Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Anförande | 14:04

    Herr talman! Tidigare har landskapsregeringen genom åren lånat ut pengar för byggande av bostadshus, och till dessa lån har det funnits knutna vissa villkor såsom till exempel kravet att om man vill betala tillbaka lånet i förtid så ska man betala en extra ersättning för detta.

    Landskapsregeringen föreslår att lagen om bostadsproduktion ändras så att de som har bostadslån hos landskapet ska kunna återbetala sina lån i förtid, och samtidigt också befrias från eventuella villkor som är kopplade till lånen. I och med det här lagförslaget skulle låntagarna alltså enklare kunna betala tillbaka sina lån i förtid till landskapet.

    Återbetalda lån innebär förstås en möjlighet till en förbättrad likviditet för landskapet. Det kan också innebära möjligheter för fastighetsägare, som idag äger fastigheter som de kanske inte är så intresserade av att förbättra eller förnya, att sälja till någon som ser andra möjligheter till modernisering etc.

    Det är värt att understryka att lagförslaget endast handlar om att skapa möjligheter till återbetalning. Om det sedan görs eller inte är helt upp till låntagarna själva.

    Dagens lånestock, herr talman, har beviljats under åren 1975-2012. Utlåningsverksamheten avslutades i samband med budgeten för år 2009. Det senast utgivna lånet från år 2012 var en eftersläntrare kopplat till tidigare löften.

    Summan av lånen var i början av 2021 cirka 40 miljoner euro. Den stora majoriteten av låntagare är det offentliga, dvs. kommuner och kommunala bolag, cirka 33 av de 40 miljonerna är lån utgivna till offentliga aktörer och drygt 8 miljoner ät utgivet till privata aktörer.

    Det är svårt att säga hur många lån som kommer att återbetalas om lagtinget antar den här lagen. Men i och med det här förslaget så finns åtminstone möjligheten. Tack, herr talman!


  • Ledamot Robert Mansén (C) Gruppanförande | 14:07

    Talman! Landskapslagen om bostadsproduktion föreslås alltså att ändras så att ägar- och hyresbostadslån ska kunna återbetalas i förtid. Det betyder att även hyresbostäder befrias från användnings- och överlåtelsebegränsningar då man vill återbetala bostadslånet. De som har lyft bostadslån är främst kommuner men också privata bolag.

    Förslaget medger en möjlighet att stärka landskapets kassa och likviditet. Landskapet minskar sin roll som bank- och finansieringsverksamhet vilket dock samtidigt betyder att även ränteintäkterna minskar. Vad det exakt innebär ekonomiskt för landskapet går ej att utläsa men vi vet att samtliga lån har för närvarande en räntesats om 1 procent. Med ett lånesaldo som idag är på totalt 40 M€ så medför det att den årliga intäkten från räntor och amorteringar är på cirka 2,5 M€, varav cirka 17 % av dessa 2,5 M€ är ränteintäkter.

    Generellt sett kan man säga att bankernas räntenivå på bostadslån är relativt låg i dagsläget. Ja, rent utav mycket låg om man ser till hur räntenivån har fluktuerat under hela den period som lånen beviljats. Landskapets insatser har därför haft en utjämnande funktion och stimulerat till bostadsbyggande samtidigt som räntenivåerna varierat på finansmarknaden.

    Tiderna och marknaderna förändras. På senare tid har räntenivåerna som sagt hållits relativt stabila och på låga nivåer. Finlands populäraste referensränta för bolån är 12 månaders Euribor och ränteprocenten har nu länge legat runt nollstrecket.

    Europeiska centralbanken ECB har hållit sin styrränta oförändrad på noll procent i över två år och den nivån förväntas hålla i sig ännu ett par år. Räntan förväntas så småningom stiga i takt med att inflationen ökar. Men någon snabb ränteuppgång spås inte av bankernas ekonomer. Men med det sagt, om bankernas fördelaktigare ränteläge, så vet vi ändå inte i förväg hur många som nu väljer att nyttja möjligheten att i förtid återbetala bostadslånet till landskapet. Vi ska även notera att låneavtalen är bindande för landskapsregeringen och en återbetalning i förväg måste ske på frivillig väg.

    De lån som idag utgör lånestocken har beviljats redan under perioden 1975-2012. Det är alltså skäl att tro att det innefattar fastigheter som behöver helt eller delvis moderniseras för att uppfylla dagens behov och standarder.

    Det är därför välkommet med en lagändring som möjliggör uppdateringar till mer tidsanpassade inomhusmiljöer i form av t ex bättre ventilationssystem, miljövänligare och effektivare uppvärmningssystem och smartare energiförbrukning meddelande mera som bl.a. sänker driftskostnaderna och ökar komforten.

    Det kan även bli tal om ett helt nytt användningsområde för en fastighet. Ett sådant exempel kan vara nysatsningar på senioranpassade boenden, något som efterfrågas alltmer.

    Talman! Centerns lagtingsgrupp ser klara samhälleliga fördelar med lagändringen och välkomnar lagförslaget. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt och tacka ledamot Mansén för ett bra anförande. Jag vill också understöda den tanken, den potentialen som finns med det här lagförslaget, att hyresbostäder då kan frigöras för annan överlåtelseform, vilket då har potentialen som sagt att fastigheter med eftersatt underhåll kan få en annan ägare och investeringar kan göras. Man kan göra underhåll som faktiskt kan vara bra för miljön och också för klimatet. Det här är någonting som jag tror att det kan finnas ett visst understöd för också därute i branschen, att man vill bli fri från de här villkoren från tidigare. Det är också fint att landskapsregeringen nu kommer med ett sådant initiativ i den stunden som ett intresse finns.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:11

    Tack ledamot Holmström. Jag är inne precis på samma linje så klart. Det här ger ju möjligheter att tidsanpassa fastigheterna. Det har skett en otrolig fastighetsteknisk utveckling som jag nämnde, till exempel ventilationssystemet, uppvärmningssystem etc. om man jämför med 70-talet. Det här är jättebra för miljön.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Gruppanförande | 14:12

    Talman! Den liberala gruppen ställer sig positiv till den lagframställning som nu debatteras. Redan i slutet av förra mandatperioden så lämnade sittande talman in en lagmotion i ärendet. Liberalerna tyckte redan då att det var en bra idé och följde upp det med en budgetmotion i samband med likviditetsdiskussioner under våren 2020.

    Det här är ett bra sätt att stärka landskapets likviditet och undvika att uppta lån. Lån kan man förvisso ta, särskilt om man sänker driftskostnaderna och det är för investeringar. Men på det här sättet så slipper man hantera kostnader för räntor. Varje kvartal som går utan att vi behöver uppbära den kostnaden så är bra.

    Därtill så kan vi konstatera att det här innebär en utökad flexibilitet för dem som har haft dessa räntestödslån. Man moderniserar, man skapar möjligheter för att modernisera fastighetsförvaltningen att göra strategiska beslut, förflytta bostäder från en plats, sälja ut vissa lägenheter och kunna investera i andra helt enkelt. Man moderniserar för kommuner som har detta, deras egen fastighetsförvaltning.

    Jag vet också, talman, att det finns en diskussion om att det här är problematiskt för att garantierna för kommunala bostäder minskas. Det uppfattar vi att är en separat diskussion. Vill man garantera kommunala bostäder så bör man anta en lag som hanterar den frågan, inte hantera det indirekt genom en utdaterad lagstiftning om räntestöd. Tack, talman!


  • Ledamot Tage Silander Gruppanförande | 14:14

    Talman! Det har sagts under många herrans år, i decennier, att lagtinget och landskapsregeringen inte ska vara en bank och det har man slutat med för ganska många år sedan. Men det är klart att det finns en rest kvar på ungefär 40 miljoner som hänger med tills det betalas bort enligt amorteringsplaner.

    Det här lagförslaget ställer sig Moderaterna väldigt gärna bakom, för det är väldigt, väldigt naturligt att vi avslutar all bankverksamhet. Vi slipper därmed också en massa administrativa extra åtgärder och vi kan se till att pengarna arbetar på annat sätt. Precis som här har sagts så lånar vi inga pengar just nu, men det är ju tacknämligt om vår likviditet kan förstärkas med de här pengarna. Det är sedan inte alls säkert att det blir så, för vi vet väl inte med säkerhet om någon enda kommer att betala bort sina lån. Men det här ökar flexibiliteten eller friheten att göra det om man så önskar.

    Jag tror inte att jag ska säga så mycket mer än det. Jag konstaterar att i lagförslaget, som inte handlar om själva bostadslagen om bostadsproduktion, så gör vi rent generellt en slentrianmässig skrivning. Det står: "Förslaget saknar direkta konsekvenser för barn och jämställdheten". Jag påstod här tidigare att det är viktigt att man gör det ställningstagandet. Men det finns ju många flera som kanske skulle vara intresserade av att veta om det får några konsekvenser för näringslivet, för kommunerna eller för miljön. Då tycker jag att man ska nämna det eller åtminstone om det har betydelse. Det kanske inte har betydelse, men då kan man berätta det också.

    Helt kort, herr talman, Moderaterna ställer sig också varmt bakom det här lagförslaget. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamoten Silander för tankarna och stödet för det här lagförslaget.

    Jag vill bara kort säga att just vad gäller påpekandet om konsekvenserna så är det viktigt att ingenting blir slentrianmässigt i det, utan att vi hela tiden utvecklar vilka konsekvensanalyser som ska ingå i lagförslagen. Det har tagits ad notam.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:17

    Jag är tacksam för det svaret, herr talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag vet att vi har haft motsvarande replikskiften vid flera andra lagförslag gällande samma sak. Jag håller helt med, här finns det ju faktiskt stora konsekvenser, men positiva sådana vad gäller miljö, jämställdhet och allt möjligt annat. Så det skulle kunna breddas. Jag hoppas att det är någonting som tas upp på andra sätt i andra lagförslag för området är brett och speciellt i det här fallet så skulle det finnas stora positiva konsekvenser som hade kunnat belysas.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:18

    Talman! Jag har bara att hålla med.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Gruppanförande | 14:18

    Tack, talman! I budgetbeskrivningarna står det att det ska bli möjligt för låntagare som har lån utfärdade av landskapsregeringen att betala bort dessa lån i förtid och på så sätt också bli befriade från de restriktioner som gäller uthyrning av bostäder som är kopplade till lånevillkoren.

    Syftet med denna lagändring är att förbättra landskapets likviditet. Det finns positiva aspekter men det finns en hel del frågeställningar som man kan behöva analysera och föra ett djupare resonemang om lagens konsekvenser.

    Landskapsregeringens beredning till lagtinget är formulerad utgående från en kortsiktig politik med mycket liten omvärldsanalys och ingen långsiktig bostadspolitik. Vilka redskap ska man ha för att stimulera byggandet på lång sikt?

    Man behöver fördjupa sig i de långsiktiga konsekvenserna som detta lagförslag kan ha för bostadsmarknaden på Åland. Det betyder inte att landskapsregeringen behöver bibehålla det befintliga ersättningssystemet för bostadslånet exakt som det är, men en djupare analys av lagändringens konsekvenser är mycket önskvärt. En bostadspolitik rustad för framtidens behov behöver presenteras.

    Kan effekterna av lagförslaget komma att rucka det ansvar som offentlig sektor har? Jag vill peka på det sociala ansvar som landskapsregeringen och kommunerna har för att personer inte ska hamna på gatan.

    Jag hittar inget bredare resonemang på vad konsekvenserna blir av möjliga hyresökningar i landskapet och hur lagförslaget drabbar kommunerna, särskilt bostadsmarknaden, i de regioner som utmärker sig demografiskt, det vill säga staden och skärgården.

    Man borde också analysera om lagförslagets konsekvenser blir att ännu fler lägenheter i Mariehamns stad blir stående tomma eller används som övernattningsbostad och hyrs ut till folk som är mantalsskrivna på annan ort. Det här har vi diskuterat flera gånger i Mariehamns stadsfullmäktige och det kan finnas en viss problematik.

    Det här bostadslånets ursprungliga syfte har varit att finansiera bostäder som uttryckligen hyrs ut på den öppna marknaden till fastboende och mantalsskrivna i kommunen, vilket är en mycket bra sak att det bor folk där, om man vill ha skatteintäkter till kommunerna.

    Man behöver ta ställning till de samhällsekonomiska konsekvenserna inom den sociala sektorn på längre sikt. Bostadsbidragen kan öka och också till viss del utkomststöden och kostnader på landskapet och på kommunerna förskjuts framåt i tiden. Det här må vara en snabb lösning på att minska landskapets kassalikviditet på kort sikt, men ett samhälle har många andra faktorer som påverkas på lång sikt.

    Om landskapsregeringen har som syfte med lagen att börja släppa bostäderna helt fria på marknaden kan konsekvenserna vara att de hyresbostäder med rimliga hyror som fortsättningsvis finns kvar blir mycket få till antalet och koncentrerade i enskilda områden. Det är viktigt tillgången på hyresbostäder med rimlig hyra är spridd runtom på Åland så att det inte uppstår områden eller enskilda hus som i framtiden utpekas som särskilt utsatta områden, dvs. en misslyckad bostadspolitik!

    Har detta lagförslag verkligen en reell påverkan på landskapsregeringens finanser på lång sikt? Lagförslaget har i det stora hela en liten inverkan på intäkterna. Lagförslaget innehåller ingen socialpolitisk analys, ingen långsiktig finanspolitik, ingen bostadspolitik och ingen konsekvensbedömning på hur lagförslaget påverkar miljön eller hyresgäster och barnfamiljer som är i behov av rimliga hyresbostäder. Man gör ingen analys på vad lagförslaget har för konsekvenser för inflyttningen utifrån till Åland med tanke på att det behövs hyresbostäder när vi har en jordförvärvsrätt.

    Ett sådant här lagförslag har inte varit en prioriterad fråga att lyfta för socialdemokraterna. Allt det här som jag har tagit upp är en viktig del av bostadspolitiken. För oss socialdemokrater är det viktigt att man presenterar en långsiktig hållbar bostadspolitik som tar alla de här punkterna i beaktande. Det skulle vara mycket önskvärt om regeringen också presenterar för lagtinget vad den långsiktiga bostadspolitiken är. Tack!


  • Talman! Jag har respekt för det som Socialdemokraterna för fram gällande bostadspolitik och andra frågor. Jag tror säkert att man kan få stöd för den typen av tankar inom regeringsblocket också, kanske främst från Hållbart Initiativs sida. Men det som jag undrar över är: På vilket sätt menar Socialdemokraterna att just den här lagen har så stora konsekvenser? Alltså, man har inte gett ut nya lån sedan 2012. Det här är en mycket gammal lagstiftning. Så som jag ser det så möjliggör ju det här för till exempel det offentliga att sälja fastigheter som idag inte är lämpliga för barnfamiljer, som är icke kostnadseffektiva och för att reinvestera i lägenheter för pensionärer och nya barnfamiljer. Jag förstår inte varför Socialdemokraterna tycker att det här är en viktig nyckel i landskapets bostadspolitik?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:25

    Man har ju vid ett tidigare tillfälle också gjort vissa justeringar i den här lagen. Man kan ju se utgående från den perioden när dessa bostäder såldes att det är väldigt många tomma lägenheter i Mariehamn. Det har inte kommit nya inflyttande och det har inte blivit till exempel ökade skatteintäkter. Min oro är ju att det kommer att bli på samma sätt. Det kommer att bli bostäder, där det tidigare har bott människor i, som nu bara använts för att tjäna pengar på kort sikt. Vi får inte bostäder med mantalsskrivna personer i kommunerna.


  • Talman! Jag är osäker på om jag hänger med i resonemanget. Den här lagstiftningen möjliggör ju en ökad likviditet för landskapet. Det blir ju inga intäkter, utan man får loss reda pengar som man kan investera istället för att uppta lån. Någon akut likviditetsbrist har vi väntat oss rätt länge. Nu verkar det som om vi klarar det här året. Men, som sagt, så fort vi upptar ett lån så ska vi också hantera räntekostnader, vilket också kommer att belasta sjukvård, socialvård och alla andra områden.

    Som jag uppfattar det så finns det ett behov av moderna hyreslägenheter, framförallt i tätorterna men också på andra platser. Då är det ju bra ifall man möjliggör att man kan bygga strategiskt de bostäder som det de facto finns brist på och istället göra sig av med ineffektivt ägande.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:26

    Det är ju landskapsregeringen som har lyft upp det här lagförslaget. Bevisbördan på att det kommer att ha en rimlig och verklig påverkan på landskapets likviditet, det är väl kanske upp till landskapsregeringen då att presentera och inte för Socialdemokraterna.


  • Tack, talman! Det är förstås mycket bra tankar som ledamoten Jessy Eckerman har. Vi måste också tänka socialt och socialt ansvar när vi tar olika lagar.

    Det som skiljer den här lagen från många andra i det avseendet är ju att hit hamnar vi i alla fall. Lånen amorteras bort successivt. Om några år så är vi ändå där att de här pengarna är bort betalade och då står vi i samma situation i alla fall. Så man kan säga att det här är en tidigareläggning.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:27

    Är det här en tidigareläggning så skulle det vara önskvärt också att landskapsregeringen för en lite bredare politik på hur vi ska se till att det inte blir en skev fördelning av hyresbostäder. Vi från Socialdemokraterna tycker att en bra bostadspolitik är att det finns en bra blandning av hyresbostäder, bostadsrätter och egnahemshus. Det ska vara en fin mix, det är ett bra samhälle där alla får plats och alla kan bo tillsammans. Det är mycket viktigt för oss.


  • Tack, talman! Så tror jag att vi alla ser det. Vi vill ha en bra mix av alla typer av boenden. Man kan äga eller hyra och så vidare, det här ger ju bara möjligheter som jag ser det. Besluten må ju fattas sedan på annat håll. Det kan hända att vi inte får in en cent på det här. Det får vi ju se vad de som har tagit lånen gör, så att säga. Vill man betala bort eller vill man inte? Men låt oss säga nu, bara som exempel, att Marstad, som ju styrs av Mariehamns stad, skulle låta alla som bor i husen få en möjlighet att köpa sin lägenhet. Då stärker man ju det boendet väldigt kraftigt. Samtidigt kunde Mariehamns stad då säga att allt vi får loss på dessa försäljningar - samma människor bor där - sätter vi på att bygga t.ex. äldreboenden, som vi behöver ha.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:29

    Jag tänker inte kommentera det på något annat sätt, men de siffror jag har över Marstads finanser så har man nog råd att förverkliga investeringar utan att behöva sälja ut sina lägenheter.


  • Tack, talman! Jag sympatiserar också med resonemanget till delar som ledamoten Eckerman förde. Det är viktigt att det finns hyreslägenheter på Åland i rimliga prisklasser för de olika segmenten av befolkningen, och också inflyttade som nämndes.

    Jag vill bara förtydliga igen att det här öppnar upp möjligheten till återbetalning av lån i förtid av orsaker som nämndes tidigare; det kan bero på att man vill få möjlighet att modernisera, ha klimatsmarta lösningar och förnya sig. De möjligheter som finns i det här på fältet så tycker jag är värt att lyfta upp. Tre fjärdedelar av de lån som är ute så kontrolleras av offentligt ägda bolag, och där får man ju hoppas att det också finns ansvarskännande och behovsprövningen som man kan ålägga dem.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:30

    Ja, det är klart att man önskar att det ska finnas en ansvarskänsla bland kommunalt ägda bolag, men som vindarna blåser nu så är jag inte helt säker på att det är dit som vi är på väg.

    Sedan har jag funderat på det här med hållbarheten. Man ska rusta upp allting, riva bort gamla hållbara inredningar i äldre bostadshus, konsumera och byta ut dem mot nytt. Allt sådant är heller inte riktigt hållbart. Det känns som att det är lite finanspolitik och att vi går lite bort från det här hållbarhetstänkandet att man kanske ska bevara det som är bra, fint och hållbart.


  • Tack, talman! Det är viktigt att inte slarva med hållbarhetsbegreppet. Till listan som Eckerman var inne på så kan man också tillägga att installera klimatsmarta lösningar och därmed inbesparing av vatten, fjärravlästa vattenmätare i lägenheterna till exempel och att tillgänglighetsanpassa osv. Det finns ju många aspekter på det där som vi hoppas att kunna möjliggöra nu i och med att vi tillåter en sådan här dynamik.

    När det gäller hyran så kan vi konstatera att det finns regioner på Åland där hyresbostäder som har finansierats med hjälp av landskapslån har högre hyra än de frifinansierade. Där är också bilden lite mer nyanserad.


  • Tack, talman! Ledamot Eckerman och Socialdemokraterna levererade ganska kraftig kritik just när det gäller att landskapsregeringen inte skulle se till framtidens behov med den här lagstiftningen. Det är tvärtom. Det är många som har försökt förklara nu att när man tar bort restriktioner i lagen så möjliggör det ju att tidsanpassa fastigheterna för framtidens behov. Framförallt är det ju är miljösatsning på alla sätt, om man tänker att vi pratar om rätt många 70- och 80-talshus som verkligen behöver rustas upp. Så hur resonerar egentligen Socialdemokraterna?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:33

    Som Socialdemokraterna också brukar föra i sin vanliga politik så är det ju faktiskt att lyfta upp frågor för de personer som inte sitter här idag i lagtinget och äger fastighetsbolag eller har några annan slags ekonomiska fördelar. Så vi pratar utgående från de som bor i de här hyreslägenheter och som kan oroa sig över att deras hyror kommer att höjas. Kommer de att ha råd att bo kvar? Vad kommer att hända om alla deras lägenheter ska säljas ut till privatpersoner och så vidare? Det är det som jag står här och pratar om och jag är invald här i lagtinget för att göra det, anser jag.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Nu fick vi det lite klarlagt. Men till den ekvationen, när du tänker på dem som bor i lägenheterna, så kommer också driftskostnaden in. Det blir allt högre driftskostnader för energi, alltså uppvärmning, och driften av fastigheten. Det är någonting som man kanske måste börja åtgärda och det gör det möjligt med den här lagändringen. Så lite talar du emot ditt resonemang ändå.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:34

    Så länge det inte finns hyresbostäder och någon som ser till att hyreskostnaderna hålls rimligt låga och möjliggör hyresboende för alla sorters människor av alla samhällsklasser utan att det blir segregerade områden, så är det väldigt, väldigt viktigt att landskapet och kommunerna ser till att det finns rimliga hyrespriser. Jag är lite rädd för att det kan bli ytterst höga hyror och det kanske kommer, som jag tog upp i mitt anförande, ha sådana här konsekvenser på samhället. Jag hoppas att landskapsregeringen tittar på det här, så vi får något ordentligt svar.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag förstår heller inte riktigt resonemanget som ledamoten förde fram. Det här betyder utveckling både när det gäller miljö och också driftkostnader till exempel. Det här behöver inte betyda att de här lägenheterna har en högre hyra än vad de har idag också. Vi vet ju också att många av de här lägenheterna har en högre hyra än vad genomsnittet har på den fria privata marknaden.

    Jag tycker inte att samhället ska agera bank. Det finns institutioner för det. Det som däremot samhället kan göra, när vi pratar bostadspolitik, det är ju faktiskt att möjliggöra produktion av ettor och mindre tvåor till exempel, vilket i dag många gånger är väldigt svårt att få det att gå ihop ekonomiskt av olika orsaker. Tillåt att vi bygger på höjden och tillåt byggandet i större skala! I dag blir det många gånger en politisk rundgång i många kommuner när det gäller att få ihop byggrätten.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:36

    Syftet med den här lagen från början, när den togs, var ju faktiskt att man ska finansiera bostäder som uttryckligen har personer som är fastboende och mantalsskrivna i kommunen. Det är ju väldigt viktigt om man vill ha skatteintäkter till kommunen. Är det så att man tar bort det här och det frigör att det kan bli flera tomma lägenheter eller lägenheter där det inte finns personer som är skrivna så är det ju ett jättestort problem också för finansieringen av utbyggnaden av till exempel offentliga bolagshyresbostäder.

    Jag anser att det finns mycket att tänka på som kan ha långtgående konsekvenser av det här förslaget. Det kanske bara låter som en enkel liten fråga, men samhället är mycket större än ett lån.


  • Tack, talman! Jag är helt övertygad om att om det finns ett behov och en marknad så finns det också möjligheter att bygga och då kommer byggandet att komma igång. Som jag sade i min tidigare replik så gäller det också att politiken möjliggör ett sådant byggande, att man kan få bygga på höjden för att göra det möjligt att bygga ettor och mindre lägenheter. I dag är det många gånger väldigt svårt att få ihop en ekonomisk kalkyl kring detta för att man har restriktioner för byggandet på höjden till exempel. Jag tror nog att vi är vid vägs ände i det här. Jag tycker att det är bra att vi kan avsluta det och att det finns möjligheter, för den som vill, att betala tillbaka sitt lån. På det sättet så möjliggör vi också att pengarna kommer i rullning. Det blir möjligheter både för miljön, för alla ålänningar och tilltänkta nya ålänningar att få bo i moderna lägenheter.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:38

    Det är lite märkligt att man på ett så tvärsäkert sätt från många av regeringspartiernas repliker, och också nu Liberalerna, säger att det kommer att bli på ett visst sätt. För ser vi i det förslaget vi har liggande på bordet så står det väldigt lite texter om olika konsekvenser. Det är formulerat på ett sådant sätt att jag åtminstone vill lyfta upp de här frågorna för att jag saknar det i landskapets sammanhållna bostadspolitik.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Eckerman. Jag tycker att det här förslaget till ändring är jättebra för det ger möjligheter, vilket har konstaterats här på många håll.

    Jag kan ge ett par exempel på det jag har sett. Det ena är från min hemkommun. Kommun har ägt bostäder som varit belånade med landskapslån och lånen har fallit ut. Kommunen har sålt de här lokalerna sedan till någon privat aktör. Det som har hänt är att lokalerna i husen har rustats upp och fortsatt att hyras ut. Hur hyresnivåerna påverkades vet jag inte, marginellt tror jag. Däremot har man tittat över allt från energi till skick och framförallt kanske till och med byggt bort mögel och fuktproblem ibland. Så det har varit vinst över hela linjen. Det som jag också har sett så de fastighetsbolag som varit samägda har (… taltiden slut).


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:40

    Det låter ju bra att man rustar upp lägenheter.

    Kärnan i mitt anförande var också att finansministern inte heller kunde svara på vad som har hänt med hyrorna och det tycker jag att är den ganska stora brännande punkten i den här frågan.


  • Jag förmodar att hyresnivåerna har ändrat marginellt eftersom det är ju en marknad som reglerar det förstås.

    Det som jag också har sett är de här samägda fastighetsbolagen där det offentliga har ägt en del, en annan del kanske är ägd av banker, privata företag eller privatpersoner. Ofta när det är flera ägare, så är det ingen som känner ägarskapet. Här har jag sett hus med tomma lägenheter eftersom ingen riktigt känner ansvar för det hela. En ägare skulle leda till att det åtgärdades och alla lägenheter skulle bli upprustade och uthyrda, det är jag absolut övertygad om.

    Som jag konstaterade så om bolag, fastighetsbolag, bostadsbolag eller kommun finansiellt väljer att använda den här möjligheten så stärker det landskapets kassa. Tyvärr minskar också ränteintäkterna, men eftersom räntan är på uppgående och det här kommer att ta ett tag så ser jag också positivt på den delen.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:41

    Det finns ju en bostadsproblematik när det gäller hyresbostäder och lägenheter överhuvudtaget. De hyreslägenheter som egentligen finns ute på marknaden säljs ofta och används som sagt till personer som inte är fastboende i kommunerna. Man använder dem som Air B&B och man tjänar stora pengar på att hyra ut dem till turister i stället för till fastboende människor. Man använder dem som övernattningsbostäder eller som andra bostäder. Det är ju inte en bra regionalpolitik om vi vill ha in inflyttade personer i olika kommuner. Det är viktigt att man tittar på det här.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 14:42

    Tack, talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Obunden Samling känner sig mycket extra nöjda idag i och med att vi gör den här lagändringen och att det äntligen har kommit så här långt. Det var flera som skrev på den här motionen under förra mandatperioden, men främst var det talman Bert Häggblom och lagtingsledamoten Lars Häggblom som drev den här frågan. Nu när vi har hamnat i regeringsställning och äntligen fått det här i mål. Jag kan notera att motionen blev totalt obehandlad under den förra mandatperioden och förföll på grund av nyval.

    När det gäller vad det här egentligen innebär så kan jag väl konstatera, utgående från det som Socialdemokraterna anförde i sitt gruppanförande, att man brukar säga "det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta" och här ondgjorde man sig och oroade sig över hyreshöjningar till följd av den här reformen, vilket ju är fullständigt fel tänkt. I det här fallet så möjliggör man ju nu för de här fastighetsägarna att sänka sina räntekostnader väsentligt. Det är ju sedan givetvis upp till fastighetsägarna att fundera på om de ska höja hyrorna sedan när de har sänkt sina kostnader, ska de sänka hyrorna eller ska de låta hyrorna stå på ungefär samma nivå som de har varit hittills? Men att det automatiskt skulle leda till hyreshöjningar när en hyresvärd får sina kostnader sänkta, det är väl ändå att dra det hela lite för långt.

    Det handlar om ungefär 44 miljoner om man tittar i bokslutet för 2020 för landskapet. Summan kanske har sagts här tidigare också. Räntan på de här pengarna har varit ungefär mellan 1 och 1,7 procent. Det är klart att strikt taget sett ur landskapets perspektiv så är ju det här en ränteintäkt som inte är helt oäven, men sett ur Obunden Samlings perspektiv så är det ju andra saker som väger mycket tyngre. Som folk här har sagt tidigare, till exempel landstingsledamot Silander anförande från Moderat Samlings räkning, så har vi ju nu ansett ganska länge i det här parlamentet att landskapsregeringen inte ska agera bank. Vi har tillräckligt med banker i Mariehamn och på Åland och bankverksamhet sköter det mycket bättre. En stor fördel med det här är att det blir mindre administration och mindre arbete inom dessa väggar som samhället ska stå för. Att hantera en lånestock på 44 miljoner med ett antal olika låntagare och allt vad det innebär så innebär garanterat på årsbasis någonting som i varje fall blir att påminna om en heltidstjänst. Det skulle inte förvåna mig.

    Vidare så kan vi konstatera att det blir en avreglering. Det blir enklare regler. Näringslivet får sköta sig och marknaden får sköta sig såsom marknaden och näringslivet finner bäst.

    Slutligen, eftersom folk brukar agera ekonomiskt, folk och organisationer brukar vilja sänka sina kostnader så leder detta med stor sannolikhet till väsentliga återbetalningar, vilket stärker kassan för landskapet Åland. Det är så klart också bra.

    Det var det. Tack från Obunden Samling!


  • Tack, herr talman! Om det här nu då ska bli den stora framgång som de obundna hoppas med det här lagförslaget, hur bedömer då ledamoten Måtar vilka inkomster som kommer att återbetalas till landskapet och då stärka likviditeten? Nu har man ju istället för att vara bank själv använt Fastighetsverket som sin bank. Är det en bättre väg att gå anser ledamoten Måtar?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:47

    Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell kanske måste skilja på vad som är inkomster och vad som är återbetalning av lån. Det här handlar ju om återbetalning av lån, det är fordringar som landskapet har, ungefär 44 miljoner per den 31 december 2020.

    Om man ska utgå ifrån att folk agerar ekonomiskt och vill sänka sina räntekostnader så kan man ju tänka sig att det blir en återbetalning på 44 miljoner, om man tar de siffror som jag nämnde, dvs. att man återbetalar allt. Då sänker man sina räntekostnader. Det är väl bara att gå tillbaka till sig själv. Vill jag ha ett lån där jag betalar 1,7 procent i ränta eller vill jag ha ett lån där jag betalar 0,5 procent i ränta? Det är en ganska enkel fråga att besvara. Sedan hur folk de facto kommer att göra och hur organisationer de facto kommer att göra, inte kan jag förutspå det. Jag utgår ifrån att de agerar ekonomiskt.


  • Ja, nå det återstår att se vad som händer. Men jag tycker nog att de frågor som ledamot Eckerman har ställt i sitt gruppanförande är väsentliga. Vi har också ett läge där räntorna igen är på väg upp tillbaka. Vilken bostadspolitik ska landskapsregeringen då föra, om vi kommer tillbaka i ett ränteläge där bostäder inte uppstår av sig själva? För det är fortsättningsvis, åtminstone som vi socialdemokrater ser det, ett samhällsansvar att det finns bostäder för människor att bo i och att flytta till, särskilt om man på Åland önskar vara en attraktiv plats dit man kan flytta och leva.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:49

    Tack, talman. Lagtingsledamot Gunell och jag själv har olika grundsyner när det gäller vem det beror på att det finns bostäder att bo i eller inte. Personligen är jag anhängare av att samhället inte är den som är avgörande för att det finns bostäder att bo i. Jag tror att det är marknaden, eller vad vi nu ska använda för uttryck, dvs. olika privata initiativ som huvudsakligen är avgörande när det gäller den saken.

    I dag har vi ett ränteläge med negativa räntor och inte ett nollränteläge. Om man är rädd för att räntorna ska stiga så då ska man förstås binda sina lån idag, man kan göra det på en nivå som är betydligt lägre än det här och då befästa att man har sänkt sina kostnader.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.