Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Fru talman! Ärade lagting och åhörare! Dagens huvudnummer och kanske det enda på listan. Det handlar om en tillfällig skatt på vinsten inom elbranschen och samtidigt för sektorn för fossila bränslen.

Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska energimarknaden. För att hantera de problem som dök upp enades Europeiska unionens råd i slutet av september 2022 om en rad förslag. Förslagen ledde till att man redan den 6 oktober tog beslut om en förordning. Förordningen omfattar förslag för att minska elkonsumtionen i EU, införa tak för marknadsintäkter på elproducenter samt solidaritetsbidrag. Medlen från intäktstaket och solidaritetsbidraget ska användas av medlemsstaterna för bland annat stödåtgärder till energislutkunder.

Genom EU-förordningen strävar man efter att ta itu med de påfallande höga intäkterna som i nuläget uppstår för vissa energimarknadsaktörer, och som inte beror på företagens egna extra insatser eller investeringar. I artikel 8 i EU-förordningen tillåts också nationella krisåtgärder som kan behövas eftersom sammanställningen av produktion av el och kostnadsstrukturen varierar mellan olika stater.

Rikspropositionen bereddes i all hast i slutet av december 2022. Landskapsregeringen fick under beredningstiden möjlighet att ge ett utlåtande över förslaget. Remisstiden var mycket kort och vid tidpunkten fanns inte heller ett komplett utkast till lagförslag på svenska. I sitt utlåtande konstaterade landskapsregeringen att den förslagna lagen faller inom lagtingets lagstiftningsbehörighet och att rikslagen således inte blir tillämplig på Åland.

Landskapsregeringen föreslår nu att det stiftas en landskapslag om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen. Förslaget innebär att EU-förordningen om krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna genomförs på motsvarande sätt som i riket.

Enligt förslaget införs en tillfällig skatt på 30 % som gäller elföretags vinster under skatteåret 2023. Skatten är utöver den sedvanliga bolagsskatten. Skattskyldiga är företag som producerar el och företag som säljer el antingen direkt till slutförbrukarna eller för återförsäljning. Undantag finns för bl a ringa verksamhet (elaffärsverksamheten under max 10 % av totala omsättningen eller max 500 000 euro). En detaljförsäljare av el som inte tillhör en koncern där elproduktion bedrivs eller inte är delägare i ett företag som bedriver elproduktion ska inte vara skyldig att betala vinstskatt av engångsnatur. Skatten gäller det resultat av elaffärsverksamheten som överstiger en intäkt på 10 procent beräknat på beloppet av det egna kapitalet som är bundet i elaffärsverksamheten.

Genom förslaget införs även en tillfällig skatt på 33 % som gäller vinster under skatteåret 2023 för företag inom sektorn för fossila bränslen. Skatteskyldiga är företag vars omsättning till mer än 75 % har genererats av utvinning av olja, utvinning av naturgas, framställning av raffinerade oljeprodukter av råolja eller tillverkning av stenkolsprodukter. Det är ingenting som vi sysslar med här på Åland.

De tillfälliga skatterna uppbärs till landskapet och tas ut i efterhand under 2024, när slutbeskattningen för 2023 är slutförd.

Behörighetsfrågan. Av självstyrelselagen framgår klart att lagtinget har behörighet att lagstifta om näringsskatt, däremot finns det lika uppfattningar om vad som menas med näringsskatt. Förarbetena till de olika självstyrelselagarna ger inte alla gånger full ledning vad som anses med näringsskatt. Frågan har utretts av professor A Jyränki som dragit följande slutsats: ”Det hör till landskapets lagstiftningsbehörighet att lagstifta om sådana näringsskatter som inte är konsumtionsskatter utan vilka såsom direkta skatter omfattar avkastningen av en bestämd näringsverksamhet”. Det som alltså kan definiera näringsskatten är att den riktar sig mot avkastningen av en särskild näring.

Ålandsdelegationen har på begäran av finansministeriet lämnat ett utlåtande om behörighetsfrågan gällande den nu aktuella tillfälliga skatten. Ålandsdelegationen konstaterade att de tillfälliga vinstskatterna i den omfattning de har i propositionen är att anse som i självstyrelselagen avsedda näringsskatter. Dock menar Ålandsdelegationen att de föreslagna skatterna föranleds av EU-förordningen och därmed utgör en större helhet. Ålandsdelegationens slutsats blir att man i första hand ska bedöma frågeställningen utgående från den föreliggande EU-förordningen och dess syften, vilket innebär att de föreslagna vinstskatterna snarare ska anses vara att hänföra till rikets behörighet.

En av grundprinciperna är att självstyrelsesystemet är att EU-rätten inte ska påverka den interna behörighetsfördelningen enligt självstyrelselagen mellan riksdagen och lagtinget. Denna princip uttrycks tydligt i självstyrelselagens 59 § 1 moment.

Ålands landskapsregering står således fast vid bedömningen att denna tillfälliga skatt är en näringsskatt. Därför, mina vänner, ligger idag på ert bord ett förslag till en egen skattelag som i detta skede är en blankettlag. Med hänvisning till att de föreslagna vinstskatterna ska tillämpas för skatteåret 2023 bör lagstiftningen träda i kraft så snart som möjligt.

Som alltid ska Åland slå vakt om och hävda sin behörighet, även i detta fall fastän det gäller en tillfällig skatt. På lite längre sikt speciellt med tanke på havsbaserad vindkraften och dess möjligheter till skatteintäkter är behörighetsfrågan av oerhörd vikt.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till lagberedare Diana Lönnqvist som med i snabb takt arbetat fram ett gediget lagförslag. Tack till er, Tack, fru talman!

Tack, fru talman. Tack till finansministern för presentationen. Det är ju uppenbart att det här ställer många frågor både om behörighet och var skiljelinjerna går mellan riket och Åland i den här frågan.

Med tanke på att Ålandsdelegationen nu har kommit fram till sitt avgörande om att det här ska betraktas som en riksbehörighet, finns det några risker som finansministern ser med att Åland får det bekräftat också av Högsta domstolen när man ska lagfästa den här lagframställningen? Finns det några risker för framtiden om också Högsta domstolen slår fast att det här är riksbehörighet?

Först gällande Ålandsdelegationen, där tycker jag att de på ett ganska klart sätt bekräftar att det här är en näringsskatt och Ålands behörighet. Men sedan i kopplingen till EU-förordningen och syftet med den så tar man en liten annan approach till det hela och menar att då är det här rikets behörighet. För oss är den här behörighetsfrågan viktig. Det är ju så att den är viktig, kanske inte så mycket för den här temporära lagen, men för framtiden är det viktigt att vi får behörigheten fastställd på det viset som den ska fastställas enligt vår uppfattning enligt självstyrelselagen.

Ja, det är ju lite mera i skenet av det framtida scenariot då med de havsbaserade vindkraftverken och behörighetsfrågan. Vem har rätt att besluta om vinstskatterna? Tillfaller de landskapet Åland oavsett vem som har behörigheten? Vad kan vi göra med den här behörigheten om den tillfaller Åland? Kan vi ha en avvikande skattesats gentemot riket? Vad handlar riktigt detta om i ett mera långsiktigt perspektiv?

Jo, jag tar först det kort kortsiktiga perspektivet som också är intressant. Har vi behörigheten? Blir det här vår lag? Då kan vi gå in och göra förändringar i just den här lagen såvida vi håller oss till EU-förordningen och inte gör avvikelser från den.

Sen på sikt så kommer vi in på havsbaserad vindkraft etc. och där kan det vara ack så viktigt att vi har makten över skatteinstrumentet, behörigheten.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Jag har stor respekt för landskapsregeringens syn på behörighetsfrågan och också stor respekt för den tidspress som råder.

Jag ska vilja problematisera själva lagstiftningsarbetet. Nu går lagtinget på en ledighet. Vi följer ju mera bondepraktikan än vad vi följer liksom dagsbehovet. Hur ser landskapsregeringen på det faktum att det här kommer att kunna gå genom lagtinget kanske i slutet på mars och lagen upphör sista juni? Ska det gå hela vägen så tar väl lagstiftningstiden slut innan den eventuell stadfästs.

Jo, dels har vi haft väldigt bråttom nu att få den till lagtinget för debatt och remiss till finans- och näringsutskottet så att utskottet hinner börja kika på den. Sedan vet vi man i riket har begärt in utlåtanden och det kommer att processas nu i riksdagen. Vi vet ju inte heller hur den slutliga lagen i riket kommer att se ut, det vet vi nu inom kanske någon vecka eller vad det kan ta. Det gör att vi också behöver ha det här andrummet.

Vid behov så hoppas jag ju förstås alltid att lagtinget, om det föreligger ett absolut måste för att få någonting gjort, kan sammanträda med kort varsel om det skulle vara så. Men det är en utmaning tidsmässigt, så är det absolut.

Tack, talman! Det finns en annan lagstiftning, tjänstemannalagen, som inte heller hinner processas på grund av att lagtinget går på ledigt. I en perfekt värld eller i en bättre parlamentarisk åländsk värld så skulle det vara bra mycket mer hanterbart från landskapsregeringens sida om lagtinget inte skulle gå på ett uppehåll igen och vi ses den 6 mars. När man ska ha en egen lagstiftning, som i det här fallet, så synkar inte riktigt lagtingets arbetstider med den pragmatiska inställning som landskapsregeringen har till lagstiftningen just nu.

Jo, det kanske inte var så mycket frågor från ledamot Holmberg där.

Vi må bli bättre på att synka. Jag är säker på att arbetsordningen i lagtinget också kommer att förändras. Det här dyker upp nu och i framtiden så kommer det dyka upp liknande saker som är minst lika akut av olika anledningar. Så det där behöver vi väl kanske gemensamt jobba för att få ett flöde som verkligen fungerar när det behövs.

Talman! Det är onekligen så att vår lilla lagberedning har gjort ett mycket gott arbete med den här lagstiftningen. Men jag skulle ändå vilja fråga om landskapsregeringens bild av motiveringarna. Vi vet att tidigare lagstiftning har fallit på grund av för svagt utvecklade resonemang. Vi har ju här i Ålands lagting en tradition och det är att vi också i plenum klubbar betänkanden vilket ger dem en högre status än i många andra parlament. Har landskapsregeringen resonerat någonting kring vikten av hur djupt lagtinget behöver gå in i den här framställningen och förstärka den argumentation som finns?

Vi har konstaterat från alla parter att lagberedningen har gjort ett fantastiskt arbete på en fantastisk kort tid. Jag tycker också att det arbetet som är gjort är gediget, genomtänkt och välmotiverat. Om det under resans gång dyker upp goda motiv som kan föra saker vidare så ska man ju förstås lyssna på det. Men som ett snabbt, gediget arbete är det här väldigt bra gjort.

Talman! Liberalernas uppfattning är förstås att också självstyrelsepolitiska nämnden bör få uttala sig i det här ärendet med anledning av att det i stort är frågor i självstyrelsepolitiken som det här ärendet handlar om. Om det nu finns någonting som heter oskäliga vinster så är det väl det som uppstår i vissa energibolag på grund av den elkris som finns i Europa. Att det hanteras är solklart och så ser EU-förordningen ut men här behöver vi klara av att motivera behörighetsfrågan på ett fullgott sätt.

Jag kan försäkra ministern om att Liberalerna är beredda att komma till möten såväl i finans- och näringsutskottet som i självstyrelsepolitiska nämnden och till plenum. Vi kommer inte att utgöra ett stopp i den behandlingen.

Tack för de positiva orden. Tack, tack!

Talman! Det är unika tider vi lever i dessvärre, som kräver unika åtgärder dessvärre och har resulterat i ett förslag om tillfälliga skatter på vinster inom elbranschen i Finland. I slutet av december blev det klart ett förslag som ska införa en skatt på 30 % av engångsnatur för vinster inom elbranschen. Skälet är som bekant Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det har pressat upp energipriser och gjort det besvärligt för alla oss konsumenter.

I Sverige noterar man idag att köpkraften har sjunkit med 3 000 kr per månad, enligt en färsk prognos från Handelsbanken. Samma sak händer i Finland. Det blir dyrare att upprätthålla vardagen. Det här har lett till att man redan har sänkt momsen på el i Finland från 24 till 10 %. Allt för att på olika sätt hantera effekterna av kriget på många sätt.

När det handlar om den egna lagstiftningen som är en blankettlagstiftning så är landskapsregeringen att gratulera. Från centergruppen stöder vi varmt förslaget att vi på egen hand ska lagstifta kring detta. Det är bra att testa behörigheter och det finns enligt vår mening väldigt starka argument och gott bakgrundsarbete som har gjorts av avdelningen med lagberedaren Diana Lönngren i spetsen. Det här allt är sådant som är viktigt att bära med sig i det fortsatta arbetet.

När det handlar om hanteringen i finans- och näringsutskottet så kommer det att ske så fort som är möjligt och i det arbetet ingår också att begära utlåtanden från de organ inom lagtinget som kan sprida ljus över det och hjälpa oss i vår argumentation. Det här är en högintressant och viktig behörighetsfråga, för det handlar om att beskatta en bransch på ett sätt som inte riktigt har gjorts tidigare. Grunden till detta handlar om EU-förordningar som vi inte kan göra så mycket åt, men vi kan införa motsvarande beskattning i Finland för att sedan omfördela det till konsumenterna och göra livet lite enklare för alla.

Arbetet har gått snabbt. Det här ägde rum i slutet av december i Finland, vi har knappt slutet på januari och vi har redan en blankettlagstiftning att ta ställning till. I utskottet ska vi hantera det här så snabbt som det någonsin är möjligt.

Det finns olika frågor, men några av dem kommer också att väckas av finansutskottet i Finlands riksdag, är jag rätt övertygad om. Är den rättvis? Träffar den rätt? Handlar det om lite gambling, vilka som sist och slutligen drabbas av det? Det har belysts att elbolag kommer att beskattas olika beroende på vilken kapitalstruktur de råkar ha, alltså andelen eget och främmande kapital. Den har kallats för Windfall-skatt för att den ska lindra och komma till rätta med de höga energipriserna som finns. Frågan som vi som lagstiftare alltid måste ställa oss: Är den tillräckligt rättvis? Jag tror att vi behöver dels följa utvecklingen i Finlands riksdag, hur lagstiftarna där ser på det och behandlar den och utifrån det och på egen hand också med hjälp av utlåtande från andra utskott formulera ett förhoppningsvis starkt stöd för att vi ska kunna gå vidare med denna lagstiftning. Självstyrelsen kräver att vi testar behörigheten och ständigt försöker flytta fram de områden som vi kan göra detta på. Inom finans- och näringsutskottet så har det över tid pågått en diskussion om hur vi kan använda skattesystemet på ett sätt som så bra som möjligt motsvarar självstyrelsens förhållande.

På utskottets vägnar så ser jag mycket fram emot den här hanteringen. Vi ska som sagt göra det så snabbt som någonsin är möjligt. På det stora hela så vill vi från Centerns lagtingsgrupp ändå lyfta fram det fina i att man tar fram den här blankettlagstiftningen och på det sättet hävdar behörigheten. Tack, talman!

Talman! Ledamot Pettersson höll sitt anförande inte bara som Centerns gruppordförande utan också som finans- och näringsutskottet ordförande. Han talade om att den här lagen ska hanteras så snabbt som möjligt. Betyder det alltså att det kommer att bli en behandling nu inom kort i finans- och näringsutskottet? Jag tänker att det är intressant för hela lagtinget att höra om planeringen eftersom troligtvis flera utskott kommer att bli inblandade.

Det ingår inte i utskottsordförandes uppgift att diktera hur ett utskott ska arbeta. Av det skälet så använde jag formuleringen så snabbt som möjligt. Jag vill gärna diskutera det med utskottsmedlemmarna först.

Talman! Jo, så är det förstås. Samtidigt har ju ordförande som uppgift att sammankalla mötena så att säkert kan ordförande för utskottet resonera kring den saken.

Ledamoten Pettersson sade att centergruppen är glad att man prövar behörigheten. Jag har ingenting emot det, men jag skulle gärna vilja ha ett resonemang kring risken ifall också Högsta domstolen fastslår den här behörighetsfördelningen och vad det innebär på sikt.

I lagstiftnings- och behörighetstester, om man kallar det för det, så ingår att vi måste tro på det vi gör. Vi ska lägga fram så starka argument som någonsin är möjligt. Vi har ett väldigt gott bakgrundsmaterial för att göra det. Jag tror inte att man ska fästa alldeles för stor vikt vid vad som kan hända någon gång i framtiden. Vi ska se till just nu att göra detta så bra vi kan och komma med våra motiveringar så att de håller precis hela vägen. Det måste vara vårt mål just nu.

Tack, fru talman! Tack till Centerns gruppledare. Eftersom det här förslaget nu kommer väldigt abrupt och snabbt, tidtabellen är knapp antagligen också för finansutskottet, men jag hoppas ändå att finansutskottet tar sig tiden och möjligheten att fördjupa sig i det här. Därför att jag tror att det är viktigt att vi har klart för oss vad det kan få för substantiella effekter på sikt. Om Åland vinner eller förlorar den här behörighetsfrågan, vad får det för ekonomiska konsekvenser till exempel för framtiden? Är det klarlagt, enligt ledamoten Pettersson?

Tack, talman! Nej, det vore förmätet att säga att någonting är klarlagt innan vi egentligen har inlett arbetet med att analysera lagförslaget. Det måste göras. Samtidigt behöver vi också hålla ett öga på vad som händer i Finland med riksdagens arbete med motsvarande lagstiftning. Jag tror att alla parlament som ska införa det här brottas med samma utmaningar. Det är en unik lag. Det här är någonting som man inte gör till vardags. Det kommer order uppifrån, om man så uttrycker det, genom EU-förordningar. Hur ska det sedan förverkligas? Jag tror inte att någon tycker att det här är en enkel lagstiftning. Det finns väldigt många nyanser i den. Vem ska beskattas, på vilket sätt och hur ska det riktigt gå till? Det är för tidigt att dra starka slutsatser kring det.

Men nog måste väl finansutskottet i sin behandling svara på frågan om vem skatten tillfaller. Om det här är riksbehörighet tillfaller skatten riket eller om det är åländsk behörighet tillfaller den då Åland eller tillfaller den Åland oavsett? "Follow the money" skulle jag vilja uppmana finansutskottet när man börjar jobba med den här framställningen.

Talman! Vi ska göra vårt bästa för att ta reda på allt det där. Det finns ju ett ekonomiskt system som hanterar alla de skatter som tillfaller Finland. Hur man ska hantera de här i fall att behörigheten skulle visa sig vara vår så behöver vi också ta oss en funderare på. Det finns ett drygt arbete att ta tag i och det ser vi med stor tillförsikt fram emot.

Talman! Det fanns ett år 2019 när vi tyckte att världen var nog problematisk. Vi hade många utmaningar, pengar var det ont om och det var många stora frågor. Sedan dess har det hänt en hel del. År 2019 levde vi kvar i en tid med låga elpriser, låga räntor och framförallt inget krig. Köpkraften hos hushållen var på topp. Vi såg hur energipriserna började stiga på hösten och vintern 2019 och sedan har det nu kraftigt förstås accentuerats med anledning av de rättmätiga handelsembargon och annat som har riktats gentemot Ryssland och det minskade ryska beroendet av energi.

Talman! Det vi talar om idag är en tillfällig skatt och i sak är det kanske inte den största frågan. Den är temporär. De här frågorna finns som ledamot Pettersson lyfte upp. Hur rättvis är den? Hur slår det ut i praktiken?

Men ändock så är detta kanske inte den stora frågan för just det här parlamentet. Utan det som vi behöver engagera oss i är frågan om vad som blir de långsiktiga effekterna om det här konstateras att tillhöra rikets behörighet eller den åländska behörigheten.

Det här är också förstås tätt sammankopplat med näringslivsutvecklingen, allra särskilt inom vindkraft och el. Men det kan också användas som prejudicerande i andra fall, i en framtid som vi inte vet vad som kommer att innehålla. Därför anser Liberalerna att det här lagförslaget nogsamt behöver analyseras, dels i de praktiska delarna som här framlades i tidigare replikskiften och dels så anser vi att nämnden behöver ge ett utlåtande i saken gällande behörighetsfrågorna och man behöver också analysera riskerna med den här. Möjligheter och risker behöver framtas. Vi ska ju komma ihåg att är det så att vi kommer till ett sådant skede att man inte uppfattar det här som en möjlig väg att gå så behöver vi faktiskt inte klubba lagstiftningen i lagtinget, ifall det är så att de vidare analyserna skulle ge det vid handen, vilket jag varken hoppas eller tror, men den möjligheten finns i lagtingets hand.

Det som är intressant med den här frågan, allra särskilt kopplat till vindkraft, är ju att näringsskatt uttas direkt från verksamheten. Vi ser en oro ute i det åländska samhället över vindkraften och hur ålänningarna ska kunna dra nytta av den. Uttas vinster och annat enbart genom samfundsskatten så kan man ju alltid internt inom respektive bolag flytta pengar inom koncernen med en näringsskatt, medan en näringsskatt inte ger den möjligheten, varför det här borde vara ett spår som man behöver utreda just inom vindkraften.

Vi kan se exemplet Norge där man ganska kraftigt beskattar det som beräknas vara naturresurser, alltifrån vatten för fiskodling, vindkraft till vattenkraft och oljan förstås. Det är ju en fin balansgång mellan att ge bolagen tillräckligt med muskler för att både vilja investera men också utveckla sina bolag kontra hur mycket samhället kan och bör ta ut i skatter och andra avgifter.

Men näringsskatten är helt klart intressant i det här sammanhanget och därför vore det mycket, mycket önskvärt att det fastslås nu att det är åländsk behörighet.

Till den delen så kan jag konstatera att Liberalerna tidigare framfört att det vore intressant ifall man skulle kunna nå någon form av behörighet kring samfundsskatten. Det kunde göras stora näringslivspolitiska insatser genom att göra om samfundsskatten, kanske sänka den till förmån för en högre näringsskatt i vissa sektorer. Det här är fortsättningsvis någonting som Liberalerna anser att man borde testa också med nästa finländska regering som troligtvis kommer att vara intresserad av en starkare tillväxtpolitik. Åland skulle kunna utgöra ett gott testområde på vad en sådan variant skulle kunna innebära. Så också där finns det argument för att det här skulle kunna vara en åländsk behörighet i den praktiska politiken, så att säga. Tack för det, talman.

Talman! Jag vill tacka Liberalerna för anförandet. Jag känner att det här i salen finns en stark samsyn kring just den här frågan, det vill säga att den behöver utredas väldigt, väldigt noggrant.

Men det vi ska vara medvetna om är att det är en EU-förordning som ligger i bakgrunden. Det betyder att den träder i kraft per automatik. Och är det så att det här inte visar sig vara vår behörighet, då är det ju rikets lagstiftning som kommer att gälla här också. Så i den bästa av världar, vilket vi tyvärr inte befinner oss i just nu, men i den bästa av världar så skulle jag i egenskap av lantråd gärna avvakta resultatet från riksregeringen och därefter skulle lagtinget kunna processa den här då för att vi ska få behörigheten klargjord så snabbt som möjligt. Men nu har ju lagtinget sitt uppehåll och det har jag också full respekt för.

När det sedan gäller Norge så ska vi komma ihåg att skulle vi ha alla skattebehörigheter hos oss, då fanns det ju möjlighet på ett helt annat vis att laborera mellan olika skattesatser och mellan olika skatter. Men nu är vi ju tämligen begränsade till den delen.

Talman! Det var just därför jag förde fram det här resonemanget, att diskutera med den kommande regeringen i Finland om möjligheter att pröva förändrade skatteuttag i landet Finland eller vad man ska kalla det för. Det är solklart så att Finland behöver reformera sin generella beskattning. Ser vi till statsskulden, ser vi till tillväxten och konkurrenskraften i landet Finland så behöver starka åtgärder vidtas.

När det gäller det övriga så kan jag konstatera att det största oppositionspartiet under den här mandatperioden alltid står till förfogande för lagtingets arbete, till skillnad från förra mandatperioden.

Talman! Till viss del noterad elbrist och väldigt höga priser på elkonsumtion har gjort att det har funnits och finns en önskan om att på lämpligt sätt komma emot med åtgärder som gör att belastningen på slutkunden inte blir alltför häftig. En viktig åtgärd här är att, så gott man kan, minska sin privata eller företagens elförbrukning. Det har visat sig att den här åtgärden har lyckats rätt väl. Elkonsumtionen lär ha minskat och det är ju rimligt att anta att man är försiktigare med elanvändningen när priserna är skyhöga.

Förutom den självpåtagna åtgärden har vissa rena stödåtgärder vidtagits, såsom det införda elavdraget där man får dra av 60 % av de elkostnader, inklusive grundavgift och mervärdesskatt, som överstiger 2 000 euro sammanlagt under tiden januari till och med april 2023. Dock högst 2 400 euro, och därtill en viss liten självrisk, om man inte använder självrisken redan för något annat hushållsavdrag. Maximalt elavdrag får man alltså om man har en total elkostnad om 6 000 euro för de fyra första månaderna under 2023. Själv kommer jag inte i närheten av det beloppet.

Talman! Den här åtgärden kostar förstås en hel del och det har lagstiftaren förstås räknat med. Samtidigt som elkonsumenterna har det tyngre än vanligt har den nuvarande marknadssituationen gjort att framförallt elproducenter har haft en sällan skådad lönsamhet. Så när lagstiftaren i riket har tänkt sig att finansiera elavdraget bland annat, också det elstöd som diskuteras för närvarande, har man samtidigt tänkt sig att kunna finansiera en del eller kanske allt och mera därtill genom att införa en extra skatt på det goda resultatet av elförsäljningen. Jag känner inte till hur kalkylerna ser ut, men det finns säkert skäl att ta del av detta för den som är intresserad och det är man säkert i det utskott som ska behandla lagförslaget.

Talman! Nu till det intressanta. Vem ska ha rätt att debitera skatt på dessa möjligen överstora tillfälliga vinster av elhandeln? Är det en statsskatt bland andra eller är det en näringsskatt som Åland själv kunde inhösta? Nu argumenterar de lärda och konsulterar skrifterna. Hittills har det sett ut som att det är en fråga om extra statsskatt, inte minst efter Ålandsdelegationens slutsats i frågan. Skulle den här skatten kategoriseras som en extra samfundsskatt så spelar det förstås inte så stor roll, för då skulle vi ändå komma i åtnjutande av skatteinkomsterna i och med det nya finansieringssystemet. Men så är det väl knappast tänkt, kan jag tro. Eller är det? Oavsett det kommer frågan om behörigheten att kunna avgöras till följd av den här föreslagna lagstiftningen.

Intresset för frågan om det här handlar om statsbeskattning eller en på Åland fungerande näringsbeskattning är ännu större när man betänker de eventuella konsekvenserna som slutsatsen eller domen kommer att föra med sig. Låt säga att staten av någon anledning längre fram i tiden får för sig att på liknande grunder beskatta den stora havsbaserade vindkraftsparken, då är det bättre om näringsbeskattning kan finnas med i verktygslådan för de som planerar hur vi på Åland ska få betalt för de områden och den havsnatur som vi upplåter för dylik verksamhet, om det nu är rimligt att göra en sådan jämförelse.

Talman! En sak som någon säkert har funderat på är hur stora resultat det kommer att bli under år 2023, resultat som alltså ska beskattas en hel del hårdare än normalt. Den uppgiften kan förstås inte finnas fullt ut och med exakthet men någon form av uppskattning må väl finnas någonstans. Exakt hur det blir kommer vi att få veta någon gång under år 2024 när beskattningen för år 2023 är avklarad.

Det som alltid stör enormt är fall där man får för sig att påföra nya skatter och avgifter retroaktivt. Bara där borde man förstås stanna upp och ryta till. Så kan det inte gå till! Ändå, talman, lyckas man i det här lagförslaget motivera varför det i alla fall kan tänkas vara rimligt att göra så just i det här fallet. Jag stannar inte vid den problematiken desto mera, det går att acceptera som jag ser det.

Talman! Med det sagda som bakgrund är det skäl att påminna sig om vad det hela handlar om, nämligen att man nu avser att utföra beskattning på oväntade extra inkomster som beror på el eländet, för att med dessa medel kanalisera ut stödåtgärder för att kompensera det höga energipriset. Hur detta görs, vilka belopp det kommer att handla om, hur bra matchningen kommer att bli och så vidare är för mig och kanske för oss alla skrivet i stjärnorna. Det positiva är ändå att ambitionen är god, in med slantar av dem som har fått för mycket i den här situationen och ut till dem som har drabbats hårdast.

Det finns en del frågetecken kvar när man har läst igenom lagförslaget, åtminstone för mig. Det är ändå lätt att medge att författaren har gjort ett särdeles bra jobb med att snabbt kunna presentera detta i mitt tycke väl genomarbetade förslag.

Talman! Det är bra att vi kan remittera det här ärendet i dag så att valt utskott får möjlighet att, utan alltför stor tidspress, fördjupa sig ordentligt i lagförslaget. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack till ledamoten Silander. Jag upplever att vi alla lite famlar oss fram här och funderar på olika scenarion i relation till den här tillfälliga skatten.

Vad har ledamoten Silander för funderingar kring om den här lagen går genom lagtinget och vidare till lagstiftningskontrollen och Högsta domstolen fastslår att den här typen av skatter inte hör till åländsk behörighet, vad ser ledamoten Silander för risker med ett sådant förfarande?

Tack, talman! Det var en sak som jag försökte beskriva en del när det gäller till exempel den kommande havsbaserade vindkraften. Det kan vara ett sådant tillfälle där vi inte kan göra det vi borde göra, utan det är någon annan som bestämmer och plötsligt tar ut en sådan skatt som belastar verksamheterna hårdare än vad de kanske skulle behöva göras. Och det är ju inte det allvarliga utan skatterna går då någon annanstans. Det kan finnas liknande sådana här fall och det kan hända att inget fall är det andra likt heller, så man behöver pröva frågan mycket djupare än så här.

Det tror jag att ledamoten Silander och jag har samsyn kring. Det här kräver kanske både sin eftertanke och även bedömningar inför framtiden och kanske till och med en diskussion med rikssidan innan man lagstiftar kring vad den behörighetsfördelningen kan innebära på längre sikt. Det vore på sin plats.

Tack, talman! Jo, det här är ju ett sätt att få prövat lagstiftningsbehörigheten. Det må väl vara bra på sitt sätt. Men märker man under utskottets behandling, och de många frågeställningar som säkert kommer att lyftas fram, att det kanske inte är en så bra idé så får man ju ompröva. Det går alltid att ångra sig så länge man inte har fastställt den nya lagen.

Tack, talman! Tack till ledamot Silander för Moderaternas gruppanförande. Jag tackar naturligtvis, precis som lantrådet tidigare, för att vi tycks ha en stor samsyn om behovet av föreliggande lagförslag.

Ledamoten tar upp en intressant aspekt. Det är förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning som finns i systemet. Det är intressant att se hur riksregeringen försöker motivera att det här inte är direkt konstitutionsstridigt. Här är vi inne på något som jag som gammal statsvetare avskyr, den här typen av svävande, glidande formuleringar som öppnar för politiskt tyckande istället för att hålla sig strikt till ett juridiskt regelverk. Det ska bli intressant att se hur grundlagsutskottet tolkar det här. Det finns många frågeställningar. Sällan har jag sett så många frågetecken kopplat till en viss fråga. Man kan notera att för att få igenom detta anser Marin regeringen att man måste hänvisa till rättsfall före grundlagen (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag reagerade ganska mycket själv när jag kom till avsnittet om retroaktivitet i det här lagförslaget. Men på något sätt så förklarar man det ändå hyfsat rimligt, dvs. det var egentligen inte obekant att det här kommer att ske. Man hade redan på hösten klarlagt att det här kommer att ske, även fast man förstås inte därmed hann få en färdig lag som statuerar hur det skulle bli.

Tack, talman! Jo och detta är ju ytterst intressant det som ledamoten fäste uppmärksamhet vid, dvs. att man hade fått reda på det på förhand. Nå, var är den tidsrymden för att det konstitutionellt ska vara rätt att beskatta retroaktivt? Skulle det ha räckt att man hade informerat företagare på julafton som en julklapp, att 2023 blir det lagstiftning någon gång under 2023? Då vet man ju fortfarande inte, trots att den har gått till riksdagen, när den kommer att träda i kraft.

Jag oroar mig för den här typen av glidande politisk juridik som det är fråga om i det här fallet. Jag tänker återkomma lite till behörighetsfrågan lite senare.

Vi har absolut samma grunduppfattning här. Det jag säger är att nu har man gjort så här, man har förklarat hur man har gått tillväga och i vilket skede man har fått vetskap om att det här kommer att ske. Det kanske är en tröst och man måhända kan få förlåtelse att man avviker från det som är det enda rätta egentligen, dvs. att man lagstiftar först och sedan först träder förpliktelserna in.

Tack, talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det är egentligen bara en enda bra sak med det här lagförslaget och det är att vi testar den här behörighetsfrågan. Det är bra. Inom Obunden Samling slår vi vakt om självstyrelsen och vi tycker att det är viktigt att testa var gränserna går för vår behörighet. Men sen så finns det inga andra bra saker med det här lagförslaget. Det är lite synd att vi gör på det här sättet på sätt och vis.

Hela alltihop började med den här EU-förordningen som blev klar i oktober 2022. Det skulle väl ha funnits lite tid att ta tag i det här tidigare. Det handlar om att vi nu inför retroaktiv skattelagstiftning, något som man normalt inte skulle vilja ta i med tång i ett parlament och det borde vi inte heller syssla med i det här parlamentet. Förfarandet, som sagt, präglas av brådska och panik och andan i halsen, vilket vi inte heller borde hålla på med. Det finns ingen förutsägbarhet för dem som drabbas av det här. Det handlar om att vi egentligen bestraffar de företag som har gjort det bra. Det må nu vara sedan att det beror på att marknaden har fått fnatt och det har blivit krig och så vidare, men vi bestraffar dem som har tjänat pengar, vilket är hela idén så att säga med näringsverksamhet. Vi ska ta de pengarna för att omfördela till dem som har behov av det. Det här är ingen normal lagstiftning, inte på något sätt.

Frågan är då hur bra exempel det egentligen är när vi sedan ska testa vår behörighet. För som sagt, att testa behörigheten det är bra, det är grundrätt liksom och grundtänk.

Men jag vill påminna alla här om att till exempel redan 2006 så gjorde den här skattegruppen, bestående av några tjänstemän och någon politiker, en utredning om den här åländska beskattningen. Vi använder ju nästan inte den skattebehörighet vi har enligt självstyrelselagen. Vi har inget samlat grepp på det, vi har inte det tänket. Det som också är bra med detta är att det väcker det här lagtinget lite eller det väcker hela den här samhällsapparaten som vi har på den här lilla ön. Vi måste fundera på de här frågorna och använda dem.

När man läser den här utredningen från 2006 så finns ett ganska långt avsnitt som handlar just om behörighetsfrågorna. Där pekar man på att näringsskatt är ju något som egentligen försvann i samband med en skattereform på 70-talet, men vi har det ändå kvar. Vi har en föråldrad begreppsapparat i självstyrelselagen där vi talar om sådant som i princip nästan inte finns. Ett av de mest konkreta exemplen på näringsskatt är ju den här resandeavgiften som lagtinget eller landstinget på den tiden fattade beslut om 1974 och som Högsta domstolen faktiskt på min tvåårsdag, 12.8. 1975, fattade beslut om och sade att resandeavgiften var åländsk behörighet som det finns en lag om.

Det jag tycker är att vi ska börja titta på hur man gjorde 2006, sätta ihop en ordentlig skattegrupp och rita ihop i lugn och ro en näringsskattelag såsom vi anser att är en näringsskattelag och så tar vi den i lugn och ro genom det här lagtinget och testar behörigheten även på det sättet. Nu lär vi väl göra det på det här sättet som det nu är på gång och det må ju vara. Men jag tycker att vi gör det här ordentligt i lugn och ro och får det gjort för att verkligen testa gränserna. Vi har den här lagen om resandeavgifter som modell och så funderar vi, vad är det mera vi kan göra som är liknande? Vi har ett prejudikat från HD, numera snart 48 år gammalt prejudikat, det ska vi testa.

Det var Obunden Samlings syn på den här frågan. Tack, talman!

Talman! Roligt att höra att ledamoten Måtar också är inne på det som Liberalerna många gånger har anfört, nämligen att man behöver analysera de skatteinstrument vi har, se vad man kan man göra med dem och vad som skulle behövas för att vidareutveckla detsamma. Det här skulle vara helt nödvändigt för den åländska konkurrenskraften, attraktionskraften och företagandet på Åland som vi ser att har lite för svag utveckling för hur önskescenariot skulle se ut.

Men när det gäller den här frågan så talade ledamot Måtar om att testa behörigheten. Det kan man ju använda förstås, det är en fråga om semantik, men för mig handlar denna fråga mera om att klargöra vart den här behörigheten hör. Det här är inte en testballong man skickar ut för att se om vi kan vi expandera vår behörighet på det här sättet eller på annat sätt, utan det här är mera ett klargörande i en mycket, mycket oklar situation.

Tack, talman! Ja, ordvalen må nu vara vad de är. Det jag talade om är att veta, var går gränsen? Vad kan vi lagstifta om när det gäller inkomstbeskattning och vad kan vi inte lagstifta om? I det här fallet gäller den här EU-förordningen vare sig vi vill eller inte. Den inför vissa obligatoriska system som handlar om ren omfördelning, att ta av dem som har och ge till dem som inte har. Det är ju ingenting som vi kan göra något åt. Men det skulle annars vara skönt att ibland kunna säga att det här kan vi bestämma över. Vi vill inte införa en skatt på det här sättet, vi vill inte införa retroaktiv skattebehörighet. Retroaktiv beskattning strider mot åländska rättsprinciper.

Talman! Jag vill också med anledning av ledamoten Måtars resonemang kring skattebehörigheterna fråga och diskutera hur ledamoten ser på det som Liberalerna anförde i sitt anförande, nämligen förhållandet mellan samfundsskatten och näringsskatten. Alltså finns det något man skulle kunna göra annorlunda i tider där vi ser att allt fler blir större bolag? De små åländska bolagen som vi har haft tidigare med hemort i någon åländsk kommun så blir en mindre och mindre marknadsandel. Det är ganska naturligt och säkert svårt att stoppa till många delar. Man tillhör idag större koncerner och samfundsskatter flyttas runt inom koncernerna. Hur ser Obunden Samling på den här frågan att i en idealvärld sänka samfundsskatterna och eventuellt kunna ta ut näringsskatter på fler grenar?

Tack, talman! Ja, generellt förhåller jag mig lite skeptisk till att börja mixtra med samfundsskatten. Det är för det första ingenting vi kan göra någonting åt. Men okej, om vi skulle ändra självstyrelselagen att vi skulle få bestämma över samfundsskatten, ja, men ett skattesystem som består av många olika och där man behandlar olika skattesubjekt olika beroende på i vilken bransch de befinner sig, det skulle jag säga att Obunden Samling inte gillar. Vi gillar sådant som är enkelt. Vi gillar sådant som är hyfsat rättvist. Skulle man få bestämma över samfundsbeskattningen så tror jag inte att den skulle se så hemskt mycket annorlunda än vad den gör i dag, dvs. en flat skatt som beräknas på ett visst resultat. Vi kan ju lite påverka samfundsbeskattningen via en kommunalskatt som vi har som gäller avdrag. Jag kommer inte ihåg vad den heter, men vi som har idag.

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Det finns delar som jag och Liberalerna understöder starkt. Vi har under hela mandatperioden vurmat för att vi måste titta på våra skatteverktyg, inklusive näringsskatten. Så att det är ju synd att vi inte har fått stöd för det förrän nu.

Sedan vill jag fråga ledamoten Måtar: Vad är alternativet till detta lagförslag? Jag har också en viss känsla långt inne att det är fel att egentliga straffbeskatta dem som tjänar mycket pengar, men i det här fallet så förstår jag nog liksom ändamålet och syftet. Vad skulle alternativet vara, enligt ledamot Måtar, om man inte gör på det här sättet?

Tack, talman! Ja, ledamot Holmberg, det där var ju en utmärkt fråga. Om jag skulle få bestämma helt själv så skulle jag kanske inte just nu driva den här saken så här hårt och stressat. Jag skulle istället göra det jag sade i mitt huvudanförande, det vill säga reda ut ordentligt vad vi anser att är näringsskatt och komma med ett lagförslag om det i lugn och ro. Vi skulle inte behöva göra någonting nu. Om vi tänker att Finland inför den här lagen, för det håller de på med, så ser vi om den sen gäller och det kan vi ju få prövat genom att ifrågasätta de skattebeslut som kommer att aktualiseras med anledning av den finska lagen. Den kan vi ju få föra till Högsta förvaltningsdomstolen och få ett juridiskt utlåtande den vägen. Gäller den här på Åland? Ja eller nej? Det går ju på flera sätt också att få det här prövat i domstolsvägen. Jag fortsätter i nästa del.

Tack, talman! Jag syftade på det som jag uppfattade att ledamot Måtar och Obunden Samling i grunden var emot i lagstiftningen, alltså att man skulle beskatta elbolagen nu på det här sättet. Jag uppfattade att ledamot Måtar och Obunden Samling tycker att det är fel. Jag kan också i grunden tycka det, men jag förstår samtidigt syftet med det. Men det var det jag som menade, vad skulle alternativet vara till denna skatt för att råda bot på det kaos som idag råder och den ekonomiska fattigdom som också uppenbarar sig på grund av de höga energipriserna?

Tack, talman! Det kan bli en lång diskussion det här. Först har ju EU och vi medlemsländer infört ett system som gör att vi får de här galna elpriserna och sedan har näringsverksamhetsidkarna rättat sig enligt det här. Tack vare hur de har organiserat sin verksamhet och tack vare de här enormt höga priserna så tjänar de massor med pengar. Så det här händer i många olika branscher nu och då. Vi är emot att man helt plötsligt och i synnerhet i efterhand ska säga; "nej, oj nu tjänar du för mycket pengar, nu tar vi det och ger till dem som behöver". Det är nästan lite taget ur "Och hela världen skälvde" av Ayn Rand. Så här borde inte samhällen funka. Det borde på förhand finnas lagstiftning som man kan beakta när man bedriver näringsverksamhet och så är ju inte de här reglerna. Det här är ju rena rama retroaktivitetsreglerna.

Tack, talman! Det är intressant område, ett utvecklingsprojekt som ledamot Måtar tog upp. Jag skulle väl säga som så, med lite facit i hand, att vi har ju blivit brända under åren som gått. Under det glada 90-talet försökte dåvarande landsting och landskapsstyrelse sänka kommunalskatten och på det viset locka till sig så kallade captive försäkringsbolag, dvs. försäkringskoncernernas egna försäkringsbolag. Men det stupade därför att det var någonting som finansministeriet i Helsingfors aldrig kunde godkänna och det slutade med att Finland anmälde Åland till OECD:s övervakningsgrupp för att försöka täppa till den luckan. Intresset för Åland var temporärt ganska så stort. Man såg det här som en möjlighet och även de finska försäkringsbolagen tänkte att nog är det väl bättre att pengarna finns inom Finlands gränser i stället för att fara till Kanalöarna eller Island of Man. Så det fanns ju förståelse också utanför Åland.

Tack, talman! Minister Jansson, ja man har jobbat med olika skattefrågor tidigare, men det har varit den här ad hoc karaktären. Jag tycker att vi nu skulle ta ett samlat grepp på det här. Det här kör vi nu, det är lämpligt att testa vad det här är liksom. Nu har vi lite speciella bakgrundsomständigheter med den här EU-förordningen. Jag tycker vi skulle införa någon form av näringsskattelagstiftning som bara annars gäller, strunt samma vad EU har hittat på. Vi hittar på våra egna näringsskatter nu i enlighet med det som vi tror att är gällande rätt utgående från självstyrelselagen och t.ex. HD:s predikatet från 12.8.1975.

Som sagt, den här captiveskatten stupade väl också på statsstödsregler om jag inte minns fel. Och det var också bra, man måste ju testa gränserna, det är helt okej liksom men kanske mer på ett samlat och lugnt sätt.

Varför jag ändå tycker att ledamotens resonemang är intressant är att utgående från Ålandsdelegationens utlåtande, som vi i övrigt kan ifrågasätta via slutsatsen, så ger det faktiskt då för första gången i modern tid en ordentlig genomgång och konklusion vad som är näringsskatt. Det är väl det som i sig är ett dilemma med ledamotens tankegång, att vi skulle kunna stifta någon generell näringsskatt. Där måste vi istället ha utgångspunkten att det är en extra skatt för företagen. Vad är sådant som Finland har bestämt att ska vara typ näringsskatt? För mig är energiskatten, som också de åländska elföretagen betalar, en typisk näringsskatt som borde vara åländsk behörighet. Så vi kan inspireras, men vi behöver det grundarbete som ledamot efterlyste. Jag är helt enig om den sidan.

Tack, talman! Ja, minister Jansson, jag anser som sagt att ni kan identifiera många olika näringsgrenar på Åland där man säger "okej, nu hittar vi på en skatt som riktar sig mot den här näringen" och det är en näringsskatt av samma skäl som resandeavgiften ansågs vara, en näringsskatt. Det skulle vi testa. Det anser jag att vi kunde göra helt fristående från det här. Då får man också bort den här EU-förordningen i bakgrunden som lite blandar bort korten och som man ser när det resonerades i Ålandsdelegationens beslut så påverkar den också beslutsresultatet tycker jag. Vi kunde liksom göra en sådan här testballong på ett lite annat sätt också.

Tack, herr talman! Bästa lagting! Det är sällan man får en framställning som väcker så många frågor, samtidigt som man på så kort tid ska bilda sig en uppfattning om det här, vilket är i princip omöjligt. Jag tror att de flesta av oss önskar att vi hade haft mera tid att fördjupa oss både i historien, i Ålandsdelegationens utlåtande och i de skrifter som ändå har författats i det här ärendet, både i vår egen förvaltning men också hos finansministeriet. Jag tror att det är väldigt viktigt - finansutskottets ordförande är nu inte här, men kanske någon annan från utskottet - att man verkligen fångar upp de frågor som lagtinget ställer i samband med den här lagstiftningen. Jag hoppas också att finansutskottet kan tillställa självstyrelsepolitiska nämnden en förfrågan om att också få de mera självstyrelsepolitiska bedömningarna kring det här.

Det är väl en sak att fundera kring behörigheten och en annan sak att också faktiskt fundera över det substantiella innehållet. Vad betyder det om vi kommer att konstatera att Åland har behörighet över den här typen av skatteslag på vinster från näring? Vad kan det då användas till? Vilka avvikelser kan vi ha från riket framöver? Vi hörde här att vi måste oavsett följa EU:s förordningar. Men kan vi ändå göra bedömningar hur man kan spela med det här instrumentet? Är det ett instrument vi kan spela på överhuvudtaget, kanske man kan fråga sig?

Det andra är ju förstås också att finansutskottet helt enkelt följer skatten, pengarna, var ta de vägen? Innebär det någon skillnad för Åland om behörigheten tillfaller Åland eller tillfaller riket? Vem bestämmer om nivån på den, vem uppbär den och vem tillfaller den? Sådana frågor hoppas jag verkligen att vi får klart.

Det här är ju en temporär lag som bara ska gälla för ett år, om jag förstått det rätt. Samtidigt prövar vi nu en fråga som inte bara kommer att gälla för ett år, utan vi kommer förmodligen att få ett utlåtande från Högsta domstolen där den här behörigheten antingen tillfaller oss eller inte tillfaller oss. Oavsett hur det går så behöver vi vara beredda på svaret. Får vi då ett klarläggande om att det här är behörigheter som inte tillfaller Åland, hur hanterar vi då i så fall den förlusten och vad har det för konsekvenser?

Det här är nu tankar som jag har efter att, som jag sade, väldigt kortfattat har bekanta mig med det här ärendet. Men jag har nu läst mig till det i alla fall att det nog är mycket oklart vad näringsskatt innebär i dagens värld. Vi kan konstatera vad det innebar i självstyrelsens tillkomst med näringsskatt och hur den uppbars i det skedet. I dag har vi en helt annan mångfald av skatteinstrument, alltifrån acciser, moms, samfundsskatter och kapitalskatter och så vidare. Vad är en näringsskatt i dagens värld och hur kan den då kategoriseras?

I det här utlåtandet görs kopplingar och resonemang kring resandeavgift, tonnageskatten och apoteksavgiften men också framställningen konstaterar att de här begreppen både är föråldrade och förvirrande, så skriver lagberedaren. För övrigt är det en mycket bra lag som lagberedaren har klarat av att ta fram på kort tid. Det betyder ju att alla de här instrumenten, redskapen och begreppen som vi hade i det förra seklet inte längre är tillämpliga helt enkelt i dagens värld. Vad får det för implikationer?

Vad jag vet så har vi ens uppburit någon näringsskatt i modern tid på Åland. Kanske vicelantrådet har för avsikt att gå upp här i talarstolen, jag tror att det skulle kunna vara bra att ytterligare belysa de här frågorna.

Det är väl en avkastningsskatt som vi på något sätt ska uppbära på vinster i bolag. Motsvarar det detta som vi menar med näringsskatt? Var går gränsen mot andra skattesatser och samfundsskatter och så vidare?

Jag funderar i mitt stilla sinne. Nu skickar vi den här testballongen, som här har sagts, en självstyrelse politisk sådan över till riket där Ålandsdelegationen redan har satt tummen ner. Risken är Högsta domstolen gör det samma är väl uppenbar.

En öppen fråga här till landskapsregeringen: Finns det något mer konstruktivt sätt att hantera det här på? Kunde man uppta diskussioner med ansvarigt ministerium, finansministeriet eller någon annan för att klargöra? Inte för att jag tycker att saker och ting står och faller med den här temporära förändringen, men vad är det vi vinner och förlorar på ett mera långsiktigt scenario, särskilt med tanke på om det har några implikationer överhuvudtaget på den havsbaserade vindkraften? Jag vet inte om landskapsregeringen har för avsikt att uppbära näringsskatt i framtiden. Har man avsikter att uppbära näringsskatt från den havsbaserade vindkraften? Är det ens en option för någon? Och är det därmed viktigt att Åland har det här instrumentet? Jag tror, med tanke på den havsbaserad vindkraften, att många kan känna att det finns motiv för att jobba vidare med det av klimatmässiga skäl. Men jag tror inte för det pekuniära Åland att pengarna är oviktiga heller. De ekonomiska motiven till den havsbaserad vindkraften tror jag är minst lika viktiga ändå. Om man ska upplåta natur och naturresurser så vill man ändå att Åland ska ha nytta av det också ekonomiskt och då är det väl i form av arrenden och skatter. Men de skatterna måste väl ändå renderas Åland enligt andra skattekanaler än näringsskatt. Eller avser landskapsregeringen att börja tillämpa näringsskatt som ett redskap i de kommande havsbaserade vindprojekten?

Jag tror att frågorna kring energi och allt som har med pengar och energi att göra kommer att bli hetare för varje dag som går. Det här är nog ett väldigt, väldigt viktigt område. Vi kämpar i dag i vår lilla förvaltning och på Åland att få tillräcklig kompetens när det gäller havsbaserad vindkraft. Men jag tror också att vi borde kämpa för att få lite mer kompetens när det gäller skatter, skatteförslag och möjligheter på skatteområdet. Det är ju inte riktigt vår bästa gren eftersom vi inte har så mycket skattebehörighet. Vi kanske helt enkelt inte har tillräckligt med resurser när det gäller hela skattepaletten och vad vi kan jobba med där.

Socialdemokraternas färdkost i den fortsatta behandlingen är att det är viktigt att vi vet vad vi slåss för. Det är viktigt att vi vet vad vi har att vinna och vad vi har att förlora. Det är viktigt att vi vet vad det här handlar om på kort sikt men också på lång sikt, vilka fördelar och nackdelar det handlar om och vad som står på spel. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Gunell för ett antal problematiska frågor. Vad gäller vad vi har att vinna så vill vi ju klarlägga behörigheten, som också underströks i finansministerns remissanförande, och dels för att på kort sikt vad gäller den nu aktuella lagen veta hur det står till med behörigheten. Där får vi se hur Högsta domstolen kommer att resonera.

Det som är allvar, som jag återkommer till lite senare, är ju då att man plockar in en EU-rättslig dimension som är främmande för vårt system. Man har lagt in en ny tolkningsgrund för varför detta lagting skulle berövas sin behörighet. Det är väl det som är det allvarliga i det här. Samtidigt kan man backa bandet och säga att Ålandsdelegationen har sagt att det de facto är näringsrätt, så fort det inte finns en EU-rättslig dimension så är det inget problem, då har vi näringsskatten i våra händer rent generellt.

Tack för det! Jo, jag har hängt med så mycket att det här handlar om att klarlägga behörighet och att EU är i bakgrunden här.

Men hur ser vicelantrådet på de substantiella förändringarna här och nu med den här lagen och i framtiden? Om det nu klarläggs att den här näringsskatten tillfaller Åland, vilka möjligheter har vi då att nyttja den framöver?

Talman! Jo, nyttjar den på det viset att det är upp till detta parlament att inom en rimlig tid, jag vågar inte säga när det kommer att ske men i närtid, ta ställning till hur den havsbaserade vindkraften ska bidra också till vår samhällsekonomi på så sätt att det ska gå via självstyrelsekassan och vidare till ålänningarna. Då kommer näringsskatteinstrumentet i form av en miljöskatt möjligtvis att vara av central betydelse vid vägvalet. Det är för tidigt att ta ställning för vi måste tillsammans fundera, är det klokt att ha det instrumentet, typ att skapa en miljöfond som får avsättning på det viset? Eller väljer vi då, det som ledamoten var inne på, arrende och annat?

Avslutningsvis, ja det för försiggår parallella konstruktiva sätt att lösa det här på tillsammans med finansministeriet. Vi tittar och analyserar också den möjligheten.

Jag tycker att det är mycket bra att man för diskussioner vid sidan av. Jag tror ju att det är väldigt viktigt att veta om näringsskatten verkligen är ett redskap som går att använda i dagens värld med de övriga skatteslag som existerar parallellt eller om instrumentet som sådant har blivit obsolet genom åren. Förstås är det ju viktigt i så fall att ha klart för sig om det är någonting vi kan använda i det framtida scenariot. Samtidigt så måste man vara beredd på att det på basen av det här kortsiktiga ärendet kan få långsiktiga slutsatser i att Åland kanske konstateras att inte ha behörighet över näringsskatt. Vad får det då för implikationer?

Tack, talman! För det första så det här med näringsskatter, det är någonting som vi ska undvika så långt det bara är möjligt, även fast vi skulle ha rätt att använda oss av det instrumentet. Vi vill ju leva i en miljö där det inte ska vara tuffare för företagen att etablera sig på Åland än någon annanstans. Näringsskatter är i alla sammanhang en ytterligare belastning. Sedan kan det finnas specialfall typ som här har nämnts, havsbaserad vindkraft, där man ser en möjlighet att använda ett sådant här verktyg eventuellt. Det kan hända att man inte väjer det, det kan hända att man väljer någonting annat. Men det är ju bra om det finns i verktygslådan som ett alternativ att beakta.

Det är ju det som framställningen säger, de gamla begreppen, näringsskatt, de är förvirrande och föråldrade. Hur fungerar ett redskap som näringsskatt i dagens skattevärld? Är det ens ett instrument som både är tillämpligt och önskvärt? Hur skulle det utformas för att fungera i ett scenario år 2030? Det är många frågor som dyker upp här.

Tack, talman! Jo, visst är det så. Men jag ser ju i det sammanhanget mera möjligheter än begränsningar. Har man verktygen så kan man använda dem om man vill. Vill man inte göra det av olika orsaker så använder man dem inte. Till den delen så tycker jag att det är skäligt och rimligt att vi får, om vi vill, beskatta en viss näring extra. Det kommer ju knappast att ske, tror jag, möjligen med något undantag då, som har nämnts här tidigare.

Det har ju skett mycket ändringar. Ta nu det här med samfundsskatten också som man i Helsingfors delar upp på det som ska tillfalla landskapet och det som ska tillfalla kommunerna. Så fungerade det tidigare och av någon anledning så fungerar det så fortfarande. Nu borde det vara så - eftersom vi behåller samfundsskatterna helt och hållet som kommer landskapet till del - att det är vi som skulle säga; hela 100 % av potten borde komma till landskapet som fördelar ut skatterna på kommunerna. Nu är det Helsingfors som berättar hur mycket kommunerna ska få och det stämmer inte längre eftersom man har ändrat på kommun (… taltiden slut).

Nej, det kan hända, jag vet att jag problematiserar nu den enkla sanningen om att nu skickar vi en testballong till Helsingfors och så ser vi om det blir svart eller vitt, godkänt eller icke godkänt och det kommer Högsta domstolen att avgöra. Den kunskapen är säkert värdefull, det förstår vi alla. Men vi måste ju också fråga oss, är vi beredda att förlora instrument näringsskatt på basen av en temporär förändring och få ett nej från Högsta domstolen? I ljuset av det som också Silander tog fram här, är den förlusten bara symbolisk eller är den reell? Det tycker jag att vi måste fråga oss.

Tack, talman! Egentligen är det ganska märkligt att vi ännu idag inte riktigt har kontroll över vår egen skattebehörighet. I det avseendet så får landskapsregeringen grönt ljus och totalt stöd från Liberalerna och från undertecknad. Vi ska testa den gränsen.

Sen, precis som ledamot Silander var inne på, näringsskatt i sig är ju ingenting vi ska pyssla med förutom kanske när det gäller den havsbaserade vindkraften. För näringsskatten i sig är ju inte något som gör våra företag gladare och ökar produktivitet och tillväxt. Däremot, precis som Liberalerna vid ett flertal tillfällen har sagt, så måste vi ju undersöka och konstatera vad vi kan göra med vår skattebehörighet. Det finns annan skattebehörighet än näringsskatten. Vi behöver ha kontroll över det. I det avseendet kan det också vara bra att veta vad vi kan göra med en näringsskatt och om vi kan göra nånting med den.

Ja, det blir ju en lite konstig argumentation. Vi ska slåss för den, men vi ska inte använda den, som jag uppfattade ledamoten Holmberg.

Jag ställer egentligen frågor här om substansen, om innehållet, om pengarna och om vem som bestämmer om dem i relation till de framtida projekten. Men om näringsskatten är att betrakta som någonting som fanns i självstyrelsens begynnelse, någonting som hörde till 1900-talet och inte längre är tillämpligt, så vad är det vi slåss för? Är det en symbol eller är det ett verkligt viktigt instrument? Det tycker jag att skulle vara viktigt att vi fördjupar oss i.

Tack, talman! Jag är väldigt glad att vi inte har nyttjat möjligheten att införa resandeavgift för våra passagerarfärjor. Det är jag glad över att vi inte har nyttjat.

Sedan kan näringsskatten var väldigt, väldigt bra förhoppningsvis till exempel när det gäller den havsbaserade vindkraften. Där kan en egen näringsskatt verkligen vara avgörande om det blir väldigt, väldigt lyckat eller bara lyckat. Vi behöver nog veta vad vi kan göra även fast vi kanske inte alltid ska nyttja det, utan nog behöver vi ha kontroll. Skattefrågorna är viktiga, speciellt med det nya avräkningssystemet.

Men om man utgår från det scenario att näringsskatten är ett instrument som Åland behöver därför att den ska användas i relation till den havsbaserade vindkraften, åtminstone så är det ett scenario och ett tänkbart instrument, så då ska vi väl slåss för att få behålla näringsskatten som ett åländskt skatteinstrument. Då behöver vi ju ha en solid argumentation. Högsta domstolen har nu, i samband med den här temporära lagen som ska gälla bara för ett år, satt tummen ner och den tummen ner blir sedan bestående. Det är det som jag vill föra fram, vi måste tänka efter.

Talman! Jag har lite svårt att hänga med i Socialdemokraternas resonemang till den här delen. Jag tycker att vi i självstyrelsen brukar försöka hålla så mycket dörrar öppna som möjligt. Nu pratar vi långsiktigt om beskattning av elproduktion, någonting som vi vet att vi är intresserade av. Där finns flera olika sätt att inhämta skatter eller avgifter för det offentliga varav näringsskatt är ett ben. Därom borde vi vara klara.

Därtill så uppfattar jag nog Ålandsdelegationens utlåtande på det sättet att näringsskatterätten har Åland. Nu är det EU-rätten som kommer in och trampar och därmed blir frågan svårtydd i just det här fallet. Något absolut avgörande uppfattar jag inte att Ålandsdelegationen har avgivit, utan man har sagt att med anledning av EU-rätten så blir det mer komplicerat och det här kan uttolkas på flera olika sätt. Jag förstår inte riktigt vad Socialdemokraterna är ute efter. Vill man inte att vi ska få det här klarlagt nu? Kan EU-rätten (… taltiden slut).

Det är klart att det är viktigt att vi vet var självstyrelsens behörighetsgränser går och ibland måste man bara pröva det i Högsta domstolen. Men jag tycker att vi ska tänka längre. Om vi verkligen tycker att näringsskatten är ett instrument som vi behöver i framtiden i relation till de havsbaserade vindkraftverken så måste vi ju fundera över vad ett nej i den här frågan innebär. Om Åland förlorar den här striden temporärt, vad får det för konsekvenser i det långa spelet? Det är väl det långa spelet som är det viktiga spelet här.

Talman! Men näringsskatten är ju vår behörighet. Det är ju det man säger i Ålandsdelegationens utlåtande och det är det som landskapsregeringen motiverar. Det är ju klart och tydligt så att näringsskatten är vår behörighet. Nu har man i Ålandsdelegationen också tittat på EU-rätten och där har det uppstått vissa frågetecken. Vi har då en skatt som man inte har använt under lång tid varför den saknar prejudikat på moderna tillämpningsområden. Det betyder väl inte att av de få skatteinstrument vi har så ska vi liksom börja säga nej, det här backar vi ifrån, vi ger bort oss per automatik och vi börjar till och med prata om att det inte är vår behörighet överhuvudtaget. Jag förstår inte Socialdemokraternas resonemang i det här ärendet.

Jag hoppas att någon annan förstår det och särskilt att de som sitter i finansutskottet förstår det. Jag tror nog att det är viktigt att klarlägga det. Det är nog säkert inte sista gången som EU-rätten kommer att påverka behörighetsförhållandena mellan Åland och riket. Det är ju dags att fundera lite över det här instrumentet som vi har och som vi fick i självstyrelsens begynnelse och som vi inte har använt aktivt på länge. Nu har vi för avsikt att använda det här instrumentet aktivt som jag förstår på landskapsregeringen, åtminstone är det ett scenario, i samband med den havsbaserade vindkraften. Då kanske det är viktigt i det här sammanhanget att Åland inte får ett utlåtande från Högsta domstolen som konstaterar att det här inte är åländsk behörighet, om det finns en EU-förordning i bakgrunden.

Herr talman! Människors oro för sin ekonomiska försörjning har ökat i takt med att priserna stiger och en betydande del av inflationen är på grund av de höjda energipriserna till följd av Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina.

I och med de snabbt föränderliga elpriserna har europeiska energibolag fått ganska drastiska inkomster utan att deras produktionskostnader nödvändigtvis har ökat. Därför är det helt rimligt som EU kräver att alla medlemsländer ska förhindra dem att göra orimliga vinster på människor och staters bekostnad.

Därför delar Hållbart Initiativ synen att energibolag inte ska få sko sig på de skenande elpriserna. Den så kallade Windfall-skatten, enligt den finländska regeringens proposition till riksdagen, är väl motiverad. Med en särskild skatt för elbranscher ska Finland stöda dem som drabbats av energikrisen genom ett elstöd som utarbetas som bäst i snabb takt.

Talman! För Hållbart Initiativ är det viktigt att samhället så snabbt som möjligt skapar rättvisa och tydliga förutsättningar för näringslivet att verka och att åländska energikonsumenter inte ska försättas i en sämre situation än i övriga delar av Finland.

Orsaken till varför vi behandlar den här frågan i lagtinget handlar inte om att Åland vill göra några materiella förändringar i det finländska förslaget, utan snarare handlar det om att klargöra om det är den finska riksdagen eller lagtinget som har kompetens att stifta denna typ av lag. Landskapsregeringen anser att Windfall-skatten faller under åländsk behörighet, eftersom det rör sig om en näringsskatt, medan finansministeriet anser att skatten är en statsskatt och att behörigheten är finländsk. Det här är en slutsats som också Ålandsdelegationen har landat i med en hel del resonemang i botten.

Det kan finnas långtgående konsekvenser i detta. Och därför, som redan har nämnts flera gånger, så behöver frågan ställas var vi är i denna frågan. Vad betyder det om Åland skulle acceptera en finländsk lagstiftning enligt det här förslaget? Skulle det skapa förutsättningar för att också andra rikslagar blir att följa i samma tecken med hänvisning till EU-rätten? Vad innebär det då för de för Åland så viktiga satsningarna på havsbaserad vindkraft? Det är väldigt viktigt, som vi bedömer det, att besluten gällande havsbaserad vindkraft fattas så långt det är möjligt av ålänningarna eftersom det är en åländsk naturresurs. Då är det viktigt att hela tiden ha i åtanke, kan sådana här regelförändringar, lagförändringar innebära någon slags bakdörr där Åland tappar kontrollen på ett eller annat sätt till delar över etableringen av havsbaserad vindkraft? Var är vi då när Högsta domstolen ska fatta beslut om den här behörighetsfördelningen och beslutet kan tänkas bli negativt för Åland på ett eller annat sätt? Var befinner vi oss då? Hur påverkar det våra möjligheter att skapa en så god förutsättning som möjligt för etablering av havsbaserad vindkraft? Vilken fara, om man uttrycker sig så, är större, att inte markera och riskera att skapa en praxis eller att markera och riskera ett negativt utfall i Högsta domstolen? Detta är en fråga som Hållbart Initiativ utgår ifrån att har högsta prioritet i utskottsbehandlingen.

Avslutningsvis, talman, så vill vi konstatera, och det tål att upprepas, att det är vårt beroende av fossila bränslen som har gjort att Europa så länge varit i den ryska örnens grepp. Det är ett grepp som den autokratiska ryska regimen använt som vapen i sitt pågående maktspel. Det är med en offensiv och progressiv klimatpolitik som vi slutar finansiera en sådan här krigsmaskin. Vi måste stärka vårt energioberoende och skapa ett grönare samhälle. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag reagerade lite på det här uttalandet om orimliga vinster. Det låter som att Hållbart Initiativ stöder tanken på att politiker ska bedöma vad som är orimliga vinster. Jag skulle gärna höra ett lite mer utvecklat resonemang kring den här frågan. Ska vi ge oss in på andra branscher också och reglera vad orimliga vinster är för någonting? Ja, hur tänker man?

Tack, talman! Jag förstår att det blir en ideologisk diskussion av det där. Det handlar ju om att när det sker kriser eller händelser som på ett eller annat sätt sätter marknaden ur spel och gör så att marknaden får fnatt, så måste politiken på ett eller annat sätt gå in och hantera konsekvenserna av det fnattet. Och det har ju hänt förut, vi såg under finanskrisen i USA så gick den federala regeringen in med massor av pengar och stöd till bankerna. Det ska inte heller egentligen behövas, men det behövdes för att risken för negativa konsekvenser var för stor för samhället i stort. Vi bedömer att det här är en motsvarande sådan åtgärd som man vidtar när det inte toimar som det ska toima.

Tack, herr talman! Ja, man kan ju också se det som så att när man sätter en väldigt stor skatt på energiproduktion så försenas omställningen. Det är inte ju så att man uppmuntrar till ökad vindproduktion eller solproduktion när man inför skatter i det här fallet 34 % och totalt 54 % på vinsten. Vill vi ha en omställning i samhället så är det nog viktigt att de företagare som ska skapa den omställningen också kan tjäna pengar och inte utsätts för sådana oväntade skatter.

Tack, talman! Det här är ju en temporär åtgärd och det understryks ju så ofta man täcks understryka det. Det här är ju just ett exceptionellt läge som vi befinner oss i. Därför är det en temporär åtgärd.

Men jag tycker att ministern för ett intressant resonemang. Jag stöder det såtillvida i delar att jag är helt för att man ska ha lägre skatter på de företag och energislag som verkligen arbetar för en omställning av samhället. Det är vare sig jag eller Hållbart Initiativ främmande för.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag hör att du resonerar kring att det är rimligt att man ska förhindra orimliga vinster på grund av skenande elpriser och att det är välmotiverad skatt.

Jag tänker lite höra hur du resonerar kring att man 2011 i Finland införde en inmatningstariff som i början betydde 105 euro/megawattimme. Det byggdes rätt mycket vindkraft i Finland förutom på Åland. Vi fick inte vara med i den inmatningstariffen före vi kunde göra en egen lag långt senare som medförde den vindkraftpark som nyligen sattes upp i Eckerö, Långnabba. Men under de här åren har man i Finland kunnat ha ett högt elpris mellan 105 till 83 euro/megawattimmen. Men på Åland har inte detta varit fallet. Hur ser ledamoten på den här den här skillnaden nu när man lägger skatt på de åländska företagen till skillnad från finska företagen?

Herr talman! Jag tycker att det är en intressant fråga som ledamoten Mansén väckte. Det sätter lite tummen på spiken. Det ska ju helst inte vara olika möjligheter och förutsättningar att skapa energi och att delta i energiproduktionen och energiförsäljningen i EU. Där har ju unionen arbetat i den riktningen att det ska vara lika förutsättningar så att det inte ska uppstå sådana här märkligheter där man har fördelar om man är på det ena stället eller på det andra. Sedan tycker jag att frågan ur behörighetsmässig synvinkel är intressant eftersom vi slåss ju för att vi ska ha behörigheten över energifrågorna och då är det ju märkligt om vi får stöd från Finland, för att behörighet och stöd brukar gå hand i hand.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Visst är det så. Kanske det är lika bra att vi tittar framåt istället för bakåt. Men jag vill ändå belysa den här ojämlikheten i förutsättningar som föregått inom landet Finland. Nu är det momentant höga priser, vi är i en sådan situation och därav lagstiftningen. Men man kan också ha detta i åtanke, tycker jag, att förutsättningarna under tio år har varit väldigt olika inom landet Finland.

Tack, talman! För tio år sedan så fanns inte den här möjligheten för Åland att producera storskalig havsbaserad vindkraft. Jag hoppas och tror att vi kommer att kunna tala med en starkare stämma när vi pratar med Helsingfors i fortsättningen om hur förutsättningarna ska se ut när det gäller att skapa förnybar energi, så att vi inte hamnar i sådana lägen att det blir ofördelaktigt på ett eller annat sätt, utan att vi kan vara med och sätta mera reglerna och premisserna för det helt enkelt.

Talman! Mycket klokt har sagts och det har varit intressanta resonemang. Det är sällan vi har så här intressanta diskussioner i lagtinget.

Att vi testar behörighet är ju inte någonting som är vanligt, det brukar vi alltid prata om här. Vi för en testballong för att testa gränserna, det är sådant som vi gör ibland.

Men om man förstår resonemanget rätt så kan den här behörighetstvisten ha väldigt långtgående konsekvenser. Som jag och Liberalerna tolkar det så har vi de facto ett stopp nu i och med Ålandsdelegationens utlåtande och det är det som ska prövas vidare.

Som har påpekats här flera gånger så innehåller den här framställningen och detta ärende många intressanta frågeställningar. Retroaktiviteten var några inne på här i en replikväxling. Det senaste som ledamot Mansén tog upp var att vi blev uteslutna ur inmatningstariffsystemet, men nu ska våra bolag beskattas och gå in i det här stora djupa hålet i statskassan. Så nog finns det dimensioner i detta som är otroligt intressanta.

Hela den europeiska elmarknaden är i grunden väldigt marknadsstyrd men har nu visat sig innehålla svagheter. Ingen kunde heller förutse det ryska anfallskriget mot Ukraina, men det har ju fått konsekvenser på Europa på många, många olika sätt. På europeisk nivå har man säkert ett gediget arbete att fundera hur man ska reglera marknaden på ett anständigt sätt.

Det som har slagit mig här nu under debattens gång är diskussionen kring grundlagsutskottets ställningstagande. Jag tycker att man kan läsa i framställningen att grundlagsutskottets ställningstaganden inte heller är glasklara. Man presenterar här hur man diskuterade kring reseskatten på 90-talet, men också hur man har diskuterat kring lotteriskatten och där är det liksom konstruerad argumentation. När lotteriskatten var på tapeten så står det här i framställningen att "det tekniska uträkningssättet betydde enligt grundlagsutskottet inte att skatten är näringsskatt som hänför sig till avkastningen av näringsverksamhet. Och landskapet kunde därmed inte anses ha behörighet att lagstifta om lotteriskatten". Inte är det ju glasklara argument.

Då får man fundera på det viset - och nu tänker jag i princip högt här, jag upplever att det är ett sådant debattdebattklimat just nu - skulle det vara skäl att landskapsregeringen skulle begära att bli hörda i grundlagsutskottet trots att man behandlar rikslagstiftningen? Att Åland skulle framföra sin argumentation till grundlagsutskottet om hur vi ser på hela det här ärendet. Det kanske också är riskfyllt. Men då kanske grundlagsutskottet skulle gå på den åländska argumentationen. Alltså, man måste ha hela batteriet av argumentation med sig när man går till grundlagsutskottet, se till att det översätts på rikssidan och att man verkligen ska få läsa in sig. Det kunde vara en krok att haka i. Att grundlagsutskottet skulle kunna uttala sig att det här är åländsk behörighet och ta med det här med inmatningstariffsystemet. Det finns ju ingen linje i resonemanget.

Det som också är intressant i hela det här ärendet är hur man ser på naturresurser och att naturresurser alltid nästan har varit fast materia. Det har varit olja, guld, gas och jordartsmetaller, men nu är det vind som vi pratar om. Det här är ju också nya lagstiftningsområden och nya sätt att tänka. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun när man ska hantera det här ärendet. Jag vill också understryka att jag tycker att det är på sin plats att alla är behjälpliga nu och funderar och aktiverar sina gråa celler hur vi ska hantera hela den här situationen.

Också den vindatlas som Finland tog fram för x antal år sedan visade ju att Åland är bäst. Det blåser bäst på Åland. Vi har de bästa naturresurserna när det gäller vind.

Det är lite ostrukturerat det här, jag beklagar. Men slutligen så har det här lagförslaget också andra självstyrelsepolitiska dimensioner. Om man skulle återuppväcka den här gamla residualprincipen? Skulle vi ha ett fungerande system med residualprincipen, och det visar hur icke tokig den tanken var att när det uppstår nya lagstiftningsområden, nya näringar och nya samhällsfenomen så är det jätte oklart var behörighetsgränserna går. Men skulle vi ha en självstyrelselag med ett residualsystem så skulle vi kunna hävda det här på ett annat sätt, att det här är vår behörighet och det här är vi bäst lämpade att sköta. Tack!

Tack, talman! Tack till vicetalman Sjögren. Vad gäller det sistnämnda så delar jag helt vicetalmannens åsikt om hur det borde fungera. Men idag fungerar systemet tvärtom. Man kan säga att vår skattebehörighet är specifik för den är tydligt markerad, men allt det övriga tillhör riksdagen. Man kan säga att riksdagen sitter på residualprincipen. Det borde faktiskt vara som vicetalmannen antydde.

Jo, vi kommer att få möjlighet att bli hörda av grundlagsutskottet den 3 februari. Då har vi möjlighet att lägga fram de synpunkter som vicetalmannen så väl pläderade för. Samtidigt måste vi vara noga med att betona också det det utlåtande att det är ju inte grundlagsutskottet som avgör behörighetsfördelningen mellan lagtinget och riksdagen. Men det är klart att det har ju stor betydelse för hur ministerier och andra ska se på frågan. På det sättet blir det ett viktigt yttrande. Därför är enigheten i debatten så här långt också ytterst värdefull.

Jag har ingenting att tillägga.

Jag vill tacka vicetalman Sjögren för ett bra anförande. Ledamoten får gärna hålla flera anföranden oförberedd och tänka högt, för det var riktigt bra. Jag tror att det här gav mycket.

Sedan instämmer jag kanske inte i att residualprincipen är grundproblemet. Vill vi riktigt går till roten med problemet så är problemet att självstyrelselagen borde nämnas redan i grundlagens första kapitel om statsskickets grunder i stället för var den nämns idag. Och där har vi också fått stöd ifrån bland annat Jyränki, som nämndes i finansministerns anförande. Tills det är rättat så kommer vi tyvärr att få leva med att behörigheten alltid tolkas lite till vår nackdel för att vi väger helt enkelt lite för lätt i grundlagen i dag. Det är min analys av det.

Talman! Ja, självstyrelselagens förhållande till grundlagen är ju ett känt fenomen som vi stångar huvudena blodiga på. Min hänvisning till residualprincipen får mera ses som en knorr och liksom ett önsketänkande hur det skulle kunna fungera i ett önskescenario.

Jo, jag förstår vad ledamoten menade. Det jag efterlyser, som skulle kunna ha en effekt på detta och också på andra frågor, är att den lagstiftningsmakt som vi utövar i den här salen uttryckligen nämns i grundlagen, vilket det inte görs idag. Det vore ett rimligt krav från åländsk sida att ställa.

Tack, talman! Tack så här långt för en givande debatt. Jag är också inspirerad av det goda debattklimatet. Jag tänker också yttra mig även om jag inte heller desto närmare har satt mig in i det på det viset att jag skulle hålla ett flytande anförande. Men det finns ändå, talman, vägkost som jag vill ge samlat till lagtingets fortsatta behandling, beroende på hur vi kommer att höras från vår sida.

Det finns flera uppseendeväckande inslag i Ålandsdelegationen färska utlåtande. Det är viktigt att betona inledningsvis att det här har ju ingen direkt bäring för den havsbaserade vindkraften. Men, som sagt, vad gäller principiellt som ett instrument är ju näringsskatten oerhört intressant. Och naturligtvis, i takt med att samhället förändras så kan ju behovet av att bevaka näringsskatten som ett framtida instrument vara otroligt viktigt.

Om vi backar det hela så kan vi konstatera att till och med en annars inte så Ålandspositiv sakkunnig person som professor Antero Jyränki, som finansminister Höglund nämnde i sitt anförande, så ansåg faktiskt i sin analys av Ålands statsrättsliga ställning för snart 20 år sedan att den finländska hanteringen av Ålandspolitiken till den här delen har varit alltför njugg. Han ansåg ju faktiskt att det här inte liknade någonting. Man hade liksom dragit åt skruvarna maximalt runt detta parlaments möjligheter att agera. Vi kan väl med facit i hand bara konstatera att han hade rätt i sin analys och vi har väl inte kommit så mycket längre. Vi har ju dock de facto några näringsskatter i bruk. Vi har biografskatten, vi har apoteksavgifterna med mera och vi har ju den i praktiken vilande reseavgiftslagen som vi av rent näringspolitiska orsaker aldrig har satt i kraft.

Det som är uppseendeväckande i Ålandsdelegationen utlåtande är enligt mig främst tre saker. Dels det faktum att man förbigår, i alla fall vad jag har kunnat läsa, helt och hållet självstyrelselagens klara stadgande om att behörighetsfördelningen - alltså behörighetsfördelningen mellan riksdagen och lagtinget - inte ska påverkas av EU-medlemskapet. När den här lagändringen i självstyrelselagen gjordes och trädde i kraft 2004 så löd ju motiveringen: "Enligt förslaget ska således i självstyrelselagen skrivas in den princip som redan nu gäller att medlemskapet i EU och den del av lagstiftningen, förvaltningsbehörigheten som avser Åland och som utövas på EU-nivå inte påverkar behörighetsfördelningen mellan Åland och Finland när gemenskapsrätt genomförs på nationell nivå".

Ålandsdelegationen borde i alla fall nämnt att detta är en faktor som ytterligare borde sättas in i ekvationen när man ber kommande instanser att avgöra om detta är en åländsk behörighet eller ej. Så det är lite förvånande att man förbigår den biten.

Det andra som är ganska centralt och som också nämns i lagförslaget är att Ålandsdelegationen inte nämner det behörighetsskydd som ingår redan av EU-fördraget. 4.2 i grundfördraget talar uttryckligen att det är skyddad behörighet för de jurisdiktioner som finns inom ett medlemsland. Det här har ju Finland själv använt i sin interna lagstiftning t.ex. för att skydda JK- och JO-ämbetena från den annars heliga dataskyddsförordningen. Så då pekar man helt enkelt på att det här skyddet finns för medlemsstaternas konstitutionella karaktär. Så det är någonting som i alla fall borde ha nämnts från Ålandsdelegationens sida.

Sedan är det också lite förvånande att man från Ålandsdelegationens sida hävdar att lagförslaget vad gäller beskattning av elbranschen inte i första hand är en fråga om hårdare näringsbeskattning. Ändå vet vi alla att det är uttryckligen det som det handlar om, att belägga ett antal producenter av olika former av energi med en extra skatteplikt. För mig är det tre ganska speciella och lite uppseendeväckande parametrar i det hela som borde ha funnits med i systemets analys från Ålandsdelegationens sida.

När det gäller den EU-rättsliga dimensionen och varför jag också anser att dagens lagförslag är så oerhört viktigt att få prövat så ser vi ju en tendens att man inom EU, via EU-kommissionen, i allt högre grad övergår till så kallade EU-förordningar. EU-förordningar har ju, som ni alla vet, direkt påverkan på oss alla. Det ska ju egentligen finnas utrymme för medlemsstaterna att pröva. Men denna gång är det en EU-förordning som ger fria händer. Det gör det ännu märkligare att Ålandsdelegationen anser att man ska peka på EU-förordningen när EU-förordningen de facto inte påför en medlemsstat plikten att göra det här i form av skatteuttag. Det är ännu en påminnelse om att här kanske inte Ålandsdelegationen har gjort en tillräcklig grundlig läxa.

Då blir ju slutsatsen för min del, att är det som så att det här skulle bli en ny tolkningspraxis inom den finländska lagstiftningskontrollen av åländska lagar, då är i alla fall jag orolig. För det här betyder att så fort man flyttar över något till EU-förordningsnivå så berövar man lagtinget behörighet inom det område. Det är ju det som blir konsekvensen. Det är därför, bästa vänner, som vi här och nu måste mota Olle i grind.

Jag ser inte just det här enskilda lagförslaget i sig som så otroligt oroväckande i övrigt, därför att det är bra vad gäller näringsrättens moderna tolkning som faktiskt Ålandsdelegationen gör på ett bra sätt. Men EU-dimensionen, det är den som blir den allvarliga utmaningen inför framtiden. Tack, talman!

Talman! Tack till vicelantrådet Jansson för ett mycket klargörande anförande. Debatten hade säkerligen mått bra av om anförandet hade kommit inledningsvis. Jag tycker att det är bra att vicelantrådet tydliggör att det här är vår behörighet, men att man nu låter EU-rätten klampa in på området och att självstyrelselagen samtidigt åsidosätts till väsentliga delar. Vi får se hur den här framtiden går. Jag hoppas att lagtinget kan bistå på bästa sätt och önskar landskapsregeringen lycka till i sina diskussioner både i grundlagsutskottet och i de informella diskussionerna. Vi bistår på det sätt vi kan.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Jag är övertygad om att om vi tillsammans här försöker hålla ihop argumentationen på alla nivåer och, som ledamot Zetterman också nämnde, att självstyrelsepolitiska nämnden bör ge ett utlåtande, så det tror jag att är bra med tanke på vikten av att så många som möjligt i lagtinget har möjlighet att fördjupa sig i det. Det blir värdefullt till den delen. Jag delar nog intresset för hur det här slutar en gång.

Det är precis som vicelantrådet sade att förslaget som sådant är det väl ingen större fara med. Men det tangerar den här orimliga konsekvensen med att EU-rätten kan bli en vattendelare i självstyrelsefrågor, vilket vi inte kan acceptera som utgångspunkt. Ofta när vi pratar om utvecklingen av vårt självbestämmande och om självstyrelsepolitik så kommer sportmetaforer av olika slag upp på bordet. Man brukar prata om att självstyrelsen är ett maratonlopp. Jag brukar kalla det för ett schackspel. Det är bara det att idag spelar vi schack på ett sluttande plan som innebär att när vi gör jättesmarta drag och flyttar pjäserna så glider de hav av och motståndaren verkar ha häftmassa under sina pjäser, så de är kvar men våra glider av. Vi behöver rätta till det här schackbrädet så att vi spelar på likvärdiga villkor.

Tack ledamot Valve! Efter senaste veckans dansretorik - nej det var här i början av veckan - så passar det bra med schackspelets dramatiska vändningar. Men i och med att jag är en mycket dålig schackspelare så väljer jag att avstå från vidare kommentarer.

Tack, fru talman! Tack också till vicelantrådet. Det var bra att vicelantrådet också intog talarstolen här i dag. Ni sade att Ålandsdelegationen inte riktigt har gjort sin hemläxa och att man landar i fel slutsats här, det vill säga att behörigheten i det här särskilda fallet och i ljuset av EU-förordningen torde tillfalla riket. Om Högsta domstolen nu på basen av den här lagen stadfäster den hållningen, vad tror vicelantrådet att det kan få för konsekvenser på längre sikt?

Varför det är så oerhört viktigt att få det här prövat är just den här EU-dimensionen. Men skulle Högsta domstolen mot förmodan gå på den linjen så då innebär det väl inte så mycket mera än att just den här specifika faller som åländsk näringsskatt på grund av en EU-förordning som är mycket tänjbar, och som jag redan replikerade här så är det ju det som är oroväckande.

Men i övrigt så är ju Ålandsdelegationens resonemang bra, eller hur? För de säger ju de facto att det här är åländsk behörighet. Men så plötsligt gör man det EU-hoppet i slutet av utlåtandet och förändrar förutsättningarna, men lämnar ändå alla dörrar öppna för att här kan finnas en annan tolkning. Därför ville jag peka på vad som saknas i Ålandsdelegationens i övrigt goda genomgång av det sakliga i det hela.

Det låter som om vicelantrådet ändå tror att Högsta domstolen kommer att komma till en annan slutsats än Ålandsdelegationen. Vi får hoppas det.

Ändå så kanske man måste fundera lite kring hur man ska tackla den här frågan i ett större perspektiv. Hur ska vi bemöta när EU-rätten skjuter på behörighetsfördelningen mellan Åland och riket? EU- förordningar är, som tidigare här sades, ett instrument som används allt flitigare. Hur ska vi veta när det uppstår följande gång och i vilken sektor eller fråga det kan beröra?

Det var åter en bra frågeställning. För det första skulle jag vilja säga att hela vårt system inte är gjort för den här typen av brådskande lagstiftning. Jag skulle för min del välja att lägga det här på Ukrainadelen. EU tvingas till drastiska åtgärder och tvingar därmed medlemsstaterna till drastiska åtgärder därför att det är panik för att möta energikrisen på olika sätt. Då får vi nog ta smällen kortsiktigt för vi har inte har den här typen av snabba lagstiftningsåtgärder för att lösa akuta situationer. Det finns lösningar i andra federala kontexter, där har man det här fixat genom olika lojalitetsklausuler och andra klausuler om företräde, så det påverkar inte den inomstatliga behörighetsfördelningen. Vi kanske har fått en ytterligare dimension som bör beaktas i det snart återupptagna självstyrelsearbetet.

Talman! I likhet med vicetalman Sjögren så tänker jag ta på mig den här tänkarhatten lite grann.

Men först, låt mig bara säga att till skillnad från Obunden Samling så ser nog nu, alltså enligt denna debatt, alla övriga lagtingspartier positivt på Windfalls-skattens behov och att det finns en ändamålsenlighet i det. Ändå är det ganska anmärkningsvärt skulle jag säga att Obunden Samling så klart och tydligt går i marknadsliberalismens råa fotsteg när man säger att det är marknaden som får styra här förutsett att någonting händer eller att marknaden har tagit en viss risk och nu också får in inkomster på grund av det här brutala anfallskriget och det är ganska rått tänkande. På något sätt så börjar man ju fundera, vad har man då som företrädare för denna marknadsliberalism, denna nyliberalism, för tanke om hushållens och hushållens förmåga att brygga över den här krisen? Är det så då att hushållen skulle ha årliga reserver som skulle räcka över pandemin och som skulle räcka också in i den här situationen på något sätt? Jag tror inte att man kan tänka sig det. Vi i samhället har ju ett ansvar att se till att när krissituationer kommer och när vi har identifierat att någonting är exceptionellt, att vi också överbryggar det på något sätt.

Att energibolag skor sig på Putins folkrättsvidriga anfallskrig och det påföljande energikriget, det är ingenting som ska belastas hushållen på något sätt och inte heller andra konsumenter.

Talman! Nördarnas debatt har det varit i dag på många sätt vad gäller behörighet. Tolkningen som Ålandsdelegationen gör i sitt utlåtande är intressant på många sätt. Vi hörde just vicelantrådet ge sin syn på saken. Tack för det! Jag skulle kanske mena att en viss del av den kritiken som anförs mot Ålandsdelegationen kan vara missriktad eller missförstådd. Jag uppfattar det som att Ålandsdelegationen snarare har en juridisk diskussion eller ett resonemang, om än ganska knapphändigt, om ändamålsenligheten om denna skatts uppbörd. Det är väldigt ovanligt att man får ta del av ändamålsenlighetsdiskussioner och resonemang om en sådan här fråga.

Jag tolkar Ålandsdelegationens utlåtande på det sättet att syftet med denna Windfall-skatt inte i sig är att punktbeskatta en viss bransch, utan att slutmålet är att lindra konsekvenserna just för konsumenterna. Slutmålet, slutintentionen med denna finska proposition är ju detsamma, även om destinationen är EU, så är liksom intentionen densamma. Jag börjar fundera, skulle det vara ett folkrättsligt bindande avtal som skulle ha varit destinationen, hade då Ålandsdelegationens utlåtande sett ut på samma sätt? Eller om det hade varit den finska riksdagen eller finska regeringen som kom med propositionen och det är ursprunget och vi är destinationen, skulle det då ha varit på samma sätt?

Så det handlar kanske inte om ursprunget här utan det handlar om ändamålet. Här kommer då motfrågan i sådana fall. Är öronmärkning av en skatt, är ändamålet med en skatt verkligen grund för en behörighetsförskjutning? Och det är kanske där vi behöver hålla oss i diskussionen, inte huruvida det här kommer från EU eller någon annanstans ifrån. Det är i alla fall min läsning. Men det kan vara så att den också är färgad av missförstånd.

Talman! Jag tycker, som många har sagt, att det är viktigt att lagtinget tar sig an frågan om riskanalys. Riskanalys i form av, vad händer om det här fälls i laglighetsövervakningen eller i Högsta domstolen? Är det så att man anser att det då blir en praxis i kommande tolkningar av näringsrättens fråga eller inte, varande eller inte varande? Är det så att man då också tolkar frågan om lotteriskatten eller tonnageskatten på samma sätt idag, att de har gett en grund för att vi inte ska tassa på näringsskatteverktyget? Och om man inte gör den tolkningen, varför är vi då så rädda i så fall för att en oprövad rikslag i detta fall skulle skapa en sådan praxis? Jag är inte rätt person att svara på de frågorna. Men det är frågeställningar som jag tycker att är värda att diskutera i alla fall i det vi nu gör. Är risken för stor att vi får ett nej och i sådana fall, hur kan vi minimera den risken så mycket som möjligt?

Jag tycker faktiskt att självstyrelsepolitiska nämnden inte bara bör utan ska ge ett utlåtande till huvudutskottet i detta fall. Därför skulle jag vilja framföra det formellt också så att det skulle bli lagtingets beslut att vi anvisar självstyrelsepolitiska nämnden att ge ett utlåtande till finans- och näringsutskottet. Jag antar att det behövs ett understöd i sådana fall för att så också ska bli fallet. Så vi får se om någon tar och tar ordet och tycker som mig.

Det var nu i alla fall mina nörderier och min tänkarmössa som kom på här. Kommentera gärna om ni tycker att jag har fel, för det är jag öppen för att jag kan ha i denna väldigt komplexa fråga.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Som viceordförande i utskottet så vet jag att finans- och näringsutskottet kommer att begära eller har begärt ett utlåtande av självstyrelsepolitiska nämnden så det är i alla fall i röret.

Sedan inledningen av ledamot Holmströms anförandet gäller nyliberalism, jag tycker att det blir nästan lite fel att smutsa ner ordet nyliberalism. Det är inte nyliberalism, det handlar om nånting annat. Det är krig i Europa, det är undantagstillstånd på håll och kanter, det är krigslagar och då tycker till och med en nyliberal tycker att det finns stora vettigheter i den här lagstiftningen. Jag tycker inte man kan säga att det är nyliberalism att vara emot det här. Det är det inte.

Talman! Då kanske vi har olika definitioner av ordet nyliberal. För mig så är en nyliberal en person som vill att staten ska hålla sig borta i maximal utsträckning från näringsverksamheten och inte påföra några typer av regleringar eller begränsningar eller för den skull subsidier till olika typer av branscher. I en nyliberal värld så finns det inte heller något som heter vare sig bankstöd eller eller miljölagstiftning eller för den skull en sådan här lagstiftning. Min tolkning av ordet nyliberal så får hushållen skylla sig själva helt enkelt för att vi har ett krig och det är en ganska rå uppfattning som jag tar avstånd ifrån.

Tack, talman! Det gör jag också. Jag ser inte mig själv enligt nyliberalism. Jag tycker att det är någonting annat. Det handlar om ett krig och på det sättet tycker jag att då försvinner alla de nyliberala parametrar som finns. Krig är ett krig som berör hela Europa och i princip hela världen idag. Det här är någonting annat om man tycker att det här är fel, enligt mig i alla fall.

Ledamoten Holmström resonerade kring skillnader på ett bolag och vad jag kan förstå från kontexten så menar man kanske att man har en uppbyggd balansräkning från tidigare års vinster och det går inte att jämföra med Åland. Jag tycker att alltid när vi pratar om bolag här i Ålands lagting så behöver man också se över hur näringsstrukturen på just Åland ser ut. Det är väldigt många bolag som har direkta likamedstecken mellan bolagets framgång och det enskilda hushållets framgång. Gränserna mellan vad som är privatliv och företagande är väldigt litet med inga eller få anställda. Vi behöver alltid bära med oss den här kontexten när man generellt pratar om bolag och egentligen kanske menar stora multinationella bolag, men definitivt inte de hundra och tusentals små bolag med en eller två anställda eller ingen alls anställd som finns på Åland.

Talman! Visst är det så. Det är ju en generell europeisk kontext vi pratar om här, eftersom det kommer från EU. Windfall-skatten kommer från EU, det tak som också behöver implementeras i de nationella lagstiftningar. När jag pratar om bolag så pratar jag i en internationell kontext. Det är bra att vi nyanserar. Europeisk kontext.

Talman! Så är det. Samtidigt vet vi också att bolagssidan har blivit väldigt olika och väldigt hårt drabbad. Vi ser ju nu hur vi går in i en recession. Det råder arbetskraftsbrist inom många sektorer inom EU. Det finns också ett överskott av arbetskraft inom andra sektorer och det råder en extrem missmatch. Att bara säga att det är hushållen som det offentliga ska agera för, det kan inte jag riktigt bistå, utan här behövs ett rejält tankearbete från hela EU, men också här på lokal nivå. Hur jobbar vi med bildning, utbildning, fortbildning, omskolning och upskilling? Att säga att det här bara är bolagens verk och möda, då lämnar man stora grupper människor utanför i arbetslöshet.

Talman! Det som vi kan konstatera att har hänt här under kriget och krisen som har följt är ju att det finns europeiska bolag som har skott sig på att energipriserna har varit så pass volatila som de har varit. När man sedan implementerar det här taket i prissättningen i de nationella länderna så har man ju då en flexibilitet och ser; vilka vinster, vilken typ av avkastning, var går gränsen för när någonting blir rimligt eller orimligt? Jag uppfattar att den proposition som vi här också då sätter en blankettlag för gör en sådan rimlighetsavvägning eftersom man sätter en procentsats på 10 % i stället för 5 % vad gäller förhållandet till soliditeten. Så den avvägningen har gjorts och det är en förändring från tidigare förarbeten. Jag tror också att det är något som kan komma att förändras i riksdagens arbete.

Tack, talman! Ja, de energipriser som vi ser idag är ju en produkt av flera politiska beslut som skedde långt innan kriget i Ukraina. Bland annat är den gröna omställningen en av de bidragande orsakerna till att energipriserna har dragit iväg. Vi har också avregleringen som EU har gått in för. Man ska komma ihåg att energipriserna har dragit iväg med stundtals flera hundra procent redan innan kriget bröt ut. Den som har följt med i elprisutvecklingen under de senaste tio åren vet det här. Det är så väldigt enkelt att stå här nu och säga att det här är på grund av Ukraina och nu måste vi göra någonting. Det här är symptomatiskt och det beror på flera olika saker. Att Obunden Samling inte vill gå in för en fördelningspolitik (… taltiden slut).

Talman! Tittar vi på varför vi har inflation idag så är det på grund av de stigande energipriserna till följd av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Det är det som forskningen och institut säger och det är det som den här lagstiftningen tar bas i, enligt EU-dokument, enligt de finländska dokumenten och också enligt denna blankettlag. Jag kan inte riktigt förstå varför Obunden Samling då tar avstånd eller förminskar den betydelsen när det så tydligt uttrycks i förarbetena också till denna blankettlag. Så klart att det finns andra olika förklaringar som att det kanske har blåst mindre vissa somrar eller kärnkraftens kräftgång i Frankrike och andra saker. Men den stora delen, den stora merparten beror ju på Europas beroende av fossil energi från Ryssland och det ser vi att Ryssland leker med som ett vapen i den här krigföringen också.

Tack, talman! Ja, som sagt, faktum kvarstår att priserna drog iväg redan långt innan kriget i Ukraina. Det här beror till stor del på politiska beslut som har fattats inom EU. Nu står vi här och tycker att det föll inte ut riktigt som vi ville att det skulle falla ut så nu måste vi hitta på något. Då är retroaktiv beskattning av bolag, som sedan ska användas i fördelningspolitik, den lösning man vill gå in för. Vi tycker kanske inte att det är en speciellt bra lösning.

Talman! Ja till den delen kan jag hålla med om att det beror till stor del på politiska beslut, det beror på Putins beslut att gå in i Ukraina och det beror också på Europas och europeiska länders beslut under flera år att aktivt motarbeta klimatomställningen. Det har gjort att vi fortfarande behöver fossila bränslen i vår samhällsekonomi. Skulle vi inte haft det och skulle vi driva vårt samhälle på gröna källor, då skulle vi inte vara beroende av Putin. Det är väl där kanske i den slutsatsen som Obunden Samling och Hållbart Initiativ kanske inte riktigt håller med varandra tydligen.

Talman! Vi har ju nu att debattera en tillfällig skatt på vinst inom elbranschen. De här vinsterna har ju uppstått för att vi har varit inne och justerat i saker. Det var så spännande att jag för en gångs skull höll med ledamot Egeland så jag kände att jag måste bara ta ett kort anförande.

Alltså, det är klart att samhället ska styra och fördela medel. Det är en del i vår nordiska välfärdsmodell. Men man måste ju också inse att jag stöder den gröna omställningen, men det är klart att den omställningen och den nedläggningen av kärnkraften har lett till höga elpriser. Priserna steg kraftigt i december 2019, helt oberoende av Rysslands krig i Ukraina och det sade jag också i vårt gruppanförande. Sen accentuerades de också kraftigt av kriget och det minskade inflödet av fossila bränslen från Putin, vilket är en mycket bra sak.

Vi måste också se att vi under coronapandemin pumpade in oerhörda mängder miljoner euro i den europeiska marknaden. Man gjorde samma stimulanspaket i USA och därefter så krävdes det inte direkt hjärnkirurgi för att räkna ut att en inflation skulle bli påfallande, alldeles särskilt i kombination med redan stigande elpriser.

När vi styr samhället, vilket vi också har möjlighet att göra till vissa delar, så behöver vi nog fundera dels vad vi påverkar här på Åland. Är det farligt med en åländsk egen inflation som har en högre inflationstakt än kringliggande regioner eller är det inte? De steg vi tar, kommer de att leda till högre inflation? Vi ser också här att vi under coronapandemin hade väldigt stora stöd till bolagen. Under den här elkrisen så har vi väldigt få åtgärder till näringslivet.

Så hur mycket man spenderar och när kommer alltid att påverka den långsiktiga ekonomin. Samhället, staten och Ålands lagting finns till för att skapa balans både hos hushållen och bolagen, vilket hela den ekonomiska politiken bygger på. Men att säga att det vi gör inte skulle ha varit en bidragande faktor till den situation som vi har idag, det uppfattar jag som direkt felaktigt.

Talman! Jag måste passa på att bara kommentera det om kärnkraften. Det verkar som att ledamoten Zetterman tycker att det är kärnkraftens fel på något sett att priserna har sett ut på det sätt som de har sett ut också före kriget. Men jag ska också säga att det är kärnkraftens fel efter kriget att priserna har gått upp så som de har gjort.

Under värmeböljan denna sommar så behövde kärnkraften i Frankrike, ett land som till 70 % består och försörjs av kärnkraften, stänga ner sina reaktorer eftersom kylningen inte fungerade. Man kunde inte använda floderna på samma sätt som tidigare, man kunde inte använda vattnet som kylmedel. Detta gjorde ju så klart att de dyraste formerna att producera el, dvs. fossila bränslen, fick vara det styrande i den europeiska prissättningen. Så också kärnkraften har en stor roll, en stort problem i elprisutveckling.

Talman! Jag kan inte känna igen mig i det som ledamoten Holmström sade. Jag konstaterade att det finns en kedja av händelser som har lett till en situation med skyhöga elpriser som också föregicks av extrema mängder stimulansstöd från det offentliga EU och från de offentliga nationerna i USA. Det är klart att det ledde till en väldigt stor inflation. Sedan accentuerades allt av kriget i Ukraina. Utan Putins blodiga invasion i Ukraina så skulle vi haft en mycket mildare situation, men vi skulle ändå ha varit här i någon mån.

Talman! Ärade åhörare. Jag tänkte snabbt kommentera lite det som är Simon Holmström sade angående olika energiformers verkan i Europa. Vi står ju trots allt i en verklighet där Tyskland stängde ner sin kärnkraft nästan hundraprocentigt efter en väldigt stor oro efter Fukushima katastrofen. Detta följdes senare av ett nytt elavtal som gör att vi idag säljer el från många länder som tidigare inte sålde till Tyskland som är Europas industriella centrum. Detta är en del av en omställning som kanske inte var helt övertänkt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.