Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Tack, talman! Vi har just nu studerande som faktiskt gärna vill gå in och arbeta och hjälpa till där det behövs fler händer. Det är positivt att det finns studerande som vill arbeta på sidan om av sina studier. Tyvärr finns det studerande som tvekar att göra det med anledning av att det finns i nu gällande lag om studiestöd en inkomstgräns. En inkomstgräns som innebär att en studerande som hoppar in som vikare och vill arbeta extra, för att den vill, kan råka ut för att bli av med studiestödet eller bli återbetalningsskyldig.

    Talman! Landskapsregeringen arbetar med att se över hela studiestödslagen men det arbetet är ännu inte klart. Men vi ser nu pga pandemin, Covid-19 omikron viruset, ett behov av att temporärt slopa inkomstgränsen för studiestöd i fråga om förvärvsinkomst. Vi vill inte att det ska finnas några hinder nu för de studerande som vill hoppa in och arbeta.

    Talman! Landskapsregeringen förslår av den anledningen en temporär ändring av studiestödslagen och att den kan träda i kraft så snart som möjligt, redan innan lagstiftningskontrollen är slutförd och att den temporära lagen ska vara i kraft till den sista december 2022.

    Lagförslaget är avsett att behandlas om en så kallad budgetlag och i kommande tilläggsbudget, som landskapsregeringen tog beslut om idag i plenum, föreslås ett tillägg om 300 000 €. Förslagets ekonomiska verkningar är svåra att uppskatta, men bedömningen är att när inkomstgränsen för förvärvsinkomster slopas under 2022, för de studiestöd som betalas ut efter att denna lag trätt i kraft, kommer det även att ske en viss ökning av studiestödsansökningar i och med att kriterierna för studiestöd har förändrats. Tack.


  • Tack, talman! Min fråga till minister Hambrudd är; hur har man resonerat över de studeranden som kanske jobbar med ett annat jobb som inte är vårdrelaterat? Kommer det att gälla för alla studerande? Om man t.ex. har ett heltidsjobb, har ganska bra lön och sedan studerar på sidan om så då får man ju ganska mycket extra studiebidrag i sin kassa. Har man funderar på hur man ska lösa det eller kommer det att vara lika för alla att även en heltidsarbetande nu kan få mera stöd?


  • Tack för frågan. Det här kommer att gälla för alla. Det ska vara en likhet för alla. Den som väljer att arbeta och tjäna ska inte bestraffas utifrån det. Det kommer vara lika för alla.


  • Ursäkta talman att jag tjoade till, men jag begärde ordet redan i tredje meningen som ministern höll. Det gjorde jag för att jag vill säga att det här är en mycket bra och efterlängtad ändring. Det har efterlysts länge. Det är positivt att man vill stöda dem som är duktiga och vill jobba på sidan om studierna.

    Däremot hör jag till dem som är ganska kritisk till att man kommer med tilläggsbudget i parti och minut. Är det verkligen nödvändigt att man måste ha en tilläggsbudget just här och nu i stället för att man skulle ha en i mars som är brukligt för att få den här problematiken på plats?

    Själva lagframställningen är jag synnerligen till freds med, men jag har svårt att förstå att det ska vara en sådan panik att man måste ha det i tilläggsbudget just nu.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson för att även du tycker att det här är ett bra temporärt lagförslag. Ja, vi har resonerat så att vi måste vara transparenta och öppna med att det troligtvis kan innebära ökade kostnader, det vill säga att flera kommer att söka studiebidrag, som tidigare har valt att inte söka studiebidrag för att de är rädda att de ska komma över inkomstgränsen. Av den anledningen har vi helt enkelt valt att även ta upp ett anslag i kommande tilläggsbudget.


  • Tack minister Hambrudd för presentationen. Socialdemokraterna tycker att det här är ett gott initiativ att temporärt slopa inkomstgränsen för att få in fler på arbetsmarknaden.

    Har landskapsregeringen några tankar om det finns fler grupper där man kunde göra motsvarande åtgärder för? Att slopa inkomstgränsen t.ex. för pensionärer, sjukpensionärer, de som lyfter dagpenning eller någon annan grupp i samhället som också kunde gå in i en arbetsmarknad som särskilt behöver folk inom vården.


  • Tack, talman! Den diskussionen har vi inte haft exakt nu. Nu gäller det studeranden med den inkomstgränsen, eftersom vi har fått information direkt av studeranden som är villiga att gå in och arbeta men väljer att inte göra det eftersom de är rädda att de ska komma upp över inkomstgränsen. Ju äldre man är så finns det ju vissa riskfaktorer också med att insjukna, så av den anledningen så var det detta vi valde att föra fram först.


  • Jag förstår att detta kanske ligger som första åtgärd. Men kanske landskapsregeringen också kan titta på personer som lyfter dagpenning och liknande och se om det finns motsvarande åtgärder som kan vidtas nu i ett lite akut läge.


  • Tack, talman! Tack för inputten! Ska fundera vidare på det.


  • Talman! Liberalerna är förstås mycket nöjda över att se att det här förslaget ligger på vårt bord. Vi förde ett initiativ om att vidta just den här åtgärden, men också hemvårdsstödet här i början på året. Hemvårdsstödet har ju en inkomstgräns för att få det förhöjda beloppet. Det finns dessutom en förvärvsinkomstgräns, det vill säga de som kan jobba utan att lyfta lön. De kan jobba hur mycket de vill. Att inte hemvårdsstödet är med nu är väldigt svårt att förstå. Även dagpenningen, som ledamoten Gunell lyfte, tycker jag att skulle vara ett intressant sätt att också motverka långtidsarbetslöshet och arbetslöshet i stort. Men varför har man valt bara studiestödet? Det är ju också förknippat med utbetalningar som troligtvis blir högre. Man har ju tagit det som kostar mest, så att säga.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för frågan. Liberalerna känner säkert väl till att det i vårt regeringsprogram finns skrivningar om att se över inkomstgränsen gällande studiebidraget. Det är positivt att höra att även Liberalerna stöder det förslaget.

    När det gäller hemvårdsstödet så kan jag inte gå in i en vidare diskussion just nu. Studiestödet, med den inkomstgränsen, låg väldigt högt på listan just nu. Eftersom vi håller på med en revidering av studiestödslagen så fanns den redan under bearbetning där vi har gjort olika bedömningar.


  • Talman! Varför jag lyfte hemvårdsstödet beror på att där finns egentligen ingen anledning att ha någon inkomstgräns alls.

    När det gäller studiepenning, även om vi stöder att man att man får tjäna mera, så finns det fortfarande en diskussion om huruvida du kommer att underlåta att sköta dina studier på ett fullgott sätt kontra hur mycket man kan jobba och tjäna. En sådan diskussion finns ju inte i hemvårdsstödet. Är du mamma eller pappa så är du det 24 timmar i dygnet, oavsett om du jobbar eller inte. Så där finns det klart en skillnad.

    Men just med anledning av att kanske fler kommer att söka studiestöd så kommer man nu
    också att skärpa tillsynen och kontrollera att poänger faktiskt tas hem också så att man inte bara söker studiestöd, lyfter det, men inte fullgör sina studier.


  • Tack, talman! Ja, AMS har ju också rutiner på det här redan. Förhoppningsvis så ska inte det här utnyttjas. Man följer upp utifrån om det är studier med mera, bland annat


  • Tack, talman! Jag har två frågor. Den ena frågan är, har man funderat på vad kostnaden är för det här? Vad uppskattar man att kostnaden blir?

    Den andra frågan, har man övervägt att begränsa eller hur är det tänkt? Ska det avse arbete på Åland eller kan man arbeta var som helst och vara berättigad till den här förmånen?


  • Beträffande kostnaden så tror vi att det kommer bli en ökning av ansökningar om studiestöd. Vi har gjort en beräkning på 100 personer. Därför finns det i kommande tilläggsbudget ett förslag om ett ökat anslag på 300 000.

    När det gäller den andra frågan att begränsa beroende på var den studerande jobbar. Vi har nog resonerat så att för det första så ska man inte straffas beroende på var man jobbar någonstans så länge man är en åländsk studerande. För det andra så tror jag att det är svårt att lagmässigt göra sådana skillnader mellan de studerande.


  • Ledamot Jesper Josefsson Gruppanförande | 15:49

    Talman! Idag kan man som heltidsstuderande tjäna max 939 € per månad vid sidan om sina studier. Ifall du tjänar mer så mister du ditt studiestöd.

    Jag har pratat med flera studenter som tvingas tacka nej till jobb på grund av detta - även fast de kunnat och velat jobba extra och samtidigt klarat av sina studier. Inkomstgränsen sätter käppar i hjulen för den driftige.

    Vid anställningar väger även arbetserfarenhet allt tyngre och det är hård konkurrens för nyexaminerade. Då tycker jag och Centerns lagtingsgrupp att vi ska ge chansen för våra åländska studerande att samla på sig så mycket arbetserfarenhet de kan och vill under sin studietid.

    Nu har jag endast nämnt de som vill arbeta mer men det är finns också många som måste göra det för att gå runt - studiestödet räcker inte till. Om vi ser på dagens bostadspriser och till på det inflationen som nu gör sitt och gör allting dyrare förstår man att vissa kan få det tufft ekonomiskt.

    Framförallt för vuxenstuderande, som ökat nu under pandemin och som kanske har hunnit starta familj och tagit bostadslån, kan det bli svårt att gå runt med dagens studiestöd. Att tjäna extra blir nödvändigt och då är det dumt att ha en bestämd gräns för vad de kan tjäna.

    En slopning av inkomstgränsen lär dock bidra med en del kostnader, lagförslaget nämner en uppskattning på 300 000 €. Med landskapets ekonomi i åtanke är det inte jätte lockande att öka utgifterna ännu mer men i det här fallet är nödvändigt och väldigt bra läge att göra det.

    Coronapandemin har bidragit med brist på personal och tung arbetsbelastning, framförallt inom vård och omsorg. Med detta lagförslag kan studerande nu hoppa in och arbeta och avlasta samtidigt som de själva tjänar pengar och då vore det dumt att straffa dem genom att dra in deras studiestöd.

    Det här lagförslaget är endast temporärt och gäller under 2022 och en permanent slopning av inkomstgränsen är efterlängtad. Inför valet 2019, vilket känns som en evighet sedan, så deltog jag i en debatt vid Högskolan där man bl.a. just diskuterade inkomstgränsen. Då tyckte i princip alla åtta partier som deltog att man borde slopa den eller åtminstone höja gränsen. Jag och Centern var och är ännu ett av partierna som tycker att man borde slopa gränsen helt och hållet. Därav finns också målsättningen även med i regeringsprogrammet.

    Eftersom en slopning av inkomstgränsen förväntas bidra med en rätt stor ökning av landskapets kostnader blir det intressant att se det faktiska utfallet nu under 2022 och ta det med sig till då vi gör det faktiska lagförslaget som förhoppningsvis innehåller en bestående slopning av inkomstgränsen. Det "riktiga lagförslaget" så att säga som berör hela studiestödslagen vet jag att är på gång och varit det under en längre tid. Jag har själv suttit i arbetsgruppen som sett över lagen.

    Centerns lagtingsgrupp stöder det här temporära lagförslaget och ser även fram emot det faktiska lagförslaget som förhoppningsvis också innehåller en slopning av inkomstgränsen. Tack.


  • Tack, herr talman! Det här gäller ju som sagt en temporär ändring endast för år 2022 och inte då en permanent sådan. Ett sådant lagförslag får väl eventuellt regeringen återkomma till.

    Men jag skulle vilja i så fall, om det är det vi pratar om en mera långsiktig förändring, ändå nyansera bilden. Det är inte så lätt att bara slopa hela inkomstgränsen, eftersom det har funnits en stark beställning i samhället på att flera snabbt ska gå igenom universitet och högskoleutbildning och komma ut med sin examen på arbetsmarknaden. Får man jobba hur mycket som helst under den här studietiden så är det stor risk att studietiden fördröjs bland många studenter. I alla fall var det här en väldigt aktuell diskussion 2006 när nuvarande lagstiftning togs fram.


  • Det kan bli så, men det kan också bli motsatsen. Tack vare att man kan jobba, tjäna extra och klara av sin ekonomi så fortsätter man att studera i den takten och inte avbryter studierna för att till exempel arbeta ett år och bygga upp en kassa.

    Sedan kan man också kanske behöva se över faktorerna för att få studiestöd, om det är bundet, så att man strängerar det, eller att man uppmuntrar studenter. I Finland finns det till exempel att om du blir klar med dina studier inom utsatt tid så får du en del av ditt studielån återbetalt. En sådan lösning kan man också se över i så fall.


  • Det har i alla fall tidigare funnits en stark beställning på att man ska klara sin universitetsexamen på 55 studiestödsmånader. Man kan ju nog fråga sig att om man då kan jobba hela tiden och egentligen försörja sig själv, varför behöver man då ett stöd? När ska samhället betala ut studiestöd? Jag menar, det finns ju till för att ge utbildning på lika villkor. Man ska kunna få en examen, trots att man kanske inte har resurserna hemifrån eller möjlighet att försörja sig själv. Det är nog en ganska stor principiell diskussion också som handlar mer om att vill du eller vill du inte jobba mera. Det finns ett samhällsperspektiv också och en arbetsmarknad som beställer utbildad arbetskraft.


  • Det kan mycket väl vara en mycket principiell fråga. Enligt mig och Centerns lagtingsgrupp så är vi av principen att belöna dem som är driftiga och faktiskt klarar av att jobba, om de vill jobba och om de behöver, men ändå klarar av sina studier. Varför inte ge dem studiestöd också? Jag ser inga problem med det i så fall.


  • Ledamot Josefsson tog i sitt anförande upp vuxna med familj och huslån och karriärer och kanske sådana som behöver byta arbete på grund av pandemin och så vidare.

    Socialdemokraterna har vid tidigare budgetförhandlingar pratat väldigt mycket om att det borde göras en justering av vuxenstudiestödet så att det ska passa in i dagens samhälle på ett bättre sätt. Visst är slopandet eller justeringen av en inkomstgräns bra, men Åland ligger väldigt mycket efter när det gäller vuxenstudiestödet till exempel med förmåner, summor och tid och sådant jämfört med riket. Men det sade man ju från regeringen nej till. Är det är någonting som man tänker att vi kanske ska kunna börja diskutera i samband med den här stora reformen?


  • Den frågeställningen kommer utan tvekan att tas upp, ifall man borde justera vuxenstudiestödet på något sätt. Nu har jag faktiskt inte kollat om det har uppdaterats i Finland. Om man ser på totalen vad man kan få som vuxenstuderande i Finland gentemot Åland så är det totala beloppet större om du tar del av det åländska studiestödet, däremot kan du få en högre summa per månad i Finland, men under en mycket kortare tid. Det är frågan om vad som är bättre. Enligt mig så är det bättre att få en lite mindre summa under en längre tid och speciellt i kombination med att om vi slopar gränsen eller åtminstone höjer den väsentligt så finns det bra förutsättningar för att klara av studierna.


  • Hur har man då resonerat kring det som min partikollega, ledamot Gunell, också tog upp i sin replik? Skolorna vill ju att de studerande ska gå igenom skolan så fort som möjligt. Det har ju inte bara att göra med att man behöver komma ut i samhället, utan det är ju deras affärsidé att de studerande ska gå ut på en viss tid. Har man pratat om det på något vis i den här beredningen? Hur har man tänkt resonera kring det? Hur kommer det att gå för skolorna om eleverna blir kvar där väldigt länge?


  • Tack för frågan ledamot Eckerman, den är väldigt väsentlig. Personligen har jag svårt att se att bara för att du kan jobba mer vid sidan om dina studier så varför skulle det avbryta dina studier? Snarare kanske du avbryter dina studier för att du kan tjäna mer på att jobba för att du inte få studiebidrag, men nu uppmuntras att fortsätta studierna för att du får bidrag. Men om du i stället avslutar dina studier och jobbar så i dagens läge kan du tjäna mer. Men om man slopar inkomstgränsen så uppmuntras du att stanna kvar i studierna. För att få studiebidraget så är det också bundet till att du måste uppfylla ett visst antal poäng per termin.


  • Tack, talman! Ja, jag måste bara få ett förtydligande här. Alltså är det Centerns lagtingsgrupps uppfattning att om jag till exempel, som är intresserad av matematik, börjar studera matte här och bli mattelärare och samtidigt sitter jag i lagtinget och får 5 000 euro i månaden, ska jag ändå få fullt studiestöd? Är det detta ni säger?


  • Ledamot Måtar kan studera till mattelärare om han så vill och få studiestöd för det. Däremot för en lagtingsledamot kanske det inte är så klokt, men det är upp till varje ledamot i fråga.

    Men just med en sådan lagstiftning, med en slopad inkomstgräns, så uppmuntrar vi till vidareutbildning, vilket samhälle gör och vilket jag gör. Vidareutbildning är alltid bra. Studiestödet kan man få under en begränsad tid. Om du till exempel har en högskoleutbildning så kan du inte få det för ännu en högskoleutbildning. Jag tror att det är max fem år, jag kan ha fel, plus minus. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! I mina öron och Obunden Samlings öron låter det som en totalt ohållbar politik att betala bidrag till folk som absolut inte behöver bidrag. Det är en mycket farlig väg. Jag undrar om ni har någon form av kommunikationsbrist i lagtingsgruppen?


  • Jag har också väldigt svårt att se att man studerar till exempel till mattelärare bara för skojs skull eller för att få de här 250 euro i månaden. Om man gör det av ekonomiska skäl för att lura systemet så tror jag att man tjänar mer på att jobba på vilket jobb som helst. Jag tror inte att vi kommer att se den problematiken. De som kommer att studera och jobba på sidan om och lyfta studiebidrag studerar antagligen högst troligen för att de vill använda de studierna till något och vidareutbilda sig, vilket är bra för hela samhället.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:03

    Talman! Bravo ledamot Josefsson! Jag hör att vi båda eftersträvar ett samhälle där ansträngning ska löna sig. Låt den jobba som vill. Det är egentligen inte svårare än så. Det är ju en sund sak om människor som vill och kan jobba har den möjligheten att göra det också. När vi tänker efter så är det ganska märkligt att vi detaljreglerar idag hur mycket du får jobba. Nog finns det värre saker att reglera än det här.


  • Jag kan inte annat göra något annat än att hålla med ledamot Valve.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:04

    Talman! Jag tror att det här är en av sällsynta gånger då den moderata lagtingsgruppen och centergruppen hade kunnat byta anföranden utan att någon märkt något.


  • Jag kan lämna mitt anförande här uppe åt ledamot Valve.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 16:05

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Landskapsregeringen föreslår en temporär ändring av landskapslagen om studiestöd. Genom förslaget slopas gränsen för de förvärvsinkomster den studerande kan ha under år 2022 samtidigt som han eller hon lyfter studiestöd. Mycket bra landskapsregeringen! Detta var också ett förslag som den Liberala lagtingsgruppen förde fram kring årsskiftet. Egentligen är det ju en del av en arbetslinje. Vi kanske kan kopiera varandras anföranden, Centern och Moderaterna i dag, men det ska löna sig att arbeta och studera.

    Därför hade ju förra regeringen ett inkomstavdrag, alltså ett arbets- och pensionsinkomstavdrag, men det tog den nuvarande landskapsregeringen bort. Men det gick i samma linje, det var en valfrihet. Det ska löna sig att vara strävsam, det ska löna sig att arbeta och få mer pengar i plånboken.

    Men andemeningen i det här lagförslaget är förstås att det ska ge bättre möjligheter att tillgodose personalbehovet inom vård och omsorg. Men det ger även möjligheter för andra utsatta branscher att tillgodose sina personalbehov, kanske främst inom handel och restaurang. Det är också väldigt positivt.

    V måste ju tänka på att arbete är den stora inputten till en välfärdskaka som vi här sedan ska fördela. Det måste ju ändå vara bättre ju fler som arbetar. Gör man det på deltid eller ett visst antal timmar medan man studerar så är det ta mig tusan bättre än att inte göra det alls, för man kommer närmare en arbetsmarknad och man blir delaktig i samhällsekonomin på ett annat sätt.

    Sedan må det vara att det finns de som skulle klara sig utan studiestöd, även fast de inte arbetar och sådana som skulle klara sig utan studiestöd bara de jobbar lite. Men vi kan inte börja bestraffa alla dem som vill arbeta och studera. Då ska vi också börja segregera barnbidrag och andra samhällssociala förmåner som finns.

    Det måste alltid löna sig att arbeta. Det måste alltid löna sig att studera. Det är bra om vuxna tar tillvara den här möjligheten och vidareutbildar sig. Det är väl det vi ser idag som en stor utmaning på arbetsmarknaden, att människor till exempel i min ålder, strax över 30, har en utbildning men kanske borde skaffa sig ytterligare en utbildning för att matcha in på arbetsmarknaden.

    Det är bra att lagen gäller under hela 2022. Förhoppningsvis har vi långt, långt före det sett slutet på pandemins orsak till personalbrist. Just därför kan det vara bra att det förhoppningsvis under sommaren och hösten kan vara någon form av utvärdering där vi ser hur mycket fler händer och fötter och hjärnor som vi får ut på arbetsmarknaden parallellt med att personerna studerar.

    Förhoppningsvis är det här någonting som blir permanentat. Vi har tidigare haft den här diskussionen. Den liberala gruppen väntar ivrigt på den utredning som landskapsregeringen håller på med kring studiestöd, där detta skulle vara en stor, stor, viktig sak i helheten.

    Vi får heller inte glömma bort att ju fler som arbetar, desto bättre är det också för skattebasen, även fast det nu då kostar. Det var en ganska grov uppskattning från landskapsregeringens sida. Det kostar, men det ger också.

    Sammantaget så hade man ju kunnat titta på andra områden som hemvårdsstödet. Just här och nu under denna pandemikris så skulle det ha varit hälsosamt är vi övertygade om från den liberala lagtingsgruppen.

    I det stora hela så är vi nöjda med lagförslaget. Vi hoppas på att det blir en permanent förlängning och att den s.k. arbetslinjen blir stärkt, för det behövs. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Som sagt, vi är helt eniga om den här temporära förändringen. Men när vi kommer till den permanenta förändringen så tror jag att det finns väldigt många frågeställningar att lyfta i det här sammanhanget. Jag kan inte förstå hur det kan vara arbetslinjen om man ska ge bidrag och stöd till människor som egentligen inte har ekonomiskt behov av det, det vill säga en studerande som klarar sina studier utan studiestöd. Varför ska man ändå tvinga det på dem? Hur ser det ut på andra områden, till exempel pensioner? Ska man också få bibehålla full pension fast man kanske arbetar väldigt mycket? Det aktualiserar många frågeställningar och det låter enklare i ledamoten Holmbergs anförande än det är på riktigt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:10

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Inte är det någon som blir påtvingad till ett studiestöd, det ska du ju ansöka om.

    I min värld ska det finnas en valfrihet. Jag får ett studiestöd, jag kanske kan klara mig ekonomiskt med det studiestödet, men vill jag ha lite guldkant på min studietid så finns det möjlighet att arbeta. Det ska jag inte bestraffas för, det kanske gör att jag klarar min studietid ännu snabbare. Det kanske gör att min arbetsgivare ger mig ett jobb när jag är klar efter min studietid. Definitivt på samhällsnivå så gör det att min input till samhället blir positivt. Alltså ett företag, en restaurang, ett hotell, en vårdinrättning eller vad det än må vara så mår ju bra av att jag ger av min kraft och får tillbaks någonting å andra sidan.


  • Som sagt, talmannen tillåter en diskussion som handlar om en permanent förändring i studiestödet, och då diskuterar vi väl det.

    Jag tror att det är väldigt viktigt att titta på universitetsstudier, heltidsstudier som i 55 månader berättigar till ett visst studiestöd. Om inkomstgränserna slopas helt så innebär det nog statistiskt sett på hela gruppen studerande att studietiderna förlängs. Att studera heltid bedöms vara ett heltidsarbete. Om man slopar inkomstgränsen så har det definitivt påverkan på hur hela studerandegruppen klarar av att hålla sina 55 månader. Det är jag helt övertygad om och därför så måste man studera det där närmare.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:12

    Tack, talman! Givetvis, ledamot Gunell, ska det här bli permanent så kräver det ju analyser.

    Vi ska också komma ihåg att vårt studiestöd på Åland är förknippat med att du ska klara av ett visst antal studieveckor för att du ska erhålla studiestödet. Det är ju inte så att man bara kan sitta av sin studietid parallellt medan man jobbar och får in en månadslön. Så enkelt är ju inte livet. Jag ser det som en stor insats för den personliga valfriheten som gagnar även samhället i stort.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för att du understöder det här temporära lagförslaget. Det är ju som sagt en grov uppskattning vad det möjligen kommer att kosta. Men jag är helt övertygad om att det här även kommer att ge så mycket mera för den studerande och även för vårt åländska samhälle i sin helhet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:13

    Tack, talman! Minister Hambrudd, jag hoppades på att ministern på något sätt skulle ha lyft det som jag lyfte i anförande just kring hemvårdsstödet. Jag vet att ministern var inne på det i ett annat tidigare replikskifte med min kollega Zetterman. Här och nu skulle det ha varit en enkel åtgärd för att också förbättra möjligheterna för vården och omsorgen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det är säkert precis så som ledamot Holmberg lyfte att det skulle ha varit läge att se över hemvårdsstödet även inför nu kommande tilläggsbudget, men nu valde vi att framföra det här inledningsvis.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:14

    Tack, talman! Jag nöjer mig med det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 16:14

    Talman! Det här är en glädjens dag och förstås ett förslag som vi moderater ger tummen upp för. Tack till landskapsregeringen för att ni har prioriterat arbetet med detta. Det här är viktigt för Åland.

    Att temporärt slopa gränserna för förvärvsinkomster för studerande under år 2022 är både klokt och precis vad vårt samhälle behöver. Vi välkomnar förstås också det fortsatt utredningsarbetet för att permanent slopa gränserna för förvärvsinkomster. Orsakerna till varför det är bra för Åland att slopa inkomsttaket är följande: Det system vi har idag är ett system som bestraffar flitiga och driftiga studeranden. Den som sköter sina studier, dvs. uppfyller studiepoängskraven - men gör misstaget att jobba lite för mycket måste idag återbetala studiestöd. En viktig detalj att känna till är just det att studeranden kan bli återbetalningsskyldiga för hela periodens studiestöd när gränsen överskrids. Utskottet får gärna fördjupa sig i de exakta konsekvenserna. Detta drabbar alla studeranden, unga studerande och vuxenstuderanden men förstås särskilt hårt drabbar det de studeranden som inte har något annat att ”falla tillbaka på”. Vi ska inte ha ett samhälle där du måste snegla bakom ryggen hela tiden och akta dig för att jobba för mycket. Det blir liksom fel signaler från oss, det offentliga.

    Den andra orsaken att detta är bra är att vi tar bort onödig byråkrati. Vi förenklar ansökningsprocessen för de studerande. Efter att taket är borta behöver ingen längre följa upp att förvärvsinkomstgränsen överskrider en viss nivå. Det behöver inte längre sändas ut brev med återbetalningskrav eller hantera ifrågasättanden av återbetalningskraven. De studerande beviljas studiestöd, under förutsättning att de sköter sina studier - vilket är vad de förväntas göra.

    Den tredje orsaken framgår tydligt i detta lagförslag: Bättre matchning på den åländska arbetsmarknaden. Såväl ÅSUB som Högskolan på Åland har studerat matchningen på den åländska arbetsmarknaden. Detta är ett lagförslag, talman, som ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden och förbättrar matchningen. Många studeranden avstår idag från att arbeta för att de inte vill få krångel och förlora pengar på att arbeta. Att permanent slopa förvärvsinkomstgränsen kommer att medföra positiva effekter för Åland till den delen. Utskottet får gärna höra studerandeorganisationerna.

    Avslutningsvis, talman, slopande av inkomstgränserna kan också ha andra positiva effekter. Det är roligare att flytta hem till ett samhälle med tillit, där obefogad byråkrati avskaffas och där ansträngning lönar sig på riktigt. Tack.


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 16:18

    Tack för ordet, herr talman! Tack också för det här lagförslaget. Både i öst och väst har det tagits liknande beslut. Sveriges regering tog redan i höstas beslut om att slopa inkomstgränsen för studiestödet. Också i Finland har man tagit ett beslut om att höja inkomstgränsen för studiestödet. Åland kommer in i bilden lite på efterkälken, men ändå i paritet med våra kringliggande områden. Det är varken ett förslag som jag tror att är påkommet på Åland men dock också välkommet.

    Det kostar 300 000 euro. Det verkar som om alla i regeringsblocket inte är helt införstådda med kostnaden, men den är ju där.

    Jag tror att det är väldigt viktigt att man nu ger möjligheten att arbeta fritt under den här tiden när särskilt vård- och omsorgssektorn är i stort behov. Vi vet också att den här möjligheten nu att slopa inkomstgränsen betyder att också de som inte går in i arbete i värdefulla branscher för tillfället får extra pengar i form av studiestöd som de egentligen inte behöver med tanke på den inkomstnivå som de har. Men det är kanske svårt att differentiera det här. Ska man fatta ett enkelt beslut i det här skedet, som snabbt ska komma i kraft, så kan man inte gå in på något särskiljande.

    Jag tror att det ändå är väldigt viktigt att om landskapsregeringen går vidare med ett permanent slopande av inkomstgränser så finns det en hel del frågeställningar som man måste titta på.

    Jag var själv "mamma", kan man väl säga, till den studiestödslag som nu gäller från 2006 när jag då hade den rollen, som ledamoten Annika Hambrudd har för tillfället, som utbildnings- och kulturminister

    Frågan kring inkomsterna och vad man kan förvänta sig att en heltidsstuderande ska kunna prestera vid sidan av studierna i form av arbete så där finns det väl avvägda förslag på vad som är vettigt och som heller inte gör att de studerande hoppar av sin utbildning eller arbetar för mycket, utan att man hittar en bra balans däremellan.

    Det som är väldigt positivt är ju att det finns möjlighet till studiestödsfria månader när man inte har någon inkomstgräns, när man får jobba hur mycket som helst. Jag tycker att min erfarenhet, i alla fall sedan ungdomen, är att det är väldigt positivt att hela tiden och tidigt i åldrarna också ha kontakt med arbetslivet och få pröva på olika typer av arbetsuppgifter.

    Om den här coronasituationen fortsätter då skulle mitt första råd vara att titta på om det finns flera sektorer, flera personer eller grupper som idag lyfter olika typer av stöd från samhället där en sådan här inkomstgräns förhindrar dem idag från att ta uppdrag på arbetsmarknaden. Att man skulle syna flera kort än studiestödet.

    Sedan om man går vidare med den här frågan med en permanent förändring så behöver man överväga flera saker. Där tror jag att det är väldigt viktigt att man använder sig också av den forskning, statistik och kunskap som finns till exempel i Sverige och Finland och andra länder där man har en större grupp människor att titta på. Vi på Åland har trots allt en ganska liten grupp studerande, även om våra studiestödsnivåer hela tiden ökar nu. Det finns en bredare, tror jag, forskning och uppfattning kring dessa frågor om man tittar i öster- och västerled. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag reagerade, men jag kanske hörde fel. Ledamot Gunell använde sig av "även de som inte går in i värdefulla arbeten".

    Alltså det här gäller alla. Kan ledamot Gunell lite mera precisera vad ledamoten menade med det?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:23

    Åtminstone som jag uppfattar det så är motivet med den här förändringen till exempel att vårdstuderande ska kunna gå in i vårdbranschen i det här akuta läget. Det behövs händer som kommer in i vården. I det här fallet är det värdefulla arbeten, men naturligtvis är alla arbeten värdefulla. Men jag ser också att det finns personer som kanske inte är i behov av det här studiestödet, som kan fortsätta tjäna på en ganska hög nivå och som nu ändå får sitt studiestöd, trots att man inte går in på arbetsmarknaden och hjälper till, vilket den här temporära ändringen syftar till. Man ska kunna frigöra människor från studier för att gå in i arbete.


  • Tack, talman! Ja, jag tror att ledamot Gunell kanske uttryckte sig aningen klumpigt, men ledamoten redde upp det någorlunda.

    Värdefulla arbeten - det är lite hur man ser det - visst vård och omsorg absolut, det handlar om liv och död. Men för många, många företag så har de här veckorna under den här senaste vågen varit väldigt, väldigt prekära. Då kan faktiskt en studerande vara räddningen för just det företaget. Tack vare det så kan den butiken, den restaurangen eller vad det än må vara hålla öppet. Det har faktiskt varit sådana små tunna gränsdragningar.

    Sedan undrar jag, i det resonemang som ledamoten och Socialdemokraterna för fram, ska vi då också börja titta på barnbidraget? Ska inte alla ha rätt att få barnbidrag med tanke på att de kanske förtjänar så mycket så att de har råd med sin försörjning ändå? Det blir i sådana fall en lite märklig väg som vi är på väg in i.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:25

    Som jag uppfattar det så vilar studiestödet och barnbidraget på helt olika logik. Barnbidraget är och har av hävd varit i Finland ett generellt stöd. Det har varit omtvistat, men jag tycker att vi ska fortsätta på den vägen.

    Studiestödet och studielån finns ju till för att möjliggöra för alla, oavsett ekonomisk bakgrund, att kunna tillgodose studier. Det har ett annat syfte än barnbidraget.


  • Tack, talman! Nu pratar vi också om det långsiktiga eventuella slopandet av den här inkomstgränsen. Det är en intressant fråga. Man kan jämföra hur situationen ser ut i Finland och i Sverige. Där har man gränsen på en årsnivå. På Åland så har man ju faktiskt också undantagit sommarmånaderna efter en lagändring 2013, om jag minns rätt. Det gör att studenterna egentligen kan jobba hur mycket som helst under de månaderna för att få ett kapital, för att sedan fortsätta med sina studier. Det måste ju ändå sätta Åland lite bättre egentligen i jämförelse med omkringliggande regioner.

    Det som dock är lite knasigt med det här är ju att studiestödet inte är indexjusterat. Det skulle man också kunna överväga som ett alternativ till att helt slopa denna inkomstgräns på lång tid. Så det finns olika möjligheter här som man skulle kunna titta på. Jag har förstått att landskapsregeringen också gör det.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:26

    Tack för den repliken. Det är precis så, det borde också vara indexjusterat. Det är ju så att det som inte är indexjusterat så faller i värde systematiskt. Det är ju jätteviktigt att Åland satsar på sina studenter och att Åland fortsätter att ha en bra utveckling när det gäller välutbildad arbetskraft.

    Men lyfter man inte studiestöd så borde det vara fritt att kunna arbeta som under sommarmånaderna. Studiestödet finns ju där. Syftet är att finansiera studier och heltidsstudie och då bedöms ju heltidsstudier faktiskt vara heltid. Sedan kan det ju finnas individer som klarar av både och. Det kan vara både plus och minus med sådana system.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 16:28

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Kort, eftersom Obunden Samling stöder den här lagändringen, en temporär förändring som möjliggör under särskilda omständigheter som råder till följd av den här pandemin, så kan vi acceptera att man stryker denna inkomstgräns. Man möjliggör således att det blir förmånligare att arbeta och att folk inte ska dra sig av den orsaken att hjälpa till där det behövs. Personer som studerar ska kunna hjälpa till där det behövs.

    Men sedan för övrigt måste jag ju konstatera att det till min stora förvåning är upp och ner vända världen här helt plötsligt, där där den som står för det mest sunda ekonomiska tänkandet i den här frågan är lagtingsledamot Gunell från Socialdemokraterna. Till deras stora jubel så kan vi få ihop en röd-gul-svart allians kring just den här frågan. Vad är nästa steg sedan? Är det medborgarlön eller vad är det som vi ska komma med från moderat- och centerhåll? Det övergår mitt förstånd hur man resonerar. Hela idén med ett studiestöd är ju att man behöver pengarna för att man inte annars kan försörja sig när man studerar. Om man kan försörja sig, om man har inkomsterna i skick, så behöver man ju inga bidrag.

    Det är klart att det också kom in en liten fråga här kring barnbidrag. Rent principiellt så är det ingen fråga som vi från Obunden Samling i någon större utsträckning har börjat engagera oss i. Men det är klart att även där kan man ju se att det inte är logiskt att betala stöd till barnfamiljer där ekonomin är i utomordentligt skick, och det finns inget behov av detta. Man sätter dessa barnbidragspengar på ett separat konto som de får ta när de fyller 18 eller placerar pengarna på börsen eller på något annat. Det är klart att det sticker i ögonen när man tänker på en vanlig skattebetalare som har det tufft och som tjänar precis så mycket att det går plus minus noll varje månad, men man betalar skatt. Och så tar vi den här skatten och ger den åt människor som studerar och som inte behöver pengarna. Jag menar, man tror ju att det är ett skämt. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Man blir lite förvånad för det är nästan lite så här "god morgon". Det här lagförslaget har väl ändå ledamot Måtar varit med och tagit fram? Det kändes nästan lite yrvaket, att ledamoten inte riktigt förstått vad det här lagförslaget går ut på. Det är en sak.

    Jag måste nog säga att jag tycker att politiken i stort, ideologin, måste nog bygga på att det ska löna sig att göra saker och ting. Det ska löna sig att jobba. Det ska löna sig att göra det där lilla extra. Visst kan säkert de allra flesta åländska studerandena klara sig ändå, men man lyfter studielån, skuldsätter sig framom att jobba och förtjänar lite extra. Man kanske jobbar svart, det har jag själv gjort när jag var ung. Det är ju bra för den svarta ekonomin. Så jag menar, vad är liksom mer hederligt? Ska det inte löna sig att jobba och studera?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:31

    Tack, talman! Det är bra att det blir roligt så här på eftermiddagen. För det första så var jag väldigt tydlig i början. Det här är ett temporärt lagförslag som har kommit och som vi godkänner för vår del. Det är exceptionella omständigheter där det sägs att det behövs mycket extra folk, till exempel inom sjukvården, och att människor som studerar inom det området ska kunna arbeta utan att det blir några särskilda repressalier. Det är därför vi går med på det. Det är ju bara temporärt. Vi kommer aldrig att gå med på att det här blir en stadigvarande förändring. Att vi skulle börja betala utan några som helst begränsningar bidrag åt människor som inte behöver bidrag. Det är uteslutet! Det är ju en skymf mot dem som betalar skatt. Det är helt obegripligt hur man kan driva det här om man säger sig vara en politiker som står för någon form av högervärderingar.


  • Tack, talman! Återigen måste jag kanske skriva ledamot Måtar lite på näsan. Det står ju de facto i regeringsprogrammet som ledamot Måtar och hans parti förhoppningsvis antagligen är med på, ja, jag vet inte länge.

    Men sedan när det gäller borgerlig politik, om vi ska blanda in det, så det här är väl just borgerlig politik. Det är ju inte så att det jobb en studerande gör, förutom sina studier, inte gagnar samhällsekonomin på något sätt. Fråga alla restaurangägare på sommaren eller på våren eller början på hösten när turisterna fortfarande är här hur lätt det är att få tag på folk och hur många människor vi ändå har som skulle kunna hoppa in om det skulle löna sig. Men vi bygger ju upp ett samhälle där det inte ska löna sig att göra det där lilla extra. Det är märkligt. Jag är förvånad över att den här landskapsregeringen tog bort arbets- och pensionsinkomstavdraget. Det syftar ju till att det ska löna sig att arbeta, men det tog man bort. Nu vill ledamot Måtar i stället att man ska gå till banken och ta (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:33

    Det lönar sig att studera därför att man får en bra utbildning, man får bättre lön och det lönar sig på många olika plan. Till exempel sommarbete, vad jag kan förstå, så är ju fullt möjligt idag redan. Att det sedan är brist inom olika branscher så har andra förklaringar än just det här, eller har i varje fall många andra bidragande förklaringar.


  • Talman! Jag tycker att man kan skönja en myt i ledamot Måtars resonemang. Att en akademisk examen, en akademisk utbildning alltid skulle innebära högre lön än en gymnasial sådan. Vad är ledamoten Måtars resonemang kring den saken? Man hörde på hans resonemang att det ska löna sig att ta de här studierna för att det sedan generar en ordentlig lön eftersom man har genomgått utbildningen.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:35

    Tack, talman! Jag tror inte jag sade någonting om akademisk utbildning eller något annat. Jag sade generellt att utbildning lönar sig. Det tror jag att jag kan leda i bevis, men jag har inte tillräckligt med tid. Jag brukar detaljstudera ÅSUB:s årsrapport, men jag kan inte på rak säga att jag kan plocka fram det här, men det är en generell iakttagelse som jag har gjort.


  • Talman! Visst är det så att utbildning på ett generellt plan lönar sig, men det är också så att vissa yrkesområden, trots att du har en akademisk utbildning, så genererar lägre lön än andra där efterfrågan är hög och det generellt råder ett tryck.

    Jag skulle också vilja fråga om regeringsprogrammet. Jag noterade att kollegan Holmberg inte fick svar till den delen. Obunden Samling har sagt att man ska vara med på den här möjligheten att att ändra inkomstgränsen för studiestödet. Nu förstår jag att ledamoten är av annan uppfattning. Jag noterar också att ministern i dagens omröstningar i landskapsregeringens plenum har varit av annan uppfattning. Vad säger ledamoten Måtar kring de sakerna?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:36

    Tack, talman! När det gäller regeringsprogrammet så finns där saker som man kan se som någon form av strävanden och sedan finns det mera hårda bestämmelser. Till viss del så kan man väl konstatera att om den här saken finns - vilket jag faktiskt inte kommer ihåg hur det var formulerat exakt i regeringsprogrammet - så blir det i varje fall till en fjärdedel uppfyllt nu i så fall. Det blir ju ett år nu med de här reglerna.


  • Tack, talman! Eftersom ledamoten Måtar tog upp frågan om barnbidraget så vill jag bara påminna om att den frågan har utretts många, många gånger huruvida det skulle vara bättre att ha en inkomstgräns för barnbidraget så att de rikaste inte skulle få det. Man har konstaterat att de allra flesta, den stora massan av människor i samhället, är låg- och medelinkomsttagare som både behöver och använder sitt barnbidrag. Kostnaderna för en administration av en sådan förändring skulle bli mycket större än vad man eventuellt skulle spara.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:37

    Tack, talman! De är ju så ivriga att ställa en massa frågor nu när jag indikerar att här kan finnas en alliansmöjlighet.

    När det gäller just dagens utveckling med teknik så har jag hört precis exakt den där förklaringen angående barnbidrag under många, många, många år. Jag tror att det är en jätteenkel dataoperation som skulle behövas för att få det där fixat med de system som nu finns. Den förklaringen håller nog inte längre. Skulle vi göra en folkomröstning om detta så tror jag, ta mig tusan, att man skulle vinna och säga att de som är rika och har ekonomin i skick så behöver inga barnbidrag. Fördubbla då åt dem som behöver det då i så fall!


  • Det kan hända att saker har ändrats sedan dess. I andra sammanhang är Socialdemokraterna absolut för en progressivitet i hur man både delar ut bidrag och beskattar människor. Vi får diskutera det vidare. Men den frågan är utredd många gånger.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:38

    Tack, talman! Jag bestrider inte, lagtingsledamot Fellman, att den saken är utredd många gånger. Jag tror kanske inte bara i så fall på slutsatsen. Jag tror att det är fullt möjligt att ganska enkelt fixa den där saken rent tekniskt.


  • Vad tror ledamot Måtar att är den stora nackdelen om man skulle slopa inkomstgränsen helt? Vad skulle hända om vi glömmer det principiella, att ge pengar till dem som kanske inte behöver? På samma gång ser man ju att man ger pengar till dem som är driftiga om de klarar av studier och arbete på samma gång. Men om vi bara släpper det, vad är nackdelen? Jag tror inte att vi alla i lagtinget, dagen efter, ansöker till mattelärare till exempel. Om så är fallet så tror jag att det är ganska bra om vi gör så. Om vi tänker att heltidsstudier innebär samma arbetsbörda som heltidsjobb så får man ungefär 2 euro i timmen. Jag tror inte att någon kommer att utnyttja det av ekonomiska skäl, i så fall kanske det bara är bra.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:40

    Lagtingsledamoten Josefsson kan tyvärr inte begränsa det sätt varpå jag besvarar den här frågan, för den måste besvaras principiellt för att svaret ska bli vettigt eller godtagbart. Det handlar om hela vårt samhällssystem, att vi genom beskattning tar pengar av folk för att vi ska ge pengarna vidare till sådana som behöver dem bättre. Och när jag kommer till dig och tar dina skattepengar och säger att jag behöver ge dem till den här personen som behöver det bättre, och du ser sedan att den där behöver inte alls de här pengarna bättre än vad jag behöver dem, då faller liksom hela berättigandet av det samhällsbygget vi har. Vi kan inte hålla på att ta pengar av folk som producerar dem och ge det till människor som inte behöver dem. Då får det bli hos dem som har producerat pengarna från början. Det är liksom vår ideologi.


  • På samma gång så möjliggör man ju att de som lyfter studiestöd är med och bidrar till skattepengar också, eftersom de kan tjäna så pass mycket att de faktiskt betalar skatt.

    Jag har jättesvårt att se någon nackdel med det här, eftersom det enda man gör är att man ger studiestöd till dem som studerar. Inget annat egentligen. Sen öppnar man möjligheten för att de kan jobba om de vill eller behöver till och med.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:41

    Tack, talman! Vad är skillnaden sedan med en medborgarlön? Det här luktar ju
    medborgarlön. Det är bara att ge pengar. Så fort folk stiger upp på morgonen så ska de ha pengar. Hur ska vi jämföra dem med andra verksamheter där folk behöver arbete och anstränga sig för att klara sig? Hela idén med bidrag av den här typen är ju för att de inte annars kan försörja sig. Kan de annars försörja sig så behöver de inte bidrag. Väldigt enkelt och logiskt.


  • Tack, talman! Ja, i dessa tider när vi behöver ha fler ut på arbetsmarknaden vad gäller just omsorgs- och vårdyrken så är det här ju så klart bra. Och i den bästa av världar, om vi skulle ha så mycket pengar som helst, så skulle man kunna slopa hur många tak som helst. Men grundtanken är ju korrekt. I finansiellt strama tider ska vi verkligen vara försiktiga med att strössla ut pengar - om man nu tillåter uttrycket - eller att gödselsprida. Det var ju därför också som landskapsregeringen tog bort pensions- och arbetsinkomstavdraget och försökte rikta pengarna genom ett höjt grundavdrag i stället för de som verkligen behövde det mer. På samma sätt kan man ju argumentera i studiestödsförmåner. Behöver vi faktiskt använda resurserna för dem som redan har? Eller ska vi använda dem för de som verkligen behöver det så att vi kan använda resurserna som vi får över, så att säga, till andra insatser? Jag tycker att resonemang är intressant, Jag återkommer till det här.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:43

    Tack, talman! Det lät i mina öron som att lagtingsledamoten Holmström håller med mig rent principiellt. Det känns bra, eftersom det känns som att de som borde hålla med mig inte håller med mig.


  • Tack, talman! Här hade möjligheten funnits att kanske också uttrycka sig till den gröna färgen, eventuellt.

    Det resonemang som jag vill att landskapsregeringen egentligen har vad gäller det långsiktiga är ju just detta; när vi har en stram finanspolitisk situation, vad ska vi använda de pengarna till så att det verkligen gör den mesta nyttan ute i samhället? Då kan man använda sig olika verktyg. Man kan justera så klart i tak som vi diskuterade här, man kan ändra på summor i studiestöd och man kan också indexjustera. Det finns många olika varianter här. Det vi har sagt i regeringsprogrammet är att vi ska utreda möjligheterna för att förbättra den ekonomiska situationen. Då finns det faktiskt många olika verktyg. Det är det som den här nya landskapslagstiftningen kommer att bidra till när den kommer till lagtinget på bordet.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:44

    Tack, talman! Lagtingsledamoten Holmströms analys kan jag köpa. Som sagt, vi är helt okej med det här temporära förslaget där man stryker inkomstgränserna, det har jag ju inte sagt någonting.

    Det är fortsättningen som jag ville flagga tydligt för. Vi ska inte betala bidrag till människor som inte behöver pengarna. Då ska pengarna förbli hos skattebetalarna.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 16:45

    Talman! Jag vill lyfta att jag upplever den här debatten stundvis som lite elitistisk. Man talar i gruppanföranden om de "duktiga och driftiga studeranden" och att det ska vara lönsamt att orka jobba samtidigt som man studerar. Har du en funktionsvariation, ett handikapp eller en svår situation som gör att du inte kan köra på i 120 km/timmen dygnet runt, är du då en sämre människa? Behandlas man lika då eller hur är det egentligen?

    Man kan ju fråga sig om det är jobb och pengar som är det absolut värdefullaste i livet, eller är det andra värden som är det primära för personers välbefinnande?

    Man har i tidigare replikskiften i debatten här i Ålands lagting fäktats vem som är mest borgerlig och det är åtminstone inte jag. Det kan jag garantera.

    Talman! Det finns en hälsoaspekt i den här fråga som man behöver fundera på i den fortsatta behandlingen. Är det så att det här kommer att bli ett permanent tillstånd, att den här inkomstgränsen kommer att slopas, så måste vi också ta in stressrelaterade sjukdomar. Alla som har drabbats av en stressrelaterad sjukdom vet att ju mer stressad du blir, desto mer högljudd och desto svårare blir det att varva ner. Och för att hinna mera så kanske man också börjar välja bort saker som är viktiga; träffa vänner, träna och ägna sig åt sina fritidsaktiviteter som man annars gör och sin familj.

    Hamnar man sedan i ett utmattningssyndrom vilket man gör väldigt snabbt, många vuxenstuderande, som redan studerar på heltid, inte jobbar, har en familj och en ekonomisk situation så hamnar väldigt lätt i utmattningssyndrom redan som det är just nu. Det finns ganska mycket studier på det. De väljer istället att studera på halvfart eller sluta med sina studier. Det finns bra material att titta på.

    Det finns också en risk när man petar och rör i de här olika stödsystemen att de är ihopflätade med varandra.

    Nu är det ju så att vi har en krissituation på arbetsmarknaden där alla händer och fötter behövs. Det hade vi också behövt under laman, när det var finanskris på 90-talet. Då var det en väldigt, väldigt hög arbetslöshet. Jag hade kompisar vars föräldrar hade tre eller fyra jobb samtidigt. Jag kan säga att det var inte en så stor personlig närvaro hemma med föräldrarna. Det var väldigt många unga som for illa. Det var väldigt många som hamnade ut för psykisk ohälsa och insjuknade i missbruk på grund av stressen och pressen, för att det var så viktigt att tjäna de här pengarna för att klara sig.

    Om man är oinsatt i hur det ser ut för generationens barn som växt upp under det här så finns det mycket intressant att sätta sig in i. Man brukar kunna dra lite paralleller mellan den här krisen och den krisen, man ska vara försiktig och lära sig av historien. Det är få individer som klarar av ett sådant här tempo.

    Jag vill också tacka minister Hambrudd för ni är kvar. Jag hade inte möjlighet att fråga det här. Är det så att man har tittat på behovet av till exempel barnomsorg, inkomstgränser och öppettider, om man gör den här temporära ändringen? Behov av skiftesbarnomsorg och sådant inom kommunerna kan ju öka eftersom det inom vården förekommer mycket skiftesarbete. Personer som annars studerar och som har sina barn inom barnomsorgen bara under dagtid kanske nu behöver ha dem under kvällstid och även på natten.

    Jag vill också markera att vara i behov av stöd och bidrag från ett samhälle, periodvis eller helt för att klara sig i livet, inte är någonting fult. Jag hoppas att alla som tog åt sig av den här tidigare debatten ser nu att det kanske inte är alla som tycker det. Tack, talman!


  • Herr talman! Jag tänkte inte ta del i den här debatten. Men jag måste ändå säga ett par ord när ledamoten Eckerman sade att allt är så fokuserat på dem som är duktiga, de som jobbar och kan du inte köra i 100 så är man en sämre människa. Jag har inte upplevt att någon har uttryckt sig överhuvudtaget på det sättet.

    Orkar man inte så finns det flera olika stödformer som hjälper dem som behöver hjälp. Det här handlar om någonting helt annat. Allt kan inte handla om socialpolitik, utan det här handlar om att man faktiskt ifrån samhällets sida också ger en klapp på axeln åt dem som har möjligheter att jobba och studera samtidigt. Det är många som har det. Jag tror att det är viktigt att vi också uppmuntrar dem, för det är viktigt för tillväxten i samhället. Vi vill ju alla ha en tillväxt, för annars har vi heller inte i förlängningen råd att ha en bra socialpolitik. Att ha en ekonomisk grund och få ungdomar att känna sig duktiga och en vilja att jobba så ser jag som väldigt viktigt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:51

    Det är svårt att bedriva någon slags politik här i Ålands lagting, som inte har med socialpolitik att göra, särskilt när det handlar om människor, stöd, bidragsformer, arbete och studier. Allting hör ihop.


  • Jag vet inte om jag förstod det där svaret korrekt. Alltså på vilket sätt skulle det vara svårt att driva socialpolitik? Vi diskuterar ju socialpolitik och olika stödformer i de flesta sammanhang.

    Men det jag tycker är viktigt är att man ger en signal åt till ungdomarna. De som vill jobba och som har förmågan att jobba och studera samtidigt ska också känna att de har ett värde, att de uppmuntras från samhällets sida, annars kommer vi inte att ha den tillväxt som jag också har uppfattat att Socialdemokraterna har efterlyst. Vi behöver en tillväxt om vi ska kunna hålla samhällets service på den nivå som vi har idag.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för ditt anförande. Den här frågan kan man ju verkligen vända och vrida mycket på. I dag blev diskussionen mera att man ska slopa inkomstgränsen permanent. Det här handlar ju nu mera om en tillfällig slopning som gör att man får in fler i vården till exempel.

    Jag tycker också att man verkligen ska sätta en hand på axeln på de människor som också vill jobba. Studiestödet är inte så högt, det kan ju bli en ganska stressad situation också om inte pengarna räcker. Då ger det ju en möjlighet för många att till exempel kunna ha ett litet företag på sidan om och kanske finansiera sitt intresse för att må bra. Att känna att man får ta del och komma in i arbetslivet skapar ju också en positiv effekt som jag ser det.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:53

    Jag tänker på personer som till exempel har ett handikappbidrag eller ett rehabiliteringsstöd eller någonting annat som också hindrar dem från att arbeta full tid och till exempel att tjäna så mycket som de kan. Det är väldigt snävt inom de bidragen och stöden också. Det kan ju finnas personer som har blivit tvungna att leva på ett stöd och som kanske hade kunnat jobba med någonting annat, de har kanske blivit skadade eller något annat. Man måste ju kunna titta lite mera på det där. Jag menar inte att det är dåligt, utan man borde se lite mera på att alla personer är resurser i samhället, i stället för att man nu bara tänker på personer som kan prestera på ett annat sätt. Man borde lyfta hela frågan med just de här stöden och möjligheterna.


  • Tack, talman! Då tycker jag att det här är en möjlighet att göra det. Nu får vi faktiskt en chans att dels få in arbetsfolk i vården och i andra branscher på grund av pandemin, men också en möjlighet, efter det här året, att utvärdera och se hur man kan jobba vidare med det här. Men generellt så ser jag det här som en väldigt positiv budgetlag som kommer nu och som det verkligen finns ett jättestort behov av.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:55

    Talman! Jag vill dra en lans för våra vuxenstuderanden som gör ett väldigt viktigt bidrag till vårt samhälle. Det finns vuxenstuderande som i sin utbildning idag har obligatorisk praktik eller praktiker till och med. Sedan är praktiken avlönad, vips slår de i taket och så måste studiestödet återbetalas, ibland retroaktivt om det beror på försummelse från studiestödstagarens sida. Det handlar om vuxenstuderanden som vi hindrar att arbeta. Vi hindrar dem att bidra med sin kunskap och sin erfarenhet som de har.

    Tycker inte ledamoten Eckerman att det är befogat ändå under rådande omständigheter? Jag tänker specifikt på pandemin där vi tidvis har haft brist på händer och kompetens på grund av att det har funnits karantänsbestämmelser som kraftigt har begränsat tillgången och försvårat matchningen på den åländska arbetsmarknaden. Tycker inte ledamoten Eckerman att till exempel ensamstående vuxenstuderanden borde kunna jobba om de får in det i livspusslet?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:56

    Tack, talman! Jag vill påminna ledamoten Valve om budget diskussionerna och motionerna i början av den här pandemin. Socialdemokraterna har motionerat om både utökat och ändrat vuxenstudiestöd, inkomstgränser och också ökat barnbidrag för att personer ska kunna genomlida den här pandemin på ett bättre sätt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:56

    Eftersom Ålands Socialdemokrater har motionerat om det, varför är det då så svårt att skapa flera möjligheter och skapa lite mera frihet för våra studerande? Den frågan blir liksom hängande i luften.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman som frågade en direkt fråga till mig om barnomsorgsplatser. Jag vill påminna om att syftet med den temporära lagändringen är att möjliggöra för den som vill och har möjlighet att gå in och arbeta. Det kan vara inom vård och omsorg, som lärare eller inom näringslivet, vilket jag försökte lyfta upp i mitt tidigare anförande gällande den temporära lagen att alla händer behövs. Det spelar ingen roll inom vilka yrken utan en studerande ska ha möjlighet att kunna arbeta oberoende inom vilken bransch.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:58

    Jag kanske var otydlig i min fråga. Vi säger att jag studerar heltid, jobbar extra inom sjukvården, hemtjänsten eller någonstans och behöver ha barnomsorg till mina barn under kvällar, nätter och helger för att kunna jobba full tid på sidan om mina studier. Jag har redan en dagisplats på dagtid. Är det något som man har funderat på? Hur ska det fungera och lösa sig för de personer som är ensamstående och är i behov av de här extra pengarna?


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Det handlar ju också om att här behöver varje individ och studerande ser över vad som möjligt i sin vardag och livspussel. Det är väl också väldigt bra att man försöker se när man kan arbeta. Om man är i behov av barnomsorg så behöver vårdnadshavaren ha en dialog med kommunen. Det är kommunerna som har ansvar om barnomsorgsplatserna, om man de tillmötesgå med barnflicka eller nattis.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:59

    Då hoppas jag att landskapsregeringen har en runda med kommunerna och förtydligar att det här är på gång och att det här kanske kommer att ske.

    Gäller det snabba pengar och ordentligt tillskott i kassan så är det ju just obekväm tid som ger den bästa lönen. Det är ju de tiderna som antagligen kommer att gå åt mest och där du kommer att jobba med mest med folk. Då behöver det ju finnas möjligheter för alla, så att man inte bara kan säga "nej i den här kommunen har vi ingen kvällsbarnomsorg eller nattis eller något sådant". Det är viktigt att ni förbereder det här.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Nog är det ju så att arbete är den klart bästa socialpolitiken. Människor som arbetar skapar också en välfärd och en välfärd som sedan renderar i en hel del olika åtgärder.

    När det gäller socialpolitik så tycker jag att vi diskuterar det väldigt ofta här i salen. Det vi diskuterar väldigt sällan, alldeles för sällan, det är ju egentligen arbetsmarknadspolitik. Hur vi ska få ännu fler i arbete och hur vi ska kunna klara av den demografiska utmaning som står inför dörren?

    Jag helt övertygad om att det här lagförslaget kommer att behöva permanentas, speciellt för vård och omsorg med tanke på hur demografikurvan ser ut. Det kommer att finnas ett ständigt behov av fler händer i vård och omsorg, men det kommer också finnas ett behov av fler händer i alla andra branscher, men speciellt inom dessa områden.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 17:01

    Jag håller med ledamot Holmberg om att det kommer att behövas flera händer inom vård och omsorg. Men då kan man ju också behöva se till att man lär sig ta tillvara på den här reserven som finns i samhället med personer med olika hinder för att jobba på ett visst sätt eller jobba heltid. Man kan lyfta fram alla resurser vi har på ett bra sätt. Nu handlar detta bara om, som man har pratat om i den här debatten, sådana som är duktiga, driftiga och klarar av att jobba samtidigt som man studerar. Jag tycker att det är en lite snäv bild av hur samhället ser ut. Det finns väldigt mycket fina resurser där ute som inte orkar jobba full tid och studera samtidigt. Det var bara en liten parentes.


  • Tack, talman! Det är ju faktiskt så att man kan ha två tankar i huvudet samtidigt, i alla fall de allra flesta.

    När det gäller den grupp människor som i dag är utanför, vi kan till exempel prata om hemmasittarna som kanske är 400-500, det skiftar - jag har aldrig riktig fått helt klart för mig hur många de är. Skulle vi få ut dem på arbetsmarknaden så skulle bara det i sig vara en väldigt god vinst för samhället, men speciellt på den personliga delen skulle det vara en vinst.

    När det gäller detta så behöver man inte alltid landa i en totalreform som inbegriper alla. Nu diskuterar vi studeranden av olika åldrar, olika kön och olika utbildningar. De kanske vill skapa lite guldkant i sin egen tillvaro genom att ge sin tid till samhället, till en arbetsgivare för att göra en prestation och som motprestation så blir man inte av med delar av sitt studiestöd. Jag tycker att det är sunt och som motprestation så kanske man (… taltiden slut).


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.