Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 13:24

    Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar Finlands polislag som blankettlag. Samtidigt upphävs den nu gällande polislagen för Åland. Till sitt materiella innehåll motsvarar lagförslaget den gällande polislagen för Åland. Till följd av den föreslagna lagen uppdateras lagstiftningen per automatik på Åland då lagändringar görs i Finlands polislag. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

    Det är knappast innehållet i lagstiftningen som kan bli föremål för en diskussion, det ser vi redan från talarlistan. Det är snarare principerna kring huruvida vi ska tillämpa blankettlagstiftning eller gå helt in för egna fulltextlagar. Utskottet anför som sin principiella inställning att lagtingets lagstiftningsbehörighet i så stor utsträckning som möjligt fullt ut ska utnyttjas så att de åländska lagarna anpassas till förhållandena på Åland. Blankettlagar bör undvikas på områden som hör till lagtingets behörighet, förutom i de fall där den politiska viljan uttryckligen är att det är mest ändamålsenligt att samma bestämmelser ska gälla på Åland som i Finland. Utskottet anser också att på områden där lagstiftningsbehörigheten är delad och i synnerhet där merparten av behörigheten hör till riksdagen kan det finnas starka motiv för en blankettlag.

    Utskottet vägde i sitt betänkande även in användningen av de begränsade lagberedningsresurserna. Med en fulltextlag som till stora delar innehåller bestämmelser inom riksdagens behörighetsområde måste lagberedningsresurser ägnas åt att bereda lagändringar som ligger inom rikets behörighet. Resurserna bör enligt utskottets mening istället ägnas åt lagstiftning inom lagtingets behörighet så att lagarna anpassas till behoven och möjligheterna på Åland.

    Utskottet anser att det inte är ändamålsenligt med en fulltextlag som till så stora delar innehåller bestämmelser som hör till riksdagens behörighetsområde. Gällande lag har ändrats fem gånger och den största andelen av ändringarna har inneburit en uppsamling av sådana ändringar som företagits på riksdagens lagstiftningsbehörighetsområde. I väntan på lagtingets motsvarande ändringar har den åländska polislagen således varit missvisande. Det är illa för den som ska tillämpa lagarna i sitt dagliga arbete.

    Dock konstaterar utskottet att det, i tillägg till republikens presidents förordning om polisförvaltningen i landskapet Åland, i och med förslaget fortfarande finns två polislagar för Åland. Enligt utskottets mening vore det mer ändamålsenligt med en samlad polislag som innehåller alla bestämmelser som hör till lagtingets behörighet samt i övrigt hänvisningar till Finlands polislag samt andra relevanta riksdagslagar. Några blankettbestämmelser behövs inte för områden som hör till riksdagens behörighetsområde eftersom de automatiskt gäller på Åland, men för tydlighetens skull kan det ändå i den åländska lagen hänvisas till Finlands polislag. En sådan samlad polislag, Ålands polislag, kan delas in i en del som rör själva polismyndigheten och en annan del som rör den polisiära verksamheten. Med en samlad lag skulle dubbleringarna av bestämmelserna kunna undvikas.

    Som ovan anfördes emotser utskottet en framtida ny samlad polislag för Åland. En sådan lag skulle innebära att enbart ändringar av materiell natur på lagtingets behörighetsområde skulle bli aktuella framöver.

    Enligt det föreliggande lagförslaget ska ändringar av Finlands polislag gälla på Åland från tidpunkten från deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen utan ändringar. Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack igen till utskottet och ordförande Juslin för arbetet med förslaget till ny polislagstiftning. Vi har samma syn på att systemet med så kallade fulltextlag inte fungerade i detta sammanhang. Jag tror att alla i lagtinget är medvetna om att det inte gick på grund av att vi har en lagstiftning som någonstans mellan 70-80 procent är finsk behörighet. Då är det svårt att exkludera en åländsk lagstiftning.

    Jag ser att utskottet har en förhoppning om att man skulle utarbeta en helt ny variant igen. Här har vi lite olika syner. Det arbete som pågick under den förra mandatperiod, dvs. den här modellen som nu är aktuell så den sittande landskapsregeringen har delat den tidigare landskapsregeringens uppfattning.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:30

    Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag kan konstatera att utskottet delar vicelantrådets syn då det gäller blankettlagstiftning i det här fallet. Men vi ser gärna att landskapsregeringen ändå tittar djupare på möjligheterna att få till stånd en enda polislag.


  • Tack, talman! Ja, jag förstår absolut intentionen från utskottets sida. Jag skulle egentligen vilja svänga på det och säga att jag tycker att det är bättre att vi åskådliggör att vi har en egen poliskår genom att ha en helt separat lagstiftning om just Ålands polismyndighet, i stället för att den ska drunkna i en större lag där också blankettbestämmelserna ingår. Frågan är hur vi ens skulle rubriceras just en sådan lag? Nu heter den polislagen om vi kallar den så. Nog är det bättre, tycker jag själv, att vi har en lag som betonar den åländska polismyndighetens speciella ställning här som underlydande myndighet till landskapsregeringen. Sedan har vi då en lag som innehåller blankettlagbestämmelser. Så där har vi lite olika syner. Jag tror, med tanke på den lagstiftningsskuld vi har, att detta nog kommer att få gälla tillsvidare.


  • Tack, herr talman. Tack också till utskottets ordförande för presentationen. Nu är vi inne på det här spåret, det är en väldigt praktisk syn och tillämpning av självstyrelsen. Det här rättsområdet blir mer eller mindre att beslutas från Finlands riksdag.

    Under remissdebatten så diskuterades hur lagtinget och landskapsregering ska hålla sig ajour och med förändringarna i rikets polislagstiftning och hur det påverkar våra åländska medborgare. Frågan kring information och också dialogen mellan lagstiftaren och lagtinget i det här fallet så hur ska det gå till i framtiden?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:32

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Vi förde en viss diskussion kring det, men jag tror att vi från utskottets sida inte ska utveckla det. Det blir landskapsregeringens sak att ta itu med det och föra den diskussionen.

    Jag kan konstatera att vi i utskottet tyckte ändå att det var viktigt att poliserna som jobbar med den här lagstiftningen har ett verktyg i sin hand som ständigt är uppdaterat och att vi genom den här blankettlagstiftningen säkrar polisens arbete. Det kommer sommarpoliser från riket som har en utbildning och är insatta i den lagstiftningen och då är det ju viktigt att de har samma redskap i sina händer här.


  • Jag argumenterar inte mot grunderna till varför man har valt att gå in för en blankettlag. Vi har redan kommit till det här skedet och nu ska bara klubban falla efter ett par behandlingar.

    Men efter det, vad händer då? Under vilka former ska landskapsregeringen kommunicera till lagtinget om vilka förändringar som den finska polislagstiftningen genomgår men som också påverkar våra medborgare i det åländska samhället? Det var mera instrumentet för den dialogen som jag efterlyste.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:33

    Tack ledamot Gunell. Jag förstår att det behövs ett instrument, ett verktyg för den här kommunikationen, att den är tät och sker tillräckligt ofta. Men hur den ska ske så överlåter jag till landskapsregeringen att bedöma.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 13:34

    Herr talman! Jag höll ett ganska långt och genomarbetat, tycker jag själv åtminstone, anförande i remissen om den här framställningen. Jag försökte peka på alla de nackdelar som blankettlagstiftning medför, speciellt inom ett så här pass viktigt rättsområde som polisförvaltningen. Jag sade också i samband med det att jag inte står bakom den här framställningen.

    Jag blev rätt bestört när jag såg att man skriver att utskottet välkomnar valet av lagstiftningsteknik och ser det som ett steg i rätt riktning. Som jag ser det så är det ytterligare att urgröpa självstyrelsen och vi behöver faktiskt gå i absolut motsatt riktning i dag. Jag blev som sagt lite bestört när jag läste det här och tyckte att ingenting av den andra sidan hade tagits med när man hade behandlat det i utskottet.

    Men så svängde jag blad och där hittade jag helt plötsligt någonting helt annat som inte alls hänger ihop med det som står i inledningen av betänkandet. Där konstaterar faktiskt lag- och kulturutskottet att det blir två polislagar även i fortsättningen här på Åland med detta förfaringssätt. Man skriver vidare: "Enligt utskottets mening vore det mer ändamålsenligt med en samlad polislag som innehåller alla bestämmelser som hör till lagtingets behörighet samt i övrigt hänvisningar till Finlands polislag samt andra relevanta riksdagslagar." Det var precis det här som jag gång på gång har försökt peka på när vi också har diskuterat det inom regeringsblocket, att detta kan vara en gångbar kompromiss. Då kan ålänningarna ha en egen lag så att man ser vad som hör till åländsk behörighet inom ett så här pass viktigt rättsområde och samtidigt kan man per automatik få in en uppdatering av det som hör till rikets behörighet. Jag tycker att det var ett klockrent resonemang. Jag måste fråga ordförande Juslin: Varför gick inte lag- och kulturutskottet in för det? Då hade man haft en kompromiss som man hade kunnat leva med.

    Jag pratade så mycket förra gången i det här ärendet så jag ska ta det bara helt kort. Jag är personligen väldigt övertygad om att självstyrelsen gör ett mycket stort misstag om man går vidare på den här linjen. Jag vill redan nu avisera att jag är tvungen att föreslå ett förkastande av den här lagen.

    Jag hoppas att man sedan kommer tillbaka på det konstruktiva sätt som man faktiskt skriver på sidan 2 i lag- och kulturutskottets betänkande. Tack.


  • Tack, talman! Jag tror att ledamot Anders Erikssons synpunkt i den här frågan är ganska känd vid det här laget. Jag förstår och respekterar naturligtvis ledamotens hållning.

    Men vårt problem är och förblir att det är ett område som är i riksdagens händer till överväldigande del. Utöver dessa någonstans mellan 70 och 80 procent som vi har behörighet så har vi också det faktum att ett ganska stort antal paragrafer i övrigt, där detta parlament har lagstiftningsbehörighet, så har beröringspunkter med de finska rättszonerna. Det är ju detta som gör det så oerhört svårt att göra någonting annat. Vi har provat med fulltextlag, det fungerade inte, i alla fall inte om vi vill göra skäl för namnet att vara en rättsstat. Att göra då som utskottet önskar och som ledamot tydligen ansluter sig till så det är en modell som man absolut kan jobba med. Återigen, det är bättre med en egen lag om Ålands (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:38

    Jag håller med om att en stor del av behörigheten inom polisväsendet hör till riksbehörighet, det är helt sant.

    I mitt anförande pekade jag på varför vi faktiskt har den behörighet vi har, den historiska bakgrunden till att vi har den behörighet vi har. Jag ser det som enormt viktigt att faktiskt hålla kvar 15-20 procent, för det är ändå det som är den dagliga verksamheten inom polisen.

    Jag tycker att det är en bra kompromiss som utskottet har kommit fram till. Jag förstår inte varför man inte går vidare på det spåret och ber landslagsledningen att komma med en ny framställning i riktning med det. Det är min personliga åsikt, men vi ser olika på det.


  • Tack, talman! Med tanke på det stenografiska protokollet så vill jag igen understryka vad jag har sagt under den här resans gång. Det faktum att vi har behörighet inom vissa delar av det här lagstiftningsområde, låt oss säga 15-20 procent, så på inget sätt ger vi ifrån oss någonting av den här behörigheten. Är det så att Finlands riksdag framöver ändrar på bestämmelser som ligger inom lagtingets behörighet så är det fritt fram för oss då som lagstiftare, tillsammans med lagtinget, att lägga fram förändringar och justeringar av blankettlagen till den här delen, om man nu hittar sådant som är självstyrelsepolitiskt viktigt. Vi ger inte bort någonting, två landskapsregeringar, vågar jag påstå, har nu kommit fram till att det här är det enda sättet att hantera den här frågan på.

    Som sagt var, man kan ha vissa visioner men i det här fallet så krockar det tyvärr lite med verkligheten.

    Återigen jag tycker att det är bättre att vi har en tydlig lagstiftning om Ålands polismyndighet, vår egen poliskår.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:40

    Man ska ta vara på det som man är ense om. Det sista är vi är helt ense om. Jag tycker också att det är bra att vi har en tydlig samlad polislagstiftning om vad som gäller i landskapet Åland och där man per automatik kan uppdatera det som vi inte har möjlighet att påverka.

    Vi ser verkligheten olika, vi ser det olika på vilket sätt det blir tydligt. Man kan alltid rasa, man kan fara i taket när det delas ut finska böter, när det rider poliser med "Poliisi" på ryggen och det ena med det andra. Men det är här som vi väljer spår, enligt mitt synsätt.

    Jag tycker att det är en bra kompromiss som man kom fram till i lag- och kulturutskottet. Jag väntar med spänning på Juslins förklaring på varför man inte gick vidare med det mycket intelligenta resonemanget som man hade.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:41

    Talman! I den här debatten blir pratar vi mycket form. Jag skulle vilja diskutera lite innehåll. Anser ledamoten Eriksson att den åländska polisens arbetsmetoder borde vara annorlunda än i förhållande till hur man arbetar i Finland och i sådana fall till vilka del och varför?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:41

    Som jag sade i mitt anförande förra gången så är det egentligen formen som vi har behörighet på, vilken typ av profil som man vill ha på den åländska polisen. Nu kommer jag faktiskt inte ihåg på rak arm vad de här insatsstyrkorna kallas som man har inom det finska polisväsendet, den typ av tung beväpning som man har. Men den typen av insatsstyrkor och tung beväpning vill jag inte ha på Åland, som svar på frågan. Framförallt vill jag att verksamheten ska fungera på svenska. Det är enormt viktigt för mig. Det var inte länge sedan som man i media kunde läsa att det inte fungerar.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:42

    Jag tror att ledamoten Eriksson och undertecknad är överens på en punkt åtminstone, det är att den åländska polisen ska vara åländsk, ha en åländsk profil och vara under åländsk kontroll, vilket jag kommer att återkomma till i anförandet. Det blev ingen långkörare.

    Men vilken fara är det egentligen som ledamoten Eriksson ser? Det är ju så att rent faktiskt är detta vår behörighet. Vi skulle kunna anta en ny lag i övermorgon som är en fulltextlag och vi har exakt samma behörighet idag som vi har på onsdag.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:42

    Ett svar på den mycket berättigade frågan om vilken fara jag ser. Jo, den faran jag ser är att har man en gång valt blankettlagstiftning utan att överhuvudtaget ha kompetens, utan att överhuvudtaget ha kunskapen att hänga med och uppdatera lagstiftningen så upplevs det alltid som ett enormt stort hinder om man av en eller annan anledning känner att det här var inte så väldigt bra, nu måste vi byta spår och nu måste vi ta det här i våra egna händer igen. Ledamot Valve får gärna räkna upp ett exempel för mig när det har skett under självstyrelsens historia.

    Men när vi har hållit fast i den behörighet vi har haft, när vi har kämpat för våra rättigheter så då har vi också haft ett levande rättsväsende. Det levande rättsväsendet skulle vara enormt viktigt för mig att ha inom polisförvaltningen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:43

    Talman! Under remissdebatten kring den nya polislagen förde jag fram tanken att man för att inte helt förbigå ett för medborgarna väldigt viktigt rättsområde på något sätt skulle tillse att lagtinget har möjlighet att uppmärksamma och diskutera de förändringar i finländsk lagstiftning som riksdagen beslutar om.

    Det är trots allt ett område som man åtminstone tidigare har ansett är väldigt viktigt för en självstyrelse att ha koll på, och den boll man släpper är ibland lite svår att få tag på igen. Polisen kommer att ha koll, men ingen annan kommer att ha orsak att följa med det här lagstiftningsområdet, särskilt inte här i salen.

    Lag- och kulturutskottet lyfter i sin behandling inte den här frågan, utan går steget längre i sin förhoppning att landskapsregeringen ska återkomma med ny lagstiftning som bara innehåller de områden där Åland har behörighet.Den åländska behörigheten är väldigt begränsad. Vi väljer nu att inget veta och aldrig diskutera vad som händer på det här lagstiftningsområdet.

    Jag menar att det fortsättningsvis vore viktigt att i lagtinget kunna föra denna diskussion, och vill därför lägga följande förslag till kläm: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i anslutning till den självstyrelsepolitiska redogörelsen även ta upp förändringar i polislagen, som nu i sin helhet blir en fråga som politiskt bara behandlas i Finlands riksdag". Tack, talman.


  • Talman! Jag tycker att lagtingsledamot Fellman tog upp en mycket väsentlig och central fråga. Vi pratar om självstyrelsesymbolik som kan vara väldigt, väldigt viktig, men nu pratade ledamot Fellman om det materiella innehållet. Det händer otroligt mycket när det gäller polislagstiftning. Det handlar om integritet och övervakning av medborgare. Jag tycker att det är helt på sin plats det klämförslag som ledamot Fellman föreslår och jag stöder det till hundra procent.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 13:46

    Tack, talman! Tack också till lag- och kulturutskottets ordförande Rainer Juslin för en mycket bra redogörelse. Jag sitter själv med i utskottet och delar av mitt anförande kommer nog att likna Rainers.

    Centerns lagtingsgrupp har diskuterat förslaget ingående och stöder utskottets förslag att lagtinget antar lagförslagen utan ändringar. För tydlighetens skull så vill jag framhålla att lagtingsledamot Anders Eriksson har delvis en annan åsikt, vilken han även framhöll i ett eget anförande.

    Förslaget är att lagtinget antar Finlands polislag som blankettlag. Samtidigt upphävs den nu gällande polislagen för Åland. Till sitt materiella innehåll motsvarar lagförslaget den gällande polislagen för Åland. Till följd av den föreslagna lagen uppdateras således lagstiftningen per automatik på Åland då lagändringar görs i Finlands polislag. Detta har vi hört.Alternativet med en åländsk fulltextlag skulle innebära att så fort en bestämmelse inom riksdagens behörighet ändras blir den åländska fulltextlagen till den delen direkt missvisande vilket därmed även blir en rättssäkerhetsfråga. För att såväl poliserna och som den berörda allmänheten själva ska veta vad som gäller måste man veta vilka bestämmelser i polislagen för Åland som hör till riksdagens behörighet, samt vilka eventuella ändringar de bestämmelserna har genomgått. Det blir, enligt min mening, farligt komplicerat och gagnar inte rättssäkerheten för ålänningarna med en ständigt misstänkt ”föråldrad fulltextlag”.

    En viktig aspekt är givetvis tillgången till lagberedningsresurser inom landskapsförvaltningen. Utskottet vägde vi in det i sitt betänkande. Med en fulltextlag som till stora delar innehåller bestämmelser inom riksdagens behörighetsområde måste lagberedningsresurser ägnas åt att bereda lagändringar som ligger inom rikets behörighet. Resurserna bör istället prioriteras att ägnas åt lagstiftning inom lagtingets behörighet så att lagarna anpassas till behoven och möjligheterna på Åland.

    Det finns två polislagar för Åland. Jag delar utskottets mening att det är mer ändamålsenligt med en samlad polislag som innehåller alla bestämmelser som hör till lagtingets behörighet samt i övrigt med hänvisningar till Finlands polislag samt andra relevanta riksdagslagar. Några blankettbestämmelser behövs inte för områden som hör till riksdagens behörighetsområde eftersom de automatiskt gäller på Åland, men för tydlighetens skull kan det ändå i den åländska lagen hänvisas till Finlands polislag. En sådan samlad polislag, dvs. Ålands polislag, kan således delas in i en del som rör själva polismyndigheten och en annan del som rör den polisiära verksamheten. Det tycker jag att vore tydligt och bra. Tack, talman!


  • Jag vill börja med, från utgångspunkt ur mitt klämförslag, att ställa frågan; blir det inte lite ynkligt om vi i lagtinget aldrig pratar om den här lagstiftningen och sådana lagstiftningsområden som faktiskt berör åländska medborgare i vardagen när det gäller till exempel övervakning och sådant? Vore det inte bra om lagtinget någon gång, i något sammanhang och på något sätt skulle diskutera de här faktiskt ganska viktiga områdena?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:50

    Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag tycker faktiskt att ledamot Fellman har en poäng här. Klämförslaget är också rätt intressant, du lyfter nog en viktig aspekt i det hela som tål att funderas på.


  • Jag måste ställa samma fråga till den värderade utskottsmedlemmen Mansén som jag ställde till utskottsordförande tidigare. Jag förstod också på Mansén att han står bakom skrivningen på sidan 2 som jag tycker att är intressant. Det är en mycket bra kompromiss mellan de olika viljor som finns. Det skulle faktiskt erbjuda ålänningarna en möjlighet till den egna lagboken för att läsa vad som gäller och vad som Åland har behörighet till.

    Min fråga kvarstår. När man går in på ett sådant intressant resonemang, varför fullföljde man inte det och begärde en ny framställning i riktning med den här åsiktsyttringen?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:51

    Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Resonemanget har förts i utskottet och det här var utskottets åsikt som vi kommer med här. Jag tycker nog att vi har berört det som ledamot Eriksson tog upp.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Anförande | 13:52

    Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ska anta Finlands polislag som en blankettlag och därmed upphäva polislagen som gäller nu på Åland.

    Lagförslaget är de facto närmast tekniskt och till sitt materiella innehåll motsvarar det nu gällande polislagen för Åland.

    Hållbart Initiativ stöder lag- och kulturutskottets påpekande att det inte är ändamålsenligt med en fulltextlag i det här sammanhanget då så stora delar hör till riksdagens behörighetsområde.

    På områden, som det här, där lagstiftningsbehörigheten är delad och särskilt då merparten behörighet hör till riksdagen finns det starkt motiv för att välja en blankettlag framom en fulltextlag.

    Med en fulltextlag som till stora delar innehåller bestämmelser inom riksdagens behörighetsområde skulle lagberedningens resurser ägnas åt att bereda lagändringar som ligger inom rikets behörighet.

    Vi instämmer i att lagberedningens arbete istället ska ägnas åt lagstiftning inom lagtingets behörighet så att lagarna anpassas till behoven och möjligheterna på Åland.

    Utskottet, som i tidigare betänkanden över den åländska polislagen har berört valet av lagstiftningsteknik, välkomnar också lagförslaget och ser det som ett steg i rätt riktning.Den polislag som nu är i kraft har nämligen ändrats hela fem gånger och största andelen av dessa ändringar har handlat om en uppsamling av sådana ändringar som har genomförts på riksdagens lagstiftningsbehörighetsområde.

    I väntan därefter på lagtingets motsvarande ändringar har den åländska polislagen i praktiken varit missvisande, släpat efter och rättssäkerheten, som aldrig någonsin borde få svaja, har fått sig en ovälkommen törn. Man har under väntetiden inte kunnat lita fullt och fast på lagens bokstav.

    Både polisen och varje ålänning är förtjänta av och måste alltid direkt kunna få veta vad som gäller. Det handlar om trygghet och förutsägbarhet för alla och det görs smidigast och säkrast via en blankettlag om tillämpning av polislagen på Åland. Så blir det också nu. Enligt förslaget vi nu har på vårt bord ska ändringar av Finlands polislag gälla också på Åland från den tidpunkt de träder i kraft.

    Hållbart Initiativ stöder också att det mest ändamålsenliga för Ålands räkning vore att i nästa steg få en samlad polislag som skulle innehålla alla bestämmelser som tillskrivs lagtingens behörighet och i övrigt skulle hänvisningar ges till Finlands polislag samt andra relevanta aktuella rikslagar.

    Låt oss använda vår självstyrelse så smidigt som möjligt så att vi tryggar våra medborgares rättssäkerhet, minskar myndighetskrångel och ger oss tid och resurser att stifta lagar för ålänningarnas bästa. Tack, talman.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 13:56

    Talman! Det här är ett mycket bra och balanserat, enhälligt betänkande som vi idag har fått från lag- och kulturutskottet för första behandling. Det sätter fingret på en ganska brännande självstyrelsepolitisk fråga som alltid är med oss: Vilka ambitioner ska vi ha? Vill vi t.ex. att polisen ska ha andra arbetsmetoder på Åland än i Finland? Varför? Har vi en klar bild av vad vi vill att ska vara annorlunda i polisens arbetsmetoder? Denna fråga duckar alla försvarare av fulltextlag för, tydligen ska vi fortsätta med samma innehåll i fulltextlagen som man har på rikssidan.

    Vi i denna sal äger makten att bestämma om annorlunda arbetsmetoder, med undantag för förundersöknings- och tvångsmedel. Men finns det något konkret som talar för att arbetsmetoderna ska vara radikalt annorlunda för vår polis? Jag tror att svaret från allmänheten är ett hyfsat samfällt: NEJ!

    Under cirka 8 år har vi egentligen rakt av kopierat rikslagens bestämmelser. Varje gång riksdagen i Helsingfors har spottat ut en ny liten ändring som har hört till vårt behörighetsområde så har det i praktiken lett till en fördröjning och otydlighet i vad som gäller på Åland. Det skapar merarbete också hos polisen och det skapar också merarbete här i marmorborgen i huset bredvid.

    Just tydlighet har ett särskilt värde när vi reglerar den organisation som har våldsmonopol i samhället.

    Det jag däremot tror att vi får ett hyfsat samfällt JA till är att den åländska polisen ska vara åländsk och ha en åländsk profil. Det finns en viktig princip i att autonomin förfogar över behörighet för just upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet. Det finns en viktig poäng i att profilen är åländsk och att den åländska polisen är en del av vårt åländska samhälle. Det finns en viktig poäng också i den reciprocitet som överenskommits om i överenskommelseförordningen, dvs. att en åländsk polis kan agera som finländsk polis och en finländsk som en åländsk. Då är det också rimligt att vi renodlar lagstiftningen med en landskapslag om Ålands polismyndighet såsom beskrevs tidigare i denna debatt.

    Talman! Det är inte riktigt försvarligt att arbeta på det sätt som vi har arbetat under de senaste åren. Vi har haft en egen fulltextlag. I praktiken har detta lett till att vi har haft tjänstemän och lagberedare som i princip bara kopierat förändringar rakt av från uppdateringar av rikets polislag. Det är inte försvarligt. Jag är glad att utskottet i princip verkar omfatta detta resonemang. Med de begränsade resurser vi förfogar över är det viktigt att vi fokuserar på de områden där vi verkligen vill något och där vi vet att vi vill något.

    Det finns också skäl att än en gång påminna om att blankettlag betyder att vi har behörigheten kvar. På onsdag kunde vi klubba en fulltextlag med helt egna bestämmelser för polisen, om vi bara vet vad vi vill och vad vi vill förändra i arbetsmetoderna.

    Om vi i denna sal har tydliga ambitioner och målsättningar, en klar idé för varför vi vill att den åländska polisen ska ha andra arbetsregler än de finländska, då ska vi ha det. Men att ha heltidsanställda landskapsanställda för att kopiera för kopierandets skull är inte sunt.

    Jag vill avsluta med att säga att jag inte stöder klämförslaget, för jag omfattar inte beskrivningen att förändringar ”bara behandlas i Finlands riksdag”. Behörigheten är nämligen fortsättningsvis vår. Vill oppositionen så går det att ta initiativ till en särskild debatt eller lämna in lagmotioner för att få en debatt. Sist men inte minst kan vi notera det vi redan har hört, att landskapsregeringen kommer att föreslå förändringar, en uppdaterad lag om Ålands polismyndighet. Tack för ordet.


  • Tack, fru vicetalman! Ledamoten Valve sade att en fulltextlag skapar merarbete hos polisen, det förstod jag att var hans huvudsakliga invändning mot att ha en fulltextlag. Så är det givetvis, det kan jag inte säga emot. Som tidigare minister så vet säkert ledamoten Valve att självstyrelsen i sig skapar ett merarbete. Så fort man börjar tänka själv, så fort man börja ta fram egna lösningar så skapar det merarbete och det kommer man inte ifrån. En egen fulltextlag har vi haft, det är riktigt. Varför ska vi ha det när vi bara har kopierat? Så ledamoten Valve blir det om man enbart följer de beslut som tas i Helsingfors och kopierar dem rakt av i stället för att titta vad som är bra för det åländska samhället.

    När det gäller vad man kan göra med lagen så återkommer jag till det i nästa replik.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:01

    Merarbete, ledamot Eriksson, är okej om självstyrelsen också får ett mervärde av det, då är det försvarligt att vi gör ett merarbete om vi har en idé.

    Man kan dra en parallell till ett helt annat rättsområde, ta till exempel alkoholbehörigheten som enligt gällande självstyrelselag är övertagbar till Åland, en av de få områdena. Vad är poängen med att överta alkoholbehörigheten om vår idé är att det ska vara ungefär likadant som i dag?


  • När det gäller merarbete så visst merarbete ska tillföra något.

    Jag noterade att ledamoten Valve kanske inte hörde vad jag sade när vi hade ett replikskifte tidigare. Han nämnde att det var ingen som hade sagt vad man kan göra med en egen åländsk polislagstiftning. Jag nämnde två exempel rakt av.

    Jag tycker ändå att det klämförslag som läggs är sympatiskt. Man vill faktiskt diskutera innehållet i polislagstiftningen. Men det som bekymrar mig är att vi då nedgraderar lagtinget till en diskussionsklubb i stället för att vi i lagstiftningen slår fast hur vi vill ha det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:02

    Det som jag stöder ledamoten Eriksson i är att vi renodlar de områden där vi vet att vi vill någonting. Det är styrningen av myndigheten. Börjar vi fråga folk i denna sal vad vi vill så tror jag att de flesta säger att vi vill ha en egen åländsk profil och det är jag den första att stöda. Vi ska ha en egen åländsk profil på polisuniformerna, på polisbilarna och vi ska ha en egen åländsk myndighet som styrs av ett organ som tillsätts av landskapsregeringen. Det är självklara saker.

    Men om vi i övrigt inte har någon stark uppfattning och vi kan konstatera att under närmare 30 års tid så har vi inte haft några större avvikelser i förhållande till rikslagstiftning i polisens arbetsmetoder, då ska vi inte ägna timmar åt att kopiera rakt av. Då är det mycket klokare att samla upp förändringarna, låta de träda i kraft direkt och sedan hantera verkningarna av dem.


  • Tack, talman! Det är bra med tydlighet. Tack ledamoten Valve för tydligheten i att inte stöda en kläm.

    Jag tycker ändå att frågan handlar om det faktum att vi i lagtinget inte kommer att veta vad vi skulle möjligen kunna vilja göra annorlunda, för vi kommer aldrig att prata om den här frågan. Förvisso är det så att det inte har gjorts så hemskt många förändringar ens på de områden där Åland har behörighet, men det har ändå förekommit debatt om områden som är viktiga; övervakning av medborgare, tvångsmedel och så vidare. Jag menar att en dialog som också medborgarna kan bli delaktiga av kring en jätteviktig del av självstyrelsens och alla medborgares vardag skulle vara motiverad. Nu ger vi bort makten och säger att vi kommer aldrig att prata om det här mera.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:04

    Jag håller med ledamoten Fellman på en punkt och det är att detta förstås behöver beskrivas i form eller annan från landskapsregerings sida. Därmed inte sagt att just den självstyrelsepolitiska redogörelsen är rätt form för att samla alla ändringar i polislagen och beskriva den. Men att det behöver göras kan jag ge mitt understöd till. Så är det.


  • Vad bra! Vi gör framsteg, talman. Vi är överens om att det behöver göras.

    Mitt förslag att inlemma den här diskussionen i den självstyrelsepolitiska redogörelsen handlar om att ett meddelande, som kunde vara en annan modell, kräver mycket mera arbete och kanske timmar av pappersvändande som ledamoten hänvisade till. På det här sättet kunde det bli en del av en bredare diskussion om vad som är självstyrelsens behörighet och vad riket fattar beslut om och varför det är viktigt för våra medborgare att känna till vad som bestäms inom det här rättsområdet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:05

    Även om jag inte kommer att ge mitt stöd till klämförslaget så uppfattar jag det ändå som ett konstruktivt inspel.

    Den här behörigheten, förutom att det finns en koppling till självstyrelsen som ledamot Fellman beskriver, så har också en viss koppling till demilitariseringen som det finns skäl att följa med i. Och därmed så kan det finns lämpligare dokument att beskriva detta i än just i den självstyrelsepolitiska redogörelsen.


  • Talman! Mycket kort, jag önskar understöda lagtingsledamot Nina Fällmans förslag till kläm.


  • Tack, talman! Det är ju ett väldigt intressant förslag. Jag förstår absolut varför man också lägger det. Men det jag inte förstår är varför oppositionens ledamöter i utskottet inte har försökt få in en sådan skrivning och eventuellt reserverat sig om man inte fått igenom det i övrigt?


  • Jag kan tyvärr inte redogöra för lag- och kulturutskottets arbete, jag sitter inte med i det utskottet.


  • Lagtingsledamot Nina Fellman, understödd av lagtingsledamot Zetterman, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i anslutning till den självstyrelsepolitiska redogörelsen även ta upp förändringar i polislagen som nu i sin helhet blir en fråga som politiskt bara behandlas i Finlands riksdag."

    Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte behandlats i ett utskott och inte ingår i någon reservation till ett betänkande ska förslaget enligt 73 § i arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Lagtingsledamoten Nina Fellmans klämförslag bordläggs därför till plenum den 30 september 2020.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 14:08

    Fru talman! Bästa lagting. Jag sitter själv i lag- och kulturutskottet för Obunden Samling och jag kan bara konstatera att vi understöder det här förslaget.

    Lite rätt får vi ge här åt Anders Eriksson som kämpar för utökat bestämmande för Ålands del. Att ha polisen som en del av självstyrelsen är en viktig symbolfråga. Om man tittar runt på autonomier, utan att jag själv har gjort någon jättenoggrann vetenskaplig utredning av detta, så har jag i varje fall fått klart för mig att polisen till stora delar förbehålls den statsmakt som ligger ovanför olika autonomier.

    Men hur som helst, de åsikter som vi har kommit fram till så sammanfattas nog bäst av det som Wille Valve sade här tidigare. Det är olika praktiska saker nu som får väga tyngre när vi har godkänt det här.

    Att ha den här typen av fulltextlag som har varit, där vi i praktiken har haft en lagtext som har blivit felaktig till följd av att den finska polislagen har ändrats i rask takt, så är inte okej. Att lagstifta om sådant som är riksangelägenheter och Finlands behörighet att lagstifta om i landskapslagar så är ju problematiskt när de sedan inte stämmer överens, för då är det ju den finska lagen som gäller framför den åländska lagen.

    Så sammanfattningsvis med lite långa tänder så sade vi att det här är okej i nuläget. Så får man väl lov att sammanfatta vår åsikt.

    Det har, i samband med den här behandlingen, också lyfts fram sätt att lagstifta där man skulle få allting sedan i samma lag och där man betonar att det här är först de åländska bestämmelserna och sedan har vi blankettbestämmelserna. Det är kanske dit som vi ska varandra. Det är väl det som är den här lilla klämmen i utskottets utlåtande.

    Avslutningsvis så understöder vi inte den här klämmen som kommer från lagtingsledamot Fellman. Jag kan väl hålla med om det som ledamoten Holmström var inne på här. Det vore fint, när Socialdemokraterna ändå har ledamöter i lag- och kulturutskottet, om man kunde lägga fram de här sakerna i utskottet så att man får behandla det där, så att det inte blir saker som kommer från höften så att säga. Tack, fru talman.


  • Tack, fru talman! När det är ledamot Måtar som står i stolen så vill jag poängtera att både ledamoten Måtar och jag i våra yrkesutövande har kunnat bevittna polisens frustration på fältet över den här överlappningen som sker när det är två lagar som råder parallellt. Det har varit svårigheter att kunna tolka snabbt. Det förfarandet har varit väldigt problematiskt både för rättssäkerheten, för polisen och dem det berör.

    Därför välkomnas det så klart ett verktyg för att hantera de här överlappningarna. Det är något som åtminstone jag i mitt yrke har hört från polisen många, många gånger att det är ytterst frustrerande när man inte kan sätta foten på problemet direkt på plats, utan det behöver redas ut under lång tid vad som faktiskt gäller i och med att lagen faktiskt har ändrat på fastlandssidan.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:12

    Fru talman! Ledamot Påvals, jag håller med där. Det var bra att Påvals tog upp det här, för jag glömde att nämna att det är ju givetvis så att polismyndigheten har hörts i samband med förberedelserna för den här lagstiftningen. Vi stiftar ju nu en lag som överensstämmer med de som faktiskt jobbar med de här sakerna dagligen. Det är detta som de nu har önskat.

    Sedan får vi, med en liten brasklapp här, fundera framöver om man sedan kan göra mera för att lyfta fram självstyrelsen. Det är nog Obunden Samlings uppfattning att vi borde förvalta det här pundet kanske lite bättre. Det är lite å ena sidan och å andra sidan det här, men det är nu så som det brukar vara.


  • Diskussion är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen
    var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av polislagen för godkännande.
    Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet för godkännande.
    Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § förvaltningslagen för landskapet Åland för godkännande.
    Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om behandling av berusade för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 10 och 25 §§ landskapslagen om ordningsvakter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5g § landskapslagen om lotterier för godkännande.
    Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 90 § räddningslagen för landskapet Åland för godkännande.
    Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 15 § landskapslagen om produktionsstöd för el för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 11 och 46 §§ körkortslagen för Åland för godkännande.
    Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling
    är avslutad.