Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg inleder frågestunden med fråga till minister Mats Perämaa.

Talman! Finansministern öppnade under en intervju i en lokaltidning den 10 januari för att ge ägarstyrningsdirektiv till det helägda dotterbolaget Åland Post angående deras val av färjetransporter mellan Finland och Åland. Jag vill betona att jag förstår vikten av Fjärdvägen, den är en livsnerv för det åländska samhället. Som ministern själv sade i intervjun är den en viktig pusselbit för försörjningsberedskapen.

Det framgår dessutom av en intervju med Ålands Posts VD att man inte diskuterat saken med dem innan denna tidningsintervju. Detta öppnar upp för frågor, därför ber jag att finansministern breddar diskussionen och redogör för sina tankegångar i frågan inför lagtinget.

Herr talman! Landskapsregeringen via mig, har regelbundna ägarstyrningsmöten med våra bolag inklusive Posten, så som sig bör. Den här frågan har i ett tidigare sammanhang nämnts lite ytligt om att det finns en diskussion ute i samhället om att Posten i huvudsak använder sig av ett annat rederi för sina transporter. Den frågan har nämnts utan att det har varit någon färdväg mot något eventuellt beslut om något annat men jag vill informera mig om situationen.

Det som resulterade i artikeln den 10 januari uppenbarligen det kom till utifrån att någon annan aktör via media ville lyfta denna diskussion. Det är bra, eftersom det är en viktig fråga för Åland. Vi får komma ihåg att precis som jag nämnde i artikeln är det ingen enkel fråga. Frågor som försörjningsberedskap det är att värna om att det finns flera konkurrerande aktörer, i det här fallet rederier som kan erbjuda de tjänster som är viktiga för Åland.

Sedan att para ihop med ett enskilt bolags uppdrag att generera vinst åt sina ägare och den aktiebolagslagstiftning som vi har att lyda under. Det är ingen lätt sak, allmänna försörjningsfrågor kontra aktiebolagslagen den är svår. Jag har full respekt för Åland Post uppfattning om att de har aktiebolagslagen att följa och förstås ägardirektiv men de måste vidta åtgärder som kan försvaras juridiskt i förhållande till konkurrens osv.

Syftena mellan en landskapsregering som ansvarar för helheten och målsättningarna gentemot ett enskilt bolag är inte alltid helt överensstämmande. Men bolaget och jag har en god dialog, vi har träffats därefter för att diskutera dessa frågor ytterligare en gång och det finns en full förståelse för varandras ståndpunkter.

För mig och för landskapsregeringen är denna fråga viktig och den är viktig för Åland som jag har sagt.

Talman! Jag måste säga att jag höjde på båda ögonbrynen när jag läste det här. Jag ser en viss risk då frågan inte är enbart svart eller vit. Ett sådant direktiv kan riskera att höja transportpriserna för Åland, ålänningarna och de åländska företagen negativt.

Vidare blir det en märklig situation då landskapsregeringen samtidigt inom den egna skärgårdstrafiken subventionerar kommersiella transporter och därmed konkurrerar med de privata alternativen. Anser ministern att han med ena handen ska påverka Ålands Post val, medan han subventionerar och konkurrerar med den privata rederinäringen med den andra handen?

Herr talman! Det där var ett politiskt inlägg som lite flyttar fokus i den här väsentliga frågan, den har förstås sitt värde eftersom ledamoten förde fram det.

Försörjningsberedskapsfrågor är väldigt viktiga och vi tar dessa frågor på största allvar. Om vi skulle ha en situation där Fjärdvägen som transportled av våra varor till och från Åland inte mera existerar så kommer det också i sin tur förmodligen att påverka konkurrensläget så att vi istället för att ha flera aktörer på denna linje kan vi få färre, vilket kan leda till kostnadsökningar för det åländska näringslivet och för konsumenterna i stort.

Det här är som vanligt ingen lätt fråga. Det finns avigsidor om man tar ställning för det ena, det finns plussidor om man tar ställning för det andra. Men om man läser artiklar mycket noggrant, vilket jag förstås har gjort eftersom jag har uttalat mig och varit noga med vad jag sagt, landskapsregeringen har inte tagit ställning för varken det ena eller det andra i artikeln.

Talman! Jag uppfattar på min andra tilläggsfråga att minister Perämaa levererar till stora delar ett icke-svar vad gäller prissättningen i skärgårdstrafiken när det gäller kommersiella transporter. Jag ger honom en ny möjlighet att svara på den, bör man inte agera lika över alla verksamheter om man står i färd med att ange ett sådant ägarstyrningsdirektiv?

Herr talman! Jag tycker att den ursprungliga frågan var berättigad och bra och jag har svarat på den. Sedan försöker ledamoten Kanborg få in frågan på en helt annan aspekt, en fråga som de Obundna har drivit starkt med att påverkar en viss näringsgren ute i skärgården. Jag uppfattar att jag svarat på den ursprungliga frågan, det som är viktigt är att jag är nöjd med det avgivna svaret.

Talman! Frågan handlar om bilförsäljning på Åland. Bilbranschen har under det gångna året upplevt flera försämrade möjligheter att göra affärer. Sedan ett år tillbaka vägrar många fastländska bilföretag att göra affärer med Åland på grund av byråkrati kring tull och skatt.

En annan betydande utmaning är att det på Åland inte är möjligt att göra digitala ägarbyten. Detta resulterar konkret i ett flertal onödiga resor till fordonsmyndigheten flera dagar i veckan som framförallt drabbar bilförsäljare, biluthyrare men även privatpersoner och skärgårdsbor som måste åka in till Mariehamn och ta upp en fordonsplats på en båt, frivilliga krafter som vill donera en buss till Ukraina.

Myndigheten Traficom har ett färdigt digitalt system som fordonsmyndigheten kunde ta inspiration av eller alternativt kopiera med tanke på ekonomi, omsorg och människors arbetstid ställer jag frågan om landskapsregeringen under mandatperioden har för avsikt att införa digitala ägarbyten på Åland.

Tack för frågan. Ledamoten Valve ringar väl in två av Ålands verkligt stora utmaningar i samma fråga. Dels att vi ligger efter när det gäller digitalisering och att vi har mycket att göra på det området och förstås skattegränsens vardagliga problematiken som ställer till det för både bilägare och bilhandlare.

Vi har den lagliga möjligheten till och med en landskapslag om besiktning och registrering av fordon att jobba digitalt och även utföra digitala signaturer.
Problemet är att vi fortfarande har ett stort arbete framför oss när det gäller att implementera digitala strukturer på fordonsmyndigheten med register som fortfarande måste sättas i kraft. Jag tror säkert att Traficoms modell både kan vara en inspiration och kanske till och med gå att länka samman med det åländska.

Men tills vidare är det köpebrev och registreringsbevis i pappersformat som tyvärr gäller. När vi kan ha det här på plats och övergå till en mer digital hantering det kan man bara killgissa om i det här läget. Förmodligen dröjer det ännu ett par år.

Tackar ledamoten Gunell för konstaterandet att det finns en enorm potential i digitalisering. Vi är också överens om att det finns en laglig grund för denna digitalisering på Åland, det är möjligt.

Det torde vara ett av de sätt som regeringen Sjögren två kunde effektivera fordonsmyndigheten genom att minimera antalet fysiska besök och skapa tid för att lösa andra uppgifter.

Jag noterar att ministerns första svar är försiktigt och hoppfullt, så jag vågar mig på att ställa en mer preciserad fråga. Kan ministern ge en tydligare uppskattning av när digitalt ägarbyte på Åland skulle kunna bli möjligt?

Tack för det. Eftersom ledamoten Valve var vänlig nog att förebåda om sin fråga, vilket är till stor hjälp för oss ministrar för då kan vi göra lite efterforskningar innan, jag tackar för det. Jag var faktiskt i kontakt med Fordonsmyndigheten här på förmiddagen och om de får gissa och om allt går i god takt, så skulle det kunna vara möjligt 2028.

Tack, talman! Utbetalningen av folkpensionen till andra EU- och EES-länder samt Schweiz från Fpa i Finland upphör den 1 februari 2025. Jag vill ställa ministern en fråga angående denna ändring i den finska lagstiftningen och hur den drabbar vissa ålänningar.

Den grupp som är särskilt sårbar och som drabbas av lagändringen är personer från Åland som lider av olika psykiska funktionsnedsättningar och har placerats i psykiatrisk vård eller specialomsorg i Sverige av kommunernas socialtjänst på Åland, ofta på grund av den geografiska närheten eller språkliga aspekter relaterade till vården.

På grund av den ikraftträdande lagstiftningen om finska folkpensionsutbetalningar till utlandet blir dessa personer av med en del av sin inkomst. Deras socialrättsliga situation är från början av februari eftersom det inte heller är säkert att de omfattas av socialt skydd i Sverige.

Jag vill betona att dessa personer inte har flyttat till Sverige på eget initiativ utan har placerats där för vård. Därför är det synnerligen beklämmande att den nya finska lagstiftningen nu orsakar ett stort problem.

Hur tänker regeringen garantera dessa personers socialrättsliga skydd i form av en skälig inkomst?

Tack, talman! Ja, ledamot Waller du nämnde ordet problem och det är precis vad det handlar om. Det här är ett exempel på de problem som den nuvarande rikslagstiftningen faktiskt åsamkar oss här på Åland. Tyvärr har vi blivit förbisedda även denna gång när lagstiftningen stiftades och det är ett mycket stort och allvarligt problem. Förvaltningsgången har därmed inte följts får vi konstatera.

Detta innebär att vi har varken tillfrågats eller fått möjlighet att påverka och ge ett utlåtande i lagstiftning som faktiskt påverkar våra invånare. Vi kan minnas välfärdsreformen och detta är väl någon form av upprepning av den beklagliga tendensen.

Jag vill försäkra både ledamoten, herr talman och alla som sitter i denna församling att vi agerar stenhårt på detta just nu. Vi arbetar för fullt för att hitta en lösning och vi drar i alla de trådar som är möjliga att dra för att vi ska kunna nå fram och hitta en lösning för dem som är drabbade.

Tack talman! Tack, ministern för det första svaret.

I ett Norden som strävar efter att bli det mest integrerade området i världen torde det gå att garantera dessa personers rätt till sin finska folkpension, även om de har placerats i vård i Sverige. Dessutom vill jag minnas att Finland har ingått avtal med vissa länder som är undantagna från den nya lagstiftningen, vilket tyder på att det är möjligt att göra undantag även i det här fallet.

Detta ärende har pågått under en längre tid. Men från och med den 1 februari 2025 är det ett faktum att den ekonomiska tryggheten för ålänningar som har placerats i psykiatrisk eller specialomsorg i Sverige försvagas. När räknar regeringen med att ha utrett situationen? Borde regeringen ha agerat kraftigare i frågan redan under början av mandatperioden?

Tack, talman! Det är klart att i de fall där vi involveras så agerar vi kraftfullt, det är viktigt att påminna. Det här är omständigheter kring den ny rikslagstiftning som vi har uppmärksammar konsekvenserna i det här skede. Vi har aldrig involverats i det här arbete. Det innebär givetvis att i de fall där vi hade fått det till oss så hade vi också dragit i nödbromsen och genomfört de konsekvensanalyser som behövs.

Det är en rutin som saknas från den finska lagberedningens sida som vi i det här fallet måste återigen reda upp genom att reparera. Den här tendens såg vi också under välfärdsreformen. Grundproblemet är att det inte finns tillräcklig variation i vård och omsorg på svenska i riket, men samtidigt behöver Finland ta hänsyn till Ålands särförhållanden och i synnerhet (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, ministern för delsvaret.
Min sista fråga handlar om att Finland knappast avsiktligt lämnat just den här gruppen utanför. Det är klart att Åland kunde ha involverats mer aktivt från deras sida. Men kunde Åland också ha framfört den här gruppens talan mer aktivt tidigare i lagstiftningsprocessen?

Tack, talman! Självklart vill jag poängtera att jag inte tror att riket har förutsett den här konsekvensen. Det händer då och då att lagstiftning kan medföra vissa konsekvenser som vi inte har förutsett. För vår del har vi involverats nu väldigt sent och det är beklagligt.

Det är också självklart att vi inte hade behövt sitta och reparera det här i efterhand om vi hade blivit involverade tidigare. Det är en olycklig omständighet som har lyfts senast idag med
Ålandsminister. Vi kommer också att agera gentemot ministeriet att sådana här saker får inte upprepas. Det får konsekvenser för oss.

Tack, talman! Jag skulle gärna vilja ta del av lantrådets övergripande span dels det ekonomiska läget samt de inbesparingar som har aviserats. Från oppositionsbanken kan jag notera att de största inbesparingarna verkar röra sig inom utbildningsområdet. Först var det Michael Sars och nu är det yrkesgymnasiet som har svåra möjligheter att driva undervisningen på ett sätt som man borde.

Det var sjukdomskostnadsavdraget och nu inbesparingar inom ÅHS, där vi vet att det pågår samarbetsförhandlingar. Trots att årsverken har ökat med 13,3 verkar de största inbesparingarna vara just inom hälso- och sjukvården samt inom utbildningsväsendet.

Jag undrar hur lantrådet ser på det övergripande planet om man tänker på formuleringarna i regeringsprogrammet.

Talman! Min uppfattning är att det ekonomiska läget är ytterst bekymmersamt. När vi pratar om den offentliga ekonomin, landskapets ekonomi och delvis även kommunernas ekonomi så är det bekymmersamt.

Där finns det tydliga och klara målsättningar i regeringsprogrammet och också att ha en långsiktighet i det. 2030 tänker vi oss att vi har en budget i någorlunda balans, men vi är av den uppfattningen att vi behöver vidta åtgärder.

Samtidigt som kostnadstrycket är stort har vi också stora investeringsbehov. Vi sitter i en rävsax. Vi vet också hur BNP-utvecklingen ser ut i landskapet den är svag. Vi behöver fundera på reformer, vad vi kan göra annorlunda och hur vi kan effektivera.

Det är inte så att landskapsförvaltningen går klarerad ur det här, utan vi har också pensionsavgångar inom landskapsförvaltningen, vi håller på tittar på ett nytt ärendehanteringssystem och vi digitaliserar. Hela ekonomin drabbar alla enheter inom landskapsförvaltningen och där vi förstås funderar hur vi kan göra saker på ett annorlunda sätt.

Det finns en annan sida på myntet och det är det faktum att vi har stora pensionsavgångar och rekryteringsbehov, vilket innebär att vi måste tänka annorlunda.

Talman! Det är säkert klokt att försöka tänka annorlunda. Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram att de ekonomiska ramarna ställer krav på nya arbetssätt och kreativa lösningar.

Det faktiska problemet från oppositionsbänken och från många ålänningar är att de inbesparingar vi ser finns inom utbildningssektorn och inom hälso- och sjukvården. Jag kan ge viss respekt åt landskapsregeringen, har man fattat ett obekvämt beslut så ska man stå för det? Man måste liksom skanna av marknaden före.

70 läkare vid Ålands hälso- och sjukvård går ut och skriver att det här är ingen bra idé. Då borde man kanske visa lite ödmjukhet och lyssna in. Det kanske finns diskussioner som inte jag känner till. Men ändå, man måste också våga lyssna på dem som verkligen behärskar marknaden, arbetsplatsen och situationen.

Talman! Jag är den första att erkänna att om man ska få ordning på ekonomin så är det minsann inte lätt. Jag förstår att man från oppositionen inte vill se effektiviseringar och inbesparingar man stöder inte det. Det är också en svår sak att argumentera ut mot samhället. Det är inte så att det alltid är en extern part som drabbas. Underlydande myndigheter är en del av landskapets förvaltning, en viktig del av den.

Jag anser också att vi inte kan helt undanta hälso- och sjukvården eller utbildningen där har vi 130 miljoner euro. Det kan väl inte lagtingsledamoten mena att det inte finns effektiviseringar och saker att göra inom hälso- och sjukvården. Jag minns att ledamoten flera gånger har påpekat att det inte är några svårigheter att spara inom ÅHS, jag är öppen för andra förslag.

Vi behöver se över alla verksamheter. Vi står inte stilla när det gäller utvecklingen. Vi stärker utbildningen på många sätt. Vi ska ha en modern lagstiftning, vi har tagit en högskolelag och vi kommer att få en ny gymnasielag. Vi kommer att utvärdera barnomsorgs- och grundskolelagen vi satsar på utbildning. Utbildning är en jätteviktig sak för Åland som helhet och för landskapsregeringen. Vill vi ha nya inkomster, utbildade människor, nya företag så är utbildning ett ben som absolut ska vara starkt i hela självstyrelsesystemet.

Det är en feluppfattning. Jag förstår att det är en del i oppositionspolitiken att man målar ut att allt är svart och åt skogen. Så är det inte. Vi har utvecklingsprojekt alla dagar. Vi har ett nytt bolag när det gäller skärgårdstrafiken. Det pågår väldigt många utvecklings- och framtidsprojekt i landskapsförvaltningen, så hav förtröstan.

Talman! Jag delar verkligen lantrådets syn på att utbildningen är viktig. Lantrådet säger "vi stärker utbildningen". Men hur kommer det sig då att utbildningsenheten inte känner till det? Hur kommer det sig att det finns grupper inom sociala medier som är djupt oroade för sjöfartsutbildningen, som ju ändå har varit den tunga utbildningsdelen på Åland. Sjöfarten som har lagt grunden till den välfärd vi har idag och som fortfarande är en stor aktör.

Hur kommer det sig att man vid Ålands gymnasieskola är så otroligt oroad över de inbesparingar som har gjorts, och att det nu istället är det privata näringslivet som ska ta kostnaderna för vissa praktiska prov som behöver genomföras.
Jag tror absolut att det finns möjligheter att spara inom hälso- och sjukvården men när man börjar längst ner det gör det mig tveksam. Man kanske borde ha börjat lite högre upp istället för att börja med fotfolket.

Sedan tycker jag också att det kanske skulle vara läge att konkurrensutsätta vissa verksamheter.

Talman! När det gäller sjöfartsutbildningen så är den absolut en juvel i utbildningskronan. Jag har varit med ganska länge och vet precis vad ledamot Thörnroos har sagt om sjöfartsutbildningen. Där tycker jag att ledamot Thörnroos har svängt 180 grader.

Det är självklart när det gäller sjöfartsutbildningen både på gymnasial och högskolenivå behöver det finnas praktik, den behöver vara relevant och framför allt konkurrenskraftig. Vi vet vad arbetsgivarna säger. Inte är rederierna jätteimponerade av vår sjöfartsutbildning. Det behöver vi ta ad notam och vi ska göra vad vi kan tillsammans med högskolan och gymnasiet för att utveckla vår sjöfartsutbildning. Det är ett viktigt ben i det åländska näringslivet.

Jag har också tilltro till att vi kommer att få praktikplatser som ger mervärde för de unga studerande. Det jobbas för fullt med det i förvaltningen både på infrastrukturavdelningen och på utbildningsavdelningen. Jag tror att vi kommer att hitta en riktigt bra lösning.

Tack, talman! Minister Josefsson. Min fråga gäller idag revideringen av landskapsförordningen om yrkesfiske. Som vi mycket väl känner till är det småskaliga kustfisket i princip på utdöende i skärgården, det är synd. I regeringsprogrammet kan vi se att ni talar för avbyråkratisering rent allmänt. Då det gäller möjligheterna att hitta sin utkomst i skärgården så är det småskaliga kustfisket ett viktigt komplement för många som är mångsysslare.

Många har kanske ett litet jordbruk och vill komplettera sin inkomst under sommarhalvåret med fiske. Men här kommer registreringen av fiskare in i bilden som ett litet hinder. Jag har förstått att det pågår ett revideringsarbete. Hur långt har ni kommit?

Tack, talman! Tack för frågan. Vi har kommit rätt långt med den här frågan. Inom någon vecka kommer Fiskeribyrån att presentera ett förslag. Vad som har lyfts fram från yrkesfiskehållet är att klassificering som yrkesfiskare att idag, om jag minns korrekt att 70 % av ens inkomster ska komma från yrkesfiske. Det här blir väldigt stelbent, som ledamoten lyfte så är många ålänningar och framför allt skärgårdsbor mångsysslare. Vissa år kan inkomsten komma från ett annat håll.

På finskt håll har man en viss summa istället för en viss procent av inkomsten för att man ska räknas som yrkesfiskare. Personligen tycker jag att det är ett mycket bättre system. Det är också det uppdrag som byrån har fått att ta fram ett förslag och de tänkbara konsekvenserna.

En nackdel med att det blir fler yrkesfiskare, syftet är att det ska blir fler yrkesfiskare men en konsekvens av det är att det blir fler att dela på kvoterna som redan idag är väldigt låga t.ex. för lax. Därför behöver vi se över helheten. Det är ett material som byrån inom någon vecka kommer att presentera.

Tack, talman! Tack, minister Josefsson för ett bra svar. Det känns förtröstansfullt att ni är på väg att kunna presentera den nya reviderade förordningen.

För att man ska kunna satsa på fisket behöver byråkratiseringen följas upp och det kräver investeringar t.ex. i kyllager, krav på egenkontroll och obrutna kylkedjan är ofantligt viktiga för att fisken ska hålla sin kvalitet.

För många är det kanske inte bara laxfisket som är intressant, utan också fjällfisket i den inre skärgården, såsom abborre och gädda. Innan EU-inträdet kunde vem som helst fiska abborre och gädda och sälja vidare till en uppköpare. Idag är det inte alls lika enkelt och det krävs de här inkomstgränserna för att man ska kunna komma i åtnjutande av investeringsstöd.

Är det här också något som som ni har beaktat?

Det har tyvärr blivit en djungel av byråkrati när det kommer till att vara yrkesfiskare. Svängrummet är inte allt för stort eftersom mycket är kopplat till EU-stöd och regelverk.

Den specifika frågan handlade om när man klassas som yrkesfiskare och när man är yrkesfiskare kan man ta del av olika stöd helt enkelt. För att klassas som yrkesfiskare så behöver man idag få en viss total inkomst från yrkesfisket procentuellt till hela sin inkomst. Vi tittar på att införa en inkomstgräns att om du tjänar, vi säger 5000 euro från fisket då klassas du också som fiskare.

Tack, talman! Tack minister Josefsson.
Jag är mycket nöjd med och ser med spänning fram emot förslagen.

Tack! Det här är också en fråga som har lyfts fram från fiskehåll och Ålands fiskare framför allt har lyft vid flera tillfällen. Vi har gjort en viss avbyråkratisering där vi öppnar upp för om man är sjuk ett år faller man inte bort ur systemet. Om man säljer skog ett år räknas det inte heller in. Vi har successivt gått åt det hållet, förhoppningsvis får vi helheten på plats nu i år.

Talman! Bästa lantråd. Apropå demokratiska spelregler är landskapets förvaltnings sakkunniga tjänsteinnehavare den för tillfället rådande politiska maktens explicita redskap i det politiska spelet. Har vi politikerstyre av våra tjänsteinnehavare?

Jag fick följande svar av en avdelningschef när jag försökte informera mig om vissa sakförhållanden. "Då lagtingsledamöter önskar få information ska det i huvudsak ske genom ministern". I en promemoria från 2021 sägs det, "tjänstemän har inte någon skyldighet att bistå lagtingsledamöter på något annat sätt än vanliga medborgare", och refererande till 5 § i förvaltningslagen.

Vidare, "vid utskottshörande bör föredragande tjänstemän informera minister och avdelningschef och aldrig komma ensam till utskott för att inte riskera sitt oberoende".
Kort sagt, ska vi ha politikerstyrda tjänsteinnehavare?

Talman! Det där ska jag bara kunna svara helt kort på. Nej, absolut inte. Politiker har en roll, tjänsteinnehavare, tjänstemän en helt annan roll. Tjänsteinnehavare, tjänstemän skall handla så som rätt och sanning påbjuder och enligt gällande lagstiftning. Absolut inte.

Tack, lantrådet! Vi ska inte ha politikerstyrda tjänsteinnehavare. Tjänsteinnehavare har en befattningsbeskrivning som bestämmer. Naturligtvis ska landskapsförvaltning bistå den politiska makten i de demokratiskt fattade besluten. Men ska landskapsregeringen i sina propositioner ha tillgång till förvaltningens sakkunskap men inte oppositionen i sina motioner?

I Sverige har vi Riksdagens utredningstjänst, i Europaparlamentet har man rätt som lagtingsledamot, vald parlamentsledamot att få bistånd för att kunna skriva korrekt motion, inlägg i debatten. Det är ett väldigt specifikt uppdrag man har som vald ledamot av väljarna.

Talman! Jo, jag känner till riksdagens utredningstjänst och den enkla förklaringen är att våra resurser är ytterst små och begränsade. Som regel fungerar det så att politiker pratar med politiker och tjänstemän pratar med tjänstemän. Lagtinget har alla möjligheter att kalla tjänstemän och politiker till utskott.

Jag känner väl till den här regeln som togs under förra mandatperioden. Då var jag i opposition och jag tyckte att det var frustrerande. Jag kommer ihåg att den liberala lagtingsgruppen gärna ville höra mer om klimatarbetet, men det satte man stopp för. Det där ska jag se till att man ser över.

Men det är inte så att lagtingets ledamöter kan förvänta sig att landskapsförvaltningen ska göra utredningsarbete åt lagtinget. Då måste lagtinget fundera på om det bör finnas fler tjänster, eller om man behöver ha någon slags utredningspersoner på lagtingets sida.

Det är lite märkligt. Å ena sidan tycker delar av oppositionen att vi ska strama åt och ta bort en massa tjänsteinnehavare i landskapsförvaltningen, å andra sidan vill man ha mer service och utredningar. Vi har inte de resurserna är det enkla, korta svaret.

En lagtingsledamot måste naturligtvis kunna konsultera en tjänsteman. Tjänstemannen har andra uppgifter och måste prioritera bland allt annat arbete, jag efterlyser inte nya tjänster. När man blir avvisad att informera sig och säger att du får betraktas som en vanlig medborgare, du ska gå genom ministern eller utskott.

Då begränsas den valda ledamotens möjlighet att på ett bra sätt genomföra sitt uppdrag. Politiker kommer och går men förvaltningen består. Förvaltningen bör vara helt fristående från den politiska dragkampen och det politiska spelet. Det är inga märkligheter.
Jag efterlyser ingen ruter här, utan jag vill att var och en av oss ska kunna tala med tjänstemännen t.ex. när vi ska skriva en motion.

Talman! Absolut, det är en mycket viktig fråga att tjänstemännen, tjänsteinnehavarna ska kunna tala fritt i enlighet sitt uppdrag. Jag har absolut ingenting emot att man kallar tjänstemän självständigt i utskotten. Jag ska se över beslutet från 2021.

Men jag måste ändå understryka att det blir en omöjlighet för tjänstemän i förvaltningen om man ska serva lagtingsledamöter när de ska skriva motioner, vi har inte de resurserna.
Det är klar att man kan ställa frågor och mejla, ska vi lägga det på tjänstemännen i förvaltningen blir situationen helt ohållbar. Vi har helt enkelt inte de resurserna ledamot Lindén.

Tack, talman! Jag kommer att beröra frågan om sekreterartjänsterna vid ÅHS och de samarbetsförhandlingar som inleds idag. 70 läkare har gemensamt uttryckt sin oro för detta förfarande att det går för fort och att det görs just nu.

Min första fråga är därför ganska enkel och kort. Hur kan landskapet garantera att sjukvården inte blir lidande till följd av att dessa sekreterartjänster nu dras in?

Tack, talman! Från landskapsregeringen sida vill jag bara säga att det kan vi göra, vi kan garantera det. Det här är ingenting som kommer att drabba sjukvården. Det här handlar om transkribering. Man transkriberar det som man har talat in i någon form av bandspelare. Det här berör inte vården överhuvudtaget. Inga andra tjänster förutom det här berörs i nuläget. Jag kan lätt garantera det.

Tack, herr talman! Det är bra att vi får detta intygande. Vi får se hur det faller ut i slutändan. Samtidigt håller ÅHS och landskapet på att implementera ett nytt vårdinformationssystem och som jag förstår det kommer en del av besparingen just av det.

Nu har vi två förändringsprocesser i röret. Den ena är implementeringen av ett nytt informationssystem, där vi har sett stora svårigheter i Sverige när man har gjort den här typen av förändringar. Samtidigt skär vi ner ganska kraftigt i personalstyrkan.

Vore det inte vara bättre att vänta med dessa nedskärningar tills vi har fått informationssystemet på plats, så att vi slipper flera parallella förändringsprocesser.

Tack, talman! Förändringsarbetet på ÅHS är alldeles kritiskt och nödvändigt. Jag vill inte skjuta upp viktiga omställningsprocesser som vi behöver ha på ÅHS. Det här är en uppgift som inte kommer att upphöra den kommer att göras annorlunda, den kommer att skötas på ett annat sätt.

De ackumulerade uppgifterna knutna till ett visst antal tjänster kommer att göras på ett helt annat sätt, men ingenting annat kommer att påverkas annat än att transkriberingen ska skötas någon annanstans.

Allt detta går parallellt eftersom det finns ett samband med allting. Skulle man bryta ut och säga bara den här omställning. Men allting har beröringspunkt med varandra i den stora omställning som vi behöver för att framtidssäkra vården.

Tack, herr talman! Det handlar i grunden om besparingar att landskapet vill få en ekonomi i balans. Det har att göra med rena besparingar och förändringsprocesser som pågår parallellt. Det är det jag försöker belysa.

En del av de ersättande tjänsterna har aviserats, och om jag förstått rätt att de ska köpas av externa aktörer istället för att utföras av anställda hos ÅHS. I min mening kommer troligtvis en del av arbetsplatserna att förflyttas utanför Åland.

Det kanske blir bra för ÅHS budget att kostnaderna blir något lägre. Men är det samhällsekonomiskt vettigt att vi flyttar arbetsplatser bort från Åland och köper in dem och avskedar sekreterare? Jag tror inte det, men det ska bli intressant att höra hur ministern resonerar.

Tack, talman! Jag kommer inte att skämmas för att jag vill använda och hushålla med de resurser som finns. Våra resurser är inte oändliga därför måste vi också gå in för en omställning.

Det här handlar i huvudsak om en modernisering av vårt arbetssätt för att undvika att hamna i en situation om flera år framåt där vi tvärnitar. Det är då som de besvärliga frågorna kommer, varför gjorde ni ingenting förut? Varför gör ni det här nu?

Det här är det ansvarsfulla sättet att agera och vi gör det genom att modernisera. Vi gör det genom att ställa om, stegvis och helt under ordnade former.

Talman! Ledamot Waller tog upp frågan som jag tänkt ställa så jag fick fundera om. Så jag ställer istället en fråga kring medicinsk rehabilitering som jag tidigare sagt till ministern att jag vill ställa vid tillfälle.

Hur avser regeringen att hantera de identifierade otydligheterna i begreppen "medicinsk rehabilitering" och "krävande medicinsk rehabilitering", som beskrivs i rapporten som togs fram under förra mandatperioden kring medicinsk rehabiliteringen? Och har landskapsregeringen funderat på det som även lyfts i rapporten behovet av att klargöra ansvaret för medicinsk rehabilitering inom institutionsvården?

Tack, talman!

Tack för frågan. Jag vill informera ledamoten om att vi har ett pågående arbete med en förordning för medicinsk rehabilitering. Detta var en av de viktiga brister som uppmärksammades i den rapport som lämnades över under förra mandatperioden.

Det pågår ett intensivt arbete gentemot riket, vilket kanske kan låta tokigt, men det handlar om att begreppen som används i riket och hos oss inte är harmoniserade. Dessa begrepp behöver harmoniseras, och det är något som vår jurist arbetar med just nu. Så snart vi får detta på plats, kommer det att komma en förordning som definierar vårt ansvar.

Det finns även andra aspekter som nämns i rapporten, bland annat hur ÅHS arbetar med dessa frågor. Detta är också något som vi gemensamt kommer att förbättra. Men i synnerhet behöver vi få på plats den här förordningen; det är där fokus ligger.

När det gäller institutionsvård har vi en pågående utredning som omfattar hela området. Utredningen syftar till att klargöra var institutionsvården ska höras hemma och hur den bäst kan utföras här på Åland. Denna utredning förväntas vara klar under första kvartalet, men jag kommer att behöva återkomma till innehållet i den.

Talman!

Det låter bra att det är en förordning på gång kring rehabilitering, för det var ju en av de sakerna som lyftes upp och även att harmonisera begreppen med den täckande lagstiftningen. Så det är bra. Riktigt bra.

Det finns stora sparkrav på ÅHS, och i tidigare långa debatter har vi diskuterat borttagandet av sjukdomskostnadsavdraget.

En fråga som ofta lyfts i de olika sammanhangen jag har befunnit mig i är vem som ska betala för och stå för rehabiliteringen som utförs på ESB-boenden eller institutioner. Om man lyssnar på kommunerna anser de att det är ÅHS ansvar, medan ÅHS å sin sida inte håller med. Detta behöver redas ut och bestämmas så att ingen faller mellan stolarna. Hur ser ministern på detta?

Ja, det här är definitivt en viktig fråga. Mitt huvudfokus under mandatperioden kommer att vara att inte bara hantera rehabiliteringsfrågan, utan också att ta itu med ett återkommande bekymmer där klienter och patienter bollas mellan olika aktörer och ingen vill riktigt ta tag i den här heta potatisen. Det pågår just nu många viktiga lagstiftningsinitiativ som syftar till att adressera grundproblemet.

Det grundläggande problemet är att vi har många aktörer här på Åland som hanterar vård och omsorg på ett ganska fragmenterat sätt. Det är grundproblemet. Rehabiliteringsfrågan kommer också att behöva adresseras separat under arbetets gång.

Tack, talman!

Rapporten som jag just lyfter kopplar jag till den tidigare fråga jag hade, där jag tog upp de tydliga utmaningarna i ansvarsfördelningen mellan ÅHS, FPA och kommunerna när det gäller medicinsk rehabilitering.

Man kan ju hoppas att den här förordningen kommer att ge svar på dessa frågor. Så fort det uppstår oklarheter blir det ofta någon stackars klient som blir bollad mellan olika instanser, som ÅHS, kommunerna, FPA och kanske KST. Ingen verkar riktigt vilja ta ansvar för detta, det kostar pengar.

Jag hoppas verkligen att man nu tar fram en plan, när man har en samverkansmodell, så att vi säkerställer att ingen faller mellan stolarna. Tack för ordet!

Tack för ordet.

Det är min ambition att så snabbt som möjligt komma med en förordning till regeringen som reglerar och definierar ansvaret för rehabilitering. Vi kan inte ha en sådan situation när det gäller rehabilitering. Jag har sett många exempel där klienter hamnar mellan stolarna. Det behöver vi absolut reglera, och vi kan inte vänta med det.

Vi måste arbeta parallellt med lagstiftningsinitiativet, men också med åtgärder där vi samarbetar. Min yttersta ambition är att vi snabbare ska kunna lösa dessa frågor. Tack.

Talman! Min fråga rör hur arbetet fortskrider med att säkerställa fortsatt flygtrafik österut, särskilt till Åbo. Vi vet att det i en tilläggsbudget som togs i december hade ett belopp på 400 000, varav 150 000 betalades ut retroaktivt för de två sista månaderna i fjol.

Vi vet också att Cancerföreningen har säkerställt fortsatt flygtrafik till Åbo nu i januari och februari. Har vi samma pris på det är det ytterligare 150 000 då är vi uppe i 300 000 då återstår 100 000 för resten av året.

Hur går det med arbetet att säkerställa fortsatt trafik?

Tusen tack för en mycket aktuell och relevant fråga. Om man får använda ett flygbegrepp så har det varit ganska turbulent när det gäller att försöka ordna flygtrafiken till Åbo, framför allt för cancerpatienter men också för övriga resenärer. Landskapsregeringen har försökt lösa det efter bästa förmåga. Det som har varit problematiskt är statsstödsregelverken och bristen på små flygplan.

Vi har trott att vi har haft en lösning men så har tvålen glidit ur handen igen. Nu har vi efter flera kontakter med kommissionen hittat en modell som vi tror kommer att fungera också på lång sikt. Det med stöd av SGEI-beslut som kommissionen har fattat, alltså service av allmänt intresse. Den kan användas i upp till tio år för att flyga patienter till vården till TYKS. Vi kan också kombinera det med annan kommersiell trafik, så länge de två grupperna särredovisas.

Vår förhoppning är att vi under våren ska kunna presentera en lösning som blir mer långvarig. Vi måste också fundera på om Åland behöver anhålla om rätten att införa flygplikt till Åbo för att säkerställa detta i ett längre perspektiv.

Tack, talman! Det är mycket positivt att man har grävt vidare i frågan och fått det här beskedet från EU. Det finns också ett bolag i landskapets lådor som heter Skärgårdsflyg AB, idag använder man sig av Cancerförening som har förmedlat de här pengarna.

Man kanske skulle kunna titta på det från landskapsregeringens sida finns det någon användning för det bolag som de facto landskapsregeringen äger?

Det här är väldigt positivt, men frågan är att tiden går och den nuvarande trafiken har bara en månad kvar. Ministern nämnde att man tittar på det här under våren. Det är ingenting som kommer att komma i den kommande tilläggsbudgeten för att säkerställa att det inte blir någon osäkerhet i finansieringen av trafiken. Man är från landskapsregeringens sida trygg med att det ska vara en kontinuerlig trafik utan uppehåll (… taltiden slut).

Prislappen för de första månaderna under 2024 vilket blev 86 000. Det finns vissa medel kvar för de här månaderna när det fortsatta arrangemanget med Cancerföreningen fortgår.

Men efter det finns de budgeterade 400 000, och de kan vi ta i bruk. Efter det måste vi bedöma huruvida det räcker och hur långt de räcker eller om vi måste återkomma till lagtinget i en tilläggsbudget.

Talman! Ledamöter, ministrar Perämaa. Den finansiella likviditeten är god på Åland, fick vi höra här i förra veckan vid ett speciellt tillfälle. RAM-budgeten fungera som ett mantra, ingenting får kosta, politik blir kort och gott matematik.

Ibland kan däremot en kostnad som några år senare kan ge en besparing. Till exempel det här med sekreterarfunktionen, det är inte en förbättring utan en besparing, kort och gott.

Ska alla politiska initiativ underordnas RAM-budgeteringsprincipen?

Herr talman! Det enkla svaret är ja, eftersom lagtinget har fattat ett beslut om ett regelverk genom lag. Det är klart att åtminstone den här landskapsregeringen, till skillnad från hur man beter sig på annat håll, avser att följa gällande lagar som lagtinget har fastställt.

Sedan är det inte bara matematik. Vi får komma ihåg att inom kostnadstaket för år 2025 har vi mer än 374 miljoner euro att fördela. I min värld kan man göra ganska mycket bra saker med 374 miljoner euro. Men sedan kommer en verklighet emot, det gör den alltid. Det finns alltid utrymme att prioritera.

Regelverket säger också att ifall man behöver ändra i prioriteringarna kan man föreslå att man minskar någonstans och kanske ökar någon annanstans. Den politiska verkligheten kommer alltid emot och man måste hela tiden föra en diskussion om att pengarna används på bästa sätt så att de kommer ålänningarna och människorna till gagn där ute på bästa sätt.

Det korta svaret är ändå, jag tänker inte ge ett svar som säger att ramverket nog var lite på skämt det var inte så roligt att nu gör vi på ett annat sätt. Jag kommer inte att ge ett sådant svar.

Tack minister Perämaa. Jag förstår att landskapsregeringen och ministern är bundna av det beslutet man har fattat. Jag vill ändå passa på tillfället att ifrågasätta det.

Hänvisningen till statsskuld, ekonomi ser vi i vår omvärld i politiska syften för att göra nedskärningar. Jag tror att det kan vara farligt. I praktiken tycker jag att den starkaste ministern i Ålands landskapsregering står mittemot mig just nu, eftersom ekonomin bestämmer. Men det var mer ett konstaterande än en fråga.

Herr talman! Om det nu var en fråga eller ett påstående, så känner jag mig inte bekväm att börja gå in i den diskussionen.

Tillbaka till ursprungsfrågan, och det som ledamoten Lindén sade att likviditetsmässigt har vi en situation där det finns en viss styrka i det som landskapet förfogar, över det stämmer. Den synpunkten kom fram vid ett informationstillfälle där PAF:s ledningen deltog och informerade lagtingsledamöterna om det som vi ska diskutera nästa vecka.

Trots det, som lantrådet nämnde tidigare så är tillväxten i det åländska samhället svag, vi har lyckligtvis nog en viss styrka i systemet men vi har en svag tillväxt och en kontinuerlig utveckling där utgifterna överskrider intäkterna. Det snarare ger oss den goda situationen (… taltiden slut).

Jag tackade för det uttömmande svaret och jag förstår problematiken men jag vill ändå problematisera det. Det finns många vägar att gå. Nu försöker man gå den här vägen och det har fått konsekvenser bl.a. tuffa sparbeting inom ÅHS som jag speciellt värnar om.
Jag tackar väldigt mycket för ministern.