Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Talman! I höstas stod jag här förra gången för att presentera en ny åländsk klientavgiftslag. Från årsskiftet i år har Åland en egen lag som i stort motsvarar det rättsläge som gällde på Åland den sista december 2022. När arbetet inleddes bestämdes det snabbt att detta är ett så omfattande arbete som kräver att det tas i olika steg. Att göra en egen fulltextlag var steg nummer 1. I dag ska vi behandla steg 2 av åtminstone 3 eller kanske 4 steg som denna lag ännu kräver i insats innan vi har en lagstiftning som anpassats till åländska förhållanden. En politisk referensgrupp, stödd av några sakkunniga tjänstemän som hade uppdrag att ge politisk återkoppling i arbetet med förnyad klientavgiftslagstiftning, tillsattes. Gruppen lämnade sin rapport till landskapsregeringen nu i mars.

När vi tillträdde och skrev ett regeringsprogram i början av mandatperioden var klientavgifterna en av sakerna som lyftes in i programmet. Vi skulle titta närmare på och göra de förändringar som så behövs så att den kan förnyas eller revideras för att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer. Detta är ett viktigt och nödvändigt steg. I samma regeringsprogram hade vi även skrivningar om att öka stödet för närståendevårdarna och se hur vi kan hjälpa dem mera i deras viktiga arbete. I de föreslagna förändringarna gör vi en del men mer behöver göras framöver men i annan lagstiftning än denna.

Syftet med de föreslagna ändringarna är att styra skutan mot tidigare och förebyggande insatser, likt de som den relativt nya socialvårdslagstiftningens intentioner är. Tanken med lagen är bland annat att avgifterna för de tidigare och lätta serviceformerna ska vara mer överkomlig än i nuläget, särskilt för personer med små inkomster och särskilt avgiften för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg (ESB) blir det genom de föreslagna förändringarna. Detta kopplar direkt till skrivningen i regeringsprogrammet om att ”Utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer”.

Genom att få klienterna att våga söka och ta emot tex. hemservice i ett tidigare skede kan betyda att tillfället när de behöver mer vård kanske kan skjutas upp eller så med tur kanske det inte behövs alls. För det vi vet är att de tyngre vårdformerna är mer kostsamma.

De bestämmelser som föreslås gällande avgiften för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och avgiften för fortlöpande och regelbunden hemservice kan ses som en styrning av att klienten får rätt service och vård på rätt nivå. I remissvaren kom viss kritik till de tidigare formuleringarna som vi ändrat på då det kunde uppfattas som att klienten själv får välja vårdnivå och så är ju inte fallet. Det som vi vill undvika med denna lag är att man drar sig för att söka vård för att avgifterna är för höga.

Vi tror att denna lagstiftning kommer att ha en positiv inverkan på styrningen så att klienter kan ta emot servicen när behoven uppstår. Det är inte meningen att klientens ekonomiska situation ska få avgöra på vilken vårdnivå som servicen fås.

Talman! Så vad är det vi föreslår i denna lag? Och hur är det möjligt att vi inte har kunnat beräkna de ekonomiska konsekvenserna på alla nivåer?

Om vi börjar med förändringarna: Vi föreslår avgiften tas bort under en närståendevårdares eller annan anhörigs ledighet, idag betalar man 11,60 € per dygn. Avgiften täcker väl framförallt den kostnad som finns för mat och dryck som personen som är på en avlastningsplats får, men vi vill att det inte ska finnas någon tröskel för att söka denna hjälp.

År 2021 fanns det 410 närståendevårdare på Åland. Här har vi ekonomiska beräkningar som visar på ett ungefärligt bortfall för kommuner och kommunförbund på ca. 14 000 euro totalt. Det är baserat på 2021 års siffror. Under arbetet med steg 2 gav referensgruppen den grupp som arbetade med att se över patientavgifterna i uppdrag att se över möjligheten att vidta nödvändiga åtgärder för att erbjuda avgiftsfria undersökningar av närståendevårdarnas välmående och hälsa. Detta förverkligades i år, från 1.1.2023.

Vi gör även förändringar i avgiften för fortlöpande och regelbunden hemservice. Här har nu avgifterna varierat ordentligt mellan kommunerna och KST då alla tillämpar olika avgiftskategorier. I nuläget bestäms avgiften enligt vissa vårdkategorier baserade på klientens servicebehov, baserat på antal besök per vecka, antal timmar per månad samt antal besök per vecka. Så det är svårt att göra jämförelser eftersom avgiften för hemservice i kommunerna baseras på helt olika saker. Dessutom ingår det vissa stödtjänster i vissa kommuners taxor i avgiften för hemservice.

Det vi gör är att förtydliga avgiftsuttaget för hemservice gällande regelbunden och fortlöpande hemservice, detta i relation till tillfällig hemservice där det saknas en tidsgräns i nuläget. Fortlöpande och regelbunden hemservice där klienten får service minst en gång i veckan och servicen beräknas pågå i minst två månader från att den inleds.

Vi inför också en begränsning där avgiften tas ut enligt antal servicetimmar per månad, som har fastställts i servicebeslutet. Liksom tidigare beaktas även klientens betalningsförmåga och familjens storlek när avgiften fastställs.

Idag består majoriteten av hushåll med hemservice av personer som fyllt 65 år. 47 % av dessa består av personer som är 85 år eller äldre. Cirka 20 familjer har hemservice. När vi har gjort exempelberäkningar som finns i slutrapporten så skulle främst äldre klienter med litet behov av fortlöpande och regelbunden hemservice beröras av ändringarna och genom dem få lägre avgift för hemservice. För klienter med ett behov av 4 servicetimmar per månad få ca 47 % procent lägre avgift. Klienter med ett behov av 15 timmar per månad skulle få ca 10 % lägre avgift. De personer som har ett omfattande servicebehov kommer inte att märka någon skillnad i avgiften med nuvarande och föreslaget system. När det gäller konsekvenser för kommunerna att vi förändrar avgiften så är det näst intill omöjligt att beräkna den föreslagna förändringen. Man gjorde liknande beräkningar i Finland som visade sig att inte alls stämma. Men om vi tittar på hur det sedan slagit ut i Finland och räknar med att det finns 115 000 hemvårdsklienter i riket och på Åland finns det 634 hemserviceklienter så motsvarar Åland 0,55 %. I Finland visade det sig att avgiftsintäkterna för hemservice minskat med ca 7 %, dvs. med 10 miljoner euro. Så då skulle det uppskattningsvis röra sig om ca 55 000 euro på Åland. THL konstaterade att avgifterna blev skäligare och att de var vanligare med minskade avgifter bland låginkomsttagare och med höjda avgifter bland höginkomsttagare.

Något som efterfrågats från kommunerna är att vi från landskapet skulle införa bestämmelser för serviceboende med heldygnsomsorg, (ESB). Idag saknas det bestämmelser helt kring det både för kortvarig och långvarig service. Det finns alltså 17 olika system och taxor runt på Åland hur denna avgift ska tas ut. Som avgiften tas ut idag så består avgiftsgrunderna av hyra, serviceavgift, måltidskostnad samt eventuell grundavgift som är ett fast belopp per månad. Det vi nu föreslår är helt nya närmare bestämmelser. Det gör att det är svårt att beräkna vad det får för ekonomiska konsekvenser. Vissa kommuner har utgått från hemserviceavgiften när man beräknat vad serviceavgiften ska vara på boendena. Den avgiften är baserad på klientens bruttoinkomst. De vi föreslår nu är en avgift som är baserad på nettoinkomsten på 85 % likt så som man tar ut avgiften för institutionsvård idag. Dessutom beaktar man i lagförslaget på ett annat sätt den make/maka/sambo som bor kvar hemma. För om man har bott med någon så tar man en sammanräknad månadsinkomst på 42,5 % efter att avdragen är gjorda om den hemmaboende har en lägre inkomst.

Men det som gör den största skillnaden är den att man nu kommer att få göra avdrag innan avgiften fastställs för till exempel intressebevakarens arvode, klientens faktiska boendekostnader innan man flyttar till sitt nya boendeställe för 6 månader tillbaka, läkemedel och salvbaser samt för den hyra som kommunen tar ut för ditt rum eller lägenhet på ESB-boendet så du kan betala din hyra. Det finns även ett minimibelopp på 250 euro som klienten ska ha kvar när alla kostnader är betalda.

Alla dessa förändringar gör att det blir en omöjlighet att beräkna hur denna förändring skulle slå mot kommunernas ekonomi något som även man konstaterad när liknande reformer gjordes i Finland. De kunde inte heller räkna ut hur utfallet skulle bli. För att kunna beräkna måste du veta exakt vad varje klient har för intäkter men även utgifter. Dessutom ändrar klienterna hela tiden och ibland bor det en person som har nästan ingen pension alls på boendet och ibland någon med väldigt hög pension. Det vi kan se på beräkningar som finns från Finlands kommunförbund är att pensionerna ökar markant nu. Vi tror därför inte att den ekonomiska påverkan kommer att bli så stor för kommunerna just på grund av det, då uttaget man gör för klientavgifterna baseras på hur din ekonomi ser ut. Så jag vill bara förtydliga att orsaken till att det inte går att beräkna utfallet är att det skulle kräva exakta uppgifter om varje klients ekonomi, nettoinkomster och avdrag. Detta eftersom samtliga kommuner i nuläget baserar hemserviceavgiften på klientens bruttoinkomst. En begäran om dessa uppgifter har inte ansetts skäliga eller ens möjliga att begära av kommunerna. Men när remissen skickades ut så gav vi ändå möjligheten men flera uppgav sedan i remissvaren att det är omöjligt att beräkna det påförhand och att vi från landskapsregeringen borde göra det, men tyvärr kan vi inte det utan dessa underlag.

Vi gör även små förändringar när det gäller institutionsvården men den har inte varit i prioritet vid denna förändring. Vi inför vissa avdrag som får göras, däribland avdrag för faktiska boendeutgifter före förflyttning till institutionen. Vi ökar beloppet för personligt bruk till 150 euro i månaden, något som man redan i dag har haft som belopp inom Oasen. Pensionerna stiger i och med att fler och fler får en arbetspension. Endast en klient har haft minimibeloppet på 150 euro inom Oasen under nuvarande lagstiftning och inom KST som haft 112 euro som gräns har också haft bara en person. Om även Mariehamn nu går inför 150 euro så är det ca 3-4 personer som uppskattningsvis kommer att erhålla det, resten har betydligt mer eller mer pengar kvar i handen.

Det man bör ha i tanken är det att klienter idag inom långvarig institutionsvård i nuläget är mycket vårdkrävande och att en betydande andel av klienterna är i livets slutskede.

Vissa förändringar görs även för långvarig familjevård men det berör ett fåtalklienter totalt sätt.

Arbetet med steg 2 kommer att inledas så snart detta steg förhoppningsvis kommer vidare. Där vill vi titta på exempelvis avgiften för hemvård och avgiftstaket inom socialvården i relation till högkostnadsskydden inom ÅHS. Vi vill också titta på möjligheten för klienter inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg (ESB) att kunna erhålla tandvård via ÅHS genom att lägga till dem till de prioriterade grupperna. Vi ska även se över hemservicen som helhet, inklusive avgifter för stödtjänster och tillfällig hemservice.

Talman! Lagen är komplex men vi tar nu större steg mot att få samma klientavgifter på hela Åland och det är bra! Vi styr utvecklingen mot tidigare och förebyggande insatser, helt i enlighet med den gällande socialvårdslagstiftningen. Genom att ta ut mer anpassade och rimliga avgifter för hemservice och ESB-boenden så kan fler klienter ta emot servicen, vilket i slutändan är till fördel för alla.

Om vi stärker servicen och tjänsterna inom öppenvården kan kommunernas utgifter stävjas på sikt. Att erbjuda för tungvård på fel nivå är inte hållbart varken ur ett personligt perspektiv eller ur ett ekonomiskt hållbart perspektiv. Vi behöver våga tänka nytt och vi måste våga satsa förebyggande för att vara bättre rustade när vi vet att den äldre befolkningen ökar mycket den kommande tiden. Vi jobbar med frågan på olika plan; genom en folkhälsostrategi, med ett äldrepolitiskt program men även denna lag är en viktig pusselbit i helheten. Tack, talman! Ursäkta att jag drog över tiden.

Talman! Spontant uppfattar Liberalerna att det här är en både bra och välkommen lagstiftning, spontant till den delen att det brukar alltid dyka upp enskilda paragrafer sedan i utskottsbehandlingen, och så kommer fallet säkert att vara också i den här lagstiftningen.

Ministern har gjort ett bra jobb under den här mandatperioden just med att ställa om till det förebyggande arbetet. Ministern hade säkert velat kommit längre än vad man har gjort. Men man kan väl konstatera också att det är just ministerns område som kanske har varit hårdast drabbat av Covid-19 pandemin.

Det är otroligt intressant med jämställdhetsaspekten också i den här lagstiftningen, dels att det är så många fler kvinnor som är närståendevårdare än män. Det är väl en klassisk del i det här kvinnligt-manligt att kvinnor överlag tar betydligt mycket större ansvar för familjen. Men det finns också andra aspekter i den här jämställdhetsfrågan. Hur ser ministern på den här jämställdhetsutmaningen att man mera skulle dela också på den här (… taltiden slut).

Tack, talman! Visst är det så att det är främst kvinnor som vårdar sina makar, sambos hemma. Det är en grupp som jag och jag vet att de flesta i salen här tycker att vi inte värderar tillräckligt högt. Därför känns det jättebra att vi nu har kunnat införa att man får hälsoundersökningar avgiftsfritt på ÅHS. Man har en dedikerad sjuksköterska som man kan gå till för att ventilera. Man kan ringa i stället för att använda Tele Q som de äldre har tyckt att varit jättejobbigt. Jag ser det här som en del att också visa nu att om man behöver avlastning så kan man få det. Men vi har en hel del kvar att göra. Men jag tror att genom att stärka servicen så kanske flera, även män, också vågar bli närståendevårdare.

Till den delen bara kort. Det är alltid intressant med mörkertalen. Hur stor andelen oavlönade närståendevårdare är kvinnor och hur många är män? Det är ju också en intressant jämställdhetsaspekt att analysera.

Det står i lagförslaget att det är främst äldre kvinnor med låg inkomst som gynnas av det här nya systemet. Det är ju en grupp som vi vet om att ha varit i en väldigt svår socioekonomisk sits. Samtidigt så ser vi ju hur gruppen pensionärer i helhet inte alls är lika ekonomiskt svaga som man historiskt har varit. Vad är ministerns vision i ljuset av att man kommer att behöva betydligt mycket fler välfärdstjänster i framtiden? Hur ser ministern på självfinansieringsgraden överlag inom äldreomsorgen? Ska medborgarna själva betala för en del? Eller är det någonting som samhället totalt ska finansiera?

Tack, talman! Tack för bra frågor. Det känns lite grann som en ödesfråga. Vi behöver hitta sätt att hjälpa dem som verkligen behöver och som inte har de ekonomiska musklerna att göra det genom att våga söka vård i tid. När jag har besökt pensionärer runt på Åland så säger de att det är ett stort steg att ta den här första hjälpen för att det blir så dyrt. Det är ju det som vi på något sätt ska undvika. Men jag tror att det egna ansvaret kommer att bli mycket större. Jag tror på det egna ansvaret genom att man tittar på det boende man har när man kanske är i vår ålder och funderar. Är detta ett boende jag kan bo kvar i när jag blir äldre? Samhället kommer inte att ha de resurser som krävs för att kunna hjälpa alla. Så det egna personliga ansvaret kommer att bli mycket större i framtiden.

Talman! Tack för presentationen. Jag undrar om ministern skulle kunna förtydliga, det finns många begrepp här att förhålla sig till och bollas med i lagstiftningen. Ett serviceboende, effektiverat serviceboende, tror jag att skyddshemmet Tallbacken är. Dit kan man gå om man är våldsutsatt Jag har för mig att det länge har varit gratis för klienterna. Kommer det att fortsätta? Regleras detta i den här lagstiftningen eller i någon annan lagstiftning att det här skyddshemmet är gratis?

Tack, talman! I går skickade vi ut skyddsanslagen på remiss. Där gör vi mera den förändringen att själva ansvaret vem som ska producera servicen övergår till KST, men finansieringsansvaret finns fortsättningsvis kvar på landskapet. Att vara på skyddshemmet så jag är hundra procent säker på att det avgiftsfritt. Jag vet faktiskt inte angående Tallbacken, jag tittar på min ministerkollega som nickar, men Tallbacken ska också vara fortsättningsvis avgiftsfritt.

Tack, talman! Det stämmer, minister Hambrudd nickar frenetiskt från sin bänk, att det är fortsättningsvis avgiftsfritt.

Ministern nämnde ganska tydligt att de här förmånerna, lättnaderna gäller för närstående eller annan anhörig. Jag tycker att det har varit lite otydligt det här med att även om man inte har ett avtal med kommunen eller staden om närståendestödet att man har samma rättigheter. Ändå undantas de från befriande från ÅHS avgiften, är det liksom avsiktligt eller blev det fel?

Jag är inte riktigt säker på att jag förstod vad ledamoten frågade nu. Det finns en stor okunnighet ute i kommunerna vad det innebär när du vårdar din anhörig om du inte har ett avtal på det, du har fortsättningsvis ganska mycket rättigheter. Med den här lagstiftningen så hoppas jag nu kunna lägga fokus på det och medvetandegöra kommunerna om att så är fallet.

När det gäller patientavgifterna så är jag lite osäker, men det borde vara exakt samma när det gäller dem. Närståendevårdarna har ju avgiftsfritt och då tror jag att det är samma för dem, men jag är inte hundra procent säker på det, men det kan vi säkert reda ut i utskottet.

Talman! Jag tycker att det är bra att man justerar. Jag ser mycket förbättringar.

Men jag skulle också vilja lyfta en fråga. Det finns så många kommuner och kommunalförbund och landskapsregeringen och det är väldigt, väldigt många aktörer. Även om man får de här förbättringarna så är det ju också väldigt viktigt att klienternas och de äldres rättigheter också kommer ut så att det är lättläst. Och att det är lätt att förstå och lätt att veta vems ansvar det är, vad det kostar, hur man gör och hur man går till väga. Det blir ett helt kaos när man blir gammal eller blir plötsligt sjuk och behöver ha de här tjänsterna. Jag hoppas att man sätter medel från ministerhåll att det ska komma en lättläst "bocka av agenda" så att folk faktiskt vet vad det är som gäller när det är så mycket som ändrar.

Tack, talman! Fördelen är att det blir en avgift för alla nu på hela Åland, så det kommer att bli mycket lättare. Vi har sagt att vi kommer också att ta fram lättlästa instruktioner för dem som jobbar med det här inom KST och i kommunerna. Men det är klart att det kanske inte kommer direkt. Jag håller med dig, det är svårt. Speciellt när man är gammal och har problem så ska man inte bli bollad mellan olika instanser. Faktiskt så skulle landskapsregeringen kunna ta på sig att ha avgifterna på vår hemsida. Det är något jag kan kontrollera om det ens är möjligt.

Jag tycker att det verkar bra. Det är ju en sak som är problematiskt på Åland när äldre flyttar mellan kommuner så har det varit väldigt svårt för folk att hitta information om vad som gäller när det är så många olika avgifter. Som ministern sade så i vissa kommuner så ingår det saker som inte ingår i andra kommuner. Jag hoppas också att det här förslaget ger personer möjlighet att inte behöva flytta från sin vanliga kommun till exempelvis stan för att där är det bättre service. Jag hoppas att man som äldre faktiskt kan bo kvar där man är uppväxt och van och trygg utan att behöva flytta pga ekonomiska skäl för kommunen och så vidare. Vi vet att vi får ta emot väldigt många till Mariehamn. Äldre personer berättar att de har blivit uppmanade att flytta. Så hoppas att man kan få stanna kvar.

Vi måste alla sträva efter att när du blir gammal så ska ditt liv vara så som det alltid har varit och att du ska få bo kvar där du har bott. Det ska vara en absolut självklarhet. Vi kommer som sagt, som jag sade, i steg tre att mera titta på hemservice och titta på just dessa stödtjänster som är väldigt, väldigt, väldigt olika vad som ingår. I vissa kommuner ingår ett larm som du har, i vissa kommuner tar de betalt för det. I vissa kommuner ingår snöplogning, i vissa ingår det inte. Det är en väldig spännvidd. Så detta är någonting som vi ska titta på i steg tre, men också titta på hemserviceavgifterna mera i detalj. För bland annat Mariehamn hade i sitt remissutlåtande att man tycker att man ska sänka dem mycket mera. Jag kan vara benägen att hålla med för det ska finnas en morot att bo kvar hemma. Det ska vara billigare att bo kvar hemma än att söka vård på ett effektiviserad serviceboende eller på en institution. Men det kommer som sagt (… taltiden slut).

Talman! Som en fortsättning på det så kan ju kommunerna också gå ytterligare vidare än vad lagen kommer att förutsätta. Det kanske kommer initiativ på det i Mariehamn.

Hållbart Initiativ stöder alltså detta lagförslag och tycker att det är intressant att man har fått en majoritet för att faktiskt gå vidare med det här, trots att det finns svårigheter i ekonomiska utfallsbedömningar. Det här lagförslaget syftar till att sänka trösklarna för att komma till förebyggande insatser och lindra också orättvisor i avgifter.

Detta tycker vi att har varit väldigt konstigt under lång tid, det finns 17 olika avgifter för bara ESB. Lagen idag är skriven så att kommunerna inte får ta ut mer i avgift än vad vården kostar, snarare än att bedöma det utifrån klienternas inkomst. Detta är en sak som nu kommer förbättras och är en stor framgång.

Tack, talman! Hela intentionen med lagstiftningen är att styra folk mot att våga söka hjälp, ha råd att söka hjälp, speciellt om man har en svag pension så blir ett stort steg att våga söka hjälp. Det är självklart.

Just när det gäller de här ekonomiska beräkningarna så är det svårt. Men det finns väldigt mycket siffror som visar på att rent ekonomiskt så är det stor skillnad idag än för kanske bara tio år sedan när det gäller de klienter som är på boendena och vilken pension man har. Nu när vi ändrar, att man tar ut 85 % efter att de olika avdragen är gjorda, så betyder det att det kan bli högre avgifter som man ändå kan ta ut för vissa personer som har mera pengar.

Talman! Det här är också ett ganska klart exempel på att vår kommunstruktur oavsiktligt har lett till olika typer av orättvisor beroende på vilken kommun man lever och bor i. Men det har inte riktigt varit så att någon har medvetet gjort det på det sättet. Lagstiftningen har sett ut på det här sättet att man inte får ta ut mera i avgifter än vad vården kostar vad gäller just ESB.

Det är fint att landskapsregeringen kan ta ett helhetsansvar. Ministern pratade också om att man vill ta helhetsansvar i många andra delar som till exempel i olika typer av serviceformer och stödinsatser som kommer att erbjudas och också att se på avgiftslättnader och så.

Då kommer ju kanske följdfrågan: Borde man göra någonting ytterligare för att samordna organiseringen av äldreomsorgen när man ändå går åt det här hållet?

Tack, talman! Kommunerna har efterfrågat tydligare regler likt såsom har funnits kring institutionsvård när det gäller ESB som vi kallar effektiviserat serviceboende. Det har inte funnits något regelverk annat än att man inte får ta ut mera avgifter än vad vården kostar att producera. Och även där har man ju haft väldigt olika begrepp och olika sätt som man har räknat det på.

Vi kommer ju nu också, som sagt, att titta på andra lagstiftningar framöver där det också finns ganska stora skillnader. Man tittar till exempel på närståendevårdare och hur man får betalt och inom vilka grupperingar och när man kommer i olika lägen när man vårdar en äldre eller en närstående.

Sedan när det gäller samordningen så är det här någonting som vi bland annat diskuterar nu när vi tar fram det äldrepolitiska programmet. Det kan hända att det kommer att komma som en åtgärd, men vi ska inte föregå det äldrepolitiska programmet.

Talman! Tack för redogörelsen. Samordningen och att det blir likvärdigt så kanske alla är nöjda att det blir enklare, i synnerhet de som jobbar med de här frågorna kan ta hjälp av varandra i olika kommuner.

Men slutkontentan av det här är ju att det blir överförda kostnader. Klienterna får ju en lättnad men det skiftas ju i varje fall i första hand på kommunerna som får ta ansvaret för att det här ska genomföras.

Varför jag begärde replik var för att uppföljningen av de ekonomiska konsekvenserna är väldigt vagt skrivna. Efter två år så ska det här kollas upp. Om det visar sig att det blir betydande så kommer det krävas en justering av landskapsandelarna. (… taltiden slut).

Tack, talman! Skrivningarna som finns i lagförslaget kring uppföljning, att göra en sådan uppföljning efter ett år är inte möjligt. Det måste åtminstone ha gått två år för att kunna se det verkliga utfallet. Efter att ha diskuterat en hel del när det gäller just pensioner, den uppgång vi ser på pensioner och det sätt vi nu kommer att kunna ta ut de här avgifterna, så tror vi att det inte kommer att bli så stora påverkningar på kommunerna. Visar det sig att de är fel så finns det med i lagen här nu att vi ska kunna kompensera kommunerna i så fall.

Tack, talman! Det visade sig i fastlandet att när gjorde den här justeringen så blev det väldigt mycket fördyrande än vad man hade beräknat. Man sade att det var svårt att beräkna. Jag uppmanar nog utskottet att titta på uppföljningen och försök göra någon sorts beräkning av hur mycket merarbete det här kommer att skapa för kommunerna.

Tack, talman! Det är helt riktigt att när man gjorde beräkningar kring hemservice i Finland så blev kostnaderna betydligt mycket högre. Vi har tittat på de siffrorna och tagit en procentsats efter hur många hemserviceklienter vi har på Åland. Det skulle vara ungefär 0,55 %. Det skulle innebära ungefär 55 000 euro för hela Åland, inklusive kommunförbunden. Det här är ju en grov uppskattning så klart.

När det gäller närståendevårdare så handlar det ju inte om många tiotusen lappar överhuvudtaget. Det är just kostnaderna för effektiviserade serviceboenden som är näst intill omöjliga att räkna ut. Jag skulle säga att det är omöjligt om det inte är så att man kan sia i framtiden och att man vet exakt vilka klienter som kommer att bo på boendet de närmsta halvåret och året, vilket man absolut inte kan göra. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack för ett anförandet som visar att det är ett väldigt komplicerat område. Det kom lite förslag.

Jag har två små frågor. Den första, ni nämnde meddetsamma här att det var en politisk referensgrupp som ni använde er av. Det här förslaget kommer här nu i sista skälvande sekunderna av en mandatperiod. Varför hade ni inte en parlamentarisk kommitté där samtliga partier kunde fått vara med?

Tack, talman! Så här i efterhand när jag funderar tillbaka på när vi har jobbat i den här politiska referensgruppen, som har bestått av ledamöter från de olika regeringspartierna, och sett hur bra arbetet har gått i den parlamentariska gruppen som jag leder bland annat om folkhälsostrategin och det äldrepolitiska programmet, så kanske jag gjorde fel. Kanske jag borde ha haft en parlamentarisk politisk grupp som hade tittat på de här avgifterna. Jag tror att det vinner vi på med tanke på att det här är någonting som ska leva vidare och det är så många som påverkas av dem.

Men när man har jobbat med patientavgifterna så har det också jobbats på samma sätt, det har varit en politisk referensgrupp.

Men varför det kommer så sent? Ja, tyvärr så blev väldigt mycket försenat och det kan jag bara beklaga.

Det låter som vi kanske har samma åsikt, speciellt som regeringsbasen vacklar så den blev lite mixad där.

Men en sak till som ni inte tog upp men som togs upp i en annan replik. Det är den här uppföljningen som finns här i förslaget, att det är uppföljning efter två år. Det ska vara en uppföljning på de ekonomiska effekterna för kommunerna. Varför ser man det inte ur klientens synvinkel? För det här är väldigt komplicerat. Jag kan inte säga vad som är bra och dåligt, det förefaller vara bra. Varför inte lägga med också klienternas syn efter två år? Vad tycker de om förändringar av systemet?

Tack, talman! Det ser jag inte alls som någonting omöjligt. Det var första gången som vi på riktigt har anlitat och hört vad äldrevården omkring på Åland tycker kring en lagstiftning och även pensionärsföreningarna. Det har varit väldigt intressant att se hur de har sett på de här förändringarna. De har ju varit väldigt positiva till dem och sett att det här kommer att göra en stor skillnad för dem. Så det är klart att om man gör en uppföljning för kommunerna så är inte jag främmande för att man också kunde göra en uppföljning för hur klienterna har uppfattat den nya lagen.

Talman! Bästa lagting. Den förnyade klientavgiftslagen är steg 2 av 3 i den strategi som landskapsregeringen lagt upp för att få till ett rättvist regelverk där alla behandlas lika oberoende av bosättningskommun. Tanken är också att avgiftssystemet ska gynna att alla vårdas på rätt nivå och att ju mer vårdkrävande klient desto högre prislapp. Det är bra att man tänker på närståendevårdarnas situation och satsar på att de får ledigt för återhämtning då det är ett väldigt tungt arbete som dessutom ofta sköts av personer som sedan länge passerat pensionsåldern.

Talman! Det känns även bra att man inför bestämmelser om att även de boende på ESB får behålla en del av sin inkomst och att summan är högre än vad som gäller för institutionsboende. Orsaken är att om man bor på institution ingår all service inklusive mediciner vilket gör att det tidigare har uppstått situationer där ESB har blivit dyrare för klienten än institutionsboende trots att det är förmånligare för kommunen. Summorna som klienterna garanteras att få behålla är fortfarande blygsamma, i förslaget är det 250 euro för ESB och 167 euro för institution per månad för dem som har de minsta inkomsterna från och med årsskiftet. För dem som är mer välbeställda får avgifterna uppgå till högst 85 % av inkomsterna efter avdrag dock får man inte ta ut en högre avgift än vad tjänsterna kostar att producera.

Talman! Så långt är allt bra med lagförslaget men det finns även bekymmer som måste nämnas. Vad blir kostnaderna blir för kommunerna? Det finns inte någon beräkning och det har sagts att det är omöjligt att få fram tillförlitliga siffror i detta skede. Det är därför väldigt viktigt att uppföljning görs och att kommunerna kompenseras via landskapsandelarna när det klarlagts hur mycket kostnaderna ökat med denna lagstiftning.

I övrigt så stöder Centerns lagtingsgrupp lagförslaget. Tack, talman!

Tack ledamoten Lindholm för ett sakligt anförande. Som ex medlem i den referensgrupp som har tagit fram det här lagförslaget så kan jag konstatera att där finns en koppling mellan hur länge det tog att bereda det här lagförslaget och kostnadsuppskattning. Vi var många i referensgruppen som tryckte på för att vi behöver veta vad det här kostar. Det visade sig att det var väldigt svårt när vi tittade på hur motsvarande reformer har gjorts på finska sidan. Man måste göra det retroaktivt, och det är en tvåårsperiod som fordras för att man ska kunna se det reella utfallet för ESB-klienter. De andra kostnaderna nämnde ministern redan förtjänstfullt i sitt anförande.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Naturligtvis, jag har full förståelse, men jag ville bara betona det i mitt anförande att det är viktigt. Det har ju varit andra lagförslag under de snart åtta år som jag har suttit här där det har tagits fram beräkningar på vad det eventuellt kan kosta och ofta har det ju kostat betydligt mycket mera för kommunen. Det är väldigt viktigt för många kommuner står i ett ansträngt läge. På individnivå är det här lagförslaget bra och det är rättvist och vi stöder lagförslaget. Men vi vill betona helt enkelt att man måste ha den här uppföljningen om det sen är efter två år så är det efter två år då, men det är viktigt att det kommer.

Jag instämmer i den analysen att ett av syftena med detta lagförslag är att utjämna vissa uppenbara orättvisor som finns i vårt system. Jag ser fram emot den fortsatta utskottsbehandlingen tillsammans med ledamoten Lindholm.

Tack för det talman! Tack ledamot Valve. Det som jag nämnde i förbigående i anförandet är att det har ju faktiskt varit en väldigt udda situation. Personer med låga inkomster som har haft ESB eller till och med på hemvårdsskidan har fått mindre kvar i plånboken än sådana som bor på institution och då är det något som är fel. Det är bra att deklarera, såtillvida är det helt okej. Jag ser också fram emot utskottsbehandlingen.

Talman! Den liberala lagtingsgruppen är försiktigt positiva till förslaget om ny klientavgiftslagstiftning. Vi har förstås, som oppositionsparti inte fått delta i framtagandet av förslaget, så med en viss försiktighet och förbehåll för vad som kommer fram i remissdebatten såväl som i utskottsbehandlingen innan vi uttalar oss. Optimismen sparar vi lite på.

Vi håller med framställningen om att det är en viss otydlighet i avgifterna idag. Olika kommuner gör och räknar på lite olika sätt, precis som det kommunala självbestämmandet givit och ger möjlighet till. Nu lyfter man bort den möjligheten från kommunerna.

Men tydlig lagstiftning är alltid välkommen. Vilka inkomster och avdrag som tas med i beräkningen av avgifter och hur de ska räknas finns i lagförslaget, men blir det här verkligen klart nu, eller ökar kanske istället det administrativa arbetet? Räknar kommunerna ut avgifterna med papper och penna, eller finns det datasystem för att räkna ut avgifter, eller måste man vänta på att det nya vårdinformationssystemet är på plats? Ska timmarna för hemtjänstens besök räknas på papper och penna, eller har kommunerna ”taggar” eller någon slags instämplingssystem för detta? Timmar eller antal besök -vad som blir fördelaktigt blir olika för olika klienter.

Avgiften för institutionsboende har ansetts för hög, vilket jag har förståelse för. Nu föreslås ett något förhöjt belopp bli kvar för personligt bruk, det är bra och det slår inte sönder någon kommuns ekonomi. Om den vårdbehövande partnern i ett äktenskap/samboförhållande har en större inkomst än vad den andra hälften har, så räknas avgiften på ett sätt. Men om det är den hälften med lägre inkomst som behöver vård så räknas avgiften på ett annat sätt. Det är säkert en bra tanke bakom detta, men inkomsten kan ju skilja på bara en tia högre eller lägre, hur slår det då ut på avgiften? Utskottet får gärna titta och räkna på det här.

Men vi ska komma ihåg att klienter på institution, eller borde vi kalla dem patienter, får sin sjukvård där de bor och sjukvården ingår i avgiften. De som istället bor på kommunala serviceboenden får, utöver klientavgift, bland annat en faktura från ÅHS ifall de är i behov av hemsjukvård och det blir två olika avgiftstak att förhålla sig till.

Det delade ansvaret för hemvården både social- och sjukvård leder också till två separata avgifter. Klient- och patientavgifter borde kunna samordnas.

Just den här institutionsvården, att den ska flytta över till ÅHS, har vi tagit beslut om. Jag vill bara påminna landskapsregeringen om detta och hoppas att det går framåt. Liberala lagtingsgruppen anser att äldreomsorgen skulle vinna på att skötas i en och samma organisation. Färre klienter och patienter skulle falla mellan stolarna och vi skulle få möjligheter att möta utmaningar mera effektivt. Vi ser bara fördelar. Det ska inte spela någon roll viktiga du bor om vården kommer från ÅHS eller från kommunen.

Jag förstår viljan och avsikten att styra vård till lättare och därmed billigare boendeformer. Men det är ju behovet av vård som avgör vårdnivå. Får du vård på en lättare vårdnivå tycker vi det att det kan vara billigare än vård på en högre vårdnivå. Men hur mycket? Ja, det kan vi diskutera.

Absolut behöver vi samtidigt stöda hemmaboendet, göra det möjligt för äldre att kunna och vilja bo hemma längre. Och med det här förslaget sänks tröskeln för att ta emot hjälp i hemmet. Men proaktiva insatser behöver ändå göras med förebyggande hembesök och hemrehabilitering, något som tyvärr försvunnit.

Lagförslagets ekonomiska konsekvenser är svåra att förutse skriver landskapsregeringen och man presenterar några siffror som säkert är helt överkomliga då det gäller slopandet av avgifter för närståendevårdares ledigheter. Vad man inte räknar med är att efterfrågan på dessa tjänster kommer att öka, och förutom minskade avgiftsintäkter får kommunerna ökade kostnader för mera personal. Och om landskapsregeringen tror att vårdpersonal växer på träd förblir oklart för mig. Men lagförslaget innebär bland annat ett förväntat ökat behov av platser för avlastning, behöver kommunerna nu bygga ut för att få flera äldreomsorgsplatser?

Helt klart är att kommunerna behöver se på flexibla avlastningstjänster, så att närståendevårdare utnyttjar möjligheten till ledighet så att de orkar med sitt viktiga uppdrag.

Att system med servicesedlar behöver komma på plats har jag sagt förut och passar på att säga det igen. Kanske bristen på flexibla avlastningstjänster är ett större hinder än ekonomin för att ta ut den lagstadgade ledigheten?! Det är bra att man förtydligar i lagstiftningen att rättigheter även gäller informella närståendevårdare. Möjligheten att bli närståendevårdare och att få stöd och närståendebidrag behöver informeras och kommuniceras bättre.

Kalkylerad inkomst av skog ska nu enligt lagförslaget inte beaktas när avgifter räknas ut, vilket innebär fördelar gentemot den som investerat i aktier, fonder eller bostäder. Det kan säkert finnas någon bra förklaring där, varför vilka kapitalinkomster som ska räknas och vilka som inte ska göra det. Utskottet får se på det.

En aspekt till jag vill lyfta är de privata aktörer inom socialservice som nu finns på marknaden. Hur påverkar det här deras klientantal? Jag tror och hoppas att klienterna räcker till alla.

Vidare måste jag, tyvärr återigen, konstatera att lagförslaget saknar barnkonsekvensanalys. Barn kan också vara klienter. Många barn har även närståendevårdare vilket nämns, men en regelrätt barnkonsekvensanalys saknas, speciellt när hemservice ges till barnfamiljer så skulle vara viktigt att få en tydligare bild av hur det här lagförslaget inverkar. Tack, talman!

Tack, talman! Det var väldigt många saker som jag skulle vilja kommentera. Abilita har system där man räknar ihop automatiskt när man loggar in och loggar ut, det sköter egentligen hela arbetet åt dem som jobbar med den här ihop räkningen.

När det handlar om institutionsvård och gränsen på 150 euro som vi nu höjer den till så kommer det kanske att beröra 5-6 klienter på hela Åland. Därför att de flesta klienter idag har så pass mycket högre pension att de får mera pengar kvar i handen. Det är lite av en kvarleva för att vi har haft personer som bara haft folkpension och har väldigt låga inkomster.

När det gäller avgiftstaket, kombinationen med ÅHS och socialvården så är det på listan för steg tre att nu ta tag i och börja titta på. Jag håller helt med att det borde vara ett och samma.

Tack, talman! Den här svårigheten att räkna ut avgifter och vad som ska ingå, det var något som kom fram i remissvaren. Ministern hänvisade till Abilita, men min uppfattning är att kanske inte alla har Abilita, så det här måste ju lösas på något vis.

Det är klart och i vissa saker kan man säkert använda sig av ett Excel ark också. Det handlar väl också om vad kommunen väljer att satsa på för att göra det lättare för dem som jobbar i kommunen och värdera jobbet som görs.

De som bor hemma och har en lägre pension så har det visat sig att man inte klarar av att bo kvar hemma för att man mäktar inte med de kostnaderna som man har hemma. Orsaken till att det är på det här sättet är för att man ska klara av att bo kvar hemma. Man ska inte bli tvingad bort från sitt hem.

Vi har inte tagit ett beslut om att föra över institutionsvården till ÅHS. Det finns med i budgeten att under det här året ska det tittas på det och det arbetet har påbörjats. Det arbete sätter mera fart under hösten.

Tack, talman! Just att räkna ut avgifter så som det är nu så har jag förstått att många pannor rynkas. Det är inte lätt. Den här lagstiftningen är absolut välkommen så att det blir enklare. Kommunerna upplever också lite oklarheter vad som ska ingå i de här avdragen och vilka inkomster. Anvisningar och förtydliganden till personalen som räknar ut avgifterna är absolut välkommet.

Tack, herr talman! Ledamoten pratade om konsekvenserna att ta bort avgifterna för närståendevårdarnas ledighet. Det är inte en stor kostnad för kommunen. Men däremot kan det vara en väldigt stor kostnad för den enskilda som kanske har en dålig ekonomi och det kan betyda väldigt mycket för den personen som vårdar sin närstående. Närståendevården är ju det mest kostnadseffektiva sättet för kommunen att hantera någon som behöver vård och att man inte behöver komma in på ESB under lång tid. Det här med avgiften, det är faktiskt bra om närståendevårdarna genom det här lagförslaget kan acceptera mer närståendevård, även om det blir en utmaning för kommunen på kort sikt.

Tack, talman! Absolut, jag är den första att instämma i det. Vi hoppas att närståendevårdarnas trösklar för att ta emot den här hjälpen sjunker.

Ministern var inne på den här avgiften som nu tas bort, 11-12 euro per dygn. Minister Holmberg-Jansson sade i sitt anförande att den tidigare tagits ut för mat och dryck och jag tänkte att då dricker man ju nog vatten till maten. Det har ju varit en kostnadstäckning för det.

Men vi ska komma ihåg att i KST:s remissvar så ville de inte att den här avgiften ska tas bort. Så det finns ju olika uppfattningar om den behöver tas bort eller inte. Men som lagförslaget är så ser det ut så.

Tack, herr talman! Jag tror att det betyder mycket, för några tior i månaden kan betyda mycket för en närståendevårdare. Jag är en av dem som är glad över det.

Sedan reagerade jag på servicesedlar, som ledamoten var inne på. Hur man ska underlätta situationen för närståendevårdarna så är ju egentligen en kommunal fråga som vi har pratat om i ett annat sammanhang i en liknande fråga. Men servicesedlar är ju lite som matkuponger, när man går till socialen så ibland ger man matkuponger till människor som man inte har förtroende att de klarar av att sköta sin egen ekonomi. Jag är i alla fall en av dem som tror att våra äldre klarar av att hantera sin egen ekonomi. Det här pratet om servicesedlar, jag tror att det är bättre att man höjer ersättningen och låter de äldre ta ansvar för sin egen ekonomi.

Tack, talman! Absolut så är ju servicesedlar ett kommunalt ansvar. Där har vi från Mariehamns sida krokat arm med KST. Det är på gång ett samarbete i den här frågan. Jag har fått den informationen att de har lämnat in en ansökan om något slags samarbetsstöd för att få till det här. Minister Holmberg Jansson nickar och tror att hon har beviljat pengar. Men det här har tagit jättelång tid. Det är länge sedan som vi lämnade in den här ansökan om pengar. Nu hoppas vi att det är på gång med servicesedlar. Jättebra! Jag är nöjd.

Tack ledamoten Söderlund! Jag tänker kommentera den liberala ambitionen att samla all äldreomsorg under samma organisation. Jag delar ju på sätt och vis den ambitionen. Men jag måste säga, med några förbehåll, att jag tror ju inte på den finländska modellen, att vi skulle dra i gång ett välfärdsområde med ett fullmäktige som väljs vart fjärde år av en styrelse. Inte heller tror jag på ett nytt kommunförbund i ett läge där närmare 50 % av min hemkommuns utgifter går till olika kommunförbund.

Den nya organisationen som samlar all äldreomsorg kunde ju lämpligen heta Ålands kommun. Alltså den gotländska modellen där 14 kommuner blev en, år 1971 och den går att tillämpa utmärkt på Åland. Sedan kan vi fortsätta att vara östrasaltvikare och järsöbor hur mycket som helst och då går det också att bli gammal var som helst på Åland.

Tack, talman! Jag hör att det kommer intressanta diskussioner i utskottet. Absolut. Det är ju lite utanför det här, men jag ville nog ändå bara nämna det. Vi liberaler har lämnat in motioner i detta ärende och lyft frågan på andra sätt hur man kunde samordna organiseringen av äldreomsorgen. Där är vi öppna för diskussioner och förslag. Vi har ingen bild exakt hur det ska organiseras, men vi ser behovet av en samordnad organisering.

Jag är mycket nöjd över det positiva liberala gensvaret till det utspelet.

Sedan vad gäller en helt annan sak som ledamoten Söderlund lyfte i sitt anförande. Det handlar om skogsägarna. Där konstaterar vi, när vi arbetade med det här lagförslaget, att skogsägare på annat håll drabbas av en viss orättvisa. Det faktum att du äger skog säger inte nödvändigtvis någonting om en klients betalningsförmåga under nästa månad. Därför så gjorde vi i referensgruppen tillsammans med ministern den avvägningen att vi går in för den typen av avdragsmöjligheter. Men det kan vi givetvis studera närmare och skärskåda i det kommande utskottsarbetet som vi har framför oss.

Tack, talman! Tack ledamot Valve för förtydligandet. Jag kan tänka mig att det var säkert några diskussioner i den här arbetsgruppen, men eftersom vi inte har varit med där så ville jag lyfta att det här blir lite otydligt för läsaren. Varför just skog? Varför inte aktier i det företaget eller så? Vi diskuterar frågan vidare.

Talman! Jag vill faktiskt inledningsvis börja med att beklaga att det här lagförslaget kommer så här väldigt sent. Vi har arbetat väldigt intensivt på landskapsregeringens sida och jag tycker personligen att det är lite tråkigt att det kommer så här i sista minuten för det sätter en oerhörd press på utskottet att arbeta intensivt.

Det som jag skulle vilja säga är att jag tror att vi kommer att behöva nyttja närståendevården mera i framtiden. De närståendevårdare som jag har talat med går ju nästan på knäna. Du är ju i tjänst 24/7, alltså i princip 25-26 dagar per månad. Jag tror att vi i framtiden behöver fundera på att utöka möjligheten för ledighet för närståendevårdarna. Det är visserligen en kommunal angelägenhet, men individens rättigheter, i det här fallet närståendes, skall finnas i lag.

Sen vill jag också säga att jag tror att det finns mycket pengar att spara för det offentliga Åland om vi samarbetar bättre kring hemvården och hemsjukvården.

Tack, talman! Tack lantrådet för det! Närståendevårdarna är en grupp som varken hörs eller syns kan jag tycka ibland. Där tror jag att just de här äldreråden som finns i kommunerna är en viktig länk och att föra vidare deras synpunkter. Jag vill lyfta det här med flexibla avlastningstjänster och där skulle ju kommunerna kunna samarbeta om det. Hur kan man ordna det? Det passar inte för alla att bo på ett hem i fem dygn. Har du en demenssjukdom så kanske du blir ännu mer förvirrad och att det tar tid sedan efteråt. Det här är nog en fråga som vi kommer att återkomma till.

Talman! Jag vill börja med att framföra ett tack till minister Holmberg-Jansson och till tjänstemän och lagberedning för ett väl utfört arbete. Det här är ju ett maratonlopp som inleddes förra och förrförra mandatperioden med ändringar bland annat i socialvårdslagen och bildandet av kommunernas socialtjänst. Det är ett jättearbete som också kommer att fortsätta under nästa mandatperiod. Därför är det viktigt, vilket jag uppfattar, att vi har någon form av konsensus kring vart vi är på väg.

I det här ärendet så tycker jag personligen, precis som ledamoten Söderlund uttryckte, att det har varit en stor nytta att också jobba kommunalt i äldreomsorgsnämnden i Mariehamn och gå igenom konsekvenserna av lagstiftningen där som den ska förverkligas. Kanske borde sådan här lagstiftning i ännu större utsträckning tas fram och utvärderas i samarbete med den kommunala sektorn, inte bara vad gäller ekonomin utan hur man i det vardagliga arbetet utför de olika saker som lagstiftningen säger. Det finns en massa praktiska frågor som uppstår när man ska förverkliga lagstiftningen som kanske skulle underlättas om man gjorde ett gemensamt arbete.

Vi stöder det här förslaget. Det känns som ett väldigt socialdemokratiskt förslag om man får säga så. Det lättar på den ekonomiska bördan för klienterna på institutionsboende. Det lämnar lite mera pengar i fickan för klienterna och det jämställer ESB och institution.

Men den viktigaste konsekvensen är de olika justeringarna som styr i riktning där ingen, varken närståendevårdarna eller klienterna inom hemservice, av ekonomiska skäl väljer bort service som gör att det är möjligt att bo hemma längre.

Vi tycker faktiskt att man ytterligare kunde se över att sänka avgifterna för hemservice. Det är en tröskel där det handlar om två saker; dels kostnaderna för kommunerna och landskapet för olika former av institutionsboende och dels att det är de allra flesta människors önskemål att de ska kunna leva ett självständigt liv på ett tryggt sätt i sina egna hem. Och det här handlar om att göra det möjligt. Det finns flera av oss i den här salen som kanske så småningom ska börja fundera på detta. Hur känner jag mig trygg och bekväm i mitt eget hem utan att behöva tänka på nästa steg? Det är en stor utmaning för kommunerna. Flera har redan nämnt det faktum att vara våra små kommuner och våra många kommuner krånglar till det ytterligare. Det är en fråga som vi kommer att få prata om många gånger i framtiden. Hur ska vi organisera det här? Jag tror ju kanske, som ledamoten Valve, att om inte Ålands kommun så åtminstone Ålands landsbygdskommun kunde vara ett steg i rätt riktning när det gäller den frågan.

I stadens remissvar poängteras betydelsen av utbildning till följd av lagändringarna och också gemensamma beräkningsmodeller för hur man beräknar kostnaderna för service. Det finns många små frågor som glöms bort när man från landskapet lämnar ifrån sig lagstiftningen och sedan ska det börja tillämpas. Det är nödvändigt att landskapsregeringen ytterligare håller fast vid den här styrningen så att man kan samordna och förtydliga förverkligandet av lagstiftningen.

Förstås är det bra att man inom den här två års perioden ser över utfallet och reglerar i landskapsandelssystemet. Vi tycker att det är helt i sin ordning och nödvändigt att vänta tills man ser det faktiska utfallet. Jag uppfattar inte att det rör sig om jättestora kostnadsökningar.

Men som med mycket annat så borde man kanske också jobba med det långa perspektivet när det gäller kommunernas ekonomi. Att väga in i den här beräkningen att bättre hemservice, bättre hemsjukvård, bättre stöd mot ensamhet och lägre avgifter för service som höjer livskvalitet faktiskt är en inbesparing på lång sikt både för kommunerna och för landskapet.

Om den här tiden på någon form av institutionsboende blir så kort som möjligt så handlar det inte om guldkant utan om klok ekonomisk politik.

Slutligen vill jag ta upp det som min kollega Jessy Eckerman också lyfte, att informationen till klienterna och till närståendevårdarna om vad man har rätt till och vad man har möjlighet till, det är en svår sak. Det är en sak som det ute i kommunerna är svårt att hinna med. Man har svårt att klara av både det dagliga arbetet och att berätta för klienterna vad de har för möjligheter. Där tror jag att det finns en hel del att göra om man vill få ut den fulla potentialen av den här lagändringen.

Tack, talman! För mig är inte detta socialdemokratisk politik, moderat politik eller liberal politik utan det här är human politik. Det här är politik som ser till att ålänningarna får den vård och den hjälp man behöver när man är i en sådan situation att man behöver det. Det ska inte finnas en tröskel att söka hjälp på grund av vad du har för ekonomi. För mig och för alla här i salen tror jag är det oerhört viktigt.

Det som ledamoten var inne på, hur man kopplar det med kommunerna och hur man har kunnat ta med dem mera i arbete, så har vi ju haft med oss en representant från KST, Mariehamns stad, kommunförbundet och från landskapsregeringen. Vi har dessutom haft väldigt kunniga personer i den politiska referensgruppen som har kunnat hjälpa till med det här arbetet. Så på det sättet så tycker jag att vi har (… taltiden slut).

Nej, jag tycker att det har varit en bra ansats och ett bra sätt att arbeta. Men kanske en möjlighet skulle vara att man inte skulle släppa det samarbetet när lagstiftningen har kommit över tröskeln, utan man skulle fortsätta jobba med de sakkunniga i kommunerna och kanske politiskt också för att styra upp tillämpningen av lagstiftningen. För vi vet att risken är ganska stor att det spretar åt olika håll, eftersom vi de facto har 17 kommuner inklusive KST, som ska tolka lagstiftningen på olika sätt. Man skulle ha en grupp som praktiskt arbetar med de här frågorna och som kan diskutera med varandra så att det blir ungefär lika.

Tack, talman! Det här var ju någonting som man började jobba med när den nya stora socialvårdslagstiftningen togs i bruk och samma sak med äldrelagen. Man tog fram anvisningar på hur man ska använda sig av och tolka lagen. Det finns bra information på hemsidan.

När vi började den här mandatperioden så sade jag att vi måste börja göra mera filmer och vara mera digitala och då tyckte alla; usch att stå framför en kamera. Sen kom det en pandemi och helt plötsligt så var det ingen som hade problem att sitta framför en skärm och prata och hålla digitala utbildningar. Det finns få saker som jag kan säga att är bra med en pandemi, men det är en bra sak. Man har fått en helt annan öppenhet att kunna hålla korta kurser och informationstillfällen digitalt, vilket är jättebra. Vi har som sagt 16 olika kommuner där vissa har långt att komma in till Mariehamn t.ex. Kökar, Sottunga eller Brändö. Så det här är någonting som vi jobbar med.

Det finns massor med möjligheter. Det slog mig när minister Annette Holmberg-Jansson pratade nu att kanske man ska börja med rättigheter inom äldreomsorgen på TicToc. Det är ju väldigt korta sekvenser så det borde vara lätt att ta till sig. Jag vet inte, men jag tycker att det är en bra riktning på arbete.

Talman! För oss och för mig så handlar den här lagen om att ställa om till tidiga insatser. Förhoppningsvis blir administrationen förenklad genom de harmoniseringar som sker. Det är en strukturförändring. Det är inte allt till alla, utan det träffar dem som har det svårast. Det är nog förmätet av lagtingsledamot Fellman att säga att det är socialdemokratisk politik, som att alla andra skulle vara kallhamrade ekonomister som inte bryr sig om människorna. Tvärtom, det här är ju ett lagförslag som vi i och för sig ännu inte vet vad det kostar, vilket är ett problem i lagstiftningen. Men allt pekar ju på, i förarbeten som finns, att det här dessutom är en ekonomisk klok lagstiftning.

Jag tror att ledamoten Zetterman missförstod mig. Jag försökte uttrycka mitt positiva omdöme om den här lagstiftningen och kanske var jag lite skämtsam när det gällde hur man beskriver politik.

Men jag vill också välkomna det faktum, vilket jag också nämnde i mitt anförande, att jag uppfattar att det här är en lagstiftning som det finns en väldigt bred konsensus kring. Det är bra att styra resurserna till tidigt stöd, till hemservice och de möjligheter som den här lagstiftningen ger för alla människor att kunna bo hemma så länge som möjligt. Jag ser faktiskt ingen motsättning här. Jag tycker ingalunda att det finns kallhamrade ekonomister i särskilt stor utsträckning i den här salen.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Ja, då var det alltså dags för det här lagförslaget om förnyad klientavgift. Ett förslag som jag ju har hört talas om eftersom jag sitter i den äldrepolitiska kommittén, men som jag inte har bekantat mig med före det har kommit till det här bordet. För som jag nämnde så har det ju funnits en politisk referensgrupp och inte en parlamentarisk referensgrupp den här gången. Det betyder ju att den ursprungliga oppositionen här med liberaler och socialdemokrater och Åländsk Demokrati inte har varit med i den här gruppen. Däremot har ju den nya oppositionen suttit med. Moderaterna har ju haft både ministern och före detta ministern med i gruppen så det känns lite orättvist. Men jag förstår att det kanske var en liten tankevurpa där.

Jag noterar nu faktiskt att det är vi tre som inte har varit med som har tagit gruppanföranden. Ni andra har inte velat ta ordet här.

Herr talman! Vi kan läsa det huvudsakliga innehållet: "Landskapsregeringen föreslår att klientavgiftslagen ändras för att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer och för att styra socialservice från service på institution till service inom öppenvården med fokus på tidiga insatser som hemservice". Det här låter som mycket sympatiska förbättringar som vi stöder. Jag måste kalla det för åländsk demokratisk partipolitik, så jag knycker det ordet.

Herr talman! Om vi tittar lite på framställningen så hittar vi avsnitt 4 som beskriver förslagets konsekvenser som man normalt brukar ha. 4.1 beskriver de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. 4.2 beskriver konsekvenser för barn faktiskt och jämställdhet mellan könen.

Sen kommer avsnitt 5 som beskriver lagstiftningsbehörighet. Men vänta nu, barn finns med men inte äldre och det är faktiskt de äldre som hela förslaget berör, men det finns inget avsnitt om dem ifall ni inte har noterat det. Så barn och jämställdhet finns det undersökningar om men inte de äldre. Det är lite litet märkligt. Men jag konstaterade att det är lite typiskt att äldrefrågor lätt sopas under mattan.

Ni minns här i budgeten så beviljade vi i princip 1 miljon för äldreomsorgsinvesteringar som sedan försvann i tilläggsbudgeten. Jag försökte få tillbaka det, ni gjorde inte stående ovationer där heller utan äldrefrågorna försvann åt sidan.

Herr talman! Man kan ju tänka sig att man kan läsa vilka effekterna blir genom att titta vad kommunerna har för nackdelar och tänka att det är ju fördelar för de äldre. Men det går inte så enkelt.

Kalkylerad inkomst av skog togs upp i ett annat sammanhang här, men där kan vi nu läsa att det inte har någon inverkan på kommunernas ekonomi eftersom faktiskt ingen beaktar kalkylerade inkomster av skog. Så ur kommunernas synvinkel har det ingen betydelse. Men ur klientens synvinkel så har det här faktiskt en positiv förbättring i alla fall. En person som funderar på att anlita avgiftsbelagda tjänster så kan ju läsa att kommunen har rätt att beakta en kalkylerad avkastning av skog. Då tänker man okej, jag har skog det här kan bli dyrt för mig. Personen vet inte om att kommunen använder sig av det här, men om det står klart och tydligt att kommunen inte kan använda sig av det så då är det ju ur klientens synvinkel en positiv sak som gör det enklare.

Så min fråga kvarstår, varför finns det inget avsnitt som beskriver de ekonomiska konsekvenserna för de äldre, dvs. de som ska betala de här avgifterna? Även om det framgår att det är positivt, men det borde finnas lite mer.

Herr talman! Vi kan läsa i avsnittet ärendets beredning att kommunerna oroar sig för att kommunens ekonomi ska försämras då avgifterna sänks. Någonstans tycker jag att man kanske kunde ha framfört tydligare då, vilket ju har framkommit här också i ministerns anförande, att vi vet ju från annat håll att pensionerna inte blir bättre för den enskilde pensionären. Men om tio år kommer pensionen att vara högre för den som blir pensionär om tio år eftersom pensionssystemet förbättras. Det betyder att det här en reform för många år framåt. Så även om kommunen förlorar några euro per klient nu så när nästa klient kommer in så kanske de får en större avgift och därför är det också väldigt, väldigt svårt att räkna ut de här effekterna.

Det skulle göras en uppföljning efter två år om de ekonomiska effekterna ur kommunens synvinkel. Jag förstår mycket väl att det går ju inte nu att säga att vilka effekterna blir. Vi vet hur avgiftssystemet fungerar, men vi vet ju inte vem som kommer in. Är det Kalle Anka och hans kusiner eller kommer plötsligt Joakim von Anka in? Då är det helt andra inkomster som kommunerna får. Så detta kan vi inte prognostisera.

Däremot är jag förvånad över att man enbart ska titta över kommunernas effekter, vi borde ju också titta på klienterna. Vad säger klienterna efter två år? Som jag sade här i en replik, och som jag tror att också ministern sedan replikerade, så har vi ju äldreråden och pensionärsföreningarna som man också kunde höra. Hur tycker de att den här förändringen blir? Jag tror och hoppas att det är en förbättring.

Men det är ett väldigt komplicerat system. Man måste liksom vara klient i någon av de här situationerna för att kunna förstå hur det slår. Vad blir bättre? Det finns kanske problem också efter det här. Men det går liksom inte bara att läsa lagtext och säga att det här kanske inte blir bra. Men går det ett par år så finns det säkert erfarenheter bland annat i de här äldreråden och det tycker jag att vi också ska dra nytta av och inte bara lyssna på kommunerna i den här frågan. Tack för ordet!

Tack, talman! När det gäller kapitalinkomster i den här lagstiftningen så är det något som vi har diskuterat ganska mycket. Varför har man bara nämnt just skog? När vi har hört med kommunerna så är det väldigt få kommuner som ens har brytt sig om det. Det här är en kvarleva från blankettlagen som vi har haft där skog har en mycket större betydelse i Finland än vad den har på Åland.

Däremot har vi sagt i våra politiska diskussioner att kapitalinkomsterna måste vi grotta ner oss lite mer i under steg tre eller steg fyra. Jag hoppas att det blir i steg tre, det är i alla fall vad vi har tänkt. Vi behöver titta mera på de här olika kapitalinkomsterna. Det är flera som har påpekat det i sina anföranden. Så det är någonting som vi har tänkt på, men det är för stor grej att bara säga att nu plockar vi bort eller ändrar på det. Vad får det för konsekvenser? (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag tycker inte att ni behöver ändra beslutet. Jag som ekonom säger helt klart, har man aktier så kan man sälja några aktier, inga problem. Har man skog så okej, kanske man kan gå ut och äta lite granskott just nu, men det är inte så lätt att äta den där skogen och det tar tid att sälja. Så jag tycker att det är helt korrekt att inte då, för den korta tid som man bor på ett äldreboende, vara tvungen att sälja skogen.

Tack, talman! Man kanske inte äter skogen, man säljer väl skogen. Men det är i alla fall någonting som vi har tänkt på.

De här uträkningarna över hur utfallet kommer att bli för klienter så det finns väldigt många uträkningar i arbetsgruppens rapport som jag uppmuntrar folk att titta på. Vi har försökt leka med siffror och tittat på siffror hur det här kommer göra en positiv skillnad för klienterna och pensionerna, när man tittar på kommunens (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Precis som jag förstod så finns det kalkyler, de är som jag förstår väldigt komplicerade och svåra att sätta sig in i. Därför tror jag att det är bättre att testa systemet under två år. Finns det sedan några buggar, som man säger, som dyker upp att här verkar det väldigt ologiskt så testa systemet. Ni får nog höra feedback men lyssna också på äldreråden och inte enbart på vad kommunerna säger.

Tack, talman! Ledamot Toivonen påstod att det finns en barnkonsekvensanalys i det här lagförslaget. Om man vill kalla en sju ord lång mening för barnkonsekvensanalys så får man absolut göra det. Det står att närståendevårdaravgiften tas bort och att det kan ha positiva konsekvenser för barn. Men det här lagförslaget är ju mycket, mycket större än så. Det är mycket mer än den här avgiften för närståendevård som helt saknar barnkonsekvensanalys. Barn kan vara klienter i socialvården. Barn kan ha föräldrar som är klienter i socialvården, så det här är en väldigt stor brist.

Tack, herr talman! Jag tror inte att jag nämnde att det fanns en barnkonsekvensanalys, men jag sade att ordet barn fanns i alla fall. Tittar man på rubrikerna så står det Konsekvenser för barn, men det finns överhuvudtaget inte en rubrik som heter Konsekvenser för äldre när hela förslaget berör äldre. Det var den kontrasten som jag ville få fram.

Talman! Bara riktigt kort, två saker till utskottets arbete. För det första tycker jag att det vore bra ifall utskottet också kunde följa upp intäkterna för pensionärer som grupp. Alltså här har det skett, vad jag uppfattar, en väldigt, väldigt stor förändring kring den generella bilden av de enskildas ekonomiska förutsättningar och socioekonomiska ställning. Tidigare var man ofta sjuklig tidigt i sin pensionsålder och hade väldigt låga intäkter. Det ser annorlunda ut idag. Om inte jag missminner mig så är det de unga vuxna i dag som är de mest socioekonomiskt svaga i vårt samhälle. Jag tycker att det här är en bra bakgrund att ha med sig när man tittar på den här framställningen, just för att alla kanske inte behöver stödet. Det väcker den här frågan i framtiden också. Hur ska vi se på självfinansieringsgraden inom äldreomsorgen? Det tycker jag att är en otroligt komplex fråga.

Ofta drömmer vi om äldreboenden som finns runt omkring i Europa och man ser jättefina modeller. Jag har försökt studera dessa modeller och jag har inte hittat en enda som är skattefinansierad utan det är privatfinansierade verksamheter. Vill vi ha en sådan skillnad på Åland, att vi har jätte högklassiga instanser kanske i privat regi, medan annan kommunal verksamhet är på en betydligt lägre nivå? Det kommer att hända mycket inom det här fältet de kommande 15-20 åren. Vilken nivå samhället ska ta och vilken nivå individerna ska ta är ju förstås en intressant fråga.

Jag tror att alla inser att det inte ens går att ha en äldreomsorg utan självfinansiering och kanske inte heller önskvärt. Det är ju vuxna, myndiga personer vi talar om. Jag tror inte att någon politiker förespråkar att vi ska ha samma syn på äldre såsom vi har på barn. Vi från samhällets sida ser att barnen inte själva har valt var man är född och man ska ge lika möjligheter till alla. Det finns liksom den dimensionen med i det här.

Men jag tycker att det skulle vara intressant ifall utskottet fördjupade sig i de här intäktsklasserna och också hur man ser att de inkomstklasserna kommer att utvecklas framåt. Det är helt avgörande hur man ställer sig i de här ersättningsnivåerna och annat.

Sedan en annan hälsning, kanske mest till ministern. Nu när vi gör om det här systemet och det blir nya administrativa processer, försök då gemensamt på Åland se till att man hitta en smidig process där man drar nytta av den data som finns. Vi vet alla hur det ser ut i de åländska kommunerna och i offentligheten. Man känner ofta inte ens till vilken data man per automatik kan tillgå. Här finns det utrymme att göra de administrativa förenklade processerna. Risken är alltid, när man inför nya administrativa sätt, att man behåller alla de gamla sätten och adderar på nya. Här borde man ta ett omtag och sätta till någon typ av arbetsgrupp bland kommunerna som skulle titta på riktigt, riktigt enkla processer och bra processtöd för att kunna göra det här enkelt. Skatteverkets intäktsuppgifter till exempel finns ju för kommunen att tillgå. Hur kan man använda dem? Tack, talman!

Tack, herr talman! Ni kom in på ekonomi här och inkomstklasser. Ni nämnde att det är de unga vuxna som har det så socioekonomiskt svårast. Jag är inte säker på att jag håller med i det. Det jag nu har lärt mig i den här kommittén är att de äldre består egentligen av fyra generationer; 50-talister, 40-, 30- och 20-talister. 20-talisterna tror jag nog att ligger ganska lågt ner. I de här systemen så är det så småningom 30-talisterna som blir de äldsta. Det är då i det skedet som inkomsterna kommer att öka som jag ser det.

Talman! Jag är helt säker på att jag sade: "om jag inte missminner mig" så är det på det här sättet. Men det är helt rätt så som ledamoten sade. Förut pratade vi om pensionärer som en homogen grupp med ungefär samma fysiska skörhet och ungefär samma socioekonomiska situation. Men det stämmer ju inte längre. Många 65-åringar i dag har en skaplig ekonomi och de flesta är fysiskt starka som 65-åringar i dag. Sen finns det förstås undantag. Samtidigt har vi de som ledamoten också nämnde, de som idag är över 80 år och särskilt kvinnor har sällan förvärvsarbetat på det sättet att man har fått lön. Man har jobbat stenhårt hela sitt liv men utan löneersättning och där är ju också sjukligheten betydligt högre. Så gruppen pensionärer idag är en väldigt, väldigt spretig grupp. Vi kanske får börja prata om yngre och äldre pensionärer för att kunna skapa gemensamma system.

Tack, talman! Just när det gäller pensionärerna och deras skatter som de betalar så man brukar säga att det som pensionärerna idag betalar i skatt täcker ungefär de kostnader som finns för äldreomsorgen.

Jag sitter och tittar på skillnaden kommunalskatt i kommunerna för pensionärer för Åland generellt från 2017 till 2021. Den skillnaden är över 3 miljoner när det gäller hur mycket mera man betalar i skatt från 2017-2021. Skulle man titta från 2021 och framåt så skulle det hoppet vara ännu större.

När man tittar på Finlands kommunalförbund så föreslår man nu för 2021-2027 en skattehöjning på 3,3 %, så det kommer att öka nu. Det ökar jättemycket på en gång här nu och det är just på grund av det som ni i tidigare replikskifte var inne på, 20-talister (… taltiden slut).

Det är precis så som ministern tänkte avsluta med, uppfattar jag. 20-talisterna hade betydligt lägre skatteinkomster än de nya pensionsgrupperna. Så är det.

Min poäng är att det blir intressant att diskutera dels om du har betalat väldigt mycket skatt i hela ditt liv och också betalat väldigt mycket skatt som pensionär, ska du då också betala fullt pris för de tjänster du behöver? Eller ska du då också därtill betala för den tjänsteutövningen? Vad är det för tjänster i sådana fall som samhället ska betala och inte betala? Vi kommer så småningom att behöva ta ställning till det här, för det kommer ju inte att gå att hantera lika lättvindigt som vi har gjort tidigare, är min uppfattning i alla fall.

Det jag inte hann säga var att 20-talister och kanske 30-talister och eventuellt lite 40-talister fortfarande har ganska svaga pensioner, speciellt 20-talister och 30-talister. Men det finns inte så många kvar längre och det kommer att ske stora förändringar.

Sedan när det gäller tjänsteutbudet och vad man ska erbjuda, så jag håller helt med. Det här är något som vi diskuterar just i gruppen som tittar på det äldrepolitiska programmet. Hur ska vi nu stärka för att människor ska klara av att leva ett liv så som man vill kunna leva även när man blir gammal?

Sedan så kanske det öppnar upp för mera privata företag. Om vi tar ordentligt betalt för vården, om man har mycket pengar, så kanske det blir mera attraktivt att välja privata alternativ. Så det kommer nog att ske ganska mycket de sista åren. Jag helt enig.

Talman! I debatten om försörjningskvoten och demografin så uppfattar många ofta att man säger att pensionärer har för låga inkomster, att detta är bekymret. Men det är ju inte det som är bekymret, utan bekymret är att det är för få i arbetsför ålder för att kunna skapa tillväxt i samhället för att kunna fylla arbetsplatser. Det är därför vi allihop behöver ändra våra sätt att jobba, att producera produktivitet och effektivitet om vi ska klara av att producera välfärd om 15 år. Det är relativt givet.

Men, som sagt, de här inkomstklasserna är superintressanta. Det som jag tidigare sade att det kommer att vara ont om personal i betydligt högre utsträckning än idag inom kort och det kommer att accelerera kraftigt framöver. Och dessutom kommer branscher som har den typen av arbetstider som närvårdare har att vara mindre och mindre attraktivt enligt alla trender. Den där effektiviseringsåtgärden också (… taltiden slut).

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.