Första behandling

Ny blankettlag om fordon LF 22/2020-2021

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 13:04

    Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om tillämpning av rikets fordonslag. Genom förslaget blir stora delar av rikets nya fordonslag gällande på Åland och fordonslagstiftningen uppdateras så att den överensstämmer med EU-rätten. Två kapitel i fordonslagen som behandlar periodiska besiktningar och fordonsregistrering ska inte tillämpas på Åland. Detta regleras sedan tidigare i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. I lagförslaget ingår också följdändringar i två lagar och en ändring av landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter där det anges att den lagen ska tillämpas på den marknadskontroll som omfattas av tillämpningsområdet för landskapslagen om tillämpning av rikets nya fordonslag. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.

    I lagförslaget framhålls att förslaget följer de principer för blankettlagstiftning som lagtinget slagit fast genom lagutskottets betänkande nr 12/2006–2007. Lag- och kulturutskottet har i ett senare betänkande 5/2018-2019 fört ett resonemang kring valet av lagstiftningsteknik. Utskottet anför där som sin principiella inställning att lagtingets lagstiftningsbehörighet i så stor utsträckning som möjligt fullt ut ska utnyttjas så att de åländska lagarna anpassas till förhållanden på Åland och blankettlagar bör undvikas på områden som hör till lagtingets behörighet, förutom i de fall där den politiska viljan uttryckligen är att det är mest ändamålsenligt att samma bestämmelser ska gälla på Åland som i Finland som t.ex. i fråga om tekniska bestämmelser om livsmedelssäkerhet.

    Utskottet skriver också att på områden där lagstiftningsbehörigheten är delad och i synnerhet där merparten av behörigheten hör till riksdagen kan det finnas starkare motiv för en blankettlag.

    I betänkandet skrev utskottet vidare att alternativet till blankettlagar på blandade behörighetsområden är s.k. fulltextlagar. Ett av motiven för en fulltextlag är att det ska gå att utläsa alla bestämmelser ur en och samma lag i den åländska lagsamlingen, vilket är positivt.

    Utskottet konstaterar nu att fordonslagen till skillnad från polislagen till avgörande del innehåller bestämmelser som faller inom lagtingets behörighet. Att ett lagstiftningsområde till stora delar styrs av EU-bestämmelser är enligt utskottets mening inte i sig ett skäl för blankettlagstiftning eftersom det på Åland, på samma sätt som i medlemsstaterna, finns skäl att i samband med implementeringar göra bedömningar av behovet av anpassning till de egna förhållandena. En blankettlag som innehåller ett flertal bestämmelser som beskriver hur den riksdagslag som blankettlagen hänvisar till ska tillämpas på Åland kan därtill göra lagstiftningen svåröverskådlig.

    Detaljmotiveringar: 2 § i lag 1, Skötseln av transport- och kommunikationsverkets uppgifter på Åland. Ändringen är av språklig natur.

    3 § Besiktningspersonals medverkan vid tekniska vägkontroller. Enligt 2 mom. utför Tullen och Gränsbevakningsväsendet tekniska vägkontroller inom sitt verksamhetsområde vilket enligt lagförslagets detaljmotivering betyder att tullverket och gränsbevakningsväsendet kan kontrollera fordons tekniska skick vid gränsen. Utskottet konstaterar att lagförslaget inte i sig innebär att de statliga myndigheterna påförs uppgifter utan bestämmelsen är av informativ karaktär. En motsvarande bestämmelse finns i gällande lag.

    5 § Hänvisningar. I lagförslaget föreslås att lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i fordonslagen på Åland ska avse landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet. Utskottet föreslår att hänvisningen istället ska gälla den nya offentlighetslag som träder i kraft på Åland vid årsskiftet.

    7 § Avvikande terminologi. Utskottet föreslår att ytterligare ett begrepp fogas till listan över avvikande terminologi i 7 §, så att det på Åland används termen taxiförare för den som i fordonslagen benämns taxibilist.

    Herr talman! Här vill jag anföra ytterligare en teknisk rättelse. Även i blankettlagens 6 § ska begreppet taxibilist ändras till taxiförare och begreppet taxibilsorganisation till taxiföretag.

    Eftersom utskottet föreslår att det i 5 § 2 mom. hänvisas till den nya offentlighetslagen för Åland, vilken träder i kraft den 1 januari 2022, bör föreliggande lagförslag lämpligen sättas i kraft tidigast nämnda dag.

    Med hänvisning till det anförda och med beaktande av den tekniska rättelsen föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Det är ett bra betänkande på många sätt. Det är ett intressant resonemang som utskottet för gällande blankettlagstiftning kontra fulltextlagstiftning.

    Det förvånar mig för det är ett enigt utskott som tycker att den här lagen borde ha varit en fulltextlag framom en blankettlag. Jag förvånas också, för det finns partier som har varit väldigt noga med att vi verkligen ska nyttja vår självstyrelse lagstiftningsmässigt när vi har möjlighet. Det här är väl ändå ett skolboksexempel på när fulltextlagstiftning skulle vara till fromma, både för ålänningarna och för vår självstyrelse. Jag blir verkligen förvånad över att utskottet ändå så lättvindigt släpper ifrån sig denna lag när det ändå finns stora argument för varför den borde tas tillbaka av landskapsregeringen och omarbetas.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:10

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det här är nu en hälsning från utskottet till landskapsregeringen att vi ser gärna att man jobbar mera med fulltextlagar, men i övrigt så lägger jag inte någon värdering i hur utskottet från lagtingets sida har bedömt den här saken. Det är naturligtvis inte heller min sak här att försvara landskapsregeringen, men jag kan ju tänka mig att det i vissa fall kan vara skäligt med blankettlagar. Precis som ledamoten påpekade så är det här ett område som vi har profilerat oss tidigare på Åland och det finns säkert möjligheter att göra det framledes också. Jag tänker på "trettitrailer-lagstiftningen" till exempel eller bestämmelserna kring den. Ett mycket lyckat eget val så att säga. Vi ska se detta som en hälsning till landskapsregeringen att det här ska tillämpas framöver.


  • Tack, talman! Jag vet inte vad som framgick, om landskapsregeringen motiverar sitt ställningstagande att ha en blankettlagstiftning kring det här? Men i ljuset av att vi för fullt håller på att utveckla vår självstyrelselag så tycker jag ändå att det är märkligt egentligen. Här finns det liksom alla argument för att vi ska ha en fulltextlag.

    Jag håller med, vi ska använda blankettlagstiftning när så är nödvändigt och så är vettigt. Men i det här fallet så tycker jag nog att vi lite urholkar vår självstyrelse för ålänningarna. Transparensen i att läsa en lag skulle ha blivit mycket, mycket bättre ute bland ålänningarna och de som hanterar den här lagen om vi skulle ha haft en fulltextlag. Jag är väldigt förvånad över landskapsregeringens ställningstagande i det här fallet.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:12

    Tack ledamot Holmberg. Jag instämmer i det då det gäller brukarperspektivet så att säga. Den som ska tillämpa lagstiftningen ska kunna hitta alla bestämmelser i ett och samma så att säga. Det är ju naturligtvis i den bästa av världar som man skulle se det på det sättet.


  • Tack, herr talman! Min replik är lite i samma anda som ledamotens Holmbergs. Om jag förstår det rätt så rekommenderar ju lagutskottet egentligen regeringen att komma med en åländsk lag istället för en blankettlag i det här fallet. Men man släpper då igenom det här, men med hopp om en bättring eller en analys i alla fall och kanske till och med en policy kring vilka lagar landskapsregeringen ska bedöma vara av den karaktären att det borde finnas ett självstyrelseutrymme för att lagstifta med fulltext eller åländsk lagstiftning snarare än blankettlagstiftning. Är det så man ska tolka utskottets skrivningar i betänkandet?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:13

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag kan förena mig i den tolkningen. Det här är en hälsning till landskapsregeringen att det skulle vara tacknämligt med en kartläggning av vilka typer av lagar som lämpar sig som blankettlagar, medan andra lagar kanske helst skulle ses som fulltextlagar. Men den kartläggningen kan jag tänka mig att landskapsregeringen kunde göra och presentera för lagtinget framöver.


  • Med anledning av den här replikväxlingen och om lagutskottet nu då har förenats i den här synen så kanske det vore på sin plats med något slags ställningstagande från landskapsregeringens sida kring hur man resonerar kring blankettlagar. Det är ju lite förvånande ibland, för i de regeringar som jag har suttit i så har vi haft den policyn att vi ska lagstifta med åländsk lagstiftning där det berör ålänningarnas vardag väldigt mycket, där det finns ett självstyrelsepolitiskt utrymme att utnyttja i syfte att utveckla självstyrelsen och så vidare. Trots det har vi många gånger fått kritik för att man alltför enkelt tar till kopiator eller kopierar finsk lagstiftning. Men det vore på sin plats tycker jag med någon slags förklaring från landskapsregeringens sida hur man bedömer det här med när (… taltiden slut).


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:15

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Ja, jag förenar mig i att det skulle vara tacknämligt med en kartläggning av det här problemområdet för att kunna jobba mer effektivt framöver också.


  • Ledamot Jan Salmén Anförande | 13:16

    I den här nya blankettlagen om fordon släpper inte Åland ifrån sig någon riktig behörighet till Finland. Det är en uppdatering av fordonslagen för att den ska överensstämma med EU-rätten. Det mesta är redan av EU reglerade frågor, varken Finland eller Åland har några större möjligheter att skapa nationella eller regionala avviker från EU-bestämmelser och det är en nackdel med de här övergripande EU-bestämmelserna.

    Det kan vara svårt att få till speciella lösningar för fordon på Åland som skulle vara självklara här och kanske i strid med EU-regler och förordningar.

    Blankettlagar kan omöjliggöra en anpassning till ett småskaligt samhälle som Åland är, speciellt gjorda delar i lagparagrafer som skulle underlätta för ålänningar att smidigt utföra sitt värv utan att för den skull tumma på laglighet och säkerhet.

    I paragraf 7 framkommer att det är ett problem med blankettlagar som kan skapa problem i framtiden om inte lagberedningen, landskapsregeringen och lagtinget är observanta på språket. Om översättningen från finska - man får anta att det är där det hänger - till svenska blir oklart och det skapas ordalydelse som inte används i dagligt tal och skrift som till exempel taxibilist, så kan det skapa oklarheter vad som gäller. I värsta fall måste den som gör lagtolkningen gå in i den finska lagtexten för att få klarhet i vad som menas. Så kan vi inte ha det här på det svenskspråkiga Åland. Det svenska lagspråket ska vara förståeligt och gälla vid lagtolkningarna. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Salmén. Min förvåning upphör inte efter ledamot Salméns gruppanförande. Det står ju faktiskt det som ledamot Salmén har varit med om att skriva i betänkandet; "att ett lagstiftningsområde som till stora delar styrs av EU-bestämmelser är enligt utskottets mening inte i sig ett skäl för blankettlagstiftning". Jag förstår ändå liksom inte hur ett enigt utskott kan tycka att här vore en fulltextlag att föredra framom blankettlag, det skriver man tydligt i sina synpunkter, men ändå sedan så gör man någonting helt annat. Kanske ledamot Salmén, som en del av regeringsblocket, ändå har fått någon form av färdkost om vad som ska vara blankettlag och vad som ska vara fulltextlagar. Det är väldigt mycket blankettlagar som kommer till Ålands lagting just nu. Det är hög produktivitet. Det skulle intressant att höra från regeringsblocket vad som är tanken.


  • Ledamot Jan Salmén Repliksvar | 13:19

    Tack, herr talman! Visst kommer det ganska mycket blankettlagar. Jag kan väl hålla med om att det skulle vara bra med fulltextlagar och annat.

    Men den här tycker jag däremot att är en sådan lag som vi har fått uppfattningen om att man kanske inte ska lägga den kraften på. Det här är en sådan lag som man kan ha blankettlag och använda och där det i princip inte kan lagstiftas så mycket eget i en fulltextlag.


  • Tack, talman! Men utskottet skriver ju enhälligt exakt det motsatta, att det här är en lag som borde vara en fulltextlag med tanke på lättöverskådligheten för ålänningarna och för självstyrelsen. Så en blankettlagstiftning är inte att föredra i en lag som denna. Ändå så vill ett enhälligt utskott att det ska vara blankettlagstiftning, så det blir så motstridigt. Är det då landskapsregeringens uppenbara vilja att det här ska vara en blankettlagstiftning trots att det finns väldigt, väldigt få argument till att ha en blankettlagstiftning? Det är precis det som utskottet skriver. Det finns inte argument för detta till en blankettlagstiftning. Det bästa skulle vara en fulltextlag.


  • Ledamot Jan Salmén Repliksvar | 13:21

    Tack, herr talman! Jag håller inte riktigt med John Holmbergs tolkning av vad utskottet skriver, att det alltid är en fördel att föredra fulltextlagar, men här konstaterade vi att det var acceptabelt att ha en blankettlag. Det var ju väldigt små invändningar som vi hade i diskussionen. Det ser man ju här i vårt förslag från utskottet.


  • Tack, herr talman! Det här är ju en diskussion som kommer upp med med jämna mellanrum. Jag har varit med nu sedan 2003, alltså snart 20 år, och det ganska många gånger som vi har diskuterat om det ska vara fulltextlag eller om vi kan acceptera en blankettlag. Ja, det blir aldrig något mera än att vi står och pratar om det här. Det är säkert bra, som sagts här tidigare, att man kartlägger det här och tittar på det. Det skulle vara bra, tror jag, för landskapsregeringen att veta när lagtinget accepterar en blankettlag och när lagtinget vill ha en fulltextlag.

    Jag omfattar helt och hållet utskottets resonemang och det som ledamot Juslin framförde här. Men jag tycker att på något sätt så borde man fortsätta det här och komma fram till hur vi ska göra.

    Sedan finns det en bit, som jag i egenskap av före detta finansminister känner till, och det är ekonomin och resurserna. Det är ju antagligen på det sättet att det kostar mera i resurser, alltså att man måste ha mera människor på lagberedningen om man ska göra flera fulltextlagar. Förmodligen så är det på det sättet - men det kanske är någon som är lagklokare än jag som kan uttala sig om det här - och då betyder det också att vi från lagtingets sida måste vara beredda att lägga till mera pengar. Det kommer att kosta mera också. Det kan vara en förklaring till varför man är pragmatisk i många fall när det gäller den här typen av lagstiftning. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. All respekt för att ekonomin ändå måste finnas med när man tar ett sådant beslut, absolut. Men någonstans har vi också en självstyrelse som ska vara värd namnet.

    Det är intressant för i utskottets synpunkter, under rubriken Allmänt, så skriver ju utskottet; "lag- och kulturutskottet har i ett senare betänkande 2018-2019 fört ett resonemang kring valet av lagstiftningsteknik". Så man har ju kommit fram till ett ganska bra underlag när det är vettigt att ha en blankettlag och när det är vettigt att ha en fulltextlag. Det som gör mig så förbryllad i det här ärendet nu är ju att ett utskott har varit enigt, man vill ha en fulltextlag men ändå kommer vi nu här att sitta och godkänna en blankettlagstiftning i tider när vi också jobbar med vår självstyrelselag för att utveckla vår självstyrelse. Det är för mig märkligt.


  • Tack, herr talman! Alla vill vi ju naturligtvis utveckla självstyrelsen. Det var därför jag steg upp i talarstolen här, därför att vi säger det, vi säger det många gånger. Men gör vi det? Det är en fråga.

    Sedan så tror jag faktiskt att det skulle vara intressant att få en analys på hur mycket mer det skulle kosta att göra mera av den här typen av fulltextlagar. Det skulle vara intressant att veta. Ledamot Holmberg är ju känd för att vilja spara. Jag tror att om vi avsevärt skulle förändra här så skulle det bli ganska mycket mera pengar som vi måste peta in i budgeten. Inte mig emot, men vi måste bestämma hur vi ska göra.


  • Tack, talman! Absolut och jag är den första applådera blankettlagstiftning när det är värt det, absolut. Jag förstår mycket väl att det handlar om ekonomi också. Men ska vi ha en självstyrelse så måste den också få kosta, det har vi också hört i princip från alla partier.

    I det här fallet så blir jag lite förbryllad, för här kan vi faktiskt utveckla vår egen lagstiftning i denna lag. Vi kan utnyttja vår självstyrelse på ett sätt som gagnar ålänningarna. Det är inte alltid det som är fallet när det gäller blankettlagstiftning, kanske aldrig egentligen, men här hade det varit motiverat. Än en gång, jag är så förvånad för det här betänkandet har ändå klubbats igenom av partier som också har prata om vikten av att vi utvecklar vår självstyrelse och nyttjar den på ett bra sätt. Jag tycker inte att vi gör det i det här fallet, tyvärr.


  • Tack, herr talman! Jag uppfattar det på det sätt att ledamot Holmberg anser att i det här fallet så borde man ha haft en fulltextlag. Det skulle vara intressant om ledamot Holmberg tar ett anförande och lite mer motiverar det. Det skulle vara intressant att höra.


  • Tack, herr talman! Det här är ju kanske en lite vidgad diskussion utifrån fordonslagen, men nog så viktig. Jag tror att alla regeringar försöker ändå forma något slags vägval. Hur ska man göra, vad ska man välja och i vilka fall ska man välja blankettlag? Det kanske skulle vara bra med någon slags programförklaring från den här regeringen hur man ser på det här. Var ska det få kosta? När ska det vara blankettlag? Vi vet alla att det där är svårt att välja. Jag tror att det är bra om det finns en enighet och så stor samsyn som möjligt mellan lagtinget och regeringen i de här vägvalen.


  • Tack, herr talman! Jo, jag håller med ledamot Gunell om det resonemanget. Jag var ju så kort tid med i den här regeringen, men när jag sitter ju med i regeringsblocket och jag tror att den här regeringens åsikt vad gäller förhållandet mellan fulltextlagar och blankettlagar så är lika som tidigare regeringens. Jag ser ingen större skillnad sedan när det kommer till praktik.


  • Jag kan nog dra mig till minnes ganska många gånger när andra regeringskonstellationer har lagstiftat med blankettlag och kommit hit i salen. Man har fått höra att man är lakejer till Helsingfors, man har en vacklande självstyrelsevilja, det är kopiatorer och papegojor och det är allt möjligt som har förekommit genom åren. Så jag måste nog säga att jag tror att oppositionen är lite förvånad över att den här regeringskonstellation, med Centern, Obundna med flera, är så ivriga att trycka på kopiatorn och att det är därför som den här diskussionen har uppstått.


  • Tack, herr talman! Egentligen tycker jag inte om det här uttrycket "att trycka på kopiatorn." Det är ju inte det som det handlar om. Varje regering som kommer med ett förslag till en lag så tänker nog noga över hur man ska göra i respektive fall. Ibland blir det på det sättet, eller ganska ofta så blir det ju så med komplicerad lagstiftning att man väljer en blankettlag, och också därför att det handlar om resurser och pengar.


  • Tack, talman! Det sista som ledamot Eliason sade tycker jag att är väldigt viktigt, det vill säga att man i varje enskilt fall funderar på nyttan med att ha en egen fulltextlag kontra en blankettlag. Det är så man gör och så måste vi göra fortsättningsvis också enligt min mening. Det här med principer blir nog väldigt, väldigt svårt att fastställa, att man skulle följa en viss princip att det alltid är fulltextlag om vadå? Så det kan vi nog glömma tror jag.


  • Tack, herr talman! Jo, jag är beredd att hålla med ledamot Selander i det han sade. Det handlar alltid om fall till fall. Men det som skulle vara intressant att veta i varje fall, eftersom ekonomin alltid finns med i spelet - det är faktiskt på det sättet - så är hur resurskrävande en fulltextlag är i förhållande till en blankettlag och inte bara att skriva den och fatta beslut om den utan sedan också hur man hanterar den i framtiden. För det betyder att det är skillnad mellan fulltextlag och blankettlag när det gäller hur mycket arbete det är i framtiden sedan när den ska tillämpas.


  • Tack, talman! Ja, så är det absolut.

    Det andra jag som skulle vilja framhålla är att det viktiga för oss här på Åland är ju att ha behörigheter över så mycket som möjligt. Det är grundtanken. Sedan om vi tillämpar blankettlagar eller inte är ganska ointressant. Det är ju bara i de fall som vi känner att här måste vi ändra på någonting, för att det är till nytta för den åländska befolkningen, de åländska företagen eller de åländska kommunerna, då ska vi göra det, inte annars.


  • Jag håller med till hundra procent, herr talman.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 13:32

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det är ju, precis som flera har konstaterat här före mig, en intressant diskussion och en viktig diskussion. Ska vi ha blankettlagar eller ska vi ha fulltextlagar? Jag tror att det var någon diktator som någon gång sade; "det spelar väl ingen roll om katten är vit eller randig, bara den fångar möss". Lite så kan man väl också se på lagen. Funkar den eller funkar den inte?

    Sedan måste jag nu lite kritisera företrädarna här från oppositionen Holmberg och Gunell när man väljer just den här lagen och säger att vi nu borde satsa våra resurser på en fulltextlag när det gäller att sätta fordonslagen i Finland som en blankettlag. Det är en lag som består av 208 paragrafer. Den har förarbeten som består av 245 sidor. Den är baserad på - om jag räknar rätt - åtta olika EU-rättsakter, varav en förordning, en EU-förordning, som alltså gäller direkt vare sig vi vill det eller inte och där vi i princip faktiskt bara skulle kunna ta kopiatorn och säga att det är det här som gäller.

    Vårt utrymme att bedriva självstyrelsepolitik är väldigt begränsat. När vi sedan dessutom vet om de personalresurser som vi har för att komma in med lagstiftningsprodukter till det här parlamentet, så vet vi att det är i varje fall inte just det här lagstiftningspaketet som vi ska börja skriva själva. Det tycker jag ju att ledamot Eliasson var inne på här tidigare, att det är ju inte en korrekt användning av de begränsade resurser som vi har.

    Men annars, som sagt, det är inget fel på diskussionen i sig. Visst kanske man borde ha någon form av karta eller någon form av checklista när fulltextlagen verkligen måste fram. Det är inget fel i det förslaget.

    Det var detta från Obunden samling. Tack!


  • Tack, herr talman! Nå, nu var det ju inte ledamoten Holmberg och jag som initierade det här, utan lag- och kulturutskottet själva där ledamoten Måtar också sitter med. I just lagen om fordon så väljer utskottet att skriva den här hälsningen till landskapsregeringen att man ska fundera över om man ska ha blankettlag eller åländsk lag. Så det är ju där som frågan har uppstått, inte i oppositionsbänken.

    Det är ju lite så att ibland är det högstämt, det är festtal och självstyrelsen och så vidare. Men det kommer alltid vardag emot och upp till bevis när man sitter i regering och när man ska prioritera självstyrelsens utrymme till lagstiftning och när man väljer att inte göra det. Jag håller med om att det är svårt. Men det var faktiskt utskottet själva som tog upp den här frågan.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:35

    Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell, jag har haft givetvis varit med och behandlat den här saken i lag- och kulturutskottet. Jag uppfattar det ändå mera som så att man lyfter den här frågan för att det är en viktig och intressant fråga när man ska ha fulltextlag och när man inte ska ha det, när det inte är möjligt. Det är det som är själva saken. Att just välja det här lagstiftningspaketet och ha det som fulltextlag, jag vet inte om det är det som ni påstår att man borde göra, men det är i varje fall en idé som inte fungerar i praktiken.


  • Jag tror att ingen har haft en uppfattning om att just den här lagen borde vara en åländsk lag. Men eftersom utskottet i samband med fordonslagen väljer att ta upp en bredare diskussion om lagstiftningstekniken så har ju den här diskussionen uppstått.

    Jag tycker att det vore bra med en programförklaring från varje regering om hur man ser på den här resursfrågan som det de facto är. Jag vet att i regeringsprogrammet från 2011 så fanns det i regeringsprogrammet redan en förklaring hur man ville och hur man såg på frågan kring blankettlag eller annan lagstiftningsteknik.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:37

    Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell, jag kan hålla med om det som jag sade här tidigare. Att ha någon form av tydlig karta som man följer när det gäller fulltextlag eller blankettlag behöver inte vara en dålig idé.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Nej, det är inte specifikt den här fordonslagen som jag i alla fall reagerade på att borde vara en fulltextlag. Det jag reagerade på är att utskottet för ett enhälligt resonemang kring blankettlagstiftning kontra fulltextlag. Jag i alla fall läser nog de goda argument som finns för att denna lag kanske kunde ha varit en fulltextlag och det skulle ha gynnat ålänningarna.

    Men blankettlagstiftning eller fulltextlag så absolut ekonomin styr, men jag tycker att det finns så pass många här i salen som så ofta brukar prata om att självstyrelsen måste få kosta etc. Så därav vill jag ta upp frågan, men också med tanke på det resonemang som utskottet väljer att föra just i denna lagstiftning.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:38

    Tack, talman! Jo, som sagt, jag har redan hållit med om här att det är en intressant och viktig diskussion, Men fortfarande tycker jag mig höra lagtingsledamot Holmberg säga här att det skulle ha funnits utrymme att stifta en egen lag som skulle ha gjort det bättre för ålänningarna. Det är det som jag lite tvivlar på i det här fallet. Hur skulle vi på ett vettigt sätt skapa en lagstiftning där det finns det utrymmet att göra det så mycket bättre än så som det nu är? Det är väldigt lika i hela EU helt enkelt, inte bara mellan Finland och Åland.


  • Tack, talman! Jag ska absolut inte gå i polemik när det gäller juridik med ledamot Måtar, inte på något sätt. Men som jag läser utskottets betänkande så finns det ju vissa argument som skulle tala för att i detta fall så skulle det ha varit motiverat med en fulltextlag. Vi har sagt det flera gånger. Men det kan vara så att utskottet ändå tycker att blankettlag är det bästa, precis som landskapsregeringen tycker.

    Men diskussionen idag har varit viktig. Jag tror också att vi alla tycker och tänker ungefär lika. Vi kanske också kan undvika i framtiden de gånger där det uppstår klagomål på att vi inte beaktar självstyrelsen tillräckligt mycket. Här har nog landskapsregeringen valt en väg som inte beaktar självstyrelsen till fullo, enligt mig, med tanke på den svansföring man ändå önskar ha i tider när vi ska förnya och utveckla vår självstyrelselag.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:39

    Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg kommer ändå in på att vi på något sätt inte har beaktat självstyrelsen tillräckligt mycket och underförstått att man kunde ha förbättrat fordonslagen. Det skulle vara intressant att se och höra konkreta exempel. För det är ju fortfarande möjligt, trots att vi nu antar en blankettlag så kan man ju fortfarande göra tillägg till den blankettlagen och ändra innehållet i den underliggande lagstiftningen indirekt via åländsk lagstiftning så att man får in de här eftersträvade förbättringarna som jag då gärna skulle höra konkret information om. Vad är det vi ska ha? En viktig sak som vi förut har talat om inom Obunden Samling är det här AA-traktor upplägget. Kanske det skulle vara någonting? Men jag vet inte, det är inte den här lagstiftningen vi har diskuterat tidigare.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning av fordonslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om Fordonsmyndigheten för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.