Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst. Från landskapsregeringen sida medverkar vicelantrådet samt ministrarna Hambrudd, Höglund och Wikström.

Vi börjar med vicetalman Katrin Sjögren som ställer sin fråga till vicelantrådet Harry Jansson

Talman! Vicelantrådet är något av en primus motor när det gäller vindkraften och vi är i slutet av mandatperioden. Ändå så ska vi jobba ända in till slutet där det finns stora viktiga avgörande frågor innan vi har ny landskapsregering och ett nytt lagting.

Vindkraften är en mycket stor fråga och det finns många svåra och avgörande frågor som man måste få svar på. Landskapsregeringen har ett ministerråd och man har en miljöminister, också spelar ÅMHM en avgörande roll när det gäller vindkraften. Har landskapsregeringen diskuterat lämpligheten i att man har delar i regeringen som nu tar avstånd och tänker motarbeta havsbaserad vindkraft. Har ni fört en sådan diskussion?

Tack, talman! Tack, vicetalman Sjögren. De politiska komplikationer som har karakteriserat just havsbaserad vindkraft och i synnerhet Sunnanvidprojektet är något som vi har diskuterat helt öppet med kollegan Christian Wikström som representerar Obundna som bekant har intagit en försiktig hållning till hela projektet som sådant.
Spontant har ändå ministerkollegan Wikström överlag hanterat de här frågorna på ett bra sätt. Det är ofrånkomligt när det blir val leder den här typen av extra komplikationer. Jag anser inte att det faktum att Obundna som parti har lanserat en linje som är mer kritisk på basen av gårdagens presskonferens att det skulle ha påverkat projektet negativt hittills. Det måste jag ge kollegan Wikström lite beröm för och det har inte försvårat på det viset.

Det är klart, som vicetalman Sjögren vet, så har det betytt att i vissa fall har jag då fått diskutera några saker mera på tu man hand med kollegan Fredrik Karlström som näringsminister som också ingått i det här ministertrion. Rentav en försiktighet. Vi får se till att hantera den här övergången efter valet 15 oktober. Hoppas att vi har en ny regering på plats relativt snabbt och därmed på nytt kanske kan sätta fart bakom de processer som är helt nödvändiga för att Sunnanvindprojektet ska ge ålänningar den trygghet som projektets utformning behöver. Man har sett på basen av de sociala mediernas olika flöden att oron är stor och några till och med anser att det här är helt förkastligt.

Talman! Det är absolut på det viset att det finns stora frågeställningar som måste få ett svar och det finns en stor oro och ifrågasättande. Därför behöver man ha ryggrad som politiker också och svara på de frågeställningar som finns. Jag får ta vicelantrådets, och jag antar också lantrådets garantier, att man diskuterar den här frågan internt och att det finns arbetshygien i landskapsregeringen och i majoritetspartierna. Att man funderar, förhåller sig saklig och att man kan garantera en neutral och jämlik behandling till den här delen.

Det var nämligen så, vi minns ju alla att landskapsregeringen som helhet lyfte ärenden från miljöministern in till plenum där man tyckte att det inte var på sin plats. Men jag förstår vicelantrådet, man garanterar en neutral och jämlik behandling.

Talman! Ja viceltalman Sjögren det kan jag på hela regeringens vägnar intygat att den delen har nog hanterats på ett bra sätt. Det har underlättats av att det landskapsregeringen har ägnat sig åt egentligen ända fram till i morgon förmiddag handlar om att upphandla de nödvändiga utredningar som Sunnanvindprojektet behöver.

Jag kan passa på att informera lagtinget på samma gång att det upphandlingssystem som vi är tvungna att underkasta oss också när det gäller den här biten har vi varit så oerhört omfattande, det är därför vi inte har kunnat komma längre heller med projektet som sådant. Inledningsvis, upphandlingsreglerna i EU är så otroligt detaljerade så nu först från och med i morgon (… taltiden slut).

Talman! Ja, så uppfattar jag också att vicelantrådet har jobbat hårt med den här frågan och försöker få många och komplicerade pusselbitar på plats. Jag noterar också att högskolan har ett en hel seminariedag på torsdag om den framtida energiförsörjningen och där ska vicelantrådet tala. Då antar jag att vicelantrådet talar också för hela landskapsregeringen. Vi har ändå en bra dialog med vicelantrådet i den här frågan. Men det har också varit väldigt olika besked från landskapsregeringen när det gäller vindkraften och hur man ska informera lagtinget. Lantrådet sade ett tag att det skulle komma ett meddelande. Finans- och näringsutskottet skrev om att man behöver ha en fullmakt. Man behöver hitta metoder att kommunicera med lagtinget. Sedan var det också tal om en tilläggsbudget, men vi lär få information vad det lider antar jag.

Tack talman! Vicetalman Sjögren har rätt i att det har varit extra svårt att veta hur skall vi informera lagtinget på basen av finans- och näringsutskottets skrivningar som också lagtinget i sin helhet omfattade.

Landskapsregeringen fick fullmakt att hantera ärendet men under vissa villkor, ändå skulle vi informera lagtinget om den löpande processen. Vi har försökt lösa det och jag hoppas att finans- och näringsutskottet säger till om man har varit missnöjd.
Vi har träffat finans- och näringsutskottet och fört en dialog med jämna mellanrum, bl.a. i samband med de utredningar som har gjorts parallellt och har varit möjliga med hjälp av konsulter. Jag hoppas att vi har fullföljt uppdraget.

Men min ambition på slutet är nu att se till att överlämna det här projektet med så goda villkor som möjligt och förutsättningar för att komma framåt.

Tack talman! Min fråga skulle egentligen ha ställts till lantrådet, men eftersom hon var frånvarande så går jag på vicelantrådet.

Det är en fråga som behöver besvaras, det gäller hävningen av avtalet om elhybriden. Det kostar nu 3 000 euro om dagen i dröjsmålsränta. Landskapsregeringen begärde en semesterförlängning kallar man det, en förlängd besvärstid som kostar dryga 60 000 euro. Och man har skjutit fram rättegångsdatumet med ungefär en månad, vilket kostar 96 000 euro. Det här sker enligt Åbo hovrätts uppgifter på grund av stundande val. Landskapsregeringens egen tjänsteman säger att det är landskapsregeringen som via ombud meddelat hovrätten vilka datum som är lämpliga.

Nu undrar jag, eftersom lantrådet svarade i tidningen att det här är ingenting som man har haft någonting att göra med, och det är två helt olika versioner av vad som har inträffat. Vad är det som är sant?

Tack, talman! Tack, ledamot Fellman för frågan och då får jag i min tur konstatera att det är lantrådet som handlägger det här ärendet och hon som kan alla detaljer. Men det är klart, vi har blivit informerade om den löpande processen. De ursprungsdagar som nämndes för hovrättsförhandlingen passade in i lantrådets kalender, det är vad jag själv minns att det var. Då ansåg lantrådet att det är bäst att vi har en rättegångsdatum så att vårt hus kan förbereda sig för de avgörande förhandlingarna på ett bra sätt.
Före eller efter valet, för mig skulle det vara förvånande om det skulle ha påverkat för en dom skulle oavsett inte ha kommit före valet om ledamoten oroar sig att det skulle påverka ålänningarnas inställning till när de går till valurnorna. Jag ser inte den direkta kopplingen utan helt praktiskt vad är möjligt att klara av för vårt hus med tanke på allt det andra som vi har varit föranledda att förelägga lagtinget och få den här sista sessionen med lagtinget i hamn. Det är nog mer praktiska omständigheter än politisk taktik.

Tack, talman! Nu är det så att både hovrätten och den andra parten, dvs. Ansgar har meddelat att för dem skulle vilket datum som helst ha passat. Det är landskapsregeringen som har sagt att de här datumen som föreslogs i början av oktober, slutet av september de passar inte. Hovrätten svarar på en direkt fråga att det är till följd av att det inte passar på grund av valet.

I en så eldfängd fråga som den här har varit, hävande av det här avtalet som var en följd av Centerns starka åsikter inför förra valet, kanske den fråga man vann valet på att man skulle häva avtalet. Det kostar nästan 100 000 euro att skjuta på rättegångsdatumet. Det är väl rimligt att man svarar på frågan, var det av en orsak? Var det av den orsaken att man inte ville ha den här rättegången precis inför valet för att man oroar sig för att det skulle påverka resultatet?

Tack, talman! Jag kan väl bara upprepa vad jag sade, i och med att ett beslut ett utslag från hovrätten skulle komma först efter valet så ser jag inte den direkta koppling som ledamot Fellman här vill påskina att skulle vara avgörandet för valet av rättegångsdatum.

Det är klart att när lantrådet fick frågan vilka dagar är möjliga och fick möjlighet att välja, det är klart att lantrådet då valde det som passar in i kalendern, dvs. när det mesta lagt sig efter valförberedelserna och i synnerhet valet direkt det som händer efter valdagen. Det är ganska naturligt att man valt rättegångsdagar som passar kalendern. Taktik eller ej, det här är den enda förklaring jag kan ge och det enda jag har informerats om, praktiska omständigheter.

Jag kan inte dra någon annan slutsats av det svar som vicelantrådet ger att det de facto är så att om det nu är lantrådet Veronica Thörnroos eller regeringen som helhet har svarat att de här datumen som man föreslog inte passar på grund av valet för att man vill förbereda sig för valet. Det kostar de åländska skattebetalarna, om inte hovrätten ändrar på domen, kostar de 3 000 euro om dagen en ordentlig månadslön för de flesta ålänningar. Det kostar skattebetalarna 96 000 euro under den här tiden, det är mycket pengar. De ska betalas någon gång och det skulle vara rimligt att dels komma till botten med den här frågan, dels kanske också att man från centerhåll skulle förklara när vi går in i nästa mandatperiod och vi alla vet att det kommer att bli en ganska tuff sådan, hur ska man betala?

Tack, talman! Vi får alla avvakta utgången i hovrättsförhandlingarna och se var landar det hel på. Jag noterade att det har nämnts olika summor i offentligheten den ena motparten hävdar det ena och det andra att man har sagt si eller så. Som alltid när det är förhandlingar före dem förutsätter det att bägge vill dansa. Vi har inte haft en partner när det gäller den delen, det är bara konstatera.

Nu har vi en rättegångsförhandling och vi har från landskapsregeringen varit motvilliga att också att diskutera några mer detaljer utan anser att det är under de fortsatta domstolsförhandlingarna det är där som alla våra argument och annat ska diskuteras och lyftas fram. Vi får alla se hur vi tar det vidare på basen av det, som troligen blir det slutliga utslaget.

Talman. Nu har det då skett det som flera av oss anat kommer att ske, nämligen att Obunden Samling kovänder några veckor före valet och säger nej till havsbaserad vindkraft. Trots att Obunden Samling brukar vara noga med att de är bundna av att vara obundna att de inte kan binda sig till någonting, så har de stått bakom landskapsregeringens arbete med att möjliggöra etablering av havsbaserad vindkraft på Åland under hela den här mandatperioden. Den obundna ministern sitter i den s.k. ministertrion som har det politiska ansvaret för arbetet med havsbaserad vindkraft.

Jag ställer frågan till ministern, är det inte dags nu med tanke på det besked som ministerns parti gav i går att ministern omedelbart lämnar den ministertrion?

Tack, herr talman! Jag tänker att det är bra att det finns olika åsikter i de här frågorna när man diskuterar dem. Det är inte okänt att jag redan från början när man diskuterade vindkraften har varit försiktig i den här frågan. Det är bra att vara försiktig när det gäller den största exploateringen av naturområden som vi någonsin har stått inför. Den linjen har jag haft hela tiden och den kommer jag att fortsätta att ha.

Om det påverkar arbetet, vicelantrådet gav ett väldigt bra svar på den frågan. Vi vet fortfarande till exempel inte hur miljön påverkas av de havsbaserade vindkraftverken. Inte någonstans i världen har de varit så länge så att man kan utvärdera det. De metastudier som finns på det här, ger ganska oroande signaler framför allt på fågellivet. Det finns all anledning att vara försiktig i den här frågan och inte rusa blint framåt hur snabbt som helst.

Tack, talman! Det finns studier som ministern säger som också visar att det inte är ett problem för fåglarna, det beror ju helt på placeringen. Man pratar om att läget, läget, läget när man handlar fastigheter och det gäller också när man etablerar vindkraft, man vet ganska mycket om hur fåglarna rör sig.

Det är faktiskt innehållet i min andra fråga. Debatten om havsbaserad vindkraft innehåller en hel del lösryckta påståenden och sådant som man skulle kunna läsa som direkt desinformation. Folk översköljs av skräckexempel, förvrängda bilder, påståenden om de förbaskade 180 korna på Jylland som tydligen ska behöva nödslaktas på grund av vindkraft, ett påstående som saknar all trovärdighet.

Jag känner till försiktigheten som ministern nämner, men jag hade hoppats att Obunden Samling kunde ha fortsatt ta den linjen i stället för att nu säga väldigt nej. Men hur ser Wikström på den fortsatta debatten och på det informationsbehov som behövs till ålänningarna (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det är oerhört viktigt när vi pratar om fakta att vi inte lyssnar för mycket på vad bolagen säger, utan man lyssnar faktiskt på vad myndigheter runtomkring i världen säger om de här frågorna. Vi har en egen miljöbyrån förstås, men de har inte så mycket erfarenhet av havsbaserad vindkraft eller faktiskt ingen alls. Vi måste förlita oss på de områden där man har den här erfarenheten och studera de exemplen.

När det gäller studier, visst har det gjorts studier och metastudie är en samling av vetenskapliga artiklar som försöker säga ett samband, det finns några stycken sådana. Sedan att utvärdera hur det påverkar när det de facto inte har existerat den här typen av stora kraftverk under lång tid, det är väldigt svårt att säga det. Forskningsvärlden säger själv att de inte svara på ännu.

Nu är det ju val och det är mycket som vobblar och då kan man ju som politiker antingen säga att det här tror jag på, det här vill jag jobba för, det här söker jag förtroende för. Eller så säger man och titta där går mitt folk, jag ska fråga vart de är på väg så att jag kan leda dem.
En fråga som är så komplex, som ministern också är inne på så är det ju ledarskap som är viktigt och därför är den här informationsbiten, den information man som politiker och politiskt parti väljer att sprida är väldigt viktigt.
De studier som jag refererar till i min förra replik är från Naturvårdsverket i Sverige och från Stockholms universitet. Jag tillskriver dem en viss tyngd.

Nu när ministerns parti har gått in för en nej-linje kommer ministern att försöka ta något ansvar för att den kommunikation som kommer från ministern och partiet i den här frågan är saklig och faktabaserad?

Tack, herr talman! Självfallet, jag försöker alltid att kommunicera på ett sakligt och faktabaserat vis. Sen kan man inte styra vad alla människor gör, det kan ingen göra.

När det gäller havsområdena och försiktigheten, dessa havsområden de kommer att finnas kvar där också om 20 år. De kommer att finnas kvar där. Åland är inte i det läget om man jämför med olja som också är exploatering av natur, vi är inte i det ekonomiska läget vi är inte en väldigt fattig nation som måste exploatera allt som vi ser direkt. Vi har råd att vänta med det här, vi har råd att vänta tio år. Se hur faller det ut runt omkring i världen och vänta och se hur det påverkar. Jag skulle kunna ha ett längre svar på denna frågan men jag hinner med det.

Tack, fru talman! Självstyrelsen har tjänat Åland väl det är vi många överens om och många har det riktigt bra. Men det är också de som har det tufft ekonomiskt pensionärer framför allt, inflationen, elkostnader, hyror och övriga levnadskostnader allt har stigit kraftigt.

För Ålands Framtid är det viktigt att självstyrelsen är till gagn för alla, att alla känner att man har nytta av självstyrelsen. Min första fråga är, vad tänker regeringen göra för att underlätta den ekonomiska situationen för pensionärer med svag ekonomi och övriga utsatta grupper?

Tack för frågan ledamot Eriksson. Frågan är förståelig. Nu känner jag inte till hur stora svårighet det är ute i samhället. Men jag förstår mycket väl att ökade kostnader leder till mindre pengar förstås, och det i sin tur kan bli en utmaning. Som ett direkt svar med någon åtgärd just nu här i dag det har jag inte, vi har ju förstås det program som alltid finns med utkomststöd etc.
Vet inte riktigt om ledamoten vill utveckla mera där så kan jag säkert återkomma med svar.

Som sagt så är det viktigt att alla känner att självstyrelsen är till gagn för alla medborgare. Bara så kan vi få ett brett engagemang hos befolkningen.

Jag konstaterar att man har inget svar. Jag hoppades att man i beredningen skulle ha någonting på gång när det gäller det här. Ålands Framtid har bl.a. lanserat ett förslag att slopa kommunalskatten på pensionsinkomster under 20 000 per år, där lagtinget fullt ut ska kompensera kommunerna för skattebortfall via öronmärkta landskapsandelar. Min följdfråga är hur ser ministern på det konkreta förslaget?

En annan sak som skulle hjälpa till är den kompensation som utlovades i efterskott för höga elkostnader. Där lovade regeringen till och med dagen före julafton att de åländska hushållen skulle få elstöd i början av 2023? Men det verkar bli bara tomma löften, tyvärr.

Jo tack. Vad det gäller budgeten, det arbetet påbörjades i regeringen igår och kommer att fortsätta imorgon och sedan löper det på till mitten, slutet av oktober i vanlig ordning. Vad som dyker upp där är det för tidigt att säga nu. Beroende förstås på vad det kommer in för förslag från avdelningar och myndigheter, hur man kan stöda dem som behöver stöd, pensionär eller någon annan så får man lägga fram det då. Sedan får det politiskt diskuteras i regeringen för att utmynna i ett förslag till lagtinget. Det om budgeten, det är för tidigt att säga någonting desto mer nu.
Förutom att det finns utkomststöd har regeringen under tid gått in med andra stöd som gäller, till exempel att man slänger ut oljepannan på ren svenska. Elstödet, elkompensationen var en akut situation vid årsskiftet (… taltiden slut).

Om jag börjar bakifrån, när det gäller elkompensationen sades det från regeringens sida och vicelantrådet sade i Radio Åland dagen före julafton att man kommer att i början på 2023 betala utan kompensation för de höga kostnaderna. Det löftet borde man följa upp. Men jag blir lite skrämd när jag hör finansminister Höglund när han säger att det beror på vad som dyker upp, det vill säga vad tjänstemännen sätter på bordet. Så synbarligen har man inte från ministerns och Centerns sida någon tanke hur man vill hjälpa utsatta grupper.

Det är riktigt, det finns stöd men när vi pratar om att avbyråkratisera till att förenkla måste det väl ändå vara bättre att man har ett konkret förslag och slopar skatten för de som har låga inkomster i stället för att ta in den och sedan betala ut det i form av olika stödformer.
Lite tydligare skulle jag hoppas att man kunde vara från finansministerns sida. Är det här en viktig fråga, eller är det inte? Och i så fall vad vill man göra åt det?

Det är förstås alltid en viktig fråga att hjälpa de som är behövande, det tycker jag att vi har gjort under den här regeringsperioden. Vad det gäller att gå in och göra förändringar att lyfta bort kommunalskatten för vissa grupper det kräver en ganska stor beredning, så är det. Det blir ett skattebortfall för kommunerna, hur kompenserar man det i så fall?
Är det genom ökade landskapsandelar, genom att utöka vår budget och kostnader i vår budget. Det här är någonting som är väldigt enkelt och populistiskt att säga men inte alls lika enkelt att göra, det måste vi veta.

Vad det gäller elkompensationen där har det inte blivit riktigt klart. Där har vi konstaterat att de som har hört av sig och frågat efter den här kompensationen, det är inte många. Jag tror att jag fått ett samtal, någon av mina kollegor har fått ett samtal det har varit någon insändare etc. (… taltiden slut).

Talman! Ja, det glädjer mig att jag äntligen kan ställa några frågor till vicelantrådet. Det har varit lite förhinder här jag haft öronproblem och nu harklar vi lite båda två.

Ni är också klimatminister nuförtiden. Jag har förstått att ni ställer er bakom de s.k. klimatmålen som säger att Ålands ska vara koldioxidfritt neutralt 2035. Därför ställer jag första frågan. Tror vicelantrådet att Åland kan påverka klimatet?

Tack talman! Tack för frågan ledamot Toivonen. Låt mig erinra ledamoten om att landskapsregeringen har att följa de klimatmål som har kommunicerats med lagtinget och sedan förankrats i den sedvanliga behandlingen i lagtinget vad gäller de klimatpolitiska målsättningarna som Åland ska ha. Den nuvarande landskapsregeringen har inte aviserat några avvikande utan håller fortfarande kvar vid de grundmålsättningar där år 2030 är av största vikt. Det är ingenting nytt med det.

Vad som har dykt upp är diskussionen om ö-undantaget som jag till fullo står bakom, d.v.s. att kan vi ge ett åländskt rederi med flera en lättnad under de 5 - 6 åren som är kvar till 2030 och därmed fullt ut kommer att belasta rederierna med utsläppsrättigheter i miljonklassen så ska vi naturligtvis ta till vara den. Men det förhindrar inte och ska absolut inte påverka det långsiktiga arbetet med att få ner utsläppen. Hela denna församling vet att utmaningar för att nå klimatmålen är stora och vi behöver sannerligen bl.a. den havsbaserade vindkraft som har nämnts här under morgontimmen. Det vill säga vi behöver energi så vi kan producera vätgas som i sin tur kan se till att bland annat färjorna kan drivas på ett hållbart sätt. Allting hänger ihop.

Det är att beklaga att det finns ålänningar som anser att Åland behöver inte göra något, spelar ingen roll vad vi gör. Ändå vet vi alla som har ägnat sig åt de här frågorna att vårt klimatpolitiska avtryck är enormt på miljön med tanke på hur beroende vi är av både interna och externa kommunikationer.Vi ska hålla fast vid målet. Men alla vet att det är stora problem på vägen.

Tack, talman! Gratulerar vicelantrådet, ni svarade inte överhuvudtaget på min fråga. Men nu nämner ni att det ska vara neutralt 2030 det blir ju ännu värre. Det som har godkänts i lagtinget var att utsläppen skulle minska, inte att det skulle vara neutralt, det har vissa andra kommit underfund med som inte är demokratiska.

Om Sverige skulle minska sina utsläpp till noll över en natt. De har nu 0,14 % av de globala utsläppen så skulle temperaturen vid seklets slut vara 0,002 7 grader lägre. Om Ålands ska bli koldioxidneutralt så räknade jag ut att det är 0,000 000 någonting grader lägre vid sekelskiftet. Frågan är då är det värt att hålla på och satsa på koldioxidneutraliteten?

Tack, talman! Och då vill jag erinra ledamot Toivonen om att jag nämnde 2030 därför att det ingår som ett viktigt delmål på vår klimatpolitiska väg, därför nämnde jag det. Sedan vet ledamoten mycket väl hur det finns de här olika stegen framåt där vi har 2050 och så vidare som gäller. Jag behöver inte upplysa ledamoten om den biten.

Lönar det sig att gör någonting för miljön? Jag blir häpen när vi har äldre män som typ Toivonen och jag själv som ska stå och diskutera, lönar det sig för mänskligheten att göra någonting att förhindra den katastrof vi har runt hörnet? Ja, jag anser att kan vi bidra till att lindra klimatets försämring i form av betydligt mera bränder, betydligt mer översvämningar vi har sett hittills. Ett Kanada som har 10 miljoner kvadratkilometer eldhärjat bara i år. Ska vi stoppa huvudet i sanden allihopa? För min del och för den samlade landskapsregeringen handlar (… taltiden slut).

Vi borde tala om klimatet, nu vacklar vicelantrådet, liksom många andra mellan miljö och klimat, men det är klimat vi diskuterar. Jag hoppas att vicelantrådet tittar lite mera på statistik över tiden, på stormar och bränder och så vidare. Det har inte varit så stora förändringar, det är media som tar upp det.

Om vi talar om pengar? Man har uppskattat att det skulle kosta 300 miljoner att byta skärgårdsfärjan så att den skulle bli fossilfri fram till 2035 eller vad det är. Skärgårdstrafiken står för ungefär 8 % av koldioxidutsläppen. Extrapolerar man det så kommer det att kosta 4 miljarder för att göra Åland koldioxidneutral till år 2035, vilket jag har räknat på. Det är ungefär 200 eller drygt 200 miljoner per år. Ska vi lägg ner vård, skola, omsorg och bara fokusera på klimatneutralitet.

När det gäller specifika åtgärder som vi kan vidta typ inom skärgårdsflottan, skulle vi överhuvudtaget veta här och vilken typ av teknik ska vi sätta på morgondagens färjor. Då skulle det här vara lätt för mig att svara, jo det är vätgas som kommer och vi kommer ha en tillräcklig mängd drivmedel år X. Det är problemet.

Skulle vi veta att ålänningarna ställer sig bakom havsbaserad vindkraft så skulle vi ha den volymen i produktionen av fossilfri energi så att vi kunde tillverka de mängder vätgas som gör att bland annat vi själva skulle våga satsa på den typen av enheter i vår skärgårdsflotta. Det är samma bryderi som rederierna står i här i detta nu. Veta att det finns tillräcklig mängd energi för att få vätgas. Det är synd att ålänningar inte vill ta chansen att samtidigt tjäna pengar på att vi gör en omställning.

Tack, talman! Tack minister Höglund, lagting, åhörare. Med veckor kvar av mandatperioden passar det bra att få en redogörelse över vad landskapsregeringens skattegränsarbete inneburit rent konkret. Det har diskuterats tullhus, digitala lösningar och ÅSUB har getts i uppdrag att analysera skattegränsens effekter. Skattegränsrådgivare anställs, arbetsgrupper bildats.

Vad har hänt på riktigt som på ett grundläggande sätt skapat förbättring? Hur har landskapsregeringen med snart fyra år i makten lyckats i sitt osynliggörande av skattegränsen med sin diplomati mot finska politiker och myndigheter. Vilka strukturella förändringar som i grunden kunde förbättra dagens situation har uppnåtts. Är finansministern nöjd med landskapsregeringens skattegränsarbete och det skattegränsarv man lämnar efter sig?

Jo, tack för frågan ledamot Holmberg. Om jag är nöjd, jag kan konstatera att det här är ett jobb som egentligen startade upp redan 2015. Det kommer inte att ta slut det här året, det kommer inte ta slut nästa år utan det kommer att löpa på. Jag tror inte att skattegränsen någonsin kommer att bli osynlig, den kommer alltid finnas där i någon form som den alltid har funnits i olika mån.

Vi har gjort ett antal förbättringar. Vi såg till att möjligheten till periodskattedeklaration var kvar. Att tiden för deklaration förlängdes från ursprungligen tio dagar till upp till 61 dagar. Vi har också hjälpt till med en skattegränsrådgivaren som är en bra, viktig och nödvändig resurs för de som behöver rådgivning i skattegränsfrågor.

Tack talman! Precis som jag räknade upp så har det gjorts lösningar, eller ska vi säga brandsläckningar. Men de strukturella åtgärderna lyser med sin frånvaro. Det är en svår utmaning, givetvis. Jag tittade på vad finansministerns eget parti Centern skriver om skattegränsen i sitt valprogram och det blir som för många andra, lite måndag hela veckan Groundhog Day-filmen. Det är samma saker, man ska ha kvalificerade skattegränsjurister, ekonomer och datateknisk kompetens etc., och man ska ha en stor dialog med finländska myndigheter, det är det som landskapsregeringen har försökt göra.

Nu är det bra att finansministern Höglund äntligen ska träffa sin finska kollega Riikka Purra nästa vecka. Det skulle vara intressant att veta vad är strategin, vad vill finansminister Höglund få ut av den träffen, vad kommer det att ge?

Tack för tilläggsfrågan. Den här frågan ligger hos riket, det ska vi veta. Det är de som har makten. Det är endast genom diskussion och överenskommelse med riket som vi kommer längre i den här frågan. Därför var det så oerhört bra att läsa vad som står i rikets regeringsprogram där det fanns en vilja och en öppning runt skattegränsproblematiken.

Vi träffa Finlands finansminister Purra nästa veckas fredag är det inplanerat. Då kommer huvudfrågan förstås var runt skattegränsen. Vad det kommer ut av det mötet det återkommer jag till efter det. Men min målsättning är att få till någonting som är mera konkret än ännu en arbetsgrupp.

Tack talman! Det är positivt om än väldigt sent, är det positivt att finansministern ska träffa sin finska finansministerkollega. Det är väldigt, väldigt bra. Det är den typen av dialog som jag och Liberalerna efterlyst hela denna mandatperiod. Vi upplever att många frågor gentemot Helsingfors har varit förknippat med taggtråd. Vi har haft ett tonläge som kanske inte alla gånger har varit en bra början på en god dialog. Vi har nog kanske mer ställt krav än visat en öppen hand till dialog.

Vi är fullt medvetna om att det här är en lösning som behöver ske i Helsingfors. Vi har ingen behörighet på området, men det är vi som behöver föra dialogen. Det är vi som behöver föra fram motiveringar till varför och också visa varför en lindring av skattegränsen skulle vara bra för Finland och Helsingfors i stort. Det är den typen av dialog man efterlyser och jag hoppas att finansminister Höglund har goda nyheten (… taltiden slut).

Ledamot Holmberg känner mig så pass bra att han vet att jag är inte är omgärdad av eller använder mig av någon taggtrådsdiskussion.

Vi har ju haft ett antal diskussioner i olika forum med riket och med Helsingfors. Allt från en träff med tidigare finansministern, träffar med tullen, finansministeriet, höga tjänstemän, generaldirektörer och vi har alltid visat upp den problematik som vi upplever och som finns. Det har vi alltid gjort på ett vänligt sätt med förhoppningen att de lyssnar och tar till sig och hjälper till att komma vidare och lösa skattegränsfrågan, göra den smidigare och förhoppningsvis osynlig.

Talman! Minister Hambrudd, jag är uppriktigt oroad över barnen och unga på Åland som ännu inte beretts en likvärdig hjälp och stöd på rätt nivå. Jag pratar om barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Åren går och fortfarande är åländska barn helt utanför systemet, med tanke på att handikappservicelagen har fryst och studiereformen inte riktigt gått igenom på Åland. Hur långt har man kommit med arbetet för att Åland ska få t.ex. ett specialpedagogiskt resurscentrum?

Tack, talman! Tack för den viktiga frågan ledamoten, den är oerhört aktuell. Som ledamoten vet har vi dels haft ÅSUB-utredningen kring den neuropsykiatriska situationen. Utbildningsbyrån gjorde som ett första steg att kartlägga det specifika trestegsstödet, där har det gjorts intervjuer med samtliga grundskolor kring hur det uppfattas och också hur lärarna uppfattar hur systemet och stödet fungerar. Den här utvärderingen har inte kunnat slutföras och sammanställas på grund av personalbrist. Nu har vi fått en ny ersättare som har börjat fördjupa sig men tyvärr bara jobbat några veckor. Förhoppningsvis kommer den till stånd väldigt snart.

Det andra är att vi har det treåriga projektet, barn och ungas hälsa och välmående. Där ingår bland annat, ska vi börja med resurscentrum eller ska vi börja med en resursskola, här går åsikterna väldigt mycket isär. Styrgruppen börjar nu med sin andra fas och den här frågan är aktuell, så de kommer att arbeta vidare med den och höra sakkunniga, anhöriga men också intresseorganisationerna för att så att vi ska kunna komma framåt i den här frågan.

Jag håller helt med om att vi behöver ha barnomsorg, grundskolorna och vi behöver även ha på det andra stadiet så att barn känner sig delaktiga och har en framtid för kommande arbete.

Tack! Det är en mångfacetterad och väldigt komplex fråga. Jag nämnde tidigare att åländska barns rättsosäkerhet blev ganska stark med tanke på att handikappservicelagen inte gick igenom eller den är fryst. Det betyder också att man som föräldrar kunde ha krävt stöd i skolan med tanke på den med barnens funktionsnedsättningar.

När Åland inte heller har skolreformen som man har gjort i Finland så betyder det också att barnen på Åland är i en sämre ställning än alla andra. Även om det finns fina planer och sådant i framtiden, jag tackar ministern för dem det är jättebra att man jobbar vidare, men det finns barn idag som mår jättedåligt och faller mellan stolarna, vi har inte tid att vänta på det här. Jag undrar, nu är det snart val och hur långt har man kommit i skol- och utbildningsreformen som vi hade diskuterat tidigare i frågestunden?

Tack, för följdfrågorna. Som ledamoten känner till så har vi projektet gymnasieskola för alla och meningen är att i slutet av året ska den vara klar. Likaså känner ledamoten till att lagstiftningen kring kostnadsfria gymnasium ligger hos lagberedningen, vi hoppas att den kommer till.

Jag skulle gärna vilja lyfta att skolpsykologenheten som servar alla grundskolor och även barnomsorgen, att de nu har gjort det möjligt för både barnomsorg och skola att boka en tid för handledning i olika frågor. Det är absolut åt rätt håll och riktning. Vi har också lågtröskelmottagningen för barn under 18 år inom ÅHS som också startar upp under september. Det är viktiga steg framåt för vi måste arbeta förebyggande och vi måste också ta hand (… taltiden slut).

Tack ministern! Jo, som jag sa tidigare, det är en mångfacetterad fråga och alla insatser ministern nämner är väldigt bra, men sist och slutligen så är kärnfrågan att barnen och ungdomarna som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få rätt hjälp och stöd i skolan att klara sina studier, en slags anpassning i skolan, i närmiljön för att göra det lättare för dem. Det förekommer inte överallt på Åland och det är väldigt många som kämpar på helt i onödan.

Min sista fråga. Jag hoppas att vi har möjlighet i framtiden att fortsätta diskutera de här frågorna när det inte är så kort tidspress. Vad är dina tips till nästa utbildningsminister? Vad behöver nästa utbildningsminister ta tag i först?

Tack ledamoten för den frågan. Jag har rätt många tips. Det är väldigt många saker som har påbörjats och det är oerhört viktigt utifrån den erfarenhet som utbildningsminister att de här frågorna måste sättas igång omedelbart till nästa mandatperiod för att komma vidare.

Det är viktigt och lyfta att skolorna vill faktiskt att det ska fungera för deras elever. Som jag nämnde tidigare med skolpsykologenheten, precis som ledamoten säger stödet ser olika ut i olika skolor och det är därför vi har gjort den här kartläggningen med trestegsstödet. Men också att skolor och barnomsorg kan ta direktkontakt för att få även stöd i hur så att man säkerställer att alla barn ska få det stöd och den hjälp de behöver.

Talman. Ministern. Vi vill alla ha en stark inflyttning till Åland och vi lyckas relativt väl till den delen. Men det vi lyckas sämre med är att få folk att stanna kvar här. Ser vi till förflyttningsstatistiken för 2022 var det ungefär 800 som flyttade ut, 300 av dem var ålänningar. Bra att se sig om i världen. Men ca 500 av de som flyttade ut var av annan födelseort än Åland d.v.s. någon som uppenbarligen flyttat hit men valt att också flytta härifrån.

I det här sammanhanget handlar det om integrationsfrågor, att få människor att trivas. Skolan är kanske en av de absolut viktigaste faktorerna. Däremot så finns det ganska lite stöd för skolorna i integrationsarbetet och jag skulle först vilja höra en allmän analys av utbildningsministern kring skolorna (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten för den viktiga frågan. Den största inflyttningen handlar om arbetskraft till Åland, när de kommer hit så kommer de också med sina familjer och då är det väldigt viktigt att parten, de barn och unga man har med sig att de också integreras och känner sig hemma i samhället. Skolan, vi har den förberedande undervisningen som är två år som bl.a. handlar om svenska men också en orientering kring det åländska samhället, hobby, fritid m.m. Förhoppningsvis ska det här fungera som en integration i skolan. Där betalar landskapsandelen en särskild landskapsandel för att ha den förberedande undervisningen. Därefter kan man också fortsätta med extra svenska i skolan i de ämnena så att man får ordförrådet och att man hänger med i den åländska läroplanen och skolgången.

Talman! Alla som flyttar till Åland oavsett varifrån man kommer så har gått en skola med en annan läroplan än den åländska, vilket betyder förstås ett merarbete både för eleven och för den läraren som håller i undervisningen. För de som talar svenska har vi vad jag kan förstå inga som helst integrationsinsatser eller andra stödåtgärder just till den här delen.

När det gäller de ukrainska medborgarna som flyttar hit så får kommunerna ännu inte vid denna dag de grundläggande landskapsandelar för dessa elever. Landskapsregeringen har över ett år sagt att det ska ordna sig med inrikesministeriet och valt att inte nyttja självstyrelsen till att ordna det här på annat sätt.

Jag skulle gärna vilja höra ett svar av ministern, integration för andra än för de med svenska som modersmål och (… taltiden slut).

Tack, talman! I riket har man kompenserat ekonomiskt de finländska kommunerna med statsandelar utifrån de barn och elever som är i grundskolan Däremot har man inte kompenserat ekonomiskt våra åländska kommuner eftersom vi nu inte ingår i deras stödsystem. Men vi har hela tiden haft en god dialog politiskt att vi även ska kompenseras. Däremot har det varit praktiska svårigheter kring hur den verkliga utbetalningen ska gå till. Men vi har en fortsatt kontinuerlig dialog med både finansministeriet och undervisningsministeriet, för det är där frågan behöver lösas hur det ska betalas ut.

Landskapsregeringen har precis som ledamoten säger betalat ut till samtliga kommuner den särskilda landskapsandelen för förberedande undervisning och man ser att antalet har ökat betydligt. Det är enligt lagen att kommunerna ska ordna grundskoleundervisning för barn som inte har sin hemkommun i skolan men (… taltiden slut).

Talman! Det är aningen svagt att man inte har fått ut de grundläggande landskapsandelarna till grundskolan, man hade säkert kunnat nyttjat självstyrelsen på ett mer effektivt sätt.

Förberedande svenska undervisning är otroligt viktig och där kommer landskapsandelar, precis som som ministern säger till grundskolorna. Däremot vad jag kan förstå har det fortfarande inte hittat någon lösning för de som går på gymnasialstadiet. Där är man hänvisad till den övriga integrationen trots att man är minderårig och trots att man skulle må bra av att kunna komma in i en kontext bland andra ungdomar. Varför kan inte landskapsregeringen vidta åtgärder för att förberedande undervisning skulle kunna ges via Ålands gymnasium eller annan instans på andra stadiet?

Tack talman! Gällande förberedande undervisning på andra stadiet har vi också likaså lagstiftningen med nya gymnasielagen som ligger där. Ålands folkhögskola har kunnat erbjuda eller erbjuder också, det har varit en god kontakt med Ålands förläggning som man samlat ihop och haft kontakt med de elever som har gått ut nian eller de som är minderåriga till att åka och besöka Ålands folkhögskola. Där finns det resurser till den extra svenskan som är ett sätt kring den förberedande undervisningen.
Sedan kan man inte tvinga in elever när man har gått ut grundskolan att verkligen gå det här. Där har vi också erbjudit via Medis svenska för särskilda grupper.

Jag håller faktiskt med att det är en fråga vi borde se till att vi har förberedande undervisning på andra stadiet.

Tack, herr talman! Regeringen Orpo har i sitt regeringsprogram åtgärder som direkt eller indirekt påverkar Åland. Några av de väldigt viktiga områdena är arbetsmarknaden och arbetsmarknadsinvandringen. Båda områdena är oerhört viktiga för den åländska ekonomin. Vårt svar på hur Åland ska kunna växa är oftast inflyttning, inflyttning, inflyttning.
I det finska regeringsprogrammet finns en mängd åtgärder som både signalmässigt men också rent konkret ställer upp hinder för just arbetsmarknadsinvandring. Hur ser landskapsregeringen på de här delarna av regeringsprogrammet och hur kommer de att påverka vårt samhälle?

Tack för frågan som är oerhört intressant. Finska riksregeringen har ett mål att minska skuldtrenden som har varit kraftigt stigande och minska underskotten. Trots de åtgärder man gör kommer man ändå att visa ett underskott på i snitt 10 miljarder per år under ett antal år framåt. Därav de här åtgärderna som man har föreslagit i regeringsprogrammet och nu jobbar vidare med i ett antal arbetsgrupper. Vi tror att vi kommer att få ett antal lagförslag nu under hösten, kanske redan i oktober, november där vi har möjlighet och ska ge vårt utlåtande. Här är det verkligen viktigt att vi bevakar de lagförslag som kommer. Vi kommer i vanlig ordning att få väldigt kort tid att besvara dem. I det här fallet kommer de att vara hastigt framarbetade och tiden att besvara kommer att bli väldigt kort, där har vi en beredskap.
Jag har pratat med våra tjänstemän att bevaka när de kommer in och kunna skicka in vårt utlåtande väldigt snabbt där vi är berörda.

Jag kan väl ytterligare fylla på här vad är vår behörighet och vad är rikets behörighet. Det som är vår behörighet gäller främjande av sysselsättning, utbildning, arbetsmarknadsstöd som inte är inkomstrelaterade, sysselsättningsstöd, vuxenstudiestöd samt tjänstekollektivavtalet. Medan rätten att vistas i landet och arbetsrätten är riksbehörighet.

Tack, herr talman! Det gäller att hålla tungan rätt i mun här för att även om man från regeringens sida säger att många av de här åtgärderna görs i syfte att rädda statsskulden eller förbättra det ekonomiska läget så är många av dem rent ideologiskt drivna av en regering med Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska Folkpartiet och Kristdemokraterna. När det gäller arbetskraftsinvandringen är det viktigt för det finländska näringslivet att man får in händer och hjärnor i arbete. Det är snarare så att det motarbetar en god ekonomisk politik än främjar den.

Jag hoppas att landskapsregeringen också ser det här mer ideologiskt betingat och inte hjälper vår åländska ekonomiska situation och behovet av rekrytering till t.ex. branscher som hotell och (… taltiden slut).

Jo tack. Så är det att Åland har en utmaning i demografin. Utvecklingen som visar att allt fler av oss blir äldre och äldre och antalet unga personer blir förhållandevis mindre. Det visar i sin tur på att vi behöver ha, som ledamot Gunell sade, vi behöver ha händer, fötter, hjärnor etc. som ser till att vårt samhälle rullar. Där är det extra viktigt att i de fall där vi har möjligheten att ge utlåtanden också ges sådana utlåtande som pekar i den riktningen att vi behöver folk så att samhället rullar. Har vi dem inte redan så borde vi väl vara glada att vi får tag på dem.

När det gäller arbetsmarknaden så kommer regeringen Orpo med en hel del försämringar också när det gäller strejkrätten, i anställningsvillkoren och i den sociala tryggheten. Här är delar som Åland också har egen behörighet. Hur ser regeringen på den situationen, måste vi följa efter och göra alla försämringar som man gör i riket eller kan vi på Åland ha en egen politik på det här området där vi har bättre villkor?

Jo, tack! Jag skulle vilja ge ett mer allmänt svar på den frågan. Vi har vår självstyrelse och den ska vi använda när vi tycker att det är värt att använda den vilket det oftast kanske alltid ska vara.

Tack, talman! Vi lever i en tid av ekonomisk osäkerhet. Många ålänningar har särskilt sedan pandemin kämpat med att täcka utgifter för bland annat boende, mat, hälsovård och läkemedel. Värst är det för de personer som inte har någon annan betydande inkomst och som alltså tvingas söka utkomststöd för att klara av sin vardag. För dessa har levnadssituationen blivit allt svårare, trots den årliga indexjusteringen. Detta tyder på att stödet inte är utformat så att grundbeloppen är anpassade till de faktiska kostnaderna. Om situationen fortsätter riskerar fler att leva under en sådan ekonomisk press att betydande negativa konsekvenser för den fysiska och mentala hälsan uppstår.

Utkomststödet är en viktig social åtgärd som syftar till att säkerställa en grundläggande levnadsstandard. Finansministern är ansvarig för att upprätta ett budgetförslag för nästa år, avser landskapsregeringen att modernisera utkomststödet?

Tack för frågan som lite tangerar den jag fick för en stund sedan av ledamot Eriksson.
Jag vill börja med det att under de 3-4 senaste åren har vi ju levt i en värld som mycket skiljer från hur världen såg ut tidigare, med pandemin, kriget och allt som det har medfört. Och vad har det medfört, precis som ledamot Holmström säger kostnaderna stiger och folk har fått lite mindre pengar kvar i plånboken. Det har varit tufft för många. De flesta har klarat sig om inte bra så hyfsat.

Under de här åren som har gått som nu varit väldigt svåra och speciella så har vi hanterar det här bra från regering och lagtingets sida. Vi har kunnat gå in och stöda där det behövs på ett föredömligt sätt. Alla boende har haft mat etc. och alla har klarat sig.

Då är frågan förstås hur blir framtiden, det vet vi inte. Hur kommer pensionen t.ex. att se ut, vad blir det för justeringar där, vad finns det för annat stödsystem för de behövande? Det som vi kan från landskapet är vad vi för fram i en budget, tilläggsbudget eller omställningsbudget som det kommer att bli så småningom. Eftersom vi är inne i den processen så är det för tidigt att säga någonting utan vi måste ta ställning till vad vi tror om framför allt nästa år, behöver vi nu ta höjd för någonting t.ex. utökat utkomststöd eller vad än det kan vara.

Tack, talman! Tack för svaret finansministern. Enligt den senaste statistiken från 2020 levde totalt 1 218 personer (4,1 %) i ekonomiskt utsatta hushåll på Åland. Risken för fattigdom ligger på ungefär 9 procent.
Trots att antalet åländska mottagare av utkomststöd på senare tid minskat har också det egentliga utkomststödet minskat för de som tar emot beloppen. År 2019 var det faktiska beloppet 379 € per person medan det för 2022 var 303 €. Det är en avsevärd värdeminskning. Vad socialarbetare påtalar är att den relativt låga grunddelen i utkomststödet inte räcker till för att hjälpa alla klienter ur ekonomisk utsatthet. Detta vittnar om att det är något som är fundamentalt fel i stödformen idag. Jag hoppas att finansministern kan ta till sig fakta och också ta betydande steg i nästa budgetförslag.

Tack! För mig och för de flesta eller kanske för alla av oss, vad är vår grunduppgift? Det är att se till att invånarna har det bra och klarar sig. Om vi upptäcker att det är problem för den och den kategorin då är vår uppgift som den alltid har varit och som vi kanske märkt av under de senaste åren, då har vi alltid gjort det i en budget eller en tilläggsbudget som behövs för att skydda och se till att de behövande helt enkelt får den hjälp som de har rätt till.

Tack, talman! Att justera utkomststödets olika delar vore särskilt viktigt för klienter som har hälso- eller beroendeproblematik, det kan vara svårt att få hjälp via andra stödformer än utkomststöd i dagens läge.
Det vore också viktigt för de personer som under kortare tidsperioder hamnat mellan stolarna, t.ex. de som väntar på beslut om sjukpension, arbetslöshetsersättning eller studiestöd.

En annan grupp som vi ofta glömmer bort är skärgårdsbor. Eftersom matkostnaderna som ersätts är normerade för hela Åland kommer ersättningsnivån inte upp till de faktiska matkostnaderna i skärgårdskommunerna. Dessvärre är dessa kostnader, trots livsmedelsstöd till handlarna betydande och högre.

Det står klart att lagstiftningen kring utkomststödet bör justeras så att landskapsregeringen verkligen behöver ta till sig den här informationen inför kommande budgetförhandling trots att det är en övergångsbudget mellan (… taltiden slut).

Utan att ta ställning till just den här frågan så är det här en speciell typ av budget. Men vi måste alltid komma ihåg att även om den så kallade övergångsbudgeten så är det en budget som man ska göra precis som vilken annan budget som helst.

Tack, talman! Bästa vicelantråd. Inför sommaren 2020 antog lagtinget en komplettering av räddningslagen på Åland, det är alltså fyra somrar sedan. I samband med utskottsbehandlingen noterade vi att det fanns en diskrepans mellan den lag som gäller i Finland och den lag som föreslogs ändras. Utskottet påpekade den här saken och skrev så här. "Enligt utskottets mening är det inte skäligt att den som enligt rennäringslagen har en skyldighet att delta i räddningsarbete inte har rätt till ersättning för olycksfall eller yrkessjukdom som hänför sig till räddningsverksamheten". Jag påpekade den här saken ett år senare i samband med en frågestund och nu ska fråga, har landskapsregeringen vidtagit några åtgärder för att komplettera den bristen (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack för frågan, ledamot Juslin. Svaret är både och om vi säger så. Det är klart vi har fångat upp utskottets och ordförandens påpekande om att det här borde rättas till. Det har gjorts sedan första kartläggningen av de omständigheterna, det har förts en diskussion också med brandkårerna och räddningschefen om de här frågorna, men enbart på tjänstemannanivå, jag har inte varit direkt inblandad.

Men det finns inget konkret förslag och ledamoten vet ju förstås hur det står till med lagberedningsresurserna som har varit oerhört är ansträngda. Jag har som jag har sagt också tidigare i denna sal, inte haft samvete att begära mera resurser för mina egna områden. Under stor del av mandatperioden har mina ärenden upptagit mer än hälften av lagberedningsresurserna.

Lagberedningen har under den här tiden åderlåtits p.g.a. pensionering m.m. och byta tjänstuppdrag. Därför är det glädjande nu att konstaterar att vi inom loppet av några veckor fått två värdefulla förstärkningar till lagberedningen, vi ser ljust på möjligheterna vad gäller nästa landskapsregerings möjlighet att starta på ett bra sätt med nya lagprodukter.

Vi får återkomma till den här frågan. Jag litar på att ledamoten ser till att den finns högt upp på det lagstiftningsprogram som kommande landskapsregeringen bör klubba så fort som möjligt för att ge lagberedningschefen möjlighet att planera sina resurser på bästa sätt. Men listan på ärenden kommer att vara betydande.

Tack, talman! Tack vicelantrådet för svaret. Jag har full respekt för att det har varit stora lagstiftningspaket i röret och att de har upptagit väldigt mycket av resurserna. Det här är emellertid ett mycket enkelt sätt att rätta till den här bristen. Det handlar om ett moment i lagstiftningen som man kan kopiera rakt av från den finska. Nu är ålänningarna i en sämre situation då det gäller trygghet i samband med den här typen av uppdrag än vad man i riket.

Som jag nämnde så är det fyra somrar sedan vi antog den här lagen i lagtinget. Det är fyra somrar med skogsbränder. Senaste sommar en stor skogsbrand på Föglö där frivilliga deltog i räddningsarbetet. Men de är alltså skyddslösa. De får ingen ersättning i samband med ett olycksfall, vilket man skulle få i riket.

Jag delar helt den bild som ledamot Juslin beskriver av den otillfredsställande situationen. Vi har förhoppning om att räddningslagen ändå måste upp på bordet och då får man passa på att ta itu med den här biten, en viktig pusselbit som fattas.

Vi får passa på i det här sammanhanget att säga när vi nu också är på god väg mot en gemensam räddningsmyndighet för hela Åland så blir det än mer nödvändigt och avgörande att vi ser till att den här typen av fältarbete faktiskt fungerar. Att de frivilliga känner att de är väl omhändertagna också inom ramen för en betydligt större organisation.

Tack, talman! Tack, vicelantrådet. Det är alldeles riktigt så att det är ett gyllene tillfälle när räddninglagen ska ses över nästa gång och det bör ske så snart som bara möjligt för att effektivera detta arbete.

Varje medborgare är skyldig att delta i ett räddningsuppdrag och då är det också rimligt att man har en trygghet ifall att olyckan skulle vara framme. Den tryggheten har man i riket, men den har man utesluten ur den åländska lagstiftningen och det ser jag som en stor brist. Det är väldigt värdefullt, exempelvis just i samband med skogsbränder att frivilliga deltar i arbetet. Det handlar om stora arealer, det ska släppas på utrustning, det kan vara långt till vattenposter eller vattendrag överhuvudtaget. Det räcker inte bara med kårmedlemmarna som kan vara en handfull i en liten kommun. De frivilliga insatserna är mycket viktiga.

Jag delar helt den bilden som ledamoten Juslin beskriver. Jag skulle säga att det var nästan fråga om heroiska insatser som gjordes på de heta sommardagarna när det gällde att rädda så mycket som möjligt av skog och mark. Vi får vara glada att de här resurserna finns.

Men det visar hur oerhört viktigt det är att se till att, även om vi nu skapar en större räddningsorganisation helt nödvändig med tanke på jour och annat, just sådana här rent mänskliga aspekter finns med. Att man är trygg och att samhället finns där ifall det skulle gå illa.

Jag kommer att göra allt när jag lämnar över mitt ansvarsområde i stort så kommer det här finnas högt på listan över sådant som behöver åtgärdas.

Talman! Lite på samma tema, lagstiftning eller bristen på lagstiftning. En stor revidering eller en stor uppdatering av en ny tjänsteman har utlovats men inte kommit till lagtinget. Arbetet är påbörjat har ministern sagt flera gånger och det har funnits med i budgetar. Är det någonting som har hänt eller varför har den här lagen inte prioriterats?

Tack för frågan ledamot Söderlund. Vad det gäller tjänstemannalagen har vi vid två tillfällen haft upp den för att behandla delar i den, senast för den här visstidstjänstedelen, före det var det en annan bit som vi då tog. Tjänstemannalagen i sig är en väldigt stor lag. Vi har kikat på den. Den är väldigt omfattande förstås, kräver mycket tid, resurser. Det vi gjorde för ett tag sedan var att titta om kommunerna var intresserade att delta i det här arbetet. Det var man inte utan man ville behålla sin lag helt enkelt. Men vi tyckte att vi skulle kolla om de var intresserade av att vara med här så kan vi göra det tillsammans.

Den har processats vidare den är inte klar, det handlar förstås om resurser. Målsättningen var att vi gärna skulle ha fört hit den, men vi insåg sedan med med tanke på alla lagar som fanns att vi kommer inte att hinna göra det. Det viktiga är att vi har tagit de mest brådskande ändringarna och klarerat dem här i lagtinget.

Talman! Det blir lite lappa och laga på de här lagarna. Men just den mindre ändringen av tjänstemannalagen som vi tog sist, den som begränsar visstidsanställningar. Den leder nu till att ÅHS pratar om ungefär 80 nya tjänster som behöver inrättas. Hur ser ministern på det här och hur ser det ut i de andra myndigheterna?

De som drabbas i första hand och har största jobbet att göra det är framförallt ÅHS och det andra är utbildningsväsendet. Jag förstår att båda den här myndigheten arbetar med det här nu och har gjort det egentligen under en längre tid. Det berör många visstidstjänster som nu ska omvandlas till tillsvidaretjänster, det är ett stort arbete. Det konstaterade vi redan när vi höll på med den mindre ändringen av visstidslagstiftningen att det kommer att kräva mycket.
Däremot funderade vi också att kommer det här och kosta en massa pengar? Nej, utan lönerna finns redan idag det är tjänsterna som ska omvandlas till visstidstjänster.

Arbete pågår och om jag inte minns helt tokigt är tanken att 1 januari 2024 så träder den här lagen i skarpt läge.

Talman! Vi hoppar vidare till visselblåsarlagen som vi debatterade här i lagtinget i början på det här året. Jag är uppriktigt nyfiken hur implementeringen har gått, vad och hur har de anställda fått information om det och är det på gång någon slags meddelarskydd för visselblåsare eller hur är det på gång?

Där måste jag säga att jag i nuläget tyvärr inte har något svar att ge på den frågan.

Tack, herr talman! Vid landskapets budget 2023 avsattes 200 000 euro som kommunen kunde söka för fritidsaktiviteter för barn och unga i anslutning till skoldagen. Det var 100 000 för idrott och rörelsen och 100 000 för kultur. Syftet är helt i linje med de rapporter som vi har fått höra om att barn och unga rör på sig alltför lite. Det är enbart 37 % av unga som rör sig, som är fysiskt aktiva enligt rekommendation. Problemet är som vi kunde läsa i förra torsdagens tidningen att väldigt få kommuner har sökt dessa pengar, det var tio ansökningar enbart vardera för idrott och kultur.

Då vill jag veta hur mycket av dessa bidrag är sökt och hur mycket har man förväntat sig att de skulle söka? Varför har inte kommunerna sökt de här pengarna som man tänkte?

Tack, talman! Tack, ledamoten för frågan. Nu var den väldigt detaljerad så jag hade i och för sig uppskattat om man hade fått information före om du vill veta exakt hur mycket pengar som har sökts för de uppgifterna har jag inte med mig, tyvärr.

Vi har fått in ansökningar. Förhoppningsvis kommer vi att kunna ta beslut nästa vecka, både gällande idrotten och kulturen. De medlen det ansökts om är betydligt mer än vad som finns i budget. Det blir en prioritering utifrån att man uppfyller de målen. De vi vill prioritera är att det är möjligt att ha det i kommunen och utnyttja kommunens olika egna lokaler m.m. så att det på något vis också blir en liten skjuts i kommunernas egna verksamhet för att kunna ha de här aktiviteterna. Det var tanken med de här pengarna och sätta igång kreativiteten hos kommunerna. Vissa har verkligen tänkt till som blir en positiv utveckling av det hela.

Det här är också en fråga som har diskuterats i den parlamentariska gruppen för folkhälsostrategin, det kommer också att diskuteras på fredag i lagtinget. Det här är en fråga kring hur kan vi möjliggöra på landskapsnivå, Ålands Idrott, kultursektorerna men också tillsammans med kommunerna hur vi skapar de här fritidssysselsättningar. Det är viktigt att barn och unga kommer i rörelse, hittar sitt sammanhang och det är viktigt också för vårt välmående att ha en positiv fritidssysselsättning.

Tack, herr talman! Vi är överens tror jag här i salen om problembilden och vi är också överens om att någonting behöver göras och det är viktigt att vi åtgärdar det här. Vi har en generation ungdomar nu som rör på sig för lite och behöver stimuleras rent kreativt, ett sett att man får möjlighet att göra det.

Det handlar också om likvärdig behandling och jämlikhet mellan personer och mellan kommuner. I artikeln står det att tjänstemännen uttalade sig att det är första gången pengar kan sökas, att möjligheten kanske inte hörsammats, att annonseringen för möjligheten att söka pengarna kom igång sent. Som ministern nämnde så är landskapets målsättning att införa fritidspengen som ett försöksprojekt 2024 till 2025.

Vad ska vi göra annorlunda för att lyckas bättre i den här rundan? Har kommunfältet de verktyg och strukturer som behövs för att kunna tillgodose de här de här sakerna (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten för vidare följdfråga. Det är väl det som är anledningen till att vi har satt in de här medlen i budgeten för första gången. Om kommunerna har de här verktygen, det är det som det är viktigt att göra en utvärdering, uppföljning kring eftersom det här är första gången vi gör. Det här ska också på något vis gå i samklang med folkhälsostrategin. Vi behöver följa upp och utvärdera. Är det någonting som saknas, är det någonting man kan stötta upp så att det inte bara faller.

Ledamoten lyfter upp att fler barn behöver röra på sig. Jag fick information av Ålands i idrott att i Finland har fritidsaktiviteterna gått ner men på Åland har den faktiskt gått upp efter pandemin. Nu är det fler än tidigare som faktiskt är inskrivna och (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Nyckeln i det här som vi har diskuterat tidigare och som liberalerna också har framfört är den kravlösa motionen. Att kunna få röra på sig utan krav på elitsatsningar, det ska vara tillgängligt och tillgängligheten är väl nyckelordet att var och en ska känna att man kan få delta i aktiviteter på sina villkor.
Sedan behövs det till viss del en viss satsning om det är nån som vill satsa, men det här behöver man kunna balansera.

Tror ministern att man kommer att behöva utforma det här samarbetet med kommunerna för att lyckas få till det här på ett bättre sätt? Vi liberaler hade en motion till årets budget som handlade just om det här med Ålandsmodellen, det är lite liknande tankar att man har ett tvärsektoriellt samarbete, att satsa på fysisk aktivitet över hela Åland och som är i anslutning till skolan. Det liknar, men förslaget var betydligt bredare samarbete.

Tack talman! Liberalernas motion tror jag att har diskuterats i gruppen kring folkhälsostrategin, om jag inte är helt ute. Men precis som ledamoten vet handlar det om ekonomi också i slutändan. Men det som har varit positivt är den parlamentariska gruppen och att alla har varit eniga och kunnat lämna ett gemensamt betänkande, kanske man ska säga och förslag till folkhälsostrategin. Det blir intressanta och värdefulla diskussioner i den här frågan. Vi politiker kan sätta in medel m.m. men sedan är det jätteviktigt att man har en dialog med fotfolket, kommunerna, tredje sektorn hur möjliggör vi det, för i praktiken är de som är ute i verkligheten.