Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår ett flertal ändringar av studiestödslagen. Det är delvis ett behov av att uppdatera lagen då den har ett antal år på nacken vilket lyftes av den tidigare arbetsgrupp som landskapsregeringen tillsatte för att göra en översyn av nuvarande studiestödslag. Arbetsgruppen kunde konstatera ett behov av flertal ändringar. Det finns även ett flertal ändringar som landskapsregeringen föreslår då behovet för de studerande har förändrats och att landskapsregeringen vill även öka möjligheten för den studerande att kunna välja att arbeta vid sidan om sina studier.

Talman! Jag kommer i mitt anförande beröra 8 förslag till ändringar i studiestödslagen.

Landskapsregeringen föreslår att bostadsstödet maximala belopp, temporärt höjs med 10 procent under nästa läsår dvs. från höstterminen 2023 till och med vårterminen 2024, vilket innebär en kostnadsökning totalt med 180 000 €. Talman, jag vill här uppmärksamma om ett skrivfel under 3.2 ekonomiska konsekvenser gällande den temporära kostnadsökningen för bostadsstödet. Tabellen har rätt kostnadsberäkning.

Talman! Förslaget innehåller en anpassning till definitionen av högre högskoleexamen till att begreppet ECTS-poäng, dvs. europeiska systemet för överföring av studiemeriter, används i stället för studiepoäng. Tidsgränserna för att beviljas studiestöd införs och tydliggörs. För högskolestuderande är tidsgränsen oförändrad men tidsgräns för andra studier införs till 36 månader. Förslås även att studiestöd kan beviljas om perioden är minst 9 veckor vilket vi har sett ett behov av under pandemiåren, men det är även en harmonisering kring regelverket i våra kringliggande regioner dvs. Sverige och riket.

Talman! Inkomstgränsen har inte indexjusterats sedan 2013. Inkomstgränsen för studiestöd har från mars 2022 varit temporärt slopad och är fortsatt fram till den sista juli i år. Grundanledningen till att inkomstgränsen har varit temporärt slopad var dels att under pandemin fanns ett stort behov av extra personal inom ett flertal sektorer men framförallt att arbeta ska löna sig och därav inte några hinder till att arbeta vid sidan om studier. Utvärderingen av perioden av slopad inkomstgräns visar att flertal ansökningar om studiepenning har ökat vilket var förväntat. 292 studerande har haft en genomsnittlig inkomst över den ordinarie inkomstgränsen som gäller idag och cirka hälften av dessa har varit vuxenstuderande.

Landskapsregeringens bedömning är att flertal åländska studerande har jobbat mer och det har positiva samhällsekonomiska effekter för hela Åland. Därav föreslås att inkomstgränsen för den studerandes egna inkomster höjs med 50 procent. Det kommer att fortsättningsvis att ge de studerande en stärkt möjlighet att förbättra sin ekonomiska ställning under studietiden och samtidigt förbättra tillgången på arbetskraft i samhället. Det föreslås även att inkomstgränsen i fortsättningen ska indexbindas enligt samma principer som studiestödsbeloppet. Förslaget är att gränsbeloppet blir efter höjningen 1 410 € per studiemånad för heltidsstudier och 2 040 € per studiemånad för deltidsstudier.

Talman! Gällande den ekonomiska konsekvensen av att nu höja inkomstgränsen med 50 procent har landskapsregeringen valt att räkna på de antal studerande som föregående år beviljades studiestöd och med en inkomst på 1 410 € per studiemånad vilket skulle innebära en ökad kostnad med 450 000 €. Här är bedömningen att det inte borde överstiga den beräknade kostnaden men det är svårt att förutsäga hur många studerande som kommer att lyfta studiestöd och då framförallt vuxenstudiestödet. Pandemin har haft en inverkan på att flertal valt att omskola sig vilket påverkar antalet vuxenstuderande.

Talman! Rätten till vuxenstudiepenning föreslås ändras. Dagens bestämmelse att rätt till vuxenstudiepenning har de studerande som är i åldern 30 till 59 år som saknar grundläggande yrkesutbildning samt att den som har avlagt högre högskoleexamen eller jämförbar examen inte har rätt till vuxenstudiepenning är inte anpassad till behoven i dagens åländska samhälle. Förslaget är att en studerande har rätt till vuxenstudiepenning från ingången av den månad då den studerande fyller 30 år oberoende om personen avlagt en tidigare examen.

Gällande återkrav av studiestöd är lagen i dag bristfällig. AMS kan idag helt eller delvis återkalla eller återkräva de olika studiestödsformerna om de beviljats på felaktiga grunder om den sökande uppsåtligt eller av oaktsamhet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Enligt dagens studiestödslag är återkrav inte direkt utsökbart varför landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om återkrav kompletteras så att återkrav blir direkt utsökbara.

Talman! Landskapsregeringen har även sänkt studiepenningen i viss mån till de studerande som idag har kostnadsfri gymnasieutbildning. Bedömningen är att studiepenningen borde sänkas ytterligare när det blir i lag att gymnasieutbildningen för unga blir kostnadsfri. Idag ligger gymnasielagen hos lagberedningen och verkligheten är att den inte kommer att kunna komma till lagtinget under den här mandatperioden. En ytterligare sänkning av studiepenningen för de som har kostnadsfritt gymnasium måste det kostnadsfria gymnasiet även finnas med stöd av lag. Den ekonomiska konsekvensen av neddragning nu av studiepenningen för gymnasieeleverna bedöms vara en minskning av kostnaderna idag till cirka 255 000 € per år.

Talman, slutligen. De föreslagna ändringarna av studiestödslagen föreslås att träda i kraft den 1 augusti 2023 och jag hoppas på en snabb behandling i finans och näringsutskottet. Tack!

Tack, talman! Frågan gäller just det här sänkta studiestödet och det faktum att det framstår i framställningen som en from förhoppning från landskapsregeringen. Man tror att gymnasieutbildningen kommer att vara kostnadsfri från hösten, men man vet inte. Det finns inget lagstöd för det. I lagframställningen så finns inga konsekvenser, inga motiveringar till det. Är det bara av politiska skäl som man kommer så här i sista sekunden med den här framställningen? Finns det ytterligare information eller kunskap? Vi har tyckt att det här är rätt väg att gå för två år sedan. Men det här känns lite bristfälligt.

Tack, talman! Tack det är en helt adekvat fråga från ledamot Fellman. Det är över ett år, ett och ett halvt tror jag, som ett lagstiftnings-PM och utredning har legat hos lagberedningen.

Den politiska viljan är väldigt tydlig med att gymnasieskolan ska vara kostnadsfri. Tyvärr är ju situationen som den är, det är mycket på lagberedningen. Man hoppas ju när det blir dags att diskutera budget 2024 att lagberedningen kanske skulle behöva utökas. Det är oerhört viktigt att det finns stöd i lagen. Den politiska intentionen ifrån landskapsregeringen är att det ska vara kostnadsfritt. Ålands lyceum är det i stort sett. Yrkesgymnasiet har fått pengar, så att för dem som börjar årskurs 1 ska det i stort sett avgiftsfritt, men vi måste ha stöd i lagen också för det.

Tack, talman! Jag kan konstatera att man egentligen gör de här sänkningarna som i sig kan vara bra före det faktum att man vet att det är ett kostnadsfritt gymnasium vi har och före man har lagstiftat.

En annan poäng som jag tycker att ändå är viktig när man som lagstiftare lägger fram förslag är att nu står det här i den här framställningen: "Förslaget har inga kända direkta konsekvenser för barn." Men det har det ju. Sänkningar av studiestöd för 17-åringar har konsekvenser för barn. Om de är bra eller dåliga, det vet man ju inte. Men barnkonsekvensbedömningar är ju inte någonting som man bara gör för formens skull och konstaterar, utan det saknas ett arbete här som borde ha gjorts.

Tack, talman! Nu finns det ju olika grupperingar för att bevilja studiestödspenning. Ändringarna finns med här. Sedan ska vi också komma ihåg att när det gäller den nuvarande lagen så för dem som inte har kostnadsfritt så deras studiestödsbelopp är ju samma och den indexjusteras på liknande sätt.

Jag hoppas att revideringen av gymnasielagen fortsätter och då behövs det också en konsekvensbedömning, en gedigen sådan, innan man går vidare.

Tack, talman! Jag hade den stora förmånen att ingå i den här arbetsgruppen för revidering av studiestödslagstiftningen. Jag kan konstatera att lagförslaget speglar till stora delar det som arbetsgruppen tog fram.

Men det är en fråga som lite har dragits ur hatten i det här lagförslaget. Det är just frågan om det slopade inkomsttaket för studiestödet. När AMS gjorde sin preliminära bedömning på hur det slopade taket hade fallit ut så visade man på att det fanns en betydande risk att flera skrev in sig som studerande för att få en ytterligare inkomst, snarare än att uppnå målsättningen att flera ska komma in i vårdyrken.

Nu föreslår landskapsregeringen att man ska öka det här taket med 50 %. I lagförslaget finns egentligen inte något resonemang eller analys på varför man har satt just 50 % som denna siffra. Man hänvisar lite svagt till att den inte har indexjusterats på tio år. Ja, men indexjustera den då ! Inflationen har ju inte varit 50 % under de här åren. Så vad är orsaken?

Tack, talman! Huvudorsaken är ju naturligtvis att vi ser nu, när vi haft den här slopade inkomstgränsen, att ett flertal har valt vid sidan av studierna att arbeta. Det här har ju varit väldigt viktigt för vissa branscher, speciellt inom omsorgsbranschen, men även inom den viktiga turism- och hotellbranschen som vi har här på Åland. Att vi nu hamnar på 50 %, det handlar ju också om att omkringliggande regioner också har höjt efter samtal med speciellt vuxenstuderande som har jobbat 3-4 dagar i veckan och de hamnar ungefär strax under den här summan på 1 410 euro som vi nu föreslår. Så vi gör nog bedömningen att det är en vinst för hela det åländska samhället att dels studera och på sidan om även arbeta då vi har ett stort behov av arbetskraft.

Talman! Det som är syftet med studiestödslagstiftning är ju att plånboken inte ska styra utbildningsval. Det finns också en nordisk modell att det är inkomstbeprövat, dvs. når man ett visst tak så anses man inte vara i tillräckligt stort behov av studiestöd. Det här finns ju till för att hålla en finanspolitisk styrning. Ska vi ha alla statliga stöd som ges ut bara så där till alla, utan att man inkomstprövar, då urholkar man ju finansieringen av välfärden generellt sett, och så var ju tanken med studiestödslagstiftningen också i andra delar.

Sverige som har haft slopat inkomsttak återgår nu också till fribeloppen, så där håller de också i pengarna. Men här på Åland ska vi då alltså gå ut med 450 000 årligen för att egentligen inte göra så jättestor nytta. Var finns egentligen den finanspolitiska balansen i det här förslaget?

Tack, talman! Nu har vi valt att gå in och sätta ett inkomsttak. Ledamoten själv har ju också varit studerande och vet att varenda studerande vrider och vänder på varenda cent. Om den studerande ser en möjlighet att arbeta vid sidan om så är det en vinst för den studerande, men det är också en vinst för det åländska socioekonomiska samhället för hela Åland. De får arbetserfarenhet och de får en fot in i arbetslivet. Det är flera grenar inom olika branscher här som har sagt att dessa studerande som har kommit för att arbeta har varit oerhört viktiga för att få verksamheten att fungera. Så jag ser det här som en vinst för hela det åländska samhället.

Talman! Studiestödslagstiftningen är snårig och den ser väldigt olika ut. Men jag fastnade också kring kostnadsfritt gymnasium. Nu har vi de facto en årskurs som har kostnadsfritt gymnasium och som har en generös studiepenning, 128 euro föreslår man nu. Jag tror att det på fastlandet är 40 euro på grund av att man har avgiftsfritt gymnasium. Ser inte ministern svårigheten i att man har avgiftsfritt gymnasium, man har en studiepenning på 128 euro och sedan ska man sänka den? Alltså det pedagogiska i det blir väldigt, väldigt svårt. Jag tycker att det är så frustrerande att landskapsregeringen gör på det här viset. Det är politiskt oskickligt.

Tack, talman! Som jag sade tidigare i replikskiftet, vi hade verkligen sett att de här båda två lagarna, gymnasielagen och den här, skulle komma samtidigt. Men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut, båda lagstiftningarna kunde inte komma fram samtidigt.

Vi ser det också som oerhört viktigt att om man ska sänka ytterligare studiepenningen för dem som har kostnadsfritt så måste det också finna stöd i lag att det ska vara kostnadsfritt, vilket tyvärr det ännu inte är idag. Men den politiska intentionen och tydligheten och också budgetmässigt så har vi satt in medel till Ålands gymnasium så att det ska kunna vara kostnadsfritt för de flesta som börjar årskurs ett i höst.

Talman! Det är svårt att hänga med i argumentationen, nästan kostnadsfritt. Vi vet också att det har gjorts beräkningar. Det är inte bara den här studiestödslagen som är kostnadsdrivande, också de medel som har förts till gymnasiet, vi pratar om i runda slängar ungefär om en halv miljon. Så att den här ekonomiska biten som landskapsregeringen har, jag är ytterst, ytterst bekymrad.

Och skulle man ha tyckt att det här hade varit viktigt så hade man kunnat bryta ut de paragraferna i gymnasielagen. Vi har ju flera budgetlagar på bordet. Varför gjorde man inte det, bröt ut det och tog det här som ett gemensamt paket? Det blir helt omöjligt att minska studiestödet när man redan inför avgiftsfritt gymnasium. Jag förstår inte att inte ministern ser det bekymret.

Tack, talman! Nu gör vi sänkningar på årsbasis som blir ungefär runt 255 000 per år. Det kostnadsfria gymnasiet hamnar ungefär runt 400 000 - 500 000. Vi har nu bett att få detaljer. Det var betydligt dyrare inledningsvis. Ålands gymnasium har alla de här digitala medlen så man får ju ett paket på tre år. Priserna har ju sänkts också för att det ska vara kostnadsfritt. Och vad jag menar med nästan kostnadsfritt så handlar det ju om datorerna, där är det en skillnad och där går vi in och subventionerar i dagsläget och det avser vi att fortsätta med.

Talman! Jag har väldigt svårt att förstå landskapsregeringens prioriteringar. Enligt grundlagen ska alla rättigheter och skyldigheter finnas i lag. Man har nu från landskapsregeringens sida två år på raken gett kostnadsfritt gymnasium till eleverna utan möjlighet att lämna in rättelse eller annat ifall man uppfattar att man har fått en kostnad som borde vara gratis. Varför är inte det högst prioriterat? Varför lägger man tid på att revidera studiestödslagen framom att se till att grundläggande rättigheter finns stiftat i lag?

Tack, talman! Grundläggande rättigheter är att alla ska ha lika möjligheter att studera i dag. Studiestödslagen är också väsentlig och det är ju oerhört viktigt eftersom studiestödet ger möjligheter att vi får personer som väljer att studera och ha ekonomiska möjligheter att studera. Det åländska samhället har ett stort behov av ett flertal olika nyckelkompetenser och att man studerar. Vi har också sett att det är viktigt att revidera studiestödslagen eftersom vi just nu har den temporära inkomstgränsen slopad. Vi ser att det behöver komma tillbaka en inkomstgräns, men att den även borde höjas med 50 % eftersom det finns ett stort behov för studerande som vill ha möjlighet att hjälpa till i arbetslivet idag.

Talman! Ministern upprepar sig, men ministern svarar på väldigt få konkreta frågor. Min fråga var: Är det rimligt att ge grundläggande rättighet till de åländska studerande ungdomarna utan att ha det i lag? Om Kalle påstår att han inte får någonting kostnadsfritt, som den politiska viljan är att vara kostnadsfri, till vem ska han rikta ett rättelseyrkande?

Tack, talman! Kostnadsfria gymnasiet, vi har satt in budgetmedel till Ålands gymnasium. De ska arbeta för att det ska vara kostnadsfritt. De som söker studiepenning får en sänkt studiepenning om man inte har kostnadsfritt gymnasium, då är det nu gällande lagen som gäller.

I och med revideringen av gymnasielagen så vill vi att den ska vara i lag och visar en jämlikhet, den ska vara lika för alla våra studerande som går i den grundläggande gymnasieutbildningen för unga.

Tack, talman! Jag tänkte be att få ett klargörande. Det finns ju i det här lagförslaget en barnförhöjning eller försörjartillägg eller vad det heter för vårdnadshavare med barn och det är absolut bra. Men om jag förstår det rätt så är det inte avhängigt den praktiska vårdnaden av barnet, utan det räcker med att man har en juridisk vårdnad av ett barn som man kanske inte alls träffar. Jag tycker det är ganska generöst att man ger sådana här försörjartillägg eller barntillägg i fall en förälder inte har någon kontakt med sitt barn. Har jag förstått det rätt eller kan ministern förtydliga?

Tack, talman! Nu vet jag faktiskt inte om jag kan ge ett korrekt svar här. "Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen ändras så att rätten till försörjartillägg ska gälla studerande." Det handlar om studerande vårdnadshavare. Det är det som det handlar om. Det är också ett önskemål från AMS, för det är väldigt tidskrävande administrativt. Så det handlar om studerande vårdnadshavare.

Talman! Vi fortsätter med förtydliganden. Det här med rätten till vård, akutsjukvård får man ju självklart på studieorten, men jag har förstått att det kan finnas lite olikheter med rätten till planerad vård om du har studiestöd eller studielån från AMS eller från någon annanstans. Har ministern också fått frågor om det här, att det här är otydligt eller att det är lite olika praxis eller så? Eller finns det behov av att förtydliga rätten till vård? Den akuta sjukvården fungerar säkert jättebra. Sedan är det alltid en liten gränsdragningsproblematik med vad som är planerad vård, och det kan man prata hur länge som helst om. Men den här planerade vården har jag förstått att det finns lite olika praxis runt, men ministern ser inte ut som om hon känner igen det här. (… taltiden slut).

Tack talman! Tyvärr, det är inget som vi haft nu i studiestödslagstiftningen och ingenting som har kommit direkt till mig heller. Men det är ju någonting som utskottet också kan diskutera vid hörande och jag utgår från att AMS också är med där under hörandet.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd! Det känns ju på något sätt som en följetong nuförtiden att när vi diskuterar lagförslag så pratar vi enbart om vad de ska innehålla. Absolut ingenting verkar föregås av någon form av finansieringsplan.

Ser man i den här kolumnen på sidan 9 i lagförslaget så ser vi att 2024 kommer höjningar av inkomstgränsen att medföra 450 000 ökning och på totalen gör det sammanlagt 195 000 euro. Då ska vi lägga till det kostnadsfria gymnasiet som ligger mellan 400 00 - 500 000. Det ligger på ungefär 700 000 euro. Skulle det inte ha varit hygieniskt av landskapsregeringen att redan nu ta höjd för sänkta studiestödsnivåer för de berörda, speciellt de som bor hemma hos föräldrarna? Finns det taktiskt en ekonomi i finansministerns och landskapsregeringens kommande finanspolitiska ramverket att ha den här kostnadsdrivande effekten framåt?

Tack, talman! Först och främst måste ge möjligheter att man väljer att studera. Det är oerhört viktigt idag. Ska du ha ett arbete idag så behöver du studera utöver årskurs nio. Man får se det som en uppmuntran.

Orsaken är ju den temporära höjningen av bostadsstödet. Det går ju också följd i färg utifrån tilläggsbudgeten där också bostadsbidraget ska höjas temporärt. Höjningen av inkomstgränsen, det är ju det som primärt är betydligt dyrare, det kostar ungefär 450 000. Såsom vi har resonerat så blir det också en investering för hela det åländska samhället. Så det är väl den bredden man får se.

Tack, talman! Nu var det faktiskt så att jag räknade inte ens med den temporära höjning av bostadsbidraget. Ska man räkna med den så har vi på årsbasis nästan 400 000 år 2024.

Allt vi gör här är till godo för någon eller ganska många. Alltså, allt skapar ju en guldkant. Tittar vi på nivåerna som gäller i Finland på studiestödet för andra stadiets studerande så är det en väsentlig skillnad. Det är en väsentlig skillnad! Skulle man dra ner det så att de som bor hemma hos föräldrar på Åland och studerar på gymnasiet så att de får 10 euro mer i mån än motsvarande kolleger på finska sidan så skulle vi spara 500 000 totalt. Jag blir mycket, mycket förvånad över att inte landskapsregeringen tar det i beaktande, speciellt med tanke på att det står i kommande tilläggsbudgetförslag att vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Sedan måste jag också ifrågasätta lagstiftningen. De resurser som inte finns på lagberedningen, då måste man ju köpa tjänster. Varenda (… taltiden slut).

Tack, talman! Precis som jag sade i anförandet så är vår bedömning att man kan och ska sänka ytterligare den studiepenning för de studerande som har det kostnadsfria gymnasiet. Men det behöver också finnas i lag.

Vi har de lagberedningsresurser som vi har. Det är många lagar som är prioriterade. Men tyvärr så är den här rätt så omfattande och det fanns inga resurser. Men vi behöver ha en lagberedning som har tillräckligt med resurser. Det är oerhört viktigt att vi får förändringar och förändringar behöver finnas med stöd av lag.

Herr talman! Lagtingsledamöter, ärade åhörare. I Centerns gruppanförande vill vi här i salen idag stöda den framlagda ändringen av studiestödslagen.

Landskapet mål med studiestödslagens förändring är att modernisera och tidsanpassa en delvis föråldrad lag. För att underlätta ett livslångt lärande höjer vi nu inkomstgränserna för rätt till studiestöd och bostadsstöd och justerar också vissa studiestödsbelopp. Samtidigt ändrar vi med denna lagändring de tidigare tillfälliga förändringarna om vuxenstöd samt för transparensen och systemets tillförlitlighets skull indexbinder vi här inkomstgränsen.

Detta är delvis en del av genomförandet av ett avgiftsfritt gymnasium men också en del av helhetslösningen i ett modernt agilt samhälle med ett utbildningssystem som stöder och uppmuntrar ett livslångt lärande.

I en värld där oro och utsatthet präglar nyheterna är det med framtidstro och hopp om att fortsatt goda möjligheter för att våra åländska studerande ska kunna fortsätta utveckla och förbättra det åländska samhället vi nu sjösätter denna reform av studiestödslagen.

I samband med detta görs också en nödvändig och helt tidsenlig förbättring angående teknisk anslutning som borde göra att informationsflödet mellan mottagande myndigheter och instanser ska löpa modernare och smidigare samtidigt som en hög säkerhetsnivå kan bibehållas i informationsflödet.

Den föreslagna lagens avsikt är att den ska kunna tas i bruk till det nya läsåret som börjar den 1 augusti 2023. Tack, talman!

Tack, talman! Jag undrar om Centern som parti är trygga med att vi faktiskt har ett kostnadsfritt gymnasium från hösten 2023 när den här lagen ska träda i kraft och de sänkta studiestöden ska komma till våra studerande? Det finns en from förhoppning i lagframställningen. Men som minister Hambrudd just sade så finns det ingen lagstiftning och ingen konsekvensbedömning i den här lagstiftningen om det faktiskt blir så som man hoppas att det ska bli.

Nu sitter jag också på den posten att jag är ordförande i Ålands gymnasium. Jag vet, efter de kontakter jag haft med de olika skolorna, att vi på de skolorna är väl i fas med ett kostnadsfritt gymnasium. Jag kommer att ha ett möte här under april med yrkesgymnasiet och har redan tidigare pratat med rektorerna och styrelsen i de här frågorna. Jag har inte bara en from förhoppning, jag är helt övertygad om att vi kommer att ha ett kostnadsfritt gymnasium i höst. Tyvärr kommer vi dock inte att ha det med lagstöd, och det är jag den första att beklaga.

Jag vet inte om det är rimligt att när man lagstiftar om stödnivåer ska nöja sig med att man är väl i fas med någonting. Man måste ju veta att det är så och man borde ha ett lagstöd innan man ändrar nivåer.

Men jag skulle också vilja ställa en fråga. Vi socialdemokrater har sedan två år tillbaka tyckt att den här reformen borde genomföras som en helhet där man både skulle se till att vi får ett kostnadsfritt gymnasium och att vi utvidgar läroplikten så att alla våra studerande har en gymnasieutbildning som kan se ut på olika sätt. Hur ser ledamoten på den frågan?

Tack för frågan ledamot Fellman. Det här är en intressant fråga och den har flera nivåer som är väldigt intressanta. Vi har en del av våra elever som kanske inte är förtjänta av att tvingas in i ett system där de måste gå in i ett gymnasiesystem. Det ser jag som en del av problematiken i det här. Sedan är jag kanske lite mera av frihetsivrare än vad Socialdemokraterna i allmänhet brukar vara. Det är mitt svar på frågan.

Talman! Vad är rådgivningen för från Centerns lagtingsgrupp ifall en enskild vill söka rättelse och hävdar att man inte har fått ett kostnadsfritt gymnasium?

Jag hänvisar till det svar som gavs av vår ansvariga minister i frågorna. Om du inte tycker att det var tillräckligt så inte lär du få något bättre av mig.

Talman! Jag uppfattade inte att ministern svarade på min fråga så därför ställde jag den igen. Alltså, det här är en viktig grundläggande princip att rättigheter och skyldigheter ska regleras i lag. Nu ger man rättigheter baserade på politiska motiv utan möjligheter för den enskilde att se till att lagen åtföljs. Vad tycker Centern om den rättsliga rättslöshet som man själv skapar?

Avsikten med studiestödslagen är god. Genomförandet är beroende på att vi också ska kunna få igenom följande lagar. Det verkar olyckligt att vi har fått en sådan här ordningsföljd. Jag tror ändå att vi med god vilja och ett syfte att göra det bättre för våra elever ska kunna fortsätta utveckla skolan som bara blir bättre och bättre i en värld där det krävs starkare och starkare kompetens. Vi har också hittills gjort stora framsteg inom gymnasiet.

Tack, talman! Åländska stödsystem brukar uppdateras när man inser att ålänningar hamnar i en sämre situation än medborgare i både Finland och Sverige.

När det gäller studiestödet så kan vi se att det är mer fördelaktigt för ålänningarna dels till belopp och dels också till det tak som man kan ha i förvärvsinkomster och i kapitalinkomster. Nu vill landskapsregeringen ändå öka inkomsttaket i studiestödet med 50 %. Jag hörde inget svar från minister Hambrudd om varför man just har kommit till 50 %. Jag undrar, har Centern någon tanke på varför man har just 50 %? Centern har lantrådsposten och finansministerposten och ska också bära ansvar över de 450 000 som det här kostar årligen. Har Centern någon tanke kring hur man ska finansiera detta?

Det här är en fråga som är väldigt viktig. Vår finansiering av de genomförda reformerna är naturligtvis av yttersta vikt.

Vi kan dock titta på vad som läggs fram i till exempel den svenska riksdagen idag. I dessa ytterst oroliga tider lägger man fram en stram budget med ett fåtal nysatsningar. Försvaret får 660 miljoner, vuxenutbildningen får 719 miljoner kommunreformen och tillfälligt bostadsbidrag på 720 miljoner kronor. Jag tycker att vi ligger bra i linje med vad sådana som har betydligt större kapacitet att bedöma omgivningens krav, när vi genomför det här.

Talman! Det är självklart att vi ska satsa på utbildning nu i de oroliga tiderna. Men ska vi satsa på utbildning genom att öka inkomsttaket eller genom andra olika insatser? Jag hörde ingenting om att Sverige skulle ändra på fribeloppen på något sätt. De kom ju tillbaka efter slopandet och det utvärderas just nu huruvida slopandet av inkomsttaket var bra eller inte ur en samhällsekonomisk synvinkel.

Tanken med studiestödet är ju att de som behöver det ska ha det, och inte att de som inte behöver det ska ha det. Ska vi tänka så med alla andra olika stöd, då har vi inte så mycket pengar över till andra satsningar. Jag hade trott att Centern är ett ansvarstagande parti vad gäller finanserna. Man försöker ju sätta i sjön ett finanspolitiskt ramverk med tak, men nu så verkar man egentligen inte överhuvudtaget ha någon idé om hur 450 000 euro ska finansieras. Vem ska betala det? Ska det gå från någon annan pott eller ska man låna de pengarna?

Tack ledamot Holmström. Jag tycker att du kanske delvis silar mygg och säljer kameler från Hållbart Initiativs sida. Det handlar om att vi helt enkelt inte har hunnit med lagstiftningen på det område där den måste gå vidare. Jag beklagar detta, men jag är fullt tillfreds med att ändå göra den här förändringen för våra åländska studerandes skull. Jag tror inte att det kommer att leda till att vi i någon längre period kommer att sitta med en kostnad som kommer att ha en så stor diskrepans gentemot kostnaden av vad det egentligen kommer påverka. Vi kommer att hamna i en situation där vi bedömer snarast vad som händer med utvecklingen av den nya och därmed kan dra ner ytterligare. Men som sagt, beklagligt att det inte redan är gjort.

Talman! Jag tror det finns en total enighet i den här salen att man är för livslångt lärande och att man ger möjligheter till utbildning. Det tror jag att varenda kotte här i salen tycker.

Men det går liksom inte att bortse från oförmågan att se till helheten från majoritetens och landskapsregeringen sida. Jag menar, ledamot Eriksson är ordförande för Ålands gymnasium, nog måste väl också ledamoten Eriksson veta att det finns andra saker som man kanske borde satsa på. Nu får vi höra att ett avgiftsfritt gymnasium kostar en halv miljon. Har man diskuterat det här i gymnasiets styrelse med elevråden och elevrepresentanter att man tänker dra ner studiestödet?

Nej.

Ja, det var ett kort och koncist svar. Tack för det. Förstår ledamot Eriksson pedagogiken i den frågan? Nu har vi årskurser som både har ett högt studiestöd och ett avgiftsfritt gymnasium och sedan ska man dra ner studiestödet. Förstår man pedagogiken i det att det blir svårt och mycket plågsamt att göra en sådan förändring efterhand? Och dessutom finns det ju andra behov på gymnasialstadiet. Det finns behov på yrkesinriktade av speciallärare och särskilda insatser för de eleverna som har ett stort behov.

Jag kan säga så mycket att jag tycker att vi behöver göra de här förändringarna. Nu har det blivit som det har blivit med förändringarnas ordningsföljd. Men smärtsamt har jag svårt att tro att det blir om någon får för mycket. Dem som det är smärtsamt för kan i sådana fall vara för den åländska allmänheten som ska betala. Men är vi snabba med lagstiftningen, då ska det här bort fort. Då ska det kunna förändras. Vi behöver kunna skära ner snabbt för att det här inte ska bli något som pågår. Att dra saker i långbänk har tyvärr förekommit ganska mycket i den här salen, men vi kanske inte ska göra det i den här frågan, utan se till att vi snabbt försöker få igenom den när den kommer från lagberedningen.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag förstår faktiskt inte vad ledamot Eriksson nu står och säger. Landskapsregeringen har ju dragit ner och vill ju dra ner på studiestödet, om än väldigt lite. Men det är ju en neddragning, utan lagstöd. Men varför inte gå hela vägen då? Man vill dra det i långbänk så att nästa lagting och nästa landskapsregering ska ta det obekväma beslutet och dra ner det till en nivå som gör att hela paketet blir någorlunda finansierat.

Som det här har aviserats så handlar det om lagstöd för att kunna genomföra en neddragning och därför ser det ut som det gör. Jag delar ledamot Holmbergs anmärkning på att det här borde ha varit mer på samma linje. Men nu är det som det är. Vi får göra det så gott vi kan.

Det viktiga är att våra ungdomar fortfarande får möjligheten att välja att studera i en tid när våra studier ger oss ökad kompetens, ökad konkurrens inom områden utanför det åländska samhället och också en kraft att kunna komma vidare.

Tack, talman! Jag har aldrig trott, speciellt inte idag, på välfärd uppbyggt på kredit.

Sedan en annan sak som jag förvånas över. Centern vurmar ju för den åländska självstyrelsen och det inbegriper att vi har en lagstiftningsapparat som fungerar. Jag undrar om det någon gång under Ålands självstyrelses historia har varit si och så med lagstiftningen? Alltså, vi hinner ju inte med. Nu är det ju olyckligt att vi egentligen för in våra åländska ungdomar i ett ganska rättsosäkert läge med tanke på att vi inte får fram en gymnasielag i tid och man hinner inte lagstifta så att man får ett paket av det. Nog måste man ju politiskt ta sig en funderare hur vi ska lösa detta. Det finns ju möjlighet att köpa lagstiftningstjänster. Det här är ju inte första lagen nu. Det är en lång, lång kö på väldigt, väldigt viktiga lagar som väntar. Vad tycker Centern om det?

Det finns alltid prioriteringar. I det här fallet är det här slagit ut olyckligt i sammanhanget mellan de här två lagarna. Men det är någonting som vi fortfarande har möjlighet att fixa. Problemet är att skulle vi ha valt att sätta in extra resurser för att köpa in mera lagstiftningskraft så är jag helt övertygad att ledamot Holmberg hade kritiserat det också.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Nej, ledamot Jonas Eriksson, Liberalerna och undertecknad skulle nog aldrig kritisera att lagberedningen skulle få kosta lite till. Om det är priset för att vi ska ha ett rättssäkert åländskt samhälle så är det nog minsann värt det. Jag är också övertygad om att den lagstiftning som inte hinner fram i tid kostar mer än vad den smakar.

Talman! Revideringen av studiestödslagen innehåller flera positiva förändringar. Jag vill ändå inleda med att dra ned stämningen lite, ni vet vara den där som skruvar ner volymen på musiken och pekar på klockan just när festen börjar komma igång.
Vi verkar som vanligt lägga all tillgänglig energi på att fundera ut vad ny lagstiftning ska innehålla och egentligen ingen energi och tankeverksamhet alls på hur den nya lagstiftningen ska finansieras.

Med ett budgeterat underskott 2023 om cirka 16 miljoner euro och en lågkonjunktur runt hörnet kräver den ekonomiska verkligheten en större eftertänksamhet än någonsin tidigare. Min första fråga blir därför, hur ska detta lagförslag finansieras långsiktigt? Det går inte att svara med att finansieringen sköts på samma sätt som all övrig verksamhetsfinansiering. Detta är en ny lagstiftning som är kostnadsdrivande, hur ska detta finansieras långsiktigt? Eller blir det nästa lagtings och landskapsregerings problem?

Att arbeta eller studera ska alltid, varje dag, året runt löna sig. Att arbeta och studera parallellt ska också uppmuntras. Orsakerna är flera, större delaktighet på arbetsmarknaden, samhällstillväxt genom fler i arbete, bättre kompetensförsörjning till branscher med personalbrist, större möjligheter att ställa om och göra sig mer attraktiv genom branschbyte. Eller kompetensförstärkning via vuxenutbildning som långsiktigt skapar en mer dynamisk arbetsmarknad, möjlighet att stärka sin egen ekonomi, dessutom och den får inte underskattas. Signalen från samhället att arbete och studier lönar sig behöver alltid finnas där. En stark arbetslinje som en huvudingrediens i välfärdsfinansieringen är fundamental. Därför är det bra att slopa den övre åldersgränsen för studiepenning, speciellt när alla måste räkna med att arbetet ska fortgå upp i högre åldrar än idag.

Det är bra att slopa villkoret ”saknad av grundläggande yrkesutbildning” för rätt till vuxenstudiepenning, vilket betyder att alla studerande bedöms lika oberoende tidigare utbildning. Även att begränsningen av rätt till vuxenstudiepenning vid en andra högskoleexamen stryks. Det är bra! På Åland ska politiken alltid främja utbildning, oberoende ålder eller tidigare eventuella utbildningar.

Landskapsregeringen föreslår att det fortsättningsvis ska finnas en inkomstgräns, men att inkomstgränsen för den studerandes egna inkomster höjs med 50 %, till 1 410 euro. Inkomstgränsen finns under studiemånaderna, men är gränslös under sommarmånaderna. Det här betyder att gränsen är 370 euro högre i jämförelse med nivån i Finland. Landskapsregeringen föreslår även att inkomstgränserna i fortsättningen ska indexbindas enligt samma principer som studiestödsbeloppen. Givetvis är allt detta sunda förslag som främjar studier och arbete, men finansieringen? I lagförslagets ekonomiska konsekvenser framgår absolut ingenting kring hur detta påverkar den offentliga ekonomin eller påvisar ett finansieringsupplägg. Tyvärr är det naivt att påpeka att detta på sikt ska stärka skattebasen, det krävs lika fullt en finansiering så att inte budgetunderskott ytterligare förstärks. Hur goda intentionerna än är krävs en seriös prioritering eller åtgärd som skapar nödvändigt friutrymme som hanterar lagförslagets kostnadsdrivande effekt.

Lagförslaget skulle ha vunnit på att inkludera ett resonemang över kostnaderna och upplägget för den kostnadsfria gymnasieutbildningen. Detta då finansieringen av ett kostnadsfritt gymnasium bör ha en direkt koppling till det studiestöd som gymnasisterna erhåller. Finansieringen av ett kostnadsfritt gymnasium bör ske via ändrade nivåer i studiestöd, samordning av Ålands Folkhögskola och Ålands gymnasium samt minskad byråkrati och administration kring studiemedel. Ett kostnadsfritt gymnasium är viktigt för att ge alla åländska ungdomar optimala studievägar, men upplägget behöver vara genomtänkt, inte minst av ekonomiska orsaker.

En jämförelse med studiestödsnivåerna i Finland är aningen besvärligt, då dessa har en annan ålderskategorisering än vi har på Åland.

Landskapsregeringen föreslår en sänkning av studiestödet med 9 euro för åländska 17-åringar som bor hemma hos föräldrarna. Detta utan lagstöd. Det innebär en sänkning från 137 till 128 euro. För åländska 18-åringar eller äldre är sänkningen 84 euro eller från 222 till 138 euro. I Finland är nivån 41 euro för 19-åringar eller yngre som bor hemma hos föräldrar. Det är stora skillnader på nivåerna. Landskapsregeringen gör sänkningar utan lagstöd, men vill inte gå hela vägen,

Ett kostnadsfritt gymnasium, åtminstone för lyceets del, ligger väl på ca 400 000 euro för alla studeranden och läsår. När man gör en sådan omfattande reform som ändå ett kostnadsfritt gymnasium är, måste denna byggas långsiktigt. Studiestödsnivåerna är en väsentlig del i detta. Att införa gratis med vänstra handen betyder att högra handen tar bort. Så måste det fungera. Jag vet inte hur landskapsregeringen har tänkt att denna reform ska fungera hållbart? Tanken är tydligen att det blir nästa lagting och landskapsregering som får ta de obekväma besluten att balansera studiestödsnivåerna på ett sätt ekonomin kräver. Självklart skulle ett kostnadsfritt gymnasium och en reformerad studiestödslag gå hand i hand. Nu skjuts finansieringsproblemet på framtiden. Studiestödslagen bör även ackompanjeras av de reviderade gymnasie- och högskolelagarna. Det är absolut så.

Liberalerna kan inte godkänna studiestödslagen förrän landskapsregeringen redogör för finansieringen och hur det kostnadsfria gymnasiet på ett mer ekonomiskt ansvarsfullt sätt beaktas gällande studiestödsnivåerna och juridiskt.

Att sänka studiestödsnivåerna för de ungdomar som går i gymnasiet och bor hemma till ca 50 euro/månad skulle ge 10 euro mer än deras kolleger i Finland och minska det totala finansieringsgapet med ca en halv miljon euro. Jag vill påminna om att det inte finns någon eller ett par orsaker till att vår offentliga ekonomi är bräcklig. Den har vi politiskt skapat själva genom att hela tiden påföra kostnader utan att samtidigt vidta andra åtgärder som neutraliserar kostnadsökningar. Barnomsorgslagen är ett exempel i närtid, höjda grundbidraget är ett annat och nu denna studiestödslag. Det är dåliga exempel och dåliga genrep för vad som förväntas ske när det finanspolitiska ramverket sjösätts. Tack, talman!

Tack, talman! Jag är ju inte säker på att det skulle funnits något sätt att ändra studiestödslagen utan att ledamoten Holmberg hade invänt. Det känns att principen ligger ungefär där.

Jag måste ändå ställa frågan. Ledamoten Holmberg å andra sidan säger att det väntar en lågkonjunktur, man behöver finansiera åtgärderna som nu vidtas långsiktigt. Han alltså ifrågasätter kostnaderna. Men sedan när man försöker spara in på studiestödet så ifrågasätter Holmberg också inbesparingar på studiestödet. Så det känns som att man ifrågasätter mera för ifrågasättandets skull än för att faktiskt medge att detta är en bra lagstiftning. Man sätter fart på folks intentioner och vilja att studera samtidigt som man sparar in där det går.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Precis som jag sade så lagen i stort innehåller många bra saker, positivt, men det ska finansieras. Om ledamot Pettersson upplevde att jag var negativ till hur landskapsregeringen verkar finansiera det här så stämmer det. Jag tycker att man skulle ha gått hela vägen och visa ett politisk mod. Man inför kostnadsfritt gymnasium, dock utan lagstöd till hösten, men man inför det dock ekonomiskt. Parallellt så hade man justerat studiestödsnivåerna på ett sätt som vi liberaler föreslår. Det hade genererat 500 000 i inbesparing som till väldigt stor del skulle ha finansierat hela paketet.

Tack, talman! Ja, jag förstår tankegången ungefär i varje fall. Men samtidigt så menar jag att om ledamot Holmberg och Liberalerna tycker att det mesta i den här lagen faktiskt är rätt bra så finns det ju nog rätt goda skäl till att man också ska genomdriva den. Det finns säkert nyanser som man kan åtgärda längs med vägen. Det finns det faktiskt i varje lagstiftning som någonsin har passerat detta hus och så är det antagligen också här. Men finns det inte då en poäng i att stå bakom den för att visa alla ålänningar att vi står bakom fortsatt lärande? Vi vill att ni ska få ett studiestöd fast det blir lite lägre eftersom gymnasiet numera är kostnadsfritt. Det finns ju väldigt många starka skäl till att säga ja till en lagstiftning snarare än att bara schablonmässigt säga nej.

Talman! Den schablonmässigheten ligger nog i att vi försöker ha en hållbar ekonomisk linje från Liberalerna. Det jag inte förstår och som jag inte har fått svar på är att man väljer att sänka lite grann. Varför går man då inte hela vägen? Det skulle göra att man ändå har en tia mer i månaden som studerande jämfört med sina kollegor i Finland. Varför tar man inte steget då och finansierar det?

Om några minuter ska vi debattera en tilläggsbudget som basunerar ut att vi 2024 är inne i en lågkonjunktur. Jag tycker att det här är ett dåligt exempel på hur man rustar den offentliga ekonomin för det, väldigt dåligt.

Sen finns det ju en annan sida av det hela. Vi kan ju i finans- och näringsutskottet också titta på Liberalernas förslag på sänkning och komma med det förslaget i ett betänkande som kanske lagtinget kan omfatta. Då blir vi alla nöjda.

Vi har ju alla olika områden som vi prioriterar. Jag personligen och Ålands Framtid har alltid tyckt att ju bättre studieförmåner vi kan ha desto bättre. Det är utgångspunkten.

Samtidigt vill jag ge en eloge till det som ledamot Holmberg sade. Vi vet att det här är ett ämne som berör, men man vågar ändå ställa sig upp och ställa frågor.

Jag tänkte i gruppanförande från Ålands Framtids sida, just med tanke på det som Holmberg sade, ta upp att jag vill alltid titta på de ekonomiska konsekvenserna och där finns det lika mycket eller lite, beroende på hur man vill se det, som när det gäller barnomsorgslagen, men jag tänkte att det blir för döva öron. Så åtminstone från vår sida ska vi ha överväga Liberalernas förslag. Jag tycker att det är bra att man är konsekvent, för det är nog hög tid att vi börjar vara det nu när det gäller ekonomin.

Tack, talman! Tack för stödet ledamot Eriksson. Jag vågar drista mig till att säga att det finns nog ingen som vill ha en välfärd som finansieras på kredit. Det betyder ju att de här guldkanterna som vi har vant oss med kommer väldigt snabbt att plockas bort och det är de svaga som drabbas först. Oberoende vilka bidragsformer vi hittar så är det de svaga som drabbas först.

Det bästa vi kan göra, det är nog att se till att den lagstiftning vi har, det står ju till och med i landskapsregeringens regeringsprogram, inte är så kostnadsdrivande. Men ändock så kommer det till en halv miljon här och en miljon där. Det är en kultur som måste förändras.

När det gäller den här lagen om kostnadsfritt gymnasium, så de studerande får ju studiematerialet gratis och det inte så att man försämrar egentligen. Man försämrar ju ingenting genom att dra ner studiestödet till den nivå som Liberalerna föreslår. Man får ju någonting med vänsterhanden, man ger någonting med högerhanden.

Fru talman! Man kan inte på något vis påstå att utvecklingen skulle vara fullbordad i och med denna lag. Från Moderat Samlings sida så tycker vi emellertid att riktningen till många delar är rätt, men rörelsen är inte fullbordad.

För det första är det bra att gränsen för studerandes förvärvs- och kapitalinkomster höjs med 50 %. Bäst hade kanske varit om gränserna hade kunnat slopas beaktat de positiva effekter som slopandet har gett.

Positivt är dock att inkomstgränsen härefter är indexbunden. Det här i kombination med höjningen på 50 % både sporrar arbete och ökar friheten rejält för våra studerande.

Det är också rätt riktning att sänka den studiepenning som beviljas för att täcka upp för gymnasieutbildningens kostnader. Den dagen som gymnasiet också juridiskt sett är helt kostnadsfritt ska givetvis den penningen sänkas ytterligare.

Positivt är att rätten till vuxenstudier utökas. Detta främjar livslångt lärande, stärker Ålands attraktionskraft och det öppnar upp möjligheter för ålänningarna att lära sig mer under hela livet. Det kommer att betala sig tillbaka till Åland genom att kompetenserna breddas och kanske bättre matchar vår snäva arbetsmarknads behov.

Som färdkost till finans- och näringsutskottet vill jag rekommendera en läsning av den finländska propositionen till en ändring av studiestödslagen. Den är förbaskat lång. Det räcker egentligen bara med att läsa sida 13 som handlar om de positiva ekonomiska effekterna, alltså där de beskriver hur konsumtionsskatten och intäkterna av samfundsskatten ökar till följd av det ökade förvärvsarbetet. Regeringen Marin bedömde ju att de positiva effekterna i form av ökade skatter är betydande.

Vårt lagförslag som vi har här framför oss idag ger helt säkert också sådana effekter. Möjligen är de svårare att uppskatta. Vi höjer ju dessutom till ett högre inkomsttak än de finländska, vilket talar för att de positiva effekterna av vårt lagförslag torde vara större.

Sammanfattningsvis, det finns en del arbete att göra, men riktningen är rätt. Tack för ordet!

Tack, talman! Man får väl anta att det här förslaget innehåller ett par politiska kompromisser från landskapsregeringens sida. Vi vet att det har funnits olika åsikter om bland annat inkomstgränsen som nu höjs med 50 %, Moderaterna har tidigare och också nu har pratat för att den helt och hållet ska slopas. Jag undrar om ledamot Valve kan säga på vilken beredning grundar sig den bedömningen att det skulle vara bättre om den helt skulle slopas? Det som vi har framför oss och det som också tidigare framkom bland annat när man hörde arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten var precis det som finns i den här framställningen nu. Det här är balansen mellan ett överutnyttjande och en rimlig höjning av inkomstgränsen.

Jag uppfattar att ledamoten Fellman ifrågasatte beredningen på något vis, men jag har ingen anledning alls att ifrågasätta beredningen av det här lagförslaget. Min bedömning är att det finns få lagförslag som vi har behandlat i det här huset som så många gånger har blivit genomräknade, genomlästa, kontrollerade och ifrågasatta, så nog borde det finns någon slags grund som stämmer.

Tack, talman! Jag måste ha varit otydlig, för så menade jag inte alls. Vad jag menar är att det som ligger till grund för den beredning som vi har nu är ungefär densamma som framfördes när vi tidigare debatterade ett slopande av inkomstgränsen. Moderaterna ifrågasatte då kraftigt de siffror och den beredning som AMS kom med och som nu är som korrekta. Jag undrar varför Moderaterna fortfarande, om man tycker att den här beredningen är vettig, tycker att man helt borde slopa inkomstgränsen?

Den häftiga debatten tidigare berodde på att då fanns det olika siffror. Men vad jag har kunnat notera så är alla siffrorna överensstämmande, i alla fall i det här lagförslaget.

Sedan är det ju så här i politiken att man kan ha en idealbild. Min idealbild är att man skulle slopa inkomstgränsen. Jag har beskrivit de positiva effekterna av den, de beskrivs också regeringen i Marins lagförslag och vi kan anta att de är tillämpliga för Ålands del.

Men nu nådde vi hit, det blir en höjning på 50 % och det är inte heller dåligt. Det är fortfarande en nivå som är väsentligt högre än den finländska.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Är Moderaterna nöjda med den neddragning av studiestödet som landskapsregeringen gör när det gäller gymnasister?

Nej, det kan jag nog inte säga att vi är. Vi har hört utbildningsministern. Vi har dock antagit de förklaringar som vi har fått och som vi också har hört här i salen, dvs. de jure är gymnasiet inte kostnadsfritt ännu i höst. I praktiken kommer det att vara kostnadsfritt. Vi ser framför oss att studiepenningen som uttryckligen finns till för att kompensera för kostnader förknippade med studier på gymnasium, måste sänkas givetvis när vi också juridiskt sett har ett kostnadsfritt gymnasium.

Tack, talman! Jag förstår inte det här? Nu har ledamot Valve, en av flera från majoritetsblocket, sagt ganska samma sak. Alltså man kan nog sänka lite, men man kan inte gå hela vägen för det finns inte lagstiftning. Jag skulle förstå om man skulle bibehålla studiestödsnivån och hänvisa till att det finns inte lagstiftning och vi kan inte förändra ännu. Men man gör det lite grann för att visa att man gör någonting, men man vågar inte gå hela vägen.

Skulle ledamot Valve och Moderaterna få bestämma, då skulle man inte ha någon inkomstgräns alls för förvärvsarbete. Det skulle ju vara en ganska kostnadsdrivande effekt. Jag säger inte att det är fel, men det är en ganska kostnadsdrivande effekt.

Jag minns när jag var liten och började intresserade mig för politik då tyckte jag alltid att Moderaterna hade en bra ekonomisk politik, men det är ganska länge sedan, jag är gammal men ändå. Men var finns den idag? Jag hade förväntat mig faktiskt, när ledamot Valve gick upp, att han skulle vara lite tydlig med att det här håller inte längre. Vi måste nog börja se efter sekiner som vi har kvar, de få.

Jag är så pass lojal med mina regeringskollegor att jag säger så här, vi anser att studiepenningen för 17-åringar behöver sänkas ytterligare. Vi har tryckt på för att så ska göras. Om jag förutspår den kommande händelseutvecklingen korrekt så kommer det också att ske efter att vi har en ny gymnasielag som innebär att vi har ett kostnadsfritt gymnasium.

Sedan tycker jag att ledamoten Holmberg förbiser flera av de positiva effekterna av ett slopat inkomsttak. Dessutom förbiser ledamoten Holmberg att det nu pågår en regeringsbildning i Finland som består av de partier som vill slopa inkomsttaket och tycker att det är en bra grej. Det finns flera utredningar som visar på att det har väldigt starka positiva effekter för arbetslinjen och för att kunna fylla vakanser på arbetsmarknaden osv.

Talman! Det var ett upplysande anförande av ledamot Valve och också replikskiftena som visar på, vad jag kan förstå, att framförallt Centern har satt stopp för att göra de här ändringarna som skulle finansiera det avgiftsfria gymnasiet. För det är precis som ledamoten sade, de här sakerna måste ju hänga ihop, de måste följas åt. Det finns ju färdiga paragrafer i lagstiftningen för grundskolan där man beskriver vad avgiftsfriheten innebär. Det torde vara så att man bara hade kunnat kopiera in den paragrafen som säger att verksamhet och utbildning i grundskolan är avgiftsfri. Man ska ha tillgång till läromedel, skoltillbehör, arbetsredskap och arbetsmaterial. Den paragrafen borde man såsom en budgetlag ha kunnat föra in också i gymnasielagen. Varför har inte detta hänt?

Idealet hade varit att det finns en sådan paragraf, ledamot Zetterman. Men som jag har förstått från de beredande tjänstemännen på utbildningsavdelningen så hänger en sådan paragraf intimt samman med gymnasielagen snarare än med studiestödslagen och då måste det komma med den. Det är klart att i den praktiska politiken så blir det lite omvänt. Men det är nu så som tågordningen ser ut.

Talman! Visst är det ju så att det hänger ihop med gymnasielagen och inte med studiestödslagen. Men också i den här lagstiftningen så korrelerar man ju till det avgiftsfria gymnasiet. Min poäng är att det här är en rökridå för att det här inte skulle ha gått att ordna. Det är klart att man kunde nu, i samband med den här budgeten som ligger på bordet, fört in en budgetlag som hade fört in den här paragrafen in i gymnasielagen för att hantera hela situationen eller gjort en ändring av gymnasielagens paragrafer i sedvanlig lagstiftningsordning till och med, så hanteras också studiestödslagen. Att man inte skulle kunna göra ändringen är ju helt befängt. Annan lagstiftning tas ju också fram i brådskande ordning. Så min fråga är, varför tillåter majoriteten att vi ska ha ett avgiftsfritt gymnasium utan stöd i lag?
Vi reglerar enskilda personers rättigheter utan stöd i lag och dessutom är det extremt kostnadsdrivande. Varför kräver man inte en paragrafändring i gymnasielagen?

Det var väldigt utmanande replik att svara på. Jag litar på de besked som jag har fått framfört av utbildningsministern, både officiellt och inofficiellt i det offentliga och i mera slutna rum. Det här är en fråga som vi har vänt och vridit på väldigt mycket och ifrågasatt. Möjligen kan det finnas skäl för utskottet att titta närmare på det, men jag tror inte att utskottet till den delen landar i en så hemskt annorlunda slutsats.

Talman! Jag upplever att ledamoten sysslar med ett teoretiskt önskedrömmande när han säger att slopad inkomstskatt för studiestödet skulle ge så pass stora indirekta effekter på olika typer av skatter att det skulle finansiera sig själv. Det vet vi inte och det har inte gjorts någon typ av analys eller resonemang som föregår det här lagförslaget. Snarare är det faktiskt så att de preliminära analyser som har gjorts av AMS, som jag redan tidigare har påpekat i den här salen, inte har visat på så goda resultat av just det slopade taket förra året. Ska vi då öka de offentliga kostnaderna så lättvindigt och om vi är beredda att ta den risken, hur ska det finansieras? Den frågan har ännu inte besvarats. Kan Moderaterna besvara den?

Ledamot Holmström hade flera frågor igen. Men om man tar den första som ledamoten nämnde, var finns analyserna? Man kan titta på den finska lagens uppskattning av de positiva effekterna. Oberoende av vad man tror av det så kan man notera: "Konsekvensen av den föreslagna höjningen av inkomstgränsen för den offentliga ekonomin uppgår till 27,8 miljoner euro för år 2023." Den uppskattningen gjordes av den finska regeringen. Sedan går det inte att göra copy paste rakt av på den åländska studerandekåren, men de positiva effekterna finns där. Även AMS har noterat positiva effekter. Vi har kunnat notera positiva effekter i form av arbetsgivare som har fått anställda. Jag kan ge flera andra exempel också i nästa replik.

Talman! Det är just som ledamoten Valve sade. Vi kan inte göra copy paste från olika typer av utredningar till åländska förhållanden, utan vi behöver göra dem själva. Rimlig tid har faktiskt funnits sedan dess att arbetsgruppen lämnade sin rapport till att vi nu står här och debatterar den här frågan.

Men egentligen är frågan mycket större än så. Det handlar om den moderata arbetslinjen. Varför är det så viktigt egentligen för Moderaterna att ge pengar till dem som redan jobbar och har pengar? Vill Moderaterna slopa alla typer av inkomstbeprövade stöd som vi har för den så kallade moderata arbetslinjen? Ja, i sådana fall så blir den moderata arbetslinjen väldigt, väldigt dyr och utan förslag på finansiering uppenbarligen.

Ja, det är en grupp som jag har ett starkt engagemang för. Jag har under den här tiden, som lagförslaget har varit aktuellt, blivit kontaktad av studerande. Jag får inte nämna deras namn, men jag kan nog nämna att det handlar om föräldrar, kvinnor inflyttade till Åland som äntligen har fått ett fotfäste på den åländska arbetsmarknaden, klarat vardagen, klarat av att amortera och klarat av att betala sina räkningar tack vare att inkomstgränsen var slopad. De kunde jobba och studera. Ingen rik knös har kontaktat mig och sagt att tack för att jag kunde sätta in mera pengar på banken, om jag säger som så.

Talman! De föreslagna ändringarna i studiestödslagen är ur socialdemokratisk synvinkel i stort sett bra. Det är moderniseringar och förtydliganden som är rimliga och där man gjort ett ordentligt beredningsarbete. Vi ser inte en satsning på utbildning som en stor ekonomisk risktagning, utan som en bra investering för framtiden. Vi förhåller oss inte till ekonomisk politik som Filifjonkan i Mumindalen, att vi hela tiden ser katastrofen framför oss. Vi tror att det kommer att gå bra.

Vad gäller den omdebatterade inkomstgränsen för studiestödet så är vi faktiskt ganska nöjda med att förslagen nu i stort sett motsvarar det som arbetsmarknads- och studiestödsmyndigheten föreslog redan när den temporära slopande av inkomstgränsen debatterades. Nu får vi en inkomstgräns som ungefär är lagd så att det fortfarande är rimligt att bedriva heltidsstudier och bli klar med dem, samtidigt som man kan dryga ut kassan med att jobba vid sidan om. Det är en mer saklig hantering och inte en ideologiskt färgad dröm. Finansieringen av den kan man diskutera om nivåerna är rätta, men vi tycker att det är ett steg i rätt riktning.

Vad gäller justeringen av studiestödens belopp för studerande på gymnasienivå är vi lite förskräckta över hur förslaget kommit till och den totala avsaknaden av konsekvenser och underlag det finns för förslaget.

Vi har ju i två år argumenterat för en utvidgad läroplikt som en helhetslösning där man skulle ha vägt alla olika delar mot varandra och lagstifta i korrekt takt. Gymnasieutbildningen skulle genom lag ha blivit kostnadsfri, obligatorisk och ett stöd för de elever som av olika orsaker behöver genomgå sin grundutbildning på ett lite annat sätt än majoriteten.

I framställningen skriver landskapsregeringen nu som motivering för de sänkta studiestödsnivåerna: ”Avsikten är att gymnasieutbildningen på Åland ska vara kostnadsfri" och med anledning av det så föreslår man då det som man föreslår.

Minister Hambrudd konstaterade i sin presentation att en ny gymnasielag inte kommer till lagtinget under denna mandatperiod.
Under nästa mandatperiod sitter det förmodligen en annan regering som kanske har andra prioriteringar och som genomför en sänkning utan att veta hur lagen sist och slutligen ser ut. Före den finns på plats så ser vi att det skulle vara helt ansvarslöst att ytterligare sänka från de här nivåerna. Vi tycker att det är vettigt att tänka sig att finansiera ett kostnadsfritt gymnasium med att sänka de nivåerna, men att det faktiskt är kostnadsfritt vet vi i dagsläget bara genom hörsägen.

Vi vet inte hur denna kostnadsfrihet förverkligas och garanteras. Vi vet inte att den fungerar lika för alla. Vi vet inte om det finns konsekvenser som man ännu inte har utrett, till exempel i form av en barnkonsekvensbedömning. När man så här lakoniskt och uttömmande som i lagförslaget konstaterar "förslaget har inga kända konsekvenser för barn" så då har man inte gjort jobbet så som det ska göras. För det har det visst. Hur de förändringarna än ser ut så är det förändringar som berör barn. Det kan vara rätt sak att göra och nivåerna kan vara de rätta, men på basen av den här beredningen så vet vi inte det.

Jag skulle faktiskt önska lite mera verkshöjd i de politiska ambitionerna för vårt utbildningssystem. Den här lagstiftningen är en helt okej tjänstemannaprodukt. Den är tillräckligt beredd på de punkter som handlar om moderniseringar och förtydliganden. Men sedan är den påfylld med några lite halvdana politiska kompromisser där man inte har hunnit göra ett tillräckligt gott jobb. Och så finns det därtill ett pågående projekt där man ska utreda hur man samordnar olika stödformer och så vidare för de elever som riskerar att falla utanför systemet. Vi borde ha kunnat samordna det bättre än så. Jag tycker väl att det i debatten har framgått att det tycker egentligen alla, att de här olika delarna borde ha gått i fas.

Jag tycker att det är lite förvånande när man lyssnar på Centerns gruppanförande att det verkar som om Centerns syn på utbildning är att det är någon form av frihetsberövande att grundskolan är obligatorisk och att gymnasieutbildningen skulle vara obligatorisk. Det tyder på att man då inte alls har bekantat sig med hur lagstiftningen faktiskt ser ut på riksdagen med de olika former som man kan använda sig av för att genomgå en gymnasieutbildning. Jag tycker att det skulle vara intressant att veta hur man i så fall ser på de ungdomar som har friheten att inte skaffa sig en gymnasieutbildning och hur de ska klara sig i arbetslivet under en lång rad år framåt utan att ha den grund som man behöver med en utbildning? Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Vi har nog en samsyn när det gäller samordningen av gymnasieutbildningen med folkhögskolan och alla de instanser och nivåer som finns. Där har vi en full samsyn.

Men det ekonomiska har vi inte en samsyn kring. Jag förvånas över Socialdemokraterna, ni har ju under hela perioden verkligen fört fram läropliktsreformen som någonting som ska till Åland och det är gott så. Men man är inte beredd att gå ner ekonomiskt i studiestödsnivåerna på motsvarande sätt som man gjort i Finland. Man har berömt Finland för att de har infört läropliktssystemet, men man är inte beredd att ta det andra steget som gäller finansieringen. Hur hänger det ihop?

Det här handlar nog bara om en tidtabellsfråga Vi är helt införstådda med att de här nivåerna ska ner ytterligare. Men innan man har ett lagstöd så vet vi inte och vi kan inte vara säkra på att vi har ett kostnadsfritt gymnasium, att allas rättssäkerhet beaktas och att det är lika för alla. Därför tycker vi inte att man kan gå hela vägen som Liberalerna uttryckte det. Det här är inte i fas. Det borde ha varit i fas så att en lagstiftning fanns på plats innan. Förmodligen är det någon form av kompromiss som man har kommit till, men systemen håller inte ihop.

Tack, talman! Som jag uppfattar det, och jag tror att jag talar för mina kollegor i Liberalerna, så är det ju bara en bluff. Det är bara en bluff att man inte kan sänka mer än man har gjort för att man inte har en lagstiftning. Antingen så sänker man och kan sänka eller så kan man inte göra det. Något mittemellan funkar inte. Jag är förvånad över att man vill ha ett kostnadsfritt gymnasium och en läromedelsmodell som man har hämtat från Finland, men man är ändå inte beredd att finansiera den.

Jag ska förtydliga det ytterligare. Vi är beredda att genomföra en sådan finansieringsmodell när det finns lagstöd för det, när det finns en gymnasielag som fungerar som en helhet. Nu vet vi inte ens hur den gymnasielagen kommer att se ut för det är en fråga för nästa regering som kanske bestämmer någonting helt annat. Att vi då skulle ha sänkt studiestödet för våra studeranden i gymnasiet, utan att veta med säkerhet att det blir konsekvensen, det tycker vi inte att är okej.

Tack, talman! Från Centerns sida vill jag nog mest bara understryka att vi delar synen på att satsning på utbildning är en klok investering. Lagstiftningen är till allra största delar helt okej och gör mer nytta än vad den tidigare har gjort.

För ordningens skull så vill jag tillägga i fall det uppstod något missförstånd från vårt gruppanförande; nej, vi betraktar inte skolan som ett frihetsberövande. Vi betraktar den som en väldigt stor möjlighet. Studier är något som vi gärna arbetar för att inte bara ska ske i skolpliktig ålder och gymnasieålder utan också genom hela livet. Av det skälet har vi satt ner arbete på att få ur oss denna lagstiftning, för den gör skillnad, särskilt under dessa tider när väldigt många människor faktiskt funderar på vad man ska göra framöver.

Det är förstås hedrande och bra så långt. Det som jag reagerade på var när ledamoten Eriksson i Centerns gruppanförande antydde att det var någon form av frihetsberövande eller att man är emot frihet för att man tycker att en grundutbildning som gymnasieutbildningen är någon form av övergrepp. Det är det inte. Det är en möjlighet för alla att få en likvärdig utbildning. Vi ser att en utvidgad läroplikt är vägen att gå, också för elever som har det tufft i skolan. Det finns för dem olika vägar och olika möjligheter som vi inte har på plats idag.

Tack, talman! Igen och faktiskt med viss ordning, vi betraktar inte skolning som frihetsberövande och vi betraktar absolut inte gymnasietiden som övergrepp. Mina minnen därifrån är visserligen nuförtiden vaga, men de var mestadels fyllda av positiva saker, särskilt efteråt när det visade sig att saker och ting fastnade fast. Så med all tydlighet i världen, vi står bakom all form av utbildning, från barn till dess att man loggar ut.

Då får vi hoppas att vi kan jobba vidare med att hitta en väg framåt också för den åländska gymnasieutbildningen, att den blir lika för alla och att se till att alla våra ungdomar har en gymnasieutbildning, även om den kan se ut på olika sätt.

Fru talman! Efter mycket småpetande här och där är det äntligen dags. Studiestödslagen ska moderniseras i sin helhet. Det är ett stort steg framåt vad gäller ökad rättssäkerhet, minskat papperskrångel och mer livslångt lärande.

Jag hade förmånen att ingå i den arbetsgrupp som såg över nuvarande studiestödslagen. Det är glädjande att se att så mycket från det arbetet kommit med i lagförslaget. Det handlar om allt från definitionsfrågor till viktiga förbättringar såsom vem som ska beviljas vilket stöd under vilka förutsättningar.

Men det finns en fråga i lagförslaget som inte har en grund i arbetsgruppens förslag och som väcker stora frågetecken. Frågan gäller inkomsttaket för studiestödet.

Låt oss börja med att klarlägga att studiestödets syfte inte är att ge pengar till dem som redan har, utan till de som behöver det. Dess grundtanke är att ingen ska behöva låta plånboken styra utbildningsvalet. Och så är studiestödet utformat i hela Norden.
Sen gäller det att bestämma var gränsen går för när samhället anser att någon behöver studiestödet eller inte.

På Åland kan man tjäna upp till 939 € per månad för att få studiestöd om man studerar heltid. Studerar man deltid kan man tjäna upp till 1 358 €.

Landskapsregeringen vill nu öka inkomstgränsen med överraskande 50 %! Utan något resonemang eller förklaring hur man kommit fram till just denna siffra. Man gör en svag hänvisning till de positiva effekter som skett sedan februari 2022 då inkomsttaket slopades. Men tidigare bedömning från AMS har gjort gällande att målsättningen att få fler studerande ut i arbetslivet, framförallt i vård- och omsorgssektorn, inte riktigt uppnåtts. Tvärtom har tendensen varit att de som redan varit i arbete, företrädesvis vuxna, påbörjat studier och därigenom erhållit studiestöd. Så denna hänvisning verkar vara rätt så ogrundad.

Vi är helt medvetna om att det sker förhandlingar i en regering. Men resultatet av de förhandlingarna ska ju helst gå att härleda till verkligheten på något sätt. Annars är det återigen ett exempel på en siffra som dragits ur den berömda hatten, dvs. utan någon analys som grund.

Talman! Åländska stödsystem brukar kunna uppdateras när ålänningar hamnar i en sämre ställning än andra medborgare i våra närområden. I frågan om studiestödet är detta inte fallet. År 2013 höjdes studiepenningens belopp. Då gjordes det också möjligt att en studerande kan jobba under de studiefria sommarmånaderna utan att det påverkade takbeloppet. Det åländska studiestödets inkomstgräns har därefter till denna dag varit mer förmånlig än motsvarande i Finland och i Sverige.

En uppenbar miss är dock att inkomstgränsen i studiestödet inte har indexjusterats sedan 2013. Finland började göra det 2017. Och det var också det som arbetsgruppen föreslog att landskapsregeringen borde göra. Istället vill nu landskapsregeringen alltså ta på sig ett stort kostnadsansvar utan någon typ av analys i grunden. Höjningen av inkomsttaket bedöms nämligen kosta 450 000 € per helår. Dessa pengar kan användas mycket smartare, tycker vi i Hållbart Initiativ. I finansiellt ansträngda tider ska vi vara mycket försiktiga med kostnadsökningar. Vi är inte emot kostnadsökningar i svåra tider, men de måste göras klokt och vara träffsäkra! Vi föreslår därför att det räcker med att inkomsttaket indexjusteras. Det är rättvist och finansiellt smart. Vill man så kan man göra en indexjustering från 2013 till detta år.

För landskapsregeringen har dock frågan kommit att handla om att hålla ihop regeringspartierna genom obskyra förhandlingsresultat. Vi kan inte bara höfta till med grejer som känns bra i stunden. Allt det som generellt ges ut som studiestöd utan prövning eller tak måste ju i dessa ekonomiskt strama tider tas igen någon annanstans ifrån. Varifrån ska pengarna tas? Jag har ställt den frågan idag. Jag har inte fått något svar. Hur är förslaget tänkt att finansieras när vi nu i det offentliga Åland ska prata om ett finanspolitiskt ramverk? När man gör kostnadsökningar på ett ställe så ska de också finansieras på ett annat ställe. Menar man allvar med detta? Då kanske man också kan visa på konkreta åtgärder i det som man gör också innan det finanspolitiska ramverket ska sjösättas.

Talman! Ytterligare en sak som måste nämnas i det här sammanhanget är bostadsbidraget. Fastländska studerande beviljas FPAs allmänna bostadsbidrag även under sommarmånaderna utanför terminstiden. Det beviljar FPA inte åländska studerande med hänvisning till att bostadstillägget är en del av studiestödet här på Åland. I Finland är det allmänna bostadsbidraget inte en del av studiestödet sedan hösten 2017. Det blir orättvist för de åländska studerandena, kan vi konstatera. År efter år har gått men inget verkar hända. Har ansvarig minister Hambrudd fört dialog med ansvariga tjänstemän och myndigheter i Finland för att nå en lösning? Det är en fråga som vi har ställt tidigare och som vi gärna också vill höra i salen.

I lagförslaget står det att förändringarna inte har några direkta konsekvenser för barn. Enligt barnkonventionen är alla under 18 barn. Studiestödet riktar sig som bekant också till personer under 18. Därmed har lagen direkta konsekvenser för barn, antingen positiva eller negativa eller båda två. Hållbart Initiativ hade därför gärna sett att landskapsregeringen skulle ha gjort en barnkonsekvensanalys av lagförslaget.

Avslutningsvis vill jag poängtera att vi måste tänka på att studiestödet är en resurs som ska hjälpa de som behöver det mest. I tider då kostnader för studiematerial, hyra, mat och andra utgifter ökar är det viktigt att vi ser till att de som verkligen behöver studiestöd får tillgång till det och att det laddas i enlighet med levnadskostnaderna.

Hållbart Initiativ vill att Åland ska tänka på de mest sårbara på vägen mot en rättvis omställning. Det är det allra bästa sättet att ingjuta trygghet i de tider vi lever i. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det är alltid uppfriskande att nu och då få höra en politiker här i salen som verkligen säger sig bry sig om ekonomin och pengars värde. Ja, kanske inte i teorin i alla fall eller i praktiken heller så håller jag med om inkomstgränsens varande eller icke varande, men vi har en samsyn och det är hur det ska finansieras och betydelsen av att det kan finansieras.

Nog måste vi titta långsiktigt och vi står på tröskeln snart inför att börja använda ett finanspolitiskt ramverk. Hur ställer sig Hållbart Initiativ till Liberalernas förslag att sänka studiestödsnivåerna parallellt med att man inför ett kostnadsfritt gymnasium till nivåer som motsvarar lite högre än i Finland?

Talman! Det har varit väldigt intressanta replikväxlingar om just den saken här i den här salen. Hållbart Initiativs åsikt i den frågan är ju att gymnasielagen behöver enligt lag fastställa att gymnasiet ska vara avgiftsfritt. Det är den första delen. Då måste vi också se rent finansiellt på frågan. Ska vi fortfarande ha ett studiestöd som är så pass högt i jämförelse med andra regioner? Eller ska vi då också justera det? Hur ska den justeringen se ut i så fall? Idag har vi ett system där individen får lägga ut kostnaderna själv. Men problemet är ju att läromedel kostar mycket mer nu eftersom läromedelscentralerna går egentligen gentemot upphandlande enheter snarare än till individer, för att det är så som systemet ser ut i Finland. Så därför skulle det rent totalekonomiskt nog vara bättre att göra så att gymnasiet blir kostnadsfritt. (… taltiden slut).

Tack, talman! Frågan är om den här lagstiftningen skulle klara en lagstiftningskontroll? Ser vi på sidan 9 i tabellen så står det vid upprepade tillfällen, beroende på vilken kategori av studerande man ser på, "kostnadsfri gymnasieutbildning." De facto så sänker man nivån lite grann i de olika kategorierna. Man har ju redan gjort en förändring som går i en riktning mot ett kostnadsfritt gymnasium. Jag undrar, spelar den tänkta lagstiftningen som kommer någon gång under nästa mandatperiod någon juridisk roll? Jag frågar igen, skulle man inte lika gärna kunna finansiera systemet med 500 000 genom att sänka nivåerna på ett sätt som motsvarar moroten kostnadsfritt gymnasium?

Det är just det som vi önskar ha ett svar från landskapsregeringen på, det vill säga hur ser man egentligen ser på de totala kostnaderna? Om man sätter ett tak så här mycket får den här delen kosta i Ålands budget så förenklar det ju en sådan diskussion. Då vet man ju om man fortfarande kan ha ett generöst studiestöd när man också har ett avgifts gymnasium. Och i sådana fall, vad ska då det studiestödet användas till? Finns det ytterligare merkostnader någon annanstans som kanske är dolda eller någonting annat? Det är svårt att sia om. Det är svårt att förklara. Vi vet ju att den första datorn som man får i Ålands lyceum, HUT-kurser och annat så bekostar ju landskapsregeringen och det har ju varit ett viktigt steg. Men det finns ju andra kostnader också som nu troligtvis inte kommer att täckas till hösten. Är tanken att man sänker studiestödet för att kompensera den här datorn på något sätt? Ingen aning. Jag har inte fått något svar och jag hoppas att (… taltiden slut).

Talman! Jag har också noterat den diskussion som pågår kring bostadsbidraget och den absurditet som verkar finnas, att tjatar man på Folkpensionsanstalten så kan man nog få det här bostadsbidraget. Det här är skäl för utskottet att lite penetrera den frågan och få någon slags reda i det.

Sedan delar jag ledamot Holmströms uppfattning om att det är något av ett ödets ironi att vi här snart ska debattera en tilläggsbudget där man diskuterar stram budgetering och finanspolitiska ramar och så har man liksom inte en susning vad man gör här före eller vad det blir för kostnader och hur man i framtiden ska betala det. Det är ganska sorgligt egentligen.

Talman! Tack för stödet för bostadsbidraget, men också tack för stödet i frågan om finansiell styrning. Alltså, det är ju så att det här finanspolitiska ramverket är ju till för att förbättra budgetkulturen. Det är ju egentligen det som processerna är ägnade att lösa. Vi har en budgetkultur idag där vi tittar på frågor i silos. Här är en sådan fråga där man kommer med ett förslag och kommer med en kostnadsökning men inte ser på den stora helheten, dvs. hur ska vi också finansiera den här kostnaden? Jag har ställt frågan flera gånger till representanter för majoriteten. Jag har inte riktigt fått höra egentligen någonting överhuvudtaget om hur det här ska finansieras, inte heller en långsiktig plan på hur finansieringen ser ut när gymnasiet blir avgiftsfritt eller om det finns en trappstegsmodell på något sätt. Så visst hade detta förenklats om vi redan hade ett finanspolitiskt ramverk på plats. Men det gör ju inte saken så att vi (… taltiden slut).

Talman! Jag som har varit med ett tag så saknar de budgethökar som fanns förr i Centern och Moderaterna. Det finns ingen kvar av dem kan jag konstatera.

När det gäller ett kostnadsfritt gymnasium så tror jag också att det blir bättre för helheten för dem som haft svårt att klara finansieringen på studiepenningen och eventuella studielån. Så det tror jag att är ett steg framåt för att det ska kunna bli en utbildning för alla. Men samtidigt nu då så får vi här ett glapp där vi får flera årskullar som antagligen får ett högt studiestöd och ett avgiftsfritt gymnasium. Vad är det för rättvisa i det? Hur kan man liksom se efterkommande årskullar i ögonen som politiker? Det är det som jag försöker komma åt. Jag tycker att det här är helt huvudlöst.

Jag är fullständigt fullständigt enig med vicetalman Sjögren i den frågan. Gör man en justering i studiestödet neråt så måste man i alla fall ha någon typ av klar plan på vad det är som ska kompenseras i andra ändan. Är det så att det ska kompenseras bara för vissa årskullar, ska det då vara förändrade studiestöd bara för vissa årskullar? Det är inte så vårt studiestödssystem egentligen fungerar, utan det går på helheten. Då måste ju också helheten i gymnasiet fungera och det gör det ju inte idag. Vet vi om det kommer att göra så till höstterminen? Vi har fått väldigt oklara svar. Då är ju frågan, ska vi vänta med att sänka studiestödsbeloppen tills att vi har kostnadsfritt gymnasium eller är det något annat vi ska göra? Jag hoppas att ministern Hambrudd kunde komma upp i stolen igen så att vi skulle få klarhet i de här frågorna.

Tack, talman! Tack ledamoten för frågorna. Jag förstår från ledamoten att argumentationen ligger ungefär så här att personer som kan arbeta på sidan om sina studier ska inte få studiepenning, utifrån det som ledamoten lyfte.

Det åländska samhället behöver flera nyckelkompetenser och det åländska samhället är även i stort behov av arbetskraft. Om en studerande anser att det finns en möjlighet att arbeta vid sidan om studierna så är inte det en vinst för hela det åländska samhället både kortsiktigt och långsiktigt? Även kring konsekvenserna så står det beskrivet att nu i den här situationen så är det ett flertal kvinnor som har gått in och arbetat i just de branscherna där det finns ett stort behov av mera folk och händer. Det gäller vården och hotell- och restaurangbranschen. Här är det kvinnor som mest har gått in. Så det är en positiv fördel för (… taltiden slut).

Talman! I mitt anförande sade jag att det redan är fördelaktigt för studeranden att arbeta vid sidan av studierna idag. Det är inte förbjudet och man kan arbeta i ganska hög grad. Om man också indexjusterar takbeloppet, till exempel från 2013 till dag, så kommer vi att ha det ännu bättre än närliggande regioner. Så det som man nu föreslår, att man ska öka takbeloppet med 50 %, det grundar sig inte på något sätt i att vi har det sämre här eller att vi har någon utredning eller analys till grund som visar på att just det beloppet skulle göra det möjligt för de här stora grupperna av studeranden att komma över en viss gräns. Det finns inget sådant, utan det är bara olika typer av antaganden, analyser och önsketänkande. Varför då inte, om man är så säker på frågan, komma med ett underlag?

Tack, talman! Jag hör att ledamoten inte ville att studerande ska kunna arbeta vid sidan om. Jag vet inte om ledamoten har en uppfattning om dem som har varit ut och arbetat tre gånger i veckan och vilka möjligheter de nu har haft att både studera och arbeta.

Sedan lyfte ledamoten bostadsbidraget, en önskan om att det skulle ansökas via FPA. Idag så fungerar det ju så att en vuxenstuderande med hemmavarande barn kan söka det vanliga bostadsbidraget via FPA, det grundar sig på inkomsterna. Bakgrunden, som jag har förstått det, till att vi har valt ett annat system är att flertalet av de åländska studeranden inte studerar i riket utan i Sverige. Därför har man gått (… taltiden slut).

Talman! Till den första delen så verkar det vara så att ministern inte riktigt känner att hon vill lyssna på de sakliga argument som vi framför, utan på något sätt skapar en vulgärdebatt om att vissa partier och politiker är emot att studeranden jobbar vid sidan av. Det handlar inte om det. Det handlar inte överhuvudtaget om det, utan det handlar om att lägga upp en gräns för när samhället anser att studeranden behöver eller inte behöver studiestöd. Studiestödet är till för att täcka kostnader för dem som verkligen behöver det mest.

Vad gäller den andra delen om just bostadsbidraget så är det ju fortfarande oklart varför åländska studeranden inte kan få ersättning just för de två studiefria sommarmånaderna såsom finländare också har. Det här är ett systemfel som man behöver göra något ytterligare åt och det efterlyser vi ett större politiskt ansvar kring. För det, om något, sätter åländska studeranden (… taltiden slut).

Talman! Tack för anförandet. Det som jag fäste mig vid i anförandet var ett ord faktiskt, ordet obskyr. Obskyr betyder ljusskygg, skum, tvivelaktig eller suspekt. Jag är helt övertygad om att vi alla är överens om att landskapsregeringen inte har gjort det här av någon suspekt orsak, utan att man vill göra det för det allmännas bästa, särskilt ungdomarnas bästa. Utbildning är någonting som är oerhört viktigt. Grunden för att vi har det samhälle som vi har idag är att alla har möjlighet att studera.

Talman! Vi har en begränsad budgetmassa. Självklart är det så att vi ska använda de pengarna på det bästa sättet för att vi ska stimulera en utveckling där unga och också vuxna kan ta sig an färdigheter för att ta tag i de samhällsutmaningar som vi har idag. Det är den gemensamma målsättningen. Men hur vi sedan använder de pengarna och vilka verktyg vi vill sätta pengarna på, det är en fråga för politisk dialog. Vi i Hållbart Initiativ säger att vi inte förstår på vilket sätt man har kommit med den här siffran 50 %, att man ska höja inkomsttaket i studiestödet med just 50 %. Vi anser att det om något är ljusskyggt. Vi har inte fått någon typ av svar på varför man har just kommit till 50 %. Det visar snarare på att landskapsregeringen har gjort en politisk överenskommelse som inte grundar sig på någonting annat än övertygelser som är (… taltiden slut).

Om de är önsketänkande eller inte men de är knappast obskyra. Man har gjort en diskussion och överläggning och man har grundat sig på fakta. Sedan kommer man att överväga det här från lite olika sätt beroende på vad man har för politisk grundinställning. Men det är däremot inte suspekt eller ljusskyggt.

Talman! Jag har uppfattat ledamoten Holmström som en vän av lärdom. Jag vill ställa följande hypotetiska fråga. Man kan tänka sig en åländsk studerande som är intresserad av miljöteknologi och börjar studera energi- och miljöteknik till exempel på Arcada. Den åländska studerande får jobba på ett företag verksam inom branschen som håller på med miljöteknologi och ligger i framkanten och får alltså möjlighet att inte bara studera miljöteknologi och skaffa sig en formell kompetens utan också leva på framkanten av utvecklingen.

Vi ge ju nu våra åländska studerande bättre möjligheter till detta än andra studeranden. Ser inte ledamoten Holmström fördelarna med att kunna röra sig mellan teori och praktik och vad det innebär för tillväxten av kunskap och kunnande?

Talman! Det är redan möjligt i dagens system att jobba vid sidan av studierna och det är väldigt positivt att så många gör det. Jag har själv gjort det under mina studieår. Man gör det delvis på grund av att man vill dryga ut sin plånbok och kassan, men också för att man ska få erforderlig kunskap när man kommer ute i arbetslivet. Det ligger i individernas intresse och det är något som möjliggörs på många olika typer av sätt. På något sätt skulle inte jag säga att studiestödet har varit utformat så att det har hindrat mig eller de som jag känner att trygga studieprestationer, men också att få den erforderliga kunskapen. Jag ser inte att det är ett överdrivet stort problem.

Däremot så kan man göra det bättre för vissa grupper genom att till exempel göra en indexjustering av takbeloppet, så att levnadskostnader, löneutveckling och annat som pågår i samhället också följer med. Det är en defekt i det här systemet som vi i Hållbart Initiativ (… taltiden slut).

Nu duckade ledamoten Holmström för frågan som handlade om, är det inte bra att de åländska studerandena nu får bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskap och kunnande? Jag får väl bara konstatera att det är första gången någonsin i den här salen som oppositionen är irriterad över att våra studerande har det för bra. Det har jag nog aldrig varit med om förut. Det talar ändå för att det kanske är ett bra lagförslag någonstans.

Jag är förvånad över att Moderaterna så slappt ser på finanspolitisk styrning i sådana tider som vi lever i idag. När vi vet att pengarna tryter, då kan vi inte komma med lagförslag som är kostnadsdrivande, som inte har någon typ av täckning och som inte har en analys och ett grundläggande resonemang i botten som visar på att de här pengarna är väl investerade och att vi vet att de kommer att gå till någonting gott för samhället och till och med ha nettopositiva effekter. Den analysen har inte gjorts. Men om den analysen hade gjorts och det visar på det, då är vi så klart beredda på att omformulera vår politik. Men vi måste formulera politik på fakta och den faktan saknas.

Tack, talman! Jag blir lite förvirrad. Ledamoten ställde sig frågan om hur det här ska finansieras sett ur samhällets perspektiv. Jag skulle vilja ändra på perspektivet lite och ställa den ur den studerandes sätt att se det hela. Anser eller anser inte ledamoten Holmström att vi ska uppmuntra studeranden att arbeta vid sidan av sina studier?

Talman! Så klart vi ska uppmuntra våra studeranden och det gör vi redan genom det system vi har. Det är mer fördelaktigare att jobba vid sidan av studierna som ålänning än vad det är som svensk eller som finländare. Vi kan göra det fördelaktigare genom att indexjustera takbeloppet såsom vi har föreslagit, som arbetsgruppen har föreslagit på goda grunder. Så gör man i Finland och så gör man på många andra ställen. Men här vill landskapsregeringen gå längre utan att ha ett genomarbetat analysmaterial i grunden och det är det som vi efterfrågar. Vi har det ansvar som lagtingsledamöter att efterfråga huruvida pengarna används på det mest effektiva sättet. Ska vi använda dem på det här sättet eller ska vi uppmuntra studeranden att få en studieframgång på ett annat sätt? Eller ska vi uppmuntra studeranden att göra något med andra verktyg som vi har i vår verktygslåda? Det är det som vi behöver få (… taltiden slut).

Talman! Som studerande söker man alla möjligheter till extra inkomster. Genom att höja denna nivå för när den är skattefri så mycket som verkar lämpligt så är 50 % en rätt hygglig sats, den funkar rätt bra. Den är mitt i byn, man brukar säga att man sätter kyrkan mitt i byn och ungefär där är den. Det här är ett bra förslag som gör det möjligt att arbeta vid sidan av studierna utan att sådana som folk i det här huset ska ta alla deras skatter. De får behålla pengarna och använda dem på eget sätt. Det är nog det bästa sättet att utveckla människor, att de får möjlighet att arbeta vid sidan av sina studier för att känna att hårt arbete lönar sig. För det gör nämligen det i sista ändan.

Talman! Vi ska inte bara höfta till med grejer för att det känns bra eller för att någonting känns att det här är nog rätt i byn, mitt i byn. Vi ska göra det på saklig fakta, på utvärderingar och på expertutlåtanden. Det som har kommit har inte visat på att målsättningen av att slopa inkomsttaket har fallit ut på det sätt som man har önskat, i den riktning som man har önskat. Då måste vi ställa oss frågan, kan vi använda pengarna på ett annat sätt? Och det är det som jag efterlyser och det vill nu tydligen majoriteten göra till en vulgärdebatt kring och att alla andra som tycker annorlunda är mot studeranden. Det är så klart inte fallet. Jag önskar att vi hade slutat med den typen av retorik.

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström. Jag håller helt med om att det här har totalt spårat ur från majoritetens håll, att man drar det till vulgärdebatt. Man gör det kanske på grund av att man inte har varit överens sinsemellan från början och nu måste man lägga på någon typ av mur med lite extra taggtråd för att undvika detaljfrågor som vi från oppositionen faktiskt vill lägga fram.

En av de frågor som jag lite kort vill påminna samtliga i salen om är också det som ledamoten Holmström nämnde, barnkonsekvensbedömning. Förslaget har inga kända konsekvenser, direkta konsekvenser för barn står det. Samma står också i livsmedelslagen som jag har ögnat lite i här under dagen. Det stämmer när det handlar om livsmedel, det har inga kända konsekvenser för kvinnor och barn eller för jämställdhet. Men det har ju den här lagen. Studiestödslagen har alla gånger konsekvenser för barn. Det handlar om minderåriga som studerar, men det handlar också om barn till studerande. Det är ju helt sanslöst att man bara rakt av kan skriva det och tycka att man kan komma undan med det. Vi behöver tänka på konsekvenserna för barn i all lagstiftning.

Talman! Jag är helt enig i det som ledamoten Påvals sade. Orsaken till att det här inte finns med så har vi inte fått svar på idag. Men man kan ju så klart tolka det som att arbetet med att få den här lagen i kraft har präglats av brådska, dvs. att man vill få ut den så snabbt som möjligt för att den ska kunna träda i kraft till hösten. Och det svaret har vi fått alla andra gånger också då lagtinget har skickat en hemläxa till landskapsregeringen, att det saknas en analys kring de positiva och negativa effekter som lagförslaget har på just barn under 18 år. Det är den här rävsaxen som vi alltid kommer till. Då återstår det väl bara för lagtinget att ytterligare påminna landskapsregeringen om att det är viktigt att man i god tid på förhand utreder på vilket sätt lagförslagen faktiskt påverkar barns rättigheter såsom barnkonventionen kräver.

Tack, herr talman! När nu en företrädare för Hållbart Initiativ står uppe i stolen så är det ju skäl att påminna om hållbarhet också i lagstiftning. Hur gör vi en lagstiftning från den här salen som faktiskt är hållbar och som håller igenom? Det känns som att det har präglats av brådska, vilket det mesta den här landskapsregeringen har presenterat har gjort. Det är mycket brådska och man hinner inte göra de grundläggande mjuka värderingarna och konsekvenserna. Det hinns liksom inga med.

I början av mandatperioden så var vi flera representanter, speciellt från majoriteten, på ett seminarium med Rädda Barnen där man tryckte på vikten av barnkonsekvensanalyser i lagstiftning speciellt som berör barn, vilket den här gör. Det är bedrövligt. Som min kollega Holmberg tidigare sade här så verkar det som om man har jätte knappa resurser på lagberedningen. Då behöver vi lösa det. Vi behöver lägga lite extra resurser där för att vi ska få igenom lagstiftning som är hållbar och stabil.

Talman! Det är ju något som är fundamentalt fel om det återupprepat blir så att man inte gör en barnkonsekvensanalys i de lagförslag som uttryckligen har direkta konsekvenser för barn. Så är det ju. Jag vet inte riktigt vad mer vi kan göra än att bara återupprepa det och se till att man på något sätt, i alla fall i utskottsbehandlingen, kan göra några noteringar.

Men återigen, att göra någon lagberedning i utskottet eller att göra om efterhandskonstruktion i utskottet, det är aldrig fördelaktigt. Så egentligen så skulle man också kunna markera genom att inte göra något sådant överhuvudtaget.

Vi får avvakta utskottsförhandlingarna och återkomma till debatten sedan när betänkandet kommer.

Tack, talman! Bästa lagting. Nog blir man ju liksom lite paff när man hör detta. Jag tror nog att det är dags att börja fundera på vad pengar egentligen är värda och vad skattepengar betyder.

Att delar av oppositionen ska få kritik för att vi ifrågasätter att det finns en finansiering kring det här lagförslaget och i och med att vi ifrågasätter det så är vi per automatik emot att ungdomar arbetar och studera. Det är ju märkligt!

Sidan 9 i det här lagförslaget, där kommer det år 2024 att innebära ungefär 375 000 euro, alltså det driver på kostnader med 375 000 euro. Det ska bli intressant att se vad finansministern säger. Jag tror att finansministern lite vrider på sig i den här diskussionen. Ska man få ett finanspolitiskt ramverk att fungera så kan man inte bara så oblygt påföra 375 000 euro år 2024 utan att ha en finansiering. Det känns som att det liksom inte riktigt matchar med tanken bakom ett finanspolitiskt ramverk.

Nog är det ju märkligt att Hållbart Initiativ och Liberalerna ska bli beskyllda för att vi inte vill att ungdomar ska kunna arbeta och studera parallellt. Nej, bättre kan ni majoriteten! Tack!

Tack, talman! Tack också till ledamot Holmberg. Ja, det här är ett oroväckande preludium till de finanspolitiska diskussioner som vi har i dag och som vi kommer att ha, att man alltid ska göra vulgärdebatter om frågeställningar om finanstäckning, att det ska täcka kostnader för de olika insatser som vi vill göra, kanske med rätta. Men det är ju inte så att den här debatten främjar de kommande debatterna, utan snarare så tror jag att det här har tagit ett steg tillbaka. Jag undrar varför inte finansministern kan kan säga någonting om det här. Är det så här han vill att debatterna ska ske i framtiden? Är det så? Ja, jag undrar verkligen det. För ska vi fortsätta så här i alla olika sektorer, och det här var nu bara studiestödslagen, så hur ser ledamoten John Holmberg att vi ska klara av att ens få ett finanspolitiskt ramverk?

Tack, talman! Ledamot Holmström, det här är väl ett ypperligt bevis för att det inte kommer att funka. Det finns alltid en orsak hos vissa partier att driva kostnader. Det här betyder alltså att vi ska ha ett kostnadstak för 2024 och då ska vi ta in 375 000 euro någonstans ifrån. Är det från ÅHS? Nej, knappast. Är det från ÅMHM? Nej, knappast. Är det från polisen? Nej, knappast. Är det från förvaltningen? Nej, knappast. Ska vi höja skatterna på något sätt? Ja det är väl det kommunerna får göra eller införa landskapsskatt till exempel.

Det är det här som skulle vara så viktigt nu inför ett finanspolitiskt ramverk att komma med lagstiftning som verkligen förbereder för att det ska kunna fungera. Det här är ju ett mardrömsexempel på hur det kommer att bli. Varenda ett moment kommer att nagelfaras. Det finns alltid en majoritet som tycker att det här ska få kosta och det här ska få kosta. Det blir bättre nästa år och vi väntar till nästa val så får de ta beslutet.

Talman! Ledamoten Pettersson tyckte att regeringen hade ett "mitt i byn tänk", man satt saker och ting mitt i byn vad gäller just inkomsttaket för studiestöd. Kanske det är ett sådant tänk som vi ska ha i det finanspolitiska ramverket en mitt i byn klausul. När man tycker att något blir lite klurigt och lite så där känsligt så åberopar man den klausulen och sedan löser sig allt.

Ser vi på systemet som har fungerat den här perioden så har man tillsatt en arbetsgrupp i början på mandatperioden, skickat ut det på remiss, skickat ut det igen på remiss och sedan när det är några månader kvar så konstaterar man att man hinner inte med lagstiftningsmässigt, så det får nästa landskapsregering och lagting ta hand om.

Det blir en intressant budgetdebatt. Jag ser fram emot den. Det finanspolitiska ramverket, där finns en hel del som finansministern verkligen måste uppfylla. Det var på sätt och vis ganska bra tajming att det här lagförslaget kom i anslutning, för det visar ju liksom den omöjlighet som finns att få en balanserad ekonomi.

Nu måste säga att nu var det första gången jag håller med oppositionen. Jag tror att den här debatten vinner på att alla tar ett steg tillbaka lite och betänker att alla lagförslag som alltid läggs fram av varje regering har för- och nackdelar. Det tror jag också att finans- och näringsutskottet kommer att se när man tittar till exempel på den finländska propositionen och motsvarande där. De positiva samhällseffekterna i form av mera skatteintäkter beskrivs i detalj. Jag ska personligen se till att ledamoten Holmberg får den i sin mailbox om en liten stund, kombinerat med beskrivningen av friheten av att kunna arbeta som studerande, vilket är bra. Jag tror inte att jag ska förlänga den här debatten så mycket mera.

Tack, talman! Jag tror att debatten överlag skulle vinna på att när lagförslagen kommer hit så har de någon form av finansieringsgrund och tanke, så att man inte bara hänvisar till regeringen Sanna Marin. Det är ju ganska intressant att läsa finska finansministeriets rapport kring finsk ekonomi och vad som kommer till för att på något sätt få en ände på den skuldspiral som Finland befinner sig.

Jag är för det här lagförslaget, Liberalerna är för det. Det är jättemånga fina bra saker i lagförslaget, men det är finansieringen. Vi kunde ha ett lagförslag var tionde minut här som är jättebra och ger mervärde för ålänningarna, men det behöver finansieras. Man kan inte ha hypotetiska finansieringar att det ökar skattebasen kanske eventuellt. Det behöver här och nu ha en finansiering. Det är därför vi är där vi är idag. Som jag sade i Liberalernas gruppanförande, så är det de här lagförslagen, ett efter ett, efter ett (… taltiden slut).

Om man ogillar paralleller österut eller västerut så kan man istället titta på vår historia. Det finns ett lagförslag där vi slopade inkomstgränsen för sommarmånaderna inom det åländska studiestödssystemet under juni, juli, augusti. Då bedömdes det ha väldigt positiva samhällseffekter för Åland och säkerligen också för åländska studeranden utanför för Åland. Man kan också titta på det ifall man söker det som ledamoten Holmberg efterfrågade.

Tack, talman! Än en gång ledamot Valve, jag tycker att det är bra förslag. Jag håller mycket med ledamot Valve just kring inkomstgränsen. Men där vi skiljer oss åt är ju hur det finansieras, om det ska finansieras eller ska man bara skjuta det framöver? Det kommer, men det säger man alltid att det kommer.

Nu står vi på tröskeln inför ett finanspolitiskt ramverk och då kan man ju fundera på, borde vi inte vara här då när man inför en lagstiftning som ska gälla några år framöver? Det är aldrig så roligt att dra bort någonting. Det är mycket lättare att föra in, precis som majoriteten gör nu. Men att ta bort är inte riktigt lika roligt.

Talman! Bara några slutord, förhoppningsvis. Det är ju förstås på det viset att nog måste ju Åland hänga med i lagstiftningen; i studiestödslagstiftning, i socialvårdslagstiftning och i näringslagstiftning. Det kommer vi inte ifrån. Det måste vi, annars förlorar vi vår konkurrenskraft. Vi ska liksom inte vara sämre än omkringliggande regioner, även fast vi har möjlighet att göra det på ett självstyrelsepolitiskt sätt.

Det är klart att vi också i framtiden kommer att behöva genomföra reformer som kostar. Men då finns ju alltid den frågan som man kan ställa sig, vad har vi för reformutrymme? Har vi en stabil ekonomi? Hur ser ekonomin ut i kommunerna? Hur ser ekonomin ut i landskapet? Vi vet att det har vi ju inte riktigt nu.

Jag tror att flera har sett hur frustrerad jag har varit över just den här frågan. För jag tycker att det är sällan, sällan, sällan när vi ska införa någonting, alltså förbättra någonting för ålänningarna, som man har en sådan här chans. Det är en pedagogisk chans att man genomför ett avgiftsfritt gymnasium och så sänker man studiestödet. Jag tror att alla förstår den pedagogiken och alla tycker att det skulle vara bra. Ett avgiftsfritt gymnasium betyder att det inte blir en belastning för någon ung människa som faktiskt vill läsa. Det kostar en hel del med datorer och licenser och så här.

Men jag ser ju att det blir otroligt problematiskt om vi nu har några årskurser som får ett avgiftsfritt gymnasium och ett högt studiestöd. Hur ska man som politiker kunna se kommande årskullar i ögonen med den orättvisan som vi nu håller på att koka ihop? Det är därför som jag har varit jättefrustrerad, för det är sällan man får en sådan här chans, en pedagogisk möjlighet att faktiskt genomföra en förbättring som man faktiskt helt och hållet kan finansiera. Därför tycker jag att det här känns direkt ledsamt. Det hade gått att bryta ut de här paragraferna och göra budgetlagar av dem. Absolut, det är min bestämda uppfattning. Tack!

Herr talman! Jag håller med ledamot Sjögren till fullo. Jag tycker att vi i finans- och näringsutskottet ska ta till oss den här debatten och titta på just det som ledamot Sjögren tog upp här. Det räcker med att vi har en tia mer än i Finland så finansierar vi hela den här reformen. Det är ett klokt förslag. Jag tycker att vi någon gång kan ta åt oss av varandra från den här debatten. Jag kommer att jobba för det i utskottet.

Tack för det. Kanske vi hittar en gemensam lösning? Kanske vi hittar det i lagtinget och i utskottet och som också landskapsregeringen kan leva med. Jag hoppas det. Som sagt var, det är jätte sällan man har sådana här möjligheter.

Tack, herr talman! Det system som ledamoten Sjögren förde fram bygger på ett förtroende för att gymnasieskolan de facto är sen kostnadsfri. Vi har stått här och haft flera timmar lång debatt om att det saknas lagstöd. Jag för min del tycker att det är klokt att de studerande har kvar en del av sitt studiestöd tills vi i lag kan garantera de unga en kostnadsfri gymnasieskola. För min del har jag inte det förtroendet att det från hösten blir helt kostnadsfritt, inga kostnader för licenser, datorer, böcker, skor i verkstan och vad du nu behöver när du går på kocklinjen. Jag vill se det faktiskt ske och finnas i lag innan jag tycker man slopar pengarna till ungdomarna.

Talman! Kanske vi hittar en lösning på det också om lagtinget har en dialog med landskapsregeringen. Vi skriver den 17 april idag. Det är inte val förrän i mitten på oktober.

Gör man så att man bryter ut de här paragraferna i den kommande gymnasielagen, att man genomför att det blir avgiftsfritt och bekostar hela reformen så finns det också en möjlighet till det. Jag ser också gärna att det finns lagstöd. Det är en sak som vi också har påpekat i två års tid.

Från Socialdemokraternas sida så vill vi se att vi har ett beprövat system för en kostnadsfri gymnasieskola där man också kan överklaga beslut i fall att man hamnar på kostnader när Samhället har lovat att skolan är kostnadsfri. Fram till dess så tycker vi att det är klokt att man bibehåller en del av studiestödet på en hygglig nivå. Det här är ju ändå sänkt, men är fortfarande på en hygglig nivå. Det tycker vi att är ett rimligt krav.

Talman! Ja, studiestödet är till en viss del sänkt. Det harmoniserar ju inte med den argumentationen som majoriteten för fram, att man inte alls ska kunna röra studiestödet överhuvudtaget före man har lagstöd. Den argumentationen som man har haft faller ju på sin egen rimlighet.

Eftersom gymnasialstadiet har blivit dyrare så räcker inte denna studiepenning. Redan tidigare så var det problem i ekonomiskt utsatta familjer hur man ska ha råd att gå i gymnasiet. Vill man verkligen ta vara på alla unga människor och alla unga människors kapacitet så borde man prioritera det här nu. Lagtinget ställer upp och behandlar lagstiftning i snabb ordning om det är så att landskapsregeringen önskar det. Jag ber att landskapsregeringen tittar på dessa lagparagrafer.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.