Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Tack, herr talman! Som sades här i presentationen så är det fråga om förslaget till första ändringen av budget för år 2024. Omfattningen i ärendet är inte särdeles stor såtillvida att det rör bara ett enda område, en enda sak. Men det här är ett stort och betydelsefullt ärende både kostnadsmässigt, vårdmässigt och patientsäkerhetsmässigt.

Jag ordar något om sifferdelen först. ÅHS har tidigare fått 5,8 miljoner i investeringsanslag för att upphandla ett nytt vårdinformationssystem och nu äskar landskapsregeringen om att lagtinget skulle bevilja ytterligare 3,6 miljoner euro i investeringsanslag för att förverkliga det här projektet. Här kan man konstatera att ökningen är relativt stor, det tvingas man konstatera.

Tidigare under år 2021 eller i samband med att budgetförslaget för 2021 gavs så äskade den dåvarande landskapsregeringen om en fullmakt för driftsdelen av samma projekt. Då angavs den årliga driftskostnaden till 1 miljon euro för det här projektet.

Jag vill konstatera inledningsvis att i den fullmakten så noterade man följande skrivningar gällande det här projektet. "Potentialen med ett nytt VIS är stor både i form av minskad administration inom vård och förvaltning samt en effektivering och kvalitetshöjning inom patientvården." Jag kunde inte notera när jag läste i dokumentationen att finans- och näringsutskottet då skulle ha haft någon annan uppfattning om detta projekt. Man angav att vårdinformationssystemet hade en stor potential också vad gäller administration och effektivisering.

Nu äskar landskapsregeringen av lagtinget dessvärre om att kostnader istället på årsnivå skulle bli 3,8 miljoner euro mera än tidigare för att kunna slutföra den upphandling som ÅHS just nu håller på att verkställa. Så till den här delen vad gäller driftsdelen så har kostnaden också ökat betydligt, om man använder det ordet.

Gällande investeringsdelen, om lagtinget omfattar det äskande i form av denna ändringsbudget som landskapsregeringen här presenterar, så föreslår landskapsregeringen att den, sammanlagt 9,4 miljoner, ska täckas av dels av de resiliensmedel som landskapsregeringen erhöll i effekterna av pandemin och arbetet därefter om totalt gällande det här projektet 4,6 miljoner euro, samt att den resterande delen skulle finansieras av en upplösning av den stora PAF reservation som finns i landskapets balansbok. På det sättet skulle man kunna finansiera hela investeringen nu så att inga avskrivningskostnader skulle belasta ÅHS framöver då projektet och systemet kommer i drift och det ska finansieras via driftsanslag. Det här håller alltså nere driftskostnaden.

Vad gäller finansiering av själva driftsdelen så har landskapsregeringen i diskussion med ÅHS enats om att i förslaget ska anges att landskapsregeringen avser att ställa effektiviseringskrav på ÅHS under åren 2026-2029 om 700 000 euro per år för att täcka in den mellanskillnad mellan de nu ökade kostnader totalt upp till 3,8 miljoner och tillbaka till den nivå som äskades om år 2021 i budgeten, dvs. ökad driftskostnad om 1 miljon euro. En effektivisering av 2,8 miljoner således. Det här har landskapsregeringen fört fram till ÅHS och fått ett konstaterande att det här ska man sträva efter. Det här kopplar ihop med det jag sade här tidigare att man då redan 2021 ansåg att det fanns en stor potential i det här projektet gällande administrationskostnader och effektivering.

Om lagtinget inte skulle bevilja den ökade fullmakten i det här skedet så kommer vi inte att få ett nytt VIS-system i den här omgången. Allting är möjligt förstås, man kan upphandla saker och ting på nytt. Men resiliensmedlen tappar vi med all säkerhet för tidsramen är så snäv. Det är bara att konstatera att det finns inga möjligheter att erhålla resiliensmedlen, om man väljer det spåret. Resiliensmedlen om totalt 4,6 miljoner euro är inte den största delen av den totala finansieringen av ett så här omfattande projekt.

Jag får ärligen säga att i något skede för några veckor sedan var jag inte säker på att jag skulle föra det här ärendet för beslut med målet att åstadkomma en fullmaktsförändring till något större så att projektet skulle kunna genomföras. Jag tyckte att den kostnadsökning som presenterades för mig och för landskapsregeringen för någon vecka sedan var så stor att jag hade svårt att se att vi i landskapsbudgeten skulle kunna ta en så stor ökad kostnad.

Men ändå under upphandlingsprocessen som pågick samtidigt vid ÅHS, den är dialogbaserad utifrån ett indikativt anbud där ÅHS förde förhandlingar med den tilltänkta leverantören, så då nådde man vissa kostnadsminskningar eller till och med substantiella sådana. I samband med det försökte jag tillsammans med kollegan Zekaj och ÅHS förstås forska i kostnaderna på annat håll gällande motsvarande projekt. Vi hittade en lösning där vi på sikt under fyra år skulle effektivisera verksamheten så att vi når tillbaka till den tidigare fullmakten om driftskostnader. Slutresultatet blev att jag och uppenbarligen hela landskapsregeringen ville föreslå det här för lagtinget. Vi ser inget bättre alternativ just nu.

Ingen kan med säkerhet säga att ny upphandling skulle leda till ett billigare pris. Ingen kan med säkert säga då heller att vi uppnår de krav som ställs på patientsäkerhet och följande av regler och kommande lagar. Sammantaget, efter en ganska intensiv process, så har vi kommit fram till det här.

Det man ytterligare kan säga om det här ärendet är att det är bra att landskapsregeringen erhöll resiliensmedel. Men det här projektet har försvårats av den tidspress som har satts i och med att vi har fatalietid. Det här är kanske något man kan ta lärdom av för framtiden. Vi har ju tidigare diskuterat upphandlingar, stora sådana och de är alltid komplicerade och de väcker mycket diskussion. Kanske man kan komma ihåg det i framtiden att en redan komplicerad sak ska man ändå försöka göra så enkel som möjligt, för annars blir det ännu svårare att hantera.

Kollegan Zekaj kommer att hålla ett mera vårdpolitiskt anförande i den här frågan. Det är hans expertområde och han kommer att berätta om fördelarna med projektet ur patientsynpunkt.

Till slut vill jag säga som ett önskemål till lagtinget, fördjupa er i den här frågan! Det är väldigt bra om utskottet ägnar den tid som finns åt ärendet. Det finns inte så särdeles mycket tid, ni har alla fått ta del av datumet den 15 april som har nämnts som ett slutdatum för lagtingets beslut. Men fördjupa er gärna i frågan. Det här är en stor fråga och ett gemensamt intresse. Hittar man ett alternativ som kunde leda till samma sak på ett billigare sätt där patientsäkerheten och vårddimensionen ändå är densamma, så då hittar man det. Tack!

Tack minister Perämaa! Jag har en teknisk fråga. Kan landskapsregeringen återta den här begäran om fullmakt om man inser att beredningen är otillfredsställande?

Jag har nämligen gjort lite efterforskningar, precis som minister Perämaa uppmanade, och jag finner att en jämförelse med Färöarna är helt adekvat. Vi vet att i de finska välfärdsområdena är ett antal upphandlingar slutförda och därmed är prisuppgifterna offentliga. Jag har tagit del av dem och med min begränsade kunskap så är det en helt annan prisbild. För att vinna tid så tycker jag att det rimliga skulle vara att man inte tar hela processen i utskottet och höranden, det tar en massa tid, utan landskapsregeringen skulle bereda det här ärendet på nytt.

Avslutningsvis, 3,8 miljoner mera i årskostnad, vad är årskostnaden då totalt?

Som svar på den sista frågan, då torde årskostnaden ligga på dryga 4 miljoner, jag kommer inte ihåg exakt den här decimalen efter fyran. Det fanns en viss kostnad här tidigare och med det nuvarande systemet så läggs det andra utanpå.

Ja, jag tror att det är fullt möjligt tekniskt att landskapsregeringen drar tillbaka sitt förslag, vilket som helst. Men det kommer inte ske endast utifrån den här replikväxlingen.

Ministern, tack för ditt svar. Jag har erbjudit mig att presentera för min partigrupp, för ministern och flera ministrar diverse siffror som jag har tagit reda på och det rör sig om helt andra nivåer.

Jag är van, som läkare, att när jag fattar väldigt viktiga beslut så vill jag ha så mycket fakta som möjligt så att jag inte äventyrar patientens liv. Nå, direkt äventyrar jag inte patientens liv, men kanske indirekt om ÅHS kan ha stora besparingar.

Jag tycker att faktaunderlaget inte alls är tillfredsställande och jag har en hel del material som jag kan presentera för ministern och ministerkollegorna.

Jag tycker att det är bra att ledamoten Lindén har fördjupat sig i frågan. Jag har besökt Socialdemokraternas lagtingsgrupp i den här frågan och har fått höra att det finns material som pekar på någonting annat.

Sen har vi den andra sidan där ledamoten Lindéns partikollega och socialminister har en omfattande dokumentation som visar på att motsvarande system på annat håll har kostat ungefär i nivåer med det som ÅHS nu förespråkar och som landskapsregeringen föreslår att vi ska gå vidare med.

Jag tycker att det är väl om allt detta förs fram under den här behandlingen. Men landskapsregeringen kan inte avfärda sin egen beredning och välja att utifrån en replikväxling i salen dra tillbaka ett ärende.

Tack, herr talman! Vi är väl alla överens om att det behövs ett vårdinformationssystem som ligger i tiden och att det finns besparingar att göra och förenklingar som är till gagn för alla.

Jag tar lite fasta på ministerns egna betänkligheter om de ökade kostnaderna. Så sent som förra veckan rapporterades det i medierna om ett annat sjukvårdsdistrikt i landet, Österbotten, som nu kommer att sjösätta sitt nya system till hösten. Det är också ett system som ska fungera på svenska. Vad jag förstår så är kostnaderna där lägre än de kostnader som vi pratar om här. Hur ser ministern återigen på att det här ser ut att vara ett ganska dyrt system för Åland?

Herr talman! Jag kan inte annat tro och jag kan nog bekräfta och jag vet att ÅHS har strävat till att uppnå en så förmånlig lösning för Åland som möjligt. Den här kunskapen om eventuella anbud som har lett till upphandling någon annanstans måste ju jämföras med vilka anbud som vi har fått för våra åländska behov. Det är det man måste göra. Alltså, marknadsläget är någonting annat med leverantörer som inte har de åländska specialdelarna till fastlandssidan, om det inte har kommit sådana anbud. Man får göra den här jämförelsen innan man kan vara säker på någonting.

Men, som sagt, kan någon med en relativt god säkerhet säga att vi skulle kunna uppnå samma saker med ett billigare pris, så skulle jag vara den första att vara med på det. Risken finns ju också att det blir dyrare.

Tack, herr talman! En annan aspekt i den här hanteringen eller i det här materialet vi har framför oss och det som har rapporterats kring det är just tidsaspekten. Det här är en process som har pågått länge, kanske för länge, och nu är det en process där det finns en stressfaktor i form av eventuellt innebrända EU-medel och så vidare. Det är otillfredsställande, den känslan som uppstår att tiden ska sätta in - put the baby in the corner - och på något vis tvinga oss att i hast fatta beslut. Hur ser ministern på den aspekten i den här processen?

Herr talman! Jag sade i mitt anförande att man inte ska komplicera saker mer än vad de redan är från början. Resiliensmedel är bra i sig, men de har komplicerat saker. Resiliensmedel sätter den här tidsramen på slutet. Vi ska komma ihåg att det har förekommit ett besvär i den här frågan under åren som har gått sedan 2021 och som fördröjde frågan med ett år. Så ja, tidspressen är ett bekymmer i den här frågan. Vi föreslår att man ska gå vidare, men vi ville föra frågan till lagtinget, för det är så mycket som står på spel i den här frågan.

Tack, herr talman! Finansministern föreslog att den här investeringen ska finansieras i sin helhet inom ramen för hälso- och sjukvården, vilket kommer att innebära en ganska kraftig nedskärning av hälso- och sjukvården. Jag undrar, är det så här man kommer att fortsätta resonera i framtiden också? Det finns ju inga prioriteringar utan allt ska skötas inom samma område.

Vi vet om att regeringen kommer att föreslå att det ska satsas stora pengar på skärgårdstrafiken. Kommer vi att få se samma resonemang inom skärgårdstrafiken då? När man börjar införskaffa nya saker och investera pengar där, så samtidigt kräver man att trafiken ska skäras ner.

Herr talman! Det där är nog en berättigad fråga. Men som svar på det hela får vi säga att sparkrav har sats på alla politikområden, också på ÅHS för övrigt förutom det här. Jag håller med om att det kommer inte att vara särdeles enkelt att uppnå rationaliseringar. Men trots det, med lagtingets beslut i botten då när man inledde upphandlingen, så konstaterades att det finns en stor potential i möjligheterna till att spara på administration och att effektivisera patienthanteringen. Jag tycker att det är skäligt och rimligt att man utröner all den potentialen innan man är beredda att bara låta kostnaderna öka.

Tack, herr talman! Jag tolkar det otydliga svaret som att det här inte är bestämt ännu. Det enda som vi har på bordet egentligen är att så här gör man när det gäller sjukvården. Tråkigt att se.

En annan sak som jag funderade på är att vi pratar om olika summor här. I budgeten står det 4,3 miljoner inklusive avskrivningar, det är lite olika summor i tidningen och det rör sig om olika miljoner. Det vore bra om vi kunde hålla oss till ett belopp så att vi vet vad vi pratar om. Det står också om olika belopp i budgeten. Jag kommer att gå in på det här en hel del i mitt anförande. Det är olyckligt att det är på det här viset.

Jag undrar, nej jag sparar det till mitt anförande i stället.

Anslagsäskande och ändringsbudgetförslaget nämner den ökade driftskostnaden i förhållande till det tidigare med 3,8 miljoner euro, precis på motsvarande sätt som lagtinget beviljade en fullmakt för en ökad driftskostnad om 1 miljon euro år 2021. Nu är det alltså 2,8 miljoner, utöver det som sedan ska effektiviseras bort under fyra år, vilket jag anser vara en rimlig tid för en verksamhet på ungefär 100 miljoner euro tillsammans. Vi pratar om under en procentenhet per år. Jag säger att det är ingen enkel sak. Det är fullt rimligt. Alla vet vi hur situationen är i offentlig ekonomi.

Om Obundna med den här replikväxlingen anser att det här inte behöver göras, så då är det förstås fritt fram att tycka så.

Talman! Uppfattar jag ministern rätt att det egentligen inte finns något alternativ än att gå vidare med den här upphandlingen? Det lär ju knappast bli billigare att börja om från början, åtminstone när man ser till resiliensmedlen på 4,6 miljoner.

Herr talman! Vad gäller resiliensmedel så om lagtinget inte beviljar den utökade fullmakten före den 15 april så då har de pengarna farit. Det är alla överens om. Det finns inte det minsta tvivel om det.

Jag kan inte se och landskapsregeringen har inte sett några andra alternativ än att gå vidare med det här. Det är ju inga som helst problem att avbryta upphandlingen om lagtinget inte skulle bevilja medel. Det är så kristallklart, det kan vi göra.

Men vad händer sedan då? Ska vi vänta några år och riskera att lagar och regler kommer från EU som säger att vi inte följer de patientsäkerhetsnormer och de krav som finns? Vad händer när vi gör en upphandling sen då? Jag vet inte. Det kan hända att det blir 20 miljoner billigare, men det kan hända att det blir 20 miljoner dyrare. Vem ska då stå till svars den dagen?

Tack, talman! Jag tror att våra medborgare många gånger anser att digitaliseringen är viktig. Tittar vi på våra närområden så går det starkt framåt där. Jag tror att är det något man ska satsa på så är det just sjukvården och att se till att den är digitaliserad.

Likaså förs digitaliseringen fram många gånger som lösningar på mycket på Åland. Men visar ändå inte den här upphandlingen för Åland, som ändå kan liknas som en mikrostat eftersom vi har ett avvikande språk mot majoriteten i Finland, att digitaliseringen är mycket utmanande, åtminstone när det gäller det ekonomiska utfallet. Vi är så små och att bygga system som ska serva 30 000 invånare jämfört med 5 miljoner i Finland så systemen blir oftast väldigt dyra när de ska vara specialskräddarsydda.

Herr talman! Ledamoten Nordberg har precis som jag har varit med i landskapspolitiken ganska länge. Vi kan säkert erinra oss båda två att vi har hört diskussioner om digitalisering. Det har sagts att digitaliseringen kommer att underlätta för den offentliga ekonomin och att det kommer att bli billigare. Allt som har hänt hittills visar ju på motsatsen. Det här fick vi ju konstatera då när landskapsregeringen fick ta emot äskandet från ÅHS gällande det här projektet. Därför så har vi tänkt oss och sagt att man måste kunna effektivisera verksamheten också i samband med digitaliseringen, som vi föreslår i det här fallet. Annars kommer vi inte har råd med allt.

Talman! Det här är en otroligt viktig fråga och den är väldigt stor. Det handlar om väldigt mycket pengar så vi i lagtinget är ju naturligtvis inte speciellt tillfredsställda med den tid vi haft på oss att försöka sätta oss in i det här.

Ministern nämnde att den här kostnadsökningen kom honom till kännedom för någon vecka sedan och det är därför som vi får detta så sent. Någon vecka, hur länge sedan är det egentligen? När exakt fick ministern reda på den här kostnadsökningen? Hur länge har man väntat med att informera lagtinget?

Herr talman! Jag har inte datumet framför mig när ÅHS på den första överläggningen berättade om hur situationen såg ut då. Men då pågick fortfarande en dialog gällande kostnaderna och förhandlingen om vad slutsumman kunde bli. Det fanns heller inget äskande av medel från ÅHS då ännu.

Utifrån den dialog vi har haft i samband med överläggningar så har vi bibringats den uppfattningen att det är landskapsregeringens ganska tvära ställningstagande om att kostnaden är för mycket som har hjälpt ÅHS att få ner prissumman också. Det här är den uppfattningen jag har.

Det första utkastet till ändringsbudget fick jag 21.2.2024, alltså för en månad sedan och därefter så har vi då (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, 21.2. var ju en stund sen.

En annan sak som jag reagerade på under ministerns anförande är att han nämnde att det finns stor potential att spara pengar med det här systemet. Jag skulle vilja ha ett konkret exempel på den här stora potentialen och var man ska kunna spara pengar med det här systemet. Jag har nämligen, trots den korta tiden som vi haft på oss, försökt boka in så många möten som möjligt med folk som är inblandade i ÅHS. Det är väl ingen som direkt har påpekat eller styrkt det som ministern sade, de tror inte på någon potential att spara överhuvudtaget egentligen. Hur ser ministern på detta?

Först lite fortsättning på den förra replikväxlingen. Det första utkastet till ändringsbudgeten var 21.2 och därefter, dryga tre-fyra veckor senare, så finns ärendet här. Därefter så har vi haft möten, ännu efter 21.2 har vi haft möte med ÅHS för att se om vi hittar lösningar och förhandlingen pågick fortfarande vid ÅHS.

Den dagen som ledamot Egeland själv får inta säte möjligen i en landskapsregering så kommer han att kunna konstatera att någon vecka i beredningen, i kanske det största ärendet som kommer att figurera under den här mandatperioden i lagtinget, inte är en lång beredningstid.

Tack, talman! Tack minister Perämaa för ert anförande. Det är en mycket svår fråga på så vis att det är väldigt lite transparens gällande VIS-projektet, vilket det har varit över tid. Det är som det är och så blir det med stora upphandlingar. Det går inte att få ut detaljer så mycket.

Jag tar också fasta på besparingskravet på 700 000 per år. Det kan vara svårt att i detalj veta vad som kan göras. Det är en viktig poäng att det ska sparas samtidigt som det ska investeras. Som jag ser det så bygger allt detta på en teknik- och systemskuld många år tillbaka.

Samtidigt som vi ökar driftskostnaden med 3,8 miljoner per år så ska driftskostnaden sjunka med 700 000, så det är svårt att säga exakt vad inbesparingarna (… taltiden slut).

Herr talman! Det är helt korrekt. Ingen kan idag säga vad effektiviseringen leder till. Samtidigt ska vi komma ihåg att lagtinget har via det finanspolitiska ramverket själva gått in för top-down budgetering där man först sätter ramen, man berättar hur mycket pengar man har för det och sedan kommer budgetförslagen utifrån det. Det här kravet, från då när det här projektet sjösätts år 2026 och fyra år framåt, följer i principen i det som vi håller på att sjösätta för oss själva här just nu.

Tack, talman! Det handlar i mångt och mycket också om att bromsa kostnadsutvecklingen egentligen genom att införa nya system. Vi ser det här över tid. Vårdinformationssystemet kanske inte sparar det första året, men det är ett skall-krav för att kunna bedriva modern sjukvård.

Herr talman! Det är precis så där, den fyraåriga trappan. Full effektivisering för att hantera merkostnaderna av det här projektet vad gäller driften så är just fyra år. Det har bedömts att det kan göra det möjligt att uppnå hela den här potentialen som bedöms finnas här.

Tack, talman! Ärade lagting. Behovet är uppenbart. ÅHS måste nu ta ett rejält digitalt kliv framåt genom ett nytt vårdinformationssystem. Det är nödvändigt för att modernisera vården och möta de krav som både vår egen lagstiftning och EU-direktiv ställer. Vi behöver bygga denna grundläggande IT-infrastruktur för att kunna möjliggöra ny vårdteknik som varje dag utvecklas i vår omvärld.

VIS-systemet borde förstås ha varit på plats för flera år sedan, men av olika skäl har det skjutits fram och lagts på den stora investeringsskuld vi nu har. Och ja även investeringsskuld bär med sig en betydande ränta. Det får vi inte glömma.

Talman! Vår självstyrelse, vår unika juridiska och operativa miljö, gör att ”från hyllan” lösningar rakt av inte är ett alternativ. System som tjänar Åland behöver därför anpassas, vilket ställer oss inför ekonomiska och praktiska utmaningar tillsammans med vår litenhet och begränsade marknad.

Vår nuvarande systeminfrastruktur vacklar avseende krav på informationssäkerhet och integritetsskydd. Säkerheten för våra medborgares data måste prioriteras. Idag är sårbarheten och riskerna för att vi inte kan skydda känsliga uppgifter alltför stora.

Ärade ledamöter. Hade vi tagit detta digitala kliv tidigare så hade kostnadsbilden sett annorlunda ut. Även om vi är duktiga på att skjuta frågor framför oss, är detta inte den ansvarsfulla politik som ålänningarna kan och bör förvänta sig av oss. En ansvarsfull politik innebär att vi vågar fatta beslut som ibland inte är roliga men som är nödvändiga. Att skjuta på detta beslut och dess genomförande skulle inte bara innebära förlorade ekonomiska resiliensmedel från EU. Ingen av oss var beredd på den här prislappen och det är inte utan vånda vi föreslår detta, men vad har vi för alternativ? Den sammantagna bedömningen från förvaltningen, från ÅHS och landskapsregeringen är att en ny upphandlingsrunda kan betyda ännu högre kostnader.

Fördelar med VIS, jag ska nämna några här idag:
- Ökad säkerhet, förbättrad effektivitet och förbättrade vårdprocesser.
-Kontinuitet i vården
-Bättre beslutsunderlag
-Minskad pappershantering
-Förbättrad patientsäkerhet
-Förbättrad dokumentation och statistik
-Patientcentrerad vård

Talman! Bästa lagting, den oundvikliga frågan vi står inför är vilka alternativ som finns tillgängliga. Vi kan inte vrida tillbaka tiden, utan måste hantera de realistiska alternativ som ligger framför oss här idag.

Vilka är då alternativen?
1. Fortsätta med nuvarande lösning. Det bedömer vi att är en icke lösning och omöjligt. Riskerna är för stora och fyller inte lagkrav.

2. Ny upphandlingsprocess. Att inleda en ny upphandlingsprocess skulle innebära en ytterligare omgång med förfrågningar, förhandlingar, en ny projektorganisation och nya styrgrupper etc. Detta skulle sannolikt leda till högre kostnader än de som redan har uppstått hittills. Dessutom skulle detta alternativ riskera att vi missar den kritiska tidsramen för att dra nytta av EU:s resiliensmedel.

Det finns inga garantier för att vi skulle se en ökning i antalet aktörer som lägger anbud, och vi kan mycket väl stå inför högre kostnader om några år. Om inte annat har all erfarenhet hittills visat det. Vi kan heller inte fatta beslut på en känsla eller ett allmänt antagande att en ny runda skulle leda till bättre pris.

Vårt förslag är därför att vi fullföljer investeringen. Att fullfölja vårt ansvar och gå vidare med investeringen i det nya vårdinformationssystemet och det är det enda rimliga alternativet för vårdens långsiktiga välbefinnande och säkerhet.

Om ni funderar på varför vi väljer att prioritera en investering i ett nytt system för vården framför andra utgifter, så vill jag förklara det på ett sätt som kanske ger en ny synvinkel. Det här är inte en fråga om att sätta två viktiga behov mot varandra, som att välja mellan att ge god vård nu eller investera i teknik för morgondagen. Det är snarare om att inse, att genom ett nytt vårdinformationssystem så rustar vi vården för att bättre möta alla behov, både idag och imorgon. Tack!

Tack minister Zekaj. Vi har haft många värdefulla diskussioner.

Jag kan berätta att i det nuvarande journalsystemet så har jag 47 000 anteckningar och 47 000 ställningstaganden där jag har bedömt patienter. En patientjournal är ett arbetsredskap. Utan att vara skrytsam så kan jag säga att jag känner det här bäst i den här salen. Jag är expert på hur man använder en patientjournal. Det finns aspekter jag inte kan. Men jag representerar mina arbetskamrater, kolleger, sköterskor, undersköterskor men framförallt patienter. Det kommer onekligen att drabba patienterna om man ska ha denna typ av besparingar, höjda patientavgifter etc. Det har vi inte råd med.

Talman! Jag högaktar ledamot Lindéns kunskap i vården.

Vi har gjort en bedömning att det här systemet skapar bättre förutsättningar. Det har hänt väldigt mycket inom IT och inom olika stödsystem och där har nuvarande systemleverantör inte hängt med. Vi behöver fatta ett beslut där vi hänger med och det är därför som vi också står här i dag.

Hippokrates sade för 2 500 år sedan: "Sällan bota, ofta lindra, alltid trösta." Man har en enorm tro på digitala system. Tittar vi runt om i Europa så finns det väldigt många ställen där man har husläkare, man kommer till samma en dag och nästa dag. Det är patientmöten som det handlar om. Digitaliseringen kommer inte att ge oss en påtaglig bättre vård utan det är hög kompetens hos våra anställda, en lättillgänglighet och en god kontinuitet.

Vi måste så småningom ha ett nytt system och gärna så fort som möjligt. I bästa fall kan vi till och med hinna om vi omgående går in för en ny upphandlingsrunda. Jag har siffror och det är en bråkdel i Österbotten och Egentliga Finland av den summa vi talar om. Jag tycker att det inte är en tillfredsställande beredning. (… taltiden slut).

Tack ledamot Lindén. Jag har hört dig ett antal gånger, vi haft bra och givande diskussioner. Jag också hört andra både i förvaltningen och olika experter som är anlitade och som vi betalar bra pengar för att hjälpa oss att kunna göra korrekta bedömningar och ge oss det beslutsunderlag som vi behöver. Vår bedömning är det som jag presenterade här. Vi behöver göra det här klivet. Du har helt rätt, den mänskliga kontakten är otroligt viktig och vi behöver kompetent och fantastiskt bra personal som kan möta patienterna. Men vi behöver också kunna dokumentera och vi behöver göra det på ett säkert sätt och tillförlitligt sätt.

Tack, talman! Tack minister Zekaj. Det som har framkommit under mina korta efterforskningar här - och det är något som alla verkar vara överens om oavsett om man pratar med IT-kunniga eller vårdpersonal - det är att man med säkerhet vet är att det kommer att vara jättestora problem på ÅHS under ett par år när man ska implementera det här nya systemet. Det har vi ju sett på andra ställen. I Sverige till exempel när man har infört de nya systemen så har det ju varit en övergångsperiod när man har haft enorma problem. Hur kan man då anse att det är rimligt att ÅHS ska spara samtidigt som man ska brottas med alla de här enorma problemen?

Det är ingen tvekan, ledamot Egeland, när det gäller vad vi än tar oss an som är nytt. Det här är ett omfattande system. Det kommer att ställa krav på att organisationen hanterar det uppdraget på ett korrekt och effektivt sätt. Därför har vi också nu tillsatt en styrelse som vi är säkra på att kan hantera det uppdraget med den kompetensbas som den nuvarande styrelsen också kommer att ha. Vår uppfattning är att vi måste ta det här steget även om det blir svårt och omständigt i organisationen. Vi kan inte stå still heller, det kan vi inte och det är inte ett alternativ.

Tack, talman! Minister Zekaj glömde ju här att svara på frågan. Alltså hur duktig styrelse man än har så kommer inte de att kunna undvika att det kommer att bli jättestora problem när man implementerar det nya systemet. Det har inte med personalens okunskap att göra, utan det är helt enkelt så pass avancerade system så att det kommer att leda till fullt av problem.

Min fråga var, hur kan man anse att det är rimligt med inbesparingar på ÅHS samtidigt som de ska brottas med de här enorma problemen under ett par år?

Jag vill återkomma till det här. Det handlar ju fortfarande inte om att ställa de här behoven mot varandra. Det är ett otroligt viktigt behov att vi tar det här klivet. Vi har en tidsaspekt att ta hänsyn till. Jag är helt införstådd att det ställer krav på organisationen att man tar sig an det här uppdraget. Vi har haft dialog med organisationen. För man får inte glömma bort att det här arbetet har ju pågått ganska lång tid. Organisationen är byggd och tilltänkt att ta sig an det här systemet på det smidigaste sätt som man kan tänka sig att göra. Därför har vi också gjort den här bedömningen i dialog med de tjänstemän som är ansvariga för verksamheten och styrelsen och andra experter.

Tack, talman! Från min sida är det inget snack om att det behövs ett nytt system och att det finns vinster i det, det råder det inte något tvivel om.

För oss som inte har representation i ÅHS styrelse och som sitter lite utanför detta så presenteras en mängd aspekter på samma gång. Vi ser hur system på andra ställen som sjösätts, vad det verkar, till billigare pris. Det finns tidsfaktorn med att upphandlingen har pågått länge, det har varit projekt som har pågått länge och så kommer resiliensmedlen emot på andra sidan, som jag för övrigt tycker att inte ska förblinda oss. För det handlar inte om jättemycket pengar i sammanhanget. Och sen är det förstås de eventuella inbesparingar som aviseras på ÅHS och de inbesparingar som det här systemet eventuellt kan leda till. Det är många ingredienser i den här soppan som nu på ganska kort tid har kommit hit.

Ett tips i fortsättningen, när det gäller sådana här avancerade grejer så kan man förankra det lite mera i hela lagtinget.

Tack ledamot Röblom. Du har helt rätt i att det är otroligt många ingredienser. Vi har vänt, vridit, vägt och mätt hela tiden, flera gånger om, alla de här ingredienserna och försökt hitta det rimligaste alternativet som vi kan presentera här för lagtinget. Och det är inte med lätthet som vi har kommit hit och föreslår det här. Det är det inte, utan vi har gjort den bedömningen att vi måste nu gå vidare med det här. Vi inleder här en förankringsprocess i lagtinget för ett projekt som har pågått åtminstone i tio år på ett eller annat sätt. Jag hoppas att vi kan fatta ett modigt beslut så att vi kan gå vidare med det här projektet.

Tack, talman! Tidsaspekten och förmågan att fatta beslut och komma vidare är ju någonting som är gravt irriterande i många sammanhang här. Den frustrationen och känslan av behov kan jag förstå.

En av ingredienserna i soppan är ju att det här rummets främsta insatta från golvet, dvs. ledamoten Lindén, också ställer sig kritisk och det gör ju att man börjar ställa frågor kring det. Är det här något slags hastverk nu på något vis? Är det ett hastverk för de här resiliensmedlen, att inte EU-pengar ska brinna inne? Finns det en risk att det här rullas igenom med kraft av frustration och en känsla av behov att komma vidare? Vad ser ministern för risker med det?

Tack ledamot Röblom. Om man uttrycker sig så här, jag anser inte att det är ett förhastat projekt om vi talar i termer om att det här projektet har pågått i snart tio år. Då är det någonting som har missats här i våra beslutsvägar. Vi har ett projekt som pågår så här länge och sen hamnar vi ändå i en situation där vi anser att det är förhastat. Jag anser att vi har gått för långsamt framåt snarare. Vi borde ha genomfört här för länge och då hade sannolikt också kostnadsbilden sett annorlunda ut. Men nu är vi här idag och det är idag som vi behöver hantera det här.

Tack, herr talman! Man pratar om besparingskrav för ÅHS, men vi ser ju att sjukvården slaktas och PAF-medel används också till driften. Det kan inte kännas särskilt bra att stå som socialdemokratisk minister och egentligen bryta två av Socialdemokraternas viktigaste frågor.

En sak som är tydligt för en åskådare i alla fall är att Liberalerna styr skutan med fast hand och Socialdemokraterna agerar stödhjul.

Tack ledamot Wikström. Självklart, sjukvården är en av socialdemokratins viktigaste kärnfrågor. Men lika självklart så anser vi att en patientsäker vård är lika mycket nödvändig som all annan vård, för det är en del av vårdprocessen.

Tack, herr talman! Sen så kan man inte låta bli att slås av den här situationen som flera ledamöter redan har varit inne på. VIS-systemet innebär en enorm förändring av verksamheten. De här nedskärningarna, i den omfattning som föreslås, innebär också en väldigt stor förändring av verksamheten. Man undrar vad det finns för kunskap egentligen inom organisationsförändring inom regeringen när man gör på det här viset.

Tack ledamot Wikström. Vi inom regeringen har ju strukturellt ett visst ansvar för att visa riktningen och säga att vi behöver fatta ett beslut och vi behöver göra det digitala klivet. Men sen så har vi också mycket expertis inom ÅHS som har arbetat med den här frågan många, många år och som ska stöda den här förändrings- och omställningsprocessen. Där känner jag mig trygg.

Jag känner mig lika trygg med den nya styrelsens kompetensbas. De har väldigt bred och bra kompetens för att kunna ta sig an den här uppgiften.

Tack, talman! Minister Zekaj beskrev väldigt tydligt behovet att äntligen komma i mål med förnyelsen av våra system. Det är alltid lite besvärligt när vi ska fatta svåra beslut utan att kunna ha insyn i vad det är vi verkligen köper. Men så ser lagstiftningen ut.

Jag kan ändå inte låta bli att reagera över att det har förekommit lite olika uppgifter. Ministern talade om att det här systemet vi nu behöver köpa är helt skräddarsytt för Åland och det är väldigt anpassat. Samma sak har förekommit i tidigare replikskiften. Jag vill få klarhet, för i en av våra tidningar så säger hälso- och sjukvårdsdirektören att det här är ett system som är helt färdigt och köpt rakt från hyllan. Jag skulle bara vilja få veta lite hur det verkligen ser ut.

Det finns ett grundsystem för det som vi upphandlar här, och det är ju det som vi tar oss an. Många delar är ju från hyllan. Det är inte skapat specifikt för Åland. Däremot så finns det anpassningar som har gjorts i systemet och det är den typen av skräddarsydda lösningar som jag pratade om. För det är utan tvekan så att vi har både åländsk och finsk lagstiftning att förhålla oss till och då kan vi inte bara ta något rakt av, exempelvis från Finland, och bara börja tillämpa det här. Det går inte.

Tack, talman! Det blir ju lite tydligare när du beskriver det på det sättet. Jag tänker bara att det kan vara värt för hela kommunikationen att man använder samma språk framöver för då uppstår inte de här frågetecknen.

Tack ledamot Listherby. Vi kommer att göra vårt bästa att använda samma begrepp. Vi kommer att göra vårt bästa nu att inleda den här förhandlingsprocessen och att ni också får ta del av det underlag för att kunna göra rätt bedömning när ni ska gå till beslut. Jag kan försäkra ledamoten att vi har vänt och vridit på det här jättemycket och det är inte med lätthet som vi står här. Men vi kommer att göra vårt yttersta så att ni också förstår vad det här innebär. Det är inte lätt.

Talman! Precis som minister Perämaa så var ministern lite inne på resilienspengarna och deras villkorande, men inte så jättemycket. Jag undrar om ministern vill förtydliga lite. Hur har diskussionerna med kommunerna och kommunalförbunden gått? Hur ser de på det här? Har man fått något förhandsbesked eller liknande? Om jag har förstått rätt så finns det ju också ute i kommunerna ett behov av ett stort digitalt kliv. Man kanske ser lite olika på det här behovet. Är kommunerna redo och tycker att det är bra att de får del av den här lilla kakan?

Tack för frågan ledamot Söderlund. Kommunerna har en styrgrupp där bland annat sjukvårdsdirektören sitter och ÅDA som är kommunernas centrala punkt som man ska avropa gentemot. Det har ju pågått i flera års tid en process där ÅHS styrgrupp tillsammans med den kommunala styrgruppen har bearbetat det här.

Sedan den lilla kakan som nämndes här, ja, det är en liten kaka som kommunerna får av detta system och prislappen är därefter också för kommunernas del.

Talman! Då förstår jag det som att kommunerna är med på tåget.

Till skillnad från andra här i salen så ser jag faktiskt att det finns stora, stora effektiviseringsvinster med ett nytt vårdinformationssystem. Det skapar förutsättningar för flera digitala snabbare processer som nu görs manuellt. Det här har tagit alldeles för lång tid, även om vi kanske tycker att det går snabbt nu här i slutspurten. Men de här diskussionerna och behovet har ju funnits jättelänge. Någon var inne på att det finns en stor, stor teknikskuld och det här behöver göras för att komma i kapp.

Tack ledamot Söderlund. Jag började ju det här anförandet med att säga att vi behöver bygga den här grundläggande IT-infrastrukturen. Det är precis som du sade, det är ny teknik, det utvecklas varje dag hela tiden och där ligger vi efter just nu. Vi behöver ta det här klivet. Finns det någon rätt tid för det? Ja, jag bedömer att vi har passerat den punkten. Men vi måste ta igen det och då måste vi våga fatta modiga beslut för det.

Tack, talman! Vi har en situation nu där prognoser har slagit fel och tyvärr ganska rejält fel. Det är kanske naturligt när man ska estimera något som är 18 år framåt i tiden, men givetvis är det här ingenting som någon politisk företrädare vill kännas vid.

Beroende på var man är i den här processen kan man antingen beskriva det som ett ekonomiskt haveri eller något som inte sticker ut ifrån alla andra upphandlingar. Det största frågan Liberalerna ställer sig är - hur i hela friden blev det så här?

Det råder ingen tvekan om att ÅHS behöver ett nytt vårdinformationssystem eller ”VIS” som det uttrycks i förslaget. En revisionsrapport slog fast redan 2012 att behovet fanns och de senaste 12 åren har behovet gått från en ”stark rekommendation” till närmast ett ”akut behov”. Det handlar främst om patientsäkerhet. Ett modernt journalsystem gör att patienten kan lita på att uppgifterna hanteras av behörig personal och finns tillgänglig för hens vårdgivare. När man har långa vårdprocesser byts vårdgivarna över tid. Då behöver informationen också följa med.

Det handlar också om systemets säkerhet generellt. Jag tror att ingen har undgått de attacker som frekvent riktar sig på våra IT-system. Åland har inte varit i främsta skottlinjen men vi kan alla nämna flera exempel senaste året. Här är det akut att vi stärker IT-säkerheten inom ÅHS utan att vi i detalj här behöver förklara varför.

Det handlar också om ny lagstiftning där IT-säkerhet är i fokus. EU ställer krav på offentliga aktörer via CER- och NIS2-direktiven och de kraven görs på goda grunder. Här har vi varken ett val eller en önskan att avvika från dem. Ålänningars hälsodata bör hanteras enligt regelverken.

Vidare behöver delar av ålänningars hälsodata integreras med nationella register. Vi ska via myndigheter kunna ha kontroll på vår egen hälsodata och då kräver det ”integrationer” för att tala IT-språk. Det förutsätter att vi får igång VIS-systemet.

Åland behöver också effektivisera sin administration. Här kommer VIS att ha en central roll då processer och uppföljning kan automatiseras. På sikt bör VIS spara budgetmedel.

De här behoven har varit kända länge och när den formella processen inleddes 2018 var man redan då inne på linjen att samverka med i princip alla åländska vårdgivare. Onekligen insåg alla redan då att detta var ett mastodontprojekt.

År 2021 erhöll ÅHS en fullmakt för projektet. Enligt fullmakten var investeringskostnaden 4,8 M€ och en årlig driftskostnad om 1 M€ exkl. avskrivningar. Man hade 10 års avtalstid + två fyra årsperioders möjlig förlängning. Det är oklart för mig i dagsläget om uppskattningen räknade med någon form av indexering.

I budgeten för 2022 togs ca hälften av medlen till VIS-systemet från EU:s resiliensfond. I stunden var detta klokt och gav viss EU-finansiering men tyvärr har det här i dagsläget resulterat i en tidspress i projektet. Dessa medel är nu beroende av att projektet förverkligas inom 2025. Det gör att projektet behöver nå en slutfas under innevarande år. Exempelvis behöver 80 % av de kommunala organisationerna och privata vårdgivarna ansluta sig till systemet redan i höst.

Talman! Man behöver inte ha varit med länge för att förstå vart det här leder. ”Mastodontprojekt”, ”akuta behov” och ”tidspress” brukar vara säkra tecken på att IT-budgeten är i farozonen. Tyvärr upprepas historien även i detta fall. De uppdaterade estimaten beräknas nu till: En ungefär dubbelt högre investeringskostnad och en nästan fyra gånger högre årlig driftskostnad exklusive avskrivningar.

Den ursprungliga prognosen om VIS-systemets totala kostnad över 18 år har alltså ökat från lite över 20 M€ i 2021 års fullmakt till nästan 80 M€ i denna ändringsbudget. På tre år har projektet blivit nästan fyra gånger dyrare!

För en nyinvald lagtingsledamot verkar det som att uppföljningen av projektet varit långt ifrån perfekt. Jag har svårt att tro att hela höjningen kom vid årsskiftet. Någon gång under de senaste året så borde det ha varit tydligt för projektledare, styrelse och ansvarig minister att prognosen om ca 23 M€ inte skulle hålla streck. Detta borde ha kommunicerats till lagtinget tidigare.

Finans- och näringsutskottet behöver fördjupa sig i frågan, hur blev det så här?

Talman! Vi står idag inför ett mycket knivigt dilemma. Ska vi avbryta projektet med konsekvenser för IT-säkerhet, kommande lagstiftning och många miljoner nedplöjda i en ganska långt gången process? Eller ska vi bryta mot våra politiska principer och bevilja den här ändringsbudgeten med konsekvensen att vi ökar landskapets budgetunderskott de kommande åren? Vilken väg man än tar finns det kritik.

Liberalerna, tillsammans med Centern och Socialdemokraterna, vill i detta svåra val försöka se till att ålänningarnas hälsodata säkras och blir integrerat med system som vi ålänningar snart tar för givna.

Att välja denna väg kräver beslut som gör ont i bröstet. Vi har en tydlig linje om besparingar på 4 miljoner euro per år. Det här skulle kasta oss bakåt ett antal miljoner, precis när vi noterar 100 dagars regeringsstyre. Ni kan säkert gissa vad vi tycker om det här.

Enligt förslaget kommer ÅHS den här gången att själva behöva ta ansvar för prognosmissen. Organisationen ska spara ihop ökningen av driftskostnaden över fyra år. Med ett VIS-system på plats, bör det finnas utrymme för effektiviseringar av processer och mer automatiserad administration. Därför ska ÅHS spara 700 000 euro per år 2026-2029. År 2029 ska alltså ÅHS årliga kostnader ha kommit ner med 2,8 miljoner euro. Till skillnad från tidigare år, blir det alltså en ändringsbudget med konsekvenser i förvaltningen.

Naturligtvis blir det en puckel som behöver finansieras av landskapet. Om planen följs handlar det om lite över 4 M€. Det får vi väl vacker tugga i oss som jag brukar säga.

Det andra som är mer svårsmält för den liberala gruppen är hur vi ska hantera den ökade investeringskostnaden. Förslaget är nu att vi ska finansiera detta ur PAF-reserven, alltså de medel som ligger i landskapets balansräkning. Ingen behöver dock påminna mig eller övriga liberaler om alla gånger vi stått i den här talarstolen och beklagat oss över PAF-medel som används för att täcka underskott i landskapsregeringens budgetar. Nu sällar vi oss till den klandervärda skaran. Som del i en nytillträdd regeringskoalition kan vi förstås skylla på att det här landat i famnen på oss och nu behöver vi säkerställa att ett IT-system kommer på plats. Är det någon gång man ska använda PAF-reserver så är det till allmännyttiga investeringar. Det finns ganska goda argument varför detta är motiverat just nu.

På sikt inser vi förstås att är ohållbart att använda PAF-medel till landskapets investeringar. Landskapet bör ha en ekonomi som klarar dylika incidenter på egen hand. Vi vill dock uppmana finansministern att tillsammans med finans- och näringsutskottet ta fram principer för vilka situationer som PAF-reserver kan användas och hur de då ska hanteras. Att ta till budgetmoment 89250 ska inte upplevas som en godtycklig process.

Talman! Landskapsregeringen har hittills lagt ner minst 6 M€ på den här processen. Att inte bevilja ändringsbudgeten vore att slänga dem i sjön och sedan tvingas vi antagligen lägga ner ytterligare miljoner euro på att börja om upphandlingen.

Liberalerna förordar att ändringsbudgeten nu i första hand går till finans- och näringsutskottet. Där kan man fördjupa sig i upphandlingen av VIS-projektet. I sitt betänkande kan utskottet sedan ge lagtinget färdkost för vidare beslut. När finans -och näringsutskottets betänkande presenteras behöver vi i lagtinget bereda oss på att ta det minst dåliga beslutet. Det kommer inte att bli enkelt, men efter 12 år är det dags att ÅHS tar nästa digitala steg in i framtiden. Tack!

Tack, talman! Ledamoten nämnde här att det ger goda möjligheter att spara budgetmedel. Vi har ju hört det jättemånga gånger här nu att detta ger stor potential att spara pengar. Jag skulle vilja ha lite konkreta förklaringar till hur man gör det, inte bara något abstrakt utan konkret, liksom att här kommer vi att underlätta arbetet och här kommer vi att spara pengar.

Vidare funderar jag på uttalandet om att vi behöver det här systemet av patientsäkerhetsskäl för att det kan bara hanteras av behörig personal. Dagens system kan ju inte hanteras av obehörig personal, så varför nämner man det? Jag förstår inte det riktigt.

Tack ledamot Egeland. Gällande behörig personal tror jag bara att det är ett missförstånd eller om jag uttryckte mig otydligt. Det handlar ju mera om att i dagsläget så har vi ganska långa vårdprocesser och det kommer personal in och ut och man kastas också ibland mellan olika organisationer. Det är tänkt med det här systemet att man ska kunna följa med. Nu är det ganska enkelt inom organisationerna, men det försvåras mellan organisationerna och det behöver vi säkerställa.

När det gäller att spara pengar så är det ju helt enkelt så att det borde finnas möjligheter till det. När man effektiviserar och automatiserar vissa processer då tar man bort klick till exempel i ett datasystem, bara för att ge ett exempel. Jag är ingen expert på vad som ska göras. ÅHS har ju till exempel 35 000 primärvårdskontakter tror jag, sparar man tre klick per kontakt så blir det pengar i slutändan.

Tack, talman! Tack ledamoten för svaret. Då fick vi äntligen något konkret där, man sparar lite klickande. Det blir ju toppen!

Men då tänker jag att man ska finansiera det här genom att spara in på ÅHS, man vet att det kommer att bli jättestora problem för ÅHS under genomförandet, men ändå så ska genomförandet ske samtidigt som man gör stora inbesparingar. Är det inte bättre att man struntar i de inbesparingarna då och väntar tills systemet är implementerat? För då kommer ju kulorna att rulla in eftersom man minskar på klicken och då har man ju sin inbesparing.

Det är bra, Egeland. Men om du läser det här förslaget så står det också att besparingarna ska börja från och med 2026 och systemet ska då förhoppningsvis vara implementerat 2025. Under implementeringsfasen lägger man inte det här besparingskravet på ÅHS utan det kommer då efteråt när det är implementerat och det är också då det finns möjligheter till det. Det tycker jag att är ganska naturligt.

Det andra är att under den regeringen som ledamot tillträdde så ökade ÅHS årliga budget till en nivå som var 7 miljoner på årsbasis. Det är bara att konstatera att de pengarna finns inte idag. Vi måste hitta dem någon annanstans. Då blir det besparingar på ÅHS och på många andra delar av förvaltningen. Det är två onda ting här att man behöver göra det. Men jag tycker också att man har gjort det här framåt, i och med att det är från och med 2026 som man ska börja spara. Det tycker jag att är ganska naturligt.

Talman! Tack ledamot Ekström. När man läser vetenskaplig text så finner man ofta väldigt snabbt skribentens preferens. Macchiarini trodde på plaststrupar och fick hela Karolinska och KI:s elit med sig. Alla trodde på det. Nu får vi höra upprepade gånger att vi har inga alternativ och att experterna har sagt så här. Det är en miserabel säkerhet. Jag har jobbat 30 år med Abilita, jag har jobbat på Huddinge, Karolinska, Sankt Göran och Kvartersakuten. Jag har också jobbat med pappersjournal och egentligen är det inte så väldigt stor skillnad om du har pappersjournal. Det är smidigare. Det viktiga är återigen patientmöten.

Jo, vi ska byta system, men det brinner inte. Jag är helt överens om att vi ska byta och det finns ett antal system som vi ska ta reda på vad de kostar.

Jag har stor respekt för ledamoten Lindéns kunskap om det här, och som han själv konstaterade här för ett tag sedan så är väl han den som kan mest om de här systemen i den här salen.

Det som jag vill säga är två saker egentligen. Det ena är att jag tar för givet att man under alla dessa år som man har pratat om det här och jobbat med projektet praktiskt har tittat på att det här systemet kommer att bli bättre och det därför man har gjort gått in för det.

Sen vill jag också säga att det är väldigt svårt att jämföra system på olika orter. Jag vet att det finns regioner i Finland som på pappret kan ha ett billigare system, men de har ibland upphandlat flera olika system och då är det svårt att jämföra exakt vad som ingår i olika system. Nu har vi slagit ihop nästan allting till det här vad jag förstår och tar det den vägen. Så de här jämförelserna är inte så enkla att bara göra så där rakt av.

Tack ledamot Ekström. Min första fundering är, varför ska vi på Åland med 30 000 invånare uppfinna hjulet? Vi har ett antal väl fungerande system i vår omvärld som vi kan ta del av, prisuppgifter och så vidare. Den här beskrivningen att vi inte har något val, man hänvisar till olika EU-regler, den miserabla säkerheten och sen lägger man till att vi kan spara enorma mängder pengar. Den enda jämförelsen som har redovisats i mina samtal med minister Zekaj och i media är en jämförelse med Färöarna. Det är helt irrelevant i sammanhanget.

Det var inte så mycket en fråga där.

Det är ju självklart att det här är ju ett system och det är ju inte så att vi ska uppfinna hjulet här. Det är ju inte det man har gått in för, utan det var snarare det här behovet av att det som finns idag inte är tillräckligt helt enkelt. Det kommer inom en väldigt snar framtid att vara extremt otillräckligt. Så det är väl där tidspressen ligger. Vilken väg man ska välja, vi kommer förhoppningsvis att få fördjupa oss ganska mycket i finans- och näringsutskottet i detta. Då kanske man har lite mer kött på benen. Men det klart att det finns frågetecken. Inte har någon sagt att det här är enkelt, men det gäller att välja det minst dåliga beslutet i det här läget tror jag.

Talman! Det här var utan tvivel det mest ansvarslösa anförande jag hört från regeringsblocket idag. Ledamoten Ekström sår tvivel, osäkerhet och strör diverse anklagelser omkring sig på ett ansvarsfullt sätt som inte anstår en ledamot i regeringsblocket. Jag vill påminna om ledamoten Ekströms roll. Ledamoten Ekström representerar regeringsblocket som har lagt fram en ändringsbudget idag och ska försvara den. Ledamoten Ekström sitter i ÅHS styrelse från och med idag och har att hantera det sparbeting på 700 000 euro som landskapsregeringen har smällt på Ålands hälso- och sjukvård.

Tack för det. Sett till lagtingsgrupperna så var ju detta det första anförandet, så vi får se om vi får fler som blir ansvarslösa.

Men jag tänker mig så här att det är självklart så att vi behöver ta ansvar för den här situationen. Men det är också uppenbart när man tittar på det att det finns saker att fundera på. Det har förts väldigt mycket inlägg om det. Det är många som oroar sig för det här och det är absolut inga enkla beslut. Jag försökte bara vara tydlig och lyfta upp det här på bordet. Jag är inte här för att peka finger åt någon, jag är bara här för att konstatera att det är något som uppenbarligen inte har gått på räls. För det här har tagit väldigt lång tid och det har blivit dyrare än vad man räknade från början. Och då måste man också ställa sig frågan lite varför och det behöver man göra tycker jag. Det är ärligt.

Talman! I sådana fall så kan det bara bli bättre från och med nu.

Först vad gäller tid. Varför har det tagit så lång tid? Det har gjorts systemanpassningar för att möjliggöra smidigaste möjliga implementering på ÅHS. ÅHS har suttit två år i Marknadsdomstolen, till kännedom. Vi har haft ett krig i Ukraina som har fördröjt upphandlingen. Vi har haft inflation. Allt detta kommer att ledamot Ekström att få veta i finans- och näringsutskottet öppna hörande.

Vad sedan gäller ledamoten Ekströms hutlösa påståenden om ÅHS ekonomi så vill jag påminna om ÅHS senaste bokslut. År 2020 - överskott 3,0 miljoner, bokslut 2021 - överskott 3,8 miljoner och bokslut 2022 - överskott 2,6 miljoner Ledamoten Ekström kommer själv att få möjlighet att bekanta sig med ÅHS årsbokslut från 2023, nästa vecka, den 27:e.

Tack för den sifferexercisen. Det är ju bra att boksluten har visat det. Det är ju också så att åtminstone när man tittar till budgetarna kring de här och vad man har gjort så har nivån ökat liksom hela tiden. Det jag försökte säga med det var bara att den möjligheten kommer inte att kunna finnas nu, för nu har vi inte de ökningarna längre. Det kommer om några månader att komma en kostnadsram här som det ska beslutas om och den kommer att styra väldigt mycket även ÅHS på det sättet, plus det här som har lagts till nu. Det kommer att pratas mycket budget där och bokslut också. Men vi kan konstatera att ökningen av den här nivån kommer tyvärr inte att kunna gå längre.

Talman! Ledamoten Ekström lyfte frågan kring EU-lagstiftning och IT-säkerhet. Jag vill understryka det som ledamoten sade. Det finns ingen som helst anledning att tänka att för att vi är ett litet samhälle så skulle vi vara mindre drabbade av till exempel cyberattacker, DDoS attacker eller annat. Tvärtom så visar mycket av statistiken att små samhällen och små myndigheter är mer utsatta än större. Man har en mindre kritisk massa och kunnande i organisationen och så vidare. Så det är viktigt att lyfta den aspekten i sammanhanget.

Till den delen så är det också, tycker jag, en styrka i den här upphandlingen att man nu går in för ett system som är använt och erkänt i övriga Norden. Mycket av den informationshanteringen regleras genom EU-lagstiftning. Det kommer EU-lagstiftning om hälsodata. Vi har redan en EU-lagstiftning om vidare utnyttjande av data. Att då ha en leverantör som man vet att kommer att anpassa sig efter EU-regleringarna, det är mycket bra. Sedan finns de åländska anpassningarna, men det är vid sidan av.

Tack för det förtydligandet. Det är mycket som ändrar nu. Det är väl det som också är det svåra i det här, att när man jämför situationen hur den var för några år sedan med hur situationen kommer att bli om några år så är det väldigt stor skillnad på de krav som ställs, bland annat på säkerhet och hur data ska hanteras. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg.

Gällande de dubier som ledamoten Ekström lyfte upp så tycker jag att är bra.

Vi har ett enormt stort projekt framför oss på Åland. Det här har jag lyft väldigt många gånger i tidigare anföranden, är vi dåliga på att göra utvärderingar av de projekt vi har lagt till och de reformer vi har genomfört? Inget projekt går som på Strömsö och som på räls en hel väg. I efterhand så måste man våga se: Hur väl nådde vi de uppställda målen? Vad nådde vi inte? Hur gick det med ekonomin? Vi måste våga analysera det med öppna ögon, annars kommer vi heller inte att lära oss någonting till nästa process. Jag tycker att det är bra att både visa på behovet av det här systemet, men också konstatera förstås att inte heller det här projektet, liksom något annat projekt, har gått igenom med perfektion.

Jag tycker förstås att det är viktigt det också.

Jag skulle bara vilja säga att när det gäller de här uppföljningarna och att titta på dem, så i de processerna så handlar det väldigt mycket om att titta på processer och lära sig av misstag. Det handlar absolut inte om att man ska hänga ut personer på något sätt och göra någon sorts offentlig avrättning av någon på det sättet. Det lär vi oss ingenting av. Det kommer bara att skapa en oro i organisationen och man vågar inte göra någonting till slut. Det viktiga för oss är att lära oss och gå vidare. Men jag håller med om att man måste göra det här mellan varven. Vi ska absolut se till att det inte blir någon sorts personlig vendetta eller sådana saker. Det handlar om processer och det handlar om att göra det bästa möjliga av allting.

Tack, herr talman! Beklagar om jag avbryter Liberalernas interna diskussion med sig själv.

Vi har indexjusteringar som ledamoten var inne på och det är väldigt tacksamt att ledamoten lyfte upp just indexjusteringar, det är en viktig del när man pratar om totalkostnaden. Just när man visar upp siffrorna på det här viset så blir de ofta missvisande. Jag hoppas att ledamoten kan ta med det till utskottet och också fördjupa sig i vad indexjusteringarna potentiellt sett kan bli. Jag har tidigare erfarit här i lagtinget att det finns en del brister i den förståelsen.

Men vidare till frågan om förankringsprocessen, vi hörde finansministern tala här tidigare om att man har känt till det här i en månads tid. Hur länge har Liberalernas lagtingsgrupp känt till det här ärendet?

Tack för frågan ledamot Wikström. Jag kommer inte ihåg exakt när det här dök upp första gången. Men det är klart att vi har diskuterat det mera när det kom upp på listan här i lagtinget. Jag vet inte om det spelar stor roll egentligen. Vi är här nu och vi ska hantera det nu.

Gällande indexjusteringar så tycker jag att vi ska ta det med i utskottet och titta på dem. Jag håller med om att det kan påverka ganska mycket, speciellt när det är så här långa processer. Det som kan göra den här diskussionen lite svår är att indexjusteringar kommer ju ofta in i avtalet och vi är ju ganska långt ifrån att ha ett färdigt avtal med någon aktör. Vi kanske kan ge lite färdkost inför det avtalet förstås, men det blir ju ändå en förhandling och ett avtalsskrivande. De här indexjusteringarna kommer säkert att vara där. På vilken nivå kan vi säkert åsikter om, men vi kanske inte kan diskutera dem redan.

Tack, herr talman! Indexjusteringar följer ett index, vilken nivå så det följer ju index. Om ett avtal är indexjusterat så tar man reda på vilket index det följer och vanligtvis så följer det inflationstakten.

Hur som helst, ledamoten var inne i sitt anförande på att om vi inte gör det här så måste vi spendera 6 miljoner euro på nytt för att göra om alla dokument. Det är kanske inte riktigt förenligt med sanningen. Det är ju ett stort förarbete som har gjorts när man tagit reda på alla dessa processer, vad som behövs osv. Så jag vill bara poängtera att så är det inte.

Sedan undrar jag lite hur ledamoten egentligen resonerar när man tänker okej, det här är ett VIS-system och vi har en ny styrelse som nu ska skötas och ha hand om hela förändringsprocessen så att det inte blir några problem. En styrelsen ska fatta strategiska beslut och att gå in för ett VIS-projekt är ju ett strategiskt beslut. Att samtidigt säga att det är helt okej att vi sparar pengar på samma gång, stora besparingar, det är ett strategiskt beslut. Vad är det egentligen som ledamoten tänker sig att styrelsen ska göra?

För det första så måste jag rätta ledamot Wikström. Jag sade inte att det skulle kosta 6 miljoner till. Däremot har man lagt ner ungefär 6 miljoner på det och jag tror att det kommer att kosta några miljoner till om man börjar om. Som ledamoten var inne på så har vi redan gjort en del arbete som vi säkert kan återanvända, men att göra det är alltid en process som kostar pengar.

När jag sade strategiska beslut så är det ju styrelsens uppgift att ta de strategiska besluten. Jag kan inte sitta här och säga vad de ska göra utan det är upp till styrelsen att diskutera och besluta om. Jag kommer att vara där som ersättare, vilket betyder att jag kanske inte är där så mycket, men jag kommer säkert att ha lite insyn i diskussionen i alla fall. Jag tänker att det är ganska naturligt för stora organisationer som ÅHS att man har de här strategiska diskussionerna hela tiden. Så jag ser inga konstigheter i det alls, utan det är styrelsens jobb som jag ser det.

Tack, herr talman! Jag upplevde ledamoten Anders Ekström anförande som ett ganska ärligt resonerande kring vad han upplever att har gått rätt och fel, att våga lyfta processen och titta på den just för att lära oss om hur vi ska göra i framtiden och vilka lärdomar vi kan dra.

Jag välkomnar specifikt väldigt mycket det som ledamoten nämnde om att se över principerna för användningen av PAF-medel. För det är ingen ny sak i den här salen, det har ju diskuteras många gånger. Jag hoppas verkligen att ledamoten kan utöva inflytande där så att vi får det på plats. För precis som ledamoten nämnde så ska det inte finnas den uppfattningen att PAF-medel är något man tar tag i när det uppstår ett hål eller på något vis ad hoc där det passar.

Tack ledamot Röblom. Jag tänker att den här processen, som jag också tycker att är viktig, så jag tycker att man ska lära sig lite av hur flygindustrin hanterar kriser. De tittar ju väldigt ofta på processer och de skalar bort personerna och ser hur det gick till. Det har gjort att man har ökat säkerheten enormt inom den branschen. Det är inte förstås direkt tillämpbart. Men jag tycker att det är en viktig modell att titta på. Hur går det till? Det finns annat också som ledamoten nämnde här.

Vi ska se på det här, sen ska vi komma med lite färdkost från finans- och näringsutskottet och sen tar vi förhoppningsvis ett beslut på det här.

Tack, talman! En sak som inte har diskuterats riktigt ännu här och som jag verkligen utgår ifrån att finans- och näringsutskottet tittar närmare på är ju vad det här innebär för ÅHS som organisation. När man för in ett nytt system, vad kommer det i praktiken att innebära? Det kan finnas lite hinder och utmaningar i början när man implementerar systemen. Men vad innebär det på längre sikt för arbetsformer och förenklingar? Det måste ju innebära i organisationen att saker också förändras och utvecklas när det sker en sådan här förändring.

Jag håller med om att det kommer absolut att innebära en förändring, sen vad den är så är svårt att säga. Det finns ju absolut lite tankar, prognoser och estimat på vad det kommer att innebära. Det kommer vi antagligen att få följa på det sättet.

Men det som man tyvärr kan vara säker på är att även under implementeringen så blir det nästan ett dubbelarbete. Då har du ett gammalt system som du jobbar med dagligen och så ska du implementera och börja starta upp ett nytt. Sedan en viss dag så bestämmer man sig för att nu byter vi och då ska allting funka. Så det kommer att läggas ner väldigt mycket arbetstimmar på den här implementeringen. Det kan vi vara säkra på. Men sen ska det förhoppningsvis bli en enklare tillvaro, framförallt administrativt och sådant tror jag att alla uppskattar.

Tack, talman! Ledamoten Ekström nämnde i sitt anförande att minst 80 % av de kommunala organisationerna ska ta i bruk relevanta delar av detta. Det framgår också av det förslag som ligger.

Med tanke på att ledamot Ekström representerar det parti som innehar finansministerposten så hoppas jag att han kan informera här och nu då vilka kostnader detta kommer att innebära för den kommunala sektorn. För det behöver man ju med all rimlighet ha tagit i beaktande.

Det var en relevant fråga ledamot Kanborg. Jag tror att innan vi ser någon organisation ansluta sig till det här så behöver den frågan redas ut. Tyvärr går den inte att utreda förrän man har ett avtal på plats, och det är därför det är lite bråttom nu med den här andra tidslinjen. Vi behöver först och främst få till ett beslut härifrån om vi ska gå vidare eller inte. Sen behöver också styrelsen fatta beslut och sen då någon gång så kan det komma fram ett avtal som kan klargöra för kommuner och externa vårdgivare vad det här kommer att kosta. Då får vi svar på den frågan så att vi kan ge svaret till dem, och då ska vi hoppas att 80 % kommer med.

Tack, talman! Om vi tittar lite längre fram så oavsett så bör ju landskapsregeringen ha tittat på det här. Jag utgår från att ledamot är ganska välinformerad.

Om det är så att det här medför en kostnadsökning för den kommunala sektorn, avser landskapsregeringen att kompensera den kommunala sektorn? Och i sådana fall, i vilken ända kommer man att skära ner? Var kommer man att plocka de här pengarna med tanke på att man har de här betingelserna på sig, vilket man har sagt tidigare?

Det där var en ganska framåtblickande fråga och den bör nog ställas till landskapsregeringen faktiskt.

Vi har diskuterat mera det här systemet, vad det här får för följdeffekter framåt och vad det innebär. Som jag sade i min förra replik, så det avgörs ju av det här avtalet som man kommer fram till av anbuden som kommer in före.

Hur man kommer att hantera detta från landskapsregeringens sida, det behöver ministrarna i landskapsregeringen svara på.

Herr talman! Frågeställningen om hur man använder PAF-medel i landskapsbudgeten är väsentlig. Det är bra att den frågan lyfts här. Jag får ärligen säga att jag hör säkert till dem som har ifrågasatt när andra har använt medlen kanske på ett liknande sätt som nu. Det är inget att säga, så är det bara.

Det finns ett visst stöd för den här åtgärden i regeringsprogrammet. Det står att landskapsregeringen avser att använda PAF-medel för vissa investeringar.

Jag uppskattar den här inviten som jag hörde, att landskapsregeringen dvs. jag och kanske finans- och näringsutskottet skulle föra en diskussion om ramarna för vad som är vissa investeringar. Det ligger i allas vårt intresse att vi klargör det här för framtiden. Jag vill inte heller se ett godtyckligt användande av de här medlen.

Tack, herr talman! Bästa lagting och åhörare. Jag tror att vi alla är överens om att det vi har på vårt bord idag är en av de mest komplicerade frågor på hur länge som helst.

Det som står klart och är bekant sedan länge är att det system som ÅHS använder är föråldrat. Redan i den revision som utfördes 2012 rekommenderade man ÅHS att byta system. Sedan tog det ända till 2018 innan den formella processen kring upphandling av ett nytt vårdinformationssystem startade. I budgeten för 2018 upptogs 2,5 miljoner och totalkostnaden bedömdes då till 3,8 miljoner. Siffrorna har ju förändrats en del sedan dess.

I budgeten för 2021 upptogs en fullmakt för investeringen på 4,8 miljoner samt en årlig miljon för ökade driftskostnader. Landskapet beviljades ett resiliensstöd om 4,6 miljoner för VIS-projektet. Kravet för att erhålla resiliensmedlen är att ÅHS samt minst 80 % av de kommunala organisationerna samt privata vårdföretag ska använda relevanta delar av det nya VIS-systemet senast inom det fjärde kvartalet år 2025. Det låter kanske som det är ett tag dit, men i den här världen så är det ganska nära. Noteras att resiliensmedlen redan helt eller åtminstone till huvudparten är betalda till landskapet och ligger på landskapets konto och har använts för investeringen i VIS.

Över till varför vi samlats här idag. Nu i slutfasen av förhandlingar med leverantören så visar sig att driftskostnaderna inklusive avskrivningar bedöms öka med knappt 4,3 miljoner årligen. Det avtal som tecknas beräknas sträcka sig över en 10 års period med option på 4+4 år. Genom ett bestående effektiviseringskrav på ÅHS under åren 2026-2029 så minskas driftskostnaderna med euro 700 000 per år för att göra det här kostnadsneutralt på sikt. Digitalisering och nya system ska rimligtvis leda till inbesparingar.

Om vi tolkar budgetförslaget rätt så uppstår det en årlig avskrivningskostnad på 480 000 euro, alltså totalt 4,8 miljoner under tio år. Genom att upplösa en del av PAF-reserveringar så finansieras detta.

En fullmakt gällande driftskostnaderna begärs. Den uppgår till ca 2,8 miljoner mer än tidigare fullmakt. Tidigare fullmakt var på 1 miljon.

Investeringen för VIS-projektet bedöms landa på 9,4 miljoner, om man minskar detta med resiliensmedel om 4,6 miljoner kvarstår 4,8 miljoner. Alltså denna summa som ska avskrivas på 10 år.

Om detta är det optimala har vi svårt att uttala oss om. Jag välkomnar debatten här idag som har varit klargörande till många delar. Ett av de frågeställningar som fanns i morse har delvis klarnat här. Vi har en väldigt snäv tidsram att jobba med. Finans- och näringsutskottet planerar ordna ett öppet hörande runt VIS-projektet. Centern stöder helt den linjen. Mycket av det som har diskuterats här idag behöver diskuteras fortsättningsvis och information behöver kontinuerligt inhämtas. Detta handlar om mycket pengar och man binder upp sig under många år. Lagtinget är förtjänt av och i behov av mera information. Samtidigt vet vi att Åland är i stort behov av ett modernt VIS-system.

Slutligen några ord om finansieringen. Enligt budgetförslaget föreslås en upplösning av tidigare reserverade penningautomatmedel om 4,8 miljoner. Med andra ord en bokföringstransaktion där en på sätt och vis ”fiktiv” skuld minskar och resultatet påverkas. Även detta behöver utskottet analysera, speciellt med tanke på hur detta fungerar med lagstiftningen om det finanspolitiska ramverket. Tack!

Talman! Ledamot Höglund, jag vill understryka att det här är nog den största frågan som det här lagtinget kommer att ha. Det är helt i klass med elhybriden. Vi talar om tiotals miljoner som det kan handla om. Det är så otroligt viktigt att vi väljer den mest ekonomiska lösningen.

Den beredning som ligger till grund för den här begäran om en tilläggsbudget är inte tillräcklig tycker jag.

Du nämnde också att för att få dessa resiliensmedel så måste 80 % av de privata sjukvårdsvårdföretagen vara med. Kommer man hinna det? Har man tagit några kontakter? Det är ingen lätt grej det.

Det är en av de mer intressanta frågorna dessa resiliensmedel som vi redan erhållit antagligen till hela delen. Fortsätter vi med VIS så med tanke på resiliensmedlen och det visar sig att vi inte uppnår dessa 80 % då har det hela inte gått riktigt bra. Det är ju någonting som finans- och näringsutskottet behöver diskutera, speciellt i hörande. Det är en otroligt viktig del. Vi har fått lite besked från kommunerna i dag. Men vi behöver också höra speciellt med ÅDA och den styrgrupp där ÅDA är dragande. Hur står det till gentemot kommunen och de privata aktörerna?

Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag har uppfattat att VIS-projekt ägs av ÅHS och handlar främst om sjukvårdsjournal. Det som berör socialen, som är lite speciellt på Åland, det sker inom ramen för ÅDA. Det som vi talar om, för att klargöra, är främst sjukvårdsjournaler och det är en viktig notering. Jag hoppas att jag har uppfattat det rätt. Det kommer så mycket olika information. Du nämnde också att det var 4,3 kostnad per år och någon sade 4,0 och så har det sagts 4,2. Det är lite svaj i de här siffrorna.

Jag håller med ledamot Lindén där. När vi pratar om vad som tillkommer, är det 3,8, 2,8 eller 4,3? Det är inte lätt att hänga med, det beror på om man räknar med avskrivningskostnader och det beror på vad man jämför med. Jämför man med dagens kostnader eller jämför man med den fullmakt som man beviljade 2021? Det är inte helt lätt att följa med i de här miljonerna med decimalerna.

Tack, talman! Jag är av den åsikten att implementeringen av ett sådant här stort datasystem kommer att leda till väldigt mycket problem, vilket ligger i sakens natur.

Vi fick höra här av i Liberalernas gruppanförande tidigare att det här ska implementeras 2025 och inbesparingarna ska börja 2026. Alltså behöver jag inte vara orolig för att inbesparingarna slår mot ÅHS, samtidigt som de kämpar med att implementera det här systemet. Delar Centern Liberalernas naiva inställning till det här? Man tjackar det här systemet, år 2025 smäller man in det och det funkar och 2026 är alla glada och då kan man börja med inbesparingarna. Eller delar Centern lite min oro att det här kan ta några år innan det funkar bra?

Tack, herr talman! Jag kanske inte kan prata för hela Centern här. På ett generellt plan så innan man börjar implementera ett system så ska man upphandla ett system. Det i sin tur brukar ta ett tag. Sedan ska de anpassningar göras som behöver göras med tanke på Ålands säregenhet med anpassningar till lagstiftningar etc. Den första frågan är ju, när har man ett system på plats att implementera? Jag har ingen aning. Men sådant här går aldrig så där otroligt snabbt. Sen kommer man till implementeringsfasen när nu den börjar, hur smidigt går den? Hur länge bör man köra parallella system? Kommer implementeringen att gå smärtfritt? Kommer allt att falla på plats med en gång eller kommer man att stöta på problem och behöva göra flera anpassningar? De implementeringar som jag varit med om så har tagit sin tid?

Tack, talman! Jag respekterar att ledamoten inte vill svara för hela Centern, men i och med att det var ett gruppanförande så ställde jag frågan till Centern.

Höglund är ju en erfaren politiker så han är naturligtvis fullt insatt i att det här kommer att ta tid och det gläder mig att han har den insikten.

Tack, herr talman! Före detta finansministern Höglund var inne på upplösning av PAF-medlen och PAF-reserverna. Det är en intressant fråga. Jag minnes inte nu direkt att ledamoten under sin tid som minister agerade på samma sätt, men kanske jag missminner mig. Men i så fall, varför inte?

Nej, inte på motsvarande sätt. Det är klart att under min tid behandlade vi PAF-medel också. Det kom ju extra PAF-medel på grund av ändringar i lotteriskatten. Det hinner jag inte dra nu.

Om vi tar upplösningen av reserveringen så ska vi komma ihåg att det är ju inte nya pengar som kommer till, utan det är en skuld i balansräkningen som minskar och så blir den inte där, det är väldigt schematiskt och så blir det en intäkt i balansräkningen. Så det är ingen, enligt mig, riktig finansiering på det viset, utan det är en bokföringsteknisk åtgärd som jag kanske inte personligen är helt förtjust i. Det är ett väldigt enkelt sätt att finansiera, men det är inga riktiga pengar med i den ekvationen.

Tack, herr talman! Jag delar ledamotens uppfattning om detta. Man kan ju lätt få intrycket när man läser budgeten att oj vad många miljoner euro det finns på konto här. Men så är inte fallet utan pengarna hamnar i samma hög. De här siffrorna är ju inte förenliga med hur verkligheten ser ut. Det är väl kanske därför som jag mest har synpunkter på användningen av PAF-medel på det här viset. Men jag kommer ta upp det mera i mitt anförande. Det var intressant att höra ledamotens klargöranden.

Just den här PAF-reserveringen ligger i landskapets balansräkning som en typ av skuld. Jag brukar ibland kalla den för fiktiv skuld, så är det inte helt och hållet eftersom det är tiotals miljoner som uttryckligen genom beslut reserverade för tredje sektorn, men inte alla de medel som ligger i balansräkningen. Jag tycker att de på något sätt borde hanteras och - jag säger lite slarvigt här - städas bort på något sätt. Jag tittade på det under min tid. Det visade sig vara svårt att göra så jag kom aldrig i mål med det, men det är någonting som behöver fortsätta. Om man kan göra det i ett bokslut och boka bort de här överloppsmedlen eller ta något annat beslut. Vi kan konstatera att PAF-frågan har levt väldigt länge och behöver fortsätta leva och komma till mål så småningom.

Tack, herr talman! Mitt anförande kommer att rikta sig ganska mycket till den här budgeten och pengarna som ska tas upp, så det är lite beklagligt att finansministern inte befinner sig i rummet. Men det är väl sådant man får ta, det här ärendet är väl kanske inte så viktigt att man behöver vara på plats.

Införskaffande av ett nytt vårdinformationssystem har pågått i snart 10 år och har kantats av svårigheter redan från starten. Jag ska inte gå igenom hela historien och det som hänt då det snart blir känt i samband med att revisionsrapporten blir offentlig. Var sak har sin tid och just hanteringen av den här frågan är inte i fokus idag.

De uppskattade kostnaderna för vårdinformationssystemet har skjutit i höjden från en uppskattad ökning av driftskostnaderna för ÅHS om ungefär 1 miljoner euro per år till idag 4,3 miljoner euro per år inklusive avskrivningar, minst, sen får vi se hur indexjusteringarna också påverkar. Det är en utgiftsökning som är över 1 % av Ålands totala ekonomi utan att motsvarande besparingsåtgärder föreslås, utan det är något man säger.

Kommer det att komma motsvarande besparingsåtgärder från landskapsregeringen i samband med att dessa medel ska börja flyta ut om ett par år? Var ska det sparas? Man säger att det ska sparas inom ÅHS, det ska bli intressant att se. Jag hoppas att regeringen håller sitt ord för det är lättare att agera på det viset. Obunden Samling stöder inte att vi sparar på sjukvården på det här viset.

Ålands offentliga ekonomi är i fritt fall och detta påskyndar fallet mångfalt. Det går inte att fortsätta på detta vis med en axelryckning.

En parentes är att i diskussion om regeringsprogrammet sade jag att landskapsregeringen skulle plundra PAF för att försöka hantera ekonomin och i den första budgeten vi har här på bordet är det just vad man gör, nästan 5 miljoner euro. Intressant.

Vidare så har landskapsregeringen aviserat att ÅHS ska spara 700 000 euro per år som en del i att finansiera denna kostnadsökning men det är en mycket dålig ide och tyder på att landskapsregeringen saknar insikt i vad implementeringen av vårdinformationssystemet innebär, och faktiskt insikt i organisationsförändring överhuvudtaget.

Att implementera VIS innebär att organisationen ska börja arbeta på ett helt nytt sätt och samtliga digitaliseringsprojekt av denna karaktär som genomförs i vår omvärld kännetecknas av mycket strul och problem i början av processen. Det går inte på ett halvår och så är det klart. Organisationen som sådan blir faktiskt mindre effektiv än tidigare för det är en förändringsprocess som tar tid.

I det läget tycker landskapsregeringen uppenbarligen att det är en smart ide att påföra ytterligare en omfattande förändringsprocess genom att konstatera att ÅHS ska genomföra kraftiga besparingar i en tid av hög inflation där allt blir dyrare. Det blir mångfalt svårare att spara pengar.

Kära lagting, det vi har framför oss är med andra ord ett perfekt recept för katastrof inom ÅHS de kommande åren.
Obunden Samling vill fokusera på samhällets kärnverksamheter skola, vård och omsorg, men det är uppenbart att regeringen har en annan åsikt.

Vi har dessutom framför oss enorma satsningar på skärgårdstrafiken som uppenbarligen får kosta hur mycket som helst.

För att fortsätta så fick lagtinget detta ärende till kännedom nu i måndags och vi förväntas fatta beslut så fort som möjligt. Detta trots att landskapsregeringen känt till alltihop i ungefär en månad.

Om man vill att sådana saker ska gå smidigt, om det är ett väldigt brådskande ärende som man säger, så kanske det är en idé att prata lite, att försöka diskutera lite frågor och inte komma med ett par dagars varsel och förvänta sig att vi ska gå med på alltihop. Bara ett tips.

För som det ser ut nu så är det uppenbart att landskapsregeringen har för avsikt att stressa igenom det här mycket stora beslutet utan sedvanlig behandling med hänvisning till tidsbrist och innebrända EU-pengar. Det är inte seriöst. Det skadar transparensen och tilltron till politiken. Det är under all kritik att hantera ett ärende av den här karaktären på det här viset.

Av den här orsaken så föreslår jag bordläggning av detta ärende till nästa plenum efter påsk den 3 april.

Men för att övergå till själva finanserna så kännetecknas det här budgetupplägget av ett politiskt trixande där finansministern och regeringen frångår vedertagen praxis för avskrivningar, vilket är synnerligen anmärkningsvärt. Rakt upp och ner så säger man att syftet med att föra över medel är att minska avskrivningskostnaderna och ÅHS resultatpåverkan i driftsbudgeten.

Att göra på det viset, att tillföra mera medel och sedan säga att avskrivningskostnaderna blir lägre så hanterar vi ju ingenting i landskapet idag. Det innebär också att hela systemet med avskrivningar ifrågasätts när man gör på det här viset. Vi ska alltså minska på avskrivningskostnaden trots att investeringskostnaden inte minskar. Vad vi gör här är att vi finansierar någonting. Vi minskar inte avskrivningskostnader för att vi tillför medel. Enda sättet att minska en avskrivningskostnad är att minska investeringen. Det är så som de här system fungerar.

Om vi hanterar alla offentliga investeringar på det här viset så skulle vi inte ha några avskrivningar överhuvudtaget i vår ekonomi. Varför ska vi skriva av broar, färjor, vägar, fastigheter och så vidare? Vi finansierar ju alla dessa satsningar till fullo direkt inom landskapet. Varför håller vi på med avskrivningar? Vi håller på med avskrivningar för att få en årskostnad så att vi vet vad en investering kostar över tid, och det ska man uppenbarligen inte göra nu då som jag förstår det i alla fall. Det är ju så det står i budgeten.

Anledningen till att det överförs pengar till just investeringar kan inte vara något annat än att det är PAF-medel som används och principerna tillåter inte att vi använder PAF-medel till reguljär drift men dock till investeringar. Vad som sker just nu är dock att vi använder PAF-medel just för driften av samhällets absoluta kärnverksamhet, sjukvård. Vi investerar och minskar på driftskostnaden, men det är bara en omskrivning för att få ner driftskostnaderna, alltså använder vi PAF-medel för driften. Det strider helt mot principerna.

Men det tar inte slut här när det gäller den här budgetens kreativa användning av PAF-medel, då det också föreslås upplösningar av densamma. För den som inte är införstådd så kan det verka helt i sin ordning, det ser bra ut på pappret, det minskar här och ökar där. Men precis som vi talade om här tidigare i replikskiftet så är verkligheten att dessa medel finns endast i bokföringen. Den här upplösningen är inte faktiska medel utan pengar endast på pappret. Det är på grund av att likviditeten i landskapet och PAF-medel reserveringar inte är i harmoni. Det ser ut som att landskapet har mer pengar än vi faktiskt har.

Så om finansministern hade varit här nu så skulle jag säga så här: Kära finansminister, sluta trixa med vår offentliga ekonomi och revidera PAF-principerna om vi ska använda PAF-medel till drift i stället för att agera på det här viset! Samtidigt som man håller på att jobba med PAF-principerna och ändrar så att man kan använda dem till drift så kan man passa på att upplösa de reserveringar som är luft i bokföringen, istället för att med sådana här budgettricks förleda lagtinget att tro att det finns mer pengar än vad det faktiskt finns.

Sammantaget, den här budgeten skadar trovärdigheten i vår offentliga ekonomi också på det här viset, hur man använder budgeten och vad man förslår. Tack, herr talman!

Tack, talman! För det första så tycker jag att när vi är i den här salen så behöver vi ändå vara lite anständiga. Finansministern är på ett läkarbesök, det känner ledamot Wikström till. Då tycker jag inte att man kan sitta här och säga att han har smitit ut härifrån och antyda att han inte vill vara här och svara på våra frågor. Det går också att ställa en skriftlig fråga till honom, du har alla möjligheter att göra det när som helst. En månad brukar ta och så får man svar på sina frågor och kan diskutera det enskilt. Sådana påståenden tycker jag inte att hör hemma i salen.

För det andra så vill jag lite friska upp minnet. Du nämnde avskrivningar och att man håller på finta bort och du antydde att det skulle vara någonting som sker på felaktiga grunder. Det här har skett helt enligt boken och hur det ska göras. De här avskrivningarna som görs är som de ska vara. I fjol, den 11 april, så använda din regering PAF-medel på precis samma sätt.

Tack, herr talman! Jag känner inte till det här läkarbesöket, det har kanske aviserats här någonstans, men det var något som jag inte kände till.

Hur som helst så kan man faktiskt planera en sådan här debatt så att finansministern, som är huvudsakligt ansvarig för ett sådant ärende, är här på plats. Man kan planera det, men det har man inte gjort och då blir det så här. Det är väldigt konstigt.

Jag hann inte riktigt klart med den här repliken. I fjol i den första tilläggsbudgeten som kom år 2023 så avsattes 3,9 miljoner till lite olika projekt, och det var egentligen samma logik som du kritiserade här i dag ledamot Wikström.

Vad vi behöver inse så är detta med förändring som också dök upp här i ett anförande. Alltså, förändring är någonting som pågår hela tiden. Antingen så försöker man hantera den och vi har någonting att hantera här och nu eller så sticker man huvudet i sanden och så gör man ingenting och låtsas som att det är som det alltid har varit. Nu försöker vi hantera den här förändringen. Vi har sagt det själva, det är inte lätt men den behöver hanteras och vi vill komma framåt med det.

Herr talman! Vill man använda pengar för att minska så varför tar man inte upp medel varje år som är brukligt i så fall? Varför har man inte medel varje år när de här utgifterna utfaller? Varför gör man inte på det viset? För så hanterar vi andra saker. Vi tillför inte medel för en investering för att minska resultatet, utan man tar ut medel varje år när de utgifterna ska utfalla. Så hanterar vi vår egen ekonomi i dag. Vad är det för skillnad? Varför gör vi på ett annat sätt nu?

Talman! Ledamoten Wikström nämnde ordet revisionsrapport. Med tanke på det så vill jag uttrycka min allmänna förhoppning om att när revisioner görs så är det jättebra att de görs när upphandlingarna är slutförda som en huvudregel. Då kan man utvärdera strategiska vägval. Man kan jämföra med andra upphandlingar som har gjorts i vår omgivning. Man kan ge meningsfulla förbättringsförslag inför framtida upphandlingar som med all nödvändighet vi kommer att ha på Åland också i framtiden.

Tack, herr talman! Jag håller med om att det är viktigt att man gör revisionsrapporter och att de görs i rätt tid. Jag diskuterar den inte vidare, men eftersom den har skickats ut till hela lagtinget så tyckte jag ändå att det var värt att nämna det.

Talman! Jag kommer att samla på mig en del frågor att besvara i mitt huvudanförande.

Gällande frågan hur länge landskapsregeringen har känt till så framgår ju osäkerheten kring kalkylen redan i landskapsbudgeten för 2024. Där står det med brandskrift under investeringsanslag: "Kalkylerna är beroende av många osäkerhetsfaktorer och kan preciseras först då den tilltänkta leverantören givit sitt slutgiltiga anbud." Detta är alltså behandlat i ÅHS-styrelsen den 30 augusti 2023, därefter inlämnat till ordinarie budget.

Det har hållits ett flertal överläggningar tillsammans med landskapsregeringen. Den första som jag hittade i min kalender är den 30 januari 2024. Det kan säkert finnas flera också när jag börjar gräva i kalendern. Men diskussioner och överläggningar har förekommit med landskapsregeringen.

Tack, herr talman! Ja, det är uppenbart. Tack ledamoten för det förtydligandet. Det är det som gör det så tråkigt, man kommer så här på slutrakan och vill skarva igenom ett sådant här stort beslut utan den sedvanliga förankringen och utan att vi också får svar på de här frågorna utan man blir förlöjligad istället.

Tack, talman! När jag hörde ledamot Wikström beskriva det här projektet så låter det lite som att det är ett mörkt moln. Jag vill påstå att en uppgradering och ett digitalt liv inte nödvändigtvis behöver vara det här mörka molnet som beskrivs här. Det är också en fantastisk möjlighet för oss att kunna erbjuda en patientsäker, effektiv och rättssäker vård. Vi är fullt medvetna om att det här kommer att vara bekymmersamt att genomföra operativt. Men organisationen är anpassad att ta sig an den här uppgiften. Men med den logiken så kan vi ju inte avstå att ta nödvändiga kliv för att det känns jobbigt.

Tack, herr talman! Det jag kritiserade i mitt anförande var inte själva vårdinformationssystemet som sådant, utan just att man avser göra två väldigt stora förändringsprocesser parallellt med varandra. Det vill säga kraftiga nedskärningar samtidigt som man ska implementera ett helt nytt sätt att arbeta. Det är konkret kritik och det kommer alla på ÅHS att få uppleva. Eftersom det påverkar sjukvården så kommer det också att påverka alla ålänningar.

Tack, talman! Det stämmer att det kommer att vara ett bekymmer att införa vilken typ av system som helst. Däremot så finns ju organisationens förmåga att hantera och ta sig an den här uppgiften, det är jag helt medveten om.

Samtidigt så vill jag också avsluta med att säga att den här processen har varit lång. I och med att den har varit lång så är jag också införstådd med att organisationen har fått greppa, vända och vrida på det här för att se till så att det här faller bra.

Med det sagt så vill jag återigen säga att vi är helt införstådda med att det finns ingen optimal tid för när saker och ting behöver implementeras. Saker och ting sammanfaller ibland på (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ja, det finns ingen optimal tid att förändra saker, men man kan påverka hur snabbt förändringen ska ske och när saker och ting ska ske. Nu har man två parallella processer - jag återkommer till det - det här betyder i klartext att man inte prioriterar sjukvården fast det ser ut så. Man drar ner på ena sidan och prioriterar på andra sidan. Man ska ha budget på exakt samma nivå. Kommer man att göra några prioriteringar eller kommer man att fortsätta på det här viset inom landskapsregeringen och inte göra prioriteringar? Det ska bli intressant att se när det här finanspolitiska ramverket kommer. Jag hoppas innerligt att man agerar på exakt samma vis när det gäller skärgårdstrafiken. Vi får se.

Tack, talman! Jag blir lite förbryllad här kring hur man tar ansvar för fattade beslut. Mitt minne säger mig att Obunden Samling var en aktiv del av den förra landskapsregeringen och som också hade representation i den förra styrelsen som först under den här veckan, som har varit nu, har avgått. Har inte Obunden Samling under fyra år överhuvudtaget förstått vad som håller på att ske? Har man inte haft något som helst samtal eller återkoppling med sin egen styrelseledamot i ÅHS-styrelse? Har man funderat över den fråga som finansministern lyfte att det krånglade till saker att man i den förra landskapsregeringen kopplade resiliensmedlen till VIS-systemet? Vi kan alla vara lite återhållsamma i att kasta paj på andra när vi ändå alla har vår sked i samma soppa.

Tack, herr talman! Det är klart att vi har varit medvetna om VIS-projektet som sådant och användningen av resiliensmedlen förstås, absolut. Det som vi pratar om nu är det som det informerades om här i januari, resultatet av den här upphandlingen och dess konsekvenser. Nej, det hade vi inte kännedom om. Så det är korrekt.

Det här är den nya informationen som jag tror att många här i salen har blivit överraskade över, både från de partier som stödde regeringen och definitivt inom oppositionspartierna.

Man har alltså inte haft någon kontakt med sin egen styrelseledamot i ÅHS, det är intressant.

För mig är det här en parallell till hur man agerade i början av den förra mandatperioden när man avbröt en process som man hade jobbat med under väldigt lång tid och som fick väldigt tråkiga konsekvenser. Och det vill nu Obunden Samling reprisera. Av politiska skäl kastar man överbord ett arbete som har pågått under en väldigt lång tid för att man tror att någonting är på ett visst sätt. Har ledamoten Wikström och Obunden Samling ingen tillit till det arbete som har gjorts på en massa olika nivåer under en lång rad år?

Tack, herr talman! Jag tror att ledamoten Fellman behöver lyssna lite på vad jag sagt här dag.

När det gäller just den här jämförelsen så ledamotens egen partikollega har ju kritiserat det här projektet. Att det här inte är förankrat i styrelsen, det är många här i salen som är överraskade över det här beslutet. Att försöka påskina att det här är någon slags intern förankringsprocess med Obunden Samling, det är lite väl även för ledamoten.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Det ingår givetvis i den demokratiska processen att man har rätt att bordlägga ett ärende. Det ingår också i den demokratiska processen att vi alla tar vårt ansvar. Det skulle vara intressant att veta, dels vill de obundna ha mer tid för att förankra och skaffa sig information kring det här, men vi ska också ta i beaktande att det finns en skarp deadline på 4,6 miljoner som löper ut den 15 april. Vad vill man åstadkomma med denna bordläggning? Det bakbinder ju finans- och näringsutskottet rätt rejält. Finans- och näringsutskottet är ju lagtingets organ och hjärta i den här frågan och de kan bringa klarhet i alla de frågeställningar som kommer fram. Det skulle vara intressant att veta, vad är det värt att ta denna springnota på 4,6 miljoner euro?

Tack, herr talman! Finans- och näringsutskottet kan påbörja behandlingen trots att det fortfarande är i lagtinget, det har gjorts förut. Jag har förstått att man också har flaggat för ett allmänt hörande för lagtinget redan nu och bokat in det. Jag ser inga hinder i att man inleder processen med att behandla det här ärendet trots att vi inte är klara här i salen. Det har gjorts förut och det är inget konstigt med det. Vad vinner vi på det här? Alltså det här är ju en typ av utpressning. Man kom här i måndags och sade att nu måste ni göra det här annars brinner alla pengar inne. Man har känt till det sedan januari. Alltså vem är det som bär ansvar i den här frågan egentligen? Det är inte konstigt att oppositionen behöver sätta sig in i ett ärende som har åtminstone lika stor påverkan som den här hybridhistorien har haft.

Tack, talman! Det är ju faktiskt så att huvudansvaret i den här frågan ligger hos oppositionen. Oppositionen har haft ordförandeskapet i ÅHS-styrelse i åtta års tid. De senaste veckorna eller månaderna sedan årsskiftet så har finansministern och minister Zekaj jobbat väldigt, väldigt hårt med den här frågan. Det är olyckligt att det trots tolv års arbete ändå hamnar på en sekundstrid.

Min grundfråga var, vad vinner man på att bordlägga det här ärendet? Finans- och näringsutskottet är idag väldigt pragmatisk. Vi har diskuterat saken och vi kommer eventuellt att börja hantera dessa frågeställningar. Men det bakbinder finans- och näringsutskottet, en bordläggning bakbinder finans- och näringsutskottet och bakbinder lagtinget. Det skulle vara ganska bekvämt och skönt att få veta varför man vill bordlägga. Ledamoten Wikström behöver inte svara på frågan, det vet jag, men det skulle kanske vara ganska ärligt att göra så. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ja, vi behöver sätta oss in i detta ärende och se om det finns några alternativa möjligheter. Det enda som vi ska förlita oss på nu, det är ju vad ledamoten och representanterna för regeringen säger. Det är ju uppenbart att det här är en väldigt politisk het potatis eftersom det är en väldigt stor kostnadsökning. Det borde inte vara särskilt kontroversiellt för någon egentligen att förstå att vi behöver ha mer än tre dagar på oss att sätta oss in i det här ärendet. Det är inga konstigheter med det om man tänker tisdag, onsdag, torsdag och nu är vi här. Så det är absolut inga konstigheter med det.

Det är ju ni, ledamoten själv som är en del av regeringen, som ska hantera den här frågan. Vi är en del av oppositionen nu. Jag vet att det nyligen har bytt här, men det landar säkert så småningom.

Talman! Jag är mycket förvånad över den här diskussion som förs gällande förankringen. Obunden Samling har varit mycket kritiska till att man nu inte har en plats i ÅHS-styrelse. De meddelade att om man inte har en plats så kommer man inte heller att ha insyn i ÅHS-verksamhet och man kommer att gå emot ärendena. Nu har man ju haft en styrelserepresentant ända sedan 2012 när det här ärendet inleddes. Jag satt i styrelsen förr förra mandatperioden. Vårdinformationssystemen var uppe med jämna mellanrum. Den här diskussionen kan inte vara ny för någon, att veta vad systemet finns till för och varför man gör det här.

Jag vet också att tidigare hälso- och sjukvårdsminister Annette Holmberg-Jansson mycket nogsamt lyfte frågan om behovet av ett vårdinformationssystem vid varje budget. Sedan kommer ju priset nu som sagt men ministern själv har skrivit en budget där man säger att det är oklart med beloppen.

Tack, herr talman! Ja absolut, det är priset som det handlar om. Det här är en väldigt stor ökning av kostnaderna. Det är över 1 procents ökning av kostnaderna. Det är ju det som det handlar om. Vårdinformationssystem som sådant så tror jag egentligen att ledamot Lindén har bäst koll på det här i salen. Men de ledamöter som jag har pratat med här inne så verkar det inte vara särskilt många som i detalj kan förklara det och det ska vi inte behöva kunna heller. Men vi kan göra jämförelser med våra närregioner och fundera vad sådant här kostar. Är det rimligt att vi ska betala de här pengarna nu för det här systemet? Det är en enorm ökning och det ska finansieras genom nedskärningar i sjukvården.

Talman! När det kommer till vårdinformationssystemens möjligheter att utveckla vården och effektivera så har jag ett anförande på listan så jag återkommer till den frågan då.

Men i ljuset av det så är det ju ännu mer förvånande att man inte vill ge så lång tid som möjligt till finans- och näringsutskottet som ju faktiskt har rätt att begära ut uppgifter av alla de slag, även sekretessbelagda handlingar. Jag har ingenting att göra med hur lagtinget så beslutar, men jag konstaterar att vill man få saken utredd på ett sakligt sätt så är finans- och näringsutskottet det rätta organet för det.

Tack, herr talman! Ministern är en del av regeringen som har känt till ärendet sen januari. Varför har man inte tagit upp den här frågan? Varför kommer man på det här viset och faktiskt utövar en typ av utpressning mot lagtinget, mot parlamentet? Varför agerar man på det här viset? Det är inte skulden som ska ligga här, utan man kan komma tidigare och berätta om det är en sådan här situation som håller på att inträffa.

Talman! När jag tryckte på replikknappen så hade jag egentligen tre saker. Två blev klargjorda här redan och då kvarstår ledamotens attack mot skärgårdstrafiken. Jag var tveksam till att ta den här repliken eftersom i snart varenda debatt så ska skärgårdstrafiken upp. Ledamoten plöjer inte ny mark i det avseendet. Finansministern meddelade ju att skärgårdstrafiken på inget vis är undantagen sparkraven.

Tack, herr talman! Det ska bli spännande att se när det ska införskaffas 13 nya färjor, hur de ska finansieras genom driften i skärgårdstrafiken och om man då också tillför PAF-medel för att minska driftskostnaderna inom skärgårdstrafiken på samma sätt som man nu agerar när det gäller ÅHS. Att bryta ny mark här, det ska bli intressant att se om man fortsätter på det viset.

Nu har vi inte sett något antal nya färjor ännu. Men som vi vet så kan man spara på energiåtgång osv. Vi får ta den dagen, den sorgen. Men jag tycker att det är trist att skärgårdstrafiken hela tiden ska dras upp och det ska alltid finnas den jämförelsen med äppel och päron.

Tack, herr talman! Jag uppskattar faktiskt att ledamoten alltid försvarar skärgården och lyfter de här frågorna när det kommer angrepp mot densamma.

Tack, herr talman! Det är uppenbart att Obunden Samling och ledamoten Wikström har landat stadigt och tryggt i sin oppositionsroll, så tungt och stadigt att han tydligen glömt bort att han för bara några månader sedan ingick i en regering som överhuvudtaget inte på fyra år lyckades prestera någonting i närheten av ett budgetanslag för ett nytt vårdinformationssystem.

Nu har vi en regering som har gjort det. De har fått det i famnen av den regering som ledamoten Wikström då ingick i. Ledamoten Wikström nämnde här i ett replikskifte sig själv som en åskådare. Jag vet inte riktigt hur man ser sig själv här i salen, ser man sig som en åskådare vid sidan av som helt står utan skuld? Vi är ganska många som har vetat ganska mycket om det här redan via våra styrelseledamöter i ÅHS-styrelse, inklusive ledamoten Wikström. Något mått av ödmjukhet kanske skulle vara klädsamt i debatten.

Tack, herr talman! Visst är det så att vi har känt till processen, jag har inte sagt någonting annat. Själva kostnaden och slutresultatet kom här i januari, de detaljerna har vi inte känt till och det är många här i salen som inte har känt till det. Ledamoten Ekström kunde inte här tidigare ens svara på när han fick kännedom om det här ärendet. Att det här är någonting som man skulle känna till genom styrelsen, det verkar väldigt märkvärdigt. I så fall är det samma brist också inom det liberala partiet och inom det socialdemokratiska partiet. Det är intressant hur just den här frågan sprider sig.

Tack, herr talman! Det är väl uppenbart att Obunden Samling inte heller litar på sin ledamot i utskottet eftersom man vill förkorta utskottsbehandlingen. Utskottet har verkligen möjlighet att sätta sig in i frågan på riktigt, ha höranden och till och med kunna göra diverse utredningar i ett ärende. Jag tycker att det är märkligt att man vill förkorta den processen och vingklippa utskottet genom en bordläggning där man själv ska ta över och liksom försöka sätta sig in mera än vad utskottet kan göra. Nu har det aviserats ett öppet hörande, det är jättebra. Men varför, av vilken anledning ska vi fördröja processen för utskottsbehandlingen? Det finns ingen anledning att göra det, speciellt med den tidsram vi har. Det här är sluttampen på projektet, absolut, det har pågått i många, många, många år och här försöker vi få det på hjul innan tidsfristen EU-anslagen går ut. Jag tycker att det är mycket märkligt förfarande. Vi har fortfarande inte fått svar på varför vi ska bordlägga ärendet.

Tack, herr talman! Ett sådant här ärende som är enormt stort så ska inte skyndas igenom här i lagtinget. Parlamentet är den instans som kritiskt ska granska regeringens arbete. Det är till och med helt centrala personer som inte är på plats här i dag. Jag är den första att be om ursäkt, jag kände inte till det här läkarbesöket, men de facto så är finansministern inte här idag och kan svara på dessa detaljfrågor som har ställts. Det finns andra ledamöter som inte är här idag heller på grund av att det här var ett extrainsatt plenum. Så visst finns det skäl att bordlägga den här processen så att vi kan fortsätta debatten. Det är inga konstigheter med det.

Tack, talman! Ledamot Wikström beskriver VIS-projektet som en katastrof för ÅHS. Det är verkligen stora ord. Ledamot Wikström och obundna tar verkligen i från tårna.

Jag vill ledamoten en chans att svara på den här teknik- och systemskulden som finns. Hur ska den då hanteras? Ifall man nu är så är kritisk. Obunden Samling har haft representation i ÅHS-styrelse och är informerad om situationen.

Tack, herr talman! Ledamoten Mansén, jag och Obunden Samling ställer oss kritiska till att man genomför två stora förändringsprocesser parallellt med varandra, inte VIS-projektet som sådant utan två stora förändringsprocesser. Man ska dels införa ett helt nytt system där man ska arbeta på helt nya sätt som vi vet från våra närregioner att det har blir väldigt stora utmaningar och problem i de organisationer där man genomfört dem utan att man har satt på nedskärningar samtidigt. Nu förslår man samtidigt, parallellt med de här stora förändringarna, omfattande nedskärningar. Det är den kombinationen som är en perfekt storm som kommer att drabba ÅHS och alla ålänningar drastiskt.

Tack, talman! Som sagt, processen bör nog ha varit känd för Obunden Samling, de har haft en ledamot i styrelsen kring det hela. Nu begär man mer tid och jag skulle jättegärna vilja veta en gång för alla som flera har frågat: Varför vill man då bordlägga i det här skedet?

Tack, herr talman! Jag har svarat på den här frågan flera gånger. Centrala personer är inte närvarande. Flera ledamöter i parlamentet som har detaljkunskaper om det här är inte närvarande, exempelvis före detta hälsovårdsministern har djup insikt i det här ärendet och hon är inte heller här. Finansministern själv är inte här. Det finns centrala personer som inte är här och debatterar den här frågan som är en enorm fråga och som ökar våra utgifter med över 1 procent. Vi ska skynda igenom det här ärendet på det här viset genom någon slags utpressning från regeringspartierna. Det är inte anständigt det här.

Talman! Igår hade jag den stora glädjen att delta i Kastelholmssamtalen både på slottet och sedan i Alandica. Där talade en för många gammal favorit KG Hammar. KG Hammar sade något som jag har tänkt på sen dess. "Vi har ingen framtid om vi inte förändras och vi har en framtid om vi förändras." Jag tyckte att det var väldigt vackert och klokt. Det är någonting som vi måste jobba med här, även om det är svårt. Det är alltid svårt när man ska göra nya saker och det är jättesvårt att implementera nya system. Men om vi inte förändras så har vi ingen framtid.

Det föreliggande förslag till ändring av budgeten för 2024 är inte så kul. Det har vi väl kunnat konstatera redan. Vi står ännu en gång inför en kraftig ökning av kostnaderna både för investering och drift av ett IT-system som vi måste ha. Jag kan inte riktigt greppa de som under debatten har ifrågasatt om vi behöver ett nytt system eller inte. Tänker man att vi ska gå tillbaka till hängmappar och kalkerpapper eller hur ska vi jobba om det system som vi har inte fungerar längre och vi behöver ett nytt?

Kostnaderna är så höga att elhybridaffären bleknar i jämförelse. Det finns många paralleller att dra också till andra processer, till exempel upphandlingen av ett nytt alarmsystem. Där var jag delaktig inledningsvis och där blev det också dyrare varje gång man vände bort blicken. Alla gjorde sitt bästa, men saker som inte vi kunde påverka, till exempel att ett företag upphörde med att utveckla ett system, så gjorde att det blev dyrare, dyrare och dyrare hela tiden.

I alla våra IT-upphandlingar så har vi sett att vår litenhet, vårt absoluta krav på att det ska finnas på svenska och vår relativa digitala omognad har gjort att kostnaderna i princip har vuxit hela tiden. Det är exakt samma utmaningar som vi har i den här upphandlingen. Man behöver nog också komma ihåg att det här är inte ovanligt, det händer på andra ställen. Följer man med vad som händer öster och väster om oss så ser mönstret ganska likadant ut, särskilt inom offentlig sektor.

Åland är pyttelitet. Vi kräver samma servicenivåer som betydligt större platser. Vi behöver särskilda anpassningar för vår egen lagstiftning. Vi binds av samma krav på datasäkerhet som alla länder i EU och våra invånare vill ha samma koppling till nationella system och samma servicenivåer som andra. Det är nästan en utgångspunkt för självstyrelsepolitiken. Vi kan inte utveckla vårt samhälle till något slags B-lag där vi, för att vi är självstyrda, ska ha det lite sämre. Vår vårdpersonal vill ha arbetsverktyg som är lättarbetade, säkra och som kommunicerar med andra system. Det är utgångspunkten.

Här vill jag ännu en gång påpeka att det finns ett jättestort behov av ett helhetsgrepp kring digitaliseringen, kostnaderna, strukturerna och kraven på standardisering. Detta borde man ha en djupare diskussion kring. Det kan betyda ett betydande hot eller till och med slutet på självstyrelsens möjligheter att vara annorlunda. Väljer vi våra egna vägar så vet vi redan från tidigare att det kostar varje gång och det där borde vi fundera lite djupare på.

Vi här i lagtinget har ännu inte alla svar på de frågor som vi ska och har rätt att ta ställning till. Fyller det system som upphandlas alla ska-krav som ställs? Kommer det att fungera enligt de behov som Åland har gällande lagstiftning, datasystem, kompatibilitet med finska system och så vidare? Är det ett problem om vi på Åland har ett svenskt system och de vi samarbetar med på den finska sidan har ett annat? Hur ser kopplingen till kommunernas behov ut? Hur ser kostnaderna ut för kommunerna, för att inte tala om kommunernas socialtjänst med sitt minst lika stora behov av säkerhet och digital utveckling?

Vi behöver också fundera på det som många redan har lyft. Vad händer om vi inte beviljar de här medlen? Hur länge tar en ny upphandling? Vad händer under tiden?

Den mest brinnande frågan är ju, gör vi rätt nu när vi under tidspress på grund av resiliensmedlen här i lagtinget ska fatta beslut i en fråga som egentligen har beretts under en lång tid tidigare av tidigare regering, tidigare ÅHS-styrelse och tidigare minister? Har den nya landskapsregeringen haft möjlighet att sätta sig in i frågan i tillräcklig grad? Har lagtinget möjlighet att förstå vad vi beslutar om?

Jag vill tro, särskilt efter de misslyckanden som vi nu ska lägga bakom oss, att mognaden och viljan att göra det bästa för Åland och för helheten ska göra att vi kan ta stafettpinnen vidare från tidigare arbete och slutföra det. Att vi inte gör så som man har gjort förut och avbryter någonting för en mycket osäker framtid, för högre kostnader och stora risker. Att vi har respekt för tidigare arbete och tar det vidare.

Efter att ha hört minister Zekaj och finansminister Perämaa är den socialdemokratiska gruppens bedömning att vi skulle ta väldigt stora risker både vad gäller säkerheten och ekonomin om vi inte ger vårt bifall. Någon gång måste man i sådana processer gå vidare, även om inte allt är perfekt. Det är ju så med allt som vi gör. Väntar man på den ultimata lösningen där allt går lätt och allt är rätt, då kommer man aldrig till beslut.

Det är förstås en stor oro, en väldigt legitim sådan, för den socialdemokratiska gruppen att de aviserade ökade sparkraven på ÅHS ska drabba vår goda vård och särskilt de grupper som vi och som man i regeringsprogrammet har sagt att ska skydda. Det vill vi inte medverka till. Här vill vi sätta vår tillit både till den nya styrelsen, den nya styrelseordföranden i ÅHS-styrelse och till vår minister och regering. Vi har gemensamt kommit överens om vilka grupper som ska skyddas och det ska vi göra.

Vi utgår från att frågan i utskottet får en ordentlig genomlysning. Det är också en följd och en lärdom av hur vi har jobbat tidigare. Det är väldigt viktigt att alla frågor som ställs i den här debatten och utanför salen ska få ett tillfredsställande svar så långt det är möjligt.

Nu om någonsin är det viktigt att vi är transparenta i vårt beslutsfattande. Det är tråkigt att den brådska som nu uppstår på grund av resiliensmedlen gör att vi kanske inte hinner precis med allt som vi annars skulle göra.

Vi ser mycket fram emot utskottets behandling och att lära oss mer om det här. Tack, talman!

Talman! Tack ledamot Fellman. De här summorna vi talar om där är faktiskt resiliensmedlen småpotatis om vi tittar på lite längre sikt. Det har talats om 18 år, så man måste verkligen, verkligen överväga.

I den medicinska värden, som jag ibland refererar till, så om jag gör en irreversibel medicinsk åtgärd, jag opererar, amputerar eller gör någonting annat, då måste jag ha möjligast mycket fakta och vetenskaplig evidens. I det här fallet har jag deklarerat i den socialdemokratiska gruppen att jag tycker inte att det finns ett tillräckligt underlag. Jag vill bara tydliggöra att jag står inte bakom att ge en fullmakt.

Jag tror inte att det har gått någon förbi.

Ja, jag tycker att det är synd. Jag har försökt ta reda på eftersom för tre dagar sen gjorde Varha, Egentliga Finlands välfärdsområde, sitt beslut. Det är otroligt intressant. Vi har tidigare, för ungefär ett halvår sen tror jag att det var, Österbottens välfärdsområde som gjorde sitt beslut. Jag har siffrorna här och jag har erbjudit mig att presentera dem, men ingen har egentligen varit intresserad. För det politiska spelet följer liksom sin egen logik, har jag noterat. Jag är lite förvånad, jag lär mig. Jag skrev en Facebook uppdatering, jag drar mina politiska slutsatser, men jag vet inte riktigt vilka de blir. Jag funderar.

Det är litteraturdagar som jag rekommenderar att ni alla går på och sen på måndag kommer jag att göra en liten sammanfattning av hur jag ser på det hela. Så välkomna på litteraturdagarna! Tack så mycket!

Den socialdemokratiska gruppen har stor tilltro och tillit till vår minister Zekaj som har jobbat med den här frågan. Vi kan inte fatta våra beslut varken utgående från Facebook uppdateringar eller någonting annat. Vi följer det system som vi har.

Tack, talman! Det är ju synnerligen förvånande att Socialdemokraterna av alla partier går med på att skära ner med hjälp av inbesparingar inom vården, samtidigt som man vet att de kommer brottas med det här problemet som implementeringen av det här systemet innebär. Ledamoten nämnde här att hon känner en oro för neddragningarna, men en tillit till att den nya styrelsen ska lösa problemet. Hur ska de göra det? Hur ska man kunna göra sådana här enorma inbesparingar samtidigt som man brottas med implementeringen av det här systemet tack vare någon lösning som en styrelse kommer på? Prioriterar ÅHS så dåligt idag så att det finns utrymme för det här?

Ledamoten Egeland och den obundna gruppen har radat upp en lång rad jättestora problem som man kräver svar på i den här stunden när vi ska fatta beslut om huruvida vi ska gå vidare med upphandlingen av ett IT-system som man har jobbat med i över tio år. Vi vet, av de utredningar som har presenterats, att systemet behövs. Vi kan inte fortsätta med det som vi har nu och den här upphandlingen har pågått länge. Det var välinformerat också till den obundna gruppen under den förra mandatperioden och förmodligen av sin egen styrelseledamot. Så frågan är väl, vilket är alternativet? Är det den obundna gruppens åsikt att man ska avbryta den här upphandlingen nu och säga nej till resiliensmedlen? För mig är 4,8 miljoner pengar, mycket pengar som man kan använda till bättre saker än (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamoten fortsätter ju att nöta på om att alla har känt till att det här har varit på gång och det har vi vetat genom vår representant i styrelsen. Ja, det har ju alla här inne, alla har ju en representant i styrelsen här. Men det som ingen har vetat om är ju beloppen. Beloppen har ju ökat något helt enormt och det fick vi reda på i måndags, även fast regeringsblocket har vetat det några veckor tidigare och valt att tiga om det.

Ledamoten nämnde också att det är problematiskt att obundna kräver svar på en massa saker här. Vi ser inte att det är ett problem. Det är väl liksom därför vi har en debatt, för att man ska kunna få svar på frågor innan man fattar beslut som rör ekonomin i samma utsträckning som faktiskt elhybridaffären kan göra. Vi vill ha mera tid. Svaret på frågan om vi tänker motsätta oss det här eller inte så är svaret att vi vill ha mera tid och det är därför vi har bordlagt.

Jag uppfattar det som att Obunden Samling fortsätter sin kampanj att ifrågasätta legitimiteten och seriositeten i det arbete som görs både i lagtinget och i landskapsregeringen genom att komma med svepande antydningar om att någonting har gjorts fel eller någonting har hemlighållits eller att man inte vill presentera alla fakta. Det är precis tvärtom. Som jag sade i mitt anförande, den socialdemokratiska gruppen välkomnar att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i den här frågan och tar fram all information som är möjlig att få och gör det på ett öppet och transparent sätt. Det som Obunden Samling gör är att försöka förhala processen av skäl som är hemskt oklara för mig.

Tack, herr talman! Ledamoten talade om VIS-projektet och hela historien att det kostar mycket pengar men att det är någonting som vi måste göra osv.

Ledamoten nämnde också den här frågan om sjukvården och besparingar. Som jag uppfattade det här så är det ett paket från regeringen. Man säger att det får kosta så här mycket pengar men ÅHS ska spara så här mycket pengar. Det blir lite otydligt nu. Vad är egentligen den socialdemokratiska hållningen i den här frågan? Stöder man regeringens linje när de säger att vi ska spara på ÅHS eller gör man inte det?

Det enkla svaret är att den socialdemokratiska gruppen stöder regeringens framställning. Men vi vill att utskottet ska göra ett grundligt arbete så att alla är informerade om de olika delarna av projektet så att vi sedan kan jobba vidare i trygg förvissning om att det är rätt saker vi gör.

Det här är inte lätta saker och det kommer inte att bli lätt. Det kommer att kräva mycket arbete. Många kommer att vara arga och besvikna och det kommer att bli krångligt precis som det är. Det spelar ingen roll vilka nya saker man börjar med så är det svårt. Men ska man sitta still och göra ingenting i tio år till?

Tack, herr talman! Det var skönt att få det förtydligat från gruppanförandet att Socialdemokraterna stöder kraftiga nedskärningar inom ÅHS.

En annan sak som är väldigt intressant är att ledamoten själv var med i en debatt här inför valet, tillsammans med en annan ledamot här i salen, och de diskuterade PAF och om PAF-medel skulle användas till driften eller inte. Ledamoten var väldigt tydlig med att det skulle man inte göra. Men det är precis det som står här i budgeten. Man införlivar PAF-medel till driften via avskrivningarna. Jag bara betonar att det är två saker som jag i alla fall har trott att har stått Socialdemokraterna väldigt när, men tydligen är det inte så mera.

Ledamoten Wikström fortsätter att balansera på gränsen till det anständiga i sina försök att sätta ord i munnen på dem som han diskuterar med. Han antyder att man har gjort något fel eller något snuskigt eller att man inte är på plats när man borde vara på plats. Det får stå för ledamoten Wikström. Jag tänker inte nedlåta mig till den nivån.

Talman! Ledamoten Fellman lyfte en viktig fråga när hon talade om IT-system och möjligheten att delta framförallt i rikssystem. Vi har haft ganska stora omfattande problem särskilt kopplat till praktiska och tekniska frågor som jag förvisso skulle kunna redogöra för men som jag låter bli.

Jag ser också som en stor förhoppning till den tydliga EU-reglering som kommer nu gällande krav på systemens interoperabilitet, dvs. förmågan att samverka och föra data mellan olika system. Det torde lösa vissa knutar också för Åland. Jag tror att vi behöver ha klart för oss också i den här frågan att det handlar inte om vilket system som vi ska upphandla, utan vad systemet kan göra. Det är det som är det centrala.

Tack, talman! Jag får väl erkänna att när det gäller IT-system och hur de fungerar och pratar med varandra så är jag väldigt okunnig. Däremot så tror jag på att man i allt beslutsfattande måste se till att sakkunskapen finns på rätt nivå. Där den ska finnas så bör den finnas och man måste göra ett grundligt förarbete när man för frågor vidare.

Det som jag tycker att vi faktiskt behöver diskutera här, där man inte måste vara teknisk expert, är vad digitaliseringen betyder för självstyrelsen. Hur ska vi kunna utveckla saker som är annorlunda än rikssystem eller europeiska system, utan att det blir så dyrt och så svårt att vi inte klarar av det? För om det händer då har vi liksom inga möjligheter längre för självstyrelsen.

Talman! Också det där är viktiga poäng. Jag tror att vi behöver skruva om samhällsdebatten från tekniska frågor till det som vi pratar om i alla andra sammanhang. Vad är det för samhälle vi försöker bygga?

Det var en ledare i en av de tidningar som kommer ut här lokalt som diskuterade frågan om att VIS-systemet inte har debatterats i Ålands lagting tillräckligt mycket. Jag skulle vilja säga att den ledarskribenten hade rätt. Men det beror ju inte på att inte möjligheterna har funnits. Den här frågan har varit uppe hur många gånger som helst. Vi har vetat om att den här upphandlingen är på gång, ändå så tror jag att det är få som kan säga att man under processens tid har informerat sig om vad ett vårdinformationssystem egentligen är och vad det kan göra för samhället. Man liksom fastnar i teknikaliteter och upphandlingar och det är inte bara politikens fel, utan det är liksom en ändring i samhällsdebatten (… taltiden slut).

Jag håller helt med. När frågor är svåra och vi inte är tillräckligt insatta i dem så finns det väldigt mycket utrymme för rövarhistorier för att driva debatten i en riktning eller på ett sätt där man kan påstå saker. Vi har inte riktigt tillräckliga verktyg för att ta ner den på en saklig nivå. Vi behöver lära oss mera om den här frågan och vi behöver prata om den oftare.

Tack, talman! Tack ledamoten Fellman. Det är ganska sällan man tar replik på egna gruppanföranden. Men jag tycker att ledamoten var inne på ett ganska bra spår, ett lite mer övergripande spår. Problemet med att vi har ett specialsystem är att vi har egen lagstiftning och vi har delad behörighet med Finland och det här är någonting som kvarstår. En tidigare ledamot i lagtinget under förra perioden, som nu inte finns med oss här i salen, sade till mig att digitaliseringen är det största hotet mot självstyrelsen, för det blir sådana här problem. Man ska välja antingen eller, vi är för små för att göra egna saker och bygger vi egna system så blir det för dyrt. Ska vi ha delad behörighet så blir det för dyrt. Jag undrar om man i tidigare landskapsregeringar eller under ledamotens tid i lagtinget har diskuterat den här frågan på ett mera övergripande plan? Vi kommer att stå med samma faktum nästa gång det ska göras en upphandling. Det var bara en fråga som jag har.

Jag uppfattar det som att vi har gjort en lärdomsresa under de två, tre, kanske fyra senaste mandatperioderna där vi sakta inser hur lite vi vet och hur svårt det är att inordna en väldigt liten del av världen som Åland är i de stora övergripande systemen. Vi är inte på något sätt fullärda i den processen ännu. Det visar ju också alla de upphandlingar som vi har gjort hittills. Det är sällan som vi träffar rätt.

Å andra sidan så kan man väl kanske också påminna sig om att varje gång man upphandlar ett byggprojekt eller någonting annat så tenderar det också att alltid bli dyrare än vad man hade tänkt från början.

Jag tycker att många diskussioner i Ålands lagting inte är så övergripande. Man ser inte heller utanför Åland, man ser inte de större strukturerna. Alla som läser tidningar och nyheter på internet så kan konstatera att det är precis så här som det ser ut i resten av Norden när man ska upphandla IT-system, vårdsystem och bygga hus och simhallar. Det är sådant som händer hela tiden. Det är ingenting som är unikt för Åland. Jag tror att det skulle vara nyttigt för alla att också få en kunskapshöjare, en lite mera allmän diskussion och att man kanske inte hugger så mycket på personer och saker och vem som har gjort vad. Det är väldigt få människor som har ett personligt ansvar i den här salen för att det har gått som det har gått.

Jag kanske vill avsluta med att säga att jag tror att det är destruktivt och olyckligt om vi för debatten på det sättet att vi pekar ut varandra som klåpare, okunniga och odugliga konstant och att det inte bygger på att det finns en tillit till att någon annan också kan förstå någonting och har relevanta synpunkter och frågor. Och att vi litar på det system som vi har för vi har inget annat.

Talman! Jag ber om överseende med att taltiden möjligen kan överskridas lite denna gång.

Jag vill inleda med att tacka ministrarna för anföranden med saklig bas, även om vi nu inte håller med till precis alla delar.

Landskapsregeringen har lämnat ett förslag till lagtinget om anslag för Ålands hälso- och sjukvårds investering i det nya vårdinformationssystemet samt att fullmakten för ökade driftskostnader till följd av investeringen ökas. Dessutom upptas i ändringsbudgeten en ytterligare inkomst av stöd ur EU:s fond för återhämtning och resiliens som delfinansiering av investeringsutgifterna.

Jag vill börja med att lägga fram lite fakta med anledning av påståenden som har framkommit i denna debatt.

- Det går inte att göra så som ledamoten Ekström lade. Det går inte att ännu förhandla om avtalen. Upphandlingsannonsen är publicerad och i den ingår avtalsutkasten. Detta är ett upphandlingsförfarande, vi måste följa upphandlingslagen.

- Ledamoten Lindén talade om att det är för mycket fokus på system och för lite på människa. Nå, systemets tilläggskostnad är 3,8 % av ÅHS totala nettobudget och 57 % av nettokostnaden är personalkostnaden - 57 %!
Det visar på att det fortfarande är personalen och patientmötet som är det absolut viktigaste i verksamheten, vårdinformationssystemet är ett viktigt stöd för patientmötet – kanske det viktigaste. Vårdinformationssystemet är jätteviktigt för att patienterna ska få god vård.

Det är viktigt att vi som utgångspunkt för diskussionen pratar lite om vad ett vårdinformationssystem är och vilken funktion det fyller i vårdverksamheten. Vårdinformationssystemet är en av vårdens grundpelare vid sidan av medicin och vård. Ett vårdinformationssystem hanterar alla patientuppgifter, patientjournalen, undersökningsresultat och vårdens fortsatta planering.

Vårdinformationssystemet fungerar också som portvakt tillsammans med andra portvakter som brandväggar, så att våra patienters journaler inte ska kunna läcka ut vid intrång. Det är viktigt för oss alla att vi kan känna oss trygga med att våra vårduppgifter inte hamnar i fel händer. Flera i salen känner säkert till hur det gick i det så kallade Vastaamo-fallet i Finland: ett enormt dataintrång där det stals och publicerades personuppgifter och anteckningar om tiotusentals patienter.

Det råder ingen tvekan, talman, om att hela Åland - ÅHS, kommunerna och KST - behöver ett nytt vårdinformationssystem. Dagens system dömdes ut av landskapsrevisionen redan 2012, det har lappats och lagats under åren och är inget att bygga framtiden på, det har många konstaterat i dagens debatt, och än mindre i den skärpta, säkerhetspolitiska miljö som vi nu befinner oss i.

Det finns heller inget sådant alternativ som att ”fortsätta som förr”, om någon tvivlar på det efter gårdagens radioprogram om vårdinformationssystem, så välkomnar jag finans- och näringsutskottet att fördjupa sig i det. Det finns också en EU-förordning som kommer att träda i kraft som kräver moderna vårdinformationssystem, vilket lyftes av finansministern.

De fördelar som ett nytt vårdinformationssystem (härefter VIS) erbjuder Åland är betydande och det är något jag rekommenderar finans- och näringsutskottet särskilt att fördjupa sig i. Vi går från digital bronsålder till början av 1900-talet. Ett nytt VIS förbättrar effektiviteten, kontinuiteten och kvaliteten i vården samtidigt som det minskar risken för misstag och ökar patientsäkerheten. Ett nytt VIS skapar en utmärkt grund för framtidstro och utveckling av ÅHS verksamhet, och faktiskt stärker det också ÅHS som attraktiv arbetsplats. Användaren erhåller stöd av systemet för att genomföra vård, det hjälper användaren och sparar tid som kan användas till direkt patientarbete. VIS stärker effektiviteten i vård utanför Åland då samarbetet med andra aktörer kommer att kunna fungera sömlöst t.ex. med Uppsala Akademiska sjukhus och TYKSen genom elektronisk överföring av remisser och remissvar.

VIS ger patientsäkerhet, ökad kontinuitet i vården, mindre pappersförbrukning, bättre beslutsunderlag och förbättrad dokumentation. Listan är lång, alltför lång för detta anförande. Ett öppet hörande för hela lagtinget är befogat redan med anledning av detta.

Kostnaden för ett vårdinformationssystem är också betydande. I en åländsk kontext är det lätt att ”haja till”. Men inte i en nordisk kontext. Om man jämför t.ex. de årliga licenskostnaderna för VIS så enligt senaste indikation så är de ca 1 miljon euro per år. I ett större finländskt sjukvårdsdistrikt är enbart licenskostnaderna 60 miljoner per år. Jag välkomnar att finans- och näringsutskottet jämför driftskostnaderna med andra sjukvårdsdistrikt till den del kostnaderna är jämförbara.

Utan att föregripa detta jämförande arbete så vill jag understryka att det är så här marknaden ser ut. Och tillägga att Åland har haft tur som nu kommit så här långt i arbetet med en leverantör och att vi tidsmässigt befinner oss rätt, precis innan en större upphandling i andra sjukvårdsdistrikt som kommer att stjäla andra aktörers uppmärksamhet och resurser. Det finns få omständigheter som talar för att det skulle bli billigare eller bättre genom att nollställas eller skjutas på framtiden eller genom att skrota allt eller att börja om. Det är nu det gäller och landskapsregeringen har gjort rätt analys till den delen, också vad gäller EU-resiliensmedlen.

Vi moderater ställer oss dock frågande till det nya, 4-åriga sparbetinget för åren 2026-2029 på 700 000 per år, vilket tydliggjordes idag att det är 2,8 miljoner totalt. Detta nya sparbeting måste sättas in i sin rätta kontext: Kontexten är att ÅHS redan har ett sparbeting på 3,3 miljoner för de kommande tre åren, klubbat av styrelsen och meddelat till landskapsregeringen. Det befintliga sparbetinget på 3,3 miljoner blir utmanande men går att förverkliga utan alltför tuffa följder. Jag vill dock vara tydlig med att det redan befintliga sparbetinget kommer att innebära förändringar i vårdproduktionen.

Först några rent praktiska synpunkter på sparbetinget därefter några principiella: Att ovanpå det befintliga sparbetinget smälla ytterligare 700000 per år betyder i praktiken - om allt annat är oförändrat - att antal bäddplatser måste minska och människor måste gå från sina jobb. Vi efterlyser därför tydliga konsekvensbedömningar av landskapsregeringen, alternativt rakryggade politiska besked från regeringen, t.ex. att sänka maxåldern för allmän tandvård från 27 till 21 år, då finns det kanske en realism att klara det första året av fyra.

Sen några principiella synpunkter: Det är något udda att först utestänga oppositionen ur ÅHS styrelse och sen inte prata med oppositionen om ett sparbeting som förväntas äga rum valåret 2027 och sen två år in i nästa mandatperiod. Det är i och för sig följd i färg med att oppositionen också får läsa i tidningen om pampiga satsningar på elfärjor och färjfästen som måhända också kommer i nästa mandatperiod?

Dessutom finns en risk att detta sparbeting rubbar den befintliga balansen mellan verksamheterna. Det blir en oproportionellt stor sparbörda på ÅHS jämfört med andra verksamheter, t.ex. skärgårdstrafiken. Om vi ska välja mellan att prioritera utveckling av vården eller fler båtar i skärgården, så prioriterar vi vård.

Självklart behöver Åland spara, men när vi ska spara så måste vi tänka på vad vi sparar på och minnas att ingen vill flytta till en ö där vården går på knäna. Åland behöver framtidstro, tillväxt och intäkter. För att citera regeringsprogrammet: ”Självstyrelsen och det nya ekonomiska systemet ger oss möjlighet att öka våra intäkter om vi bedriver en god tillväxtpolitik.”

Talman! Detta är inte god tillväxtpolitik. Jag vill påminna om att VIS är något för hela Åland, inte bara ÅHS. Det berör kommunerna, KST och hela Ålands attraktionskraft!

Vi moderater har inte lagt någon budgetmotion till denna ändringsbudget. Det som blir avgörande för vårt agerande blir den utskottsbehandling som kommer att vidta och den information om sparbetinget som landskapsregeringen eventuellt ger eller inte ger i samband med den.

Vi understöder en bordläggning till den 3 april. Finans- och näringsutskottets ordförande John Holmberg har förankrat ett klokt upplägg som gör att vi inte tappar tid, utan kan maximera tillväxten av kunskap och insikter, det behöver vi talman, och sätta oss in ordentligt i frågan.

Det är klokt att finans- och näringsutskottet snarast inleder sitt arbete, det är också klokt att vi nu lägger grunden för en process som gör att alla lagtingsledamöter kan känna sig bekväma med detta beslut, för det är ett viktigt beslut.

Talman! Avslutningsvis kan det vara skäl att knyta an till inledningen i detta anförande: VIS är något som hela Ålands välfärd och säkerhet behöver. Det lägger också en stabil grund för innovationer och utveckling av vårdsektorn på hela Åland. Det blir, talman, betydligt mera kostsamt att vara utan ett vårdinformationssystem, än att ha ett. Tack för ordet.

Talman! Tack ledamot Valve. Jag kan berätta att jag satt 1999-2005 i ÅHS ledningsgrupp. Jag var närvarande på styrelsemötena. Jag satt också i den grupp som utvecklade vårt IT-system. Jag har en viss inblick. Jo, vi ska byta, men det är ingen katastrof.

Under mina 7 år som primärvårdschef höll jag alltid budget. Ofta var det faktiskt ett överskott i bokslutet och det berodde på att man budgeterade för alla tjänster, men när man inte fick dem besatta så blev det självfallet ett överskott.

Avslutningsvis kan jag berätta att jag försökte tala med finansminister Perämaa. Jag har uppemot 1 miljon i besparingar. Jag försökte redovisa, men det blev inte riktigt tid och jag lovade att återkomma, men det finns stora besparingar att göra (… taltiden slut).

Talman! Lite reagerade jag på ledamoten Lindéns påstående om att det inte är någon katastrof. Jag utgår från att ledamoten Lindén vet att dagens system baserar sig på ett litet familjeföretag på sparlåga och att det inte är någonting att bygga en framtid på.

Vad sedan gäller ledamoten Lindén insikter i hur ÅHS kan spara 700 000 euro utan att det påverkar vården i någon utsträckning så är det ju jättebra att ledamoten har möjlighet att bidra med dessa insikter till sina regeringskollegor och ledamöterna i ÅHS-styrelsen som kommer att ha detta tuffa arbete framför sig.

Jo, på sikt måste vi säkert byta system, det tror jag också. Det är inte bråttom, inom några år. Vi har haft det här systemet i 30 år och någon större katastrofer har det inte varit. Man talar om "Vastaamohärvan" och man talar om att det är en fullkomligt katastrofal situation. Jag tror inte att man får medhåll av dem som jobbar med det här systemet. Men på sikt så måste det nog bytas. Det är ju viktigt i den processen att man intensivt samarbetar med brukarna. För mig är det fullkomligt obegripligt att ledamot Valve och socialvårdsminister Zekaj refererade till en jämförelse med Färöarna. Det har nog, enligt min mening, ingen signifikans.

Talman! Jag tror inte att jag nämnde Färöarna i mitt anförande överhuvudtaget, men jag understöder i princip ledamoten Lindéns ambition, dvs. att intensivt samarbeta både med brukare och personal. Det är jätteviktigt. När underlagen för upphandlingen kommer att offentliggöras så kommer det också att framgå tydligt att det här har varit en av drivkrafterna i framtagandet av denna upphandling.

Vad gäller ledamoten Lindéns övriga kommentarer så avstår jag. Jag uppmanar ledamoten att delta i finans- och näringsutskottets öppna hörande den 2 april.

Tack ledamot Valve för informationen om vad som ingår i den här upphandlingen och om avtalet. Det är en kunskapslucka som jag har, en av flera kan tilläggas i det här fallet.

Min fråga gäller egentligen lite kring hur informationen hanteras. Vid ÅHS-styrelsemöte så skickas i kallelsen ut på förhand. Är det ungefär en vecka före, är det kutym eller är det någon annan tid?

Jo, kutymen är strax under en vecka. I ÅHS-reglemente finns det ett minimikrav att senast två dagar före så ska kallelsen sändas ut. Jag vet att enbart med anledning av bokslutet för 2023 så kommer det att fordras ett styrelsemöte för den nya styrelsen nästa vecka, sannolikt den 27 mars. Det torde komma en kallelse. Jag tror att det här är en teknisk fråga. Det handlar om att få allas e-post adresser och skicka ut den.

Det är lite intressant att höra. När man ser i protokollen på ÅHS hemsida, så redan den 15 februari så behandlade ÅHS-styrelse äskande om pengar till ändringsbudgeten. Om det kom då eller en vecka innan låter jag väl vara osagt. Eftersom de större partierna har representation i ÅHS-styrelse så betyder det i praktiken att informationen rimligtvis borde ha funnits inom partierna för ungefär sex veckor sedan. Nu efter påsk så är vi på åtta veckor, veckan efter det så är vi på nio veckor. Att man då påstår att det har varit väldigt kort om information, så det gör att jag har lite svårt att förstå det påståendet. Rimligtvis när man har sin representation i styrelsen så borde man ju fått information om det här redan i mitten på februari.

Ledamot Ekström, oppositionen finns inte längre i ÅHS-styrelse från och med idag. Från och med idag har undertecknad ingen information om vad som händer i ÅHS-styrelse, men det har ledamot Ekström som ersättare.

Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte så har vårdinformationssystemet beskrivits i landskapsbudgeten 2024. Jag har en fil med datum, samtliga styrelsedatum, där vårdinformationssystemet har behandlats på ett eller annat sätt. Det har också behandlats i samband med varje ordinarie landskapsbudget. ÅHS har årligen tagit ställning till och informerats om vårdinformationssystemet och också flaggat för osäkerheterna i projektet i skrift.

Talman! Ledamoten Valve lyfte förtjänstfullt upp frågan kring sömlöst informationsutbyte och det är ju dit vi är på väg. Förhoppningsvis är vi också på väg bort från de gammaldags slutna systemen och går mot mer öppna system, vilket betyder att man kan koppla på och haka av moduler och verksamheter i de olika digitala systemen. Det är oerhört viktigt med det sömlösa informationsutbytet. Det gör att man får rätt information till rätt vårdgivare vid rätt tillfälle och inte som det har varit idag att man måste faxa uppgifter eller posta snigelpost för att systemen inte är tillräckligt säkra. Det här är en väldigt viktig sak i utvecklingen när det gäller patientsäkerhet och vårdkvalitet.

I det, minister Zetterman, är det lätt att instämma. Man kunde också tillägga att den kvalitetshöjning som vårdinformationssystemet innebär för Ålands attraktionskraft är betydande. Det är väldigt stor skillnad för Ålands attraktionskraft mellan att inte ha ett modernt vårdinformationssystem och att ha det.

Ja på tal om attraktionskraft, det lyfte också ledamoten i sitt anförande. Det är lätt att titta på kostnader för vad utvecklingsprojekt kostar. Alternativkostnaden för stagnation, den är enorm.

Så är det.

Tack, talman! Tack ledamoten Valve! Jag fick redan svar på min ena fråga här i och med tidigare replikväxlingar. Den handlar om man verkligen inte har förankrat hela den här processen. Det kan framstå lite så om man har lyssnat på debatten idag, att det har varit svårt. Jag förstår att kostnaderna kom som en överraskning. Det gjorde det för alla andra.

Menar ledamoten Valve, som också har varit ordförande i ÅHS-styrelse, att man har tagit upp farhågorna och frågan och liksom på ett grundligt sätt gjort ett bra grundarbete och att vi har kommit hit dag på grund av andra omständigheter? Eller hur menar Valve?

Huruvida grundarbetet är väl eller icke väl utfört är kanske inte min sak att bedöma. Från vad jag kan se och när jag jämför med hur andra liknande upphandlingar har lyckats, misslyckats eller rentav urartat, så måste man konstatera att vi har ju åtminstone lyckats så här långt. Jag överlåter åt andra att göra den bedömningen.

Vad gäller förankring, det har förekommit flera överläggningar med ÅHS-styrelse och landskapsregeringen. Jag har ärligt talat upplevt ett fint samarbete med den nya landskapsregeringen ända fram till ungefär en vecka sedan, då jag av en eller annan orsak har varit bortkopplad från olika processer. Men faktiskt så har samarbetet funkat riktigt bra, fram till för ungefär en vecka sedan.

Det är ju bra att det kommer fram från olika håll olika synpunkter på ett sakligt och konstruktivt sätt i den här debatten.

Med tanke på Valves involvering i ÅHS-styrelse i många år och ni har också haft hälso- och sjukvårdsminister i flera perioder så undrar jag om Valve känner till om man någon gång har gjort någon bredare analys på hur man kan undvika sådana här saker, med tanke på att det som sagt framkommer i andra upphandlingar vi har gjort? Det borde ju inte vara en överraskning för de två tidigare sittande landskapsregeringarna heller att risken finns att det kan urarta. Finns det något system inom landskapsregeringens organisation som man har haft tidigare eller hur har man hanterat de här farhågorna?

Min enda färdkost inför framtiden är att det alltid är bra att utvärdera upphandlingar, små som stora, för man lär sig för framtiden. Det är klokast att göra det när upphandlingen är slutförd och man ser hela beslutskedjan, vilka avväganden som har gjorts och man kan göra en nykter bedömning om vad som kan göras annorlunda nästa gång. Jag skulle säga att den typen av utvärderingar är en viktig kvalitetsutveckling. Sen är inte upphandlingar någon nyhet egentligen för ÅHS-styrelse. Vi gjorde också en ganska stor helikopterupphandling under den här mandatperioden med en option lyckligtvis, eftersom kriget i Ukraina bröt ut och det blev brist på helikoptrar i världen. Då hade vi till all lycka en option att förlänga avtalet och bli en av få aktörer med tillgång till en helikopter. Sådana frågeställningar hamnar den nya ÅHS-styrelsen också att tampas med.

Tack, talman! Jag vill passa på att tacka ledamot Valve för det informativa anförandet, men också för tiden som ordförande för ÅHS. Min uppfattning är att vi har haft ett väldigt gott samarbete och jag hoppas att det fortsätter så.

När det gäller budgetfrågan så kommer den nya styrelsen att ta tag i det här. De kommer också givetvis att göra grundliga konsekvensbedömningar inför varje förändring på ÅHS. Om sedan utskottet väljer i sin behandling att ha ett öppet hörande så vill jag också välkomna ett sådant förfarande. Jag tror att det är viktigt att alla får ta del av komplexiteten i det här projektet.

Tack minister Zekaj för de goda orden och också för ett bra anförande. Jag konstaterar att vi delar samma målsättning om att göra kunskapen tillgänglig för hela lagtinget, höja insikterna och göra nästa debatt så bra som möjlig i denna plenisal.

Tack, herr talman! Det är bra att ledamoten förtydligar när det handlar om upphandlingsfrågor. Det är viktigt att vi alla förstår hur det går till när man köper in saker och ting.

Jag tänker fastna lite vid den här punkten när ledamoten pratade om vikten av VIS-systemet. Jag tror att det finns en samstämmighet i salen om att VIS-systemet är viktigt för att kunna vidareutveckla vården. Jag tror att Obunden Samling och Moderat Samling har en gemensam linje, i alla fall låter det så, när det gäller just att genomföra två förändringsprocesser parallellt med varandra. För mig är det fortfarande otydligt. Vad är det egentligen för nedskärningar som man ska göra på ÅHS? Hur kommer de att drabba verksamheten? Ledamoten var inne lite på ett förslag här, men vi borde väl få veta lite mer om det här innan man kan tänkas gå med på en sådan sak.

Tack ledamoten Wikström. Också för mig är det otydligt och därför efterfrågar jag konkreta besked från landskapsregeringen. Landskapsregeringen behöver fatta beslut och avisera de besluten ganska snart om hur man kan hantera detta nya sparbeting på 2,8 miljoner euro för åren 2026-2029. Det kommer att påverka verksamheten. Det råder ingen tvekan om det. Landskapsregeringen har allt att vinna på att sätta igång med att göra konsekvensbedömningar och tydliga politiska prioriteringar för vad man ska avstå ifrån i det här arbetet.

Herr talman! Gällande det som ledamoten Valve sade att landskapsregeringen skulle föra över på nästa mandatperiod två år av inbesparingskrav på ÅHS så det nämndes som något annat än ett ansvarstagande, det vill säga att man låter någon annan hantera det. I och för sig är det sant. Men samtidigt när man beaktar det nya systemet med ett finanspolitiskt ramverk, där man antar via landskapsregeringsförslag och lagtingsbeslut kostnadstak för en treårsperiod, så betyder det att samtliga dessa år ligger innanför det ansvar som den här landskapsregeringen har att lägga kostnadstak, inom den andra omgången av en treårsperiod.

Finansministerns kommentarer är tekniskt korrekta, måhända inte moraliskt korrekta ur min synvinkel. Två år av inbesparingskrav kommer på nästa mandatperiod, ja. Vad jag nu sade i mitt anförande var inte den här pekpinnen att ni låter någon annan hantera det. Men jag säger nog att man kan prata med oppositionen om saker som sträcker sig över flera mandatperioder såsom inbesparing av det här slaget.

Herr talman! Det är ju det som vi gör just nu. Sen kommer samtliga att diskutera det kostnadstak som läggs här inom någon månad och lagtinget diskuterar det på ett normalt parlamentariskt sätt. Det är helt normala procedurer.

Sen kan jag inte låta bli det, det är kanske lite raljerande, men här har vi fört en diskussion om möjliga inbesparingsmöjligheter, ledamoten Valve, Mogens Lindén för sin del och jag också. Jag ser möjligheter till rationaliseringar. Det gör också ledamoten Lindén, som ju inte betraktas höra till den marknadsliberala falangen av Socialdemokraterna om man ser det så. Men däremot så kör ledamoten Valve förbi oss båda två till vänster så det bara tjongar om det.

Det var en nyhet för mig att ledamoten Lindén betraktas som en del av regeringsblocket med tanke på vad som står på Ålands Radios hemsida. Men det är intressant, det kanske kommer ett tydliggörande från ledamoten Lindén i den frågan.

I övrigt så konstaterar jag, jo, det var onödigt raljant. Som Ragnar Erlandsson en gång konstaterade så kommer det alltid tillfällen att svara på sådant.

Under diskussionen har lagtingsledamot Christian Wikström, understödd av lagtingsledamot Wille Valve, föreslagit att ärendet bordläggs till plenum den 3 april 2024. Bordläggning kommer därför att ske. Alla de som har begärt ordet före beslutet om bordläggning fattats har rätt att yttra sig.

Talmannen skulle vilja avbryta plenum för ungefär 5-10 minuter för att talmanskonferensen snabbt ska samla sig. Övriga sitter förslagsvis kvar så länge.

Talman! Jag tycker att vi samtliga här i salen har ett gemensamt problem och faktiskt ett gemensamt ansvar. Jag tänker försöka redogöra för några av de frågeställningarna som har kommit upp; allt från beredning till PAF-medel, investeringsskuld, implementering och effektiviseringar.

När det gäller beredningen så har det absolut inte varit någon ambition att varken forcera eller dölja saker och ting. Under den dryga månad eller vad det kan vara som landskapsregeringen har haft information om hur stora kostnadsökningarna har blivit så har det grundligt beretts och utretts i den mån vi har kunnat göra det. Vi har lämnat över en ändringsbudget till lagtinget så snart det bara har varit möjligt.

Jag tycker att man får dra sig till minnes att de två sakministrarna, finansministern och social- och hälsovårdsministern, dessa partier tillhörde inte förra landskapsregeringen. Så det har varit ett stort och omfattande arbete för social- och hälsovårdsministern och för finansministern att försöka sätta sig in i hela det här komplicerade ärendet.

Man har också diskuterat frågeställningar kring resilienspengar, det har varit kontakter med finansministeriet och man har också varit delaktig i att faktiskt försöka pressa ner kostnaderna, för de var större initialt.

Jag tycker att det finns väldigt relevanta frågeställningar i lagtinget. Landskapsregeringen kan inte heller svara på alla dem. Jag tycker också att det angreppssätt är bra som har diskuterats att finans- och näringsutskottet ska vara öppet och transparent om man ska ha öppet hörande. Jag tror att det finns ett stort allmänt politiskt intresse också hos ålänningarna. Då går det ju till på det viset att finans- och näringsutskottet har ett öppet hörande och medlemmarna i finans- och näringsutskottet kan ställa frågor och det kan man ju också göra på ett väldigt bra sätt. Grupperna kan ju sammanställa frågor och delge till sina medlemmar i finans- och näringsutskottet. Till exempel ledamot Röblom kan också ha sina frågeställningar till finans- och näringsutskottets ordförande. Jag tycker att vår gemensamma ambition ska vara att ett sådant här ett öppet hörande så att man kan svara på både tekniska frågeställningar, vad vårdinformationssystem innebär och sådana saker.

När det gäller användningen av PAF-medel och hela det budgettekniska så kan finansministern redogöra på ett bättre sätt än vad jag kan. Men den linjedragning som har dragits tidigare är att PAF-medel ska gå till investeringar. Vi vet ju att den systematiken har vi använt oss av tidigare. Vi har använt PAF-medel till andra byggnationer inom ÅHS, Pommerndockan, Sjöfartsmuseet, vissa skolbyggnader som kommunerna har gjort, äldreboenden och nu VIS-systemet.

Det som också är baksidan av hela det här ärendet, och som var en del i valdebatten och en del när man skrev regeringsprogrammet, så är den otroligt stora investeringsskuld som landskapet har inom många, många olika områden. Så skulle man få ha en önskan den här mandatperioden så är ju att vi faktiskt kunde ta lite långsiktiga beslut, titta framåt och vara slage överens.

Vi kan konstatera att vi har en stor digitaliseringsskuld. Vi behöver bygga delvis ett nytt sjukhus eller renovera. Vi har en stor investeringsskuld i skärgårdstrafiken. Vi behöver göra någonting åt vår vattenförsörjning. Alltså det är enorma belopp som vi har i investeringsskuld och där tycker jag att den politiska ambitionen hos alla partier behöver vara att vi är någorlunda överens.

När det gäller implementeringen av ett nytt vårdinformationssystem så har de obundna ledamöterna helt rätt. Det är ingen som tar lätt på den frågan. Det finns två kritiska skeden när man digitaliserar. Det ena är själva upphandlingen och där är vi idag, det andra är implementeringen. Det finns avhandlingar om hur man ska implementera digitala system. Det finns avhandlingar om hur man implementerar vårdinformationssystem. Jag måste utgå ifrån att det har varit en fråga som man har diskuterat mycket nogsamt i ÅHS som organisation och i ÅHS styrelse. För implementering är helt avgörande. Det är det.

Effektiviseringar har också efterfrågats. Som allt annat så finns det siffror på det. Om man gör någon slags beräkning så ungefär 35 % av en sjuksköterskas arbetstid går åt till administration. Det säger sig självt att får man effektiva administrativa system så kan man spara mycket pengar.

Jag vet också att i dagsläget så delar jag inte ledamoten Lindéns uppfattning. Jag har förstått att det är en källa till stor frustration det nu gällande vårdinformationssystemet i ÅHS. Man hamnar att uppdatera samma sak på fem ställen och göra om samma arbetsuppgifter. Så där finns det absolut helt klart en effektiveringspotential.

Saker som inte är helt lätta att mäta direkt är att man har konstaterat att funktionella och bra vårdinformationssystem minskar felbehandlingar, de ökar kvalitén och de kan ge beslutsstöd för ordination av läkemedel.

Vi hoppas att vi ska kunna ta nästa steg när det gäller ÅHS, en strategi för e-hälsa. Där kan man monitorera kroniska sjukdomar, man mäter sitt eget blodsocker och sitt eget blodtryck och sätter man in den informationen i vårdinformationssystemet. Det ger en större patientmedverkan och en större känsla av egenmakt som också har visat sig väldigt bra, speciellt om man lider av en kronisk sjukdom och att man känner att man kan vara med och påverka sin egen hälsa.

Vi vet också att det finns en möjlighet för patienterna inom ÅHS att vara delaktiga när man kan ta del av sin egen journal. Vi vet också att en del är att systemet ska prata med kantasystemet, så det finns flera effektiva saker.

Det betyder ju inte på det viset att vi helt ska frångå kontakten mellan patienten och läkaren och sjuksköterskan. Men jag är av den uppfattningen att det ena utesluter inte det andra. Det behöver absolut fortsättningsvis finnas fysiska besök och personlig kontakt med läkare och sjukskötare. Men det visar sig också i de patientundersökning som man har gjort att digitala besök via video och textmeddelande i telefon ökar hela tiden markant. Det finns en ökad efterfrågan. Det tyder på att patienterna ser stora fördelar med en delvis digital vård. Digitala besök har också en potential att vara kostnadsbesparande för samhället. De kostar mindre än fysiska besök. Har man mindre åkommor eller regelbundna uppföljningar så är de digitala systemen en fördel. Till och med WHO har ju också strategier för e-hälsa. Det är vägen framåt.

När det gäller andra effektiviseringar och sparbeting så tycker jag att det är intressant det som ledamot Lindén sade, att det finns saker att effektivera och spara inom ÅHS och det är också min uppfattning. Där kanske jag tycker att det viktigaste för styrelsen och för ledningen i ÅHS är att höra vad folket på golvet säger, för där finns det förslag.

Det handlar ju inte helt och hållet om direkta inbesparingar, utan vi pratar hellre om resultatförbättringar. Det kan handla om att öka inkomster, det kan handla om att söka nya samarbeten och det kan också faktiskt handla om att köra utvecklingsprojekt. Alltså man satsar på utbildning, man satsar på andra system som gör vården bättre och som också faktiskt kan effektivera och spara pengar. Till den delen hör avancerad hemsjukvård och också avancerade kliniska sjuksköterskor. Genom satsningar på rätt sätt så kan man i det långa loppet spara pengar eller för den delen egenläkarsystem.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet samlar in frågeställningar från lagtinget och från intresserade. Kanske man delger dem som man tänker höra i förväg så att man kan förbereda sina svar så att de blir bra på alla sätt och vis och så hoppas jag att lagtinget och ålänningarna får relevanta svar. Tack!

Jag tror att alla läkare som har jobbat så länge som jag vet att administrationen har ökat, det berättar många och speciellt som klinikchef. Man hade mycket mera patienter tidigare.

Jag har faktiskt en vän som just nu befinner sig på ön La Graciosa och han jämför med Korpo där han annars bor. På La Graciosa bor 700 och i Korpo 800 människor. Min vän fick lite hälsoproblem på La Graciosa, där var en hälsostation och han fick genast hjälp.

Vi kan inte helt frångå det fysiska patientmötet, det är alltings grund, det kan ingen digitalisering i världen ersätta. Men politiker älskar digitalisering. Man tror att det är ett trollslag som ska göra det billigare. Tyvärr är det inte på det sättet. Ofta är det tvärtom och det tror jag att väldigt många som har andra digitala (… taltiden slut).

Men ledamot Lindén, det var ju precis det jag sade. Det var precis det jag sade. I stället för att fylla i samma uppgifter på fem ställen så kan man få ett system där man fyller i en uppgift en enda gång. Man minskar administrationen och lägger tiden på patienterna. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Pratar man om e-hälsa så finns det många som gärna vill mäta sig själv och känna större delaktighet. Hälso- och sjukvårdssystemet, läkarna och sjuksköterskorna har suttit inne på din egen information och du har inte haft tillgång till den själv. Det finns en stor möjlighet till egenmakt och för patienterna att ta ansvar för sin egen hälsa på ett helt annat sätt. Men absolut, det ska inte på något vis i världen utesluta den fysiska kontakten och kontakten mellan människor. Absolut inte! Det har jag aldrig sagt och ingen annan heller, uppfattar jag.

Jo, det kan låta logiskt, men det är precis som till exempel företagshälsovårdens labbkontroller. Det finns väldigt fina undersökningar i metadatabasen Cochrane och svenska SBU. Labbprover på friska påverkar inte sjuklighet och dödlighet i samhället utan genererar en massa nya läkarbesök. Vi ser den stora kritiken hur det har varit i Sverige med digitala läkarmottagningar och vi ser hur otroligt mycket bättre det fungerar i Storbritannien. Det fungerar bättre på Irland där man har familjeläkarsystem. Man kan träffa sin egen läkare i stort sett varje dag. Där tror jag förresten att vi är helt eniga i den frågan.

Men den här tilltron till den digitala trollstaven, det finns ingen vetenskap mig veterligen i detta.

Talman! Det har jag heller aldrig sagt. Hur man upphandlar tjänster för friska människor på svenska sidan är väl ett avskräckande exempel, att man övervårdar friska människor.

Det som jag pratade om var e-hälsa; egenmakt för människor med kroniska sjukdomar och människor som mäter sitt blodsocker, sitt blodtryck och där har det visat sig vara väldigt bra och väldigt framgångsrikt.

Tack, talman! Lantrådet nämnde att hon har en önskan om att vi inför större satsningar den här mandatperioden kan försöka vara slage överens. Det är vackert så och det håller jag med om. Jag skulle säga att vi är nog hyfsat överens, betydligt mer överens än vad vi var för bara två dagar sedan. Det är väl därför som vi bordlägger det här ärendet. När man får reda på att någonting helt plötsligt har en driftskostnad som ökar med fyra gånger, då behöver man veta lite mer innan man fattar ett så här viktigt beslut. Det har vi gjort under de här dagarna nu och vi har lärt oss mycket. Men vi behöver flera dagar. Så därför är jag oförstående till regeringsblockets kritik över att vi bordlägger ett ärende som vi fick på bordet i måndags och som handlar om så här mycket pengar.

Talman! Jag kan ju ändå dra den slutsatsen att diskussionerna här i lagtingssalen har varit något mildare än vad de har varit i regeringens plenisal, det kan jag intyga. Det bådar väl gott om det finns förnuft och känsla i lagtingssalen.

Som påpekades här så hade tydligen ÅHS-styrelse upp detta den 15 februari. Nu har man beslutat att man ska bordlägga till den 3 april och det är väl bra. Alla har väl också välsignat att finans- och näringsutskottet börjar med sin behandling. Det är väl jättebra. Jag tycker att lagtinget och alla andra intresserade ska sammanställa ett frågebatteri helt enkelt och så får man ha ett öppet hörande.

Tack, talman! Tack lantrådet för det svaret. Lantrådet nämnde vidare att man har lyckats pressa ner kostnaderna som var betydligt större initialt. Då är jag lite nyfiken, hur har man lyckats pressa ner de kostnaderna? Vad är det för belopp inom detta som landskapsregeringen har kunnat påverka?

Talman! Det är ju ÅHS som har fört de diskussionerna i dialog under upphandlingen. Förstås har ju ÅHS och ÅHS-ledning haft väldigt nära dialog med landskapsregeringen. ÅHS, finansavdelningen och landskapsregeringen har funderat tillsammans.

Tack, herr talman! Vi diskuterar ju två saker. Vi diskuterar dels en fullmakt och dels ett tillskott till ÅHS. Det är olika kritik som framkommer för de här olika ärendena, de är inte samma. När ÅHS kom med ett äskande så är inte det samma sak som att landskapsregeringen beslutar om det. Det är helt olika saker. Man blandar ihop korten och säger att det är styrelsen och ni borde veta om det här, men det är inte samma sak. Jag vill bara förtydliga det.

Varför ska man reducera avskrivningskostnaderna för ÅHS? Varför går man in för en sådant här grepp? Jag frågade den frågan tidigare, men fick inget svar då. Jag undrar detta. Det är konstigt. Ska man fortsätta att göra så här också i övriga delar av landskapets verksamheter eller hur är egentligen tanken?

Talman! Det jag ville säga med min kommentar att ärendet har varit upp i ÅHS-styrelse i medlet av februari var att jag försökte föra ett resonemang kring informationsgången mellan styrelseledamöterna och respektive lagtingsgrupper. Det var det jag som ville påpeka.

När det gäller avskrivningar så kan vi återkomma till den frågan. Det handlar ju också kanske ändå om ett sätt att se på helheten och de utmaningar som det har när det gäller att effektivera och göra resultatförbättringar inom ÅHS.

Jag har full respekt för att man kanske inte är helt införstådd med alla avskrivningsbitar och hur de budgettekniska konsekvenserna blir. Det blir väldigt stora konsekvenser om vi agerar på samma sätt i övriga delar av landskapets ekonomi. Då blir det mycket lättare att komma till rätta med det budgetunderskott som finns idag om man agerar på samma sätt som man gör med ÅHS och om man gör det också för alla broar, alla färjor och allt det här. Så därför är den här frågan högst relevant. Jag skulle hellre ställa frågan till finansministern, men det är inte möjligt just nu.

Talman! Det blir ju lite svårt att följa den obundna linjen. Å ena sidan kritiserar man våldsamt att man ska göra effektivering av inbesparingar på ÅHS, å andra sidan så tycker man att man döljer inbesparingar när man gör avskrivningarna på det här sättet. Det är ju så att ledamot Wikström som minister gjorde ju också ett stort vattenprojekt där man också använde PAF-medel. Man gav pengar till ÅDA och sådana saker. Vi behöver definitivt reda upp det här PAF-regelverket. Det blir heller inte lätt, men vi måste försöka ha någon slags tydlighet och transparens i det också. Samtidigt ska PAF-medlen användas för ålänningarnas bästa. Så är det.

Tack, talman! Jag vill påminna om att ÅHS har klubbat 3,3 miljoner i sparbeting. Vi moderater har varit med om att resonera oss fram till det sparbetinget. Efter den information som finansministern gav om att alla verksamheter drabbas på samma sätt så har vi förståelse för det. Det finns dessutom konsekvensbedömningar. Det finns planer och det finns förslag på hur man kan effektivisera och göra resultatförbättringar. Det blir svårt, men det går.

Men nu vill regeringen Sjögren ha ytterligare 2,8 miljoner på ÅHS. Vi moderater efterfrågar en plan. Vi önskar att regeringen beskriver sin plan. Vilka beslut har man tänkt fatta för att ÅHS-styrelsen ska kunna nå detta nya sparbeting? Vilka är konsekvensbeskrivningar? Den nya ÅHS-styrelsen kommer knappast att klara detta utan stöd från landskapsregeringen.

Talman! Det är helt självklart att det yttersta ansvaret har landskapsregeringen. Det är genom landskapsregeringen allt ska gå och ska det föreläggas lagtinget och så får man se om det finns majoritetsbeslut för de förslagen. Det finanspolitiska ramverket är tydligt. Landskapsregeringen och lagtinget ska ge ramar, det ska beredas och det ska göras konsekvensanalyser i de underlydande myndigheterna och inom de olika verksamheterna. Sen ska det vara politiska beslut och politiska prioriteringar som ska tillställas lagtinget. Så ska det fungera. Det är ingenting nytt i det.

Så är det. Den nya styrelsen, där vi inte är med, kommer ju att få ställning till hur man ska spara 2,8 miljoner, men landskapsregeringens uppfattning kommer att vara vägledande i den frågan. Därför är jag intresserad av att veta hur ni resonerar. Tänker ni minska tandvården? Tänker ni höja avgifterna? Eller måste personalstyrkan minska? Lägger man fram ett sparförslag på 2,8 miljoner så bör man rimligtvis kunna få en liten fingervisning om åt vilket håll det barkar.

Talman! Men ledamot Valve är ju ingen duvunge. Ledamot Valve har både varit minister och ordförande för ÅHS. Ledamot Valve vet att det pågår diskussioner, väldigt intensiva diskussioner mellan styrelseordförande och ministern och mellan ÅHS-styrelse och landskapsregeringen. Inte sitter ju landskapsregeringen i något elfenbenstorn lika lite som en ÅHS-styrelse sitter i något elfenbenstorn. Sen ska ju såklart ramarna redogöras tydligt och klart för lagtinget och vad de innebär, vad olika inbesparingar, effektiviseringar eller resultatförbättringar innebär. Så fungerar det. Det är ingenting nytt med det.

Talman! Ärade ledamöter. Jag kommer säkert att upprepa mig en del och jag kommer dra lite över tror jag om jag ska presentera lite siffror.

Vi vet att det nuvarande journalsystemet på sikt måste ersättas, om inte annat så på grund av att det aktuella företaget inte kommer att vidareutveckla det för specialsjukvården.

VIS-projektet, som jag tidigare nämnde det, handlar främst om sjukvårdsjournalen som arbetsredskap. ÅDA håller i den här sidan som handlar om vår komplexa sociala lagstiftning.

Det som är otroligt viktigt i den kliniska vardagen är att detta VIS måste kunna kommunicera med det finska systemet Kanta, Hilmo och receptcentralen samt innehålla FPA:s blanketter, A-, B-, C- och D-intyg och rehabplaner etcetera. Det är ingenting trivialt. Det är väldigt, väldigt svårt att få det här att fungera.

Sen måste det ju finnas på svenska antingen från början eller översatt. Vi ska naturligtvis välja det billigaste och bästa och då måste vi ha jämförande objekt. Det sades i våra lokaltidningar här den 20 mars: "Grundkalkylen som vi har använt oss är en jämförelse med Färöarna." Det har jag ju sagt många gånger, det är bisarrt! Varför jämför man inte med de välfärdsområden som vi har i Finland? Det är för mig obegripligt. I samma artikel så sägs det också: "Vi kan inte öppna upp processen igen och ändra, då hamnar vi direkt i Marknadsdomstolen. Priset har gått upp fyra gånger. Går det upp åtta gånger, tio gånger eller tjugo gånger, kan vi inte öppna upp processen? Naturligtvis kan vi öppna upp processen. Det sägs också i samma artikel: "Hela Åland behöver ett nytt system." Vad talar vi om då? Det är någonting som är väldigt mycket större än sjukvårdens vårdinformationssystem.

Sedan sägs det också i budgetförslaget att minst 80 % av de kommunala organisationerna och de privata företagen måste vara med. Det ska ske innan det fjärde kvartalet 2025. Jag har gjort lite efterforskningar bland de privata sjukvårdsproducenterna och det arbetet tror jag inte man kan säga att har påbörjats.

Sedan hur vi ska integrera KST och den privata sektorn? Dessa måste vi ha för att få de här resiliensmedlen som är småpengar i förhållande till 80 miljoner på 18 år.

Alla säger att vi har inget val, resiliensmedlen kan gå förlorade, säkerheten är miserabel och vi kan hamna i Marknadsdomstolen. Diverse juridiska EU-direktiv tvingar oss att gå vidare med det enda till buds stående alternativ med aktuellt pris i princip. I realiteten ger vi ju nu ett grönt ljus och ekonomisk fullmakt. Ingen kan få mig att tro, om vi går vidare, att man plötsligt skulle backa efter några veckor, utan det är nu som vi går in på denna väg och vi tappar tid. Jag tycker, som jag tidigare har sagt, att man ska göra en ny upphandling.

Kanske ledamot Listherby kan svara på detta? Den här upphandlingen, ursäkta du är upphandlingsexpert, men man har använt en konkurrenspräglad dialog. Jag googlade på det här och då ska det finnas minst tre som man har dialog med. Under hela denna tid så har man bara haft en samtalspartner. Jag vet inte riktigt om det är korrekt, man ska inte lita på Google. Men menar man att om vi inte kör vidare så förlorar man dessa 4,5 miljoner som man har satsat hittills?

Det framgick däremot i dagens tidning att om vi kan göra en ny upphandling inom ett år så kan vi tillgodogöra oss en del av det arbete som man har gjort i VIS-projektet och det är intressant.

En retorisk fråga, vad är det ekonomiska intresset för den enda aktören? Åland är ju en jätteliten marknad i sammanhanget.

Med till buds stående information så kan jag inte förorda en fullmakt. Det är den största konsekvensen av något beslut någonsin.

Det finns ett flertal områden i Finland där vi kan se integreringen till Kanta, FPA och så vidare.

Vi talar alltså om 80 miljoner på 18 år. Det är större än elhybriden och i den summan är naturligtvis resilienspengarna småpotatis.

Vem kommer att drabbas? Våra åländska patienter? Kanske man höjer patientavgifterna ytterligare? De är högst i hela Finland idag, om jag inte har fel. Eller ska man minska antalet närvårdare, sjukskötare och personal? Ska man höja högkostnadsskyddet? Ja, naturligtvis. Vi måste ju ha mera chefer som administrerar det här. Nu har vi gått från 5 chefer till 8 chefer och det är ju inte billigt heller. Jag ser att ledamot Holmberg nickar.

Jag brukar ibland lite skämtsamt säga; träffar du en tvärsäker läkare så kanske du bör byta läkare. Det gäller i ännu högre grad om du träffar en tvärsäker politiker, då ska du nog vara verkligt tvivlande.

Jag tycker att vi har alldeles för lite information för att gå till beslut.

Sedan är det ju sorgligt för min egen del, jag har ju som sagt en lång erfarenhet och jag är ju lite förvånad över att jag nu är berövad möjligheten att påverka. Man påverkar inte det operativa i ÅHS i plenums talarstol. Av någon anledning så var det politiskt olämpligt och jag kan inte riktigt förstå orsaken.

Nu ska avsluta med några siffror. Jag kan inte ange företag eller region men jag kan ange siffror. Jag har faktiskt kontakt med denna IT-direktör som inte är någon som säljer utan som köper det här systemet. "Vårt pris är på vårt befolkningsunderlag som är 176 355. Det innehåller specialsjukvård, primärhälsovård, munhälsovård och socialvård och det kostar 1,5 miljoner per år. Socialvårdens andel är 62 000." Den här personen tog också upp ett delområde, samma som nu är ett välfärdsområde och som har 45 000 innevånare. De hade också specialistsjukvård, primärhälsovård, munhälsovård men inte hela socialvården utan hemvården och de betalade 800 000 för det här.

Då räknade min person ut att på 18 år med ibruktagning, alla omkostnader och versionsbyten varannat år så skulle det kosta 17 miljoner euro. Det är nog annat än 80 miljoner euro. Detta har man inte tagit reda på. När jag satt i ledningsgruppen så märkte vi ju att styrelsen i väldigt hög grad var en gummistämpel. När det gällde det praktiska så hade styrelsen väldigt lite att säga. Var finns den stora kunskapen i ÅHS? Jo, den finns hos den personal som möter patienterna och de har idag inget som helst inflytande. Tack!

Tack ledamoten Lindén för detta intressanta anförande. Angående de siffror som ledamoten anförde så skulle jag vara intresserad av att veta vad dessa siffror innehåller. Vilka kostnader ingår i dessa 17 miljoner som ledamoten nämnde? Det vore intressant att veta.

Allt som ledamoten räknade upp inledningsvis i sitt anförande finns som ska-krav i upphandlingen. Grundkalkylerna togs fram år 2019.

Jag vill än en gång uppmana ledamoten Lindén att komma till det öppna hörandet och också läsa upphandlingslagen.

I det öppna hörandet så har man ju inte rätt att ställa frågor eller komma med förslag om man inte hör till finans- och näringsutskottet. Jag tycker ju att det självklara, eftersom det handlar om innehållet, är att finans- och näringsutskottet borde begära ett hörande av social- och miljöutskottet. För då handlar det om både socialvårdens och sjukvårdens innehåll. Pengar är en sak, men innehållet är ytterst viktigt.

Talman! På ett personligt plan förvånar jag mig lite över ledamoten Lindéns inställning till kunskapsinhämtning. Men ledamoten Lindén bör ha fått en inbjudan till ett öppet hörande. Ledamot Lindén kan som lagtingsledamot ställa frågor, även om det förvisso är så att finans- och näringsutskottet ordinarie medlemmar kommer att ha förtur. Sådana är den parlamentariska kutymen. Men jag vill å det varmaste rekommendera ledamoten Lindén att närvara på denna tillställning.

Jag noterade att ledamoten Lindén duckade för min fråga om vilka kostnader som ledamot Lindéns 17 miljoner innehåller.

Under pågående plenum så kontaktade jag min sagesperson som inte ville gå in i de här detaljerna. Jag kan gärna ge detaljerna senare och speciellt till regeringsblocket, till ministrarna Zekaj och Perämaa. Jag står till förfogande. Jag har ännu mycket, mycket mera information.

Då är jag också felinformerad, för jag har fått höra att i öppet hörande så har icke andra än ledamöterna i utskottet yttranderätt. Men jag har uppenbarligen fel och det gläder mig. Då ska ni nog få höra mig där också.

Tack, talman! Tack ledamot Lindén för ett intressant anförande. Jag noterade under min tid i utskottet att ledamoten har ett stort intresse för patienternas väl och ve, vilket inte är så förvånande. Men det som kanske är lite mer förvånande är att en socialdemokrat talar så ansvarsfullt om skattebetalarnas pengar och faktiskt bryr sig så mycket om att försöka motverka att offentlig sektor sväller. Det är glädjande måste jag säga.

Han nämnde jämförelse med Färöarna som en bisarr jämförelse. Jag skulle vilja att han förklarade lite hastigt varför den jämförelsen är så bisarr för oss som inte är riktigt lika insatta.

Jag har inte i detalj gått in på sjukvårdssystemet på Färöarna, men Danmarks känner jag till. Där har man ett egenläkarsystem som är privatiserat, man ger ut distrikt. Jag tänkte ringa min goda vän som bor på Färöarna. Men utan att vara noggrant insatt i Färöarna så kan jag ändå säga att vi har mycket bättre jämförelseobjekt i Finland.

Tack, talman! Eftersom jag nu omnämndes med namn här i salen så kan jag i alla fall replikera ledamoten Lindén på bästa sätt.

Jag vill upprepa mig det som jag sade i ett tidigare replikskifte. Vi är i ett läge i upphandlingen där underlag inte är offentliggjorda och tillgängliga. Så jättespecifik kan jag inte vara. Men som man hör på förfarandet konkurrenspräglad dialog så är det givetvis att önska att det finns konkurrens.

När jag tittar på de svenska myndigheterna så ser jag att det måste vara minst tre för att man ska kunna ha den här typen av upphandling. Det ter sig lite märkligt att det inte har varit det, för hela namnet säger det; konkurrenspräglad dialog. Man har bara under alla dessa år talat med en som har trumf på hand. Alla vänner av marknadsekonomi och konkurrens borde ju stegra sig inför ett sådant sätt.

Om jag ska köpa en bil och det bara skulle finnas en bilhandlare på Åland? Ingalunda, då åker jag till Åbo där det finns 20 bilhandlare. Då bestämmer den enda aktören priset. Det där kan jag inte. Tack för informationen. Jag är ute på någonting som jag inte kan. Det är andra saker jag kan, men inte det där.

Tack, talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att jag inte ger något facit i det här läget. Det har ju också varit en domstolsprocess under upphandlingsprocessen som har uteslutit en annan anbudsgivare. Jag kan inte stå här och säga i dag varför man har fattat de beslut man har gjort. Det jag kan konstatera är att man i en konkurrenspräglad dialog har som utgångspunkt att man ska ha konkurrens för att kunna välja mellan olika anbud.

Ja, man borde ju ha konkurrens och det har man ju inte haft nu. I det initiala där man frågade vem som ville vara med i leken, då hade man ett antal företag som inte infriade ska-kraven. Men sedan när man har valt dem som man ska ha den här dialogen med, då bör det vara flera. Nu har det bara varit en.

Talman! På sikt måste nuvarande vårdinformationssystem bytas, ungefär så sade ledamot Lindén, och ändå sade han att han är helt medveten om att säkerheten brister. När behöver det här nuvarande system bytas? Hur länge tycker ledamot Lindén att vi kan ha det nuvarande trots att säkerheten brister?

Sedan ser jag, i motsats till ledamot Lindén, mycket stora möjligheter till effektiviseringar med ett nytt vårdinformationssystem. Ledamot Lindén var inne på den här enorma tiden, eller kanske det var Sjögren, som går åt till administration av det här gamla systemet som vi har nu. Jag ser att (… taltiden slut).

Ni känner till det här med att vargen kommer. "Vargen kommer, vargen kommer".

Ja, Abilita är ett lapptäcke, ursäkta att jag nämnde namnet, men det torde inte vara någon hemlighet. Det aktuella systemet som vi har är ett lapptäcke. Men vi har inte haft några katastrofala incidenter. Det stora problemet är inte ur primärvårdens synpunkt där jag har jobbat sedan 2005. Det stora problemet är i specialsjukvården och där kommer Abilita inte att finnas om några år. Så det i sig är alldeles tillräckligt.

Säkerheten, det bygger på resonemanget om alla dessa EU-direktiv och att de satsade pengarna går förlorade. Att vi ingenting kan göra och att vi måste köra på, det är inte sant. Vi kan göra en ny upphandling om vi vill.

Talman! Jag tackar för tydliggörandet. Det här är systemet som är på gång att upphandlas, det tycker jag att man hör mycket positivt om. Det är säkert, det snabbar upp processer, det effektiviserar vården och det effektiviserar processer. Vi får ju höra mer om det här i det öppna hörandet. Jag hoppas att vi deltar där och att alla har möjlighet att ställa frågor.

Jag ska ta min sagesperson här.

Jag måste ännu kommentera att lokaliseringen, alltså den lokala förankringen, är ett jättestort jobb som inte händer snabbt och det blir dyrt. Att man får alla nationella lösningar med är krångligt då det inte har varit gjort tidigare, speciellt med Kanta. Det måste troligen kodas jättemycket nytt. Det kan ändå vara värt om systemet är väldigt bra. Jag vet inte idag hur långt man har kommit med anpassningen till de absolut nödvändiga finska systemen. Det kanske du vet ledamot Söderlund? Det är fullkomligt avgörande.

Tack talman! Ledamoten Lindén höll ett väldigt intressant anförande som innehöll många bra poänger.

Ledamoten Lindén har ju, som vi känner till, en väldigt lång erfarenhet från sjukvården och har jobbat med de här systemen. Har ledamoten någon erfarenhet av implementeringen av ett sådant här system och hur den påverkar det dagliga arbetet?

Jag har ju jobbat med fem-sex olika digitala journaler. Jag var med i vår IT-grupp när vi införde det som vi har nu. Det som har varit fördelen med det här lilla företaget, som vi samarbetar med, är att de är så otroligt angelägna om oss som kund, så fort vi har en begäran så modifierar de. De har varit underbara att samarbeta med. Men det finns brister i framtiden. Som en småföretagare som har en kund så har de värnat om sina kunder.

För ett stort jättestort multinationellt företag, i alla fall i åländska mått, så är Åland inte speciellt intressant. I praktiken kommer det vara två-tre personer som ägnar sig åt de åländska frågorna i detta system.

Tack, talman! Har ledamoten Lindén någon uppfattning om införande av ett nytt system? Kommer det att krävas utökade resurser på personalsidan för att sjukvårdspersonalen ska kunna hantera detta system och fortsättningsvis kunna genomföra sitt grundjobb, dvs. att ge vård och omsorg till de patienter som besöker dem?

Ja, självklart. Det som jag mest har varit i kontakt med lär vara väldigt användarvänligt. Men i alla nya system måste man ju ha inskolning. I VIS-projektet är det nio anställda, varav tre på heltid. Dessutom har vi IT-enheten på ÅHS som är separat. Jag gissar det finns en stor kompetens inom ÅHS. Jag förutspår nog inte att vi måste ha nyanställningar, det är snarare tvärtom. Vad gör vi med alla dessa anställda när VIS-projektet är slut? Jo, då får de ju jobba med det nya system, vilket det nu blir.

Tack, talman! Det här är ett av många ärenden som kommer att gälla digitalisering och lagstiftning knuten till det. Därför vill jag ta tillfället i akt att säga några ord om det för att den här typen av ärenden kommer vi att se flera av.

Först och främst, teknologi och digitalisering kommer aldrig att ta bort värdet av mänskliga möten, men ostridigt förbättrar det vårdkvalitet. Precis som forskningen har gett oss allt från penicillin till MR-apparatur så kommer också digitalisering och framförallt AI att förbättra vårdkvaliteten. Det är ostridigt så.

En annan sak som är ostridig är att dagens system, i den form det är idag, inte håller måttet. Det betyder att det måste ske moderniseringar och vi vet att det kommer att kosta både i reda pengar och i arbetstid. Jag kommer att återkomma alldeles i slutet till hur vi sedan kan hämta hem de här pengarna.

Men vad är det då vi försöker uppnå? Man kan säga att det som händer nu inom digitaliseringslagstiftningen är egentligen två huvudspår. Det ena är att man får ordning och reda på den information som finns. Det andra är att öka möjligheten att nyttja den här informationen. Man kan alltså prata om strukturerad data och interoperabilitet och vidare utnyttjande av information.

Nu blir det här kanske lite tramsigt för en del, men jag har ändå noterat att frågan kanske tarvar sin förklaring. Till min hjälp har jag faktiskt tagit med mig lite rekvisita. Det här är min mormors gamla pärm med recept och i den är vissa recept inlimmade, andra är utklippta och en del är handskrivna. Ibland när man öppnar pärmen så trillar det ut någonting. Vissa recept är skrivna i skålpund och andra i deciliter. En hel del av beskrivningarna ser ut så här. Det här är Anitas Spritsar som jag nu tänker ta mig tiden att läsa upp receptet: 200 gram smör, 1 deciliter socker, 1 deciliter potatismjöl, två teskedar vanilj, 3,5 deciliter vetemjöl knappt. Röres som vanligt. Och där var receptet slut. Mina barn skulle inte kunna läsa den här handstilen. Det finns ingen information om hur kakan gräddas. För mig är det omöjligt att veta om det är det en mjuk kaka eller en hård kaka. Med tiden så kommer det här inte heller att finnas kvar. Det är nämligen tyvärr inte skrivet på beständigt papper. Den här lilla mappen innehåller otroligt mycket god information om matlagningskonst från ungefär 50-talet till 90-talet. Här finns liksom nedärvd kvinnokraft, men den är fullständigt ostrukturerad och går inte så lätt att använda. I den här boken finns en av världens bästa kakor, Söndagskaka heter den. Jag gör den väldigt, väldigt sällan för jag måste leta genom hela häftet varje gång jag ska göra den här kakan. Det tar sin lilla tid.

Skillnaden på det här i sin enklaste form är ju en receptbok där alla mått är angivna på samma sätt. Det finns ett register som man lätt kan hitta det man ska göra och det finns ofta beskrivet också att tre matskedar är en viss mängd deciliter och annat. Det betyder att jag kan använda det här systemet. Skulle det här sedan finnas upplagt i större databaser där de som är behöriga att få informationen skulle kunna dra nytta av den, så börjar också andra kunna veta vad min mormors skatt innehåller och kunna hämta den informationen snabbt och enkelt.

Det kommer också mycket EU-lagstiftning på detta, alltså att datan ska vara strukturerad och att den ska kodifieras på särskilda sätt. Det är en grundbult i att kunna knyta upp sig till Kanta och att ha koder inte bara för diagnoser utan också för annat. Det är i de här systemen beslutet vilka fält man har vilken information i så att man lätt kan hämta ut datan. Och, som sagt, vi har en mängd lagstiftning från EU som kräver det här. Det är alltså inte ett alternativ att uppföra det här.

Det handlar dels förstås om vårdkvalitet, att man lätt ska kunna veta vilka tidigare behandlingar en patient har fått. Men det finns också ett starkt forskningsperspektiv. Och är det något vi vet så drivs förstås läkarvården och medicinen av medmänsklighet, men den drivs framförallt av kunskap. Alltså det vi håller på att skapa är en reell kunskapshöjning av all vår data i hela Europa. Det är ett viktigt ben som EU satsar rejält på.

Den andra delen är krav på interoperabilitet som det så fint heter, alltså förmågan att kunna samverka med andra system och att datan ska kunna röra sig fritt så att också andra ska kunna nyttja den. Det här kan väl närmast jämföras med två goda vänner som klarar av att berätta allting för varandra i förtroende. Man vet att den information som inte ska spridas vidare inte heller gör det. Det här är också någonting som är viktigt för vårdutvecklingen och för vårdkvaliteten och det finns det också lagkrav på. Det här lagkravet gäller inte bara ÅHS, utan det gäller all offentlig data.

Då är ju frågan, vilket samhälle är det vi försöker bygga med hjälp av den här tekniken? I allmänhet kan vi väl säga att vi försöker bygga ett samhälle där vi drar nytta av all den information som finns lagrad och att man kan använda det till allt från infrastrukturella planeringar till hur vi utvecklar skolan. Men en av de viktiga delarna är ju just AI. AI fungerar ju väldigt, väldigt bra. Vi vet att AI redan idag kan förutspå flera diagnoser mycket tydligare än vad läkarvården kan det. Lantrådet var i sitt anförande inne på till exempel direktmätning av blodtryck och annat i hemmet. Man kan förutspå allvarliga sjukdomsdiagnoser och den här utvecklingen är vi ju precis i lindan av. Men grunden är data.

Det som vi har gjort på Åland är att vi har investerat i ganska mycket system, men vi fyller dem inte med data, dvs. informationen. Vi sitter fortfarande och fattar beslut med mindre kunskap än vad vi skulle behöva fatta besluten på. Det finns mer kunskap att hämta och det finns sätt att vidareutveckla.

Därför menar jag också att i ett vårdinformationssystem, förutom att det är lagkrav på att man behöver en viss säkerhetsnivå, förutom att det är lagkrav på att informationen ska vara strukturerad på ett visst sätt och att det ska kunna vidare utnyttjas av andra parter, så finns det också effektiveringsmöjligheter i synnerhet när det gäller människors eget liv och den egna vårdkvaliteten. Det finns också liv att spara med hjälp av data. Att säga nej till den utvecklingen så innebär ju också att man borde säga nej till annan teknisk utveckling. Som sagt, då borde vi stanna kvar där vi har varit och det tror jag inte att någon vill. Tack!

Jag kan ju säga att jag i 17 år har varit läkare på Kökar. Jag har åkt dit en gång i månaden, men jag har haft distansmottagning i princip varje dag. På 90-talet drev vi något som hette telemedicin, men vi insåg att telemedicin i stort sett var ett telefonsamtal med bild och det har man nytta av ibland.

Jag var ju ung revolutionär i min ungdom och vi ville bygga ett nytt samhälle. Jag tror inte på det. Jag tror på det pragmatiska i nuet. Man tror att en AI-baserad algoritm ska kunna sköta patientvård. Det är inte så, jag har erfarenhet. Vi har nytta av algoritmer, men den enskilda patienten är inte ett statistiskt genomsnitt. Däremot är tekniken våra vänner. Vi behöver MR, EKG och EKG tolkningar. I mammografi visar det sig att tolkningen är jättebra med AI (… taltiden slut).

Det är ingen skillnad på AI jämfört med en MR-apparatur. Bägge två är tekniska hjälpmedel. Vi vet redan i dag att AI är bättre än det mänskliga ögat på att granska röntgenplåtar. Vi vet allt det här.

Det andra vi vet är ju att vi överhuvudtaget inte använder någonting av AI:s möjligheter i dagens vård på Åland. Det kan vi inte göra förrän den dag vi har data att fylla algoritmerna med. Men jag vill understryka att ingenting tar bort det mänskliga mötet. Men däremot så finns det stora, stora potential som redan är bevisad att fungerar i att nyttja data och också ta hjälp av AI.

Ska vi klara kostnadsutvecklingen i framtiden, och det finns väldigt mycket vetenskap i det, då måste vi ha en bra primärvård. Den här tekniken, nya mediciner och ny teknik är jätteviktig i specialsjukvården. Men den stora utmaningen på Åland är hur vi får den bästa möjliga primärvård. Det finns en stor brist. När jag satt i ledningsgruppen så var jag primärvårdschef, men jag hade klinisk mottagning och jag hade patienter. Jag hade en kollega som var sjukvårdschef och som också hade patienter. Men idag är det faktiskt en förvaltningsöverläkare som har en liten mottagning, men annars finns det ingen kontaktyta mellan ledningsgruppen och den kliniska verksamheten och det är detta som är det stora problemet. Det är där som kunskapen finns. Man kastar ut facket från styrelserummet, facket är ingen bra personal. Man lade ner personalrådet och nu har man tillsatt ett patientråd där man inte ens kontaktar (… taltiden slut).

Talman! Jag är verkligen ingen medicinare och de facto är jag heller inte IT-kunnig till den delen. Men jag klarar av att ta del av de rapporter som skrivs. Ser vi till den folkhälsostrategi som man har tagit fram vid landskapsförvaltningen under förra mandatperioden så är det just inom primärvården som man visar på stora vinster när det gäller vårdinformationssystem för att tidigt kunna identifiera risker, alltså innan man behöver in i specialsjukvården.

Tittar man på äldreomsorgen så just mätning av blodtryck dygnet runt och annat där man registrerar mediciner så där ser man stora vinster. Man korskör mediciner så att man undviker övermedicinering av äldre. Den information som jag tar del av så där bidrar data och AI väldigt mycket inom primärvården med stora nyttor. För det är ju där som de stora patientgrupperna finns och det är vid stora mängder människor som man också kan dra störst nytta av tekniken.

Tack, talman! Jag måste börja med att säga att hur intressant det än är att ta del av ministerns kakrecept så kanske vi kan lämna dem till ett annat tillfälle. Med fördel får ministern gärna visa prov på de här kunskaperna vid en bjudning vid något tillfälle.

Men om vi återgår till huvudärendet, som ju trots allt är en budget och en prislapp så förstår vi nog alla grunden att vi behöver ett nytt VIS-system. Vi behöver ha en kvalitativ vård och vi måste uppfylla lagar och krav, det råder det inget tvivel om. Men anser ministern att vi ska vara stolta över en budget som har fyrdubblats mot det som man från början aviserade?

Talman! Nej, men det kan man ju inte vara. Det var det jag sade i ett tidigare replikskifte, att det finns en anledning att utvärdera det här i efterhand. Utskottets behandling kvarstår ju. Man hör röster som att beslutet skulle fattas i dag. Men beslutet fattas ju efter utskottets behandling.

Jag tycker att det är fullständigt relevant att visa på min mormors kakrecept. Därför att det visar sig att när du slänger dig med ord som strukturerad data, interoperabilitet och vidare utnyttjande av information, då får man ingen diskussion i det här lagtinget. Vi måste börja prata om vilket samhälle det är som vi försöker bygga. Då måste man vara tydlig och konkret. Det här handlar inte om att vi försöker bygga dyra IT system. Det här handlar om att vi försöker förbättra möjligheten till forskning på Åland, stärka patientsäkerheten, förbättra vården och kunna tillgängliggöra nya tekniska hjälpmedel.

Tack, talman! På vilket vis kommer regeringen att se över sina processer för att garantera att det här inte händer igen? Vi kan inte ha situationer där pengar rusar iväg helt okontrollerat. Vad har man för beredskap och hur kan man garantera att det här inte händer flera gånger under mandatperioden? Vi har just börjat.

Talman! Precis, det har just precis börjat. Det är ju inte den här sittande landskapsregeringen som har varit ansvarig för hur det här projektet har skötts, utan det är ju den tidigare landskapsregeringen som hade det senaste ansvaret. Vi har fått ärva ett ärende och i den landskapsregeringen ingick Obunden Samling, även om man nu aktivt verkar vilja glömma bort det. Men det oaktat har också Liberalerna varit med i det här. Vi var med för två mandatperioder sedan och vi vet att det är svårt. Men just därför, ledamoten Kanborg, säger jag att vi måste diskutera vilket samhälle vi vill bygga med hjälp av digitalisering. Att prata om det på det här sättet, bara teknik, det kommer inte att sluta lyckligt.

Tack, talman! Kära kollegor och övriga. Det är bra att minister Zetterman visade prov på kakrecept, annars skulle det här ärendet liknas vid en surdeg.

Ibland gärna, nu och oftare än vad som är fallet behöver vi nå samförstånd och vara mera av ett team Åland. Dagens debatt har innehållit frågor, funderingar, oro och spekulation. Målsättningen är att allt ska gå att besvara och ges svar åt under utskottsbehandlingen.

Ärendet är bordlagt till den 3 april och förhoppningsvis blir ärendet efter det officiellt remitterat till finans- och näringsutskottet. Det finns en skarp deadline inbyggd i detta och det är den 15 april.

Finans- och näringsutskottet kommer efter överenskommelse i talmanskonferensen och i utskottet att själv påbörja arbetet med ändringsbudgeten nästa vecka redan. Det är ett oortodoxt sätt att arbeta, men det är efter omständigheterna pragmatiskt.

Vi kommer att skapa och diskutera det buffébord av höranden som kommer att behövas för att få svar på alla de frågeställningar lagtingsledamöterna har. Det är därför bra om samtliga partier och ledamöter funderar på frågor i detta ärende och förmedlar dessa via sin person i finans- och näringsutskottet eller direkt till utskottssekreteraren. Ju fler frågor alla höranden kan få på förhand, desto bättre och tydligare blir också svaren. Utskottets ambition är att hörandena ska få ett frågebatteri på förhand. Då blir allt smidigare och tydligare. Givetvis kommer det också att ställas frågor under själva hörandet, men det är bra om grundfrågorna kan ges på förhand.

Det öppna hörandet är, precis som alla vet, inplanerat 4 april. På tisdag kommer finans- och näringsutskottet att träffas och diskutera formalia och de höranden som är aktuella och vägen framåt. Tack för det.

När jag beslöt mig att gå med i politiken så var det för att jag trodde att jag kunde bidra med att utveckla sjukvården på Åland. Det blir lite personligt här, jag hade kontakt först med Hållbart Initiativ och sedan med Socialdemokrater, men jag konstaterar att det inte finns något förtroende varken från landskapsregeringen eller från socialdemokrater. Jag får fundera här. Jag tror nämligen att kritiska röster behövs. Det behövs de som inte följer partidisciplinen och vad man har kommit överens om.

Jag kan ju avsluta med att säga att Eva Biaudet och jag är födda samma datum om man tror på horoskop.

Tack, talman! Tack för den informationen Mogens Lindén, all respekt för den. Det är bra att Mogens Lindén tog en replik, för jag hade faktiskt i mitt korta anförande tänkt vända mig till ledamoten. Under dagen här har det framkommit med all tydlighet att ledamoten har mycket många frågeställningar och även mycket information. Utskottet tar gärna tips på höranden inom rimliga gränser eller var vi kan söka information om det som ledamoten har fört fram idag. Förmedla gärna det till vår utskottssekreterare.

Tack, herr talman! Det känns bra att ledamoten Holmberg nu sitter som ordförande i finans- och näringsutskottet, för han har gjort sig känd som en person som verkligen inte vill se att landskapets ekonomi går i kras.

Vi har ett förslag här, något slags besparingsförslag, oklart vad. Jag ser fram emot att vi får lite mer förtydligande kring hur dessa utgiftsökningar ska finansieras.

Jag vill också säga att jag hoppas att ledamoten inte delar lantrådets bild vad avskrivningar är för något och att man inte kan använda en utebliven avskrivning som ett sätt att spara pengar.

Tack, talman! Jag valde aktivt att inte gå in i själva ärendet i sig, utan jag fokuserade mera i mitt anförande på hur finans- och näringsutskottets närmsta veckor ser ut.

Jag har noterat med tydlighet det som ledamot Wikström har fört fram idag gällande avskrivningar. Givetvis finns det med som en del i det frågebatteri som är under arbete.

Debatten är bordlagd till den 3 april 2024.