Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Herr talman!

Som nämnts föreslår landskapsregeringen en första ändring av budgeten för år 2026.

Budgetförslaget är tufft, eftersom de sammanlagda kostnadsökningar som föreslås att ska antas av lagtinget sätter stor press på kostnadstaket. Budgetförslaget utnyttjar inte budgeteringsmarginalen fullt ut, men det ligger ganska nära. Det finns skäl till detta, och jag kommer att framföra dem under denna presentation.

De kostnader som föreslås är huvudsakligen oförutsedda, sådana som vi inte kunde förutse när grundbudgeten för 2026 lades. Därför finns det formellt sett möjlighet att utnyttja budgeteringsmarginalen för att täcka dessa kostnader.

Detta handlar bara om en ändringsbudget. Jag ska inte gå in på detaljer om allt som föreslås, men jag vill nämna några ord om respektive budgetmoment.

Landskapsregeringen föreslår en ökning av anslagen till kommunerna för kompensation och landskapsandelar med nästan 2 miljoner euro. Detta är helt i enlighet med den gällande landskapslagstiftningen om landskapsandelar och kompensationer. Det innebär 2 miljoner euro till kommunerna.

Vidare görs en omflyttning mellan budgetmoment för att hantera det faktum att Ålands folkhögskola hanteras på det sätt som tidigare har bestämts i förhållande till Ålands gymnasiemyndighet. Det handlar om en omflyttning av budgetanslag till den delen.

Det som alltid är tråkigt är att vi ser oss nödgade att begära mer pengar för att hantera arbetslöshetsersättningar till personer som har drabbats av arbetslöshet. Detta är förstås en oroväckande trend att kostnaderna ökar. I bakgrunden finns det fler personer som är arbetslösa, vilket alltid är en allvarlig situation för samhället. Vi har inte hunnit analysera den senaste statistiken, men trots den trend som har varit med ökande arbetslöshet, så har den senaste månadsrapporteringen visat en viss minskning i förhållande till tidigare. Om man får glädjas åt det lilla, så är det åtminstone en liten ljuspunkt.

Vi kan också minska anslaget för produktionsstöd för vindkraft något, vilket framgår av budgetförslaget. Vindkraftsstödet är en del av projektet på västra Åland, och med det nuvarande energimarknadsläget och de elpriser som råder, förväntas stödbehovet vara något lägre under detta år.

Dessutom föreslår vi mer medel till ÅHS, både för driften och för investeringar. Det framgår tydligt i budgetförslaget vad det gäller. Det som också har konstaterats i samband med vårbudgeten är att arbetet med datasäkerhet måste slutföras och genomföras på ett sätt som man kan förvänta sig. Landskapsregeringen föreslår både investeringsanslag och driftsanslag för att åtgärda den nuvarande situationen.

ÅHS har också äskat mera pengar för implementeringen av VIS-projektet och för att täcka de ökade kostnaderna för ett ambulansavtal mellan ÅHS och Mariehamns stad. För dessa två sistnämnda delar har landskapsregeringen valt att föreslå att möta hälften av det begärda beloppet för att täcka kostnaderna. Det finns ett krav på ÅHS att höja effektiviteten, precis som det finns krav på alla andra verksamheter inom ramen för det som landskapsregeringen ansvarar för. Här kan man skönja att effektiveringskravet på ÅHS fortgår.

Anslaget för bunkerkostnader inom sjötrafiken föreslås också öka. Världsmarknadsläget, kopplat till den osäkerhet som råder kring Hormuzsundet, har lett till höjningar av bränslekostnaderna. Därför föreslår landskapsregeringen ett tilläggsanslag om 1,75 miljoner euro för detta år. Ingen har en kristallkula som kan förutsäga när och om situationen i nämnda region kan stabiliseras, så att bränslepriserna kan sjunka. Detta är den bästa kunskap landskapsregeringen har just nu i frågan.

Det är värt att nämna att landskapsregeringen har vidtagit åtgärder gällande eco driving av fartygen, särskilt på norra linjen mellan Hummelvik och Torsholma, där man kör fartyget långsammare för att spara bränsle. I den dagliga driften genomför man också eco driving i den övriga skärgårdstrafiken. Sammantaget beräknas detta av infrastrukturavdelningen att spara ungefär 95 000 euro per månad, vilket innebär cirka 1 miljon euro per år totalt. Den dagen när trafiken går över till kortrutt helt och hållet så kan man räkna med ännu större inbesparingar.

Jag kan jag nämna några ord om projektet Sunnanvind. Den frågan togs upp igår under frågestunden och har säkert nämnts i media flera gånger redan. Landskapsregeringen föreslår ett tilläggsanslag om drygt 370 000 euro netto för att förbereda sig inför ett eventuellt samtycke från lagtinget för att auktionera ut vattenområden för vindkraftändamål. Vi begär alltså inte samtycke nu, och det är inte heller en fullmakt för att genomdriva projektet längre än under detta år. Efter sommaren ska landskapsregeringen, baserat på de anlitade konsulternas utsago, så småningom ta ställning till frågan huruvida man ämnar begära samtycke i frågan. Lagtinget ska sedan få ta ställning till frågan. Det behövs mer medel för att kunna slutföra projektet i den riktningen, så att vi så småningom kan fatta beslut. Tack, herr talman!

Talman!

Landskapsregeringen lyfter i ändringsbudgeten fram att det finns en ökad investeringsvilja, tillväxt och positiva tecken i ekonomin. Samtidigt föreslås en höjning av anslaget för arbetslöshetsersättningar med 2,35 miljoner euro.

Vad är orsaken till denna kraftiga ökning? Ser finansministern det som ett tecken på att den ekonomiska tillväxten, som landskapsregeringen nu beskriver i ändringsbudgeten, ännu inte har fått genomslag?

Herr talman!

Vi har kunnat konstatera i landskapsregeringen att när vi tillträdde och under det första året av denna mandatperiod var intresset för investeringsstödsansökningar lågt. Det var ett lågt intresse att söka stöd från landskapsregeringen.

Vi har dock sett att detta intresse har ökat. I samband med den tidigare budgeten har vi ökat anslaget för att kunna möta detta behov. Det är intressant för landskapsregeringen att kunna komma tillmötes i den här saken.

Nu ser vi att det kanske finns ett behov av att ytterligare öka anslaget under hösten. Landskapsregeringen avser att göra vad man säger och man avser att bedriva en tillväxtpolitik.

Talman!

Nu fick jag inte riktigt svar på min fråga om den ökade posten på 2,35 miljoner, men vi går över till en annan intressant sak.

Det står att landskapsregeringen aviserar vidare ett pilotprojekt för att förenkla e-handeln över skattegränsen. Finansministern nämnde inte det. Många åländska företag och konsumenter har under lång tid efterlyst konkreta lösningar.

Vilka konkreta förändringar förväntar sig ministern att pilotprojektet ska leda till? Och inkluderar det också skattegränskontoret och skattegränshanteringen? Är skattegränskontoret 2.0 eller vad är det? Kan ministern berätta lite vad det här pilotprojektet är?

Herr talman!

Nej det handlar inte om ett nytt skattekontor överhuvudtaget. Istället finns det en privatperson som har gett landskapsregeringen goda grunder för idéer om hur man, genom digitalt samröre, kan få företag som levererar produkter till Åland att hantera axkoden på ett annat sätt. Detta skulle kunna möjliggöra momsfri försändelse till Åland på ett enklare sätt.

Det här låter kanske komplicerat, men det är en idé som är så pass intressant att landskapsregeringen nu söker metoder för att kunna inleda ett pilotprojekt inom detta område. Därför är denna beskrivning något vag. Det skulle bli ett pilotprojekt, och vi ser potential i det helt enkelt.

Tack, talman!

Det finns ett ökat stöd här till kommunerna på 1,9 miljoner euro. Detta stöd är avsett som kompensation för de höga samfundskatteintäkterna för åren 2024 och 2026.

Det jag undrar är följande: Nu visar det sig att kommunernas rättmätiga andel av de ökade samfundsskatteintäkterna är ungefär 1,9 miljoner euro för dessa två år. Hur stor andel har landskapet fått, som man inte förväntar sig, när kommunerna har fått 1,9 miljoner?

Herr talman!

Den siffran har jag inte i huvudet. Jag får ta den med mig till näringsutskottet i så fall.

Men vi ska komma ihåg att landskapsandelssystemet är sådant att i och för sig får kommunerna kompensation för en samfundskattetilldelning också som går via staten. Allt det här har vi diskuterat förut.

Men samtidigt har vi ett skattekompletteringssystem som gör att landskapsregeringen ska ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamheter. Så till den delen, på grund av någon kommuns samfundsskatteintäkter så kompletterar skatteutfallet för alla de andra kommunerna för att det ska bli likvärdiga förutsättningar. Då blir det en kostnad ytterligare till kommunerna via landskapsandelssystemet.

Jag vill passa på att lyfta upp den aspekten att samfundsskatteintäkter till kommunerna medför också kostnader för landskapet.

Tack, talman!

Givetvis är det kostnader, eftersom man måste betala deras rättmätiga andel som man har lovat att göra.

Jag förstår också det här med skattekompletteringen som finansministern nämner. Oavsett är det intressant att veta mer om detta eftersom vi har en parallell debatt där man vill ta bort kompensationen för samfundsskatteintäkterna, och det väcker frågor om hur mycket mer pengar landskapet får när kommunerna får mer pengar. Det är en relevant fråga att diskutera.

Jag respekterar svaret och anser att finans- och näringsutskottet kan undersöka detta närmare.

Jag vill också kommentera frågan om de högre bränslekostnaderna. Det är bra att man inte drar för stora växlar på detta. Man måste se det ur ett längre perspektiv, och vi får väl se var det slutar med bränslekostnaderna och hur länge de förblir höga.

En reflektion som jag har gjort är att man nu tryggt kan sänka produktionsstödet för vindkraft, till följd ave de högre energipriserna som följer av blockaden i Hormuzsundet. Till viss del så kompenser de här momenten varandra.

Herr talman!

Energipriserna påverkar kostnaderna på olika sätt; om kostnaderna minskar på ett ställe, ökar de på ett annat, lite vägs upp mot varandra.

Men låt oss återgå till landskapsandelarna. Landskapsregeringen, eller Ålands budget, har ett inflöde av samfundsskatter. En stor del av dessa medel går direkt till Ålands budget, och en del av dem har även fördelats till kommunerna. Det är en diskussion vi får föra längre fram, angående hur det kommer att se ut i framtiden.

Jag tycker att det var bra att skattekompletteringsdelen kom upp i denna diskussion, även om den inte har nämnts så mycket tidigare. Det kanske är en brist från min sida. Av de samfundsskatter som ingår i Ålands budget som en intäkt så går en del till skattekomplettering, utöver de rena kompensationerna till kommunerna.

Talman!

Kortrutten kommer att spara mer på bunkerkostnader. Men hur lång tid tar det egentligen? Jag minns inte hur länge det skulle ta innan man sparar tillräckligt för att täcka de stora kostnaderna för alla investeringar som måste göras, såsom hamnar, brobankar och vägförbättringar. Hur många år går det innan man börjar spara in? Jag tänker särskilt på bunkerkostnader, till exempel.

Herr talman!

Jag kommer inte ihåg den detaljen heller. Det var kanske ett misstag av mig att jag nämnde ordet kortrutt i det här sammanhanget. Det borde jag inte ha gjort, för då borde jag ha varit förberedd på att kunna svara på alla detaljer i det projektet.

Jag får bara hänvisa till den rätt omfattande diskussion som lagtinget redan har haft i frågan.

Talman!

Jag kunde inte låta bli. Förlåt.

Men pilotprojektet som ministern nämner kring skattegränsen låter spännande. Det är bra att landskapsregeringen arbetar med att hitta lösningar.

Jag måste säga att de företagare jag har pratat med är rätt uppgivna. Jag pratar inte bara om skattegränspolitiken, utan om läget i stort. Det är en uppgivenhet man möter, och den genomsyrar mycket av diskussionerna.

Så det är bra, positiva besked behövs sannerligen. Jag hoppas verkligen att det här pilotprojektet faller i god jord, och vi kommer att få prata mer om tillväxt i morgon när debatten om tillväxtmeddelandet fortsätter.

Herr talman!

I normalfallet tror jag inte att ett blivande pilotprojekt skulle ha fått utrymme i en ändringsbudget, även om det bara är några rader om det i ett så här tidigt skede, utan att man hade kunnat skapa sig en exakt uppfattning om vilka resultat det kan leda till.

Men jag och kollegan Josefsson, som har ansvar för tillväxtfrågorna och näringslivsfrågorna, ser potentialen i det här projektet. Jag vill nämna det för lagtinget att vi överväger ett pilotprojekt. Vi får se vad det ger. Vi bedömer att det finns potential i det hela, men jag kan inte utlova någonting mer än så just nu.

Tack, talman! , bästa lagting och övriga åhörare!

Den här ändringsbudgeten som har presenterats innehåller flera intressanta punkter. Det mest anmärkningsvärda är de 8,7 miljoner euro i ytterligare intäkter. Vi ska komma ihåg att vi redan hade räknat med 15 miljoner euro extra. I januari i år fattade Ålandsdelegationen beslut om att Åland skulle få 23,7 miljoner euro ytterligar tack vare en stark skatteavräkning. Det innebär att våra bolag går bra och betalar mycket samfundsskatt, vilket också ger upphov till betydande kapitalinkomstskatt.

Därmed har vi nu 8,7 miljoner euro som i princip skulle kunna förbättra vårt resultat. Men det är klart att det finns behov av att stoppa pengarna i olika hål. Landskapsregeringen har förstås följd i färg valt att satsa på det Norrhavsprojektet, en storskalig havsbaserad vindkraft i Norrhavet, vilket en majoritet av ålänningarna motsätter sig, däribland Obunden Samling.

Obunden Samling har därför lämnat in en finansmotionen med anledning av detta. Vi föreslår att en stor del av dessa pengar, bildligt talat, styrs bort från Norrhavet och istället används för Ålands hälso- och sjukvård, där det verkar behövas bättre. Vi anser att vård, skola och omsorg är de kärnverksamheter som ett samhälle ska prioritera, också följd i färg.

Sittande regering prioriterar filminspelning, där det finns 50 000 euro avsatta i budgeten för detta ändamål, vilket inte heller är en kärnuppgift för något samhälle. Vi föreslår att dessa pengar stryks.

När det gäller framtiden är det alltid intressant att läsa budgetförslaget. På sidan 3 anges att i slutavräkningen för 2025 torde bli på över 4,7 miljoner euro. Jag har räknat på det och kommit fram till att det skulle kunna bli drygt 6 miljoner euro. Jag undrar om man har glömt att ta med befolkningsklausulen i beräkningarna? Det kan också vara så att jag har räknat fel, och vi ska inte utesluta den risken. Det har hänt förut.

Hur som helst så vet vi att avräkningen - det vill säga vår andel av statens inkomster, exklusive en massa skatter, ungefär 45 miljarder euro där vi får 0,47 % av det - så där kommer vi att få mer pengar i höst. Det är alltid bra att veta. Jag vill betona att även om våra skatteinkomster ser bra ut, betyder det inte att vi måste spendera pengarna. Det är också Obunden Samlings budskap i detta sammanhang.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att när man tittar på sista bilagan i denna ändringsbudget, det vill säga resultaträkningen på sista raden, så visar den ett överskott på 53 403 000 euro. Det är inte så dåligt, även om det givetvis har kommit en stor finansiell intäkt i form av ett extra uttag från PAF. Men bortsett från det är vi alltså ungefär 10 miljoner euro på plus, och det är inte så dåligt jobbat. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag måste bara ställa frågan: På vilket sätt har vicetalman Måtar räknat ut att majoriteten av ålänningarna är emot havsbaserad vindkraft? Vad jag vet har det inte hållits någon folkomröstning i frågan, och majoriteten i det här parlamentet stöder försöket att få till stånd havsbaserad vindkraft.

Är det någon egen opinionsmätning på Facebook som man har dragit slutsatserna av? Eller hur kommer man fram till detta påstående om att majoriteten av ålänningarna är emot?

Tack, talman!

Det är en kvalificerad gissning utgående från det berömda örat mot rälsen. Och det är också utgående från det antagandet att en majoritet av ålänningar kan sätta sig in i ekonomiska realiteter och vill att samhällets pengar ska användas till sådant som är samhällets kärnuppgifter. Det är utgående från den bedömningen.
Folkomröstningen kommer i oktober 2027, som också ledamoten Fellman känner till.

Tack, det var bra. Man har alltså gissat, antagit, trott och hoppats på är att det är så som man själv tycker. Men man vet inte mer än någon annan vet om opinionen när det gäller havsbaserad vindkraft. Tack för det.

Min andra fråga gäller den ständiga upprepningen av att vi har det så bra, att vi får så mycket pengar och att vi är på grön kvist på alla möjliga sätt. Ändå ska man inte använda pengarna. Eller ska man göra det i alla fall? Jag undrar hur Obunden Samling ställer sig till det finanspolitiska ramverket som vi alla har gått in för. Ska vi leva upp till de mål som vi har satt, och som vi precis har klubbat i finans- och näringsutskottet när det gäller vårbudgeten? Vi har en ram för de kommande tre åren, och ingenting har hörts från Obunden Samling om att man skulle vilja ändra på de nivåerna. Hur förhåller det sig egentligen?

Tack, talman!

Lagtingsledamoten Fellmans konstaterande, eller underförstått verkar lagtingsledamoten ha höga tankar om Obunden Samlings förmåga att göra prognoser om vad ålänningarna tycker och det får man bara lyfta på hatten för att det finns sådana höga tankar om vad vi tror och prognostiserar.

När det gäller vårbudgeten och det här systemet med det finansiella ramverket, som infördes under den tid vi ännu deltog i koalitionsregeringen i förra mandatperioden, så har vi ju aldrig sagt något annat än att vi håller oss till det.

Vi brukar producera en skuggbudget varje höst, där vi visar att man kan använda pengar lite mer försiktigt än vad den sittande regeringen gör och har gjort.

Att påpeka att vi har bra skatteinkomster kan väl inte vara fel?

Tack, herr talman!

Jag tycker att det är intressant att diskutera demokratiaspekter i olika sammanhang. Först och främst är inte demokrati lika med att den som skriker högst vinner. Det kräver lite mer.

Kopplat till demokratiaspekten har det länge fascinerat mig att det som Obunden Samling har velat göra under en längre tid är att dra ur pluggen ur projekt Sunnanvind. Inga mera pengar dit, vilket betyder att man vill förvägra ålänningarna möjligheten att fatta informerade beslut. Vi ska inte ta reda på vad som behövs. Vi ska inte ha de här undersökningarna enligt de obundna, de vill de få bort dem. Vi ska inte fråga marknaden vad den är beredd att betala. Det ska vi inte göra.

Hur ser Obunden Samling ocn Måtar på att man faktiskt vill förvägra ålänningarna information för att kunna fatta beslut?

Tack, talman!

Det är så här, ledamoten Röblom, att man kan komma fram till ett informerat beslut på flera olika sätt. Det är lite som att ta sig fram på olika sätt. Till exempel cyklar jag till lagtinget alla dagar och tar mig från punkt A till punkt B, medan Röblom kanske kommer med en flådig Mercedes eller något liknande. Vi har olika sätt att ta oss från punkt A till punkt B.

Jag tror att vi har kommit till punkt B redan med Sunnanvind. Vi kan fatta ett informerat beslut.

Det finns inga "pängar" i det här, på ren åländska.

Tack, herr talman!

Det finns inga pengar i det här, säger den obundna politikern Markus Måtar. Detta är i linje med den näringslivsfientliga inställning som vi ser från Obunden Samling. Vi ska inte fråga marknaden; det är ledamoten Måtar och Obunden Samling som ska avgöra om det finns pengar i det här eller inte.

Nej, för att ålänningarna ska kunna få veta det, måste vi ställa frågan: Vad är det för pengar som ligger i det här? Man måste fråga marknaden. Den frågan vill inte Obunden Samling att vi ska ställa till marknaden och därmed förvägrar Obunden Samling ålänningarna en viktig del av informationen som behövs för att fatta ett informerat beslut.

Tack, talman!

Jag kan nu trösta oppositionspolitikern Röblom, som förstås stöder regeringen, trots att han är i opposition. I den här frågan står det i tilläggsbudgeten att man har anlitat affärskonsulter för hemskt dyra pengar och att man väntar på deras rekommendation. Dessutom kommer man att fråga marknaden.

Vi sitter ju alla här och väntar. Det känns som en så kallad cliffhanger. Det här är en spännande film som förr i tiden när man måste vänta en vecka på nästa avsnitt av Dallas eller vad man nu tittade på. Så vi sitter alla och väntar på om Jock Ewing ska komma ut ur duschen levande.

Det är så här, vi kommer att få svar på det här.

Tack, talman!

Ledamoten lyfter fram frågan om filmstödet. Ålands filmkommissionär ingår i det nordiska nätverket och är en av 19 nordiska filmkommissionärer, som alla finansieras av offentliga medel.

Det jag vill betona är att filmstöd inte bara handlar om kultur; det är även en del av näringspolitiken och bidrar till tillväxt. Filmstödet handlar främst om spend, de lokala utgifter som produktionerna har här på Åland. För varje euro som de spenderar här ersätter vi en viss del, men i alla fall hälften av det som läggs ut.

Dessutom ger film ofta internationell synlighet. Platser som syns i film och TV får ökad turism, vilket samtidigt också fungerar som marknadsföring för Åland.

Tack, talman!

Vicelantrådets argument för detta är välbekanta, men vi ser inte riktigt på samma sätt när det gäller den här frågan.

Vi anser att vill man spenderar 50 000 euro här på Åland, så kunde vi istället använda dessa 50 000 för att förbättra våra naturreservat och anställa folk som kan arbeta där. Vi kan göra det finare på Källskär eller förbättra andra platser som skulle välkomna besökare och stärka Åland som turistdestination. Det finns många sätt att använda dessa medel som kanske är mera samhället uppgifter än att spela in film.

Tack, talman!

Det som ledamoten räknar upp görs redan i dag.

Men man kan väl ändå konstatera att vi har olika syn på det här. Jag anser att även kultur kan bidra till näringsliv och ökad tillväxt.

Tack, talman!

Sist jag var på Källskär så tyckte jag att det hade saknats pengar där. Men kanske det har hänt något, jag vet inte.

Jag anser att det finns mycket att sätta pengar på som inte är film, men som däremot är direkta samhällsuppgifter i en mer traditionell mening, såsom Obunden Samling definierade.

Gällande vindkraften vet jag att ÅSUB har kommit fram till att en majoritet tyckte att det var en bra idé för några år sedan. Även Åland gallup har väl gjort en liknande undersökning. Men vi kanske inte ska gräva ner oss i galluparna så mycket.

När det gäller det här projektet Sunnanvind så väntar alla på pengarna. Det är det som alla fokuserar på. Visserligen har vi nu en så kallad dialog med marknadens aktörer, det ska komma en rapport från en konsultbyrå och så vidare. Men jag vet också att det är många som kan prata om pengar och säga att de tycker att de kommer att ge ungefär det här anbudet. Men egentligen vet vi ingenting förrän vi går ut med auktionen och får in anbud på riktigt som gäller.

Hittills i projekt Sunnanvind har vi lagt, med hälften av pengarna från EU lite mindre, ungefär 6 miljoner. Tycker Obunden Samling att vi ska slänga 6 miljoner i sjön genom att dra pluggen precis när vi kommer över tröskeln?

Tack, talman!

I den här budgetmotionen framhåller vi att en del av de medel som används från EU ska gå till att avsluta projektet. Vi har fått tillräckligt många svar.

Angående auktionen och vad den kan tänkas bli, så hade kollegan Wikström ett inlägg här i går när vi diskuterade tillväxtmeddelandet. Han hänvisade till två projekt i Danmark där stödnivån ligger på ungefär 1 miljard per projekt. Det är den nivå som har fastställts för att överhuvudtaget få något bud från intresserade parter.

Vi kan konstatera att vi har mycket större utmaningar här. Vi kan inte ge det stöd som erbjuds på andra ställen, och vi kan inte heller sätta upp den berömda stöpseln i väggen, eftersom vi inte har en elöverföring klar med det statliga stamnätsbolaget.

Det är också så att det har funnits projekt i Danmark som har bjudits ut och visst har det funnits stödmöjligheter att gå vidare och bygga, men det har också funnits ganska höga vitesbelopp om man inte gör någonting. Detta har avskräckt många från att lämna anbud.

Faktum är att vi har investerat ganska mycket pengar och att vi är väldigt nära. Jag håller inte med vicetalmannen om att vi har fått så många svar. Det enda vi har fått veta är att det finns vissa som säger sig vara intresserade. Men innan vi bjuder ut det så kan vi inte besvara den grundläggande frågan: Är det någon som är villig att betala i den här auktionen och arrendera dessa områden? Det är den springande punkten.

Tack, talman!

Jag är övertygad om att vi i princip skulle kunna ordna en sådan auktion. Det finns mycket teori kring om och men, som kommer att behövas för att få en vettig anbudsbegäran.

Jag tror att med de pengar vi lämnar kvar i det här förslaget till ändringsbudget, så skulle man kunna få den frågan ställd. Den ska bli väldigt intressant att höra.

Jag är övertygad om att ni inte kommer att gå på vår linje, utan att den här frågan kommer att bli ställd och vi kommer att få svar på den.

Eller så blir det så att affärskonsulterna säger: Ids inte ens fråga, utan försök lite sätta det in understa lådan!

Tack, talman!

Vicetalman Måtar och Obunden Samling är alltid emot filmstödet. Där har vi lite olika åsikter. När ett filmbolag kommer till Åland köper de: hotellnätter, restaurangtjänster, transporter, tjänster av lokal personal, hyr teknisk utrustning, besöker lokala butiker och köper byggmaterial och rekvisita. Det skapar rejäl tillväxt.

Jag har funderat lite hur vi skall få obundna att tänka om i den här frågan.

Men om vi nu ska lägga 50 000 på Källskär som vicetalman Måtar vill göra istället. Hur skall vi då få hit dessa filmbolag till Åland?

Tack, talman!

Det jag ville jämföra är att vi behöver fundera på vad som är samhällets uppgifter. Samhällets uppgift är att sköta sina fina naturreservat och sina anläggningar. Vi måste tro att om vi i längden gör Åland attraktivt på olika sätt, så kommer många människor att vilja besöka oss. Det blir kanske inte lika tydligt som när ledamoten Holmberg ger exempel på att de kommer och köper och man märker av det direkt. Men man märker av det i längden också, om vi gör Åland till ett fint besöksmål, bland annat tack vare en sådan pärla som Källskär. Det blir också bra.

Det handlar bara om lite olika vägar till Rom som vi diskuterar.

Talman!

Om vi lägger 50 000 på Källskär så tror jag inte att det genererar skatteintäkter. Men om vi nu satsar 50 000 på de här filmbolagen och får hit bolag som kommer med personal, så de åker båtar hit, handlar och går på caféer och de är överallt och konsumerar. Det skapar tillväxt.

Vi satsar 1,6 miljoner på Visit Åland, och jag ser detta som en del av en turismsatsning. Många av de här människorna som kommer hit med filmbolagen kommer att återvända till Åland.

Jag är lite förvånad över att Obunden Samling, som brukar stå för alla småföretagare, inte ser detta som ett litet stöd till företagen. Absolut, det handlar om att locka hit dem, det genererar tillväxt och det är positivt för vårt samhälle. Det handlar trots allt inte om flera hundratusentals euro som vi pratar om, utan det är småpengar i en budget på flera hundra miljoner.

Tack, talman!

Jag har stor respekt och förståelse för ledamoten Holmbergs resonemang.

Samtidigt kanske Moderaterna bör överväga att komma med ett förslag. Kanske finns det en motion, som jag har missat, som handlar om att höja beloppet till 500 000 euro. Ta bort lite från annat. Ge 500 000 euro i filmstöd eller 5 miljoner. Vi har råd med 5 miljoner i filmstöd, då kommer det att bli lösningen på våra tillväxtproblem. Kör loppet ut!

Tack, talman!

Den här ändringsbudgeten både ger och tar. Vi har både oväntade kostnader och oväntade intäkter. Å ena sidan får vi tugga på budgetmarginalen. Å andra sidan räddas överskottsmålet av ännu högre skatteavräkning än vad som prognostiserats. Det är sannerligen en budget med både sött och salt.

Om jag börjar med budgeten och det positiva i den, så erhåller Åland mer skatteintäkter än vad vi tidigare räknat med. Det handlar rent formellt om fastställande av skatteavräkningen för 2024, men det kommer att regleras under 2026, där Åland erhåller en extra utbetalning. Vi får tacka finansminister Mats Perämaa som förhandlat fram det här systemet för några år sedan. Under den här mandatperioden har detta räddat Ålands landskapsregering från att ta upp externa lån. Det är bra.

Denna skatteavräkning ska vi inte heller skämmas för här på Åland. Den bygger på den faktiska skatt som åländska företag betalar in. Vi har just nu några fantastiskt lönsamma bolag som betalar stora samfundsskatter. Det får vidare konsekvenser. Det här gör att vår skatteavräkning har ökat från 92 miljoner 2022 till hela 130 miljoner 2024. Rent formellt har vi redan erhållit 106,7 miljoner för 2022. Vi hade budgeterat för ytterligare 15 miljoner, men nu visar det sig att vi borde ha budgeterat med ytterligare 23,7 miljoner i slutreglering. Den här skillnaden om 8,7 miljoner är det som nu tillförs i denna ändringsbudget. Vi ska tacka vår lyckliga stjärna för de åländska framgångsrika företagen. Här ser man vad de betyder för vår offentliga sektor.

Talman! Vi har också en hel del kostnader som inte är lika roliga, eftersom de pressar på kostnadstaket. För det första innebär den ökade skatteavräkningen
att landskapsregeringen behöver öka samfundsskattekompensationen till kommunerna med 1,9 miljoner. Det är enligt landskapsandelssystemet där vi fördelar det vidare till kommunerna. För det andra har vi en ökning av anslaget för sysselsättning och arbetslöshetsunderstöd, och den posten ökar med 2,4 miljoner. Här har vi en arbetslöshet som envist biter sig fast på högre nivåer än prognoserna som vi hade när budgeten lades upp. Det verkar som att man hade trott att den skulle falla tillbaka, men trenden verkar skjutas framåt. Här ser man att den geopolitiska osäkerheten också påverkar Åland.

För det tredje har vi konflikten i Persiska viken som gör att oljepriserna stiger. Det gör visserligen att kalkylerna för elektrifiering blir mer intressanta. Men i den här ändringsbudgeten får vi ta konsekvenserna av ökade bränslekostnader. Här kostar den geopolitiska osäkerheten Åland 1,8 miljoner euro – pengar som vi gärna hade lagt på annat håll. Det här visar med extrem tydlighet varför vi behöver skärgårdstrafiken 2030. Med elektrifiering och kortare rutter borde det vara en betydligt lägre kostnadspost.

Talman! Totalt ökar de här tre punkterna kostnaderna i budgeten med cirka 6,1 miljoner. Alla är så kallade oväntade kostnader, varvid landskapsregeringens förslag är att de hanteras via den så kallade budgetmarginalen. I princip raderar vi ut budgetmarginalen, men om man ska se något positivt med det här så är det ändå att kostnadstaket håller, i alla fall just nu.

Det här visar också på vikten av att ha marginaler i sin verksamhet. Inför vårbudgeten 2024 ville oppositionen att vi skulle öka budgetmarginalen och sänka kostnadstaket. Det var tur att nuvarande regering inte lyssnade på oppositionen då, eftersom det nu skulle ha inneburit ännu tuffare krav på ÅHS, skärgårdstrafiken och de arbetslösa.

Talman! Utöver dessa punkter är det två poster som jag tänkte orda lite mer om här. Dels har vi förstås ÅHS som befinner sig i ett tufft läge med högre kostnader, digitala system och krav att ta tag i kraven på datasäkerhet och ett nytt prehospitalt avtal som ger högre driftskostnader än 0,7 miljoner, som vi föreslår att beviljas. Dessutom utökas ramen för investeringar med 3,6 miljoner.

Den sista punkten som jag vill nämna närmare handlar om vindkraft. Å ena sidan börjar projekt Sunnanvind, som haft väldigt svårt att komma till skott, men nu börjar det närma sig. Affärskonsulter kommer efter sommaren och ger sin rapport. Detta är en faktor i beslutet om en eventuell aktion som ska fattas av landskapsregeringen. Den här förskjutningen av tidsplanen ger ökade kostnader vilket äskas om i budgeten. Samtidigt erhåller Sunnanvind intäkterna från repover EU, vilket gör att nettot i denna ändringsbudget landar på ungefär 0,4 miljoner euro.

Liberalerna har länge ansett att vi behöver komma till skott med den här auktionen. Vi vill se om det finns ett marknadsintresse. Det finns bara ett sätt att ta reda på det, nämligen att bjuda ut området på marknaden. Det har lagts en hel del tid och tobak på det här projektet, som man säger. Även om EU hittills har stått för en del av kostnaderna, så är det viktigt att vi inte bara kastar alla dessa resurser i sjön. Vi behöver få till den här auktionen så att vi ser om de seriösa aktörer som säger sig vilja utveckla området faktiskt har möjlighet att göra den här investeringen just nu. Jag tror att det är en majoritet av ålänningarna som inte vill att vi kastar 6 miljoner euro i sjön.

Därför är det viktigt att vi nu ger projektet Sunnanvind lite mer resurser för att ta det här projektet över den första tröskeln. Visar det sig att marknaden inte är redo, då behöver vi pausa projektet. Då har vi ändå gjort ett grundarbete inför framtiden. Inget av det nuvarande arbetet som gjorts är förgäves.

Det andra som man kan säga om vindkraft i landskapet är att Åland redan har egen vindkraft där vi, till skillnad från projekt Sunnanvind, betalar ett elmarknadsstöd. Där har elpriserna legat över stödnivån, och nu kan vi alltså minska anslaget med 0,5 miljoner euro. Nettot av de transaktionerna gällande vindkraften på Åland och den planerade vindkraften norr om Åland ger alltså ett litet plus i den här ändringsbudgeten. Det är viktigt att komma ihåg.

Avslutningsvis, talman, att ställa sig bakom en budget som i princip raderar ut budgetmarginalerna redan inför halvårsskiftet är inte precis vad Liberalerna önskar sig den här våren. Man behöver dock inse att ibland blir saker inte exakt som man har tänkt sig.

Nu kan vi dock konstatera att finansministern förhandlat fram ett riktigt bra system åt oss för några år sedan, samtidigt som landskapsregeringen hanterar de ökade kostnaderna inom kostnadstaket. Det är något att glädjas åt i denna ändringsbudget. Liberalerna stöder ändringsbudgeten. Tack!

Tack, talman!

Precis som jag sade till finansministern tidigare, så måste jag upprepa eftersom ledamoten enträget fortsätter.

när det gäller bränslekostnaderna så för det första måste man förstå att man bör se på ett snitt. Man kan inte bara säga att bränslekostnaderna är dyra. Det är viktigt att betrakta ett snitt över åtminstone tio år för att få en rättvis bild av situationen.

För det andra, de höga bränslekostnaderna och krisen i Mellanöstern gör att ni känner er trygga med att dra in de pengar som var budgeterade för projektet i Eckerö. Jag förstår att man känner sig trygg med att säkra stödpengarna. Man tror inte att elpriserna kommer att sjunka, så inte riktigt 1,8 miljoner, men kanske man kan säga 1,3 miljoner. Det skulle vara mer rättvisande att diskutera hur mycket de ökade bränslekostnaderna faktiskt kostar landskapet.

Håller inte ledamot med om att det ligger något i detta, om man vill nyansera ledamotens anförande här?

Jag tror att om vi ska börja prata om trender, och om nästa års nivå för bränsleförbrukning, så är det precis som ledamoten säger, man behöver titta över en längre tid.

Nu är det ett faktum att vi behöver 1,8 miljoner euro till för att vi tror att det behövs för att kunna köra färjorna resten av året. Det är ingenting som man har hittat på nu, utan det är faktiskt så det är.

Tittar vi på elmarknadsstödet, så tar vi inte bort hela stödet, utan en del av det, 500 000 och en halv miljon euro är fortfarande mycket mindre än de 1,8 miljoner som vi nu måste lägga på bränsle. Jag håller inte riktigt med om att man kan se det som ungefär samma sak.

I vilket fall som helst tycker jag att det här visar ganska tydligt att elektrifiering skulle ha varit billigare, och nu hade det varit skönt att ha den.

Tack, talman!

Det är en väldigt förenklad bild som ledamoten för fram här. Det är höga investeringskostnader förknippade med elektrifiering, särskilt inom skärgårdstrafiken. Men det glömmer man gärna bort när man diskuterar dessa frågor.

Jag tänkte ändå återkomma till detta. Vi kan fortsätta prata om vindkraft. Det handlar om det havsbaserade vindkraftsprojektet Sunnanvind som man nu säger att vi måste ta reda på mer om. Jag ska gå in på det i mitt anförande lite mer ingående och förtydliga mina tankar.

Utifrån den information jag har fått från tjänstemännen uppskattas det att det havsbaserade vindkraftsprojektet kommer att kosta totalt 8 miljoner. Det har fluktuerat en del med olika siffror, så det vore bra om vi kan enas om en gemensam bild av vad de totala projektkostnaderna uppskattas till här i Ålands lagting, där ungefär hälften ska vara EU-medel.

Vi ser redan vad som kommer att hända med detta. Man kan se det i omvärlden och när man pratar med marknadsaktörer. Jag vet att ledamoten har fått samma information från marknadsaktörer. Man fortsätter driva detta. Jag tror att det endast handlar om prestigeskäl, vilket är tråkigt.

När det gäller det här vindkraftsprojektet ligger de budgeterade kostnaderna per sista december 2025 på 4,4 miljoner, kanske 4,5. Men det här är handlar om en över fyraårsperiod.

Just nu, med den affärskonsult vi har involvera och det finns också andra aktörer som deltar i processen så nu har det farit iväg lite mer här under året. Den totala kostnaden är 8 miljoner fram till 2029, vad jag har förstått. Om man ser på hela vägen dit. Det är viktigt att klargöra vilka år vi pratar om och hur det kommer att se ut.

Det viktiga i sammanhanget är, som alla frågar: Var är pengarna och hur mycket pengar handlar det om? Det är precis det som vi alltid återkommer till. Jag tror att vi måste börja ställa den frågan för att få svar. Vi kan inte bara lägga ner något utan att ha fått svar på den frågan, för då har vi kastat 6 miljoner i sjön.

Talman!

Ledamoten Ekström lyfter i Liberalernas gruppanförande fram fördelen med den kommande kortrutten och elanslutningen. Tittar vi på norra linjen handlar det om en sträcka på 3 704 meter, till det facila priset av cirka 10 miljoner. Det ska nämnas att det inte finns någon elanslutning där, utan det handlar enbart om ombyggnation av hamn och vägar på Kumlinge.

Jag kan inte riktigt se hur detta kan rättfärdigas ekonomiskt, oavsett om vi alla här är bekymrade över bränslepriserna. Jag har dessutom inte nämnt de negativa sociala effekterna eller de negativa miljöeffekterna. Men 3 704 meter för 10 miljoner – är det rimligt?

Nu missade ledamot Thörnroos tyvärr att berätta exakt vad hon menade. Det handlar om att man ska investera i mer än 3 704 meter. Det låter som om det är en väg eller något liknande som ligger bakom detta. Det är klart att det är en stor investering, särskilt när man ska ha hamnar, vägar och dessutom en farled som behöver göras. Så det är uppenbart att det handlar om stora investeringar.

Det viktiga i det här sammanhanget, som vi talade oss blodiga för i budgetdebatten, är att detta medför en sänkning av driftskostnaderna. Det är därför detta blir en bättre affär över tid. Dessutom får man en chans att öka kapaciteten. Så vi är tillbaka i de banorna.

Men när det gäller vägar så är det mera som kommer att göras än bara vägar.

Talman!

Man kan inte heller stirra sig blind på driftskostnaderna. När jag talar om 3 704 meter, så syftar jag på den förkortade körsträckan mellan Snäckö färjfäste och norra Kumlinge. Man ska bygga ett nytt färjfäste och en ny väg för cirka 10 miljoner. Då har man fortfarande ingen elanslutning, det tillkommer och de faktiska problem som påverkar näringslivet och de människor som bor och verkar i skärgården.

Någonstans måste man börja titta på investeringskostnaderna i relation till den faktiska besparingen på driften. Just nu finns det varken rim eller reson i det som landskapsregeringen planerar när det gäller kortruttsprojektet.

När det gäller de här sträckorna har jag för mig att man sparar in totalt 20 sjömil genom att lägga om rutterna. Det är mycket mer än de dryga två sjömilen som ledamoten talade om.

Man har också tittat noga på vad man sparar i driftskostnader och jämfört det med investeringarna. Om vi fortsätter med dagens system behöver vi dessutom investera ganska mycket pengar. Investeringarna är ungefär liknande, men vi får lägre driftskostnader.

I det sammanhanget måste jag påminna om att vi fortfarande väntar på att få se de kalkyler som oppositionen har som alternativ. De har vi inte sett ännu.

Men om man tittar på landskapsregeringens kalkyler och det som har kommit fram, så tycker jag att det framgår med önskvärd tydlighet, det är stora investeringar ja, men driftskostnaderna blir lägre.

Tack, talman!

Ledamoten säger här angående vindkraften att en majoritet inte vill kasta pengarna i sjön. Nej, det är klart att de inte vill, men från början skulle det inte kastas några skattepengar alls. Minns ni det? Det var meningen att det inte skulle kosta skattepengar alls. Men nu har det blivit så stort och kostat så mycket skattepengar att vi inte kan avsluta det.

Vi ser i vår omvärld att ingen bjuder på projekt utan rikliga stöd. Ingen av de etablerade aktörerna går med vinst, ja, kanske någon, utan stöd, men ändå vägrar vi. Vi ska bara fortsätta att lägga mer pengar för att se om vi får någon som bjuder, trots att vi alla ser att hästen är död. Ska vi verkligen fortsätta att lägga mer pengar på veterinärkostnader? Det är det som är problemet.

Alltså, det här med att lägga mer pengar, så redan från början av projektet var det en fördelning av EU-medel och landskapsmedel. Redan från början tog landskapet en stor del av projektet. Nu har vi hållit på i fyra och ett halvt år med det här, och det är klart att vi behöver ta det i mål. Det är några månader kvar nu för att få svar på den stora frågan, som jag personligen tycker borde ha kommit tidigare. Men här är vi nu, och nu gäller det att ta det när det gäller.

Sedan måste vi titta på bolagen: Gör de vinster? Hur går det för dem och hur räknar de? Jag tycker att vi ska undvika att bedöma detta från den här talarstolen och i den här salen. Däremot är det självklart att det behöver upprepas att landskapet inte kommer att investera i de här företagen. Jag tror inte att vi har investerat i företag när det gäller dessa saker.

Jag vill också nämna att det finns åländska vindkraftsbolag som gör vinst.

Tack, talman!

4,5 år, som sagt, den hästen har ju varit död länge, den börjar lukta lite. Hela tiden måste vi ha lite mer pengar i den här budgeten också så att vi kommer i mål. Så har det låtit nu i flera år.

Men kan vi inte i alla fall komma överens om att det var ett helt gigantiskt misstag att gå vidare med det här innan man har en anslutning klar? Vad ska den här konsulten spekulera i? Vad vi ska göra med elen? Vi har inte ens färdigställt en infrastruktur för att kunna sälja den varan som vi hoppas att någon vill producera och sälja.

Vi kan väl i alla fall komma överens om att det var otroligt dumt att inte lösa infrastrukturen först. Vad ska vi ansluta? Vad ska konsulten basera sina beräkningar på?

Det är lite hönan och ägget det här. Vad ska man ha först? Ska man ha anslutning, eller ska man ha en projektplan från en aktör som säger: "Okej, vi kommer att göra det här"? Det handlar om betydande summor. Jag vet att Finlandskabeln kostar 120 miljoner. Anslutningen här kommer säkert att landa på något liknande, likaså dragningen till parken.

Jag tänker att det som verkligen hade varit urbota idiotiskt, är om Åland skulle vara med och finansiera en kabel ut i havet för 120 miljoner, och sedan visar det sig att det inte blir något projekt. Kabeln ligger på botten och väntar bara på att de ska koppla in sig. Det hade varit jättedumt.

Talman!

Ledamoten Ekström talade tidigare om hur framgångsrika företag genererar vinstskatter till Åland. Jag är lite nyfiken på den här tanken med Sunnanvind. Vad finns det för krav på den aktör som eventuellt driver den här verksamheten? Måste de inte bara betala fastighetsskatt och arrendeavgift, utan även vinstskatt på Åland? Vi vet att storföretag ofta har en ganska avancerad skatteplanering. Ingår det i upplägget?

Nu föregår vi den diskussionen här. Landskapsregeringen har ännu inte kommit till lagtinget har begärt ett samtycke, och det finns inte heller någon upphandling som står i beråd att komma med specifika krav.

Vi föregår alltså den diskussionen lite. Jag vill påpeka att om man tittar på andra håll, så vet jag att man till exempel i Österbotten har bildat bolag som är registrerade i de berörda kommunerna. Detta får förstås konsekvenser för vart skatteintäkterna hamnar, men även för andra aspekter.

Det är väl ungefär så mycket man kan säga i det här läget.

Tack ledamot Ekström. Landskapsregeringens och projekt Sunnanvinds position i denna fråga borde rimligen vara klar redan från början när man inleder den här diskussionen, eller hur? Det handlar inte om att föregå, att säga att den som driver verksamheten ska betala samfundsskatten här på Åland, det är väl rimligt ett rimligt krav.

På ett diplomatiskt sätt försökte jag förmedla att jag kan sympatisera med Lindén i de frågor han tar upp.

Men jag vill inte föregå händelserna och stå här och säga vad som ska vara krav och vad som inte ska vara krav.

Talman!

Kostnadstaket håller just nu säger ledamot Ekström.

Budgeteringsmarginalen redan är efter den första ändringsbudgeten nere på 0,3 miljoner euro och landskapsregeringen samtidigt överväger att i höst höja kostnadstaket som är på 0,9 miljoner. Hur ska landskapsregeringen kunna hålla fast vid det finanspolitiska ramverket med sex månader kvar av året? Det skulle vara intressant att höra ledamoten och liberalernas resonemang kring detta?

Nu vet vi inte vad som komma skall under hösten, men jag vill lyfta fram att det är oroväckande att marginalerna redan är i princip borta inför halvårsskiftet. Vi vill inte se några fler överraskningar.

Jag tycker också att detta belyser hur överföringarna hanteras inom kostnadstaket. Det är en utmaning, måste jag erkänna. Till exempel, när det kommer ökade samfundskatteintäkter, varav en del av dessa slussas vidare till kommunerna. Intäkterna påverkar inte kostnadstaket, men kostnaderna gör det när de överförs. Det handlar alltså bara om kostnadssidan som tar och inte intäktssidan.

Det är en aspekt som blir lite problematisk med det här ramverket, och jag vet att det är svårt att hitta en väg runt det, åtminstone på det sättet. Så visst är det utmanande, och jag kan inte sticka under stol med det.

Talman!

När landskapsregeringen tillträdde utlovades det ekonomisk disciplin och respekt för kostnadstaket. Nu är alltså budgeteringsmarginalen i princip förbrukad.

Är kostnadstaket ett verkligt tak, eller tror ledamoten att det kommer att bli ett mål som kan justeras när det blir svårt att hålla kostnadstaket? Blir detta det normala sen? För det kommer hela tiden att komma sådana saker. Landskapsregeringen måste vidta åtgärder för att hålla taket.

Man behöver inse att kostnadstaket håller, och det har det gjort under fjolåret. Tittar man framåt kan man se att landskapsregeringen inte har fallit för frestelsen att föreslå en högre ökning av kostnadstaket än vad man har haft tidigare.

I mitt tidigare anförande om vårbudgeten nämnde jag att det finanspolitiska ramverket har hållit ner kostnadstakarna och påverkat de budgeterade kostnaderna. Men verkligheten kan alltid överraska, och det är svårt att förutsäga vad som kommer att hända. Hittills kan vi dock konstatera att vi håller oss inom ramarna, och jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att göra det.

Som sagt, det kan dyka upp överraskningar, och vi har nu mindre utrymme för sådana inom det nuvarande kostnadstaket.

Talman!

Det här är sannerligen ingen tråkig ändringsbudget. En spontan reaktion på ändringsbudgeten är att man får hoppas att USA:s president inte stänger ned fler sund. Den senaste renderade i en ökning på 1,75 miljoner euro i kostnader för Axferries. Summerar man allt så är det bara 900 000 euro kvar tills vi slår i taket för år 2026.

Sedan kan man också notera att landskapets färjor ska köra långsammare, dock inte Alfågeln och Knipan, som måste köras i högre hastighet på grund av byggnadsentreprenader.

Men överlag är det mesta ganska väntat i ändringsbudgeten. Ökningen av oljekostnader var väntad. Prjekt Sunnanvind var väntad för oss som har hängt med i svängarna. Kostnaderna för ÅHS var också väntade för den som har följt med i medierna. Till och med landskapsandelarna var mycket förutsägbara, nästan en tröttsam ingrediens i en alltför välbekant dramaturgi.

Det mest oväntade är 2,35 extra miljoner till AMS. Det är en ökning med 42 % från grundbudgeten. Det finns skäl att stanna upp vid den summan.

Den som bläddrar tillbaka till grundbudgeten för 2026 och slår upp sidorna 147-148 kan notera att det dåvarande anslaget beräknades "utgående ifrån att arbetslösheten under 2026 kommer att ligga på en något högre nivå än före pandemin." Då har regeringen egentligen tagit "copy-paste" från bokslutet 2024, som var 5,65 miljoner.

Det som är speciellt med den ökningen på 42 % är att den är mycket svår att ställa i relation till arbetslöshetssiffrorna, oavsett vilket tidsperspektiv man väljer. Den går inte att förstå i ett 4-5 månadersperspektiv eftersom arbetslösheten har minskat lite sen årskiftet, den minskade med 0,4 %. En ökning på 2,35 miljoner eller 42 % är också svår att förstå om man tar ett års perspektiv. Om vi backar tillbaka och tittar på april 2025 och jämför med april 2026, så visst ökar arbetslösheten på ett år, från 5,0 % i april 2025 till 5,4 % i april 2026, men det handlar om en ökning på 0,4 %. Det är något helt annat än en anslagsökning på 42 %. Här luktar det underbudgetering.

Vi har därför lagt en budgetmotion där vi ber landskapsregeringen att studera siffrorna närmare i en halvårsuppföljning. Den här avvikelsen är för stor för att lämnas till den årliga uppföljningen i bokslutet. Vi ber givetvis utskottet att titta lite närmare på detta.Tack för ordet!

Herr talman!

Det här är givetvis siffror som kan och bör granskas. Det handlar om stora kostnadsökningar. Landskapsregeringen har inte haft möjlighet att samla och analysera den här kraftiga kostnadsökningen. Däremot har finansavdelningen, inför förslaget till landskapsregeringen, varit inne på den nivån. Vi har tittat på de månatliga utbetalningarna och kunnat konstatera att det har skett en rätt kraftig ökning av kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd.

Äskandet är befogat i den här situationen. Men om uppdraget ges, eller det behöver egentligen inte ges utan det finns skäl att granska och titta på prognoser för detta och jämföra med utfall. Det aä ett arbete som regeringen redan har inlett.

Det är utmärkt. Då låter det som att det finns ett stöd för motionen som handlar om att göra en granskning. Formen är fri. Det absolut viktigaste är att landskapsregeringen tittar närmare på dessa 2,35 miljoner, för det går inte riktigt att förstå, särskilt med tanke på arbetslöshetssiffrorna. Det är också svårt att förstå i relation till grundbudgeten.

Jag välkomnar att finans- och näringsutskottet kommer att höra AMS i frågan.

Tack, herr talman!

Lagting, åhörare! Det är mycket budget nu, och i dag har vi ändringsbudgeten. I den bästa av världar hade ändringsbudgeten kommit kanske lite tidigare, före vårbudgeten. Det skulle ha varit jättebra om man hade haft årsredovisningen som grund. Men vi förstår mycket väl att den här våren är en krävande tid för regeringen och tjänsteinnehavare, som det heter nuförtiden. Jag själv vet hur kompakt och knapp tiden är. Vi har det som vi har det.

I grundbudgeten, som ledamot Wille Valve tog upp, är arbetslösheten kanske ett av de största frågetecknen. Det behövs 2,3 miljoner, drygt 40 %. Vi vet att långtidsarbetslösheten ökar och att lediga platser fortsätter att minska. Utskottet kommer att bekanta sig med den här situationen och sätta sig in i vad som har hänt.

Vi kan också notera att i avtalet med Axferries får rederiet debitera landskapet när priset överstiger 0,75 euro. Här räknar man med ett väsentligt högre bunkerpris. Vi kan väl konstatera att geopolitiken stökar till det även för oss.

ÅHS behöver tilläggsmedel, och en betydande del av de medel som nu efterfrågas handlar inte om att bygga ut verksamheten. Det handlar om att åtgärda en säkerhets- och underhållsskuld som byggts upp under flera år inom informationssäkerhet och dataskydd.

Datainspektionens granskning av de utredningar som har gjorts har synliggjort de brister som nu behöver rättas till. Det kan vara frestande att se dessa kostnader som något man kan skjuta upp. Men när det gäller hantering av patientuppgifter och samhällskritiska system måste man ta tag i det. Samtidigt ska vi vara ärliga när sådana här kostnader uppstår. Det innebär att vi måste fråga oss varför. Varför dyker de upp nu, och varför fångades de inte upp tidigare? Men nu är de uppångade, och nu föreslås åtgärder. Det är bra. Vi behöver finansiera sådant, förstås. Men vi behöver också ställa krav på uppföljning, styrning och långsiktig planering. Att åtgärda brister kostar pengar, men det kostar mera att låta bli i längden. Det skulle vara betydligt mer ekonomiskt förrvärrande, och förtroende kanske skulle saknas. Att lösa de problem som lyfts upp genom ÅHS, med kostnader och problem som behöver åtgärdas så jag förmodar att vi kan omsätta det till andra delar av förvaltningen, och i så fall behöver det lyftas det upp i nästa års budget.

Det här är ändringsbudgeten, en utmaning för ekonomin. Stora delar av budgeteringsmarginalen tas i anspråk. Bara en halv miljon är kvar till kostnadstaket, och landskapsregeringen aviserar att man i höst kan begära en ökning av kostnadstaket.

Hur spelar då det här mot det finanspolitiska ramverket? Vad säger ramverket om ändringsbudgetar? Ramverket säger: "Förslag till ändringsbudget som överlämnas till lagtinget bör föreslagna utgiftsökningar och finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar. Kravet är inte absolut, eftersom det kan uppstå oförutsedda behov av ytterligare finansiering." Det är här vi behöver fundera över oförutsedda behov. När vi diskuterade det finanspolitiska ramverket och hur det skulle se ut i framtiden, då var det mycket diskussion om just oförutsedda behov, t.ex. en pandemi eller ett krig. Det finns ett krig som påverkar det våra kostnader, speciellt för olja.

Men man ska också lyfta fram det som är positivt, och det är förstås skatteintäkterna. Det är skatteintäkterna som räddar slutraden på den här ändringsbudgeten. Om det finns kostnader på 6,7 miljoner finns det så pass mycket tillkommande skatteintäkter att slutraden blir ett överskott på ungefär 2 miljoner.

Ett väldigt bra exempel på när ramverket fungerar optimalt är när man behöver mer finansiering, och finansieringen hittar man på ett annat moment. Att minska momentet som innehåller produktionsstöd för vindkraft och öka momentet för projekt Sunnanvind är ett klockrent exempel. Det spelar ingen roll vad man tycker om projektet i sig; så här ska ramverket fungera. Man behöver finansiering till något på ett moment, och om man hittar finansiering på ett annat moment och då har man uppfyllt kraven.

När det gäller Sunnanvind och Centerns syn på det projektet. Vi har vi varit väldigt tydliga här, inom processen med konkurrensutsättning, utauktionering, inleds ska konsulterna - affärsrådgivningen, som arbetar med projektet, inkomma med sina rekommendationer, bland annat utgående från den marknadsdialog de haft. Dessa rekommendationer räknar man med att få under sommaren, och sedan ska de analyseras. Vårt krav är att det ska ske i den här ordningsföljden: först konsulternas rapportering, analys av detta och sedan är det dags att fråga om det finns förutsättningar för landskapsregeringen att komma till lagtinget med en fullmaktsbegäran om hantering av vattenområdena, och kanske till och med vilket vattenområde vi snackar om, det stora hela eller det mindre. Vi måste ha detta i rätt ordning.

Oavsett vilket resultat det blir på kort sikt anser Centern att grunden har lagts för framtida vindsatsningar, allt under förutsättning att berörda kommuner ger sitt godkännande till att medverka i produktionen av fossilfri energi.

Tekniskt sett är den här budgeten mera än tilläggsbudget än en ändringsbudget. Centern förstår mycket väl att det behövs medel såväl arbetslöshet som bunkrar och annat. Centern känner en oro, som jag tror att vi delar med de flesta här i salen, vi känner en oro för budgeteringsmarginalen och kostnadstaket. Men vi kan inte heller peka på att de anslagen och säga att ska plockas bort.

Centern är väldigt nöjda med den här debatten som har tagit fart och tar alltmer fart. Det är en debatt som handlar om tillväxt. Den är behövlig. Även om vi hyser en oro för ekonomin så ser vi ljuspunkter. Vi ser den här diskussionen om tillväxt som säkert utmynnar i något positivt. Vi ser de goda skatteintäkterna.

Mina vänner, Centern omfattar ändringsbudgeten.

Herr talman!

Vi arbetar gemensamt med att etablera en praxis för hur vi hanterar det finanspolitiska ramverket. Vi lär oss hela tiden och får ständigt ta del av nya intressanta synpunkter. Ledamoten Höglund är en garant för att denna fråga alltid nämns i samband med budgetar och ändringsbudgetar. Vi får hoppas att alla lyssnare finner frågan lika intressant som vi gör.

Från landskapsregeringens och finansavdelningens sida vill vi betona att när vi använder budgeteringsmarginalen, så är det för oförutsedda kostnader. Den ska inte användas för att finansiera vanliga driftsmoment eller för att öka verksamheter och kostnader.

Jag vill också nämna vikten av ramverket. Det är bra att vi kontinuerligt för diskussionen så att praxisen kan utvecklas.

Vi kunde mycket tid åt att diskutera det finanspolitiska ramverket, men det finns en viss risk att det bara skulle bli finansministern, jag och någon till på det plenumet. Ändå är det en viktig del, förstås. Jag nämner det väldigt ofta – kanske för ofta, tycker vissa.

Det man kan säga är att ramverket fortfarande är hyfsat nytt och att det behöver justeras kontinuerligt. Det är ett levande dokument. Vi ser brister i det och kan lätt konstatera att det så småningom behöver ske en översyn. Kontinuerliga förbättringar är nödvändiga.

Herr talman!

Vi hade möjlighet att lite diskutera frågan i samband med utskottshörandet om vårbudgeten, och vi kan återkomma till den när betänkandet ska diskuteras.

Jag vill dock säga några ord om formuleringarna i förslaget om att vi eventuellt kan tvingas begära att få höja kostnadstaket. Det är ingenting som landskapsregeringen kommer att gå in för lättvindigt.

Man får inte tolka skrivningarna på det sättet. Med tanke på det som nämndes tidigare, om den store ledaren för den stora västliga demokratin och eventuella krigsbeslut, så kan sådana händelser påverka bränslepriserna och leda till ytterligare variationer. I så fall handlar det om oförutsedda kostnader. Det kan hända att vi inte kommer att kunna täcka allt, men målsättningen är där förstås.

Tack, talman!

Det är med en dåres envishet som man håller fast vid det havsbaserade vindkraftsprojektet och fortsätter att investera pengar i det, trots att man vet att det inte kommer att bli något av det. En majoritet här i salen är medveten om att det inte kommer att bli något. Det syns på så många håll i världen nu, och det har varit tydligt under en längre tid – flera år faktiskt.

Om vi ser på den statliga utredningen från Sverige om havsbaserad vindkraft, som presenterades den 24 april 2025, framgår det tydligt. I den 800 sidor långa rapporten anges att det krävs omfattande stöd för att bygga havsbaserad vindkraft. Kan man inte helt förlita sig lite på vad den svenska staten säger, eller vad Vattenfalls VD påstår, nämligen att det inte går att bygga vindkraft utan stöd.

Varför är det nödvändigt att vi ska investera miljontals euro för att fortsätta utreda detta, när hela vår omvärld redan har konstaterat att det inte går att genomföra utan stöd? Det finns inga marknadsekonomiska incitament för att göra det. Hur kan vi förvänta oss att nå ett bättre resultat genom att slösa miljoner euro på detta?

Från Centerns sida sade vi absolut nej till att en begäran om fullmakt skulle komma i det här läget. Det var väldigt tydligt att om en begäran ska göras, så ska den komma efter att konsulterna har rapporterat och gjort sitt arbete, vilket de beräknas göra under sommaren. Då måste vi också avsätta pengar så att de kan slutföra sitt arbete.

Vi har uttryckt den här ordningen. Det kan vara så att de här pengarna är bortkastade, för konsulterna kanske konstaterar efter sommaren att det finns inte förutsättningar. Okej, då vet vi det.

För att vi ska kunna få svar på den fråga vi absolut vill ha svar på, som nästa steg, så går vi med på de budgetmedlen. Sedan har det också gått åt en massa budgetmedel till detta tidigare, och det har jag gjort.

Tack, talman!

Den här frågan är inte ny, vi har fört fram samma kritik längre.

Men jag vill ändå återgå till detta med statliga utredningar. Danmark har nämligen gjort en liknande sådan som man blev klar med i samband med att deras vindkraftsprojekt inte fick några anbud och då gjorde man en liknande som Sverige gjorde, där man kom fram till exakt samma slutresultat. Det går inte att göra detta om man inte betalar enorma stöd för det, vilket man sedermera har gjort. Vi har två stater i vårt närområde som har gjort utredningar, stora utredningar där man konstaterar det här. Men ändå här på Åland så litar man inte på det, eller om man ens har läst det, utan man fortsätter med en dåres envishet. Det är som ett lim som håller ihop regeringen. Man måste fortsätta med det här. Tar man bort det, då försvinner limmet som håller ihop med regeringen och då kraschar det ihop. Man drar ut på det, drar ut på det och ni har snart en hel mandatperiod gått. Miljontals euro av skattebetalarnas pengar är bortbrända och resultatet blir antingen pannkaka eller att man bara skjuter upp det här över valet. Det är väldigt, väldigt frustrerande.

Med risk för att jag upprepar mig lite här, men de 300 000 som behövs nu är avgörande för att få de svar som vi egentligen behöver.

Finns det förutsättningar, eller finns det inte förutsättningar? Det behöver vi gå med på. Vi måste ge detta en chans, annars kommer vi aldrig att få svar på de frågorna. De svaren kommer att visa riktningen framåt.

Tack, talman!

Ledamoten Höglund säger att han har funnit ett klockrent exempel på hur man kan använda det här finanspolitiska ramverket. Det klockrena exemplet handlar om en verksamhet som är stödberoende, nämligen vindkraft. Nu visar det sig att de behövde mindre stöd än tidigare. Det innebär att vi inte behöver ta de pengarna och ge dem som stöd, utan istället kan vi använda dem till ett annat vindkraftsprojekt.

Jag skulle säga att det är helt korrekt att det är ett klockrent exempel. Men det är snarare ett tydligt exempel på skillnaden mellan hur politiker tänker och resonerar, och hur vanligt tänker och resonerar. Hur skulle vanligt folk få pengar över från en verksamhet som är stödberoende, då skulle de nog inte lägga de pengarna på ytterligare en sådan satsning. Eller vad tror ledamoten?

Jag var väldigt noga när jag sade att det var ett klockrent exempel, oavsett vad man tycker om projektet.

Jag anser att detta är ett bra exempel på när man följer det system som är så oerhört viktigt. Det system som egentligen är grunden till ändringsbudgeten och som gjorde att det inte längre hette tilläggsbudget, även om det kanske kan ge sken av det.

Det systemet går ut på att om man vill prioritera ett område, så ska man hitta pengarna inom budgeten genom en överföring mellan momenten. Det följer systemet. Jag tycker att det är ett bra system. Sedan kan man ha åsikter om innehållet i momenten, men som system fungerar det klockrent.

Tack, talman!

Ledamoten säger vidare att vi måste ha den här konsulten och titta på förutsättningarna för det här projektet. Men hade det inte varit bättre om man hade gjort som vi inom Obunden Samling har sagt hela tiden, att kolla det här med anslutningarna först? Det ska ju vara klart först. Vi har inte ens en lagstiftning på plats, och vi har inget politiskt samförstånd om att vi kan ansluta till Finland. Varför gjorde man inte det först? Det hade man ju inte behövt bränna konsultpengar på. Det hade varit en politisk dialog. Hur kommer det sig? Jag är uppriktigt jättenyfiken på hur man resonerar när man inte har löst anslutningsbiten, men ändå vill lägga pengar på en konsult. Är ni fortfarande inne i vätgasbubblan? Den har jag inte hört så mycket om. Jag förmodar att ni har garvat åt den också.

Åtmistone jag är nog definitivt inne i en vätgasbubbla.

Nej det är ju flera konsulter involverade i projektet. Här har vi en affärskonsult som fokuserar på affärsaspekterna, samt en teknisk konsult som hanterar de tekniska delarna. Eftersom jag inte arbetar i projekt och inte är mer insatt än någon annan, undrar jag vad som ingår i den tekniska konsultens arbete.

Jag kan tänka mig att det ingår att utreda anslutningspunkten, den är oerhört viktig och det håller jag helt med om. Det är därför vi från Centern har sagt att vi vill ha denna utredning. Vi vill ha rekommendationerna, analysera dem och ha en fortsatt dialog med kommunerna kring detta.

Tack, herr talman!

Jag tänker som sagt uppehålla mig lite vid den demokratiska aspekten av havsbaserad vindkraft. Vi glömmer ofta bort detta, tycker jag. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte har haft någon folkomröstning om havsbaserad vindkraft på Åland. Vi har inte haft något val i den frågan heller, med den information som finns idag. Ska vi räkna den lite slarvigt ställd fråga som Obunden Samling hade i förra valet, ja eller nej till vindkraft? Så då finns det ett stöd för detta, eftersom många av dem som sa ja till vindkraft då i det valet fick fler röster.

Nej, jag tror att vi ska vandra försiktigt fram i den här frågan. Många ålänningar har ännu inte bestämt sig. Det finns de som i grunden är skeptiska till stora vindkraftsprojekt i våra havsområden, men som samtidigt kan tänka sig det om det visar sig att det finns pengar att tjäna. Det finns också de som ser stora möjligheter i att Åland ska möjliggöra för förnybar energi, men som samtidigt känner en genuin oro för påverkan på havsmiljön, fågelliv, fiskbestånd och landskapsbild. Dessa är frågor som många vill veta mer om innan man tar en slutlig ställning.

Vissa kanske är positiva till tanken på att Åland kan spela en roll i energiomställningen på ett större plan, att vi exporterar stora mängder förnybar energi. Men de vill samtidigt försäkra sig om att åländska intressen inte hamnar i skymundan när stora internationella aktörer kommer in i bilden. Vissa är i grunden positiva till havsbaserad vindkraft, men tycker att projekten är för stora. Andra anser att det går för fort fram, medan vissa tycker att det går för långsamt och att vi missar en historisk möjlighet. Det finns många nyanser i detta.

Det är därför det har varit så viktigt under hela resans gång att landskapsregeringen har arbetat med att ta fram mer information som ålänningarna kan ta del av. Det är så en demokratisk process ska fungera. Människor ska få möjlighet att väga olika aspekter mot varandra, ställa frågor och förstå konsekvenserna innan de tar ställning.

Det intressanta är att under hela resans gång har nej-sägarna velat förvägra dem som säger "nja" rätten till denna information. Nej-sägarna vill inte att vi ska få mer information. De vill att det ska bli ett nej. De som säger "nja" eller till och med "ja" ska inte få veta mer. Det tycker jag är ganska beklämmande. Jag anser att vi inte har belyst denna aspekt tillräckligt i debatten, hur plumpt det är.

Från min sida anser jag att människor har rätt att få så mycket information som möjligt innan de tar ställning. Att söka kunskap är inte att säga ja; det handlar om att ge medborgarna möjlighet att fatta informerade beslut. Ja, jag hör redan att människor kan fatta beslut och hitta information själva innan de fattar beslut. Men det är inte så enkelt. Vi har ett stort historiskt projekt med stor potential som ändå har ringats in. Här är det landskapsregeringens ansvar att ta fram den informationen, så att medborgarna inte är helt i händerna på Facebooktrådar, skrämselpropaganda och desinformationskampanjer. Vi måste hjälpas åt att ta fram faktaunderlag.

Talman! Jag vill också vara tydlig med att inom mitt eget parti, Hållbart Initiativ, är det inte bara "tuta och köra". Det finns många frågor och farhågor kring havsbaserad vindkraft. Frågor om påverkan på havsmiljön, fågelliv, fiske, landskapsbild och andra naturvärden som är viktiga för Åland. Det är därför vi under hela resans gång har velat få tag i mer information.

Talman! En annan aspekt i detta är att den dialog med marknaden som nu pågår kan ge svaret "nej, det är inte läge nu", men det behöver inte vara ett nej för alltid. Om några år kan förutsättningarna vara helt annorlunda. Det är också en aspekt som sällan lyfts i debatten. Vindkraftsindustrin påverkas av konjunkturer, elpriser, räntor, investeringsklimat och politiska beslut. Varför skulle det vara den enda branschen i världen som inte påverkas av sådana faktorer?

Ibland hör man från nej-sägarhåll att det nästan beskrivs som en naturlag att havsbaserad vindkraft har dåliga ekonomiska förutsättningar. Det är det naturligtvis inte. Investeringsviljan påverkas av politiken, av vilka spelregler som sätts upp och vilka signaler som politiken skickar till marknaden. I vårt närområde ser vi exempel på hur den svenska staten under flera år aktivt har fokuserat på kärnkraft genom statliga lån, prisgarantier och annat. Man lägger 400 miljarder skattekronor i blöt på olika sätt för att man vill se mer kärnkraft. Det påverkar självklart investeringsviljan i vindkraft.

Därför skulle det vara märkligt att utgå från att dagens marknadsläge är permanent. Energisektorn förändras ständigt. Det gör det ännu mer komplicerat att nej-sägarna bara vill säga nej, medan vi andra vill ha mer information. Vem ger informationen om vad marknaden är beredd att betala för något under rådande omständigheter? Jo, det gör marknaden, även fast Obunden Samling tycker att det är politikernas jobb att svara på det.

Tack, talman!

Ledamoten Röblom tar på sig rollen att ge folket en röst och menar att de måste få mycket information innan de kan fatta ett beslut. Men när de har fått den information som de ska få i höst, hur ska de då kunna delta i beslutet? Det kommer inte att hållas något val emellan, och det kommer inte att bli någon folkomröstning. Beslutet som de fick fatta var inför förra valet, eller hur? På vilket sätt skulle den information som folket får nu öka deras medbestämmande? Kan du förklara det?

Jag tänker mer på det som kom från Obunden Samlings gruppanförande, där man anar att det finns en majoritet bland ålänningarna mot vindkraften. Då ställer man sig frågan: Varifrån skulle den majoriteten komma? Hur skulle ni kunna veta det? Kan ni bestämma att det finns en sådan majoritet?

För det andra, på vilka grunder skulle de ha fattat de besluten och säga att det inte finns någon ekonomi i det här? Det är marknaden som kan svara på det, och det är det vi måste ha svar på innan man kan börja fatta beslut.

Tack, talman!

Marknaden har redan svarat på detta, och det syns tydligt. Vindkraften är kraftigt stödberoende.

Jag förstår hur ledamoten problematiserar situationen och uttrycker oro över att Sverige nu kommer att bygga kärnkraftverk, vilket kan konkurrera med vårt värdelösa energislag som vi vill främja.

Han ställer frågan om det finns en naturlag som gör att vindkraft inte är lönsamt. Ja, det finns faktiskt en sådan naturlag. Kapacitetsfaktorn är en avgörande faktor som påverkar lönsamheten. Om vi säger att vi i bästa fall har en kapacitetsfaktor på 55 procent, kan ledamoten redogöra för hur vi då ska få samma mängd elenergi de dagar då det inte blåser? Det är just detta som utgör den naturlagen, och det är en av de stora anledningarna till att (… taltiden slut).

Tack, talman!

Det finns många forskare som har en annan åsikt än ledamoten Stellan Egeland. Det är inte så att det bara finns en beskrivning av hur man bygger upp ett hållbart elsystem i ett land; det finns flera olika sätt att göra det på.

Det är också en klassisk strategi från ledamoten Egelands sida att när man diskuterar vindkraften, så börjar man dra isär de aspekter som handlar om hur misslyckad den svenska energipolitiken har varit när det gäller olika frågor. Men det finns olika sätt att bedöma detta på och olika synsätt på hur vi ska gå vidare.

Tack, talman!

Jag tycker att vi ska komma ihåg en sak när vi diskuterar den havsbaserade vindkraften och varför man så enträget fortsätter att driva på med detta, trots att man vet att det kanske inte kommer att bli något av det. Det handlar om att man kom överens på förhand. Innan valet kom man överens om att detta ska vi fortsätta med, oavsett vad så ska vi fortsätta med det.

Man lovade ålänningarna enorma summor pengar. Vi har till och med uppskattningar på tusen miljoner euro som man har sagt att det ska ålänningarna få av det här vindkraftsprojektet. Det är många, många nollor efter de summorna som ska komma Åland till godo. Men det är helt uppenbart att det inte blir så.

Då måste man omvärdera vad som är viktigt för ålänningarna när det gäller det här projektet, särskilt om man har en majoritet av ålänningarna emot sig. Det är pengarna. Det handlar om hur mycket pengar som kommer in och när det blir klart och tydligt att det inte kommer in några pengar. Då måste man omvärdera: Är det värt att fortsätta?

Herr talman!

Jag sade i mitt anförande att även om marknadsdialogen skulle komma fram till slutsatsen att det inte är läge nu, så betyder det inte automatiskt att det inte kommer att vara läge om några år. Det kan mycket väl bli läge då.

Jag vill understryka att jag inte står här och säger att bara för att vi kom överens om något för några år sedan, så ska det drivas i mål till vilket pris som helst. Jag är öppen för att ta emot ny information, men den nya informationen ska inte komma från Obunden Samlings analyser av marknadsläget, utan den ska komma direkt från marknaden.

Jag tror att det skulle vara bra om ledamoten någon gång läste något annat än lokalmedia när han uttalar sig i de här frågorna. Om man läser något annat än lokalmedia och följer med lite vad som händer, så ser man att den svenska statliga utredningen, som omfattar 800 sidor, och den danska motsvarigheten konstaterar att det krävs enorma stöd för att det ska bli något.

Det är inte vi som påstår detta, det är inte något som vi har hittat på. Det är två stater i vårt närområde som har tagit fram utredningar som bekräftar detta. Jag förstår inte vad problemet är. Varför fortsätter ledamoten att hänvisa till att det är vi som säger detta?

Dessutom finns det flera auktioner som har gått om intet. Stora marknadsaktörer och vindkraftsbolag säger att det inte blir något om det inte kommer stöd. Det finns hur mycket bevis som helst. Det är inte vi som säger detta; det är marknaden som säger det, och det är våra närliggande stater som säger det. Det är svart på vitt. Kejsaren är naken.

Tack, talman!

Men om det är så självklart som Obunden Samling beskriver det att det finns inget intresse från marknaden att vara med och bygga havsbaserad vindkraft på Åland. Det är en död bransch, hästen är död. Det är kört och vi ska hoppas på den svenska kärnkraften istället. Men då är det väl bara att ställa frågan. Låt landskapsregeringen ställa frågan, så får ni det svart på vitt. Men vågar ni låta dem ställa frågan? Ni vill att det ska vara nej, innan ålänningarna har den information de behöver för att fatta beslut.

Tack, talman!

Ledamoten Röblom säger att nejsägarna förvägrar ålänningarna information. Vi vänder lite på resonemanget. Om någon i denna församling skulle komma på den briljanta idén att vi ska placera ett kärnkraftverk mitt på Åland och spendera sex, åtta, eller tio miljoner euro, för att vi tror att någon anser att detta är en strålande idé. Kommer ledamoten Röblom då att stå bakom den tanken, för ålänningarna har ju rätt att få den informationen? Vi kan inte bara säga nej, ledamot Röblom.

Jag vill också betona att jag inte kommer att föreslå detta, för jag vill inte ha ett kärnkraftverk på Åland. Men jag tycker att det resonemang som Röblom för i talarstolen är relevant, och han bör besvara den frågan. Kommer han att förvägra ålänningarna den informationen?

Det är bra tycker jag, herr talman, att ledamoten Kanborg understryker här i debatten att han inte kommer att föreslå det. Det har också lyfts i debatten från olika håll att det kanske skulle vara värt att överväga de här små SMR-reaktorerna, som ännu inte riktigt finns. Kanske vi borde satsa på det istället?

När det gäller svaret på ledamoten Kanborgs fråga, så kommer jag inte att säga nej till information om det. Naturligtvis inte. Ålänningarna ska ha rätt att få den information de behöver för att kunna fatta beslut eller ha en åsikt i frågan.

Tack, talman!

Gäller samma för ett kolkraftverk mitt på Åland? Vi kan utveckla det hur långt som helst.

Under Sunnanvindsprocessen som har pågått under åren, kan vi också konstatera att det har kommit in en hel del kritiska remissvar, bland annat från Syke och från miljöministeriet. Men dessa avfärdas ganska lättvindigt i Sunnanvinds egna utredningar.

Hur ser ledamoten Röblom på det faktum att vi här avfärdar dessa tunga instansers synpunkter på det projekt som drivs politiskt?

Tack, herr talman!

Jag upplever inte att jag har stått här och skjutit ner den information som har kommit från de olika instanserna. Tvärtom, för Hållbart Initiativ är det oerhört viktigt att vi beaktar naturvärdena. Det är klart att vi inte ska bygga någon vindmölla mitt i en känslig biotop. Jag tar denna information på största allvar.

När det sedan gäller att jämföra olika energislag så undrar ledamoten Kanborg om jag kommer att tillåta information om ett kolkraftverk. Han får det att låta som om jag skulle vara nervös kring det. Nej, absolut inte. Visst ska vi ha mycket information. Om någon vill bygga ett kolkraftverk är jag beredd att lyssna på den informationen också. Jag blir inte stressad av det.

Jag tror dock att ålänningarna kommer att landa i att vi inte ska ha fossil vrålåket här på Åland.

Tack, herr talman!

Jag vill, i motsats till de tre tidigare replikanterna, tacka ledamoten Alfons Röblom för ett mycket bra och engagerat anförande om havsbaserad vindkraft.

Det här är ett långsiktigt projekt och en långsiktig satsning. Jag tror att de flesta ålänningar är ungefär som regeringsblocket, nämligen stillsamt nyfikna. Är det här något som Åland kan hänga med på? Är det här intressant för marknaden? Kan detta bli en ny grön näring för Åland? Vi vet att Europa behöver mer energi, och vi vet att både Finland och Sverige har ett ökat energibehov.

Låt oss ta reda på förutsättningarna, och om konsulterna pekar i rätt riktning, låt oss gå till marknaden och testa detta.

Tack, herr talman!

Jag tycker att benämningen "stillsamt nyfikna" som ministern använder är en bra beskrivning. Det finns många olika aspekter som folk tar i beaktande när de tänker kring den här frågan.

Därför har jag funnit det beklämmande de senaste åren att höra nejsägarna deklarera en massa saker och påstå att vi borde säga nej i det här skedet, innan vi har den mest basala faktan på bordet.

Jag vill också understryka att även om vi skulle säga nej nu, efter marknadsdialoger och liknande, som anser att det inte är rätt läge nu, så behöver det inte betyda ett nej för all framtid.

Det är helt klart att Åland inte har förmåga att införa något stödsystem för havsbaserad vindkraft. Det är helt uteslutet. Det vi gör är att utreda situationen, ger förutsättningar och går till marknaden. Sedan är det marknaden som avgör om man går vidare eller inte.

Men vi måste anlita expertis för att få fram fakta. Vilka korkbollar vi är som inte begriper detta! Vi kunde fråga Christian Wikström; han vet allt om allt. Men vi litar inte på dig, Christian Wikström. Vi litar på expertis i den här frågan, och därför köper vi oss den kunskapen.

Att börja kalla hela denna fråga, som Obunden samling gör, för ett dött hästlik som dessutom luktar, är att gå alldeles för långt. Och det är intressant att talman Måtar inte stoppar en sådan ordhantering.

Talmannen konstaterar för det första att störande yttringar av bifall eller ogillande inte tillåts i lagtingets plenum.

För det andra kan talmannen rimligtvis inte sköta diskussionen i salen när han inte sitter vid bordet, och han borde inte heller bli angripen på det här sättet från salen. Det hör inte heller till lagtingsledamoten eller ministerns uppgift. Vi fortsätter.

Tack, talman!

Det är en viktig poäng som ministern tar upp, det här har Åland aldrig någonsin gjort. Här handlar det inte om att beställa en färja eller bygga ett hus, utan om något som vi aldrig har gjort förut. Därför har vi behövt bygga upp kunskap. Vi har behövt anlita personer med expertis och samla en bild av vad detta innebär och hur vi ska gå tillväga.

Det värde som har byggts upp och den kunskap som har skapats är något vi har kvar framåt, även om det just nu inte är ett investeringsläge. Det är något vi har på hyllan tills det är dags igen.

Det vill jag också sekundera ministern i; det har aldrig varit tal om något stödsystem, det finns inte på kartan.

Herr talman!

Jag ska tillfälligt sänka temperaturen i debatten genom att prata om annat än vindkraft en liten stund.

Som tidigare har konstaterats, är detta en ändringsbudget som innehåller både plus och minus. Det finns bra saker som jag åtminstone tänker nämna, samt några mer problematiska aspekter.

De högre intäkterna är förstås ett plus, en bra sak. Det är en följd av det nya ekonomiska systemet som infördes för ett par mandatperioder sedan. Det är positivt att kostnaderna för produktionsstödet för vindkraft i Långnabba sjunker, vilket visar att både vinden och priserna varierar. Det är viktigt att uppmärksamma när det går åt rätt håll, och inte bara när det går åt fel håll.

Det är också bra att den utveckling som vi redan har beslutat om, att föra över Ålands folkhögskola till Ålands gymnasium, nu förverkligas genom att budgetmedlen förs över. Det är en del av ett reformarbete som vi har genomfört här, vilket ska leda till bättre samordning och mer steglösa utbildnings- och stödmöjligheter för våra studerande. Det är viktiga saker som vi kontinuerligt arbetar med, utan att det blir så mycket uppståndelse kring det.

Det är positivt att outnyttjade pengar möjliggör deltagande i öspelen på Färöarna. Det är en rolig och viktig upplevelse för många åländska unga och äldre idrottsutövare, och en betydelsefull del av vår internationella närvaro.

Det är bra att projekt Sunnanvind nu, steg för steg, är på väg mot sanningens minut, där vi får besked om vi kan gå vidare eller om vi ska vänta lite på marknaden. Ur vår synvinkel är det logiskt och självklart att fullfölja det projekt som vi började arbeta med redan under den förra mandatperioden.

Det går inte att nog understryka att Socialdemokraterna driver den här frågan av två skäl. Det ena är förstås de nya arbetstillfällena som kan komma, de nya intäktsmöjligheterna för landskapet och kommunerna, samt de nya affärsmöjligheterna för åländska företag. Det andra skälet är att vi ska vara en del av den globala omställningen och nyttan av fossilfri energi. Det är utgångspunkten. Därför förstår jag inte hur man ens kan ställa frågan varför vi ska göra detta, om man inte anser att klimatfrågan är oviktig eller inte verklig.

Det finns fortsatta utmaningar och obesvarade frågor som vi måste leva med. I varje led har Obunden Samling sagt nej; till utredningar om fåglar och fiskar och ekonomiska utredningar. Inte en gång vill Obunden Samling ta reda på fakta först, utan de har vetat bäst om allt. Antingen försöker man göra något åt det och ta reda på hur saker förhåller sig, eller så vänder man ryggen åt framtiden och säger att vi bara tittar bakåt och gör som vi alltid har gjort.

Det finns också problematiska aspekter i denna ändringsbudget. Det tråkiga är förstås de stigande kostnaderna för sådant som vi har svårt att påverka, som bränslepriser, vilket är en följd av oroligheter i världen. Både kriget i Ukraina, som vi nästan har glömt bort i detta sammanhang, kriget i Iran och situationen i Hormuzsundet påverkar oljepriserna. Denna situation visar att vi både av klimatskäl och för att vi inte kan fortsätta vara beroende av herrar som Putin eller Trump, eller de mer odemokratiska Gulfstaterna, måste frigöra oss från detta beroende.

Vi kan inte vara delaktiga i att olja ska fortsätta utvinnas på ännu mer miljöförstörande sätt, till exempel i Alaska. Någonstans sker alltid en exploatering av naturresurser, även om vi inte ser det på vår bakgård. Vi måste betala för denna olja och hoppas att kostnaderna inte stiger ännu mer. Det skulle vara bra om vi kunde frigöra oss från detta beroende.

Tilläggsanslaget för arbetslöshetsunderstöd måste vi ta utgående från den lagstiftning som vi har. Jag tycker att det är bra att man ser över hur dessa kostnader har uppstått. Det är självklart att man måste ha koll på det. Men det är en oroande utveckling. Om människor inte har arbete kan de inte försörja sig, de kan inte betala skatt, de kan inte konsumera, och det uppstår andra negativa konsekvenser av långtidsarbetslöshet och ungdomar som aldrig kommer in på arbetsmarknaden.

Det är frågor som vi behöver arbeta med när vi diskuterar tillväxt. Det handlar om filmstöd som skapar attraktionskraft, företagsstöd, näringslivspolitik, framtidstro och engagemang i det åländska samhället.

Den stora elefanten i rummet är förstås ÅHS. Ålands hälso- och sjukvård har äskat om betydande tilläggsanslag för både investeringar och drift. Det som nu föreslås är mindre än vad ÅHS har önskat. ÅHS står för en väldigt stor del av Ålands totala budget, och den växer i relation till andra verksamhetsområden. Det är inte så att tilldelningen minskar; tvärtom. Vi anser att de föreslagna tilläggsanslagen är helt nödvändiga. Den bedömningen har både ÅHS styrelse och ledning samt landskapsregeringen gjort.

Man kan förstås rikta kritik mot att IT-utvecklingen och säkerheten har varit så eftersatta, vilket nu tvingar oss till betydande investeringar för att komma på banan. Men det är ett ansvar som flera regeringar och styrelser måste ta på sig. Kanske är det symptomatiskt för hela det offentliga Åland att detta är en sektor där vi har underlåtit att investera, och det får vi betala för nu.

Vi är övertygade om att Ålands hälso- och sjukvård måste arbeta med effektiviseringar, förändrade arbetssätt och kostnadsmedvetenhet om vi i framtiden ska ha råd med en bra hälso- och sjukvård. Ledorden måste vara utveckling och reformer.

Det som oroar oss mycket är att väldigt många saker ska göras samtidigt. Det finns många utmaningar för organisationen och ledningen som staplas ovanpå varandra och som kan leda till framtida tilläggskostnader. Vi som politiker kan inte vingla fram och tillbaka med opinionerna och dra till med någon extra tilldelning för att vinna populistiska poäng. Det behövs både hjärta, hjärna och ryggrad när vi pratar om ÅHS.

Vad gäller den obundna motionen om att ta projektpengar från Sunnanvind och inte gå till auktion, samt, som en bisast, att ta bort filmstödet, det är som att spela på dessa strängar åt båda hållen. Man föreslår, precis fem minuter före man är redo för en auktion, att man ska avbryta. Det är åtminstone konsekvent. Men man kan fråga sig lite snällt om det är så att Obunden Samling oroar sig mest för att det på något sätt ska lyckas, att något ska bli som det är tänkt och att hela det här motståndet mot att ens testa havsbaserad vindkraft inte var så meningsfullt? Vi stöder förstås förslaget till ändringsbudget.

Tack, talman!

Ledamoten inledde med att prata om arbetstillfällen och den havsbaserade vindkraftens framtid. Ett nytt ekonomiskt ben, är ett begrepp som man använder. Tidigare har man talat om hundratals miljoner euro, men den retoriken verkar man ha glömt bort. Nu pratar man istället om arbetstillfällen.

Jag undrar hur Socialdemokraterna ställer sig till detta. Vill man verkligen exploatera hela Norrhavet, trots att det inte kommer in en enda euro? Man nöjer sig med lite skatteintäkter från något arbetstillfälle, kanske från en vindkraftsmontör eller liknande. Är det så man ska förstå det, att för Socialdemokraterna spelar det ingen större roll om det kommer in några pengar från auktionen i reda pengar? Det viktigaste verkar vara att vi gör detta för klimatets skull och för att ett fåtal men troligtvis inte ålänningar ska få jobb på dessa plattformar.

Har jag förstått det rätt? Vad är i så fall gränsen för hur mycket pengar man ska ha för att gå vidare med detta?

Bästa ledamoten Wikström, nu pratar ledamoten strunt igen. Det är självklart att det måste komma intäkter från havsbaserad vindkraft för att det ska vara aktuellt för Åland att gå in för det här.

Arbetstillfällen är jätteviktiga. Särskilt när man ser på hur arbetslösheten har utvecklats så borde det också bekymra Obunden Samling eftersom arbetslöshet genast kostar pengar.

Vi har varit med i det här projektet av flera orsaker: för att få intäkter, för att skapa arbetstillfällen och för att göra en insats för klimatet. Vi vill övergå till något annat än den fossilindustri som ledamoten Wikström tycks anse att är framtidsvisionen; mera olja och mera kol.

Tack, fru talman!

Jag ska återgå till att säga att vi har sagt nej till det här projektet från början. Vi har sett vart det är på väg, och ju längre vi kommer, desto mer märker vi att vi får vatten på vår kvarn. Vi håller på att få rätt, och vi har haft rätt hela tiden. Därför har vi sagt nej hela tiden.

Skulle man ha följt vår linje skulle man ha sparat många miljoner euro. Men vet ni vad, allihop, vi får se när ni bjuder ut det, om ni gör det, vem som får rätt eller inte. Jag är ganska övertygad om min sak, men jag hoppas att jag har fel. Jag hoppas att ni har rätt, så att ni kan säga "haha". Jag tror dock inte att det kommer att bli så.

Sedan har vi pratat om olja och el, och hela den här debatten om att vi inte ska vara beroende av diktaturer. Men då måste också ledamoten komma ihåg att 90 % av den förnybara tekniken kommer från Kina. Det är därifrån vi importerar det vi behöver för att bygga vindkraftverksmöllor och solparker. Vi byter en diktator mot en annan.

Vi ska också komma ihåg den storskaliga exploateringen även när det gäller litiumgruvor osv.

Jag tycker att det är en jättestor skillnad i att teknikleverantörerna i huvudsak är kinesiska företag och att vara fullständigt beroende av ett bränsle som vi vet förstör planeten och sätter oss i famnen på diktatorer och länder som utövar stor påverkan på oss och dessa länder befinner sig i krig och anfaller nationer som inte har gjort dem något illa.

Det finns en enorm skillnad här som jag inte förstår att ledamoten Wikström inte tycker är viktig.

Tack, talman!

Jag tycker att det är viktigt att det som ledamoten Nina Fellman gör; påminner om kopplingen mellan att vi nu automatiskt betalar ganska mycket mer pengar för det fossila bränslet som vår skärgårdsflotta använder, och de satsningar på förnybar energi som landskapsregeringen driver. Kopplingen mellan omställningen och det fossila beroendet.

Ju mer högerkrafter och alternativa högerkrafter försenar omställningen i Europa, desto starkare blir ställningen för exempelvis Kina. Kina går som tåget när det gäller förnybar energi och elteknik.

Man kan också se den åländska satsningen som att vi vill vara en liten, liten pusselbit i hur man pusslar ihop framtidens energisystem.

Det har förundrat mig många gånger i den här debatten att stater runt omkring oss, även de som gör utredningar som visar på de reella utmaningarna med vindkraft och havsbaserad vindkraft, samt EU och stora företag som satsar på förnybar energi, och alla dessa som jobbar med frågan skulle ha helt fel i sin bedömning, och att den gröna omställningen och förnybar energi inte är framtiden? Men Obunden Samling vet att detta inte är något att satsa på för framtiden.

Tack, fru talman!

Det som också är viktigt att ta med i sammanhanget, och som ledamoten nämner, är näringslivsanalyserna som finns i Sverige. Där säger man kanske inte nej till kärnkraft, men man vet att det är dyrt och att det kommer att ta många år innan det kan bli verklighet. Vi behöver mycket mer energi, och vi behöver den mycket snabbare. Därför vill man se en fortsatt satsning på havsbaserad vindkraft.

Det är återigen en fråga om vilja. Vill man lyssna på vad näringslivets företrädare säger? Vill man se på meganivå att ju mer vi drar ned våra strävanden i Europa, desto mer gynnar det Kina och så vidare? Vill man se det på det viset, eller vill man stoppa huvudet i sanden? För mig är det ganska enkelt att välja sida.

Det är kanske skillnaden mellan att se olika möjligheter och nyanser i det arbete vi håller på med, och att blicka framåt mot framtiden, eller att bara se tillbaka.

Jag anser inte att det är möjligt för Åland att stänga dörren till framtiden och säga att vi ska leva här som vi alltid har gjort. Det vill säga att vi ska inte ställa om vår skärgårdstrafik, vi ska inte arbeta med nya energiformer och vi ska inte jobba med nya företag, utan vi ska bara stå stilla och vänta på att någon annan gör något.

Jag har alltid varit en motståndare till kärnkraft, eftersom jag anser att det är en farlig form av energi. Men jag skulle vara beredd att diskutera även den, förutsatt att den inte skulle vara så beroende av de enorma stöd som är mycket större än de som vindkraften behöver.

Talman!

Ledamoten Fellman lyfter fram de kostnader som har uppstått på grund av bristande informationssäkerhet vid en av landskapets myndigheter. Tyvärr är det min farhåga att situationen ser likadan ut på fler ställen inom det offentliga Åland.

Det är viktigt att understryka det ansvar som styrelserna för olika organ har. Många av dessa EU-lagstiftningar pekar just ut styrelserna, oavsett om det handlar om kommunstyrelser, myndighetsstyrelser eller bolagsstyrelser. Detta gäller både dataskyddsförordningen, cybersäkerhetsdirektivet och AI-förordningen. Dessa beslutande organ har ett särskilt ansvar som behöver tas.

Jag såg i veckan att till exempel Lemlands kommun har låtit hela kommunen genomgå en utbildning i cybersäkerhet för att uppfylla lagkraven. Detta har tagits upp på styrelsenivå, och man konstaterar att det har skötts och det skulle vara bra att flera gör detta.

Här ser jag att vår litenhet påverkar oss. Både våra kommuner, inklusive Mariehamn, och våra myndigheter samt alla våra offentliga organ är så små att det finns saker vi inte har kunnat hantera. Vi har inte varit tillräckligt bra på vissa områden och har inte haft ögonen på viktiga frågor i god tid. Det får vi betala för nu.

Talman!

När det gäller EU-direktiv eller förordningar, så är det viktig att säga att detta inte bara är något som EU håller på med, utan istället tar man lagstiftningen på allvar.

Många drömmer om det som Estland gjorde – det gigantiska kliv de tog som var väldigt kostnadseffektivt. Men det finns ingenting som tyder på att vi kan göra samma sak här.

Det Estland gjorde var att anpassa hela statsapparaturen efter informationsteknologins logik. De möjligheterna har inte vi riktigt, det tåget har passerat för många, många år sedan. När man lämnar dessa frågor oskötta så uppstår stora kostnadspucklar och betydande verksamhetsförändringar. Istället för att kontinuerligt arbeta in dem i verksamhetsutvecklingen blir det tunga, både ekonomiska och men även resurskrävande poster.

Tillbaka till ett av mina favoritområden, nämligen samarbete på alla nivåer mellan alla kommuner och myndigheter, både när det gäller säkerhet, system och investeringar. Men vi gör fortfarande inte det. Vi fattar beslut som spretar åt olika håll, och det är mycket oroväckande. Vi har redan sett att det blir dyrare varje gång vi agerar på det sättet.

Tack, talman!

Jag vill inledningsvis säga att jag tycker att förslaget till ändring av budgeten, själva formatet, börjar hitta sin form. Vi har inte haft det finanspolitiska ramverket så länge, och det tar alltid ett tag innan man får rutiner på plats. Enligt mitt sätt att se det finns det inga onödiga småsaker upptagna heller. Jag tycker att regeringen har gjort ett bra jobb.

Förslaget innehåller flera nödvändiga justeringar som följer av ändrade förutsättningar under året. Det gäller bland annat ökade landskapsandelar till kommunerna, ökade kostnader för arbetslöshetsersättning, högre bunkerkostnader inom sjötrafiken samt tilläggsanslag till Ålands hälso- och sjukvård. Vi ska inte heller glömma att intäkterna är betydligt högre än vad vi har prognostiserat och därmed blir det ändå ett överskott i den här budgeten.

Det finns delar av budgetförslaget som förtjänar stöd. Kommunernas ökade kostnader kompenseras genom landskapsandelarna, vilket är rimligt. Det är också positivt att landskapsregeringen ser behovet av att stöda unga åländska idrottare genom finansiering av deltagande i ö-spelen 2027. För många unga är ö-spelen den första internationella tävlingsarenan och en viktig möjlighet att utvecklas, både som idrottare och människor. Deltagande i ö-spelen får inte vara beroende av föräldrarnas kassa eller plånbok.

När det gäller Ålands hälso- och sjukvård vill jag vara tydlig. Vi stöder att Ålands hälso- och sjukvård får de resurser som krävs för att kunna ge ålänningarna en trygg och högklassig vård. Hälso- och sjukvården är en av samhällets viktigaste grundfunktioner och får inte äventyras av kortsiktiga inbesparingar. Samtidigt, bästa ledamöter, måste vi konstatera att Ålands hälso- och sjukvård år efter år har haft svårigheter att hålla sina ekonomiska ramar. Delårsrapporten visar återigen på kostnadsökningar, bland annat kopplade till digitala kostnader.

Situationen är inte ny, och det är uppenbart att den ekonomiska styrningen vid Ålands hälso- och sjukvård behöver stärkas. Därför anser jag att lagtinget, samtidigt som vi beviljar de nödvändiga medlen, också bör ställa krav på förbättrad ekonomisk uppföljning. Ett konkret steg vore att stärka Ålands hälso- och sjukvårds ekonomiavdelning med den kompetens och de resurser som de själva anser att de behöver för en bättre budgetering, prognostisering och kostnadskontroll. Vill vi se en långsiktigt hållbar ekonomi inom vården så måste vi ge organisationen verktyg att styra ekonomin bättre än vad de gör idag.

Jag vill också lyfta fram projektet Sunnanvind. Mitt parti Pro Åland meddelade under våren att vi stiger av samarbetet kring Sunnanvind. Vi tror inte att det varken är ekonomiskt eller säkerhetspolitiskt läge att fortsätta driva det projektet. Jag föreslår inte att pengar ska tas bort här, för jag vet inte riktigt i vilken fas man ligger. Vi har tidigare sagt att man borde avsluta projektet, paketera ihop informationen och ta vara på den vid ett annat tillfälle när så kan ges.

Det finns nämligen frågetecken kring Sunnanvind som åtminstone jag känner att jag inte har fått besvarade. Kommunernas beslutanderätt, är det slutligen kommunen som kommer att kunna bestämma om det ska byggas vindkraftverk inom deras område eller inte? Om det är kommunerna som har den bestämmanderätten, då blir det nog lite som att man backar från landskapsregeringens sida. Man kan inte fortsätta utredningsarbete om man ändå inte har ett besked att vi kan gå vidare i nästa steg. Ett klargörande från ansvarig minister vore bra.

När det sedan gäller filmkommissionären var jag helt övertygad om att filmkommissionären var överförd till Visit Åland och skulle rymmas ino deras budget. Men det är möjligt att jag minns fel.

Avslutningsvis, fru talman, landskapsregeringen framhåller att budgeten fortfarande ligger under kostnadstaket och att skatteintäkterna utvecklas bättre än väntat. Det är positivt, men det får inte leda till att vi slappnar av när det gäller kostnadsdisciplinen. Tvärtom visar delårsrapporten att flera verksamhetsområden redan nu står inför betydande kostnadsutmaningar och att prognoserna är osäkra.

Sammanfattningsvis stöder vi stora delar av ändringsbudgeten. Vi välkomnar satsningar på ö-spelen. Vi stöder de resurser som behövs för att Ålands hälso- och sjukvård ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Men vi vill samtidigt se en förstärkning av ÅHS ekonomifunktion och en tydligare ekonomisk styrning. Tack!

Tusen tack för det, fru talman!

När det gäller delgeneralplansmaterialet och det projekt som den tidigare regeringen inledde 2021, så kommer det nu att slutföras under det här året. Man har tagit reda på det faktaunderlag som behövs, inklusive en miljörapport som beskriver hur en anläggning för havsbaserad vindkraft norr om Åland kan påverka fiskar och fåglar, och så vidare.

Det finns ett förslag som, tillsammans med den ekonomiska delen, innebär att vi tittar på en modell för hur man kan räkna ut kostnaderna och fördelningen mellan etableringskommunerna och landskapet. Detta är tänkt att överlämnas till kommunerna för fortsatt behandling.

Landskapet är både vattenägare och markägare, och som markägare har man rätt att bedriva näring. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete med kommunerna.

Talman!

Tack för informationen. Ska jag tolka det på det viset att kommunerna egentligen inte har något att säga till om, varken bu eller bä, eftersom landskapsregeringen, i egenskap av vattenägare, har rätt att bedriva näring? Är det så man ska tolka det?

Eller är det fortfarande så att även fast landskapsregeringen har rätt att bedriva näring så måste de få ett godkännande från kommunerna för att kunna bygga vindkraftverken?

Vi har inte utgått från ett annat scenario än det där vi i samråd och samarbete med kommunerna ska nå en bra lösning. Det är en önskan från landskapsregeringens sida. Det finns säkert alternativ, men vi har inte utforskat dem. Vår plan A är att i samråd och samförstånd ta oss vidare i frågan.

Talman!

Det känns en smula märkligt om landskapsregeringen inte har någon exit, någon plan B. Har vi satsat alla dessa miljoner under alla år för att man kanske inte når ett samförstånd med kommunen? Då har landskapsregeringen ingen plan för vad man ska göra.

Om man lyssnar på vad kommunerna tycker och tänker så är de inte längre odelat positiva till projektet.

Min fråga blir då återigen, eller snarare ett konstaterande: Landskapsregeringen vet inte vad man ska göra om kommunerna säger nej tack till detta. Är det så man ska tolka det? I så fall är det nog väldigt bekymmersamt.

Tack, talman!

Utifrån förslaget till ändringsbudgeten vill jag lyfta tre saker från mitt politikerområde

Det första är att utifrån den nya landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet så övergår Ålands folkhögskolas verksamhet till Ålands gymnasiemyndighet från och med 1 augusti 2026. Därmed så förs Ålands folkhögskola in under myndigheten som den tredje skolan och därmed utvidgas myndighetens uppdrag att även omfatta den fria bildningen. Av den anledningen så överförs Åland folkhögskolas anslag för inkomster och utgifter för årets fem sista månader till Ålands gymnasiemyndigheten.

Det andra förslaget är att 50 000€ överföras från evenemangstöd till penningautomatmedel till kulturell verksamhet för att komplettera den årliga filmbudgeten från och med 2026.

Idag varierar ansökningarna om filmstöd kraftig mellan åren. Vissa år kommer flera större produktioner in och andra år inga alls. När intressanta och för Åland strategiskt viktiga produktioner söker stöd, behöver vi kunna agera snabbt.

Filmstöd är inte bara en kulturpolitisk insats, det bidrar även till positiva samhällsekonomiska effekter. För att påminna om vad beviljande stöd handlar om så är det ett direkt stöd till produktionernas lokala utlägg här på Åland, dvs spend som logi, transporter, mat, hyrda tjänster och arbete för lokala aktörer. Det innebär en konkret ekonomisk injektion i det åländska samhället. För varje euro de använder ersätter vi hälften i spend. Särskilt viktigt är att dessa inspelningar ofta sker utanför högsäsongen. Därtill så bidrar filmer producerade på Åland till att sätta Åland på kartan som besöksmål och fotspårsturism. Genom att säkra en grundfinansiering ger vi filmkommissionären möjlighet att arbeta strategisk och bygga relationer, snarare än att ständigt hantera osäker finansiering. Det är en relativt liten omfördelning på 50 000€ men som kan ha en stor effekt för både kultur, näringsliv och Ålands synlighet.

Det tredje och sista som jag tänkte lyfta i den här ändringsbudgeten är en omdisponering inom befintligt anslag. Det handlar om att trygga Ålands deltagande i Öspelen 2027 på Färöarna. Det är cirka 38 000 € som inte har nyttjats fullt ut inom projektet Skola i rörelse.

Talman, öspelen har en särskild betydelse för Ålands unga idrottare och miniåldern är 13 år för att delta. Att få tävla under egen åländsk flagga och representera Åland är stort. Öspelen är även en drivkraft för många unga, en glädje och en utmaning för sig själva, som idrottsmänniska och för många en språngbräda till fortsatt idrottande.

Intresset inför Öspelen 2027 är stort. Kalkylen visar på omkring 150 åländska deltagare, nu när Färöarna bjuder in till maximalantalet sporter som är 14 till antalet.

Samtidigt är finansieringen en allt större utmaning. Resor, boende och måltider är betydande kostnader, särskilt för ett arrangemang på Färöarna.

Av den anledningen föreslår landskapsregeringen att lagtinget stöder den här omdisponering. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag tänkte diskutera filmstöd. Den senaste satsningen som jag känner till kostade 150 000 euro. Det var det totala stödbeloppet som beviljades för filmen "Blackwater", som spelades in här på Åland. För den som inte är bekant med "Blackwater" så handlar den om en polsk klimatdystopi, en kortfilm som har spelats in här på Åland.

Jag vet inte hur ministern resonerar, men när det kommer till fotspårsturism och hur många människor vi ska locka hit, tror ministern verkligen att den polska klimatdystopin, kortfilmen, kommer att attrahera tusentals turister till Åland i någon form av fotspårsturism? Hur tänker man egentligen?

Dessutom handlar det bara om att ge pengar så att företagarna får mer pengar. Finns det något annat resonemang bakom detta?

Tack, talman!

Kanske missade ledamoten att jag särskilt lyfte fram att det handlar om näringspolitik och tillväxt. Den här spenden används. Det som vi betalar ut är det som produktionen använder på Åland för själva filmen. Alltså, man köper mat, hyr bilar, hyr skylift, bajamajor med mera. Det är dit pengarna går.

Om man får fotspårsturism och annat sen efter det, så det är en mer osäker marknadsföring, men vem vet? Det kan innebära miljontals i marknadsföring. Man vet aldrig när det slår till. Har ledamoten sett filmen?

Tack, talman!

Jag förhåller mig något skeptisk till den polska klimatdystopin, där det påstås att miljontals euro ska komma hit till Åland i form av fotvårdsturism.

Vi återgår till det spend-, närings- och tillväxtstöd som man säljer det som, för att man vill få hit människor som spenderar pengar under lågsäsong.

Det som slår mig när vi diskuterar de här frågorna är faktiskt en satsning som Japan hade under pandemin. Där betalade de turister en liten del av resekostnaderna för att de skulle komma dit och spendera pengar i landet. Om det är det som ministern är ute efter, så är det bara att börja säga: Om ni kommer till Åland under vintern som turister, så betalar vi hälften av era energikostnader och resekostnader. Då uppnår man precis samma resultat.

Men jag har också en fråga till ministern: Vad är den totala kostnaden för den här filmstödssatsningen, inklusive löner och pengar som ligger hos Visit Åland, när vi nu får över 50 000? Vad är den totala kostnaden?

Talman!

Filmkommissionären är en 80-procentig tjänst och landskapet har flyttat över pengarna till Visit Åland. Dessa pengar ska enbart användas om det kommer in en ansökan om att producera en film. Det är helt reserverat för det ändamålet.

Det är också viktigt att komma ihåg att en filmkommissionär inte bara arbetar med att marknadsföra Åland som inspelningsplats. En filmkommissionär underlättar även filmproduktioner här på Åland. Vad är det för regler som gäller på Åland? Vem kontaktar man för att spela in just där? Vilka tillstånd behövs? Vem kan man hyra av? Filmkommissionären hjälper till oerhört mycket med dessa frågor.

Dessutom ska vi komma ihåg att filmkommissionären också bistår med vissa filminspelningar som bara kräver en liten frekvens och som inte kostar landskapet någonting. Det är något som filmkommissionären också är behjälplig med.

Talman!

Jag vill börja med att tacka minister Hambrudd. Jag tycker att det är mycket bra att ministern presenterar sitt politikområde och går in på de detaljer som finns i ändringsbudgeten.

Filmsatsningen gillar jag och Moderaterna. Vi kanske ser lite längre än andra partier i den här salen kring den satsningen och vad det innebär för det åländska näringslivet. Det är en viktig turism och näringslivssatsning till en mycket låg kostnad. Det är bra.

Jag får tacka på landskapets vägnar att Moderaterna stöder den här satsningen.

Talman!

Jag vill också beröra Färöarna och ö-spelen. I min egenskap av ledamot i lag- och kulturutskottet hade jag möjlighet att besöka Färöarna. Ledamot Holmberg har testat matchskotten tillsammans med några andra ledamöter, och vi fick se hur de arbetar inför spelen. Det är ett fantastiskt bra arrangemang som ska sjösättas till nästa år. Det är bra att ålänningarna får möjlighet att åka dit, verkligen vara med och tävla, och sätta Åland på kartan. Det är ett fantastiskt evenemang som brukar vara mycket uppskattat. Många ungdomar kan få förebilder som de ser upp till, vilket kan inspirera dem att fortsätta.

Det handlar om en liten penningsumma, men den kan vara väldigt betydelsefull för många. Så stort tack för det också!

Tack, talman!

Tack för stödet kring det. Ö-spelen är väldigt inspirerande för många unga. Jag har jag haft förmånen att närvara på Guernsey. Atmosfären och glädjen bland de åländska deltagarna var fantastisk. Det fanns också ett stort fokus på nätverkande och utbyte av tankar och idéer med andra medspelare. Det är verkligen ett "friendly games", som man kallar det. Det är ett idrottsarrangemang som präglas av vänskap, och många får vänner för livet.

Tack, talman!

Jag lovar att jag ska vara lite mer positiv i min andra kommentar.

Först vill jag ta upp filmstöden. Som jag ser det, är det som om farsan skulle ha hängt en köttbit runt halsen på mig för att hunden skulle vilja leka med mig. Det vill säga, hunden vill egentligen inte leka med mig, utan hunden vill åt köttbiten.

Så blir det med de här pengarna. Man säger att det är en konkret ekonomisk injektion in i det åländska samhället, men så ser inte jag det. Jag ser det som en konkret åländsk omfördelningspolitik, där man tar av våra gemensamma medel, som vissa ålänningar betalar in i skatt, och ger till utländska företag för att de ska komma hit och spendera en del pengar i andra företag här på Åland. Om man ger dem 150 000 och säger att de kommer att spendera 300 000, så blir inte det en vinst i slutändan i alla fall. Det blir en förlust.

Tack, talman!

Vi kan konstatera att vi tänker olika i den här frågan.

Det är också viktigt att komma ihåg att filmteamet spenderar egna pengar på sin fritid. Jag tror att detta också lyftes fram i ett tidigare replikskifte, att många kommer tillbaka sen som turister och tar med sig sina familjer hit till Åland

Vi kan bara konstatera att vi har olika syn på den här frågan.

Tack, talman!

Vi får väl konstatera att det finns olika synpunkter på detta, och egentligen handlar det om spekulationer. De ska spendera ganska mycket i slutändan innan vi ser en vinst på sista raden.

Å andra sidan tycker jag att satsningen på ö-spel är positiv, särskilt när det handlar om barn och unga.

Talman!

Det är bra att man stöttar öspelen. Jag satt och räknade och nästa år är det 40 år sedan jag deltog i ö-spelen på Guernsey. Det var det andra ö-spelan som anordnades, och jag har tre stycken bronsmedaljer. Men jag kommer aldrig att glömma ö-spelen där. Det gav en fantastisk känsla när man fick gå med den åländska flaggan och representera en nation, vilket jag tycker att vi ska sträva efter i alla situationer, att kunna se den åländska flaggan först där i raden. Det är en häftig känsla.

Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen stöttar ö-spelen. Man tar pengar från det som är kvar från "skola i rörelse". Jag har försökt hitta de här siffrorna, men jag är inte alltid så förtjust i siffror. Kan ministern berätta lite mer om hur "skola i rörelse" har gått och varför man väljer att göra så?

Tack, talman!

"Skola i rörelse" var egentligen förstadiet till ÅL-IN. Sedan handlar det om budgettekniska aspekterna när det gäller reservationsanslag, och dessa pengar skulle falla ut under året. Av den anledningen valde vi att föreslå att pengarna ska gå till unga inom idrottsrörelsen för att stöda ö-spelen. Det var därför denna prioritering gjordes.

Talman!

Jag kan inte låta bli att ställa en fråga. De resterande medel som finns kvar, som tidigare var reserverade för den fritidssedeln som aldrig blev av, utgör en ganska stor summa pengar. Ursprungligen avsattes 1 miljon, och nu naggar man lite på den summan.

Jag kanske går lite utanför det som ministern tog upp, men det är ändå med under politikområde fem. Har man helt dödat den tanken? Jag tänker på att familjer idag har det tufft. Många skulle uppskatta att få 100 euro för att kunna betala för någon av barnens fritidsaktiviteter, oavsett vilken ekonomisk kategori man tillhör.

Tack, talman!

Ledamoten och jag har diskuterat det här tidigare, att vi har valt att ÅL-IN. Jag vet att fritidssedlar är något som engagerar ledamoten, men vi har nu valt att lämna den delen. Vi se sen längre fram.

Vi också följer hur utvecklingen sker i Sverige, där man nu har börjat satsa på vissa delar. Kritiken har varit att de målgrupper man vill nå inte nårs genom en fritidssedel. Men vi följer utvecklingen av vad som sker i Sverige.

Tack, talman!

Jag ska fatta mig kort. Jag skulle bara vilja säga att det hedrar vicelantrådet Hambrudd att hon kommer upp i talarstolen och presenterar sitt område, även om vi kanske inte är helt överens om fördelningen. Men jag har lite saknat ministerpresentationerna både under vårbudgetdebatten och nu under ändringsbudgetdebatten. Tack vicelantrådet för att du gör det här arbetet.

Jag vill även, likt ledamoten Egeland, ge en stor tumme upp för satsningen på ö-spelen. Det är viktigt för barn och unga. Det är bra marknadsföringspengar.

Värderade talman!

Höjda bunkerkostnader är ett exempel på kostnader som har varit svåra att förutse och ännu svårare att påverka från åländskt håll. Det är ett problem inte kan lösas här i salen. Däremot måste det hanteras precis som alla utmaningar vi ställs inför.

På samma sätt har de ökade kostnaderna inom ÅHS till stor del sin grund i sådant som ingen med säkerhet kunnat förutse, men även de måste hanteras. Och när det handlar om sjukvården handlar det inte om siffror i ett excelark utan det handlar om patienter, och det handlar om vår förmåga att upprätthålla en vård som ålänningarna kan lita på när de behöver den som mest.

Visst kan man tycka att exempelvis informations- och datasäkerhet är tråkigt, men det fråntar inte det faktum att det är viktigt och måste tas på allvar. Likaså måste det hanteras precis likt bunkerkostnaderna.

Samtidigt innehåller ändringsbudgeten också sådant som faktiskt är politiska val och då tänker jag på filmstöd och projekt Sunnanvind. Och det är just här som politiken kommer in, för när resurserna inte räcker till så kommer prioriteringarna in.

Obunden Samling säger ofta att samhällets kärnuppgifter är vård, skola och omsorg. Det är ord som uttalas ofta, men värdet av de orden avgörs inte av hur ofta vi säger dem. Det avgörs av vad vi faktiskt gör när resurserna blir begränsade och vi gör prioriteringar.

Det är också därför som vi från Obunden Samling har lämnat in en motion där vi föreslår att medel som avsatts för filmstöd och projekt Sunnanvind istället omfördelas till ÅHS. Det handlar inte om att vi motsätter oss varje utvecklingsprojekt och säger nej till allt. Det handlar om vad som är viktigast ur vårt perspektiv.

ÅHS står inför betydande ekonomiska utmaningar. Kostnader har uppstått genom VIS-avtalet, genom det förnyade prehospitala avtalet och genom de åtgärder som blir nödvändiga efter de brister som uppdagats genom DI-granskningen. Det här är verkliga kostnader som måste hanteras, och ingen skugga ska falla över DI som blottat bristerna. Det är bra att även det offentliga kritiskt granskas även om det inte är bekvämt eller roligt.

Jag är också glad att landskapsregeringen till rätt stor del möter ÅHS i den här ändringsbudgeten. Men när jag ser till helheten anser jag fortfarande att en större del av medlen i denna ändring borde ha riktats till sjukvården. Det är min politiska prioritering och man måste inte hålla med, men det är både min rätt som lagtingsledamot att uttrycka detta.

Talman! Jag vill också säga några ord om min egen roll. Jag sitter både som lagtingsledamot och som styrelseledamot i ÅHS. Och det finns det ingen motsättning i det förhållandet.

Här i lagtinget är mitt uppdrag att företräda väljarna, att föra fram de politiska prioriteringar vi gått till val på och att argumentera för dem.

I ÅHS styrelse är mitt uppdragt mer begränsat och har andra spelregler. Där sker arbetet inom de ekonomiska ramar som en lagtingsmajoritet har beslutat om och utifrån dessa ska varje styrelseledamot verka för att göra det bästa och utifrån de val som är bäst för få en så optimal sjukvård som möjligt. Alltså, rollerna kompletterar varandra och står inte i konflikt på något vis. Det vore tvärtom märkligt om en lagtingsledamot skulle förlora rätten att uttrycka sina personliga prioriteringar bara för att han samtidigt har ansvar i en styrelse i en annan funktion.

Att vi föreslår en omfördelning visar också på en respekt för systemet. Vi accepterar de roller vi har, vi respekterar beslutsordningen och vi är tydliga med våra prioriteringar. Det är så ett oppositionsparti ska agera.

Samtidigt vill jag vara tydlig med att mer pengar inte löser alla problem. ÅHS måste utan tvivel fortsätta sitt arbete med att utveckla verksamheten, hitta effektivare arbetssätt och säkerställa att varje skatteeuro används så klokt som möjligt. Jag har vid flera tillfällen talat om vikten av kostnadseffektivitet och den principen måste gälla även inom sjukvården. Trenden med ökade kostnader måste brytas.

Men det är något annat när man hamnar i en situation där man är underfinansierad på grund av oförutsedda händelser. Och ibland behöver man skapa andrum för att kunna genomföra de förändringar som krävs på längre sikt. Det är vad vår motion handlar om. Självklart ska jag även i fortsättningen göra mitt yttersta för att bidra till en positiv utveckling vid ÅHS, med både personal och patienter i fokus men med största respekt för användningen av varje euro.

Att effektivisera och bli kostnadseffektiv behöver inte innebära en försämring på något vis. Jag är övertygad om att vi kan hitta vägar framåt som ger just såväl inbesparingar och utan att riskera vårdkvaliten eller personaltrivseln.

Jag vill tillägga att jag också tycker att samarbetet i styrelsen fungerar mycket bra, det är värt att nämna. Jag vill också ta tillfället i akt att tacka hela personalen vid ÅHS som har bidragit på mycket engagerat vis till att hitta inbesparingar, det förtjänar de beröm för. De är vardagshjältar på så många vis.

Det finns också en annan aspekt som jag avslutningsvis vill lyfta. I delar av den offentliga verksamheten går det att skjuta fram beslut ett år. En väg kan asfalteras nästa sommar, ett projekt kan senareläggas och en utredning kan vänta. Men patienten kan inte vänta. Därför vill jag att vården prioriteras och den behöver hanteras annorlunda än mycket annat.

I slutändan handlar den här debatten om just prioriteringar, precis som varje budgetdebatt. Det handlar inte om vem som tycker mest om vården, kulturen eller den fossilfri energin, utan om vad som kommer först när resurserna inte räcker till allt. Tack, talman!

Herr talman!

Det är uppenbart att ledamoten Kanborg själv inser det prekära i att ha dubbla hattar, det vill säga att både sitta i ÅHS styrelse och i lagtinget samtidigt. Att detta lyfts fram på det här viset visar att ledamoten själv tycker att det är obekvämt.

Ledamoten Kanborg sade färsk invald i ÅHS styrelse att han kommer att respektera landskapsregeringens myndighetsstyrning av ÅHS gällande ekonomin och följa den. Nu vid första bästa tillfälle så avviker ledamoten Kanborg från det tidigare sagda.

Det är svårt att leva med två hattar och agera under dem samtidigt. Men bara som ett tips: man behöver säkerställa att man inte bär båda hattarna på huvudet samtidigt. Det ger inte ett seriöst intryck.

Tack, talman!

Det var precis det här jag försökte förklara i mitt anförande, att rollen som lagtingsledamot är en sak, och rollen som styrelseledamot är en annan. I rollen som styrelseledamot respekterar jag de linjer vi får från landskapsregeringen och de ramar vi får från lagtinget. Men det fråntar mig inte rätten att som lagtingsledamot uttrycka min åsikt.

Jag försökte i mitt anförande betona att det är två skilda roller. Jag tycker att kritiken som kommer från minister Perämaa, är lite orättfärdigad.

Herr talman!

Men ledamoten stod här och pratade om båda hattarna samtidigt och försökte skapa en situation där man kan ha dem på huvudet samtidigt. Ledamoten har, med all rätt enligt lagtingsordningen, rätt att föreslå vad som helst.

Men ingången i styrelsearbetet går ut på att man ska respektera myndighetsstyrningen från landskapsregeringen. När man sedan, vid första bästa tillfälle, ifrågasätter detta – när man sätter på sig den andra hatten eller båda hattarna – så ger det inte i sin helhet det goda intrycket som jag hade hoppats på. Jag hade förväntningar på ledamoten Kanborg.

Tack, talman!

Jag upplever att det är finansminister Perämaa som har svårt att särskilja de två rollerna.

I den här talarstolen står jag i egenskap av lagtingsledamot. I mitt styrelsearbete får gärna finansministern ta fram exempel på när jag inte skulle ha agerat enligt de spelregler som har givits.

Tack, talman!

När man jobbar som journalist så har man ibland en tendens att spetsa till saker för att få till en bra rubrik. Man ställer ofta saker emot varandra eller dramatiserar dem lite. En klassiker är frågan: "Hur många måste dö?" Det har man kanske ibland gjort sig skyldig till.

I anförandet som ledamoten Kanborg nu höll och i Obunden Samlings motion närmar man sig lite den retoriken. Hur många måste dö? Vi står för pengar till sjukvården, men de andra vill inte. De vill istället ge pengar till filmstöd, vindkraft och annat som är oviktigt. Men vi bryr oss om hälso- och sjukvården.

Jag tycker att det är en dikotomi som inte är korrekt. Vi vill alla satsa på sjukvården, och vi gör det också.

Tack, talman!

Jag börjar med det sista jag sade i mitt anförande. Detta handlar inte om vem som tycker mest om vården, kulturen eller fossilfri energi. Det handlar om vad som kommer först när resurserna inte räcker till.

Ändå lyfte ledamoten Kanborg och den obundna motionen en prioritering som man i och för sig visste från början att detta inte skulle få något understöd, så det kostade ingenting att föreslå det.

Förvisso är det så att det är en ideologisk utgångspunkt för Obunden Samling att man är emot havsbaserad vindkraft, grön omställning och fossilfri energi. Man är också emot kultur- och filmstöd, eftersom man anser att det bara är paller.

Att formulera det på ett sätt som antyder att andra inte prioriterar hälso- och sjukvården, trots att en så enormt stor del av vår budget går dit och hela denna ändringsbudget innehåller stora tilläggsmedel till hälso- och sjukvården, det är felaktigt.

Tack, talman!

Jag vill göra ett par reflektioner.

För det första tycker jag att det är väldigt positivt att det kommer ett tillskott till ÅHS i ändringsbudgeten.

Min andra reflektion handlar om ledamot Fellmans sätt att föra den här debatten. Det verkar som att man inte fokuserar på att förklara varför man anser att filmstöd och projekt Sunnanvind ska prioriteras högre än sjukvården. Man får självklart ha sin åsikt, men då borde man också vara beredd att argumentera för den prioriteringen.

Ja, ledamoten Kanborg, jag undrar vad som fick regeringsblocket att reagera så starkt. Det är verkligen en överreaktion, och det är ganska konstigt att börja ge tjuvnyp om dubbla hattar och liknande.

Personligen har jag alltid uppmuntrat alla som sitter i ÅHS styrelse och lagtinget att prata om det.. Jag blir glad varje gång ledamöterna Mansén och Listherby går upp och säger att nu ska vi prata om ÅHS som är ett av våra största politikområden. Utgiftsmässigt är det kanske det största politikområdet vi har. Den här linjen om att man ska tiga i plenisalen när man sitter i ÅHS styrelse är nog mycket, mycket märklig.

Avslutningsvis vill jag säga att ledamoten Kanborg representerar något större än Obunden Samling i ÅHS styrelsen och gör det med heder.

Tusen tack ledamot Valve. Jag blev också förvånad över det faktum att en styrelseroll ska sätta en munkavle på rollen som lagtingsledamot, vilket regeringsmajoriteten verkar uttrycka en vilja för. Det förvånar mig stort.

Tack, talman!

Ingen är väl förvånad över att jag återigen ska behöva övertyga er om att det här havsbaserade vindkraftsprojektet är dödfött och att vi inte kommer att tjäna några pengar på det. Men jag ska ändå göra ett försök. Jag har redan gjort flera försök, men jag fortsätter.

Jag kan börja med att konstatera att det här projektet borde ha lagts ned för flera år sedan, med hänvisning till de bristande ekonomiska förutsättningarna för att driva det vidare, utifrån de premisser som landskapet har satt upp. Man kommunicerar att vi ska bli rika på det här projektet, att det ska komma många miljoner, kanske 100 miljoner euro, hit till Åland. Men det kommer det inte att komma, men det är därför som ålänningarna stöder det här projektet. När ni pratar om det på det sättet, fortsätter folk att tro att det finns en viss chans att det kanske kommer pengar.

Jag tror inte att det finns en majoritet här inne som överhuvudtaget tror på det här. Det handlar om politisk verklighet; man vill hålla ihop regeringen, och det är limmet som håller ihop den.

Det finns inga marknadsmässiga förutsättningar för att Åland ska tjäna pengar på det här projektet, eller ens för att marknadsaktörerna ska vara intresserade av att bjuda på det. Det kan vi konstatera genom att studera vår omvärld och se vad som händer där.

De enda havsbaserade vindkraftsprojekten som går vidare och får anbud är de som befinner sig i områden med betydligt högre elpriser än här, alltså projekt som har anslutning mot kontinenten där elpriserna är mycket högre. Dessutom får dessa projekt miljardstöd i subventioner. Det är de projekten som bjuds ut och byggs. Inga andra.

Marknadsaktörer konstaterar detta gång på gång. Den som följer med nyheterna vet om det. Jag tror inte att det finns en enda stor havsbaserad vindkraftsaktör som säger emot vad jag säger här nu. Det är enkelt att kolla upp.

Detta har konstaterats under hela den här mandatperioden, men blev definitivt tydligt i december 2024 i Danmark, i samband med Danmarks auktion. Då bjöd man ut områden utan stöd och fick inte in några anbud. Danska staten konstaterade att det här inte fungerar. Man måste se hur man kan få in anbud i framtiden. Man utreder detta och kommer fram till samma slutsats som den svenska utredningen, som blev klar den 24 april 2025. För att någon ska vara intresserad av att bjuda på dessa projekt krävs omfattande offentliga stöd eller garantier, eller en kombination av båda. Det är vad marknadsaktörerna har sagt under flera år. Det är inte konstigt att man kommer fram till den slutsatsen.

Det behövs helt enkelt omfattande offentliga stöd för att det ska gå att räkna hem projekt med havsbaserad vindkraft i framtiden. Vad lärde sig Danmark av det misslyckade projektet? De lärde sig att det behövdes stöd. Som jag redan har konstaterat ledde det fram till att man bjöd ut energi från Bornholm, vilket blev klart i början av 2026. Det projektet fick 1,9 miljarder euro i stöd, omräknat från danska kronor. I maj bjöds det ut ytterligare två områden, där det ena benämns med 2,1 miljarder euro i stöd och garantier och Hesselö 2,9 miljarder euro i stöd och garantier. Det är inte Obunden Samling som hittar på detta.

Vi har alltså tre projekt runtomkring Danmark, ett samarbete med Tyskland, där miljardstöd har krävts för att dessa projekt överhuvudtaget ska bli verklighet. När vi pratar om dem utgår det inga stora pengar, och det utgår inga pengar till lokalsamhällena heller, som ni förväntar er i vårbudgeten. I ett sämre marknadsområde, utan offentliga miljardstöd, så förväntar man sig att det ska komma in stora intäkter till Åland. Hör ni inte själva hur det här låter? Gör ni inte det?

Här på Åland kämpar en majoritet vidare med att satsa pengar på projekt som är dömda att misslyckas. Vi kan diskutera hur mycket som har bränts på det här projektet. Det finns uppskattningar om 6 miljoner och 8 miljoner har jag hört att hela det här projektet ska kosta, men faktum är att vi inte vet förrän det är klart. När det är klart behöver man reda ut exakt hur mycket pengar som har gått åt till det här projektet, för det börjar bli väldigt omfattande.

Då ska man också komma ihåg att de här projektmedlen som man har fått via resilienspengarna är slut sedan länge och de pengarna hade man också kunnat omdirigera till exempelvis till VIS-projekt som man gjorde med solpengarna som man fick via resiliensmedel. Man kan inte ens hävda att hälften är EU-stöd. Man hade kunnat fatta politiska beslut för att omdirigera detta til projekt som är vettigare för ålänningarna, om man ville. Men det har man inte gjort.

Nu senast upphandlade man en affärsområdeskonsult, och man väntar på svar. 1 miljon euro skulle det kosta. Varför kunde man inte läsa de svenska statliga utredningarna eller prata med danska staten och få ta del av deras utredningar som konstaterar detta? Varför ska 1 miljon euro av ålänningarnas pengar gå till att reda ut det som vi redan vet? Kan ni svara på det och sluta säga att det är Obunden Samling som påstår detta?

I den här budgeten finns det ytterligare 1 miljon euro avsatta för projekt, och man undrar när det här hejdlösa slöseriet med skattebetalarnas pengar ska ta slut? Nu säger ni att det här ska bli klart till hösten. Tillåt mig att tvivla. För fjärde gången har det skjutits upp ett halvår, från regeringens sida skjuter man upp det och tillför mer pengar. När ska det ta slut? Jag blir uppriktigt sagt irriterad på den här frågan.

Herr talman! Vi har dessutom ett meddelande om vindkraft som fortfarande ligger kvar i utskottet. Varför har vi inte fått ta del av den informationen som kommer från det här meddelandet? Det är väldigt konstigt. Jag är helt säker på att det framkommer information i det här meddelandet som är känslig för den politiska majoriteten. Troligtvis handlar det om information som går i linje med exakt det som jag säger här i dag, men som man inte vill se. Man vill inte se den informationen och man vill fortsätta driva vidare det här.

Det finns flera problem med det här. Jag ska nämna några.

Jag är just klar, herr talman. Vi har dessutom den finska elmarknadslagen, och den åländska elmarknadslagen klaffar inte ihop. Vi kan inte koppla ihop elnäten och börja föra över el till Finland som man har planerat. Det finns dessutom ingen som ska betala för detta elöverföringssystem i elnätet. Det finns inga pengar för det. Vi har inte heller några statliga garantier eller de stora stöd som är utlovade för vårt projekt. Hur ska det gå att genomföra?

Jag skulle säga så här i avslutningen. Den enda lilla chansen vi har att få in anbud på det här projektet är om vi ställer noll krav på ersättning. Inga viten om det inte byggs, utan bara lämnar det i 30 år. Säg till exempel: "Varsågod, här får ni ett havsområde. 30 år har ni på er att bygga det. Ni behöver inte betala någonting till oss!" Då har vi en chans. Men då lämnar vi det här.

Avslutningsvis lämnar vi det, det är inte åländska företag som bygger det här. Det är utländska storbolag som varken bryr sig om vår natur, vårt kulturlandskap eller vår identitet.

Med de orden avslutar jag. Tack, herr talman!

Ja, ledamoten Wikström kommer upp och säger en massa saker, men jag hör väldigt få källhänvisningar, han säger att så här är det.

Det som har sagts tidigare av ledamoten är att det finns en hel del kritik, bland annat en revisionsrapport från EU som visar att EU:s revisorer är negativa till detta. Men det är intressant att läsa den här rapporten från 2023, för där det framgår att de ger två rekommendationer. Den första rekommendationen handlar om att påskynda utvecklingen av förnybar energi. Okej, kanske det inte riktigt var så som ledamoten Wikström beskrev det.

Den andra rekommendationen handlar om att ta itu med de utmaningar som finns för att få fart på utvecklingen.

Man börjar undra, när man hör påståenden som dessa, vilka källhänvisningar som finns till stöd för dem. Uppenbarligen stämde inte det här.

Tack, talman!

Nu måste nog ledamoten sätta lite större sammanhang här. Jag är medveten om vad han hänvisar för rapport. Jag är också medveten om att EU vill se en snabbare utbyggnad av fossilfri energi. Det jag beskriver här är helt enkelt marknadsekonomiska fakta.

Vad hänvisar jag till? Är inte svenska staten en ganska bra referenspunkt, svenska statens offentliga utredningar eller till danska staten? Är inte dessa trovärdiga hänvisningar, eller ska jag skriva ner en internetadress? Jag tror att ledamoten är fullt kapabel att ta reda på det och kontrollera informationen.

Om vi går tillbaka till debatten budgeten för 2024 och budgeten för 2025, så tar ledamoten upp revisionsrapporten och påstår att den är så negativ. Samma sak hände året innan. Det finns varningsrapporter från EU som ledamoten har hänvisat till, och så vidare. Det visar sig nu att det inte stämmer, vad jag vet.

Jag skulle vilja bredda bilden och påpeka att vi förstår att ledamoten är negativt inställd till det här projektet. Jag tycker att vi ska bryta det så fort som möjligt. Men nog måste väl ändå ledamoten inse att hen själv var ansvarig minister för det här projektet. Då fanns det alla möjligheter att styra om det, men det gjordes inte.

Nu är vi väldigt nära att komma fram till den här auktionsprocessen, där vi kan få svar på den fråga som ledamoten menar kommer att resultera i ett solklart nej från marknaden.

Vad är ni så rädda för? Det är väl bara att skicka ut det, så får vi det svaret, det här svaret nej, som du efterfrågar och förutspår. Sedan kan vi ha lugn och ro.

Tack, talman!

Det stämmera att jag har varit kritisk till detta hela mandatperioden, och den här EU-rapporten visar att det som ledamoten påstår inte stämmer alls. Du underbygger inte dina argument överhuvudtaget.

Det som sades i rapporten var att det krävdes samordning och gemensamma principer för hur man auktionerar ut detta. Det var min kritik, och den står fortfarande fast. Det är bara bludder.

Jag vill också påpeka att jag inte var ansvarig minister för det här projektet; det var minister Harry Jansson som hade det ansvaret. Jag uttryckte mig kritiskt. Inledningsvis var jag positiv, men när jag satte mig in i projektet insåg jag att det inte skulle bli något. Det är ett hejdlöst slöseri med pengar, och jag står fast vid den ståndpunkten. Jag har lagt fram mina argument för varför det är så och även mina källor. Det är fritt fram för alla att ta reda på detta.

Jag vet att ledamoten Ekström har tagit reda på detta, men det är frustrerande att se hur man driver den politiska ställningen så starkt.

Tack, talman!

Ledamoten Wikström hänvisade till Danmark i december 2024, men Danmarks slutsats var inte att havsbaserad vindkraft var utdömd eller en död häst, som har nämnts här tidigare. Danmarks slutsats var att marknadsvillkoren hade förändrats och att man behövde pröva en annan modell.

Varför har Obunden Samling och ledamoten Wikström dragit betydligt mer långtgående slutsatser än vad Danmark själv har gjort?

Tack, talman!

Jag kanske var otydlig i mitt anförande. Jag nämnde att Danmark försökte bjuda ut det här projektet utan stöd. När man sedan konstaterade att det inte kom in några anbud i slutet av 2024, var man tvungen att omvärdera situationen. Hur kan vi fortsätta att etablera havsbaserad vindkraft?

Man kom fram till att för att detta skulle vara möjligt, så måste man lyssna på marknadsaktörerna. De har, som jag har sagt flera gånger här, påpekat att det krävs omfattande stöd från offentlig sektor eller EU, i någon form av kombination, för att projektet ska bli verklighet.

Därefter begärde man i projektet med Bornholm en uppdelning mellan den tyska staten, den danska staten och en liten del EU-medel. Sedermera bjöd man ut det, och så blev det klart utbjudet och den totala stödsumman som krävdes för att bygga projektet uppgick till ungefär 1,9 miljarder euro. Jag har inte kommit till någon annan slutsats än detta. Jag vill bara hänvisa till vad de har sagt.

Talman!

Det var ett intressant resonemang. När Danmark inte fick anbud så valde de att skaffa mera kunskap om marknaden.

Varför vill Obunden Samling göra tvärtom och stoppa processen innan motsvarande kunskap finns för vårt projekt här på Åland?

Tack, talman!

Jag önskar att replikskiftet kunde fortsätta och inte bara bestå av två repliker. Jag tycker att jag ändå har förtydligat detta.

Vi behöver titta på vår omvärld och på länder som redan har genomgått denna resa. Både den svenska och den danska staten har kommit fram till samma slutsats: det krävs omfattande subventioner för att marknaden ska vara intresserad av dessa projekt.

Jämför vi med situationen här på Åland så har vi inte några stora miljardstöd. Vi har i princip ingenting, vi inte ens har lagen på plats. Vi saknar elinfrastrukturen och vi har inte ens kommunernas samtycke. Utan dessa grundläggande förutsättningar, hur kan vi då förvänta oss att detta ska gå vägen, särskilt i ett elprisområde som är betydligt sämre ur marknadsekonomisk synvinkel än de områden som ligger nära den tyska kusten, där elpriserna är mycket högre? Det här går inte ihop, och ni förstår det här. Ni förstår vad jag säger.

Talman!

Ledamoten Wikström har tidigare varit minister för infrastrukturavdelningen där det här projektet ligger. Jag måste säga att jag vänder mig mot det sätt och den retorik som ledamoten använder när det gäller detta. Det får sammanfattas som ett dumförklarande: "Klarar ni inte av att läsa rapporter, har ni inte förmåga att följa med vad som händer i vår omvärld." Givetvis följer vi projekt Sunnanvind med, och givetvis läser vi ministrar själva och givetvis läser lagtingsledamöterna själva. Framförallt har vi en kunnig personalstyrka inom områden med lång erfarenhet av den här typen av frågor.

Jag vänder mig å det kraftigaste mot den typen av retorik.

Tack, talman!

Om ministern är så kunnig inom det här området så måste experterna rimligtvis konstatera exakt samma sak som jag gör. Det vore väldigt anmärkningsvärt om de inte gjorde det.

Varför drivs det här projektet vidare? Man kommer inte fram till något annat än att det handlar om politisk prestige. Vi har kommit så långt med det här nu och satsar många miljoner så nu måste vi sätta ytterligare 1 miljon. Problemet är bara att vi har hört det förut. Nu ska vi bjuda ut det här, med de här pengarna så ska vi bjuda ut dem om ett halvår. Så går det ett halvår och man säger att det blir försenat. Så kommer man tillbaka och säger "1 miljon till". Vi ska bjuda ut dem ett halvår. Känns det bekant? Vi har hört det flera gånger i den här debatten och det bara fortsätter och fortsätter.

Därför frågar jag: Är det här sista gången som det läggs 1 miljon euro till på det här projektet?

Talman!

Bilden som jag har är att ledamoten Wikström inte använder en särdeles trevlig ton mot tjänstemännen vid landskapsförvaltningen, vilket blir solklart efter detta inlägg i debatten.

Självklart gör tjänstemännen under sitt tjänsteansvar det som förväntas av dem. De följer de förvaltningsprinciper som finns och låter sig inte påverkas av politisk prestige. Vi har inga nickedockor i landskapsförvaltningen. Kanske var det så att ledamoten Wikström försökte leda på det sättet. Jag hoppas att det inte var fallet. Men den här landskapsregeringen leder inte på det sättet.

Tack, talman!

Ministern har en förkärlek för förolämpningar, och det tror jag att vi alla är välbekanta med vid det här laget.

Jag menar att det här är ett politiskt projekt som drivs vidare av den politiska viljan. Därför kommer det mera pengar till det.

Jag klandrar inte tjänstemännen som arbetar med detta. De är anställda av landskapet för att utföra det som landskapet vill. Nu kommer det en miljon euro till så att man kan fortsätta driva projektet. Jag förstår inte hur detta skulle vara förolämpande mot tjänstemännen. Jag är helt säker på att de är medvetna om alla de projekt som jag pratar om, och om de faktiska förhållandena. Jag är till och med helt övertygad om att de har informerat regeringen och övriga lagtinget om detta, åtminstone i samma spår, men kanske inte i samma detaljnivå.

Tack, talman!

Ledamot för fram att majoriteten i finans- och näringsutskottet på något sätt skulle undanhålla information, men det är helt fel. Så fungerar inte finans- och näringsutskottet.

Meddelanden har en praxis att de inte utskottsbehandlas. Hållbarhetsmeddelandet är ett undantag.

Vindkraftsmeddelandet kom till utskottet av en anledning, och det var av parlamentariska skäl. Det skulle fungera som en brygga för att skapa information till lagtinget, så att inte bara majoriteten skulle ha tillgång till vindkraftsinformation. Det skulle vara enkelt att önska höranden från alla i utskottet och på det sättet ge information. Det handlar bara om parlamentarism, ingenting annat.

Jag tror aldrig att vindkraftsmeddelandet kommer att se dagens ljus som ett färdigt betänkande. Istället är det en brygga för att kunna höra intressanta personer kring vindkraft när det behövs.

Tack, talman!

Det är svårt att inte tänka att hållbarhetsmeddelandet ska behandlas, eftersom det är så fruktansvärt viktigt för Ålands ekonomi och så vidare.

Men det här vindkraftsmeddelandet, som vi nu ska investera 1 miljon euro i, det kräver verkligen mer information och det är helt uppenbart. Ni tror att jag bara står här och pratar strunt.

Men vindkraftsmeddelandet ska man inte behandla. Jag menar, det är centralt att ett sådant meddelande ska behandlas, särskilt när det gäller marknadsaktörerna, vad de har att säga och hur auktionerna ska se ut. Det skulle vara mycket relevant i vår diskussion om att investera 1 miljon euro i det här projektet, tycker jag.

Tack, talman!

För att visa det orimliga så om utskottet och lagtinget hade gått in för att vindkraftsmeddelandet skulle ha utskottsbehandlas, så då skulle det ha varit klart för ett och ett halvt år eller kanske för två år sedan, och all information som kommit efter hade varit status noll. Därför anser jag och utskottet att det är bättre att ha ett vindkraftsmeddelande liggande i utskottet, som en brygga till information och som en möjlighet. Det är inte så att ett utskott bara kan bestämma sig för att göra saker utan man ska att ha ett ärende av något slag.

Att dra en parallell till hållbarhetsmodellen? Ja, kanske delvis, men hållbarhetsmeddelandet i sig har väl ändå någon form av relevans i lagtinget, sett till historiken.

Kanske behöver lagtinget fundera på om vi ska behandla alla meddelanden, för varje meddelande har ju en grupp ledamöter som tycker att det borde utskottsbehandlas. Men praxis är praxis. Om vi bryter mot den, skapar vi en ny praxis.

Tack, talman!

Ett utskott kan inhämta information utan att det finns ett ärende hos utskottet. Det är fullt möjligt. Man kan åka på studiebesök och så vidare. Det kan man göra.

Men nu menar jag inte att gå i polemik med ledamoten Holmberg. Jag är faktiskt lite irriterad på det här.

Jag tror att lagtinget skulle gynnas av att man lade fram de här sakerna som jag pratar om, på bordet och säger att så här ligger det till. Nu har man en möjlighet när det gäller den här ändringsbudgeten. Jag lyfte upp det här, och det är fritt fram att i utskottsbehandlingen kontrollera det jag säger och lägga fram det svart på vitt i ett betänkande. Då får man dra sina egna slutsatser.

Det skulle dock vara svårt att se att man skulle dra några andra slutsatser än att det marknadsekonomiska läget för våra havsområden är extremt dåligt. Detta baseras på den information som den danska staten, den svenska staten och marknadsaktörerna redan har lagt fram, och som jag försöker berätta om nu.

Tack, herr talman!

Först och främst vill jag belysa att jag aldrig har uppfattat i den åländska diskussion att det skulle finnas någon beredskap att gå in med produktionsstöd för havsbaserad vindkraft eller liknande. Redan där är det ett kriterium som vi är överens om: det kommer inte att hända.

Det andra jag vill påpeka är att det är svårt att jämföra olika projekt. Varje projekt har sina individuella fördelar och nackdelar. Innan vi har en klar bild av fördelarna och nackdelarna med åländska projekt ur marknadens synvinkel är det därför mycket svårt att göra några gissningar.

Många av de frågor som ledamoten Wikström ställer i sitt anförande är sådana som vi får svar på genom marknadsdialog och konkurrensutsättning.

Tack, talman!

Jag har alltid försökt att vi ska förhindra slöseri av skattemedel. Jag ser detta som ett ohejdlöst slöseri med skattemedel.

Nej, vi har absolut inte en tanke på produktionsstöd, inte ens om vi använde hela Ålands årliga ekonomi så skulle vi inte ha råd med det stöd som krävs för att parkerna ska etableras här.

Branschen totalt sett så samtliga aktörer pratar om stöd och subventioner, särskilt de stora aktörerna. Jag tror att ledamoten själv är medveten om detta, eftersom han är bra på att hitta information på nätet och säkert kan göra det väldigt snabbt själv.

Om man tittar på vilka fördelar och nackdelar som finns, så försökte jag räkna upp dem. Vi har bara nackdelar. Vi har ingen fast elinfrastruktur, vi har inte lagen på plats, vi har inte kommunernas samtycke, vi har inga omfattande subventioner och vi har ingen elinfrastruktur. Ingenting av detta har vi. De projekt som har dessa saker på plats kräver miljarder euro i stöd. Alltså, det är inte så svårt att förstå detta.

Tack, talman!

Som ledamoten Wikström själv sade så går det att ge sig ut på nätet och hitta stöd för vilken åsikt man än har. Av respekt för ålänningarna och av respekt för att det finns många olika åsikter och tankar kopplade till detta, så är det viktig att vi tar fram den bästa möjliga kunskapen om de olika aspekterna.Nnär det gäller marknadens syn på det åländska projektet, om det är värt något eller inte så är det marknaden som måste få svara på dessa frågor. Annars riskerar vi att alla våra påståenden bara blir spekulationer baserade på olika Google-sökningar.

Det finns också en mer filosofisk dimension i frågan. Obunden Samling har tydligt gjort klart för oss här i salen, och för ålänningarna, att ni inte säger ja till havsbaserad vindkraft på Åland, oavsett hur mycket pengar det skulle kunna ge. Ni säger inte jag till detta.

Varför står ledamoten Wikström och slösar syre på att föra det resonemanget? Ni har redan sagt ert.

Tack, talman!

Jag hänvisade till svenska staten. Jag kanske borde ha hela namnet här för att man ska vara helt nöjd, men det är faktiskt väldigt lätt att ta reda på det. Danska staten har liknande uttalanden om havsbaserad vindkraft som helhet. Hela mitt resonemang bygger på utauktioneringar som danska staten har gjort dels tillsammans med Tyskland och dels på egen hand.

Varför pratar jag om det här? Ja, jag är negativ till det. Men jag försöker också få er att förstå, vilket jag tror att ni gör. Jag tror att även ledamoten förstår att det här är ett slöseri, men man fortsätter enträget att hålla fast vid den här linjen att vi måste ta reda på det. Det kostar bara 1 miljon euro till innan vi får reda på det, trots att man egentligen vet det här. Det är det som verkligen stör mig.

Bjud ut det här så, om ni tror på det, så får vi se vad som händer. Men nu är det ett halvår till. Ni ska göra det om ett halvår till och det blir 1 miljon till, 1 miljon och 1 miljon till. När ska det ta slut? Jag har inte fått svar.

Tack, talman!

Bästa kollegor och åhörare. Finans- och näringsutskottet kommer att börja behandlingen av vårändringsbudgeten på torsdag. Vi hoppas och beräknar att vi når vårt mål och har ett klubbat betänkande den tionde. Därefter kommer det till kännedom och och debatteras i lagtinget nästa vecka.

Under eftermiddagen har det funnits några tydliga diskussionspunkter, såsom arbetslösheten, budgetmarginalen, havsbaserad vindkraft, ÅHS, samfundskatter och bunkerkostnader. Det är en blandning av viktiga ämnen. Det blir en intressant eftermiddag och förmiddag för finans- och näringsutskottet.

Tack, talman!

I politikområde 5 på sidan 12 i budgeten under punkt 51000 så höjer man anslaget för landskapsandelar och stöd för medborgarinstitut och kulturverksamhet med 1 000 euro. Har finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg något att säga om det? Var det viktigt?

Tack, talman!

Vi lever i en ändringsbudgets värld och då bör man inte gärna lägga till så mycket som man gjorde tidigare i tilläggsbudgeter. Istället ska man prioritera inom politikområdena.

Vicetalman Måtar och jag har också diskuterat kylskåpsnivå på budgetposter också. Jag inte har någon kommentar just nu, men vi kan ta upp det under utskottsbehandlingen. Låt oss se om jag har något att tillägga när jag presenterar betänkandet.

Talman!

Det var en bra lista som ledamot Holmberg presenterade här, baserad på anteckningar från debatten. Det finns inga kulturella satsningar, men jag tänker inte ta upp det nu.

Men jag har en annan fråga som jag gärna skulle vilja att utskottet skriver en positiv skrivning om. Jag tror att det är viktigt i dessa tider att detta pilotprojekt lyfts fram, och att vi får signaler till företagarna om att det faktiskt finns saker som kan vara positiva för framtiden.

Det vore trevligt om utskottet kunde inkludera någon skrivning om detta och framförallt ta reda på mer. Kanske kan de berätta lite mer för oss om vad detta pilotprojekt innebär. Det ser jag fram emot.

Tack, talman!

Absolut, ledamot Anders Holmberg, det ska vi försöka göra.

Tack, talman!

Med anledning av de frågor jag fått i och utanför salen, och kanske något missförstånd, skulle jag vilja diskutera tilläggsanslaget kopplat till ÅHS och behovet av att stärka informationssäkerheten och dataskyddet. Det kan förstås uppfattas som en teknisk fråga, men i grunden handlar det om något betydligt viktigare; patientsäkerhet och samhällets förmåga att fungera även när systemen prövas.

ÅHS har under de senaste åren tagit viktiga steg, framförallt genom att införa ett modernare journalsystem och genomföra annat viktigt arbete. Samtidigt finns det fortfarande brister som måste åtgärdas. Jag vill ändå poängtera att ÅHS inte är ensamt i detta. Vi befinner oss i ett helt nytt cybersäkerhetsläge. Internationellt ser vi hur cyberattacker ökar både i omfattning och komplexitet. Särskilt hälso- och sjukvården är en av de mest utsatta sektorerna, där angrepp kan leda till störningar i vården och i förlängningen påverka människors hälsa och säkerhet.

EU skärper regelverken som bekant. NIS2-direktivet ställer krav på riskhantering, incidentrapportering och styrning. Ansvaret läggs inte längre bara på tekniska funktioner utan också på ledning och organisation. Bästa lagtingsledamöter, många av er sitter i styrelser och andra organisationer som omfattas av detta. Ta frågan på allvar i tillräckligt god tid! Informationssäkerhet och cybersäkerhet är i dag en strategisk ledningsfråga, inte något som kan hänföras till en IT-avdelning.

Samtidigt pågår en av de stora förändringarna just nu, nämligen inträdet av bred artificiell intelligens. Detta skapar förstås oerhörda möjligheter inom vården, men förändrar också hotbilden i grunden. AI ger möjligheter att automatisera angrepp, identifiera sårbarheter snabbare och skapa mer träffsäkra och svårupptäckta attacker. Detta betyder att tiden mellan en sårbarhet och ett faktiskt intrång krymper. Vi har mindre tid att reagera och större krav att förebygga.

Men AI är också en del av lösningen. För att kunna använda det på ett säkert sätt behövs kontroll över data, tydlig styrning och rätt kompetens.

Just kompetensen är nog en av våra stora utmaningar. Vi ser brist på kompetens i Europa, men här på Åland är vi små. Efterfrågan ökar snabbt och samtidigt växer det fram nya områden som AI-säkerhet, molnsäkerhet och incidenthantering. Vi behöver bygga vår förmåga att leva upp till lagkrav och skydda våra verksamheter. En av de viktiga nycklarna här är samarbete och samordning. Vi kan inte sitta som enskilda myndigheter och försöka räkna ut hur vi ska göra.

Därför är det bra att kommunerna nu, om jag är rätt informerad om den processen, håller på att färdigställa sin samarbetsansökan för att leva upp till cybersäkerhetsdirektivets krav. Det är bra och viktigt, men samtidigt finns det mycket annat att jobba med. Det handlar inte bara om specialister; det handlar om hela organisationer, om ledningens förståelse och också medarbetarnas beteenden samt om en bred digital mognad. Det är inte en IT-fråga utan en del av kärnverksamheten.

Därför är det viktigt att ÅHS får detta tilläggsanslaget. Men det är också viktigt för var och en av oss i våra olika ansvarspositioner att se till att hitta briset och identifiera dem. Det handlar om att säkerställa att verksamheterna fungerar, så att vården kan fortsätta även vid störningar. Att skydda patientdata och vara resilient är avgörande. Det handlar om för skolan, att se till att inte hela dagar går åt till att försöka stoppa datahaverier, utan att kunna utföra verksamhet. Det handlar om effektivitet.

Samordning är nyckeln, där vi stärker kompetensen istället för att sprida den tunt. Tack, talman!

Talman!

Jag inleder med att tacka minister Zetterman. Jag tycker att det är bra att ministrarna kommer upp och berättar om sina politiska områden. För oss i oppositionen är detta väldigt viktigt.

Jag vill också påpeka att jag tycker det är anmärkningsvärt att den ansvariga ministern för AMS, som hanterar 2,3 miljoner, och sjötrafiken som hanterar 1,7 miljoner, totalt 4,1 miljoner, inte ens kommer upp och berättar om detta.

Det var jättebra att minister Zetterman kommer upp att informerar. Då har vi en chans här från oppositionen att ställa frågor till ansvariga ministrar. Tack för det!

Jag tänker att vissa frågor har varit ganska tydliga, och finansministern gick igenom dem också i sin presentation. Det handlar om en avvägning mellan hur mycket utrymme ministrarna tar och hur mycket man låter lagtinget hålla sin egen debatt.

Tack för eftermiddagen. Jag försöker komma på det svenska ordet för feedback, men det kommer inte just nu. Vi får se. Tack för feedbacken.

Tack, talman!

Jag tror att det är viktigt. Jag tror att det var ledamot Kanborg som nämnde detta i ett replikskifte tidigare i samband med vårbudgeten att det är verkligen viktigt att man tar upp dessa frågor. Man behöver inte alltid få kritik; ibland handlar det om att framföra viktig information.

Ett exempel på detta är minister Hambrudd som tar upp små men jordnära frågor som kan vara av stor betydelse för medborgarna. Jag anser att detta är något som regeringen kanske kan diskutera när det gäller hur man lägger upp presentationerna i framtiden. Det är så jag känner i alla fall.

Tack för återkopplingen.

Talman!

Ministern lyfte upp ansvaret som styrelser har. Som styrelseordförande i Oasen kan jag berätta att vi nyligen har infört en incidentrapportering för IT- och cybersäkerhetsincidenter. Denna rapportering ska ha trätt i kraft den 29 maj. Jag har inte kontrollerat den ännu, men den ska vara i bruk nu.

Vi har haft diskussioner om att det ska finnas ett styrande ramverk för hur information ska skyddas, oavsett omständigheterna. Detta med tanke på NIS 2-direktivet, dataskyddsförordningen och andra relevanta regler.

Vi har också sagt att det är fritt fram för ägarkommunerna att kopiera och använda sig av vårt arbete. Många av dem är små och har inte resurserna för att utveckla egna lösningar. Vi har gjort ett stort arbete på Oasen och har uppmanat dem att gärna kopiera det de behöver, om de anser att det är vettigt för deras kommun.

Det är ett utmärkt sätt, talman, att sprida och dela information. Jag tycker att det är bland det roligaste att arbeta med digitaliseringsfrågor, att själva tanken kring delningskulturen är så stark. Man vill alltid hjälpas åt, och jag tror att grunden till det är att många av dem som arbetar inom den här sektorn har börjat dela kod med varandra på forum redan när de var 15-16 år gamla. Den kulturen finns kvar, och det är bra att den också syns i den kommunala sektorn.

Landskapsregeringen har gjort samma sak när det gäller alla våra policys till andra myndigheter. Det viktiga är att dessa måste vara relevanta för den egna verksamheten och anpassas till den.

Det är så här myndigheterna på Åland behöver arbeta. Det är också mycket positivt att kommunförbundet nu har anställt ett dataskyddsombud.

Talman!

Det är förstås en fråga som går åt båda hållen. Ibland behöver kommunförbundet hjälp med vissa dokument och kan då titta på medlemskommunerna. Hur har de gjort? Finns det någon av medlemskommunerna som har hanterat detta redan?

Jag måste dock säga att vi egentligen har alla styrdokument på plats på Oasen. Det handlar inte bara om IT-säkerhet, utan om allt. Vi har fritt sagt att om det finns något som andra kommuner kan använda sig av, så är det fritt fram att kopiera, låna och anpassa till sin egen kommun.

Jag håller helt med ministern om att det är så. Vi måste arbeta för att bli effektivare och spara pengar.

Det låter stålande, talman, att man jobbar på det sättet, i synnerhet i ett kommunalförbund där alla medlemskommuner har ett intresse och man är säkert villig att sprida det också vidare än bara till medlemskommunerna.

Nästa sak är att hålla sig till de riktlinjer man antagit och lyfta upp dem kontinuerligt på styrelsernas bord så att de inte glöms.

Tack, talman!

Det är bra att digitaliseringsministern går upp och fördjupar sig i frågor som rör informations- och datasäkerhet. Nu ska ministern ta det som en komplimang, för hon är nästan nördigt intresserad av dessa frågor. Det är något positivt.

Jag vet också att det har kommit en stor utsträckt hand från ministerns ansvarsområde till ÅHS, vilket är positivt. Det visar att det är viktigt att arbeta tillsammans. Det är då man hittar synergierna och slutligen kan nå bra lösningar, samtidigt som man håller kostnaderna på en så låg nivå som möjligt.

Talman!

Man får gärna kalla mig för nörd, det är väl det vackraste som finns i hela världen.

Och precis så är det, vi har sträckt ut våra händer och vi kommer att ta IT-samordningen vidare. Det som för några år sedan kanske uppfattades som enkelt, är inte längre lika enkelt. Den här världen blir alltmer komplex, och det har med AI att göra och med de utökade cybersäkerhetshoten. Det handlar också om att klara av att anpassa upphandlingarna till samhället, så att man faktiskt får in anbud på de upphandlingar som går ut. Alla dessa aspekter är svåra var och en för sig.

Det vill jag tydligt säga, det är inte så att landskapsregeringen är fantastisk i dessa hänseenden; snarare har landskapsregeringen behov av att samarbeta med IT-personal från ÅHS, digitaliseringspersonal från kommunfältet och med andra aktörer. Och framförallt har vi ett väldigt moget näringsliv som vi måste våga börja samarbeta mer med.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.