Enda behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! För det första är det extremt viktigt att alla försöker tänka både vitt och framåt när det handlar om storskalig vindkraft i de åländska havsområdena. För att visionen som målats upp ska bli verklighet och inte stanna vid drömmar krävs beslutsamhet och vidsynthet bortom vardagen. Rätt hanterat kan vårt Åland bli en stor aktör i framtidens energisystem. Våra havsområden kan exploateras på ett sätt som bygger upp och gör oss framtidssäkrade inom en rad olika områden. Storskalig vindkraft kan betyda massor av arbetsplatser och en omställning till hållbar energi som inte bara kommer Åland till godo utan också skapar hållbarhet i hela Norden. Den energi vi kan producera på vår egen mark och hav är hundra gånger större än den vi själva behöver och det gör oss till en producent av energi som i dag motsvaras av flera kärnkraftverk. Allt tillverkat med hjälp av kraften i naturen och utan restprodukter som är direkt livsfarliga. Finans- och näringsutskottet konstaterar att energiproduktionen genomgår en stor omställning från ett centraliserat system baserat på bränsleanvändande produktionsenheter - läs olja, kol, kärnkraft - till ett mer decentraliserat system där energiproduktionen tillverkas på olika ställen. Bara i Norden räknar man med att 80 % av framtidens energi ska baseras på vatten- och vindkraft. Åland ligger mellan två stora elförbrukningsområden i Finland och Sverige samt har en gynnsam placering i förhållande till våra baltiska grannländer.

    Det stannar inte bara vid elektricitet som distribueras till miljontals svenska och finländska hushåll. En storskalig satsning kan också leda till vätgasproduktion vilket skapar förutsättningar för till exempel sjöfartens omställning. Åland kan bli en central plats för framtidens energi och framtidens affärer men det är bråttom. I dag finns liknande planer på hundratals andra platser i vår geografiska närhet och det ställer krav på verkstad snarare än mer planering. Vårt uppdrag är kort och gott att skapa förutsättningar för aktörer att använda de befintliga tillgångarna och samtidigt se till att ålänningarna får del av de vinster som vår natur kan leverera.

    Energiomställningen berör alla och till exempel EU växlar om till förnybar energiproduktion samtidigt som kriget i Ukraina skyndar på tempot. Havsbaserad vindkraft i norra Östersjön och Bottenhavet har blivit intressant eftersom det sker en allmän utbyggnad av vindkraften och problemen med knapp tillgång till markyta är inte lika stor till havs som på land. Dessutom finns kraftigare vindar till havs. Däremot är anläggningskostnaderna betydligt högre till havs och beträffande områdena runt Åland tillkommer de relativt djupa vattnen och problematiken med rörliga ismassor som möjligen kostnadshöjande faktorer.

    Landskapsregeringen har tillsatt en projektgrupp inom infrastrukturavdelningen för att skapa ett underlag från vilket man vid ett lämpligt tillfälle kan anordna ett anbudsförfarande på de områden som är ämnade för vindkraft. Resurserna är dessvärre för små och avsikten är att öka dessa för att så snabbt som möjligt få fram det underlagsmaterial som behövs för att ett anbudsförfarande ska bli verklighet. Finansieringen av projektprocessen kan till stor del och naturligtvis helst ske med de resiliensmedel som landskapet erhållit från EU-kommissionen för återhämtningen efter pandemin.

    Landskapsregeringen har identifierat två olika processtyper, en decentraliserad och en centraliserad, som är möjliga att använda i arbetet med att förbereda en kommande auktion av havsområde för vindkraft. Med en decentraliserad process avses att ägaren till området ger tillgång till den blivande användaren att använda området om den samtidigt sköter alla de förfaranden som krävs för att möjliggöra ett anläggande av en vindkraftsanläggning på egen hand. Med en centraliserad process avser man att ägaren av området förbereder för en kommande auktion genom att genomföra övergripande planläggning, miljökonsekvensbedömning, botten- och vindstudier samt olika myndighetsutlåtanden innan området bjuds ut på auktion. Oberoende metod så anser finans- och näringsutskottet att stora myndighetsinsatser kommer att behövas på olika håll.

    Etablering av vindkraft till havs är en tidsmässigt omständlig process. Förutom insatser från de åländska aktörerna krävs ett stort antal utlåtanden och tillstånd från myndigheter utanför Åland och möjligen även internationellt. Mot den bakgrunden är det utomordentligt viktigt att vi är redo att tillsätta resurser för att dra nytta av denna historiskt unika möjlighet.

    Hur mycket pengar kan det då handla om för det åländska samhället? Finans- och näringsutskottet har i sitt arbete försökt att definiera dessa och har tagit del av en rapport som i sin tur tagits fram av de privata aktörerna. Det handlar om stora värden som bara kan jämföras med vad färjtrafiken betytt för Åland i historisk mening. I rapporten som vi hänvisar till mer i detalj i betänkandet anges de årliga kapitalströmmarna på Åland till 20 miljoner euro per installerad gigawatt, varav ungefär hälften skulle vara kopplat till drift och underhåll av anläggningarna, alltså den sortens arbete som skulle ses i vår vardag, människor som arbetar med saker. Om hela den beräknade potentialen om 30 gigawatt skulle uppnås handlar det alltså om intäkter som för lång tid framöver skulle komma ålänningarna till godo. Detta är summor som är svåra att ta till sig och därför är det viktigt att tänka strategiskt och stort. Framtiden kan vara extremt lovande om man gör detta. Etablering av vindkraft i Ålands närhet kommer att ställa stora krav på tillgång till specialiserad arbetskraft med rätt utbildning vilket också skapar enorma möjligheter för ålänningarnas framtida arbetsliv. Det är därför vi är här, för att fortsätta att utveckla självstyrelsen och se till att det finns arbetsplatser i vårt samhälle.

    Finans- och näringsutskottet har gjort ett antal höranden under denna tid för att tränga djupare in vad vindkraft kan betyda. Det här har ägt rum i form av studiebesök på plats och ett öppet hörande som drog ett förvånansvärt stort intresse. Samhället vill vara med om detta, drar man slutsatsen.

    Sammanfattningsvis anser ett enigt finans- och näringsutskott att utvecklingen av storskalig vindkraft såväl norr som söder om Åland bör prioriteras i det fortsatta arbetet som nog borde påskyndas snarare än bara planeras. Konkurrensen för att etablera havsbaserad vindkraft i Östersjön är hård. Åland erbjuder förhållanden som är mycket intressanta ur ett investeringsperspektiv, annars skulle den här diskussion aldrig ha ägt rum. Utskottet påminner också om det nödvändiga i att decentralisera arbetet och möjliggöra samverkan med privata bolag. Ett sådant förfaringssätt skulle påskynda arbetet, minska det offentliga ekonomiska risktagandet och möjliggöra ett större fokus på grundläggande insatser som landskapsregeringen och lagtinget ansvarar för. Detta kan handla om uppdaterad lagstiftning, klargörande av tillståndsprocesser samt utvecklande av affärsmodeller till ett slags Business Case Åland. En decentralisering skulle korta ned ledtiderna och förbättra möjligheterna till att Åland är med i den ”första vågen” av investeringsobjekt, något som bör vara betydelsefullt.

    Utskottet understryker därför vikten av att de centraliserade och decentraliserade processerna löper parallellt och i fas med varandra med målet att attrahera investerare och förverkliga den storskaliga vindkraftsvisionen. En positiv politisk inställning måste dessutom i snabb takt kompletteras med handlingskraftiga beslut.

    Talman! Finans- och näringsutskottet stöder det arbete och den vision om storskalig vindkraft som den formulerats i landskapsregeringens meddelande och understryker vikten av beslutsamhet och politisk prioriteringsförmåga. Vi har resurserna, de finns där ute. Behovet av hållbar energi finns i våra närområden och växer för varje dag som användandet av fossila bränslen minskar. Tekniken finns redan idag men kommer med säkerhet att utvecklas ytterligare framöver och viljan är tydlig bland ålänningarna såsom vi uppfattar den.

    På utskottets vägnar hoppas jag att lagtinget kan ta till sig denna enorma möjlighet som vi har i vårt närområde. Det är bra för våra grannar, det är bra för miljön och det är antagligen nödvändigt för det fortsatta självstyrelsebygget. Vi ska ibland ta risker, och när man gör det på ett sätt som inte äventyrar vår natur så kan det faktiskt vara värt det.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2020-2021 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

    Finns det frågor kring betänkandet, som ni alla har fått, så ska jag göra mitt bästa för att besvara dem. Tack, talman!


  • Talman! När jag läste utskottets betänkande så tycker jag att man tog ett väldigt tydligt ställningstagande för att processen ska vara decentraliserad, det vill säga att man låter det privata näringslivet göra stora delar av utredningsarbetet och annat. När utskottsordförande presenterade betänkandet så fick jag ibland uppfattningen att man kunde välja den ena eller den andra vägen, att lagtinget till den delen inte hade så stark åsikt, medan jag, som sagt, uppfattar betänkandet som väldigt tydligt på den punkten. Kan utskottsordförande klargöra hur finans- och näringsutskottet ser på saken?


  • Talman! I betänkandet så påminner vi på ett ställe om att resurserna som avdelningen för ögonblicket har till förfogande kan uppfattas som för små för att hålla i alltihop. Jag tror att det är alldeles för tidigt att säga om det ska vara ett decentraliserat eller ett centraliserat arbete. Vi pekar på båda de möjligheterna eftersom båda faktiskt kan vara vettiga. Det kan vara så att vissa områden är bättre att genomföra på ett centraliserat sätt och andra på ett decentraliserat sätt. Det går nog inte att hitta ett sätt som passar överallt. Vi behöver vara redo för att använda allt vad vi har till vårt förfogande. I vissa fall har vi redan sett att det finns ett starkt intresse bland det privata att exploatera områdena. Det kanske inte är de bästa områdena, det kanske finns andra och det behöver vi själva känna till. Därför måste alla dörrar stå öppna.


  • Talman! Jag läser från betänkandet: "För att Ålands havsområden ska röna optimalt intresse från investerare är det avgörande att landskapsregering i ett tidigt skede decentraliserar arbetet och möjliggör samverkan med privata bolag". Utskottet skriver att det är avgörande att man i ett tidigt skede går in för ett decentraliserat arbetssätt. Hur kan då utskottets ordförande, när man har klubbat ett enhälligt betänkande, stå här och säga; ja men det där är inte säkert? Det blir mycket, mycket förvirrande.


  • Tack, talman! Jag uppfattar det inte som det minsta förvirrande, tvärtom så är det väldigt tydligt. Det ska vara möjligt att göra på olika sätt om det så skulle behövas. I betänkandet säger vi väldigt tydligt att dessa processer bör ske parallellt, och det är det som vi är ute efter. Vi vill möjliggöra och vi vill inte stänga något enda sätt för att göra det möjligt för ålänningarna att få så stor avkastning som möjligt av våra gemensamma resurser. Det är målet för utskottet.


  • Tack, talman! Jag hör ledamoten säga att den här vindkraftsparken kommer att ha samma effekt som flera kärnkraftverk. Tänker han då på installerad effekt? Eller tänker han faktiskt på den faktiska uteffekten som verkligen kommer att kunna levereras?


  • Tack, talman! Jag tänker på det som framgår i meddelandet med önskvärd tydlighet att målet är att man ska kunna få ut 30 TWh ur hela den potential som vindkraften utgör. Vi har valt att inte gå in på enskilda parker utan ser till helheten av ett storskaligt vindkraftsprojekt. Ser man till hela den energimängd som ett sådant kan generera så handlar det om flera kärnkraftverk som gör det i dag. De orden valde jag för att åskådliggöra storleken i det som vi pratar om. Jag tror att det är viktigt att ålänningarna förstår att det vi hittills har sett i form av vindkraft är ingenting mot det som denna vision innehåller.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jo, jag tycker också att det är viktigt att ålänningarna får reda på vad det är för effekter vi pratar om. När vi pratar om effekterna så är det ju bra om de får reda på den faktiska effekten som vi faktiskt kan ha nytta av och inte den installerade effekten.

    Sedan har jag en fråga gällande ett räkneexempel här under samhällsintäkter från vindkraften. Det står att arrendeintäkten kan bli drygt 3 miljoner euro om arrendeavgiften är 2 procent av produktionsvärdet för en vindkraftspark med en installerad effekt om 1 GWh och en årsproduktion om 5 250 TWh. Här förmodar jag att det är ett tryckfel som har gått igenom, för 5 250 TWh är helt orimligt. Men även om man menar GWh så är jag lite nyfiken på; vad är det för verkningsgrad man har räknat på då?


  • Tack, talman! Jag är nog inte redo att gå in på i procenttal vilken verkningsgrad man avser. Däremot så torde det väl vara ganska klart att man vet ungefär hur mycket en vindkraftspark genererar och att man med rätt stor säkerhet kan använda de siffrorna för att se vad man får ut ifrån det. Ledamoten Egeland vill här misstänkliggöra om det är bra att ha vindkraft eller inte, eftersom det växlar beroende på om det blåser eller inte. Det är nog känt att det är så. Man har ändå lyckats använda vindkraft på ett väldigt fint sätt och väldigt effektivt sätt i väldigt många av våra grannländer, och det tror jag vi kan göra på Åland också väldigt bra.


  • Tack, herr talman! Tack till finansutskottets ordförande för presentationen. Det är ett intressant dokument.

    Jag funderar lite grann över är relationen till kommunerna. Det står inte här vilka kommuner på Åland som kommer att bli involverade i de här satsningarna. Kommunen har ju en väldigt viktig roll både som uppbärare av både samfundsskatt och fastighetsskatt, som då kan tillkomma kommunerna och bli stora vinnare i ett positivt scenario, men också när det gäller planeringsfrågor. Hur har utskottet resonerat kring kommunernas roll i detta sammanhang?


  • Tack, talman! Övergripande har vi inom utskottet förhållit oss till den här visionen som att det är ju ingenting som en kommun gör för att det ska ske, utan det handlar om så kallade vindfall intäkter som man får till sig utan att egentligen göra någonting. Mot den bakgrunden är nog inställningen från utskottet att det inte är en enskild kommun som ska dra nytta av det som man kan producera, utan att man ska hitta ett system så att det kommer hela Åland till godo. Det är nog den närmaste beskrivning som jag kan leverera. Det finns verktyg i vår lagstiftning som gör att när det handlar om energifrågor så kan planeringen ske mer centralt.


  • Ja, det tror jag absolut. Det är viktigt att man fortsätter att fundera över hur det där ska spela ut sedan.

    Utskottet skriver också här att det är många stora myndighetsinsatser som kommer att krävas och att landskapsregeringen har liten erfarenhet och små resurser av det här. Hur bedömer finansutskottet behovet av resurser? Är det snabbt på som det bör komma, i nästa tilläggsbudget? Hur ser man på det här? När ska man sätta in den här kompetensinsatsen?


  • Talman! Tack för den frågan, den är viktig. Vi har valt att inte sätta en tidsplan i och med att vi reagerar på ett meddelande från landskapsregeringen. Men om man läser mellan raderna så konstateras rätt tydligt att detta behöver ske snabbt eftersom konkurrensen är hård. Jag utgår därför ifrån att landskapsregeringen tar till sig det budskapet och gör det så snabbt som det är lämpligt och möjligt att genomföra. Vi behöver se till att våra resurser är tillräckliga för att vi ska kunna ta tillvara alla ålänningars intressen så bra som det är möjligt.


  • Tack, talman! Jag vill också fråga om det här med tidsplanen, av den anledningen att det sägs att det är väldigt bråttom ur konkurrenssynvinkel sett. Det är andra som kommer före annars. Min första fråga är; behövs inte alla satsningar som görs på det här, eller tror man att den som hinner först har mutat in sig så att det inte blir någon följande projekt någonstans?


  • Tack, talman! Jag förstår kanske inte riktigt frågan. Från utskottets sida har vi valt att förhålla oss till alla områden, alltså inte det ena eller det andra eller det första eller det sjätte, utan alla områden. Vår mening är att man ska utreda allt samtidigt och ge alla samma möjligheter till att vara med i en aktion. Men man behöver göra det arbetet rätt snabbt för att vi ska vara i den första vågen. Det var vårt mål. Vi har nog kanske inte gått in på hur det ska gå till att få med flera som bjuder. Jag kanske missförstår frågan.


  • Tack, talman! Det var antagligen så att frågan var otydligt ställd. Jag tänker mig att vi gör allt vad vi kan inom våra områden, men det finns ju utanför våra områden också intressenter. Och om de förverkligas först, blir det då ingenting på Åland? Kanske jag var tydligare nu?

    Den andra saken. Tidsplanen såtillvida, när måste vi i sådant fall, att det är den här konkurrenssituationen, ta beslut? Har vi beslutat ta innan år 2022 är slut eller är det år 2025? Vad räknar man med, när måste det vara klart för att vi ska vara först?


  • Tack, talman! Nu förstår jag bättre. Så här ligger det till, det är nog lagen om tillgång och efterfrågan som det handlar om. Ju senare man är att leverera en tjänst som alla behöver och vill ha, desto lite mindre tjänar man på det. De som är tidigare att leverera den tjänsten som folk efterfrågar så kommer att göra de största vinsterna. Detta tror jag att ålänningarna förstår. Det handlar om affärer och därför är det viktigt att ligga i den första vågen för att snabbast attrahera investerarna som är redo att sätta pengar på detta.

    Frågan måste också fullföljas. När det gäller tidtabellen så en del i att ta fram en tidtabell är att vi har resurser på plats som kan se till att denna aktion blir klar, för innan man har kommit så långt så kan man nog inte säga en tidtabell (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tusen tack utskottsordförande Pettersson för ett bra anförande. Det verkar helt tydligt som att utskottet har lagt ner mycket arbete på det här meddelandet, vilket jag uppskattar. Det är ju väldigt viktigt att lagtinget kommunicerar ut en tydlig politisk signal att havsbaserad vindkraft är en del av framtiden för Åland, det verkar utskotten ha gjort här och det är jag glad över.

    Bara som tilläggstankar när det gäller om processen ska vara centraliserad eller decentraliserad så uppskattar jag att utskottet förstår att oberoende om det är decentraliserat eller centraliserat så behöver vi ha en beredskap att se över resurseringen på folk som arbetar med detta inom landskapsregeringen. För vilken modell man än väljer så behövs det ju någon som jobbar med det från landskapsregeringens sida.


  • Tack, talman! Jag tror att man ska minnas att detta är ett projekt som har väldigt stor betydelse om det förverkligas. Om det inte förverkligas så blir det ytterligare en produkt som ligger i någon låda någonstans och så skulle inte jag vilja ha det, och jag tror att jag talar för hela utskottet att man vill att detta ska hända. Sedan när det går in på detaljnivå hur exakt saker och ting ska skötas så kan nog kanske ett utskott inte riktigt ha en uppfattning om det. Därför har vi understrukit att man ska ha beredskap för både en centraliserad och en decentraliserad process, med möjligen lite mer tyngdpunkt på den centraliserade, men att det ändå krävs resurser för att hantera det. Vi har ju med egna ögon under våra höranden sett att resurserna från landskapsregeringens sida är väldigt skickliga och väldigt kunniga, men de är rätt små.


  • Tack, talman! Sedan vill jag också haka på, i och med att ledamoten gjorde en jämförelse med sjöfarten så kan jag inte låta bli att som en del av berättelsen kring den här satsningen se ganska starka kopplingar till sjöfarten. För de följder som finns och de synergieffekter som finns i den här satsningen med utbildningar, arbetsplatser och sådant så är det ju inte omöjligt att ålänningarna inom några år kommer att resa världen runt, göra business och arbeta med förnybar energi på samma sätt som man gjorde "back in the days" när man seglade hem pengar till Åland med segelfartygen. Det är den här historien som jag vet att Pettersson också är intresserad av att berätta. Jag tycker att vi har väldigt mycket material till en positiv och trevlig historia framöver med detta.


  • Tack, talman! Så där är det. Det finns en mängd olika möjligheter i denna satsning. Man kan jämföra det med sjöfarten på många sätt. Då åkte vi runt världen och tjänade pengar som kom samhället till nytta. När man sedan startade färjetrafiken så gjorde man det på en marknad som man inte var säker på att fanns. Man kan också jämföra det med satsningen på Chipsfabriken som startades för att sälja en produkt som ingen hade hört talas om. I det här fallet så förbereder vi en satsning för att ta fram någonting som alla behöver och som vi vet att alla behöver och vars behov vi vet att kommer att växa. Så risken är på flera sätt mindre med detta i och med att det finns en marknad än vad våra företrädare har verkat för tidigare.


  • Tack, herr talman! Tack ordförande Pettersson för anförandet. Ordförande pratade om att vi behöver vidga vår vyer, tänka stort, jobba snabbt och att det är nyckeln i den här ekvationen för att på något sätt kunna ha en chans att vara med i första vågen. Det är tydligt att konkurrensen är stor. Speciellt när det handlar om vindkraft som ska producera vätgas, det är ju uppenbarligen det som EU tänker gå in för. Det är det som är ett av huvudspåret i omställningen.

    Ordförande pratade också om en decentraliserad process. Men hur ska vi samtidigt behålla kontrollen över de delar som säkerställer att Åland får ta del av kakan som man betalar för? Med tanke på att det finns planer på en vätgasledning exempelvis mellan Vasa och Örnsköldsvik, som kommer att behöva ha mycket vindkraft, då undrar jag, kommer vår åländska samhällsstruktur att klara av att vara med i den här första vågen med den samhällsstruktur som vi har idag?


  • Tack, talman! Svaret på frågan är att det vet vi nog inte innan vi har försökt. Det vet man nog inte heller i Vasa och Örnsköldsvik innan man har börjat. Den här utvecklingen kring storskalig vindkraft och storskalig vätgas, Power-to-X som det kallas, pågår uppe i Östersjön, den pågår hos oss, den pågår på Gotland och den pågår på ett antal olika platser runt om i världen. Alla är egentligen lika frågande. Är det här det rätta att göra? Men ibland måste man välja mellan att göra något eller att inte göra något. Och i det här fallet så har vi från utskottets sida landat i att det är bra att man försöker och har siktet rätt skarpt inställt på att det ska förverkligas. Hur det exakt sedan ska gå till, det måste vi få ta ställning till framöver.


  • Men det är här som det lite skaver när man ska tänka stort och jobba snabbt. De samhällen som är runt om oss har ju större samhällsstrukturer och de har kanske också större marginaler. Min fråga har varit från första början; det åländska samhället, med splittrade samhällsstrukturer, med alla kommuner och med så många delar som ska röras tillsammans, kommer vi att ha möjlighet inom den närmaste framtiden att vara med i den första vågen? När kommer vi att veta det? Samma frågan ställdes i ett tidigare replikskifte. När kommer vi att veta att vi har möjlighet att överhuvudtaget genomföra det här? Är det någonting som kommer att framkomma under det kommande året, kommande mandatperiod eller inom en tioårsperiod?


  • Tack, talman! Det ska ske nu ledamot Påvals! Vi har den samhällsstruktur som vi har och vi är 30 stycken som stiftar lagar i detta samhälle. Det gör att vi har oändligt mycket starkare möjligheter än vad våra kringliggande regioner har möjligheter att göra.

    När det handlar om behovet av den energi som behövs så ligger vi mitt emellan marknaderna och kan utgöra en balanslänk mellan två olika ställen. När det handlar om vätgas och Power-to-X principen så går 100 procent av passagerarfärjorna mellan Finland och Sverige via Åland. Det skapar en möjlighet för avsättning av denna producerade vätgas som är starkare än vad någon annan egentligen har. Hinder som vi väljer att se, de kommer att vara hinder, hinder som vi väljer att lösa, de kommer att vara möjligheter och så ska man tänka när det handlar om storskalig vindkraft.


  • Tack, herr talman! Utskottsordförande önskar att lagtinget ska ta till sig budskapet. Jag tycker verkligen att det är lätt att göra det. Det är ett inspirerande material. Både meddelandet och utskottsbetänkande omfattar allt men på ett relativt få antal sidor. Det är effektiv information. Man får en uppfattning om hur stort det här är, när man förstår att fullt utbyggt handlar det om halva Finlands energibehov. Det är enormt stort. Nu gäller det att hitta de rätta ekonomiska kombinationerna att dra nytta av det här projektet och det vet jag att landskapsregeringen är i full gång med.


  • Tack, talman! Det är så som ledamoten Eliasson säger. Nu kommer det här arbetet att tas vidare av landskapsregeringen. Det är nog knappast rättvist att kräva att ett utskott ska gå in alldeles för mycket i alla detaljer som finns, för de möjligheterna har vi inte. Vi har ändå gjort ett studiebesök upp till Tahkoluoto där det finns en liten, pytteliten i sammanhanget, vindkraftspark. Vi har hört några av auktoriteterna inom området som har berättat om vad som är att vänta i framtidens energisystem. Det står väldigt klart att vind och vatten och till viss del sol är det vi måste förlita oss på eftersom att elda fossila bränslen är skadligt för människorna. Att utvinna energi med hjälp av vind är inte lika skadligt för människorna, och det måste vara bra.


  • Tack, herr talman! Jo, exakt så är det. Jag var ju själv också med i egenskap av ersättare i finans- och näringsutskottet upp till den finländska havsbaserade vindkraftverket. Det var ju jätteintressant.

    Jag tycker inte att de här detaljerna behövs i utskottsbetänkandet, men här framgår i varje fall vilka möjligheter man har, vilka verktyg som finns och kan finnas. Nu handlar det om att landskapsregeringen tar fram de rätta kombinationerna. Vi har skattebaserade, vi har omsättningsbaserade och det finns många olika möjligheter. Det är nu man måste bestämma sig för hur vi ska förtjäna pengar på det så att vi inte i efterhand ska ångra någonting, utan det är nu som vi måste bestämma hur vi ska få ut effekt av projektet.


  • Min alldeles personliga uppfattning, talman, är att det enda vi kommer att ångra är om vi inte gör något, om vi inte ser till att vi är med i den här framkanten. För det går inte att komma bort ifrån att Norden kommer att behöva energi framöver och vår geografiska plats i världen är gynnsam för att vi ska vara en del av detta system. Och det tyder alla höranden på och det tyder allting på som man kan läsa. Om det för den skull är enkelt? Nej, det är det inte, men vi är ju inte här för att göra enkla saker, vi är här för att göra viktiga saker och det är det som vi måste ta med oss.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:41

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det som så länge var en klimatfråga har blivit en, om ännu viktigare geopolitisk fråga. Energitillgången ska inte bara vara fossilfri, den ska även vara ren från rysk diktatur. Det är runt detta investerarna nu samlas. Putins blodtörstiga vansinne gör att den fossilfria energiutvecklingen tar ännu snabbare steg framåt, men det betyder också att konkurrensen hårdnar, och det gäller för landskapsregeringen att inte stå på hälarna. Nu gäller det att hålla ett tempo som möjliggör att investerare ser Åland som alternativ 1 och det är verkligen upp till bevis för landskapsregeringen att visa att man är uppgiften mogen.

    Nu räcker det inte att politiskt tycka att havsbaserad vindkraft är intressant och vara positiv. Nu måste det till action, för nu går tåget. Ungefär så sades i samband med hörandena under betänkandearbetet.

    Landskapsregeringen bör prioritera både det norra och det södra åländska havsområdet. Intresset och potentialen för det södra området är stort och därför måste landskapsregeringen i det fortsatta arbetet lägga minst lika stort fokus på det södra området som man har på det norra området. Att så görs framkom som ett mycket tydligt önskemål och budskap i samband med hörandena.

    Landskapsregeringen bör även, precis vad som är fallet med myndigheter från konkurrerande regioner, idka ett proaktivt diplomatiskt arbete gentemot försvarsmakten och övriga berörda instanser för att klargöra och påskynda tillståndsprocesser. De privata företagen gör parallellt vad de kan via sina kanaler och genom sin kommunikation. Att landskapsregeringen bistår med detta framkom också det som ett tydligt önskemål vid hörandena och skulle givetvis bidra till att sakfrågan lyfts brett och förankras väl.

    Åland erbjuder förhållanden som är mycket intressanta ur ett investeringsperspektiv, men konkurrensen är stor. För att Åland ska vara med i den första och mest intressanta investeringsvågen gäller det att landskapsregeringen säkerställer ett högt tempo i arbetet. Att hinna med till den första investeringsvågen innebär att arbetet från landskapsregeringens sida inte kan och får vara centraliserat. Även detta har hörandena varit mycket tydliga med. Varje onödigt tidsspill som försenar projektet är förknippat med förlorade intäkter. Att inte hinna med i den första investeringsvågen minskar avsevärt möjligheterna till att förverkliga storskalig havsbaserad vindkraft runt Åland, såväl av ekonomiska orsaker som av marknadsmässiga.

    Därför är denna framgångssaga nu helt i händerna på att landskapsregeringen går in för ett decentraliserat sätt att driva projektet som möjliggör samarbeten med privata bolag. Ett decentraliserat arbetssätt påskyndar arbetet och skapar det tempo som är nödvändigt, minskar det offentliga ekonomiska risktagandet och möjliggöra ett större fokus på grundläggande insatser som landskapsregeringen ansvarar för såsom uppdaterad lagstiftning, klargöra tillståndsprocesser samt utvecklade av affärsmodeller. En decentralisering skulle korta ned ledtiderna avsevärt och förbättra möjligheterna till att Åland är med i den ”första vågen” av investeringsobjekt, vilket är helt avgörande.

    Alla de undersökningar som behöver göras är de privata bolagen beredda att finansiera och ta risken för; miljökonsekvensbedömningar, biologisk mångfald, is, våg och fågel etc. Parallellt med att dessa görs kan landskapsregeringen fokusera på det grundläggande som det offentliga måste sköta. Här ska landskapsregeringens fokus och resursering ligga samtidigt som man har kontroll över helheten. Landskapsregeringen tar en minimal ekonomisk risk, har full kontroll och behöver inte anställa inom områden som de privata bolagen kan hantera. Risken tar de privata och landskapsregeringen sitter på kontrollen och kan samtidigt ansvara för en arbetsprocess som har många bollar i luften samtidigt, och som drivs framåt med det tempo som krävs för att Åland ska vara föremål för ett stort investeringsintresse när allt ska kokas ned till affärer.

    En väl utförd decentralisering är A och O för att lyckas. Därför känns det inte rätt väg att gå när landskapsregeringen nyligen beställt delgeneralplaner med integrerad miljökonsekvensbedömning för det norra havsområdet. Just det medför en onödig ekonomisk risktagning, plus, vem vet bäst var de tänkta vindmöllorna ska och behöver stå? Givetvis de som står för investeringarna och de miljarder som ska till. Därför behöver landskapsregeringen nu släppa sargen och decentralisera arbetet omgående annars kommer inte detta guldägg att komma i mål. Investerare vill vara med från första stund och tar risken att stå lottlösa när utauktioneringarna är slutförda, men det ingår i spelet. Ett projekt som drivs via näringslivet blir samtidigt en garanti för att den nödvändiga infrastruktur som kommer att bli ett måste i exporten av vindelen utvecklas i samklang med närregionerna och är i framkant av utvecklingen.

    Landskapsregeringens budget för havsbaserad vindkraft är mycket begränsad, och att bygga en struktur efter begränsade medel möjliggör inte att projektet får det tempo och resursering som krävs och då går det för långsamt. Det kommer inte råda brist på projekt att investera i runt Östersjön och är inte Åland klara i tid blåser möjligheterna förbi. Än en gång, det är onödigt att landskapsregeringen bränner allmänna medel på saker som hittar extern finansiering. Ett ur Ålands synvinkel maximerat utfall är beroende av att projekten har en konkurrenskraftig tidsplan. Landskapsregeringen bör därför också nyttja möjligheten att även köpa lagberedningstjänster för att säkerställa att nödvändigt lagstiftningsarbete inte försenas, för det finns ett omfattande lagstiftningspaket som ska genom röret.

    Landskapsregeringens nuvarande centraliserade arbetssätt kommer inte uppnå ett för projekten tillräckligt snabb tidtabell för att attrahera investerare och ta projekten i mål, den sanningen behöver klargöras.

    Fastighetsskattens utformning som en helåländsk intäktskälla från vindkraften bör begrundas. De offentliga intäkterna ska komma hela Åland till godo, men frågan är om projektet har något att vinna på att driva fastighetsskatten som en intäktskälla. Jag tror att fastighetsskatten istället måste ses som ett konkurrensverktyg där en låg skatt möjliggör etableringar. Intäkterna ska istället komma från arrendeavgifter baserade på produktionsvärdet. Hur affärsmodellen exakt ska utformas är en av de elementära saker som landskapsregeringen ska fokusera på.

    Projektens betydelse för Ålands ekonomiska utveckling kan inte nog understrykas och därför krävs politiska prioriteringar som svarar upp till målens förverkligande. Den havsbaserade vindkraften har en för Åland sådan ekonomisk potential att finansministern alltid bör ha den överst på sin to do-lista. Lyckas detta är betydelsen så omfattande för vår välfärd och offentliga ekonomi att inget annat får skymma sikten för att driva projektet i hamn. Just vikten av politisk prioritering kom upp i samband med hörandena. Det verkar finnas en oro över att projektet inte prioriteras tillräckligt. Därför måste såväl finansministern som lantrådet vara mer drivande i frågan för att ge det hela maximal tyngd. Frågan som bör ställas är om minister Röbloms ministerportfölj är den rätta för detta projekt?

    Hur som, med beaktande av frågans komplexitet och att projekten inbegriper ett flertal politikområden, så bör landskapsregeringen bilda ett ministerutskott samt en referensgrupp bestående av representanter från näringslivet. Positiv politisk inställning behöver nu i snabb takt kompletteras med handlingskraftiga beslut. Vi måste använda självstyrelsen som en nyckel och som ett konkurrensverktyg för att lyckas.

    Sammanfattningsvis, herr talman, Liberalerna ser att satsningen på havsbaserad vindkraft, om den hanteras på rätt sätt, kommer att ha stor betydelse för Ålands välfärd, välstånd och klimatarbetet. Projektet måste decentraliseras för att nå maximal effektivitet. Tempot behöver vara högt för att hinna med i den första vågen av investeringar. Landskapsregeringen behöver samprioritera norra och södra havsområdena. Landskapsregeringen behöver ta en proaktiv roll i förhandlingarna med försvarsmakt och övriga instanser. Den interna politiska prioriteringen inom landskapsregeringen behöver klassificeras genom en högre deltagandegrad från speciellt finansministern och lantrådet.

    God kommunikation med näringslivet och allmänheten är avgörande. Tillsätt därför ett ministerutskott internt men även en referensgrupp från näringslivet. Kommunikationen mot allmänheten har allt att vinna på att det offentliga och privata samverkar.

    Slutligen, låt inte denna tänkta framgångssaga, som faktiskt kan bli verklighet, begränsas och styras av en pott budgeterade medel. Tänk istället på vad som krävs för att nå målet så snabbt som möjligt. Släpp in intressenter villiga att bidra med utredningar! Och än en gång, decentralisera! Tack, talman!


  • Tack, talman! Jo, jag noterar att Holmberg, likt många andra, anser att vindkraften är något som kan minska vårt beroende av fossila bränslen från Ryssland. Kan ledamoten nämna någon plats i Europa där man har byggt ut vindkraften och på så sätt minskat sitt beroende av fossila bränslen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:52

    Tack, talman! Ledamot Egeland, det som vi pratar om nu, havsbaserad vindkraft, är av en sådan dignitet, en sådan storlek och en sådan utformning att världen har egentligen inte haft tillgång till det förut. Det här är någonting nytt som kommer, som har utvecklats och som kommer att ge helt andra möjligheter än vad den landbaserade vindkraften har gett.

    Sedan är jag väldigt dålig bevandrad på teknikaliteterna när det gäller effekterna kring vindkraft. Men när det finns ett sådant stort intresse från investerare som tror på detta projekt, så då tror också jag på det.


  • Tack, talman! Ja, det kan ju tänkas att investerarna tror på produktionsstöd också.

    Jag funderar, ledamot Holmberg brukar vara intresserad av siffror och jag har suttit och räknat lite här. Frågan som jag ställde till ledamot Pettersson, om att det står att 1 GW installerad effekt ska ge en faktisk avgiven effekt på 5 250
    GWh. Det ger ju vid handen en 60 procentig verkningsgrad. Ingenstans har man ju någonsin lyckats få ett vindkraft att leverera en verkningsgrad som är så hög. Är det de här siffrorna som ledamot Holmberg har använt sig av då han har blivit så här oerhört positiv till vindkraft?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:54

    Tack, talman! Nej, ledamot Egeland, det är inte de siffrorna som har gjort mig väldigt positiv till vindkraft. Det har jag varit hela tiden, så länge vindkraft har funnits. Jag har ju sett utvecklingspotential i vindkraft. Sen tror också jag att vindkraft kommer att vara en del av flera andra energikällor i framtiden.

    Det stora positiva som verkligen har fått upp ögonen för mig är ju när vi ser vad som händer i våra närregioner och egentligen runt hela kusten, längs med hela Östersjön. Det här är inte en åländsk dröm, den drömmen närs ju i alla kustområden runt hela Östersjön, kanske runt helt Nordsjön, ja World Wide, för att inte säga så. Att vara med på det här tåget att nog smart. Att stå kvar och ifrågasätta vindkraften är nog dumt, för då riskerar vi nog väldigt stora problem, speciellt med den offentliga ekonomin i framtiden.


  • Tack, talman! Tack också till ledamoten Holmberg som levererade ett antal konkreta förslag, färdkost kan man väl säga. Han levererade också en bild, en verklighetsbild eller i alla fall en syn att verkligheten ser ut så att investeringsviljan kommer i vågor, och det tycker jag att är intressant. Det kan man ju se nu i kölvattnet av Ukrainakriget att investeringsviljan faktiskt har ökat i just förnyelsebara projekt.

    Men det är inte på något sätt så att det kommer en dipp någonstans i framtiden, utan jag ser ju att det här kommer att fortsätta i och med att EU förnyar sina klimatambitioner, REPowerEU är en av dem. Men vi ser också att det krävs ganska mycket mer för att hela EU ska uppnå Parisavtalet, och där ser vi ju inte att målsättningarna är kompatibla. Så jag vet inte om jag skulle prata om en vågrörelse, utan snarare i sådana fall en uppåtgående vågrörelse. Om det är så tror jag inte att vi skulle förlora någonting avsevärt på att inte vara i den första.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:56

    Tack, talman! Jag är kanske aningen mer tävlingsinriktad än ledamot Holmström. Jag gillar nog att Åland ska vara nummer 1. Vi ska vara på första plats när investerarna tar sina beslut för vi kommer definitivt att ha konkurrens, den saken är helt klar.

    Precis som jag lyfte i mitt anförande så finns det orsaker till att vara i den första vågen, dels för att då har vi störst chans att attrahera så många och stora investerare som möjligt. Men det finns ju också en marknadsmässig verklighet där det inte är helt säkert att marknaden räcker till, om alla de projekt som nu planeras runt Östersjön förverkligas. För hur bra vindkraften än är så kommer den inte vara den allenarådande energikällan i framtiden.


  • Talman! Visst finns det en stor iver, kanske till och med en stor frustration över att saker och ting går långsamt och att man behöver släppa sargen och så vidare. Men samtidigt så måste vi se att vi behöver ha de här lagberedningstjänsterna som ledamoten Holmberg pratade om. Vi behöver ha de här EU-projekten, som redan fanns med i budgeten under höstens diskussion för detta år, som reducerar investeringsriskerna för utomstående och som förenklar tillståndsprocessen när de kommer. Jag ser att den här tiden som vi har så behöver vi verkligen se till att göra allt vad vi kan för att förenkla möjligheterna för investeringar när de kommer och verkligen försöka vara först på tåget. Men det är inte så att om vi inte är klara om två år att vi ska skippa projektet för att vågen då är över. Jag ser inte att den första vågen kommer att vara över, utan den första vågen i sådana fall är en uppåtgående process, men kommer att ske i flera år.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:58

    Tack, talman! Det är ju det som är problemet idag. Vi vet ju inte hur lång tid vi har på oss. Vi vet inte hur lång tid det tar att förverkliga vindkraftsprojekt hos de andra destinationerna runt Östersjön. Vi kan tro och vi kan ana, men vi vet inte. Så det gäller ju att vi arbetar med maximalt tempo utan att landskapsregeringen för den skull tappar kontrollen över projektet. Att tro att man har tid att göra saker är aningen farligt. Har vi ett kapital som gärna vill komma med och hjälpa till och ta den ekonomiska risken och bidra till att projektet kanske går ett, två eller tre år snabbare, då ska vi givetvis ta emot den öppna handeln, för det gör ju att alla vinner på det. Att tro att vi har tid, det är ganska farligt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett intressant anförande. Du betonade gång på gång att första vågen är helt avgörande och det är nu eller aldrig. Nog är det väl så att den första vågen egentligen har gått för länge sedan när det gäller havsbaserad vindkraft. Det är bara det att vi har inte sett så mycket havsbaserad vindkraft uppe i norr runt åländska farvatten. Men hur ser du på det, är det faktiskt så att om vi inte bygger fullt ut nu, ser du inte möjligheter att man lär sig på vägen? Att komma igång kan jag hålla med om, men den här processen att bygga mer energi kommer ju att pågå från och med nu och framöver. Tekniken utvecklas. Jag förstår till viss del frustrationen, men det är också viktigt att göra rätt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:00

    Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Givetvis går utvecklingen ständigt framåt, men vi måste ju också vara så nyanserade så att vi inte kan sitta här och tro att investerare väntar in Åland tills vi blir klara. Det kommer att finnas ett otal möjligheter för kapitalet att investeras i miljövänliga energiformer. Jag ser heller inte varför vi inte skulle kunna skruva upp tempot maximalt utan att för den skull tappa kontrollen. Givetvis ska vi ha kontroll på det här, men det finns ju faktiskt möjligheter att öka tempot utan att det kostar varken skattebetalare eller påverkar landskapsregeringens budget det minsta, tvärtom. Och det är detta som jag tycker att vi borde ta tillvara, för det finns bara vinnare i ett sådant fall. Sen om det ändå inte räcker till, då är det investerarna som har tagit risken och den är de beredda att ta. Så fungerar det idag.


  • Vi är nog rätt långt inne på samma linje här. Jag håller med om att vi behöver skruva upp tempo. Vi behöver ta tillvara chanserna som kommer. Vi ska också vara medvetna om att energibehovet inte kommer att bli mättat i nära framtid. Så vi har möjligheter även framöver. Och, som sagt, jag håller med om att dra igång det här, utveckla det för åländska förhållanden så fort som möjligt! Det är A och O. Men jag stör mig lite på det här stressmomentet, att vågen på något vis skulle gå förbi. Vi har vågen här, att hoppa på den tycker jag att vi ska göra, men vi behöver inte stressa upp oss i onödan. Men vi ska definitivt vara med på tåget.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:02

    Tack, talman! Jag tycker inte att man behöver kalla det att vi stressar, att hålla ett högt tempo behöver inte betyda att man stressar heller.

    Sen undrar jag om vi använder oss av samma vokabulär, samma innehåll i orden? Decentralisering för mig är när det finns privata utanför det offentliga som bekostar och genomför utredningar etc. Centraliserat, då håller landskapsregeringen, det offentliga, i det med händerna. Att hitta denna mellanlinje kan vara svårt. Men om vi vill kalla lagstiftningspaket, affärsmodell och tillståndsprocessarbete som ett centraliserat arbete, då är det detta som landskapsregeringen ska göra. Det övriga kan det privata göra och det är decentraliserat. Om jag ska försöka formulera det på något sätt så borde vi ha ett så pass decentraliserat centraliserat system som möjligt.


  • Tack, talman! Först och främst vill jag tacka Liberalerna och John Holmberg för stödet till själva grundtanken. Det är viktigt att vi kommunicerar ut härifrån att detta tror vi på. Jag gläder mig också åt Holmbergs engagemang. Jag var lite inne på det som Mansén var inne på också, att trots att vi visar engagemang så är det också viktigt att vi inte tutar ut en rädsla för att vi ska missa tåget. Vi har tidspress på oss, men att vi skulle missa tåget hur som helst så jag tror att det är viktigt att klargöra att den risken är inte på det sättet överhängande.

    Jag vill säga så här, under hela det här arbetets gång så har vi haft väldigt nära dialog med många aktörer. Det är tvåsiffrigt antal aktörer som har varit mer eller mindre intresserade. Vissa har kommit hit, andra har man haft Teamsmöten med, så den dialogen fortgår och måste intensifieras.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:04

    Tack, talman! Tack minister Röblom. Jag vill också tacka för ministerns engagemang i den här frågan. Jag hoppas också att ministern inte tog det som en personlig kritik, men jag tycker kanske att frågan politiskt borde vara på en annan ministers stol i landskapsregeringen.

    Det blir lite gulle, gulle med det här på något sätt. Det handlar ju faktiskt om att vara först. Det här är inte någon juniortävling i friidrott där det är huvudsaken att man är med. Sen tycker man att det var ganska kul att vara med, vi vann inte och vi fick inget pris, men vi var i alla fall med. Det är inte riktigt det som det här handlar om. Det handlar om enorma möjligheter för att skapa framtidens välfärd och en robust offentlig ekonomi för Åland, och då måste vi faktiskt agera därefter också. Det är det jag saknar just i dag.


  • Herr talman! Jag håller helt med, det här är ett etiskt projekt. Det är otroligt stort för Åland och det är nytt inte bara för Åland utan också för de flesta andra är våra regioner som ger sig in på det här nu. Det är verkligen spännande, det har sina utmaningar och vi ska jobba smart. Som jag sade tidigare, dansar man med de stora elefanterna så måste man vara snabb och smart, och det är det vi måste vara.

    Dialogen med aktörerna är viktiga och vi måste få tillgång till deras kunskap, engagemang och förstås också finansiella muskler. Därför så kommunicerade landskapsregeringen så sent som förra veckan ut att vi välkomnar aktörer att ta kontakt med oss som markägare för att få möjlighet att undersöka de aktuella havsområdena för vindkraft. Det är ju sådant som vi vill uppmuntra så att vi intensifierar dialogen framöver.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:06

    Tack, talman! Minister Röblom, bra att ni gjorde det uppropet mot de privata! Men det hade väl kanske sin givna orsak, det är inte åländsk behörighet fullt ut just den biten.

    När det sedan gäller att dansa snabbt och smart, ja, det är det. Men när meddelandet presenterades här i lagtinget för ungefär ett år sedan så på nyheterna samma kväll, eller om det var kvällen efter, så var det ett stort reportage om hur stora vindkraftsparker som planeras runt om i Östersjön. Jag tycker nu att den här dansen går alldeles för långsamt och jag tycker också att vi dansar lite åt fel håll. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen och minister Röblom tar fasta på betänkandet. Det är nog i sin form väldigt tydligt vad lagtinget önskar i denna fråga.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg. Det är en intressant diskussion och väldigt bra. Det kommer att leda till någonting gott för hela det åländska samhället.

    Ledamot Holmberg tog upp ekonomin runt det hela. Vad kommer vi att få för intäkter från ett sådant projekt? De intäkterna kan ju vara absolut betydande. De är inte heller helt enkla för vi pratar fastighetsbeskattning här, vi pratar företagsbeskattning och vi pratar arrende i olika former. Arrende kan både baseras på areal och på produktion. För att komma vidare med just den här intäktsfrågan så är det en beställning gjord från en av de större revisions- och konsultfirmorna som helt enkelt kommer att titta på olika alternativ, finansieringsalternativ och intäktsströmmar etc. Vi väntar på att den här rapporten ska komma inom kanske någon vecka. Den kommer att ge oss en bra grund för den biten, som information.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:08

    Tack, talman! Tack minister Höglund. Ja, jag är fullt medveten om att en sådan beställning har gått ut. Man kan väl säga att det ingår i arbetet med den så kallade affärsmodellen, alltså hur intäktskällan ska se ut.

    Precis som jag lyfte i mitt anförande så tror jag inte på fastighetsskatt. Jag tror att fastighetsskatten kommer att bli ett konkurrensverktyg. Alltså har man en låg minimal, kanske icke existerande, fastighetsskatt så kommer intresset att öka. Intäkterna ska man i stället ta ut från produktion.

    Men parallellt med att landskapsregeringen nu beställt denna utredning så borde de privata få jobba med sina utredningar som de kan utföra, det är då som man har många bollar i luften samtidigt. Man behöver inte hela tiden vänta på att den första bollen ska ramla ner i handen innan man kastar upp nästa. Det gäller att jonglera.


  • Tack, herr talman! Jag säger absolut inte emot där på något sätt. Jag tror också kanske att fastighetsskatten inte blir den stora delen i finansieringsmodellen, affärsmodellen, utan det finns andra typer av intäkter som kanske blir mer rättvisa för det åländska samhället i stort.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:09

    Tack, talman! Tack minister Höglund. Utan att nu trampa någon på tårna och vara elak, men vi ser hur den här dansen går väldigt långsamt. Redan för ett år sedan så diskuterade vi fastighetsskatten som en inkomstkälla. Redan då kom det påpekanden om fastighetsskatten faktiskt var den intäktsväg som landskapsregeringen bör gå? Och tyvärr har det inte hänt någonting på den vägen de senaste 12 månaderna. Det här visar hur långsamt arbetet går just nu. Jag hoppas att finansministern greppar rorkulten tillsammans med minister Röblom och gasar på lite och ändå har kontrollen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 14:10

    Talman! Arbetet med att få fram det här betänkandet har tagit nästan ett år. Det har varit en lärdomsprocess där verkligheten gång på gång sprungit förbi, eller kanske blåst förbi det arbete som regeringen och utskottet hunnit med.

    Jag har under processens gång försökt påminna mig om den debatt som vi hade här i lagtinget och också i media när Vårdöbron skulle byggas, när alla plötsligt blev experter på hållfasthet av stål trots att ingen visste någonting om vad de pratade om.

    Redan idag har vi flera stora företag som står och stampar och vill gå vidare med sina projekt i betydligt snabbare takt än den vägkarta regeringen har stakat ut. Skulle det vara rätt att gå snabbare eller borde man vänta? Vi inte ännu, men jag har ingenting att invända egentligen mot detta betänkande. Där beskrivs på ett rimligt sätt de utmaningar som finns, men också de punkter där utskottet pekar på behovet av en snabbare tidtabell och behovet av ett bredare angreppssätt än det som hittills stakats ut, där bara de norra havsområdena involveras, trots att det finns starka kommersiella intressen som också är intresserade av havsområdena söder om Åland.

    Det som inger oro är inte det som varit, utan det som ska bli. För vi har ju sett tidigare att oberoende av vad utskottet skriver att man ska göra så är det regeringen som agerar, regeringen som fattar besluten och gör så som man bedömer att det är bäst. Och där har vi en oklarhet. Den här debatten som vi har haft nu har egentligen bara förstärkt den oklarheten kring regeringens tidtabell och vilja att få det här ur händerna så snabbt som möjligt. En oklarhet kring när och hur man faktiskt avser bjuda ut de här projekten. Av debatten kan inte jag dra någon annan slutsats, det finns ingen klarhet och ingen enighet i regeringen om hur snabbt man ska gå framåt.

    Den danska modellen One stop shop, som vi under ett hörande bekantade oss med, lät väldigt bra, om man klarar av det stora arbetet som behöver göras för att få fram allt det underlaget. Med de resurser som landskapsregeringen hittills har anslagit för att göra jobbet så går det inte. Man kan förledas att tro att dimensioneringen av arbete handlar mer om hur mycket av EU:s resilienspengar som finns tillhanda än vad som de facto skulle behöva göras för att komma vidare.

    Vi socialdemokrater menar - och det här ett beslut som man måste ta ganska snart - att det antingen behövs mycket mera offentliga medel, mycket mera pengar för att komma vidare eller en decentraliserad process där företagen kan stå för de ekonomiska riskerna. Det är för mig oklart och ingen har sagt ännu - inte ansvariga ministern, finansministern eller någon annan i regeringen - om det nu i den kommande tilläggsbudgeten kommer pengar för att göra det jobb som behöver göras. Blir det mera resurser till ett projektledningsteam som kan ta det här arbetet vidare? Kommer det att finnas tillräckligt med resurser för att göra det arbetet som bara det offentliga kan göra, dvs. se till att vi har lagstiftningen på plats, att vi har regleringar, tillståndsprocesser, att vi har bestämt oss vad gäller intäktsmöjligheterna och hur vi ska ta ut de här pengarna som vi drömmer om? Det är det som är vårt jobb och det som vi måste göra. Inget företag kan göra det åt oss om vi skulle välja den här decentraliserade processen. Jag skulle gärna höra lite mera om hur regeringen tänker kring den saken.

    Det är också av yttersta vikt, med tanke på den debatt som vi haft hittills, att regeringen markerar om det faktiskt är så att man vill gå den här vägen, att man har en enighet i regeringsblocket kring satsningen och att man avser att se på den politiska tyngden bakom det som behövs för att ro i land någonting som är så här stort eller som har potential att bli det.

    Det är verkligen inget ont om minister Röblom eller hans engagemang i frågan, men det här är en fråga som också borde engagera en näringsminister, en finansminister och ett lantrådet om man ska lösa de många frågor där man på politisk nivå borde komma framåt när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor, infrastruktur och samarbetsprojekt både österut och västerut. Ska man få igenom det här så behöver det sättas ett politiskt tryck också på det.

    Så frågan är - är landskapsregeringen enig kring att satsa på storskalig havsbaserad vindkraft? Är regeringen enig om att ta fram mera pengar för att inte tappa momentum? Har man sett till att det finns en plan för att också få med sig den åländska befolkningen på att bygga 500 vindmöllor ute i havet? För det vore alldeles förödande om allt sedan stupar - som så många, många, många gånger förr med olika infrastrukturprojekt - om det kommer ett folkligt motstånd som får politiska partier att backa strax före ett val. Det har vi sett förut, det har hänt med många stora projekt.

    Socialdemokraterna har föreslagit att landskapet behöva ta fram ett energipolitiskt strategidokument där man ser helheten och inte bara det här vindkraftsprojektet, utan helheten av våra behov, våra möjligheter och våra strategiska vägval. Det vore hög tid att göra det. Jag vet att ministern har tillsatt en arbetsgrupp och det är väl bra det. Men att tillsätta en arbetsgrupp är ungefär som att skicka ett mejl. Det känns som man har gjort någonting, men de facto så har ingenting hänt.

    Jag önskar landskapsregeringen lycka till med den här frågan och pekar igen på att man måste ha en strategi för att övertyga ålänningarna om att det är en bra sak att använda orörda havsområden för att göra det här. Den frågan ställer jag som är positiv och vill att det här ska hända, men jag oroar mig för stötestenarna som kommer att komma på vägen. Tack, talman!


  • Talman! Jag tycker att ledamoten Fellman hade ett mycket bra och analytiskt anförande. Jag noterar två saker allra särskilt och jag tycker att bägge de två frågorna faktiskt stöder det här med en decentraliserad process. Det ena är det här med landskapsregeringen som trovärdig partner. Landskapsregeringen har inte det bästa ryktet, man säger upp avtal och man utsätts också för de politiska svängningarna vid byte av mandatperiod. Att ha så liten affärsverksamhet som möjligt från landskapsregeringens sida så det värker ju i en parlamentarikers hjärta att säga det, men jag tror att det är bra för business caset i sin helhet.

    Det gäller också trovärdighetsdelen. Vi har ju hört här ganska starka kritiska röster inifrån majoritetsblocket. Man har inte konsensus kring den här frågan. Vi har inte en enhällig röst från landskapsregeringens och majoritetsblockets sida.

    Sedan det andra förstås är att det krävs väldigt mycket pengar. När det här ska budgeteras in, ifall vi ska göra det inom den vanliga verksamheten, så kommer det att ställas mot (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:18

    Tack, talman! Jag tror att den centrala frågan här är att det finns väldigt krångliga, svåra och arbetskrävande saker som bara landskapet kan göra, som inte privata företag kan ta över. Det som landskapsregeringen borde göra är att koncentrera sig på de bitarna som ingen annan kan ta hand om, och kanske därmed överlåta övriga delar till företag som är mer än villiga, utgående från vad vi har hört i utskottsarbete, att ta de riskerna och kanske också ha den sakkunskap som landskapsregeringen på inget sätt kommer att skaffa sig.


  • Talman! Precis så där resonerar vi liberaler också i gruppanförandet, man behöver nyttja den privata investeringskraften. Sätt nu de här pengarna som behövs fast i tilläggsbudgeten, nu har man ett halleluja moment rent politiskt. Kommer pengarna till det här nästa vecka, då kommer parlamentet att godkänna de medlen. Få fart på projektet, låt de privata göra så mycket det bara går! Håll det borta från politiska nycker och håll det definitivt borta från Obunden Samling, så tror jag att det här ska gå riktigt bra.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:19

    Det är ju också precis av den här orsaken som vi i en åtgärdsmotion önskade att landskapsregeringen skulle sätta igång arbetet med att ta fram ett helhetsdokument, en strategi, inte bara för vindkraften utan för hela den här energipolitiken och de vägval som behöver göras. Vi måste framförallt hitta ett brett samarbete med både Finland och Sverige i hur man ska bygga ut kablar och anslutningar som vi inte har pengar till överhuvudtaget.


  • Tack, talman! Det kom direkta frågor här så jag passar på att adressera dem. Ja, vi är helt eniga i regeringen om att det här är en väldigt viktig satsning för Åland. Vi arbetar också tillsammans och gemensamt i regeringen med de frågor vi måste arbeta med, därför att det ligger ju inte bara på en ministers bord utan det sträcker sig över hela regeringen. Och precis som ledamoten Fellman sade, så finns det saker som bara landskapsregeringen kan göra, har gjort och gör i detta nu för att möjliggöra etablering av storskalig havsbaserad vindkraft. Sedan finns det annat som aktörerna kan göra bättre. Vi ser hela tiden, men just nu förstås främst med tanke på tilläggsbudgeten, så ser vi över vilken resursering som vi ska lägga på det här framöver.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:21

    Det finns två konkreta förslag som dels vi socialdemokrater och dels också liberalerna har varit inne på. Det ena är att tillsätta någon form av ministergrupp eller utskott som gemensamt skulle hantera det här. Det är en ganska vanlig metod när man jobbar med större frågor. Kunde ministern tänka sig en sådan väg att arbeta?

    Det andra väldigt konkret, när får vi se konkreta förslag? När får vi se en tidtabell eller tankar kring hur de här intäkterna ska komma till landskapet tillhanda, de förslag som landskapsregering vill att vi ska jobba vidare med?


  • Talman! Gällande ministerutskott så kan jag säga att vi arbetar redan enligt den devisen. Vi har mindre grupper inom regeringen som arbetar med det här, beroende lite på vilken fråga som diskuteras, om det är intäkter eller om det är juridiken osv. Det är inte nytt, och det är så vi måste jobba när man jobbar med någonting som är så stort och nytt som det här är.

    Fellman nämnde också förankringen till ålänningarna i sitt anförande. Det är oerhört viktigt. Därför tycker jag att den här debatten är viktig med tanke på det och de diskussioner som lagtingsledamöterna för ute bland ålänningarna. Där behöver vi ha en strategi på plats, hur vi för den dialogen, också med det åländska näringslivet som har till uppgift - och tar gärna den uppgiften - att se vilka synergier som de här satsningarna kan möta och så vidare.

    När det gäller en plan och svar på dessa frågor som har ställts så kommer det att komma under våren, en del av dem. Vi arbetar parallellt (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:23

    Det låter ju väldigt uppmuntrande eftersom "under våren" bara är en månad kvar.

    När det gäller förankringen så är det bra att vi har den debatten här, men hur gärna vi än skulle vilja tro att hela Ålands befolkning bryr sig om vad vi säger i det här rummet, så tyvärr är det ju inte riktigt så. Ska vi nå ut i ålänningarna och få dem att ta till sig vad det här projektet betyder och fortsätta att vara positivt inställda till vindkraft, då måste man göra mer än vad man har gjort idag.


  • När det gäller tidsspannet, tidsgaffeln så blev det nog helt klart för mig åtminstone i utskottsbehandlingen att den gaffel som man presenterat var alltför lång. Det skulle gå för långsamt att komma i gång. Det var ju just därför som utskottet pekade på den decentraliserade processen för att det fanns privata investerare som var beredda att, inom några veckors varsel till och med, börja investera i utredningar bara man fick klartecken från landskapsregeringen. Min uppfattning är att landskapsregeringen i det här skedet inte behöver mera resurser än de 1,7 miljoner som man har fått i form av resilienspengar, de går bra att använda till det som utskottet har pekat på här i sitt betänkande.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:24

    Det vore ju bra om vi skulle ha miljardintäkter på väg för 1,7 miljoner i resilienspengar. Tyvärr så delar jag inte ledamoten Strands uppfattning om att de pengarna kommer att räcka. Det tror jag inte att är fallet. Även om de företag som är intresserade står och knackar på så finns det ganska mycket arbete att göra inom landskapet för att möjliggöra det här. Det är klart att privata företag vill alltid mer och snabbare, men det gäller ju också för landskapet att veta vad det är man ger bort till vilket pris och vara försiktig med att inte förivra sig. Men det är därför jag tycker att man behöver mera resurser för att tänka igenom. Man kan jämföra med Nato anslutningsprocessen som pågår nu och som är en jättestor omsvängning i både hur folk tänker och information som har tagits fram. Vill man göra saker så kan man göra det snabbt, men det behövs resurser till det.


  • Herr talman! Jag sade att i det här skedet torde 1,7 miljoner räcka. Med en årslön på 100 000 så räcker det till 17 tjänster. Idag har man 2 tjänster. Så i det här skedet räcker 1,7 miljoner mycket väl till det som behövs nu. Men till det omfattande utredningsarbete som landskapsregeringen i ett skede skissade på att göra, enligt vad vi hörde, som de privata nu är beredda att göra så till detta behövs inte mera pengar, utan de privata kommer att investera på olika sätt. Så att vår skiljelinje kanske inte är så stor. 1,7 miljoner räcker mycket väl nu, sen får fortsättningen visa vilka resurser som behövs.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:26

    Det kan hända att ledamot Strand som medlem av regeringsblocket har annan information än vad jag har tillgång till om hur mycket pengar som har använts redan. Jag antar att det inte finns 1,7 miljoner kvar, utan att faktiskt en del av pengarna har gått åt. Men det där är ju en diskussion som vi, som sitter på den här sidan av rummet, bara kan vänta på resultatet när regeringsblocket har pratat färdigt om hur mycket man vill satsa på den här processen. Jag tror att det behövs mer.


  • Talman! Det sägs ofta att det saknas visioner i åländsk politik. Det sägs ofta att den åländska tillväxten måste öka - oklart hur. Det sägs ofta att det saknas reformer som skapar framtidstro.

    Storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten levererar svar på alla tre frågor. Vi vet att våra lämpliga områden för havsbaserad vindkraft uppgår till ca 1 000 km². Vi vet att den sammanlagda nominella effekten kan uppgå till ca 6 GW vid full utbyggnad. I så fall blir den årliga produktionen drygt 30 TWh. Förenklat motsvarar den energin 100 gånger Ålands nuvarande behov.

    Eftersom Åland är beläget mellan två regioner med ett ökande energibehov finns stora ekonomiska vinster att hämta. Den havsbaserade vindkraften kan rentav bli ett nytt åländskt sjöfartskluster - en källa till inkomster och arbete för Åland och ålänningarna. Skälen är självfallet många fler än de ekonomiska och sysselsättningsmässiga.

    En storsatsning på vindkraft till havs skulle göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Här skulle det etableras nya företag och ny forskning. Åland skulle locka hit kreativa hjärnor om framtidens energiteknik och miljöinnovationer. Det skulle bli attraktivt att bosätta sig i ett örike som valt att stå på framtidens kant och levererar klimatsmarta lösningar på utmaningar som hela världen skriker efter att få hjälp med. Det hade gett ålänningarna en stolthet att inte bara komma från fredens öar, utan också att komma från vindens öar.

    Om sjöfarten byggde Ålands välstånd under 1900-talet, bygger vindkraften det bärkraftiga samhället under 2000-talet. Vi har en enorm potential i våra händer att förvalta rätt.

    Talman! För att hålla ihop projektet finns det sedan en tid tillbaka en projektgrupp inom landskapsregeringen. Bland punkterna som ska utredas finns juridiska frågeställningar, skattefrågor, teknikutmaningar, miljöutredningar, design av upphandlingsprocesser och förankringsarbete. Med stöd av EU-projekt kartläggs dessutom miljövärden så att vi tydligt vet vilka områden som absolut inte lämpar sig för vindkraft. Det reducerar investeringsriskerna och banar väg för smidiga tillståndsprocesser. På det stora hela är det viktigt att denna kompetens byggs inom den myndighet som ska hantera arrenderingen av de åländska vattnen. I så stora monsterprojekt som detta handlar om är det viktigt att hantera alla utmaningar med största tänkbara omsorg. För gör vi inte det riskerar vi att skapa nya problem som vi måste ta tag i senare. Att förverkliga visionen om havsbaserad vindkraft kräver att viktiga samhällsintressen beaktas och inte tummas på.

    Vi måste hela tiden komma ihåg att det är ålänningarnas gemensamma naturresurs. Det är inget man lägger ut på Blocket eller Ålands köp och sälj hur som helst.

    Men det går inte att sticka under stol med att vi i Hållbart Initiativ så klart skulle vilja se en snabbare takt på arbetet. Vi har ingen tid att förlora i den här kapplöpningen som många talar om; Åland får inte bli omsprunget. Det är därför bra att landskapsregeringen nu aktivt välkomnar aktörer att påbörja undersökningar på åländska havsområden.

    Finans- och näringsutskottet ger ett rätt tydligt besked i sitt betänkande hur processen bör skötas framöver. Utskottet önskar ett förfarande där framförallt energiaktörerna själva får hantera största delen av förarbetet. Eftersom aktören tar merparten av riskerna får vi också förvänta oss att intäkterna till det offentliga Åland minskar. Fördelen är att konkurrensutsättningen sker snabbt och att de inledande kostnaderna hålls nere.

    Talman! Redan i ett tidigt skede rönte visionen om storskalig havsbaserad vindkraft intresse också på vätgasfronten. Det finns ett mycket intressant så kallat Power-To-X kluster i våra närområden som har fått luft under vingarna efter EU:s förnyade målsättningar på energifronten. Vätgasen hör till den hetaste formen av energilagring idag. Den gröna vätgasen, alltså den som är producerad med förnybara källor, ska enligt målsättningen uppgå till 40 GW av produktionen inom EU år 2030.

    Det gläder oss i Hållbart Initiativ att finans- och näringsutskottet ser positivt på potentialen i vätgasen på Åland. Det är inte alltför avlägset att tänka sig att vätgastillverkningen på Åland kommer rederierna till godo. Då kan Åland bli en front för utvecklingen av fossilfria drivmedel till sjöss. Dessutom kunde lagringsmöjligheten bli som den skandinaviska vattenkraften, ett viktigt reglermedel när det inte blåser eller när det inte är så soligt.

    Havsbaserad vätgasproduktion är dock i ett ytterst inledande skede. För närvarande pilottestas vätgasen i flera olika projekt men har inte tillämpats i industriell skala ännu. På grund av detta torde det inte finnas svårigheter att få innovationsmedel från EU, när man söker, för att komma vidare på det spåret.

    I sammanhanget ska vi också nämna det stora värdet av att ha en högskola på Åland. Det knorras från oppositionshåll att vi borde lägga ner Högskolan, eller göra den till en filial till någon finländsk yrkeshögskola. Snacka om att komma med begravningsblommor till konfirmationen!

    Hållbart Initiativs åsikt är tydlig: Högskolan på Åland kommer att spela en viktig roll som nav i det forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete som följer av att Åland blir ett centrum för förnybar energi i Norden. Nu när landskapsregeringen också, vilket är helt historiskt, förnyat kollektivavtalet för högskolans anställda lediggörs tid och resurser för att arbeta med de så viktiga utvecklings- och innovationsfrågorna. En aktiv högskola är viktig för ett aktivt Åland.

    Talman! Det finns många olyckskorpar på stadens gator som gör allt för att sprida misstro, förvirring och alternativa fakta. Men så finns också de som är sunt skeptiska. Den inställningen är minst lika viktig som att vara fascinerad och engagerad, något som kanske jag är. För en kombination mellan visionären och den sunda skeptikern skapar en gyllene lösning som alla vinner på.

    Hållbart Initiativ vill och utgår från att Åland satsar på storskalig havsbaserad vindkraft. Det har varit vår hållning ända sedan potentialen offentliggjordes hösten 2020. Det har varit och är fortsättningsvis helt avgörande för oss att Åland inte lättvindigt säljer ut sina naturresurser för tidigt eller för billigt. Ett monsterprojekt som detta förtjänar att hanteras varsamt för allas bästa.

    Men tillåt oss nu att glädjas för den resa som startats och letts av utvecklingsminister Alfons Röblom, för den potential som alla pekar på att existerar, för den vision som är så medryckande, för den parlamentariska enighet som nu tydligen finns och för det stora intresset hos näringslivet och befolkningen. Nu har vi visioner i åländsk politik igen. Nu skapar vi tillväxt igen - inte på bekostnad av vår planet utan som ett resultat av den gröna omställningen. Nu skapar vi framtidstro för alla som bor och verkar på Åland. Tack!


  • Tack, talman! Jag vill kommentera ledamoten Holmströms diskussion kring högskolan. Högskolans konfirmation var nog för väldigt, väldigt länge sedan, tyvärr. Vår åsikt är att för att Högskolan på Åland ska kunna utvecklas och bli det nav för utvecklingen av Åland så måste högskolan inleda och utveckla samarbeten med andra instanser i Finland eller i Sverige. Kunskapsproduktion på en så liten ort som Åland är ganska svår att göra. Det kräver en kritisk massa som vi på vissa områden faktiskt inte har. Det som vi förespråkar är att man utvecklar de samarbeten som behövs. Vi vill också se högskolan som en drivande kraft, men den är inte det nu.


  • Talman! Att utveckla högskolan till att bli en utvecklande kraft sker inte genom att outsourca styrningen till en annan högskola, yrkeshögskola i Finland eller någon annanstans. Det tror vi i Hållbart Initiativ att görs genom att man behåller styrningen av högskolan på Åland och utvecklar den så klart i samarbete med de högskolor och universitet som har kompetens på det här området, men att man håller ledningen och håller kärnan här på Åland. Det är så man skapar nydaning i utveckling, forskning och innovation och håller den på Åland. Det gör att vi kan också sprida den till de områden som skriker efter den typen av kunskap.


  • Tack, talman! Jag tycker inte att man behöver outsourca styrningen på det sättet som ledamoten Holmström beskrev. Det är också - ursäkta uttrycket - lite barnsligt att tro att man alltid kan allt själv bäst när man bor på en liten ö med små resurser när alla i världen runt omkring oss håller på med samma typ av utveckling och intresserade av samma saker. Varför skulle vi inte gå hand i hand med andra utbildningsinstanser och säga att vi gör någonting bättre tillsammans med andra än att tro att vi kan allt själv?


  • Jag tror att det viktigt att hålla fanan högt i det här, att hålla hoppet uppe. Att hela tiden tro att ålänningarna inte kan göra saker, det kommer att leda till att vi har en stagnation att vänta. Jag menar, om man skulle ha den typen av hållning som ledamoten Fellman nu förfäktar för 100 år sedan, skulle vi ha något sjöfartskluster att prata om, ifall vi inte tror på vår egen förmåga att göra saker själva? Jag och Hållbart Initiativ tror att det är viktigt att vi håller Högskolan på Åland i åländsk ledning, inte minst för den stora kapplöpningen som sker när vi ska bli Nordens centrum för förnyelsebar energi. Här har vi en konkurrenskraft och den ska vi utnyttja maximalt.


  • Två saker, jag kan inte låta bli när ledamot Holmström också gör jämförelser med sjöfarten och dess unika sätt att bringa välstånd till Åland historiskt sett. Men när den tog fart så inte var det en åländsk landskapsregering som var grunden till den framgångssagan, utan det var nog entreprenörer som var villiga att ta risker och som såg möjligheter att göra business. Så därför blir jag lite förvånad.

    Vi är överens om det stora, men vägen dit är vi inte överens om. Jag tror inte, och jag vet att många företag och aktörer heller inte tror det, att det är den bästa affärsmodellen som landskapsregeringen gör just nu, alltså att kratta manegen och utreda allting själva och ta på sig kanske två-tre år extra arbete i hopp om att kunna auktionera ut det lite dyrare. Varenda vecka, varenda dag, varenda månad och varenda år som det här projektet inte förverkligas så är ett intäktsbortfall som är långt större än vad jag landskapsregeringen eventuellt får in om man utreder allting själva.


  • Jag tror att det finns en missuppfattning om att alla åländska vatten som planeras för detta på något sätt ska arrenderas samtidigt och att det skulle skötas väldigt, väldigt långt fram i tiden. Men så är det inte alls, utan det finns många olika typer av delområden som skulle kunna skötas genom en centraliserad process eller genom en decentraliserad process. Det beror på förutsättningarna, det beror på marinbiologi, på juridik och det beror på vad försvaret har för intressen och så vidare. Vi från Hållbart Initiativ har egentligen ingen stor ideologisk skillnad i vad man ska välja för alternativ för vilket område. Det behöver man ju ta fram i samråd med de olika företrädarna som finns för de olika bolagen, men också genom att ta fram utredningsmaterial för de olika områdena så att inte vi säljer ut våra naturresurser, ålänningarna gemensamma naturresurser, för billigt. För det är någonting som vi behöver göra, vi behöver göra den nödvändiga initiala utredningen.


  • Tack, talman! Det som är intressant nu är ju utskottets betänkande. Innehållet i det betänkandet är väldigt tydligt, ovanligt tydligt. Jag vet inte riktigt hur det rent parlamentariskt och politiskt nu går vidare. Om utskottsbetänkandet är tydligt i en riktning så hoppas jag att landskapsregeringen tar den bollen, är så pass lyhörda och för stafettpinnen vidare i den riktning som utskottet önskar.

    Utredningar är viktiga, absolut. Men att utredningen görs av landskapsregeringen eller via landskapsregeringen, det är inte elementärt. Många av de här utredningar, som behövs och som är viktiga, kan göras och det har redan meddelats till landskapsregeringen att privata aktörer är villiga att finansiera dem och att man är beredd att ta den risken. Jag hoppas nu att det inte blir någon fnurra på tråden här, för utskottsbetänkandet är förhoppningsvis det som gäller även för landskapsregeringen denna gång.


  • Talman! Det som jag läser i utskottsbetänkandet är att det är viktigt att hålla en balans mellan att komma till skott snabbt, men också att ha all nödvändig data och utredningsmaterial så att vi inte säljer ut saker för billigt. Det är viktigt att vi inte stressar upp oss i onödan, men samtidigt är det viktigt att det sker så snabbt som möjligt och att vi har de nödvändiga resurserna i landskapsregeringen för att göra det här så kontrollerat som möjligt. För det är viktigt att göra rätt. Gör vi fel någonstans i den här processen nu så kommer vi att få betala ganska dyrt för det i efterhand. Så oberoende vem som utreder vad för vilket område så har vi egentligen ingen ideologisk motsättning här, tror jag, utan vi har en gemensam målbild. Nu handlar det om att hitta rätt lösningar för varje steg på processen.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 14:43

    Talman! Jag vill börja med att, liksom utskottet, framhålla att jag ser stor potential med utveckling av storskalig vindkraft såväl norr som söder om Åland. Landskapsregeringen föreslås därför prioritera båda dessa havsområden lika högt i det fortsatta arbetet.

    Havsbaserad vindkraft i det yttre havsbandet är något nytt och delvis oprövat i våra förhållanden. Den ska därför inte sammanblandas med potentialen i semihavsbaserad vindkraft på öar och kobbar ovanför vattenytan. Semihavsbaserad vindkraft har redan byggts på Åland i projektet Båtskärs vindmöllor i Lemlands södra skärgård. Vindtillgången på dessa öar är att jämföra med havsbaserad vindkraft, dvs med fria ostörda vindar i förhärskande vindriktningarna, dvs. sydliga och nordliga vindar. Den stora skillnaden är att det semihavsbaserade alternativet har visat sig ha torrt på fötterna när det gäller det fundamentala i att undvika havets omedelbara och kraftfulla påverkan på konstruktionerna i havsmiljö. De som vistas mycket i skärgården så vet hur det kan se ut efter att Sjöberg varit framme. Det är stora krafter som är i rörelse.

    Semihavsbaserad vindkraft är något som vi på Åland har 15 års erfarenhet av gällande nätanslutningar, bergsfundament, isbildning på vingar och den tekniska driften, servicen och underhållet med mera.

    Låt oss backa bandet till början på 1990-talet då de första serietillverkade vindkraftverken på flera hundra kilowatt började monteras på öar som Gotland, Öland och Åland. Ja då var det nog inte många som ens kunde föreställa sig att det någonsin skulle monteras något så utmanande svårt och stort som då vindmöllorna på Båtskären blev verklighet år 2007. Så till de som eventuellt är skeptiker till havsbaserad vindkraft utanför Ålands kust – till er vill jag säga att misströsta inte för det kommer att byggas vindkraft i havet. Det är mest en tidsfråga när det ska komma att hända.

    Jag har i tidigare anföranden om havsbaserad vindkraft haft farhågor om att de utpekade områdena för havsbaserad vindkraft är på ofördelaktiga djupområden och att isförhållandena är en aspekt som ska tas på största allvar. På dessa punkter vidhåller jag mina synpunkter om att det är stora utmaningar som kvarstår och kan komma att sinka tidsplanerna. Men jag är beredd att släppa lite på mina farhågor då jag erfarit att näringslivet och branschen vid höranden i finans- och näringsutskottet säger sig ha lösningarna och har en stark vilja till att snabba på det reella förverkligandet. Det är tydligt att vindkraftutvecklingen håller på att anpassas till att allt bättre passa och optimeras för havsbaserade etableringar.

    Det är viktigt att i sammanhanget med storskaliga visioner hela tiden tänka på att problem är till för att lösas. Våga tänka nytt för den egna regionen. Ta fram fakta och underlag med fokus på att ge förutsättningar. Det är således bra att landskapsregeringen nu låter utreda i vilken grad isläget och islasterna påverkar den fortsatta planeringen på aktuella de områdena.

    Huruvida lönsamheten för nybyggd havsbaserad vindkraft sedan kan matcha den reella potentialen i den landbaserade och semihavsbaserade vindkraften, det blir en av de stora knäckfrågorna. Det som talar för att alla tre etableringsalternativen behövs är det faktum att energibehovet i vårt gemensamma elenergisystem är redan stort och förväntas fortsätta att öka. Förnybar energi i kombination med energilagring och smarta energisystem är den hållbara vägen framåt.

    För finans- och näringsutskottet blev det tydligt att tidsaspekten är avgörande för att vidmakthålla den upparbetade potentialen i havsbaserad vindkraft i åländska vatten.  Det är uppenbart att processerna framåt behöver ske i samklang med varandra och som parallella processer. I utskottet var vi eniga om att man i ett tidigt skede behöver decentralisera arbetet och möjliggöra samverkan med privata bolag. Jag var inne på denna linjetagning redan i ett anförande som jag höll i remissdebatten kring åtgärdsmotionen - energipolitisk strategi.

    Det decentraliserade förfaringssättet möjliggör att processen påskyndas, vi tar det politiska ansvaret att minska det offentliga ekonomiska risktagandet och framförallt så möjliggör vi det som annars kan bli en flaskhals i hela processen. Det finns mycket som ska falla på plats och därför behövs det ett uttalat fokus på de grundläggande insatser som landskapsregeringen och lagtinget ansvarar för.

    Visionen om havsbaserad vindkraft kan sannolikt bli verklighet om vi vill. Potentialen har beräknats vara cirka 30 TWh (då fördelat på 6 GWh, så ledamot Stellan Egeland har rätt i påpekande om att siffrorna blev lite fel från utskottet. 1 GWh vindkraft producerar ungefär 5 TWh), dvs. ganska exakt 100 gånger mer än hela Ålands årliga elbehov. I praktiken är det ändå mest realistiskt att vi inser att en utbyggnad sker i etapper och att visionen förverkligas i delmål. Förutsättningarna skiljer sig på de olika föreslagna platserna och projektens förverkligande kommer att ske under en relativt utsträckt tidsperiod vilket även kommer att återspeglas i modell, storlek och teknikval.

    Jag avsluta med att betona att Åland är i medvind när det gäller att erbjuda konkurrenskraftiga förhållanden som är intressanta ur ett investeringsperspektiv. Vi behöver därför vara beredda att erbjuda möjliga förutsättningar att snabba på processerna. Åland har stor potential att bli möjligheternas arena i energiomställningen. Tack, talman!


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 14:50

    Talman, lagting, åhörare! Jag vill börja med att reflektera kring det som utskottets ordförande Pettersson sade som ett svar på en av mina frågor om vindkraften och jag presenterade lite siffror där. Han sade att i våra närområden så tycker han att vindkraften har fungerat på ett fint sätt. Då måste jag väl drista mig till att kanske inte hålla med fullt ut. I ett av våra grannländer har man uppmanat folk att inte dammsuga vissa tider på dygnet. Om man tittar på vad Åland har köpt in elektricitet för de senaste åren så kan man konstatera att 2018 kostade den 52, år 2019 kostade den 38, år 2020 kostade den 39 och den 21 december så kostade den 193,40 euro per megawatt. Jag vet inte om jag tycker att det kanske är ett fint sätt när man pratar om utvecklingen av elpriserna.

    Till det här betänkandet. Under rubriken ”Samhällsintäkter från vindkraften” påstås att en fullskalig utbyggnad av en havsbaserad vindkraft runt Åland skulle motsvara 40-50 % av Finlands nuvarande totala behov av elenergi. Finlands totala behov låg 2019 (jag har dessvärre inte hittat färskare siffror) på 87 TWh, så vi pratar alltså om mellan 35 och 44 TWh, dvs. 35-44 miljoner MWh.

    Jag tänkte att vi skulle räkna lite på 40 miljoner MWh som ligger mitt i det spannet som utskottet kallar för en fullskalig utbyggnad.

    Som jag tidigare nämnt så är den nominella effekten hos en vindturbin en installerad teoretisk maxeffekt som anger vad ett verk kan ge under optimala förhållanden. Slår man ut det över tid så klarar ett vindkraftverk av att leverera ungefär 30 % av denna effekt. Ett verk med en nominell effekt av 10 MW har alltså en verklig uteffekt av cirka 3 MW. Ett sådant verk hör till de absolut största som är i bruk idag.

    Vi räknar lite på ett sådant! 3 MW x 24 timmar x 365 dagar om året blir 26 000 MWh per år. För att komma upp i de påstådda 40 miljoner MWh så behöver Åland således 1522 vindmöllor.

    Grovt räknat så kan vi säga att ett modernt vindkraftverk på 10 MW har en rotordiameter på 220 meter och avståndet mellan verken bör vara 4-6 gånger rotordiametern. Detta ger vid handen ett c/c mått på 880-1320 meter. Räknar man återigen mitt i det spannet så talar vi om en total yta av 1522 kvadratkilometer!

    Den av landskapsregeringen planerade vindkraftsparken är beräknad att uppta en yta av 1 000 kvadratkilometer och ha en nominell effekt av 6000 MW. Effekterna som man talar om ryms alltså inte inom dessa områden.

    6000 MW x 24 x 365 ger drygt 52 miljoner MWh, vilket faktiskt är med än halva Finlands förbrukning år 2019. Men är det faktiskt så att utskottet har räknat med att vindkraftsparken ska leverera sin fulla installerade effekt, dygnet runt, året runt? Har man alltså skrivit det här betänkandet baserat på siffror som inte ens är i närheten av sanningen? På andra ställen i betänkandet har man räkneexempel där man räknar på en 60 procentig verkningsgrad, men i detta fall alltså 100 procent. Varför?

    Vindkraftverk är mekaniska produkter som dessutom innehåller elektronik och står ute till havs. Är det något jag kan, så är det mekanik. Det första man blir varse gällande all mekanik är att det ögonblick som man tar den i bruk så börjar förfallet. Ställer man den dessutom mitt ute i havet så bättrar man inte direkt på oddsen. Man måste således ta hänsyn inte bara till att vinden sällan håller den styrka där verket lämnar sin maximala effekt, utan även till stillestånd på grund av service och reparationer. När man reparerar verken så kalkylerar man med en 40 % risk för att man har vädret emot sig och således inte kan utföra arbetet. Det kan med andra ord ta en stund innan man får igång ett verk i behov av service eller reparation.

    Den här vindkraftsparken kommer alltså inte alls att täcka 40-50 % av Finlands behov utan knappt 18 %.

    Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till utskottets ordförande: Vad är det egentligen för siffror utskottet har baserat sina slutsatser på? Tack för ordet!


  • Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Det var ju intressant med lite tekniska uträkningar. Jag har väl inte riktigt samma uträkningar i min hand om vi säger så. Du pratade om verkningsgrad och där uppfattar jag kanske att du egentligen tänker på kapacitetsfaktorn. En kapacitetsfaktor då i sådana fall för landbaserade vindkraftverk är på 30 procent, semi offshore 40 procent och havsbaserad 50 procent. När man pratar om verkningsgrad i ett vindkraftverk, så det är hur mycket man kan ta ut av den faktiska effekten i vinden och bett slag så här långt så har man kommit fram till att 0,59 procent är det man kan fånga i vinden, en snabb löpare. Så jag undrar om ledamot Egeland blandar ihop begreppen här?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:57

    Tack, talman! Tack ledamot Mansén som har helt rätt i att jag har blandat ihop begreppen. Jag hittade nämligen, under mina efterforskningar, inte ordet kapacitetsfaktor, så jag fick helt enkelt använda mig av verktygsgrad för att försöka förklara vad som jag ansåg var en form av faktisk ut effekt.

    Jo, även om man räknar på 50 procents kapacitetsfaktor så kommer man ju inte upp i varken de 100 procenten som ledamot Mansén också konstaterade att inte riktigt stämde och man kommer heller inte upp i det andra räkneexempel där man har kommit fram till en kapacitetsfaktor på 60 procent.


  • Tack Egeland för den rättelsen. Om vi lite beskriver så att alla förstår kapacitetsfaktor, om man har en kapacitetsfaktor på 50 procent så betyder det att man kan räkna ut produktionen som så att 50 procent av årets timmar så går det med full effekt. Då är det 50 procent, och det räknar man att offshore vindkraften generellt sett kan komma upp till, lite på 50 procent. Semihavsbaserad vindkraft är 40 procent och det har vi erfarenheter från Båtskärs vindmöllor och 30 procent på den landbaserade vindkraften på Åland och det har vi erfarenheter från ungefär 20 vindkraftverk på fasta Åland.


  • Tack, talman! I enlighet med mitt tidigare uttalande om Vårdöbron så kan jag erkänna att jag förstod inte ett skvatt av det som ledamoten Egeland framförde. Men jag ställer en fråga i stället om det som jag förstår. Stöder ledamoten Egeland landskapsregeringens planer på en utbyggd havsbaserad vindkraft på Åland eller inte? Menar ledamoten Egeland att alla de företag som ser stora vinstmöjligheter med en utbyggd havsbaserad vindkraft, har de alla fel?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:59

    Tack, talman! Nu blev det flera frågor här. Jag ska se om jag kommer ihåg alla.

    Till att börja med så tycker jag väl att det kanske är en bra sak att man sätter sig in i frågan som man behandlar och inte säger "jag förstår inte ett skvatt av det här som vi ska fatta beslut om. Det här är ju jättejobbiga grejer. Jag lyssnar på vad andra har sagt i stället". Det här är ju bara matematik. Det går ju lätt att räkna själv om man nu är intresserad av att veta vad det är vi pratar om här.

    Svaret på frågan om jag står bakom en vindkraftspark så är svaret nej. Det sade jag ju redan förra gången. Det beror på de anledningar som jag tog upp i det anförandet.


  • Jag uppfattar vårt arbete i det här rummet som lagstiftning och finansiering av det som offentlig sektor ska jobba med; politiken. Att vara insatt i alla tekniska lösningar på alla problem som finns är inte vårt expertområde, så jag föredrar att jobba med det som är vårt jobb.

    Om jag uppfattade det rätt så finns det nu en klar skiljelinje inom regeringsblocket när det gäller den här frågan och det var inte vad minister Röblom tidigare förde fram. Delar resten av Obunden Samling den här åsikten eller är det ledamoten Egeland ensam som har den?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:01

    Tack, talman! Nu är inte det här jätte avancerade saker att sätta sig in i. Det är mycket enkel matematik. Jag, i egenskap av lågutbildad rörmokare, klarade ju av att räkna ut det här när jag satt på kammaren. Jag tycker faktiskt att man kan ta sig det besväret innan man fattar beslut.

    Sm jag sade, även när jag höll det andra anförandet, det här är helt och hållet mina egna åsikter. Det förefaller vara så att resten av Obunden Samling tycker att havsbaserad vindkraft är en bra idé. Vi kan nog ta det lugnt. De övriga ledamöterna som har stått här idag och sagt att man ska hålla sig från Obunden Samling så de kan ju lugna ner sig, det är ju bara att hålla sig borta från Egeland så kommer det att lösa sig.


  • Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Nej jag tänker inte heller gå in i teknikaliteter, för jag anser att det finns en marknad och ett behov.

    Ser vi på hela den här finansieringen som ju är mångmiljardbelopp så kommer landskapsregeringens insats, ekonomiskt i alla fall, att vara väldigt, väldigt liten. Vi kanske pratar om knappt 1 procent, inte ens det kanske. Så risken tar ju privata aktörer. Privata aktörer har en marknad, ser en marknad, räknar med att få avkastning och också ser att de får en form av återbäring på investering. Precis så som vanlig marknadsekonomi går till, return on investment. Jag förstår inte riktigt det här motståndet mot att det nu finns ett stort investeringsintresse att lägga pengar på Åland. Det i sin tur kommer att generera energi till en marknad runt om oss som Ålands landskapsregering egentligen inte har att göra med. (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:03

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag håller inte med om vem det är som tar risken. Jag skulle säga att det är norra Europas medborgare som tar risken, risken för att det blir mörkt och kallt. För om vi de närmaste vintrarna kommer att få se en vinter utan vind med mycket kyla, då kommer det att bli kallt. Då kommer vi att få se roterande nedsläckningar, tyvärr.


  • Tack, talman! Precis som jag sade i mitt anförande tidigare i dag så kommer vindkraft att vara en del av den totala energitillgången om ett antal år, eller den är det redan i dag. Men det kommer inte att vara det allenarådande, det kommer att finnas flera olika energiformer. Jag är positiv till kärnkraft och det kommer att vara en stor trygghet i energiförsörjningen.

    Den havsbaserade vindkraften är ju ur Ålands synvinkel idag ett bra sätt att generera intäkter till Åland. Finns det ett intresse från privata aktörer att investera pengar på Åland så ska vi inte vara dummare än att vi säger ja tack. För landskapsregeringens insats, de offentliga skattemedlens insats för Ålands del är försvinnande litet i sammanhanget. Det vore märkligt rent ur ett marknadsmässigt och marknadspolitiskt ekonomiskt perspektiv att vara tveksam till det här. Vi har ingenting att förlora överhuvudtaget på det här.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:04

    Tack, talman! Jag måste väl hålla med ledamot Holmberg om mycket av det han sade. Jag skulle inte säga att vi inte har någonting att förlora i det här, för det tror jag att vi har. Men rent ekonomiskt så kan det absolut vara lukrativt, ja.


  • Tack, talman! Jag stämmer lite in på tidigare replikskiften. Hur mycket jag än uppskattar att det är lite mera siffror och saklighet i lagtingsdebatten så tycker jag att den här kanske är lite onödig. För det enda vi politiker behöver veta just i detta är att det är många, många företag som vill spendera miljontals euro för att förverkliga det här. Det kommer att leda till en massa arbetsplatser och intäkter till Åland. Jag ser inte varför ledamot Egeland är så skeptisk till den här satsningen? Som jag också tidigare nämnde så är det här är en del i all energi som produceras. Vi vet inte heller hur framtiden ser ut, exempel Power-To-X lösningar osv.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:06

    Tack, talman! Tack ledamot Josefsson. Jag ställer mig lite oförstående till varför Josefsson anser att det här är onödigt. Om jag läser ett betänkande där massor av fakta inte stämmer och jag ser att här missar vi med 70 procent, borde man inte lyfta upp den katten på bordet och säga att här har vi skrivit ett betänkande baserat på helt felaktiga uppgifter? Då är det lite onödigt att jag nämner de felaktiga uppgifterna. Jag tycker det var ett konstigt resonemang.


  • Absolut, det är bra att nämna ifall det finns felaktigheter. Men jag tycker inte att vi ska lägga fokus på det och basera hela vårt beslut, om vi ska gå inför den här satsningen, på detta. För kärnan är just att det finns företag som antagligen har lagt ner hur mycket miljoner som helst redan nu på att de vill förverkliga det på Åland, och det är det som Åland vinner på.

    Sedan teknikaliteterna. Det är inte vi politiker, i det här fallet åtminstone, som så ska avgöra det. Jag gissar på att siffrorna kommer från hörande och experter, men mer än så vet inte jag.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:07

    Tack, talman! Siffrorna kommer säkert från hörande och experter. Problemet är väl att man kanske använt siffrorna på fel sätt. Men om det kan anses lite trist att jag förstör festen och fokuserar på fel saker här så kan vi fokusera på sådant som roterande nersläckningar som har hänt i USA på platser där man har gått över till den förnyelsebara energiförsörjningen. Vi kan fokusera på att man inte har minskat det fossila beroendet någonstans i Europa med hjälp av förnybart. Jag tror mer på kärnkraften och den får problem när det kommer in för mycket källor av energi som inte är beräkneliga.


  • Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs
    betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.