Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Tack, fru talman! Ärade lagting. Landskapsregeringen föreslår i föreliggande lagförslag en ändring av vallagen på Åland med avseende på bestämmelserna om förtidsröstning utanför Åland. Enligt förslaget ska det inte anordnas någon förtidsröstning via internet, administrationen av brevröstningen centraliseras till landskapsregeringen och så föreslås det införas en möjlighet att rösta vid allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland.

    Ändringar av lagstiftningen rörande allmänna val kräver särskild noggrannhet och landskapsregeringen har berett det här lagförslaget i snart två års tid med bland annat två separata remissrundor.

    Talman! Inledningsvis några ord om internetröstningen. Enligt de nuvarande bestämmelserna i vallagen är det inte möjligt för landskapsregeringen att under mandatperioden fatta beslut om att inte ordna förtidsröstning. Lagen kräver att det görs ett försök, t.ex. genom att bygga ett system eller göra en upphandling. Det är endast om detta inte lyckas som internetröstning kan beslutas att inte genomföras.

    Efter att internetröstningen behövde avbrytas i samband med valet hösten 2019 har landskapsregeringen sett över förutsättningarna för ett nytt försök i samband med nästa ordinarie lagtingsval i oktober 2023. Landskapsregeringen har bland annat tagit hjälp av företag som är experter på IT-säkerhet för att bedöma riskerna. Olika workshops har hållits där man har testat systemet utgående från de potentiella risker som finns med dagens hackarteknik etc.

    Förutom IT-säkerheten anser landskapsregeringen att det är centralt att värna förtroendet för de allmänna valen. Medborgarna ska kunna förvänta sig att röstningen är trygg och säker. Det skulle vara mycket skadligt för förtroendet om centralnämnden för lagtingsval på nytt, eventuellt i sista stund, skulle behöva avbryta internetröstningen.

    I lagförslaget beskrivs landskapsregeringens bedömning av riskerna med internetröstning men i korthet är helhetsbedömningen den att det fortfarande finns betydande risker med att anordna internetröstning, dvs. via internet. Dessutom kräver internetröstning betydande resurser sett både till pengar och personal. Det kan även nämnas att landskapsregeringens närmaste samarbetspartners rörande valfrågor, valmyndigheten i Sverige och justitieministeriet i Finland som är ansvarig myndighet. Dessa två bedömer att det inte finns förutsättningar att ordna internetröstning i deras respektive val.

    Ytterligare måste kostnaden för internetröstningen ställas i relation till kostnaderna för att ordna valet i övrigt. Endast internetröstningen bedöms för vår del kosta omkring 250 000 euro medan valet i övrigt kostar omkring 200 000 euro att genomföra.

    Talman! Vi kan inte heller acceptera förenklade lösningar på Åland. Valen på Åland ska vara minst lika trygga och pålitliga som någon annanstans i världen, om inte ännu säkrare och tryggare på våra öar.

    Även om det inte är möjligt att ordna internetröstning i valet 2023 så kan det finnas sådana möjligheter i framtiden. Ingen dörr är ju stängd till den här delen, tvärtom. Ingen kan dock idag ge en prognos om när detta skulle vara möjligt. Landskapsregeringen har därför gjort bedömningen att bestämmelserna om internetröstning i vallagen måste utgå tillsvidare. Särskilt med beaktande av att vallagen är en lag som tillämpas av en bred allmänhet med många frivilliga funktionärer. Lagen ska därför inte innehålla bestämmelser som inte tillämpas och som kan skapa förvirring för läsaren. Regelverket ska vara tydligt och klart.

    Även om det inte föreslås bli någon internetröstning för väljare bosatta utanför Åland så arbetar landskapsregeringen med att lägga den digitala grunden för valsystemet. Just nu arbetar vi som bäst med att ta fram ett elektroniskt rösträttsregister och ett nytt valrapporteringssystem. Vi står absolut inte stilla när det gäller att digitalisera valförfarandet. Vi börjar bygga från grunden.

    Väljare som är bosatta utanför Åland kommer inte heller på något sätt att lämnas i sticket. Deras valdeltagande är viktigt. Därför föreslår landskapsregeringen att det för första gången någonsin ska bli möjligt att rösta vid allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland. Den här möjligheten ska även gälla för alla röstberättigade. Om man bor på Åland men råkar befinna sig t.ex. i Stockholm under en dag som det ordnas förtidsröstning så kan man där passa på att rösta.

    I lagstiftningen föreslår vi att det endast anges att det ska ordnas förtidsröstning utanför Åland och hur den här röstningen ska gå till. Vilka ställen och vilka öppettider som ska gälla fastslås av landskapsregeringen i en förordning inför varje val. Avsikten är att det ska ordnas förtidsröstning vid ställen där det finns en större mängd ålänningar, vilket det framförallt finns i Sverige och Finland.

    Landskapsregeringen förde under beredningen av lagförslaget långtgående diskussioner med utrikesministeriet i Helsingfors om det skulle vara möjligt för den finska utrikesrepresentationen att ordna förtidsröstningen i utlandet för Ålands del men det visade sig inte vara möjligt från UM:s sida.

    Talman! Enligt de preliminära planerna kommer förtidsröstningen i valet 2023 ordnas vid Ålands representationer i Helsingfors och Bryssel - Finrep - samt vid Finlands ambassader i Stockholm, Oslo och Köpenhamn, vilket täcker in ungefär 96 % av de röstberättigade som är bosatta utanför Åland. Röstningen vid Finlands ambassader kommer att ordnas genom att utrikesministeriet tillhandahåller lokalerna men det är landskapsregeringen egna tjänstemän som hanterar själva röstningen på plats.

    Avslutningsvis några ord om de övriga ändringarna. I dagsläget har kommunernas centralnämnder ansvaret för att distribuera brevröstningshandlingar. I förslaget föreslås att landskapsregeringen tar över den här distributionen, vilket förväntas effektivera förfarandet och underlätta för de röstberättigade som enkelt ska kunna beställa brevröster från ett ställe. Det föreslås även att brevröster ska kunna beställas redan tre månader innan valdagen i syfte att säkerställa att väljare som bor långt bort från Åland ska kunna beställa sina röster i god tid inför valet.

    Ytterligare föreslås en smärre justering som gör det möjligt att börja räkna förtidsröster redan klockan 9 på valdagen i stället för klockan 12, som är nu gällande. Detta syftar till att underlätta rapporteringen av resultatet under valkvällen. För alla som kandiderar till det ärofyllda uppdraget som ledamot i detta parlament, kan nog inte valkvällens första konkreta besked om väljarnas dom komma för tidigt! Inte sant, kolleger?

    Till sist, talman, ett stort tack vill jag redan rikta nu till lag- och kulturutskottet som redan har inlett behandlingen av lagförslaget. Det är viktigt att vi har den här lagen på plats så fort som möjligt i och med att det finns internationella rekommendationer att den här typen av lagstiftning ska finnas på plats i god tid före ett val.

    Jag noterar att lagtingsdirektören som är utskottssekreterare också har inlett en mer detaljdiskussion med våra tjänstemän. Så jag välkomnar det kommande hörandet i utskottet och svarar gärna på eventuella frågor. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag vill börja med att ge beröm till den tjänsteman som har berett det här lagförslaget. Det är väldigt pedagogiskt och hyfsat enkelt att ta till sig. Det är alltid glädjande att läsa lagförslag som vicelantrådet står bakom. Vi har en mening där det står: "samtidigt föreslås att förfarandet vid förtidsröstning per brev förenklas genom att distributionen av brevröstningshandlingar centraliseras hos landskapsregeringen". Jag tycker att det är bra. Det lönar sig att centralisera till större enheter, det blir effektivare.

    När det gäller min egentliga sakfråga så handlar den just om möjligheten att rösta utanför Åland. Vicelantrådet sade att 96 procent av ålänningarna utanför Åland befinner sig i Helsingfors, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Bryssel. Kan det faktiskt stämma? Jag tänker till exempel på London eller Spanien. Kan faktiskt 96 procent vara en korrekt siffra?


  • Tack, talman! Först av allt vill jag understryka att den här lagprodukten är ju ett lagarbete där jag haft nöjet att kunna samverka med en grupp ytterst duktiga tjänstemän, så det är ingen enskild, men naturligtvis är vi ytterst beroende av duktiga lagledare i slutskedet. Vi får nog lyfta på hatten för ett antal tjänstemän som jag ska framföra ledamotens tack till, det lovar jag, om de inte lyssnar på detta, denna stund i lagtinget.

    Också jag lyfte lite på ögonlocken när jag såg siffran 96 procent, men det beror lite på hur man räknar. Vad är nära? Men det ligger geografiskt möjlighet att rösta rent praktiskt om man befinner sig i någon av de nämnda orterna.


  • Tack, talman! Jag tror att de flesta ändå känner ålänningar i England, så många att det skulle räcka till en mindre åländsk kommun och likadant i Spanien. Jag ser möjligheter att kunna öppna ännu mera än bara via dessa städer. Jag vet inte vad kostnaderna handlar om i slutändan, det kanske inte är så ohemula kostnader som drabbar landskapsregeringen genom det här röstningsförfaringssättet. Jag satt ett litet frågetecken kring 96 procent som vicelantrådet sade.


  • Bästa ledamot Holmberg, initialt hade vi exakt de ambitioner som ledamoten skissade upp, dvs. också London med flera platser kunde vara den fysiska orten för den här typen av röstning. Men det skulle då ha förutsatt att utrikesministeriet i Helsingfors hade gått med på att också bidra på plats, och det var man inte villig att göra, utan att dra för stora växlar på den diskussion som har förts. Men den känslan som våra tjänstemän fick var kanske att man ville inte från UM:s sida iklä sig en temporär roll som skulle kräva ganska mycket utbildning för ganska lite. Även om vi tycker, som ledamoten sade, att det är många människor från Åland som bor i London, men ur ett annat lite större perspektiv är de inte så många. Skulle UM ha sagt ja till allt, för att medverka, då hade vi kunnat göra som ledamoten önskar.


  • Tack, talman! Vicelantrådet, gällande internetröstning så tycker jag att det är helt rätt beslut att skjuta upp idén om att ha det här på Åland, och det kommer från mig som vill se allt digitalt i princip. För det är tyvärr orealistiskt att vi ska ha det just nu då till exempel Finland och många andra länder bedömer att risken är för stor. Finland ligger långt före oss och även övriga länder faktiskt gällande digitalisering och datasäkerhet. Så jag bedömer att risken är för stor. Om vi jämför oss med Finland så är vi absolut sämst i klassen gällande datasäkerhet här på Åland. Vi har mycket att göra innan vi kan införa något gällande digitalisering och säkerhet. Det är lite som att bygga ett hus utan någon grund. Så det gläder mig att vicelantrådet också berättade att man just nu fokuserar på att bygga den här grunden.


  • Tack ledamot Josefsson. Ledamoten åskådliggjorde på nytt de diskussioner som vi har fört inom landskapsregeringen, både fördelar och risker. Naturligtvis skulle man vilja vara en minister som skulle säga att vi kan övergå till ett modernt steg vad gäller möjligheten att rösta i åländska val. Men sammantaget så är det ingen metod som vi kan rekommendera. Jag tror att vi alla är medvetna om hur sårbart internetsystemet är i dag rent allmänt. Det skull ju vara "relativt enkelt" att blockera det åländska valet genom en cyberattack där man använder den kraft som olika datorer tillsammans utgör. Så att jag hoppas att lagtinget ska omfatta vårt förslag.


  • Jag tror inte någon säger emot att man vill ha ett röstningssystem som funkar över internet. Men att det egentligen gick så långt som till en upphandling 2018 visar att vi har en lucka i förvaltningen inom det här området. Det borde egentligen inte ha gått så långt enligt min mening, det borde ha stoppats tidigare. Som tur är så håller den luckan på att fyllas, men jag tror att den är större än vad man tror, i alla fall när vi pratar om ett sådant här system.


  • Jag vill inte här stå och recensera tidiga insatser. Jag bara konstatera att den rådgivning som dåvarande landskapsregeringen fick var inte tillräckligt hållbar i ljuset av de problem som visade sig ganska snabbt. Man borde ha haft en bättre support när det gäller oss som är IT-lekmän, sannerligen att förstå alla risker som fanns. Jag är också övertygad om att det är bra att vi nu bygger grunden först, sen tar vi nästa steg. Jag tror att vi kommer att ha fullt upp under perioden, åtminstone till nästa val att ha de grundläggande bitarna, dvs. rösträttsregister etcetera i digital form.


  • Talman! Att människor röstar och är engagerade i demokratin är ju en av de viktigaste grundbultarna för att alls kunna försvara den representativa demokratin. Det offentliga behöver göra allt sitt för att förmå så många att rösta som möjligt tillsammans med partiorganisationer och andra demokratistärkande organisationer. Att gå över till internetröstning, precis som ledamoten Josefsson lite var inne på, så är ju framtiden. Samhället kommer inte att låta bli att kräva det inom en snar framtid. Hur ser hur vicelantrådet på framtiden, när kan vi komma till det att vi har internetröstning möjliggjord för våra medborgare?


  • Tack, talman! Svaret på den frågan är väl; hur mycket pengar och resurser skulle landskapsregeringen och lagtinget vara intresserade av att satsa för att skapa en hållbar internetröstning? Ska vi vara helt trygga så tror jag inte själv att 250 000 euro, som nu är den preliminära analysen av vad ett system skulle kostar idag, skulle räcka. Som ledamot Josefsson påtalade i sin replikväxling med mig så har vi ju andra brister också. Vi är ju inte IT-utvecklade på det sätt som det var tänkt. Vi har en gigantisk skuld vad gäller digitaliseringsarbetet. Jag utgår ifrån att vi i nästa års Ålandsbudget kommer att ha förslag som leder till en förstärkning både av resurser och också mera pengar för att bygga system som gör att vi kan ta det här nödvändiga klivet in i en IT-värld. Efter diskussion med valmyndigheterna i Sverige och Finland så skulle jag säga att vi talar om kanske tio år enligt deras bedömning i bästa fall.


  • Talman! Tio år tror jag att är maxgränserna för vad våra medborgare klarar av att hantera. Man kräver helt enkelt service genom internet nu för tiden. Det är också tiden för hur länge vi kan kräva att man ska komma in med underskrivna pappersblanketter. Den tiden börja också sina iväg i takt med att allt annat kan göras med hjälp av bankidentifiering och andra säkra system. Jag tror inte heller man ska se den här frågan att det är bara för internetröstning som kostnaden uppkommer, utan IT-säkerheten måste ju stärkas på ett generellt plan. Människorna kommer att kräva digitala tjänster oavsett vad vi tycker om det eller inte. Då gäller det att dra så mycket nytta som möjligt, effektivera och transformera så mycket som möjligt så att det inte blir bara en tilläggskostnad utan att man faktiskt kan effektivera processer och snabba på system i andra ändan.

    För demokratin om någonting, och särskilt att människor har möjlighet och rätt att rösta, så utan en bred acceptans för det röstningssystem man har, så då försvinner ju också hela legitimiteten för hela vår rättsordning.


  • Tack, talman! Hela legitimiteten skulle gå förlorad ifall vi fick ett val ånyo där enskilda ålänningarnas röster inte skulle tas med i sluträkningen därför att de fick aldrig den praktiska möjligheten att rösta. Det var det som uppstod i oktober 2019. Vi ska vara oerhört tacksamma, vi som representerar den åländska politiska världen idag, att ingen av de drabbade valde att klaga över det hela. För bästa vänner, jag är övertygad om att ett klagomål där man åberopade att ens grundläggande rättighet hade gått förlorad, så då hade vi varit tvungna att ta om valet hösten 2019. Det skulle ha varit dyrt och vi hade haft svårt att få ålänningarna till valurnorna igen på grund av att vi inte hade klarat av tekniken.


  • Tack, talman! Jag tänker ta tillfället i akt faktiskt och få det förtydligat att vi har kommit ihåg en grupp som man ibland glömmer bort när det handlar om val, nämligen alla de sjömän som åker runt på fartyg i hela världen och alla dessa varvsarbetare samt ingenjörer som bor utomlands. Alltså inte bara de som bor på en plats och jobbar på ett ställe utan de som rör på sig ganska mycket. Vid förra valet så stod det rätt klart att många av dem var offside när det handlar om att rösta. Och nu känner jag viss tröst i dels tiden för brevröstningen, att den förlängs och att man också har fler platser för förtidsröstning än förut. Jag bara vill fråga ministern. Har ni haft den här gruppen i åtanke i samband med arbetet? Tycker ni att ni har nått tillräckligt långt för att faktiskt ge dem en möjlighet att delta i det demokratiska samtalet som de ändå har rätt att vara med i?


  • Tack ledamot Pettersson. Jo, även sjömännen har varit med i diskussionerna. Där har vi tillsammans konstaterat att tack och lov är det ju inte som förr att de var borta åratal, det kunde gå 3-4 år emellan tills en ålänning satte fötterna på sin hemmajord igen. Nu är ju tack och lov de flesta ändå inom rimliga tidsramar på återbesök. Men det faktum att man kan beställa handlingarna via internet och man får dem sedan fysiskt redan, redan det underlättar. Vi hoppas att lagtinget omfattar den nya tidsramen, att man kan beställa handlingarna tre månader före valet. Det ska vara till hjälp i den mån man inte råkar vara ganska nära någon av förtidsröstningsställena. Men de är ju inte anpassade enligt sjöfartens behov när det gäller möjlighet att rösta fysiskt, det måste jag medge.


  • Tack, talman! Man får vara glad för de förbättringar som har skett. Man behöver minnas att globaliseringen, och som världen ser ut idag, gör att folk arbetar på platser som man tidigare faktiskt inte riktigt arbetade på. Ta ett land som Kina som hör till de stora skeppsbyggnadsnationerna idag, där arbetar en uppsjö av åländska röstberättigade och tillbringar sina dagar. Där är det utmanande både att nå med post och att nå med internet. Så allt vad man kan göra och i den mån som man kan blanda in de finländska representationerna, även om det är lite snärjigare, så ska man nog försöka gå den vägen. Jag tycker att det är bra om utskottet snabbt kan titta på det.


  • Jo, vi tar till oss det. Är det som så att vi ska ha förtidsröstning fysiskt på andra orter, städer som jag räknade upp så då kommer det nog att krävas ganska omfattande arbete. Det som utrikesministeriet oroar sig för är hur deras ansvariga valfunktionärer i så fall ska ha den kunskap som behövs. Vi kan bara konstatera att utrikesministeriet är det proffsigaste man kan tänka sig, i min värld i varje fall. De vill vara maximalt säkra, är det någonting som man åtar sig så vill man kunna sköta det. Jag tror att det är inom ramen för det som de har sagt; okej, vi får låna deras lokaler utan kostnad men vi får själva ordna det rent praktiskt.


  • Tack, talman! Jag har två frågor. Den första gäller e-röstningen. Det här är ett väldigt problemorienterat förslag. Man ser jättemånga och stora utmaningar och problem med e-röstning, men väldigt lite möjligheter och visioner kring det. Om det nu är som vicelantrådet sade, att inom en tioårsperiod så kanske det här går att ordna på ett säkert sätt. Att hålla kvar paragraferna som möjliggör e-röstning skulle kräva att man vid två tillfällen under den perioden, under två valperioder, skulle göra någon form av ansträngning eller utredning om det är möjligt eller inte att ordna e-röstning. Det tycker jag inte är en så väldigt stor sak.

    Sen vill jag också påminna om att om man nu ska upphäva paragraf 83 i vallagen som säger att om det är problem med säkerheten så avbryter man valet, vilket skedde. Hela den här säkerhetsfrågan finns ju reglerad i den (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag vill erinra ledamot Fellman om att är det något lagförslag som varit kantad med varningstecken, stora, stora röda bokstäver om att här lurar en fara, så var det ju dåvarande landskapsregeringens förslag till nuvarande vallag. Som utskottsordförande har jag aldrig varit med om något liknande, dvs. landskapsregeringen själv varnade för att detta var ett enormt risktagande som man föreslog för lagtinget. Jag kan lova parlamentet att under utskottsbehandlingen var hela utskottets sju representanter eniga om att det var ett risktagande. Därför formulerade vi, som också återges i nuvarande lagförslag, så här: "Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att landskapsregeringen har ett stort ansvar för att internetröstning genomförs på ett rättssäkert sätt" Och att avsluta precis när man har börjat någonting, det är inte bra.


  • Ändå antogs ju vallagen enhälligt av lagtinget. Min andra fråga gäller möjligheten att ordna förtidsröstningsställen utanför Åland. Jag tycker att det är en jättebra tanke, men jag tycker att man inte riktigt kommer hela vägen. Ett av de viktigaste motiven tidigare, för att försöka underlätta röstningen för människor som bor utanför Åland, var att det är så många ungdomar som befinner sig utanför Åland så att det är viktigt att de börjar rösta gärna vid det första valet som de deltar i och att de inte är utanför demokratins funktioner under en väldigt lång period. De flesta av våra studerande finns i Sverige och Finland. Jag tycker att man kanske borde fundera - jag hoppas att utskottet gör det - var de flesta åländska studerande finns och se till att de kan rösta.


  • Tack, talman! Jo, det har också funnits med i diskussionen, men vi väljer nu att ta den här biten i och med att de som studerar utanför Åland inom rimlig tid kan få handlingarna om de beställer dem.

    Sedan vad gäller nuvarande vallag och att lagtinget gick på den, så vi måste kanske upplysa nuvarande lagting om att lagtinget kom relativt sent in i processen, alltså att lagförslaget dök upp. Till och med kontraktsförhandlingar med det spanska IT-leverantörsbolaget hade då också framskridit så långt så att vi bedömde att vi inte kunde dra i handbromsen på grund av tidsbrist helt enkelt. Ingen ville ju naturligtvis stoppa den tekniska utvecklingen vad gäller demokratin, dvs. IT-röstning. Därför kantas ju också utskottet av det som man anser att måste åtgärdas före man sjösatte projektet.


  • Tack, fru talman! En av de viktigaste sakerna som samhället kan göra är att se till att vi håller ett högt valdeltagande för att säkra demokratin. Valdeltagandet i förra lagtingsvalet minskade ganska rejält för dem under 30 år jämfört med 2015. Bland de yngsta väljarna röstade mindre än hälften. Jag säger inte att det är just den avbrutna e-röstningen som är orsaken, men många unga i utlandet, speciellt studenter, såg framemot e-röstningen. Det vet jag genom diskussioner. Även 4 av 5 utlandsålänningar röstade inte i förra valet. Att öka intresset bland unga att rösta och för studenter i utlandet att få den här samhällsuppfostran, har landskapsregering någon typ av kommunikationsstrategi inför nästa val? Hur ska man kommunicera, få upp intresset och sänka tröskeln för personer att söka upp de här möjligheterna hur man kan förtidsrösta och vart man kan gå?


  • Det är en bra frågeställning ledamot Påvals. Men är inte redan Åland det maximala småskalighetsvärdet paradiset när det gäller närdemokrati? Är man det minsta intresserad av politik så är det ju sannolikt att man känner någon av oss som är aktörer idag i systemet och aktör inom den politiska åländska världen också på morgondagens Åland. Så nog är det ju mycket upp till de enskilda att engagera sig och upp till oss alla att prata politik på ett bra sätt som ungdomar attraheras av. Vi har inte diskuterat någon särskild kommunikationsstrategi, utan det är vi alla som får ta det ansvaret att vi gör en bra valrörelse och engagerar ålänningar, även de unga, att gå till valurnorna. Sedan är det bara att beklaga, vi kan inte ta steget att de får känna sig moderna också till den delen att vi kan erbjuda röstning över internet. Jag beklagar det, men det är en verklighet vi har att acceptera.


  • Tack så mycket. Vi är absolut ett litet samhälle och har väldigt små demokratiska enheter, men med det sagt så hade inte heller kommunvalen några vidare siffror bland de unga. Det gäller ju även här hemma, det är ju inte bara utlandsålänningar som har haft ett lågt valdeltagande. Jag tycker ändå på något sätt att det hör till ett samhälle att stärka demokratiarbetet och då måste man öka intresset och kunskapen bland unga att rösta. Precis som sades i det förra replikskiftet så att få gå och rösta den första valdagen när man är 18 år gammal är väldigt viktigt och kan vara avgörande för hur beteendet sedan ter sig. Jag tycker ändå att eftersom vi är ett litet samhälle så har vi absolut möjlighet att kunna kommunicera ut det här och samarbeta kanske med åländska studentföreningar i Sverige och Finland eller vad man anser att man behöver göra. Men det borde vara en tämligen liten insats.


  • Tack, talman! Avslutningsvis, vi har alla som ansvarar för dagens åländska politik, vi har alla ett ansvar för att ungdomarna ska känna att det här är något som de vill vara med i och framförallt att gå och rösta, men även i övrigt. Nog är det ju lite med sorg i hjärtat som man kan konstatera - jag har själv var ordförande för ungcentern en gång i tiden - att Centern liksom alla andra inte har den typen av engagemang från ungdomen längre. Det är märkligt. Hur kom det sig att vicetalman Nordlund och jag engagerade oss då i unga år och redan då kände att vi ville vi vara med och bygga och göra Åland bättre? Men där har vi någonting som har gått åt fel. Samtidigt kan vi konstatera att samhället har blivit lite mer ytligt. Det är mycket snabba nyheter hit och dit. Hela världen kommer till oss på en minut och så ska vi försöka få åländska ungdomar engagerade här och nu för vårt lilla samhälle och dess överlevnad och förbättringar.


  • Ledamot Liz Mattsson Gruppanförande | 13:45

    Fru talman! För tre år sedan när jag fick äran att ingå i detta parlament kändes det väldigt långt till nästa val. Mycket har hänt på den tiden, vi har genomgått en pandemi och det pågår ett krig i Europa. Ett kring som utmanat cybersäkerheten i omvärlden och på Åland till en helt ny nivå.

    Nu är det bara ca ett år till det är dags att upprätta kandidatlistor och att gå till valurnorna igen. Idag ligger en uppdaterad vallag på vårt bord som i brådskande ordning bör behandlas. De ändringarna som vallagen innehåller tar bort möjligheten till att förtidsrösta via internet men gör det istället enklare att förtidsrösta vid utvalda platser samt att brevrösta. Handlingar för brevröstning ska kunna beställas så tidigt som tre månader innan valdagen. Enligt Europarådets rekommendationer ska ändringar av vallagstiftningen helst vara antagna senast ett år innan ordinarie val, vilket i vårt fall betyder nu den 15 oktober 2022. Det är som sagt bara ett år kvar till ett nytt lagtingsval där jag hoppas ålänningarna tar sin demokratiska rätt och röstar, förtidsröstar och brevröstar. I valet 2019 var det endast 18 % med rösträtt bosatta utanför Åland som tog chansen att rösta. Det är inte en så jättestor procentsats.

    I första anblicken kan det verka något konservativt och odemokratiskt att ta bort ambitionen om röstning via internet men efter en grundlig analys är det mycket förståeligt varför landskapsregeringen åter har valt att öppna vallagen och göra denna justering inför valet 2023.

    I dagens läge finns inget tillförlitligt digitalt system för internet röstning i hela Norden. Finland och Norge är två nordiska länder som lagt betydande resurser på att utreda möjligheten till internetröstning och är samtidigt länder som använder stora resurser på sin datasäkerhet. Trots det bedömer dessa länder att risken med internetröstning i val fortfarande är stor. På Åland, där vi har en stor digitaliseringsskuld, har vi beklagligt nog lägst datasäkerhet i hela Finland. Om det i samband med ett val t.ex. skulle ske en hackerattack - vem kunde kontrollera det och vem sköter saken om ett sådan scenario faktiskt skulle uppkomma? Att arrangera internetröstning här på Åland om ett år i samband med valet bedömer därmed Centerns lagtingsgrupp att är ohållbart både ur ekonomiskt och säkerhetsmässigt perspektiv.

    En annan demokratiaspekt med internetröstning är också den att alla människor i systemet blir beroende av teknikerna. Vem kan säga att man kan eller inte kan manipulera valurnorna? Med en eventuell internetröstning blir det den enskilda datateknikern man måste lite på framom partierna som har ansvaret då man röstar manuellt, räknar och kontrollerar röster manuellt. Med den teknik som finns idag kan det också vara svårt att garantera val anonymiteten och spridda rykten kan uppkomma om att t.ex. det digitala valurnorna på något sätt är manipulerade. För att undergräva det digitala systemet kan det räcka med att sprida falsk information som minskar förtroende för systemet.

    Det finns idag cirka 1 700 ålänningar som är röstberättigade i lagtingsval och som bor utanför Åland, det motsvarar hela 7 % av Ålands befolkning. Det är en mycket betydande andel i sammanhanget. Dessa personer ska givetvis ha sin demokratiska rätt att kunna delta i val trots att det inte befinner sig på ön vid tillfället då valet sker. Från Centerns sida tycker vi därför det är ett stort framsteg att lagen nu inför förtidsröstningsställen utanför Åland.

    Landskapsregeringen ska enligt lagen ansvara för förtidsröstningen. Det kan göras i samarbete med utrikesministeriet, t.ex. genom möjlighet att använda lokaler vid finska beskickningar eller att via överenskommelseförordning ha möjlighet att överföra förvaltningsuppgifterna till riksmyndigheterna. Enligt de preliminära planerna kommer förtidsröstningen i valet 2023 att ordnas vid Ålands representationer i Helsingfors och Bryssel samt vid Finlands ambassader i Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Dessa platser täcker upp cirka 96 % av röstberättigande som är bosatta utanför Åland.

    Lagen stänger inte heller några som helst möjligheter att vid t.ex. vissa större studieorter där många ålänningar finns kunna arrangera förtidsröstning om behovet identifieras för framtiden. På det sättet hoppas Centers lagtingsgrupp att fler röstberättigade ålänningar, trots att inte internetröstning finns, ser till sina demokratiska rättigheter och röstar i framtida val.

    Från Centerns lagtingsgruppssida är vi efter djup analys överens om att internetröstningen i dagsläget inte håller den informationssäkerhet som den måste göra. Ändringen i lagen om att åter ta bort internet röstningen är därför det enda självklara och ekonomiskt försvarbara inför valet 2023. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Tack ledamoten Mattsson. Ledamoten, med regeringen bakom sig, konstaterade i anförandet att Åland ligger mycket efter i IT-säkerheten. Det är ju någonting som är ganska allmänt känt både i Ålands lagting och vi har även fått utbildningar och restriktioner om hur vi ska bete oss på internet.

    Men min fråga är, när man vet om det här och har konstaterat att det ligger det så här så i stället för att släppa IT-röstningen kan man inte istället välja att man kunde börja satsa på den här IT-säkerheten? För vi kan ju inte ha det så här hur långt som helst, för det kommer att bli värre, värre och värre. Har man något förslag från regeringens sida hur man ska satsa? Ska man satsa på IT-säkerheten? Är det någonting man kommer att konstatera in i det sista tills det går riktigt åt skogen?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 13:51

    Tack, talman! Som vi hörde i tidigare anförande av vicelantrådet Jansson så håller man idag på att bygga den här grunden, även den som ledamot Josefsson ofta pratar om, den här grunden som inte finns. Det finns ju en långsiktig vision i det här fallet vad gäller valet. När det gäller digital röstning så tycker jag att vi ska titta på våra nordiska kollegor och gå i deras fotspår. Det handlar om så himla mycket pengar. Även fast det skulle vara jättetrevligt att ha ett digitalt system så är vi tyvärr inte där idag. Åland ligger efter.


  • Jo, Åland ligger efter och det är säkert dyrt att ha olika digitala system och sådant. Landskapsregeringen har i dag ansvar för att IT-utvecklingen ska fungera och den digitala transformeringen och det ska också finnas pengar i budgeten. Jag ser fram emot att det ska finnas öronmärkta pengar för sådant i den här tilläggsbudgeten som presenteras snart. Vi har väldigt många ungdomar som är ute och studerar och som faktiskt inte röstar för att det är för krångligt. Vi behöver se till att valsedlarna kommer till dem och gynnar de här ungdomarna, för det är ett stort demokratiunderskott på både unga kandidater och väljare.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 13:53

    Tack, talman! Där tycker jag också det är väldigt viktigt att den här lagen inte heller stänger några möjligheter för förtidsröstningsställena på studieorter, för där tror jag att man kan fånga upp en del. Jag tycker också såklart att det är väldigt, väldigt viktigt att engagera ungdomar att rösta i val.

    Jag tro på det, som också togs upp i tidigare replikskiften, att alla ledamöter och de som ställer upp har också sitt enskilda ansvar att marknadsföra och tala om hur man röstar. Detta att kunna beställa sina brevröster tre månader på förhand, det är ju också ett sätt som man kan hjälpa till att informera om.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 13:54

    Talman! I Sverige pågår nu sluttampen på en valrörelse som jag är säker på att många av oss i den här salen följer. Enligt ÅSUB finns 1 600 människor med svenskt medborgarskap på Åland i dag. I förra svenska valet röstade strax under 1 000 människor. I årets val torde Sveriges generalkonsulat kunna spränga gränsen på 1 000 röstande utlandssvenskar. Inte dåligt!

    För oss moderater är ålänningarna utanför Åland mycket viktiga. Många av dem flyttar en dag tillbaka till Åland med nyvunna erfarenheter, kapital, idéer och insikter. Många är de åländska sjömännen, studerandena, affärsidkarna och förvärvsarbetarna utanför Åland, närmare bestämt 1 700 stycken med rösträtt i åländska val. Den förra regeringen hade en mycket god tanke om att möjliggöra e-röstning så att den där sjömannen utanför Argentinas kust bara skulle behöva lite nätuppkoppling och bank-id för att kunna fullgöra sina medborgerliga förpliktelser. Tyvärr kunde säkerheten för sådana system inte garanteras. Den säkerhetspolitiska utvecklingen under det senaste halvåret har gjort det mer än tydligt att vi inte kan spela rysk roulett med bortaålänningarnas röster.

    Det är därför glädjande och uppfriskande att landskapsregeringen går in för att möjliggöra förtidsröstning i valet 2023 i Helsingfors, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Bryssel. Mycket bra! Kanske vi en dag får se Singapore och Washington också på den listan för att nu nämna två världsdelar till.

    Det som är lite tråkigt är förstås det något klena gensvaret från utrikesministeriet om att möjliggöra röstning på Finlands beskickningar i världen. Men vi får väl karpa upp oss och konstatera att det är ju faktiskt ett argument för flera åländska kontaktpunkter i världen.

    Man kan också konstatera att det nog blir en diger lunta papper med den här lagstiftningen på de internationella förtidsröstningarna. Det är inte kommunerna, det är inte våra 16 kommuner som ansvarar för röstning i kommunalval utomlands. Det är landskapsregeringen som gör det enligt paragraf 49 och det är klokt och bra att det centraliserat.

    Givetvis måste samtliga handlingar som behövs till lagtingsvalet finnas på plats på dessa beskickningar, men också till varenda en av våra 16 kommuner. I Helsingfors, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och i Bryssel måste det finnas kandidatförteckning för samtliga 16 kommuner, möjlighet att rösta i samtliga kommuner och nödvändiga handlingar för det. Man kunde möjligen tillägga att förhoppningsvis finns det också kandidater i alla kommuner för att fylla fullmäktigestolarna. Det har det inte funnits i alla val.

    Avslutningsvis vill vi från Moderat Samling tacka landskapsregeringen för ett bra steg i rätt riktning för att engagera bortaålänningarna i valet 2023 och för att ha gett några argument till för färre och starkare kommuner. Tack!


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 13:57

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Obunden Samling skulle väl kunna sammanfatta vår åsikt ungefär så här; vad var det vi sade? Till min stora förvåning såg jag faktiskt, vilket lagtingsledamoten Fellman konstaterade, att vallagen, alltså den gällande vallagen, godkändes enhälligt av förra lagtinget. Det får mig att undra, var det någon form av masspsykos eller vad var det som rådde då?

    Men hur som helst, nu har man kommit till sina fulla vätskor och fattade det här beslutet att vi inte ska ha internetröstning, därför att säkerhetsutmaningarna är alltför stora och många.

    Vi inom Obunden Samling håller absolut med det som minister Harry Jansson sade här. Hade någon valt att ifrågasätta förra valet juridiskt så hade det funnits goda förutsättningar att en sådan process hade vunnit framgång för den som klagat. Att stoppa det så sent och konstaterade de stora bristerna som fanns så sent som förra landskapsregeringen gjorde är också beklagligt för att använda en underdrift.

    När det gäller eventuellt valdeltagande så lyfts Estland fram här ibland. I det här lagförslaget så nämns också situationen i Estland. Men om man tittar lite längre än det som står i lagförslaget och i bakgrunden till lagförslaget så förefaller valdeltagandet i Estland inte heller bland ungdomar vara något väldigt boostat eller bli väldigt mycket större på grund av att det finns möjlighet att internetrösta i Estland. Så där verkar det inte heller finnas någon jättestor korrelation. Alltså det som man då kan fundera på är om ungdomar röstar eller inte röstar så beror sannolikt inte på metoden som man röstar, utan det beror på helt andra saker. Det finns inte tid för att gå in på det nu, men jag tror inte att vi kan ta Estland som ett exempel.

    Läser man den här rapporten från Michigan University - jag har bara skummat igenom den - gällande valsäkerheten i Estland så lämnar ju den övrigt att önska.

    När man i Finland testade det här, jag kommer inte ihåg exakt vilket år men det står också i lagförslaget, så slutade det med att Högsta förvaltningsdomstolen upphävde det valet.

    Sammanfattningsvis om någon undrar när Obunden Samling tycker att vi ska införa internetröstning så är väl kanske det första svaret; aldrig, så som det ser ut nu. Eller kanske när ungefär 50 procent av alla ordnade demokratier i världen redan har använt det en lång stund. Då testar vi.

    Vi ska komma ihåg att den som någon gång har jobbat med valarbete, alltså suttit i en valnämnd eller varit med och räknat röster så vet hur det funkar. Det är jättesvårt att åstadkomma ett lika bra och lättkontrollerat system genom IT som nu i dag kan skötas av nästan vilka människor som helst. Så ur ett legitimitets och en tro på valresultatet perspektiv så har vi ett superbra system som har funkat länge och som kommer att funka länge till. Det var det från Obunden Samling. Tack, talman!


  • Talman! Det här med att vika internetröstning för att gälla ungdomar, jag tror inte att det är rätt väg att tänka. Vi har ju stora generationer som är uppvuxna med i princip en totalt digital vardag. Det gäller inte bara folk som är födda på 2000-talet utan också 90-talister och 80-talister som i dag närmar sig 40 eller är 40. Att det bara skulle vara en ungdomsfråga, det tycker inte jag att man ska minimera den här saken till. Jag uppfattar att min generation, som 80-talist, förväntar sig att det går att utföra sina samhällstjänster genom internet. Man blir genuint upprörd när det inte går att göra det via nätet, och man ser det också som ett ganska stort hinder.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:02

    Tack, talman! Ledamot Zetterman, jag tog bara det här med ungdomar som en liten kommentar till det som en av dina liberala kollegor uttryckte här och sade att det på något vis skulle ha med ungdomar att göra och göra det enklare för dem på något sätt. Men nu vet jag inte sedan om det var tur eller om det var skicklighet att ni nämnde att det är viktigare för personer i er ålder. För tittar man på statistik från Estland så är det just 35-45-åringarna som de mest ivriga internetröstarna. Och det är väl den informationen som är det bästa som vi vet just nu. Det stämmer säkert med livssituationer osv. att det ska vara enkelt. Men det handlar inte i val nu om att det bara ska vara enkelt och bekvämt. Det handlar om dels att säkerheten ska kunna uppfyllas, anonymiteten ska kunna vara uppfylld och att man ska kunna ha en tro på systemet. För det finns också statistik och utredning från Estland som visar att det som man har mest problem med är att det insinueras att det inte är säkert.


  • Så är det. Var och en måste kunna lita på valsystemet. Det är A och O också för legitimiteten som jag och vicelantrådet diskuterade tidigare. Samtidigt så vet vi att internetberoendet och förväntningarna på vilka ärenden man ska kunna sköta genom internet stiger för varje år som går. Det är precis så ledamot Måtar, man ser det i andra undersökningar, det är de som är i de klassiska barnafödande åldrarna som mest vill kunna hantera tiden. Man vill prioritera familj och annat, fritid, karriär och man vill inte hålla på att springa på ärenden överallt, utan man vill sköta det när det passar en själv.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:03

    Tack, talman! Ja, som sagt, det där stämmer. Statistiken pekar på att det önskar människor. Det ska vara enkelt. Man vill inte stå i kö vid någon vallokal, man kanske överhuvudtaget vill undvika att träffa folk eller vad det sedan nu må vara och varför man vill att det ska funka via internet.

    Samtidigt så handlar det här om en verksamhet som sker vart fjärde år. Man får lov att prioritera, man får lov att lite offra sig. Det är också väldigt små pengar som det nuvarande systemet kostar i jämförelse med att skapa ett IT-system för det här i vårt lilla sammanhang, det ska vi komma ihåg också.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 14:04

    Talman! I det här lagförslagets två delar egentligen så föreslås dels att man tar bort möjligheten att ordna internetröstning, dels att man utvecklar möjligheterna till brevröstning och förtidsröstning.

    Jag tycker att det i alla politiska sammanhang är viktigare att jobba framåt än att blicka bakåt. Man får konstatera att det faktiskt också är vårt ansvar att försöka utveckla saker, inte att nöja oss med att det alltid är bra som det är och att vi inte behöver fundera framåt något desto mer.

    Jag konstaterar att ingen minister är bättre eller sämre än sina tjänstemän, och med den här framställningen har både ansvariga tjänstemän och lagberedningen gjort ett jätte grundligt och bra arbete. Det tackar jag för.

    Det är tråkigt, väldigt tråkigt att släppa tanken att ordna internetröstning för ålänningar utanför Åland. Jag är säker på att det är framtiden, och det är framtidens väljares krav att det ska gå att göra. Jag hade gärna sett att Åland skulle ha varit mera aktiv, en aktiv pådrivare snarare än en region där man helt släpper frågan.

    I motiveringarna, som är helt rimliga, argumenterar man för att cybervärlden i dag är osäkrare, att dataintrång är vanligare och att det inte med tillräcklig säkerhet och trovärdighet just nu kan ordnas e-röstning, även om det jobbas runtom i världen på att utveckla den här frågan.

    Socialdemokraterna hade tyckt att det som en uppmuntran skulle vara bra att fortsätta jobba med frågan och hålla kvar möjligheten till e-röstning. Nu begravs frågan och alla initiativ för att fortsätta fundera på saken eller ens jobba med frågan är borta. Det kommer helt enkelt inte att finnas på agendan. Även om det kanske är så att man jobbar med datasäkerhet och infrastruktur så är valfrågan väldigt långt från dagordningen.

    Man kan vara pessimistisk och problemorienterad, absolut, eller så kan man försöka hålla kvar tanken att man kan ha visioner för framtiden och här har man absolut valt det tidigare. Två gånger på tio år kunde man ju ägna sig åt att fundera: Hur är det möjligt? Kan man ordna på ett bra sätt en e-röstning?

    Det lagtekniska förslaget att stryka alla hänvisningar till e-röstning är begripliga och sakliga, men pekar återigen på en riktning där man släpper ambitionen att ens på sikt ordna e-röstning eller utveckla det.

    De förbättringar som föreslås gällande brevröstning är bra, helt rimliga och vettiga, men det kommer inte att spela någon jättestor roll att man kan beställa sina brevröstningshandlingar tre månader före val. Det är ändå så att ingenting händer före kandidaterna har fått sina kandidatnummer, att valet har kommit i gång och att man vet på vem och varför man vill rösta på någon människa. Jag tror inte att den där brevröstningsproceduren, som ju har blivit svårare och sämre och sämre för varje år som går eftersom postgången fungerar sämre, kommer att göra någon större skillnad.

    Intressantare är de förbättringar det kan innebära att ordna förhandsröstningsställen utanför Åland. Om man får till det på ett bra sätt på tillräckligt många ställen så kan det vara ett alternativ just för de målgrupper som e-röstningen var tänkt för, framförallt de unga väljarna på studieorterna. Jag tycker att detta är en viktig målgrupp och även om det inte finns någon enda lösning som fixar allt så är vi illa ute om vi inte i ett parlament funderar på hur vi ska få ungdomar att engagera sig i val, att rösta och också att ställa upp som kandidater. Det är en avgörande fråga för en demokratisk hälsa.

    Jag hoppas, trots de lite deprimerande beskeden från vicelantrådet, när den här lagen har antagits att man ändå funderar på vilket sätt det kunde vara möjligt att höja ambitionsnivån och på vilka ställen man ordnar förhandsröstning. Kanske det inte måste vara under hela förhandsröstningsperioden. Vi har väldigt många studerande i Åbo, i Vasa, i Uppsala, i Göteborg och Malmö. Man borde titta på de möjligheterna. Det är ändå en praktisk fråga att lösa som inte kan stjälpa landskapets ekonomi.

    Slutligen några ord om tidtabellen. Jag tycker tyvärr att det har blivit mer regel än undantag att lagar behandlas i lagtinget i väldigt brådskande ordning. Även om man har hållit på med den här proceduren med vallagen nu och utrett i ett par år så kommer den till lagtinget med instruktionen att nu är det bråttom, nu måste det här igenom i väldigt snabb ordning. Det är inte ett bra sätt att jobba. Jag tycker att det är respektlöst mot lagtinget, alldeles särskilt när det gäller en vallag som av princip borde beredas så att man, trots att det kan vara svårt, får en samsyn kring det. Vallagar tycker jag principiellt bör antas enhälligt för de är så viktiga grundfundament för hur demokratin fungerar.

    Av den sistnämnda orsaken så kommer Socialdemokraterna att stöda det här förslaget, även om vi inte är tillfreds med ambitionsnivån när det gäller e-röstning. Vi får väl återkomma till den frågan. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack till ledamot Fellman för sistnämnda besked. Det välkomnar vi förstås. Det betyder att vi kan ägna oss åt att tillsammans göra lagförslaget bästa möjliga.

    Det här med tidspress, det är ju mer en rekommendation. Känner lagtinget att man mot förmodan vill ha det här i sin famn en längre tid så må man ju ha det. Ingen kommer att korsfästa oss. Men det finns ju internationella rekommendationer, som sagt, att det här ska vara på sin plats i så god tid som möjligt.

    När det gäller ambitionerna gällande internetröstning, så landskapsregeringen, kan jag faktiskt intyga, de har gjort vad man har kunnat. Vi har försökt att få de nordiska valmyndigheterna, i synnerhet i Stockholm och Helsingfors, att tillsammans med oss ha ett utvecklingsprojekt där vi till och med var beredda att ta en del av kostnaderna trots att vi är små jämfört med länderna. Men man var inte intresserad. Man meddelade redan i det skedet att det inte finns på kartan att man skulle riskera sina demokratiska val via internet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:12

    När det gäller tidtabellen så om regeringen uppmanar lagtinget att i brådskande ordning få igenom en lagstiftning och pekar på vilka skäl det finns för det, så är det klart att lagtinget jobbar utgående från det. Det vet vi alla. Det är olyckligt att det är så många lagar som kommer med den rekommendationen. Nu är det bråttom, fixa det här snabbt!

    Jag förstår alla utmaningarna när det gäller e-röstning och ingen vill att man ska ordna val som inte är säkra. Men jag tycker att ambitionen att göra det ändå borde finnas kvar. Och när man nu ändrar på lagen på det här sättet, av förståeliga skäl, så tar man bort den ambitionen att ändå försöka också i kommande val.


  • Det sistnämnda kan jag bara upprepa; behovet av att ha en så tydlig lag som möjligt. Nuvarande landskapsregering vill absolut inte utsätta en kommande regering för samma bryderi. Ska vi verkligen, som lagen säger idag, beställa ett nytt system som vi inte tror på? Sedan efter att vi har beställt och ödat pengar, ska vi ändå, fast vi inte tror på det, lite senare när valet närmar sig konstatera att detta inte fungerar? Vi måste ha ett bättre ansvarstagande för våra offentliga pengar än så. Tydlighet i lagstiftningen, undvik missförstånd. Vad gäller att fysiskt sedan utöka antal röstningsställen till studieorterna så har vi det dilemmat att tvingas våra tjänstemän själva göra det som de tvingades göra hösten 2023, så har vi också begränsningar där. Annars måste vi anställa flera för att kunna hantera valfunktionen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:14

    Nu är det ju drygt ett år kvar till nästa val. Jag tänker väl att när man nu har släppt allt det andra så kunde man under det året fundera hur man på ett ordnat och bra sätt kan ordna förtidsröstning på flera ställen där det finns flest ålänningar utomlands. Bara titta på det, siffrorna finns ju! Var är de flesta ålänningarna? Var är de flesta ungdomarna? Finns det bra sätt? Även om inte utrikesministeriet medverkar till att genomföra förtidsröstning så finns det lokaler som man använda till exempel vid riksdagsval och som kanske kunde vara möjliga. Jag uppmanar bara till att titta på den här frågan, för det är inte lika krångligt som att ordna e-röstning.


  • Tack, herr talman! Jag blev förvånad när ledamot Fellman kritiserade att man skulle få beställa sina lappar tre månader före. Jag har själv röstat flera gånger på distans. Visserligen vet man ju ändå vilka kandidater som ställer upp och vilka nummer, men det får man reda på sen senare. För de här vallapparna måste skickas rent fysiskt. Man kan beställa dem elektroniskt, men man måste skicka dem. Alla är ju inte på samma plats, vi har sjömän som rör på sig, och de ska veta vart de ska skickas. Jag tycker att det är en jättebra regel som kan ge flera möjlighet att rösta, helt enkelt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:15

    Tack, talman! Brevröstning, det är inget fel på metoden. Men man har konstaterat i flera val att detta att få fram de här rösterna i tid försvåras för varje val som går för att posten fungerar sämre och att folk också är mer ovana. Särskilt unga väljare är väldigt ovana med att skicka fysiska brev överhuvudtaget. Man måste fråga; hur adresserar man ett kuvert? För det har man aldrig gjort. Jag tycker att det är helt bra att man gör den här förändringen. Jag hoppas att det leder till någonting bra. Min bedömning är att det kommer inte att spela väldigt stor roll.


  • Jag uppfattade att ni tyckte att tre månaders regeln var lite onödig, Däremot håller jag med det som ni talade om att lagarna kommer i brådskande ordning, speciellt en sådan här lag så blev jag också förvånad över att det framkom att vi måste behandla den i snabb ordning och så vidare. Så till den delen håller jag helt med.


  • Tack, talman! Ledamot Fellman, det är viktigt att lyfta den här målgruppen unga personer som flyttar utanför Åland och studerar. Man tänker kanske inte så mycket på det att dagens bild - som ledamoten sade tidigare i ett replikskifte - av posten kanske inte är så att posten måste fram längre, utan man har ändrat på postens tidtabeller och det är inte ett prioriterat sätt längre i samhället. Så jag tycker absolut att e-röstning på något sätt borde finnas kvar i vår långsiktiga plan med tanke på att det skickas väldigt lite fysiska brev. Samhället ändras på ett så annorlunda sätt så att skicka vanlig post med skriva brev är inte så naturligt för personer som är unga idag och lever utanför Åland.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:17

    Så är det. Man får väl kanske hoppas på den här möjligheten till brevröstning, om det nu faktiskt blir så att man beställer tidigare och att den utnyttjas. Men det är kanske inte målgruppen ungdomar som kommer att använda den mest, utan kanske de andra som är mera vana med att använda postgången till någonting. Tyvärr så är det ju så att utvecklingen när det gäller posten har gått i den riktningen att vi skickar färre brev, färre vykort, färre julkort och därför finns inte postutdelningen ens längre alla dagar, inte ens här.


  • Det är ju så att vi diskuterar ju ofta också på Åland om att servicen ska finnas nära medborgarna. Därför stöder jag också idén att man i utskottet, och från regeringens sida också när det här börjar närma sig, skulle kunna titta på var man mest når studerande ungdomar för minst ansträngningar. Vi tycker att det kan vara långt att ta oss från Eckerö till stan för att rösta om den möjligheten skulle finnas. Det är betydligt större uppsamlingsområden som finns i Uppsala och på studieorter. Man kan ju tänka på det också att det kanske inte bara hjälper att man sätter upp ett bås någonstans och förväntar sig att folk ska ha möjlighet att ta sig dit heller under vissa öppethållningstider. Så det är en svår fråga att lösa. Man behöver komma åt den från flera olika håll tror jag för att vi ska få en välfungerande demokrati.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:19

    Då räknar jag med att ledamoten Eckerman driver den här frågan i utskott, eller åtminstone ser till att utskotten diskuterar problemet.


  • Tack, talman! Ledamot Fellman, bara för att man tar bort internetröstning ur lagen så betyder det inte att ambitionen inte finns. Om man läser digitaliseringsmeddelandet, på nära 100 sidor som vi behandlade i våras, så står det att den långsiktiga visionen är att erbjuda så mycket offentlig service som möjligt digitalt, och där ingår förstås att rösta digitalt. Det ingen som inte vill kunna rösta digitalt. Redan nu finns det många som är frustrerade över att inte kunna göra det. Jag är en av dem. Men tyvärr så funkar det inte i dagens läge. Ambitioner tycker jag att inte passar att ha i lagstiftning, utan det kan vi ha på andra ställen t.ex. när det kommer till visionen om digitalisering på Åland.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:20

    Jag tror säkert att ledamot Josefsson till exempel har samma mål, att det här är någonting som vi behöver uppnå så småningom. Min erfarenhetsmässiga uppfattning om den här frågan är att saker som inte måste göras av någon orsak hamnar längst ned. När en regering bildas, man skriver regeringsprogram och man gör sitt dagliga arbete, då har man fullt upp. Man gör i princip det som finns på listan och som man försöker bocka av. Det som man tar bort från den här listan av saker som ska bockas av så det hamnar i bakgrunden och så tror jag att det kommer att gå med den här frågan.


  • Ledamot Annette Bergbo Gruppanförande | 14:21

    Talman, bästa lagting och åhörare! Nära skjuter ingen hare! Och så var det också med förtidsröstningen via internet inför förra valet 2019. I sista sekunden, kan man säga, avblåstes det hela. Man var, till mångas stora besvikelse, tvungen att avbryta eftersom det inte gick att garantera att systemet var helt säkert.

    Internetröstning ska nämligen uppfylla mycket högt ställda krav på bland annat datasäkerhet, väljarintegritet och verifierbarhet.
    Förhållandevis stor del av väljarkåren är bosatt utanför Åland och många har också sitt arbete förlagt till utlandet. Sjöfolket är en grupp. Totalt finns det för närvarande omkring 1 700 ålänningar som är röstberättigade i lagtingsval som bor utanför Åland. Antalet har mer än fördubblats sedan 1999 och utgör ungefär 7 procent av samtliga väljare.

    Förutom de demokratiska fördelarna med att kunna visa upp ett högt valdeltagande och aktiva väljare har även röstning i utlandet visat sig vara ett viktigt sätt för många att hålla en fortsatt kontakt med hembygden.

    Att rösta via internet hade absolut haft många fördelar. Som en del i beredningen av detta lagförslag har landskapsregeringen ännu en gång utrett frågan om röstning via internet och kommit fram till slutsatsen att man för närvarande bör avvakta med att anordna röstning via internet. Förhandsröstningen via internet är därmed avfört i nuläget men kan förstås återupptas om eller när säkerheten och teknikutvecklingen framöver pekar i rätt riktning. En besvikelse, absolut men realiteterna har talat och förtroendet för valprocessen får aldrig äventyras. Istället bör andra möjligheter att rösta utanför Åland förverkligas samtidigt som förfarandet vid röstning per brev förbättras.

    Talman! Lagförslaget föreslår att förfarandet vid förtidsröstningen per brev förenklas genom att distributionen av brevröstnings-handlingar centraliseras hos landskapsregeringen, i stället för att som hittills att de sköts av de kommunala centralvalnämnderna. Väljare som vill rösta via brev kan beställa brevröstningshandlingarna tre månader innan valdagen. Lagförslaget utlovar dessutom ett förtydligat regelverk. Utöver att förtidsröstningen per brev förenklas kan man också förtidsrösta vid ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland. Enligt förslaget ska den möjligheten gälla förtidsröstning i både lagtings- och kommunalvalet. Det gäller även väljare som av någon annan anledning än boende vistas utanför Åland. Förtidsröstning ska erbjudas på platser där det finns ett större antal åländska väljare.

    Vid valet 2023 planeras allmänna förtidsröstningsställen i Helsingfors, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Bryssel vid finländska beskickningar i samarbete med utrikesministeriet.

    Slutligen föreslås också att möjligheten att ordna förtidsröstning via internet vid kommunala folkomröstningar stryks ur landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar.

    Talman! Intresset för förtidsröstning har visat en tendens att öka över tid. Sveriges radios Ekot rapporterade i går om att rekordmånga har förtidsröstat inför valet i helgen. Förtidsröstning över internet hade varit tillgängligt, demokratiskt och enkelt.
    Men cyberhotet spökar alltför mycket och detta hot ska inte förringas med beaktande av att det ordnas så få val genom internetröstning i världen idag. Riskerna för intrång eller störningar bedöms allmänt vara lägre i lokala val än i nationella val och val på EU-nivå. Samtidigt kan det anses existera ett förhöjt generellt hot i och med att internetröstning fortsättningsvis inte är särskilt vanligt förekommande i världen. Det här kan öka intresset även för val av mindre betydelse om avsikten är att medvetet störa demokratiska processer och demokratiska innovationer.

    Att internetröstning är ovanligt kan leda till ett ökat intresse för att störa de system som faktiskt existerar. Vi måste sträva efter högsta tänkbara säkerhet. Förenklade lösningar ska inte accepteras.

    Det finns länder där internetröstning fungerar i varierande former: Armenien, Australien, Kanada, Estland, Frankrike, Mexiko, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Panama, Schweiz och Förenade Arabemiraten, men för Åland är det inte kostnadseffektivt att göra detta. Vi har testat och testar inte igen med risk för stora kostnader nu.

    Talman! Valdeltagandet bland de åländska väljarna som bor utanför Åland har generellt varit lågt, omkring 16-21 procent, vilket är ett demokratiskt problem. Utökad demokrati är en självklarhet för Hållbart Initiativ. Vi är redo att diskutera alla förslag som styr mot att få fler delaktiga i samhällsbygget. Alla: unga förstagångsväljare, inflyttade, funktionsvarierade, boende utanför Åland och så vidare bör ta tillfället i akt och avlägga sin röst.

    Vi vill ju alla ha ett högre valdeltagande, en demokratins fest på valdagen. Med förenklat förfarande vid brevröstning och flertalet förtidsröstningsställen utanför Åland tror vi på ett ökat deltagande i nästa val. Tack, talman!


  • Tack, talman! Bästa lagting. Då har vi ett nytt lagförslag på vårt bord. Det gäller vallagen för Åland och förändringar som gäller främst förtidsröstningen för väljare utanför Åland.

    Vi har ett kort plenum idag då vi inte har något spörsmålsärende på vårt bord, så jag tänkte att det även finns plats för lite personliga reflektioner och därför har jag inte valt ett gruppanförande.

    I många år har det talats om att internet är det nya, det är framtiden, och visst kan det ju kännas lite gammaldags att fylla i en papperslapp i samband med ett val. Det förstår jag mycket väl.

    Men vi som var med här i lagtinget under förra mandatperioden så kunde ju följa med utvecklingen av vallagen då med målsättning för att kunna använda internetröstning. I avsnitt 1.3 här i förslaget finns en lång redogörelse över hur det gick. Jag var faktiskt själv med när man förseglade de här elektroniska valurnorna, den enda från lagtinget, även om det var öppet för alla. Om jag minns rätt så var det sen dagen efter som hela projektet avblåstes. Jag tror att ledamot Fellman har bättre koll på tidsföljden, men jag tror att det var dagen efter. Men, som sagt, det finns att läsa i avsnitt 1 3. Det här ledde som bekant till stora problem när det var många som förberedde sig på att kunna rösta elektroniskt och det gick sedan inte. Och, som vi hörde, hade någon besvärat sig, kanske den som var på trettioförsta plats, efter mig alltså, så hade det blivit problem för samtliga.

    Herr talman! Den här landskapsregeringen har då i stället valt vägen att försöka förenkla förtidsröstningen för väljare utanför Åland, vilket jag då tänker kommentera, en säkrare, enklare och antagligen mycket billigare väg.

    Som jag nämnde så har jag faktiskt erfarenhet själv av att rösta både i åländska och i finska val på distans. På Åland så finns ju alternativet poströstning, vilket känns väldigt gammaldags. Man funderar, när skickade man senast ett brev? Man skickar knappt ett julkort längre. Men jag kan garantera att det fungerar faktiskt väldigt bra. Jag kom på att adressen står faktiskt på kuvertet så man behöver inte skriva den.

    Här föreslår man då en förenkling i och med att man ska kunna beställa centralt, vilket är enklare för då behöver man inte ringa till kommunen. Dessutom kan man beställa de tre månader före valet, vilket är bra för dem som rör på sig och kanske inte riktigt vet var de är. Då kan de beställa till en fast adress för vallapparna måste ju skickas fysiskt. Det är klart att tre månader låter långt. Jag vet själv när man har varit borta så har man tyckt att det inte är så viktigt, men sedan när det närmar sig så då vill man ha och då är man kanske ute i sista sekunden. Men jag tror ändå att många som vet att de är borta så väljer att få de här papperen, även om de då inte vet vem som ställer upp och vilka nummer de har, det får man reda på sedan via nätet så det är inga problem.

    Men vi såg i föregående val hur det blev och då blev det bråttom. Då var det många som helt enkelt inte hann med. Men, som sagt, i princip så är ju brevröstningen faktiskt väldigt enkel.

    När jag har befunnit mig utomlands så har jag ibland när det gäller de finska valen varit tvungen att söka mig till en ambassad, för där finns inte brevröstning. Normalt finns ju ambassaderna bara på en enda plats, alltså i huvudstaden. Jag minns en gång när jag vistades i Frankrike och Frankrike är ganska stort och vi bodde 300-400 kilometer från Paris. Vi kom underfund med att det faktiskt var billigare att flyga till Dublin. Det finns ett bolag som flyger ganska billigt dit. Så vi flög till Dublin, gick till valurnorna och utförde det vi skulle göra och sen var det några så kallade lediga dagar i Dublin. Men som val så var det förstås ganska omständigt. Så visst var det enklare när man röstade i lagtingsvalet och bara skickade iväg ett kuvert.

    Men jag förstår också att landskapsregeringen föreslår fasta platser, det gäller i Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Bryssel. Jag förstod att Lissabon inte är med, jag vet inte om det bor någon annan ålänning där och dessutom kommer jag nog att vara här på valdagen och valvakan också, så det är inget problem för mig.

    Det kom siffror här, att det skulle vara 96 procent som skulle bo i de här städerna, uppfattar jag. Det kan ju rimligtvis inte stämma. Däremot kanske i de här länderna. Jag har bott i Vasa också och inte tar man ju tåget ner till Helsingfors för att rösta, utan nog är det ju brev fortfarande som är det lättaste för de studerande. Jag studerade i Uppsala också, och att fara till Stockholm tror jag inte heller är ett alternativ. Nog är brev fortfarande, och att få det tre månader i förväg, en bra lösning, tror jag.

    Däremot är det en sak som jag har funderat på. Det står att landskapets egna tjänstemän ska sköta det här på plats. Det blir ganska långa resor. Kommunikationerna är ju inte så bra. Jag kom själv med morgonbåten för att det inte gick flyg. Finns det liksom ingen möjlighet att man på ambassaderna kan ombesörja det här? Man ju är van med att ombesörja de finska riksdagsvalen till exempel. Det borde bli betydligt billigare. Däremot som sagt var, det är i flera städer, så det är nog tveksamt ändå. Man måste ju ändå vara ganska nära en stad. Någon nämnde Spanien, ledamot Holmberg nämnde Spanien, och då skulle det ju vara i Madrid och jag tror inte att det är där som ålänningarna bor. De bor på sydkusten, Barcelona osv. Det är fortfarande ett bra stycke att ta sig till Madrid. Så jag undrar om det inte finns en möjlighet för ambassadpersonalen mot en ersättning att kunna hjälpa till? Har ministern har någon kunskap nu? Det nämndes lite om det. Eller om utskottet kan titta närmare på det?

    Men för övrigt så stöder vi från Åländsk Demokrati det här lagförslaget och hoppas att det ska öka valdeltagandet och förbättra den åländska demokratin. Tack, för ordet herr talman!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:35

    Tack ledamoten Toivonen. Jag blev glad av den senare delen av ledamotens anförandet som jag uppfattar som ett principiellt ställningstagande för att det borde vara möjligt att rösta i lagtings- och kommunalvalen på Finlands beskickningar runtom i världen. Ytterst handlar det om respekt för vår självstyrelse, respekt för tanken att det finns två lagstiftande parlament i detta land och att makten är delad, inte delegerad. Icke samt ledamot Toivonen?


  • Tack, herr talman! Jo, jag tycker att det borde finnas möjligheter och de är som sagt vana. Jag har ju själv besökt ambassader. Jag har besökt ambassaden i Lissabon också. Det är inte så långt dit för mig. Jag tycker att det rimliga borde vara att det kunde finnas ett samarbete där, på de orter där det faktiskt finns ålänningar i närheten. Som sagt, Washington som ni nämnde kanske inte är så aktuellt, för bor man inte precis så är det ett bra stycke att ta sig dit.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:36

    Precis, ledamot Toivonen. Man kan ju förstå att utrikesministeriet blir lite räddhågset av tanken på att man måste ordna röstningsmöjligheter i alla 300 beskickningar i hela världen. Men en handfull borde man rimligtvis kunna prestera, rimligtvis så att det kan täcka in de världsdelar som finns. Det borde inte vara omöjligt.


  • Jo, både det och att vi kunde få hjälp på de platser som är utvalda, så att det inte ska komma tjänstemän härifrån för egentligen inte så många timmars arbete, det blir dyrt.


  • Talman! Det brukar sägas att landskapsregeringen sitter fast i dagspolitiken, brandsläckning och det som är aktuellt just nu. Då blir parlamentets viktiga arbete att våga visionera framåt, se till stora helheter och övergripande frågor så som landskapsregeringen sällan har tid att göra. Lite på det temat tänker jag hålla det här anförandet.

    Talman! I replikväxling har jag och Liberalerna flera gånger lyft upp frågan kring valens legitimitet. Det finns de facto diskussioner om att högt valdeltagande per se varken är viktigt eller kanske inte ens särskilt bra. Men från Liberalernas ideologiska synvinkel så är ett högt valdeltagande centralt för den politiska legitimiteten och vårt sätt att styra samhälle. Att ha ett högt och ett brett valdeltagande är centralt för att kunna säga att vi faktiskt representerar folket. Att delta i val är både en rättighet och en skyldighet. Så ser vi på saken.

    Man kan ju också konstatera att de olika sociala kontexterna ger olika förutsättningar och framförallt olika traditioner. Personligen är jag uppvuxen i en familj där mormor alltid gjorde slottsstek den söndagen som det var val och alla, oavsett ifall man var myndig och fick rösta eller inte, skulle klä sig i fin klänning på röstdagen. Så var det under min uppfostran. Så ser det inte ut i alla familjer och inte vet jag heller om det är fullt tidsenligt 2022 att ha saker och ting ordnat på det sättet, även om jag faktiskt ska avslöja att jag har bibehållit den traditionen i min familj.

    Ser man på valdeltagandet så finns det många olika frågor som påverkar det. Sociala kontexter är en del i det hela, karaktären av valet, en annan. Var man bor, varifrån man kommer, det finns mycket som påverkar valet. Men en sak är säker, det borde vara lätt att göra sin röst hörd när det gäller val och valdeltagande. Därför är det bra och viktigt med poströstning. Vi har alla hört nyheten som ledamoten Bergbo lyfte upp att poströstning blir alltmer vanlig, vilket dels visar på trenden att förhandsröstning generellt blir mer vanligt. Att gå en viss specifik dag, för ett visst specifikt ändamål, den typen av aktiviteter minskar i alla typer av samhällskontexter. Vi pratade häromdagen om PAF-stöden och ledarledda verksamheter där man tappar intresse, medan det som man kan göra spontant när man vill, där ökar intresset. Men kanske också att det svenska valet nu är så väldigt polariserat och att det är så jämnt och flera känner att nu har jag faktiskt möjlighet att påverka.

    Som sagt, att enkelt kunna rösta är alldeles centralt för att kunna nå ett högt valdeltagande. Visst kan man resonera så att det är var och ens skyldighet, precis som ens rättighet, att rösta. Samtidigt borde vi ha som övergripande mål att få så många som möjligt intresserade av att delta både i samhällsdebatten men också i valen. Där är internetröstning definitivt en framtidsfråga. Jag kan inte ens föreställa mig en värld år 2035 och 2040 där man skulle rösta på annat sätt än genom internet. Jag kan inte se en sådan verklighet framför mig, att vi inte skulle ha e-röstning om 10-15 år. För mig är det ett otänkbart scenario. Jag tror att många med mig har det scenariot framför sig, man blir alltmer van och man förutsätter allt fler digitala tjänster.

    Nu har man av praktiska orsaker strukit skrivningarna om e-röstning. Men jag hoppas och vi från Liberalerna kommer att vilja se tydliga skrivningar om ambitionsnivån att förenkla röstningsförfarandet för fler grupper. Den absoluta ambitionen ska vara att man också på Åland inom kort, vad är kort eller lång tid, och vicelantrådet pratade om tio år och det tycker jag att låter som en rimlig tidslinje.

    Det finns viss tveksamhet till att man stryker alla de här paragraferna, men vi ser inte något jättestort problem att göra det. Det beror på vad man uppfattar att lagen kräver kring dessa utredningsförfaranden. Men framförallt så måste utskottet peka på en tydlig riktning med höga ambitioner, dels att möjliggöra e-röstning för allmänheten men också kring de demokratiska aspekterna kring detsamma. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten Zetterman för ett bra anförande. Jag håller helt med om det här. Ledamoten talade om ambitionsnivån. Jag tycker att man har släppt på något sätt ambitionsnivån. Man verkar vilja gå tillbaka i tiden. Jag håller helt och hållet med om att om tio år så ser inte jag heller någon slags öppna vallokaler, utan jag tror att man kommer att sköta allt möjligt via internet. Åland måste hänga med i den utvecklingen.


  • Talman! Jag ser väl det här lite som den effekt som jag inledde med, att landskapsregeringen håller på med dagspolitiken och det är vårt uppdrag att se på det långsiktiga. Just därför tycker jag och Liberalerna att det är av största vikt att lag- och kulturutskottet vågar göra de långsiktiga linjedragningar där man konstaterar i vilken riktning samhället är på väg att utvecklats och också det att röstningsförfarandena behöver följa med.


  • Det är ju också så nu att vi har det ganska brådskande i utskottet att behandla det här. Men jag tycker att vi har fått mycket bra feedback och mycket bra tankar från lagtinget. Det tackar jag för, det kommer också att underlätta vårt utlåtande som vi kommer att lämna.


  • Tack, talman! Lagtingsledamot Zetterman, jag har en fråga. Det är lätt att stå och säga att man bör ha en högre ambitionsnivå. Det är ganska abstrakta ord som ni uttrycker från talarstolen. Det skulle vara intressant om ni kunde konkretisera vad ni menar, och då ställer jag några frågor. Ska till exempel Åland gå före Finland i utvecklingen inom e-röstning? Ska vi gå före Sverige? Ska vi gå före de övriga länderna i Norden? Vilken är den här ambitionsnivån lite mer konkret?


  • Talman! Jag tror att det här grundar sig i någon form av olika syn på grundförutsättningarna. Jag noterade att ledamoten Måtar i sitt anförande menade att det dröjer ganska lång tid innan vi går vidare med
    internetröstning. Jag tror inte att det kommer att dröja så väldigt länge innan de nordiska länderna börjar med e-röstning och då tror jag att också ålänningarna förväntar sig detsamma.

    Det jag egentligen talade om i mitt anförande var att lag- och kulturutskottet måste göra dessa långsiktiga linjedragningar. Åt vilket håll vill vi utveckla demokratin på Åland? Sen om ambitionsnivån handlar om så konkreta frågor, om Åland absolut vara först? Nej, det tycker jag inte.


  • Tack, talman! Då fick jag äntligen svar på min fråga här. Ni anser att vi inte ska gå i bräschen för detta och det sammanfaller med den uppfattning som jag har också. När det finns beprövade system då kan vi överväga om vi ska prioritera den här saken. Det gäller ungefär 1 500 väljare som är bosatta utanför Åland. Det är klart att om vi tar gruppen 35-45-åringar som eventuellt skulle vara intresserade av utöva sin rösträtt via internet så är det något flera så klart. Men man måste också fundera på hur mycket vi får för pengarna. Är det värt det för en verksamhet som sker vart fjärde år?


  • Talman! Jag har sagt det många gånger i den här talarstolen när det gäller digitala tjänster överlag, alltså, vi kan prata om att det är dyrt att genomföra dem, men vi måste också se på alternativkostnaden. Det kommer att bli allt dyrare att låta bli. När det gäller säkra e-tjänster så kommer våra medborgare att kräva att kunna lämna in både kommunala- och landskapsärenden via digitala system, vare sig vi tycker om det eller inte. Vare sig det är billigare eller dyrare så kommer det att vara en samhällsförväntan som folk kommer att ha. Nu pratar vi om gruppen 35-45 -åringar. Jag tror inte att den gruppen kommer att släppa sin tanke på att man vill sköta saker genom internet och e-tjänster och det kommer nya generationer. Det är så att framtiden kommer att ske framförallt genom digitala tjänster. När vi får det till stånd genom en bra transformation så kommer det också att spara pengar i andra ändan.


  • Tack, talman! Det är ju bara att konstatera att landskapsregeringen har givetvis ingenting emot att utskottet ägnar sig åt att dra upp långsiktiga målsättningar när det gäller internetröstning. Vad är bättre än det? Men jag vill nog verkligen uppmana att vi ska gå hand i hand med omkringliggande länder så att vi inte får onödigt dyra kostnader för det hela. Det är klart, börjar man dividera 250 000 eller en ännu större summa med de faktiska antalet röster som vi skulle få via en internetröstning så talar vi om betydande pengar per capita. Demokratin må få kosta, men väger man in dessa kostnader i förhållande också till riskerna, så då finns det en orsak att fundera. Är det inte bättre att vi väntar på system som man också i Stockholm och Helsingfors känner att man kan lita på och där det inte är någon fara med att demokratin hotas? Vi kom undan med blotta (… taltiden slut).


  • Talman! Liberalerna säger att e-röstning är ett system som kommer att vara normen i framtiden. Det utgår vi från och det är jag övertygad om att så kommer det att bli. Som jag inledde mitt anförande med så anser vi det vara viktigt att lagtinget tar sig tid att fundera på i vilken riktning som ska samhället utvecklas. Det är ju ändå parlamentets huvudsakliga roll att fatta beslut om övergripande strategier och övergripande långsiktiga mål. Vår uppfattning är att vi sällan pratar om hur demokratin i allmänhet ska utvecklas. Vallagen är ju en av grundpelarna i det demokratiska systemet.


  • Talman! Ledamoten uppmanade och uppmuntrade oss att fundera på demokratin. Vi vet att demokratin går tillbaka världen över. Antalet demokratiska stater minskar de facto år för år. Det är en fruktansvärd utveckling. Vi som är demokratiska måste värna om att systemen fungerar.

    Men har vi inte, ledamot Zetterman, ett stort demokratiproblem på dagens Åland redan, som bara kommer att växa, genom antalet nya inbyggare på dessa öar som inte får rösta därför att vår rösträtt är kopplad till hembygdsrätten som i sin tur är kopplad till kravet på finskt medborgarskap? Är inte det ett demokratiproblem av största vikt så att man faktiskt får Helsingforspolitikerna att öppna upp ögonen? Demokrati bygger man genom medverkan i sitt eget samhälle.


  • Talman! Det är väl ingen slump att just det liberala partiet ägnar mycket tid på sina gruppmöten åt att prata om demokratiska grundvalar. För det är ju trots allt den liberala demokratin och den liberala rättsordningen som vi ser att är hotad i många delar av världen. Det finns rörelser även i Norden som hotar den typen av verksamhet. Jag vet att vi är många partier som står bakom den liberala rättsordningen i det här parlamentet, än viktigare att tätt prata om det.

    Jo, det är definitivt ett bekymmer att man behöver hembygdsrätt och den långa väg det är att få hembygdsrätt och kunna delta i val. Och också att man måste vara boende så pass länge som man måste för att kunna delta i kommunalvalen. Där skulle liberalerna vilja se en förenkling så att man snabbare skulle kunna delta i kommunalval, liksom man kan i övriga Finland.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.