Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

    Till skillnad från vad som tidigare meddelats har varken vicelantrådet Jansson, minister Holmberg-Jansson eller minister Hambrudd möjlighet att delta i frågestunden. Däremot är minister Höglund på plats till skillnad från vad som tidigare meddelats.


  • Vi har haft en turbulent mandatperiod när det gäller ekonomin. Å ena sidan så har coronapandemin kostat en hel del pengar, både i direkta kostnader i form av kostnader för ÅHS och andra samhällsaktörer. Men vi har också under den här mandatperioden haft exceptionellt höga intäkter. Det till trots så har vi inga ekonomiska buffertar utan finansministern avger budget efter budget med budgeterade underskott.

    För att reda ut det här har finansministern tagit initiativ till att verkställa ett finanspolitiskt ramverk genom en parlamentarisk kommitté. Ramverket är nu på plats på politisk nivå, men har ännu inte införlivats.

    Hur ser implementeringen av det finanspolitiska ramverket ut och framför allt när kommer vi att se lagstiftningen som är kopplad till detsamma?


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Zetterman för en god fråga. Det stämmer att vi har haft en turbulent ekonomi, det vet vi alla. Däremot har vi en buffert, en likviditet nu. Jag kommer att berätta lite mer om det snart när jag berätta om tilläggsbudget 4. Men en likviditet som gradvis har förbättras.
    Vi har också ett resultat för 2021 som slutar ungefär på noll. Vi har också ett resultat för 2022, vi vet inte ännu hur det slutar men budgetmässigt ser det ut att ha skett en rejäl förbättring jämfört med grundbudgeten.

    Det finanspolitiska ramverket ser jag mycket fram emot. Arbetet inleddes i form av den parlamentariska kommittén som lämnade slutrapport och var samstämmig, de arbetet fortsätter nu förstås. Arbetet fick sin början i en omstrukturering av finansavdelningen på fjolårssidan för att skapa grunden. Förutsättningarna för att implementera ramverket och nu förs det diskussioner på avdelningen hur går vi vidare? För min del är det här en högprioriterad fråga tillsammans med skattegränsen, absolut nummer ett.

    Jag vet att man från avdelningen från tjänstemannahåll redan denna vecka, kanske rentav i imorgon, ska träffa lagtinget för att diskutera lagtingsordningen och därigenom kommer man in på lagstiftningen. Det här tickar på ett gott tempo. Vad det gäller undertecknad så kommer jag att elda på så att det goda tempot fortsätter.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 13:05

    Talman! Lagtingsordningen är en del av den lagstiftning som behöver åtgärdas. Jag satt med i den parlamentariska kommittén och kunde konstatera att det fanns många olika lagstiftningsdelar som behöver åtgärdas. Den parlamentariska kommittén var också väldigt, väldigt tydlig med att det här skulle regleras i lag att det inte skulle vara beroende av den politiska viljan i den då sittande landskapsregeringen, för att skapa kontinuitet och för att faktiskt se till att de här delarna kommer på plats.

    Den lagberedning som minister Höglund talar om den håller man i från lagtinget sida, men från landskapsregeringen sida finns det behov av förändringar, t.ex. i finansförvaltningslagen. Hur går det med den delen? Den andra delen, kommer vi att i samband nu här i vår få diskutera ramar för de fyra kommande åren i enlighet med ramverket?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:06

    Tack det stämmer bra att ledamot Zetterman satt med i den parlamentariska kommittén och gjorde ett mycket gott jobb där tillsammans med övriga, det är jag djupt tacksam för. Det skapar i sig förutsättningar för att vi ska kunna modernisera vårt budgettänk som många av oss ser som en nödvändighet.

    Vi konstaterar, det här är ingen "walk in the park" det här kräver mycket åtgärder dels lagstiftning, strukturer och dels på sättet att arbete. Jag har från min sida begärt en typ av beskrivning denna veckan från avdelningen där man på ett tydligt sätt ska klargöra vilka steg behöver vi ta, i vilken ordning och när för att få det här system i gång? Och det heter att det här ska (… taltiden slut).


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 13:07

    Talman! Det var ett trevligt samarbete förvisso, men jag ska gärna uppskatta om finansministern kunde ägna sin sista svarstid till att svara på mina två konkreta frågor.

    Kommer vi få se lagstiftning på bordet här under mandatperioden? Kommer vi i vår att få ta ställning till fyraåriga ramar?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:08

    Min absoluta åsikt och vilja är att lagstiftning ska komma, den lagstiftning som behöver komma. Jag är mycket tydlig med det, det här är väldigt viktigt för mig och jag kommer att göra allt för att se till att det här inte bromsar någonstans.

    Ramarna ska sättas under vårkanten för nästa års budget, det är min avsikt. Vad det gäller ramarna på tre eller fyra års sikt har jag för mig, men jag kan ha fel är att de ramarna sätts på höstkanten. I alla fall när de är tänkta att sättas enligt slutrapporten så ska det komma.


  • Tack, herr talman! Bästa minister Karlström! Jag vill gärna ställa min fråga kring kommunikationer, som vi vet hur viktiga de är det påverkar både turism, näringsliv, tillväxt, ekonomi, inflyttning och så vidare. Som vi alla vet har Viking Lines Rosella sålts och trafiken har upphört mellan Mariehamn och Kapellskär, vilket förstås skapar stora utmaningar och bekymmer för dem som reser regelbundet och pendlar till Sverige för arbete eller familj. Jag tror vi är eniga om att det här är ett stort bekymmer, att den här trafiken som har funnits i alla dessa år uteblir. Kortrutten mellan Mariehamn och Kapellskär.

    Vilka bedömningar gör landskapsregeringen kring hur den här uteblivna linjen påverkar vårt samhälle, vårt näringsliv och arbetsmarknad? Vad gör man för att återupprätta trafik mellan Kapellskär och Mariehamn?


  • Tack talman! Det är ingen liten fråga som ledamoten Gunell ställer. Givetvis är det en stor omställning för alla när vi fick nyheten serverad en eftermiddag om att Rosella upphör med trafik från 9 januari. Det är något som direkt blev en stor chock för hela åländska samhället och också för många av politikerna i lagtinget och landskapsregeringen. Nu har dock tiden runnit några dagar sedan 9 januari och vi kan konstatera att ganska snabbt så meddelar Eckerölinjen, Rederi AB Eckerö att man sätter in tre dagliga turer från morgon och kväll till och från Grisslehamn. Det i sig täcker i alla fall upp det akuta förfarandet.

    Man ska vara så pass ärlig och konstatera att mellan Åland och Stockholm är det ungefär 30 minuter längre resväg att åka via Eckerö och Grisslehamn till Stockholm. Åker man norrut i Sverige från Grisslehamn så är det de facto inte en längre resväg att ta den turen.

    Men jag förstår att det inte är den aktuella frågan som ledamoten ställer, utan om landskapsregeringen just nu vidtar åtgärder för att säkerställa att kortrutten, som vi kallar den, mellan Mariehamn och Kapellskär skulle återuppstå. Där har vi varit ganska tydliga och sagt att just nu är det ingenting som landskapsregeringen går in och stör marknaden med. Vi såg senaste information häromdagen om att Viking Line gjorde ett testanlöp med Cinderella till Kapellskär.

    Vi vet också att det är andra saker som diskuteras bland olika rederier och just nu är det viktigaste att inte göra något förhastat som också samtidigt stör en marknad som finns där. Landskapsregeringen kommer givetvis följa med den här situationen hur den utvecklas och vara i dialog med alla rederier som vill trafikera på Åland.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:12

    Tack! Det är ju väldigt bra att andra rederier träder in och försöker söka lösningar. Ändå vet vi att ingenting ersätter den här intensiva direkta trafiken mellan Kapellskär och Mariehamn vilken är väldigt, väldigt viktig särskilt för Mariehamn och för turismen.

    Hur ser landskapsregeringen på sin roll, man säger att man inte vill störa marknaden man håller händerna borta. Det finns inte tankar hos landskapsregeringen på att mera aktivt gå in och söka lösningar och aktivera sig när det gäller att hitta kommunikationslösningar, partnerskap mellan det privata och offentliga? Hur ser landskapsregeringen på sin roll när det gäller den här viktiga trafiken?


  • Talman! Det handlar återigen om att ibland ska inte politiken direkt akut gå in och vidta åtgärder i en marknad heller. Det politiken på Åland har gjort under de senaste 25 åren är att säkerställa att det finns ett skatteundantag som gör att taxfree möjligheten finns kvar på transporter till och från Åland i utrikes trafik.

    Det är kanske den enskilt viktigaste åtgärden som politikerna har gjort under de senaste decennierna för att säkerställa att vi haft uppemot 8000 anlöp per dag till den här ön. Just nu har vi förstås ett visst antal färre, men vi är inne i januarimånad, den månaden på året med lägst aktivitet. Vi är övertygade om att saker och ting kommer hända den kommande framtiden när högsäsongen börjar dra igång igen så småningom. Vi vet också att den här linjen har trafikeras under ett halvt sekel och det finns ett stort behov med tanke på (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:14

    Nu svarade inte ministern alls på vilket sätt han ser att frånvaron av den här trafiken försämrar förutsättningarna på Åland, jag tror att vi är eniga om att de finns där. Vi ska också komma ihåg att vi har väldigt dålig flygtrafik också österut, mellan Mariehamn och Helsingfors vilket också är bekymmersamt för många inom näringslivet.

    Har landskapsregeringens samma hållning också till den trafiken att man sitter på händerna och någon annan bestämmer om trafikfrekvenserna, eller för landskapsregeringen aktivt diskussioner också med Finnair och den finska regeringen kring tätare flygförbindelser mellan Mariehamn och Helsingfors?


  • Herr talman! Först vill jag säga att landskapsregeringen sitter inte på händerna utan man har kontinuerlig dialog med både redare, både de som trafikerade nyligen och hittills och eventuellt också andra kommande. Det förs kontinuerlig dialog och landskapsregeringen har sagt att dörren alltid är öppen för den som vill diskutera utökad trafik till och från Åland när det gäller till havs.

    Samma sak gäller i luften där landskapsregeringen både från infrastrukturministerns sida och från min personlig sida har varit i kontakt med ett antal olika flygbolag under den här resans gång för att få upp en ökad intensitet med trafikflyget till Helsingfors. Som vi vet är det en reglerad marknad och ingenting som landskapsregeringen kan direkt gå in och upphandla, utan det är en lång process om man ska göra någonting sådant. Vi hoppas på en aktiv dialog att få till mer trafik även österut.

    Jag vill definitivt dementera att landskapsregeringen skulle sitta på händerna utan man gör allt man kan och lite till.


  • Tack, herr talman! Jag ska också prata om kommunikation, men på ett annat sätt. Angående en fråga som jag diskuterat med minister Karlström förut, det handlar om strömmingstrålningen i Bottenhavet och utanför Stockholms kust.

    I detta nu är det ett tiotal trålare som på en linje mellan Raumo och Gävle fiskar den ack så viktiga lekströmmingen som samlar sig i södra Bottenhavet just nu för leken in mot kusten. De flesta av de trålarna idag är visserligen finsk-, svensk- eller danskflaggade men de är ofta ägda av utländska ägare. Strömmingen som trålas är inte för konsumtion utan är till för lax och minkfoder och en stor del säljs till norska laxindustrin.

    Det här har en stor inverkan på vår biodiversitet och på näringskedjorna och allvarligt även för näringsidkare som kustfiskare.
    Hur bemöter landskapsregeringen denna fråga i nuläget?


  • Talman! Det här är en fråga vi diskuterat i den här salen ett antal gånger. Det vi måste vara helt klara med från första början är att fiskeripolitik är någonting som tillhör EU, någonting vi sköter gemensamt. Besluten om strömmingskvoterna grundar sig på Internationella havsforskningsrådet ICES bedömning av den totala mängden strömming som finns i Östersjön. Det handlar om ett tusental olika forskare och forskningsinstitutioner som har under en lång tid beräknat fram vad Östersjön och strömmingen tål.

    Man kan ha åsikter lokalt om det är rätt eller fel, men det är ändå trots allt det bästa tillgängliga vetenskapliga fakta vi har ICES råd som EU sedan fastställer kvoterna kring. Från åländskt, finskt och svenskt håll har vi poängterat storleken på strömmingen, varför är den så pass liten som den är? Varför är den mängd strömming som finns i Bottenhavet så liten som vi uppfattar att den är? Det har också kommissionen tagit till sig och gett ICES uppdrag att titta på närmare på under den här säsongen.

    Någonstans kan jag tycka att det, trots att vi önskar att vi hade full behörighet över vår lokala fiskeripolitik på Åland och strömmingskvoten som trots allt är en delad resurs så är det vägen att gå via det internationella havsforskningsinstitutet ICES.
    Det gör landskapsregeringen och vi följer också med det man från finsk sida har begärt att man skall titta närmare på bl.a. storleken och mängden strömming i Bottenhavet.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:19

    Tack, herr talman! Absolut forskningen ska följas. Vi ska också komma ihåg att all forskning och likaså ICES forskning är beställd av en beställare, det finns alltid en politisk bakgrund bakom det.

    Under Leaders fiskeseminarium den 10 november, som både undertecknad och ministern bland annat deltog i diskuterade vi hur man skulle samarbeta med Sverige och Finland om en gemensam strömmingsförvaltning och hur man gemensamt kunde beställa forskning. Hur man gemensamt eventuellt kunde sätta ett trålningsförbud för södra Bottenhavet som en akut åtgärd. Faktum kvarstår att effekterna syns, konsekvenserna av trålningen syns. Det har även Svenska SLU pekat på och flera andra forskningsinstitut.

    Det här är något som man behöver gå tillsammans och jobba för, det har även ministern sagt. Hur har minister inlett den här processen, vad är nästa steg att samarbeta med finska och svenska (… taltiden slut).


  • Tack talman! Precis som ledamot Påvals säger var jag med på den dagen och anordnar seminarium kring de här frågorna. Det var ett väldigt bra seminarium där också slutsatsen kom fram till att fakta och vetenskap är vägen att gå framåt och något annat alternativ än att titta på ICES-modellen det blir väldigt snävt utgående från nationella perspektiv.

    Vad jag sade på det seminariet är att jag tror vägen framåt, som vi kan göra någonting på snabbt och konkret är om man kan titta på nån sorts fredning för vissa områden. Den dialogen är igångsatt tillsammans med fiskeriministeriet på finska sidan, vi kommer att komma med tankar och förslag och idéer framöver på det. Dialogen sattes igång direkt efter det mötet och pågår mellan tjänstemännen just nu, det känns ändå positivt kring det.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:21

    Tack, herr talman! Tack för det svaret. Det var det jag var ute efter att fråga var den processen ligger i just kring fredningen. För att kunna göra en sådan fredning krävs det också forskning.

    Vi ska komma ihåg, forskning beställs och rätt forskning behöver beställas för att fokusera på rätt saker. Vi behöver se till att vi får en forskning som utreder hur de specifikt utsatt områdena, hur konsekvenserna är för dem av trålningens effekter och på näringskedjorna.

    Vi kan se att de största effekterna på svenska kusten just nu i Gävleborgs län fiskare som en efter en tappar sin inkomst. Vi har Oskars surströmming, väldigt känt gammalt märke som går i konkurs på grund av brist på skötströmming. De effekterna ser vi inte hos oss just nu, men vad vi däremot ser är en spiggvåg, sälen som har kommit in i innerskärgården, de här effekterna behöver utredas att vi får det till forskning. Det här borde man fokusera på att samarbeta kring mellan Sverige och Åland (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Det är precis det vi gör. Vi har en bra dialog med svenska sidan och vi har en fantastiskt bra dialog med Fiskeriministeriet på östra sidan. Den här dialogen är igång och vi följer så att säga den forskning som redan är beställd, gällande storleken, mängden o.s.v. Vi kommer också titta på andra alternativ för att kunna göra vad vi kan från vårt håll med att säkra att det även i fortsättningen finns strömming för människor att äta.
    Det är väl det man någonstans skulle vilja uppmana folk att göra också, äta mer strömming än att skicka det vidare bara i processindustrin.


  • Talman! Mer transporter ska det bli. Åland som ö-samhälle är och kommer alltid vara beroende av fungerande transporter. Just den här sektorn är för Åland det största näringsklustret.

    I takt med högre krav, klimatkrav från EU och marknaden vad gäller flygfarten, sjöfarten och de tunga transporterna är frågan hur de åländska företagen står sig i sin omställning. Det kanske mest betydelsefulla sättet att hålla detta kluster konkurrenskraftigt idag är att hjälpa och stödja den sektorn i sin klimatomställning. Näringspolitiskt så borde detta vara en av minister Karlströms huvudfrågor.
    Därför ställer jag frågan, hur arbetar näringsministern för att ställa om den åländska transportsektorn?


  • Herr talman! Ja, det var ju inte heller någon liten fråga. Tar vi sjöfarten exempelvis så är faktiskt näringsavdelningen med och delfinansierar flera olika innovativa projekt när det gäller exempelvis Viking Lines sätt att driva sina fartyg på i framtiden. Det är ett projekt tillsammans med både universitet och Finnvera och flera forskningsorganisationer. Alla detaljer kring det här har jag inte rakt upp och ner.

    Tar vi sedan flygtrafiken kan jag säga att där är ett väldigt intressant projekt på gång från näringsavdelningens sida där vi i budgeten för 2023 också meddelade att flygtrafiken på sikt behöver vara med i klimatomställningen. Det är ganska i sin linda det också men flera möten inbokade som kommer att sätta Åland på kartan framöver, jag hoppas få återkomma med mer information kring det. Men det kan bli oerhört intressant.

    När det kommer till landbaserad transport är det givetvis så att från näringsavdelningens sidan så kan vi inte göra för mycket för att subventionera miljöbränslen o.s.v. utan det handlar mer om att vara med i omställningen till att energieffektivisera industrier, medfinansiering av solceller och andra andra projekt som gör att man minskar på sina egna resurser och energi. Det är näringsavdelningen på Åland med och kan göra någonting.


  • Ledamot Simon Holmström Tilläggsfråga | 13:26

    Talman! Jag vill tacka för svaret. Det är verkligen en stor fråga som ministern påtalar och den stora frågan löses av andra områden genom att arbeta strategiskt. Visst, man kan nämna ett antal saker som är på gång och som kommer att vara på gång, men den fråga som man behöver ställa sig är, kommer vi att nå de målen? Kommer vi att nå EU:s krav? Kommer vi att nå kraven från marknaden med den takt som vi har?

    Landskapsregeringen arbetar inte strategiskt med de här frågorna. Det är ett evigt ad hocande och ett evigt ups just de vi hade ett krav som kommer alldeles strax det ska vi göra något med. Det är just därför Åland är i behov av en klimatlag, som vi har sagt flera gånger. En sådan skulle innebära att man kunde ta fram en färdplan med strategiskt valda åtgärder just i den här sektorn. Nu när landskapsregeringen har skrotat klimatlagen, hur ser det strategiska arbetet ut? Kommer vi att få se någon färdplan eller klimatmålsättningar för den här sektorn?


  • Talman! Det här är ett område som ledamot Holmström mycket väl vet att det kommer krav på oss uppifrån och vi får både direktiv och förordningar som vi behöver följa. Vi vet också att allting går inte att följa exakt när EU har sagt att det ska förverkligas. Många gånger är det visioner och strategier därifrån också.

    Någonstans så konstaterar också landskapsregeringen att vi är en del av en helhet och vi kommer att dra vårt strå till stacken. Men som exempel det senaste beskedet om en trafikkortrutten till Kapellskär som försvann för att kraven kanske blir för stora för just den sortens fartyg att bedriva trafik på i Östersjön i framtiden det gör ju inte, om man ska vara ärlig att utsläppen i Europa minskar genom att de flyttar till Grekland. Men detta är någonting som vi behöver konstatera att hållbarhet inte bara är (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström Tilläggsfråga | 13:28

    Talman! Hållbart Initiativ tror på marknadens förmåga att ställa om också denna sektor och hitta de lösningar som verkligen krävs för att ta sig an de stora ödesfrågorna. Men det kommer inte automatiskt. Det kommer inte av att man bara väntar på att saker och ting ska hända. Det behövs en politisk styrning för att öka takten och stöda de goda förmågor som finns. Investeringsbehovet i denna sektor är stort, det ser vi.

    Hållbart Initiativ har tidigare framfört förslaget om att ha gröna kreditgarantier för transportsektorn för att lindra den ekonomiska risken som en stor investering innebär och minska kostnaderna för att bedriva innovativa pilotprojekt.

    Landskapsregeringen är med i EU-finansiering det är väldigt fint. Det finns också väldigt mycket EU-finansiering där ute att söka inte bara vad det gäller sjöfart utan också tung trafik.
    Det finns väldigt mycket att göra på denna front. Frågan är vad landskapsregeringen gör långsiktigt för att hitta finansiering?


  • Herr talman! Om man ska ställa om sjötrafiken och flygtrafiken så är det inte tack vare landskapsregeringens finansiering eller delfinansiering som det kommer att ske. Utan det kommer att ske av att näringen har ett tryck på sig utifrån och märker att man vill fortsätta den väg man har gått in på att göra sitt utsläpp mindre under årens lopp.
    En grundförutsättning för att företagen ska kunna göra de investeringarna är att man har svarta siffror på sista raden. För har man inte det så kommer de investeringarna aldrig att göras.

    Är vi ärlig och tittar tillbaka på de senaste åren så har bland annat det rederi som trafikerade på kortrutten gjort enorma investeringar de senaste tio åren med två nya färjor som drivs av LNG bl.a. eller har möjligheten till det i trafiken från Åland. Det har inte gjorts tack vare eller på grund av landskapsregeringens investeringsstöd och det skulle heller aldrig gå att kompensera det.


  • Talman! Det här handlar om skogen som kolsänka. Låt skogen stå kvar för klimatets skull, säger vissa forskare. Avverka skogen, såga brädor av den och plantera ny skog svarar andra, för klimatets skull. Vem har rätt?
    Frågan är hur skogen bäst kan bidra i klimatarbetet. Skogens betydelse för klimatet beror på fotosyntesen, det vet vi alla. Trädens biomassa utgörs till hälften av kol. Ett enda träd kan innehålla mer än ett ton kol. Det är fyra-fem ton koldioxid som plockats bort från luften. Samma mängd som vi släpper ut på ett år per person här på Åland.

    Nyttan kan ökas genom högre tillväxt eller genom att mer av de avverkade träden, som toppar och grenar, tas tillvara på marker där det är lämpligt. Därför ställer jag frågan till skogsministern, hur tänker regeringen bäst stimulera tillväxten och miljönyttan från den åländska skogen?


  • Talman! Även det är en viktig fråga. Vi har många skogsägare och duktiga sådana på Åland. Konstaterade senast idag att det viktigaste vi kan göra från landskapsregeringen sida just nu är att få en statusuppdatering om var det åländska skogsbruket är för tillfället. Vi vet att normala år, om vi tittar tillbaks 10 - 15 år avverka vi 200 - 250 000 kubik per år, vi konstaterar att ungefär lika mycket eller lite mer kanske var tillväxten i skogen.

    Men de senaste åren efter Alfrida har det sett helt annorlunda ut. Vi har tappat ett antal miljoner kubikmeter, eller de blåstes omkull och de har tagits om hand av många skogsägare. Det totala borttagandet av virke från de åländska skogarna har mycket överstigit mängden som växer varje år. Vad vi behöver göra för att få en långsiktig hållbar skogsnäring på Åland både för markägarna, skogsägarna och industrin är att vi måste ha ett nytt skogsprogram som utgår ifrån där vi är för att med de åtgärder som sedan behövs kunna vidta så att vi får ett hållbart skogsbruk.
    Det har ju varit väldigt exceptionellt de senaste åren med Alfrida, granbarkborren och med de stora mängder skog som har fallit ner i de åländska skogarna.

    Men vi har mycket på gång. Det är bl.a. en skogstaxering som kommer i sommar och som kommer att göras vart femte år och den görs igen. Vi har också laserscanning som gjordes tidigare sommar som kommer att sammanställas under mars. Där kommer vi att få ett väldigt bra utgångsläge ifrån vad som finns i den åländska skogen, hur mycket som den åländska skogen producerar per år och vad vi då kan ta ut så optimalt som möjligt för att både bibehålla ekonomin men också en kolsänka i den skogen som finns.


  • Ledamot Anders Eriksson Tilläggsfråga | 13:33

    Kanske inte riktigt svar på min fråga. Ser man på svensk forskning beräknas skogsråvaran minska utsläppen av fossil koldioxid med motsvarande 75 miljoner ton per år. Skogsbrukets klimatnytta blir, när man räknat bort egna utsläpp, 100–110 miljoner ton koldioxid per år. Detta kompenserar med råge hela Sveriges utsläpp.

    Om vi utgår från att ökad tillväxt leder till att skogsråvaran ytterligare minskar utsläppen av fossil koldioxid så måste vi ta vara på det. Mycket tillväxt förloras av att plantskogarna inte sköts. Röjning och förstagångs gallringar, speciellt det förstnämnda ger enbart kostnader. Samtidigt som allt fler skogsägare inte bor på eller driver sina skogsinnehav, så blir att främst slyröjningen eftersatt, med kraftigt försämrad tillväxt och kraftigt försämrad koldioxidupptagning från våra skogar

    Regeringen måste för klimatets och för skogsnäringens skull vidta åtgärder här. Lite mera konkret tack minister Karlström.


  • Talman! Ja, det var väl ingen fråga där utan det var något sorts konstaterande. Jag kan väl hålla med om att det finns mycket jobb att göra i skogen och någonstans ändå så hävdar landskapsregeringen och undertecknad att det är skogsägarens eget ansvar att ta hand om sin skog och maximera nyttan av den, när det gäller skogsbruk också.

    Sedan ska landskapsregeringen komma in med åtgärder som annars kanske inte skulle bli gjorda. Ett exempel var ju det som skedde med skogsplantering Alfrida där vi med hjälp av olika incitament och stöd såg till att skogsägaren fick tillgång till plantor och kunde plantera ny skog i den skog som hade blåst omkull. Det är viktigt att vi har en aktiv skogsbrukspolitik ifrån landskapsregeringen sida, men den måste gå ut på att det är skogsägaren själv som förstår att maximera nyttan av sin skog, både ekonomiskt men också ur ett sätt att binda kol i (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson Tilläggsfråga | 13:35

    Det är så att hållbarhetsarbetet många gånger blir flummigt, verklighetsfrämmande och ibland också resultatlöst.
    Det som jag frågade ministern om kan bli en riktig win win situation om det sköts bra, både för klimatets och för skogsnäringens skull. Det här är så pass viktigt så att det skulle kräva extraordinära åtgärder. Därför lägger jag två förslag:

    För de första. Utse en projektledare som tar tag i det här, det finns massor av personella resurser inom hållbarhetsarbetet. Gör för en gångs skull en konkret insats för miljön, förslagsvis ute på skogsbruksbyrån.

    För det andra. Bygg upp ett kännbart stöd för förstagångsgallringar. Många av dagens skogsägare förstår lika lite som vilken stadsbo som helst nyttan av röjningar och ökad tillväxt. Men ett stöd, ett bidrag förstår alla. Denna gång till nytta för tillväxten och därmed kolinlagringen
    Kan ministern lova att man jobbar i den här riktningen, bara ett ja eller nej, tack.


  • Talman! Jag kan inte svara ja eller nej på den frågan, utan jag kommer att säga är att det första vi måste göra är att vi måste ha en fullständig klar bild över hur ser skogarna ut på Åland. Vad har hänt sedan 2019 och Alfrida, vad har hänt med granbarkborren? Hur stor är tillväxten i våra åländska skogar? Vilken sorts skog är det vi har, var finns potentialen i det. Att börja med insatser före man har det klarlagt det är faktiskt inte riktigt sunt och ekonomiskt försvarbart i något perspektiv.

    Det första vi kommer att göra från skogsbruksbyrån är att kartlägga exakt var vi är någonstans och vi vet betydligt mycket mer redan i mars. Vi kommer efter skogstaxeringen i sommar ha en otroligt mycket klokare grund att stå på för att kunna vidta exakt de åtgärder som vi behöver.


  • Talman! Lagtinget debatterade förra veckan jämställdhet och kvinnors ekonomiska situation. Väldigt förenklat kan man säga att kvinnor jobbar oftare i offentlig sektor och män är chefer och företagare, vilket givetvis påverkar inkomsterna.

    När kvinnor är företagare är det ofta inom social sektor och jag har tidigare lyft frågan om att vi behöver se på hur vi kan förenkla kvinnligt företagande inom sektorerna socialvård och äldreomsorgsvård eftersom det ökar valfriheten och bidrar till en aktiv näringspolitik. Vad har ministern (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Sedan debatten i förra veckan så har kanske inte så mycket gjorts i de här frågorna. Däremot har det diskuterats på många olika forum och gruppmöten som vi har.

    Man kan konstatera att starta ett företag på Åland det är inte svårt. Det är inte svårt varken för en kvinna eller en man. Det är till och med riktigt enkelt att göra det, det som är svårt är att få ekonomin att gå ihop ungefär när man har drivit sitt företag under de första fem åren.

    Detta är nog lika svårt oavsett om man är man eller kvinna. Att driva en, hörde det in i debatten förra veckan, aktiv feministisk näringspolitik har jag svårt att tro att det är en väg att gå framåt. Samma förutsättningar för kvinnor och män att starta och börja driva verksamhet det är den vägen vi kan gå. Sedan är det upp till entreprenören, företagaren att försöka hitta en lucka i marknaden någonstans, hitta ett sätt att göra ett jobb effektivare, smartare eller bättre än vad någon nuvarande gör. Där har vi förmodligen ett jobb att göra från den offentliga sektorn totalt på Åland, kanske inte bara på näringsavdelningen utan från kommuner se till att man försöker upphandla mera av den service man producerar allt från kommunal till landskapet. Att driva företag är lika svårt oavsett om man är kvinna eller man, i alla fall att få företaget att generera vinst på sista raden.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:40

    Talman! Vårt lilla samhälle behöver ta vara på alla människors företagsamhet men andelen kvinnliga företagare är lägre än andelen manliga företagare.
    Pengar och bidrag fördelas nästan dagligen till jordbruk, skogsbruk och fiskeri för att gynna företagande i de så kallade manliga sektorerna. De stöds på flera sätt och det finns rutiner och ramverk för detta.

    Det är inte bara jag utan även från KST har man skrivit till landskapsregeringen och bett dem se på hur man skulle kunna förenkla tillstånds- tillsynsförfarandet och för ett tag sedan kom även liknande förfrågan från Jomala. Det är väldigt byråkratiskt för en företagare inom socialsektor att lämna in papper till alla 16 kommuner eller 17 med KST om man vill vara verksam på hela Åland. Det är bland annat det här som behöva förenklas.


  • Talman! Jag håller helt med om det. Det är ju inte försvarbart att om man är socialföretagare inom en kommun ska behöva skicka en anhållan och få det i de andra 15 kommunerna också. Där behöver vi kunna göra bättre, håller fullständigt med om det.
    Det är väl någonting som jag hoppas att vi kan ta med oss ur den debatten som var förra veckan och också den frågestunden som är nu. Att den onödiga byråkrati som det medför där har vi förbättringspotential. Sen är det de facto ingen skillnad om du är kvinna eller man och vill starta det företaget inom den sektorn, det är lika besvärligt för båda två. Det behöver vi förstås gör vad vi kan för att minska på.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:42

    Talman! Men med vårt växande behov av vård och omsorg behöver vi ta vara på alla resurser som finns och jag skulle gärna se ett mera flexibelt system med servicesedlar det skulle nog sätta fart på företagandet inom vård och omsorg.

    Hur ser ministern på det behovet att eventuellt lagstifta om att kommunerna och kommunalförbunden skulle vara skyldiga att tillhandahålla servicesedlar, alltså ett krav på att erbjuda servicesedlar?


  • Talman! Lagstiftning är ju alltid en jobbig väg att gå. Det finns möjligheter redan idag för kommuner som skulle vilja underlätta för sina kommuninvånare att få bättre service och kanske för en lägre kostnad. Vi har sett många exempel på det också, om inte annat från Mariehamn där man nu ur ett perspektiv fick betydligt mycket mer ur ett privat kvinnligt företagande än när man drev det i egen regi.

    Det om något borde väl visa att det är kanske inte lagstiftning i första hand, utan det är upp till kommunala beslutsfattare att försöka ta beslut som gör att det blir optimalt för den kommunala kassan samtidigt som kunden därute får en så bra service som det bara är möjligt. Flera gånger har vi sett hur ett privat alternativ faktiskt erbjuder mer än det offentliga alternativet.


  • Tack! Jag tänkte fråga kring den nya vattenlagen, eller den förhoppningsvis kommande vattenlagen som vi har diskuterat med en annan minister tidigare under mandatperioden. Nu är förslaget ute på remiss, äntligen efter att under flera år ha processats av tjänstemannagrupper, lagberedning och också av en politisk referensgrupp.

    I den föreslås bland annat kompensationsåtgärder för befintliga fiskodlingar och kompensationsåtgärder för eventuella nyetableringar. Som vi bedömer det, i praktiken omöjliggör det här förslaget till nytt vattendrag åtminstone nyetablering av fiskodlingar. Ur vårt perspektiv är det kanske en bra sak. Men är det så som ministern uppfattar lagförslag också, att den vattenstatus vi har på Åland de facto omöjliggör en utveckling?


  • Tack, herr talman! Tack för frågan. Det är alltid den här frågan, hur mycket pengar eller ekonomi är miljön värd som vi tar ställning till när vi diskuterar fiskodlingen. Jag skulle inte säga att det omöjliggör nyetableringar, vi vet inte vad framtidens teknik håller.

    Det är förstås svårt att med kompensationsåtgärder endast komma tillrätta med de utsläppen som kommer från fiskodlingarna. Men tekniken utvecklas och när det ställs krav på marknaden så kommer också marknaden att svara mot det.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:45

    Tack talman! Det är ändå vattenlagen, har alltid varit och kommer förmodligen också efter att remissvaren har kommit in, att vara en väldigt komplicerad fråga både lagtekniskt och politiskt.

    Finns det i landskapsregeringen nu en majoritet eller en enighet om att föra den här lagen till lagtinget och i så fall med vilken tidtabell? Hur många förändringar kan vi förutsätta eller anta att remissvaren, som till en del kommer att vara mycket negativa, kommer att föranleda?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:46

    Tack herr talman! Målsättningen är att ta den här lagstiftningen vidare, absolut. Det var väl det som de uppfattade frågan som. Hur processen kommer att gå efter att remissvaren har behandlats det är lite tidigt att uttala sig om det. Det är målsättningen och för egen del så är god vattenstatus väldigt viktigt. Det är nära förknippat med vår identitet som ålänningar.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:47

    En fråga som redan har diskuterats utanför det här rummet är förordningsnivån som är väldigt tung där det har kommit påpekanden om att lagen reglerar det till en viss gräns. Sedan är det väldigt mycket som ska beslutas på förordningsnivå som är föremål för möjligheten till politisk förändring, politiska bedömningar som förändrar förutsättningarna för t.ex. företag som ska investera. Hur ser ministern på det? Att hålla den här konstruktionen juridiskt med så mycket makt på förordningens nivån?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:47

    Tack, herr talman! Jag är ingen juridisk expert på just de här frågorna. När vi pratar om förordningar kontra lag så man kan problematisera de ställningstagandet lite mer. På förordningsnivå har vi makt själva på Åland att besluta om saker och ting, men om det är i lag så ska det också godkännas från finska sidan.
    Det finns både för och nackdelar med att ha saker och ting i förordningsnivå. Har vi det i förordningsnivå så blir det förstås en osäkrare tillvaro för näringen. Man behöver komma med ett väl avvägt slutresultat när det gäller det här två olika frågorna, självstyrelsepolitik kontra stabilitet för näringen. Det är inte lätt. Tack!


  • Herr talman! Sedan 2019 är det rikets avfallslagstiftning som gäller på Åland genom en blankettlag. År 2021 skedde en ganska stor revidering av rikets lagstiftning och då såg då sittande landskapsregeringen en möjlighet att verkligen göra vissa nödvändiga Ålandsanpassningar och se över vilka förändringar i avfallslagstiftningen som behöver komma till för att det ska fungera optimalt här på Åland.

    I en avfallslag så är det två saker som är viktigast som jag ser det, det ena är att lagen ska driva utvecklingen så att avfallsmängderna förhoppningsvis minskar men att fraktionerna blir också så rena som möjligt för att förutsätta en cirkulär ekonomi. Var är avfallslagstiftningen?


  • Tack talman! Avfallslagstiftningen som den var när den skickades ut på remiss har nu varit föremål för en omarbetning. Vi har kommit så pass långt att vi inom ett par veckors tid ska kunna ta upp det nya förslaget på överläggning. Därefter så behöver det nya förslaget förstås också gå ut på remiss.

    Målsättningen är att vi ska hinna klart med ärendet så att det här lagtinget hinner behandla frågan innan nästa lagting tillträder. Målsättningen med den här revisionen är då att man sätter mera fokus på kommunernas förmåga att uppnå EU-direktiven som ligger till grund för rikslagstiftning, inte alltför mycket detaljreglering.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Tilläggsfråga | 13:50

    Tack talman! Jag nämnde det att det är en viktig grej med lagstiftningen så är förstås att driva mot målet att fraktionerna ska vara så rena som möjligt, det är en förutsättning för en fungerande cirkulär ekonomi där avfall är resurser. Det andra är att det ska fungera i praktiken. Där har Åland sina förutsättningar med perifera och utspridda samhällen o.s.v.

    Ministern nämner nu att tanken är att kommunerna ska ha ett ansvar att se till att avfallshanteringen fungerar såväl som möjligt. Där är en pågående diskussion, i och med att de här frågorna alltid engagerar är det en diskussion hur mycket ska samhället, lagstiftning och bestämmelser styra den här hanteringen. Hur mycket ska det vara upp till enskilda individer att bestämma hur avfallshanteringen ska se ut? Men om jag förstår ministern rätt så är fokus att kommunerna ska ha ett systemansvar för avfallshanteringen?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:51

    Tack herr talman! Ja, det är kommunernas ansvar att se till att avfallshanteringen fungerar, så är det nu och också framöver. Sedan kommer det mera EU-krav och en stor del blir mer och mer både på producentansvaret och på avfallshanteringen, cirkulär ekonomi och så vidare. EU-krav som i högre detaljnivå styr hur kommunerna ska hantera sitt avfall. Det måste vi också följa.


  • Tack talman! Min fråga skulle egentligen skulle rikta sig till vicelantrådet, men jag fick på ganska kort varsel reda på att han inte närvarar här idag, så jag ställer den till lantrådet. Det blir också en lite mer allmän fråga än vad den hade tänkt bli från början.

    I regeringsprogrammet står det att den nuvarande polisstyrelsen ska avvecklas och jag undrar om lantrådet utifrån sin kunskap i frågan skulle vilja redogöra hur man från landskapsregeringen har tänkt på fortsättningen och hur t.ex. polisens kontakt med civilsamhället ska kunna fortlöpa.


  • Talman! Tack för frågan. Jag är den förste att beklaga att både vicelantrådet och ministrarna Holmberg-Jansson har insjuknat tämligen akut. Jag ska försöka svara så gott jag kan ändå.

    Vi hade i samband med att polislagstiftningen skrevs så skrevs det också in att verksamheten skulle utvärderas inom x antal år och speciellt då styrelsens roll. Det var redan från början så att det fanns tveksamheter kring om det behövdes en styrelse eller hur man ville leda arbetet vid myndigheten utan att för den sakens skull gå in i de rent operativa frågorna.

    Slutsatsen som den undersökning som nu har gjorts under vicelantrådets ledning indikerar att polisstyrelsen inte svarar upp till de faktiska krav som man kan förvänta sig och att behovet inte står i paritet med den arbetsinsats som görs från myndighetens sida. Därför tittar man nu på på andra alternativ. Jag kan inte exakt svara på hur man vidare kommer att arbeta med dem, men jag delar den farhåga som jag tror mig notera från ledamoten Eckerman, d.v.s. att det måste också finnas en förankring till parlamentet och till landskapsregeringen på något vis.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:54

    Jo tack. Jag vill också förtydliga att jag är enda medlemmen som också är medlem i parlamentet och har någon slags anknytning till lagtingsarbetet, det finns också medlemmar från alla partier samt civilsamhället.

    Medlemmarna i styrelsen är fortfarande tillsatta hela mandatperioden ut, men det är väldigt osäkert på hur just det här arbetet ska fortsätta kommer det vara flera sammanträden? Den här kommunikationen har kanske inte varit helt okej. Många fick reda på att styrelsen ska avslutas genom att de hade läst det i tidningen alla läser inte heller våra budgetar.

    Jag hoppas att det framtida arbetet kommer att innefatta någon slags politisk förankring och att det också kommer att vara en viktig roll att civilsamhället, t.ex. vi har en medlem från Rädda Barnen som ger väldigt mycket input just nu, att det inte försvinner. Jag hinner ju inte ställa flera frågor, men det var ett konstaterande tack.


  • Jag beklagar om det har brustit i kommunikationen från myndigheten och från landskapsregeringens sida, vi försöker aktivt arbeta med de delarna men det är svårt när man sitter i budgetprocessen det är ofrånkomligt. Man borde kanske ägna ytterligare mera tid åt det.

    Min uppfattning är att polisstyrelsen sitter kvar och verkar så länge lagstiftningen är i kraft. Mig veterligen är lagstiftningen i kraft, således sitter polisstyrelsen kvar. Är det så att man vill göra förändringar, vilket vi vill, så kräver det en lagändring och den har ännu inte kommit till lagtingets bord.


  • Tack, talman! Minister Wikström, lagtinget har rätt att få veta när den s.k. omställningsplanen avses presenteras för lagtinget. Den är mycket omtalad. Nyligen så har ni spenderat 49 000 euro på en utredning som ni slängde i den redan tidigare överfulla papperskorgen. För 49 000 euro så kan man säkert anställa två sjukskötare på 80% ett år, eller en projektledare för ett helt år på avdelningen som kanske kunde ha gjort det här jobbet som nu inte blev gjort. Kort och gott alltså, när kan lagtinget förväntas att planen presenteras?


  • Tack, herr talman! Det är grova felaktigheter som ledamoten framför här om att utredningen skulle vara helt bortkastad, däremot så är den inte komplett. De material som vi har fått är i ett sådant skick att det inte kan användas. Men delar av rapporten kan användas som är värdefullt och som vi behöver ha med oss som handlar om just hur energin används om man ska implementera eltonnage i skärgården.
    En stor del av den här utredningen har just gått ut på det arbetet och det finns kvar. Det är inte ersatt en summa ännu utan förhandlingar pågår om hur stor summa som ska ersättas för de arbete som har gjorts men inte hela. Målsättningen är att omställningsplanen ska presenteras under våren.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:58

    Tack, talman! Lite motstridiga uppgifter, å ena sidan kan man använda rapporten å andra sidan kan man inte använda den. Hur mycket pengar ni har lagt ut på den är inte heller riktigt klart, tydligen.

    Men det som ni övertygar om är att äska om tilläggsmedel, utan att ha andra tankar på hur man kunde reducera exempelvis utgifterna för bränslekostnaderna på skärgårdsfärjorna. Jag tänker på t.ex. utvecklandet av våra trafiksystem. Ni har ett äskande i tilläggsbudgeten på nästan 3 miljoner för ökade bränslekostnader. Kunde man inte tänka sig att ministern skulle jobba med att utveckla trafiksystemet så att vi skulle kunna reducera de fasta driftskostnaderna.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:58

    Tack, herr talman! Skärgårdstrafikens kostnader är alltid under lupp. För att införskaffa nya färjor till skärgårdstrafiken är inte en ekonomiskt fördelaktig lösning. Det ekonomiskt mest fördelaktiga är faktiskt att fortsätta köra lite äldre typ av tonnage. När det sedan gäller frågan hur man ska utveckla skärgårdstrafikens struktur för att spara kostnader så kan man väl säga att det är sedan 1953 som man började fundera på kortrutten från östra Föglö och vi är fortfarande inte framme.

    Man behöver titta på skärgårdstrafiken på de färjor som har låg kapacitet, man måste titta där också på hur mycket använder man de här färjorna och var kan man minska på turtätheten.