Enda behandling

Diskussionen avbröts vid plenum i måndags den 15 december och återupptas nu.

Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt
skriftligen överlämnas till talmannen. Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Fortsatt diskussion. Ordet ges först till lagtingsledamoten Sandra Listherby.

Talman!

Jag förstod i förrgår att jag var efterfrågad här i talarstolen. Jag blir lite besviken när den person som frågade efter mig inte ens är här när jag uppenbarar mig. Men jag får hoppas att ni andra ska hålla tillgodo.

ÅHS befinner sig i ett ansträngt läge, och det ska vi vara ärliga med.

Men jag vill ändå börja med att nyansera bilden något. Samtidigt som det för vissa delar av verksamheten – kanske framförallt inom öppenvården – upplevs mycket tungt och svårt, finns det signaler om att situationen på bäddavdelningarna är mer stabil och i vissa avseenden till och med präglas av en optimism.

I vårt lilla samhälle känner de flesta av oss människor som arbetar inom ÅHS: vänner, familj, bekanta – och för många av oss även tidigare kollegor. De vittnesmål som når oss är inte helt entydiga. Upplevelserna skiljer sig åt. Det betyder dock inte att de utmaningar som lyfts saknar legitimitet eller att de inte ska tas på största allvar. Tvärtom. Just därför måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt: att erkänna det som fungerar och samtidigt ta ansvar för det som inte gör det.

Oppositionen, som i dag saknar insyn via styrelsen, har valt att lyfta sin oro genom ett spörsmål. Syftet med spörsmålsverktyget är i grunden gott och viktigt: att skapa insyn, tydlighet och politiskt ansvarstagande när oro finns. Det är både rätt och rimligt. Samtidigt vill jag vara tydlig med att denna typ av process inte får reduceras till ett skådespel där målet är att blottlägga så mycket blod och brutalitet som möjligt, och se så många huvuden som möjligt rulla i någon form av medeltida skampåle.

Jag har tidigare redogjort för min syn på den nuvarande styrelsekonstellationen och vidhåller den. I den delen delar jag till stor del ledamot Röbloms resonemang om ett ”antingen eller”, och jag har också fört fram båda dessa perspektiv från denna talarstol tidigare.

Samtidigt vill jag vara tydlig med att även om mitt önskemål om oppositionens närvaro i styrelsen inte hörsammats, så är samarbetsklimatet inom styrelsen gott, respektfullt och framåtsyftande.

Styrelsens ekonomiska ramar fastställs av detta lagting. Utifrån dessa ramar försöker man – bildligt talat – rätta mun efter matsäck. Anser lagtinget att medlen inte är tillräckliga, så är det också lagtinget, och endast lagtinget, som kan fatta beslut om förändring. Jag kommer att återkomma till den frågan.

Under denna mandatperiod har vi tagit ett viktigt steg genom att lägga den externa vården i ett eget budgetmoment. Det skapar tydlighet och ger bättre förutsättningar för långsiktig verksamhetsutveckling inom de egna väggarna. Parallellt behandlas nu en ändringsbudget för att hantera just denna kostnadspost. Här vill jag understryka att arbete pågår när det gäller den externa vården – men det kan finnas skäl att intensifiera detta arbete ytterligare.

Talman! Jag vill nu mer strukturerat gå igenom de orosmoment som särskilt lyfts i spörsmålet.

1. När det gäller sjukskrivningarna visar ÅHS egna uppgifter att det i dagsläget inte finns någon tydlig puckel. Det är viktigt att konstatera. Men det innebär inte att det saknas personal som upplever stress, hög arbetsbelastning och en tung vardag. Det måste vi våga säga högt. Sjukskrivning är ofta det sista steget i en längre kedja, och därför räcker det inte att enbart titta på sjukskrivningstal. Det avgörande är om vi lyckas fånga upp de arbetsförhållanden som riskerar att bli ohållbara – innan de leder dit.

Vi vet att läkare och sjuksköterskor i dag lägger betydande tid på administration och på att orientera sig i en ny digital miljö i och med införandet av det nya vårdinformationssystemet. Styrelsen har därför begärt beredning från ansvariga tjänstemän kring vilka resurser som kan behövas för att ta oss igenom denna omställningsfas. Detta har inte tydligt framgått i det senaste styrelseprotokollet, vilket jag inser var en brist – men jag vill klargöra det här i dag: vi sitter inte på händerna. Vi ser utmaningarna och vi vill ge organisationen de verktyg som krävs för att hantera dem.

2. Den etiska stressen är starkt kopplad till det jag talade om gällande sjukskrivningar och är ofta förekommande inom vården, men den har ökat märkbart under denna implementeringsfas – vilket lyfts av läkarna i deras skrivelse. Också här ser vi ett tydligt samband med den ökade administrativa bördan, vilket vi alltså har bett om beredning på.

3. Juristkostnaderna. Styrelsens ansvar är att säkerställa att internkontrollen funkar, här har vi ett arbete att göra för att fånga upp köp utan stöd av upphandlade avtal. För vidare utredning av detta finns myndigheten Upphandlingsinspektionen. Jag vet inte om de väckt ett ärende, men det är vårt kontrollorgan. De kostnader som lyfts är upparbetade under en tid om åtta år, alltså inte sedan införandet av VIS, vilket också framkommer i den revisionsrapport över själva upphandlingen som vi tidigare hanterat i detta lagting.

4. Styrelsen ser också ett tydligt behov av att stärka personalens delaktighet och inflytande. Även om det formellt finns flera kanaler upplevs de i praktiken som otillräckliga och ibland svåråtkomliga. Den viktigaste kanalen mellan arbetsgivare och personal är samarbetskommittén, och inte heller den kan i dagsläget anses fungera fullt ut.

Här behöver vi göra mer. Ett konkret exempel är den kommande rekryteringen av hälso- och sjukvårdsdirektör, där personalrepresentant nu ska finnas med genom hela processen. Signalerna från samarbetskommittén har varit tydliga: tidigare har inflytandet upplevts komma in för sent, när beslut redan i praktiken varit fattade. På samma sätt visar läkarnas skrivelse från november månad på en djup frustration – inte minst över att man upplevde sig nödgad att ta just den vägen med en skrivelse. Frågan vi måste ställa oss är: varför kände man inte att det fanns andra fungerande kanaler? Det är sådana luckor vi nu måste täppa till.

Talman! Det finns flera områden inom ÅHS som kommer att behöva förstärkas. Datasäkerheten är ett av dem. Jag vill tala klarspråk i den här frågan: styrelsen kommer att äska mer medel för att säkerställa kritiska funktioner och annan lagstadgad verksamhet.

Avslutningsvis vill jag lyfta ett större perspektiv. Under tidigare år har flera avgörande beslut fattats: stängningen av demensavdelningen, flytten av institutionsvården till kommunerna, inriktningen av upphandlingen av VIS 2022, eller den heta frågan om subjektiva rätten till heltid inom barnomsorgen. Var detta bra beslut i backspegeln? Skulle man fatta samma beslut idag? Förmodligen inte.

Det här stycket handlar inte om whataboutism, utan om att förklara hur beslut faktiskt fattas. Beslut tas alltid utifrån den information som finns tillgänglig vid tidpunkten. Inga beslut är riskfria. När läkarna höjde sina röster inför omorganiseringen av sekreterartjänsterna väckte det givetvis nya frågor i styrelsen. Samtidigt upplevde vi att de svar och den information som låg på bordet då gav oss tillräcklig trygghet för att bedöma beslutet som genomförbart, med vissa justeringar av tiden.

Ansvarstagande handlar inte om att aldrig våga säga att man har haft fel. Att ta ansvar är att våga erkänna när en bedömning inte blev rätt och att ta ansvar för att korrigera den. Det är på det sättet vi behöver gå vidare, för att säkerställa en trygg och hållbar hälso- och sjukvård på Åland. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten pratar här om att det är lätt att fatta fel beslut ibland. På tal om att fatta fel beslut, så är jag nyfiken på att höra hur styrelsen resonerade när man skulle införa ett helt nytt vårdinformationssystem. Alla var fullt införstådda med att detta skulle leda till jätte stora problem, vilket det gör när man byter ett så stort vårdinformationssystem.

Hur resonerade man då när man samtidigt gjorde sig av med sekreterarna? Hur kunde man tro att det var en bra idé att göra det samtidigt?

Talman!

Den här omorganiseringen har skjutits fram ett par månader för att man skulle hinna igenom vissa delar. Styrelsen upplevde ha tillräckligt med information. Den sekreterartid som skulle tas bort gällde enbart diktaten. Sedan såg vi att verksamheten inte kom igång som önskat. Det har fått en dubbel effekt.

Jag kan inte exakt återge vad som sagts i styrelserummet, eftersom det är reglerna. Men vi har självklart ställt frågor och granskat den information vi fått. Vi visste att det skulle bli utmanande, men vi trodde ändå att det skulle vara genomförbart, bara diktattjänsterna skulle komma igång.

Tack, talman!

Tack för ditt anförande.

Vi har en samsyn i mångt och mycket när det gäller betydelsen av en fungerande hälso- och sjukvård här på Åland. Det finns ett stort behov av att begränsa kostnaderna, samtidigt som vi ska kunna erbjuda en mycket god vård. Det finns också en samsyn kring att det är dock ganska oredigt inom ÅHS, om uttrycket tillåts, och pga av flera av de faktorer som ledamoten också nämnde i sitt anförande.

Jag undrar, vem bedömer ledamoten att bär ansvaret för den här allmänna oredan som nu råder på ÅHS?

Tack, talman!

Jag skulle säga att oredan inte beror på en faktor, utan på flera.

När det gäller införandet av det nya vårdinformationssystemet tror jag att man borde ha varit tydligare med att förmedla att utgångsläget är kaos. Det är där vi kommer att befinna oss. Det är en utmaning.

Det spelar ingen roll vilket system vi skulle ha valt; vi kände oss väldigt väl rustade för att inleda och genomföra det. Det här är helt nytt för oss alla som är styrelsemedlemmar, och jag tror att ingen av oss kunde förbereda sig på exakt hur det skulle bli och hur utmanande just den här produktionen av vård skulle bli.

Talman!

Jag vill fortsätta på temat ansvar. Både i den privata företagsvärlden och inom politiken finns det alltid någon som bär ansvaret. I landskapsregeringen är det lantrådet som har det högsta ansvaret. På ett fartyg är det befälhavaren som bär det högsta ansvaret.

Men i den situation vi befinner oss i nu, vem anser ledamoten att bär ansvaret? I rimlighetens namn borde någon göra det, men jag får personligen en känsla av att ansvaret skuffas lite runt. Det är inte landskapsregeringens ansvar, vilket vi har förstått från ministern tidigare. Det är uppenbarligen inte styrelsens ansvar, och det är inte heller ledningsgruppens ansvar. Men någon borde i rimlighetens namn kunna träda fram och ta ansvaret.

Tack, talman!

Givetvis tar styrelsen ansvar för de beslut som den här styrelsen har fattat.

Tack, herr talman!

Jag tänkte på en ytterligare förändring som har skett här nyligen, nämligen att sjukvårdsdirektören slutade. Den här frågan är ganska speciell. Det är knappast så vår tidigare direktör slutade på eget initiativ. Jag undrar om ledamoten kan utveckla detta. Hade styrelsen något med det här att göra, eller vad har landskapsregeringen haft för roll i beslutet? Hur kom det här beslutet till egentligen? Det ser verkligen ut som att det inte skedde på eget initiativ, så jag skulle uppskatta en förklaring.

Dessutom är det värt att notera att det är problematiskt att en ledare slutar mitt i en pågående stor förändringsprocess.

Tack, talman!

Det anstår sig inte att tala om enskilda personalärenden i den här salen.

Jag lägger märke till att ledamoten inte vill ta ansvar för den här frågan. Så mycket är klart i alla fall.

Men okej, jag går vidare och pratar om personalfrågor. Att trygga en organisation, sjukvård och patientsäkerhet handlar också om att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi från oppositionen följer mycket från sidobänkarna. Det som man kan observera är att det slutar människor på ÅHS som går till privata alternativ och de blir anställda där istället. Hur ska man reda upp den här situationen när det gäller personalfrågan? Jag tycker att det är jätteviktigt att vi får en trygg organisation, så att vi får nya läkare som vill bli anställda på ÅHS så att vi inte blir helt beroende av hyrläkare. Har ni resonera om den här frågan?

Tack så mycket, talman!

Det här är en jätteviktig fråga, och den handlar faktiskt också om hyrläkarna och de konsulter som kommer hit. Det är viktigt att vi är attraktiva för dem. Vi behöver ha en dräglig arbetsmiljö även för dem.

Just nu, med den betungande administrationen och svårigheterna att manövrera i den nya digitala miljön, så vet vi att mycket hänger på detta. Vi måste lösa det, och det tror jag inte att vi kan göra utan att gasa.

Talman!

Med tanke på den rapportering som snart ska ges till EU angående resiliensmedlen, undrar jag hur styrelsen har tänkt garantera den kontinuitet som har brutits i och med att hälso- och sjukvårdsdirektören har valt att sluta, projektledaren har petats och ingen i styrelsen eller i den nuvarande ledningsgruppen har varit med hela vägen? Hur har man tänkt, så att vi inte nu på slutrakan gör några fel så att vi tappar dessa miljoner som både styrelser och landskapsregeringar har kämpat för att få?

Tack, talman!

Det är en jätte relevant fråga som ledamoten ställer. Den här rapporteringen har kommit väldigt långt och ekonomichefen har ansvaret. Så till den delen är den kedjan obruten.

Talman!

Om personalen mår bra ser man det i sjukskrivningssiffrorna. Ni nämner att dessa siffror är höga, men jag har konkreta exempel som visar att när personalen mår bra så minskar sjukskrivningarna.

Jag är styrelseordförande för en organisation som tidigare hade över 12 % i sjukskrivningssiffror, men idag ligger vi under 6 %. Siffrorna för november månad var faktiskt 5,37 %. Det är helt otroligt!

Det här visar hur viktigt det är att inte bara fokusera på enskilda individer och tro att allt beror på dem. Istället handlar det om en helhet som är avgörande. Det är viktigt att vi lyssnar på personalen, men också att styrelsen (… taltiden slut).

Tack så mycket, talman!

Jag ska inte uppehålla mig vid någon enskild organisation, men jag har följt det arbete som har gjorts inom Oasen, och det är imponerande och väldigt glädjande. Det är något vi alla kan inspireras av.

Som jag nämnde i mitt anförande ser vi inte att sjukskrivningstalen förändras i någon riktning inom ÅHS. För närvarande är de ganska vanliga. På vissa håll finns det, som jag också nämnde, extra stora svårigheter och utmaningar. På individnivå kan vi se att vissa avviker, men i stort sett hålls sjukskrivningstalen stabila.

Självklart behöver vi alltid sträva efter att personalen ska må bra och undvika att ta till det sista alternativet, vilket är att sjukanmäla sig.

Talman!

Tack för anförandet. Jag vill uppmana ledamoten Listherby att fortsätta tala klarspråk. Jag upplever att i ÅHS styrelsens protokoll från den 12 december talas det klarspråk på sista sidan 67. Där beskrivs den stress som organisationen just nu är utsatt för.

Man nämner implementering och förvaltning av vårdinformationssystem, samt planering och genomförande av resultatförbättringsprojekt och åtgärder gällande personuppgifts cybersäkerhet. Dessutom är ÅHS föremål för tillsyn från tre olika tillsynsmyndigheter. ÅHS har även mottagit ett myndighetsdirektiv från landskapsregeringen, och vi vet att detta i slutändan berör en ganska liten krets människor som alla ska arbeta med dessa frågor.

Jag tycker att det är bra att ÅHS styrelsen lyfter fram detta så tydligt och att man öppet talar om den ansträngda situationen i ledningsgruppen.

Tack så mycket, talman!

Det här är också jätteviktigt och det blottlägger vilken liten organisation ÅHS ändå är, trots att det ibland beskrivs som att ledningsgruppen svulstigt har växt till något ohemult gigantiskt. Det är bräckligt när man kommer ner på individnivå för att hålla samman hela skutan.

Det är en otroligt viktig kommentar. Styrelsen har de här diskussionerna med ledningen, både på styrelsemöten och på andra informella möten.

Talman!

Hade jag suttit i styrelsen skulle jag egentligen ha ställt mig bakom hela det första stycket. Det tredje stycket hade jag däremot ändrat, eftersom topp prioritet just nu måste vara att få vårdinformationssystemet att fungera. Allting annat hänger på det. Verkställigheten av servicecentret är helt beroende av detta. Hela den del av ÅHS som ska hanteras inne i servicecentret är direkt kopplad till ett fungerande vårdinformationssystem, vilket vi inte har idag.

Om systemet inte fungerar, kommer servicecentret inte att spara 200 000, utan det kommer att kosta. Vi kommer också att se hur intäkterna för ÅHS sjunker, eftersom det har varit servicecenterpersonalens uppgift att hålla intäkterna höga och leverera positiva bokslut under många år. Dessutom ser vi hur extern vård utanför Åland åker iväg med 2,8 miljoner, och även där är vårdinformationssystemet ett viktigt verktyg för att kunna hantera kostnaderna.

Tack så mycket! Jag kan inte annat än ödmjukt ta emot tipsen från tidigare styrelseordförande Valve.

Det är lite av det jag nämner återigen i mitt anförande, jag ser vikten av en bredare parlamentarisk grupp av människor som arbetar inom det här området. Jag vill också påpeka att jag idag i talarstolen inte har kunskap om vilka delar av vårdinformationssystemet som fungerar optimalt. Jag vet inte om det sträcker sig ända ut till de administrativa delarna.

Personligen ser jag något positivt med servicecentret, eftersom det kan stärka olika funktioner och återigen hjälpa till att täppa igen luckorna som uppstår när processer är beroende av enskilda individer.

Tack, talman!

Ledamot Listherby nämner i sitt anförande den skrivelse som inkommit till styrelsen under november och sammanfattar att den uttrycker en djup frustration. Jag påstår att den ger uttryck för väsentligt mycket mer än så. Den innehåller trots allt en hel rad exempel på situationer där patientsäkerheten allvarligt äventyras.

Det handlar om labbsvar som går till fel läkare och labbsvar som har blivit helt felaktiga. Trots detta valde styrelsen enbart att anteckna skrivelsen till kännedom och föreslog inga åtgärder överhuvudtaget med anledning av skrivelsen.

Det skulle vara väldigt intressant om ledamot Listherby kunde redogöra för hur man kom fram till det valet.

Talman!

Har ledamot Kanborg läst svaret?

Ledamot Listherby, i styrelsens protokoll framgår det att styrelsen har diskuterat ärendet och antecknat skrivelsen till kännedom.

Men vi fortsätter. Styrelsen gav nyligen ledningen och den dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram ett 90-dagarsprogram för att hantera alla de problem som finns i organisationen. Med anledning av styrelsens lagstadgade uppgift skulle jag vilja veta varför styrelsen inte själva tog en aktiv del i att utarbeta detta 90-dagarsprogram, utan överlät det helt till ledningsorganisationen att göra?

Tack, talman!

Jag måste uppmana ledamot Kanborg att söka vidare i protokollen, för där ligger också svaret på läkarnas skrivelse. Jag kan vara behjälplig efter att jag har kommit ner från talarstolen.

Gällande 90-dagarsprogrammet har styrelsen formulerat en förfrågan om vad det ska innehålla, men det måste givetvis genomföras av ledningen och den operativa personalen. Det är inte styrelsen som kan gå ner på golvet och genomföra de här förändringarna. Det finns en stor diskrepans i hur ansvarsfördelningen ser ut där.

Tack, talman!

Tack ledamot Listherby för ett mycket välbalanserat anförande. Jag vill bara haka på det som ledamoten nämnde. Läget är ansträngt i delar av verksamheten, och det ska vi vara ärliga med. Samtidigt arbetar styrelsen nu med att justera och stabilisera inom de ramar som lagtinget har beslutat.

Tack för ett bra anförande!

Tack!

Tack, talman!

Om det går bra så tar jag gärna en replik till. Jag delar också den bild som har beskrivits.

Det handlar nu om att få vardagen att fungera bättre för personalen och för patienterna, att göra detta i dialog och steg för steg. Det tog också ledamoten upp i sitt anförande, och jag tycker att det är bra. Personalens inflytande är oerhört viktigt nu; det handlar om att skapa en tillit till att organisationen fungerar och att man lyssnar. Det har man gjort tidigare också, men jag tror att det är ännu viktigare nu att verkligen vara noggrann med att samarbetskommittén och övriga kommittéer som de facto finns i organisationen och som ger personalinflytande, också används effektivt.

Tack så mycket. Jag vet är att vi för en tid sedan kunde redogöra för de olika kanaler som finns för vårdpersonalens inflytande inom ÅHS. De är många till antalet. Men utan att de är tydligt paketerade och kommunicerade, förblir de bara verktyg som ingen kanske har en manual till att använda. Det lämnar personalen med en känsla av att de inte har möjlighet att påverka eller framföra sina åsikter.

Därför är detta prioriterat. Vi kommer att arbeta med det här. Vi behöver också stärka samarbetskommitténs mandat. Men det handlar också om att skapa en tvåvägsprocess, en slags tvåstegsraket. Det måste fungera åt båda håll.

Utvecklingen pågår, och vi ska se till att det blir tydligare.

Tack, talman!

Jag vill också ge en understödande replik till ledamoten, med tanke på att jag i mitt anförande blev ifrågasatt varför just jag höll Centerns gruppanförande. Vi har ju ledamöter i styrelsen som kan göra det, men jag valde att framföra Centerns samlade talan.

Jag tycker att det var ett väldigt välbalanserat anförande från ledamoten, och det är bra att vi talar klarspråk om den stress som finns just nu. Det här är självklart en av de absolut viktigaste verksamheterna för Åland, och det finns ett stort folkligt engagemang i frågan.

Jag vet också att även Centerns ledamot kommer att hålla ett eget anförande i ämnet.

Tack så mycket. Det blev lite orätt beskyllt att jag själv och ledamot Mansén skulle ducka för att hålla gruppanförande. Men det är viktigt att kunna hålla isär rollerna här.

Vi är styrelsemedlemmar i ÅHS och vi råkar också vara lagtingsledamöter. Det ena är inte ett krav för att kunna vara det andra, och därför tyckte i alla fall den liberala lagtingsgruppen att det behövdes tydligt framgå vem som framförde den liberala lagtingsgruppens anförande.

Det var en väldigt bra redogörelse, ledamoten. Ungefär samma resonemang förde vi också inom centergruppen. Jag tycker att det är mycket viktigt och bra att man kan dela på roller och ansvar, samt hjälpa varandra där det går.

Tack, herr talman!

Det var ett informativt anförande från ledamoten Listherby. Jag tror att vi behöver lyfta blicken i det här läget och påminnas om att vi befinner oss i en ganska stor omställningsprocess, som också är nödvändig inom ÅHS.

Man brukar prata om investeringsskulder, och vi har en utvecklingsskuld inom hälso- och sjukvården på Åland. Detta har gjort det nödvändigt och vi är medvetna om att det inte är lätt alls. Det har alla sagt, och det är ingen hemlighet.

Vi är just nu mitt i denna omställning, som fortfarande befinner sig i implementeringsfasen. Jag ber alla att backa lite och se på helhetsbilden här och var vi står just nu i denna process. Vi är mitt i sandstormen, det är inget snack om den saken.

Tack så mycket. Är man en av dem som inser att den digitala revolutionen behövde ske, då ser man också att implementeringen fortfarande pågår och att den är nödvändig. Hur det skulle ha sett ut med ett annat system vet vi inte, och vi skulle inte ha vetat det oavsett hur upphandlingsförfarandet hade gått till.

Vi befinner oss i den här verksamheten för att vi behövde ta det ansvaret. Vi behövde se till att ålänningarnas personuppgifter och de allra känsligaste uppgifterna som finns i data hålls säkra. Vi ska komma ihåg att det förra sjukvårdssystemet är belagt med en varningstriangel.

Talman!

Att tala om Ålands hälso- och sjukvård och dess verksamhet är inte helt enkelt, men att det är en av våra allra viktigaste samhällsfunktioner kan vi alla enas om. Alla berörs någon gång av det som sker inom denna myndighet. Jag vågar säga att varenda ålänning någon gång kommer i kontakt med ÅHS, genom födsel, vaccinationer, blodprov, hälsokontroller, röntgen eller i värsta fall när man blir riktigt sjuk.

Men det gör också att när ÅHS skakar, då skakar förtroendet, hos patienter, personal och anhöriga. Och då uppstår den helt avgörande frågan, vem bär det yttersta ansvaret? Det är den frågan vi egentligen diskuterar.

Jag har följt ÅHS under många år, både som styrelseordförande i fyra år och som ansvarig minister i lika många. Verksamheten har prövats till det yttersta. För bara några år sedan stod vi inför en pandemi vars konsekvenser ingen av oss fullt ut kunde överblicka. Hela sjukhuset slöt upp. Tillsammans med landskapsregeringen red man ut den stormen. Alla på sjukhuset gjorde sitt yttersta. Jag vill påminna om det i den här debatten, för ibland verkar vi ha glömt vilka som stod längst fram. Ledning och personal släppte allt och arbetade uteslutande för oss ålänningar. Och talman, ingen dog på Åland under de första skälvande ett och ett halvt åren av pandemin. De första dödsfallen konstaterades först nästa år efter att pandemin bröt ut. Den här tiden är något jag aldrig kommer att glömma och som jag är evigt tacksam för.

När vi senare behövde införa vaccinationspass fanns det ingen fungerande koppling mellan våra system och de finska. Det löstes, men inte enkelt. Detsamma gällde när vi skulle koppla upp oss mot e-recept. Våra system talade helt enkelt inte med de finska. Landskapsregeringen fattade beslut om att gå in som ägare i det finska bolaget UNA Ab för att hitta lösningar på uppkopplingar som inte fungerade pga gamla system, bristande lagstiftning och olika regelverk.

I dag vet vi att Kanta-lagen äntligen är på plats och godkänd av presidenten. Den har tagit lång tid att få fram, men nu är den där. Det borde vi faktiskt kunna säga hurra för.

Varför lyfter jag detta nu? Jo, Åland har under lång tid diskuterat behovet av ett nytt vårdinformationssystem. Och jag vill vara mycket tydlig, behovet var verkligt. Att modernisera vården är nödvändigt. Man kan diskutera i all oändlighet om upphandlingen borde ha gjorts annorlunda, om kopplingen till EU:s resiliensmedel var klok eller inte. Men nu är vi där vi är och Cosmic håller på att införas. Det tar tid. Jag hoppas innerligt att ingen på allvar tror att Åland kan eller bör gå tillbaka till det gamla journalsystemet, ibland får jag den känslan och det vore så olyckligt.

Ska Åland hänga med i den digitala utveckling som sker runt omkring oss måste vi kliva in i 2020-talet fullt ut. Vi behöver system som klarar distansvård, digitala mottagningar och säker informationshantering, system som uppfyller EU:s krav på säker digital dataöverföring och som skyddar patientjournaler från obehörig åtkomst. Det är våra ålänningar värda.

Men, talman, det är en avgörande skillnad mellan att fatta ett nödvändigt beslut och att ta fullt ansvar för hur det genomförs.

Det spörsmål vi diskuterar i dag handlar inte om huruvida förändring behövs, utan om hur många stora förändringar en organisation klarar samtidigt, särskilt när de kombineras med omfattande ekonomiska effektiviseringskrav. Vi vet att ÅHS har sparkrav på cirka 1 procent av dess budget, vilket har kommunicerats tidigt. Det motsvarar ungefär en miljon euro. Det är väl inte så svårt med en så stor budget som ÅHS, kan man tänka? Därefter har ytterligare ett sparkrav på 700 000 euro lagts till, kopplat till att det indikativa anbudet för VIS blev högre än beräknat. Och där stannar det inte. Enligt den budget vi klubbade ska ÅHS dessutom spara ytterligare genom fördelningen av ofördelade IT-anslag mellan ÅHS och landskapsregeringen. Allt detta ska nu genomföras samtidigt som ÅHS befinner sig mitt i implementeringen av ett helt nytt vårdinformationssystem. Det är orimligt, bästa regering.

Så jag upprepar, det är en sak att fatta beslut, men då måste man också ta fullt ansvar för hur det genomförs, och inte skylla på någon annan.

Talman! Även om landskapsregeringens svar är omfattande och på många sätt välformulerat präglas det av något som oroar mig. Det finns ett tydligt mönster där ansvar hänvisas vidare, till ÅHS, till styrelsen, till tillsynsmyndigheter och till framtida strategier. Det som oroar mig mest i svaret är därför inte det som sägs, utan det som inte sägs. Det finns många hänvisningar vidare i organisationen, men väldigt lite självrannsakan kring den politiska styrningen som helhet.

Att personalen beskrivs som trött borde inte passera obemärkt. I en vårdorganisation är trötthet sällan ett isolerat tillstånd, det är ofta en tidig varningssignal.

Det jag saknar i svaret är en tydligare reflektion kring hur mycket förändring verksamheten förväntades bära samtidigt och hur detta påverkades av samtidiga effektiviseringskrav.

Det är inte ledningen eller personalen som har skapat denna situation. Det är inte vårdens behov som har brustit. Det är den politiska helhetsstyrningen som inte har hållit ihop processen tillräckligt väl.

Avslutningsvis, talman, om landskapsregeringen menar allvar med att trygga hälso- och sjukvården på Åland krävs mer än hänvisningar till pågående arbete. Det krävs tydligare politiskt ansvar, bättre tajming mellan reformer och ekonomi och en ödmjukhet inför att patientsäkerheten alltid måste väga tyngst, även när budgetramar pressar.

Det jag samtidigt upplever är att landskapsregeringen i dag har börjat detaljstyra Ålands hälso- och sjukvård på ett sätt som aldrig var avsikten när ÅHS bildades, vilket jag har tagit upp tidigare. ÅHS skapades för att ge vården professionellt handlingsutrymme, med tydliga roller mellan politik, styrelse och verksamhet.

Landskapsregeringens uppgift är att sätta ramar och mål, inte att gå in i operativa detaljer. Styrelsens uppgift är att stå upp för den myndighet man är tillsatt att leda, inte att fungera som ett förlängt politiskt styrinstrument.

Jag saknar i dag känslan av ”vi är ÅHS”, känslan av att styrelse och ledning gemensamt står upp för verksamhetens bästa och för personalen som bär vården idag.

Under mina åtta år i ÅHS styrelse, både som minister, ledamot och som ordförande, kan jag knappt minnas politiska sammandrabbningar i styrelserummet. Vi satt där för ålänningarnas skull. Politiken fick stå åt sidan när patientsäkerhet och verksamhet stod på spel. Vi, opposition och regering, arbetade sida vid sida. Därför är det olyckligt att styrelsearbetet i dag upplevs som mer politiskt präglat än tidigare. Det riskerar att underminera både förtroende och ansvarsfördelning.

Jag tror också att landskapsregeringen har gjort det onödigt svårt för sig genom att utesluta oppositionen från styrelsearbetet och genom att ha en styrelseordförande som inte sitter i lagtinget och därmed saknar möjlighet att fullt ut svara på frågor eller stå till politiskt ansvar inför lagtinget. Det är val man nu har gjort, och då är det så.

Talman! En stark hälso- och sjukvård kräver tydliga roller, professionellt handlingsutrymme och politiskt ansvar där det hör hemma. När de rollerna suddas ut är det inte vården som stärks, utan osäkerheten.

Det är där jag menar att landskapsregeringen nu behöver stanna upp och tänka om.

Tack, talman!

Tack ledamot Holmberg-Jansson för ett mycket insiktsfullt anförande. Jag märker att ledamoten har varit åtta år inom ÅHS, både i styrelse och ministerfunktion.

Ledamoten nämner behovet av ett nytt vårdinformationssystem, och det kan vi alla hålla med om. Det tar tid att införa ett nytt vårdinformationssystem, och det är precis vad vi ser just nu. Implementeringsfasen, uppstartsprocessen tar kanske längre tid än vad vi hade hoppats på. Men vi måste också ge det den tid och de resurser som verksamheten behöver.

Ledamoten frågar också: Hur många nya system kan man klara av samtidigt? Det är lite det som vi står inför nu. Mycket sker samtidigt, och då gäller det att stanna upp och sortera så att verksamheten orkar med den förändringsprocess som pågår. Det tar vi på stort allvar inom styrelsen.

Talman!

Det låter bra, för det är inte alltid den känslan man kanske får.

Just när det gäller det här systemet som nu håller på att fasas ut, så är det viktigt att påpeka att certifieringen av det nuvarande systemet endast gäller för privata aktörer och företagshälsovård, inte för den offentliga hälso- och sjukvården. Det finns i Valviras register, vilket är av stor betydelse. Bara det faktumet och det som ledamot Listherby också var inne på, så det gamla systemet är uttjänt, det fungerar inte att använda längre, vi måste bara ta det här vidare.

Tack, talman!

Ledamoten och jag har en tydlig samsyn i den här frågan. Vi vet alla att det inte längre var möjligt att fortsätta med vårt tidigare sjukvårdssystem, eftersom det helt enkelt var uttjänt och inte längre godkänt för användning.

Vi stod inför ett behov av att verkligen vidta åtgärder. Ledamoten tog även upp i sitt anförande att detta var något som måste genomföras; vi måste påbörja den här förändringsprocessen.

Nu är det så att många saker sker samtidigt, och det är här vi står inför de utmaningar som vi måste hantera i detta läge. Vi behöver helt enkelt arbeta lugnt och metodiskt framåt genom dessa utmaningar. Jag tror att vi alla i den här salen vill ge tid och resurser till ÅHS för att kunna göra detta.

Talman!

Det är svårt för mig att vara kritisk, eftersom jag förstår vilken situation styrelsen har hamnat i.

Landskapsregeringen uppfattas som ganska krävande från ett utifrånperspektiv. Landskapsregeringen sätter hårda krav och lyssnar inte särskilt mycket på det som styrelseordförande tydligt har framfört i media, att de nuvarande sparkraven på ÅHS är för hårda. Trots detta har styrelsen inte stått upp mot landskapsregeringen. Kanske är det så att finansministern är för hård i förhandlingarna, så att det inte har varit möjligt.

Tack, talman!

Ja, inbesparingar, jag lyfte några punkter under mitt anförande, men nu när vi idag har antagit en budget ser vi också hur siffrorna faktiskt ser ut. Tittar man på dem, så framgår det tydligt att vi kontinuerligt har höjt ramarna.

Jag vill verkligen försäkra alla i denna sal om att vi hela tiden visar den ödmjukhet som behövs, särskilt när vi har fått någon form av framställan från ÅHS och styrelsen. Sådana här saker sker under helt ordnade former.

Jag vill också säga något om att vi både satsar och kräver ansvar. Menar ledamoten att vi på allvar bara ska ösa pengar utan att ställa krav på resultatförbättringar överhuvudtaget?

Talman!

Självklart ska man jobba strukturerat och med förutbestämda sparkrav. Under den här processen har man dock lagt till ytterligare krav.

I de indikatorer som kom kring vårdinformationssystemet sattes det till 700 000 euro. Nu finns även de fördelade medlen, som jag tror att var 500 000 euro, så man sätter hela tiden på och ökar.

När man har suttit i ÅHS styrelserum vet man hur svårt det är att spara. Man behöver ha lång framförhållning för att kunna göra det.

Det är jättebra att man har lämnat den externa vården utanför, och det tycker jag är suveränt eftersom den är helt omöjlig att förutse.

Både styrelsen och ledningsgruppen har varit tydliga och sagt att detta är hårda bandage, vi vet inte om vi klarar av det. Min uppfattning är att landskapsregeringen inte har lyssnat.

Tack, talman!

Min uppfattning är tvärtom. Tittar man återigen på siffrorna framgår det ganska klart och tydligt att landskapsregeringen faktiskt har lyssnat, och vi har lyssnat kontinuerligt.

Ledamoten säger att vi hela tiden har lagt på saker, ja, vi har hela tiden lagt på mera pengar och det visar också de här siffrorna samt den budget som vi faktiskt presenterade och antog i den här salen.

Men samtidigt, om regeringen på något sätt ska göra någon form av justering, så måste det också ske under ordnade former. Det räcker inte att säga att det känns för tufft eller för svårt. Då måste man specificera vad som är för tufft, vilka resurser som behövs och vad det kostar. Det är precis det som ledamot Listherby också sade. Det är exakt det man tittar på i ledningsgruppen. Vi har lyssnat, det är min bestämda uppfattning.

Talman!

Det skulle också vara intressant att veta hur landskapsregeringen nu ser till att säkerställa kontinuiteten i arbetet. När hälso- och sjukvårdsdirektören har valt att avsluta sitt jobb och projektledaren har petats så finns det ingen i styrelsen eller i den nuvarande ledningsgruppen som har helhetsansvaret eller en helhetssyn på resiliensmedlen.

Jag håller inte helt med styrelseledamot Listherby om att det är den ekonomiansvarige som har haft hela bilden. Det måste vara någon som har varit med från början.

Jag känner en stor oro, eftersom jag var med i den landskapsregering som kopplade detta till resiliensmedlen. Det handlar ändå om 4,5 miljoner.
Min vädjan till ministern är att se till att ni inte tappar något värdefullt på vägen, som är nödvändigt för att kunna göra denna anhållan eller få medlen utbetalda.

Talman!

Jag vill tacka för ett faktaspäckat anförande. Jag vet från min tid som lantråd att ledamoten verkligen vurmar för hälso- och sjukvårdsfrågorna, och jag tror också att det är ledamoten som verkligen sätter fingret på det onda.

Det handlar om att landskapsregeringen har ställt för hårda sparkrav på ÅHS. Styrelsen har inte klarat av att stå emot dessa sparkrav. Det måste ju ändå vara den enda förklaringen till att man avskedar läkarsekreterarna, just i den situation där man verkligen skulle behöva dem.

Jag håller helt med det som ledamoten säger. Styrelsens ordförande har otaliga gånger i media förklarat att man behöver mer kapital och att situationen är för tajt. Den ansvariga ministern har också vid flertalet tillfällen förklarat att de inte behöver mera pengar, eftersom man inte har fått någon förfrågan från ÅHS.

Talman!

När man tittar på våra närområden eller i Norden, så är det tydligt att implementeringen av olika nya vårdinformationssystem ofta medför problem och tar tid. De flesta är medvetna om detta och avsätter därför extra medel och resurser under implementeringsperioden för att processen ska gå smidigt och enkelt.

Jag vet att arbetet med själva implementeringen påbörjades långt i förväg. Man standardiserade till exempel hur blodtryck skulle registreras inom hela sjukhuset, så att det inte skrevs på olika sätt på olika avdelningar. Detta förberedande arbete inleddes i god tid för att säkerställa en så bra implementering som möjligt.

Det är dock mycket viktigt att alla som ska arbeta med systemen också genomgår de förberedande utbildningarna, vilket jag har förstått att inte alla har gjort.

Talman!

Det framstår med all önskvärd tydlighet att det här handlar om ekonomiska inbesparingar som landskapsregeringen har ålagt styrelsen. Styrelsen har inte haft argumenten eller kraften att stå emot finansministern i första hand, vilket har lett oss till den här situationen.

Jag vill dock säga att jag tror mig veta att vården fungerar. Det finns ingen anledning för en ålänning att känna någon form av oro. Men jag anser att det är ett svagt ledarskap från landskapsregeringens sida när man i princip lägger hela den här problematiken i famnen på styrelsen. Det liknar faktiskt ingenting; det liknar varken ansvar eller ledarskap.

Talman!

Jag håller med ledamot Thörnroos i det avseendet att man inte kan läsa så mycket att man inser att man själv har gjort något fel, utan istället har alla andra har gjort fel. Det är kanske inte den bästa utgångspunkten. Man behöver ändå förstå att saker och ting har gått snett. Man kanske inte borde ha agerat på det här sättet, men vi hoppas nu att man framöver kommer att inse att det inte är alldeles enkelt.

Vad jag har förstått så tillsätter man nu också en del nya tjänster och resurser till ÅHS för att bättre klara av den här implementeringen, men det är lite för sent. Det borde ha gjorts tidigare och inte tagits bort när implementeringen skulle påbörjas.

Tack, talman!

Jag vill problematisera frågan om styrelsens ordförande och dennes närhet till regeringen. Ska styrelsens ordförande vara lojal mot organisationen eller mot regeringen? Ledamoten har också framfört att det borde vara en lagtingsledamot som är styrelseordförande i ÅHS. Personligen tror jag att det skulle bli ännu mer komplicerat än vad det har varit hittills.

Vi har nu en framstående socialdemokrat som styrelseordförande och en socialdemokratisk minister. Hur nära ska egentligen styrelseordföranden vara regeringen och regeringspartierna? Jag har tidigare framfört idén om att ordföranden borde vara opolitisk och fokusera på att vara en ledare som bedriver ett erfarenhetsbaserat ledarskap. Hur ser ledamoten på det?

När ledamoten framhåller att styrelseordförande bör vara opolitisk, så tror jag inte alls på det. Viceordförande kan absolut vara opolitisk, men ordförande behöver ha den politiska förankringen för att kunna skapa en koppling mellan lagtinget och landskapsregeringen.

För mig, som har suttit och kämpat med landskapsregeringen när jag var styrelseordförande, vet jag att detta är viktigt. Det handlar också om att man kontinuerligt måste arbeta med dessa frågor. Jag kan inte låta bli att vara lite kritisk mot ledamöterna i salen, som också sitter i styrelsen. Vi förväntar oss att de ska föra ÅHS talan och stå upp för den, så att vi kan fatta beslut som är bäst för ÅHS, och inte vad som är bäst för landskapsregeringen.

Det blir en väldigt speciell situation. Men eftersom ÅHS och den myndigheten inte är som alla andra myndigheter, så är det väldigt tydligt i det förarbete som gjordes (… taltiden slut).

Tack, talman!

Jo, det är just det jag är ute efter. Ska ordförande agera för det som är bäst för myndigheten, eller ska ordförande agera för det som är bäst för landskapsregeringen? Jag kan tänka mig att om man sitter i samma parti eller tillhör samma gäng, så är det svårare att ta den här striden och stå upp för ÅHS än om man inte gör det.

Det är därför jag tycker att det är en intressant fråga att diskutera om ordförande ska vara en politiker eller inte. Om man drar det till sin spets har vi haft exempel på hur ministern har gått in och varit ordförande för ÅHS. Det knyter verkligen ÅHS till landskapsregeringen. Nu är det ganska länge sedan, och det var under speciella omständigheter, men i alla fall.

Jag förespråkar en modell där ordförande är opolitisk och att kommunikationen mellan regeringen och ÅHS sker med tydliga direktiv och svar.

Ja, vi kan vara överens om att vi inte är överens, och jag talar av min erfarenhet. Just när det gäller förankringsprocesser och diskussioner här i lagtinget så är det viktigt att någon har hela kunskapen och också kan stå upp för myndigheten.

Jag förstår ledamotens resonemang, men i det verkliga livet håller det inte ihop. Det kommer inte att fungera.

Om man då frågar sig varför man har politiska styrelser i välfärdsområden och i de olika sjukhusstyrelserna i Sverige? Varför? Antagligen finns det en orsak till att pengarna kommer därifrån.

Men för den skull måste man kunna stå upp för ÅHS om man är i styrelsen. Om man tittar på vad ÅHS-lagen säger så ska man göra det som styrelseledamot.

Tack, talman!

Ledamoten talar om ansvar. Jag tycker att den här debatten är lite konstig, för det förefaller som om det är Socialdemokraterna som försvarar det här så mycket de kan. Men egentligen ligger grundansvaret, som jag ser det, på finansministern och även på lantrådet. Det är där huvudansvaret ligger.

Ändå hör man inte så mycket resonemang och försvar om hur den här processen har gått till från liberalt håll. Jag tycker att det är en brist, men vi får se. Kanske det ändras senare i debatten.

Jag tänker så här: i stora, avgörande frågor agerar inte styrelseordföranden på egen hand utan diskuterar med landskapsregeringen. På något sätt handlar allt detta om ett politiskt spel, och jag skulle vilja se lite mer ansvarstagande från dem som faktiskt leder landskapsregeringen, och inte bara från sjukvårdsministern.

Talman!

Jag tror att det stora problemet var att man inte hade hela bilden. Det var en helt ny styrelse, och ingen från den tidigare styrelsen var med. Det är fritt fram att välja så, och det fanns kanske inte så mycket kommunikation om hur tankarna hade varit tidigare kring just det här vårdinformationssystemet och det arbete som pågick. Jag vet att de i styrelsen har gjort sitt bästa för att få så mycket information som möjligt, och det är bra.

Men jag tror att det som ledde till att man trodde att det inte behövdes läkarsekreterare, och jag tänkte också det, för om de har tagit det beslutet så måste de ha sett att det fungerar. Jag kände mig trygg i det. Det är bra att styrelsen nu har insett att det här inte var ett bra beslut och att de måste göra det på ett annorlunda sätt. Tyvärr är det ju patienterna, läkarna och de som arbetar inom vården som har blivit (… taltiden slut).

Tack, talman!

Visst, man kan prata om styrelsen och deras ansvar, men någonstans är det ju så att de här besparingsåtgärderna och de kontinuerliga förändringsprocesserna som sker parallellt, i grunden kommer från landskapsregeringen. Det är inte styrelsen som har hittat på, ja de har fått besparingskrav och sedan kommer de med förslag till landskapsregeringen och säger: "Så här har vi tänkt spara." Man flaggar för alla problem som kan uppstå, speciellt i samband med införandet av VIS-systemet.

Men trots detta insisterar landskapsregeringen på att så här ska det gå till, och vi accepterar era sparförslag. Det är styrelsen som får stå för hela hundhuvudet, trots att det egentligen kommer från finansministern och lantrådet, vilket jag försöker påpeka. Det är därifrån som man har godkänt de här sparplanerna, och det är där det grundläggande ansvaret ligger. Det är inte hos styrelsen som verkställer landskapsregeringens politiska vilja. Så är det i praktiken.

Talman!

Om man inte har suttit i styrelsen så tänker man att budgeten är så stor att man kan ta 1 eller 2 miljoner därifrån utan att det märks. Men det gör det. När man väl får inblick i hur arbetet fungerar och är med i styrelsen så får man en helt annan bild. Det finns inte en massa pengar som flyter omkring i ÅHS budget. Så är det inte. Det handlar om tuffa beslut som måste fattas.

Som ledamot i oppositionen har jag rätt att tycka att landskapsregeringen har haft för hårda bandage på ÅHS just nu under implementeringen av vårdinformationssystemet.

Man pratar nu om att man ska ha ett bredare samarbete med personalen, men jag vet att det igår hölls ett informationstillfälle för personalen där man bara meddelade och inga frågor överhuvudtaget tilläts.

Tack, talman!

Ja, till viss del är det här också om upprepningar, men man kan ju inte undvika att nämna dem för att sammanhangen ska hänga ihop.

Den situation vi ser idag är resultatet av flera stora förändringsprocesser som har skett parallellt.

Om man pratar grundkurs i hur man förändrar en organisation, så säger man att stora förändringar bör genomföras en i taget, så att organisationen hinner med och mår bra. Det är absolut grunderna i hur man förändrar en organisation, men det har man uppenbarligen inte tagit hänsyn till från landskapsregeringens sida. Man verkar tro att det går bra att göra allt på en gång. Vi har varnat för detta och sagt att man inte ska genomföra allt samtidigt, eftersom det kommer att leda till stora problem.

Vi har VIS-systemet som infördes till ett väldigt högt pris, och alla saker påverkar situationen. Tvätteriets outsourcing till extern part fungerar inte optimalt, vi har även problem med transkriberingstjänster som varit långt ifrån smärtfritt. Dessutom flyttar man åländska arbetsplatser bort från Åland, vilket är ytterst beklagligt. Jag tror att man absolut hade kunnat hitta en annan lösning om man hade försökt lite mer, eller åtminstone väntat med dessa förändringar så att organisationen hade kunnat fokusera på en förändring i taget.

Vi har också besparingskrav, det finns fler besparingskrav än bara de punkter som nämnts. Det här är resultatet av en tvåårig process som vi ser idag. Tidigare i år eller förra året diskuterade vi vikariestoppet, att man inte skulle få ta in vikarier. Allt detta orsakar stress i organisationen. Det är inte en enskild sak som gör det, utan flera faktorer som staplas på varandra och leder till en organisation som inte mår bra.

Varningsklockorna har ringt länge nu. Den senaste stora förändringen var när sjukvårdsdirektören slutade. Det är en betydande förändring för en organisation, och inte något som är lämpligt mitt under en stor organisationsförändring. Det här hade man nog kunnat förutspå, och det gjorde vi också.

Jag tycker att det är lite fel att diskutera att styrelsen är ansvarig, medan man indirekt lägger ansvaret på sjukvårdsdirektören och gör henne till syndabock. Det är beklagligt. Jag vet att man inte ska diskutera personalärenden, och jag har inte heller tänkt göra det i någon större utsträckning. Men så här ser det ut. Så här ser det ut för ålänningarna, så här ser det ut för mig och så här borde det nog se ut för er också. Jag tror att det var syftet med allt detta. Jag är övertygad om att landskapsregeringen har insisterat på detta och indirekt uppmanat till det. Om det inte är så, får gärna finansministern eller lantrådet intyga att de inte har något med detta att göra.

Kontentan är att vi hamnar i ett limbo där ingen vill ta ansvar. Vi pratar om sjukhusledningen och styrelsen, men inte så mycket om landskapsregeringen. Jag och flera andra försöker prata om dem, men inte landskapsregeringen själva. Det är faktiskt landskapsregeringen som bär det politiska ansvaret för ÅHS och den situation som ÅHS befinner sig i. Vi har en landskapsregering som, enligt min mening, inte tar särskilt stort ansvar för detta, och en politisk styrelse som driver igenom landskapsregeringens politik. Styrelsen är utsedd av landskapsregeringen och består huvudsakligen av politiker kopplade till respektive partier. Det är en del av ett politiskt spel hur platserna tillsätts, det vi alla.

Vi behöver en styrelse som kan och har mandat att stå upp mot landskapsregeringen, särskilt när landskapsregeringen kommer med förslag som otillbörligt skadar vården. Det handlar inte bara om vården, utan också om Åland som helhet när vi flyttar arbetsplatser bort härifrån.

Vi hade en diskussion om att det är viktigt att ha politiker i styrelsen för att kunna ta ett helhetsansvar och se på hur besparingsåtgärder påverkar samhället och sjukvården. Om det är det viktiga, så har man misslyckats med det.

Vi ser också hur läkare slutar och går till privat sektor. Jag vet inte exakt hur tillväxten av hyrläkare och annan vårdpersonal kommer att se ut i framtiden, men det är något som man behöver fokusera på. Ledamöter från styrelsen har sagt att detta är något vi behöver prioritera. Om man fortsätter på den inslagna linjen med stora förändringar i organisationen så bidrar det inte till en trygg och bra arbetsplats. ÅHS behöver få lugn och ro för att genomföra de förändringar som ni nu har beslutat om.

Jag anser att detta i huvudsak är ett liberalt ansvar, även om det är Socialdemokraterna som i huvudsak pratar om frågan. Det är Liberalerna som innehar finansministerposten och lantrådsposten. Jag tycker att Socialdemokraterna får ta oskäligt mycket kritik för den här situationen.

Jag vill avsluta, herr talman, med några ord om styrelsen och det resonemanget som vi har fört här. Antingen har vi en självständig styrelse, vilket var ursprungstanken med reformen, eller så har vi en regering som direkt styr ÅHS mer eller mindre. Man kan inte ha bägge samtidigt. Nu verkar det som att landskapsregeringen vill ha en styrelse som bär ansvaret för alla dåliga beslut, samtidigt som man inte tar ansvar för den uppkomna situationen. Vi får se, jag hoppas att det kommer ett anförande från Liberalernas håll, från landskapsregeringen.

Landskapsregeringen kommer också med direktiv som har att göra med jävsituationer och att ÅHS ska börja samarbeta med Datainspektionen. Det är tydliga direktiv, och det är nästan som att säga att landskapsregeringen inte har förtroende för att styrelsen sköter detta. Har vi en självständig styrelse om landskapsregeringen kommer med direktiv till styrelsen? Det är i alla fall väldigt tveksamt, tycker jag.

Jag kan avsluta med att säga att ni har verkligen ställt till med stor oreda på ÅHS sedan ni tog över makten. Jag hoppas att den snabba förändringstakten avstannar så att organisationen får lugn och ro och komma i fas med VIS-systemet. Tack!

Talman!

Jag tycker att det finns mycket i det som ledamoten sade som jag kan hålla med om. Det som jag finner intressant är att man ska ha en person som ska delta i rekryteringen av en ny hälso- och sjukvårdsdirektör. Hur man ska välja just den enda personen bland den stora personalstyrka som finns? Jag borde kanske ställa den frågan till ledamot Listherby. Jag tycker det är intressant, för man pratar också om att det behöver vara mer personalinflytande.

Igår hade man ett informationstillfälle från ledningen till personalen där man bara berättade hur saker och ting är. Personalen fick inte ställa frågor, och man meddelade att den tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören kommer att vara sjukskriven en del av januari.

Angående rekryteringen av en sjukvårdsdirektör, så är det här ytterligare ett beslut som jag inte tror att styrelsen fattar självständigt. I slutändan är det landskapsregeringen som kommer att fatta det slutgiltiga beslutet.

Visst kan man ha olika personalrepresentanter, eller en person som ska representera dem, men jag vet inte hur stor betydelse det har i slutändan. Det är styrelsen som kommer att fronta det här, och landskapsregeringen kommer att bestämma.

Det är viktigt att vara lyhörd och försöka ta in personalens synpunkter, särskilt i den situation som ÅHS befinner sig i just nu. Vi behöver skapa lugn och se till att personalen mår bra. Dessutom måste vi arbeta för att skapa en återväxt, så att vi inte blir helt lämnade på bar backe här på Åland.

Talman!

Ledamoten var inne på styrelsesammansättningen. Jag tänker läsa det här igen, som jag har sagt tidigare. När man reformerade ÅHS-lagstiftningen, så skrev man att landskapsstyrelsen har varit för operativt engagerad och att det skadade verksamheten. ÅHS fick därför en egen styrelse just för att leda verksamheten självständigt. Man skapade den här konstruktionen för att undvika politisk detaljstyrning från landskapsstyrelsen.

Jag kan förstå att man kan tycka att det bara borde vara en helt professionell styrelse, men man har ändå den där förankringsprocessen som måste göras politiskt eftersom det handlar om pengar. Det blir en svår sak.

Jag vet, efter att ha talat med tidigare medlemmar i styrelsen under hela den här perioden, att hela poängen var att styrelsen skulle stå upp mot landskapsregeringen.

Tack, talman!

Absolut, det är ju grundtanken. Nu verkar det som att man vill äta kakan och ha den kvar, samtidigt som man vill göra politik. Om det går dåligt får styrelsen ta ansvar. Ja, det är verkligen en soppa vi har framför oss, och jag hoppas att landskapsregeringen försöker ta avstånd från det nuvarande sättet att arbeta på.

Jag vet inte riktigt hur det ska gå till med den nuvarande styrelsens sammansättning. Vi har haft förslag från Obunden Samling om att vi bör ha en professionell styrelse. En del av lösningen skulle kanske kunna vara att ha en mindre politisk styrelse med färre ledamöter, men att vi ändå bägge är representerade.

Den här soppan kommer att fortsätta, och det är bättre för alla om vi gemensamt tar ansvar för sjukvården. Det handlar trots allt om er budget.

Tack så mycket, talman!

Jag vill återupprepa den replik som jag lämnade i mitt anförande till ledamot Thörnroos. Den här styrelsen är givetvis ansvarig för de beslut som den här styrelsen har fattat. Men när ledamoten nu talar om frågor som textilupphandlingar och avtal, då skiftar man fokus. Man försöker skyffla över ett händelseförlopp som inträffade innan den här styrelsen tillträdde.

Så absolut, ansvarsfördelningen är sådan att de styrelsebeslut som har fattats av den här styrelsen är vi ansvariga för. Det finns liksom ingen omväg kring det.

Jag fortsätter gärna i nästa replik, för jag ser att tiden är kort.

Tack, talman!

Ja, förberedelsearbeten och så vidare, men den här styrelsen fattade ändå de slutgiltiga besluten, som jag har förstått det. Om ledamoten menar att jag har fel, så finns det datum och protokoll som man kan hänvisa till. Jag är den första att rätta mig om jag har fel.

Problemet är inte att det formella ansvaret ligger hos styrelsen. Jag förstår att man resonerar så, att så här är lagen och så här är det.

Men i praktiken ser det annorlunda ut. När budgeten ska fastställas kommer man med besparingsförslag. Styrelseordföranden presenterar dessa för landskapsregeringen och säger att "det här har vi tänkt göra" och sedan sanktioneras det av landskapsregeringen. Så vem är det egentligen som bestämmer?

Tack, talman!

Jag tänker inte gå in på huruvida textilupphandlingen var fel eller rätt. Jag konstaterade bara att det trädde i kraft under den här mandatperioden.

Budgetprocessen för ÅHS är lite speciell i sin konstruktion. På våren kommer styrelsen till landskapsregeringen med ett förslag, det frångår ganska mycket annat. Det bollas en del fram och tillbaka. Det är väl ett ömsesidigt överenskommande på något sätt.

Det har kritiserats att förslaget som vi får på bordet här i lagtinget är lite för sparsmakat, även om det har ökat det här året. Det finns säkert processer som kan förbättras.

Jag vill också förtydliga att vi inte ser någon tydlig läkarflykt. Däremot är det många som tar tillfälliga uppdrag och mindre uppdrag inom de privata klinikerna.

Till sist, jag vill också ha lugn och ro.

Tack, talman!

ÅHS styrelse fungerar mer eller mindre som en nämnd. Jag tycker att även om det är en styrelse och en landskapsregering så kan man jämföra med det kommunala; med nämnder och styrelser, inte riktigt men åt det hållet.

Det är viktigt att när representanterna från styrelsen, dvs. ordförande och kanske någon till, kommer och säger: "Okej, ni vill att vi ska spara så här mycket pengar. Så här ska vi göra. Vi ska göra de här förändringsprocesserna och det här kommer vi att göra parallellt med allt det andra som ni har lagt på oss. Är det bra det här? Tycker ni att vi ska fortsätta på det här viset?"

Ja, då kan man säga ja eller nej från landskapsregeringen. Uppenbarligen har landskapsregeringen sagt ja, kör på! Jag tror att styrelsen har varnat för det här, men jag tror inte att landskapsregeringen har lyssnat.

Ska man avgå som styrelse när man är politiskt tillsatt och sitter i samma parti? Det blir svårt.

Talman!

Att vi här i salen oftare debatterar skärgårdstrafik än hälso- och sjukvård är lätt att både inse och konstatera.

Som ni här i salen vet så har jag jobbat på ÅHS länge, närmare bestämt på BB-avdelningen. Så här i juletider så minns jag alla de julaftonskvällar som jag har tillbringat där. Den särskilda julstämning som finns där finns faktiskt ingen annanstans. Frivilliga från församlingen gick runt i patientrummen och sjöng julsånger för den som ville, och inte ett öga var torrt. Och ännu har ingen behövt föda barn i ett stall. Inte heller i år kommer någon att behöva föda barn i ett stall.

Men tillbaka till anledningen till dagens debatt. Förra veckan diskuterade vi skärgårdstrafiken i minsta detalj. Vi har alla, flera gånger om, hört hur lång tid det tar att ta sig från en ö till en annan. Men vet vi hur lång tid det tar för den som upptäcker en knöl i bröstet att få tid till mammografi? Eller hur länge ett barn i behov av stöd från BUP får vänta på sin första kontakt? Eller hur lång väntan är för en höftoperation eller en utredning för någon med diffus smärta?

Jag tror att vi behöver prata oftare om ÅHS och vår hälso- och sjukvård och kanske också göra det på fler sätt och i fler sammanhang än enbart här i plenisalen.

När det nya vårdinformationssystemet infördes var ambitionen att ge vårdpersonalen ett modernt och ändamålsenligt verktyg, och från politiskt håll fanns en förhoppning om ökad effektivitet och bättre informationsflöden. Där är vi inte riktigt ännu. Införandet har varit krävande och i många fall lagt ytterligare bördor på redan hårt belastad personal. Här är det avgörande att vi både har tålamod och samtidigt är lyhörda och tar personalens erfarenheter och synpunkter på allvar. För det är de som varje dag arbetar nära patienterna som bäst ser vad som fungerar – och vad som inte gör det. Ett förändringsarbete av den här storleken kan inte lyckas utan ett verkligt personalinflytande.

Därför är det är viktigt att vi ser till att personalen har möjligheter att påverka sitt arbete, sin arbetsmiljö och bidra till verksamhetens utveckling. Jag har själv varit med som förtroendeman och varit med och skrivit (det nu gällande) avtalet om samarbete mellan personal och arbetsgivare. I riket finns en lag om detta, men för landskapsanställda finns ett avtal som ska följas, och det är inskrivet i landskapets tjänstevillkor och kollektivavtal.

För att lyfta fram samarbetet och hur viktigt detta samarbetsavtal är vill jag läsa upp §1, som lyder: "Arbetsgivaren är skyldig att samarbeta med personalen i enlighet med detta avtal. Syftet med detta avtal är att främja det interaktiva samarbetet mellan arbetsgivare och personal inom landskapet. Samarbetet ska grunda sig på att personalen vid rätt tid ges tillräcklig information om verksamheten och om planerna för myndigheten. Målet är att i samförstånd utveckla myndigheternas verksamhet och personalens möjligheter att påverka de beslut som fattas vid myndigheten om arbetet, arbetsförhållandena och personalens ställning i myndigheten och samtidigt främja arbetslivets kvalitet samt effektiviteten och lönsamhet."

När beslut fattas som påverkar personalen, som uppsägning av sekreterare, indragning av biträdande avdelningsskötare, nytt vårdinformationssystem eller optimering av patientplatser; då ska personalen alltid höras. Men det räcker inte med att bara lyssna; deras åsikter och synpunkter behöver också förmedlas på ett tydligt sätt till den politiska nivån. Här finns det utrymme för förbättringar. Det är också avgörande att det sker utan rädsla för repressalier. Vi behöver flera verktyg i verktygslådan för att säkerställa ett verkligt personalinflytande, och samarbetskommittéer är bara ett av många möjliga verktyg. Jag skulle gärna se en utvärdering av samarbetsavtalet.

Men vidare till spörsmålets påstående att patientsäkerheten är hotad. Och ja, javisst det är den alltid, vill jag påstå. Därför är ett strategiskt och systematiskt patientsäkerhetsarbete viktigt. Rätt information i rätt tid, fungerande team, rimlig arbetsbelastning och ett lyhört ledarskap är avgörande för en patientsäker vård. Vårdmissar kostar enorma summor och kan få allvarliga konsekvenser. När jag arbetade på sjukhuset rapporterades risker och tillbud om patientsäkerhet i ett program som hette Flexite. Om rapporteringen nu har ökat eller minskat har jag inte kännedom om, men att underrapportering är utbredd, överallt och alltid är väl känt. Stress är en vanlig bidragande orsak till vårdfel och vårdmissar, och här finns tydliga utmaningar och utvecklingsbehov. Patientsäkerhetsarbetet måste vara både proaktiv och reaktivt, och en regelbunden tillsyn är en central del i detta.

Inom socialvården finns en tydlig skyldighet för personalen att anmäla missförhållanden. En motsvarande bestämmelse saknas i vår patientlag eller hälso- och sjukvårdslag, men det är något regeringen kunde se på. Ni har säkert hört talas om Lex Maria i Sverige, en skyldighet att rapportera missförhållanden till tillsynsmyndigheten. Det här kan man se på vid kommande revidering av hälso- och sjukvårdslagen, om vi kan införa en liknande bestämmelse. Dessutom har flera sjukhus och regioner, och kanske även välfärdsområden, system med patientsäkerhetsberättelser. Det är något som regeringen kan överväga att införa för att ytterligare stärka patientsäkerhetsarbetet.

För att patientsäkerheten ska kunna upprätthållas och utvecklas behövs också en vårdpersonal som trivs och vill stanna kvar. Ett verktyg som regeringen skulle kunna överväga att arbeta mot ett Magnetssjukhus. Magnetmodellen syftar till att attrahera, behålla och motivera vårdpersonal genom att skapa goda arbetsmiljöer, ett starkt ledarskap och ökad delaktighet i beslutsfattande.

Vidare vill jag rikta ett stort tack till all personal som dagligen, och också på nätterna, levererar en god sjukvård till ålänningarna. Det är så, talman, att vissa änglar har inte vingar, nej, de har vita kläder, de har namnbrickor och de har hjärtan av guld. Jag vet att många har det tufft just nu. Men jag vill att ni ska veta att ni är uppskattade, ni är oersättliga och ni värderas högt av det åländska folket.

Talman! Förtroende byggs genom respekt för både personal och patienter. Det här arbetet blir aldrig färdigt, men det pågår och jag är övertygad om att det är så vi bäst tryggar hälso- och sjukvården på Åland även framåt. Tack, talman!

Tack, talman!

Vicetalman Söderlund manar till tålamod med det nya systemet. Samtidigt kan vi följa i princip live hur man kämpar i Region Dalarna i Sverige, där man beskriver situationen som ett "två månaders kaos". Detta kaos har lett till att fackförbunden idag har lämnat över en vädjan till regionledningen om att skrota det nya systemet och återgå till det gamla. Anledningen är att det har blivit så mycket oreda, med 20 000 diktat som ligger på kö och liknande problem.

Hur ser vicetalmannen på behovet av en plan B, ifall det tålamod, som vicetalmannen ber de anställda ha, kan komma att tryta, eller att systemet helt enkelt inte fungerar. Ska vi känna oss trygga i att det finns en plan B?

Talman!

Ledamoten Röblom ställer en bra fråga, men tyvärr har jag kanske inte riktigt svaret på den. Jag tror att styrelsen eller ÅHS har varit förutseende och har en ganska lång implementeringsfas. Om det är tillräckligt, ja, det vet ju bara de som kan se in i framtiden.

Jag vet att man har minskat produktionen under en viss tid. Är det här tillräckligt, eller behöver man förlänga det? Det får vi se efterhand, tänker jag.

Visst kommer det rapporter om Cosmic, men även om andra journalsystem som inte fungerar kanske som förväntat.

Tack, talman!

Jag tror att det är viktigt att vi från den politiska sidan, särskilt landskapsregeringen och lagtinget, har en beredskap för att hantera situationer där saker och ting inte fungerar som planerat. Om det visar sig att vi behöver skjuta till extra pengar för att lösa problem, måste vi vara beredda på det.

Vicetalmannen, som en del av regeringsbasen, skulle jag rekommendera att fråga efter denna beredskap och se till att det finns en plan B. Detta är särskilt viktigt om vi hamnar i en situation liknande den i Region Dalarna i Sverige, där personalen börjar sätta sig på tvären.

Talman!

Jag tycker det är bra att vi lyfter frågan om plan B. När det gäller hur den ska se ut eller när den eventuellt behövs, får vi återkomma till.

Helt klart är att det är en belastning på organisationen, och antagligen mycket mer än vad man var beredd på. Precis som vi har varit inne på tidigare fungerar vissa saker bättre medan andra fungerar sämre. Det är lite bökigt, kan man säga.

Talman!

Jag vill börja med att instämma i det som ledamoten nämner om att det är lite bökigt. Tyvärr är det inte bara bökigt på ÅHS. På apoteket är det också bökigt eftersom de får olika recept från olika läkare som sedan på något sätt ska föras ihop till de här påsdispensrarna. Det leder till ett enormt merarbete.

Det finns patienter som får vänta alldeles för länge på sina recept och sina provtagningar. Så är det. Dessutom påverkar detta de kommunala boendena, som också drabbas av fördröjningar, vilket skapar oro.

Jag vet att det fungerar bra på många ställen på sjukhuset. Min fråga till ledamoten är: Har ni någon insikt i hur det har gått med utbildningarna som har ordnats? Hur många har deltagit, och har de varit bra?

Talman!

Först vill jag ta upp apotekarnas bekymmer. Det var nytt för mig, och jag hoppas att det löser sig snabbt. Det är viktigt att personalen känner att systemet fungerar bra, och för patienterna är det också avgörande att de kan ta mer ansvar för sin egen hälso- och sjukvård.

När det gäller Kanta känner ledamoten Holmberg-Jansson mycket väl till detta.

Angående utbildningstillfällena så har jag ingen uppfattning om deltagandet eller intresset för att delta, men jag har hört både och. Man får sitta och lyssna på sådan information som man annars inte gör i sitt arbete. Det är en tudelad situation där.

Talman!

Jag har förstått att det handlar om två olika delar. Den ena delen är mer inriktad på att sitta och lyssna samt få information om hur själva systemet fungerar, medan den andra delen är mer praktisk och hands-on.

Det är klart att det ställer till det om man har valt aktivt att inte delta i detta, och att tanken är att någon annan ska lösa det åt en. Det anser jag inte är att ta ansvar för sitt arbete. Det är viktigt att alla verkligen deltar i dessa utbildningar. Den information som jag har är att här har man kanske inte alltid varit så duktig.

Ledamoten nämnde rekrytering och att man ska involvera personalen mera. Men jag tycker inte riktigt att jag har fått höra hur man konkret ska involvera personalen. Vi hade en liten replikväxling igår angående rekryteringen av hälso- och sjukvårdsdirektören och den ena personen som ska lyfta hela ÅHS ansvar. Vem och hur ska man hitta rätt person? Det kan inte vara en läkare; det måste vara en sjuksköterska eller (… taltiden slut).

Talman!

Först vill jag kort nämna utbildningstillfällena. Jag funderar ibland på att ny personal också behöver få del av dessa. Man förväntas ju inte kunna allt med en gång, så det är viktigt att utbildningstillfällena återkommer.

När det gäller din fråga om att delta i rekrytering, så är min uppfattning att det har fungerat bra tidigare. Men man kan alltid rösta, eller så deltar den personal som har mest tid. Jag skulle vilja bolla frågan till personalen: Hur vill de delta i rekryteringen? Vad passar bäst för dem? Jag är säker på att de har svar, bara man frågar.

Talman!

Tack till vicetalman för anförandet. Vi som sitter här i salen, och många som lyssnar, vet att talmannen har stor kompetens inom det här området.

Jag funderar på att i samband med att oppositionen exkluderades ur styrelsen så har flera av oss från lagtinget begärt att landskapsregeringen, kanske via ett meddelande, skulle kunna informera lagtinget om hur man ser på framtiden och vilka visioner man har. Detta har upprepats vid flera tillfällen, men hittills har ingenting kommit.

Med tanke på att ÅHS i budgeten för år 2026 beskrivs på 5 sidor av totalt 255 så är informationen ganska knapphändig. Den summan ligger runt 110 miljoner euro.

Har vicetalmannen något förslag på hur lagtinget skulle kunna involveras bättre?

Talman!

Ledamot Thörnroos ställer en viktig fråga, och det är lite samma som jag var inne på i mitt anförande, vi behöver diskutera dessa frågor mer. Jag tycker att de diskuteras alldeles för lite, som jag nämnde tidigare.

Det har också lyfts fram under de senaste dagarna när vi diskuterade vårdstrategin för 2040 och det arbete som görs där. Om jag minns rätt, så är det parlamentariskt, det är en arena där vi kan diskutera dessa frågor. Ett meddelande skulle också vara jättebra. Det motsäger jag inte alls.

Det är också viktigt att vi lyssnar på organisationen och vad de behöver. Vi kan tycka att det ska vara si eller så, men att ha örat mot marken tycker jag att är viktigt.

Talman!

Det finns en stor klokskap i att lyssna på organisationen, och man kan väl kanske inte riktigt säga att det har varit det mest framträdande karaktärsdraget hos den här landskapsregeringen.

Men jag funderar vidare. Det är naturligtvis både rätt och riktigt att det finns parlamentariker med i arbetsgruppen, men de facto är det så att vi är ganska många här i salen som är intresserade av hälso- och sjukvård, och som inte har möjlighet att delta i den diskussionen. Samtidigt tycker jag att ålänningarna, de som lyssnar, har rätt att få reda på hur respektive parti resonerar. Vad har man för nyckelfrågor? Vilka positioner vill man befästa? Vad har man för visioner?

Sjukvården är ju bra på Åland, och det vill jag ge all cred åt personalen för. Men det finns också vägval som behöver göras, och de borde kunna diskuteras i den här salen.
Och vicetalman, jag ser fram emot

Talman!

Jag kan hålla med om att alla behöver involveras i diskussionerna, men det är inget vi löser i ett replikskifte här, exakt hur det ska ske.

Jag inte vet hur ledamoten uttryckte sig, men det är inget framträdande karaktärsdrag hos den här landskapsregeringen att man inte lyssnar på personalen. Jag skulle säga att det snarare har varit ett framträdande karaktärsdrag hos de flesta landskapsregeringar. Det är min synpunkt, men jag är medveten om att det kan finnas olika åsikter.

Talman!

Den oro som uttrycks i spörsmålet om patientsäkerhet, informationssäkerhet, arbetsmiljö och verksamhetens stabilitet är förståelig. Människor bryr sig om sin sjukvård – och det är viktigt.

Det är samtidigt viktigt att vara tydlig med följande: Varje dag möter patienter engagerad och professionell personal, både inom primärvården och specialsjukvården. Hälso- och sjukvården på Åland är trygg och fungerar väl i dag.

ÅHS är i kontinuerlig utveckling. ÅHS bildades 1994 för att samla vården i en sammanhållen organisation. Sedan dess har verksamheten kontinuerligt utvecklats i takt med ökade krav på kvalitet, dokumentation och säkerhet. Det handlar om trettio år av förädlad och professionaliserad vård.

VIS är inte heller det något alldeles nytt. Det tidigare vårdinformationssystemet har nått slutet av sin tekniska livslängd och uppfyller inte längre dagens krav på informationssäkerhet. Behovet av ett nytt system var därför oundvikligt och nödvändigt.

När nuvarande ÅHS styrelse tillträdde i mars 2024 befann sig VIS-projektet redan i ett sent skede, där de grundläggande valen i upphandlingen i praktiken var gjorda och handlingsutrymmet begränsat. Lagtinget gav sedan i april 2024 fullmakt att slutföra upphandlingen.

Sedan dess har styrelsen tagit ett tydligare och mer aktivt styrande ansvar, med fokus på uppföljning, riskhantering, patientsäkerhet och IT-säkerhet.

Samtidigt som VIS införs pågår, som bekant, ett utvecklings- och effektiviseringsarbete såväl inom ÅHS som inom hela den offentliga sektorn. Målet är inte att leverera mindre vård, utan att använda resurserna klokare så att största möjliga nytta skapas för ålänningarna.

Parallellt planeras också ett nytt, modernt sjukhus. Det är ett mycket omfattande arbete som följer en strukturerad process där ÅHS, Fastighetsverket och landskapsregeringen säkerställer att vårdverksamhetens behov styr planeringen. Dimensionering, placeringsutredningar och tekniska förstudier sker stegvis och utan förhastade beslut.

Talman! Jag vill ta upp ansvaret i den offentliga debatten. Jag vill också lyfta det ansvar som vilar på oss alla i lagtinget när vi offentligt diskuterar samhällsbärande funktioner som hälso- och sjukvården.

En öppen och kritisk debatt är grundläggande i en demokrati. Samtidigt behöver vi vara medvetna om hur vi kommunicerar och hur det påverkar människors trygghet. Det är därför viktigt att våra påståenden vilar på fakta och evidens. När vården beskrivs som instabil eller osäker, trots att verksamheten i grunden fungerar, riskerar det att skapa oro som inte gagnar vare sig patienter, personal eller samhället i stort. Detta säger jag i all välmening och med ett gemensamt ansvar i åtanke.

Jag vill också kort beröra frågan om ÅHS styrelsens sammansättning. Jag är inte emot en bredare parlamentarisk förankring – tvärtom kan det i många sammanhang vara en styrka.

Samtidigt är det viktigt att minnas att ledamöter i ÅHS styrelsen utses av landskapsregeringen och inte sitter där på lagtingets uppdrag. Styrelsens uppgift är att verka inom det mandat som landskapsregeringen ger och att utöva strategisk styrning och uppföljning – inte operativ verksamhet.

Den nuvarande styrelsen innehåller politisk och sakkunnig representation, det ni också kallat för hybridstyrelse. Styrelsens arbete präglas av ett strukturerat förhållningssätt och ett tydligt ansvarstagandet. Däremot ser jag att återkopplingen från styrelsearbetet till lagtinget och partierna med fördel kan utvecklas och stärkas ytterligen. I detta sammanhang har landskapsregeringen en viktig roll.

Ansvarig minister bidrar till regelbunden och strukturerad återkoppling till lagtinget om större processer, vägval och risker inom hälso- och sjukvården.

Mot den bakgrunden vill jag också föra fram att det i samband med en utvärdering av Ålands hälso- och sjukvård vore det naturligt att även se över erfarenheterna av styrelsens sammansättning under de gångna 31 åren som ÅHS har funnits. Detta som vägkost inför framtiden när det gäller mandat, roll och arbetssätt. I en verksamhet där kommunikation ofta är komplex vinner en sådan genomlysning i trovärdighet om den samtidigt omfattar hela ansvarskedjan mellan styrelse, landskapsregering och lagting.

Syfte är inte att peka ut någon, utan att skapa bättre beslutsunderlag samt stärka styrningen och tilliten inför framtiden.

Talman! Sammanfattningsvis vill jag understryka att hälso- och sjukvården på Åland är trygg idag. De utvecklingsinsatser som genomförs syftar till att säkerställa att den också förblir trygg, stabil och stark i framtiden.

Bästa lagting! Vi arbetar alla mot samma mål - tillsammans. Tack, talman!

Tack, talman!

Ledamoten Mansén insinuerar att det är något fel på debatten här och att vissa frågor kanske inte borde lyftas fram. Först och främst vill jag påpeka att det är läkare verksamma på ÅHS som har påtalat att patientsäkerheten på sjukhuset äventyras på grund av det här debaclet med införandet av ett nytt vårdinformationssystem.

Delar ledamoten Mansén min uppfattning att detta är fakta? Det var läkarna, inte oppositionen i lagtinget, som först lyfte fram den här problematiken. Kan vi enas om denna fakta? I så fall undrar jag: Menar Mansén att det var fel av läkarna att offentligt ta upp den här problematiken?

Tack, talman!

Nej, jag menar inte att det är fel att debattera detta i Ålands lagting, givetvis inte. Jag ville bara understryka vilken ton man har när man diskuterar samhällsviktiga funktioner. Jag har i åtanke att det finns folk som lyssnar, och att vi inte skapar en onödig oro.

Att kunna kritisera och debattera dessa frågor är oerhört viktigt. Jag skriver definitivt inte ner oppositionens försök till debatt.

Tack, talman!

Ja, ledamoten måste väl ändå medge att det inte kan vara särskilt lätt att gå försiktigt fram och väga sina ord på guldvåg när det handlar om ett så allvarligt ämne. Läkare verksamma inom den här organisationen har sagt att situationen är så allvarlig att patienternas hälsa äventyras. Det måste man väl ändå få diskutera?

Därför måste det finnas en ganska stor tolerans i detta sammanhang, vilket innebär att det borde vara en hög tröskel innan regeringskoalitionen i det här lagtinget klagar på oppositionens debatteknik.

Tack, talman!

Jag vill återigen betona att jag inte kritiserar oppositionen för det här spörsmålet; de har sin fulla rätt.

Min vördsamma hälsning till oss alla är att vi ska hålla en bra ton i denna diskussion, särskilt med tanke på allvaret i en så samhällsviktig funktion som Ålands hälso- och sjukvård.

Talman!

Också jag reagerar på att vi inte ska beskriva vården som instabil eller osäker.

Framför mig har jag ett utlåtande från Läkarförbundet. Jag har också noterat ställningstagandet från Funktionsrätt Åland, där man pekar på att systemet för receptförnyelse är bristfälligt. Detta innebär en risk för att personuppgifter hanteras fel, labbsvar kommer till fel läkare och provtagningstider blir felaktiga. Det finns även problem med transkriberingen av diktat, som delvis är en annan fråga, men som delvis ändå hänger samman med det vi diskuterar.

Varje ledamot i detta hus har rätten och möjligheten att agera när branschorganisationer och intresseorganisationer beskriver att de är djupt oroade över patientsäkerheten.

Tack, talman!

Ledamot Valve, givetvis har man sin fulla rätt till det, och jag förstår också att den här hälsningen som nu framförs angående läkarnas åsikter. Vi från styrelsen tar givetvis detta på mycket stort allvar.

Det är absolut inte så att vi vill tysta den här diskussionen. Jag ville bara betona i mitt anförande att jag uppskattar när man håller den här tonen. Jag uppfattar också att debatten har en mycket saklig ton när det gäller dessa punkter, så det var definitivt inte kritik till någon på det sättet.

Talman!

Jag försöker hålla mig på den nivån.

Ledamoten nämnde i sitt anförande det utvecklings- och effektiviseringsarbetet som pågår inom organisationen i ett antal separata projekt. Hur ser ledamoten Mansén på förverkligandet av dessa projekt, givet den diskussion vi har haft om vårdinformationssystemets verkställighet så här långt i debatten?

Tack för den repliken. Ja, det pågår många processer just nu. Första prioritet är vårdinformationssystemets implementeringen och att få det att fungera.

Samtidigt pågår det även andra utvecklingsprojekt. Det gäller för styrelsen att ha ett helhetsperspektiv när det gäller takten på dessa utvecklingsprojekt, och att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att genomföra dem utan att påverka vårdkvaliteten. Detta är givetvis något vi följer mycket noga inom Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse.

Talman!

Till skillnad från oppositionen tycker jag att det är bra att ledamoten Mansén lyfter fram dessa frågor kring en nyanserad debatt. Vi har ju hört flera gånger om den skrivelse från läkarna som ledamoten refererade till. Om man läser de svar som ÅHS har givit, så är det tydligt att flera av de problem som nämns i skrivelsen redan hade löst vid den tidpunkten. Det här handlar om en skrivelse från slutet av november, för flera veckor sedan, och många av dessa problem var redan åtgärdade.

Man skriver att det finns lösningar på gång för andra delar och att frågan också hanteras inom ÅHS. Jag delar ledamoten Manséns uppfattning, jag tycker att det var bra att Läkarförbundet kom in med sin skrivelse. Det är självklart att det ska vara öppet för diskussion kring den här typen av frågor. Man borde säkert även kunna ha hanterat detta inom ramen för ÅHS.

Det som jag tycker är centralt, och som vissa ledamöter kanske glömmer att nämna, är att många av de problem som påpekades redan vid inlämnandet av skrivelsen var åtgärdade, och det fanns även planer för hur de övriga problemen skulle lösas.

Tack, talman!

Så är det. Vi pratar egentligen om personalinflytande, och det har vi också lyft från styrelsens sida på de senaste styrelsemötena. Vi har tagit till oss av den kritik som har kommit kring detta. Vi ser kanske att det finns möjligheter till personalinflytande, men om det uppfattas som att det inte finns tillräckligt tydliga kanaler för det så är det givetvis något som styrelsen måste arbeta med. Jag uppfattar att det i dagsläget är oerhört viktigt för att skapa tillit inom organisationen.

Talman!

Ledamoten lyfter också fram styrelsen och styrelsens roll i lagtinget. Jag tycker att det är en viktig och relevant diskussion som behöver föras även framöver. Vem är ansvarig för att informera om styrelsens arbete i lagtinget och till lagtingsgruppen?

En huvudregel i styrelsearbetet är att det är styrelseordföranden som talar för styrelsen, tillsammans med den tjänstemannaledning som finns tillgänglig. Inför lagtinget är det landskapsregeringen som står som ansvarig för det. Här tror jag att vi från landskapsregeringen också bör fundera på det.

Ett meddelande har utlovats och har varit klart länge. Vi vet att processen kring framtidens vård, särskilt med anledning av implementeringen av vårdinformationssystemet, har fått stå tillbaka något.

Ett meddelande per mandatperiod ska lämnas vilket har funnits i lagen hela tiden. Jag är medveten om att detta inte har gjorts tidigare. Det är hög tid att införa detta, men också att säkerställa en kontinuerlig information. Det är landskapsregeringens ansvar.

Ja, jag håller helt med. Nu gäller det att fundera på vilka rutiner som ska gälla för informationen till lagtinget. Med det upplägg vi har idag, med en semiprofessionell styrelse, så innebär det i praktiken att det finns två personer här i salen som sitter i styrelsen.

Det gör att den här frågan är ganska högaktuell och kanske en stor orsak till att vi har spörsmålet. Hur kan vi säkerställa att kommunikationen till lagtinget fungerar? Det här är en fråga som säkert kommer att fortsätta att diskuteras efter den här debatten, vilket jag hoppas. Det är en viktig fråga.

Talman!

Ledamoten är ju viceordförande i styrelsen, och jag tänker också ställa samma fråga till dig som jag har ställt till andra. Vem är det som ska garantera den här kontinuiteten nu när både hälso- och sjukvårdsdirektören och projektledaren är borta från ÅHS?

Ingen i styrelsen eller ledningsgruppen har varit med hela vägen. Jag pratar om resiliensmedlen, där ekonomichefen förstås har stor insikt och kunskap kring ekonomidelen. Men jag vet, eftersom jag var med när vi tittade på resiliensmedlen, att det handlar om så mycket mer. Det är massor som ska skrivas i en sådan här rapportering.

Finns det nu personer som har kallats in för att göra den här omfattande redovisningen, så att vi inte ska tappa de här pengarna?

Tack, talman!

Precis som nämndes i det tidigare replikskiftet kan jag intyga att dagsläget är under kontroll. Det är ekonomichefen som ansvarar för detta när det gäller ÅHS.

När det gäller avrapporteringen fick vi på det senaste styrelsemötet tydlig information om att situationen är under kontroll i dagsläget.

Ja, det är bra att det är så, för det är något som jag faktiskt har funderat på och oroar mig för, eftersom det handlar om så mycket pengar.

Vi har haft diskussioner här idag, och man pratar om att det borde finnas en plan B om det här fallerar. Jag skulle vara intresserad av att höra vad ledamoten säger. Är det ens möjligt att börja fantisera om att man nu, ad hoc, ska plocka in något annat system istället för det som vi just nu försöker implementera? För mig känns det som en utopi, med tanke på att det är ett upphandlat system vi har. Man kan inte bara säga upp upphandlade avtal. Det kommer garanterat att leda till stora viten.

Det vore skönt om ledamoten kunde avfärda myten om att vi kan ta något annat nu, bara så här.

Tack, talman!

Att ta hål på myter kan vi göra på så sätt att ledamot Holmberg-Jansson gav ett konkret svar samtidigt som hon ställde frågan. Det vill säga, det är en utopi att tro att gå tillbaka till ett annat system som inte längre existerar. Det är inte ens möjligt att ta i bruk det gamla systemet.

Ett vårdinformationssystem är så stort och komplext, med många delmoment. Det kommer att fungera, men vissa delar tar längre tid än andra att få att fungera. Den här processen är igång, och har nog bara en väg och det är framåt.

Tack, talman!

Jag skulle vilja ställa samma fråga till ÅHS styrelsens viceordförande som jag ställde till hans kollega, ledamoten Listherby. Det handlar om den allvarliga skrivelse som kom in till styrelsen i november. Ledamotens kollega Listherby menade att styrelsen har besvarat denna skrivelse. Delar ledamoten Mansén den uppfattningen?

Tack, talman!

Jag delar uppfattningen. Det är ledningsgruppen som har givit ett svar, och svaret har kommit styrelsen till kännedom.

Tack, talman!

Ledamoten Mansén nämnde nyckelorden; ledningsgruppen har inkommit med ett svar. Det har de gjort, men inte på styrelsens uppmaning, eftersom styrelsen enbart antecknade skrivelsen till kännedom, man bad inte ens ledningsgruppen besvara den.

Inte heller hade styrelsen, när ledningsgruppen hade skrivit sitt svar, meddelat att man omfattade detta svar överhuvudtaget. Ansvar, ledamot Mansén, är det ansvar?

Tack, talman!

Jag uppfattar nog att styrelsen har agerat helt korrekt i den här frågan och att det förs en bra dialog med läkarföreningen.

Jag ser inte detta som ett stort problem. Det viktiga i sammanhanget är att vi har en kommunikation och en dialog som driver saker framåt. Och det finns det på ÅHS.

Fru talman!

Jag reagerade också på ledamotens uppmaning till oss lagtingsledamöter att tänka på vad vi säger och hur vi beter oss i diskussionen om samhällsviktiga funktioner som ÅHS. Det är bra, men det finns fler samhällsviktiga funktioner i vårt samhälle.

Skärgårdstrafiken är en sådan funktion och där får regeringsmedlemmarna stå i plenisalen och säga precis vad de vill till oss i oppositionen. Det handlar om rena påhopp och smutskastningar på bästa sändningstid inför Ålands folk. Det är okej.

Innan man kommer med fler uppmaningar kanske man behöver se över sitt eget hus i regeringen och inte ge uppmaningar när man själv gör detsamma i andra samhällsviktiga funktioner.

Tack, talman!

Precis som jag nämnde i mitt anförande så gör jag detta i all välmening och med ett gemensamt ansvar i åtanke. Detta gäller självklart också alla samhällsbärande funktioner.

I tider av stor osäkerhet i vår omvärld så pågår det mycket hybridkrigföring och liknande. Om sådana här händelser och diskussioner kan skapa oro i samhället så är det inte till gagn för någon.

Samtidigt ville jag betona att vi måste kunna föra en öppen och demokratisk debatt och dialog. Jag uppfattar att vi för det i den här salen.

Det var lika mycket kritik åt mig själv som till övriga i lagtinget. Jag ville bara påpeka vikten av detta i den fortsatta diskussionen, som inte är avslutad ännu.

Fru talman!

En öppen demokratisk debatt är absolut något jag står bakom. Därför tycker jag att det är bra om ledamoten också tar upp detta med sina regeringsmedlemmar.

När man delar anonyma artiklar om samhällsviktiga funktioner, som skärgårdstrafiken, blir det odemokratiskt att agera på det sättet.

Det finns en hel del saker som behöver göras rätt inom regeringen.

Tack, talman!

Bästa lagting och övriga åhörare. Jag tänker säga några avslutande ord och peka på en sak som jag inte hann gå igenom ordentligt under det gruppanförande som jag höll här i måndags.

Jag vill också passa på att avisera en åtgärdsuppmaning som just nu delas ut till ledamöterna här i salen och som vi har lämnat in till presidiet tidigare. Jag hänvisar till den åtgärdsuppmaning som talmannen har här nu.

För att övergå till det som ändå blir huvuddelen i mitt anförande, så handlar det om upphandlingssystemet, eller bristen på upphandling och det är faktiskt en del av hela denna VIS-problematiken.

Som jag har sagt: "Story of your life." Melodin i ert liv här i regeringskoalitionen är att ni får bara ett bud och upphandlingen blir misslyckad. Ibland gör man inte upphandling alls, och det tänker jag peka på.

Jag vill också peka på Landskapsrevisionens granskning av VIS och granskningen av inköpsprocessen i ÅHS. Båda dessa rapporter blev klara samtidigt, daterade den 12 februari 2024, och kom strax innan den nya styrelsen hade sitt första möte i ÅHS.

Den revisionsorganisation, som hade anlitats av Landskapsrevisionen, konstaterade den 12 februari 2024 att per 2023 hade det fakturerats juridiska kostnader för ungefär 630 000 euro utan upphandling från 2018 till 2023. Detta stämde dock inte riktigt, för det var närmare 700 000 euro, det var 690 000 som hade fakturerats vid den tidpunkten. Jag misstänker att revisorn inte hade fått alla underlag, så 700 000 euro var det som fakturerades vid den tidpunkten, bara på VIS-systemet fram till år 2023, som resulterade i en misslyckad upphandling. Totalt hade man fakturerat 1,2 miljoner euro i juridiska arvoden vid den här tidpunkten, i slutet av 2023.

Detta påpekades i revisionsrapporterna. Man påpekade att detta hade gjorts utan upphandling. Andra jämförbara konsulter hade nog upphandlats, men inte de juridiska tjänsterna. Det här var en väldigt tydlig sak som framgår när man läser rapporterna jag hänvisar till.

Man skulle kunna tycka att ÅHS styrelsen skulle ha reagerat på detta, men det gjorde man inte, utan man lät det fortsätta.

I ett styrelsemötesprotokoll från den 25 oktober 2024 har man till och med en liten budgetruta där man räknar med att skicka iväg ytterligare 115 000 euro utan upphandling för den juridiska rådgivningen.

Det får mig att fundera: Är det så här alla inköp sköts? Är det så här revisionsrapporter hanteras? Om man hade läst den här revisionsrapporten, så måste detta vara en av de saker man inte kan glömma. Att man har låtit bli att upphandla juridiska tjänster, trots att man har köpt för över 1 miljon! Det måste vara omöjligt att glömma det, eller så glömmer man det och då har man ett väldigt dåligt minne. Alternativt så läser man inte revisionsrapporten, och i värsta fall så bryr man sig inte.

Jag väljer att tro att ni bryr er, och jag tror faktiskt att alla här gör det. Det brukar jag säga när jag ibland får känslan av att majoriteten tror att vi inom oppositionen på något sätt vill illa. Jag tror inte det. Jag tror att ni nog vill gott, men detta mått av slarv och försummelse börjar nå oanade höjder.

Här sitter ni i oktober i styrelsen och fortsätter att köpa in utan upphandling. Det slutar med att fram till nu, år 2025, har ni köpt ytterligare sådana tjänster för 300 000 euro, varav 240 000 euro hänförs till VIS och resterande, cirka 60 000 euro, hänförs till diverse annat.

Problemet är när man inte upphandlar och när man inte verkar veta vad saker och ting ska kosta. När vi går till butiken vet vi vad mjölk ska kosta. Vi köper inte mjölk om den kostar 3 euro per liter, utan vi köper billigare mjölk. Men det verkar som att ÅHS styrelse inte har haft den kunskapen.

Man undrar hur det är med resten. Detta är en detalj som revisorn har påpekats och som har lyfts fram i två olika revisionsrapporter, men som helt har negligerats. Vad ska man dra för slutsatser av det?

Detta är bara en snabbutredning som jag har gjort. Ska vi vara förvånade över att det blir det här råddandet som vi ser i helheten?

Ska det få fortsätta utan att det blir några konsekvenser för en styrelse som arbetar så här bristfälligt? Det kan ju rimligtvis inte bara bli den konsekvensen att högsta ledningen har fått gå. Det är totalt orättvist, som flera av mina kollegor har sagt tidigare. Detta ligger ju på styrelsens bord, och vi har det direkt här i protokollet. Den 25 oktober så visar man vad man håller på med, och köper utan upphandling utan att reagera.

Jag hörde tidigare lagtingsledamoten och tillika ÅHS-styrelseledamoten Listherby säga att det har varit lite problem med upphandlingen och hänvisade till Upphandlingsinspektionen. Nå, inte är Upphandlingsinspektionen någon sådan instans som ex officio på tjänstens vägnar börjar titta på om Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse följer gällande upphandlingsregler, och i synnerhet huruvida Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse följer gällande upphandlingsregler efter att deras revisorer har sagt att ni inte följer gällande upphandlingsregler. Ska Upphandlingsinspektionen göra det? Nej, så går det inte till. Det är ju i så fall baserat på något klagomål, och vem skulle börja klaga på det där? Det är klart, någon konkurrent kanske. Men detta är ju något man förväntar sig, att som en del av ett styrelseuppdrag så är insatt i den här typen av handlingar och reagerar när saker och ting inte går som de ska, i synnerhet när man påstår att man vet något om upphandlingar.

Detta är en sak som jag hoppas att vi ska få gå till botten med och se varför man har gjort på det här sättet. Finns det någon bra förklaring? Det ska inte bara rinna ut i sanden.

Jag vill också säga några ord till. Jag funderar på Ålands hälso- och sjukvårdsorganisation överlag. Jag tänker lite skämtsamt säga - och detta kanske är något ni kan ursäkta i ÅHS styrelse - att organisationen är som en gåta, insvept i ett mysterium inuti en enigma. Det är egentligen en gammal beskrivning av Sovjetunionen, dvs. att ingen vet riktigt vem som styr. Det finns många olika som styr hit och dit. Detta är också ett grundläggande problem som jag hoppas att kan vara en start i denna spörsmåldebatt, att man börjar titta på ÅHS organisation och verkligen funderar på om vi har det rätt tillställt.

En gång i tiden jobbade jag på en lokal bank. Det var solklart vem som bestämde och vem som gjorde vad inom vilka limiter. Detta är jättevanligt i näringslivet, vem som skriver på vilka dokument och så vidare. Ska det vara så förbaskat svårt att få den typen av organisation införd i landskapsförvaltningens största och viktigaste organisation? Jag säger så, även om man inte riktigt ska vikta dem på det sättet, men nog är sjukvården bland det viktigaste vi har. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack vicetalman. Jag tänker fokusera lite på den här åtgärdsuppmaningen som har kommit precis här på vårt bord.

Om vi tänker lite filosofiskt, så måste det vara jätteskönt att sitta i opposition. Man kan stå här en vacker majdag och diskutera kostnadstak, och säga att landskapsregeringen sparar för lite.
Det här kostnadstaket som man tänker införa räcker inte. Vi ska dra in lite mer, och då vill man ha 6,5 miljoner till det. Man ska spara, den här vackra majdagen.

Sen kan man stå en annan regnig novemberdag och säga: "Nej, vet ni vad? Ni måste tillse att det finns mer resurser till Ålands hälso- och sjukvård," som det står här i åtgärdsutmaningen. Vi ska se till att de erhåller nödvändiga resurser. Finns det något tak på dem? Ska vi bara glömma kostnadstaket nu och fokusera på det här?

Tack, talman!

När det gäller ÅHS säger vi i denna åtgärdsuppmaning att organisationen måste få arbetsro och de resurser som behövs för att lyckas med det här VIS- projektet. Det är egentligen det viktigaste och vi pekar på behovet av att omorganisera.

Att sedan sätta detta i ett annat sammanhang, där vi har bestämt rambudgeten och där vi till exempel inte har haft en aning om att ni tänkt rådda till det på det här sättet, det är inte riktigt rättvist.

Vi står fast vid att det som står i åtgärdsuppmaningen ska gälla, och om ni inte vill ge de resurserna så får det stå för er.

Det är ingen som har sagt något annat än att vi också vill uttrycka att ÅHS behöver arbetsro för att kunna arbeta vidare med de resurser som krävs. Men om vi ska återgå till något som skedde nyligen, så uppfattade jag den andra delen av detta.

En annan del av utmaningen är att det står att styrelsen ska ombildas, och att minst en ledamot från oppositionen ska ingå. Jag tyckte mig minnas att så sent som i måndags, när vi hade den här debatten, så skulle styrelsen slopas och avskaffas. Det har i alla fall varit de medieuppgifter jag har läst. Är det något som har ändrats under resans gång? Vill man nu ändå behålla styrelsen och ombilda den på det här sättet?

Tack för den frågan. Jag tackar, jag brukar inte göra det. Ekström får känna sig hedrad. Han är en av de första jag tackar i lagtinget för att ställa en fråga som hör till deras uppdrag.

Det finns ett koncept som kallas kompromiss. Det var okänt när den här sittande koalitionen bestämde vem som skulle sitta i styrelsen. Det var också okänt när ni tillsatte alla andra myndighetsstyrelser under den här mandatperioden.

Men Obunden Samling kompromissar ibland när det är vettigt.

I synnerhet inom Moderaterna finns det personer som är villiga och intresserade av att sitta i den här styrelsen och som jag är övertygad om att kunde tillföra något. Det hade varit klokt av er att behålla dem i styrelsen.

Jag tror att en del av de missar som jag nämnde i mitt anförande, till exempel gällande upphandlingarna, hade kunnat undvikas.

Tack så mycket! Jag tänker inte trassla in mig mer än att tydliggöra att den här revisionsrapporten om VIS givetvis föranledde frågor. Svaren som kom visade att det finns upphandlade ramavtal för de här juristtjänsterna. I revisionsrapporten framgår det att revisorerna inte hade fått ta del av avtalen, men att styrelsen har ställt frågan och fått svar som bekräftade att dessa avtal skulle finnas.

Styrelsen går inte heller ner på lagret för att kontrollera om det finns upphandlade avtal för stomi material. I den delen anser jag att styrelsen har använt den befogenhet de har haft på ett korrekt sätt.

Tack, talman!

Ledamoten Listherby framför en mycket allvarlig sak och gör ett allvarligt påstående. Det handlar om att någon felaktigt har sagt att styrelsen, på en direkt fråga, har bekräftat att detta nog minsann var upphandlat.

Det jag kan konstatera, sett ur mitt perspektiv och oppositionens perspektiv, är att det inte finns en tillstymmelse av den här frågan eller den här utredningen i era styrelses mötesprotokoll. Revisorn påpekade också att styrelsemötesprotokollen är anemiska; de saknar "blod", för att använda en medicinsk term, med tanke på ämnet.

Styrelsemötesprotokollen skulle bra kunna förbättras så att vi kan följa med i vad styrelsen har gjort, utan att behöva vara tankeläsare.

Det ska bli intressant att undersöka riktigheten i det påstående som Listherby gör.

Tack, talman! Jag lämnar det öppet som sådant.

Den här revisionsrapporten visade också att styrelsen har fått mer och mer omfattande information om hur VIS framskrider, var vi befinner oss i processen och hur lamporna lyser – om de har varit gröna, orangea eller röda. Protokollen har faktiskt varit mer detaljerade än vad styrelsen vanligtvis skulle ha. De har kanske gått ner lite mer på organisationsnivå. Men vi bestämde att vi ville ha det så, med tanke på den kritik som riktades mot hur det hade skett tidigare.

Tack, talman!

Jag kan konstatera igen att de här styrelsemötesprotokollen, om de tidigare har varit ännu mer anemiska än vad de är nu, så är de totalt under all kritik. Det är också intressant när lagtingsledamot Listherby talar om gula, gröna och röda lampor. Jag undrar, var det så att någon sa att det lyste grönt fast det egentligen var rött? Eller hur var det? Man undrar lite. Det här är märkligt.

Det här borde alla fundera på. Styrelsemötesprotokollen måste vara utformade på ett sådant sätt att man i efterhand kan läsa dem och få en uppfattning om hur den här församlingen, den här styrelsen, har resonerat.

Fru talman!

Ingen kan undvika att notera att Obunden Samling, via vicetalmannen, har ett intresse för upphandlingsfrågor.

Den revisionsrapport som nämndes här under anförandet handlar om revisionen av det som har pågått gällande upphandling i ÅHS styrelse, fram till februari 2024, vilket var det datum som nämndes. Fram till dess hade Obunden Samling representation i styrelsen.

Jag tar det för givet, eftersom denna fråga är så intressant för Obunden Samling, att deras ledamot i styrelsen hade kunskap om att upphandling är viktigt och att det finns regelverk som man ska följa. Men revisionsrapporten ger ju inte riktigt den bilden.

Tack, talman!

Den här rapporten kom den 12 februari 2024. Den behandlades på ett styrelsemöte, som jag minns det, i mars 2024. Vår representant var då i princip en så kallad "lame duck". Dessutom kan jag konstatera att vår representant var den som föreslog att vi skulle börja driva frågan om att avskaffa ÅHS styrelsen, eftersom den inte har någon funktion. Vi hade redan under 2023 framfört detta, om jag inte minns fel.

Det kunde konstateras att styrelsen kanske inte fungerade riktigt perfekt när det gäller dessa frågor. Det var just detta som revisorn påpekade.

Ja, då får vi höra att den styrelse som ledamoten Valve var ordförande i, inte fungerade perfekt till dessa delar, och revisionsrapporten antyder just detta.

Vad gäller upphandlingar, så anser jag att landskapsregeringen gör rätt saker, åtminstone när det kommer till att samordna resurserna. Från och med 2020 sammanförs ÅHS upphandlingsresurser med finansavdelningen. Vi har fyra resurser på ena stället och tre på det andra, vilket ger oss sammanlagt sju. Detta är ett långsiktigt korrekt sätt att hantera det; samordnade resurserna kostnadseffektivt och kompetensen ökar. Vi ska tro att detta leder till att upphandlingarna blir bättre framöver.

Tack, talman!

Ja, det vore hög tid.

Det här är också ett paradnummer som finansministern och flera andra också hanterar, kanske inte på bästa sätt när man speglar tillbaka och säger att det var minsann under Valves ordförandeskap som det här var fel.

Det är egentligen på sätt och vis det jag har sagt, jo, det har gjorts en revision som sträcker sig från 2018 till 2023, och man har konstaterade att saker har gått fel.

Men, sen när er styrelse kom fick ni det svart på vitt; titta här, det här är fel! Ni hade möjlighet att åtgärda problemen, men ni valde att inte göra det. Det är det som är det allvarliga.

Talman!

Ledamöter, åhörare och eventuella journalister. Vi har en fantastisk sjukvård på Åland och därtill en otroligt kunnig personal. Men personalen har ingen talan i ledningsgruppen eller styrelsen.

Man valde att upphandla det sannolikt dyraste VIS på marknaden. Man tittade endast på ett VIS som inte verkat i Finland och därmed saknade de nödvändiga kopplingarna till olika finska system som t.ex. Receptcentralen. Självklart borde en grupp av vårdpersonal och läkare åkt runt att titta på olika VIS alternativ, för att hitta det lämpligaste funktionellt.

Man angav en stor brådska för att inte förlora de s.k. resiliensmedlen på 4,7 miljoner. Finans- och näringsutskottet förordade en tilläggsbudget när priset kraftfullt ökade med 280 %. Finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg angav den 12 april 2024 ”det förutsätts att 80 % av de kommunala organisationerna och de privata aktörerna skall ha systemet i bruk för att målet ska anses vara uppnått.”

Detsamma säger landskapsregeringen i sitt svaromål på det här spörsmålet. ”Resiliensmedlen förutsatte att 80 % av alla aktörer inom social- och hälsovården på Åland tar systemet i bruk och att investeringen är färdig före den 31 december 2025”. Ingen av de privata aktörerna har tagit systemet i bruk! Sålunda var denna 80 % utsaga oriktig. Sen kan man säga alla 16 kommuner, men inte alla privata sjukvårdsaktörer, det beror på hur man räknar procenten.

Hänvisande till den lagda ramen valde ledningsgruppen och styrelsen att halvera sekreterarresursen och 20 tjänster drogs in. Detta tvärs emot den samlade läkarkåren som i insändare och skrivelser konstaterade det fullkomligt omdömeslösa i en sådan åtgärd. Men man struntade i protesterna och hänvisade till en extern konsult som varit på snabbvisit. Återigen – personalen hade ingen talan.

Notera att ÅHS inte är extremt dyrt, utan ungefär på samma nivå som i Sverige och Finland, och betydligt billigare i procent av BNP, det ligger på ca 6,4 % medan det i Finland och Sverige ligger på 9 % och 10 % av BNP. Åland är inte i full kris heller när det gäller den finansiella likviditeten.

Vi behöver ett nytt VIS förvisso. Om det aktuella är det rätta vet ingen i denna sal, inte heller jag eller någon annan. Men vi vet att många är otroligt förtvivlade. Den som är intresserad så kan jag skicka ett antal kritiska artiklar från dagspress i Sverige; Läkartidningen och från Dagens Medicin.

Jag är inte övertygad om att det aktuella systemet är optimalt. Personal har ringt och skrivit till mig, de har närmast gråtit och varit mycket förtvivlade och jag vet att även styrelseledamöter har kontaktats av förtvivlad personal.

Att tala om personalens digitala omognad, eller att det är helt naturligt att det är svårt med denna omställning, det är ju egentligen kränkande och det är en bristande respekt gentemot personalen.

Återigen, lyssna på personalen! Det var ju otroligt förskräckande som ledamot Holmberg-Jansson angav, att man hade ett informationstillfälle igår där ingen i personalen fick ställa några frågor. Så kan det inte vara. Man måste lyssna personalen.

Som Röblom sade, man måste ha en plan B. För vi vet att i Vasa, i södra Sverige och i Nyland har vi haft journalsystem som man har fått byta. Det är verkligheten som kommer att visa sig om det här systemet fungerar. Men man måste ha en plan B.

Sen går jag på budgetförslaget. Jag har sagt det många gånger, det finns angivet att man ska spara en dryg miljon genom att minska besöken på akuten. Där skulle man spara 770 000 och 250 000 genom att spara på besök på specialsjukvårdens polikliniker. Ska man sparka vårdpersonal eller läkare? Det här, misstänker jag, härrör sig nog från ett konsultföretag. Det är patientens tillstånd som bestämmer hur dyr utredningen är, inte om det är på akuten eller på hälsocentralen.

Sen kommer jag till frågan om styrelsens sammansättning. Nu har hela oppositionen exkluderas, men framförallt inga personalrepresentanter finns i styrelsen. Det är obegripligt! Vilken professionell kunskap bör finnas? Är det akademiker eller är det personer med erfarenhet av operativt ledarskap?

Avslutningsvis, jag satt i två perioder i ledningsgruppen under sju år och var närvarande på styrelsemötena. Jag beklagade mig någon gång över politikerna. Min dåvarande chef var glad över detta. Du ska vara glad över att de är politiker, för de gör ändå precis som vi tjänstemän säger. Så frågan som infinner sig; är krisen inom oss på tjänstemannasidan eller på styrelsesidan? Eller har styrelsen gjort hela vägen som beredande tjänsteman föreslagit om VIS-projekt och om sekreterarfunktionen? Återigen varken i styrelsen eller i ledningsgruppen finns personal som jobbar med patienter representerad. Ledningsgruppen har dessutom ökat från tidigare fem personer till nu åtta. Men ingen från golvet. Ingen som möter patienter.

Jag kan berätta också att jag utifrån mina 30 år i sjukvård hade ett antal besparingsförslag som jag ville lägga fram för ledningsgruppen. Jag var inte välkommen. Jag kontaktade styrelseordförande och jag var inte heller välkommen att lägga fram det där. Den enda som jag var välkommen till var minister Perämaa som lyssnade på mina besparingsförslag. Jag är mycket tacksam för det.

Nu är det ju så att hälso- och sjukvårdsdirektören, som har avgått, har fått bära hundhuvudet, i alla fall i media. Det var en lång intervju i Nya Åland. Men styrelsen då, har den skött sig optimalt? Jag börjar bli av den absoluta åsikten att landskapsregeringen inte ska vänta, utan man bör redan nu se över styrelsens sammansättning.

Jag kommer ihåg att både ledamot Mansén och ledamot Listherby lyfte möjligheten att representanter från oppositionen kunde vara med i styrelsen. De två av styrelsens ledamöter, som jag känner till, är de enda jag riktigt litar på, om jag nu riktigt uttrycker det på det sättet. Jag anmäler mig frivilligt om ni vill ha någon från oppositionen.

Jag behöver inte dra upp det, men jag berättade ju igår om hur jag blev uppringd av en ledande politiker som sa att jag kommer bli stämd av det här aktuella företaget och att jag omedelbart måste överföra all min egendom på min hustru, alltså omedelbart - alla mina banktillgångar och allting som jag äger, för att jag kommer bli stämd. Du har inte en chans, lilla Mogens! Jag blev nog lite skakad, men jag fick aldrig reda på varifrån det här kom. Det var naturligtvis inte det här företaget. Detta visar ju ett smutsigt spel.

Men avslutningsvis, vänta inte landskapsregeringen! Titta över styrelsen! Kan man ändra sammansättningen?

Jag har varit med i ÅHS sen början på olika sätt. Den kris vi ser nu och det illamåendet har jag aldrig sett och ÅHS har inte ens varit i närheten av det. Det handlar inte bara om någon tjänsteman som får gå, utan det handlar om hur styrelsen har skött sitt uppdrag. Det kan förbättras, främst genom att ta in personalen men kanske också oppositionen.

Oppositionen har ett visst ansvar för den här situationen med VIS. Det var ju Moderaterna som drev hela det här. Det var närmast ett tåg som redan var igång när det väl kom på den här landskapsregeringens bord. Det måste vi också komma ihåg.

Se över styrelsens sammansättning och ta in personalen! Tack!

Fru talman!

Jag skulle vilja klargöra en sak för alla och ta fasta på det som ledamoten Lindén nämnde i slutet.

När den nuvarande styrelsen och landskapsregeringen gick in för det aktuella VIS-projektet, så var det redan ett tåg i rullning. Var det inte så att det tidigare redan hade fattats ett beslut om att det endast fanns ett projekt på bordet vid det tillfället?

När det kommer till kostnaderna, kan ingen förstås veta hur de skulle påverkas. Men situationen var den att när VIS-projektet togs och finansierades, så fanns det ett projekt på bordet i det tåg som var i rullning, precis som ledamoten själv beskrev det.

Tack minister Perämaa! Det är också min bild. Tåget var i rullning, och det kan mycket väl bero på att politiker tenderar att gå på den beredande tjänstemannens förslag. En styrelse har ansvar att också kritiskt ifrågasätta de förslag som läggs fram.

Fru talman!

Ingen kan ju beskylla ledamoten Lindén för att inte ha varit konsekvent i den här frågan. Ledamoten Lindén har ifrågasatt det hela och säger här idag, under anförandet, att han fortfarande inte vet om detta är det rätta systemet, eller om det finns något annat.

Problemet för en landskapsregering som har ansvaret varje dag, liksom styrelsen som också har det ansvaret, är att det system vi lämnade ifrån oss innehöll stora datasäkerhetsproblem, bevisligen sådana med läckage. Man måste ta steg för att lämna något som är väldigt dåligt. I en sådan situation måste man ändå någon gång våga välja väg.

Tåget var i rullning. Det fanns ett system på bordet. Nu har vi finansierat det. Vi ska säkerställa att vi får resilienspengarna. Den här landskapsregeringen kommer att göra sitt yttersta för att detta ska bli så bra som möjligt.

Tack, minister Perämaa. Jag kommer ihåg när den här tilläggsbudgeten kom upp. Den dåvarande ledande tjänstemannen vid ÅHS var osäker i massmedia huruvida den skulle beviljas. Men från tjänstemannahåll konstaterade man att ett arbete hade gjorts. Det är inte så att det tar tio år till. Det arbete som har utförts skulle man haft nytta av, även om man skulle upphandla ett annat system.

Vi måste också förstå att det som pågår nu, och de erfarenheter man har gjort, är lärdomar vi tar med oss. Det är ingalunda så, som någon sa till mig här i pausen, att vi då är tillbaka på noll. Nej, vi är inte tillbaka på noll. Vi har lärt oss otroligt mycket om hur vi inte ska göra om vi ska ändra det. Men det säger jag inte ännu.

Jag säger som ledamot Röblom; plan B, det måste man ha. Man behöver inte gå ut i media med det, men ha en plan B.

Tack, fru talman!

Ledamoten säger att vi ska lära oss av historien. Vi får väl se hur det lyckas den här gången. Jag har inte mina förhoppningar jättehögt.

Jag tänker i alla fall ta upp det här med styrelsen som ledamoten var inne på. Min mening är att det är landskapsregeringen som bär det huvudsakliga ansvaret för detta. Det är landskapsregeringen som tillsätter styrelsen och som har förtroende för den. Det är också landskapsregeringen som ger direktiv till styrelsen och som godkänner budgeten innan den blir offentlig.

Jag tror att det kan vara bra, och vi har lämnat in ett ändringsförslag nu så att det finns lite mer att diskutera, om oppositionen är med i styrelsen blir det mer ifrågasättande. Man kan inte bara köra vidare på ett spår, oavsett vad som händer, av lojalitet till regeringen, utan då finns det i alla fall någon som säger: "Nej, men hörni, det här går inte. Ni har ju flaggat för att det här inte fungerar." Om man sitter i styrelsen och börjar säga: "Nej, det här går jag inte med på, jag kommer att reservera mig," då blir det en annan dynamik i styrelsen. Kanske kan vi på så sätt undvika den här typen av problematik i framtiden.

Tack ledamot Wikström. Jag har inte förtroende för den här styrelsen, men jag är inte alldeles säker på att mitt förtroende blir större om man har en representant från oppositionen. Så enkelt är det inte, utan jag tror att man bör se över hela styrelsens sammansättning och, återigen, framförallt hur personalen ska kunna påverka styrelsearbetet.

Tack, talman!

Jag tror, som har sagts här tidigare, att alla som sitter här inne vill göra det bästa för Åland. Men om det är samma människor som sitter här och som sympatiserar med regeringen, och som också sitter i styrelsen, kan det lätt bli så att man hamnar i en bubbla. Då fortsätter man att arbeta på samma spår, och det blir inte samma mått av ifrågasättande.

Jag anser att en organisation som ÅHS, som har en budget på 100 miljoner euro, verkligen behöver en viss grad av ifrågasättande. Det kan vara bra att det finns en broms, så att man inte bara kan driva igenom den politik som man gärna vill genomföra från landskapsregeringens håll. Det är viktigt att man vet att om något inte är helt förankrat och inte fungerar, så kommer det att leda till problem – politiska problem.

Om människor i styrelsen opponerar sig mot ett beslut, uppstår det debatt kring det. Ju mera jag tänker på detta så tror jag att det vore bra ur det perspektivet också.

Tack, ledamot Wikström. Jag vet inte riktigt hur en optimal styrelse ska se ut. Jag tror, för det första, som jag har sagt tusentals gånger, att det måste finnas personalrepresentation.

När man talar om professionella, så anser jag att det bör vara personer med erfarenhet av operativt ledarskap, till exempel inom företag eller komplexa organisationer. Vi kanske inte behöver kunniga akademiker, utan snarare personer som är vana att styra en komplex verksamhet.

Jag tror återigen att landskapsregeringen bör se över hur styrelsen ska utformas. Det är inte enkelt att definiera hur personalrepresentationen ska se ut. Jag tror nämligen inte riktigt att facket är den optimala lösningen. Som jag också har sagt många gånger så tenderar fackföreningar att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Kanske bör vi överväga omröstningar för att välja representanter från vårdpersonalen och läkarkåren, samt från övrig personal? Jag vet inte men det är värt att fundera på.

Tack, fru talman!

Jag ansluter mig till ledamoten Lindéns ifrågasättande av detta om styrelsen.

Sm jag nämnde i mitt anförande häromdagen, blir jag mer och mer övertygad om att en styrelse som leder en så svår och komplex organisation som ÅHS bör ledas av en person med erfarenhet av att leda stora och komplexa organisationer och processer.

Jag anser att den personen inte nödvändigtvis behöver komma från politikerkåren, utan att det viktigaste är att han eller hon har relevant ledarskapserfarenhet.

Utöver detta tycker jag att styrelsen behöver kompletteras. Det är viktigt att se över vilken kompetens som ytterligare behövs för att stärka styrelsen.

När det gäller politiken har jag inget emot att både någon från regeringssidan och någon från oppositionen ingår i styrelsen.

Tack ledamot Röblom. Jag tror att vi är ganska eniga. Hur det ska se ut, det vet jag inte.
Det som är lite olyckligt är om man säger att allt som inte har funkat beror på en enskild tjänsteman. Det är ovärdigt. Denna enskilda tjänsteman har arbetat naturligtvis på styrelsens uppdrag. Styrelsen har ett oerhört stort ansvar.

Precis som minister Perämaa nämnde, så var tåget i rullning. Jag tror att man kanske borde ha haft ett kritiskt förhållningssätt till VIS-upphandlingen i ett tidigare skede.

Jag anser att vi bör ha en förutsättningslös diskussion. Vad vore den optimala styrelsen?

Tack, talman!

Jag kan lägga till att jag förstår dem som framhäver att styrelseordförande måste komma från regeringspartierna och att styrelseordförande ska vara en politiker. Det gör att det på något sätt blir enklare att förankra den politiska linjen med landskapsregeringen.

Men det är också där som det kan uppstå problem. Man kan börja undra: Är det här regeringens linje nu, eller är det ÅHS styrelsens linje, eller kanske den politiska ledningen för ett parti? Vad är det egentligen?

Jag anser att det vore värt att överväga att ha en professionell, om man så vill, en ledarskapskunnig styrelseordförande. Dessutom bör kommunikationen mellan landskapsregeringen och styrelsen ske enligt de verktyg som finns, det vill säga via budget och instruktionsbrev och så vidare. Det är sedan styrelsens ansvar att förhålla sig till detta under ledning av ordförande.

Tack ledamot Röblom. Det blir lite filosoferande. Jag tänker tillbaka på hur jag någon gång i världen resonerade kring varför vi behöver en styrelse mellan landskapsregeringen och verksamheten. Kanske skulle vi ha en sjukvårdsminister som ordförande i styrelsen, tillsammans med personal med olika typer av sakkunskap? De skulle skapa en direktkanal till landskapsregeringen.

Nu blir styrelsen ofta en del av det destruktiva politiska spelet där man skyller på varandra – oppositionen och regeringsblocket försöker misskreditera varandra.

Det handlar egentligen om att bygga upp en pragmatiskt välfungerande styrelse. Jag är inte den rätta att beskriva just nu hur denna styrelse ska se ut just nu. Men jag anser att den nuvarande sammansättningen av styrelsen kan beskrivas som dysfunktionell, om vi ser på vad som har hänt.

Ursäkta mig, talman, om jag glider utanför ämnet i spörsmålet. Jag håller mig ändå till anförandet från ledamot Lindén, så jag torde hålla mig inom lagtingsordningen.

I det senaste replikskiftet nämnde ledamoten det destruktiva politiska spelet. Med tanke på detta undrar jag hur det gick? Förde ledamoten över alla sina tillgångar till sin fru? Hur har det utvecklat sig med stämningen från leverantören av VIS? Det skulle vara intressant att höra, eftersom vi har hört historien många gånger tidigare. Nu vill vi veta hur det gick.

Tack ledamot Egeland. Jag är lusfattig idag, nej. Ja, jag ringde faktiskt några bekanta jurister som sade att detta är nonsens. Ålands Radio kontaktade det företaget som sa att detta var helt nonsens, så hotet kom från politiskt håll eller möjligen från tjänstemannahåll.

Jag var lite skakad i några timmar och sov dåligt den natten. Men nästa dag tänkte jag att jag lär mig att det här spelet kan ha sina mest märkliga manifestationer.

Jag har lite dåligt samvete för att jag tar upp det här, men jag tycker att det var så anmärkningsvärt. Det mest anmärkningsvärda är att ingen av de som visste om det här, ett antal politiker, vägrar att säga varifrån det kom.

Tack, talman!

Det som jag egentligen ville komma fram till är att detta mest verkar vara nonsens. Det för inget gott med sig att ständigt föra fram detta, eftersom det ger en bild av att de här är de onda. Dessutom framställs ledamot Lindén som en så pass viktig aktör så att man försöker tysta honom.

Det finns ju ingenting som tyder på att dessa personer verkligen är de onda och att de ska ge sig på ledamot Lindén. Det kan lika gärna handla om en helt vanlig neurotisk privatperson som har fått för sig detta. Jag ser därför inte varför vi ska ta upp det i debatten gång på gång.

Tack ledamot Egeland. Det var ingen vem som helst från gatan, utan en mycket ledande person inom politiken. Jag lämnar den frågan nu och kommer inte att ta upp den igen.

Talman!

Först några personliga reflektioner från debatten. Jag tycker att det är lite trist att vi nu, på slutrakan, börjar falla tillbaka i liknande takter som i debatten om skärgårdstrafiken, och tyvärr också en del nonsens. Men jag vill rikta ett tack till er i salen som har hållit en god nivå. Ni förtjänar erkänsla för det.

Jag, talman, tar avstånd från påståendet om att tåget skulle vara i rullning. Det är ett mycket bekvämt sätt att beskriva det på, och att påstå att tåget inte skulle ha gått att stoppa.

Som ordförande för interimsstyrelsen var jag mycket tydlig ända från regeringsskiftet; vi skulle göra det som landskapsregeringen ville och behandla den nya landskapsregeringen såsom jag själv skulle ha velat bli behandlad.

Maximal lyhördhet mot regeringen betydde i praktiken två saker. För det första, om regeringen skulle ha velat stoppa upphandlingen, så gör styrelsen det, även om vi hade haft invändningar så hade vi gjort det.

För det andra, om regeringen själva skulle vilja rekrytera hälso- och sjukvårdsdirektör, så får de göra det. Signalen från regeringen var tydlig: man ville fortsätta med VIS, men man ville dra i handbromsen när det gällde hälso- och sjukvårdsdirektören. Därför fattade inte heller den gamla styrelsen beslut om det, utan det fick den nya styrelsen göra på ett möte i juni 2024.

Jag är personligen glad över att regeringen i sitt senaste svar sist nämner möjligheten att ta initiativ till extern granskning av VIS-projektet, de andra pågående utvecklingsprojekten eller god förvaltning inom ÅHS. Behåll gärna den tanken! Det är ingen dålig idé. För några månader sedan var jag ganska ensam om att efterfråga en ordentlig revision från början till avslutad upphandling. Och det här kan faktiskt vara nyttigt om man vill dra lärdomar för framtiden. Faktum är, talman, att det här bara är början. Om vi försöker höja blicken lite så ser vi att det snart är dags att upphandla igen. Det är klokt att förbereda sig för det, oavsett vem som råkar vara vid makten.

Sedan har finansministern rätt på en punkt. Det som kom från landskapsrevisionen, det var ju ingen komplett revision av projektet, så det projektet fortsatte efter revisionen. Det var en revision under ett pågående projekt.

Men om man måste prioritera, vilket man måste inom politiken, då anser jag här och nu att vi måste prioritera att vårdinformationssystemet fås att fungera. För när ett skepp läcker, när ÅHS-skeppet läcker resurser, människor, kraft och pengar, då måste vi börja med att täta läckaget innan vi kan göra något annat. Allt fokus på det. Full prioritet på att få vårdinformationssystemet att fungera och värna den lilla kontinuitet som finns att tillgå i det arbetet.

Nu, talman, tar jag på mig hatten som första undertecknare av åtgärdsutmaningen som ni har fått utdelad. Jag vill förstås inleda med att understöda den åtgärdsuppmaning som vicetalman Måtar har aviserat. Vi har samlat hela oppositionen, exklusive ledamoten Lindén som avstår, bakom denna korta åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. För att allt ska vara formellt korrekt så kommer jag att läsa upp den, även med risk för att den rekommenderade taltiden överskrids något.

Åtgärdsuppmaningen: Hur ska hälso- och sjukvården på Åland tryggas? (S 1/2025-2026). Texten lyder sålunda: "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att respektera den uppgiftsfördelning och det självbestämmande som gäller i stöd av ÅHS-lagen, tillse att Ålands hälso- och sjukvård erhåller nödvändiga resurser för att säkerställa en trygg och säker vård, särskilt under tiden för implementeringen av det nya vårdinformationssystemet. Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ombilda styrelsen så att minst en ledamot från oppositionen ingår för att trygga parlamentarisk förankring av de reformer som avses verkställas och som också beskrivs i landskapsregeringens svar."

Vi anser att den debatt vi har haft så här långt är anledning att betona den uppgiftsfördelning som råder mellan ÅHS och landskapet, som också är föreskriven i lag. Vi tycks också vara rörande eniga här i salen om att landskapsregeringen nu behöver visa lyhördhet gentemot ÅHS-organisationen och att organisationen erhåller de resurser som fordras under en övergångsperiod för att säkerställa en trygg och säker vård, alldeles särskilt under tiden för verkställandet av det nya vårdinformationssystemet.

Till sist, talman, så ville vi leverera ett gemensamt besked från oppositionen, en kompromiss; att styrelsen ombildas och att minst en ledamot från oppositionen ingår för att trygga en parlamentarisk förankring. Det här borde rimligtvis kunna uppfattas som ett sakpolitiskt tydligt besked från oppositionen. Det kan också uppfattas som ett svar på det mummel som vi hörde lite från regeringsbänken, att vi har en massa linjer i oppositionen. Visst har vi olika linjer, vi har också olika idéer, men vi tror att olika idéer är en styrka och vi kan samla oss när det behövs.

Till sist vill jag bjuda in alla som lyssnar till moderat glögg i vårt partikansli som pågår nu och i 20 minuter till. Det kan möjligen vara vårt lilla bidrag till att öka samförståndet och minska polariseringen på Åland. Tack för ordet.

Tack, talman!

Jag skulle vilja skicka en "tillbakakaka" till ledamot Valve.

Även om både kritik och åsikter har delats och brutits så har ledamot Valve, med kollegor i Moderat Samling, ändå visat att man kan göra det på ett respektfullt sätt.

Tack till ledamoten Listherby.

Tack så mycket, talman!

Jag vill framföra att jag också anser att det vore en god idé att göra en total revision av hela upphandlingen av VIS. Men jag tycker att vi bör vänta lite till, tills vi har implementerat det. Just nu befinner vi oss i någon typ av stormens öga, där situationen är väldigt utmanande. Det finns mycket att lära av den nuvarande situationen, och även en tid framöver, som behöver beaktas i denna revision, för att vi ska kunna fatta kloka beslut framöver.

Talman!

Jag instämmer i det som ledamoten Listherby säger, att det vore en god idé att göra det. Men jag instämmer också i att när man befinner sig i stormens öga så är det en god idé att rida ut stormen först

Tack, talman!

Tack, ledamot Valve. Det var ett mjukt och fint anförande, särskilt så här lagom till jul. Jag vill tacka för glögginbjudan.

När det gäller den här åtgärdsutmaningen har jag några små frågor. För några timmar sedan klubbade vi budgeten för 2026, och i det budgetbetänkande som vi tillsammans har format i utskottet finns det ett rejält stycke kring ÅHS. Det är ett väldigt omfattande stycke med många olika aspekter.

Finns det en fundering på varför undertecknarna skriver att landskapsregeringen ska säkerställa nödvändiga resurser? Det verkar inte finnas någon reservation eller något liknande, eller förslag på skrivningar i budgetbetänkandet kring finansiering av ÅHS. Jag uppfattade det som att alla var väldigt trygga i den finansiering som just klubbades.

Talman!

För att ge ett meningsfullt svar på ledamoten Holmbergs fråga måste jag börja med att konstatera att detta är en operativ fråga. Den måste beredas av ÅHS styrelse.

Jag uttryckte i mitt tidigare anförande förvåning över att ÅHS styrelse inte har äskat om någon form av lindring för de sparprojekt som pågår. Det skulle kunna vara befogat att göra det under några månader för att säkerställa att vårdinformationssystemet fungerar som det ska.

Jag kan, som en som inte har en plats i ÅHS styrelse, endast uttrycka min förhoppning om att ÅHS styrelse bereder de åtgärder som de anser vara nödvändiga. Detta för att kunna trygga ett framgångsrikt verkställande av vårdinformationssystemet inom en snar framtid.

Tack, talman!

Tack ledamot Valve. Vi har en avslutning i betänkandet, i stycket under ÅHS rubriken, där vi skriver: "Sammanfattningsvis framhåller utskottet behovet av fortsatt ekonomisk disciplin, tydliga prioriteringar och långsiktiga strukturella lösningar för att säkerställa en hållbar hälso- och sjukvård för Åland."

Jag vill inte gå i polemik med ledamoten på något sätt, men jag vill bara ställa frågan återigen. Det känns som att vi ena stunden klubbar ett betänkande som vi var överens om, och nästa stund har vi ett spörsmål där man egentligen vill någonting annat. Jag vill bara få ett förtydligande en gång till.

Då får jag åter hänvisa till mitt anförande där jag berättade att vi inte har reserverat oss mot texten när det gäller ÅHS styrelsen. Vi håller inte fullt ut med om innehållet, men vi återkommer till detta i spörsmålsdebatten.

Vad gäller ekonomisk disciplin, självklart behövs det ekonomisk disciplin för hela landskapet, men vi behöver verkställa den med en djupare förståelse för hur vårdverksamheter fungerar. De fungerar inte riktigt som landskapets andra verksamheter. Det är lite som en matta, om du klipper alltför vårdslöst i ena änden, måste du sy fast den i andra änden igen, och det ska vi undvika. Jag tror att ledamoten Holmberg förstår min metafor.

Fru talman!

Jag vill ta upp ett tema som har diskuterats här tidigare, men från en någon annan vinkel.

I min position måste jag förhålla mig till det ramverk som finns, och det gäller förstås hela lagtinget. Vi har en lag som ligger till grund för vårt arbete, och det är ett bra ramverk.

Vi har nyligen klubbat budgeten, som sätter kostnaderna för ÅHS på en viss nivå. Nu, fyra timmar senare - detta säger jag för att jag är intresserad av frågan och jag vill inte väcka någon hård debatt - föreslås det att ramarna för ÅHS ska utökas. Så tolkar jag det.

Det betyder i praktiken att i en ändringsbudget borde vi föreslå mera resurser till ÅHS. Detta ska göras genom att spara någon annanstans. Det kan inte vara så att det endast är finansministern som står för inbesparingarna, medan andra står för kostnaderna. Så hjälp mig gärna: Var hittar vi resurserna?

Jo, redan i den första rambudgetdebatten framhöll vi från Moderat Samling vår oro inför de oproportionerliga sparbeting som riktas mot ÅHS. Detta lyfte vi i ett anförande.

Om man vill bilda sig en uppfattning kring frågan, är det klokt att spara samtidigt som man inför ett vårdinformationssystem? Det är värt att notera att 17 av Sveriges sjukvårdsdistrikt har infört nya vårdinformationssystem, och det råkar vara samma system som vi har på Åland.
Man kan lyfta luren och få en uppfattning om det är smart eller om det är ett sådant läge där man behöver stöda organisationen så att man kommer in i den nya verkligheten. Vi har upprepade gånger uppmanat landskapsregeringen att visa lyhördhet gentemot ÅHS i den här frågan, och vi kommer att fortsätta att göra det.

Fru talman!

Jag och landskapsregeringen har ingenting emot att prioritera kärnområdena inom landskapsverksamheterna, såsom utbildning och vård. Men det är viktigt att hitta resurserna någon annanstans. Hela ramverket bygger på att man bedömer hur mycket medel man har och sedan fördelar dem mellan verksamheterna. Det är det som återstår att göra, om ÅHS ska har mera resurser.

Jag förstår att det kan vara svårt att svara på frågan just nu, men jag tror att ledamoten känner till mitt telefonnummer, så jag tar gärna emot förslag på var man kan spara pengar på annat håll.

Annars måste jag uppfatta det som att ramverket inte är så djupt förankrat hos Moderat Samling. Jag hoppas att det inte är så. Ledamoten Lindén är ju en politiker som kan tala för sig själv, han sitter nära moderaterna, så det kan hända att hans aura sprider sig till
Moderaterna

Talman!

Finansministern är helt sanslös i sina kommentarer. Jag tänker inte kommentera ledamoten Lindéns aura.

Men själva sakfrågan, att spara på den allmänna förvaltningen, när vi går igenom antalet årsverken som landskapsregeringen har levererat så kan vi konstatera helt torrt och nyktert, att landskapsregeringen har sparat på det som kallas de underliggande eller underlydande myndigheterna, där har man sparat årsverken. Man har inte sparat på den allmänna förvaltningen, trots att över halva mandatperioden har gått och vi har flera gånger uppmanat landskapsregeringen att börja se över sitt eget hus. Så det är vår mycket tydliga uppmaning.

Sedan är det sunt förnuft som måste gälla i förhållande till ÅHS. Jag förstår att det här är svårt, men försök att lyssna på den ledning som finns kvar i ÅHS, försök att ha extra mycket samarbete med ÅHS styrelse. Jag har inte krävt styrelsens avgång under den här debatten. Jag kräver att ni ska ha mer samarbete sinsemellan.

Tack, talman!

Tack ledamot Valve. Jag vill gärna förklara varför jag inte skrev under åtgärdsuppmaningen i dess nuvarande form. Skulle det ha stått att minst en ledamot från oppositionen och representation från personalen ska finnas med, då hade jag skrivit under. Det är min kardinalfråga.

I övrigt tycker jag att förslaget är helt okej, men vi måste ha personalrepresentation.

Jag har inte ägnat någon djupare fundering åt varför ledamoten Lindén avstod. Jag tänkte för egen del att ledamoten bara håller sin linje som han har hållit hela dagen. Avstår. Avstår. Avstår. Avstår.

När mandatperiodens största upphandling kommer upp på bordet så avstår man också. Det är väl rimligtvis följd i färg.

Tack, ledamot Valve.

Antingen röstar man för ett förslag eller en motion eller emot. Man kan också välja att inte rösta, men det betyder inte att man inte har en åsikt. Jag har en mycket klar åsikt i frågan.

Jag vill bara nämna VIS-systemet. Jag har säkert ett tiotal-tjugotal länkar från Sverige och de här 17 distrikten som ledamoten talade om. Man har haft väldigt varierande erfarenheter, och det finns också mycket kritik mot det här systemet. Det bör man också ta del av, helt enkelt.

Jag tror att det var ledamoten Lindéns bästa replik idag. Det är helt sant. Det finns varierande erfarenheter och förutsättningar.

Man bör också beakta att avtalen har sett olika ut i de sjukvårdsdistrikten, en del har valt mera support och andra har valt mindre support. Det finns en viss pluralitet i detta, så det stämmer.

Tack, ledamot Valve. Jag tänkte återkomma till rambudgeten och den vårbudget som vi diskuterade för ungefär ett halvår sedan.

Ledamoten nämnde i en replik att man har anfört att det lite hård press på ÅHS och man var orolig för det. Jag minns debatten som att det fanns en ganska tydlig uppfattning om att landskapet tog i för litet när man skulle spara och att det fanns mycket "luft" som man kunde pressa ur systemet. Men nu verkar det vara svårt att hitta den här "luften", eftersom det är svårt att hitta var vi ska ta pengarna ifrån och ge de dem till ÅHS.

Jag skulle vilja ställa en fråga om detta: Tänker man sig att man ska slopa kostnadstaket och tumma på det, eller handlar det om en omfördelning inom den befintliga budgeten?

Det är en bra fråga, och regeringen har själv varit inne på att den har möjlighet att prioritera inom den lagda ramen. Man har alla möjligheter att göra det. Rimligtvis har man också möjlighet inom ramen ta hänsyn till ÅHS mycket svåra utmaningar.

Jag vill göra en distinktion mellan det som ledamoten nämner i sin replik. Jo, vi moderater har kritiserat regeringen för att ni har tagit i för lite. Vi föreslog att den tvärgående linjen skulle dras in och vi föreslog specifika tjänster som skulle dras in.

Men sen är något annat som gäller för ÅHS när man verkställer ett nytt vårdinformationssystem. Självklart behöver man ha sund ekonomisk disciplin för ÅHS, men vi upplever att regeringen inte fullt ut har förstått de utmaningar som det innebär att verkställa ett nytt vårdinformationssystem på Åland. Det är hög tid att börja se det.

Jag uppfattar att man kanske har missat en del från Moderat Samling, och att vi faktiskt gör ganska mycket.

Av den här "luften" på 4,6 miljoner som nämns i er budgetmotion från 2024, så visade det sig att sist och slutligen gick ungefär 2 miljoner till ÅHS av dessa ofördelade medel.

När vi nu ser på den ändringsbudget som vi ska ta upp på fredag så kommer det återigen att finnas extra medel för extern vård, som vi tillser ÅHS. Vi har delat upp momentet så att vi har den externa vården skilt från verksamheten. Jag tycker att vi har gjort ganska mycket för att underlätta i detta avseende, och det pågår en ständig dialog.

En annan sak jag vill ta upp är att man vill att man ska se på uppgiftsfördelningen och självbestämmande som gäller, men jag förstår inte riktigt vad ni menar? Det står i 2 § i ÅHS-lagen att "ÅHS är underställd landskapsregeringen." Landskapsregeringen tillsätter styrelsen som sedan styr verksamheten. Vad är det för fel i självbestämmandet där?

Talman!

Gällande det sista så har vi sett flera ingrepp i ÅHS självbestämmande, som jag nämnde tidigare. I det myndighetsdirektiv som utfärdades den 28 november, tror jag det var, uppmanades ÅHS att bete oss på ett visst sätt i förhållande till Datainspektionen.

Vi har också kunnat läsa hur t.ex. Datainspektionen har förklarat personer som jäviga eller icke jäviga. Den här typen av inblandning i ÅHS interna angelägenheter är inte förenligt med ÅHS-lagen.

Vad sedan gäller de frågor som ledamoten nämnde, så allting hänger på att vårdinformationssystem fungerar. Effektivisering, högre inkomster och servicecentret – ”allt detta förutsätter att vårdinformationssystemet fungerar. Att man har delat upp vård utanför Åland i ett nytt moment, det gör inget i sig självt. Det måste andra saker till.”

Talman!

Jag vill inleda med att tacka för en viktig och angelägen debatt.

Hälso- och sjukvården toppar alltid listorna över ålänningarnas viktigaste politiska frågor. Det är helt naturligt. Vi känner alla till ordspråket: ”Den friska har många önskningar, den sjuka bara en.”

ÅHS och vår gemensamma hälso- och sjukvård en högprioriterad fråga för samtliga politiska grupperingar.

Det har varit en intressant debatt till många delar. När jag lyssnat på lagtingsdebatten har jag svårt att se en enhetlig linje när det gäller styrelsens sammansättning, politiker eller inte, vem som ska vara ordförande, eller om vi ska ha en styrelse överhuvudtaget. Debatten har ju varit helt förutsättningslös, men vi har inte riktigt samsyn.

Hur ska vården och ÅHS styras, ska lanskapsregeringen styra eller inte alls? Inbesparingarna är för hårda och samtidigt finns det ett visst mått av kritik kring kostnadsutvecklingen när det t.ex. gäller vård utom Åland. Vård utom Åland är högspecialiserad. Det handlar om cancervård, neonatalvård, hjärt- och kärloperationen bland annat och är mycket viktig för ålänningarna. Det finns många olika åsikter och funderingar när det gäller styrelsen och hur ÅHS ska styras.

Den ansträngning, arbetsmängd och press som satts på ÅHS:s personal och ledning saknar nog motstycke i ÅHS drygt 30-åriga historia eftersom precis hela organisationen är involverad när det gäller implementeringen av vårdinformationssystemet. Det samma gäller även för styrelsen. Styrelsen med dess ordförande i spetsen har inte sparat någon möda, tagit ansvar och arbetat åtskilliga timmar utöver det som rimligen kunde krävas för att allt skulle falla på plats på bästa sätt. Styrelsen har landskapsregeringens fulla förtroende och vi har en bra och löpande dialog. Landskapsregeringen är både lyhörd och ödmjuk.

Vid bildandet av landskapsregeringen för två år sedan och skrivningen av regeringsprogrammet tillställdes de olika partierna ett batteri av olika frågeställningar med relevans för bildandet av en ny regering. En fråga var hur partierna såg på styrelser överlag och hur man såg på ökad kompetens eller professionalisering. Samtliga partier ställde sig positiva, för att inte säga mycket positiva.

När det gäller tillsättande av ÅHS styrelse var det sakkompetens som eftersträvades. Det finns mycket sakkompetens i det åländska samhället. Styrelseordförande Kemetter har gedigen erfarenhet av politik samt styrelseuppdrag i både myndigheter och bolag. Viceordförande Mansén med både erfarenhet av politik har också gedigen erfarenhet av drift och fastigheter när det gäller ÅHS. Styrelseledamot Listherby har politiskt erfarenhet men även gedigen sakkompetens beträffande upphandling. Ledamot Forsberg med en bakgrund inom hälso- och sjukvårdsplanering, hälsoekonomi, folkhälsovetenskap och samspel mellan det offentlig och det privata. Ledamot Boman är doktor i omvårdnad med specialisering inom äldreomsorg och en av drivkrafterna bakom att bilda ett åländskt demenscenter. Ledamot Johansson är professor i nationalekonomi och samhällsdebattör. Vi har en arbetsam, kompetent och ansvarstagande styrelse.

ÅHS:s ledningsgrupp har sitt ansvarsområde, styrelsen sitt och landskapsregeringen sitt, som vi definitivt tar på yttersta allvar.

ÅHS verksamhet granskas och tillsynas av oberoende myndigheter. Patientsäkerheten granskas och tillsynas av ÅMHM, datasäkerheten av Datainspektionen och upphandlingar av upphandlingsinspektionen. Det är min uppfattning att myndigheterna följer utvecklingen nogsamt - när vi befinner oss i det här riskläget som implementeringen innebär - och vidtar erforderliga åtgärder vid behov. Läkarföreningen uttryckte sin oro för patientsäkerheten genom en skrivelse som bemöttes och det bemötande konstaterades att flera saker hade åtgärdats. Det gjordes också en bedömning från social- och miljöavdelningen kring patientsäkerheten. Minister Zekaj har dessutom diskuterat saken med läkarföreningen. Jag tycker att det är mycket viktigt att vara lyhörd och lyssna när det kommer kritik och oro.

Inom ramen för landskapsregeringens ansvarsområden ställde landskapsregeringen ett myndighetsdirektiv till ÅHS och det ska betraktas som ett stöd till styrelsen. Landskapsregeringens bedömning var att ett konstruktivt samarbete med Datainspektionen är en av de avgörande faktorerna för en rättssäker implementering av det nya vårdinformationssystemet samt att upphandling av juridiska tjänster ska följa gällande upphandlingslagstiftning.

Om man gör en omvärldsanalys kan man med lätthet konstatera att implementeringen av vårdinformationssystem är mycket besvärligt, ansträngande, tar lång tid och är behäftat med många utmaningar. Här finns det två delar som är lika utmanande; för det första själva upphandlingen - och där har vi haft en omfattande diskussion i samhället och här i lagtingssalen - och för det andra är det själva implementeringen av nya system, vilket är ännu mera omfattande för att få allt att rulla på.

När det gäller sekreterarna kan vi definitivt konstatera att det var en felbedömning. Transkriberingen fungerade inte tillfredsställande men sekreterarna behövs även nu vid själva implementeringen av VIS. I framtiden kommer det också att finnas möjlighet till automatisk transkribering, en del av teknikutvecklingen inom vården.

När den externa genomlysningen genomförs anser jag att det är viktigt att det finns en analys kring vad de mera erfarna personalgrupperna har för åsikter och förslag likväl tror jag det är mycket angeläget att identifiera vad den yngre, nyutbildade personalstyrkan har för erfarenheter från andra vårdorganisationer och vad det finns för utvecklingsförslag hos dem. Jag tror det finns lite olika tonvikt som skulle vara värdefullt att framkommer.

Talman! En annan sak som har tagits upp under debatten är lagtingets insyn i ÅHS. Det är en central och viktig sak. Det är ett mycket viktigt politikområde och vi pratar om 110 miljoner.

Det har här framförts flera förslag, enskilda debatter, meddelanden till lagtinget och en mera utförlig budgetbeskrivning. Enligt gällande ÅHS-lag ska ett meddelande tillställas lagtinget varje mandatperiod med linjedragningar när det gäller hälso- och sjukvården. Det var faktiskt jag och nuvarande lagtingsdirektör Carina Strand som skrev den lagen. Och detta har faktiskt inte gjorts på de 15 år som lagen varit i kraft.

Ett meddelande planeras hösten 2026. Jag tycker även att sakutskotten kan kalla ansvariga ministrar om man har frågeställningar eller vill ha information. Det är ett system som jag ser att används flitigt i den svenska riksdagen. Jag vet att minister Zekaj står till lagtingets förfogande om så önskas.

Talman! Forskning visar att det är viktigt att se effektivisering av hälso- och sjukvård som både produktivitet och kvalitet tillsammans. Alltså hur väl resurser används för att förbättra hälsa, inte bara hur mycket som sparas.

Det en del av det som föreslagits inom ÅHS ser jag som verksamhetsutveckling, inte direkta inbesparingar. Man minska flaskhalsar, man optimerar operationsflödena och förbättrar resursanvändning, det vill säga personal, sängplatser och utrustning. Det är självklart att vi behöver vara lyhörda när och i vilken tågordning man gör de olika åtgärderna, men jag ser det som verksamhetsutveckling; optimering av operationsköer och en översyn av bäddplatser. Min uppfattning är att det hör till vårdutveckling.

Att styra sjukhus är komplext. Ett sjukhus befinner sig i skärningspunkten mellan medicin, organisation, etik, politik och ekonomi. Forskning och praktisk erfarenhet pekar på flera samverkande orsaker. En sjukhusverksamhet bygger på högspecialiserade professioner: läkare, sjuksköterskor, närvårdare, terapeuter med flera.

Sedan är det på det viset att det inte går att ”beordra fram” kvalitet eller effektivitet utan man måste förhandla, skapa förtroende och samstyra med professionerna. Hälso- och sjukvård styrs av politik genomlagar, budget och prioriteringar, genom förvaltning och olika mål och uppföljning, genom de olika professionerna kliniska riktlinjer och etik men också av patienterna och närstående genom både rättigheter och förväntningar.

När det gäller ÅHS så prioriteras verksamheten som fortsättningsvis ska fungera 24/7 och 365 dagar om året. Personalen ska höras och hållas noggrant informerad och VIS ska implementeras efter bästa förmåga. Tack!

Tack, talman!

I mitt anförande kommer jag att fokusera på ekonomin i ÅHS.

Vi har i media kunnat följa att styrelsens ordförande vid flera tillfällen har förklarat att den ekonomiska situationen är mycket ansträngd, den är svår. Vi har också vid flera tillfällen, åtminstone två som jag har sett i media, hört att minister Zekaj har sagt att man inte har fått in några önskemål till landskapsregeringen angående detta.

Tidigare idag hörde vi i ett replikskifte att ledamot Listherby, som också är styrelsemedlem i ÅHS, säga att det kommer att krävas mera pengar. Nu, här på slutrakan av debatten, har det kommit indikationer från finansministern och även indirekt från social- och hälsovårdsministeriet att det inte finns ytterligare budgetmedel att tillgå. Istället har man valt att ställa frågan till oppositionen: Varför har inte ni äskat om mera medel? Som opposition har vi svårt att veta vilka medel ÅHS de facto behöver.

Talman!

Om ledamot Thörnroos läser spörsmålssvaret så ser ledamot Thörnroos att det finns utökade ekonomiska ramar för ÅHS.

Som jag nämnde i mitt anförande, anser jag att vi har en bra och kontinuerlig dialog med styrelsen. Det är viktigt att vi samarbetar för att få VIS-systemet att fungera. Vi får också se i vilken turordning vi ska ta itu med de olika övriga åtgärderna.

Talman!

Det var ledamot Listherby, medlem i ÅHS styrelse, som indikerade nyligen att det kommer att behövas ytterligare resurser till ÅHS. Det var de facto efter att budgetdebatten var klubbad. Lika tydlig var finansminister Perämaa. Om man ska äska mera medel så borde det komma en tilläggsbudget, eller att vi från oppositionens sida borde ha lagt ett ändringsförslag.

Men eftersom informationen som oppositionen har, om vad som händer och sker i ÅHS, är begränsad så är det svårt att agera. Oaktat detta vet jag att Obunden Samling har äskat om mera medel just för att kunna behålla sekreterarna.

Jag vill också ge en eloge till lantrådet. Hon är den första från regeringsbänkarna som faktiskt erkänner att det var ett misstag att avskeda sekreterarna.

Talman!

Som vi alla vet har det varit turbulent inom ÅHS, och jag tror att hela bilden inte är helt glas klar när det gäller vilka tilläggsresurser vi behöver. Är det personal? Är det ytterligare medel till VIS-systemet som behövs? Jag har sagt det tidigare, och jag vidhåller att landskapsregeringen är lyhörd.

Talman!

Vi har nu passerat halvvägs i den här mandatperioden, vilket betyder att det är kortare väg till nästa val än det är sedan vi hade val senast.

I tidigare replikskiften har vi från Moderaternas sida försökt efterhöra om det, i händelse av att det skulle gå så, innebär att Liberalerna hamnar i opposition vid nästa val. Kan vi då tolka det så att man från liberalt håll inte är intresserad av att ha en styrelseplats i ÅHS?

Talman!

Ska jag vara ärlig så tror jag att det är svårt att gå tillbaka till att helt och hållet politisera styrelsen igen. Min uppfattning är att ÅHS styrelsen har haft god nytta av den sakkompetens som finns nu.

Om Liberalerna är i opposition nästa mandatperiod, är det absolut viktigaste att man tillsätter en kompetent styrelse och inte bara politiker.

Talman!

ÅHS handlar ju ändå om en av de största utgiftsposterna i vår budget. Som vi har försökt påpeka från moderat håll tidigare, tror vi att det är viktigt med en bred politisk samsyn i dessa stora frågor för Åland. Sjukvården berör samtliga ålänningar, och jag anser att det inte gagnar någon att exkludera de partier som under en viss period är antingen i majoritet eller i opposition.

För att få en bra återkoppling tror jag att det även i politiska kretsar kan finnas kompetens. Det verkar som om lantrådet här antyder att om man har politiska kopplingar så saknar man kompetens, och den tolkningen tycker jag att är lite märklig.

Talman!

Ledamot Nordberg övertolkar nog mig definitivt. Det är klart att man har kompetens om man har politisk erfarenhet. Man brukar lite slarvigt säga att man professionaliserar styrelsen. Men absolut, utan tvekan har också politiker en stor kompetens och en djup insyn i samhället.

När det gäller det viktigaste under den här mandatperioden, förutom det rent operativa att implementera VIS, så handlar det om vårdstrategin och att beakta framtidens vård. Här har vi ett parlamentariskt arbete som jag tycker är extremt viktigt, och som sedan ska ligga till grund för hur vi renoverar, bygger ut eller bygger ett nytt sjukhus. Det tycker jag att är det absolut viktigaste.

Tack, talman!

Under tider av förändring, som jag nämnde i mitt anförande, är det oerhört viktigt att organisationen har tillgång till en ledare. Detta saknas nu efter att sjukvårdsdirektören har slutat under högst oklara omständigheter.

Debatten handlar mycket om rollerna. Vilken roll ska landskapsregeringen ha, vilken roll ska styrelsen ha och så vidare? Därför är den här frågan relevant. Min fråga är väldigt tydlig och klar: Har lantrådet kännedom om att någon i landskapsregeringen har haft inflytande och påverkat huruvida sjukvårdsdirektören vid ÅHS skulle avskedas eller inte?

Talman!

Ledamot Wikström upprepar sina frågor, som inte hör hemma i den här salen. Jag kan säga att det på ett generellt plan är styrelsen som anställer hälso- och sjukvårdsdirektören. Det är inte landskapsregeringen som gör det. Landskapsregeringen tillsätter styrelsen. Så fungerar regelverket och så ska det vara.

Absolut, det är så det fungerar. Men landskapsregeringen blandar sig i ÅHS. Jag har förklarat det i mitt anförande också, på vilka sätt landskapsregeringen har att göra med styrningen av ÅHS. Styrelseordförande exempelvis, mig veterligen, agerar inte utan landskapsregeringens mandat och inte heller styrelsen i sig som helhet.

Min fråga kvarstår. Om det är så att man inte har haft något med detta att göra överhuvudtaget, att lantrådet inte har någon kännedom om att någon i landskapsregeringen har haft med det här att göra, så borde man kunna säga det. "Nej, vi har inte haft något med det att göra. Vi känner inte till det och vi har inte påverkat detta, utan det här var helt frivilligt."

Talman!

Jag tror att detta kanske säger mera om ledamoten Wikström än om landskapsregeringen. Det handlar om hur man uppfattar hur saker fungerar och hur hårda nypor man kan använda. Att påstå att landskapsregeringen skulle vara helt oantastbar och att alla gör precis som landskapsregeringen säger, så det säger mera om ledamot Wikströms sätt att tänka kring politik än om hur den sittande landskapsregeringen agerar.

Tack, talman!

Lantrådet nämnde att landskapsregeringen styr Ålands hälso- och sjukvård via olika myndighetsdirektiv. I replikväxlingen påpekade lantrådet också att Ålands hälso- och sjukvårdslag stipulerar att det är styrelsen som utser hälso- och sjukvårdsdirektören.

Det är värt att notera att svaret i den föregående replikväxlingen var ganska undvikande när det gällde frågan om landskapsregeringen eventuellt skulle ha haft någon roll i detta. Jag är dock inte intresserad av att diskutera om landskapsregeringen har haft någon inverkan i den situation där hälso- och sjukvårdsdirektören valde att söka nya utmaningar. Men om det skulle visa sig att landskapsregeringen hade ett finger med i spelet, kan vi väl ändå vara eniga om att det skulle ha varit väldigt fel? Vad säger lantrådet?

Talman!

Det kan man väl konstatera, och jag upprepar mig, att den som anställer och eventuellt avskedar en hälso- och sjukvårdsdirektör är styrelsen. Om landskapsregeringen är missnöjd med ÅHS styrelse eller vilken annan styrelse som helst, så vidtar man ju sådana åtgärder.

Tack, talman!

Som sagt, vi är eniga om att det vore väldigt fel av landskapsregeringen att styra ÅHS på det sättet, att blanda sig i vem som är hälso- och sjukvårdsdirektör.

Talman!

Jag tänker fråga om landskapsregeringens politik. Jag har fått ett splittrat intryck av den efter budgetdebatten och spörsmålsdebatten. Jag minns tydligt att finansministern sade att ÅHS ska få tilläggsresurser. Jag har ett klart minne av att minister Zekaj menade att regeringen satsar hårt, bland annat på extern vård och annat och just precis lät det som att inga tilläggsresurser är aktuella för ÅHS.

Så jag undrar, värderade lantråd, ska ÅHS få stöd för förverkligandet av vårdinformationssystemet? Det är en väldigt viktig fråga för verksamheten.

Talman!

Naturligtvis ska ÅHS få stöd för implementeringen av vårdinformationssystemet och det är något som landskapsregeringen har hävdat under hela hösten. Just nu får vi stöd från informationssäkerhetsansvariga som är verksamma inom landskapsförvaltningen.

Det finns även stöd genom dataskyddsombudet.

När krutröken har lagt sig kring ÅHS så år vi se vad som behövs framöver och då får vi ta en ny diskussion.

Talman!

Jag vill också uppmana landskapsregeringen att skippa meddelandet tillsvidare. Ni har redan aviserat att det inte kommer under 2026, utan under 2027. Prioritera hellre att få vårdinformationssystemet att fungera. Använd alla resurser ni kan för detta.

Till sist vill jag avsluta med positivism. Vi är inte ensamma i universum när det gäller att implementera vårdinformationssystem. Det finns organisationer med erfarenhet av att implementera och till och med exakt samma vårdinformationssystem som vi har på Åland. Det går att ta in sakkunskap och relevanta, aktuella erfarenheter utifrån. Jag uppmanar landskapsregeringen att göra det.

Talman!

Tack för den uppmaningen! Jag kan konstatera att vi gör det, och jag kan också konstatera att landskapsregeringen ser till att Ålands hälso- och sjukvård erhåller nödvändiga resurser för att säkerställa en trygg och säker vård.

Talman!

Minister Sjögren, jag har två frågor. Ministern har ju arbetat på akutmottagningen, hur i all världen kan man spara 770 000 euro på ett år genom att minska besöken på akuten?

Talman!

Jag har inte detaljkunskap hur styrelsen, ledningsgruppen och organisationen har diskuterat exakt kring detta.

Om jag gräver fram mina gamla akutkunskaper, kan jag konstatera att en åtgärd skulle kunna vara att slå ihop jourlinjerna, till exempel. Kanske skulle vi också kunna utvidga telefonrådgivningen. Det finns verkligen mycket som kan göras.

Tack, talman!

Minister Sjögren, i regeringsprogrammet och budgeten för 2025 och nu även för2026 finns det en allmän skrivning om att öka personalinflytandet. Detta har jag med en dåres envishet ständigt påpekat. Hur kommer detta att ske?

Talman!

Man har ju det fungerande systemet kring samarbetskommittén, som man tycker fungerar sådär. Jag vet att man diskuterar frågan för fullt i styrelsen.

Nu har man vidtagit åtgärder när det gäller rekryteringen av en ny hälso- och sjukvårdsdirektör. Som sittande talman sa, kan man höra efter hur personalen vill ha informationsgångarna. Hur vill man påverka?

Jag har goda förhoppningar kring den sittande styrelsen och att man gör vad man kan för att förbättra informationsgången och inflytandet hos personalen.

Jag tror inte att det är det allmängiltiga svaret att man har en plats i styrelsen. Det finns mycket bredare saker som man kan göra för att öka personalinflytandet.

Fru talman!

Lantrådet talar om förankringen mellan ÅHS och Ålands lagting, och där upplever jag att det finns en del att jobba på. Vi har nu passerat halvvägs in i mandatperioden, och under denna resa har vi ofta ställt oss frågan varför landskapsregeringen valde att lämna oppositionen utanför ÅHS styrelse, med en budget på närmare 110 miljoner.

Jag har en enkel fråga till lantrådet: Kan lantrådet ärligt berätta för mig och Ålands folk varför landskapsregeringen valde att utesluta oppositionen från ÅHS styrelse? Är lantrådet nöjd med det beslutet så här i efterhand?

Talman!

Jag redogjorde tidigare för den bakgrund som fanns vid tillsättandet av styrelsen. Som jag också har nämnt i replikväxlingarna här, är det överlägset viktigaste för hela lagtinget att vi är med och tar fram den framtida vårdstrategin. Det tycker jag är väldigt, väldigt viktigt.

Jag har också nämnt att det finns önskemål om att man ska utveckla budgettexten lite mer. Det finns önskemål om meddelande. Jag anser även att man kan kalla ansvariga ministrar till utskottet när man vill ha information eller har frågor att diskutera.

Fru talman!

Jag upplever att jag inte fick svar på min sista fråga, som var följande: Varför valde landskapsregeringen att stänga ute oppositionen från styrelsen och lantrådet? Är lantrådet nöjd med beslutet så här efteråt?

Jag fick inte riktigt svar på den frågan. Regeringspartierna har flera representanter i ÅHS styrelse. Kanske någon från regeringspartierna kunde kliva åt sidan och ge plats för en från oppositionen? Det skulle vara intressant att veta hur man resonerade när man byggde det här laget, regeringen Sjögren 2.0.

Talman!

Jag redogjorde för hur landskapsregeringen såg på styrelsesammansättningen och hur man såg på de olika kompetenserna. Det fanns en samsyn hos alla politiska partier, att man skulle ha sakkunskap in i styrelsen?

Det är ju på det viset att även fast ett oppositionsparti hade varit på plats i styrelsen, så finns det ju flera stycken andra. Det där är lika långt som brett.

Moderaterna framför en linje, medan andra partier framför en annan linje, att man borde ta bort styrelsen eller att man borde ha en helt professionell styrelse. Det finns ju ingen linje i den här frågan.

Diskussion är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Marcus Måtar, understödd av lagtingsledamoten Wille Valve, lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning:

"Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att respektera den uppgiftsfördelning och det självbestämmande som gäller i stöd av ÅHS-lagen, tillse att Ålands hälso- och sjukvård erhåller nödvändiga resurser för att säkerställa en trygg och säker vård, särskilt under tiden för implementeringen av det nya vårdinformationssystemet. Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ombilda styrelsen så att minst en ledamot från oppositionen ingår för att trygga parlamentarisk förankring av de reformer som avses verkställas."

Enligt 42 § 4 mom. i arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum den 19 december 2025. Godkänt.

Förslaget är bordlagt till plenum den 19 december 2025.