Plenum den 1 juni 2016 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Godkännande av protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2015-2016
Republikens presidents framställning RP 11/2015-2016
2 Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 7/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016
3 Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 8/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016
4 Produktionsstöd för el från vindkraftverk
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016
5 Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016
6 Godkännande av Nagoyaprotokollet om genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 3/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 3/2015-2016
7 Godkännande av ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 10/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 10/2015-2016
8 Blankettlag om pyrotekniska artiklar
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2015-2016
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016
10 Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016
11 Ändrad lagstiftning om utkomststöd
Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016
13 Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda
Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016
14 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015
Landskapsregeringens svar RB 1/2015-2016-s
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
15 Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2015
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
16 Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016
Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016
18 Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016
19 Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2015-2016
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 24 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamöterna Gun-Mari Lindholm och Roger Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av andra förtroendeuppdrag.
Lagtingsledamoten Runar Karlsson anmäler om ledighet på grund av privata angelägenheter.
Lagtingsledamoten Harry Jansson anmäler om ledighet på grund av sjukdom.
Antecknas.
Meddelande
Måndag den 6 juni klockan 09.30 kommer det att hållas en frågestund enligt bestämmelserna i 39 § i arbetsordningen.
Från landskapsregeringens sida deltar lantrådet Katrin Sjögren och ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman, Tony Asumaa, Mika Nordberg och Wille Valve.
Antecknas.
Andra behandling
1 Godkännande av protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2015-2016
Republikens presidents framställning RP 11/2015-2016
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 7/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016
Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
3 Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 8/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016
Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
4 Produktionsstöd för el från vindkraftverk
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion.
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter, i lagframställningen ser vi att EUs målsättning är att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara energikällor. Varken EU eller vi har något krav att energin ska vara lokalt producerad, men vi stöder nog EU:s principer.
Men regeringen anser att den måste vara lokalt producerad och det blir dyrt.
För närvarande är vindelens andel cirka 20 procent och andelen förnyelsebar el är cirka 50 procent av konsumtionen. EUs mål är 20 procent år 2020, så det uppfylls med råge. Målet uppnåddes redan 2008.
Jag har fått information som tyder på att elbolagen kunde övergå till att enbart sälja koldioxidfri el till en betydligt lägre kostnad än vad detta stöd på 2,7 miljoner skulle kosta.
Finansminister Perämaa sade i lagtinget den 27 april: ”Vi står fast vid våra löften”. Jag undrade senast: Vem har gett vilka löften åt vem? Minister Perämaa hänvisade då till tidigare regeringar.
Och ja, förra landskapsregeringen ville satsa på vindenergin. Så uppdagades ett underskott i budgeten på 17,6 miljoner. Ändrades politiken? Nej.
Finland drog tillbaka sitt löfte om stöd på 60 miljoner. Motivet var att målen hade uppnåtts, lika som på Åland och att man hade stort budgetunderskott, lika som på Åland. Ändrades politiken? Nej.
Sedan kom Orklas hot och landskapsregeringen sydde ihop ett räddningspaket på 5-6 miljoner euro. Ändrades vindenergipolitiken? Nej.
Hur mycket pengar har landskapsregeringen i sin skattkista? Varför ska denna landskapsregering vara bundna av tidigare löften som getts under helt andra förutsättningar? Är det demokratiskt att bevilja ett stöd för sju år då vår mandatperiod utgår 2019?
Landskapsregeringen kommer med en energiplan nästa vår. Planen borde komma först, lagen sedan.
Denna lag ska enligt landskapsregeringen inte kräva notifiering och de hänvisar till något som kallas ”allmänna gruppundantagsförfarandet”; artikel 42.
Jag är tveksam då det i artikeln talas om ”färre än sex vindkraftverk”. Enligt uppgift kan man räkna flera vindkraftverk på samma linje som ett vindkraftverk. Då skulle det finnas sex ”vindkraftverk” på Åland.
I måndags nämnde jag att jag hört att det kanske finns ett fall i Sydeuropa där man felaktigt har godkänt ett stöd till sex vindkraftverk. Är det som landskapsregeringen baserar sig på?
Trots att vicelantrådet var på plats så talade hon bara om misstro och rykten när hon gott kunde ha förklarat de här reglerna tydligt. Jag kallar det inte för misstro jag använder snarare ordet misstroende.
Herr talman! En annan detalj som jag funderat på är hur stödet till vindkraftverken ska beräknas. I undantaget räknar man ihop flera vindkraftverk. Det är olika stödnivåer beroende på hur små de är. Man borde också räkna ihop dem även när man ska bevilja stöden. Jag hittade inte något stöd för det i lagen och att fråga vicelantrådet om det är kanske onödigt, sannolikheten för ett svar är ganska liten.
Herr talman! Jag frågade också om det tidigare hade beviljats investeringsstöd, men det fick jag varken bekräftat eller dementerat.
Lagen kommer att granskas av EU-kommissionen, det vet jag, jag har sett anhållan redan. Denna lag kan stiftas om några minuter och kan träda ikraft omedelbart eftersom det är en budgetlag. Vad händer sedan om HD och ÅD-original så småningom hittar något fel? Kanske det borde gå lite långsammare?
Herr talman! Som jag ser det karikerat, eftersom det är i samma budgetförslag, så tar regeringen alltså 2,7 miljoner av de sjuka och fattiga och ger åt företagen. Jag förstår inte hur socialdemokraterna kan framhäva sin ”moraliska kompass”. Enligt min åsikt är de på kontrakurs.
Vi har kunnat läsa att vindkraftsbolagen har betalat ut dividender under många år. Borde de då inte ha samlat i ladorna istället? Är detta den nya näringspolitiken?
Herr talman! Jag har blivit beskylld för att vara vindkraftsmotståndare, men enligt YLE har vinden vänt för vindkraften på fastlandet. I riksdagen skulle jag tydligen vara i majoritet. Här känns det fortfarande som jag står rätt ensam.
Vi har en trasslig härva med utlovade stöd, brutna löften och en bräcklig hänvisning till artikel 42. Fundera lite över ansvarig ministerns ansvar! Vilket blir lagtingets ansvar? Alla har fått samma information eftersom jag har haft diskussionen i plenum och inte i utskottet. Kanske ni börjar förstå varför jag valt plenum. Jag tvår i alla fall mina händer och föreslår att lagen ska förkastas. Tack, herr talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, herr talman! Ltl Toivonen argumenterar på det sättet att man på grund av budgetunderskottet i riksdagen valde att lägga om vindkraftspolitiken och slopa vindkraftsstödet till Åland. Förstår jag verkligen ltl Toivonen rätt, att vi borde resonera precis på samma sätt? Att den politik man för i Helsingfors på det här området är ett föredöme och borde vara det även för oss. Är det den tolkningen man ska göra ltl Toivonen?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Nu var det en förkortad version. På fastlandet fanns det egentligen två orsaker; det ena var att man hade uppnått målen och det andra var att man hade ont om pengar. Det är exakt samma läge vi har här och jag tycker att deras orsaker verkar förnuftiga.
Ltl Axel Jonsson, replik
Så när regeringen i Helsingfors efter att i många år har fört diskussion med Åland, och t.o.m. lagt till ett eget lagförslag där den tidigare riksdagen godkände ett lagförslag som också godkändes här i Ålands lagting, så väljer de att helt lägga om vindkraftspolitiken, enligt ltl Toivonens motiv, och bryta en överenskommelse med Åland om en utbyggd vindkraftspolitik. Den politiken menar alltså ltl Toivonen nu att vi ska ta som föredöme här i Ålands lagting och behandla våra vindkraftsproducenter på precis samma sätt som man behandlade oss från Helsingfors? Är det verkligen en ansvarsfull politik, det undrar åtminstone jag?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Man kan ha olika åsikter om hanteringen från Helsingfors, det ska jag inte debattera här. Men grunden är densamma. Vi har uppnått målen, 150 procent och vi har ont om pengar. Då är frågan om vi ska satsa på det här eller om vi ska satsa bredare och det har man också kommit fram till på fastlandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Ltl Toivonen undrade om vi kan ge stöd längre än till 2019 eftersom vår period slutar då. Men hur skulle vi annars få någonting gjort här i lagtinget? Vi har ett kortruttsprojektet som vi har jobbat med i tiotals år, men inte vi ledamöter som sitter här just nu. Vi har ett LBU-program som sträcker sig över sjuårsperioder. Det här är inte någonting udda i politiken. Det här är ett sätt att föra en långsiktig politik som förändrar saker till det bättre. Det är grunden för att vi ska kunna göra något, man ser längre än till nästa budget och till nästa årstid.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Ja, jag instämmer i mycket av det som ltl Igge Holmberg sade. När det gäller kortrutt osv. så är det projekt som sträcker sig över många år. Det här är speciellt eftersom lagen är uppbyggd så att man ger stöd per halvår. Av den orsaken och av alla andra faktorer som jag talade om så tycker jag att man kunde fundera på detta. Även energiplanen kommer nästa år, så man kunde ha haft detta bara på ett år. Det är dessa faktorer sammantaget. I de andra fallen ska det självfallet vara under en längre tid.
Ltl Igge Holmberg, replik
Men det gör man även med LBU-programmet. Man ger jordbruksstöd varje år, inte en gång vart sjunde år. Man ger stöd till jordbrukarna enligt hur skörden har gått. Det handlar om att se till att det finns förutsättningar för att göra något en längre tid. Hur många människor skulle våga satsa på en sak om man bara skulle få stöd ett halvår och sedan kanske beroende på hur valet går? Försök tänka lite längre och inte så kortsiktigt!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Tack för råden, ltl Igge Holmberg!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ltl Toivonen kommer från ett parti som kallar sig Åländsk Demokrati. Kanske det är dags att börja förstå demokratins funktioner och hur det fungerar i den representativa församlingen Ålands lagting. Det är uppenbart för oss alla, och det har det varit redan i veckotal, att Toivonen är emot vindkraftsstödet. Men som ledamoten märker så är han ensam i den här salen, vad det förefaller, att ha den här åsikten. Men stå för det, att han inte vill gå vidare med den här lagen. Vi andra här tycker att det är rätt. Han kan komma med vilka frågor och vilka påståenden som helst men han ändrar inte på det faktum att den här lagen har en majoritet och ett stöd och kommer att gå vidare. Vi som fattar beslut, vi tar ansvar. I varje skede av processen tar vi ansvar. Alla misstänkliggöranden och påståenden som ltl Toivonen kommer med stämmer ju inte.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Ja, jag försöker lära mig de parlamentariska principerna. Jag instämmer i det som vicelantrådet sade. Självfallet respekterar jag om 29 stycken säger ja, att det är klart att lagen går igenom, det är inte frågan om någonting annat. Men jag har min rätt här att framföra mina argument mot lagen, inte mot någon person eller något parti, vilket jag har påpekat tidigare.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Naturligtvis har ltl Toivonen den rätten. Men man kanske också ska ge upp när man har insett att nu är det kört och inte uppta lagtingets och insändarsidornas utrymmen dag efter dag efter dag i samma ärende. Det finns en bedömning när det är tillräckligt, och jag tror att vi har kommit till den punkten för länge sedan, ltl Toivonen.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det här blir en riktigt intressant diskussion. Ja, jag fortsätter att också använda insändarspalterna. På min promenad på väg hit idag så träffade jag faktiskt en aktiv från ett annat parti som hade läst insändarna och höll med mig. Inte är jag ensam totalt sett, men jag är ensam här i lagtinget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Många replikskiften som redan har varit berör det som jag tänkte säga.
Jag kan i varje fall konstatera att ltl Toivonen och jag har vitt skilda åsikter när det gäller vindkraftsstödet. Ledamoten sade att han har fått information om att man kunde köpa elen mycket billigare men sade inte vidare varifrån han har fått informationen. Sedan kör han det populistiska uttrycket att sjuka och fattiga drabbas när man ger stöd till vindkraften. Men då måste vi börja diskutera alla stöd som vi ger till företag. Hur många sjuka och fattiga skulle få pengar om vi inte skulle ge företagen investeringsstöd? Detta är ju en del av politiken, man delar ut stöd för att stimulera, få fart på industrin och skapa arbetsplatser. Det skulle vara roligt att veta ltl Toivonen åsikt om hur man ska driva näringspolitik. Ledamoten har inte presenterat någonting.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det var bara en enkel beskrivning av det här budgetförslaget eftersom det råkade vara exakt samma summa, 2,7 miljoner, som man tar från två poster och ger till en annan. Det är väldigt enkelt. Näringspolitik är en annan sak och när näringspolitiken kommer upp på agendan så tar vi den diskussionen. Nu gäller det stödet till vindkraften och de argumenten.
Tyvärr glömde jag den första frågan, jag borde ha antecknat den.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Ledamoten sade också att vindkraftverken har delat ut dividender och man har också gett stöd till andelsbolagen via elpriser, subventioner. Menar ltl Toivonen att man ska få tag i fristående kapital om man inte har en möjlighet att få avkastning tillbaka på det satsade kapitalet? Hur ska man bygga upp företag om man vill ha in riskkapital, och man inte på något vis ska få avkastning på insatsen? Är det fult, enligt ltl Toivonen, att man delar ut dividender och subventionerar elpriserna när man har varit med och satsat i bolagen?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Nu kom jag på den första frågan. Det gällde vilka kostnader det skulle bli för elbolagen att tvingas leverera enbart förnyelsebar eller fossilfri el. Det är uppgifter som jag har från en mycket, mycket intern källa. Jag behöver inte blanda in det här.
Vad som är fel och rätt, så självklart får företagen dela ut dividender. Det är ju fullständigt naturligt. I det här fallet blev det lite märkligt. Jag kände inte till att man först under några år delade ut dividender och sedan några år senare ska man ha stöd. Det finns många branscher där det verkligen går upp och ner och där man inte kommer till landskapet för att be om pengar. Det var det som jag ville få fram. Det här är en väldigt komplex fråga.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Senast då frågan var upp i måndags så ställde ltl Toivonen samma fråga till mig som finansminister som nu ställdes här på nytt. I den här frågeställningen ingick i en recension av vad jag möjligen hade sagt. Frågan gällde vilka politiska löften som finns i bakom det som sedermera ledde till att vi i landskapsregeringen gick inför detta produktionsstöd som nu här i andra behandling diskuteras här idag.
I samband med det här vill jag uppmärksamma ltl Toivonen att de här debatterna bandas in och det finns också möjlighet att få ut resultaten av diskussionerna i skrift om man så önskar. Om man går in och lyssnar på det som sades så kan man på inget sätt säga att jag uttalade mig på det sättet att den här landskapsregeringen gömmer sig bakom tidigare regeringars löften om vindkraftsfrågan. Jag uttryckte ett gemensamt löfte som politiskt har getts under åratal av flera landskapsregeringar och av flera lagting.
Intresset och engagemanget för vindkraft har funnits här på Åland under åtminstone 20 års tid. Vi var tidiga här på Åland att bygga upp vindkraften till vi nådde en produktionsnivå på cirka 20 procent av den elförbrukning som vi konsumerar och förbrukar hela tiden. Vi var föregångare. Många personer engagerade sig. Många har ett miljöintresse kopplat med affärsintresset. Vårt näringsliv såg potentialen. Det politiska stödet för en sådan här utveckling och engagemang har getts av flera lagting, vilket jag sade här tidigare. Löfte har getts av flera landskapsregeringar också denna. Förhoppningsvis, som jag tolkar läget just nu, så finns det ett starkt stöd från nuvarande lagting, förutom från en person och det är ltl Toivonen själv. Det står klart för oss alla. Det politiska löftet kopplar ihop med det som flera lagting har sagt, och även den här landskapsregeringen. Vi har starkt drivit frågan om en utbyggd vindkraft så att vi nästa förmådde Finland med finansiering för att kunna ta produktionen till nästan oanade nivåer där Åland skulle ha utgjort ett stort exempel för omvärlden med en produktion upp till 70-80 procent av vår konsumtion.
Jag gömmer mig inte bakom någon tidigare landskapsregering. Jag är stolt över att vi så länge har kunnat stöda det engagemang som finns inom miljörörelsen inom näringslivet. Det leder nu till att när Finland svek löftet, och nästan slog oss i huvudet med den här frågan som jag tolkar det, så kan vi ändå med våra bristande resurser säkerställa oss om att engagemanget kvarstå och införa nya möjligheter framöver, införa möjliga andra energiformer. Det viktiga är ändå att vi behåller engagemanget.
En vindflöjelspolitik, när man från stund till annan ändrar förutsättningarna helt och hållet för näringslivet, leder i förlängningen till sämre förutsättningar att behålla den offentliga sektorn, de som behöver vård och omsorg, ”de gamla och sjuka” som ltl Toivonen kallade dem för.
Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen har gjort rätt. Jag är lika övertygad om att ltl Toivonen har fel i sitt sätt att se på saker och ting.
Till slut vill jag säga, herr talman, att det är noterbart att ltl Toivonen, som enda person i den här salen, har gett sitt stöd för Finlands svek till Åland gällande vindkraftsfrågan.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! När jag frågade om vem som var ”vi” så uppfattade jag att det enbart var minister Perämaa, men nu förstår att det är en kontinuitet, vad de andra har sagt och det respekterar jag. Sedan gick jag igenom saker och ting som har hänt. Det skulle ha varit fantastiskt bra om Finland skulle ha stått för 60 miljoner. Jag skulle ha stått här och applåderat. Men nu blev vi av med det, vi fick ett underskott och vi blev av med 60 miljoner. Situationen har helt ändrat.
Jag stöder absolut inte hur Finland betedde sig, själva processen, vilket jag sade tidigare. Har man inte pengar och man har uppnått målet, då kanske man kan ändra sig. Sveket, såsom de betedde sig, stöder jag definitivt inte.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter av Ålands lagting, då var det dags för mitt sista anförande när det gäller den här lagen.
Detta anförande hade jag helst velat göra helt privat, men enligt lagtingsordningen så kan ju inte en privatperson stå här och tala under pågående debatt. Man får stå där uppe på läktaren men då får man inte säga någonting. Jag väljer i alla fall att aktivt bryta mot klädkoden för att illustrera att jag faktiskt pratar privat
Herr talman! Min privata inställning till denna lag är fullständigt glasklar. Jag understöder lagen helt ut. Jag noterade nämligen då jag läste igenom allt material för mina tidigare anföranden att denna lag ger ett märkligt resultat. Regeringen tar 2,7 miljoner 0ch ger dem till vindkraftsföretag. Tidigare hade jag den uppfattningen att ägarna var 1 300 privatpersoner, men den bilden stämde inte alls.
Det jag gjorde var en klassisk socialdemokratisk analys av staten och kapitalet, vem betalar och vart går pengarna. Den här lagen, paradoxalt nog, kommer alltså att skapa ett stort tomrum på vänsterflygeln inom åländsk politik när medborgarna börjar förstå vad som faktiskt händer, varifrån man tar pengar och vart man ger dem.
Personligen är jag en av de få personer på Åland som lyckats vara med om att grunda ett nytt parti och sedan kommit in i lagtinget. Efter att de etablerade partierna grundades för 40 år sedan så är det endast ett fåtal som lyckats ta sig in i lagtinget. Ingen har lyckats med två partier.
Jag håller på att skola upp mina sympatisörer och de klarar debatten ganska bra tycker jag. De kommer att vara redo att fortsätta med Åländsk Demokrati om fyra år. Jag har aldrig haft för avsikt att vara längre än en period i lagtinget, om drygt tre år tänker jag gå med i veteranklubben och det vet mina sympatisörer.
Talmannen
Till saken, ltl Toivonen!
Ltl Stephan Toivonen
Om det kommer nya utmaningar, så kanske jag ändrar mig.
Jag noterade att en kollega här i lagtinget vid senaste plenum lade märke till att jag har ett ”socialistiskt tänk”. Mycket intressant. I det första lagtingsval som jag kunde rösta i så lade jag min röst på en socialdemokrat av den gamla stammen, gråsosse kallades de. På den tiden stod den vanliga ålänningen i centrum.
Talmannen
Ltl Toivonen, till saken! Ärendet handlar om vindkraftsstöd.
Ltl Stephan Toivonen
Personligen är jag för att den här lagen ska godkännas. Jag ser det som en chans att helt enkelt kunna grunda ett nytt parti på vänsterkanten. Privat stöder jag denna lag.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
5 Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, herr talman! Social- och miljöutskottet har behandlat den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten. Utskottet, som inte har ytterligare något att anföra i det här ärendet, föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag vill inledningsvis säga att jag stöder till fullo det betänkande som social- och miljöutskottet här presenterar, dvs. att vi ska stöda en ratificering.
Jag vill helt kort återkoppla till det som jag hade upp i mitt anförande under remissen. Jag påtalade landskapsregeringens osynlighet vad gäller arbetet med International Maritim Organization, IMO.
Jag tar nu tillfället i akt och uppmanar landskapsregeringen, trots de snäva ekonomiska tiderna, med tanke på den stora betydelse sjöfarten fortsättningsvis ännu har för landskapet Åland, att landskapsregeringen borde överväga att sätta resurser på att mer aktivt än till dags dato följa det arbete som sker i IMO. Jag tror mig också veta att vi är välkomna i den delegation som Finland har i IMO. Tack.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
6 Godkännande av Nagoyaprotokollet om genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 3/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 3/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, herr talman! Lika som det tidigare ärendet så har social- och miljöutskottet behandlat Nagoyaprotokollet om genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald. Likaledes här stöder vi att lagtinget ger sitt bifall till den här konventionen. Tack.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
7 Godkännande av ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 10/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 10/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Social- och miljöutskottet har behandlat förordningen om ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald. Vi har även tagit del av landskapsregeringens yttrande där det konstateras att till den del bestämmelserna i biodiversitetskonventionen hör till EU:s behörighet så är Åland redan bundet av konventionens målsättningar genom EU:s strategier och lagstiftning.
Konventionens målsättningar som gäller naturskydd och hållbart utnyttjande av natur är dock till största delen inte tvingande, men ett arbete inom detta område är sedan flera år igångsatt i landskapsregeringen och är nu i det skedet att landskapsregeringen dels har låtit göra en utredning om ekonomiska, biologiska och juridiska konsekvenser av ett utökat art- och biotopskydd och att en revidering av naturskyddslagstiftningen nu är aktuell.
Givetvis kan man ställa sig den frågan om vi överhuvudtaget behöver skydda vår natur på Åland? Det kan tyckas att vi har gott om natur och alla former av skyddsåtgärder innebär begränsningar för markägare, näringsidkare, kommuner och även för landskapsregeringen själv. Då ska vi minnas att skyddet för växter, djur och biotoper är mycket lågt idag i den åländska lagstiftningen. I jämförelse med våra närregioner, Finland och Sverige är det åländska skyddet för växter och biotoper otillräckligt på många sätt. Här välkomnar social- och miljöutskottet landskapsregeringens kommande revidering av landskapslagen om naturvård och förordar ett utökat art- och biotopskydd.
För otvivelaktigt behöver vi göra mer än idag för att kommande generationer också ska få tillgång till mångfalden av växter, djur och de olika naturtyperna som är sinnebilden för det Åland som vi älskar; lövängar, strandängar, gullvive- och vitsippshagar och ängsnätsfjärilens dans i hästhagarna. Speciellt i dessa dagar - mellan hägg och syren – är den åländska naturen så underbart vacker att man vill stanna tiden och bara njuta av all denna skönhet. Ändå förändras landskapet framför våra ögon, varje vecka, varje år.
Idag vet vi att åtminstone 160 olika arter har försvunnit från Åland under 1900-talet. Bara under de senaste tio-femton åren har åtminstone 18 arter försvunnit av olika orsaker, bl.a. på grund av modernt jord- och skogsbruk, marker växer igen, utökad bebyggelse, vägar och vindkraftverk byggs på jungfruliga marker och annan mänsklig påverkan gör att landskapet förändras. Detta sker utan att vi egentligen vill det eller att vi har tagit ett aktivt beslut att minska på arterna. Även om vi skulle ha ett mycket starkt naturskydd så finns inte några garantier att vi kan bevara arterna för framtiden, annat än i genbanken uppe i Svalbard.
Att den biologiska mångfalden minskar med rasande takt är alltså inte bara ett lokalt men även ett gigantiskt globalt problem. Vi behöver den biologiska mångfalden för att våra ekosystem ska fungera och för att kunna bidra med olika typer av nyttor eller tjänster för oss människor. Det är allt från att rena vatten och luft, lagra kol, pollinera våra grödor eller bidra med livsmedel, trävaror och naturupplevelser. Mitt intryck är att vi många gånger håller en människocentrerad attityd till detta med biologisk mångfald, och att vi inte ser att naturen och vi människor hänger ihop i ett mycket komplext system där alla eller många är beroende av varandra för att hela systemet ska fungera. Det handlar inte bara om att bevara alla arter för bevarandets skull – eller att se att bara jag som människa ska ha företräde överallt och alltid– utan att om vi ska överleva på denna enda planet så är måste strategin vara att se till att vi inte fördärvar livsbetingelserna på jorden.
Precis samma sätt som vi i Ålands lagting värnar om vår självstyrelse, vårt svenska språk, vår kultur och våra sedvänjor så har vi också ett ansvar att långsiktigt värna den unika och fantastiska åländska naturen där den biologiska mångfalden är en del av den globala resurs som vi inte har råd att gå miste om.
Utskottet föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet till konventionen om biologisk mångfald och vi ser som sagt fram emot en revidering av lagstiftningen på detta område. Tack, herr talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag vill tacka ltl Aaltonen både för en saklig behandling i utskottet men också för ett mycket angeläget anförande om den biologiska mångfalden. Vi kommer precis ifrån hållbarhetsrådets första möte där det här är en av punkterna som vi måste arbeta med. Det är som ltl Aaltonen sade, klimatförändringarna gör nu att vi på jordklotet går miste om tusentals arter som alla bidrar med någon typ av ekosystemtjänster. Om vi skulle ersätta de tjänsterna som djur och natur idag utför till människornas fördel så skulle det kosta oss enorma belopp, om det ens är möjligt att kunna utföra samma sak med mänsklig hand.
Det är väldigt viktigt att utskottet också stöder det utökade art- och biotopskyddet på Åland. Vi återkommer till lagtinget med en framställning så fort det går i lagberedningens rullor.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack för de synpunkterna och den informationen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande och en fin presentation och väldigt ”timad” med tanke på hur underbar vår natur visar sig just nu.
Jag vill passa på att lyfta att centergruppen är tillfreds med att vi nu börjar hitta goda rutiner för att reda upp konventionerna som tidigare borde ha förts till lagtinget för godkännande men inte har gjorts. Man kan fråga sig om vi kanske borde ha behandlat de här i omvänd ordning? Vi skulle ha tagit grundkonventionen först och sedan Nagoyakonventionen. Men det viktigaste är väl att de tas vid samma möte och att vi får det upprett. Jag är glad att de rutiner som vi utarbetade tillsammans med utrikesministeriet och presidentens kansli verkar fungera.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Lundberg. Jag noterade samma sak när jag såg ordningen på listan här i plenum idag. I utskottet hade vi en annan behandling. Vi tog först beslutet om konventionen som rör biologisk mångfald och sedan konventionen om Nagoyaprotokollet. Men huvudsaken är ju ändå att saker och ting kommer på rätt plats och att vi från Ålands lagting också kan ge vårt bifall till den här viktiga konventionen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag får tacka för presentationen. Ltl Aaltonen nämnde orsaker till att vissa arter, 160 arter, har försvunnit från vår breddgrad här, och 16 arter har försvunnit beroende på ett modernt jord- och skogsbruk. Man tar till lagstiftning för att mer eller mindre stränggera det här och få stopp på det. Har utskottet fört ett resonemang om var man ska ta resurser för att kompensera dem som blir drabbade om man ska stränggera eller återfå vissa arter? Man talar om ett modernt jord- och skogsbruk, men vem är det som har drivit frågan om ett modernt jord- och skogsbruk? Det är ju inte jordbrukarna utan det är kraven på billig mat som har drivit fram den här situationen.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! I mitt anförande sade jag att under 1900-talet har ungefär 160 arter försvunnit från Åland. Landskapsregeringen har noterat att bara under de senaste 10-15 åren har åtminstone 18 arter försvunnit. Det finns ju många olika orsaker till det, man kan inte skylla allting på jord- och skogsbruket. Det är vi människor som har ett sådant liv och leverne idag så att arter försvinner. Men det beror inte bara på det utan även på klimatförändringar, mycket annat och invasiva arter som flyttar in.
Den frågeställning som ltl Eklund ställde om ersättningar osv. kommer sedan när landskapsregeringen presenterar ett nytt lagförslag och förordning till naturskyddslag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
8 Blankettlag om pyrotekniska artiklar
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Herr talman! Jag noterar att både ordförande och viceordförande är förhindrad att närvara idag.
Jag vill bara säga att ett enigt lag- och kulturutskott föreslår att lagtinget antar lagen utan ändringar.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
9 Landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2015-2016
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har behandlat den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Eftersom självstyrelsepolitiska nämndens ordförande också är lagtingets talman så faller det på mig, som viceordförande, att presentera vårt gemensam betänkande.
Jag börjar med att presentera det här betänkande genom att lyfta fram det sista först. Den sista rubriken gäller en politisk klimatförändring. Anledningen till detta är att det nu finns frågor mellan Helsingfors och Åland som är aktuella och har väldigt stor dignitet.
Det som hände med vindkraften och sveket har fått Åland att fundera på umgänget med Helsingfors och på vilket sätt det i framtiden ska skötas. Vi har anledning att lära oss av det som hänt och söka lite nya vägar. Det är flera frågor som samlas upp under det här sista stycket.
För det första tänker jag lyfta upp språket. Vi har ständigt och jämt en kamp här på Åland för att försvara det svenska språket och alldeles särskilt i relationerna med riket. Det riktigt stora problemet är att Finland blir allt mera finskt, det svenska språket viker undan. Det är färre tjänstemän och politiker i Helsingfors som behärskar svenska och då blir det också svårt i kommunikationerna med Åland.
Finland fick en gång i tiden suveränitet över Åland. De åtog sig att sköta självstyrelsen på svenska. Från nämnden påpekar vi väldigt starkt detta, det är verkligen i Helsingfors som den här problematiken ligger. Vi på Åland lägger mycket energi på att möta den problematiken. Vi har språkråd, vi skriver skrivelser till ministerier och vi protesterar när vi inte kan få handlingar i tillräckligt god tid översatta till svenska. Enskilda människor i sina kontakter med myndigheter i Finland har svårt med kontakter på svenska. Många ålänningar är beroende av vård på den finska sidan och där har man också ibland svårigheter att bli vårdad på svenska. Vi säger att det här ansvaret ligger på Finland. Nu måste man verkligen ta det här på allvar.
Samtidigt ger vårt envisa arbete från Ålands sida resultat. Det har också visat sig, och det nämns i den här redogörelsen, när det till exempel gäller Pharmacia Fennica har vi äntligen fått rätt att den bör översättas. Tjänstekollektivavtal ska vara på svenska.
Under många, många år har vi pekat på problematiken med hanteringen av EU-ärenden. Åland ska vara med i beredningssessionerna i Helsingfors för att göra sin röst hörd och där har det varit problem, men det börjar flyta på någorlunda.
Samtidigt har inbesparingar och effektiviseringskrav i de finska myndigheterna också lett till att det har blivit alltmer centraliserat. Det betyder att myndigheter sköts centralt i Finland när det ligger inom Finlands behörighet och ålänningar ska också få service på svenska, men med centralisering blir det ännu svårare. Ett exempel som vi nämner i redogörelsen är reformeringen av tingsrätterna som är aktuellt. Vi följer med oro med vad som kommer att hända.
Ett annat exempel som vi nämner i betänkandet är flytten av utlänningsärendena. Man ska flytta utlänningsärendena från polisen i Mariehamn till migrationsverket. Här försöker regeringen få till stånd att det fortsättningsvis ska fungera smidigt. Här får vi ett problematiskt avstånd för de inflyttade ålänningarna. Språket är en fråga.
En annan fråga som egentligen föranleder våra funderingar på en klimatförändring är det svikna löftet om vindkraften. Det här är numera ett faktum. Vi kan inte göra så mycket åt det, men vi kan lära oss av händelsen och se till att det inte händer igen. Vi kan se till att vi har plattformar där vi kan lösa sådana här frågor.
Den tredje frågan som vi lyfter upp är social- och hälsovårdsreformen. Som vi alla vet riskerar frågan att gripa in i självstyrelsesystemet. Det kan innebära ett jättestort ingrepp i den behörighet Åland har. Nämndens åsikt är, precis som regeringens, att social- och hälsovårdsreformen sjösätts utan att självstyrelsen berörs, att ekonomin inte påverkas och att reformen inte innebär ingrepp i vår behörighet. Till den här delen ger vi vårt starka stöd till landskapsregeringen.
I nämnden har vi tagit del av de fyra olika lösningsmodeller som regeringen arbetar efter för att se till att den här reformen blir neutral. För det första, en specialskatt, typ rundradioskatten där Åland inte skulle betala den skatten. Den andra lösningsmodellen är att ålänningarna skulle undantas från förändringarna i statsbeskattningen. Den tredje lösningsmodellen skulle vara att landskapsskatterna, behörigheten över inkomstskatterna, överförs till Åland. Det fjärde, som inte verkar vara på gång i Helsingfors är att man istället för statsskatt skulle bygga upp det med landskapsskatter, alltså de nya landskapen som ska sköta social- och hälsovården skulle ta en landskapsskatt som skulle betala social- och hälsovården.
Den fjärde stora frågan som aktuell är avräkningsgrunden och förändringen av den. Till den delen stöder nämnden landskapsregeringens strävanden, vi följer den processen väldigt noga och landskapsregeringen kommer regelbundet och informerar.
Språket, vindkraften social- och hälsovårdsreformen och avräkningsgrunden visar med all tydlighet att det behövs en plattform, ett forum där Finlands och Ålands regering möts. Det behövs ett forum där angelägna frågor lyfts. I ett nytt självstyrelsesystem med mer politik behövs den här plattformen där politiska tvister behandlas, såsom juridiska tvister sluts i Ålandsdelegationen. Det här är viktigt i Ålandskommittén och vi ålänningar jobbar hårt för att vi ska få till stånd en sådan här plattform.
När det gäller Ålandskommittén så följer nämnden arbetet nära och har regelbundna träffar med de åländska representanterna i Ålandskommittén som ger sina klartecken för olika tankar och förslag som vi lägger fram i kommittéarbetet.
Förutom de här stora aktuella frågorna som jag har nämnt så har nämnden fördjupat sig i frågor som berör säkerhetspolitiken. Vi har diskuterat hur det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kan påverka Åland och ålänningarna. Vi har konstaterat att det försiggår flera olika säkerhetspolitiska samarbeten inom Norden, EU och mellan Finland och Sverige. Det som är viktigt här, och som nämnden starkt understryker, är att Åland ska vara välinformerad och att Åland och vår demilitarisering och neutralisering bevakas i de här olika samarbetena. Därför understryker vi också, i enlighet med demilitariseringspolicyn, att Ålands speciella status framhålls i olika slags säkerhetspolitiska dokument också i den fortsatta beredningen och arbetet som genomförs i Finland för att bedöma konsekvenserna av ett eventuellt Natomedlemskap. Det har gjorts en Natorapport i Finland där vi har tagit del av att Åland och demilitariseringen inte alls omnämns i rapporten. Det är nog upp till landskapsregeringen att jobba vidare där och se till att Åland och demilitariseringen finns med i det fortsatta arbetet.
När det gäller handräckning i syfte att skydda människoliv, miljö eller stora ekonomiska värden ska civila myndigheter i första hand sköta det. Där endast försvarsmakten innehar utrustning och kompetens kan också försvarsmakten involveras. Här finns dock ett stort behov av att närmare klargöra hur 1921-års konvention ska tolkas i förhållande till t.ex. om det blir en terrorattack på Åland. Landskapsregeringen säger i sin redogörelse att en plan för handräckning ska utarbetats så att det klargörs i vilka fall handräckning ska begäras och på vilka sätt det ska beredas. Nämnden vill understryka väldigt starkt att det här är viktigt. Det är väldigt viktigt att det klargörs så att alla vet vad vi har att förhålla oss till.
Slutligen, herr talman, om fiskeripolitiken. Inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik kan medlemsländerna implementera system där man för en bestämd tid överlåter viss nyttjanderätt av de kvoterade fiskebestånden till ländernas fiskare. Detta pågår i Finland, de håller på att bygga ett system med individuella överförbara kvoter. Här hyser vi en viss oro över att Åland blir en del av de finska kvoterna. Så som det är upplagt just nu så verkar det så. Landskapsregeringen jobbar för att Åland ska vara ett eget fiskeområde med egna kvoter som Ålands landskapsregering delar ut till de åländska fiskarna. Det här är väldigt viktigt.
För bra många år sedan löstes en tvist om fiske mellan Åland och Finland i domstol. Fisket är faktiskt åländsk behörighet. Vi måste verkligen stå på oss och bevaka våra fiskares rättigheter och möjligheter. Tack, herr talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill tacka vtm Eriksson för presentationen av självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Det känns gott för Åland att oppositionen och regeringspartierna kan samarbeta i för Åland så viktiga frågor.
Det jag specifikt vill lyfta här som jag ser som två problemområden, det ena litet, det andra stort, var att jag på förmiddagen här försökte beställa Pharmaca Fennica. Jag ringde till lääketietokeskus, det finns tydligen inget svenskt namn, och frågade om jag kunde beställa den på svenska. Man kunde inte svara mig på svenska överhuvudtaget utan övergick till engelska och meddelade att något beslut att trycka Pharmaca Fennica på svenska finns inte. Så jag kunde inte beställa.
Vad gäller assistans av andra myndigheter så ser jag stora problem med oljeskyddet som nu helt kontrolleras av militära makter i Finland.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Till den sista frågan först. Det har alltmera övergått till att det inte är civila myndigheter som sköter sådana åtgärder i Finland i övrigt. Det har alltmera blivit de militära myndigheterna som har kompetensen, resurserna och utrustningen. Då uppstår den här problematiken. Därför är det så viktigt att planen görs upp så att man klargör hur handräckning av militära myndigheter kan vara förenligt med Ålandskonventionen. Det är väldigt viktigt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag delar den synen till fullo. Jag vet att det här är ett komplicerat område. Om vi har en större oljeolycka i Skiftesfarleden här de närmaste dagarna så betyder det i praktiken att vi kommer att ha den finländska militären inne på åländskt territorium om det är så att vi aktivt vill skydda vår miljö. Så ser den praktiska verkligheten ut och det är inte i fas med den grundteori som har funnits. Därför vill jag stöda arbetet på det vis jag kan så att vi får fram en fungerande lösning som också fungerar i praktiken för det är minst lika viktigt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Alla handräckningssituationer är viktiga. När det handlar om miljö eller människors säkerhet så måste det fungera. Ålänningar ska känna trygghet så att man vet att man får hjälp när det behövs.
När det gäller Pharmaca Fennica så konstaterade JO att man kommer att måsta översätta, vilket konstaterades så sent som i december 2015. Det kan vara en förklaring till att den inte redan är översatt. Jag förutsätter att landskapsregeringen hårdbevakar att det faktiskt också blir verkställt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Tack för presentationen. Vtm Eriksson utlämnade ett av lösningsalternativen för Ålands del för att eliminera effekterna av den tilltänkta social- och hälsovårdsreformen. Det gällde ett övertagande av inkomstskatterna. Jag undrar om det här är ett politiskt ställningstagande eller om det helt enkelt var ett misstag?
Jag är också glad att nämnden inte har tagit med alternativet att förlita sig på att justera klumpsumman. Det alternativet har helt utelämnats i nämndens betänkande, det gratulerar jag till och välkomnar varmt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det där var ju två olika frågor. Vi pratade om social- och hälsovårdsreformen och lösningsmodeller gentemot den, sedan pratade vi om Ålandskommittén och framtiden och det är en helt annan fråga. Nu pratar jag om social- och hälsovårdsreformen och vilka lösningsmodeller som vi har fått uppskisserade. Åtminstone hade jag nedskrivet att övertagandet av personinkomstbeskattningen även var ett av de alternativen, t.o.m. det alternativ som för mig, som tidigare har varit mycket skatteskeptisk, börjar bli den gångbara lösningen för framtiden. Sedan när Ålandskommittén är klar så måste vi ha ett ekonomiskt system som helt och hållet fungerar så att inte reformer i Finland kan gripa in i vår självstyrelse och förändra våra möjligheter.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det var fint att detta blev utrett.
Den andra saken som jag reagerade över var att Åland nämns i Natorapporten och att man konstaterar att Ålands roll i ett eventuellt Natomedlemskap måste utredas vidare. Det upplever jag som ytterst olyckligt. Det borde vara självklart att man från finländsk sida säger klart och tydligt att Ålands folkrättsliga status ger vid handen att man måste ta hänsyn till den och att ha konventionerna måste följas oavsett vad man gör med ett Natomedlemskap. Jag tycker att man borde ha kunnat skriva det utan att göra några utredningar. Därför är jag lite tveksam till att Åland nämns i inledningen men sedan konstateras det att det skulle ta så mycket tid. Det skulle ha varit bra om nämnden hade haft en synpunkt på detta. Men jag hoppas nu att regeringen för den här synpunkten vidare.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag vet inte om jag var otydlig, men nämnden har sagt att om det är så, vi är ju inte riktigt hundra på detta för vi har inte läst rapporten, men om det är så att självstyrelsen och demilitariseringen inte ingår i den här rapporten så måste landskapsregeringen se till att hårdbevaka det här och se till att demilitariseringen finns med som en del i Finlands fortsatta beredning. Här behövs ingen utredning. Jag måste ha uttryckt mig oklart om ltl Britt Lundberg uppfattade det på det sättet. Det här är helt klart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack vtm Eriksson för redogörelsen som ganska mycket fokuserar på förhållandet mellan Finland och Åland. Det förhållandet har varit utsatt för prövningar under det senaste året.
Har nämnden fört någon diskussion om behovet av formella toppmöten mellan och Åland? Jag uppfattar att det i det närmaste har gått ett halvår för den sittande regeringen och mängden möten mellan ministrar har varit väldigt liten. Nu är jag inte säker på hur viktiga sådana möten är. Någonstans känns det som att det borde vara formaliserat att det ska hända väldigt snabbt efter valet, att Ålands högsta företrädare ska träffa Finlands högsta företrädare. Det krävs självklart två för att dansa. I vilken mån har nämnden diskuterat hur vi skulle kunna lyfta upp detta i förhållande mot Finland?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det blev naturligt att redogörelsen handlar om självstyrelsefrågor som främst handlar om relationerna mellan Finland och Åland. Det är ju det som redogörelsen finns till för.
När det gäller toppmöten så är det viktigaste, vilket också nämnden har sagt, skrivit och gett klartecken till oss i Ålandskommittén, att vi ska jobba för att det ska finnas politiska plattformar i framtiden där man kan lyfta upp de svåra frågorna. Såsom systemet fungerar idag så är det Ålandsdelegationen som löser tvister av juridisk karaktär. Ska vi ha mera politik och mera politiska diskussioner då måste vi också ha plattformer där vi löser de frågor som dyker upp och de tvister som eventuellt kan uppstå.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Ja, det är sant. Det är just de här plattformarna som jag undrar om man på något sätt borde försöka formalisera och göra ännu tydligare. Här nämns rätt mycket förhållanden mot Finland, men man kan faktiskt väva in även Sverige i resonemanget eftersom vi i vårt dagliga liv antagligen har mer med Sverige att göra än med Finland. Sverige hör till en av de garanter för det svenska språket som Finland är satta att bevaka, men som nämnden mycket förtjänstfullt lyfte fram att man inte riktigt lyckas med. I vår fortsatta roll och i visionen för Åland borde ingå att man dels ska lyft självstyrelsen och dels faktiskt se till att träffa de högsta företrädarna för våra två grannstater. Det skulle kännas bra på många vis.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Redogörelsen handlar ju främst om konstitutionella frågor och då är det väldigt mycket självstyrelselagsfrågor. Därför blir andra länder kanske inte särskilt mycket belysta. Men visst brukar vi också diskutera olika samarbeten med Sverige. Nu har vi koncentrerat oss på de här stora frågorna som är aktuella från nämndens sida.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Vtm Eriksson redogjorde också lite från stycket om fiskeripolitiken. Jag ser här att det finns ett kraftigt stöd för att arbeta för att få en uppdelning av kvoterna mellan riket och Åland. Om vi ser på arbetsplatserna i den åländska skärgården så är fiskeripolitiken viktig. Det är bra att man nästan förstärker stödet av det som står i redogörelsen.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Vi hörde i nämnden att landskapsregeringen står på ganska bra i de frågorna och har gjort väldigt saklig beredning för sin argumentation. Jag ser en parallell längre tillbaka i tiden när en fiskefråga slutligen måste avgöras i domstol, då handlade det om laxfiskekvoter. Eftersom Åland har egen behörighet över fisket så är det helt naturligt att vi ska kunna fördela våra kvoter inom vårt område.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Tack vtm Eriksson för en fin presentation av betänkandet från nämnden. Samtidigt ger jag ett stort tack till hela nämnden med dess ordförande, talmannen, för ett bra dokument.
Jag måste ge en personlig reflektion, ibland tvivlar man lite på självstyrelseviljan i det här samhället och kanske också bland politiska partier. Men de facto stärks man när man läser det här dokumentet. Det här är ett grundläggande dokument som jag verkligen vill tro att landskapsregeringen tar till sig och kommer att göra sitt bästa för att förverkliga.
Nu min fråga till vicetalmannen; hur ska vi få det här dokumentet med den anda som det förmedlar och sakinnehållet att också landa hos Ålandskommittén? Visserligen har landskapsregeringen en avgörande roll i många av de här frågorna, men samtidigt har vi en parallell process med en revision av självstyrelsesystemet. Det skulle vara väldigt viktigt att de finska delegaterna, medlemmarna, också skulle få den här känslan, förstå hur vi tänker och hur allvarligt vi på Åland ser på den här situationen.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ja, det har varit ett bra arbete i nämnden. Det är ett bra dokument under bra ledning av talmannen och vi har framförallt duktiga sekreterare som har gjort betänkanden. Nu kommer också externpolitiken upp i nästa plenum.
När det gäller att få det här att landa så kan jag inte se någon annan väg en information, information och ytterligare information. Det är också väldigt mycket så som vi jobbar i Ålandskommittén. Vi informerar, vi informerar och vi berättar. Vi för fram våra ståndpunkter, vi för fram dem igen och vi för fram dem igen. Det är det enda sättet att jobba. Alldeles särskilt tror jag att det är viktigt framöver att vi får forum där vi kan mötas och diskutera. Sitter vi på varsin sida så är det svårt att nå en gemensam enighet.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Så är det helt säkert.
Den fråga som nu är mest akut, av dem som finns här nämnda, är den ekonomiska situationen och framförallt social- och hälsovårdsreformen och dess effekter. Min fråga är; det här betänkandet och den verklighet som vi nu ser att håller på att förverkligas på rikssidan kommer det att påverka arbetet i Ålandskommittén på något sätt?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Social- och hälsovårdsreformen har med all tydlighet pekat på det ekonomiska systemet och att vi ska kunna ha ett system som är oberoende av de nya reformer som man genomför på rikssidan. I kommittén har det aktualiserats att vi vill lyfta in de här frågorna. Egentligen har frågan om social- och hälsovårdsreformen lyfts vid lite olika tillfällen. Vid senaste mötet aktualiserade vi att vi ser att det här måste finnas med i arbetet också.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Centergruppen tackar för självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Betänkandet är välavvägt och tydligt, åtminstone till största delen och annars lämnas alternativ till lösningar.
De två områden som är särskilt angelägna och allvarliga i årets betänkande är dels utvecklingen av det svenska språket i Finland och hur det påverkar relationerna till Åland och dels den pågående social- och hälsovårdsreformen som griper in i vår självstyrelse och påverkar oss trots att frågan i sig inte berör oss och dessutom är uteslutande finländsk lagstiftning som är separat från den åländska.
Det vore ytterst intressant och nödvändigt att en granskning av vår självstyrelse skulle göras även med sådana ögon som synar om vi kan ha fler likanande scenarion som kan drabba oss eller där Finland med nuvarande lagstiftning kan indirekt gripa in i och styra över vår åländska självstyrelse inom områden som är vår egen behörighet.
Först språket herr talman! Frågan att bevara det svenska språket på Åland är, som nämnden skriver i sitt betänkande, ett åtagande som Finland har sedan Ålandsfrågan fick sin lösning. Ändå kan vi konstatera att engagemanget är relativt svagt och att många av de reformer och beslut som fattas av Finlands regering påverkar svenskans framtid i Finland och därmed indirekt Åland.
För drygt 100 år sedan var 14 procent av finländarna svenskspråkiga. Idag är andelen 5,4 procent. En anmärkningsvärd utveckling. De svenska språköarna minskar också i Finland. En svensk språkö definieras så att där det finns en svenskspråkig stark minoritet och minimikravet är att det finns en svensk skola för att uppfylla definitionen.
Finlands regering stuvar om i kommunstrukturen och ändrar på det sättet språkgränserna, svenskspråkiga skolor och sjukhusavdelningar och myndigheter avlägsnas eller slås ihop med finskspråkiga. Den högre utbildningen på svenska är begränsad i Finland idag. Det här är några exempel på hur det svenska språket får mindre plats. Ju färre som talar svenska desto större blir gapet mellan Åland och Finland och ju svårare blir det för Finland att leva upp till sina åtaganden att kommunicera med Åland på svenska.
Även ålänningar påverkas av reformer i Finland. Om nu alla summariska ärenden, dvs. ärenden som avgörs utan prövning i sak, ett exempel är indrivningsärenden, planeras överflyttas från Åland till Finland som en följd av reformeringen av tingsrätterna. Hur kan vi då garantera att våra åländska medborgares ärenden kan avgöras på svenska på ett bra sätt? Migrationsverket planerar att alla utlänningsärenden även de som idag has omhand av polisen flyttas över till Finland. Det betyder att våra nyanlända ålänningar måste till Åbo för att få sina ärenden hanterade. Även här är det tveksamt om det kan ges några garantier för fullständig service och behandling på svenska.
Vid vård av ålänningar utanför Åland är det oerhört viktigt, som nämnden skriver, att en som dessutom är försvagad av sjukdom ska kunna samtala och få information på svenska.
Antalet svenskspråkiga förväntas öka i Finland enligt prognoser. Däremot kommer inte andelen svenskspråkiga att öka eftersom även andra språkgrupper blir gällande i Finland. Från Alexanders-institutet spår man att ryskan kommer att vara lika stor som svenskan i Finland 2050. Det har i sin tur lett till en ny typ av språkdebatt i Finland.
Arbetet med att från åländsk sida konsekvent och kraftfullt driva Ålands rätt till svenska i Finland, det arbetet får inte vila en enda dag.
Så, herr talman, den planerade social- och hälsovårdsreformen i Finland. Centern är på samma linje som nämnden som hävdar att reformen kommer att få oavsiktliga men stora konsekvenser för Åland. Ekonomiskt kan det röra sig om 15-16 miljoner euro. Minst lika allvarligt är att reformen som inte överhuvudtaget berör Åland ändå griper in i vårt samhälle. Nu med gällande system så skulle ålänningarna via statsskatten indirekt finansiera den socialvård som är Finlands medborgares.
Självstyrelsepolitiskt har vi framför oss en omvälvande tid som måste hanteras med stort allvar och hög ambition. Redan 2019 beräknas social- och hälsovårdsreformen träda ikraft och 2022, tre år efter, ska Åland och Finland tillsammans ha skapat ett nytt självstyrelsesystem.
Parallellt med detta förs diskussioner om förändringar i avräkningsbeloppet, vilket ska ses som en separat process som ska justera den ekonomiska obalans som just nu råder mellan vad som borde vara Ålands rättmätiga andel av statens budget och vad som klumpsumman idag innehåller, vilket även nämnden elegant markerat genom att ge avräkningsgrunden ett separat kapitel i betänkandet.
Vi har fått ett löfte från Finlands statsminister att klumpsumman ska höjas från 0,45 till 0,48. Det vore intressant att få en rapportering om höjningen kommer att förverkligas och i så fall när?
Nämnden har vårt stöd för att Ålands regering ska fortsätta förhandlingarna med Finlands regering i samma riktning som tidigare. Vi ser att det vore angeläget att regeringen tar ett brett grepp över dessa stora övergripande och viktiga frågor och formulerar en strategi för Åland. Välkomna att diskutera med oss. Vi kommer konstruktivt att hjälpa till för att lösningar ska skapas och att ärenden förs framåt på bästa tänkbara sätt.
Socialdemokraternas gruppledare sade i remissdebatten. Jag citerar: ”Landskapsregeringen har ett enormt arbete framför sig att hitta synergieffekterna och faktiskt vara framme där det behövs och få foten in genom dörren där det finns möjlighet att komma in”. Inom centern håller vi fullständigt med. Vi vill gärna ha information om dessa synergieffekter, vad som görs i frågan, vilka kontakter, förhandlingar och diskussioner som förts och vilka smarta förslag till lösningar som har förts fram från ministrarnas och lantrådets sida.
Nämnden ger i sitt betänkande flera alternativ till lösningar för att möta effekterna av social- och hälsovårdsreformen. Nämnden skriver att antingen kunde Finland gå in för en modell liknande den man skapat för rundradioskatten, vilken inte berör Åland, eller att den skulle finansieras genom landskapsskatt eller det tredje alternativet som nämns är att behörigheten över fysiska personers inkomstskatt överförs till Åland.
Vi har ett konstruktivt förslag. Centern, obunden samling och Ålands Framtid har gemensamt funderat på och fördjupat oss i dessa frågor. För vår del rekommenderar vi att Åland går in för att överta förvärvsinkomstbeskattningen. Vi ser det inte som någon dramatisk förändring utan tvärtom den enklaste och även för Finlands del den smidigaste lösningen. Åland hanterar kommunalskatten idag och det är större pengar än vad förvärvsinkomstskatterna skulle utgöra. I praktiken skulle vi fortsätta att betala kommunalskatten som idag till kommunerna och åländsk förvärvsinkomst direkt till Åland och övriga skatter skulle tillsvidare, enligt tidigare modell, betalas till Finland med återbörd i klumpsumman.
Självklart finns det frågor som behöver finna sin lösning med denna modell bl. a kring administration. Men utöver att systemet blir redigt så får vi dessutom ett lyft för självstyrelsens status och ett stärkt samband mellan Ålands skattekraft och det offentliga Ålands intäkter, en morot för att ytterligare höja sysselsättningen på Åland.
Fru talman! Det finns fler intressanta frågor att uppehålla sig vid i betänkandet, bl. a Finlands regerings utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse och NATO. Vad jag erfar så diskuteras just nu huruvida den säkerhetspolitiska redogörelsen kommer att föras till riksdagen nu i vår eller om man väljer att vänta till hösten. Så det kan hända att vi får hålla oss lite till tåls innan vi får läsa den.
Från åländsk sida är det förstås av yttersta vikt att Ålands demilitariserade och neutraliserade status får utrymme och visas respekt i redogörelsen.
Ytterligare har nyligen presenterats en rapport kring Finland och NATO som ska ses som en bilaga till det kommande säkerhetspolitiska meddelandet men som inte, såvitt jag förstår, kommer att behandlas politiskt utan endast antecknas för kännedom. Åland omnämns i inledningen i rapporten och där konstateras, fritt formulerat, att Ålands status är av har sugereris karaktär och att vår särställning och status kräver ytterligare utredning och därför inte behandlas ytterligare i rapporten. Det här är inte bra. Från centerns sida hade vi önskat att man i texten kort om gott slagit fast att Ålands folkrättsliga status gör att Finlands eventuella NATO-medlemskap ska inbegripa och respektera demilitariseringen och neutraliseringen. Det finns väl dessutom praxis, det borde väl kunna göras på samma sätt som gjorts med Svalbard och de grekiska demilitariserade öarna.
Från åländsk sida måste vi fortsätta driva att det är oerhört väsentligt att Finland tydligt slår fast att om Finland ingår i ett NATO-medlemskap så ska Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område bestå. Som nämnden skriver, så utgår vi ifrån att Finland vid eventuella förhandingar om medlemskap försäkrar sig om att inga förändringar görs beträffande Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning utan att de konventioner som reglerar demilitariseringen ovillkorligen efterlevs. Det här hade vi hoppats att också skulle ha funnits i ingressen i rapporten.
Det är, herr talman, av yttersta vikt att regeringen nu följer upp och inleder förhandlingar så att Ålands ställning bekräftas i den säkerhetspolitiska redogörelsen och alltid vid diskussioner eller förhandlingar kring NATO-frågan, att den alltid inbegriper Ålands folkrättsliga status.
När det gäller att vi drabbas av att krishanteringen runt omkring oss alltmer blir militär så har vi från åländsk sida konsekvent drivit, och den linjen hoppas jag att fortsätter, att man borde inleda ett samarbete mellan räddningstjänsterna i Norden, till en början mellan Sverige och Finland, för att på det sättet kunna skapa en formalisering och ha ett alternativ till de militära ingreppen som annars kanske blir följden om vi inte aktiverar oss. Tack, fru talman.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Britt Lundberg höll ett anförande där hon egentligen lite kritiserar nämnden för att inte ha tagit ställning till centerns vilja. Jag känner inte alls igen den diskussionen. Vi i självstyrelsepolitiska nämnden har haft ett oerhört bra samarbetsklimat just vad gäller Natofrågan, vi har också tagit hänsyn till centerns representants åsikter vad gäller migrationsverkets situation och det har vi nog i alla de här ärendena.
Jag vill påpeka att på sidan 2 så lyfter vi fram skrivningar lite diffust eftersom vi inte har ett klart beslut ännu från polisen. Polisen på Åland jobbar tillsammans med migrationsverket oerhört kraftfullt för att garantera att det blir service på svenska och även att man ska kunna behålla servicen på Åland.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Ltl Kemetter måste ha lyssnat lite slarvigt på vad jag framförde här. Centergruppen är helt enig med det som nämnden framhåller. I det fall där nämnden ger tre alternativa förslag till lösningar så tar vi ställning och lyfter fram ett av alternativen och det handlar om förvärvsinkomstbeskattningen.
När det gäller problematiken kring att ålänningar eventuellt i framtiden får åka med sina utlänningsärenden till Finland eller de andra ärenden som man framfört så håller centern fullkomligt med den oro och ståndpunkt som självstyrelsepolitiska nämnden har.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack för det klargörande ltl Britt Lundberg. Jag upplever att just i självstyrelsepolitiska frågor så har vi faktiskt börjat driva ännu starkare självstyrelsepolitik, också från nämndens sida. Jag ser en stor förändring ifrån förra mandatperioden. Nu upplever vi verkligen att vi måste aktivera oss som ett gemensamt lag för att kunna bevaka självstyrelsen.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Att vi gemensamt ska hålla självstyrelsefanan högt hoppas jag verkligen. Jag tror att det är väldigt, väldigt länge sedan kanske i mandatperioden 1999-2003 som jag minns att det har före kommit en omröstning i självstyrelsepolitiska nämnden. Annars brukar självstyrelsepolitiska nämnden, av tradition, lämna eniga betänkanden. Jag upplever också att med tiden har betänkandena blivit allt mera progressiva och tydliga. Precis som tidigare har sagts här är det väldigt viktigt att regeringen läser det här och verkligen tar den från första dag som en väldigt viktig vägkost, eftersom det är från en samlad regering och att man tar itu med frågorna omedelbart och lyfter dem med kraft. Vi ska också sprida det vidare till Ålandskommittén och till alla som vi möter på vår väg att det här är den åländska gemensamma hållningen, för det är oerhört värdefullt att vi har en sådan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Lundberg lyfte förtjänstfullt fram den ganska skarpa skrivningen om kopplingen mellan att Finland sköter det språkliga servicen till Åland och det åtagandet och det som egentligen berättigar hela statstillhörigheten till Åland från 1921. Ltl Lundberg fyllde på med en kompletterande skrivning om de språkliga problem som vi idag upplever på Åland och som bara tycks bli fler och fler. Därför ställer jag frågan till ltl Lundberg; anser centern idag att Finland lever upp till de språkliga förpliktelser som berättigar statstillhörigheten över Åland?
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det har inte fattats något formellt beslut i en sådan fråga, men om jag får tillåta mig att tala för egen del så upplever jag att det för Finlands del finns mycket övrigt att önska vad gäller att uppfylla sina förpliktelser på svenska. Bara det att det borde räcka med en påminnelse från landskapsregeringen om att det har kommit ett dokument som inte har översatts eller att man bara får sammanfattningar på svenska av dokument som går ut för remissutlåtanden osv. Det borde konstateras som ett misstag och sedan borde det följas av att man inte upprepar misstagen. Men tyvärr så upprepas dessa som man kanske inte längre kan kalla för misstag, utan brister eller kanske t.o.m. nonchalans emellanåt och det är absolut inte acceptabelt.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag delar helt och hållet den uppfattningen. Tittar man till den större bilden så är det frågan om vi inte från åländsk sida borde ställa oss själva frågan om det börjar bli dags att återigen väcka den här frågan internationellt för att faktiskt få regeringen i Helsingfors att vakna? Åtminstone jag upplever en ganska stor okunskap och likgiltighet från regeringens sida gentemot Åland och gentemot det svenska språket i Finland. Är det någonting som centern har diskuterat? Kan ltl Lundberg tänka sig att fundera på att väcka Ålandsfrågan internationellt för att sätta fokus på den språkliga utveckling som idag är så bekymmersam för Ålands del?
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! När det gäller att rädda det svenska språket i Finland och därmed stärka det svenska språket på Åland och säkra relationen på svenska mellan Åland och Finland så ser jag inga gränser i att man borde försöka använda alla kanaler man bara kan för att påtala detta. Jag upplever också ett problem i dagens alltmer tvåspråkiga Finland, t man är väldigt pragmatisk på ett sätt som jag tror att drabbar oss ganska hårt. Man kanske inte alltid heller i Finland reagerar på när någonting uteblir på svenska därför att man har dubbel språkkunskap, vilket förstås aldrig är fel. Med det kanske också gör att man inte på samma sätt är uppmärksam på när det svenska alternativet är utelämnat. Det är väldigt, väldigt viktigt. Jag tror att vi aldrig får vila från utvecklingen av det svenska språket här på Åland.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag undrar lite vad ltl Lundberg sade om Nato? Jag förstod inte riktigt det. Dels så var det upp i ett tidigare replikskifte men nu igen att nämnden inte tillräckligt tydligt säger att Ålands demilitarisering ska nämnas i sambandet och att det ska vara alldeles klart för alla när man går vidare. Men det är precis exakt det som nämnden säger väldigt tydligt.
Dessutom har vi tittat på den utrikessäkerhetspolitiska redogörelsen som är under beredning, om jag är rätt informerad. Nu har man faktiskt kommit så långt att lantrådet har varit involverad i beredningsskedet. För bara tio år sedan tillbaka i tiden så fick vi komma med räddningsaktioner till riksdagen för att se till demilitariseringen nämndes. Nu är vi faktiskt mera med som ett subjekt än vad vi någonsin har varit.
När det gäller Nato så är alldeles klart att där ska demilitariseringen in i den fortsatta processen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det finns ingen orsak för vtm Eriksson att gå i försvar. Vi kan konstatera att rapporten finns på utrikesministeriets sida. Läser man rapporten så står det i ingressen, inledningen, att Åland inte tas upp i den här rapporten därför att om man ska lyfta upp Ålands status i förhållande till ett Natomedlemskap så behövs det mera utredning. Jag skulle önska att man framhåller att det inte behövs en utredning till den delen. Man borde kunna konstatera att Ålands demilitariseringsstatus, precis som nämndes skriver, alltid ska gälla. Konventionerna ska ovillkorligen följas. Varför har man inte kunnat skriva det i rapporten? Varför säger man att man vill utreda det vidare? Det gör mig aningen orolig.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Då förstår jag. Ledamoten hänvisade till en rapport som en person har gjort som en del beredningsarbetet i Helsingfors.
Nu ska den här processen gå vidare. Nämnden framhåller väldigt starkt att i enlighet med vår demilitariseringspolicy så ska det framhållas att oberoende av vilka säkerhetspolitiska arrangemang Finland ingår så står demilitariseringen och neutraliseringen fast.
Jag ställde en fråga till ledamoten och gick inte i försvar. Det är klart att jag uppfattade det som att ledamoten klagade på betänkandet.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Rapporterna om Nato är gjord av fyra experter, varav viceordförande i Ålandskommittén, Teija Tiilikainen, är en av dem. I den rapporten står det i inledningen precis så här som jag nämnde. Den här rapporten kommer inte att vara en del av den säkerhetspolitiska redogörelsen. Den kommer sannolikt att bli en bilaga till den, det vet ingen säkert ännu men det är möjligen så. Den rapporten finns och den kommer inte politiskt desto mera att behandlas.
Man ser att Åland hanteras i rapporten på det här sättet, med tveksamhet. Man säger inte tydligt i första meningen att Ålands demilitarisering och neutralisering ska säkras, utan man säger att Ålands roll är så komplicerad så att den behöver utredas. Nu är det väldigt viktigt att man påpekar detta och diskuterar det med Helsingfors. Jag är helt säker på att den säkerhetspolitiska redogörelsen kommer att innehålla Ålands demilitarisering och neutralisering. Kapitlet om Nato har sett likadant ut väldigt länge. Man ska också medvetandegöra att här borde man kunna sätta ner foten och tala om att det ska respekteras.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Bästa lagting, det har varit ett oerhört intressant arbete att få sitta med i självstyrelsepolitiska nämnden. Under förra mandatperioden satt jag tidigare som ersättare men nu som ordinarie medlem. I en replikväxling nämnde jag att jag upplever att debattklimatet har blivit oerhört progressivt. Från nämndens sida har vi enats kring en tydligare linje. Det här beror starkt på det politiska klimatet som vi nu ser i Finland med de förändringar som plötsligt påverkar kraftigt vår egen självstyrelse.
Det sista stycket i nämndens utlåtande, en politisk klimatförändring, beskriver vilken oro vi enhälligt över partigränserna känner. Det är en mycket stark text när nämnden skriver att det finns många svåra frågor i relationen med Finland-Åland. Det säger otroligt mycket.
Vi har ett förslag till lösning, vilket jag tycker att är konstruktivt och jag hoppas att regeringen fortsätter att arbeta med det. Det är ett särskilt ministerutskott för Ålandsfrågor. Men också kanske det som vi under starten med arbetet för Ålandskommittén arbetade mera med; politik i politiken och att vi ska diskutera politiskt mellan Finland och Åland. Men nu igen har vi gått tillbaka till att om vi verkligen ska garantera en framtida självstyrelse så behöver vi också ha en solid juridisk grund. I vindkraftssituationen såg vi att trots att det fanns lagar så kan de ändras. Den osäkerheten och de debatterna som vi har haft i nämnden har faktiskt varit oroväckande när man tänker på åt vilket håll samhället håller på att gå.
Vad gäller reformeringen av självstyrelsesystemet så tycker jag att ålänningarna, i det här fallet också, har varit steget före, vilket vi tycks vara i många frågor. Det har varit oerhört intressant att få följa med arbetet. Under den här perioden har vi också fått höra vad Ålandskommittén gör inför sina arbeten. Det är också ett nytt system. Under tidigare mandatperiod var det samma personer i självstyrelsen nämnden och i Ålandskommittén, men i och med valet har det kommit in nya människor och det är en styrka tycker jag. Det ger ytterligare en förankring till det arbete som Ålandskommittén håller på med. Den ekonomiska politiken har blivit central just även på grund av det politiska läget. Som vi har hört i tidigare anföranden så handlar det just om SOTE-reformen och hela den problematiken, plötsligt ska vi inte ha FPA och om avräkningsgrunden. Hela den ekonomiska problematiken har gjort att vi har insett hur osäkert självstyrelsen egentligen står.
Trots att vi upprepade gånger säger det i talarstolen och landskapsregeringen jobbar med det här så finner jag det bekymmersamt att vi har en ny politikerkår i Finland som inte riktigt till alla sätt förstår det åländska systemet och självstyrelsen. Vi från socialdemokraterna kommer fortsättningsvis att bevaka detta i nämnden, och jag tror att jag har många andra med mig där som känner samma oro.
Som tredje punkt i mitt anförande vill jag lyfta fram polisens bekymmer. Vi har upprepade gånger fått höra att vi behöver lyfta på en politisk nivå problematiken med svenskspråkig utbildning. Under flera år har man förhandlat på tjänstemannanivå för att garantera fortbildning på svenska för våra poliser och det har inte riktigt gett goda resultat. Därför är det nu en stark önskan att få lyfta det här på politisk nivå så att inrikesministern och vår kansliminister verkligen börjar diskutera de här frågorna och det vill jag också lyfta här i salen. Vi ska inte sätta vår polis i en situation där man inte har möjlighet att utbilda sig vidare och kunna avancera på nya grader bara för att man inte kan finska. Vi har också fått information om att poliser som kan finska har möjlighet att delta i kurser och sedan ska de komma tillbaka och utbilda poliskåren här. Det är en orättvis situation. Det är klart att det är trevligt om man kan flera språk och erbjuds flera utbildningar, men att man ska belastas med att alltid utbilda sina egna kollegor är en tuff arbetsuppgift som kanske inte borde sättas på polisen. Fortbildning borde garanteras på svenska.
Vi från socialdemokraterna är oroliga över den sjukhusslakt som nu sker på den fastländska sidan och därmed svårigheten att garantera svenskspråkig sjukvård. När vi skickar våra sjuka härifrån och köper tjänster av Finland, vilket är mer fördelaktigt än att skicka dem till Sverige, ska vi faktiskt kunna garantera att de får vård på svenska. Jag tycker att ÅHS styrelse men också landskapsregeringen ska bevaka detta ordentligt. Är man riktigt sjuk så kan man inte försvara sig själv och då är man också så pass svag att man kanske inte riktigt orkar klaga om man inte får vård på svenska. Det måste finnas starka människor som hjälper till och ser till att vi får vård på svenska.
Vård på svenska är något som Folktinget nu har arbetat hårt med att garantera inom den här reformen och de är också bekymrade över detta. Här behöver de också ålänningarnas hjälp.
Vi har lyft fram den ekonomiska politiken. Det som har oroat socialdemokraterna i den här SOTE-förändringen, och som även nämnden har tagit upp, är höjningen av statsskatten för att kunna bekosta SOTE-reformen. Det skulle innebära att även befolkningen på Åland skulle betala en högre skatt. Det här är en stor problematik om den finska regeringen går in och börjar påverka de åländska kommunernas självstyrelse. Vi har en egen kommunallag. Det här är egentligen kärnan till problematiken. Vi har gjort en så kallad SOTE-reform redan, vi har ÅHS under landskapet, men man kan ändå med de här metoderna påverka de åländska kommunernas självstyrelse. Det här vill vi gärna att man bevakar kraftigt.
Som jag har sagt i tidigare anföranden så är det här en ypperlig möjlighet för oss ålänningar att skapa en egen ekonomisk politik. Som ltl Britt Lundberg nämnde så har vi nu möjligheten. Det är glädjande att det stora partiet centern finns bakom oss. Jag upplever också att vi har liberalerna och alla andra med oss i kampen att tillsammans utveckla självstyrelsen även ekonomiskt.
Avslutningsvis vill jag kort nämna Nato, som har bevakats från självstyrelsepolitiska nämndens sida. Vi har diskuterat detta upprepade gånger även under tidigare mandatperiod. Man har diskussioner kring försvarssamarbeten, man har diskussioner kring Nato och man involverar inte Åland, inte vår regering och inte heller vår talman. Det här tycker vi att är bekymmersamt. Det är oerhört viktigt att man i försvarssamarbeten och i Natoförhandlingar respekterar självstyrelsen, respekterar demilitariseringen och neutraliseringen och gång på gång måste man från åländskt håll påminna om detta. Jag hoppas att man fortsätter arbetar hårt för detta och det finns ett starkt enhälligt stöd i salen för detta.
Jag vill tacka mina kollegor i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag hoppas på gott samarbete framöver och ett progressivt arbete. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Jag vill tacka för en bra och konstruktiv debatt och en bra behandling i självstyrelsepolitiska nämnden.
Sammantaget när man läste det här dokumentet så växte ganska många tankar. Bilden som målas upp avslutas ju med ett kapitel om en politisk klimatförändring som sammanfattar det som vi har upplevt under det senaste året ganska bra det. Det är också syftet med den här redogörelsen att vi ska få diskutera det.
En personlig sammanfattning, då skulle jag närmast säga; okunskap, en smula politisk kaos och finsk nationalism hotar vårt självbestämmande i dagsläget.
Vi är alla överens om att okunskapen är en stor utmaning för Åland. Det politiska kaoset som råder i Finland som framförallt ger sig uttryck i den pågående hälso- och sjukvårdsreformen, som vi faktiskt inte egentligen vet så mycket om i dagsläget, kan bli ett stort bekymmer för Åland.
Den finska nationalismen håller på att mer eller mindre radera ut det svenska språket från det offentliga i dagsläget och det är ju förstås ett oerhört stort bekymmer för Åland.
Nämnden konstaterade mycket förtjänstfullt att när Ålandsfrågan fick sin lösning så gavs ålänningarna internationella garantier om att språk och kultur skulle bevaras. Frågan om att bevara språket på Åland är alltså ett åtagande som Finland tog på sig i utbyte mot suveräniteten över Åland.
I Roger Jansson kommittén som gjorde ett förberedande arbete inför Ålandskommittén 2013 så beskrev man det på följande sätt: ”Den språkliga servicen är kärnan i den internationella överenskommelsen om landskapets statstillhörighet och förutsätts fungera fullständigt. Om så inte är fallet förfaller hela grunden för autonomin och dess bindning till beslutet om statstillhörighet från juni 1921.” Det här är något som samtliga partier i Ålands lagting har omfattat, möjligen undantag för kollegan ltl Toivonen. Så här ser faktiskt verkligheten ut. När vi diskuterar den språkliga utmaningen i Finland så måste man ha det här bakom örat. Vid ett visst skede måste vi ställa oss frågan; hur långt kan det här få fortgå före grunden för det beslutet helt och hållet förefaller? Precis så resonerade man i Roger Jansson kommittén. Om vi inte har passerat den gränsen så börjar vi åtminstone närma oss den ganska ordentligt, enligt Ålands Framtids uppfattning. Vi ser att snart är den enda svenskspråkiga tingsrätten som finns kvar i Finland den som finns på Åland. När våra företagare t.ex. får vänta längre på att få sina ärenden upp i marknadsdomstolen så kan man nog ifrågasätta om den språkliga servicen fungerar fullständigt. Dessutom planerar man att göra försök med att avskaffa det svenska språket som ett obligatoriskt språk i grundskolan i Finland och införa försök med ryska som alternativ. Det är ganska uppenbart för var och en vad ett sådant försök leder till, ja, att barnen lär sig ryska istället för svenska. Det här är allvarligt mot bakgrund av att vi redan idag ser stora problem med att rekrytera svenskspråkiga tjänstemän till olika myndigheter. Det skapar i grund och botten de språkliga problem som vi upplever här på Åland. Lyckas man inte vända den här rekryteringstrenden så finns det inget hopp, så realistiska måste vi vara och det finns inga tecken på att den sittande regeringen i Helsingfors har sådana ambitioner. Det är ren och skär finsk nationalism, om man ska prata klarspråk.
Det är i och för sig kanske inget förvånande mot bakgrund av att samfinländarna nu sitter vid rodret eller åtminstone håller i roderpinnen. Det är den verklighet vi ser i dagsläget.
Om vi går över till det politiska kaos som råder i Helsingfors och tittar på hälso- och sjukvårdsreformen så har nämnden kommit ett ganska bra steg på vägen till ett åländskt ställningstagande i den här frågan. Man är ganska överens om problembeskrivningen. Man är överens om vilka villkor som bör gälla för lösningen på problemet, dvs. att det får inte leda till någon behörighetsförskjutning utan att självstyrelselagen ändras, vilket faktiskt är risken, som självstyrelsepolitiska nämnden också beskriver i sitt betänkande. Däremot har självstyrelsepolitiska nämnden valt att inte landa i någon av de lösningsmodeller som man resonerar kring vilket borde vara vårt nästa steg härifrån Åland, möjligtvis när vi får lite mera information för den som känner sig osäker. Vi i Ålands Framtid, centern och obunden samling har landat i det sista förslaget från nämndens sida; att behörigheten över fysiska personers inkomstskatt förs över till Åland.
Tittar man på hur inkomstskatten ser ut idag så betalades redan 64 procent av inkomstskatten direkt till Åland år 2013 utan att passera statskassan. Vi betalade 36 procent i statlig inkomstskatt. Det är bara lite mer än 1/3 som ytterligare skulle tillfalla Åland utan att passera statskassan. Man behöver egentligen inte dramatisera den här diskussionen ytterligare. Det handlar faktiskt om en ganska liten förändring att gå in för ett sådant spår. Detta behöver man ha med sig när man överväger de här olika alternativen.
Min absoluta förhoppning är att också övriga partier kommer till den insikten och den slutsatsen att det är så vi bör gå vidare. Det skulle vara ett sätt att förhindra den här typen av effekter i samband med kommande reformer. Men återigen, det är förutsatt att det finansieras genom en förändring i inkomstskatten. Så fort en reform finansieras med ett annat skatteslag så kommer vi att stå här igen med exakt samma diskussion; hur ska det här anpassas till åländska förhållanden? Det behöver man vara medveten om. Mot den bakgrunden kanske vi behöver titta ännu längre fram och se om det finns ytterligare delar av beskattningen som vi borde ta sikte på att överta så snabbt som möjligt. Det är givetvis en diskussion som bör föras gemensamt både gentemot regeringen i Helsingfors i dagsläget men också i Ålandskommittén. På alla fronter behöver vi driva den här frågan.
Det har sagts mycket klokt om demilitariseringen och neutraliseringen. Nämnden konstaterar och upprepar från tidigare skrivningar att ett eventuellt finländskt Natomedlemskap inte på något sätt bör äventyra Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område. Från Ålands Framtids sida vill vi även ge den tydliga signalen att det bästa sättet att lyckas med det här är att Åland ställs utanför Natosamarbetet. Det rimmar illa med demilitariseringens och neutraliseringens grundtanke att Åland skulle ingå i en militär försvarsallians. Det är åtminstone vår tydliga uppfattning. Om övriga partier tänker likadant får man gärna också driva den linjen gentemot Helsingfors i de diskussioner man för.
Om man tittar på den politiska klimatförändring som självstyrelsepolitiska nämnden förtjänstfullt beskriver och lägger ihop den med t.ex. frågan om Ålandskontorets framtid och resurstilldelningen framöver så tycker jag att det är också något som man kan ha med sig när man funderar på hur man går vidare där. Med det allvarstyngda dokument, som vi har framför oss på bordet idag, så bör det också få återverkningar när man drar upp riktlinjer för hur vi ska fördela våra resurser inom externpolitiken och självstyrelsepolitiken.
Avslutningsvis, fru talman, bör man också ställa sig frågan, som vi var inne på här i ett tidigare replikskifte; har Ålandspolitiken i Finland nått den graden att vi bör väcka Ålandsfrågan internationellt igen? Någon gång passerar vi gränsen för när man inte längre uppfyller de språkliga krav som man har åtagit sig från 1921. Vi från Ålands Framtid menar att den gränsen är väldigt, väldigt nära, om vi inte redan har passerat den. Om inte utvecklingen svänger skarpt så måste vi lyfta Ålandsfrågan internationellt igen för att helt enkelt väcka liv i regeringen i Helsingfors. Det tycks inte som man inser den allvarsamma verklighet som faktiskt pågår i dagsläget. Tack, fru talman.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande är värdefullt och stödjande för landskapsregeringens arbete.
Först några ord om språket. Språket har av naturlig anledning varit på tapeten väldigt intensivt och mycket på språkrådets möten. Vi hade ett möte häromdagen. Från justitieministeriets sida pågår för tillfället en kartläggning och undersökning. Tidigare på våren gjorde man en medborgarundersökning i form av en webbenkät. Då gjorde landskapsregeringen också en uppmaning till ålänningarna att delta. Dessvärre visade det sig att intresset i hela landet för den här webbenkäten inte var väldigt stort. Det var ungefär 2 000 personer som deltog i webbenkäten från hela landet.
Nu begär justitieministeriet in utlåtanden från ministerier, tillsynsmyndigheter, övriga myndigheter, föreningar och andra intressegrupper om synen på hur man förverkligar de språkliga rättigheterna och tillämpningen av språklagstiftningen i Finland.
Landskapsregeringen har haft kontakt med språkrättsrådet Tammenmaa. Trots att språklagstiftningen inte gäller på det enspråkiga Åland så kommer landskapsregeringen att ge ett utlåtande. Vi kommer att ha fokus på hälso- och sjukvården, effekten av datasystem och digitalisering och tillgång till utbildning och handböcker på svenska, framförallt för polisen. Vi kommer också att trycka på digitaliseringen av studentexamen, att man tar i beaktande att man får korrekta översättningar.
Vi har också hört Ålands näringsliv och de påpekar bekymmer med att få svensk service från skatteförvaltningen speciellt när det gäller revisionsärenden. Det blir svårt att följa upp och ha en god revisionssed om man inte får service på svenska. Ibland kan det kännas som att man slåss mot väderkvarnar, men man måste vara väldigt envis och bestämd i sina påpekanden och utlåtanden.
När det gäller fiskeripolitiken som är fullständigt vår behörighet så står landskapsregeringen stadigt och fast; vi vill bestämma över våra egna kvoter, vi har tagit fram ett gediget underlagsmaterial och saken går vidare. Det är vicelantrådet som har ansvar över det. Landskapsregeringen står fast; vi kommer inte att vika en tum!
Arbetet fortsätter med social- och hälsovårdsreformen, vilket lagtinget och självstyrelsepolitiska nämnden har blivit informerade om. Expertgruppens slutrapport om valfrihet i social- och hälsovårdsreformen blev offentlig igår. Tjänstemännen har tagit sig en första titt på den. På rikssidan konstaterar man att det inte är någon fokus alls på vård på svenska. Men man menar att hela valfrihetsreformen kan medföra att de svenskspråkiga kan välja med fötterna. Man menar att det kan växa upp privata alternativ som ger service på båda språk.
Vi har en liten annan ingångspunkt i just den delen av social- och hälsovårdsreformen och det är vilka konsekvenser det får för Folkpensionsanstaltssystemet. Vi håller som bäst på att analysera och ta fram strategier kring det också.
Arbetet med finansministeriet fortsätter också, vilket finansministern kan redogöra för. Jag ser att han har begärt ordet.
Några ord om kontakter med öst och väst. Jag är den första att skriva under på att vi behöver ha goda kontakter både österut och västerut. Vi är små, men att vara envisa och enträgna och ha ett gott nätverk och kontakter ger ofta resultat. Vi har haft en hel del möten. Vi i regeringen har suttit i ett halvår och vi har åtminstone haft fyra möten med Ålandsministern och två möten med socialministern. Skulle jag få önska så skulle jag gärna träffa statsministern varje månad, men åtminstone kanske två gånger per år skulle det vara rimligt och skäligt att lantrådet skulle få träffa statsministern.
Vi har pratat med Ålandsministern om att den åländska regeringen tillsammans med riksregeringen behöver ha strategimöten. Det är också en sak som vi jobbar på tillsammans med Ålandsministern.
Arbetet i Ålandskommittén fortsätter. Jag tycker att självstyrelsepolitiska nämnden har fångat målsättningen med Ålandskommitténs arbete alldeles utmärkt i en enda mening. ”Den nya självstyrelselagen ska ge de konstitutionella ramarna och verktygen för en redan erfaren självstyrelse att ansvarsfullt och handlingskraftigt ta sig an framtida utmaningar.” Det jobbar vi efter! Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! När det gäller språkproblemen i studentexamensproven, som lantrådet förtjänstfullt lyfte upp, så är det en problematik som tidigare regeringar har lyft fram, och som jag hoppas att man håller kontinuitet i. Arbetet görs på finska av experter som talar finska, sedan efteråt översätts studentproven och frågorna av någon translator som inte nödvändigt är kunnig inom området. Därför har det också blivit fel terminologi emellanåt t.ex. inom matematik och det kan vara ganska känsligt när man ska lösa ett matematiskt problem. Viktigt att framhålla, som jag hoppas att man vidhåller, är att den här gruppen bör innehålla en expert som har svenska som modersmål. Det borde vi inte ge vika ifrån, jag hoppas verkligen att det påtalas. Det är ovärdigt att våra ungdomar ska skriva studentexamensprov som inte är korrekta.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Mycket av det här betänkandet andas brister på kontakter och kontaktytor mellan den finska regeringen och den åländska. Min fråga till lantrådet är; varför har man avskaffat systemet med aftonskolor? Min erfarenhet både som lantråd och som deltagare i regeringar på andra poster är att just aftonskolorna var det ett forum där man både på tjänstemannanivå, i det förberedande arbetet, och på politisk nivå kunde träffa statsledningen, statsministern och de viktigaste ministrarna, både på ett formellt sätt och också på ett informellt sätt i det sammanhanget. Det var en bra grund för att man kunde föra en ansvarsfull åländsk politik. Arbetet i Ålandskommittén är bland annat ett av resultaten som har kommit ur aftonskolan.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag delar uppfattningen att mötena med riksregeringen och den åländska regeringen är väldigt värdefulla. Det är ointressant vad mötena kallas, om de kallas aftonskolor eller strategimöten, bara de kommer till stånd. Det som jag har förstått när vi har diskuterat med Ålandsministern är att rikssidan avskaffat hela konceptet med aftonskolor. Man kallar det inte för aftonskolor längre, man kallar det för strategimöten. Det är vår absolut starka ambition att vi ska ha strategimöten med den finska riksregeringen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är mycket bra om man kunde ha två sådana möten per år. Det är inte bara på den politiska nivån utan det här som ett isberg. Arbetet görs de facto av tjänstemännen inför de här mötena. Min erfarenhet är att aftonskolorna har fyllt en väldigt viktig funktion både när det gäller att få kunskapen spridd inom statsförvaltningen om vilka frågor som aktuella och samtidigt också få ett politiskt engagemang. De finska politikerna är precis lika stressade som landskapsregeringens medlemmar är här och det är svårt att fånga deras uppmärksamhet. Därför måste man ha fokus på de tjänstemän som jobbar med politikerna och se till att de är välpreparerade med Ålandskunskaper så att de sedan kan informera sina ministrar och få dem engagerade i frågorna. Det är ett grundläggande arbete som måste göras. Modellen med aftonskolor har varit väldigt bra. Det spelar sedan ingen roll för mig om man vill kalla dem för strategimöten, huvudsaken är att mötena kommer till stånd.
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Där är jag helt enig. Det spelar ingen roll vad vi kallar dem, huvudsaken är att mötena kommer till stånd.
När det gäller att nå resultat så är det en kedja. Det ska vara förankrat och berett av tjänstemän och sedan ska det vara godkänt politiskt. Där har jag inte heller avvikande åsikter gentemot ltl Nordlund. Men vi vet också hur verkligheten har sett ut. Det är hårda sparbeting på rikssidan, de har väldigt få tjänstemän och det är vi de första att beklaga. Vi ser också att det sedan brister i förankringen till dem som ska bereda ärendena och fullfölja de politiska målsättningarna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! I likhet med vad många ledamöter redan har sagt här har jag också för min egen del funnit att debattläget har varit synnerligen konstruktivt i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag har nått debatten via de ansvarsområden som jag ansvarar för. I samband med att jag tilläts bli hörd så tyckte jag att diskussionen var väldigt god. Det kan hända att det beror på att det utsatta läget som Åland befinner sig i, när det gäller förhållandet och relationen till riket, att de politiska organisationerna och partierna kommer närmare varandra så att vi når en större enighet. Jag uppskattar själv det arbete som försiggick i självstyrelsepolitiska nämnden. Den goda debatten tycks fortsätta här också nu idag.
Jag ska redogöra för arbetet vad gäller social- och hälsovårdsreformen i Finland och vad gäller landskapsregeringens arbete med att förmå rikets regering att lämna en proposition som skulle ändra och höja avräkningsgrunden till en annan nivå.
Först social- och hälsovårdsreformen. I likhet med det som tidigare här har sagts, och som nämns i detta betänkande, så har landskapsregeringen fört fram fyra olika lösningsmodeller i samband med att en delegation från landskapsregeringen besökte finansministeriet. Dess modeller är: Att överta behörigheten från statsbeskattningen, att staten skulle införa en specialskatt eller undanröja att ålänningarna betalar statsskatt genom att uppbära en normal statsskatt och sedan kanske det mest avlägsna, att staten skulle gå in för en landskapsskatt där vi redan har behörigheten.
Redan när finansministeriet och rikets regering offentligt förde fram sina planer på detta område så valde landskapsregeringen att i ett tidigt skede föra fram våra farhågor på ett tydligt sätt om vad detta betyder behörighetsmässigt för Åland och vad detta finansiellt kunde innebära om värsta tänkbara scenario skulle genomföras och uppfyllas.
Det politiska mandat som landskapsregeringens delegation fick med sig, den 16 maj tror jag att delegationen besökte finansministeriet, var att vi skulle föra fram dessa fyra olika lösningsmodeller som alternativ på hur man kunde lösa behörighetsproblematiken. Samtidigt säger man att det är upp till staten, med dessa exempel som grund eller möjliga andra lösningar, att hantera situationen så att vi inte drabbas av det ingrepp på den åländska skattebehörigheten som vi ligger i riskzonen för.
Vi konstaterade att motparten, dvs. finansministeriet, i första hand hade en beredskap att diskutera neutraliseringen av den finansiella delen. Utgångspunkten för deras del var inte att diskutera alternativ till de planer som regeringen och finansministern har i den här frågan.
Kontentan av mötet den 16 maj var att finansministeriet tog med sig vår delegations tankar. Så småningom har vi att vänta reaktioner på det som vi förde fram. Vi gick alltså inte in en diskussion om hur man skulle neutralisera den finansiella delen utgående från att staten gör det som man nu har aviserat. Vi för vår del sade att om man löser fråga ett, dvs. inte inkräktar på vår behörighet så då behöver man inte heller lösa den finansiella biten.
Vi har förankrat detta i självstyrelsepolitiska nämnden. Det var goda diskussioner och en god debatt. Landskapsregeringen fann att vi fick samförstånd i nämnden för detta.
Vi avvaktar nu reaktionerna från finansministeriet. Det tycks ju som, vilket flera har sagt under dagens debatt, att det torde vara så att överföringen av statsskattebehörigheten på inkomstbeskattningen till Åland kan vara den minst problematiska modellen av alla de här lösningsmodellerna. Samtliga modeller kan ha fördelar och nackdelar. De andra alternativen som nämndes här har också sina fördelar och nackdelar. Sammantaget kan det mycket väl vara så, men jag kan bara säga min privata åsikt för det finns inte några ställningstaganden varken i partier eller i landskapsregeringen, att den modellen är den mest lämpliga i den här situationen.
Jag och landskapsregeringen menar att ifall finansministeriet möjligen kan ha en öppning för någon av dessa lösningsmodeller så bör lagtinget förmodligen i ganska brådskande ordning, på sensommaren eller hösten, ta ställning till de här frågorna. Här bör landskapsregeringen givetvis ha en tät kontakt med självstyrelsepolitiska nämnden och med lagtinget. I grunden är det ändå frågan om ganska stora saker. Så här har landskapsregeringen agerat så här långt.
Vad gäller ändringen av avräkningsgrunden så är det en helt separat sak från social- och hälsovårdsreformen. Alla känner till de löften som statsministern, via Ålandsministern, gav under sitt besök här i mars. Det löftet är förstås viktigt för landskapsregeringen. Det är ett löfte som vi håller fast vid. Vi menar att det löftet ska fyllas och fullföljas.
Landskapsregeringen har, efter det löftet som gavs den 8 mars, skickat en begäran till finansministeriet. Finansministeriet skulle utgående från löftet bereda en höjning av avräkningsgrunden via en proposition till riksdagen. Det skulle kräva ett bifall av lagtinget helt i enlighet med självstyrelagens system.
Finansministeriet har därefter av landskapsregeringen begärt synpunkter som grundar sig ganska mycket på juridiskt-tekniska undersökningar och utredningar som har gjorts tidigare. Finansministeriet har frågat oss hur självstyrelselagens grunder, utgående från våra önskemål, kunde korrigeras så att avräkningsgrunden skulle höjas. Vi har vidblivit att den här frågan måste lösas på politisk nivå. Vi har fört fram det till självstyrelsepolitiska nämnden och jag självstyrelsepolitiska nämndens stöd för att vi ska hålla oss till den linjen.
De politiska skälen till en höjning av avräkningsgrunden är det faktum som har nämnts många gånger tidigare. Vårt relativa befolkningstal har stigit betydligt kraftigare än vad det har gjort på rikshåll. De miljöåtaganden som vi har blivit förbundna att göra via EU-inträdet kostar oss pengar. Vi har en digitaliseringsprocess som kostar oss mycket pengar.
Sammantaget vidhåller vi att denna fråga måste lösas på politisk nivå, den kan inte mera lösas på en utredningsteknisk nivå där försök har gjorts flera gånger tidigare och vi har inte kunnat komma överens om en justering.
Som landskapsregeringen har kunnat erfara finns nu i riksregeringen en beredskap att bereda frågan för ett beslut i september. Det finns en beredskap att föra frågan till beslut på politisk nivå. Det är det som man kan säga om den frågan i det här skedet. Vi här kan förstås inte bestämma hur beslutet sedan blir. Om frågan ändå ska avgöras på politisk nivå så ställer vi förstås vår tilltro till det politiska besked som statsministern har gett. I september torde vi får ett avgörande i den här frågan.
Till slut, herr talman, vill jag också för min del betona vikten av det som står på sidan 7 om det juridiska som bör finnas i relationerna mellan Åland och Finland. Fram tills att vi har en tydligare juridisk grund så måste vi försöka lösa frågorna på politisk nivå såsom jag här tidigare har försökt beskriva. Vi behöver hitta en annan juridisk grund. Den juridiska grund vi har idag har snarast varit till nackdel på många områden för Ålands del. Den juridiska grunden har använts av motparten dvs. av den finska regeringen till nackdel för oss i många situationer. Vi måste hitta en annan grund. Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är väldigt klokt att alla partier på Åland har en tydlig oh enig hållning när det gäller frågor om den åländska självstyrelsen. Det medför också att våra synpunkter blir mycket kraftfullare och starkare när de väl sedan framförs. Jag hoppas att den traditionen, som nu under många, många mandatperioder har hållits, att vi jobbar i enighet när det gäller frågor kring självstyrelsen samt att det också ska hålla i sig, precis som minister Perämaa lyfte fram.
Sedan vill jag också passa på att tacka för informationen kring dagsläget i olika frågor. Jag tror att det är klokt nu att vi internt på Åland skulle förbereda oss, vilket jag tycker att ministern inbjuder till här, på en diskussion om övertagandet av inkomstskatterna. Då skulle vi ha en större beredskap och också en bättre argumentation för de alternativ sedan som man eventuellt lägger fram från finländsk sida. Vi ska helt enkelt vara väl förberedda.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Enighet är bra. I grunden finns det uppenbarligen en stor enighet i de här frågorna, åtminstone så här långt i processen. I likhet med centerns gruppledare håller jag med om att det är bra om vi i lagtinget hittar en enighet om vilka av dessa lösningsmodeller vi kan acceptera. Eller om det möjligen så småningom visar sig att det finns någon lösningsmodell som vi inte har tänkt på idag, men jag har lite svårt att se att det skulle vara så.
Här krävs det politiska diskussioner mellan partierna, mellan oppositionen och majoriteten och mellan landskapsregeringen och lagtinget. Det krävs sannolikt också en diskussion med partiernas egna medlemmar och den åländska befolkningen. Det finns en ganska stor laddning i frågan om skattebehörigheten.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är så sant. Vi måste allihop ta ett eget ansvar för arbetet inom partierna så att det arbetet görs och blir gjort.
När det gäller det gemensamma arbetet här så ser vi fram emot en inbjudan. Vi kommer konstruktivt att delta, och om det sedan blir på sensommaren så välkomnar vi det. När som helst när ministern är klar så kommer vi också före det och diskuterar. Någon form av underlag behövs säkert för att vi ska ha en gemensam utgångspunkt.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det som jag kanske kunde ha sagt om social- och hälsovårdsreformen i Finland är att det besked som vi har fått är att lagpaketen kommer att komma i två omgångar. Sannolikt kommer det första lagpaketet på rikshåll efter sommaren någon gång. Ett ytterligare paket som håller ihop helheten kommer senare under hösten. Vad vi kunde förstå under mötet när vår delegation besökte finansministeriet var att Ålandsfrågan inte måste avgöras i samband med det första paketet. Det kanske ger oss en tid över sommaren och en bit in på hösten att inta positioner i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, herr talman! Jag vill delvis utveckla vidare den här diskussionen om när vi från åländsk sida ska bestämma oss vilket spår vi ska välja. Mot bakgrund av den information som nyss kom, att det kommer ett ganska stort paket i höst med riktlinjer, så borde vi i god tid före det ha en åländsk linje angående hur vi vill gå vidare. Vi har från centerns, Ålands Framtids och obundens samlings sida tydligt deklarerat hur vi ser att det här bäst går vidare. Klart att vi är beredda att diskutera detaljer. När kommer landskapsregeringen med sin syn på det hela? Det är ett viktigt svar som ålänningarna förtjänar.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag kan inte ge svar på när landskapsregeringen kommer med sitt val till lösning av de här fyra modellerna. Det hänger lite ihop med hur staten Finland, finansministeriet, reagerar på de här alternativen. Det gör det lättare för oss att välja väg och överhuvudtaget komma vidare om staten kan acceptera det. Statens samtycke krävs för att föra över behörigheten.
Under mötet den 16 maj ville vi också lyfta upp frågan om övertagande av behörigheten som ett alternativ. Vem vet? Kanske de alternativet i sista ändan är det minst komplicerade och problematiska för staten Finland. Vi får se den dagen vi får ett svar på den här frågan.
Ltl Axel Jonsson, replik
Ja, det är sant. Samtidigt behöver vi ha en egen uppfattning oberoende av hur man reagerar på de olika möjligheterna från finländsk sida. Den uppfattningen tycker jag att vore hög tid att försöka ta fram så tidigt som möjligt så att vi sedan kan anpassa oss och diskutera med Helsingfors. Jag uppmanar ändå regeringen att så snabbt som möjligt komma tillbaka till lagtinget med någon form av politiskt vägval. Det vore vi förtjänt av för att kunna fortsätta diskussionen, i synnerhet om det redan i höst ska avgöras hur Åland ska hanteras.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag ska framföra önskemålet till lantrådet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Tack för informationen som vi har fått i de här viktiga frågorna. Jag ansluter mig till min gruppledare och även till Axel Jonssons linje här. Det är precis som minister Perämaa själv sade, i grunden är det här ganska stora saker som det handlar om. Så är det. En relativt stor enighet har vuxit fram under de senaste veckorna att ett övertagande av förvärvsinkomsterna kanske är den bästa vägen. Centern, obundna och Ålands Framtid är inne på den linjen. Liberalernas gruppledare uttalade sig också positivt senast här idag och jag har hört liknande från socialdemokraterna. Jag tror att det kunde vara skäl att landskapsregeringen nu avsätter mänskliga och ekonomiska resurser för att utreda det här alternativet lite mera så att vi har tillräckligt mycket fakta på fötterna när det ska upp till bevis.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag tänker uppehålla mig vid löftet som kom i mars från Ålandsministern, på uppdrag av statsminister, om höjd klumpsumma. Minister Perämaa lyfte mycket riktigt att denna fråga ”måste lösas på politisk nivå”. Ministern sade att det här kommer att ske innan september. Det är väldigt snart. Det handlar om tre månader ungefär. Jag undrar om minister Perämaa skulle kunna fördjupa sig i vad som avses med politisk nivå i just de här diskussionerna? Jag är mycket medveten om att det är två parallella spår som kanske kan gå samman. Men i dagsläget har vi en klumpsummeekonomi. Vi har ingenting annat än lösa hot, om man så uttrycker sig. Jag skulle gärna vilja höra lite mera.
Minister Mats Perämaa, replik
Talman! Ja, frågan om befolkningsrelationen har vi haft kunskap om i den här salen i många år. Vi har en positiv utveckling i att vår befolkning har ökat mera än den finländska. Vi har själva förstått det länge att det i sig borde utgöra en grund för att justera avräkningsgrunden. Ett statligt system som inte beaktar detta är inte ett bra system för att finansiera vår välfärd. Det motsvarar inte självstyrelsens syften, som det står i självstyrelselagen.
Finansministeriet har fram tills nu alltid vart noga med att den faktorn, den verkligheten inte finns som en del i grunderna för att ändra avräkningsgrunden, om man ser det strikt juridiskt-tekniskt. Men redan att vi har fått upp tanken på att det här ska kunna vara en del av orsakerna till en förändring har medfört att vi har lyft det till en politisk nivå. Man bortser ifrån självstyrelselagens grunder.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det är helt vettigt. Det ska ske på politisk nivå.
Min följdfråga är; med tanke på att vi har en finansminister på Åland, man har en finansminister i Finland och båda är väldigt väsentligt insyltade det i det här arbetet, hur har diskussionerna mellan minister Perämaa och ministerns Stubb gått i dessa frågor? Har man diskuterat frågorna öga mot öga för att få en känsla av vilken politik som just nu kan bära frukt? Hur ska vi agera för att 0,48 ska bli verklighet mot den bakgrund som vi känner till att föreligger i Finland idag?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Inga diskussioner har förts till den här delen på den politiska nivån. Jag ser fram emot att de diskussionerna är nära förestående.
Det är två olika saker som har försiggåtts så här långt ännu på tjänstemannanivå i kontakterna mellan landskapet och finansministeriet. Det är social- och hälsovårdsreformen där vi medvetet har träffats på tjänstemannanivå, vilket har varit önskemål från båda håll. Vi har nogsamt till den delen meddelat att den frågan kommer att kräva politiska kontakter. Jag som finansminister i landskapsregeringen vill träffa finansministern från Finlands regering.
Samma gäller avräkningsgrunden. Nu har vi kommit så långt att vi har kunnat erfara att det finns beredskap att fatta beslut i september. Vad sedan beslutet blir så som jag sade tidigare så har vi det politiska löftet att luta oss emot. Inför detta bör finansministern här träffa finansministern i riket. Därför kommer vi nu i dagarna att begära att få till stånd ett möte.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet?
Ltl Roger Nordlund
Herr talman! Jag fick ingen andra replik till finansminister Perämaa så jag tar chansen att begära ordet istället.
Jag hörde inte vad som sades här nu. Jag tror att det är väldigt viktigt att man får en bra kontakt till finansministern i Finland i den här frågan. Vi vet alla att det finns en grundmurad negativ inställning till att ge skattebehörighet till Åland. Det kommer att krävas ett väldigt stort arbete, både på tjänstemannanivå men också på politisk nivå, att lyckas komma i mål med det här.
På något sätt har det öppnat sig ett historiskt fönster när det gäller social- och hälsovårdsreformen och dess effekter. Det kan medföra att vi får ta över beskattningen av förvärvsinkomsterna till Åland.
Herr talman! Förutom att man behöver sätta både mänskliga och ekonomiska resurser på att göra utredningar kring det här så måste man också se på de övriga konsekvenserna. Vi kan knappast tro att vi varje år ska kunna göra ändringar i det ekonomiska systemet. När det görs så kommer det antagligen att göras en förändring och sedan brukar det vara så en längre tid. Man borde också på något sätt fundera om skattegottgörelsen är rätt välformulerad nu och om det är rätt grund till beräkningen. Eller kan man göra den mera dynamisk på något sätt?
När det gäller diskussionen i finans- och näringsutskottet om tilläggsbudgeten och om de dubbla konjunkturerna så skulle det vara bra både för Finland och för Åland om vi kunde komma bort ifrån dubbla konjunkturer. Vi skulle ha en konjunktur, den åländska konjunkturen, som påverkar den offentliga ekonomin på Åland. Man måste också titta lite grann på skattegottgörelsen och om det finns några justeringar man kan göra i det sammanhanget.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Egentligen blir det halvt fånigt att diskutera kalenderfrågor och hur många gånger någon träffar någon minister och så. Grundbudskapet som fördes fram är ju det och landskapsregeringen har samma målsättning. Ärenden måste också diskuteras på politisk nivå om man vill nå resultat, speciellt i de här frågorna som jag har redogjort för här.
Under min förra finansministerperiod hade jag möjlighet att besöka dåvarande finansministern flera gångar. Dåvarande finansministern besökte Åland och fick ta del av naturen här. De personliga kontakterna har betydelse. Men man ska inte åka för att träffas och bara prata om vädret. Man bör ha saker och ting noga beredda så att man faktiskt har någonting konkret att diskutera och besluta om. Annars blir det gärna bara lösa diskussioner.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag delar helt och hållet finansminister Perämaas grundinställning. Ibland måste man också mjuka upp genom de sociala kontakterna för att sedan kunna föra de viktiga politiska diskussionerna. Det här är i grunden en ganska stor fråga. Vi har en stor tröskel och en vägg som vi ska komma igenom när vi ska få över mera skattebehörighet till Åland. Möjligheten finns nu. Det kan vara en god lösning, som också hjälper Finland i det här sammanhanget, så att det inte blir några problem med hela stora social- och hälsovårdsreformen när den i sinom tid också ska behandlas i grundlagsutskottet. Jag tror att det kan bli grundlagsmässiga problem om man inte har hittat en lösning som ålänningarna också tycker att är bra. Regeringen och riksdagen i Helsingfors hanterar Finland och sina behörigheter. Vi på Åland har våra behörigheter. Regeringen och riksdagen i Finland kan inte sätta tak eller golv på olika skattesatser här på Åland inom våra behörigheter. Då måste man hitta en annan lämplig lösning.
Talmannen
Tiden är ute! Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
10 Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Tage Silander
Herr talman! Utskottet har inte funnit skäl att desto mera kommentera berättelsen, utan föreslår att lagtinget antecknar sig berättelsen för kännedom.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet?
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter, vi är nu här för att debattera landskapsregeringens berättelse över valfinansieringen.
Finansutskottet valde att ta det korta formuläret, snarare ultrakorta svaret, alltså inte ens en inskjuten bisats.
Jag håller med om att det inte finns så mycket att säga utgående från landskapsregeringens berättelse.
Men det avslutas med en intressant sak: ”Från och med den 1.1.2016 är lagtingsgrupperna skyldiga att bokföra och uppgöra bokslut. Bokslutet kan vara gemensamt med en politisk förening, men lagtingsgruppens utgifter och inkomster ska på ett tydligt sätt särskiljas. Likaså ska lagtingsgruppernas inkomster, utöver stödet för kansliändamål, särskiljas i bokslutet. Detta förfarande ger mera transparens och tydlighet vid framtida val när det gäller användningen av offentliga medel för valkampanjer.” Dessa riktlinjer fick vi till lagtingsgrupperna i höstas. Jag trodde att detta även gällde tidigare, men det var uppenbart nya regler.
I berättelsen finns det en hänvisning till valutgifterna från det senaste valet. Jag gjorde en matris på detta, ni vet att jag gillar siffror.
Om vi då bortser från den minsta gruppen som inte hade så stora utgifter, så noterade jag att det var väldigt stor skillnad på hur mycket partierna satsade per mandat som de fick in. Utan att gå in på partierna så såg jag att man hade satsat mellan 13 000 - 30 000 euro per mandat. I medeltal satsade man 20 000 euro per mandat.
Detta kom jag till genom att dels se vad partierna satsade och dels vad de personer som kom in i lagtinget eller deras suppleanter satsade. Det är ju bara de som har redovisningsskyldighet. De som inte kom in finns ju inte med.
Herr talman! I vår tradition så känns det ju inte demokratiskt att man med mördande reklam ska komma in. Det borde vara på ett jämnare sätt. I valkampanjer i USA satsar man alltid mycket mera än vad lönen för presidenten under fyra år är. Det är lite bakvänt enligt vårt sätt att se.
Från Åländsk Demokrati har vi funderat på att vi i god tid, dvs. inför hösten, kanske tar kontakt med andra grupperingar för att se om vi kan hitta några slags riktlinjer. Veckorna före valet är det väldigt mycket reklam i tidningar och utereklam mm. Man kanske kunde hitta en gemensam nivå. Vi kommer att bjuda in er för det.
Herr talman! Några andra saker. En fråga som vi noterade, och säkert också andra som bildar nya partier, är att nystartade valmansföreningar inte får stöd överhuvudtaget, medan de etablerade har en massa pengar. Det känns orättvist. Men kanske man säger att det är rätt?
Ur demokratisynvinkel kanske också helt nya valmansföreningar kunde få möjlighet att få bidrag, kanske inte för hela året men en liten, liten summa bara som en gest för demokratins skull. Det är också en sak som vi vill lägga fram. I varje val är det nog någon grupp som försöker komma in. Men som vi har sett så är det väldigt svårt att komma in för man syns inte i tidningarna. Man kan synas men jag ska inte gå in på det.
Herr talman! En annan sak som man kunde se när man tittar på valfinansieringen är hur man finansierar; med lån eller med egna medel. Där finns en väldigt stor spridning. Se själva!
I medeltal var det 27 procent som finansierades med lån. Det känns väl så där, 3/4 egna pengar och 1/4 lån. När man tittar på spridningen så är skillnaden väldigt stor. Det fanns ett parti, bland de största, som överhuvudtaget inte har tagit lån. Imponerande! Det fanns också ett parti som faktiskt lånade mera än vad partiets kampanj kostade. Det känns inte okej, som politikerna brukar säga. Det känns lite märkligt att man satsar så mycket på ett val så att man t.o.m. tar större lån än vad valkampanjen kostar. Det här vill vi gärna diskutera med de andra grupperna efter sommaren, eller det passar också bra om ni vill komma ner till Portugal. Vi vill diskutera om det finns möjlighet att ha någon slags gentlemannaöverenskommelse både när det gäller summan, beroende på partistorleken förstås, och eventuellt nya grupperingar. Hur mycket ska man ta lån för att få en plats här?
Jag trodde att reglerna redan var mer transparenta, de är nog redan rätt transparenta för det går att gå in titta på val.ax.
Det här var saker som jag tänkte att jag skulle passa på att lägga fram nu. Ärendet i sig är inte så mycket att prata om. Nu är jag inne på framtiden. Tack, herr talman!
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Valfinansieringen intresserar ju alltid medborgarna. Efter val förekommer det ofta populistiska utspel, att man kan köpa sig en plats osv. I Finland och i Sverige satsar man på olika sätt beroende på vilket valsystem man har.
Ltl Toivonen tycker om siffror. Har man tagit hänsyn till att vi faktiskt har två val, även ett kommunalval och att partierna också understöder demokratiarbetet ute i kommunerna?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Siffrorna var delvis gemensamma. Det finns en ”spill over” effekt. En annons i tidningen riktar sig både till kommunal- och lagtingsvalet. Det är en problemställning. Om ni är intresserade av att diskutera den så kom och diskutera.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Jag vill poängtera att man säger att en plats kostar cirka 20 000 euro i lagtinget. Jag tror nog att Toivonen behöver se över sina kalkyler på nytt. De facto hänger både kommunalvalet och lagtingsvalet starkt ihop i och med att det är valdag på samma dag och valkampanjen bedrivs parallellt. Det är också ganska avgörande hur det går i kommunalvalet och kommunpolitiken för det återspeglar sig i lagtingspolitiken. Ltl Toivonen drev ju också en kraftig kommunpolitik som delvis också påverkade att han kom in här.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Ja, ltl Toivonen lyfte upp möjligheten för en valmansförening att få ta del av någon sorts utdelning av landskapet när man ställer upp första gången. Som information kan jag säga att när vi från Ålands Framtid ställde upp i valet första gången 2003 så borgade vi själva för våra insatser. Det är ett risktagande och det får man stå för. Vi lånade till partiet och sedan fick partiet återbetala om de kunde till de enskilda personerna. Så är livet.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Ja, jag vet att det är på det sättet. Vi hade principen att vi inte skulle satsa någonting. Går det, så går det. Men när man känner till problematiken så är frågan om man kunde ha en annan lösning?
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Det är upp till var och ett parti att bedöma själv hur mycket man vill satsa, hur mycket man vill låna och hur mycket man vill spara och bygga upp reserver till kommande val. Inte kan man gå in och begränsa sådant. Varje parti får leva med dessa risktaganden. Det hör till friheten i systemet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet?
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Det är en viktig fråga som ltl Toivonen tar upp. Frågan bör ses över. Det ska inte gå till som det har varit i flera val, att partier som har ställt upp i val drar nytta av andra partiers röster för att bedriva valkampanj. Det bör gå tillbaka till den ordningen som var tidigare, att man får parti- och presstöd enligt röstetal. De pengarna ska delas ut till de partier som ställer upp. Om någon går över till ett annat parti så får de inga pengar med sig. Systemet bör tas bort. Obunden samling blev utan pengar totalt inför det här valet, fast man hade ett stort rösteantal i förra valet. Vem drog nytta av det? Det vet ni ju själva! Det systemet ska tas bort. Samma sak var det med Ålands Framtid, tidigare gick en ledamot från Ålands Framtid till centern.
Tidigare var systemet så att man fick bidrag enligt röstetal. De som åkte ur lagtinget fick pengar också under de fyra år man inte var med och kunde ställa upp i valet efter. Så har systemet varit och det bör vi återgå till. Det är rättvist.
Det är fel så som det är idag, att man ska kunna köpa och få någon till sig bara för att få en massa pengar och bedriva en stark kampanj och tro att man ska få regeringsmakten.
Det bästa är sedan att väljarna väljer och ingen kan köpa röster. Det är det som är det bästa med demokratin.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
11 Ändrad lagstiftning om utkomststöd
Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Wille Valve
Talman! Det här är ett lagförslag som är ganska lätt att politiskt motivera och förklara. Detta förslag kokar politiskt egentligen ner till en enda fråga: Tycker vi att det är bra att det finns åländska avvikelser i utkomststödet i förhållande till det finländska? Landskapsregeringens svar är ”ja, de åländska avvikelserna är ett värdefullt redskap i fattigdomsbekämpningen”.
Bakgrunden till förslaget är att vi har egen behörighet inom socialvården, men historiskt har vi gått in för blankettlag med automatisk uppdatering. I de uppdateringar som genomförs vid årsskiftet i riket överförs nu handläggningen av det grundläggande utkomststödet till FPA, medan det förebyggande och det kompletterande utkomststödets handläggning kvarstår på den kommunala nivån i riket.
FPA har meddelat landskapet att man saknar förutsättningar att handlägga det åländska utkomststödet med sina avvikelser. Det kan de göra. Utkomststödet är ju vår behörighet och dem har egentligen ingen förpliktelse att handlägga det. Det är därför som det finns behov av en lag som bevarar Status Quo på Åland – de åländska avvikelserna behövs och därför bör handläggningen kvarstå på kommunal nivå på Åland.
Det kan klargöras att detta förslag egentligen inte handlar om utkomststödets nivåer. Det tar vi ställning till i den fördelningspolitiska beredning som presenteras inför budget 2017. Däremot har det skett vissa förskjutningar i grunderna för beviljandet av utkomststöden. Dessa förskjutningar bedömer landskapsregeringen som enbart positiva, framförallt ur ett barnperspektiv. Det handlar om att utgifter för barndagvård flyttas från kompletterande utkomststöd (7c) till utkomststödets grunddel (7b). Det handlar om att barns hobbyverksamhet fortsättningsvis faller inom ramen för det som kallas ”en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden”. Detta kan ni läsa mera om sidan 5, där det bland annat står; ”ett flertal utgifter som tidigare endast beaktats genom praxis, exempelvis datakommunikation och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, omnämns nu uttryckligen i lagtexten såsom utgifter som ska beaktas vid beviljandet av utkomststöd.”
Social- och miljöutskottet är välkommet att bekanta sig närmare med dessa, i grunden positiva, förskjutningar i grunderna för beviljandet av utkomststöd. Tack för ordet.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Tack för presentationen minister Valve. Jag tycker att regeringen har gjort en bra avvägning, när de har tagit ställning till hur man hanterar det här.
Vi från vår grupp ser fram emot utskottsbehandlingen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, herr talman! Det har under senare tid diskuterats från olika håll här i salen om vi borde utforma en egen åländsk socialpolitik. Det är en intressant infallsvinkel när det kommer ett sådant ärende. Nu handlar det inte om så stora förändringar för åländsk del. Hela syftet med lagförslaget är väl mer eller mindre att eliminera förändringarna, om jag har förstått det rätt.
Jag fastnade ändå för en formulering i lagförslaget. Man konstaterar att en av orsakerna till den här reformen som man gör i Finland är att många av dem som har fått utkomststöd från kommunerna tidigare också har fått andra ersättningar från FPA. Med den här reformen skulle man enbart kunna söka sig till en enda myndighet. Borde man inte också i det här sammanhanget fundera på vi skulle skapa en egen åländsk socialförsäkring? Vi skulle kunna åstadkomma i princip samma effekter som man söker efter i Finland men med en egen åländsk lösning. Vi kunde underlätta vardagen för dem som har det allra svårast i vårt samhälle här på Åland istället för att slå ihop kommuner.
Minister Wille Valve, replik
Svaret i det här skedet; ja, det är tänkbart. Det här hänger samman med två stycken ganska förändringar som vi nu ser utvecklas på rikssidan. Det ena är social- och hälsovårdsreformen och med den sammanhängande s.k. flerkanalsfinansieringen och omstöpningen av hur FPA kommer att fungera. I det här skedet vet vi inte mycket om hur det kommer att se ut. Vi håller mycket täta kontakter österut för att vara beredda, men det kan föranleda en sådan utveckling.
Det andra är givetvis vår egen socialvårdsreform och hur vi verkställer socialvården på Åland.
Jo, jag skulle inte utesluta det, med tanke på hur läget ser ut just nu.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det låter positivt. När vi från Ålands Framtid har diskuterat KST-reformen och att man borde föra detta till landskapsnivå så har en av orsakerna varit att titta på synergieffekter som vi kunde uppnå på Åland. Vi ska göra vardagen enklare för utkomststödstagare och andra som får sådana här typer av sociala ersättningar. Man kunde förenkla systemet och ärendehantering och minska antalet myndigheter som hanterar dessa ärenden kanske genom att ta bort hela stöd och försöka anpassa dem istället efter den mindre komplexa åländska verkligheten. Det är positivt att landskapsregeringen har den här inställningen.
Framöver när man för den här typen av ärenden till lagtinget så borde man föra ett resonemang om detta. Det skulle vara mycket önskvärt och positivt för debatten på det här området, om vi vill ha en egen åländsk socialpolitik.
Minister Wille Valve, replik
Jag kan bekräfta att landskapsregeringen åtminstone inte ännu har tagit på sig skygglapparna i den här frågan.
Det här förslaget handlar specifikt egentligen bara om skillnaden i utkomststöd och hur de beviljas idag på Åland och i riket. Till största delen har vi ett generösare utkomststöd på Åland idag som vi motiverar med att det finns vissa behov inom vissa grupper bl.a. ensamförsörjare med flera barn. Vi tycker att det är värdefullt med dessa avvikelser. Vi vill hålla dem kvar. Skulle vi ha suttit på händerna och inte lämnat ett lagförslag ifrån oss så hade vi fått en ganska svår situation där FPA hade börjat, om vi spekulerar, utbetalda utkomststöd utan åländska avvikelser trots att de är i lag stadgade.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag vill inledningsvis säga att jag stöder fullt ut de ambitioner som landskapsregeringen har. De avvikelser, företrädelsevis positiva, som kommer ålänningarna till godo, till skillnad från befolkningen i Finland, ska vi ha kvar.
Men, jag är fundersam över landskapsregeringens förklaringstext under rubriksättningen”, Landskapsregeringen förslag”. Jag citerar; ”Landskapsregeringen har fört diskussioner med Folkpensionsanstalten för att utreda möjligheten att även i landskapet överföra handläggningen av det grundläggande utkomststödet till FPA.” När jag läser den här texten får jag en sådan information att det är det förstahandsalternativ som landskapsregeringen har valt att göra. Man har vänt sig FPA för att fråga om de kan hantera det som de facto är en kommunal angelägenhet idag. Det är det som har varit förstahandsalternativet, alltså samma som i Finland.
När Folkpensionsanstalten svarade att det låter sig svårligen göras på grund av de undantag som Åland har, det blir för kostsamt att omprogrammera datasystemet, då först väljer landskapsregeringen en åländsk modell. Man använder sig av det kommande KST, kommunernas socialtjänst, och utgår därifrån att man ska kunna nå samma målsättningar som man gör på rikssidan. Det kan jag förstå. Men jag är förvånad över att man först väljer att kopiera den finska modellen, åtminstone ett försök därtill, utan att dessutom efterhöra vad kommunerna tycker, eftersom det klart och tydligt står att beredningen är en tjänstemannaprodukt och således inte har varit på remiss. Självstyrelsepolitiskt ett minus åt landskapsregeringen.
Jag är ingen vän av egen lagstiftning som alltid ett förstahandsval för ålänningarna. Men jag anser att den lagstiftning som produceras bör åtminstone en normalbegåvad människa kunna ta till sig och förstå det substantiella innehållet i. Som lagen nu är utformad vågar jag påskina att det är fullständigt omöjligt på grund av att den delvis är en blankettlagstiftning och delvis har man infört så pass mycket undantag i den att det inte går att få den sammanfattad.
Jag ska ge ett kort exempel ur paragraf två: ”Bestämmelserna i 4 § 1 och 3 mom., 5-5b, 9, 9a §§, 10 § 2 mom. andra och tredje meningen, 10a §, 14 § 1 mom. andra meningen, 14a § 1 mom., 14d §, 14f § 1 och 3 mom., 14g, 14h, 17a §§, 18 § 2 mom., 18a”. Så här fortgår det. Det är alltså avvikelser från tillämpningen av bestämmelserna i lagen om utkomststöd. När man läser den här lagstiftningen med så pass många undantag, hur ska man kunna få en överblick vad som de facto gäller? Jag vågar också påskina att förklaringarna i detaljmotiveringen inte är förtydligande i sådan utsträckning som är önskvärt.
Jag rekommenderar att landskapsregeringen verkligen noggrant funderar över, också när det gäller sociallagstiftning, att det helt enkelt har gått så långt nu när vi har så pass stora olikheter mellan Finland och Åland att vi borde ha en egen sociallagstiftning. Jag säger inte att vi ska ha det, för jag har inget utredningsmaterial att ta ställning till. Men att blanda på det här viset som man gör medför att den här lagstiftningen blir fullständigt omöjlig att använda för en vanlig brukare.
Avslutningsvis vill jag säga att det blir allt tydligare i de politiska diskussionerna mellan landskapet Åland och Finland att vi mer och mer måste börja stå på egna ben. Nu har vi återigen ett resultat av en reform på rikssidan som gör att vi tvingas till ett större förändringsarbete och dessutom i ganska brådskande ordning.
Jag hoppas, och det är min fromma önskan, att landskapsregeringen verkligen noggrant följer det här ärendet och inte är rädda för att återkomma till lagtinget med förslag om en egen lagstiftning, om man bedömer att det är mest ändamålsenligt för brukaren och för landskapet Åland. Tack.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, herr talman! Vtm Thörnroos tog upp en väldigt viktig fråga när det gäller läsbarheten i utkomststödslagstiftningen. Så här ser verkligheten tyvärr ut för all socialvårdslagstiftning på Åland. Därför har det under en längre tid varit en fråga som vi behöver se över, dels en egen sociallagstiftning men också hur man skulle kunna göra den mera förståelig för brukarna och för dem som arbetar med detta i kommunerna. De ska kunna läsa och förstå det här. Under behandlingen i miljöutskottet kommer vi att vi upp oss i den här frågeställningen.
Beträffande diskussionen med varför det först till FPA återkommer jag till.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag vill tacka utskottsordförande i social- och miljöutskottet för att hon verkligen lyssnar och tar till sig av de frågeställningar som jag har. Jag uppmanar utskottsordförande att i mån av möjlighet titta över kostnadsbiten, vad vi de facto idag betalar till Folkpensionsanstalten för våra avvikelser. Jag har hört siffror tidigare, men de brukar fluktuera ganska mycket. Det kanske vore skäl, en gång för alla, att faktiskt få fastslaget vad vi betalar för dessa avvikelser. Jag måste ärligt säga att om ni hade frågat mig detta för fyra år sedan så hade jag sagt nej. Men nu säger jag att det verkar som om vi mer och mer går mot ett åländskt samhälle där vi själva behöver ha bättre kontroll över våra inre och yttre affärer.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, herr talman! Ja, vi kan titta över det.
Däremot kan man också fråga sig om ändamålsenligheten med att föra över hanteringen med utkomststöd till FPA just på Åland, där vi har 16 kommuner och vi diskuterar som bäst kommunernas socialtjänst. Det kanske finns en fördel med en närhet till dem som behandlar utkomststöden. De har med kännedom om klienterna, men det kan förstås också vara en nackdel. I det här fallet så tror jag faktiskt att landskapsregeringen lägger ett mycket bra förslag.
Däremot vad beträffar läsbarheten har vi en del att hämta.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag tackar för den ödmjuka respekten från utskottets ordförande. Jag ser fram emot att ta del av utskottets betänkande när det sedan kommer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, herr talman! I likhet med vtm Thörnroos delar jag den uppfattningen att det börjar bli uppenbart att vi har så pass mycket avvikelser i vår lagstiftning att vi borde börja tänka lite själva. Vad är det egentligen vi vill med den åländska socialpolitiken?
En poäng som vtm Thörnroos glömde att nämna eller kanske inte tänkte på, den allra viktigaste, är nämligen det att nu får vi ett lagförslag hit som syftar på att inte genomföra de förändringar som görs i Finland. Skulle vi ha en egen lagstiftning så skulle vi slippa det här. Varje gång det görs förändringar i Finland så görs det förändringar där, och varje gång vi vill göra förändringar så gör vi de själva. Varje gång det är något som inte passar oss så behöver vi inte sitta här lagtinget och diskutera det här. Ska vi göra det här eller ska vi inte, ska vi ha avvikelser och rada upp de här långa paragraferna och undantagen? Det är den viktigaste poängen, vi slipper göra den här typen av panikförändringar som vi har gjort de senaste åren inom sociallagstiftningsområdet.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Ja, jag delar mycket av de åsikter som ltl Axel Jonsson har. Jag har kanske varit lite skeptisk till ett alltför starkt Åland i förhållande till Finland. Men de senaste årens reformer, som påverkar självstyrelsen och vår egen vardag alldeles oerhört mycket, är faktiskt lite skrämmande. Jag hoppas att landskapsregeringen också vågar titta på vad det egentligen skulle innebära om vi tog ett större ansvar för vår egen vardag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Det var glädjande att höra att centern, nu via vtm Veronica Thörnroos, verkligen stöder en egen sociallagstiftning. Det har socialdemokraterna länge sagt. Det är roligt att flera nu har kommit till insikt. Vi vill bara påpeka att det här verkligen är ett enormt arbete och att få allt detta i hamn samtidigt som riket gör de här stora förändringarna. Att komma till resultat kommer att krävas tid och resurser.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, jag ska vara riktigt tydlig här. Den åsikt som jag framför nu är min högst personliga. Vi har inte fört diskussioner i lagtingsgruppen huruvida vi ställer oss positiva så här omedelbart till en egen sociallagstiftning. Det är möjligt att centern går in för det. Men före vi kommer med ett uttalande från lagtingsgruppen och eller från partiet så behöver vi fundera lite vidare kring det här.
Här försöker jag komma med ett inlägg som visar orimligheten hur det börjar bli när lagstiftningen helt enkelt går så mycket in i varandra så det snart inte går att få dem åtskilda. Det är alltid vi på den åländska sida som förlorar på det. Man skulle aldrig i riket Finland godkänna en lagstiftning som ser ut så här, där du förväntas ha X antal böcker bredvid och bläddra i för att kunna få en helhetsbild av situationen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Socialdemokraterna kan bara konstatera samma problematik, vilket klargjordes mycket tydligt under vår tidigare minister Carina Aaltonens område när hon konstaterade att det här är den enda möjliga vägen.
Det är roligt att åtminstone vtm Veronica Thörnroos delar vår åsikt. Jag är övertygad om att hon med sin fantastiska politiska utstrålning kommer att övertyga resten av centergruppen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Ltl Thörnroos nämnde stycket på sidan 5 och misstänkliggör faktiskt landskapsregeringen i någon mån. Det framstår som om landskapsregeringen först försökt överföra detta till FPA och sedan kommit in på ett annat spår. Det här borde inte vara någon överraskning för någon. I den budget som vtm Thörnroos var med och lade står det; ”landskapsregeringen fortsätter föra diskussioner med FPA om möjligheten att överföra det grundläggande utkomststödet till FPA”. Det förslag som vi tillsammans lade står i budgeten för 2016. Det är överhuvudtaget ingenting nytt under solen. Efter detta har det konstaterats att det inte var möjligt att göra så som det formulerades i budgeten för 2016.
Är detta klokt att göra? Tja, även om vi inte skulle ha haft en akut situation så är vi från landskapsregeringen skeptiska till att den här organisationsförändringen, såsom den har motiverats på rikssidan, skulle vara till gagn för Åland.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det är säkert rätt och riktigt att det står så i budgeten som presenterades av den förra landskapsregeringen. Vi kan väl bara konstatera då att det slank igenom en hel del där som inte borde ha varit på pränt.
Minister Wille Valve, replik
Vad sedan gäller ltl Thörnroos kommentar om översiktligheten, så visst, prima facie, kan man dra den slutsatsen. Det är ganska tekniskt. Men tittar man på vad den exakt innehåller så är det mycket teknik i form av att FPA byts ut mot kommunen. Jag är säker på att när utskottet fördjupar sig i detta så kommer de att se att i själva verket är det en ganska enkel modell som har valts.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det är möjligt att landskapsregeringen har valt en enkel modell. Jag betvivlar inte alls på det som minister Valve sade, att det mest är tekniska förändringar i relation mellan kommunerna och FPA på rikssidan som gör att alla dessa paragrafändringar kommer upp.
Det oaktat så är det detta förslag som vi här i Ålands lagting ska ta ställning till. Det är absolut omöjligt att läsa om man inte har andra lagböcker bredvid sig, och en sådan lagstiftning ska vi undvika att ha på plats här i Ålands lagting. Det är det som jag försöker säga. Jag förstår också att det kan ha varit bråttom med den här. Min önskan är att landskapsregeringen funderar ett varv. Är det möjligt att göra det här på ett annat vis en annan gång?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
12 Vattenfarkoster
Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Mika Nordberg
Tack, herr talman! Jag ska försöka presentera lagförslaget angående vattenfarkoster.
Fritidsbåtar berör de flesta ålänningar, många har en egen båt i olika storlekar och de går olika fort.
Orsaken till varför landskapsregeringen kommer med en ny lagstiftning om vattenfarkoster grundar sig på ett nytt EU-direktiv, 2013/53/EU. Direktivet handlar om utsläppskrav för fritidsbåtar.
När vi började titta på hur vi skulle kunna implementera direktivet så valde vi en revidering av den lagstiftning som vi har idag från 2003, 2003:32. Till den finns en bifogad förordning, 2003:65, där alla säkerhetskrav på fritidsbåtar omnämns. Istället för en ny förordning, som skulle ta in det nya, så valde vi att renskriva själva lagen om fritidsbåtar och i den separera vattenskotrar och fritidsbåtar i två separata paragrafer. En av tankarna med detta är bl.a. att utrustningskraven, när det gäller olika saker som ska finnas med t.ex. paddlar, åror, öskar och ankringsutrustning, framkommer på ett mycket tydligare sätt. Det framkommer vilken utrustning som ska medföras i en fritidsbåt och vilken utrustning som medföras i en vattenskoter.
Det som idag finns i förordningen när det gäller utsläppskraven och dylikt anser vi att lättast nu tydliggörs genom att ha en blankettlag när det gäller implementeringen av det nya EU-direktivet.
Tittar man konkret på vilka ändringar vi har gjort i samband med den här lagstiftningen jämfört med den från 2003 så är det smärre tekniska förändringar samt det som handlar om utrustning när det gäller brandsläckare. Nu har det gjorts ett förtydligande. Tidigare har det varit bundet till en motorstyrka på 25 kilowatt eller 34 hästkrafter. När en brandsläckare ska vara med ombord knyter vi nu istället till att farkosten är registrerad eller har en hytt som innehåller värmare eller kök.
Herr talman! När det gäller paragraf två så kommer den stora frågan att bli laggranskning som vi förväntar oss att ska göras. Tittar man i den gamla lagen från 2003 så finns det i paragraf ett, tillämpningsområde, när den här lagen ska tillämpas. Det finns en mening i slutet av den paragrafen där det står; ”avsedd för sport- och fritidsändamål”. Den paragrafraden finns inte med i den här nya lagen. En av orsakerna till detta beror på det som diskuterades här tidigare i lagtinget i samband med konventionen om barlastvatten. Det handlar om en dom som synliggjorde själva behörighetsfördelningen mellan riket och Åland när det gäller båtar som används i kommersiellt syfte.
Åland fick i självstyrelselagen från 1993 behörighet för båttrafik och farleder i den lokala sjötrafiken. Tingsrätten behandlade då detta och ansåg att det här är Ålands behörighet. På det här viset får vi nu klargöra rättsläget när det t.ex. gäller båtar för uthyrning. En viss prövning behöver göras. Prövningen kan göras av presidenten och Högsta Domstolen, de i sin tur kan begära ett utlåtande från Ålandsdelegationen. Tack, herr talman.
Ltl Tony Wikström
Tack, herr talman! Tack minister Nordberg för presentationen.
Den socialdemokratiska gruppen tycker att det här lagförslaget rörande vattenfarkoster är bra och välkommet. På det stora hela är det en harmonisering gentemot EU:s just nya regelverk i frågan. Man vill tydliggöra och komplettera bestämmelser kring den första registreringen och därefter följande ändringsregistrering. Gott så!
Jag tror att det även öppnar upp för eventuellt framtida beskattning av vattenfarkoster likt det som riket nu bereder.
Sjömanskap och sjövett är något som de flesta ålänningar har i ryggmärgen och bär med stolthet. Men det är ändå bra att man förtydligar och skriver: ”Var och en som färdas med en vattenfarkost ska iaktta den omsorg och försiktighet som omständigheterna kräver.
Den som framför en vattenfarkost ska följa sjövägsreglerna och de påbud, förbud och begränsningar som sjötrafikmärken eller ljussignaler anger. En förare ska anpassa sin färdväg och hastighet så att människor och djur inte utsätts för fara eller störs och så att olägenheter eller störningar i naturen och olägenheter för fisket undviks.” Vansinneskörande i känsliga vikar ska inte få existera på Åland. Det kan tyckas att det är självklarheter och sunt förnuft, men det finns alltid de som inte kan bete sig och inte sällan med alkohol innanför flytvästen om den ens är på.
Herr talman! En vattenskoter är inte någon leksak. Om olyckan är framme så behöver utvisningen vara adekvat, även detta beaktar lagförslaget och kräver förstås flytvästar av alla som åker med. Därutöver ska det framledes även finnas en länspump eller annat redskap för tömning av vattenskotern, åror eller paddel eller ett för vattenskotern storlek lämpligt ankare med lina. Det här lagförslaget kan i förlängningen till och med rädda liv, tror jag.
För egen del ser jag som medlem i lag- och kulturutskottet fram emot att sätta mig djupare in i denna fråga som berör en hel del ålänningar, vår känsliga natur och vårt djurliv. Tack.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för det anförandet ltl Wikström. Jag delar uppfattningen att det här i stort sett är ett väldigt vettigt och sunt lagförslag.
Jag har en fråga dock. Tidigare har jag fått den känslan av att den socialdemokratiska gruppen har velat se en sänkning av den så kallade sjöfyllerigränsen för mindre fritidsbåtar. Även här är gränsen nu satt till 1,0 promille, vilket är högre än på andra ställen. Nu stöder jag den här gränsen som den är just nu på Åland. Jag undrar hur man har resonerat i ltl Wikströms grupp kring just den här gränsen? Har ni släppt frågan om roderfyllerigränsen till sjöss?
Talmannen
Talmannen påminner om att en replik ska rikta sig till huvudanförandet.
Ltl Tony Wikström
Tack, herr talman! Tack ltl Jörgen Pettersson för de orden. Som bekant har gränsen tidigare för många år sedan varit 1,5 promille. Det var helt uppåt väggarna. Jag tycker personligen att 1 promille i dagsläget känns ganska okej, även om vi inte på djupet har pratat i gruppen om detta. Personligen tycker jag att vi är i ett ganska bra läge just nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
13 Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda
Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Det arbetspensionssystem som vi har här i landskapet följer i huvudsak det finländska arbetspensionssystemet. Så har det gjort tidigare via rikslagstiftningen, landskapslagstiftningen har gjorts tillämplig här i landskapet också. I fördelningen av behörigheten har landskapet behörighet över pensionssystemet för landskapsanställda och för grundskolelärarna. Men här har man valt att följa rikssystemet och det ligger säkert en stor logik i det. Människor bör rimligen ha ungefär motsvarande pensionssystem både här lika som i vårt närområde.
Det grundläggande syftet med det pensionssystem som vi också har på Åland, och som är väldigt lika det finländska, är att trygga utkomst för människor när de blir äldre och om människor drabbas av arbetsoförmåga. Det är den grundläggande basen till varför man har ett arbetspensionssystem.
På rikshåll har man gått in för att reformera pensionssystemet med lagstiftning som kommer att träda ikraft från 1.1.2017, alltså från och med nästa årsskifte.
Nu föreslår landskapsregeringen att de lagstiftningar som träder ikraft på rikshåll också ska göras tillämpliga här på Åland från och med samma datum.
Förutom den logik som jag pratade om här tidigare så finns det ett rent praktiskt skäl till att reformerna bör träda ikraft samtidigt. Vi har anlitat riksorganisationer, tidigare statskontoret i Finland. Det finns möjligen en svensk benämning på det, men förkortningen är KEVA och vi anlitar dem för att göra beräkningar för blivande pensionsutbetalningar för landskapsanställda och för de andra som berörs av våra system och lagstiftning.
Förslaget är att de landskapsanställda och grundskolelärarna i den kommunala sektorn skulle, via lagstiftning, få förmåner av samma pensionssystem från årsskiftet, precis på samma sätt som på rikshåll.
Målsättningarna med de här förändringarna som nu föreslås är, jag läser ur lagförslaget på sidan 4. ”Det viktigaste målet med förändringarna är att förlänga tiden i arbetslivet. Detta anses nödvändigt på grund av försörjningskvoten, balansen inom den offentliga ekonomin samt trycket på att höja arbetspensionsförsäkringsavgiften.
Syftet med förändringarna är också att trygga en tillräcklig pensionsnivå för alla åldersklasser och garantera rättvisa mellan generationerna. För ungdomarna kan pensionsnivån förbättras genom att intjänandet av pension ändras och genom att arbetspensionsförsäkringsavgiften inte längre dras av från de pensionsgrundande inkomsterna.” Det här är tydligt, målet är att människor ska arbeta längre. Detta som ett resultat av att människor också jobbar längre. Skulle man behålla arbetslängden på tidigare nivå samtidigt som människor blir äldre så skulle det finansiellt belasta pensionssystemet väldigt kraftigt. Ju längre tid människor får pension via pensionssystemet desto större finansiering måste det finnas i botten för själva systemet.
Längre tid i arbetet är kanske det bistra budskap som ges i och med den här reformen, men samtidigt är det nödvändigt och skäligt menar jag och landskapsregeringen.
I praktiken betyder det här lite olika för olika åldersgrupper. För de personer som är födda 1955 eller senare kommer det att ske en ökning av den lägsta pensionsåldern. Från nuvarande 63 år så kommer den lägsta pensionsålder stegvis att bli 65 år, alltså en två års ökning av den lägsta pensionsåldern. I praktiken blir det så att t.ex. en person som född 1954 har den lägsta pensionsålder 63 år som nu. Den som är född 1955 kommer att ha en lägsta pensionsålder på 63 år och 3 månader. Den som är född 1956 kommer att ha en lägsta pensionsålder på 63 år och 6 månader. Nivån ökar med tre månaders intervaller, den lägsta pensionsåldern höjs med 3 månader i taget. För en person som är född 1964 så kommer den lägsta pensionsåldern att vara 65 år. Det är en stegvis förlängning av den lägsta pensionsåldern.
Sedan blir det betydligt mera komplicerat för personer som är födda senare än 1965. Där kommer en livslängdskoefficient via en rätt komplicerad matematisk ekvation att sedan bestämma den lägsta pensionsåldern. Det här kommer att bero på hur livslängden på våra invånare kommer att förändras under åren framöver. Vi vet att under senare år har livslängden ökat ganska kraftigt. Beroende på om den ökningen fortsätter på samma sätt, minskar något eller blir ännu mera till fördel för invånarna, att man lever längre, så kommer det här att påverka den lägsta pensionsåldern för dem sedan.
Det första beslutet gällande personer som är födda senare än 1965 kommer att fattas år 2027 då personer som är födda efter 1965 når åldern 62 år. Då ska man, utifrån formeln och den förändring i livslängd som har försiggått, bestämma den lägsta pensionsåldern för den personen. Det känns ju väldigt vagt. Om man är född efter 1965 så kan man inte idag veta när ens pensionsålder träder ikraft, utan den bedömningen görs senare.
Sammanfattningsvis till den här delen gör experterna den bedömningen att det är sannolikt att det kommer att komma nya pensionsreformer, förmodligen före 2027, som på ett tydligare sätt sedan kan ange vilken pensionsålder man kommer att ha för åldersklasserna som är födda efter 1965.
Det troliga är ju att den lägsta pensionsåldern kommer att öka successivt, åtminstone om livslängden ökar på det positiva sätt som den har gjort under senare decennier.
Några andra delar som berörs av detta är införandet av en partiell förtida ålderspension. Den partiella förtida ålderspensionen ersätter det som har kallats för deltidspension tidigare i den lagstiftning som vi lever under idag.
En förändring, förutom namnbytet, är att man några år före sin pensionsålder kan välja att ta ut en del av den intjänade pensionssumman. Man kan välja 25 eller 50 procent av utbetalningar av det som skulle bli den månatliga pensionen. Man tar ut det i förtid så att den ändå naggar totalen i kanten. Man kan ta ut partiell pension ålderspensionen och samtidigt ha andra intäkter. Man kan jobba fritt och man kan egentligen göra vad som helst. Det kommer inte att ske någon kontroll över de inkomsterna. Man kan således, två år före man har nått den lägsta pensionsåldern, kombinera andra inkomster med en partiell ålderspension.
Det införs också något som heter arbetslivspension som man kan få två år före den lägsta pensionsåldern, dvs. vid 63 år, om man har jobbat i ett arbetsamt och slitsamt yrke i 38 år och har en dokumenterad nedsatt arbetsoförmåga på grund av detta, då kan man gå i pension tidigare. Det här är förstås en positiv sak. Det finns de facto yrken som är väldigt slitsamma.
Som en ekonomisk konsekvens har vi en beräkning på att landskapsregeringen skulle ha lägre pensionsutbetalningar p.g.a. den här reformen fram till år 2090 om 19 miljoner euro. Det är långt dit, 74 år till 2090. Det är en minskning av utgifterna under 74 år, inte särdeles mycket, men det är ändå en viss minskning enligt beräkningarna.
Vi ska komma ihåg att landskapet gick in för ett pensionssystem från och med 1.1.2008 där anställda efter det datumet försäkrades via ett privat pensionsbolag. Inom ramen för de personer som var anställda före förutnämnda datum räknar vi att vi kommer att ha pensionsåtaganden för fram till ungefär år 2090, beroende på hur livslängden utvecklas för våra invånare.
Det finns en liten risk med att hela den här reformen kommer att kräva, och den kräver, vissa ekonomiska åtaganden på rikshåll när man ska sätta nya system ikraft och börja hantera pensioner på ett nytt sätt. Det kräver kostnader för deras del. Det finns en möjlig sådan utveckling att det ställs krav på att vi härifrån landskapet ska delfinansiera det här genom högre årliga avgifter till förutnämnda KEVA. I dagsläget är avgifterna redan ganska höga. Det här är förstås en fråga om förhandlingar mellan landskapet och nämnda organisation.
Herr talman! Det här var grunderna i den här reformen. Jag avslutar här.
Ltl Sara Kemetter
Tack, herr talman! Bästa kollegor, vem av oss har inte sagt, åtminstone de i min ålder”, ja, jag kommer väl aldrig att få någon pension, eller jag blir väl pensionerad när jag blir 70.”
Nå, vi lever längre och längre. Man måste börja se över pensionssystemet. I kombination med att Finland är i ett svårt ekonomiskt läge, där man inte ser någon tillväxt, så ser man väl det här som en möjlighet att ha folk längre i arbete.
Den generation som nu går i pension, födda i början av femtiotalet, där har många gått tidigt i pension, de har höga pensioner och kommer antagligen att leva ganska länge som pensionärer. I något skede måste man inse att det inte riktigt var det som var tanken med hela pensionssystemet, att man ska vara pensionär i 30 år, utan man ska nog jobba.
Det har varit ett stort arbete att förverkliga den här reformen. Under den här processen har man behöver få hemskt mycket rådgivning.
Socialdemokraterna har konstaterat att det är oerhört viktigt att man talar om pensionsfrågor och att man talar med vanliga människor. Man måste ha ett enkelt budskap som många förstår. Vad betyder den här reformen?
När vi nu har fått den här bunten med text på våra skrivbord och satt oss in i det här så ser man på talarlistan att det faktiskt är oerhört många lagtingsledamöter som känner att det här är någonting som de vill debattera. Ni förstår att jag är ironisk nu. Men det är en svår sak och man känner att det är så långt ifrån. Men det är en viktig fråga som man egentligen skulle behöva vara tydlig med och ha ett enkelt budskap så att invånarna förstår.
Den viktigaste biten med den här reformen är förlängningen av pensionsåldern baserad på en livslängdskoefficient. Det är behandlingen av löntagarens arbetspensionsavgift i den pensionsgrundade lönen och sedan också tillväxtprocentsatserna för pension. De här fyra elementen är alltså beroende av varandra. Betoningen mellan dem påverkar framtida pensionstagare och olika generationer.
Vi fick höra här från ministerns presentation att invånarnas livslängd ökar och det kan man inte heller bortse från inom pensionssystemet.
Det viktigaste budskapet som vi från den här salen behöver föra ut är att vi har tillit till systemet. Vi måste ha tilltro och tro att staten eller landskapet vill oss väl. När den här lagstiftningen presenterades för lagtingsgruppen så var socialdemokraternas första fråga; vad säger facket? Vi fick som svar att det har varit på remiss och facken godtar det. Det är ett tecken på tillit. Om facken har sagt att det är okej så då kan vi känna att man säkert har garanterat för arbetarna så att det verkar realistiskt. Det är tillit som vi måste sprida från den här salen.
Det måste finnas rätt proportion mellan arbetslivslängden och den tiden som man är pensionär och att det känns stabilt över generationer. Ingen av oss vill tillbaka till den tiden när man jobbade hela sitt liv och kanske bara hade ett eller två år som pensionär. Vi vill verkligen också uppleva en god pensionstid.
Idag ser vi många aktiva pensionärer som klarar av att arbeta också efter pensionsåldern och en del av dem kan vi också hitta i den här salen.
Det är också viktigt hur vi bygger upp arbetslivet. För att orka arbeta så måste arbetet vara kreativt och experimentfullt. Man ska känna sig inspirerad. Dynamiken på en arbetsplats måste vara produktiv. När människor slutar vara produktiva och kreativa eller sätter handbromsen på och sitter och väntar på pensionen, det är då som det börjar kosta samhället, för då utvecklas inte företagandet och innovationerna, utan man sitter och väntar.
En initiativrik, pensionerad och kreativ person är tusenfalt effektivare än en reserverad person som sitter och räknar dagarna till pensionen. Det är det här arbetet som vi egentligen behöver sätta ännu mera krut på. Hur ska man trivas så mycket i arbetslivet att man bara inte kan tänka sig att gå i pension?
För att detta ska vara lyckat så är det viktigt med information och kunskap till medborgarna. Det är viktigt att gå ut med tydlig fakta och kalkyler. Hur kommer detta att påverka just mig?
Socialdemokraterna vill gärna se att utskottet ser på detta och analyserar hur pensionsåldern höjs i anknytning till livslängdens förankring, så att det blir tydligt och förståeligt även för oss här i salen. Förstår vi lagen, förstår utskottet lagen så kommer även invånarna att förstå.
Det är också viktigt för oss att utskottet i sitt arbete hör facken. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
14 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015
Landskapsregeringens svar RB 1/2015-2016-s
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Remiss
15 Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2015
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Första behandling
16 Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016
Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Första behandling
17 Ändring av kommunallagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Första behandling
18 Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Enda behandling
19 Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2015-2016
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Enda behandling
20 Anläggande av rondell
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 6 juni 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.