydligt smidigare och blir betydligt billigare också. Jag nöjer mig så.

Tack, herr talman! Det är alltid ett nöje att lyssna på Josefsson när det handlar om de här ärendena kring digitalisering och teknik. Det var en väldigt pedagogisk framställning som Josefsson gjorde om nyttan av det här lagförslaget och vad det också innebär. Det handlar egentligen i enkla drag om att, för det första, lära sig av misstagen som skett och ta vara på idéer och kunskap som finns i samhället. På Åland speciellt finns den kunskapen. Vi har en enorm kunskapsbas i näringslivet vad gäller digitalisering. Det handlar också om, som vi också fick lära oss på det öppna hörandet, att bygga strukturer som öppnar upp för att flera hjärnor kan bidra till processen istället för att bygga in strukturer. Det handlar också om att ta vara på så mycket idéer och så mycket kunskap som man kan och inte vara rädd, utan snarare plocka äpplen som också finns högst upp på trädet.

Som den centerpartist jag är så är jag generellt emot centralisering. Men just när det kommer till data så tror jag att det är nyckeln och att sedan decentralisera sätten hur vi använder datan. Det leder också till stora inbesparingar, just när det kommer till säkerhet, om vi kan bygga en stark säker bas med datan helt enkelt och sedan bygga på, och då är det just till exempel via API.

Tack, herr talman! Precis så är det. Det handlar också om att kunna lära sig av varandra och kunna samarbeta kring säkerheten. Det är i marginalerna, i mellanrummen, mellan de små enheterna som risken finns att faktiskt de här luckorna kan framträda.

Med api:er handlar det också om att paketera offentlig information så att den kan passas tillbaka sedan av samhället i smarta idéer, appar och tekniska lösningar som inte behöver kosta miljontals kronor eller euro i offentlig sektor, utan faktiskt kan framträda ifrån kunskapsraster som vi ändå har i samhället. Det är väldigt intressant, det öppnar upp många möjligheter och det är nog bara att ta vara på det här så mycket det gå nu. Vi väntar med spänning på vilka idéer landskapet har för att ta vara på det här.

Talman! På tal om att dela data och ha öppen offentlig data så tycker jag ändå att även om vi har en lång väg att gå så finns det ändå mycket av den här grundinfrastrukturen som är gratis för oss och som man har byggt upp fritt för oss att använda. Då tänker jag på finska statens system från magistraten och skatteverket framförallt och det ska vi inte glömma bort. Den datan är fri för andra myndigheter att använda och är redan i standardiserade api:er, och den är redan, som sagt, också gratis i de flesta sammanhang för till exempel kommuner. Så där behöver man ta tillvara det goda som redan finns och se på hur man kan nyttja det. Det finns ingen anledning för Åland att ha en egen befolkningsdatabas när magistraten tillhandahåller det för oss och vi betalar skatt för att ha den funktionen.

Det som vi behöver göra är förstås att se till att det finns tillgång till den här informationen och att den åländska lagstiftningen mallar med den fastländska så att de också de åländska myndigheterna kan ta hämta den information som finns där att använda, till exempel när det gäller inkomstbeskattning. Det finns ingen anledning att någon förälder på Åland ska behöva uppge sina inkomstgränser för att avgöra vilken dagisavgift man får. Den uppgiften är redan öppen för primärkommuner. Det är bara det att man måste analysera det och ha tillräckligt säkra system som kan hantera det.

Så mycket av det här, precis som allt annat, är politik och handlar om att skapa förutsättningar för andra att verkställa ett samhälle som är bärkraftigt både i dag och i morgon. Den här typen av lagstiftningar måste finnas på plats så att man ser till att de åländska myndigheterna har tillräckligt och god tillgång till de finska databaserna som redan utför mycket av de här uppgifterna. Vi måste också förstås ha en arkivlag, digitalt först, som mallar med en kommunallag som sätter samma krav på kommuner att vara digitala. Det kommer inte att handla om många år innan medborgarna inte kommer att acceptera att de måste gå till ett kommunkansliet för att utföra sitt ärende. Det kommer att finnas sådana som vill ha kvar det, men det finns också en stor mängd människor som redan idag har en stor frustration för att lämna in manuella handskrivna papper.

Förvaltningslagstiftning måste justeras för digitalt först så att vi kan nå också de effektivitetsmöjligheter och medborgarförbättrande åtgärder som digitaliseringen kan medföra, så att vi inte alltid bara hamnar på kostnaderna. Tack, talman!

Jag vill bara inflika att det kan sticka i många självstyrelsepolitiska ögon att säga att man ska bygga något på finska system. Det fina med digitala system är att de pratar varken finska eller svenska. Det är upp till den som bygger det som användaren ser och väljer språket. Man kan bygga som ett skal på det finska systemet. Det är en mycket god idé att bygga vidare på något som vi egentligen redan har tillgång till, men göra det åländskt för användaren helt enkelt.

Gällande befolkningsregister så det som saknas i det finska är hembygdsrätten. Till exempel medborgarinitiativ skulle behöva finnas på plats, där skulle vi spara in ganska mycket arbete och också kunna ge möjligheten att ha digitala medborgarinitiativ.

Ja, men precis så där kan man använda informationen. Det är liksom vansinnigt vilka resurser vi på ett år slösar i den offentliga sektorn på att människor lämnar in handskrivna blanketter, alltså hur många timmar totalt sett det offentliga Åland spenderar på att göra en så liten sak som att skriva in en medborgares namn och adress. Det finns verkligen ingen anledning till det. Det som ledamot Josefsson lyfte så visar just på den delen.

Jag representerar ett parti som gärna vill föra viktiga frågor när det gäller självstyrelsen framåt och utveckla självstyrelsen, men när det gäller självstyrelsepolitiken så har vi en pragmatisk hållning till den här typen av funktioner. Man kan inte rata ett välutvecklat system för att det är finskt.

Herr talman! När den här viktiga frågan nu blir berörd på det sättet som ledamoten Josefsson och Zetterman har tagit upp, så vill jag bara understryka hur otroligt viktig den är. Det är viktig både för den digitala utvecklingen på Åland, för våra medborgares rättigheter och möjligheter att få korrekt behandling både inom utbildningssystem och inom vård, inom medborgarskap och inom alarm. Vi har berört de här frågorna nu eller tangerat dem i olika debatter och efterlysningen från landskapsregeringen om ett dokument eller en strategi för hur det här ska hanteras blir alltmer akut.

I självstyrelsepolitiska nämnden har vi också kommit in på den här frågan, eftersom det finns en självstyrelsepolitisk dimension här och det är även en enormt stor och viktig ekonomisk fråga. Vi kommer till vägval efter vägval där vi ålänningar är tvungna att antingen bygga egna unika kostsamma strukturer eller gå in som en enhet i statliga eller riksomfattande system.

Vi kommer alltid till frågan om språket, ålänningarna måste få den här servicen på svenska. Kan vi skapa det? På något sätt borde vi formulera en hållning i den här frågan. Var är det värt att skapa egna system? Var är det ens möjligt i dagens värld? Finns det ett mervärde för ålänningarna om man har egna system?

Jag tycker faktiskt att man borde påbörja inkluderingen av ålänningarna i vårdhanteringssystem som är riksomfattande och i utbildningssystem som Koski. Det systemet följer eleven från småbarnspedagogiken ända till man har avslutat sin universitetsutbildning. Systemen är säkra och har GDPR-säkrade strukturer som håller måttet på det sättet som vi själva har haft svårt att åstadkomma.

Samma gäller ju alarmsystemet som är en del av Eerika osv. Vi stöter på det här gång på gång på gång. En välformulerad politik på det här området vore till hjälp tror jag, både för landskapsregeringen i sina vägval, våra myndigheter och också här i lagtinget. Tack!

Ålarm ska bli rätt intressant att följa, för där lägger man grunden i ett finskt system men bygger på ett åländskt skal helt enkelt. Så det är en liten hybrid, det är inte så att man anammar det finska systemet. Det är grunden till det, men det kommer att se helt åländskt ut, om jag förstått det här rätt. Så om den lösningen funkar så är den antagligen den mest kostnadseffektiva åtminstone. Jag tycker inte heller att man ska göra det eller det eller det på exakt allting. Det är alldeles för brett för det. Till exempel plenisystemet, som vi pratar i nu, så där tycker jag att man gjorde helt rätt i att projektanställa och bygga upp det och hitta de här unika lösningarna. Jag tror också att det blev dels absolut bättre, men kanske också billigare i slutändan.

Jag tänkte kanske inte på det, för det är ju ändå ett isolerat system som ska fungera inom det här huset. På det sättet är det ändå en ganska liten struktur jämfört med Kantasystemet, Koski eller Eerika eller vad det nu är för system som vi pratar om.

Jag tycker fortfarande att det är befogat att försöka formulera en hållning till den här digitaliseringen som nu går framåt i en rasande takt runt omkring oss och vi blir på efterkälken även på det här området på Åland, tyvärr.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.