Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Tack, herr talman! Jag tänker börja med att säga något personligt. Jag har varit med om rätt mycket under rätt många år, men det här har jag aldrig upplevt tidigare. Det är ett enormt problem som så otroligt många människor är med och försöker hjälpa till att lösa. Man blir rörd.

    Eftersom vi har haft så kort tid på oss, herr talman, så har näringsminister Fredrik Karlström och jag delat på det här uppdraget. Han har arbetat med företagen, bankerna och Ålands Näringsliv beträffande hur vi ska kunna hantera deras, i första hand, svåra likviditetsproblem. Han har också jobbat med AMS-stödet som vi kommer att diskutera i morgon. Därför har jag bett talmannen att minister Karlström ska få ordet efter mig och berätta här om sina insatser.

    Nu till min presentation av tilläggsbudgeten.
    Herr talman! Bästa lagtingsledamöter! Kära TV-, dator- och mobiltittare! Ni som kanske sitter hemma ensamma på grund av karantän eller permittering! Eller ni som med sorg i hjärtat måste varsla, permittera eller säga upp er duktiga personal! Eller ni som är över 70 år och måste skyddas extra mycket för att inte bli smittade! Alla ska ni veta en sak: Landskapsregeringen och alla - och vi är många - alla vi som jobbar och kämpar tillsammans, tjänstemän och politiskt ansvariga. Alla vi gör precis allt vad vi kan och orkar för att minska smittspridning och de medicinska följderna av Coronaviruset, för att dämpa de många negativa effekterna av Covid 19 som nu sprids globalt och för att mildra de ekonomiska, sociala, psykologiska och praktiska chockvågorna av den pandemi som tvingat snart en hel värld i undantagstillstånd.

    Alla – från lantrådet Veronica Thörnroos, som hela sin vakna tid från ledningscentralen här i huset leder besluts- koordinerings- och informationsinsatserna, till lokalvårdarna på alla våra serviceboenden, effektiverade serviceboenden och institutionsvårdsanläggningar – alla är lika viktiga! På ÅHS, Solkulla, Sommarängen, Annagården, Tallgården, Kapellhagen, Sveagården, Edlagården, Odalgården, Linnéagården, Sunnanberg, Strömsgården, Rosengård, Sommarlängan, Hemgården, Ekergården, Hammargården, Rönngården, Oasen, Trobergshemmet och Solgården, alla kämpar tillsammans för att så fort som möjligt kunna återgå till ett normalt liv igen. Tänk hur vi längtar efter det nu – ett normalt liv igen!

    Herr talman! Åland har på kort tid drabbats av ansenliga effekter av coronapandemins hot mot hälsa och ekonomi. Det är en stor prövning som vi, precis som så många andra folk och länder, utsätts för just nu. Ett för människoögat osynligt virus utmanar en hel värld. Människors hälsa och liv är i fara. Företag hotas av likviditetskonkurser. Stora värden som byggts upp under generationer riskeras och många ålänningar kommer att tvingas ut i permitteringar och arbetslöshet.

    Regeringen i Finland tar hotet på största allvar och vi lever nu i undantagstillstånd med allt vad det redan innebär och kan komma att föra med sig av ytterligare nya begränsningar och restriktioner i syfte att minska smittspridningen och ta kontrollen över Coronavirusets spridning.

    Ingen kan i dagsläget beräkna de accelererande negativa effekterna på näringslivet och samhällsekonomin. Vi kan bara gissa och hoppas på det bästa. Landskapsregeringen följer undantagstillståndets påbud och rekommendationer och gör allt för att förhindra spridning och minimera invånarnas och företagens problem.

    Herr talman! Det är med ödmjukhet och tacksamhet som landskapsregeringen presenterar denna andra tilläggsbudget för 2020, i vetskapen om att alla partier i lagtinget kommer att stå bakom det förslag som vi på mycket kort tid tvingats ta fram. Vi hade att välja mellan att analysera och fundera i flera veckor eller att söka en snabb lösning på en vecka. Vi valde det senare eftersom så stora värden står på spel, inte enbart materiella sådana utan även sociala, psykologiska och mänskliga. Samhället måste på något sätt hållas igång – allt får inte stanna!

    Landskapsregeringen gör allt inom ramen för vår självstyrelse och ett otroligt arbete utförs över hela samhället, i kommunerna, i skolor och förskolor, inom äldrevården och tredje sektorn och av alla inom förvaltningen och myndigheter med extra tyngdpunkt på hälso- och sjukvården förstås.

    Tack vare lagtingets stora engagemang och tillmötesgående med en extra snabb behandlingsprocess så får vi ”första hjälpen” på plats på rekordtiden två veckor. Ingen tilläggsbudget har varit större, så snabbt framtagen och så betydelsefull som den som nu ligger på era bord, bästa lagtingsledamöter.

    Det åländska samhället kommer att sättas på ett hårt prov men tillsammans ska vi ta oss igenom det svåra skedet och möta tiden efter pandemin med framtidstro och tillförsikt. Det är viktigt att vi trots eländet just nu tänker positivt och framåt och att vi bygger en självuppfyllande profetia som hjälper oss att komma ur detta strupgrepp. Landskapsregeringen står beredd att använda alla verktyg och ekonomiska resurser som vi har. Vi kommer att ta vara på det lilla samhällets styrkor och göra skräddarsydda lösningar inom lagens ramar på ett för alla så rättvist sätt som möjligt. Vi är ”Starka tillsammans”!

    Herr talman! Landskapsregeringen återkommer i ett senare förslag till tilläggsbudget med ytterligare åtgärdsförslag och uppdateringar av de ekonomiska förutsättningarna. Vi inleder omgående, redan nästa vecka, beredningen av den tredje tilläggsbudgeten som vi planerar att avge till lagtinget senast inom juni månad detta år. I den kommer speciell hänsyn att tas bland annat till kommunernas situation och arbetet med kommunernas socialtjänst, KST. Landskapsregeringen kommer också att hålla kontakt med arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationerna.

    När det gäller siffrorna i budgeten, herr talman, så om man räknar ihop vad som direkt rör människorna så handlar det om 17,7 miljoner euro i den här budgeten.

    Det är fördelat på, i stort, 7,3 miljoner till ÅHS. Det temporära tilläggsstödet, via AMS, är på 10 miljoner. Lagen kommer att diskuteras, näringsminister Fredrik Karlström hanterar den.

    Bostadsbidrag - 0,3 miljoner euro. Högskolepraktikanter - 200 000 euro, där handlar det om att dubblera antalet praktikplatser hemma, från 40 till 80, för högskolestuderande.

    När det gäller företag så är det 10,6 miljoner euro, framförallt det tillfälliga likviditetsstödet. Det finns företagsrådgivning på 200 000 euro. Vi har tagit upp marknadsföring på 400 000 euro. Det tillfälliga likviditetsstödet kommer näringsminister Karlström att berätta om här senare.

    Det finns ett stort belopp, 25 miljoner euro, i garantier till företag som upptar lån.

    Kultur, ungdom och idrott - sammanlagt 400 000 euro. Det är likviditetsstöd till idrottsorganisationer som har problem. Det handlar om streamade kultursändningar för att få ut kulturen när folk inte får samlas på samma ställen och uppleva det på riktigt. Det är Ålands Idrott och kulturdelegationen som kommer att stå för fördelningen av pengarna.

    Det finns också ett stort belopp till landskapsregeringens disposition, 4 miljoner euro. Det handlar om att ge landskapsregeringen förtroende och möjlighet att hantera akuta problem som vi inte känner till idag, men som säkert kommer att uppstå undan för undan som det går framåt.

    Om man ser på den totala effekten av det här så blir det faktiskt rätt så mycket. Kostnaderna i den här budgeten är 32,8 miljoner euro. När vi började med detta för en vecka sedan så pratade vi först om 8 miljoner. Det har undan för undan stigit. Nu är det 32,8 miljoner.

    Om man lägger till de möjligheter som företagen har genom 25 miljoner - fullmakten i garantier - så blir det drygt 65 miljoner euro. Plussar vi till 32,8 så är vi strax i närheten av 100 miljoner euro som vi får ut i det åländska samhället.

    Herr talman! Avslutningsvis, de ökade utgifterna i föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås finansierade med penningautomatmedel. I grundbudgeten för år 2020 ingår ett ökat uttag av avkastning från Ålands penningautomatförening om 25 miljoner euro. Landskapsregeringen har erfarit att Ålands penningautomatförening har beredskap att överföra det ökade uttaget till landskapet under våren.

    Landskapets resurser är ändå inte uttömda. Per den sista januari 2020 var landskapets kassa- och banktillgångar cirka 13,7 miljoner euro samt ytterligare 31,6 miljoner euro i räntebärande papper. Fastighetsverkets likviditet uppgick till cirka 16,2 miljoner euro. Likviditeten har förstås minskat efter januari. Statsmakten kommer att betala ut såväl lotteriskatten för år 2019 som skattegottgörelsen för skatteåret 2018 den 7 april 2020, sammanlagt cirka 19,3 miljoner euro. Landskapsregeringens betalningsberedskap är därmed god. Efter denna stora insats så finns det fortfarande pengar kvar att fördela i en den kommande tilläggsbudgeten.

    Med hänvisning till det jag har sagt och det ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsregeringen vördsamt föreslå att lagtinget i skyndsam ordning antar följande förslag till andra tillägg till budgeten för år 2020. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Tack minister Eliasson. Ett stort tack till landskapsregeringen som i skyndsam takt, i rekordfart, verkligen har visat prov på att man har greppat bollen ordentligt. Bra jobbat hittills!

    Vi kan konstatera att utjämningsfonden, som innehöll många, många miljoner, tömdes senast det var en stor kris. Nu går vi åt PAF-medel, givetvis måste vi göra det. Samlade medel ska användas i kristider. Det vi också kan konstatera är att vi har släpat med oss ett budgetunderskott under många, många år där landskapsregeringen inte har lyckats samla en enda cent i ladorna. Det här är vi alla medskyldiga till. En stor del av de PAF-medel som nu går åt i krispaketet, första hjälpen, var tänkt att användas till innovationer, nya satsningar, tillväxtfrämjande åtgärder etc. En parlamentarisk grupp skulle ge riktlinjer.

    Mitt konkreta förslag till landskapsregeringen är att vi starkt tillsammans arbetar från och måndag i den här parlamentariska gruppen, kanske med inslag av nya personer också, för att hitta en riktig bra tilläggsbudget 3 som också är hållbar och långsiktig, men där vi även hittar strukturella lösningar på hur vi kan få en budget i balans.


  • Tack, herr talman! Ja, det är som ledamoten Holmberg säger. Vi var för några veckor sedan på väg att göra en omställningsbudget där man skulle ha granskat alla siffror väldigt noggrant. Men så hände det här och nu blev det i stället en resursbudget. Från landskapsregeringens sida ser vi nu ingen anledning till att försöka dra ner på kostnader. Nu gäller det att landskapet är med och förser i samhället med pengar.


  • Tack, talman! Det håller jag med dem, vi ska absolut se till att samhället får de pengar som behövs, men då måste också pengarna finnas.

    Nästa steg för landskapet är att vi går till banken och lånar pengar och det vill väl ingen här inne egentligen. Så därav mitt önskemål om att den här parlamentariska gruppen redan nästa vecka kan börja, så fort som möjligt, hitta nya strukturella inbesparingar och nya lösningar på hur vi kan få igång samhället. Det gäller att vi tittar framåt och inte bara borrar in oss i det mörka.

    Jag har två korta frågor. I de allmänna motiveringarna läggs ner står det om likviditeten. Likviditeten har minskat efter januari. Vad innebär det? Den ränta som likviditetslånet innebär för företagarna, hur stor är den?


  • Tack, herr talman! Jag håller med det som ledamot Holmberg säger. Självklart ska vi starta upp arbetet i den parlamentariska kommittén. Det blev så nu att vi använder väldigt mycket av de här pengarna utan att den parlamentariska kommittén ens har sammanträtt. Det var ju inte meningen, men det var inte vi som styrde det och vi uppfattade att lagtinget accepterade det. Men vi ska sätta igång den gruppen också, naturligtvis, så fort vi bara hinner.

    Likviditeten, jag uppfattade inte riktigt frågan, ledamot Holmberg får återkomma till det. Likviditeten har minskat litet, naturligtvis, eftersom det har använts pengar under månaderna från januari. Den summan jag nämnde så stämmer.


  • Tack, herr talman! Tack också till finansministern för en bra budget i stort som vi omfattar.

    Min fråga gäller anslaget till AMS, sysselsättnings- och arbetslöshetsunderstöd på 10 miljoner euro. Vi ska debattera detta separat i morgon i samband med lagförslaget. Jag undrar om dessa 10 miljoner är uträknade så att de omfattar alla eller omfattar de endast dem som inte tillhör a-kassa? Ja eller nej?


  • Jag är osäker på vad ledamoten Gunell frågade. Om det gäller alla överhuvudtaget? Kan jag få frågan upprepad?


  • Det som jag vill veta är om beloppet på 10 miljoner är uträknat på en förhöjning på 30 euro på dagpenningen för samtliga arbetssökanden, även dem som tillhör a-kassan? Eller är det för dem som bara har dagpenning eller för dem som har inkomstrelaterad dagpenning, dvs. tillhör en a-kassa? Det är ganska stor skillnad på antalet som i så fall kommer i åtnjutande av det. Hur är beloppet uträknat?


  • Den här diskussionen får vi ta imorgon i detalj. De som har a-kassa kommer inte att få det. Det är svar på frågan.


  • Talman! Också jag är glad över att landskapsregeringen har agerat snabbt i den här frågan.

    Jag vill ändå ställa en följdfråga till finansministern med anledning av att det är en rekordstor tilläggsbudget. Finansministern sade att det här har tagits fram i rekordfart och att man inte har hunnit göra alla analyser. Men har man analyserat riskerna i den här farten som man har haft? Hur säkra är man på att de här pengarna kommer till sin rätt? Är man säker på att det här är rätt åtgärder för de pengar som finns eller finns det tveksamheter i det sammanhanget?


  • Ja, det finns alltid risker, naturligtvis. Det skulle vara bra om ledamot Zetterman konkretiserade lite mer vilka risker hon menar. I företagandet finns det ju alltid risker. Vi vet att företagarna i dagsläget verkligen är utsatta för enorma risker. Vi utnyttjar de pengar vi har. Det är landskapets egna pengar som används till de här satsningarna. Men om ledamot Zetterman skulle vara lite mer konkret så ska jag försöka svara på den frågan också.


  • Talman! Jag menar helt enkelt hur pass säker man är på att de här pengarna ger rätt pang för pengarna. Alltså är det här rätt åtgärder som vidtas eller finns det åtgärder som skulle ha varit betydligt mycket mer effektiva per investerad euro i samhället? Hur stora risker finns det däri, vad är landskapsregeringens bedömning?

    Sedan en randanmärkning som jag har lyft förut, man pratar om streamad kultur, tänk på Ålands Radio och TV! Det finns mängder av streamad kultur i de digitala kanalerna redan. Det handlar om de som sitter hemma vid TV-apparaterna och kanske inte har tillgång till sociala medier och Internet, det är de som behöver få sina behov uppfyllda, det är de som sitter i själv valde karantäner. Involvera Ålands Radio och TV!


  • Ja, då förstår jag vad ledamot Zetterman menar med riskerna. Det är ju fortfarande väldigt svårt att svara på det. Vi har ju försökt ta fram en knippe åtgärder som vi - den landskapsregeringen som har gjort den här budgetförslaget- tror att är ett mycket bra sätt att ge första hjälpen till företagen och till dem som bli permitterade och arbetslösa. Jag ser faktiskt inte några risker i det. Med vårt paket så kommer ingen att få det sämre och många att få det bättre och då tycker jag att risken är väldigt liten.


  • Tack, herr talman! Tack minister Eliasson. Jag har en fråga om bostadsbidraget som ministern nämnde i sitt anförande. Det allmänna bostadsbidraget betalas ut av FPA. Man kan säga att det är ungefär 80 procent av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgifterna och bassjälvrisken. Ett hushåll med låga inkomster kan få ett allmänt bostadsbidrag för att minska sina boendeutgifter. Jag undrar om det kommer att betyda att några utvalda åländska personer kommer att få ett höjt bostadsbidrag från FPA? Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande med vad du menar med bostadsbidraget.


  • Tack, herr talman! Tyvärr så kan jag inte i en replik svara på den frågan. Vi tar gärna upp frågan i finans- och näringsutskottet.


  • Tack, herr talman! Som ministern förstår så blir det för mig som lagtingsledamot lite svårt - när man ställer ganska relevanta frågor - att inte få svar. Men jag hoppas att det blir bättre.


  • Ja, som ledamoten förstår och mycket väl känner till så går de här systemen in i varandra. Det kan vara svårt och ganska komplicerat att räkna ut hur påverkas när man, som i det här fallet, kommer in med ett nytt bidrag. Jag utgår ifrån att man diskuterar det i finans- och näringsutskottet och i och med att ledamoten har ställt frågan så kommer det säkert att tas upp där.


  • Talman! De senaste tio dagarna har varit extrema på många sätt både för sjukvården, näringslivet, människorna och förvaltningen.

    Idag ligger tilläggsbudget 2, "Starka Tillsammans" - den första hjälpen - på lagtingets bord. Det är en tilläggsbudget som är framtagen under den kortaste tiden någonsin, innehållande det största beloppet någonsin, framarbetat tillsammans med den mest distansarbetande personalen i landskapets historia, någonsin. Orsaken vet vi alla; coronavirusets framfart och att Finland har utlyst undantagsförhållande.

    Jag tänker gå in på stödpaketet till näringslivet och presentera de tankar som den här tilläggsbudgeten innehåller. Stödpaketet innehåller tre delar. Först är det temporärt tilläggsstöd till arbetsmarknadsstödet och tillhörande budgetlag, som jag kommer återkomma till i morgon bitti. Det är själva grunden i paketet. Sedan handlar det om att säkerställa det akuta likviditetsbehovet så att inget företag ska behöva gå i likviditetskonkurs på grund av undantagsförhållandet. Stödet består av två delar; lån och garantier och ett likviditetsstöd. Sedan finns det en palett av lite mindre åtgärder men dock viktiga såsom sänkning av avgifter, t.ex ÅMHM och vi ska titta på vatten och avlopp etc. Vi har pengar för företagsrådgivningstjänster, destinations-, evenemangs- och marknadsföringsanslag och viktigt i dessa tider är stöd för högskolepraktikanter.

    Arbetet började för tio dagar sedan med att regeringen kallade branschorganisationerna, rederierna och bankerna till ett första möte för att efterhöra vilka konsekvenser som uppstått och som man såg att kunde uppkomma i spåret av coronaviruset. Eftersom alla insåg allvaret direkt så utsågs det en mindre aktionsgrupp som skulle jobba vidare med konkreta förslag på akuta åtgärder.

    Det första vi alla insåg i denna extrema situation var att kostnadsmassan för företagen måste minska. Direkt och drastiskt. Så aktionsgruppen uppmanade alla företagare som drabbats direkt eller indirekt av konsekvenserna av coronaviruset och undantagstillståndet att se över alla sina omkostnader. Vi rekommenderade snabba åtgärder som exempelvis: Begär uppskov på utgående fakturor, begär uppskov på amorteringar och förhandla om avtal med leverantörer, hyresvärdar och banker. Samt, kanske den tyngsta uppgiften av dem alla, se över personalen, varsla, permittera eller deltidspermittera dem som har för lite att göra. Den sista punkten är den tyngsta punkten för företagare att ta tag i.

    En av de största kostnaderna och tillgångarna i ett företag är personalen. Eftersom de flesta företag på Åland värderar sin personal lika högt som delar av sina familjemedlemmar så kan också den känslan påverka företagaren att inte vidta de åtgärder som är så viktiga i en allvarlig situation som denna. Alltså att i ett tidigt skede använda det drastiska verktyget som finns; varsel och sedan permittering. Företagen vill helt enkelt sin personal det bästa. Företagarna inser att varsel och permittering som resulterar i att inkomsterna drastiskt minskar och ersätts av en dagpenning från AMS på cirka 600 euro per månad, före skatt, är en för stor förändring och något man inte tycker mycket om att göra eftersom man värnar och tycker så mycket om sin personal. Detta kan då resultera i att man väntar för länge att vidta denna åtgärd.

    Därför var regeringens och aktionsgruppens första förslag att vi tillfälligt i tre månader skulle höjda den ersättning som betalas ut från AMS till de personer som företagen tvingas permittera. Så att företagaren vågar ta det beslutet utan alltför stora kortsiktiga konsekvenser för sina anställda och med det kunna rädda företaget för alla anställda.

    Människor måste känna en trygghet i att de inte hamnar i en ekonomisk kris i den här situationen utan kan fortsätta betala sina räntor, hyror, mat, förnödenheter och leva sina liv så vanligt som det bara är möjligt. Det är viktigt för regeringen, men det är även oerhört viktigt för företagen. Målsättningen och förhoppningen är givetvis att vi så snart som möjligt ska komma tillbaka till vardagen, till arbetet och till livet.

    Men permitteringsåtgärder räcker inte. Kostnaderna slutar inte komma bara för att landet sätts i undantagsförhållande. Därför insåg vi direkt också att ett stöd till personerna som drabbas inte är tillräckligt. Även lån, garantier och bidrag kommer att behövas för företagen.

    Sålunda har vi lanserat ett förslag som bygger på att vi litar på företagen och bankerna. Vi vill att sunda, livskraftiga företag så fort som möjligt ska komma upp på banan igen när verkligheten återgår till det normala.

    Stödprinciperna har redan antagits och beslutats om och gäller retroaktivt från och med den 16 mars när undantagsförhållandet inleddes. Det handlar om en process där företagare kan ansöka om ett likviditetslån via sin bank, alla som banken bedömer att ha vidtagit nödvändiga åtgärder, är livskraftiga och kan påvisa att de har eller kommer få likviditetsproblem de kommande månaderna kan beviljas ett lån. Det är kanske några som har trott att vi tvingar in företagare att ta lån hos Finnvera och landskapsgarantier, så är det inte. Kan man sätta annan säkerhet för sitt lån hos banken så fungerar också det, och på det sättet blir räntan lägre. Det är säkert någon som har frågor kring det men jag kan utveckla resonemanget där.

    Detta lån ligger även till grund för ett likviditetsstöd som motsvarar 20 % av det ansökta lånebeloppet som redan nästa vecka kan börja användas och utbetalas av landskapsregeringen efter att banken har tagit ett beslut. Givetvis förutsatt att lagtinget givetvis beviljar medlen.

    Stödet är ett så kallat de minimis stöd. Det uppgår till max 200 000 euro, om man lånar 1 miljon kan man få 200 000 euro i stöd eller 20 % av det beviljade lånebeloppet.

    Från och med i måndags har Åland Näringsliv, Företagarna på Åland och Visit Åland inrättat en, i första hand, digital sambandscentral för att hjälpa företagen som är i behov av det i den här processen. Det de gör är en initial hjälp med att förbereda sig inför mötet med banken.

    I den processen är det viktigt att några handlingar förbereds och att företaget genomlyser sin egen verksamhet. För att erhålla stödet behöver företaget ta fram följande dokument och vidta vissa åtgärder: Visa att man är livskraftig, ha ett bokslut från 2018, 2019 eller motsvarande. Gör en nulägesbeskrivning som visar hur krisen påverkar verksamheten samt vilken situation bolaget är i. Visa en handlingsplan att man vidtagit åtgärder, vilka kostnader man reducerat samt visa en prognos för 2020 och gärna 2021. Helt enkelt att banken ser att företagaren har en verksamhetsförutsättning framledes.

    Den här krisen är dock inget sprinterlopp, utan ett maratonlopp. Det kommer bli ett stålbad för många och fortfarande finns fler frågor än svar och ingen av oss vet hur sommaren, hösten eller nästa år kommer se ut.

    Regeringen har redan tidigare meddelat att vi redan nästa vecka kommer att fortsätta arbetet med aktionsgruppen, fortsätta at träffa arbetsmarknadens parter och fortsätta att titta på de åtgärder som vi kommer att behöva göra. Vi är villiga att gå hela vägen in i kaklet för Åland och det åländska näringslivets skull.

    Avslutningsvis, eftersom jag inte kommer att presentera arbetsmarknadsstödet, så vill jag ifrån den här talarstolen ändå konstatera att vi på Åland har väldigt många styrkor, egenskaper och egenheter. Låt oss tillsammans lyfta oss själva och varandra, använda vår kreativitet, entreprenörskap och hårda arbete till att göra gott och göra vad vi alla kan i en tid när hela världen kämpar emot samma virus. Vår litenhet, närhet och smidighet är vår styrka. Låt oss visa världen att vi starka tillsammans!

    Jag är helt övertygad om att vi på Åland har fantastiska förutsättningar att komma ut ur den här tillfälliga krisen om vi drar åt samma håll, tänker lite mer på varandra än på oss själva och erbjuder varandra en hjälpande hand.

    Herr talman! Landskapsregeringen vill inte se ett enda livskraftigt företag på Åland gå i likviditetskonkurs på grund av den här pandemin och sålunda ligger det här budgetförslaget på lagtingets bord idag.


  • Talman! Alla sätt är bra utom de dåliga. Det är nödvändigt att fundera i nya banor.

    Vad är näringsministerns bedömning, hur snabbt kan vi ha en uppfattning om hur attraktiv det här stödpaketet är för företagarna, speciellt för våra absolut minsta företagare?


  • Talman! Ålands Näringsliv började sin process redan i måndags och då hade de lotsat 17 företag vidare till banken, i tisdags var det ungefär lika många och idag har jag inte hört något. Men det är ju den ena vägen, man kommer in till banken för att söka likviditetslånet och många går ju också raka vägen in till sin bankman. Jag tror att det är väldigt många som kommer att använda det, både små och medelstora företag. Det är de facto det enda stödet egentligen som finns hittills i Finland och som också inkluderar ett bidrag. Hittills har man bara pratat om lån och garantier.

    Business Finland kom med ett förslag igår. Det här är möjlighet att få tillgång till ett stöd för branscher som aldrig någonsin tidigare har fått hjälp ifrån samhället.


  • Samtidigt vet vi att vi har 2 600 företag på Åland och 2 300 av dem är mikro- och småföretagare , precis just i den här branschen som det slår allra hårdast för.

    Vi hör också när vi diskuterar ute i det åländska samhället att det finns tveksamheter att ta lån, trots att man får bidragsdelen. Vad blir egentligen räntan för småföretagarna? Det har varit osäkra uppgifter kring det också. Båda Finnvera och bankerna ska ha sin beskärda del. Det verkar som om räntan trots allt blir ganska hög för småföretagarna.


  • Herr talman! Det här är jätteviktiga frågor. 2 300 företagare kan vara i behov av hjälp, vi vet inte exakt hur många det är. Vi vet att vissa går bra och andra inte.

    I det här lånet måste man göra en motprestation för att ta del av det här stödet. När det gäller räntan så är bankernas, Finnveras och landskapets räntekrav de facto högre, ja, om man inte har säkerhet själv att sätta in i systemet. Det handlar om 4-6 procent någonstans, beroende på storlek på lån och hur man kan förhandla med de olika tre bankerna som agerar och hur de ser det. Har man exempelvis möjlighet att sätt in egen säkerhet så får man en helt rimlig ränta idag. På det sättet kan man låna pengar och få tillgång till det här stödet. Det här är viktig ingrediens som jag tror att många har missat. Man kräver inte Finnvera och landskapets garanti för att komma åt det här stödet, men du måste göra processen med lånet.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Ministern har haft ett bra tempo den första halvmilen av det här maratonloppet. En eloge till det!

    Finska statens åtgärder kommer till en del också våra åländska företag tillgodo. Har minister Karlström en bild över det läget som man kort kan resonera kring?

    Sedan har jag en fråga kring sjöfartsstödet. Finnair får 600 miljoner. Vad kan våra åländska rederier förvänta sig?

    Sedan vill jag ge en eloge härifrån också till Ålands Näringsliv som jag tycker att har varit väldigt, väldigt framåt och en viktig pusselbit i hela det här tuffa scenariot. Man visar också hur man kan samarbeta med Visit Åland och Företagarna på Åland och det tycker jag att de ska ha en eloge för. En viktig funktion i det åländska samhället just nu.

    Vi ska göra det här tillsammans och vi ser ljuset långt bort i tunneln. Precis som jag sade till minister Eliasson så ska vi verkligen göra det här tillsammans, ett Åland 2.0 och vi ska börja på måndag.


  • Herr talman! Det var många frågor på en gång, jag ska ta dem ganska snabbt. Det sista håller jag helt med. Jag tycker att lagtinget, den parlamentariska kommittén, redan på måndag bra kan börja tänka lite längre, tänka i nya banor och tänka Åland 2030. Absolut!

    Angående finska statens åtgärdspaket, jag håller helt med, det finns väldigt mycket bra i det. Jag tänker just på möjligheten att skjuta upp betalningar, skjuta upp skattebetalningar och möjligheten till pensionssystemsinbetalningar etc. Det som jag var lite skeptisk till och irriterad på när det gäller finska regeringens
    åtgärdspaket, det är att de inte har kopplat det till lagstiftning och förordningar ännu, så det är väldigt osäkert därute. Man vet inte riktigt vad det är som gäller. Det här har ställt till väldigt mycket möda och besvär för landskapsregeringen att försöka lotsa igenom företag och organisationer i de öppna frågor som finns. Men grundtanken är bra med finska statens räddningspaket.


  • Tack, talman! En av de branscher som kanske har drabbats allra hårdast och kommer att drabbas hårdast på Åland är ju turismen. Mattan har i princip dragits undan helt hållet. Men jag tycker att även där finns det goda intentioner från landskapsregeringen när man nu tar bort kravet på 50 procents medfinansiering.

    Det jag gillar allra mest är hur man försöker få avbokade evenemang senarelagda istället för att de helt försvinner och på det sättet kanske man också kan skapa permanenta evenemang vad det lider. Bra jobbat där, näringsminister Karlström! Det gäller faktiskt att titta framåt nu och inte bara på tåspetsarna.


  • Herr talman! Det är precis det som är det viktigaste nu också, att inte bara grotta ner sig i den akuta situationen vilket vi måste göra. Vi måste hantera, agera och se till att det inte bli likviditetskonkurser.

    Jag tror också att ett sådant här stålbad kommer att leda någonting gott med sig. Jag tror att det kommer att komma nya evenemang till hösten som kanske aldrig hade kommit annars. Är vi snabba, smidiga och agila nu så kan vi använda den krisen till en möjlighet att skapa någonting nytt.

    Därför tycker jag återigen att tanken som ledamot Holmberg hade om att redan på måndag sätta igång arbetet och vara lite mera strategiska och lite mer framåtriktade är ett bra initiativ. Jag ska stötta mina kollegor i regeringen och uppmuntra dem att fortsätta det arbetet tillsammans här med lagtingskollegorna i det här rummet.


  • Talman! Näringsministern nämner dagpenningen som den här regeringen har uppfunnit. Man anser att det ska vara ett tillägg och en försäkran så att folk tryggt ska kunna färdas genom livet även i kristider. Vad tycker ministern att vi som lagtingsledamöter ska säga till våra väljare som
    ringer upp oss sent på kvällen och som i över 40 års tid har betalat en del av sin inkomst till en a-kassa för att solidariskt hjälpa andra och sig själva vid en krissituation? Det är sådana som har organiserat sig för arbetstagarnas rättigheter väldigt solidariskt i 40 års tid och som nu vi inte får åtnjuta det här stödet från regeringen.


  • Herr talman! Jag gissar att vi kommer att återkomma ganska mycket till här under morgondagen. Men som ett kort svar på den frågan så vill jag ändå säga att vi är i exceptionella tider. Undantagsförhållande råder. Sist det var undantagsförhållande i Finland så var det krig. Det är någonting som är unikt och jag hoppas att det aldrig inträffar igen.

    Det temporära tilläggsstödet handlar om tre månader. Det är faktiskt riktat just nu till dem som har det sämst och blir permitterade först i samhället. Jag tycker att man kan säga mycket om just den här frågan. Vi kommer att göra det fortsättningsvis.

    Jag vill ändå rekommendera alla - och det tycker jag att ledamot Eckerman kan säga - gå inte ur din a-kassa! Om den här krisen blir långvarig så kommer det att vara en fördel att ha varit med i 40 års tid och betalat. De som får det här tillfälliga stödet kommer att få det tuffare då.


  • Tack, talman! Jag önskar också att regeringen kanske kunde gå ut med en ursäkt för uttalanden som man har gjort i media, om att det är de här arbetstagarna som ska visa sin solidaritet, för det är ju precis det som de har gjort under alla år. Detta tar ganska hårt på dem som har serviceyrket som sin huvudsyssla och har haft det i hela sitt yrkesverksamma liv.


  • Herr talman! Minister Karlström kan säkert uttrycka sig tokigt ibland, det har han erfarenhet av under långa tider i den politiska verkligheten.

    Men just nu så handlar det om att se till helheten och försöka hjälpa överallt. Att snabbt få ut pengar i det åländska samhället att företag - som ännu finns därute och kan sälja något och har tjänster att erbjuda - också har kunder som har möjligheter att köpa tjänster av dem. Det här är det snabbaste sättet som regeringen kan få ut ungefär 10 miljoner euro i systemet. Det kan förhoppningsvis medföra att de här företagen också finns kvar efter den här extrema situationen som vi befinner oss i så att alla arbetstagare har ett jobb att gå till.


  • Tack, talman! Jag tycker att ambitionen att de livskraftiga företagen ska finnas kvar är absolut rätt och riktig. Något annat ställningstagande i den här situationen vore helt felaktig. Målet är förstås sysselsättning och bibehållen sysselsättning. Vi vet alla vilka socioekonomiska följder och psykisk ohälsa det blir i spåret av arbetslöshet. Att snabbt kunna återgå till arbetet är en mycket god prioritering.

    Vi diskuterar de finska stöden. Men det finns även svenska stöd som berör många ålänningar som arbetar under svensk flagg men är bosatta på Åland. Här tror jag att det skulle vara relevant och adekvat för landskapsregeringen att så snabbt som möjligt vara tydliga med vad som gäller. Det som vi vill ha nu är pengar i rullning så att konsumtionen kan fortsätta. Hur ser näringsministern på kringliggande regioner och de fördelar som Åland kan dra det?


  • Först till finska statens stödpaket, det finns mycket positivt. Men som jag nämnde i replikskiftet till ledamot Holmberg så har vi inte kunnat analysera allt i detalj eftersom varken lagar eller förordningar har kommit på plats ännu. Bara en sådan fråga som 15 eller 14 dagars varseltid, vad är det som gäller? Det finns stora olika åsikter där ute.

    Vi ska givetvis analysera alla de stödpaket som både Finland och Sverige har och på vilket vi på Åland kan dra nytta av dem. Någonstans kan jag ändå tycka att det härliga med självstyrelsen är ju att vi i den här tilläggsbudgeten kan göra någonting utöver det man gör i Sverige och i Finland och som är anpassat för att få det åländska småskaliga näringslivet att snabbt komma upp på banan igen.

    Jag återkommer i nästa replik.


  • Detta rör det replikskifte som jag hade med finansministern tidigare. Vilka stödåtgärder finns det som Åland kan åtnjuta direkt eller indirekt? De svenska stödpaketen kommer ju till Åland indirekt genom att löntagare bosatta på Åland får tillgång till dem. Det påverkar ju förstås vilka åtgärder som vi behöver göra här. Den analysen borde göras så snart som möjligt.

    Har arbetsmarknadens parter hörts för AMS-paketet? Om inte, kommer de att höras innan lagen debatterats i morgon bitti?


  • Herr talman! Som sagt, jag återkommer till analysen av de omkringliggande stödpaketen.

    Till den kanske viktigare frågan om arbetsmarknadens parter har hörts. De har inte hörts än. Däremot är det inbokat möte. Tyvärr har det varit ont om tid. Det kommer inte att hinnas med före i morgon bitti. Mötet är inbokat till klockan 15 i morgon eftermiddag med undertecknad och några till.

    Sedan finns det väldigt många olika fackföreningar att träffa och det är svårt att få tid med alla samtidigt. Vi kommer att träffa dem vartefter, vi kommer att ha en diskussion med allihop, ja.

    Jag uppmanar återigen; lämna inte din a-kassa, var kvar i den! Det är ett gott råd i från den här talarstolen just nu.


  • Tack, herr talman! Tack minister Karlström för snabbt agerande. Jag uppskattar den intensitet som man har samarbetat med både banker och näringslivsorganisationer osv.

    När jag tänker på helheten och när jag ser regeringen Löfven och regeringen Marin så har det varit väldigt viktigt att man fortsätter att jobba i den nordiska modellens anda, dvs. att man engagerar alla parter på marknaden och arbetsmarknaden.

    En tredjedel av den här budgeten riktar sig till arbetstagarna. Det är bara att beklaga att man har valt att ta in fackföreningarna först nu i ett slutskede. Man kunde kanske ha landat mera rätt i de här åtgärderna om man hade haft alla med. Det vore otänkbart att bygga ett stödpaket för jordbruket utan att prata med ÅPF eller med skogsbruket utan att tala med skogsägarföreningen osv. Jag tror att minister Karlström förstår vad jag menar.


  • Fru talman! Jag förstår precis vad ledamot Gunell menar. Jag delar också precis den analysen. Jag önskar att vi hade haft lite mera tid på oss att göra den här akuten åtgärden som vi har gjort. Det har de facto inte varit varken mänskligt, fysiskt, praktiskt eller psykiskt möjligt att göra mera än vad vi har gjort. Det har gått från morgon till kväll de senaste 11 dygnen.

    Jag hoppas att kunna bygga upp förtroendet emot arbetsmarknadens parter igen. Förra gången jag hade den här posten så hade vi kontinuerliga träffar. De kommer att upptas igen. Det finns mycket som kunde ha gjorts bättre. Det här är inte någon absolut optimal akut första hjälp, men det är i alla fall så att patientens hjärtcirkulation är i gång efter att denna tilläggsbudget tas och hjärtat kan börja pumpa blod igen. Sedan får vi vidta följande åtgärder, för det kommer en andra våg och vi börjar med tilläggsbudget 3 redan nästa vecka.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Gruppanförande | 14:44

    Fru talman! Bästa lagting. Få kunde ana att coronaviruset kunde slå ut samhället till stora delar med sådan kraft och framförallt med sådan hastighet.

    Vår regering var dock oerhört snabb med att greppa problematiken. I rekordfart involverade man såväl regeringspartier som opposition. Det var skarpt läge, sedvanlig politisk dragkamp måste läggas åt sidan. Samtliga av oss politiker har förstått detta, vilket möjliggjort att detta förslag till tilläggsbudget nummer 2 redan ligger på våra bord. En budget som bland annat ska hjälpa våra företag att överleva och de som tillfälligt blir permitterade att klara vardagen.

    Många har varit involverade i denna process, tjänstemännen har jobbat hårt. Från näringslivet och från organisationer har man föredömligt hjälpt till.

    Läget är som sagt skarpt. Vi hör dagligen talas om nya permitteringsvarsel, amorteringsuppskov, hyresnedsättningar, framskjutna betalningar av skatter och pensionspremier.

    Arbetslöshet leder till minskad konsumtion och ännu värre psykisk ohälsa. Nu planerar man exempelvis att stänga restauranger och barer i Helsingfors. Mentalt måste vi vara förberedda och inställda på att det kan komma ytterligare begränsningar. Begränsningar i vår vardag, begränsningar som försvårar för våra företag, både små och stora.

    Tilläggsbudget nr 2 är en första hjälp, men det är en rejäl hjälp. Det är en snabb hjälp, men den kräver också en politisk enighet och politisk vilja.

    Innan detta förslag till budget kommit så här långt har det på kort tid gjorts ett omfattande arbete. En plan på i princip minutnivå för budgetbehandlingen har arbetats fram. Igår hölls ett antal höranden med bl.a ÅSUB, Ålands Näringsliv, Företagarna på Åland, Visit Åland, bankerna och rederierna dit samtliga lagtingsledamöter var inbjudna att närvara och ställa frågor. Idag är det remissdebatt och i morgon får finans- och näringsutskottet ärendet på sitt bord, för att redan under samma dag avge ett betänkande. Detta sätter en tidspress på utskottet, en liten tröst är att de höranden som hölls under tisdagen är utskottet tillgodo.

    Det finns alldeles säkert detaljer i förslaget till tilläggsbudget som man kan ha åsikter om. Det finns säkert ytterligare höranden man kunde ha tänkt sig som t.ex. Ålands kommunförbund, producentförbundet med flera, men i det läge vi är i nu så är varje timme dyrbar.

    Bland anslagen i tilläggsbudgeten kan särskilt nämnas en summa på 4,7 miljoner i beredskapspengar till ÅHS, likviditetsstöd till näringslivet om 10 miljoner, ett temporärt tilläggsstöd om 30 euro per dag till de som permitteras pga av coronaviruspandemin samt ett resursanslag på 4 miljoner för akuta åtgärder för att upprätthålla nödvändiga funktioner i det åländska samhället. Den bevillningsfullmakt om 25 miljoner som föreslås gör att företag som drabbats hårt pga coronaviruset har möjlighet till akuta likviditetslån i samarbete med sin bank och Finnvera.

    Förslaget till tilläggsbudget innehåller även en post på 2,3 miljoner som hänför sig till ÅHS budget 2020. Av någon anledning har ÅHS budgetarbete till vissa delar inte återspeglat de verkliga kostnaderna. Detta åtgärdas nu.

    Ingen vet något om den framtida ekonomiska omfattningen av Coronaviruset. Kommer den att helt slå sönder turistsommaren 2020, den period där turistbranschen bland andra samlar in pengar till årets svaga månader? Vad händer med projekt som planerats, skjuts de upp eller kommer de helt att försvinna? Vilken påverkan har detta på de offentliga finanserna, för Finland, för landskapet och för kommunerna?

    Det finns förstås en uppsida i allt detta. Tuffa tider föder kreativitet, företag som klarar sig igenom krisen kommer ur den starkare. Bolag hittar nya ägare.

    Det är viktigt att vi har en framtidstro. Det kommer en tid efter coronaviruset, då livet återgår till det normala. Vi politiker har en stor uppgift här, det är vi som ser till att näringslivet får de förutsättningar som behövs för att leva över detta och att folk har arbetsplatser att återvända till. När det svänger då är vi beredda. Att mycket nu stannar av betyder inte på något sätt att det försvinner.

    Totalt inom landskapet finns en hyfsad likviditet. Det gör att tilläggsbudgeten eller låt oss kalla det räddningspaketet är möjligt att finansiera utan desto mer dramatik.

    Ett stort tack till Ålands regering för krafttag, till alla lyhörda politikerkollegor, till alla tjänstemän som jobbat hårt med detta samt till näringslivet och organisationer som bidragit med sin tid och kunskap. För det är ju så att när det verkligen krävs – då är vi tillsammans starka. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag har personlig erfarenhet av att ledamot Höglund är väldigt ekonomisk lagd.

    Därför är min fråga: Hur ska vi komma ur detta? Precis som jag nämnde i en tidigare replik här så tömde vi utjämningsfonden pga en större bankkris. Nu är vi på god väg - jag säger inte att det är fel - att tömma PAF. Det är nödvändigt. Men vi har inte lyckats, på många, många år, att fylla på i ladorna. Vi har inte bäddat tillräckligt bra.

    Nu går vi ut ur en högkonjunktur där vi har tärt på våra reserver år efter år och in en bottenlös lågkonjunktur, som det kan verka. Hur ska vi strukturellt kunna nå upp till det som jag vet att både ledamot Höglund och jag önskar, att vi ska ha en budget i balans men som även lämnar ett välbehövligt överskott årligen?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:50

    Ledamot Holmberg och jag delar kanske en viss gemensam ekonomisk oro här för den offentliga sektorn. Jag tror att både ledamot Holmberg och jag hade visioner om hur PAF-medlen kunde användas för att förstärka, förbättra och utöka det åländska näringslivet som under tid skulle ha gett oss mera arbetsplatser, inflyttning och högre skatteintäkter, vilket leder till bättre offentliga finanser. Det försvann, eller åtminstone är det en ytterst liten del kvar.

    Vi vet att det här skedet, nummer ett, kommer att kosta en jättemassa pengar. Vi vet inte slutnotan. Det här kanske bara är början. Så jag har inget svar på det. Jag beklagar att man inte tidigare i Ålands lagting har samlat ihop en buffert Vi kan bara konstatera att ledamot Holmberg har varit med längre i Ålands lagting än vad undertecknad har varit och haft större möjligheter att samla pengar.


  • Tack, talman! Ja, ekonomi är inte lätt. Det kan ledamot Höglund säkert bli varse om efter 3,5 år.

    Nu pratar man om att ekonomin är hyfsad och att vi har en hyfsad god likviditet. Jag tycker att man ska vara lite försiktig med det egentligen. Tittar vi på hur ekonomin verkligen ser ut så kostar det här åtgärdspaketet i runda slängar drygt 32 miljoner samt att vi ger en garanti på 25 miljoner. Med tanken också på hur denna kris artar sig så kommer det säkert att finnas behov av åtminstone två-tre tilläggsbudgetar som ska innehålla i storleksordningen tiotals miljoner. Jag säger inte att det är fel, det måste till. Men jag tror att det är väldigt väldigt viktigt att vi i lagtinget, men också landskapsregeringen och alla, starkt tillsammans verkligen funderar på långsiktigheten i det som vi i fortsättningen gör.
    Det här var en hjärtstartarbudget, absolut första hjälpen. Men från och med nu, när vi börjar på måndag tillsammans, så måste vi verkligen titta långsiktigt. Hur får vi en hållbarhet i de satsningar vi gör som inte bara hanterar krisen utan också gör att vi blommar efter krisen?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:53

    Tack, fru talman! Med hyfsad likviditet så tänker jag närmast på att vi i det här skedet inte behöver gå till banken. En likviditet kan alltid vara bättre. Det är väl en målsättning som bör finnas hos alla i detta lagting, att vi ska jobba för en bättre likviditet, framförallt en god kassa och en buffert för vad det än må hända.


  • Ledamot Katrin Sjögren Gruppanförande | 14:54

    Talman! Den här tilläggsbudgeten kunde ha en underrubrik, nämligen ett av mina favoritordspråk: "Det enda sättet att förutspå framtiden är att skapa den". Det finns alltid ett mått av sanning i ordspråk och utnötta citat.

    Vi lever i märkliga tider och under konstiga omständigheter. Vi ser hur våra civiliserade samhällen väger olika risker mot varandra. Ju mer vi lyckas platta ut kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

    Vi använder oss av nationalekonomi och ekonometriska modeller för analyser i ett försök att förutsäga framtiden. När samhället lever över sina tillgångar eller när strukturerna inte är hållbara har vi fått bankkriser, bostads- och it-bubblor. Vi kan konstatera att gårdagens modeller inte längre är fullt ut relevanta. Vi behöver ta med och komplettera med andra faktorer och potentiella händelser för att träffa någorlunda rätt i våra framtidsprognoser.

    Vi vet så pass mycket idag att vi borde ha beredskap för att naturen och klimatet påverkar. Sternrapporten som kom redan 2006 konstaterade att de ekonomiska följdverkningarna av den globala uppvärmningen blir omfattande. Det finns aktuella exempel i absolut närtid: Torkan sommaren 2018, Alfrida, Eyjafjallajökulls utbrott som lamslog hela flygtransportsektorn. Det verkar vara det nya normala att hantera kriser som beror på naturen och klimatförändringarna och som får direkta utslag på ekonomin.

    Coronakrisen är inte likt något vi sett tidigare. Den har en sådan magnitud att det är i princip tvärnit i hela världsekonomin. Gamla sanningar och teorier håller inte längre. Det är en kris som luttrade ekonomilärda inte förstår, en kris som samtidigt drabbar både utbud och efterfrågan.

    Ekonomer talar samtidigt hoppfullt om en möjlig V-formad återhämtning. Det vill säga en återhämning som sker lika snabbt som störtdykningen. Det förutsätter för Ålands del att våra livskraftiga företag har en chans att övervintra för att överhuvudtaget finnas kvar. Vår näringslivsbas består av just de sektorer som är värst ute; service-, transport- och tjänstesektorn. Det enda vi vet säkert just nu är att det kommer att bli värre innan det blir bättre. Vi ser direkta spridningseffekter till i princip alla sektorer och vi måste göra allt vi kan och lite till.

    Globalt görs försök att hantera och kraftsamla kring både folkhälsan och ekonomin. Insatser i coronakrisen får undantag från EU:s stabilitets och tillväxtpakt och nu omfattas inte regelverket gällande budgetunderskott och statsskuld.

    Riksregeringen har också vidtagit åtgärder i ett försök att underlätta för företagen och stabilisera ekonomin. Pensionsavgifterna skjuts upp, att varsla och permitteras underlättas, garantier ges till sjöfarten och flyget, lån och arbetslöshetsförmåner ges till företagare. Det står redan klart att det inte är tillräckligt. Det behövs mer. Det finns behov att se över både tillfälligt förändrad konkurslagstiftning och avtalsrätt. Det är svårt för en företagare att betala lokalhyra när hela omsättningen utraderats i princip över en natt. Landskapsregeringen behöver initiera en dialog med riksregeringen om nödvändiga lagförändringar där Åland inte har behörighet.

    Tilläggsbudgeten har tagits fram i rekordfart under stor press. För det ska landskapsregeringen ha en eloge.

    Centralt är att ÅHS garanteras tillräckliga resurser för att klara utbrottet när det kommer, för det kommer, med allt vad det innebär när det gäller övervakning och direkt intensivvård med respiratorer, isolering av patienter och skyddsutrustning för personalen. Informationen från landskapsläkaren och sjukhusdirektören har på alla sätt varit föredömlig.

    Tredje sektorn är också satt under press, de oroas över sina arbetsplatser. De föreningar som har evenemang som en del av sin finansiering har fått stora svårigheter. Kulturutövarna är i princip också skyddslösa. De extra medlen från PAF för både kultur- och idrottssektorn är nödvändiga.

    Vi behöver också nu och framgent ta höjd för allt från arbetslöshetsunderstöd, bostadsbidrag men också kommande omskolnings-, fortbildnings och utbildningsinsatser. En av spridningseffekterna blir att våra ungdomar kommer att få det mycket svårt att hitta sommarjobb. Att utöka högskolepraktikanterna är bra.

    Flexibilitet och kreativitet behövs i detta läge. Jordbruket kommer antagligen också att få svårt med arbetskraft och säsongarbetare. Producentförbundet borde tillsammans med landskapsregeringen, kommunerna och arbetstagarorganisationerna fundera på att nyttja och anställa permitterade och ungdomar i behov av sommarjobb.

    Det är viktigt att ha dialog med arbetstagarorganisationerna, fackföreningarna. Där finns också lösningar och idéer. Det har landskapsregeringen dessvärre inte prioriterat. I min värld omfattas också fackföreningarna av ordet "tillsammans". Det borde höra till landskapsregeringens prioritet att också prata med fackföreningarna. Det är en form av självbevarelsedrift helt enkelt.

    Det är undantag även när det gäller regelverk och myndigheter i princip hela världen. Ett bra och gott exempel är svenska kemikalieinspektionen som snabbt har gett undantagsregler till Absolut Vodka som nu kommer att leverera handdesinfektionsmedel.

    Att Visit Åland omstrukturerar sin marknadsföring är också väldigt bra och flexibelt. När det vänder ska vi vara beredda och vi ska sätta in insatser direkt.

    De akuta insatserna för företagen är akuta men frågan är om det räcker. Det kanske behövs direkta subventioner såsom man tydligen tänker göra både i Storbritannien och på Färöarna. Jag tror att vi alla är överens om att det är bättre att hålla folk i arbete än att betala bidrag. 86 % av våra företag är mikroföretag med 0-4 anställda, 2 300 företag är mikroföretag av sammanlagt 2 600 företag i det åländska samhället. Räntan för lån- och bidragsdelen får vi hoppas att inte avskräcker. Är man ett service- och tjänsteföretag kan det hända att man inte har så mycket säkerhet i sitt företag. Vi ska hoppas att det inte finns tveksamheter att ta lån och därmed komma i åtnjutande av bidragsdelen.

    Dagpenningens tilläggsdel är vällovlig men håller den? Där finns det också tveksamheter, vi får återkomma till det imorgon. Grundlagens likabehandling samt diskrimineringslagstiftningen, kan sätta käppar i hjulet. Här skulle det ha varit centralt för landskapsregeringen att ha haft dialog med fackföreningarna.

    Lagtinget ombeds ge fullmakt till landskapsregeringen att disponera 4 miljoner euro för inte identifierade behov av snabba åtgärder. Det är en extra ordinär begäran som torde gå mot både principer och finansförvaltningslag. Lagtinget får inte, trots rådande omständigheter, sättas helt ur spel. Åtgärder och insatser bör förankras och samrådas med finans- och näringsutskottet. Den liberala lagtingsgruppen står naturligtvis, med vår erfarenhet och kompetens, till förfogande.

    Vi har ett omfattande arbete att göra på Åland, inte bara med att försöka underlätta den akuta krisen för folkhälsan och samhällsekonomin. Redan före coronautbrottet var Ålands BNP-utveckling svag. Åland kommer med sin näringslivsstruktur att drabbas hårdare än Finland och landskapsregeringen behöver genast förbereda sig på att söka särskilt bidrag.

    Vi har en demografisk utmaning och vi ser också att landskapet och landskapets verksamheter är underfinansierade. Vi behöver också långsiktigt arbeta med en bärkraftig samhällsekonomi och där har Åland en ganska lång väg att gå. Liberalerna står fast vid att vi behöver större och starkare kommuner. Vi behöver en kommunreform. Vi behöver underlätta för våra företag och modernisera näringsrätten. Det som ytterligare är viktigt i det sammanhanget är att kommunerna och landskapsregeringen - det offentliga - prioriterar investeringar och speciellt investeringar som minskar budgetslitaget dvs. driftskostnaderna.

    Talman! Som sagt, det enda sättet att förutspå framtiden är att skapa den. En viktig del av framtiden är nu vårt - politikernas - ansvar.


  • Tack, fru talman! Jag håller med ledamot Sjögren om att det hade varit naturligt att också ta kontakt också med facken. Jag får ta ansvaret på mig för detta, det blev inte gjort, men nu är det gjort och de kommer att vara med i fortsättningen.


  • Tack, fru talman! Jag tänker bara lite kort fortsätta repliken som vi hade i huvudanförandet om räntan. Det är ju de facto så att säkerhet kostar pengar. Har man ingen säkerhet så erbjuder landskapet och Finnvera att vi står för 80 procent av den säkerheten till de företag som behöver låna. 20 procent ska banken och företagaren stå för. Med bidraget på 20 procent som man kan få på lånet så det bidraget täcker ju de facto åtminstone ungefär fyra års räntebetalningar. Men om man har möjlighet att sätta något i säkerhet, sitt namn, sin person, sitt hus, sin sommarstuga eller någonting annat så kommer företaget givetvis att få en lägre ränta. Det viktiga är ändå att det finns en motprestation. Som ledamoten Sjögren säger, vi har 2 300 företag där ute som är små, hur ska vi annars fördela bidrag åt dem? Lika till alla? Ska vi välja ut vilka som ska få? Pengarna kommer inte att räcka till allt. På det här sättet så accelererar vi upp pengarna till uppemot 100 miljoner
    ut till det åländska samhället.


  • Talman! Jag tror att det är väldigt, väldigt centralt att följa med och också att de här minsta företagen kan komma åtnjutande av det här paketet, för det är detta som oroar. Man ser en ovillighet och det är ren och skär mänsklig psykologi att också skuldsätta sig i ett sådant osäkert ekonomiskt läge. Det är tvärnit överallt i hela det åländska samhället. Folk reparerar inte ens sina bilar och att i det sammanhanget sedan ta lån. Så vi har ett besvärligt läge.

    Men, som sagt var, vi får fundera tillsammans på hur vi kan komma vidare.


  • Ledamot Tage Silander Gruppanförande | 15:08

    Fru talman! Jag avser att presentera Moderat samlings syn, åsikter och tankar om landskapsregeringens förslag till den andra tilläggsbudgeten för år 2020, den s.k. resursbudgeten.

    Det är en mycket speciell och annorlunda situation vi har hamnat in i tillsammans med resten av världen. Från några svaga, men möjligen i efterhand tillräckligt tydliga, varningssignaler från i första hand Kina, för bara några veckor eller möjligen månader sedan, har situationen utvecklats till ett sällan eller aldrig skådat världsomfattande hälso- och sjukvårdsproblem som även har medfört och kommer att medföra allvarliga och negativa konsekvenser för samhällsekonomin, som kommer att ge likviditets- och lönsamhetsproblem för företagen och som från och med nu kommer att skapa ekonomisk utsatthet för många privatpersoner. Knappt någon av oss kunde inse omfattningen av problemen för bara någon vecka sedan.

    De problem som ni i landskapsregeringen och vi här i lagtinget nu har att hantera handlar dels om hälso- och sjukvårdsaspekter för att på bästa sätt hantera Coronavirusets framfart, dels om de ekonomiska konsekvenser som nedmonteringen av stora delar av vårt hittills välfungerande samhälle redan nu har fört med sig, åtminstone till viss del.

    Vi vill, fru talman, från det moderata partiet ge en stor eloge till alla som direkt och även indirekt har reagerat och med stor intensitet har verkat för att hitta snabba och effektiva lösningar för såväl hälso- och sjukvården som för näringslivets behov.

    När det gäller hälso- och sjukvårdsaspekterna är det svårt för den som inte är insatt i problematiken att bestämt kunna avgöra vilka metoder som är bäst för att motverka Coronavirusets utbredning. Det är förstås upp till experterna att avgöra dylika ting. Den svåra balansgången för beslutsfattare är att kunna avgöra vilka åtgärder som ska sättas in för att hejda Coronavirusets framfart och samtidigt ta hänsyn till samhällsekonomin och näringslivets förutsättningar att överleva.

    I den belysningen har det känts väldigt bra att jag och alla andra intresserade dag för dag har fått ta del av landskapets informationstillfällen, föredömligt ordnade och hanterade av i första hand lantrådet Veronica Thörnroos. Många är de lovord som vi har fått höra om dessa informationstillfällen där allmänheten kontinuerligt har informerat om det man vet, men man har även berättat vad man inte vet. Det har känts väldigt trovärdigt.

    Mediernas roll att framföra de frågor som allmänheten skulle ställa, om man hade haft möjlighet att närvara, har varit betydelsefull. Det har varit ett sant nöje, trots det besvärliga ämnet i sig, att bli informerad av bland andra landskapsläkare Knut Lönnroth och hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen, sakligt och professionellt, och även av ansvarig minister Annette Holmberg-Jansson som förstås har ett ansenligt ansvar att hantera, och som har gjort det med den äran. Även andra personer har ställt upp och delgett oss aktuell information.

    En mycket central fråga för närvarande är hur länge vi kan förvänta oss att samhället ska stå mer eller mindre stilla, speciellt då vissa för Åland väsentliga sektorer och företag inom turism, hotell, restauranger, transporter med mera. När är det full fart framåt igen? Hur länge tar det innan kunderna är tillbaka? Ingen kan förstås svara på frågorna även om antydningar har gjorts om att det kan komma att få återverkningar flera år framåt.

    Vi har så sent som igår hört nyhetssändningarna från Finland där man berättat att restaurangerna ska stängas fram till slutet av maj.

    Med allt detta i åtanke, och med den nya information som kontinuerligt tillkommer, måste finansminister Torbjörn Eliasson och näringsminister Fredrik Karlström efter bästa förmåga presentera en rimlig och snabb väg framåt. Det är det man har gjort i den här tilläggsbudgeten som landskapsregeringen nu har lagt fram, väl medvetna om att det ansträngningarna måste fortsätta.

    I företag där kundunderlaget har minskat, eller i praktiken helt försvunnit, är inkomsterna förstås mindre eller i värsta fall helt borta. Effekterna är förstås olika stora i olika branscher och det kan även skilja mellan bolag i samma bransch. Men minskar intäkterna på grund av dessa yttre omständigheter, som man som företagare inte kan göra någonting åt, så minskar också möjligheterna att betala vad det kostar att ha personal anställd, att hyra verksamhetslokaler och så vidare.

    Det första som händer är att likviditeten försvinner och därmed möjligheterna att fortsätta företagsamheten, om man inte kan få hjälp. Det är just det som tilläggsbudgeten handlar om. Här erbjuds möjligheter till likviditetstillskott genom att landskapet med flera går in för att garantera de lån som man eventuellt har möjlighet att ta upp hos sin bank. Det handlar helt och hållet om första hjälpinsatser. Mera måste till. Målsättningen med likviditetstillskottet är förstås att hålla företagen flytande över den svåraste perioden och ge möjlighet till mjuklandning och en nystart.

    Det andra som händer är att företagens resultat minskar från en alltför ofta alltför låg nivå, åtminstone så länge man inte lyckas minska kostnaderna i samma nivå och lika mycket som intäkterna minskar.

    Det här ställer krav på att man har ett tillräckligt stort eget kapital, en tillräckligt bra soliditet, för att tåla detta i bästa fall tillfälliga underskott.

    Landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget innehåller också en resultatstödjande del, inte att förglömma. Men det är sannolikt att landskapsregeringen kommer att få anledning att återkomma med nya och på annat sätt utformade stödinsatser i sinom tid, och detta har ju även aviserats som en sannolik fortsättning.

    Det är också här skäl att berömma landskapsregeringen för sitt förslag om stöd till näringslivet, och speciellt då näringsminister Fredrik Karlström som jag antar är huvudkreatör i sammanhanget, men även finansminister Torbjörn Eliasson som också har haft ett drygt jobb att tillsammans med sin avdelning arbeta fram ett bra underlag för detta förslag till tilläggsbudget.

    Fru talman! De direkta kostnadsanslagen som föreslås i budgeten är kanske rätt bedömda storleksmässigt, men det kan sannolikt bli både billigare och i värsta fall dyrare. Det handlar här om kvalificerade uppskattningar som det är mycket svårt att ta ställning till. Det här får framtiden utvisa.

    Härutöver skapar landskapet likviditetskapacitet genom garantier. I den bästa av världar kostar den manövern ingenting, i den verkliga världen lär man ändå inte slippa helt undan, men knappast kommer vartenda bolag som har tagit landskapsgaranterade lån att gå i konkurs.

    Det är ännu oklart hur många företag som tar chansen att rädda sitt företag på det här sättet, samtidigt som man därmed ökar sin skuldsättning. Det viktiga är att landskapsregeringen ger möjlighet till detta. Om ett tag vet vi.

    De kostnadsinbesparingar som speciellt personalintensiva företag kan göra är förstås främst genom att spara in på personalkostnaderna. Landskapsregeringen har i det här förslaget till budget tagit upp ett rejält anslag för att i viss mån kompensera de anställda som är eller kommer att bli permitterade från sina arbetsplatser. Det är klokt. Jag räknade fram här alldeles nyss att stödet som gäller tre månader - om man utgår från 25 dagar i månaden, på beloppet 10 miljoner och 30 euro per person - skulle under hela den här perioden kunna stöda drygt 4 000 personer.

    Fru talman! En anslagspost av betydelse är anslaget om 4 miljoner euro som ett ofördelat resursanslag för landskapsregeringen. I den här situationen är det alldeles givet att det är nödvändigt att kunna agera snabbt när det behövs.

    Jag har inte berört behovet av transporter i öster- och västerled, utan nöjer mig med att inse att alla andra inser behovet och att transporterna måste ordnas på ett sätt som gör att varuflödena fungerar, och så småningom även persontransporterna. En liten fågel har viskat i mitt öra att det är väldigt nära nu. Vi hoppas att det är sant.

    När man gör satsningar av det här slaget är det viktigt att hålla i minnet att det är företagen som skapar välfärd, det är företagen som är grunden för att vi kan ha en offentlig sektor av önskad dimensionering.

    Fru talman! En minskad näringslivsverksamhet och färre som betalar skatt enligt normalnivå kommer att ge obehagliga återverkningar på kommunernas skatteintäkter med svåra prioriteringar som följd. Även landskapets intäktsbild kommer att förändras vilket gör att svåra prioriteringar kommer att bli nödvändiga även här. Detta är sannolikt vår verklighet framöver, en verklighet som vi får återkomma till när vi vet mer.

    Fru talman! Vi i Moderat samling är inte nöjda med situationen, men dock nöjda med förslaget till tilläggsbudget som vi omfattar.

    I mitt korta anförande nämnde jag några personer vid namn. Det är både bra och dåligt att göra så. Det är bra för att bra insatser måste få berömmas. Men det är dåligt om man samtidigt inte nämner andra personer som har gjort anmärkningsvärt goda insatser, speciellt under de två senaste veckorna. Ni är förstås många fler än de nu nämnda, och ni är alla trots att ni inte nämns vid namn värda stort beröm. Det har varit hårt jobb under stor tidspress.

    Det är också på sin plats att berömma oppositionen, som förstås lika fullt som vi inser situationens allvar, och att tillräckliga åtgärder måste finansieras.

    Fru talman! Vi ålänningar har förstås försatts i besvärliga situationer även tidigare. I nutid har det förekommit allt från besvärligheter på finansmarknaderna till osannolika stormar med stor förstörelse som följd. Den situation vi nu upplever är mångdubbelt svårare och kräver större uppoffringar. Men varje gång det har skett något av det här slaget har livet ändå gått vidare. Det kommer det att göra den här gången också. Tack, fru talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Ledamoten Silander pratade om de svåra prioriteringar som vi har framför oss. Kan det också vara så att vi alla måste titta oss i spegeln och konstatera att vi har varit lite halvdåliga på att göra prioriteringar de senare åren med tanke på hur ekonomin ser ut. Vi går ut ur en högkonjunktur som om vi har varit i en lågkonjunktur.

    Min fråga till gruppledarna för Moderaterna är: Nu tvingas näringslivet från toppen till botten att permittera och varsla medan det offentliga inte gör någonting ditåt, vad är ledamotens synpunkter på det? Borde även det offentliga dra en aning i handbromsen nu? Vi vet alla att fakturan kommer så småningom, vi skjuter problemen framför oss. Skatteintäkterna minskar och vi är tvungna att göra de mindre roliga prioriteringarna. Borde vi ta krafttag även när vi tittar på det offentliga?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 15:23

    Tack, fru talman! Det är väsentliga frågor. Vi har diskuterat det här förut, lagtingsledamot Holmberg och jag, dvs. att vi ska försöka samla i ladorna när det är goda tider och använda de medlen när det är dåliga tider. Det här har vi inte riktigt lyckats med för vi har haft en förmåga att alltid använda de pengar vi har haft att göra med.

    Detta kommer att ske per automatik såtillvida att när det nu blir tightare så kommer prioriteringarna att behöva göras på ett eller annat sätt. Hur man kommer att göra det här ska jag inte föregå. Jag är för övrigt väldigt glad ju längre vi kan hålla folk i arbete, oavsett det gäller offentlig sektor eller privat sektor. Men som lagtingsledamot Holmberg vet; "you have to do what you have to do".


  • Tack, talman! Det var kanske inte ett så tydligt svar.

    Ska vi titta lite positivt också, så om vi lyckas med matchningen på arbetsmarknaden - och det tror jag att vi gör för vi lyckas med det mesta på Åland - så har vi faktiskt sektorer speciellt inom vår jordbrukssektor som är beroende av väldigt mycket arbetskraft under deras högsäsong. Det är arbetskraft som inte alltid har hittats lokalt, av olika orsaker, men som nu under rådande omständigheter kan finnas till hands lokalt. Här gäller det förstås att AMS med flera också fyller en viktig funktion och skapar denna matchning på arbetsmarknaden som gör att vi kan fylla hålen där det behövs med nya arbetstagare, som tyvärr har blivit permitterade från sina ordinarie arbeten.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 15:25

    Tack, fru talman! Ja, det är alldeles riktigt. Här har vi antagligen ett stort problem, att göra den här matchningen inför kommande säsong och höstsäsong när det gäller jordbruksprodukter; äpplen och dylikt och även fiskförädlingar. Med tanke speciellt på att många av arbetstagarna i de branscherna har varit skrivna i andra länder eller kommer från andra länder och det kan bli svårt med gränser och dylikt nu. Vi får se hur det går. Men det är som sagt en möjlighet för andra att komma ifråga för de arbetsuppgifterna . Vi får se.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 15:26

    Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter och övriga åhörare! Ledamoten Silander var i slutet inne på rätt, och han var inne på rätt när det gäller mycket annat också som han sade.

    Men jag tycker att vi ska betona laget och inte jaget i de här tiderna. Hela lagtinget anstränger sig, även oppositionen, för att försöka få igenom snabba åtgärder. Jag tycker att vi alla kan lyfta på hatten och man behöver inte nämna några särskilda man, precis som Silander själv påpekade.

    För Obunden samlings del har vi liksom resten av lagtinget aktivt uttalat vårt stöd för åtgärderna som är på gång i tilläggsbudgeten. Vi vill aktivt uttala vårt stöd för landskapsregeringen som vi tycker att på ett bra sätt har tagit fram detta i rask ordning för att försöka lindra de negativa konsekvenserna av det pågående Coronautbrottet.

    Med ett tydligt och snabbt agerande visar landskapsregeringen att man dels ser allvaret i situationen, dels signalerar man att man har både vilja och resurser att hjälpa till och försöka lindra de negativa effekterna. Jag själv litar fullständigt på att om alla gör sin plikt, om inget försummas och bästa möjliga åtgärder vidtas, så kommer vi att ha förmågan att rida ut den här stormen. Det tvivlar jag inte på.

    Obunden samling anser att landskapet och dess organisation har skött sina uppgifter under undantagsförhållandena på ett föredömligt och professionellt sätt. Vi ser framåt och hoppas att även detta Coronavirus ska bete sig som influensavirus oftast gör, dvs. det drar sig tillbaka efter några månaders härjningar. Även om detta virus inte skulle visa sig vara riktigt som ett vanligt influensavirus tidsmässigt så kan vi med tillförsikt konstatera att man inte heller med den här tilläggsbudgeten, som nu är på gång, uttömmer alla resurser. Det finns fortfarande ammunition kvar. Det finns fortfarande pengar kvar på kistbottnen. Det tycker jag också att är viktigt att vi konstaterar här, det finns mera i botten på kistan och i lagtinget är vi beredda att sätta in resurserna där de bäst behövs.

    I vårt parti är vi övertygade om att landskapet kan göra mycket för alla våra viktiga småföretag. Man gör här också mycket fina åtgärder för våra småföretag. Den här formen av nödfinansiering är bra. Att stöda företagens likviditet är utomordentligt viktigt. Det sker samtidigt som vi inte glömmer bort de enskilda arbetstagarna där det - genom
    de regler som är på förslag - ska komma ett temporärt tilläggsstöd till dagpenningen.

    Lite bekymrade har vi varit, jag betonar laget och inte jaget, och då är vi lite bekymrade att infrastrukturministern får hundhuvudet för att transporterna västerut ännu inte är ordnade. Men som också föregående talare noterade så lär det då ska vara på gång. Men jag tycker att det är viktigt här att det är laget som sköter att transporterna västerut ska ordnas. Det är inte infrastrukturministern ensam. Det är mycket orättvist att beskylla honom för det. Jag hoppas att laget där ska vara tydliga med att det är laget som har ansvaret. Jag talar nu här i lite liknelser, men det är så klart landskapsregeringen som helhet och försörjningsberedskapscentralen som har det här ansvaret. Det tycker jag inte att vi behöver sticka under stol med.

    Vi är nu mycket beroende av de åtgärder och beslut som fattas av regeringen i Helsingfors. Vi har den lagstiftning vi har. Men när vågorna lagt sig så tycker vi ifrån Obunden samling att vi ordentligt ska analysera den här situationen. Jag anser att vi har visat att vi är mogna. Vi har en mycket professionell organisation som kan sköta de här sakerna, och vi kan till och med ta ett större ansvar i framtiden för att handha den här typen av kriser. Vi ska titta på möjligheten att lokalt bära ett ännu större ansvar.

    Vi ska komma ihåg att vi ansvarar redan i dag för allmän säkerhet och sjukvård enligt självstyrelselagen. Vi ska komma ihåg att beslut som är lämpliga för Helsingfors och Nyland inte automatiskt är lämpliga även för Åland. Senast igår kväll kunde vi notera förslaget om att stänga restauranger och att det lades ett nytt lagförslag för detta. Det här är ju inte regler som automatiskt börja gälla på Åland, här kan ju vi själv bestämma vad som är lämpligt.

    Vi ska komma ihåg att utvecklingen på den här typen av epidemier i olika delar av landet trampar inte i takt, de sjunger inte i kör, utan de utvecklas olika inom olika områden i landet. Just nu förefaller det förstås vara en mycket större aktivitet i den här epidemin i Nyland och i Helsingfors än vad vi har på Åland. Det betyder att vi ska förstås titta på om det är lämpligt att stänga restauranger i ett senare skede än vad som nu råkar vara lämpligt i Helsingfors och i Nyland. Jag tycker också att om vi ska fatta den typen av beslut så ska vi samtidigt presentera hur vi kompenserar den branschen som vi helt plötsligt genom lagstiftning förbjuder. Det är mycket viktigt, så har inte gjorts i Helsingfors.

    Jag tycker också, som ledamoten Sjögren var inne på, att vi kan göra framstötar mot riksregeringen t.ex. när det gäller konkursregler som vi annars inte har någonting att säga till om. Att till exempel göra det enklare att få skydd mot konkurs är önskvärt i en sådan här situation. Det kan också även där handla om snabba temporära förändringar av konkurslagstiftningen eller företagssaneringslagstiftningen, skuldsaneringslagstiftningen, som vi
    idag alltså inte bestämmer över här i lagtinget.

    Jag tror och hoppas att vi redan i höst ska vi kunna se tillbaka på dessa åtgärder och paket som vi genomför. Jag hoppas och tror att vi kommer att känna oss nöjda med dem.

    Jag är övertygad om att efter regn kommer det solsken, för att dra en klyscha som jag tycker passar. Vi ska bibehålla framtidstron, kämparandan, det är synnerligen viktigt. Den här tilläggsbudgeten hjälper oss att göra det, tycker jag. Vi ska fortsätta kampen och inte för ett ögonblick tror jag att vi kommer förlora. Jag tror att det kommer att gå bra till slut. Fru talman, tack!


  • Tack, herr talman! Jag vill understryka att det inte är infrastrukturminister Christian Wikström som ska beskyllas för transportfrågorna. Det är laget, precis som ledamot Måtar sade.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:34

    Minister Eliasson har helt rätt. Jag vet förstås att du känner till det, men ledaren i dagens tidning förtjänade en kommentar, den var fullständigt felaktig. Det är synd att de inte kan lyfta telefonluren och förhöra sig om de rätta omständigheterna. De hänger i onödan ut enskilda personer som nog har mycket på sitt bord ändå, precis som alla i de här tiderna.


  • Talman! Som ledamot Måtar påpekade så är transporterna västerut extremt viktiga. Det finns bara en landskapsregering, så är det. Men det verkar som om man inte riktigt hade relevanta och korrekta uppgifter till försörjningsberedskapscentralen i Helsingfors. Det framkom ju igår under hörandet. Det är en ju sak som landskapsregeringen som helhet behöver titta på.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:35

    Ja, ledamot Sjögren har helt rätt i det. Min uppfattning är att det kanske handlade om information som landskapsregeringen inte direkt innehade, utan det var en tredje man, en utomstående aktör, som hade den informationen. Jag fick i varje fall den uppfattningen igår.


  • Oberoende så är det väsentligt att uppgifterna som finns försörjningsberedskapscentralen tillhanda i Helsingfors är relevanta och absolut korrekta. Det brådskar som vi alla vet.


  • Tack. Ledamot Måtar tycker att vi på Åland borde kunna ha undantagsregler från de undantagsregler som regeringen i Finland bestämmer och ha annorlunda bestämmelser här, kanske kring restauranger och dylikt. Men hur skulle det gå till i praktiken? Det är ju, som jag ser det, inte ens möjligt.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:37

    Tack, fru talman! Ledamot Gunell och jag har olika uppfattningar. På fastlandet ändrar de nu i reglerna om förplägnadsrörelser. Vi har ju egen lagstiftning på det här området. När de måste ändra i den lagen så kan ju inte detta automatiskt börja gälla här, utan då måste vi ändra i vår lag och i en förordning som gäller de sakerna här på Åland. Jag har i varje fall den uppfattningen att det här gäller absolut inte direkt här. Det är alltså inte beredskapslagen som de är inne och ändrar i nu. Det är reglerna om hur restauranger, nattklubbar och barer får ha öppet. Det är en helt annan lagstiftning.


  • Jag tror ju att många ålänningar i dagsläget känner en stor trygghet att ända höra till ett land som har organisationer och myndigheter som THL och de resurser när det gäller smittskydd och kompetenser som vi på Åland också nu får del ta av. I det här läget av befolkningsberedskap i hela landet tror jag inte att det är läge att ens diskutera några typer av undantag. Det är ett stort område, en stor behörighet, både befolkningsskydd och smittskydd. Jag tror att vi ska vara glada i dagsläget att vi har tillgång till den kompetens som finns på rikssidan.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:38

    Javisst i mångt och mycket har jag kanske samma uppfattning. Men om man generellt tittar på utredningar så jag läste nyligen en utredning från Imperial College, som britterna använder för sina bedömningar, och där framkom att man kan ha olika regionala bedömningar. Epidemierna går inte i takt, de sjunger inte i kör utan de utvecklar sig olika i olika områden. Därför så säger jag att vi kan ha olika åtgärder i olika delar av landet. Det borde absolut vara möjligt och på Åland i synnerhet skulle det vara möjligt. Den organisation vi har och såsom landskapsregeringen, landskapsläkaren och övriga har jobbat så är vi mogna för den här uppgiften att göra bedömningar. Vi har en helt annan utveckling på epidemin här än i resten av landet.


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 15:39

    Tack, fru talman! Den socialdemokratiska gruppen stöder i stort förslaget till tilläggsbudget. Det är ett akut läge och resurser måste nu snabbt fram för att säkra hälso- och sjukvårdens behov, förbättra läget på arbetsmarknaden för de personer som blir permitterade och förhindra vågen av konkurser i näringslivet pga en marknad som är totalt bortblåst. Det är bra att säkra resurser för sådana nödsituationer som man ännu inte kunnat förutspå, att öka antalet högskoleplatser och öka kulturutbud på nätet. Det är ett läge nu som kräver politisk samling, där alla för stunden lägger rollerna som opposition och regering åt sidan och gör vårt bästa för att hjälpa till i ett svårt läge för Åland och dess befolkning.

    Detta är en kris som måste hanteras både på kort sikt, här och nu med den bästa tillgängliga information om läget som vi för ögonblicket har, men också med blicken mot framtiden. Ingen av oss vet idag hur långvarigt detta kommer att bli, hur många som kommer att insjukna i vårt landskap och inte heller hur de långsiktiga konsekvenserna kommer att se ut för vårt näringsliv, våra arbetsplatser och transporter till och från Åland. Att vara på en ö kan i det här läget vara en god sak, en isolering som ger oss fördelar. Men ett läge i havet gör oss också sårbara, särskilt i fråga om avbräck i transporterna.

    Regeringen Löfven i Sverige och Regeringen Marin i Finland har båda vidtagit motsvarande åtgärder och i samarbete med arbetsmarknadens parter – dvs. samhället, näringslivet (arbetsgivarnas organisationer) och facket (arbetstagarnas organisationer) och kommit fram till lösningar för att i samförstånd navigera framåt i en situation där alla har samma mål; slå vakt om landets arbetsplatser och förhindra massarbetslöshet. Att överleva i en svår omständighet och komma ut levande på andra sidan. Aldrig har det väl varit så tydligt som nu att vi alla sitter i samma båt och hur beroende vi är av varandra; samhälle och företag, löntagare och arbetsgivare, småskaligt och storskaligt.

    Här på Åland måste man också diskutera läget med alla parter. Det är den styrka vi har i den nordiska modellen, att man också har involverat fackföreningarna. Det är det som har gett oss stabilitet på arbetsmarknaden i decennier. De anställdas organisationer har mycket kunskap att bidra med och kan också komma med goda förslag om vilka åtgärder som kan vidtas i dessa svåra tider.

    Förslaget om en förhöjd dagpenning är ett lovvärt initiativ, men man måste se till att alla får det. Om man ska utesluta vissa grupper, t.ex. de som får sin dagpenning från en arbetslöshetskassa, så måste det finnas särskilda starka skäl för denna särbehandling. Lagen kan inte vara diskriminerande direkt eller indirekt för någon och inte på basen av fackanslutning eller kassaanslutning. Situationen är jämförbar med varför landskapsregeringen inte gick in för att betala ersättning för de skadade skogarna som stormen Alfrida orsakade. De som hade betalat sina försäkringar hade gjort det för att klara stormskador. Om samhället då går in och stöder alla så är det ju inte någon idé med att försäkra sin skog. De som har betalat sin försäkring till en a-kassa har gjort det under många år för att ha trygghet i sådana situationer som den som nu uppstår, därför måste ett corona-tillägg på dagpenningen också ges till dessa grupper. Vi socialdemokrater motsätter oss annars en sådan orättvisa. Men den debatten fortsätter i morgon.

    Det är lovvärt med den förhöjda dagpenningen, men det är också svårt. Det är svårt därför att går man in med någon förhöjning i de komplexa socialskyddsnätverk som vi har skapat och gör en höjning på ett ställe så kan det i sin tur påverka andra stöd och bidrag negativt. Det är viktigt att landskapsregeringen har klarhet i hur helheten ser ut och det är man väldigt duktig på inom socialvårdsbyrån. När utskotten nu tar tag i den här problematiken så hoppas jag att man också hör socialvårdsbyrån.

    Så även om läget är akut så måste man ändå få saker så korrekt som möjligt, så rättvisa som möjligt och regelverk som är genomtänkta och lika för alla. Annars blir det tuffa härvor att reda upp efteråt. Jag har tagit fram några stödpaket genom åren, så jag vet att det inte är alldeles enkelt.

    För tro det eller ej, det kommer en tid efter corona också.

    Socialdemokraterna anser att stödpaketet som är över 30 miljoner euro, som nu i sin helhet finansieras av PAF-medel, med fördel kunde finansieras med lån. Vi uppmanar själva företagen att låna för att klara sin likviditet, men undviker själva lån in i det sista. Jag tror att vi måste ha beredskap att låna, särskilt om krisen blir långvarig och fördjupas. Det är också politiskt mycket enklare att motivera varför man upptar ett lån i en svår situation när man gör det för att trygga den åländska ekonomin och välfärden i kristid. Det är betydligt svårare att få fram pengar för grön omställning, miljö och klimat, för att utveckla vår skola, omsorg och sjukvård i politiskt normaltillstånd. Därför har vi socialdemokrater omfamnat idén med att använda dessa 50 miljoner från PAFs kassa just för denna framtidsinriktade utveckling. Nu blir de pengarna krispengar. Jag är rädd för att vi inte ser av dem mer sedan.

    Det är ändå ett klart bra läge nu att Åland har en stark ekonomi, ett tight samhälle och stark sammanhållning. Åland kommer troligen, trots sin stora tjänstesektor, att klara den här krisen bättre än de flesta samhällen på jorden och vår ekonomi, relativt sett, kommer att återhämta sig relativt snabbare. Det är en stor fördel att ha en offentlig sektor med en väl fungerande hälso- och sjukvård. Våra skolor, vår äldreomsorg och våra kommuner fortsätter fungera när den privata sektorns motorer hackar.

    I jämförelse med till exempel USA så där responsen varit för senfärdig, resurserna att testa och behandla underdimensionerade och framförallt otillgängliga för människor utan en dyr sjukförsäkring. Eller Storbritannien, som nu är väldigt illa ute för att NHS (National Health Service) i många år drabbats av stora nedskärningar och går in i coronakrisen med både pågående underbemanning och underfinansiering.

    Detta är en prövning, ett test av vår handlingskraft, men också vår förmåga att hålla ut. Tack och lov är det just det som offentlig sektor och offentlig finansiering gör bäst – att hålla ut i dåliga tider och bära samhället – som en bro över mörka vatten, som det heter i sången av Simon and Garfunkel.

    Det är därför viktigt att kommuner och landskap inte håller igen med de nödvändiga investeringar som nu behöver göras. Kör på med dem, det upprätthåller sysselsättningen! Kommunernas utgifter behöver bli i fokus i nästa steg och i nästa budget. Det är viktigt att kommuner, kommunala bolag och landskapets olika verksamheter inte börjar permittera i stor skala utan försöker bibehålla människor i sysselsättning, sådan som går att utföra utan att corona-viruset fortsätter att spridas.

    Offentlig sektors roll i dessa situationer är att upprätthålla normalitet så långt det går och att inte genom egna drastiska åtgärder försämra läget. Det gäller nu att se helheter och samhällets samlade utgifter som en och samma kassa. Det kan komma att behövas mer pengar inom äldreomsorgen nu. Sjukvårdspersonal som blir utsatt för extra press, kanske de också kunde få ett coronatillägg, de som dagligen kämpar för att äldre och riskgrupper inte ska smittas och som själva står som en sköld mellan riskpersonen och coronasmitta.

    Troligen behöver man också i nästa skede se på kommunernas utgifter beträffande utkomststöd. och avlyftande av allt ifrån barnomsorgsavgifter till hamnavgifter.

    Socialdemokraterna anser att landskapet ska betala ut ett extra barnbidrag till barnfamiljerna för att täcka de kostnader som det innebär att plötsligt ha alla barn hemma, som annars får lunch och mellanmål i skolan, vilket är en betydande kostnad för många.

    Det är också viktigt att på något sätt uppmärksamma de företag som inte permitterar, utan som nu använder tiden nu för att konsolidera sin verksamhet, stärka sin egen konkurrenskraft för att den dag då läget ljusnar igen komma ut starkare. Att ha folk kvar i arbete, där det går, upprätthåller ändå en viss nivå av produktivitet så att inte samhället avstannar totalt. Det har i sig också ett stort värde.

    Det drar igång igen, och då finns det ett återhållet behov av att konsumera. Precis som efter ett krig när människor levt i social avhållsamhet så kommer det en lust att träffas, umgås, dansa och mötas på restauranger och på fester. Den dagen kommer och det är viktigt att hålla i minnet.

    Kan man nu ta tillfället i akt att skapa nya vägar framåt, för en konsumtion som inte leder till lika stor påverkan på klimat och miljö och som kan rikta in samhället i en mer hållbar riktning, då har den här krisen också fört något gott med sig.

    När landskapsregeringen väljer, i stället för att uppta lån, att tömma den fond som vi ville ha att jobba med mot framtiden med tillväxt och omställning, kom också ihåg att satsningarna på återuppbyggnad är lika viktiga som det som görs nu, och att det måste finnas medel även för det. Då ligger samma torra politiska utmaningar fortfarande kvar på de åländska politikernas bord med demografi, antalet kommuner, strukturella reformer och ökade kostnader.

    När näringslivets motorer börja brumma igen, låt oss då komma ihåg hur otroligt viktigt det var att våra system fungerar och att vår välfärd är stark och tillräcklig. Låt inte besparingarna efter krisen, när det som samhället nu lägger ut ska finansieras, drabba den offentliga sektor som nu visar sin styrka och sin livsviktiga funktion. Tack, herr talman.


  • Tack, herr talman! Vi vet ju inte vart det bär och hur allvarligt det kommer att bli. Men landskapsregeringen är fullt medveten om att det kan bli mycket, mycket värre. Då gäller det ju att det ska finnas någonting efter krisen, att det finns någonting kvar att utveckla. Därför har vi satsat så här mycket pengar. Vi tycker att det är naturligt att man använder egna pengar först. Kan ledamot Gunell utveckla varför man inte skulle använda egna pengar så länge man har och i stället låna?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:53

    De pengar, 50 miljoner, som kommer att lyftas ur PAFs kassa, i syfte att ha resurser för att utveckla näringsliv, utbildningssektorn osv. mera framtidsinriktat, sådana pengar är i politiskt normalläge väldigt svåra att få fram. Det vet vi sedan många år tillbaka, att få fram pengar till Ålands högskola till exempel har i praktiken varit omöjligt, fast viljan är god.

    Det hade varit viktigt att ha de där pengarna just för framtidsresurser och för att faktiskt stärka den svaga konkurrenskraft som vi har sett i vårt samhälle under många år nu, och som skulle ha behövt en extra boost. Jag är rädd att de nu går åt i den här krishanteringen. Det är naturligtvis viktigt, helt avgörande att det görs men de här pengarna kommer inte att finnas mera sedan.


  • Tack, herr talman! Ja det är vackra tankar. Men den här landskapsregeringen anser att det gäller att rädda vad som räddas kan så att det finns någonting kvar att utveckla. Vi tycker att det är rätt att använda egna pengar så länge de räcker till. Sedan går man till banken. Vi är också beredda på att göra det om läget blir så svårt att vi måste.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:55

    Mitt andra argument för att uppta lån i stället för att tömma de resurser man har i PAF-kassa är att det också är mera förståeligt för den åländska befolkningen, och säkert också politiskt mera möjligt, att låna i ett krisläge för att upprätthålla viktiga myndigheter och viktig service till samhället. Det är mycket svårare att låna i ett senare skede för att upprätthålla drift av ordinarie verksamhet. Då vet jag att den här salen politiskt går i något slags baklås.

    Jag tror att nästa budget som man kommer med som riktar sig till kommunerna, den som minister Eliasson tänker börja med på måndag, i den så tror jag att det är väldigt klokt att uppta lån istället för att ytterligare vrida ur de egna resurserna.


  • Ledamot Gunell säger att man från politiskt håll uppmanar företag att låna pengar via sin bank och Finnvera. Det här tror jag inte riktigt att man gör, speciellt inte ett bolag som kanske har en god kassa och som inte behöver lån. Inte uppmanar man ju dem att låna pengar. Detta ska ju ses som ett akut likviditetslån för företag som annars får våldsamma problem och kanske till och med måste stänga. Det är en väsentlig skillnad.

    Jag förstår att inte heller tanken att man skulle låna pengar och om det finns pengar i kassan, vilket det finns här och det har finansministern berättat för oss. Så är det.

    Då kanske man kan tänka sig att när man så småningom, troligtvis i en parlamentarisk grupp, börjar jobba med näringslivsfrågor och hur man ska utveckla samhället och då man märker att man behöver pengar så då kan man alldeles säkert låna. Jag tror inte att landskapet Åland kommer att ha problem med att låna.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:57

    Jag tycker att det finns lite spridda skurar i den här diskussionen. Jag upplever att det i majoritetsblocket i det här skedet eller i nästa skede också finns en viss beredskap att uppta lån, åtminstone på en fråga från bankerna så var responsen inte helt negativ.

    Visst är det ju så att vårt stödpaket till näringslivet bygger på lån och garantier och sedan en stöd del på 20 procent. Så visst är det ju ett likviditetslån som vi erbjuder. Bra så! Bra att vi har pengar att finansiera den här krisen.

    Men, som har sagts, vi vet inte hur långvarigt det blir. Jag tycker att man nu ska se på samhällets kassa som en och samma kassa. Landskapet och kommunerna kommer att hamna i ungefär motsvarande ställning och kommunerna kommer att få utgifter som också landskapet måste vara beredd att ta viss höjd för.


  • Tack, herr talman! En annan fråga som ledamot Gunell lyfte var den offentliga sektorn, att man ska akta sig för att minska på till exempel personal och varsla och permittera. Så gör man väl både inom det offentliga och inom företagen ända tills det inte går längre. Inte är jag helt främmande för det, som vi vet så kommer finanserna för både Finland, landskapet Åland och kommunerna att försämras radikalt. Det kommer inte att komma in skatteintäkter och så vidare. I något skede måste man titta även på de offentliga kostnaderna, bland annat på personalen.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:59

    Enligt mig så är det offentligas roll att vara progressiv i tider när samhället behöver det och skapa stabilitet när samhället behöver det. Min bedömning är att det åländska samhället nu behöver den offentliga sektorns stabilitet. Till skillnad från privat sektor där du skickar över kostnaderna till det offentliga, så skickar det offentliga bara över kostnaderna till en annan kassa inom det offentliga. Jag tror vi måste tänka på Åland som en helhet.

    Jag tror också att man kan utveckla privat och offentlig samverkan. Vi har talat om behovet inom jordbruksnäringarna när säsongen drar igång. Vem ska jobba när säsongsarbetarna inte får komma över gränsen? Man kunde samarbeta här och kanske få permitterade eller andra inom offentlig sektor att också utföra uppgifter inom det privata där det behövs och skapa en gemensam koordinering av det här.


  • Det sista som ledamoten Gunell sade var väldigt bra. Men det var inte med tanke på det som jag begärde ordet.

    Jag noterar i den väldigt konstruktiva diskussion vi har haft om den här tilläggsbudgeten att vänstern flera gånger har fört fram att vi borde låna redan nu. Jag har alltid försökt att tänka i företagsekonomiska termer. Det är ingen skillnad på pengar inom det offentliga eller inom det privata. Det är samma typ av pengar och samma typ av ekonomiska termer som gäller. Så jag kan inte förstå, om jag tänker mig som företagare, att man skulle låna pengar, med de kostnader som det medför, om man har tillbudsstående medel. Jag förstår inte resonemanget. Jag vill varna för att låna eftersom vi har ett sådant besynnerligt ekonomiskt system att vi inte ansvarar för de pengar som vi behöver ha för att betala tillbaka lånet.

    Jag återkommer i nästa replik och vidareutvecklar det.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:01

    Om den här krisen kunde medföra att vi åtminstone skulle få klart för oss att samhället och samhällsekonomin inte är ett privat bolag så vore det ändå till stor nytta. Alltså samhället har ansvar för människorna här, för dem som blir corona smittade, det har inte ett privat företag. Alla utgifter vi har i offentlig sektor bekostas av våra skattemedel. Vi har ett helt annat uppdrag än ett privat bolag, och därmed också en helt annan ekonomisk logik. Vi ser säkert ideologiskt olika på det här. Men jag drar inte samma slutsatser som ledamoten Anders Eriksson.


  • Det förstår jag och det respekterar jag.

    Det jag var på väg att säga var att i det ekonomiska system vi har så ansvarar vi inte för våra intäkter. Det är precis samma om jag fortsätter att resonera i företagsekonomiska termer, en företagare tar upp lån för att driva sin verksamhet men han är beroende av ett annat företags inkomster för att kunna betala tillbaka. Det är ju en livsfarlig situation att sätta sig i.

    Jag vill att man från vänsterns sida tänker igenom, hur smart är det att driva på att vi ska ha en alltför stor upplåning när vi faktiskt inte ansvarar för våra inkomster?

    Till sist vill jag säga att under hörande igår, som jag tror att ledamot Gunell hörde via länk, så sade en av vårt Ålands mest framstående bankmän att Åland är otroligt lyckligt lottad som inte har några lån.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:03

    Ja, det kan man säkert se olika på. Jag har redogjort för vad jag tycker. Jag vet hur svårt det är att få loss pengar till utveckling, särskilt inom klimat, miljö och offentlig sektors utveckling i normalpolitiskt läge. Därför har vi omfamnat idén med 50 miljoner ur PAF-fonden för att just ha dessa målinriktade satsningar. Därför tycker jag att det är synd att det nu blir ett kryss över den möjligheten.

    Det kommer en tid också efter corona. Vi ska sköta vårt arbete här och nu och göra det bästa av situationen. Men det kommer också en morgondag och den ska också finansieras på något sätt.


  • Talman! Min replikväxling handlar precis om det sista. Den kortsiktiga men svåra och akuta krisen skymmer det åländska långsiktiga behovet som vi har i ekonomin. Jag delar ledamot Gunells farhågor kring landskapets utvecklings- och hållbarhetsprojekt. Vi vet att vi har en sviktande BNP-utveckling, och meningen var att de här pengarna skulle vara till grön omställning, till innovationer inom turism och sjöfart. Det känns faktiskt riktigt sorgligt.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:04

    Det kan man säga. PAF-fonden var ett gott förslag. Vi skulle just gripa tag i redskapen för att arbeta framåt. Nu är det så här. Den här budgeten behövs, inte snack om det.

    Vi fortsätter debatten i morgon om de kanske mest problematiska delarna i det här förslaget. Vi återkommer då.


  • Ledamot Annette Bergbo Gruppanförande | 16:05

    Herr talman! Värderade ministrar, ledamöter och åhörare! Vi lever plötsligt med en coronavirus pandemi och dessutom i ett utlyst undantagstillstånd. Vi befinner oss i en allvarlig och global nödsituation.

    Tack till alla som tar situationen på allvar så att vi kan stoppa spridningen och värna våra medmänniskor som tillhör de mest utsatta riskgrupperna. Tack för alla värdefulla insatser i sjukvården, i skolor, frivilliga som är beredda att hjälpa till och underlätta och inte lämnar någon ensam.

    Uppfinningsrikedom och handlingskraft uppstår och kreativiteten tar sig välkomna uttryck i sociala medier, i tredje sektorn, kommuner och företag. Det gör mig hoppfull. Samarbete och medmänsklighet uppstår naturligt nära fara hotar. Omtänksamhet och närhet känns självklart.

    Herr talman! Vi vet att Åland är starkast när vi håller ihop. Det lilla samhällets styrka är att vi snabbt kan skräddarsy lösningar baserat på allas kunskap och erfarenhet. Vi förbereder oss omedelbart för ett värsta tänkbara scenario. Alla är med; politiker, näringsliv, rederier, skolor, sjukvård, kyrkan, tredje sektorn, polisen – alla. Så också nu! Snabbt gäller det att skydda människors hälsa, förhindra att folk får vardagen omkullkastad av arbetslöshet och lindra krisens ekonomiska verkningar på ett hårt ansatt näringsliv.

    Regeringen har rekordsnabbt tagit fram förslag till en tilläggsbudget och för nu fram den till ett samlat lagting där alla partier inser allvaret. Situationen kräver det. Vi har det ansvaret. Det är vår uppgift.
    Nu gäller det att främst att se till att sjukvården fungerar, att människor som drabbas särskilt tufft ekonomiskt får det stöd som krävs och att näringslivets motor inte skär ihop. Nu gäller det att ingen lämnas osedd eller bortglömd.

    Herr talman! Tilläggsbudgeten är att betrakta som en akut första hjälp-insats.
    Lika lite som vi vet hur coronavirusets spridning fortsätter att utveckla sig – lika lite vet vi om tilläggsbudgeten exakt svarar upp till den ständigt förändrade situationen. Men just den akuta insatsen är det som räknas i det första akuta läget.

    Regeringens löfte är att också i nästa tilläggsbudget använda alla verktyg och stora ekonomiska resurser för att lindra effekterna av pandemin, och fortsätta utvecklingen av Åland.
    De stora posterna i tilläggsbudgeten styrs följdriktigt till hälso- och sjukvården, människorna, näringslivet och ett väl tilltaget anslag om 4 miljoner euro för akuta nödvändiga åtgärder finns till regeringens disposition. Att i nuläge även budgetera stöd till kulturell verksamhet, ungdomsarbete och idrott är särskilt viktigt, en styrka och faktiskt något vi behöver nu mer än någonsin.

    Herr talman! När en pandemi plötsligt och utan medföljande bruksanvisning och facit har drabbat oss ockuperar den i hög grad även våra tankar och känslor. Det är lätt att glömma bort att det faktiskt finns ett slut. Det finns en punkt dit vi är på väg och där har vi ett fortsatt kompetent näringsliv kvar, människor i tryggt arbete och ett fungerande samhälle med människor som har fått fortsätta blomstra.
    Vågar vi dra några slutsatser innan det ens är slut på pandemins framfart? Kan det inge tröst och mod att tänka lösning. Hur kan vi rusta oss bättre för att klara nästa pandemi? Kan vi bygga ett samhälle med större motståndskraft mot så omfattande ekonomiska skador som nu riskerar att slå till?

    Åland är starkast när vi håller ihop. Och det är tillåtet, och kanske även tillrådligt, att in i den mörka oroskänslan låta ljusa strimmor bygga in hopp som stärker både framtidstro och tillit. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Bergbo för ett fint anförande med framtidsfokusering och lite glädje.

    Tilläggsbudgeten är fokuserad väldigt mycket på stöd för näringslivet. Det är ju förståeligt i den här krissituationen vi är i just nu. Vet ledamot Bergbo hur man har tänkt att man ska hålla igång föreningslivet på samma nivå som 2019-2020? Hur har man resonerat att det ska finansieras? För att människor ska kunna blomstra och för att allt ska kunna gå vidare så är det väldigt viktigt att man inte glömmer bort detta, för det är det som vårdar själen med gemenskap, fritidssysselsättning och idrott. Kan du svara på mina frågor?


  • Ledamot Annette Bergbo Repliksvar | 16:12

    Tack, talman! Tack ledamot Jessy Eckerman för den frågan. Jessy Eckerman tar upp en viktig aspekt som kanske är lätt att glömma bort när det är de stora hotande resultaten som ligger närmast och när vi ser hur människor drabbas och blir permitterade. Näringslivet och branscher är nu nästan utraderade eller i varje fall långt på väg.

    Jag sätter stor vikt i att tredje sektorn ska fortsätta få fungera och också utvecklas. Det är viktigt att vi håller det intakt för att hålla människorna med oss på den här resan, det kommer att vara tufft. Det här är en viktig oas för människor.


  • Under plenums gång har folk från föreningslivet hört av sig. De har räknat ut att det behövs ungefär 15 miljoner euro för samma nivå som man hade 2019 och 2020. Det är ju inte riktigt småpengar. Med tanke på att det är en krissituation och att folk mår väldigt dåligt av situationen, förlorar sina jobb och hamnar i ekonomiskt trångmål så är den sociala gemenskapen - som vi inte ens får ha just nu - väldigt, väldigt viktig. Det är viktigt att den sociala gemenskapen kommer i gång så fort som möjligt. Jag hoppas att Hållbart Initiativ, som har en plats i regeringen just nu, värnar om det här.


  • Ledamot Annette Bergbo Repliksvar | 16:14

    Talman! Tack igen ledamot Eckerman. Om det kan finnas på samma nivå, och vad är det för pengar som behövs?
    Det som drabbar oss nu, det som är på gång, det där lilla coronaviruset som kryper in i oss alla på olika sätt, det berör ju också tredje sektorn, naturligtvis. Att tredje sektorn ska dra det kortaste strået i det här sammanhanget tror jag inte. Det finns starka människor där med stor kreativitet och också förståelse. Jag vill inte att de därför just ska dra det kortaste strået, men det gör mig faktiskt inte orolig. Jag vet att det är människor med resurser som klarar sig.


  • Tack, talman! Tack ledamot Bergbo. Det var ett varmt anförande.

    Det som jag ställer mig frågande till, efter att ha hört nästan alla gruppanföranden här under eftermiddagen, är att det är väldigt få som pratar ekonomi. Vi pratar om att vi måste få ut pengar till samhället, till näringslivet och det är helt riktigt. Det här handlar också om en hjälpbudget, en krisbudget, absolut. Men vi måste även fortsätta. Jag blir en aning orolig. Det verkar som om vi bara ska fortsätta och fortsätta. Lösningen är kanske att gå till banken och låna, men vi ska fortsätta med business as usual med allting.

    Vi kan konstatera hur vi har tömt vår utjämningsfond, vi kan konstatera varifrån vi nu tar dessa krispengar. Vad är Hållbart Initiativs modell? Är det att gå till banken vid nästa tillfälle och låna pengar för att kunna fortsätta att främja samhället? Eller måste man samtidigt också titta sig själv i spegeln och se vilka strukturella förändringar som vi nu måste göra för att få en hållbarhet både i ekonomin och hur vi ska leva i framtiden på Åland?


  • Ledamot Annette Bergbo Repliksvar | 16:16

    Tack, herr talman! Tack John Holmberg. Jag avslutade med en liten framtidsblick. Vi i Hållbart Initiativ vill dra erfarenheter av det som pågår nu för att kunna ha det till nytta framöver när det riktigt säkert kommer en till pandemi. Vi vill fundera över hur vi kan bygga vårt samhälle gemensamt vidare, ett hållbart samhälle där vi inte drabbas så hårt. Vi är sammanflätade globalt och ekonomiskt, vi är sköra och sårbara. Hur kan vi göra? Det finns många saker att tänka på. Det här är absolut en viktig fråga.


  • Tack, talman! Erfarenheter, absolut, det ska man alltid dra av allting och se vart man tar vägen efter det. På något sätt är också ekonomin ännu viktigare. Det är med pengar som vi faktiskt kan finansiera vår välfärd och det är med pengar som vi kan stötta upp och utveckla vårt samhälle på alla sätt och vis inom näringslivet.

    På något sätt hade jag kanske hoppats att få någon sorts substans i vad Hållbart Initiativ vill ekonomiskt. Visst kan man säga att vi ska fortsätta att satsa pengar, visst har vi en viss likviditet ännu och vi har en viss reserv ännu men den sinar.

    Parallellt med att vi tar oss ur denna kris så måste vi också titta på vart vi tar vägen och hur vi utvecklar vår egen verksamhet inom det offentliga. Vi begär nu av näringslivet att de ska rannsaka sig själva, vända på alla stenar och se hur de kan överleva den här krisen. Men vi bara fortsätter och kanske tycker att vi ska gå till banken i fortsättningen och att detta är lösningen. Men så enkelt är ju inte livet.


  • Ledamot Annette Bergbo Repliksvar | 16:18

    Herr talman! Ledamot Holmberg, jag tänker så här; nu är vi här och nu vet vi vad vi ska göra. Sedan kommer nästa steg. Vi vet fortfarande inte hur det här utvecklar sig.

    Båda de här olika scenarierna som ledamot Holmberg målade upp är intressanta och har både sina fördelar och nackdelar. Jag vill inte i det här läget, när allting dallrar och vi inte vet när tsunamivågen kommer, peka ut någon av de här lösningarna. Allting som är möjligt måste vi fundera och titta på när vi vet ännu mera.


  • Ledamot Anders Eriksson Gruppanförande | 16:19

    Nu, ledamoten John Holmberg som efterlyst ekonomi hela dagen, nu kanske det kan komma någonting som eventuellt kan falla på läppen.

    Herr talman! I dessa tider gäller det att tänka miljövänligt och ekonomiskt. Därför tänker jag återanvända inledningen på mitt anförande som jag tänkte hålla den 16 mars då alla ärenden blev inställda.

    Effekterna av och framförallt de ekonomiska effekterna av Corona viruset sätter alla tidigare politiska strategier ur spel. Att det vi nu ser kommer att få stora konsekvenser för ekonomin är självklart. Men hur allvarlig krisen blir är det än så länge svårt att svara på, eftersom de åtgärder som nu vidtas runtom i världen saknar motstycke i historien.

    Värst drabbade blir transport- och servicesektorn, vilket vi redan börjar se allvarliga exempel på här med Viking och Eckerös permitteringar.

    Jag försökte också få fram information om vad experterna tror och tycker och det var rätt famlande. "Jag har svårt att se något liknande. Att städer, landsdelar och länder blir helt avskärmade och nedstängda på det här sättet, det har vi aldrig sett tidigare, åtminstone inte i modern tid" sade John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hassler tror även att nedgången till och med kan bli värre än finanskrisen 2008, som var den djupaste ekonomiska krisen i världen sedan depressionen på 1930-talet."Om vi får se en utveckling där alla skolor och förskolor stänger ned, så att föräldrar inte kan gå till jobbet och företag tvingas kraftigt bromsa sin produktion, då kan vi se mycket stora BNP-fall."

    Enligt Annika Winsth, som vi ålänningar känner, chefsekonom på Nordea sade så här: "Det går inte i dagsläget att räkna på det på ett seriöst sätt. Vi vet helt enkelt inte hur det påverkar att stänga ner stora delar av ekonomin. Det här är oprövad mark".

    På Konjunkturinstitutet, KI, försökte man analysera läget. Generaldirektören Urban Hansson Brusewitz räknar med att ekonomin kommer att påverkas både till följd av att produktionen bromsar in kraftigt och att hushållens konsumtion kan minska på grund av oron. "Risken för en allvarlig kris, likt den vi såg under finanskrisen, är inte obetydlig". Detta sades för en och halv vecka sedan.

    Sammantaget bör både regering och opposition börja dra åt samma håll och analysera situationen och snabbt föreslå de bästa åtgärderna. Jag tror att ålänningarna i detta läge förväntar sig mer av oss än det politiska tjafset som har varit de sista veckorna. När det gäller det sistnämnda så tycker jag att det har varit en bra dialog. Vi har haft flera gemensamma möten med oppositionen. Jag upplever att man med olika tonfall ändå drar åt samma håll. Det tycker jag att ålänningarna bör uppskatta.

    När det gäller tilläggsbudgeten så säger landskapsregeringen så här: "Det går inte i dagsläget att uppskatta de accelererande negativa effekterna på näringslivet och samhällsekonomin." Det är ju sant. Det är ju inte bara svårt uppskatta, jag tror också att det är svårt för gemene man att ta in vad det här handlar om. Det finns inte riktigt några historiska modeller att räkna utifrån.

    Landskapsregeringen säger vidare i tilläggsbudgeten:" Vi kommer att ta vara på det lilla samhällets styrkor." Det tycker jag att hela den här processen har visat. Det är bra och viktigt. Men den snabbhet, den flexibilitet ett litet alert samhälle har sätts helt och hållet ur spel av de beslut Finland tar, utan - som vanligt - någon dialog alls med Åland. Jag vågar påstå att Åland är den del av Finland som kommer att lida mest av undantagstillståndet. Åland lever egentligen av den fria rörligheten, förenklat sagt så har vi ett service- och resebaserat näringsliv.

    Om Finland också inför utegångsförbud då har vi verkligt allvarliga sekvenser för Åland. Vi måste, när detta är över, noggrant analysera hur det är möjligt att Finland genom sina ensidiga beslut kan sätta hela självstyrelsen mer eller mindre ur spel.

    Herr talman! Just nu gäller det att ha fokus på att lindra fallet för näringslivet och arbetsplatserna på bästa sätt. Därför vill jag inleda med att ge en eloge till landskapsregeringen för det snabba och handlingskraftiga sätt de har tagit tag i den biten. Bra jobbat! Jag har sagt det internt och jag kan också säga det publikt.

    Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har hela 4 miljoner till sin disposition, för det går inte att svara på alla frågor. Vi har ingen aning hur det kommer att se ut om två-tre dagar framåt. Det ändrar så otroligt snabbt. Den här typen av buffert behöver regeringen absolut ha.

    Man föreslår 10,6 miljoner för att hjälpa företagens likviditet. Det är ju prioritet ett att hålla folk i jobb och därmed företagen rullande.

    Man föreslår 10 miljoner för ökad dagpenning. Här tycker jag att det verkar lite som om vissa ibland har missat poängen, att regeringen på något sätt skulle ha som mål att skicka folk till AMS. Jag tror att de som inte drivit företag vet vilken enorm lojalitet företagare har med sin personal och många kan kämpa på alltför länge tills både företag, arbetsplatser och allt går över styr.

    Regeringen säger också att man återkommer i ett senare förslag till tilläggsbudget till ytterligare åtgärder. Det här blir säkert tyvärr behövligt, det tror jag.

    Jag vill ändå höja ett varningens finger för samhällsekonomin. Vi vet att den här tilläggsbudgeten finansieras med penningautomatmedel. Även hos PAF sjunker intäkterna ganska kraftigt, sports betting som har stått för 30 % av intäkterna är mer eller mindre borta. Utan att gå in på siffror så vågar jag redan nu se att vi kan förvänta oss en helt annan vinst 2020 från PAF än vad vi har varit vana med.

    Vi kommer att ha en mindre klumpsumma år 2020 och för år 2019 förväntas en återbetalning på runt 3 miljoner euro.

    Kommunerna kommer att behöva uppbackning, det går inte att rulla mer i famnen på dem. Här krävs snabbt en noggrann analys av hela den åländska samhällsekonomin där jag ser landskapet och kommunerna som en helhet. Jag tror att det är nödvändigt att göra en sådan här analys innan man börjar ropa på upplåning för att få möjligheter att bränna mera pengar.

    Det finns en mycket bra tanke i den här formuleringen i tilläggsbudgeten: "Många funktioner inom förvaltningen är satta under extra hårt tryck och där omfördelas personalen till nya arbetsuppgifter varvid icke akuta uppgifter får stå tillbaka". Det här är ett arbetssätt som man bör ta till sig mycket, mycket mera om vi ska komma framåt och klara upp samhällsekonomin som helhet.

    Herr talman! Vid det hörande vi hade igår om denna tilläggsbudget - vilket var ett ovanligt sätt att jobba men det har vi också gjort i största samförstånd och det visade på ett väldigt gott exempel på farten i denna process - så sades det i ett inledande anförande att sjukdomskostnaderna kommer att vara en droppe i havet jämfört med det ekonomiska tappet. Vi ska verkligen hoppas att det också blir så.

    Mot den bakgrunden ber jag finans- och näringsutskottet att speciellt titta lite på kostnaderna till ÅHS. Det föreslås ytterligare 7 miljoner till ÅHS nu. Sent omsider kom det fram lite yrvaket att det fattades 2,5 för miljoner inom ÅHS för år 2019, så den summan ingår nu i dessa 7 miljoner. Men det är ändå 4,5 miljoner i tillägg, och som jag sade så hoppas jag att de inte behövs. Men vi behöver definitivt ha en buffert inom ÅHS. Här är det verkligt viktigt att styrelsen och landskapsregeringen håller med så att de här pengarna inte försvinner in i den dagliga verksamheten. Landskapsregeringen kommer att behöva alla medel de bara kan frigöra för att hålla de ekonomiska hjulen rullande. Tappar t.ex. våra rederier sommarsäsongen så tror jag att var och en inser vilka följderna blir av det.

    Det gäller att tänka positivt. Jag tror att det kan finnas ett uppdämt behov av att resa. Det går i en hiskelig fart neråt nu, men det brukar gå ganska snabbt uppåt också, vilket vi ska hoppas på. Jag tror också att man lite försiktigt börjar ta sig runt, att det känns mera tryggt i närområdena. Det finns nog en framtid, som jag tror att ledamot Silander sade, oklart bara när.

    Vid kontakter som jag har haft med näringslivet har jag ständigt blivit påmind om hur viktigt det är få igång vettiga kommunikationer till Sverige. Jag vet att det är riksbehörighet. Försörjningsberedskapscentralen behöver skakas om lite så att de förstår att det som är viktigt för Åland också måste skötas. Jag har förstått att det här verkar vara på gång. Det är en viktig fråga.

    Tills sist, det var bra hörande hela dagen igår. Jag tror att de flesta lagtingsledamöter nu har bilden klar för sig och inser vikten av att hålla farten uppe i denna process. Utskottet kan eventuellt använda det korta formuläret så att lagtinget kan klubba den här budgeten redan på fredag.

    Enigheten, handlingskraften som alla visat tillsammans med dessa 32,8 miljoner är den bästa signal vi kan ge till ålänningarna just nu. Tack, herr talman.


  • Talman! Vi är många i den här salen som är företagare eller är uppvuxna i företagarfamiljer. Det finns i den en åländska folksjälen och jag tror att vi alla delar förståelsen för de komplikationer som därmed uppstår.

    Jag brukar ofta säga att jag är villig att sträcka mig väldigt långt när det gäller stöd till näringslivet och andra insatser som är gynnande för ekonomin, men där lagen kommer emot där finns en gräns. Därför blir jag aningen förvånad nu med anledning av de svårigheter och de diskussioner som finns kring den lagstiftning som låg på våra bord under dagens första plenum där man föreslår att man ska hantera det med korta formuläret. Jag är fullt enig om att vi ska ha ett enigt betänkande, men då behöver man också låta alla vara trygga bakom de beslut som fattas.


  • Då tror jag att vicetalman Zetterman kanske blandar ihop de saker som jag sade på slutet. Jag pratade uttryckligen om tilläggsbudgeten. När det gäller lagen om temporärt tilläggsstöd kanske det behövs mer tid, det har jag har full förståelse för. Men jag pratade uttryckligen om tilläggsbudgeten.


  • Som jag ser det så håller de ju tajt ihop, en tredjedel av tilläggsbudget berör det här lagförslaget. Det är svårt att hantera det ena utan att på något sätt hantera det andra.

    Jag delar också lagtingsledamot Erikssons uppfattning kring att vi nu behöver visa enighet. Jag tycker att det är bra ifall regeringen vågar ta mod till sig och använda de resurser och erfarenheter som finns hos oppositionen. Det skulle vara ett jättegott och klokt steg framåt. Jag tror också att vi i lagtinget behöver visa vägen framåt och inte kalla politiska synpunkter för tjafsande i flera veckor. Det gäller nu att möta varandra med ödmjukhet och respekt både från regeringsblocket och från oppositionsblocket.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Tack för det, det här anförande innehöll en hel del mer ekonomi. Jag håller med i mångt och mycket. Absolut, det behöver göras en ekonomisk analys, men en sådan analys borde finnas per automatik egentligen i allas medvetande året om, oberoende om det är krisartat eller icke.

    Visst kan vi få en nulägesanalys och veta var vi står. Men vi måste också ta obekväma beslut och det har vi underlåtit oss att göra under flera år.

    Jag läste en rubrik när jag googlade lite tidigare här idag om att Ålands Framtid var kritiska till att utjämningsfonden tömdes, att det var en dålig finanspolitik som låg bakom. Det säger jag ingenting om. Men jag vet också att Ålands Framtid har varit väldigt proaktiva när det gäller just att skapa en ekonomi i balans och ha ett sunt överskott som kan bädda för svårare tider. Så jag hoppas att ledamoten Eriksson och Ålands Framtid också nu, från och med måndag, kommer att se rationellt och också förutsättningslöst på de åtgärder som behövs för att vi ska kunna fortsätta att tillhandahålla en god näringslivspolitik.


  • Jag ska vara försiktig att ge löften på hela regeringens vägnar. Jag kan definitivt säga för mitt vidkommande att alla förslag i den riktningen som ledamot Holmberg pekade på och som kommer från oppositionen så kommer åtminstone jag att välkomna, och jag skulle bli förvånad om inte regeringen heller skulle välkomna de förslagen. Jag tror inte att det är något problem. Jag har nog uppfattat att det kanske mera är från oppositionens sida som det finns en vilja att låna upp och hålla igång den konsumtion som vi har haft hittills, men det är möjligt att jag missförstått.


  • Tack, talman! Upplåning eller inte så där har jag en klar åsikt, innan man börjar låna upp pengar så ska man titta på sin egen verksamhet och lyfta på de stenar som vi begär att näringslivet ska lyfta när de ska lyfta sina likviditetslån.

    Jag tror att vi har ett stort jobb och ett väldigt obekvämt jobb att göra. Vi måste anpassa munnen efter matsäcken. Vi har anpassat matsäcken efter munnen, nu måste vi anpassa munnen efter matsäcken. Vi kommer att ha det bra ändå, och vi kommer att rida ut den här stormen. Jag har sagt det 20 gånger den här eftermiddagen; vi har tömt utjämningsfonden, nu tömmer vi Paf och vad gör vi sedan? Innan vi tar nästa steg så måste vi faktiskt rannsaka vår egen verksamhet. Hur kan vi få ekonomin i balans även efter den här krisen?


  • Vi är helt eniga. Jag brukar skoja och säga att det finns två - eventuellt en filial i Godby också - men det finns två parlament på Åland. Det är det här och de som träffas på Café Indus. Pratar man med dem på Indus så får man väldigt mycket sanningar. Jag träffade bl.a. en företagare som är underleverantör till ett större företag och på torsdagen fick han besked att på måndag behövde han inte komma tillbaka mera för de hade vi inte ens sysselsättning åt sin egen personal. De säger att "ni i offentlig sektor och ni i den där skyddade verkstaden, ni måste ta i och ni måste göra någonting. Vi kan inte ha två olika samhällen som vi lever i.". Så upplever de det. Men jag har ju sagt att det blir inte bättre i det här skedet att vi börjar avskeda folk i full fart inom offentlig sektor. Det är inte det som är lösningen. Men precis som ledamot Holmberg pekade på så måste man se till, sakta men säkert, att man får fason på den åländska samhällsekonomin och den åländska förvaltningen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag har en fråga som gäller den här dagpenningen. Hur har man tänkt, från vilken tid som man blir permitterad räknas det här? Är det alla som blir permitterade nu eller har blivit permitterade lite tidigare men i samband med Coronaviruset? Hur har regeringen tänkt? Finns det en tanke på någon gränsdragning eller någon linje? Vem är berättigad till det här, eller är det till alla personer nu i samhället som är permitterade av någon orsak ?


  • Förslaget är ju förstås så att när företagen får så pass stora problem att man måste gå in i hela systemet med att analysera sin företagsekonomi, ansöka om lån, ansöka om bidrag och man blir tvungen i slutändan att permittera människor. Folk som har varit permitterade under lång tid tillbaka så har jag personligen svårt att tänka mig att skulle helt plötsligt ramla in i ett nytt system. Men det här är ju någonting som man måste diskutera ordentligt i finansutskottet. Jag har inte detaljkännedomen på den nivån, det ska jag öppet och ärligt säga.


  • Det finns ju många inom servicebranschen som har tvingats dra ner på personal och permittera. De kanske inte har jobb till sina extra timanställda. Sådana som annars inte har ett arbetsavtal eller något slags trygghet har redan börjat bli av med sina arbeten före detta överhuvudtaget kom på tal så här kraftigt som det är idag. Det blir ju extremt orättvist mot dem om de jobbar på samma arbetsplats. Det är alltid de som är svagast som åker först. De som inte har avtal och de som inte har resurserna att kunna stå upp för sig själv och som inte är anslutna till en fackförening eller en a-kassa. Det är precis dessa som vi måste se till att inte hamnar illa ut.


  • Det ligger mycket i det som ledamot Eckerman säger. Det är ofta de som är svaga som åker först. Så var det också med det exemplet jag gav om enmansföretagaren som hade varit inhyrd i ett stort företag i fyra och ett halvt år, och så fick man besked att nu har du en dag kvar att jobba, sedan är det slut. Så det förstår jag.

    Den här gränsdragningen är en bra fråga som ledamot Eckerman ställde. Den här frågan tycker jag att man bra kan ta en diskussion om i finansutskottet.


  • Ledamot Stephan Toivonen Gruppanförande | 16:40

    Herr talman! Det var Åländsk Demokrati. Bästa lagting, här i salen på läktaren och via teams och bästa landskapsregering oberoende var ni sitter. Vi befinner oss i en exceptionell situation. Vi får inte ta i hand av säkerhetsskäl. Som vanligt håller jag det sista gruppanförandet och det är lite som att ta i hand med alla här på podiet. Därför försöker jag skydda mig så gott jag kan.

    Framför mig har den här gången en tilläggsbudget för 2020, den så kallade resursbudgeten. Jag är van att hålla det sista anförandet. Det finns alltid en risk att man upprepar det som andra har sagt, men jag har lärt mig så småningom ungefär vad andra ska säga, lite som lantrådet sade här i sina första repliker åt mig när hon beskrev en legend här i detta lagting.

    Men den här gången blir det nog mera upprepning än alternativ. Vi från Åländsk Demokrati stöder i sak detta förslag till tilläggsbudget för 2020 och jag kommer att göra vad jag kan för att processen ska gå så snabbt som möjligt. Men bästa lagting, det är ändå vår plikt och vårt ansvar att granska även denna exceptionella tilläggsbudget.

    Herr talman! Bakgrunden till denna tilläggsbudget är ju, som vi alla vet, den pågående coronaviruspandemin. Som ekonom insåg jag snabbt att de ekonomiska effekterna troligen skulle bli mycket större än effekterna av själva pandemin. Vi kunde även på Åland notera att vi kände av de ekonomiska effekterna innan vi fick vårt första konstaterade covid-19-fall, och vi kommer antagligen att känna av effekterna länge efter att den sista patienten har tillfrisknat.

    Till en början var det rädslan som påverkade ekonomin, nu är det självfallet begränsningar i resandet och undantagsförhållandet, som den finska regeringen har tagit, som även drabbar Åland och som vi här i lagtinget hamnar att hantera.

    Herr talman! Det finns ännu de som anser att restriktionerna är helt onödiga eller åtminstone överdrivna, men problemet är att vi inte på förhand vet hur detta virus slår mot olika nationer eller regioner.

    Min egen erfarenhet är att jag den 28 februari åkte buss från Malaga till Sevilla efter att ha cyklat från den portugisiska gränsen till Gibraltar. Det var sportlov med klimatsmart resa. I bussen läste jag i telefonen att man då fått det första fallet på spanska fastlandet. Idag har man 33 000 aktiva fall och har idag gått om Kina när det gäller antalet dödsfall. Så fort kan det gå. Dagen efter hittades det första fallet i Finland där man idag har tre döda. Vi får hoppas att vi den här gången faktiskt följer Finland och inte de avskräckande exempel som vi haft på annat håll.

    Herr talman! Det är alltså i detta sammanhang, i denna extrema osäkerhetssituation, som vår regering har gjort denna tilläggsbudget i rekordfart. Och vad jag förstår en rekordstor tilläggsbudget som alltså innehåller ökade utgifter om 32,8 miljoner euro samtidigt som den förutspår att skatteintäkterna kommer att vara mindre än de uppskattade. Dessa utgifter fördelar sig i huvudsak på drygt 11 miljoner till människor, som en minister uttryckte det. Drygt 10 miljoner till företag, som då det är enmansföretag nog också kan kallas ”människor”. Drygt 7 miljoner går till hälsovården varav faktiskt bara hälften till följd av den rådande coronapandemin. Detta visar redan hur små effekterna i sjukvården förväntas bli. Lika mycket eller 4 miljoner föreslås som ”ofördelat resursanslag” för nödvändiga åtgärder som ännu inte ens är identifierade.

    Herr talman! När jag första gången fick en presentation av ett utkast till tilläggsbudgeten blev jag bekymrad över snabbheten i processen, då jag kunde notera att vi inte riktigt kunde följa våra principer för vår hantering av ärenden i lagtinget. Jag var orolig för att våra demokratiska principer skulle offras i kölvattnet av pandemin. Planen var ju exempelvis att vi idag skulle ha tilläggsbudgeten till kännedom och en remissdebatt. Detta strider emot vår konstitution. Att vi skulle avstå från vår rätt till budgetmotioner såg jag inte som något problem i denna situation.

    Men regeringen har uppvisat en extrem öppenhet i detta ärende. Vi har haft ett flertal infotillfällen för samtliga partier. Igår ägnade vi hela dagen till information, som formellt ses som höranden i finansutskottet, men som var öppet för hela lagtinget. Vi från oppositionen har kunnat ställa frågor och komma med förslag, vilka uppenbarligen har tagits ad notam av regeringen. Även några saker som jag framförde ser jag att har burit frukt. Något liknande upplevde jag aldrig under min förra period här i lagtinget. Jag vill rikta ett tack till regeringen för detta agerande och kommer, som jag sade, att göra vad jag kan för att vi så snabbt som möjligt kan hantera denna tilläggsbudget.

    Vi kunde också läsa att den finska regeringen lade fram sin tilläggsbudget förra fredagen och att den förhoppningsvis kan godkännas imorgon. Vi kanske klarar detta snabbare än så.

    Jag vill passa på att betona det, som även regeringen skriver i den allmänna motiveringen, att många av de åtgärder som finns i den finska budgeten även gäller på Åland. Tyvärr har man inte haft möjlighet att uppskatta storleken av dessa åtgärder. Kanske vi i finansutskottet har möjlighet att göra det?

    Herr talman! Jag vill också kommentera budgeten. Jag brukar ju här vara den som oftast hittar något att ifrågasätta och kritisera i både budgetar och tilläggsbudgetar. Självfallet kunde jag även denna gång komma med vissa förslag, kanske även komma med alternativ. Men i det här läget då ingen vet vilka effekter pandemin kommer att få, och då dessa åtgärder i vissa fall är synnerligen tillfälliga och då många av dem dessutom har diskuterats fram som en kompromiss mellan olika parter och då vi sett hur snabbt situationen förändrats, så tycker jag att det är ganska meningslöst att gå in i detaljer. Man har i de flesta fall ändå haft välkända alternativ och snabbheten är a och o i denna situation.

    Det första anslaget har rubriken ”ofördelat resursanslag” om 4 miljoner för nödvändiga åtgärder som inte är identifierade. Vi har inget att anmärka på, men hoppas naturligtvis att hela anslaget inte behöver användas. Sedan finns det ett par anslag på sammanlagt 150 000 euro.

    Sedan kommer en större sak, anslaget för Åland hälso- och sjukvård om 7 miljoner. Men som vi också har hört här så var dessa 2,4 miljoner för, som det står; ”den budgeterade nivån för 2020 har till vissa delar lagts på för låg nivå.” Det har alltså inget att göra med coronapandemin, vilket resten av budget hänger ihop med.

    Detta har däremot att göra med tilläggsbudgeten för 2019, som vi behandlade för en tid sedan här i lagtinget. Ledamot Holmberg och jag hade då en del frågor och farhågor, som vi framförde till minister Holmberg-Jansson som då tyvärr inte var närvarande. Jag noterar att våra farhågor har besannats. Men de budgetproblem man har haft så misstänker jag att vi sopar framför oss så länge vi har dessa coronatider.

    Vi har ytterligare 5 miljoner i beredskap för att täcka merkostnader. Precis som ledamot Eriksson sade så hoppas vi att dessa medel inte behöver användas, men de finns i alla fall färdigt.

    Sedan har vi 10,6 miljoner för näringslivets främjande. Att man omdisponerar medel för Visit Åland känns minst sagt naturligt när gränserna i princip är stängda.

    Att företagen på Åland, speciellt i servicesektorn, turistsektorn och transportsektorn behöver snabba stöd i dagens läge är uppenbart, framförallt med tanke på gårdagens hörande. Självklart kunde man diskutera länge om hur detta ska göras, men den kompromiss man har kommit till som ska ge den första hjälpen, det är det som vi i alla fall stöder. Vad som sedan kommer får vi se.

    Herr talman! Det finns några frågor som jag kanske kan få besvarade här eller i utskottet i morgon. Det gäller informationen kring kombination av lån och bidrag. Det finns lite olika uppgifter här och vid presskonferensen som har talat om att banken ska stå för 20% av risken och Finnvera och landskapsregeringen sedan ska stå för 40% var. I tilläggsbudgeten talas det enbart om Finnvera och landskapsregeringen. Är bankerna med eller inte? Sedan talar man här om vilket belopp, det talas om 72 miljoner eller 62 miljoner. Hur stor likviditetsinjektion är det här egentligen? Det finns olika uppgifter i olika sammanhang.

    Herr talman! I detaljmotiveringen framgår att krediter och garantier beviljas i enlighet med ett samarbetsavtal med Finnvera. I det samarbetsavtalet nämns inte något om bankernas skyldigheter, bara Finnveras och landskapsregeringens skyldigheter. Finns det ett nytt avtal som jag kanske inte hittade eller hur är det?

    I detaljmotiveringen står ytterligare att landskapets åligganden uppgår till 50% av Finnveras åtaganden. Det skulle betyda att om landskapet har 25 miljoner så borde Finnvera ha 50 miljoner euro. Är det en felaktig beskrivning eller ser det ut på ett annat sätt? Det kanske någon av ministrarna kan berätta här eller i hörandet, eller så har jag helt enkelt missuppfattat systemet, det finns också den möjligheten.

    Herr talman! Sedan har vi ett tillfälligt sysselsättnings- och arbetslöshetsunderstöd om 10 miljoner euro för perioden 1 april till 30 juni. Vi från Åländsk Demokrati stöder detta understöd i denna exceptionella situation som vi har då krisen kommer som en blixt från klar himmel för samtliga. Det är lämpligt med dessa åtgärder, även om vi hoppas att summan inte behövs fullt ut.

    Herr talman! Vi har en tilläggsbudget om 32,8 miljoner euro och kommer till slut till finansieringen. Man har kritiserat alternativet att använda PAF-pengar till detta. Med all rätt. Men vad är alternativet?

    En orsak till de stora ekonomiska konsekvenserna är ju resebegränsningarna och undantagsförfarandet, som är den finska regeringens åtgärder. Det rimliga vore ju då att vi borde få ersättning för detta såsom vi försökte med de stora infrastrukturella investeringarna. Men som vi vet och som vi lärde oss där så är det en process som tar lång tid. Då fick vi nej, vi kanske får ja här. Men vi kan inte vänta medan de kvarnarna mal, då kanske det inte behövs någon första hjälp längre. Patienten kan kanske inte återupplivas.

    Vi måste finansiera på annat sätt. Man har föreslagit lån. Men varför lån, då vi har både likvida medel - 60 miljoner om jag räknade rätt - och medel från PAF, som redan delvis har tagit ut? Jag vet att man har planerat en parlamentarisk kommitté för att fördela PAF-medlen för tillväxt och hållbarhet. Jag var medlem i den första som upplöstes av den nya regeringen. Jag var medlem i den andra, men där man måste byta ut några medlemmar för att följa kvoteringsreglerna, så den finns faktiskt inte ledamot Holmberg. Om någon vecka kanske någon minister har satt kommittén i bruk och jag hoppas att få vara med också i den. Både jag och de, som kanske kom på denna idé, har tankar på hur pengarna kunde användas. Många är säkert därför besvikna när pengarna nu åtminstone delvis går till denna akuta tilläggsbudget. Men det finns även många familjer runtom på Åland som är eller kommer att bli väldigt besvikna. De har kanske pengar undansatta för en länge efterlängtad semesterresa eller en renovering av en bostad eller ett bilbyte. Och plötsligt så går dessa drömmar helt i kras Eller, vad tror ni? Tror ni att de tar ett lån för att klara de akuta problemen och reser på sin semester som om inget har hänt? Jag tror inte det. Familjerna måste omdisponera sina besparingar liaksom även vi måste omdisponera våra besparingar. Av denna anledning stöder Åländsk Demokrati också finansieringen av denna resursbudget.

    Herr talman! Det finns lite kvar i den här budgeten. Jag vet inte hur många som hunnit bekanta sig med bilagan. Den borde ha ett namn, men den heter bara bilaga 1. Den borde heta resultaträkning eller budgeterad resultaträkning.

    Ni minns kanske min kritik mot pedagogiken i budgetförslaget för 2020. Tyvärr har vi även här ganska många brister. Denna gång har jag en stor förståelse för att ni inte har summerat ihop budgetförslaget. Det borde vara ihop summerade så att man ser hur helheten ser ut.

    I budgeten för 2020 blev ju räkenskapsperiodens underskott/årsbidrag exklusive extraordinära finansiella poster och förändringar av reserveringar dvs. PAF-pengar ungefär -15 miljoner. Om vi ska presentera tilläggsbudgetens effekt på årsresultatet så borde vi kanske inte ha ett överskott på 304 000 eller vad det står, utan ett underskott på 48 miljoner euro för 2020. Sedan kommer reserveringarna som vi har talat om. Det här får vi kanske titta på i finansutskottet i morgon hur vi ska presentera det. Men så ser den ekonomiska verkligheten tyvärr ut.

    Vi får hoppas att den hälsomässiga verkligheten hålls stabil och att denna resursbudget kan hjälpa till att människor och företag ska kunna övervintra i detta undantagstillstånd. Tack för ordet, herr talman.


  • Tack, herr talman! Jag tar den sista frågan först, bilaga 1. Siffrorna är i varje fall rätt där, eller hur ledamoten?

    Fråga ett, det är lite klurigt formulerat med procenten, men det är inga ändringar utan 50 procent av 80 procent, dvs. Finnvera och landskapsregeringen tar tillsammans 80 procent och hälften av 80 procent är 40 procent. Det betyder att vi har 40, Finnvera 40 och bankerna har fortfarande 20. Det är inga ändringar där.

    Beträffande ersättningsfrågorna, särskilt bidrag kanske ledamot tänkte på, så det är inte läge nu för att jobba med dem. Det får vi återkomma till.


  • Tack, herr talman! Jag anade lite att det var formuleringarna här som i hastigheten har blivit lite felaktiga. Men om man läser dem så kan man få en annan tolkning, men det kan vi helt enkelt korrigera i utskottet.


  • Siffrorna är nog rätt, men det är lite klurigt när man skriver det där. Men läser man allting så ska man komma fram till just det här som jag sade; 40-40-20, eftersom 50 procent av 80 är 40.


  • Jag kan inte svara, men jag undrar lite över är detta med banken. För om man tittar på det avtal som finns med Finnvera så där finns inte bankens roll alls, men det kan vi ta upp i morgon. Jag förstod att det är beskrivningen det är fel på, inte systemet. Vi kan som sagt ta upp det imorgon.


  • Tack, talman! Angående avtalet med Finnvera så har landskapet inte själva stödmomentet notifierat, alltså lån och garantier. Det har däremot Finnvera, och sålunda har landskapet avtal med Finnvera. På det sättet kan vi garantera hälften av det totala 80 procentiga beloppet.

    En annan sak jag tänkte nämna, och som vi kanske kan prata mera om i morgon, är just beloppet på 10 miljoner euro som ersättning för tillägget till arbetslösa. Det kanske också där har gått lite fort i motiveringen, för det är ungefär hälften av anslaget som är kalkylerat för tilläggsstödet. Sedan den andra delen är på grund av att det blir ett stort antal arbetslösa. Beloppet 10 miljoner euro är inte den totala tilläggsdelen enbart. Det lagförslaget kan vi också återkomma till i morgon annars får vi förtydliga det i utskottet.


  • Tack, herr talman! Ja, jag hade nog noterat att det inte heller stämde överens där. Men, som sagt var, ni har haft ont om tid att skriva ner det. Huvudsaken är att systemet är klart.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Jag tycker att ledamot Toivonen har en bra point som säkert landskapsregeringen även har på sitt bord. Just självstyrelselagens 51 §, särskilt stöd, och att finska staten ska stå för saker som Åland inte lämpligen kan förväntas stå för. Det var en minivariant som skedde efter Alfrida, sett till den här storleken. Jag hoppas att även den Alfrida-delen går vidare så att det här är pengar som ska komma Åland till godo. Det var ett bra påpekande av ledamot Toivonen tycker jag.


  • Tack, herr talman! Om man nu börjar komma in med en ansökan till statsrådet så har de annat att göra just nu.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.