Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! Lagting, bästa ålänningar. Så inleds den första budgetbehandlingen med det finanspolitiska ramverket i ryggen. Förvaltningen och underlydande myndigheter har levererat ett sammanhållet budgetförslag till och med något under ram. Det finns skäl att uppskatta och ge erkänsla för det arbetet till självstyrelsemyndigheternas tjänstemän.

Samtidigt som vi ska hantera våra egna problem lever vi i en instabil tid där mänskligheten gemensamt måste hantera allt mera globala utmaningar som också direkt och indirekt påverkar Åland. Kriget i Ukraina och Gaza känner vi in på bara skinnet. Vad innebär presidentvalet i USA för vår säkerhet och för världsekonomin? Men trots det pågår det också mycket positiva saker, till exempel COP 29 i Baku där den stora rörelsen och viljan är framåt.

Åland har en stark grund för att möta framtidens utmaningar. Ett framtidssäkrat Åland innebär också en framtidssäkrad offentlig ekonomi. På samma vis som vi inte vill lämna över en klimat- och miljöskuld till framtida generationer, till våra barn och barnbarn, vill vi inte heller lämna över en ohållbar ekonomi och ett överskuldsatt
samhälle.

Vårt gemensamma samhällskontrakt är utvecklings- och hållbarhetsagendan som engagerar stora delar av vårt samhälle. Inom några veckor kommer statusrapport 6 att presenteras där arbetet på ett tydligt sätt mäts och konkretiseras.

Den som följer samhällsdebatten ser att alla åtgärder som vidtagits väcker oro, protester och motstånd. Det är svåra avvägningar, men som dessvärre är nödvändiga. Samtidigt är en av fördelarna i vårt samhälle, och i det politiska system som vi här i salen utgör, den direktkontakt med ålänningar som är möjlig, möjligheten att påverka och komma med andra idéer och andra uppslag. Att lyssna på kritik är nödvändigt och att hela tiden bedöma om det finns legitimitet till kritiken, om det finns behov av justeringar eller förändringar. Men lika viktigt är det att ha ryggrad att genomföra det man anser är nödvändigt.

Den åländska politiken lider till viss del av vankelmod och beslutsångest. Det är svårt att genomföra reformer, prioriteringar, effektiviseringar, ja, helt enkelt ett förändringsarbete. Men Åland kan inte stå stilla när omvärlden utvecklas.

Ett förändringsarbete är nödvändigt, både utvecklingsbehovet, kostnadstrycket och investeringsbehovet är högt samtidigt som de ekonomiska ramarna är mycket strama. Det går inte att göra som vi alltid har gjort tidigare, plåstra på med mera pengar.

När det gäller den offentliga ekonomin så den viktigaste målsättningen med att ha ordning och reda i samhällsfinanserna är att det också säkrar välfärden i framtiden. Det nordiska välfärdssamhället står inför utmaningar. Det krävs en långsiktig och sammanhållen politik för välfärdens finansiering. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar nu mer än vad enbart skattefinansiering beräknas klara av och vi börjar få ett betydande finansieringsgap. Det är särskilt påtagligt inom sjukvården och äldreomsorgen. Långsiktighet i ekonomin är bästa sättet att säkra grundtryggheten, men samtidigt behövs också kreativt nytänkande.

Det behövs ett batteri av åtgärder; tillväxtpolitik, ett välmående näringsliv, en förbättrad BNP-utveckling, effektiviseringar och definitivt en smidigare skattegräns. Under det senaste året har intäkterna ökat med ungefär 5 %, men utgifterna har ökat med 15 %.

För snart ett år sedan presenterade jag regeringsprogrammet här i salen och då var målsättningen att bryta trenden med den ohållbara kostnadsutvecklingen under 2024. Den första målsättningen är med andra ord uppnådd. Vi har brutit kostnadsutvecklingen.

Talman! Landskapsregeringen försöker förändra och rikta åtgärder till dem som har störst behov när det gäller till exempel sjukdomskostnadsavdraget och studiestödsreformen. På ett generellt plan får ålänningarna mer i plånböckerna genom skattesänkningar samtidigt som räntesatsen är på väg ned och inflationen klingar av.

Budgeten går i samklang med regeringsprogrammet och dess fokusområden, nämligen att framtidssäkra Åland. Vi lagstiftar, vi tar miljö- och klimatåtgärder, vi jobbar med ekonomi, hållbar tillväxt och säkrar välfärden. Vi har en tydlig reform-och moderniseringsagenda. Steg tas nu mot ett gemensamt servicecenter med uppgift att samordna ekonomi och upphandling. Vi tar stora digitala kliv. Skärgårdstrafiken bolagiseras och digitaliseras. En strategi kring framtidens vård är under arbete och kommer att lägga grunden för ett nytt sjukhus. Grunden i självstyrelsen är vård och utbildning och där moderniseras nu lagstiftningen gällande högskolan, gymnasiet och en revision av grundskole- och barnomsorgslagen genomförs.

Talman! Tillsammans med riket tar vi ett omtag av hela processen med att revidera och modernisera självstyrelselagen med arbetsgrupper bestående av tjänstemän och sakkunniga samt en referensgrupp. Det är min förhoppning att arbetet kan inledas någon gång efter årsskiftet. Det är lite nu eller aldrig känsla av det hela, samtidigt som nya rättsområden som digitalisering och beredskap komplicerar arbetet ytterligare. Parallellt stärker vi självstyrelsen och våra förvaltningsmässiga grunder, våra institutioner, ja själva stommen genom att modernisera och revidera grundläggande lagstiftning som kommunallagen, lagstiftning kring den allmänna förvaltningen och tjänsteinnehavarlagen. Ja, vi moderniserar hela den praktiska självstyrelsen, den som berör oss alla till vardags.

Det går heller inte en dag utan att jag som lantråd diskuterar beredskap och säkerhetsfrågor. Så ser vår verklighet ut. När det gäller beredskap och resiliens tar vi också här konkreta steg framåt genom en heltäckande åländsk räddningsplan, gemensam lägescentral, kurser och fortbildningar. Vi utvecklar samrådsdelegationens arbete, vi stärker cybersäkerheten och den fysiska säkerheten.

Talman! Bästa lagting. "Det bästa sättet att förutspå framtiden är att skapa den", det lär Abraham Lincoln ha sagt. Det har vi alla ålänningar gemensamma möjligheter att göra genom lagtinget, civilsamhället, kommunerna, näringslivet och landskapsregeringen. Tack!

Talman! Lantrådet har enligt regeringsprogrammet Sjögren 2, ansvar för personalfrågor. Vi kan rent faktiskt konstatera att på budgetens sista sida ökar landskapets årsverken med 13,3 inklusive projekttjänster. Är lantrådet tillfreds med den utvecklingen beaktas att vi nu har en budget med ett underskott på -29,3 miljoner euro?

Talman! Härförleden så diskuterade vi självstyrelsens utveckling genom det praktverk som har getts ut av några väldigt intresserade ålänningar om självstyrelsen. Jag kunde konstatera att ålänningarna högaktar självstyrelsen, men man är inte så vidare förtjust i landskapsregeringens tjänstemän eller oss politiker, varken lagtingsledamöter eller ministrar. Jag sade också i det sammanhang att jag utan problem kunde anställa tiotals nya tjänstemän i landskapsförvaltningen för det kommer nya rättsområden. Och analyserar ledamot Valve de där siffrorna så är det en rest av förra landskapsregeringen, tjänster till polisen och sedan så är det också EU-projekt, så vi har stävjat även kostnadsutvecklingen där. Men, som sagt var, det finns ett tryck och ett behov av flera tjänstemän i förvaltningen i takt med att det kommer nya rättsområden.

Talman! Ja, vem som är förtjust i vem avstår jag ifrån att kommentera. Jag tror att den här debatten vinner på att vi fokuserar på framtiden och hur det ska bli. Beaktat framtiden och hur det ska bli så nämnde lantrådet i sitt inledningsanförande att Åland nu behöver ryggrad, inte vankelmod och obeslutsamhet. Jag undrar, vad avser landskapsregeringen göra för att bryta den här trenden?

Talman! Absolut. Det finns en orsak till att vindrutan är mycket större än backspegeln, men samtidigt måste man ju lära av sina misstag. Jag tycker att ledamot Valve kan gå tillbaka i handlingarna och se på kostnadsutvecklingen och tjänstetillsättningarna. Vi funderar väldigt noga över de tjänsterna som vi ska tillsätta. Sedan är det så att det kommer också direktiv som sätter krav på nya tjänster. Där har vi cybersäkerheten och CER-direktivet när det gäller den fysiska säkerheten. Jag kan garantera ledamot Valve att vi håller i och funderar över varenda tillsatt tjänst.

Talman! Tack för det anförandet. Jag noterar att i allmänna motiveringen under rubriken Reformer och större förändringar så räknas det upp fem saker, bland annat en avyttring av Michael Sars. Jag kan väl personligen inte tycka att det är en större reform, snarare en tragedi. Men det jag egentligen vill fråga, är det de här ekonomiska stöden som har spelat ut sin roll? När kan vi här och när kan ålänningarna förvänta sig att få besked om vilka stöd det rör sig om? Det var min första fråga.

Sen min andra fråga. Är lantrådet är nöjd med att servicenivåerna ytterligare kan komma att skäras i skärgårdstrafiken?

Talman! Det är klart att det är ett pågående arbete att se över stödformer och sådana som inte är aktuella så ska man ju såklart fasa ut.

En sak som är viktig att ha i minnet är till exempel när man vidtar klimatåtgärder. Var får man mest pang för pengarna? Var kan vi rikta våra insatser när det gäller hela omställningen? Det är ju en typiskt sak. Sen har ju ministrarna flera stödområden inom sina respektive avdelningar, så det kan säkert ledamoten ställa ytterligare frågor kring.

När det gäller servicenivåerna i skärgårdstrafiken, ja, vi försöker ju nu reda upp. Vi försöker bolagisera. Vi försöker ha en långsiktig plan på trafiken. Men det kan ju inte vara på det viset heller att när vi har tuffa tag på ÅHS så kan skärgårdstrafiken gå ograverad. Så kan vi väl ändå inte ha det?

Talman! Självklart är det ju så att alla ska dra sitt strå till stacken. Men diskussionerna tidigare i landskapsregeringen, där jag själv har varit med, där har man försökt i första hand se till brukarnas behov. Vad är det för transporter som behövs för att skola, dagis, post, sjukvård och näringsliv ska funktionera? Det är liksom det som har varit grundbasen. Nu är det ju inte det längre, tyvärr. Vi har hört tidigare här i diskussionerna, inte i den här debatten, men tidigare att nu kommer man först att konkurrensutsätta det här. Sen beror det på hur mycket det kostar och efter kostnadsmassan så kommer man att lägga turlistan. Nog är det ju ett vanskligt sätt att försöka få en ganska hårt drabbad region att överleva och utvecklas.

Sen vill jag också säga att någon rest från den förra regeringen då jag var lantråd om att fem nya polistjänster ska inrättas, det finns inte. Det är nog en skröna i regeringskorridoren.

Det sista först. Det är det inte alls. Vi har bildat en ny trafikgrupp som en direkt följd av de nya trafiklagen. Det kan säkert civilministern redogöra för senare i debatten.

Det är självklart att man ska ha ett brukarperspektiv. Men ledamot Thörnroos var ju också lantråd i den förra landskapsregeringen där man fastställde det finanspolitiska ramverket. Det går inte att göra som man har gjort förut. Det går inte att göra som tidigare landskapsregeringar har gjort när vi har det här finanspolitiska ramverket. Det går inte att skriva budgetmotioner på samma sätt som man har gjort förut, för de ska finansieras. Vi har en ny ekonomisk verklighet som vi dessvärre alla måste förhålla oss till.

Tack, talman! Jag tänker börja om lite mera positivt till den här debatten kring Ålands plats i världen. Jag läste, när COP 29 inleddes, om en rapport som lämnades till det här toppmötet där man konstaterade att 72 länder av 82 undersökta under 2022 subventionerar fossil industrin med 1,4 biljoner dollar årligen. Samtidigt ligger framtiden i de icke fossila energiformerna. Och, som rapporten konstaterade, man satsar på folkhälsa och klimatanpassning därför att det är ekonomiskt smart att göra. Man nämnde uttryckligen att det ekonomiskt mest fördelaktiga är att ha en frisk och blomstrande befolkning. Jag tycker det finns en brygga här till vårt arbete.

Talman! Det finns det definitivt. Och där har man ju förstås också, som ledamot Fellman påpekade, ett ansvar som politiker att visa vägen framåt. Visa visioner, ge hopp åt människor och visa vad vi gör för utvecklingsarbete trots att det är dystert på många områden inom världspolitiken.

Det är jätte intressant det här med blomstrande som jag vet att många fnyser åt. Men det är ju faktiskt föremål för undersökningar och forskning nu. Det är ju inte en slump att de första målen i vår utvecklings- och hållbarhetsagenda handlar om enskilda individer och människor, om att må bra och om att ha sin basförsörjning tryggad så att man ska kunna orka bry sig om miljö- och utvecklingsarbete. Det är klart att alla ska med, eller hur brukar Socialdemokraterna säga?

Det är det absolut viktigaste, att alla ålänningar och också vår plats i världen att vi alla är med i den utvecklingen.

Jag vill ändå fortsätta med vindkraften och den möjlighet som den havsbaserade vindkraften kan ge. Det finns flera synpunkter, dels i budgetmotionen och i den allmänna debatten, om att det här är någonting som är dåligt och destruktivt och som vi absolut inte ska sätta några pengar på, och att man inte borde hålla på med någonting som behöver subventioneras. Det var därför som jag ville nämna den här summan som man fortfarande i världen subventionerar fossilindustrin med. Men om man satsar lite pengar på att komma i gång med någonting som är nytt och som kan hjälpa världen att gå över från någonting som håller på och förstör förutsättningarna för allt liv på planeten istället för att (… taltiden slut).

Talman! Jag delar den där uppfattningen. När vi diskuterade den här frågan i landskapsregeringen så identifierade jag för mig själv i alla fall att vi vet inte hur det blir med den åländska vindkraften ännu. Det är många frågor som fortsättningsvis mot måste få svar. Men samtidigt känns det som om vi inte kan försitta den här chansen. Jag vill inte om 15 år säga att vi försatte chansen, att vi inte synade korten helt enkelt. Och trots att vi kan ha diskussioner här i salen och ute i samhälle så är det på det viset att stenhårda finansministeriet i Helsingfors har identifierat den gröna omställningen som ett framtida ben för Finland att stå på. Man vill att Finland ska bli en vätgasekonomi. Jag fick rapport av en mycket god vän som befinner sig i Europa som sade att man pratar om sjöfart, man pratar om elektrifiering och man pratar om vindkraft. Absolut, vi ska ta reda på om det finns möjligheter och vi ska inte försitta chansen om den finns.

Tack, talman! Jag tyckte att i början av lantrådets anförande så antydde hon någonting i stil med att man behöver lyssna på folket och man behöver också kunna ompröva tidigare beslut. Då gick min tanke genast till det beslut som handlar om den icke bokningsbara Föglölinjen och de prisökningar som ändrades där. Det här med att ompröva tidigare beslut, är det någonting som bara gäller beslut som tidigare regeringar har gjort eller kan man även rätta till beslut som kanske har blivit fel? Ibland känner jag att det blir liksom prestige nästan här i lagtinget och i regeringen. Har man gjort någonting så även fast man efteråt kommer underfund med att oj, det där blev inte riktigt rätt, så är det viktigare att man står fast vid sitt beslut än att komma tillbaka och säga att vi kanske behöver göra en korrigering.

Talman! Om jag får tala om mig personligen så kanske jag är lite för prestigelös för mitt eget bästa. Jag lyssnar alltid på kritik och ser om det finns det fog för att förändra. Jag upplever ju också att kommunikationen blir fel. Många tror i dagsläget att det är 40 euro som gäller på Föglölinjen, så är det ju inte alls. Du kan fara ner till kön till Skarven och boka din biljett så kostar det 32 euro. Det är i och för sig ingen liten summa, men det har att göra med digitaliseringen.

Vi har kommunicerat ut att vi ska ta fram ett turistkort till högsäsongen, ett turistkort i allra största utsträckning, ja nästan enbart för Föglö. Det kommer ett turistkort för till exempel någon som hyr en stuga ute på Föglö. Det är klart att man har andra möjligheter om man hyr en stuga på Föglö att ta sig in till stan, till Bomarsund eller till Mariehamn, än om man hyr en stuga på Kökar eller på Brändö. Så det har vi sagt att vi ska fixa till i högsäsongen.

Talman! Jag tror att vi kommer i själva budgetmotionerna att komma tillbaka till detaljerna i det här. Jag kanske inte håller med om allt vad lantrådet nu sade, men jag tar det en annan gång.

Min tanke är mera att landskapsregeringen vill ge bild av att man är beredd att lyssna och ta till sig olika aspekter från samhället utifrån de konsekvenser som blir av olika beslut.

Min erfarenhet är många gånger att oberoende av vilka konsekvenser olika beslut får så är det väldigt få fall där jag kan komma ihåg att tidigare landskapsregeringar har backat i olika frågor som man har kommit med. Men om lantrådet kanske har något bra exempel som skulle kunna hjälpa mig att påvisa att jag har fel, att här har faktiskt tidigare eller nuvarande landskapsregeringen backat, så skulle det vara bra. Men det känns lite så att har man en gång tagit ett beslut så har man låst fast det och kastat nyckeln i sjön.

Talman! Det är ju tråkigt om ledamot Nordberg upplever att det har varit så i tidigare landskapsregeringar att man aldrig har ändrat ett beslut. Så ska det ju absolut inte vara, utan man ska ju lyssna och se om det finns en möjlighet att ändra ett beslut.

Om jag igen tar det här exemplet med avgifterna på Skarven så handlar det ju om att vi lyssnade och nu har vi sagt att vi ska genomföra ett turistkort. Det är ju en sådan sak.

En annan aktuell fråga har varit turlistor på linfärjorna. Ursprungsförslaget var att de skulle gälla hela året och nu gör man en provperiod under sommaren. Det är tydligt och klart, här vill jag vara jättetydlig; man har dialog med kommunerna. Det är självklart att nyttotrafik ska ha förtur vare sig vi pratar om transporter, skolskjutsar eller sådana saker. Så är det.

Tack, talman! Vi kan läsa i budgeten att man nu försöker kompensera det som lantrådet också var inne på, sjukdomskostnadsavdraget, genom att bland annat ändra på den summa man får ha kvar från 250 till 300 euro. Det är något som flera kommuner redan gjort och flera har höjt redan mer än det. För det är ju ingenting som är bestämt utan det är ju det minsta möjliga och sen är det upp till kommunerna, och flera har gjort en annan sak.

Menar lantrådet att det här är ett bra sätt att kompensera de här förlusterna? Tidigare har man till exempel fått dra av 25 % av de långvårdskostnader som man har haft plus andra sjukdomskostnader. Eller finns det mera i listan på åtgärder som (… taltiden slut).

Talman! Jag tycker att man måste dra sig till minnes varför man behövde genomföra den stora förändringen i sjukdomskostnadsavdraget. Jag känner väl till den kritik som har varit. Det visade sig att de med de lägsta inkomsterna, vilket är ESB-klienter som kanske får 250 euro kvar i plånboken i dag och de gjorde inte skatteavdraget utan det försköts mot privat sjukvård och mot dem som hade högre inkomster.

Nu har landskapsregeringen ett batteri av åtgärder. Vi har genomfört stora skattesänkningar. Vi höjer grundavdraget. Vi tittar på högkostnadsskyddet på ÅHS. Vi tittar på en massa små avgifter som har visat sig administrativt dyra och där vi kanske kan underlätta för patienter och klienter.

ESB-boende tänker vi höja till 300 euro och det är en betydande skillnad för äldre människor som bor på ESB-boenden. Lagstiftningen är minimal, det är det minsta och 50 euro till, för dem som har mycket små inkomster, är mycket pengar.

Vi tittar på klientavgiftslagen och sedan kommer också riksregeringen emot med det som man gör på Folkpensionsanstalten för personer som är över 65 år. De har möjlighet att på ett annat sätt välja privat vård eller offentlig sjukvård. Vad vi har förstått så kommer det att komma FPA-ersättningar delvis för tandvård. Jag vet inte för det paketet är inte riktigt klart ännu, men det är ett stort och omfattande paket.

Ser man på summan för sjukdomskostnadsavdraget så var det ungefär 1 miljon. Nu genomför vi skattesänkningen på över 4 miljoner euro så att alla ålänningar får mer i plånboken och vi riktar insatser till dem som behöver det mest.

Talman! Jag får ju förstås ha annorlunda åsikt. Jag tycker inte att det förslag som finns kompenserar för det stora bortfallet av faktiska avdrag som får göras. Du fick dra av 25 % av den summa du har haft i långvårdskostnader. Det gör en betydande skillnad. Det ska bli spännande att se efter eller kanske tragiskt att se efter 2024 de höjningarna som har blivit i klientavgifterna, för den summan kommer man nu vidare inte att få dra av. Att tro att alla de som bor på äldreboenden idag har låga pensioner, det är ju inte heller sant.

När det kommer till högkostnadstaket och det som man nu ska göra, 300 000 euro, innebär det då att man kommer att inkludera mera i ÅHS:s skyldigheter och (… taltiden slut).

Talman! Exakt hur det ska se ut och hur långt man har kommit på högkostnadstaket och högkostnadsskyddet, det måste sakministern redogöra för. Och det blir ju förstås också lagändringar. Så att det får vi lov att återkomma till.

Det var ju så att förändringar i klientavgiftslagen så där var ju också ledamoten ansvarig för det. Det ska vi utvärdera nu och så ser vi att vi går vidare med steg två.

Talman! Precis likt ledamot Holmberg-Jansson så passar jag på att lyfta sjukdomskostnadsavdraget i och med att lantrådet nämnde det i sitt anförande.

Det första jag vill komma med är ett påstående. Man säger att åtgärderna man avser att införa tillsammans med grundavdrag är bättre riktade. För det första ska vi komma ihåg att grundavdraget har ingenting med sjukdom att göra.

För det andra så utlovades det i debatten när vi gjorde slopandet eller det blev en verklighet, att åtgärderna skulle vara färdiga och på plats i budget 2025. Här kan vi läsa innantill att senast under första kvartalet 2025 så ska man ha dem på plats. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar kring det av lantrådet varför de inte är färdiga trots att man har utlovat att det ska vara färdigt.

Och sedan för det tredje, vilken hälsning har lantrådet till dem som har väldigt höga medicinkostnader men som kanske inte går på läkarbesök? Hur kompenseras de?

Talman! Det som vi har sagt är att vi ska ha ett paket färdigt och det behövs lagstiftningsåtgärder. De är på gång. Vi behöver ha det här verksamhetsåret 2024 för att vi ska kunna göra mera exakta beräkningar. Vi vet också att skatteåret fungerar på det viset. När folk börjar deklarera efter årsskiftet på vårvintern så kommer man också att få sjukdomskostnadsavdraget under 2025. Vi har en palett med åtgärder som vi ska verkställa och som är mera riktade. Har man höga sjukdomskostnader så får man skattesänkningar, man får grundavdrag. Som sagt var, sjukdomskostnadsavdraget var 1 miljon, skattesänkningarna är 4 miljoner som går direkt till ålänningarna så att man får mera i plånboken. Man behöver inte göra den här byråkratiska omsvängningen och deklarera och skicka in kvitton, utan man får pengar i plånboken direkt.

Talman! Jag vidhåller fortfarande att det här paketet innehåller ingen kompensation för de som har höga medicinkostnader, de som behöver hjälpmedel och ingenting annat.

Grundavdraget vill jag åter betona att det riktar sig inte enbart till dem som är sjuka. Det är positivt i och för sig att man höjer det. Det är en bra åtgärd, men det riktar sig inte specifikt till de sjuka. Det är ingen riktad åtgärd och det är inte sant att försöka hävda att så är fallet.

Talman! Det här blir ju en strid om påvens skägg, vad som är bättre och vad som inte bättre. Nog måste det väl vara bättre att alla får lite mer i plånboken, också pensionärer med låg inkomster och låginkomsttagare. Det är i alla fall min syn på politiken. Om jag kan göra en generell åtgärd, så absolut.

Som sagt var, har man höga sjukdomskostnader så får man hjälp av grundavdraget. Man får hjälp av skattesänkningarna. Vi ser nu över klientavgifterna, vi ser över alla avgifter på ÅHS. Behöver man till exempel hjälpmedel så är det också en sak som man håller på att analysera nu. Det visar sig att det kostar 10 euro att förnya ett recept, den administrativa kostnaden är 9 euro. Det är klart som korvspad att sådana byråkratiska monster ska vi inte ha. Pengarna till vården och pengarna till ålänningarna!

Talman! Lantrådet sade i sitt anförande: "Det går inte att göra som man alltid gjort tidigare". Jag knyter an till min kollega Valves replikskifte. Den offentliga sektorn växer. Antalet tjänster blir fler och fler. Det ser vi på sista sidan av budgeten. Varför gör inte landskapsregeringen någonting åt denna anställningsutveckling?

Jag köper lantrådets resonemanget om att vissa områden kräver nya tjänster. Men varför är allting som tidigare inom förvaltningen där det ändå kunde gå att göra förändringar och där man kanske kunde rationalisera och ta bort tjänster? Vi ser inte mycket av det i det här budgetförslaget. Varför?

Talman! I alla fall tidigare har ledamot Holmberg varit en person som har talat väldigt starkt och varmt om polisen. En stor del av de tjänsterna är direkt till polisen.

Och som jag sade tidigare, vi får nya rättsområden; beredskapsfrågor, cybersäkerhet och CER-direktivet så vi behöver folk i förvaltningen. Det är ju inte så heller att den lilla landskapsförvaltningen är enbart landskapsregeringens ansvarsområde. Det är skärgårdstrafiken, det är ÅHS och det är utbildningen. Och som ni ser så tittar vi överallt. Det är strama papper när det gäller landskapsförvaltningen. Så är det. Det stämmer överhuvudtaget inte att man inte gör någonting åt landskapsförvaltningen. Den målsättningen som fanns i regeringsprogrammet har vi också fullföljt och det var att bryta kostnadsutvecklingen 2024. Det har vi gjort. Min kollega Anders Ekström har siffror som är väldigt, väldigt intressanta och som han kommer att dra i Liberalernas gruppanförande.

Talman! Ledamot Holmberg har absolut värnat om polisen. Men ändå så säger de här siffrorna på sista sidan någonting annat. De växer ju så att säga. Jag köper inte det resonemanget att man gör effektivisering inom vissa förvaltningar där kanske ansvaret har minskat. Men det finns jättemycket som kräver nya tjänster, det är jag medveten om. Jag tror ändå att man behöver börja ta i med den hårda nypan. Inom det privata så gör man åtgärder på ett helt annat sätt än vad man gör inom den offentliga sektorn just nu. Man skickar ut notan till befolkningen och det tycker inte jag att är bra.

Det går inte att göra som man alltid har gjort tidigare. Vi knyter an till vad lantrådet sade.

Moderaterna har nu lämnat in fyra motioner som har med den offentliga sektorn och personalsidan att göra. Jag hoppas att man tittar på dem. Vi måste börja ta tag i det här, och även om det kommer sektorer som behöver mer personal så (… taltiden slut).

Talman! Igen, vi har brutit kostnadsutvecklingen. Men att vi har skickat notan till medborgarna, så jag tror inte har gått någon förbi vad vi har försökt göra under det här året och allt, allt har väckt massiv kritik. Så är det.

I den moderata lagtingsgruppen så finns det tre stycken med ministererfarenhet så är det väl bara att plocka fram då vilka tjänster man tycker att ska bort i landskapsförvaltningen. Så jättesvårt är ju inte det. Lite mera konkreti tycker jag att man kan kräva.

Tyvärr har jag inte hunnit läsa alla budgetmotioner ännu, det ska jag göra och det brukar finnas en hel del matnyttigt. Men så mycket har jag läst i alla fall att Moderaternas budgetmotioner var ju inte kostnadstäckande överhuvudtaget, så jag tror att det är lite vanskligt i Moderaternas siffror.

Tack, herr talman! Jag vill börja med att kommentera vägtrafiklagen och fem nya tjänster till polisen. Det är klart att polisen har en väldigt viktig uppgift i vårt samhälle och det tycker vi allihop. Samtidigt så lever vi i ett av världens tryggaste samhällen. Nu gör man ju en prioritering genom att anställa fem nya tjänster till polisen, man inrättar en trafikgrupp och det är något som har funnits med på polismyndighetens önskelista väldigt länge. Men att börja påstå att det har någonting att göra med lagstiftningen är grovt felaktigt. Vägtrafiklagen har däremot gjort att färre poliser behöver sitta i rättegång. Och till många ålänningars stora förtret, tror jag, så utreder polisen inte längre skador på personbilar som står parkerade till exempel. Att påstå att det här har någonting med varandra att göra, det är grovt felaktigt. Så jag hoppas att lantrådet kan förklara det här lite.

Talman! Inte tänker jag förklara något mer än att det. Det är klart också att det finns saker i vägtrafiklag en där man behöver om övervakning. Vad jag förstår så har det varit ett uttryckligt önskemål att man skulle få en vägtrafikgrupp. Jag förklarar vad som är bakom landskapsregeringens siffror.

Tack, herr talman! Det har ingenting att göra med vägtrafiklagen, utan det är ett önskemål från en myndighet som landskapsregeringen nu har bifallit, bara så att vi är överens om den frågan.

Men överlag så lantrådet pratade om flera tjänstemän för att det kommer mera direktiv från EU. Jag undrar också lite, hur länge ska vi förhålla oss och vara den duktigaste eleven i klassen? Det kommer mycket EU-direktiv. Men om vi ska klara av att hålla förvaltningen och kostnadstäckningen under kontroll så tror jag i alla fall att vi behöver förhålla oss lite mer pragmatiska än vad vi har gjort hittills till alla de här nya EU-direktiven. Vi vet ju att också längre ner i Europa så gör man på det viset. Borde inte vi röra oss åt det hållet?

Talman! Det där är ju också en sådan mytbildning som inte riktigt har med verkligheten att göra. Landskapsregeringarna genom tiderna brukar ju analysera hur man gör öster och väster om oss och så försöker man ofta sätta kyrkan mitt i byn. Men det är klart att EU-lagstiftningen ställer till det för självstyrelsen eftersom vi måste ha en hel del nya myndigheter.

Det finns i landskapsregeringens uppgift att avbyråkratisera. Vi följer väldigt noga med vad man gör på rikssidan där riksregeringen diskuterar på det här viset, hur man implementera direktiv och vad man behöver för tjänster framöver.

När det gäller polisen så är jag av den åsikten att polisen ska ha rejäla resurser. Det här var en diskussion under det nordiska ministermötet på Island härförleden. Där diskuterade de nordiska statsministrarna gängkriminalitet. Analysen från den åländska polisens sida är att vi behöver vara varse om gängkriminalitet, men också importen av högerextrema krafter.

Herr talman! Jag får ärligt erkänna att det känns inspirerande att få leverera ett budgetförslag som kopplar ihop med det nya finanspolitiska ramverket. Det här är ett verktyg som jag tycker att är väldigt bra. Nu gäller det att tillämpa verktyget på ett bra sätt. Men det har varit inspirerande att ta fram ett budgetförslag utifrån en vårbudget och ett kostnadstak och allt som följer med det. Det känns nästan lite historiskt att få vara med och presentera det som nu diskuteras.

Sen en liten detalj i det hela. Det känns lite historiskt att stå och hålla i den här pappersboken, budgetförslaget för 2025, eftersom landskapsregeringen har för avsikt att trycka budgetförslaget för sista gången inför det här året. Jag ser på ledamöternas bänkar framför dem och jag tror att varenda ledamot har en dator öppen och sitter och tittar i den mera än man tittar i pappersboken. Kanske det här kan vara ett beskrivande sätt att måla upp att behovet av papper inte finns på samma sätt numera.

Långsiktighet, herr talman, är det som landskapsregeringen strävar efter i andra saker, men också vad gäller ekonomiförvaltningen och utvecklingen av landskapsekonomin och förstås den offentliga ekonomin, hela den åländska ekonomin.

Ända sedan regeringsbildningen för ett år sedan ungefär så har vi, väl medvetna om att det finanspolitiska ramverket fanns som grund, gått in för en planering och en balansering av ekonomin som är långsiktig och leder till målet på något års sikt. Det är nog det enda sättet som man kan hantera de här sakerna så att det verkligen blir en hållbarhet och en långsiktighet i det på sikt.

Då regeringsprogrammet togs fram och så småningom nedtecknades - jag vill rekapitulera till de här sakerna bara för att det ska vara förståeligt varför vi lägger upp planen så som vi gör - så lät den blivande landskapsregeringen finansavdelningen ta fram en bedömning på vad som betraktas som det resultatförbättringsbehov som man tror att behöver uppnås för att kunna balansera ekonomin. Då gjordes bedömningen att resultatförbättringsbehovet var ca 25 miljoner euro. Det var det som var ledstjärnan till de resultatförbättringskrav och mål som ställdes för den blivande landskapsregeringen, vilket presenterades för lagtinget i samband med regeringsbildningen. En resultatförbättring under sex år med cirka 4 miljoner euro som efter det ska leda till målet en ekonomi i balans.

Nu har vi möjligheten att ta första steget i denna plan, år ett av sex år. Vi levererar just de resultatförbättringar som har uppnått det målet vi har satt, det mål som materialiserades i samband med vårbudgeten i och med det kostnadstak som fastställdes av lagtinget.

Den här nivån på resultatförbättringsbehov som sattes grundade sig förstås på det läge som vi befann oss i då och också med kunskap om att det fanns sådana saker som pressade upp kostnaderna fortsättningsvis. Det var de facto nog ett resultat av det som man hade enats om i lagtinget tidigare. Det var bra saker för många, löneharmoniseringen till exempel och det faktum att skärgårdstrafiken antagligen inte var rätt budgeterad. Sedan hände det ett halvt år senare, det som hände med konkursen. Vi fick ett kostnadsbild av VIS-projektet och annat också. Så 25 miljoner var resultatförbättringsbehovet.

Nu i och med denna första budget av de kommande sex år så bromsar landskapsregeringen in resultatförsämringsläget, om vi väljer att använda det begreppet. Det är inte en slump att jag använder begreppet resultatutveckling och resultatförsämring och behovet av resultatförbättring. Resultatförbättringen innefattar begrepp med både utgifter och inkomster. Jag väljer själv, som finansansvarig ,att utgå ifrån verksamhetsbidraget, de nyckeltal, den post som finns i resultaträkningen. Alltså nettot, våra utgifter inklusive bidrag och överföringar till kommuner och näringsliv minus intäkter i den egna verksamheten. Skatteinkomsterna står vid sidan av detta och de varierar mycket år för år.

För att ge en bild av förbättringen av detta läge så kan man enkelt titta på siffrorna från bokslutet för år 2023, budgetar för 2024 och sedan på budgetförslaget för 2025. Det är bara att konstatera att verksamhetsbidraget ökade från bokslut 2023 till grundbudget 2024 med ca 8 %, medan det nu motsvarande från grundbudget 2024 till budgetförslag 2025 ökar med 2 %. Det är en avsevärd förändring i verksamhetsbidragsutvecklingen.

Så nu bromsar vi in den här utvecklingen. Planen för 2026 och 2027 - då vi så småningom kommer att lämna budgetförslag i enlighet med det kostnadstak som lagtinget har fastställt för de kommande två åren - så visar ytterligare att denna utveckling kommer att plana ut. Det här kommer att kräva vedermödor. Det kommer att skapa mycket missnöje, men vi bedömer att det är nödvändigt att göra och det tror jag att vi alla är överens om. Samtidigt vet vi att det inte är särdeles trevligt när en resultatförbättring drabbar en själv.

Några ord om resultaträkningen och framförallt de siffror som finns längst nere på det förslagsvis budgeterade underskottet om 29 miljoner euro.

Jag försökte i samband med presentationen av budgetförslaget i offentligheten inför media och ålänningarna säga att det resultatet belastas av en skatteintäktspost som härrör sig från ett tidigare år. Vårt system är ju sådant att vad gäller huvudinkomstposterna, avräkning och skatteavräkning så får vi förskott för ett visst år, sen kan det bli tillägg till förskotten och sedan i efterhand så blir det en slutreglering av intäkterna. I något skede så måste man sedan budgetera in resultatet av slutregleringen.

I budgetförslaget för 2025 så finns en minuspost. Det är en återbetalning avseende slutregleringen av skatteavräkningen för år 2023, där beskattningen just har blivit fastställd, om 6,7 miljoner euro. Det är det som till största delen har lett till att resultatet budgeterats såsom det ligger på 29 miljoner euro istället för i närheten av det som vi nämnde som prognos i samband med vårbudgeten, alltså 23,6 miljoner euro. Tar man bort den här budgetposten, som härrör sig från år 2023, så visar budgetförslaget ett prognostiserat underskott om 22,6 miljoner euro för nästa år, alltså 1 miljon bättre än det som vi trodde i våras. Jag har sett att det har funnits budgetmotioner som har fört ett resonemang kring den här saken och så här fungerar vårt ekonomiska system. Någon gång ska vi budgetera in tidigare synder, om vi kallar dem så, och det har vi gjort precis enligt systemet.

Så vi följer planen. Vi har lagt ett budgetförslag. Utgifter och verksamhetsintäkter ligger innanför det kostnadstak som lagtinget har bestämt och fastställt, till och med så att vi ligger 600 000 bättre än det som kostnadstaket har fastställt. Det är bra så och någonting annat hade inte varit möjligt enligt min uppfattning.

Vad gäller resultatutvecklingen så ligger vi på plan, 22,6 miljoner om vi kallar det för det verkliga underskottet eller det underskott som härrör sig från prognoserna för år 2025. Dt är ju förstås inte bra på något sätt, utan det är precis den utmaning vi har att hantera och ska hantera under de kommande åren.

Några ord, herr talman, om tillväxt. För min egen del och för landskapsregeringens del och speciellt mycket med kollegan näringsministern så pratar vi om tillväxtbegreppet dagligen och hela tiden får man väl säga. Det blir så uppenbart tydligt att en brist på tillväxt försvårar problemen att finansiera välfärden och den offentliga sektorn. Medan motsatsen förstås, om vi skulle ha en bättre tillväxt, skulle underlätta väldigt mycket. I tillväxtbegreppet så rör vi oss inom sådana politikområden som befolkningstillväxt som kan hanteras via inflyttning, en positiv sådan. Nativiteten i Norden har blivit ett större problem, färre familjer bildas och färre barn produceras, om vi använder det begreppet. Det krävs gynnsam företagsutveckling och förstås flera arbetsplatser. Dessvärre så är det så att besparingsåtgärder påverkar också tillväxten negativt, medan motsatsen, nya åtgärder där man anställer folk också i offentlig sektor, skapar mera tillväxt. Det gäller att hitta balanserade åtgärder som inte skadar tillväxten för mycket, utan genererar ett positivt netto i slutändan.

Både landet Finland och Sverige så om vi pratar om skillnaden där emellan så har Finland som land haft en svag tillväxt ända sedan finanskrisen 2008-2009. Vi har följt samma spår här på Åland, till och med så att tillväxten har varit något sämre. Det finns bakomliggande orsaker med sjöfart och så, men vi behöver inte gå in på dem i det här sammanhanget. Men man kan konstatera att om landet som helhet, inklusive Åland, skulle ha haft en tillväxt som motsvarade den svenska under motsvarande tidsperiod, så då hade vi sannolikt inte haft några problem alls att finansiera den offentliga sektorn. Det är enkel matematik, några procentenheters tillväxt varje år eller frånvaron av det påverkar radikalt.

Lagtinget och riksdagen gick in för det nya ekonomiska systemet, om vi nu ska kalla det för det nya numera och där blir skatteavräkningen ett resultat av på Åland genererade skatter av vissa slag; samfundsskatter, förvärvsinkomster och kapitalskatter och så vidare. Det är bara så att det är oerhört viktigt att vi gör saker och ting rätt på just detta område. Tillväxt är bra för Åland.

(Talmannen: Talmannen påminner om taltiden som nu är överskriden med drygt 6 minuter!).

Herr talman! Jag har en halv sida kvar bara av mina anteckningar, så jag försöker komma till slutet.

Skatteåtgärderna, jag ska återkomma till den frågan i samband med att lagförslaget gällande åtgärderna remitteras på måndag, då kommer jag in mera i detalj på de åtgärdade. Skatteåtgärder, gemensamma sådana, till den delen att delvis föreslagna och helt framtagna av landskapsregeringen och delvis resultat av regeringens Orpos åtgärder, så blir det frågan om en skattesänkning för ålänningarna på sammantaget 4,5 miljoner euro som lantrådet här tidigare nämnde. Som sagt, vi återkommer till den diskussionen. Men det här är ju förstås ett led i tillväxtpolitiken, såsom landskapsregeringen ser det. Huvuddelen av kostnaden för skattesänkningen så blir i första skedet en kostnad som tas av landskapsregeringen, ungefär 4 miljoner euro av kostnaderna.

Jag vill rekapitulera vad jag sade tidigare. Det resultat som vi presenterar - om man bortser från 6,7 miljoner euro - så ligger fortfarande inom den prognos som sattes under behandlingen av vårbudgeten.

Skatteundantaget, till den delen så kanske lagtinget borde föra en skild debatt i något skede om skatteundantaget. Jag vill bara säga att landskapsregeringen har koncentrerat sina resurser i hög grad till den här frågan och jag är själv väldigt nöjd med det arbete som genomförs inom ramen för den parlamentariska referensgruppen. Engagemanget är stort. Min bedömning är att kunskapsnivån hos de närvarande och de i gruppen ingående ledamöterna har stigit en hel del. Jag tror att detta lagting har mera kunskap om frågans komplexitet än vad något lagting tidigare har haft. Och det är bara att känna sig trygg i den gemenskapen och det gemensamma engagemanget att vi ska kunna nå positiva resultat vad gäller skatteundantaget.

Jag tror att kollegan, näringsministern, kommer att återkomma till de här frågorna. Som sagt, det kanske i något skede skulle vara bra med en skild debatt om detta undantag som har varit gynnsamt för Åland genom åren.

Likviditeten behöver man säga några ord om. Det ser ju inte särdeles trevligt ut att titta på tabellen. Om vi genomför det som vi föreslår i budgeten - vilket förstås är landskapsregeringens avsikt och det är stora investeringar i skärgården, vägar, cykelvägar och annat - så kommer likviditeten att bli hårt ansatt. Precis som har framgått i offentligheten så kommer vi under kommande år att behöva använda oss av vi intern låntagning från den PAF-reservering som vi har i Ålands budgetredovisning samt också använda oss av Fastighetsverkets likviditet genom internet låntagning. I slutet på året, med allt annat oförändrat, så kommer likviditeten i hög grad att vara förbrukad. Det här är inga nyheter för någon, det har redovisats i offentligheten.

Herr talman! Några ord om processen med budgetmotioner och budgetbehandling här i lagtinget. Det vore mig egentligen främmande att ha så mycket uppfattningar och åsikter om hur lagtinget ska behandla det här ärendet. Men ändå så skulle jag vilja säga att landskapsregeringen och finansavdelningen kanske i synnerhet, väldigt gärna efter att vi har klubbat budgeten senare under hösten, skulle kunna medverka i en utvärdering av hur ramverket har kunnat placeras ut i den praktiska hanteringen i form av budgetförslag, budgethantering och utskottsbehandling och så här i lagtinget. Vi har bara en chans att sätta en första praxis. Vi vet hur regelverket ser ut. Vi vet bland annat att regelverket säger att budgetmotioner ska åtföljas av en finansiering så att man håller sig inom kostnadstaket. Jag vet att lagtingskansliet har ansträngt sig för att för sin del se till att man ska följa regelverket. Men jag säger bara hur jag uppfattar det. Jag uppfattar att man ibland i vissa motioner har hänvisat till den allmänna motiveringen och föreslagit kostnadsdrivande åtgärder där, vilket inte åtföljs av en kostnadssiffra och därmed inte heller åtföljs av en inbesparing.

Jag återkommer till frågan om budgetmotionerna och innehållet i dem under repliker och kommande anföranden. Men jag tror att det kan vara bra för systemet om vi kunde ha en gemensam utvärdering när detta är färdigt hanterat. Tack, herr talman!

Talman! Minister Perämaa talade om tillväxt. Vi lever i en global värld. FN: generalsekreterare Guterres konstaterar att vi lever mitt i en klimatkollaps. Vi har haft ett möte i Colombia i Cali, vi har nu i Azerbajdzjan och i Baku och det är inga lösningar i sikte.

Min fråga är: Finns det möjlighet för en evig tillväxt på ett ändligt jordklot? Vi konsumerar och Earth Overshoot Day infaller på Åland den 1 april. Ska alla afrikaner, asiater och indier få konsumera som vi gör här? Är BNP inte ett föråldrat mått? Kanske vi måste börja diskutera nya mått och i stället för ekonomisk tillväxt, kanske ekonomisk utveckling? Det här är en filosofisk fråga, men jag är lite nyfiken. Vi tenderar att fastna i mikrofrågorna som är jätteviktiga. Men makroperspektivet är ett ödesperspektiv. Tacksam för kommentar.

Herr talman! Det här är förstås en oerhört stor fråga, men i min värld så bör det gå att sammanföra de här storheterna som ledamoten här förde på tal. Kopplat till klimatkrisen som ju existerar och människors välmående och kanske konsumtion av tjänster mer än varor och produkter men framförallt så måste vi kunna framställa energin på ett sätt så att den inte belastar miljön. Jag tror att det är nyckeln i det hela, där hjälper tekniken till enligt min uppfattning. Vi måste få slut på oljebrännare, menar jag är i varje fall, och producera energin på ett annat sätt. Annars kommer vi att misslyckas. Jag tror att det behövs tillväxt för att vi ska ha råd med den här omställningen.

Tack minister Perämaa. Vi är vi helt eniga. Vi måste ha förnyelsebar energi, det är ingen tvekan om det och det brådskar. Man kan tro att vi har 10,20 och 30 år tid på oss, men vi har haft det varmaste året någonsin, 2024. Vi har haft enorma extremväder. Det ser väldigt, väldigt allvarligt ut. Jag vill understryka att jag har lika lite lösning som alla. Människan har alltid sagt att undergången kommer och Armageddon kommer. Det ser väldigt allvarligt ut. Jag konstaterar bara att jag har ingen lösning, men det är ju det som är det problematiska och en lösning har man inte lyckats få i Cali och inte i Baku heller. De fattiga länder säger åt oss som konsumerar en fruktansvärd en överkonsumtion att ni får pröjsa det här och det vill vi ju inte göra.

Herr talman! En minut räcker ju ingenstans för att föra en energipolitisk och tillväxtpolitisk debatt.

En svag tillväxt i samhället leder till att priserna på fossila bränslen kommer att sjunka. Om efterfrågan sjunker något så kommer priset på fossila bränslen att sjunka, vilket kommer att leda till att vi inte får en utveckling. Det finns inte pengar för en utveckling till andra energiformer, medan en tillväxt kommer att sätta press kostnadsmässigt också på de fossila bränslena, vilka sedan ger möjligheter till den här utvecklingen. Jag tycker inte att vi ska betrakta begreppet tillväxt som någonting som är lite ont eller kanske bara gynnar dem med högre inkomster, utan jag tror att tillväxt gynnar. Jag är övertygad om att det behövs tillväxt för att bedriva (… taltiden slut).

Tack, talman! Det har redan i debatten ställts frågor kring det här. Jag tycker att det skulle vara intressant att höra finansministern redogöra för de utökade tjänster som finns i budgeten, hur de finansieras och var pengarna tas.

Och också den fråga som nämns i en annan motion, att behovspröva tjänster när människor går i pension. Min uppfattning är att det är någonting som man redan gör. Men kan finansministern säga någonting mer om det?

Herr talman! Vad gäller utökningen av de 13 årsverken som föreslås så är tio tjänster, huvuddelen, finansierade med extern finansiering och inte rakt av över Ålandsbudget och de skatteintäkter som ligger till grund för allt som vi genomför här. Det här är ju en strategi som har beskrivits i tidigare framställningar här. Vi strävar efter att utöka den externa finansieringen för att kunna bedriva utvecklingsarbete den vägen.

Som har nämnts tidigare här så förstärker vi polisverksamheten. Trafikslagen ligger till grund för det hela. Vissa intäkter från polisen kan uppnås via att man har en trafikgrupp. Det skakas på huvudet här, men ålänningarna ska veta att så här ligger det till. Här i huset är det bara någon enda av de här tjänsterna som berör (… taltiden slut).

Tack, talman! Om jag förstår finansministern rätt så är 10 av 13 nya tjänster externt finansierade. Många av dem är skapade för att det finns ett behov av utveckling, till exempel till följd av EU-direktiv. Ser finansministern att det finns möjlighet att utveckla den här externa finansieringen i framtiden? I Mariehamns stad har man aktivt börja jobba med möjligheten att få in pengar från olika EU-sammanhang och så vidare. Min uppfattning är att man kanske nu först börjar komma igång riktigt bra med det på andra områden.

Jag vill återkomma till frågan om behovsprövning av tjänster när människor går i pension.

Behovsprövningen finns där och i samband med pensionering så genomförs det, precis som nämndes, en prövning om man kan sköta om uppgifterna på ett annat sätt. Det dokument som styr det här arbetet har preciserats med begrepp som digitalisering med mera. Det känns kanske som ett självklart element en behovsprövning men i varje fall så har dokumentet fått de här formuleringarna i den utformning som finns nu. Det här tar vi på största allvar.

Det är inte alltid lätt, det är småskaligt här och varje person är en nyckelperson. Det här är någonting som jag finner väldigt viktigt. Vi måste genom digitalisering och via effektivisering i framtiden kunna sköta saker och ting med något färre personer här i huset.

Talman! Det står i budgeten 2025 att landskapsregeringen sänker skatten för ålänningarna med 4,5 miljoner. Jag har bilden av att detta till stora delar är regeringen Orpos politik som landskapsregeringen helt enkelt har låtit träda i kraft i landskapet. Kan finansministern vänligen antingen bekräfta denna bild eller försöka övertyga motsatsen?

Herr talman! Då väljer jag alternativ två eller möjligen en kombination av dessa två alternativ. Grundavdraget är helt och hållet ett resultat av landskapsregeringens egen politik. Då får man komma ihåg att vårt grundavdrag redan innan vi gjorde en höjning från 3 600-3 700 euro till 3 875 euro var bättre än det finländska motsvarande, men det är helt och hållet vår egen politik.

Sedan gäller omvandlingen av förvärvsinkomstavdraget - nu kommer vi in på detaljer som vi inte hinner med i samband med replik - så ja, det stämmer. Det är ursprungligen regeringen Orpos förslag. Men det finns en kommunal del i skattelagstiftningen som gör att då statsskatten inte räcker till mera för en individ att göra avdraget så spiller det över på kommunalbeskattningen.

Jag återkommer i nästa replik.

Jag önskar då att finansministrar specificerar. Hur stor del av 4,5 miljoner är exempelvis grundavdraget och hur stor del är förvärvsinkomstavdraget etc. ?

Herr talman! Om jag minns rätt så är grundavdraget sammantaget kring 500 000-600 000, men då finns en höjning som kopplar ihop med slopandet av sjukdomskostnadsavdraget med. Det här blir lite teoretiskt, jag vet det.

Sedan är det svårare att svara på frågan om arbetsinkomstavdraget. Vi hade en simulering av skattesänkningen som vi presenterade för media i presentationen av budgeten. Vi har exemplet Lina som har två barn, en småbarnsmor bosatt i Mariehamn. Det torde det ligga till på följande sätt och nu tar jag det ur min minnesbild. Säg att ungefär 90 % av skattesänkningar för Linas del härrör sig från det att skatteavdraget har spillt över på kommunalbeskattningen. Sedan har vi inte mikrosimuleringsinstrument (… taltiden slut).

Tack, talman! Av en händelse så sammanfaller det här mycket väl med tidigare replikskifte. Min frågeställning till finansministern, efter att nu ha följt med beskattningsturerna sedan i våras, är vi på väg in i en situation, finansministern, där det blir allt svårare att upprätta ett eget åländskt avräkningssystem på det sättet att inte minst landskapsregeringen men i synnerhet lagtinget inte känner till alla konsekvenser? När man försöker spåra nu vad som händer dels i Helsingfors, dels till följd av våra egna åtgärder som lagting ska besluta om så är det jättesvårt att få de här ekvationerna att gå ihop. Det är otroligt svårt och då har jag ändå följt beskattningen sedan 90-talet när jag var VD på Handelskammaren och behärskade det någorlunda, men i dag är det jättesvårt. Så min fråga till finansministern, har vi råd att inte ha ÅSUB med som ett verktyg i vår låda?

Herr talman! ÅSUB eller någon annan, egentligen är det ju ingen stor sak vem som kan göra de här simuleringarna av skatteåtgärderna, men någon behöver göra det. Någon som vi har kontroll över och kan få att göra sakerna direkt, alltså de åtgärder som kommer från rikshåll och som påverkar oss eller att vi själva har ambitioner. Det pågår en diskussion mellan landskapsregeringen och ÅSUB om det instrument ÅSUB har. Det är dyrt och det fungerar inte särdeles väl. Vi funderar på en för oss anpassad version som ska härbärgera oss någonstans.

Ett kort svar på den här frågan, det är inte alls tillfredsställande så som vi har det nu. Vi måste bli mycket bättre.

Jag blir glad när hörde att finansministern sade att ni redan har påbörjat den diskussionen. Jag kan utgå från att ÅSUB - eftersom det är över tio år sedan de slutade med den specialrapport som vi alla gladdes över fram till 2013 - inte har modeller för det system vi har. Idag är vi avvikande från Finland, inte bara självstyrelsen utan även strukturen, inte minst den kommunala och vi har en totalt annan organisation och finansiering. Vi måste få egna verktyg för att hänga med. Jag utgår från att finansministeriet i tid hinner göra de här simuleringarna där vi ibland ändrar våra beslut snabbt. Jag rekommenderar varmt, trots att det sannerligen är en resursfråga, men vi måste ju veta vad vi beslutar om. Jag hoppas att finansministern kan bistå finans- och näringsutskottet att faktiskt bringa klarhet. Vad betyder de skatteförslag som vi kommer att diskutera bl.a. på måndag när det är remiss av kommunalbeskattningslagen?

Herr talman! Givetvis, det är min uppgift.

Problemet är till och med ännu lite större än så som det beskrivs av ledamoten Jansson. Det är ju så att i och med välfärdsreformen på rikshåll så är skattesystemet så annorlunda med mycket lägre kommunalskatt på rikshåll och en högre statsskatt. Vi står kvar i det tidigare där det omvända finns, vi betalar högre kommunalskatt och lägre statsskatt. En ambition från regeringen i Helsingfors är att det kanske slår med en skatteåtgärd på ett visst sätt men det kan slå väldigt annorlunda här. Vi behöver ha instrumentet för att kunna analysera vem som gynnas, vem som inte gynnas och vad det kostar. Sen kommer ju följdfrågan. Kommer skatteförvaltningen på rikshåll i framtiden att kunna anpassa sina system efter våra behov? Det är också en jättestor fråga i sammanhanget.

Tack, talman! Jag vill ställa en fråga om två saker som minister Perämaa tog upp i sin presentation. Det är tillväxt och sen enkel matematik.

Tillväxt är kopplad till näringslivet men också till attraktionskraft, varumärke och framtidsvisioner. En motor för alla dessa på Åland är våra utbildningar. De ökar attraktionskraften, stimulerar inflyttning, stärker Ålands varumärke och kan driva hållbara framtidsvisioner.

Samtidigt som regeringen budgeterar 5 miljoner extra uttag till ospecificerade ändamål så har man råd att avyttra skolfartyg Michael Sars, där man räknar med 200 000 i inbesparing i driftskostnader för 2025. Det här med enkel matematik blir lite för enkelt om man tänker så här med tanke på omkostnader och alternativa kostnader av en avveckling.

Herr talman! Jag sade också att varje kostnadsdämpande åtgärd kan även ha en tillväxtdämpande effekt. Sen måste man hitta de saker som inte skadar tillväxten mera än vad det skapar dämpning i tillväxten. Detta måste vi väga mot varandra hela tiden. Jag håller fullständigt med om att utbildningen är en central del av tillväxten också.

Men sen får vi komma ihåg att någonting behöver man också göra för att få 23,6 miljoner i balans eller 29 miljoner, vilket begrepp man vill använda. Enkel matematik är också det att 200 000 sett på året 2025 eller 500 000-600 000 på helårsbasis för ett skolfartyg så det kommer inte att lösa problemen som helhet. Utmaningarna är mycket större än så och det finns inte så särdeles (… taltiden slut).

Tack, talman! Min tilläggsfråga kanske berör de här omkostnaderna. Skolorna har aviserat att man eventuellt måste ta in mer personal och nya simulatorer. Det kostar ju alltid att anställa personal. Har ni räknat med detta också? Och finns det kanske möjlighet i dessa 5 miljoner, som är ospecificerade, att ändå behålla Michael Sars?

Herr talman! Den här kopplingen till ospecificerade intäkter så då kan man ju koppla de till alla skatteintäkter, inte en enda euro av skatteintäkterna är kopplade till en viss åtgärd. Det i sig löser inte problemen.

Jag vill ändå betrakta hela denna fråga som en sjöfartsfråga. Mitt mål är att ha en stark sjöfart på Åland. För att ha en stark sjöfart behöver vi kunna få kompetent personal, sjömän, till sjöfarten. Jag har den bilden och det är målet i allt som jag gör som ansvarig sjöfartsminister och inte så att jag bara ser ett skolfartyg eller någon detalj i det hela som det stora målet. Tillsammans med lantrådet och vicelantrådet förra veckan så hade vi en väldigt bra träff med engagerade ungdomar som driver den här frågan. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag har tre frågor egentligen som jag skulle vilja ha svar på. Det är tre frågor som alla rör intäkter och som är ganska konstiga när man tittar på dem.

Den första handlar om dessa 5 miljoner. Varför har man upptagit dem på det här viset, ospecificerat?

Den andra frågan. Varför har man upptagit 2 miljoner i intäkter i form av utsläppsrätter? Det är något som är högst osäkert hur mycket vi kommer att få och man följer absolut försiktighetsprincipen där.

Den tredje frågan handlar om extra uttag ur pensionsfonden på ungefär 2 miljoner.

Man har alltså tagit ut 9 miljoner totalt här som kommer från landskapet egentligen. Om man inte gör någonting med det här så blir slutresultatet minus -38 miljoner.

Framförallt de här två punkterna skulle jag vilja ha svar på; Ospecificerat PAF-bidrag och att man inte har följt försiktighetsprincipen när det gäller utsläppsrätterna.

Herr talman! 5 miljoner till som allmän finansiering av verksamheten, det är ett medvetet val av landskapsregeringen och jag tror att vi har varit öppna med det också och sagt att det är på det sättet. Landskapet befinner sig i en besvärlig situation och om det sen är rätt eller fel men åtminstone jag tycker att det ligger inom begreppet allmännytta att man kan finansiera också sjukvård och allt det goda som vi gör via Ålands budget. Sen får vi komma ihåg att alla PAF-reserveringar där vi har reserverat kanske 50 miljoner euro i balansen av tidigare utgivna PAF-bidrag som inte har förbrukats, så de har ju använts som en del av likviditeten genom åren. Det blir lite sådär att göra den här saken till en stor sak när vi alla vet att vi har använt PAF-pengar förr även till sjukvård och annat genom åren.

Tack, herr talman! Problemet är inte att man använder PAF-medel, problemet är att finansministern inte problematiserar den här frågan och lyfter upp den. Nu ser det ut som att man sminkar resultatet på det här viset. När vi lyfter PAF-medel så brukar vi ha en specifik orsak till varför vi gör det; finansiera något gammalt fartygsbygge, någonting annat eller om vi ska använda dem till VIS-system så som finansministern har gjort genom att lösa upp reserveringar. Det här är ju ett sätt att hantera siffrorna som inte riktigt stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten och det är ju en del av regeringens problematik, PAF-reservationernas problematik. Vad jag har mest emot här är att man inte resonerar och problematiserar de här frågorna.

Kom också ihåg den här frågan om utsläppsrätterna, 2 miljoner euro har man uppskattat här. Har man verkligen följt försiktighetsprincipen när man har gjort det?

Herr talman! PAF-pengar kan vi filosofera och diskuterar om hur mycket som helst. Jag återkommer till att PAF-pengar via reserveringar används i den praktiska verksamheten. Jag har varit väldigt öppen med att vi gör på det här sättet. Det är inte någonting konstigt med det. Sedan får man ju tycka att det är bra eller så får man tycka att det är dåligt. Men PAF har en stark ekonomi, vi har ett underskott i den offentliga ekonomin och mycket som behöver hanteras. Sparförslag mottages inte med tacksamhet, det får man vara öppen och ärlig med och det hör man ju på diskussionen.

Utsläppsrätter, försiktighetsprincipen 2 miljoner euro, alltså jag vill inte heller bortse från att vi anser att vi juridiskt sett, via EU-inträdet och via självstyrelselagen har rätt till pengar. 20 miljoner kunde vara ett alternativ att sätta in eller 5 eller 10 också. Men försiktighetsprincipen sade att vi satte siffran 2.

Tack, herr talman! Det var en bra redogörelse som finansministern gjorde över budgetförslaget. Från Liberalerna är vi väldigt glada över att vi här kan presentera den första rambudgeteringen för Åland. Det var en tydlig beställning från väljarna i valet, långsiktighet och långsiktiga överenskommelser som håller över längre tid. Vi har ganska stormiga år bakom oss, inte bara på grund av pandemi och krig utan även politiskt här på Åland har det varit stormigt. Det var mycket skyttegravar och mycket avbrytande av varandras verksamheter. Men det är bra också att vi här i den här budgeten kan lyfta blicken och se på det långsiktiga. Vad behöver vi göra? Vi har ett stort underskott. Vi har tuffa tider framför oss. Men det är ett strategiskt vägval att faktiskt börja i hushållen och se till att det är där som tillväxten börjar. Det kan se ut som att det är oansvarigt när man ser på sista raden att vi har ett stort underskott i dessa tider, men tvärtom så är det ett strategiskt vägval. Den här långsiktigheten tycker jag att är genomgående i hela den här budgeten.

Herr talman! Jag gick något över tiden i mitt anförande så jag hann inte ta alla detaljer. Men det är bra att frågan om hushållens ekonomi kommer upp på det här sättet. Landskapsregeringen har gjort bedömningen att hushållen har varit hårt utsatta för de höga räntorna som har varit under de senaste åren till följd av högre inflation. Reallöneminskningar har varit resultat av inflationen. Nu ser vi då en övergång till reallöneökningar och sjunkande räntor, men jag tror att reserverna där ute är ganska mycket förbrukade också. Landskapsregeringen vill via den här åtgärden ge förhoppningsvis en välbehövlig puff för att igen skapa lite framtidstro och lite tillväxt i det åländska samhället.

Tack, herr talman! Jag tror precis som finansministern att det är rätt väg att gå, att ingjuta framtidstro och faktiskt se till att barnfamiljerna kan sätta mat på bordet och kan se ljus i tunneln i de här tiderna vi lever i just nu. Det finns en stor oro i världen, men också i vår ekonomi. Jag tänker också att det finns en stabilitet i den här rambudgeteringen, att det är en förutsättning egentligen för att vi ska kunna gå framåt med ansvarsfull offentlig ekonomi. De här tre olika kostnadstaken exempelvis och också det ramanslag som man nu har börjat med så gör att det kräver en långsiktighet och det kräver också att var och en i den här salen och myndigheter tar ett gemensamt grepp för att säkra finanserna och se till att kostnadsutvecklingen blir stävjad. Det är precis just det vi är ute efter.

Herr talman! Vi är väldigt överens och det kanske inte överraskar någon. Det är precis på det här sättet. Landskapsregeringen föreslår resultatförbättringsåtgärder, det väcker protester där ute och det är förståeligt och också väntat. Men trots att det väcker protester när en åtgärd berör individen där ute så har ändå ålänningarna rätt att förvänta sig att politiken står fast och att man ser till att ekonomin balanseras så att de levande människornas efterkommande barn och barnbarn ska ha en lika bra välfärd och ett lika bra samhälle som vi lever i nu.

Tack, talman! Jag vill lyfta två saker på finansministerns område som jag tycker att är positivt.

Det första är digitalisering av löneprocessen. Jag hoppas att finansministern skulle kunna redogöra lite för vilka typer av inbesparingar det här kunde innebära när arbetet är i mål. Jag utgår från att det är syftet med det hela, att effektivisera och spara lite pengar.

Vidare så nämndes att man ska utreda rätten till utmanarrätter. Det här tycker jag också att är väldigt positivt. Jag vore glad om finansministern kunde berätta lite vilka områden som landskapsregeringen har resonerat kring att man ska kunna införa de här utmanarrätterna på.

Herr talman! Det sistnämnda är något för tidigt. Min avdelning, finansavdelningen, och upphandlingspersonalen har till uppgift att ta fram ett lag-PM i frågan om upphandling där utmanarrätter ska ingå. Det PM:et, via diskussioner i landskapsregeringen, kommer så småningom att leda till lagberedning. Jag kanske har egna politiska ambitioner på det här området, men steget till att vi har ett färdigt lagförslag är så pass långt så att jag väljer att inte ge mig in på detaljer till den delen.

Vad gäller servicecentret och lönehanteringen, jag antar att det är detta som frågan kopplar ihop med, så där finns ett konkret inbesparingsmål när man samordnar ekonomiförvaltning i sin helhet och också upphandling som (… taltiden slut).

Jag upprepar min första fråga så att finansministern får möjlighet att ge färdigt sitt svar. Vilket mål har man med digitaliseringen av löneprocessen? Då får han en öppning och slutföra det som han inte riktigt hann med.

Jag tycker att det positivt att man nu höjer grundavdraget på Åland. Men vi har ju fortfarande ett ganska stort glapp till den höjning man föreslår i Finland, nu är det upp till 4 115 euro. Då är min enkla fråga: Har landskapsregeringen genomfört några beräkningar på hur det offentliga Åland skulle påverkas om man hade genomfört en ännu större höjning av grundavdrag här också för att minska glappet mellan Finland och Åland i det här perspektivet?

Herr talman! Servicecenter, där ska digitaliseringsverktygen utnyttjas så mycket som möjlig, en samordning av ekonomiförvaltning. Det finns en ekonomisk målsättning och det rör sig om ett något antal hundratal tusen. Det är det så som det är sagt så att flera aktörer i den totala förvaltningen ska kunna spara pengar.

Vad gäller grundavdraget så är det på det sättet att det finländska grundavdraget är sämre än det åländska. Jo maximibeloppet är högre men minskningsprocenten är lägre för åländsk del. Det är någonting på 8 % och nu kommer jag inte ihåg vad det var för det finländska grundavdraget, vilket betyder att det minskar betydligt fortare. Detta kan jag presentera för finans- och näringsutskottet i detalj. Redan innan den här höjningen så var vårt grundavdrag bättre.

Talman! Först och främst vill jag bara säga så att det kommer till protokollet att den tryckta versionen av budgeten ska bestå, åtminstone för oss i oppositionen. Jag har förståelse för att regeringspartierna inte har samma nytta av den men för mig som oppositionspolitiker så är den ett otroligt viktigt verktyg. Vi höll ju inte på att få ut den från kansliet i god tid så att vi kunde börja gå igenom de här siffrorna. Jag tycker att det är viktigt.

Jag har ju förstås en fråga. Åland Post och Långnäs hamn osv. de nämns inte någonstans i budgeten. Vi har lite siffror om eventuella dividender. Borde inte bolagen beskrivas och åtminstone nämnas lite mer i budgeten med tanke på ägarstyrningen och sedan det faktum hur viktiga de här bolagen faktiskt kan vara för den åländska tillväxten?

Herr talman! Det var ingen slump att jag tog den här boken med mig och nämnde denna fråga, för sådana detaljer brukar vara intressanta för lagtinget vid sidan av de stora strukturella ändringarna förstås. Vi får väl se vad en lagtingsmajoritet tycker, om vi ska gå in i en digital värld här i lagtinget eller om vi ska kvarstå vid pappersversionen.

Men vad gäller bolagen så är det en väsentlig och viktig fråga, till och med större än pappersboken. Landskapsregeringen har på gång, utifrån ägarstyrningsperspektiv, att ha en samordnad bild av de olika bolagens verksamhet för att kunna säkerställa utifrån ett koncerntänkande det som bolagen jobbar för och det som politiken också har önskemål på dem. Det pågår ett arbete i landskapsregeringen just nu i den här riktningen.

Talman! Om jag en gång per år får den här pappersbunten och sedan kör digitalt resten av året så tror jag nog att vi har råd med det, med tanke på att vi behandlar landskapets budget på 370 miljoner.

På sidan 472 i den här fina boken, under finansiella poster, finns dividendinkomster om 1 060 000. Kan ministern redogöra för hur mycket dividendinkomster det kommer från Åland Post och Långnäs hamn? Det är sådant som kan vara väldigt viktigt för oss i vårt arbete att få reda på eftersom vi kanske inte har den informationen.

Herr talman! Givetvis. Det är sagt och tänkt att Åland Post ska leverera en halv miljon i dividend till Ålands budget under 2025. Sedan torde huvuddelen av den koppla ihop med Långnäs hamn. Det här blir förstås i samband med bokslutet offentliga handlingar. Sen kan det hända att det finns någon annan mindre dividend som jag inte kommer ihåg bolagsnamnet på i så fall, men det var åtminstone huvudpunkterna.

Talman! Jag vill bara helt kort säga att minister Perämaa och jag har ju varit i den här salen ganska många år. Förr i världen var den här boken väldigt tjock kan jag säga. Varenda en väg som skulle byggas om eller bro som skulle renoveras så fanns uppräknad och det brukade väcka en viss debatt här i salen på den tiden.

Det jag vill återkoppla till nu är dessa fem miljoner. Om jag minns rätt så var finansministern ganska tydlig i samband med presentationen och använde ordet oblygt, att oblygt ta de här fem miljonerna och sätta in i kassan, om jag minns rätt.

Jag frågar vidare om PAF. Man funderar att göra det till ett aktiebolag. Har man från regeringssidan alls funderat på att åtminstone ta med de största oppositionspartierna i det arbetet?

Herr talman! Jag tror inte jag använde begreppet oblygt, men det kan hända att jag gjorde det. Jag har för mig att jag sade att det är ingenting att hymla om. 20 miljoner på totalen är föreslaget som uttag ur PAF, 15 för tredje sektorns behov och 5 miljoner för allmän finansiering. Vi ska komma ihåg att vi har tagit ut mer pengar än så tidigare år. Man har reserverat pengar i balansen och sedan har de pengarna används som en del av likviditeten, även om de har varit lite skilt lokaliserade och den stora reserven och så vidare.

Frågan om PAF som ett bolag, den är stor och kommer att kräva ganska mycket arbete. Det kommer att kräva kontakter med de föreningar som sitter i fördelningsråd och det ska genomföras. Det är en ambition som har utmålats och varför inte en diskussion med (… taltiden slut).

Talman! Jag hade personligen förväntat mig lite större och tydligare penseldrag i den här budgeten. Liberalerna var ju redan före valet väldigt tydliga med att nu gör vi de stora inbesparingarna, nu blir det en kursändring. De stora reformerna är nu då alltså att sälja Michael Sars, att sänka servicenivån i skärgården, att genomlysa utbildningsutbudet och fortsätta det arbetet som inleddes tidigare med att planera framtidens vård. Inte känns det ju riktigt som stora reformer. Det finns inte ett privatiseringsförsök här, ingenting sådant. Till den delen är jag faktiskt förvånad. Jag hade trott att finansministern skulle leverera mera i den här riktningen.

Sedan måste jag för övrigt säga att jag undrar om vi faktiskt har lagt det här rätt med tanke på att vi nu har ett underskott på 29 miljoner och vi tömmer alla reserver som vi har?

Herr talman! Förutom de här åtgärderna så har vi alla fått ta del av att varje verksamhet och varje politikområde har fått strama åt sin ekonomi. Det pågår ofta i det tysta också. Det blir inte rubriker om alla saker. Det är en ganska avsevärd minskning av inköp av konsulttjänster, nu får man utföra mera uppgifter med egen kunskap och det tycker jag att är en ganska bra väg att gå i många fall.

Det är resultatförbättringar på mera än 4 miljoner euro jämfört med om vi hade fortsatt på den inslagna politiken som överlämnades till oss. Verksamhetsbidraget är, som jag beskrev, en ökning och trots löneharmonisering och annat så är det på blygsamma 2 %. Då ska vi komma ihåg att inflationen äter upp huvuddelen av det när det tidigare låg på 8 % (… taltiden slut).

Talman! Finansministern, vad är det som stoppar upp att landskapet inte kan tänka sig att avyttra fastigheter som man inte använder eller inte tänker sig att bebygga i framtiden? Det finns byggnader i landskapets ägo som är i akut behov av att renoveras och andra används inte för det som var huvudsyftet från början, till exempel Ribacka. Vi vet att flera av de här fastigheterna har ett visst eller ett stort intresse av både privatpersoner och företag. Kunde det inte vara möjligt att landskapsregeringen gör en ny ordentlig analys under året och ser vad man skulle kunna avyttra? Om inte annat så för att förbättra på landskapets kassa och stävja kostnaderna för de dyra renoveringarna.

Herr talman! Svaret är ja, det kan vi göra.

Talman! Det gläder mig. Jag tror att jag har sett listor förut och det var väldigt mycket diskussioner då under förra mandatperioden vad man kunde, inte kunde och vad man borde. Men med tanke på den ekonomiska situation vi är i så kanske man behöver ta ett nytt omtag och verkligen titta på det. Som sagt, det finns företag som är intresserade av vissa byggnader. Kanske vi bara borde ta tag i det och göra det just nu.

Herr talman! Jag behöver inte upprepa mitt tidigare svar. Det är en intressant fråga. Jag tror absolut att det finns ett gemensamt intresse i den här frågan.

Man får komma ihåg att Fastighetsverket inte är en stödautomat eller en subventionsautomat, utan Fastighetsverket har i uppdrag att agera på marknadsmässiga villkor som vilken som helst annan privat aktör. Jag kan inte stå här och lova någon subventionsmekanism i samband med sådana eventuella överlåtelser. Det kan jag inte göra.

Tack, talman! Jag har under senare år i lagtinget försökt att gå över till att arbeta digitalt. När det gäller budgeten så måste jag väl ställa mig till dem som tycker att det är bra att ha en bok att bläddra i och kunna gå tillbaka och jämföra olika tal. I det här sammanhanget så är det första gången vi har det som kallas för ett kostnadstak som lagtinget beslöt om i våras. Det ligger på 374 700 000. Tittar man i budgetboken på sidan 24 så är det en helt vit sida. Istället för att ha en helt vit sida så är ett tips att ha en sammanställning av det kostnadstak som lagtinget tidigare har fattat beslut om och hur man kom fram till de posterna. Vi har på sidan 22 verksamhetsbidrag och avskrivningar och plussar du ihop dem så kommer du till det som säger att det är 600 000 kvar till kostnadstaket. Men jag tror att det skulle underlätta om det finns en (… taltiden slut).

Herr talman! Det ligger någonting i det som ledamoten Nordberg sade. Vi får avslöja för ålänningarna att vi hade en liten diskussion per telefon om den här saken tidigare i god anda på alla sätt. Jag inser att det kan finnas ett behov av att förtydliga de här sakerna. Då blir det lättare att komma till rätt siffror och då behöver man inte ringa till finansministern och fråga. Så ska det inte behöva vara.

Talman! Fortsättningsvis så lyfte finansministern i sitt anförande att finansavdelningen gärna skulle ha en uppföljning av arbetet med detta. Jag välkomnar det åtminstone från delar av opinionen. Jag tror att det är ett bra instrument. Det är ju ändå en ny grej det här med kostnadstak och att hitta finansiering. Kan man till exempel utnyttja den marginal som finns kvar på 600 000 eller ska man de facto ha kostnadstäckning trots att det finns kvar ett gap? Sen är ju frågan, vad händer om varje parti, varje motion eller varje motionsställare använder sig av 600 000? Det finns saker att diskutera och jag tror att det är bra med en uppföljning när detta är avslutat.

Herr talman! Det låter jättebra. Jag upprepar det jag sade under anförandet. Det finns bara en första chans att sätta praxis för första gången. Kopplat till det som ledamoten nämnde som det som behöver vara föremål för utvärdering och diskussion så återkommer jag till det. Sett ur åländska invånares synpunkt så ser man ingen skillnad på om det utlovats någonting i den allmänna motiveringen eller i ett detaljmoment som verkligen är kopplad med en siffra. Jag tror att vi gemensamt ska kunna hitta metoder för att hantera det så seriöst som möjligt. För så blir ju verkligheten för oppositionen och alla som sitter i en framtida landskapsregering någon dag, man behöver ha ett bra verktyg att jobba med.

Tack, talman! Jag hade ju tänkt ställa samma fråga som ledamot Valve ställde förut.

När man läser i budgetförslaget så står det att sammantaget sänker landskapsregeringen skatten för ålänningarna med 4,5 miljoner euro. Men det måste ju i så fall vara en olycklig formulering eller helt enkelt ett tryckfel eftersom det inte är landskapsregeringen som sänker skatten med 4,5 miljoner, utan det är snarare den finska regeringen som sänker skatten med 4,1 av dessa miljoner. Men jag förmodar att vi är överens om att det är en olycklig formulering och att det var olyckligt att man förmedlade det till media att det var så här det låg till, när det de facto var den finska regeringen som genomförde den stora delen av skattesänkningen.

Herr talman! Som jag sade tidigare så i fallet Lina, den simulerade familjen, tvåbarnsmor från Mariehamn så kommer huvuddelen av skattelättnaderna för hennes del att komma via grundavdraget och via det som spiller över till kommunal beskattning, vilket faller under lagtingets behörighet. Det är väl en filosofisk fråga, men grundinitiativet med arbetsinkomstavdraget kom från regeringen Orpo. Till saken hör också att landskapsregeringen i ett skede, innan vi visste hur stor skattelättnaden skulle bli, hade en målsättning att spara förvärvsinkomstavdraget som skulle ha vara rent till den kommunala beskattningen. Och det vet de ledamöter som sitter med i det kommunala samrådet att så var fallet. Sedan när vi sent omsider fick reda på den totala effekten, den väldigt positiva effekten, så valde vi att slopa det kommunala avdraget. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Perämaa för redogörelsen. Jag reagerade på en sak som framkom i ett replikskifte. Ministern sade att vi måste framställa energi på ett sätt som inte belastar miljön. Då vill jag smyga in lite här och säga att det är omöjligt. Det är ytterst tveksamt att någon kommer att kolla ut över Norrhavet om man genomför den här storskaliga havsbaserade vindkraften och konstatera att miljön inte har belastats. Och det konstateras ju i flertal rapporter också, till exempel från SMHI, så det hoppas jag att vi i alla fall är överens om att det kommer bli en miljöbelastning.

Herr talman! All mänsklig verksamhet har någon påverkan. Jag vågar nog hävda att dagens situation med användning av fossila bränslen där Ryssland, känd för sina aggressioner, fortfarande levererar en stor del till Europa. Vad gäller oljeproduktionen och försäljning också till västländerna för övrigt så genomförs de i hög grad av icke demokratier. Jag vet att Obunden Samling ser vindkraften antagligen som det stora onda i detta samhälle. Men jag vill ändå säga att oljeproduktionen och kolförbränningen är för mig ett mycket större problem.

Tack, talman! Från Centerns sida så tycker vi också att det är bra att det finanspolitiska ramverket nu är på plats, det vill vi vara tydliga med att säga. Det var ett arbete som vi började diskutera under förra mandatperioden. Det är super att vi har kommit så här långt, även fast det också ställer krav på oss på ett annat sätt än tidigare.

Jag vill också, som ledamot Påvals, betona vikten av långsiktighet för att kunna vända den negativa trenden också i ekonomin.

Sedan har jag filosoferat lite kring det stora perspektivet. Vi lever ju i en globaliserad värld där USA, Asien och Indien har väldigt mycket god tillväxt och Europa halkar lite efter. Europa generellt sätter en del regelverk och tenderar till svår byråkratisering. Detta syns ju till exempel genom skatteproblematiken och jordbrukspolitiken (… taltiden slut).

Herr talman! Gällande tillväxtfrågor, globala ekonomin och allt det där håller jag fullständigt med om. Det finns inte så mycket mer att orda om det. Helt riktigt, äras den som äras bör. Det finanspolitiska ramverket togs fram av den förra regeringen. Min företrädare, sittande här i salen, så var pådrivande och det var bra. Det är bra att vi har det verktyget.

Tack, talman! Ja, det är lite kort tid att diskutera tillväxtpolitik. Men jag håller också med finansministern om att tillväxt måste till för att den här omställningen ska kunna göras. Jag vet att budgeten har ganska höga mål med en energiomställning som ska vara gjord till 2035 eller fossilfrihet, och det tycker jag är ett kämpigt och ambitiöst mål. Men det är också bra att vi sätter ambitiösa mål. Vi behöver helt klart mer tillväxt i samhället. Det var bra att finansministern också redogjorde en del kring just tillväxt.

Tack, talman! Förslaget till Ålands budget 2025 är nu ett förslag utifrån det nya finanspolitiska ramverket för att uppnå bättre kontroll över de offentliga finanserna. Lagtinget har fastställt ett kostnadstak och överskottsmål för de kommande tre åren. Det har man gjort för att skapa förutsättningar för en mer hållbar ekonomisk framtid för Åland.

Utbildning, kultur och idrott lägger tillsammans grunden för ett hållbart och inkluderande samhälle.

Talman! Det har nu gått 4 år sedan det stora lagstiftningspaketet där barnomsorgen och grundskolan fördes ihop till en lagstiftning. Samtidigt fördes barnomsorgsfrågorna från socialvårdsbyrån till utbildningsbyrån inom landskapsregeringen.

Det är nu tid att utvärdera och följa upp lagens intentioner och under åren som lagen har varit i kraft, så har redan utbildningsbyrån redan en lista på områden där det finns ett behov av att ändra. Politiskt är det prioriterat att vi vill säkerställa att den pedagogiska personalen inom barnomsorgen och grundskolan inte har allt för betungande administration och har möjlighet att uppfylla läroplanerna och därmed uppfylla barnets och elevens rättigheter till utbildning och få det stöd de behöver.

Landskapsregeringen får tydliga signaler från våra kommuner att trycket inom barnomsorgen ökar utifrån barnets subjektiva rätt till heltid som infördes i lag, augusti 2022. Signaler kommer även från barnomsorgens personal, om en oro att fler barn inom barnomsorgen inte får möjlighet till en sammanhängande ledighet. Av den anledningen avser landskapsregeringen att prioritera behovet av ändringar i lagstiftningen gällande den subjektiva rätten.

Talman! Ålands utbildningssystem ska inte bara möte dagens behov, utan även förbereda för framtida utmaningar. Här har landskapsregeringen gett både Ålands yrkesgymnasium och Högskolan på Åland i uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet. Här ingår även arbetet med att se över strukturen, organisationen och möjliga samarbeten kring sjöfartsutbildningen och verksamheten vid Ålands sjösäkerhetscentrum.

Utifrån finanspolitiska ramverket och det långsiktiga arbetet med att få en budget i balans föreslår landskapsregeringen att avyttra skolfartyget Michael Sars. Reaktionerna har varit många, vilket jag full förståelse för, men nyttjandegraden har inte ökat trots att ett stort arbete har lagts ner av både förvaltningen och Ålands sjösäkerhetscentrum. Vi har det finanspolitiska ramverket att förhålla oss till och trots det finanspolitiska ramverket har vi ett stort underskott, vilket redan har framkommit i debatten.

Talman! Ett stort lagstiftningspaket har startats upp under det här året kring utbildning på andra stadiet, dvs efter grundskolan. En ny gymnasielag arbetas med, hur Ålands folkhögskolas verksamhet kan utvecklas och integreras inom Ålands gymnasiums organisation men även förberedande utbildning inför gymnasiet. Det här är ett behov som har efterfrågats länge utifrån att vi har elever som går ut grundskolan som behöver ett mellanår för att förbereda sig inför en gymnasieutbildning, förstärka kärnämnen som matematik, svenska och engelska men även stärka svenskan om man inte har svenska som modersmål. Även att motivera och stöda så att valet av ett gymnasieprogram blir rätt för den studerande, vilket kan minska avhopp men även fånga upp avhopp.

Gymnasieutbildningen för de unga ska nu enligt lag bli avgiftsfri och utifrån detta så förslår landskapsregeringen att studiepenningen ska sänkas för de studerande som bor hemma. Det här handlar om en omfördelning för att finansiera det avgiftsfria gymnasiet. Landskapsregeringen förslår även att den årliga indexeringen ska frysas tre år framåt från och med höstterminen 2025, förutom tillägget för 17-åringar som baseras på vårdnadshavarens inkomster, försörjartillägget samt att den studerandes egen inkomstgräns ska fortsatt indexeras årligen.

Talman! Här kommer förslag på lagstiftning inkom kort och lagförslaget är nu ute på remiss fram till den 25 november.

Talman! Jag inledde mitt anförande med att utbildning, kultur och idrott lägger tillsammans grunden för ett hållbart och inkluderande samhälle. Kultur, idrott och rörelse är även viktigt för vårt välmående. Landskapsregeringen har nu under två års tid provat ett koncept med specialunderstöd för det här, i syfte att uppmuntra kommuner och föreningar, att skapa möjligheter och samarbeten för att ge fler unga möjligheten till en meningsfull och hållbar fritid i anslutning till skoldagen. Konceptet kommer att fortsätta men nu startar vi ett treårigt projekt som vi kallar för Ål-In för att hitta långsiktiga lösningar inom och mellan kommunerna, idrotts- och kulturfältet och utbildningssektorn. Här ingår ett samarbete med Rädda barnen kring barn och ungas önskemål kring fritidsaktiviteter men även vilka hinder som finns för att inte utöva dem.

Att fler unga faller bort från idrotten är ett problem vi känner till och som delas av våra kringregioner. Ålands Idrott kommer att arbeta med ett projekt – Fler längre som handlar om att motverka ungas bortfall från idrotten i tidiga tonåren men även kring det livslånga idrottsdeltagande. Idrottsrörelsen är så mycket mer, och större, än att delta i träning, tävling och match utan även delta genom att t.ex. vara domare, tränare, hjälpledare och supporter. Idrottsrörelsen handlar väldigt mycket om att vara med i ett sammanhang. Ett annat viktigt sammanhang är Ö-spelen, att få tävla under åländsk flagga har betydelse och ett anslag ingår i anslaget till Ålands Idrottsförbund.

Talman! V har nu en ny kulturpolitisk strategi för Åland. Konsten och kulturen är en av hörnstenarna i självstyrelsen och bidrar till vår demokratiska samhällsutveckling. Vi har ett rikt kulturliv och vi har mycket att tacka de ideella och professionella konst- och kulturutövarna och deras engagemang som driver konsten och kulturen framåt och utgör en stabil grund för ett rikare kulturliv som vi får njuta av. En utmaning framöver är att säkerställa att dessa ideella krafter består. För att konst och kultur i bred bemärkelse ska fortsätta utvecklas, krävs ett aktivt och professionellt konstutövande. Genom att värna om och skapa goda förutsättningar för professionella konstnärer, lägger vi grunden för kontinuitet och kvalitet som bidrar till samhällsutvecklingen men även ökad attraktionskraft. Som en del i den kulturpolitiska strategin ingår treåriga projektet Innovativ kompetens för bredd och spets, som har sin utgångspunkt att förbättra verksamhetsförutsättningar men även kring ökad tillväxt av unga inom konst- och kultursektorn.

Avslutningsvis vill jag lyfta det finska och åländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2025 där ordförandeprogrammet har fokus på bland annat civil beredskap och övergripande säkerhet, ökad konkurrenskraft och barn och ungas rättigheter. Tack!

Tack så mycket, talman! Ledamoten Nordberg kommenterade tidigare i ett replikskifte till lantrådet att regeringen måste våga omvärdera och ompröva sina beslut. Nu har vi ju de facto samma minister den här mandatperioden som förra, även om det är en ny regering. Och nu uppfattar jag ändå att man omvärderar och omprövar ett tidigare beslut.

Vi kan läsa i budgetförslaget lite olika formuleringar om den subjektiva rätten till barnomsorg och hur man nu ska gå vidare för att genomföra ändringar och justeringar kring den här lagen. Jag undrar om ministern på ett betryggande sätt kunde förklara hur det här arbetet ska inledas och till syvende sist slutföras?

Tack, fru talman! Ja, det är ju så här att man behöver ompröva beslut. När vi gjorde lagstiftningen med den subjektiva rätten så var landskapsregeringen tydlig med att det var bland annat svårt att uppskatta de ekonomiska effekterna eftersom man tittade på rikets uppskattningar.

Tanken är en arbetsgrupp som landskapsregeringen kommer att tillsätta. Det kommer att vara tjänstemän från landskapet, men naturligtvis ska ju också kommunfältet vara med och där har vi ju barnomsorgsledare och utbildningschefer. Det här är ju ett arbete som behöver komma i gång nu inom kort så fort vi har en specialsakkunnig inom barnomsorg på plats, vilket vi har troligtvis under det här årsskiftet. Det är ett prioriterat arbete eftersom målsättningen är att vi ska kunna ha en (… taltiden slut).

Tack så mycket, talman! Tiden går snabbt. Barnomsorg är för min egen del en väldigt viktig verksamhet.

Jag håller mig kvar vid samma ämne. På sidan 104 i budgetförslaget kan vi läsa om vilka satsningar man gör gällande utbildningar inom självstyrelsen. Där kan vi läsa till exempel att specialpedagogisk lärare i barnomsorgen är något man prioriterar. Vi vet att ute i kommunerna så råder det en stor brist på lärare i barnomsorg eller småbarnspedagogik som jag tycker att det är mer beskrivande. Jag undrar om det finns någon tanke kring hur man ska kunna tillgodose det behovet som faktiskt är ganska alarmerande?

Jag håller med om att vi har ett skriande behov och kommunerna har också utökat personalen. Vi hade ju förra mandatperioden en vuxenutbildning just för lärare inom barnomsorgen. Nu har vi inte det i röret för vi har speciallärare inom barnomsorgen, grundskolan, gymnasiet och annan vuxenutbildning. Och, som sagt, det rymdes inte något mer. Men hälsovårdarutbildningen avslutas troligtvis nästa år så förhoppningsvis ska vi få in en annan utbildning. Men vi har rätt många vuxenutbildningar som det finns önskemål om, men där måste vi göra politiska prioriteringar utifrån den budget vi har.

Tack, talman! Minister Hambrudd har ju sagt att man har dragit ner på skolornas hyra för skolfartyget Michael Sars utan att det har gett något resultat. Hyran reducerade inför 2024-2025. Dock så skedde det strax innan körschemat togs och slogs fast i februari 2024, så det var ju egentligen ingenting som hann påverka. Men trots detta så är bokningen 12 dagar/tre veckor mera för 2024 än vad det var 2023-2024. Vi har fler bokningar nu och inte tvärtom. Man har också fört fram att den var obokad 2025, men om man går in i Wilma och tittar så är det väl förmodligen inte några lokaler som är bokade inför 2025 (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är tyvärr en låg beläggning med bokningar. Det har klagats över den interna debiteringen att kostnaderna har varit för höga och det arbetade man rätt hårt med under 2023. Det stämmer att hösten har sett rätt hygglig ut. Men man lägger ju också schema och under våren så är det väldigt tomt. När vi fick in budgetförslagen inför det här budgetarbetet från skolorna så var det också väldigt tydligt vilka kostnaderna var för att utnyttja skolfartyget Michael Sars.

Tack, talman! Det verkar ju vara så att Michael Sars var bokad ungefär 100 dagar det här året, vilket man ändå måste se som ganska bra för ett skolfartyg skulle jag säga.

Vidare så har ministern sagt att fartyget har ett kommande renoveringsbehov. Det är ju ett ålderstiget fartyg men i mycket gott skick. Jag har försökt sätta mig in i det här genom att ta reda på vad besiktningar har visat vid handen och så vidare. Det verkar ju vara ett synnerligen välskött fartyg. Dels undrar jag vad man fått den informationen ifrån om kommande renoveringar? Och sen funderade jag på det här med den interna debiteringen, det kanske är en dålig idé. Har man analyserat varför utbildningen har tappat i konkurrenskraft innan man tar beslutet att ytterligare minska konkurrenskraften genom att ta bort skolfartyget som är den stora grejen med den åländska sjöfartsutbildningen?

Tack, talman! Ett bekymmer som jag ser är att skolfartyget är under sjösäkerhetscentret, men det är ju Ålands gymnasium och högskolan som i utbildningssyfte nyttjar fartyget. Högskolan nyttjar det inte speciellt mycket eftersom de sökande inom just sjöfartsutbildningarna har gått ner. Det är ju en problematik det här med att skolorna vill ha ett skolfartyg men ingen vill riktigt finansiera det. En nyckel som jag tror att är väldigt viktig, och som utbildningsbyrån nu har satt igång ett arbete med, det är ju att våra sjöfartsutbildningar och sjösäkerhetscenter borde vara under en och samma enhet så att man får någon form av synergieffekter. Just nu så ser jag att det inte sköts effektivt och det är ju synpunkter (… taltiden slut).

Talman! Högst upp på sidan 103 står "föreslås inget anslag för år 2025 då tidigare års anslag ej ännu nyttjats, 250 000 omdisponeras i en ändringsbudget 2024 till verksamhet under momentet." Jag undrar vad dessa 750 000 har använts till under 2024 som var avsett för fritidssedeln när vi nu kan läsa att 250 000 förs över till 2025? Var hamnar de andra öronvikta pengarna för våra barn, för fritidshem, det fanns 1 miljon. Var hamnar de andra 750 000 eftersom bara 250 000 förs över till nästa år? Vem har fått dem?

Tack, fru talman! Det är ingen annan som får de pengarna. Det är ett reservationsanslag.

Det som landskapsregeringen nu har gått in för att prioritera, utifrån den ekonomiska situationen men också enligt rambudgeten, är just det som jag lyfte i mitt anförande. Vi vill långsiktigt säkerställa att barn och unga har en aktivitet i anslutning direkt efter skolan. Oberoende var man bor någonstans; i stan, skärgården eller landsbygden så har man har möjlighet att hitta ett intresse och en fritidsaktivitet som man gillar. Det är det som är syftet.

Talman! Då kan man tolka det som att man struntar i det åtgärdsprogram som togs fram i samband med folkhälsostrategin, där var det punkt tre. Det fanns också en annan punkt i anslutning till skoldagen. Så då struntar man i den ena och så går man helt inför den andra. Det var ändå en parlamentarisk grupp som tog fram det här.

Jag har också försökt se i budgeten vad de olika skolorna kostar per enhet. Vad kostar det? Det är jättesvårt. Vad kostar det att utbilda en närvårdare, en elmontör, en frisör eller en kock? Verkar alla under ett enda paraply, Ålands yrkesgymnasium eller Ålands gymnasium? Vore det inte intressant att veta vad varje utbildning kostar även för dem som utbildar dem ? Man kunde sen också titta på, var kan vi spara in och hur skulle vi kunna göra det här mera effektivt? För nu känns det som att det blir för diffust att (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det här är ett arbete som vi har begärt nu och som har påbörjats av bland annat Ålands gymnasium. Det är nog inte så himla enkelt. Det är många olika poster. Men vi vill se vad en specifik linje kostar och få fram de uppgifterna. Det är faktiskt ett arbete som pågår. Alla våra underliggande myndigheter ska också följa det här ramverket så man behöver titta och effektivisera. Och som jag också lyfte i mitt anförande så har vi haft samma utbildningar inom yrkesgymnasiet väldigt länge. Det pågår ett arbete nu för att se vad behovet är för framtiden och vad Åland behöver för yrkesmänniskor.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd! Det finns många viktiga och bra saker i det här budgetförslaget. Jag är väldigt glad att både resursskola och resurscenter nämns i budgeten, utöver det du nämnde i ditt anförande.

Det var också bra att ni tog upp vikten av att fånga upp avhoppen från utbildningarna. Har ni ännu hunnit titta på vem som ska ansvara för den här uppföljningen?

Tack, fru talman! Nu missar jag faktiskt vilken uppföljning som du hänvisade till. Förlåt!

Ja, alltså avhoppen från våra utbildningar, någon måste ta ansvar för de avhoppen.

Men jag går vidare på min fråga nummer två. Det gäller avhoppen inom idrott och kultur. Jag tycker att det är jättebra att man tittar på det här. När jag själv var fotbollstränare så jobbade vi stenhårt på att få så få avhopp som möjligt. Har ni hunnit diskutera med föreningslivet? Vad anser de om den här saken?

Nu förstod jag, det handlade om själva avhoppen. Det finns en tidigare utredning, bland annat med Ålands gymnasium kring avhoppen. Där resonerades att om man är minderårig så ska det gå till KST, är man överårig så har vi Katapult och det är väldigt viktigt att det finns en systematik, att det är någon som följer upp och motiverar att man kommer tillbaka.

Angående idrottsorganisationer och att man ska hålla på längre så är det ju Ålands Idrott primärt som håller på med det arbetet. Huruvida dialogen har varit med idrottsföreningarna vågar jag inte svara på, men jag är inte säker på att den finns.

Tack, vicetalman! Jag vill ställa två frågor till minister Hambrudd. Den första gäller Michael Sars. Jag har uppfattat att de diskussioner, som kanske borde har förts med de båda lärosätena innan avyttringstanken skrevs i budget, så har inte ägt rum.

Vidare har jag förstått att sjöbevakningens fartyg Uisko, som tydligen kommer att bli tillgänglig för landskapsregeringen 2026 utan kostnad, har inte heller varit av något intresse till regeringen. Uisko är ett dieselelektriskt fartyg till skillnad från Michael Sars och isklassad och skulle lämpa sig bättre för till exempel maskinchefsutbildningar eller elmästarutbildningar som är just vid högskolan som ministern nämnde att inte använder Michael Sars tillräckligt mycket. Hur bemöter ni det?

Min andra fråga gäller den subjektiv dagvårdsrätten (… taltiden slut).

Tack, talman! Då tar vi den första frågan kring Michael Sars. Jag var ju utbildningsminister förra mandatperioden också och det har ju förts en kontinuerlig dialog kring att öka nyttjandet av Michael Sars. Man har varit väldigt tydlig med att blir det ingen förändring så kommer den dagen när vi kommer att avyttra Michael Sars. Det stämmer att landskapsregeringen har blivit erbjuden ett fartyg av gränsbevakningen. Det var ju en diskussion redan förra mandatperioden kring det. Det var ju flera aktörer som också var inblandade, bland annat Flexens, infrastrukturavdelningen och högskolan. Ungefär för ett år sedan så ställdes frågan från utbildningsbyrån till högskolan att de skulle ta på sig ett ansvar, vad skulle det kosta att ta över (… taltiden slut).

Då hoppas jag från min sida att de diskussionerna ännu kan fortsätta, för att det här är inte min uppfattning och nu kom det lite som en blixt från en klar himmel.

Men min andra fråga gäller alltså att regeringen Sipilä införde begränsningar på den här subjektiva dagvårdsrätten 2016. Men Europeiska kommittén för sociala rättigheter fällde det beslutet och det ändrades tillbaka 2020 för att det stred mot många stadganden i barnskyddsstadgan i Europa. Hur tänker ni kring detta? Tänker kan ta samma resa som Finland och se hur det funkar? Eller vad är tanken?

Tack, fru talman! Ja, Sipilä och Finland blev ju ett ärende som gick upp till Europastadgan. Det som de fällde var att barn med socioekonomiska föräldrar ska ha likvärdiga möjligheter som alla andra. Om man tittar på Sverige till exempel så följer inte de Europastadgan. Det kommer att bli intressant utifrån en självstyrelsepolitisk fråga eftersom självstyrelsen har hela behörighet gällande barnomsorg och utbildning. Så det kommer att bli en intressant prövning hur lagstiftningskontrollen kommer att gå i det här. Men vi ska komma ihåg att vi har gjort en lag där vi har en pedagogisk verksamhet. Det handlar också om att barnen har rätt till den pedagogiska verksamheten. Sen kan man ju behöva barnomsorg för att man arbetar. Det här beror ju precis på hur man lägger fram lagen.

Tack, talman! Det är roligt att höra en kvinnoröst från talmansplatsen, tycker jag.

Minister Hambrudd diskuterade i tidigare replikskiften också om skolfartyget Michael Sars. Man säljer Michael Sars, det finns med i budgeten. Men det betyder ju inte att intentionerna är att folk ska bli utan möjligheter att pröva på det praktiska sjömanslivet. Landskapsregeringen har också en annan långsiktig plan för att höja statusen för sjöfartsutbildningen med modern teknik, olika former av praktikplatser osv. Jag vill att ministern skulle resonera lite om det här så att man får lite bättre svar på tal.

Tack, fru talman! Som jag också svarade i ett tidigare replikskifte så ser jag att det är absolut nu läge, om vi ska få skjuts inom sjöfartsutbildningen, att de här sjöfartsutbildningarna behöver komma ihop och samarbeta. Finansministern lyfte att vi träffade tre unga herrar i samband med uppropet om Michael Sars och jag träffar faktiskt studeranderådet på yrkesgymnasiet igår, dels för att prata om studiestödet men också om Michael Sars. Det som man sade var tydligt, speciellt inom högskolan så behöver sjöfartsutbildningen bli mer flexibel och anpassa sig till dagens förhållanden. Jag förstår att det är jobbigt och stressande nu för skolorna hur man ska ordna LIA och praktik, men vi vet ju också att vi (… taltiden slut).

Jag låter vicelantrådet fortsätta.

Tack, fru talman! Ja, som sagt, under det här mötet förra veckan så kom olika förslag, tankar och idéer och också från privata aktörer. Jag kan inte säga nu vilka förslagen var. Ibland behöver man kanske också skaka om lite. Första reaktionen är fullt förståelig. Man tänker att det här är en katastrof. Men många gånger kan det också utveckla sig till att bli någonting betydligt bättre. Det här är nog viktigt också att komma ihåg.

Tack, fru talman! Jag tänker anlägga ett litet beredskapsperspektiv på frågan om skolfartyget. Jag var själv väldigt involverad i just det här lobbyarbetet att Åland faktiskt skulle få ett bättre skolfartyg som vi kunde använda till de olika områdena. Ministern och jag själv var ombord på ett fartyg som liknar fartyget Uisko väldigt mycket, Tursas. Det är inte bara det att utbildningen skulle förbättras, utan vi skulle också skapa en beredskap, en oljeskyddsberedskap.

Så att prata om att det här bara är en skolfråga när vi pratar om ett nytt fartyg som landskapet har möjlighet att få, fast man nu har tackat nej till det, så det är felaktigt. Det här handlar om beredskapsfrågor också. Vi lever i en allt oroligare omvärld där vi vet hur ryssarna håller på och kör olja av och an i Östersjön. Vi vet inte när det sker storskaliga oljeutsläpp, den risken har blivit betydligt mycket högre nu än vad den var för några år sedan. Här har vi också en chans att öka vår egen beredskap, men vi tar den inte. Varför gör vi inte det?

Tack, fru talman! Ja, det stämmer att både ledamot Wikström och jag under den förra mandatperioden var ombord på en liknande båt. Och, som sagt, ledamoten var också minister i landskapsregeringen förra mandatperioden och vet mycket väl att landskapsregeringen även då aviserade att man inte tänkte ta emot gränsbevakningsbåten eftersom det kommer att bli väldigt dyra kostnader.

Gällande oljeskyddsberedskapen, ja, det stämmer. Men när man pratar med tjänstemän på infrastrukturavdelningen så kommer det att bli en väldigt betydande stor kostnad att ta över det här fartyget. Det behöver registrerats. Det är en helt annan kostnadsbild att ta över fartyget. Det handlar om hur vi ska finansiera det i så fall.

Tack, fru talman! Ja, det handlar ju om prioriteringar. Här har nu landskapsregeringen gått in för att nedprioritera sjöfartsutbildningen. Det är väldigt svårt att se det här på något annat sätt. Att ersätta den här utbildningen med någon typ av simulatorer, vilket man är inne på, så kommer också att kräva investeringar. Då ska vi konkurrera med Åbo, vi ska tänka på att det är Åbo som vi ska konkurrera med. Nu har vi det praktiska, vi har ett fartyg och vi har möjlighet att få ett mycket bättre fartyg för just utbildningssyften. Men vi tar det inte.

Vidare till beredskapsfrågor. Vi har lämnat in en motion. Jag är lite nyfiken på vad ministern anser om det att vi kunde ha en kurs på Åland där vi utbildar medicinskt utbildade människor som är bra på att ta hand om krigsskador. Skulle det kunna vara ett sätt som vi på Åland kan bidra till det finska beredskapsarbetet? Jag vet inte om ministern har läst motionen, men vi får se.

Tack, fru talman! Jag har tyvärr inte hunnit titta och läst igenom alla motioner.

Det är lite intressant att den här frågan ställs till mig, för det här låter ju som en självstyrelse- och beredskapsfråga i en bredare allmänhet. Jag kan inte svara på den här frågan.

Talman! Minister Hambrudd är ju nu nyvald partiledare för Centern. Centerpartiet har ju alltid varit ett parti på Åland som stått upp för den åländska sjöfarten, sjöfartshistorian, sjöfartsutbildningen, Ålands sjösäkerhetscentrum och Michael Sars.
Är det slut på detta nu?

Tidigare år och även i budgetmotioner har vi kunnat se hur Centern velat öka insatserna även ekonomiskt till Åland sjösäkerhetscentrum och Michael Sars.

Är det här nya Centern vi ser i lagtinget? Är det nu vi börjar nedmonteringen av den åländska sjöfartsutbildningen?

Tack, fru talman! Jag vet inte om ledamoten har hört någonting i repliksvaren, du kanske vara ute ur plenisalen?

Jag lyfter just att nu är det god tid att vi ser till att prioritera sjöfartsutbildningarna, att de verkligen behöver komma under samma enhet och att de behöver lyfta. Gymnasieutbildningen är bra måste jag säga. Men om vi tittar på ansökningarna till högskolans sjöfartsutbildningar så säger de studerande själva att den inte är flexibel i dag. Ja, de åker iväg till Åbo därför att där kan man både studera och jobba samtidigt. Det är god tid nu att vi ändrar sjöfartsutbildningarna.

Talman! Ministern nämnde i ett replikskifte och även nu att utbildningen borde samordnas och utbildningsavdelningen borde kika på utbildningarna.

Men det är märkligt då att man avyttrar Michael Sars före man försöker få ihop de här enheterna så att man kan öka nyttjandegraden. Jag får inte det här att gå ihop riktigt. Jag är förvånad att man inte heller har gjort en konsekvensanalys. Jag vet ju att det här kommer att drabba det åländska näringslivet också. Det kommer att komma färre hit på utbildningar. Vi får färre övernattningar och mindre inflyttning av personer som vill komma till Åland och studera och vara på det här fartyget, för man har sett det som en speciell grej att gå en sjöfartsutbildning där man kan komma ut på praktik på ett eget fartyg.

Jag står inte bakom det. Jag tycker att det är helt fel väg att gå.

Tack, fru talman! Utifrån alla budgetmotioner som har kommit in så är det tydligt att oppositionen har andra tankar. Samtidigt så har vi alla ministrar och ansvariga för alla politikområden ett ansvar att hålla de här budgetramarna. Det är ju liksom verkligheten som vi också står inför.

Det är naturligtvis så att man mer än gärna skulle vilja ha skolfartyget kvar. Men som jag sade, ibland så behöver man också sätta igång att göra vissa saker så att det blir en förändring. Under tio års tid har det varit tal och diskussioner kring hur man ska nyttja Michael Sars fartyget eftersom det inte riktigt vill lyfta. Men sjöfartsutbildningen måste vi prioritera.

Talman! Först ett tack till utbildningsministern. Det är välkommet att landskapsregeringen ser över den administrativa bördan för pedagoger. Det har efterfrågats och utbildningsministern har undertecknads starka stöd.

Sedan en påminnelse. Nyligen markerade regeringspartiet Socialdemokraterna i stadsfullmäktige i direktsändning att man inte accepterat någon översyn av den subjektiva rätten till barnomsorg. Ifall detta sker också internt i regeringen för att mjölka fram mera röd politik så vill jag påminna om att det finns nio stabila och okomplicerade mandat i oppositionen som stöder ett återställande av den subjektiva rätten till barnomsorg rakt av utan krångel. Ni behöver inte välja mera röd politik för att rädda kommunerna.

Tack, fru talman! Jag kan säga att i regeringen är vi nog helt överens om att vi ska se över det här. Det är inga diskussioner. Det som är det centrala är faktiskt att alla barn ska ha rätt till den pedagogiska verksamheten. Det är ju det som är det centrala i det här.

Tack vicelantrådet också för det beskedet. I det här sammanhanget vill jag också påminna om att barnen enligt barnkonventionen också har rätt till vila och till sina föräldrar, och det vet jag att vicelantrådet förstår och vet.

Tack, fru talman! Michael Sars är dagens samtalsämne med vicelantrådet i talarstolen och från sjöfartspartiet Centern.

Under de senaste tio åren har vi satsat över 1 miljon euro på att rusta upp Michael SARS för att få henne till ett väldigt fint och högklassigt fartyg. Hon bedöms idag vara i väldigt bra skick. Vicelantrådet sade i talarstolen att hon används alldeles för lite. På ett år är det 365 dagar, men på ett skolår är det ungefär 185 dagar. Hon har varit bokad ungefär 100 dagar under detta år. Sedan ska vi räkna att det har varit is ett antal dagar. Hon har alltså används mer än varannan dag. Hur mycket ska Michael Sars användas för att vicelantrådet ska tycka att användningen är tillräcklig?

Tack, fru talman! Ja, det är ju en sak, själva utbildningsbehoven. När Michael Sars införskaffades till landskapet och köptes in en gång i tiden så förekom det bl.a. sådana diskussioner att Michael Sars skulle innebära plus i kassan. Det är ju också meningen att man ska sälja kurser och annat utbud från sjösäkerhetscentret. Det har inte heller riktigt lyft.

Sedan är Michael Sars ett fint fartyg, men börjar bli gammalt. Men utifrån den informationen som jag har fått från avdelningen så behöver det göras kontinuerliga större reparationer och underhåll inom de närmaste åren och det kommer att kosta väsentligt mycket.

Tack, talman! Ministerns resonemang gör mig faktiskt lite orolig. Om vi nu ska satsa på att avskaffa skolfartyget för att man anser att det inte används tillräckligt, hur ser det då ut för övriga utbildningar? Kommer man gå in och titta på hotell- och restaurangskolan och hur ofta de använder sina skolkök? Kommer man att gå in och titta på bilmekslinjen och titta på hur ofta de använder sin verkstad? Håller landskapsregeringen nu på att demontera ner hela vårt utbildningsväsende, som fru lantråd i sitt anförande sade att är grunden för vår självstyrelse? Den här typen av politik gör mig genuint orolig för framtiden.

Tack, fru talman! Utbildning är oerhört viktigt och det sade jag med säkerhet i mitt anförande. Men jag förstår ju obundnas retorik när de säger att man i så fall ska börja titta på hur mycket man utnyttjar skolkök, bilhall eller något annat. Men jag tänker inte gå in i den diskussionen, för just den retoriken tycker jag faktiskt är lite smaklös.

Talman! Det finns många bra saker i vicelantrådets politikområde. Den subjektiva rätten till dagvård är bra att den analyseras. Det är bra att man fortsätter att sammanföra folkhögskolan till Ålands gymnasieskola.

Sedan finns det också en del frågetecken. Jag måste i ärlighetens namn säga att det största frågetecknet för mig var hur Centern kunde gå med på en försäljning av Michael Sars. Men vi ska lämna Michael Sars här.

I stället har jag en fråga som jag undrar vad den betyder. "Utifrån de utredningar åtgärder som genomförts kring strukturen, organiseringen, inriktning och möjliga samarbeten vad gäller verksamheten vid Ålands sjösäkerhetscentrum
i syfte att kartlägga behovet av kostnadseffektiv intern service till landskapets skolor kontra extern service och tjänsteutbud till privata aktörer kommer ytterligare åtgärder genomfördes under år 2025". Vad betyder det?

Tack, fru talman! Jag kan jag hålla med ledamoten om att det är en väldigt jobbig och svårförståelig mening i högsta grad. Jag vet att ledamoten känner till att sjösäkerhetscentrets utbildningar som de säljer externt har gått lite upp och ner också beroende på att det krävs även samarbete tillsammans med Högskolan på Åland. Det är just det här som jag har nämnt i tidigare replikskifte, att nu är det god tid att de här tre enheterna eller verksamheterna inom sjöfartsutbildningen kommer tillsammans så att vi får en vidareutveckling och en sjöfartsutbildning som faktiskt också är mer i framkant.

Talman! Men vad är det då som har gått snett? Centern har haft ansvar för det här, där jag själv ingick de senaste fyra åren, vi hade ordförandeskapet och ledde hela Ålands sjösäkerhetscentrum och sammanslagningen där. Och ändå verkar det nu då bli en helt annan inriktning.

Men jag vill säga att sälja skolfartyg har ingenting att göra med flexibel sjöfartsutbildning. Vi behöver en flexiblare sjöfartsutbildning, men blanda inte in Michael Sars i det.

Sen vill jag säga att de här praktikplatserna, som det talas så varmt om, de är väldigt svåra att få. Tro inte att vi själva bestämmer det. De styrs direkt från Helsingfors.

Varför har vi LIA, lärande i arbete, i alla andra yrkesutbildningar om det är inte är för att man ska få komma ut i verkligheten och verkligen känna på hur det är?

Jag hoppas att vicelantrådet kan ta till sig det som lantrådet sade; vara prestigelös och ha möjlighet att ändra sig.

Tack, fru talman! Det ligger ingen prestige i det här. Precis som jag sade så träffades vi och hade ett bra möte förra veckan och det kläcktes olika idéer.

Gällande just LIA så utifrån den här diskussionen så har också ett privat rederi varit i kontakt med oss och sagt att de kommer att tillgodose LIA platser. En annan sak, eftersom man nu ska upphandla skärgårdstrafiken så kommer vi att ha en liten detalj också i det här avtalet. Kravet är att man ska ta emot LIA platser.

Talman! Bästa lagting. Jag kommer i detta anförande att koncentrera mig på tre delar av mitt ministerområde; polisen, digitaliseringen och utvecklandet av demokratin. Men jag nämner också i svepande ordalag alla andra uppgifter inom ministerområdet. Då finns det möjlighet att ställa kompletterande frågor så att ni slipper känna att ni bryter mot lagtingsordningen för den saken.

Talman! Först polisen; polismyndigheten har ett högt tryck av nya krav, bland annat kom det lagkrav från riket, det kommer lagar från oss och vi ser hur den organiserade brottsligheten verkar helt utan gränser och drabbar även Åland. Det mest vanligt förekommande är olika typer av bedrägerier.

Jag vill kommentera vägtrafiklagen som har varit upp till diskussion här i tidigare replikskiften. Det var ju så att man inte hade någon trafikgrupp när man tog den här nya vägtrafiklagen. Det meddelades från polisens sida att man inte kunde verkställa alla lagkrav som man tagit. Det är en åländsk lagstiftning inom de behörighetsområden vi har för polismyndigheten och tar vi lagar så måste man också se till att det finns verkliga resurser för att leva upp till de besluten.

Därtill kan det konstateras att den ungdomspolisiära verksamheten under en lite längre tid inte har varit resurserad så att man har haft möjlighet att ha ett fortlöpande arbete till den delen. Därför föreslår landskapsregeringen en vägtrafikgrupp, vilket inte bara är ett svar på den nya vägtrafiklagen utan också resurser för just organiserad brottslighet och ungdomsverksamhet.

Till sist gällande polisen. Det är många lagtingsledamöter som har frågat mig så där lite vid sidan av om de här skrivningarna om det nya larmsystemet. Vi har försökt förhandla om att komma med i rikets system och det har funnits lite olika planer för det hela. Tiden börjar rinna ut för den frågan. Och är det så att vi inte kommer i mål med de här frågorna så då måste vi ha upptagna budgetmedel för att verkställa en plan B, dvs. gå vidare med ett eget separat system. Det är ju inte så att vi planerar att bygga ett system från grunden utan förstås ta så mycket från hyllan som det går. Men fortsättningsvis så kan det hända att vi är i den situationen att vi måste göra ett eget Ålarm.

Över till digitaliseringen. Det sker väldigt mycket gott på den enheten. Vi börjar få på plats lagstiftning, riktlinjer och andra typer av styrdokument för att få en riktning på det arbetet. De nordiska länderna har tillsammans med de baltiska länderna nyligen tagit en strategi för digitalisering där också Åland har deltagit i processen. Likaså finns det ett gott nordiskt samarbete för implementering av AI i hela den nordiska regionen. De enskilda nordiska länderna konstaterar att de för sin del är för små för att genomföra digitaliseringen själva på egen hand. Det säger en del om Ålands situation. Vi måste samarbeta med varandra här på Åland och vi måste därtill samarbeta med andra aktörer utanför Åland.

När det gäller digitaliseringsutvecklingen kan jag påminna om den första målsättningen i det antagna måldokument, nämligen en enklare vardag för medborgarna. Det är med medborgarna i centrum som vi verkställer och planerar vår digitalisering. Mycket är på gång. Arbetet med att förbättra serviceutbudet via digitala kanaler fortsätter, liksom flera enskilda projekt gällande skattegränsen, möjliggöra att ta del av patientuppgifter och digitaliseringen av Ålandstrafiken. Visst, det händer mycket inom det här området

Också på digitaliseringsenheten, vid sidan av polisen, tillkommer det nya tjänster i tjänstetablån eftersom vi behöver folk som inte jobbar som konsulter utan med tjänsteansvar. Dessa tjänster som är sex till antalet, under mitt ministerområde, vill jag ändå betona att alla har fått rum inom den totala kostnadsramen och de har prioriterats fram. Vi har prioriterat poliser ute i fält framom konsulttjänster till exempel och allt har rymts inom kostnadsramen. Ingen nota i form av högre anslag och därmed högre kostnader för medborgarna tillkommer i de här tjänsterna.

Till sist, talman, vårt kanske viktigaste gemensamma uppdrag, nämligen utvecklande av demokratin. Arbete med demokratistrategin och åtgärdsplanen närmar sig sitt slut och kan börja verkställas under kommande budgetår. Men även det stora arbetet med att genomföra en reform av landskapsregeringen och landskapsförvaltningen har påbörjats och kommer att fokuseras på under inkommande verksamhetsår. Där är också målsättningen att sätta medborgarna i centrum och också ett tydligt utvecklings- och moderniseringsuppdrag.

För den kommunala sektorn fortsätter det goda samarbetet genom den så kallade tankesmedjan. Arbetet med en förnyad kommunallag fortsätter, delvis i åtanke med att åstadkomma en enklare vardag också för kommunerna som enhet och med mer tydlighet och ordning och reda i myndighetsutövningen.

Och till sist om kommunerna. Landskapsregeringen avser tillsammans med kommunerna att avbyråkratisera de kommunala verksamheterna och skapa nya möjligheter för hur man producerar sin service.

Som avslutning på anförandet repeterar jag en mening från regeringsprogrammet: "För att de offentliga institutionerna ska vara relevanta och därmed åtnjuta samhällets förtroende behöver de vara rättssäkra och fungera i samklang med övrig samhällsutveckling." Talman, det är en viktig mening som vi alla här i denna sal behöver bidra till.

Talman! Moderat Samling delar ministrars Zettermans positiva engagemang för demokratifrågor.

Inför skrivandet av våra budgetmotioner engagerade vi en ganska stor del av vår medlemskår och tog tillvara deras idéer. En av idéerna som kom handlade om att man borde göra en årligen återkommande större gallup i ÅSUB:s regi. Idén är grovt sagt att kriterium för denna gallup skulle vara röstningsberättigade ålänningar, kanske 100-1 000 personer, och relevanta frågor om röstningsbeteendet. Hur ser minister Zetterman på ett sådant initiativ för att stärka det positiva engagemanget för åländsk politik?

Talman! Det är en idé som jag i grunden stöder. Jag har faktiskt själv engagerat mig i denna fråga i någon mån. Det som förvånar mig en del är att det i Moderaternas motion inte upptas medel för det. Alltså, jag kommer inte ihåg exakt summan, men jag har för mig att det skulle kosta ungefär mellan 20 000-40 0000 och det finns ju inte angivet i Moderaternas motion. Jag tycker att det vore en väldigt bra sak, men inte tillräckligt prioriterad i det här läget. Vi har många ÅSUB rapporter som behöver göras och att ta in tilläggsresurser för just den här delen så kan inte jag se att är det mest relevanta.

Talman! Jag måste medge att när vi skrev den motionen så funderade vi mycket på kostnadsuppskattningen. Det är ju inte första gången frågan väcks, den väcktes även under föregående mandatperiod. I offentligheten förekom då en kostnadsuppskattning på 10 000-14 000 euro. Men vi lade förslaget nu som att man skulle börja förbereda det under 2025 och sedan verkställa det under 2026-2027 och tänka långsiktigt. Är det så att vår budgetmotion behöver kompletteras med en kostnadsuppskattning så är det inga problem för vår del. Det kan vi göra.

Talman! För min del har jag inte hunnit dubbelkolla de här summorna inför den här debatten idag, men det kan säkert vara så att det kostar 10 000 till 14 000. Det finns som sagt en lång kö på utredningar som ÅSUB borde göra. Vi försöker gå mot ett mer kunskaps- och datadrivet beslutsfattande. Som sagt, det är en fråga om prioritering.

Men till den delen så tycker jag att Moderaterna satte fingret på spiken när det pratas om utvärdering av budgetsystemet. Alltså att anföra utredningar med noll kostnader ett år och som man vet att sedan föranleder kostnader inom ramperioden, så det blir liksom inte riktigt bra. Det är gott att höra att Moderaterna också har insett att den här typen av motionsskrivande blir problematisk att hantera.

Tack, talman! Hela digitaliseringen är ett jättefint projekt och jätte välkommet också från min och vår sida. Som ministern sade så kommer det att underlätta medborgarnas vardag på ett väsentligt sätt. Det kommer också att främja de hållbara målen som vi har satt i hela landskapet för Åland.

Eftersom de här målen ska stödas upp av digitaliseringen som vi har satt upp, och IKT branschen står för ungefär mellan 2 % och 4 % av det globala koldioxidavtrycket, hur tänker ni i regeringen att man ska räkna? Vilka indikatorer finns det så att man vet ungefär vad vårt digitaliseringsprojekt kommer att mynna ut i?

Talman! Jag tror man behöver ha klimatmedvetenhet när det gäller digitalisering. Att till exempel sitta och prompta fram filmer för att det är roligt är inte så där jätte klimatsmart eftersom det drar var väldigt, väldigt mycket energi. Digitaliseringen är ju ett verktyg bland alla andra. Digitalisering kostar en hel del i energiåtgång, men det finns också möjligheter att till exempel sänka koldioxid genom IoT lösningar, genom AI beräkningar på optimeringar och på automationer och det är också väldigt, väldigt stora summor. Till den delen kan jag väl konstatera att jag tror inte att Åland själv ska börja hitta på den här typen av saker. Här tror jag på det nordiska samarbetet där den här frågan diskuteras en hel del, det är en god vägledning för Åland och så får vi ta rygg på dem som har starkare forskningsresurser.

Som en tilläggsfråga på det så kan jag väl fråga, eftersom IKT branschens klimatavtryck har räknats ut att växa uppemot 10 % eller till och med över det som kommer från flygtrafiken globalt, så har vi lämnat in en budgetmotion som handlar om en åländsk koldioxidbudget och en klimatlag. Är det någonting som regeringen skulle kunna tänka sig att utveckla?

Talman! Den här frågan kanske borde ställas till finansministern eller klimatministern. Det är ju inte inom mitt ministerområde.

Överlag så kan vi konstatera att vi har varit väldigt noga i den här budgeten med att ta rätt steg, att gå från symbolhandlingar till att göra det som faktiskt ger pang för pengarna. Det är det viktiga. Då måste man avgöra, vad ger en klimatbudget? En klimatlag är en ramlag. Det är ett stort arbete som ska tas bort från lagberedningen för att lägga resurser på det. Lägger vi lagberedningsresurser på att till exempel främja den sociala hållbarheten genom att utveckla socialvårdslagstiftning eller lägger vi det på att ta fram en klimatlag? Det här är avvägningar som en regering alltid måste göra. Just nu så går vi in för handling i stället för symbol.

Tack, talman! Att vi får en trafikgrupp inom Ålands polismyndighet är ju faktiskt en enorm förebyggande inbesparing. Var ska polisen vara? De ska vara ute på vägarna och ute i samhället och inte sitta inne på kontor även om deras arbetsuppgifter har blivit så idag. Alla som är insatta i verksamheten känner till att mycket har blivit mycket, mycket, mycket mera byråkratiskt.

Inbesparingarna på sikt är att vi kommer att spara väldigt mycket infrastruktur. Vi kommer att spara väldigt mycket slitage. Vi kommer att spara på andra ställen av samhället genom att tillsätta de här tjänsterna. Jag tycker att det är viktigt att vi belyser att det också är en väldigt bra satsning för väldigt lite pengar som kommer att löna sig på sikt. Vi kan till exempel väga olika fordon och se till att folk sköter sig med sina däck och så vidare. Det här är en bra grej.

Talman! Utan att drömma sig tillbaka till en tid där länsman flanerade längs gator och vägar runt omkring på Åland så finns det ändå en viktig poäng i att polisen ska vara ute där människorna finns. Det är den huvudsakliga arbetsplatsen för polisiär verksamhet när det gäller det dagliga mötet. Det dagliga mötet är viktigt för förebyggande verksamhet, det är viktigt för att bibehålla tilliten i samhället och till polismyndigheten av flera skäl.

Jag försökte respektera min taltid så jag nämnde inte allt kring det här, men precis som ledamoten lyfte och sade så är det här också långsiktiga sparande åtgärder, och också faktiskt att skapa konkurrensneutralitet för näringslivet.

Jag har försökt hitta ett tillfälle att klämma in den här kommentaren under hela dagen och jag lyckades nu. Man pratar nu om att nu ska vi fokusera på gängkriminalitet.

Det största problemet på Åland är fortfarande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Här har också polisen en jätteviktig roll. Jag har själv varit med i polisstyrelsen under två perioder tror jag och jag känner till att det här har varit en av de viktigaste prioriteringarna. Vi kan inte prioritera bort det här. Jag tycker att de gör ett fantastiskt jobb, man jobbar med Barnahusmodellen och man jobbar med olika utvecklingsgrejer. Jag vill att folk inte ska tro att man glömmer bort det största problemet, det största hotet och den stora förekomsten av våld på Åland för att man nu istället börja lyfta all fokus mot gängkriminalitet.

Talman! Gängkriminaliteten diskuteras på många nivåer i Norden, i synnerhet i Sverige och i omkringliggande regioner till Sverige. Vi har ju inga problem med gängkriminalitet på det sättet på Åland, men vi ser ändå liknande mekanismer för det som ger upphov till gängkriminalitet. Det är ju där som vi pratar om det breda förebyggande arbetet.

Polisen har varit väldigt aktiva i frågan kring våld mot kvinnor. Det engagemanget uppfattar jag att på intet sätt har minskat. Man är nu med i gruppen som jobbar med Istanbulkonventionen. Man försöker hela tiden utveckla sina sätt att prata med barn som har bevittnat våld och det är också en del i det hela. Polisen ska vara där människan är och när människan är i sina svåraste situationer.

Tack, talman! Jag är en av de ledamöter som var i kontakt med ministern före debatten och sade att jag är bekymrad över Ålarm och att vi inte tillåts komma in i det finska systemet. Det som gör mig ytterligare bekymrad är att det var inte speciellt många år sedan som vi lade mellan 3 och 5 miljoner på det system som vi har nu, ett system som alltså nu då inte går att använda längre. Jag ser att man prognostiserade här en kostnad mellan 3 och 8 miljoner! Jag förstår faktiskt inte varför man inte vill från finsk sida ha möjlighet att i realtid också få lägesbild från Åland med tanke på hur omvärlden utvecklas. Så gärna ett resonemang kring det från ministerns sida.

Talman! Om jag hinner så ska jag ta två delar av det som ledamoten Thörnroos anförde. Men jag börjar med det som ledamoten efterfrågade. Jag skulle inte benämna det som att Finland inte vill ha med Åland. Det är helt ärligt inte min uppfattning. Det finns en vilja, men det finns praktiska frågor att lösa. Det handlar om att hitta lösningar på de knutarna. Jag tycker att samtalstonen är mycket god. Vi har haft politiska kontakter i det här ärendet. Jag tycker att många uppfattar det som en gemensam fråga. Sedan är det praktikaliteter och det kan vi säkert fördjupa oss sedermera i utskottet.

Men den andra delen, talman, ledamoten sade att vi just har betalat väldigt mycket. Jag tror att vi behöver göra ett jobb inom förvaltningen där det handlar om vilka upphandlingstider man har för IT-system. Vilka avskrivningstiden har man? Och hur budgeterar man för dem? För att nu blir det inte särdeles bra. Man borde försöka få till precis som (… taltiden slut).

Jag ska vara riktigt kort så att ministern får fortsätta utveckla resonemanget.

Det står faktiskt i budgeten: "Då en lösning med riket inte hittats föreslås nu ett investeringsanslag för en systemlösning för hantering av nödsamtal och nödmeddelanden." Menar nu ministern att det kan finnas möjligheter ändå, trots skrivningarna i budgeten, att man kan nå ett samförstånd?

Talman Ledamoten Thörnroos sade att man inte vill, från rikets sida. Det är en skillnad med att inte vilja eller inte lyckas hitta praktiska lösningar. Vi jobbar och förhandlar fortsättningsvis med riket. Det har varit svårt att nå de här lösningarna, men vi har inte gett upp. Min uppfattning är att man inte heller från rikets sida har gett upp.

Tack, herr talman! Frågan om polisens tjänster och att det har att göra med vägtrafiklagen så vill jag säga tre saker.

Polisen har ända sedan den tidigare trafikgruppen avskaffades velat ha tillbaka den här trafikgruppen. Det här är ingenting nytt och det har ingenting att göra med den här vägtrafiklagen.

För det andra, vägtrafiklagen på Åland var en avreglering, dvs. mindre arbetsuppgifter. Sedan har man här i budgeten försökt hänga upp det på att man ska kontrollera tung trafik och så säger man att för detta behöver vi ha tre tjänster. Då är det bättre att säga att vi vill ha en trafikgrupp för att vi vill öka trafiksäkerheten på vägarna. Man att börja blanda in vägtrafiklagen i det här så jag gillar det inte.

För det tredje, det här att kostnaderna inte ökar, men föregående års kostnader var upphöjda på grund av den nya vägtrafiklagen. Vi måste utbilda polisen i den nya vägtrafiklagen och också datasystemen behövde ses över, så det var tillfälligt högre.

Talman! Till det sista först. Inom mitt ministerområde så har vi omprioriterat så att vi inte har begärt att få ha kostnader utanför det kostnadstak som mitt ministerområde har. I den här kostnadsramen så fanns det förstås grunder där det var större kostnader på något och mindre kostnader på annat och så är det på alla ministerområden. Man kan inte lyfta ut en detalj så som ledamoten Wikström just gjorde, eftersom det finns motsvarande detaljer åt andra hållet.

Jo, trafikgruppen var borta. Alltså det fanns ingen som kontrollerade att vägtrafiklagen efterföljdes på ett strukturerat sätt. Ålands lagting lägger ner resurser på att ta fram en ny vägtrafiklag och den då ansvariga ministern tycker alltså nu i retroperspektiv att det var en bra idé att ta fram en ny lag men inte att tillförsäkra att den kan efterföljas. Det är så som jag förstod ledamoten Wikströms replik.

Tack, herr talman! Jag menar att vi lever i ett av världens tryggaste samhällen. Den nya vägtrafiklagen var en
avreglering, det vill säga det betyder mindre uppgifter till polisen. Därför kan man inte säga att den nya vägtrafiklagen har föranlett en trafikgrupp. Det är helt enkelt fel. Om man vill öka trafiksäkerheten på vägarna och se till att flera människor kör rätt hastighet så är det en sak, men att stå här och påstå det som ministern har gjort, det är inte rätt.

En annan sak också. Ministern har ansvar för kommunerna. KST har ju drabbats väldigt hårt nu i samband med bostadsbidragsreformen på den finska sidan. Men det finns inga åtgärder här i budgeten som visar på att landskapet har insett det här. På flera olika platser i budgeten överförs kostnader till kommunerna, men man nämner det inte. Vi hade ett enigt utskott som sade att landskapet borde se över detta och föra över motsvarande del....Jag hinner inte igenom det här nu.

Talman! När det gäller kommunernas ekonomi så blir det svårt att redogöra för det nu kort här i ett replikskifte. Men det är mycket pengar som går fram och tillbaka till kommunerna i den här budgeten, framförallt när det gäller beskattningsinstrumenten. Jag utgår från att utskottet fördjupar sig i den delen tillsammans med finansministern och finansavdelningen. Sedan måste vi se på resultatet. Vad blir den faktiska effekten av de lagändringar och de förändringar överlag som har gjorts?

Men sen åter till den här trafikgruppen. Ålands lagting stiftar en lag som också sätter ett tillsynsansvar på en myndighet och man tar en modern lag vid den tidpunkten. Avreglerande eller inte, men vetskapen om att dessa myndighetsuppgifter till fullo inte har skötts tidigare, då borde man väl ändå tillse att resurser kommer samtidigt? Annars borde man ju avreglera den ytterligare, anpassat för de resurser som (… taltiden slut).

Talman! Landskapsregeringen har under året avskaffat polisstyrelsen. Min fråga till ministern är, hur har man tänkt att hitta nya kontaktytor mot samhället? Vi har från Moderaterna i budgetmotionen nr 43 gett ett förslag på hur man kunde göra genom att polisen kanske en gång per år skulle möta de åländska föreningarna. Vad tycker ministern om det förslaget?

Talman! Som framgick av lagframställningen så är det ju precis den här diskussionen tillsammans med civilsamhället som polisen avser att göra som ersättande för att föra dialog med samhället. Polismyndigheten avser att diskutera med de grupper som man uppfattar som mest relevanta och har faktiskt av vår permanenta arbetsgrupp för demokratifrågor också frågat efter input för grupper som kanske vill komma med inspel. Där ligger arbetet just nu.

Polismyndighetens styrelse finns ju kvar året ut och avskaffas först efter januari. Föreningar i allmänhet kanske är ett lite brett begrepp, men jag vet att polismyndigheten har diskuterat att få komma i kontakt med till exempel olika organisationer som hanterar personer som står långt ifrån samhället och som man har svårt att nå daglig kontakt med, att det är de som är prioriterade. Det tycker jag att är ett bra vägval från polismyndighetens sida.

Talman! Jag hade förmånen när jag var minister under förra mandatperioden att träffa den operativa samverkansgruppen. Det var ju mera inom olika fält, från tullen, polisen och andra. Man ser hur viktigt det är att träffas och mötas för att diskutera olika frågor. Jag tycker att det är bra det som ministern sade, att man nu satsar. Jag tycker verkligen att det är bra att man satsar på polisen. Vi behöver få till en ungdomspolis och vi behöver ta tag i den organiserade brottsligheten för den har vi redan här. Gängkriminalitet, nej, inte ännu. Men vi vore väl ganska blåögda om vi inte tror att vi ligger farligt till mittemellan Sverige och Finland, där det finns stora problem i större städer. Jag tycker att det är bra att man satsar på det, för att utan det så står vi oss ganska platt.

Talman! Jag har svårt att se framför mig ett samhälle som skulle präglas av gängkriminalitet vilket vi kan se i vissa regioner runt omkring oss. Det är viktigt att komma ihåg att det också har spridit sig långt utanför storstädernas gränser. Men det är också viktigt att komma ihåg att i dag kan man bli in lurad, inte i gänget och gängkriminalitet och så, men att utföra åtgärder åt gängkriminalitet på ett väldigt enkelt sätt och utan att man riktigt har förstått det själv. Vi har säkert alla följt nyheterna om att det till exempel är mycket fler unga flickor som tänker att de ska bara hjälpa till att flytta ett paket från en adress till en annan och så visar det sig att de utför en mycket, mycket grov brottshandling. Här är ju förstås också ålänningar som rör sig över landsgränserna presumtiva offer för att bli en del av det. Det gäller att liksom å ena sidan känna den tryggheten och bibehålla den tryggheten vi har (… taltiden slut).

Talman! Tack minister Zetterman. Den här demokratiutredningen, det var lite synd för det var en väldigt, väldigt kort remisstid. Jag uppfattade inte att begäran av remissvar av från fackföreningsrörelser och olika medborgarorganisationer, patientorganisationer. När jag ser i budgeten så säger man just att vi ska verka för att stärka delaktighet och inflytande för patienter och personal. Det är ju väldigt viktigt att det inte bara blir tomma ord, utan att det finns någon form av substans. Det är ju så som jag alltid brukar säga lite slagordsmässigt att demokrati utövas inte på valdagen utan i vardagen.

Jag kan kort och gott fråga, hur många remissvar kom det in? Jag har försökt titta, men jag hittar bara tre-fyra stycken från (… taltiden slut).

Talman! Med all respekt så tror jag att ledamoten Lidén inte har hängt med i hela processen. Alltså, det var så att det först gick ut en remiss för själva demokratistrategin. Den hade en lång remisstid och vi hade presskonferenser där hela samhället aktivt bjöds in att komma in med synpunkter på själva strategin. Det var ganska livliga diskussioner och det var förstås hela myndighets-Åland. Det var skolor och det var alla möjliga som uppmanades att lämna in remissvar till den delen. Nu på slutet var det ett kort tilläggsremissvar på de ändringar som hade gjorts i demokratistrategin. Det är nog den som ledamoten Lindén nu refererade till.

Tack för ett klargörande svar. Ja, jag erkänner att jag inte har gått igenom alla detaljer. Jag skrev ett svar själv som var ganska summariskt.

Digitaliseringen, så länge jag har bott här på Åland så har man talat om Ålands digitala agenda. Man framställer det lite som ett mantra. Jo, maskinerna är våra vänner. Vi har stor nytta. Men digitaliseringen har också nackdelar. I sjukvården har vi stor nytta till exempel när det gäller att tolka mammografibilder med AI och så vidare. Men det som vi måste minnas är att den digitala tekniken förbrukar samma mängd energi som flygtrafiken, 2-3 % av den totala globala energiförbrukningen. Så det har ju väldigt mycket miljökonsekvenser också.

När man är sjuk, orolig och rädd vill man ju ofta möta en människa. Ibland upplever jag det bara, mera som en reflektion, att man har en övertro på att AI och digitala lösningar ska göra allting (… taltiden slut).

Talman! Vi ser väl generellt i samhället en ganska stor polarisering och den drabbar också frågan om digitalisering. I synnerhet om vi pratar generativ AI så finns det oerhörda möjligheter. Det finns oerhörda möjligheter att stärka människors liv och att få en bättre vardag för i princip alla. Det kan förbättra nästan alla verksamheter.

Men det finns också jättestora faror med AI. Precis på samma sätt som det finns mycket gott så finns stora faror och det här behöver man ju ha i beaktande. I ett tidigare replikskifte diskuterade vi just energiåtgången som en baksida av det. Sedan är frågan, vad är alternativet? Vad ersätter det? Inte är det en diskussion där man kan säga att allt är lysande, men det är också väldigt naivt att påstå att allt är nattsvart.

Tack talman! Jag vill uttrycka mitt stöd för de viktiga prioriteringar och vägval som minister Zetterman förde fram gällande polisen. Det är viktigt när det gäller polisens tillgänglighet att den förbättras. Det är A och O och det är jättebra att det ges resurser för det. Även ökade satsningar på trafik och ungdomar, det är viktigt att betona betydelsen av preventiva åtgärder och att polisen verkligen träffar och samtalar med barn ungdomar och avdramatiserar mötet med polisen. Polisen är till för oss.

Trafikgruppen återuppstår och det tror jag att är en klok satsning på många sätt. Fokusera på den biten och likaså att polisen ska vara ute bland människor.

Talman! Tack för det! Det är ett sätt att hedra självstyrelsen. När vi tar ny lagstiftning så ser vi till att det finns resurser för det som lagstiftas om. Lagstiftar lagtinget om en lag som säger att det ska ske tillsyn på visst sätt så tycker jag nog att det är landskapsregeringens uppgift att inför lagtinget också framföra förslag som säkerställer den lagstiftning som lagtinget har stiftat om.

Tack, talman! Sedan tänker jag ta upp någonting som jag tycker är otroligt allvarligt och viktigt att det finns med och det är fokus på allvarlig brottslighet som tyvärr tenderar att öka.

Gängkriminalitet har som vi som sagt inte problem med på Åland. Men det beror säkert mycket på att man från polisens sida är alert i samhället på signaler och tendenser som tyvärr snabbt kan växa till sig och bli mycket större och allvarligare. Det gäller att fortsätta bromsa utvecklingen i tid för att trygga det åländska samhället så att det kan fortsätta att vara säkert och tryggt. Det är jätteviktigt att det finns med.

Talman! Den här satsningen på arbetet kring den organiserade brottsligheten så jag vet inte om ni noterade när polismästaren gav en intervju i Ålands Radio att bedragare alltså försökte få 2 miljoner euro av ålänningarna under ett enda år, 2023. 1,4 miljoner lyckades man få bort från de åländska hemmen och plånböckerna, det är stora summor och det drabbar särskilt äldre. Så om man nu vill se till den åldrande befolkningens ekonomi så är det här en jätteviktig insats och också det möjliggörs via den här trafikgruppen. Det blir väldigt mycket fokus kring trafikgruppen. Det är inte bara en trafikgrupp utan det möjliggör också andra funktioner hos polismyndigheten och det är viktigt att komma ihåg. Den organiserade brottsligheten är ett av de ben som prioriteras tack vare det.

Tack, talman! Det är intressant att diskutera Ålands polismyndighet, det är en viktig instans i vårt samhälle och det tror jag att vi alla är överens om.

Men det är ju lätt att konstatera att enligt anställningarna att de sista fyra åren, om det här genomförs, så har ju polisens resurser i form av personal utökas med ungefär 11 %. Det skulle vara intressant om ministern kunde redogöra för hur polisens resurser används idag. Hur många poliser har vi i yttre tjänst, alltså de som är synliga bland våra medborgare?

Med risk för att bli rättad för att jag nu påstår fel saker så låter jag bli. Jag konstatera att nu får vi i alla fall fler poliser i fält via den här så kallade trafikgruppen. Det är helt sant riktigt att polisens resurser har utökats kraftigt under de senaste åren. Det var också därför jag nämnde de ökade kraven inledningsvis. Dels är det nya lagkrav som sätter krav på olika funktioner hos polisen, men det är också ett mycket större krav på certifieringar, vilket i sin tur ställer krav på betydligt fler utbildningsdagar och timmar, vilket i sin tur har ställt till det en hel del för polismyndigheten.

Tack, talman! Tack minister Zetterman för den redogörelsen. Jag vill också bara påminna om något som egentligen inte hör till polisen, men som påverkar polisens ansvar. Det är föräldraansvaret. Man nämner bland annat norra Åland här och jag påstår att det föreligger ett stort föräldraansvar här också. Det åligger inte enbart Ålands polismyndighet, även om de förstås ska jobba proaktivt.

Jag byter lite fokus till demokratistrategin där ministern tillsammans med ansvarig tjänsteman gjorde en presentation här för några veckor sedan. Det kom in 35 remiss svar, som jag kan säga till ledamot Lindén, om jag inte minns fel för jag har dem på min e-post nämligen, men jag kan ha fel på den punkten. Men var väldigt många, vilket är väldigt bra. Hur har landskapsregeringen diskuterat kring demokrati när vi då i landskapets bolagsstyrning som sagt idag inte har någon form av representation från oppositionen? Är det ur demokratiskt perspektiv helt rätt?

Talman! Jag utgår från att ledamoten menar myndighetsstyrelserna. Det där tycker jag att är en intressant fråga. Man kan väl konstatera så här att över tid har det absolut inte varit någon självklarhet att oppositionen har deltagit i alla styrelser. Inte heller under förra mandatperioden var oppositionen med i alla styrelser. Det har varit lite beroende från mandatperiod till mandatperiod och från minister till minister.

Självstyrelselagen är till den delen mycket klar. Myndigheterna är underlydande landskapsregeringen, inte lagtinget. Lagtinget utser en landskapsregering och landskapsregeringen har enligt självstyrelselagen krav att styra myndigheterna.

Talman! Demokratiarbete är ett mycket viktigt arbete. Efter att jag blev invald i Ålands lagting har jag sett hur viktigt det här arbetet är och precis som ministern nämnde så finns det mycket att göra. Det har ju varit lite politiskt turbulent det sista året. Vi behöver lyfta demokratin och även informationen kring den åländska självstyrelsen.

Moderat Samling har i några motioner lyft tankar och idéer kring det här. Vi har en motion som handlar om Ålands representation i Helsingfors och vi vet alla hur viktigt den är. Jag har en fråga till ministern. Har landskapsregeringen några tankar hur man kunde utveckla och stärka representationen kommande år? Det finns ju ingenting sådant upptaget i budgeten. Har man haft sådana tankar?

Det landskapsregeringen gör nu är genom finansministerns försorg är att ta fram en tjänstemannalagstiftning så att man också får struktur på den här typen av tjänster. Det tror jag att är helt avgörande innan man går vidare med andra åtgärder. Alltså att det finns en stabil juridisk grund och ett klargörande för hur de här tjänsterna ska fungera. Den lagen är på gång från finansministerns bord.

Talman! Jag tänkte nog mera på lokalerna och representationen som sådan för att stärka demokratin och även tillgängligheten. Har man tittat på något sådant? Lokalerna idag kanske inte är ändamålsenligt för alla att besöka. Det är också en viktig sak ur demokratins synvinkel.

Det har kommit till vår kännedom att många skolor här på Åland inte har möjlighet ekonomiskt att komma hit och besöka Ålands lagting. Därför har vi också lämnat in en sådan motion. Vi behöver ta fram ett besöksprogram för Ålands lagting, vilket gör att alla skolor kan komma hit och träffa talmannen, lagtinget och få en rundvandring. Vi ska stärka informationen om den åländska demokratin och självstyrelsen.

Nu kom vi in på en annan bana här på slutet men det handlade om lokalerna i Helsingfors.

Talman! Det är kanslikommissionen som gör upp budgeten för Ålands lagting. Den frågan får lagtinget hanterar enligt sitt bästa förmenande.

När det gäller lokalerna, alltså att lägga pengar på att ha trevliga, mer tillgängliga lokaler för kontoret i Helsingfors, så jag trodde att man ville ha en resurs till när ledamoten inledde sin diskussion. Men att lägga mer pengar på fullt fungerande lokaler för personer vars arbetsuppgift är att vara jättemycket ute och träffa människor och bara delvis vara stationerad i Helsingfors, det tycker jag rent utsagt är lågt prioriterat.

Tack, talman! Ärade ledamöter. Under 2025 kommer vi att genomföra en rad konkreta förbättringar inom social- och hälsovården. Målet är att ge alla våra invånare det stöd och den vård de behöver.

Jag ska presentera några av de viktigaste områdena vi fokuserar på nästa år.

Det som vi nu gör på ÅHS är ett otroligt stort omställningsarbete. Vi är mitt uppe det. Syftet är att skapa en vård som håller långsiktigt och eliminerar risken för tvärnitar. Tvärnitar brukar sällan bli bra, i synnerhet inte inom vården.

Parallellt kommer vi att ta fram en ny vårdstrategi som sträcker sig till 2040. Här ingår också en översyn av fastighetsfrågorna, då många av våra sjukhus och vårdlokaler är föråldrade och behöver moderniseras. I november tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp som kommer att leda det här arbetet.

Talman! Vårdpersonal gör ett ovärderligt arbete, det är vi alla överens om. De förtjänar att arbeta under goda förhållanden. För att visa vår uppskattning kommer vi nästa år att satsa 3,5 miljoner euro på löneökningar inom ÅHS. Det här är en viktig åtgärd för att flera ska vilja arbeta i vården och för att de som redan är där ska känna sig sedda och uppskattade.

En ungdomsmottagning för unga är något som fokuserar på. Våra unga behöver vårt stöd. Därför kommer vi, inom ramen för projektet Barn och unga, att prioritera utvecklingen av en ungdomsmottagning. Den ska vara en plats där unga kan få stöd för både fysiska och psykiska behov. Den ska vara för hela ungdomen.

För att möjliggöra det här behöver vi också se över och bryta ner de lagstiftningshinder som finns idag.

Ett annat viktigt fokusområde är smidigare vårdkedjor och mindre byråkrati. Genom att slipa vårdkedjorna, från kommunal omsorg till sjukhusvård, vill vi säkerställa att övergångarna fungerar bättre och att ingen hamnar mellan stolarna. Vi kommer arbeta stenhårt på att förbättra flera lagar, såsom KST-lagstiftningen, klientavgiftslagen och ÅHS-lagen. Målet är att skapa bättre samordning och ta bort gränshinder som skapar mycket krångel idag. Krångel ger ingen nytta till någon.

Ett annat fokusområde är närståendevårdare. Vi vet att många närståendevårdare tar ett stort och viktigt ansvar. Därför kommer vi under våren att, tillsammans med ÅSUB, genomföra en kartläggning av deras situation och även identifiera närståendevårdare som är i en gråzon. Det är en viktig utredning. Därefter efter den rapporten kommer vi att presentera åtgärder. Jag hoppas att återkomma när det gäller närståendevårdarna när vi får in den här rapporten.

Ett annat stort område som vi kommer att arbeta med under nästa år är funktionshinderreformen. Det är en stor reform. Nu väntar vi att den finska riksdagen ska bli klar med sitt arbete, men vi har redan börjat förbereda oss. Den här funktionshinderreformen gör att vi är tvungna att öppna upp och det var inplanerat att vi skulle öppna för både KST-lagstiftning och klientavgiftslagar. Det är väldigt många lagar som påverkas och berörs av funktionshinderreformen.

Ny lag för missbruksvård. Vi vet att beroende och missbruk är utmanande. Detta måste vi ta på allvar. Vi konstaterar att den här lagen och det här arbetet med att ta fram det här lagen har skjutits upp ett antal gånger genom åren här. Den här gången bestämde vi oss att det här kommer vi att driva i mål. Det här kommer vi att presentera under nästa år.

För att mildra effekterna av sjukdomskostnadsavdraget så har vi presenterat det, min kollega Mats Perämaa har också presenterat delar av det och likväl lantrådet. Vi har presenterat delar av det paketet, men jag vill också presentera några uppgifter här som också förekommit tidigare i media.

Vi kommer att minska det totala kostnadstrycket för patienter på ÅHS med 300 000 euro. Vi kommer också att höja minimibeloppet för personligt bruk till 300 euro för klienter på ESB. Lag-PM för bägge de här delarna är under arbete och kommer att lämnas in till lagberedningen för att sedan kompletteras under första kvartal med uppgifter från beskattningen 2023 och verksamhetsstatistik 2024, för att vara väldigt klar och tydlig.

Vid en revidering av klientavgiftslagen kommer vi också att se över införande av minimibelopp för de klienter som faktiskt bor hemma, för det är en ganska stor andel som faktiskt bor hemma. Vi kommer också att se vilka avgifter som ska beaktas när man beräknar klientavgiften för dessa personer och att klientavgiften ska baseras på nettoinkomster. Det här arbetet inleds enligt plan under nästa år.

Ändringar i barnskyddslagen och en strategi för barn och unga. Där kommer vi att se över barnskyddslagen och göra de nödvändiga förändringarna som behövs. Parallellt så kommer vi också att färdigställa en strategi för barn och unga som beräknas vara klar maj 2025.

Vi bevakar också rikets arbete med att slå samman olika förmåner till ett allmänt stöd. Vårt fokus här blir att se hur de här förändringarna påverkar oss. För det är faktiskt tyvärr ännu så att det är inte helt klart för oss hur riket avser att genomföra det här. Här finns ju både delad behörighet men också våra egna stödformer och vi använder också mycket av FPA:s system. Här är det jätteviktigt att vi är på tårna fortsättningsvis i kontakterna gentemot riket så att vi inte hamnar i någon välfärdsreform 2.0 där våra system ännu mindre matchar med varandra. Det måste vi försöka undvika.

När det gäller jämställdhet och integration så kommer vi att fortsätta implementeringen av vårt jämställdhetsprogram. Vi kommer också under nästa år att presentera integrationslagstiftning.

Jag tror jag stannar där. Jag tackar för ordet.

Tack, herr talman! Tack minister Zekaj. Jag har en fråga som kanske är lite framåtsyftande, men varför inte också i nuet? Man vet att över hälften av sjukvårdens kostnader skapas av saker i samhället och i vardagslivet som egentligen går att förebygga. Nu överstiger ÅHS kostnader över 100 miljoner. Man ser tydligt ett behov av att tajta till någonstans. Det finns ju förstås poster som man inte kan spara från.

Hur tänker ni kring hälsofrämjande som enligt den här nya folkhälsostrategin är en viktig del av hälso- och sjukvården och framförallt tvärsektoriella insatser?

Tack för frågan ledamot Waller. Du nämnde folkhälsostrategin, den är otroligt viktig. Vi kommer att ta fram ett nytt program här mot slutet av året. Det här programmet slutar gälla här nu vid årets slut och då behöver vi ta fram ett nytt program. Vi har inlett några kampanjer. Vi är också väldigt medvetna om att vi kommer inte kunna leverera vårduppdraget utan att vi parallellt arbetar med folkhälsan. Där ingår ju många, många, många komponenter. Om vi tittar på folkhälsostrategin så finns det i programmet uppgjorda åtgärder och det programmet behöver vi utvidga ytterligare till nästa år.

Tack, talman! Tack ministern för första svaret. Jag tänker på en sådan sak att vi har nu till exempel hört om hur man inte alltid prioriterar utbildningar, fast det står i budgeten att barn och unga är i speciellt fokus. Man vet också att marginalisering förebyggs av endast en faktor bäst och det är utbildning. En marginaliserad ungdom kostar ungefär 1,2 miljoner för staten eller i det här fallet för landskapsregeringen under sin livstid i form av utebliven BNP och vårdkostnader. Är det här något som också kan figurera in i det här nya folkhälsoarbetet?

Det här är ju både en folkhälsopolitisk fråga, men också framförallt kanske socialpolitisk fråga. Vi vet, som du nämnde mycket bra här, att samhällskostnaderna ökar med tiden när det gäller marginaliserade barn. Ett barn som lever i socioekonomiskt utsatthet har exempelvis 15 gånger större risk att hamna i vård utanför hemmet. Det finns många sådana här parametrar som vi hela tiden måste arbeta med. Självklart.

Jag tycker att ett bra steg är det som vi har med i den här budgeten, det avgiftsfria gymnasiet. Det tycker vi att också är ett sätt, att trygga utbildningen. Men vi behöver hela tiden se över det här och arbeta proaktivt och aktivt med att minska klyftorna. Klyftorna är egentligen grundproblematiken och grundproblemet i det här.

Talman! Tack minister Zekaj. Den 26 oktober fanns det i Ålandstidningen en artikel; "fler till primärvården, färre till specialister". Man säger att primärvården är underutnyttjad. Man ska spara pengar genom att föra patienter från akuten och specialsjukvårdens polikliniska mottagningar till primärvården. Vi vet, och jag vet bättre än de flesta, hur otroligt pressad primärvården är. På vilket sätt ska det här spara pengar? Vi vet att ungefär 70 % av ÅHS består av personalkostnader. Ämnar man att dra in personal? I min värld är det ett mysterium att man ska spara en halv miljon genom att överföra patienter från akuten till primärvården och 2 miljoner från (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Lindén. Det är en väldigt relevant fråga. Om vi bara hade höftat till med något utan att göra en bra analys av det så hade det ju inte sett så bra ut. Det finns ett bra arbete som ligger bakom det här. Vi vet att ungefär någon gång där på fredag eftermiddagar så får vi från kommunerna in klienter som man mycket väl hade kunnat vårda på något annat sätt. Så för att kunna göra det här så betyder det att vi måste förstärka primärvården. Och då måste vi också förstärka vår mobilitet, komma ut till kommunerna och komma ut till de verksamheter där äldre idag kommer ifrån och läggs in. Där det finns en kostnad kopplad till det här. Vi kommer att behöva förstärka primärvården för att hantera det här. Jag kan försäkra ledamoten att alla som har ett vårdbehov kommer att hanteras (… taltiden slut).

Tack minister Zekaj. Det sparar inga pengar! Det sparar inga pengar om man har samma personalresurser. År 1989 tjänstgjorde jag första gången på akuten. Då hade man 10 000 besök och det är faktiskt lika många idag, även om befolkningen har ökat från 25 000 till 32 000. Vi vet att ungefär 40 % är primärvårdsfall.

Det som föreslås här säger enligt min uppfattning absolut ingenting. Har vi resurser? Framförallt är primärvården inte underutnyttjad.

Sedan en ny fråga, att stärka delaktighet och inflytande för patienter och personal. Man har lagt ned personalrådet, man har kastat ut facken ur ÅHS-styrelse och patientrådet har utsetts på basen av tidningsannonser utan att kontakta någon av de tolv patientorganisationerna (… taltiden slut).

Tack för frågorna ledamot Lindén. När det gäller akutsidan, ja, resurserna kanske inte minskar på totalen när det gäller primärvårdssidan, däremot så minskar antalet bäddplatser och det hör ju också till hela vårdkedjan. Så där har du givetvis inbesparing. Det är det som det är beräknat på. Men vi kan inte göra den förändringen utan att förstärka vården utanför, alltså på boendena. De här två sakerna hör ihop.

Sedan när det gäller personalinflytandet så har vi gett ett väldigt tydligt uppdrag till styrelsen. Vi väntar på att få en presentation på hur man kommer att uppnå ett personalinflytande som regeringen och jag är nöjd med. Den inväntar jag.

Talman! Ministern lyfte en av åtgärderna för att kompensera, man ska gör förändringar i högkostnadstaket på 300 000. Hur har man tänkt göra någon skillnad där? I dag har pensionärer 250 euros gräns och också personer mellan 14 000 till 16 000 euro. Man har 125 000 euro när man är 14 000 euro under och under 20 år så är det 100 euro. Har man då tänkt föra in nya saker under högkostnadstaket för att underlätta? Det finns ju redan incitament i högkostnadstaket idag som tar hänsyn till hur mycket pengar du tjänar. Vi har alltså en lägre nivå för pensionärer och för personer som tjänar från 14 000 och under och från 14 000 till 16 000 euro. Har man tänkt föra in nya saker in under det? Det var min första fråga.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Holmberg-Jansson. Det som vi kommer göra med patientavgifterna och högkostnadsskyddet är ju att minska på antalet trösklar. Vi kommer också att minska på så kallade övriga patientavgifter, som egentligen inte tillför värde för någon. Jag lyfte det exemplet där det kostar 10 euro för patienten att få en förnyelse, men det kostar 9 euro att fakturera och att administrera den avgiften. Då är det inte särskilt klokt att vi håller på med den typen av avgifter. Vi kommer att göra en grovstädning på den typen av avgifter. Vi kommer också att minska antalet trösklar. Jag kommer att presentera det här. Det här arbetar vi med just nu i skarpt läge tillsammans med de tjänstemän som sitter på det.

Talman! 10 euro för förnyelse av recept och då har man 9 euro i administrativ kostnad, men skulle man införa e-fakturering så skulle man slippa påminna folk om dessa 10 euros räkningarna, gissar jag.

Hur ska man då kompensera för alla de kostnader som man har och som inte hänför sig till ÅHS? Vi har glasögon, mediciner, tandläkare och tjänster som inte går att få inom det offentliga som till exempel gynekolog. Alla dessa kostnader har vi fått göra avdrag för och det finns ingenting här. När det gäller högkostnadstaket så kompenserar inte det överhuvudtaget.

Läkemedelsersättningarna, vi att rikssidan har sagt ersättningarna ska minska med 60 miljoner. Det är klart att det kommer innebära att medicinerna på något sätt blir dyrare eller att det påverkar folks vardag. Så det är väl liksom det som jag ser som en fara, men man pratar om högkostnadsskyddet, jo men man får inte (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson! Ibland målas det upp som att sjukdomskostnadsavdraget var någon form av mirakelåtgärd och så var det givetvis inte. Det fanns många faktorer som avgjorde hur mycket pengar man i slutändan fick tillbaka efter beskattning med mera.

Vi har ett stödpaket som kommer att minska kostnadstrycket när det gäller besök på ÅHS. För ESB-klienter gör vi justeringar och för hemserviceklienter kommer vi också att göra justeringar. Vi har riktat om de här åtgärderna så att de träffar direkt i stället för det grovkalibriga avdrag som sjukdomskostnadsavdraget ändå var.

Tack, herr talman! Jag vill börja med lite beröm faktiskt. För i den här budgeten så finns det en text med att man avser att utreda om institutionsvården kan flyttas över från kommunerna till ÅHS. Jag vill bara säga att det är någonting som Obunden Samling har tänkt länge. Jag hoppas att man att man går åt det hållet. Det ska bli intressant att se resultatet av det.

Sen vill jag också påpeka om närståendevården som ministern talade om, att man ska beställa en utredning om närståendevården. Jag tror att det inte är nödvändigt. Jag tror att en stor del av befolkningen är ganska eniga om vad som behöver göras när det gäller närståendevården, kanske inte exakt hur det är men närståendevårdarnas situation är ganska klar. Närståendevården behöver flexiblare avlastning, det måste bli enklare att få avlastning. Arvodena är för låga, det behöver göras mer attraktivt att vara närståendevårdare. Målbilden är nog klar och jag tror att många närståendevårdare delar just de här tankarna. En utredning fördröjer bara processen och kostar pengar.

Tack, talman! Tack för berömmet. Det var väl nog första gången jag fick besök av ledamot Wikström. Tack för det!

Jag vill bara säga att institutionsvården hör också till en kedja. Det är en utredning som vi är i skarpt läge med och den ska presenteras här under det första kvartalet nästa år. Det är klart att det finns en tidigare utredning i det här från ett visst antal år framåt. Vi arbetar vidare där. Jag hoppas presentera den och att alla blir nöjda och jublar när jag presenterar den nästa år.

När det gäller frågan om närståendevård så tror jag att vi har haft upp den här i salen ett antal gånger. Jag konstaterar att det är inte en fråga om lagstiftning. De här verktygen finns ute i kommunerna i dag, det vill säga att höja arvoden och att ordna flexibel avlastning med mera. Det är inte någonting som vi härifrån (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag håller inte alls med ministern i den här frågan. Det finns alla möjligheter att vi kan ställa högre krav på kommunerna när det gäller närståendevården och erbjuda en flexibel avlastning till exempel, som förhindras på olika ställen i lagstiftningen idag. Det är till exempel svårt att ha en familjemedlem som avlastar, det förhindras i lagstiftningen idag, så det håller jag inte alls med om.

När man tar upp den här frågan i kommunerna så hänvisar man till lagtinget och att det ska göras lagstiftning. Jag tror nog att om man vill ha en enhetlig och bättre organiserade närståendevård på Åland så krävs det att man gör det enhetligt genom lagstiftning. Vi bör bygga ett samhälle som är mer äldrevänligt än idag och närståendevården är en nyckelbit i det här. Därför tycker jag inte om när man pratar om utredningar för det är egentligen en förhalning av alltihop. Vilka närståendevårdarnas behov är idag, där tror jag att de är ganska eniga i sin kritik och vad som behöver komma till. Man behöver inte en utredning för att konstatera det.

Tack, talman! Det är väl självklart att ska jag ta fram någon form av förslag här till den här församlingen så behöver jag ha väldigt mycket fakta. Nu föregår jag inte den utredningen som ska göras. Vi har i vårt regeringsprogram att vi ska genomföra den studien just för att säkra hur det ser ut. Finns det folk som går under radarn med mera? Vi behöver de här parametrarna.

Sen vill jag också säga att i de förändringar som har gjorts i klientavgiftslagen så där har den här gruppen också premierats, bland annat med gratis hälsoundersökningar och den typen av åtgärder. Det kan man utveckla vidare. När vi öppnar upp klientavgiftslagen så kan vi också titta på det. Som jag nämnde så de personer som får hemservice, så när vi öppnar upp klientavgiftslagen så kommer vi att premiera de personer som faktiskt väljer att vara hemma och inte på (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Zekaj för redogörelsen. Efter debatten om slopande av sjukdomskostnadsavdraget så intervjuades ministern av en lokal radiostation. Han meddelade att oppositionen och ålänningarna skulle häpna över de åtgärder som regeringen föreslår för att kompensera borttagandet av det här avdraget. I debatten meddelade ministern att det kommer att täcka luckor och det kommer att införas direkta stödåtgärder för pensionärer. Nu har vi ett facit framför oss. Vad gäller till exempel klientavgiftslagen så kan vi läsa att det här ska man inleda vid årsskiftet 2025-2026. Man har ju sagt att allt detta ska vara på plats till budgeten, men nu säger man att man ska inleda arbetet om ett år. Vad har ministern för förklaring till just den punkten?

Tack för frågan ledamot Kanborg. Jag minns den där intervjun. Några saker som ledamoten nämnde stämmer och några stämmer inte.

Det jag vill poängtera är ju att vi har det här stödpaketet som levererar direkta stöd och det är det som vi har meddelat. Det är det som vi kommer att framföra.

Det som du nämnde, årsskiftet 2025 2026 så det är ju fastslaget redan. Den utvärderingen kommer att behöva göras enligt fas två i klientavgiftslagen, så den är redan inskriven. Vi kan inte pytsa ut allt på en gång. Vi behöver den här informationen vad fas två orsakade, hämta den datan och öppna upp fas tre som i huvudsak är att städa upp fas två och sedan också komma med att premiera hemserviceklienter. Det är två års utvärdering av fas två och det finns också inskrivet i gällande lag. Det är därför som det står så.

Tack, talman! Det är intressant när minister Zekaj redogjorde för det här. För, som sagt, man utlovade till det åländska folket att detta skulle vara klart till budget 2025. Jag upplever att så är inte fallet. Man säger ju själv att man kommer att gå i mål med detta först om ett år när man då är på plats med fas tre.

Men den egna avdelningen var ju väldigt kritisk till avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget. Jag skulle vilja veta, vad säger den egna avdelningen nu? Är man nöjd? Anser man att man har kompenserat fullt till alla delar och med mer träffsäkra åtgärder?

Sen skulle det också vara intressant eftersom man nämner de förändringar som sker i FPA när man talar om kompensationen för sjukdomskostnadsavdraget. Hur mycket av den här kompensationen kommer från den finska regeringen och hur mycket av den här kompensationen kommer från den åländska regeringen?

Tack för frågorna ledamot Kanborg. På första frågan gällande avdelningens funderingar kring det här så är det två helt olika uppdrag. I den berörs inte några kompensationer överhuvudtaget, utan det är en bedömning av om man helt och hållet skulle ta bort avdraget.

Nu är vi i ett annat läge när vi faktiskt utreder hur vi bäst kompenserar. Då är ju också uppdraget hur vi kompenserar utifrån det utrymme som vi har slagit fast i regeringen, det vill säga 300 000 när det gäller patientavgifter och högkostnadsskydd. Vi höjer minimibeloppet för personligt bruk med mera.

Givetvis när det gäller just FPA så ja, det sker justeringar uppåt på vissa saker, men det sker också justeringar nedåt på andra. Jag kan inte göra en sådan bedömning av vad som är vad. Men jag kan säga att det vi satsar (… taltiden slut).

Talman! Jag förundrar mig lite över hur landskapsregeringen prioriterar dessa 300 000 till högkostnadsskyddet. En stor del av det kostnadstryck som ålänningarna upplever kommer inte från ÅHS och påverkas inte av högkostnadsskyddet. Den finska regeringen höjde ju självrisken för läkemedelsersättningar, momsen på läkemedel höjdes från 10 till 14 % och möjligheten att göra avdrag för omsorg minskades. Alla dessa förändringar drabbar, precis som slopandet av sjukdomskostnadsavdraget, våra äldre. Alltså gruppen vårdade på ÅHS är inte de som ansetts vara drabbade, utan det är våra äldre. Skattebyrån och andra sakkunniga myndigheter har just lyft våra äldre som en av de mest drabbade grupperna specifikt som missgynnats av slopandet av sjukdomskostnadsavdraget. Skulle inte då dessa 300 000 plus 300 000 från skattesänkningarna göra mera nytta för de drabbade grupperna i en översyn av klientavgiftslagen eller ett läkemedelsavdrag eller ett gemensamt tak enligt finländsk modell?

Tack, talman! Jag börjar med att säga, ja, vi har ju tittat på vilket sätt man kan justera de här olika trösklarna för att det ska träffa rätt. Tittar vi på hur besöksstatistiken ser ut hos ÅHS och hur tjänsterna nyttjas som ÅHS producerar så skulle jag nog säga att närmare 45 % är 65 plus. Det är klart att de kommer att gynnas direkt av att vi minskar kostnadstrycket för vi minskar även andra patientavgifter som den här gruppen nyttjar. Vi tittar på receptförnyelse, telefonbesök med mera. Det är ett ganska bra paket som riktar sig till den här gruppen. Givetvis gynnas ESB- och hemserviceklienter gynnas också av vissa lättnader. För inte täckte sjukdomskostnadsavdraget allt utan det berodde på hur mycket man tjänade.

Sjukdomskostnadsavdraget riktade sig som bekant till den samhällsgrupp som har sjukkostnader, alltså sjuka medborgare oavsett inkomster.

Men jag återkommer i den här andra repliken med både ris och ros. Riset som jag vill överräcka handlar om att jag anser att landskapsregeringen ägnar sig åt russinplockning eller cherry picking när man enbart nämner de finländska förändringar som har positiv verkan för den enskilde. Det har också förekommit andra förändringar som jag nämnde i min första replik.

Sen kommer det en ros till slut. Ministern nämnde närståendevårdarnas situationen och att den ska kartläggas av ÅSUB. Det är mycket bra. Oppositionen lade motioner om detta i vårbudgeten och det uppskattas.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Ja, det är klart att vi lyfter ju sådant som vi anser att har en bra och positiv verkan för både äldre och yngre. Det är väl jättebra att vi har en så aktiv opposition som kan lyfta sådant för att balansera det hela. Men jag tycker att det här paketet som vi har presenterat, är bra. Jag är väldigt säker på att vi kommer att nå fram just för att det här baseras inte på det här grovkalibriga, utan det är direkta åtgärder till de inkomstgrupper där även äldre ingår.

Tack, talman! Tack Minister Zekaj. De äldre är viktiga. Frågan gällande ESB och institutionsboendena är väldigt viktiga. Har ministern några uppgifter om ungefär hur många som tidigare gjort avdragen som var möjligt i och med sjukdomskostnadsavdraget?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Löthman. Ja, om du menar personer som är inom den så kallade långvården så är det ungefär 33 personer eller 0,33 % av dem som bor på ESB som har gjort den här typen av avdrag för just vård.

Tack, talman! Oj, det var faktiskt få. Det känns som att då är det rimligtvis möjligt att hitta kompenserande åtgärder åt dem som behöver ekonomiskt stöd, av dem som har fått det här stödet.

Jag skulle också vilja hinna tala om ungdomsmottagningen, men det hinner jag inte med. Men när jag ser vem som är nästa talare på listan så utgår jag från att vi får prata om den i alla fall.

Tack, talman! Tack ledamot Löthman. Jag är helt säker på att det kan bli någon sådan grej. Jag vill bara poängtera att det är ungefär 33 personer eller 0,33 % av alla som har sökt om det här avdraget för klientavgiften för långvård. Jag tycker att vi kompenserar, för det är klart att är du sjuk och över 65 så kommer du många gånger att uppsöka ÅHS och du kommer att behöva deras tjänster och där minskar vi kostnadstrycket. Ett minskat kostnadstryck på totalen leder ju till att våra äldre får mer pengar.

Tack, herr talman! I budgeten görs det flera satsningar på barn och ungdomar inom flera politikområden. Vi har olika typer av satsningar på rörelse och folkhälsa för barn och ungdomar. Polisens relationsbyggande arbete gentemot barn och ungdomar finns med och det är jättebra. Även på minister Zekajs område så är ju ungdomsmottagningen någonting som det finns skrivit om och det är vi väldigt glada för. Det är ju ett projekt som är baserat på en diskussion som har funnits på fältet under många, många år. Åtminstone fick jag personligen ta del av diskussionerna när jag jobbade som fältare. Nu har vi den äntligen med i en skrivning. Jag skulle vilja höra lite av Arsim Zekaj vad vi har att vänta oss de kommande kommande månaderna här i början på 2025 och vad som kommer att hända under det året i det här projektet.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Påvals. Ja, det mesta som vi rör inser vi att här är någonting som man har arbetat många, många år med. Det som jag är väldigt stolt över, det är ju att vi faktiskt ser till att vi verkställer den här typen av projekt. Vi kan inte bara låta allting vara i långbänk. Jag är väldigt stolt över det här arbetet som vi kommer göra nu. Vi kommer att få en halvtidsrapport här inom kort. Det kommer att gå ut en inbjudan till hela lagtinget för att få höra den här lagtingsrapporten och jag hoppas att alla kan delta. Där kommer vi också att stolpa upp hur det här arbetet kommer att gå vidare med en ungdomsmottagning. Vi har detta i vårt regeringsprogram, vi har sagt att vi ska leverera och då ska vi leverera det.

Tack, herr talman! Det här ju ändå ett led i en politik som ändå har ett ganska brett stöd i den här salen. Förra social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson startade det här projektet för barn och ungdomars hälsa och välmående och vi i den här regeringen har ju fortsatt, och diskussionen om ungdomsmottagningen var ytterst levande. Jag ser ändå väldigt positivt på att vi har en konkret skrivning kring att det här arbetet ska påbörjas. Det är viktigt och avgörande hur detta arbete nu inleds och hur man gör det, att det görs i samverkan med dem som jobbar på fältet. Det finns mycket tankar och funderingar kring det här sen förut och som jag tror att är väldigt värdefullt, och också att det här arbetet är tvärsektoriellt och brett. Det är jätteviktigt att vi tar chansen att utnyttja Ålands litenhet och ser till att vi utnyttjar att de flesta känner alla i det här arbetet och kan samarbeta över gränserna.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag konstaterar faktiskt att det arbete som gjordes gällande den digitala ungdomsmottagningen, det är ett viktigt underlag som vi fortsätter att arbeta med. Att skapa den här fysiska som du nämnde, det kommer att krävas en tvärsektoriell insats. Vi vet att det är lagstiftning, det är organisationer och där måste vi bryta ner de här gränserna. Är det någon beställning som jag varit väldigt tydlig med, då är det att vi ska bryta ner det här. Jag kommer inte att ge mig tills jag har levererat det. Jag är lite jobbig på det sättet. Men vi kommer att leverera någonting som vi kan vara väldigt nöjda över. Som sagt, vi har en presentation här. Vi kommer att involvera de experter som finns på fält. Jag är inte expert inom det här området. Däremot är jag väldigt klar och tydlig med vad vi vill att ska verkställas.

Diskussionen avbryts här och återupptas i morgon torsdag 14 november kl. 09.30.

Först på listan då är minister Jesper Josefsson.