Första behandling

Först tillåts allmän diskussion. Talmannen påminner om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 35 § i lagtingsordningen, vilket betyder att det vid andra behandlingen ska omfattas av minst 2/3 av de avgivna rösterna.

Diskussion.

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, ministrar, herr landshövding. Om alla vi ålänningar nu, samtidigt och precis alla, skulle stilla oss en stund, så kunde vi höra ett svagt eko från historiens vingslag över vårt Åland, tungt men envetet och taktfast. En länge emotsedd ändring av självstyrelselagen har nu nått en milstolpe som under lång tid varit i sikte. Men, alltid har inte målet framträtt så tydligt som idag, då vi inleder den första behandlingen av godkännandet av förslaget till ändring av självstyrelselagen.

Under loppet av enträget arbete har målet kunnat skönjas då den ömsom höljts i dimmor, ömsom lyst upp som den ledfyr som man tagit sikte på, undvikande alla de bränningar och skär som kantat farleden, tills skeppet slutligen sakta nu glider in i en trygg och vaggande hamn.

Arbetet med framtagandet av en ny självstyrelselag har pågått i tio års tid. Kommittéer och arbetsgrupper har avgett betänkanden i syfte att reformera självstyrelsesystemet och självstyrelselagen. Målet var att den nya lagen skulle ta hänsyn till nya behov, den allmänna samhällsutvecklingen, den globaliserade ekonomin, den europeiska integrationen och Finlands nya grundlag samt innebära en modernare och enklare ordning för genomförande av behörighetsjustering mellan parterna.

Efter att man konstaterat att den långa beredningstiden samtidigt innebar avsteg från det ursprungliga målet valde man från åländskt håll att gå in för att enbart reformera självstyrelselagens ekonomikapitel, i det här skedet. Resterande delar återstår men arbetet med dem fortsätter.

I februari ifjol överlämnade Finlands regering den föreliggande propositionen med förslag till ändring av självstyrelselagen till riksdagen. I propositionen föreslogs att självstyrelselagens bestämmelser om landskapets ekonomi i huvudsak förnyas. Riksdagen godkände för sin del lagförslaget senare samma månad för att lämnas vilande till det första riksmötet efter riksdagsvalet i april 2019. Republikens president beslöt därefter att sända en framställning om propositionen till lagtinget för behandling. Saken förföll dock pga lagtingsvalet på Åland vilket i sin tur föranledde presidenten att ånyo i november 2019 sända riksdagens svar för behandling av det nya lagtinget. Republikens president meddelade i januari 2020 att riksdagen för sin del slutligen den 13 december 2019 godkänt det vilande lagförslaget om en ändring av självstyrelselagen. Lagen ska stadfästas av presidenten inom tre månader från att riksdagen fattade sitt beslut. Den föreslagna lagen avses träda ikraft den 1 januari 2021, alltså om drygt tio månader.

Lagtingets uppgift är nu att för sin del ta slutlig ställning till utformningen av propositionen som reformerar det ekonomiska systemet. Det förfarandet förutsätter två behandlingar i plenum, den första idag och den andra tidigast i övermorgon.

I lagförslaget föreslås ett ekonomiskt system för landskapet Åland, som fortsättningsvis bygger på det att de skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten enligt samma grunder som de skattskyldiga i övriga delar i landet. Via statsbudgeten överförs sedan medel till landskapet för att finansiera självstyrelsens uppgifter. Detta sker enligt lagförslaget huvudsakligen, och mycket förenklat, genom avräkning och skatteavräkning samt fortsättningsvis vid vissa särskilda situationer även genom extra anslag.

Avräkningsgrunden är 0,45 procent enligt lagförslaget men föreslås av regeringen, i enlighet med överenskommelser, höjas i ett nytt lagförslag som sänts till Ålands landskapsregering för utlåtande, till 0,47 procent. I föreliggande lagförslag upptas en ny bestämmelse där förändringen i befolkningstalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkningstal beaktas vid verkställandet av avräkningsbeloppet. I lagförslaget finns även en säkerhetsmekanism som inträder vid viss avvikelse av skatteutfall.

Den främsta fördelen med det nya ekonomiska systemet är att den ekonomiska politiken som förs på Åland blir allt viktigare för att stimulera motorn, dvs. näringslivet, för upprätthållande av den åländska välfärden. En annan fördel är att Åland får de i lagförslaget nämnda och debiterade skatterna tillbaka. En ytterligare fördel är att befolkningsrelationen beaktas vid det ekonomiska utfallet. På Åland förmodas befolkningsunderlaget fortsättningsvis öka medan det prognostiseras avstanna i Finland. En avsevärd förbättring är även att systemet kan justeras regelbundet genom de nya bestämmelserna där även Ålandsdelegationen ges en roll. Sammantaget uppskattas det nya systemet höja grundfinansieringen med cirka 10 miljoner euro.

Givetvis finns det risker med det föreslagna nya systemet. Den främsta risken är de simulerade följder av en avmattning inom det åländska näringslivet som skulle leda till lägre debiterade skatter, minskad inflyttning och utflyttning. Därtill omfattar säkerhetsmekanismerna inte alla skatteslag.

De önskade effekterna av det nya ekonomiska systemet uppnås med en anslutande proposition med förslag till ändring av avräkningsgrunden till 0,47 procent. Statsrådet har förbundit sig såväl genom den förra regeringen som den nuvarande att överlämna en sådan proposition till riksdagen. Den överlämnas dock först när det första lagförslaget stadfästs av presidenten. Lagtinget kommer alltså att besluta om bifall utan kunskap om det slutliga resultatet av den anslutande propositionens kommande behandling i riksdagen. Landskapsregeringen har nyligen utlåtit sig om lagförslaget som innebär en höjning av avräkningsgrunden från 0,45 till 0,47 procent.

Lag- och kulturutskottets resonemang stöder sig väldigt långt dels på utlåtandet dels från självstyrelsepolitiska nämnden och dels på betänkanden från finans- och näringsutskottet. Utskottet erfar att samtliga inblandande parter mycket ingående granskat förslaget till ändring av självstyrelselagens ekonomiska kapitel och det utfall förslaget förväntas ge för det åländska samhällets del.

Utskottet noterar att den föreslagna ändringen utgör bara en del av en förestående totalreform av självstyrelselagen. Enligt utskottets mening är en översyn av hela lagen nödvändig eftersom en avsaknad av utveckling på sikt är detsamma som att hela självstyrelsesystemet kringskärs. Det är ändå positivt att Finlands regering uttryckt sin avsikt att fortsätta arbetet med totalrevisionen.

Utskottet finner det emellertid otillfredsställande att det skydd som 69 § i självstyrelselagen syftar till att ge lagtinget vid ändringar av självstyrelsen inte fullt ut uppnås i och med att statsrådet överlämnar propositionen om höjning av avräkningsgrunden först efter att presidenten stadfäst ändringen av självstyrelselagen.

Utskottet omfattar de synpunkter som framförs i självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande.

Lag- och kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att lagtinget godkänner förslaget.

Med hänvisning till det anförda föreslår lag- och kulturutskottet att lagtinget i den ordning som anges i 69 § 1 mom. i självstyrelselagen samt i lagtingsordningens 35 § godkänner förslaget till lagen om ändring av självstyrelselagen för Åland i den lydelse den har enligt riksdagens svar av den 20 februari 2019 och den 13 december 2019: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att verka för att Finlands regering efter att lagförslaget har stadfästs för en regeringsproposition vidare till riksdagen innehållande en ändring av avräkningsgrunden i lagförslaget från 0,45 procent till 0,47 procent från och med år 2021. Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att verka för att Finlands regering snarast vidtar åtgärder för att slutföra en totalreform av självstyrelselagen för Åland".

Avslutningsvis vill jag i egenskap av ordförande i lag- och kulturutskottet tacka alla de medlemmar i kommittéer, arbetsgrupper och utskott som genom åren verkat för en modernisering av självstyrelselagstiftningen. Utskottet önskar också framföra sin tillfredsställelse till de regeringar och tjänstemän över det framgångsrika och ihärdiga arbete som utförts och lett till att vi idag kan bevittna detta historiska ögonblick som kommer att ge Åland nya verktyg och förutsättningar till utveckling. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack för en fin och tydlig redogörelse.

Jag vill återkoppla till två saker. Den ena saken rör 69 §. Landskapsregeringen delar helt den syn som utskottet har, att den föreliggande ändringen av självstyrelselagen inte borde ha stadfästs före man har kunnat skicka iväg nästa lag. Men, problemet ligger i JK:s utlåtande. Det är JK som har krävt att självstyrelselagen ska stadfästas före man kan skicka nästa proposition hit. Det var det ena.

Den andra saken är att jag helt kort vill informera lagtinget om att totalreformen av självstyrelselagen går vidare i raskt takt. Från finländsk sida har man tagit initiativ som vi nu processar på landskapsregeringens sida.

Talman! Bästa lagting. Det är en stor dag idag! Efter år av hårt arbete står vi nu inför att besluta om ett nytt ekonomiskt system för Åland. Vi vet alla att tanken var att vi skulle hantera en totalrevision av självstyrelselagen. Nu blev inte fallet så, men det finns ingen anledning att ringakta att vi nu får ett nytt ekonomiskt system, det är stort och det är viktigt.

Det nya ekonomiska systemet handlar om långt mycket mer än tio miljoner mer i grundfinansiering. Det är ett system där självstyrelsen de facto utvecklas; där det spelar mer roll vad vi själva gör, framförallt tillväxtpolitiskt både gällande närings- och inflyttningspolitiken, och där vi också fungerar mer som skattetagare.

Nämnden konstaterar, i sitt betänkande, med tillfredsställelse att begreppet ”årliga återföringar” används i lagen. Begreppet är ägnat att i större utsträckning tydliggöra att det handlar om en återbetalning av den skatt som ålänningarna har betalat till staten, inte någon form av bidrag. Noteras bör dock, i detta sammanhang, att Åland inte ges rätt att fastställa skatteprocenten, vilket är ett viktigt verktyg för den politiska styrningen av samhällsutvecklingen. Nämnden betonar att Ålands, på internationella överenskommelser grundade, autonomi borde motivera utökad behörighet i fråga om skattelagstiftningen.

Resultatet som nu ligger på våra bord har inte hamnat där utan vedermödor. Ett gediget arbete har utförts under den åratal långa processen. Processen har varit komplex och landskapsregeringens förvaltning ska sannerligen ha erkänsla. Förvaltningschef Dan E Eriksson och hans medarbetare är i mångt och mycket självstyrelsens hjältar. Vår förvaltning må vara liten men kompetens är mycket stor, det arbete som utförts av landskapsförvaltningen är långt utöver det vad man kan vänta sig av tjänstemän, de har också på ett utmärkt sätt bistått i nämndens arbete.

Det är också på sin plats att idag rikta en tacksamhetens tanke till Janssönerna Gunnar, Roger, Christer och Harry, Viveka Eriksson, Barbro Sundback, Axel Jonsson och lagtingets personal, framförallt lagtingsdirektören, och andra som från lagtingets sida arbetat intensivt med frågan. Men också från regeringarnas sida; tidigare lantråden Viveka Eriksson, Camilla Gunell och Katrin Sjögren är alla värda att nämnas idag, liksom förra finansministern Mats Perämaa som har haft en avgörande roll för processen. Lantrådet Thörnroos möte med statsminister Sanna Marin var också viktigt för att vi skulle kunna rekommendera lagtinget att anta denna lag genom att tidigare givna löften på så sätt kunde bekräftas.

Men självstyrelselagen är inget vi ändrar själva, det behövs hjälp från andra sidan vattnet. Den åländska riksdagsledamoten ska ha sin erkänsla och också ålandsministrarna Berner och Henriksson såväl som statsministrarna Sipilä, Rinne och Marin samt finansministrarna Orpo, Lintilä och Kulmuni samt övriga Ålandsvänner. Utan tydliga politiska besked hade vi inte stått här idag.

Talman! Om resten av världen rör sig framåt och en del stannar kvar på sin plats så blir den som stannar kvar föråldrad i relation till det övriga. Så är fallet med självstyrelselagen av 1991. Mycket har hänt sedan dess; digitalisering, en allt mer global marknad, förändrad lagstiftning och EU-inträdet. Dessa samhällsförändringar kringskär självstyrelsens möjligheter varför en modernisering av helheten behövs. En sak som också har förändrats över tid är Ålands befolknings relationstal till den finländska befolkningen. Det är varken rätt eller riktigt att återföringarna, i praktiken, minskar per ålänning för att vi blir fler. Tvärtom, fler ålänningar är inte bra bara för Åland utan för hela Finland. Därför är det korrekt att återföringarna kommer att beakta befolkningsutvecklingen i framtiden. Det som är bra för Åland är bra för Finland och vice versa.

När vi talar om förändringar i samhället är det väsentligt att också lyfta det svenska språket som tyvärr tappar mark i Finland. Självstyrelsepolitiska nämnden välkomnar bestämmelsen om att avräkningsgrunden även ska höjas om skötseln av självstyrelsens uppgifter, och därmed förverkligandet av självstyrelsens syften, föranleder väsentliga tilläggskostnader, men utgår ifrån att den språkliga eller övriga utvecklingen i hela landet inte ska bli sådan att det blir nödvändigt att förverkliga bestämmelsen.

Talman! Samhället förändras som sagt och än har vi inte en totalrevision på bordet. Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att reformeringen av det ekonomiska systemet endast utgör en del av en större helhet och att det ursprungliga målet med en reformering av hela självstyrelselagen fortsatt kvarstår och bör i brådskande ordning gemensamt drivas vidare. Det ursprungliga målet var att hänsyn ska tas till nya behov, den allmänna samhällsutvecklingen, den globaliserade ekonomin, den europeiska integrationen och Finlands nya grundlag samt innebära en modernare och enklare ordning för genomförande av behörighetsförskjutning mellan parterna. En totalrevision som möjliggör en dynamisk utveckling är enligt självstyrelsepolitiska nämndens mening det huvudsakliga målet för Åland.

Talman! Slutligen några ord om löften. Den proposition som nu ligger på våra bord arbetades fram under ett annat nuläge där vård- och landskapsreformen var högaktuell, vilken skulle ha gett Åland en stärkt ekonomi med 0,45 % i avräkningsgrund. Just nu finns inget sådant förslag i den finländska riksdagen varför avräkningsgrunden måste vara 0,47 % för att uppnå de politiska överenskommelserna. Vi har fått utfästelser om att avräkningen ska öka. Vi i nämnden litar på Henriksson, Kulmuni och Marins löften, vilket också lantrådet och landskapsregeringen rekommenderat oss att göra. Därför säger nämnden att trots att det nya ekonomiska systemet inte motsvarar lagtingets och landskapsregeringens önskemål i fråga om en utökad ekonomisk autonomi anser nämnden att lagtinget, mot bakgrund av löftet om en ökad grundfinansiering om cirka 10 miljoner euro per år, för sin del ska godkänna förslaget till lagen om ändring av självstyrelselagen för Åland. Tack, talman!

Talman! Finans- och näringsutskottet har av rätt självklara skäl valt att göra ett utlåtande om den aktuella revideringen av finansieringsmodellen till lag- och kulturutskottet. Vi vill från utskottet uttrycka vårt stöd till förslaget och vi ser fram mot mer och progressiv näringspolitik inom ramen för vårt självstyrelsesystem. När den nya modellen börjar gälla bär vi ett större ansvar för finansieringen av självstyrelsen än hittills. Det blir viktigare än någonsin att skapa ett näringslivsvänligt och entreprenöriellt samhälle.

Förslaget skapar en förskjutning av tyngdpunkten mellan finansieringsmodellens olika delar så att Ålands utgifter till mindre del finansieras med avräkningsbeloppet och till större del med skatteavräkningen. Väljer man att analysera åren 2016-2018 finansierades landskapets uppgifter då till 65 procent av avräkningsbeloppet och till 4,5 procent av skattegottgörelsen. Hade vi haft det system som nu föreslås hade avräkningen utgjort 48 procent istället för 65 procent, medan skatteavräkningens betydelse hade vuxit till 23 procent från 4,5 procent - det var ett exempel som beskriver förändringen. Vi når alltså en verklighet där skatterna som betalas från Åland även kommer tillbaka till Åland. Närmare än så är det svårt att komma en egen beskattning – vår ställning blir nästan att betrakta som skattetagare.

Det finns andra skäl än rent självstyrelsemässiga och näringspolitiska att säga ja till det aktuella förslaget. Från och med nu byggs utvecklingsmöjligheter in för att vid behov ändra avräkningsgrunden. Hittills har detta inte varit möjligt. Utskottet välkomnar därför mekanismen för automatiskt beaktande av förändringar i befolkningsunderlaget. Minskande födelsetal, som nämnts, utgör en utmaning på Åland och i hela Finland. Vi borde ständigt jobba för att bli fler vilket gör livet roligare och stimulerar såväl tillväxt som attraktionskraft, något som gynnar både Finland och Åland.

Med det sagt stöder finans- och näringsutskottet enhälligt förslaget, men vi påminner också om vikten av att den procentsats som utgör grunden i avräkningsbeloppet verkligen stiger från 0,45 procent till 0,47 procent. Vi är nöjda med de utfästelser som kommit från finländskt håll och litar på att höjningen genomförs så fort som möjligt.

Det nya systemet innebär därmed en starkare finansiell grund för självstyrelsens fortsatta utveckling, fast som med allt här i livet finns även risker. Eftersom hela den så kallade klumpsumman till större del än hittills grundar sig på verkligt skatteutfall blir nödvändigheten av friska företag viktigare än någonsin. Vi måste arbeta för att inte bara bibehålla utan också utveckla konkurrenskraften i näringslivet.

Finans- och näringsutskottet noterar också att det nya systemet även innehåller en viss skyddsmekanism mot kraftiga lokala nedgångar i ekonomin. Mekanismen är utformad så att Åland, om de skatter som utgör grund för avräkningsbeloppet med mer än 10 procent understiger det belopp som hade utfallit om skatterna istället hade hanterats inom ramen för avräkningssystemet, kompenseras med ett belopp motsvarande mellanskillnaden. Utskottet konstaterar att mekanismen i tillräcklig mån säkrar stabilitet och förutsägbarhet i Ålands ekonomi.

Modellen där skatter som uppbärs från Åland återförs till Åland skapar en tydlig grund för att föra en engagerad och modig närings- och tillväxtpolitik. Betydelsen av ett välmående näringsliv för finansieringen av självstyrelsen blir tydlig, vilket sätter press på att åländsk näringspolitik tar fasta på tillväxtfrämjande insatser.

På ett övergripande plan utgör denna förändring ett nytt sätt att tänka för självstyrelsen. Vi måste bli mer offensiva och i viss mån mindre ängsliga och granska även sådana områden som hittills aldrig ändrats. Det har till exempel kanske blivit dags att se över näringsrätten och modernisera den inom rimliga gränser. Vi vill ju inte att våra egna regler ska stöta bort entreprenörer; tvärtom.

Här borde vi ta oss en funderare på om det vi gör är tillräckligt inte bara i dag utan om fem och tio år framåt. Det faller ett oerhört tungt ansvar på Ålands landskapsregering men även på detta lagting och här har näringslivsutveckling inte riktigt lyft under de senaste åren. Kanske borde vi dela finans- och näringsutskottet i två separata utskott; ett som i bildlig mening bromsar och ett som gasar. Erfarenheten från de två senaste lagtingsperioderna visar att näringspolitik legat rätt långt nere på agendan. Framöver måste allt vi kan tjäna pengar på få en betydligt mer framträdande plats.

Med det sagt stöder utskottet förslaget och riktar vårt tack till alla som på olika sätt bidragit till detta; den tidigare landskapsregeringen, den nuvarande, den åländske riksdagsledamoten samt de tjänstemän som outtröttligt och med stort engagemang fortsatt arbeta med att ändra vår finansieringsmodell till något som är bättre och mer utmanande, samtidigt, för hela Åland. Tack, talman!

Tack talman! Det är kanske inte omväxling som är det första man tänker på just nu, men nu har jag bytt hatt till viss del.

Talman! Viktigast av allt är så klart självstyrelsen och hur vi kan använda den för att skapa lyckligare människor. Sedan 1922 har den gjort att Åland och ålänningarna blomstrat. Tillsammans har vi byggt ett samhälle som håller minst jämna steg med våra nordiska grannländer. Om vi själva får säga kanske vi rentav har det lite bättre!

Under våra 100 år av självstyrelse har det inte alltid gått som tänkt. Det har varit uppgångar och nergångar, segrar och förluster och däremellan ett världskrig. Men medan världen ömsom gråtit och ömsom skrattat har självstyrelsen rullat på, ibland snabbare och ibland långsammare. Med stöd av den allra första självstyrelselagen skred våra föregångare till arbete och lade i bildlig mening en sten på en annan för att sedan fortsätta. Den ursprungliga lagen har över tid bytt karaktär och ibland kompletterats och totalreviderats vid två olika tillfällen – 1951 och 1993. Särskilt 1993 års revision medförde en helt ny vardag för ålänningarna - klumpsummesystemet infördes. Landskapet övertog Posten och Ålands Radio & TV. Vi kunde bygga fartyg, skolor, fritidsbyggnader och så vidare; något som dittills inte varit möjligt utan att fråga Finland och följa deras budgetstruktur. Även Ålands hälso- och sjukvård som bildades 1994 var en följd av den nya ekonomiska friheten och var i det stora hela en sådan reform man ännu inte lyckats genomföra i Finland.

Inför landskapets 100-årsjubileum, om något år, var ambitionen, i varje fall från åländskt håll, att vi skulle jobba fram en fjärde totalrevision av vår landskapslag. Av olika skäl blev detta inte politiskt möjligt men ett resultat av alla kommittéer och möten och rapporter och utspel är det förslag till ny finansieringsmodell i förhållandet mellan Finland och Åland som nu ligger på våra bord och egentligen kokar ner till den fråga som förbryllat varenda en människa som någonsin levt på vår jord. Hur blir det i framtiden då? I svaret på den frågan skiljs vi ibland åt som människor. Några av oss vill inte att det vi upplever som vardagligt och tryggt ska förändras medan andra känner livsglädje i själva förändringen. Inget är fel, vi väljer själva om livet ska levas enligt det halvfyllda eller det halvtomma glasets princip.

Det är också hur det blir i framtiden som spelat roll i framtagandet av det förslag till nytt ekonomiskt system mellan Finland och Åland som vi i dag hanterar. Om vi gör som vi alltid gjort utgör det nuvarande systemet en slags säkerhet i ekonomisk mening - i varje fall så länge Åland inte växer och så kan vi inte ha det. Vi är skyldiga vår snart 100-åriga självstyrelse mer än att förbli vid det trygga och invanda och det är inte särskilt utvecklande. Mot den bakgrunden är det med stor optimism som vi från Centerns sida ser fram mot ett nytt system och en mer självstyrd framtid. Vårt åländska dricksglas är inte bara halvfullt, det är på väg att fyllas på med kristallklart och livgivande vatten som skapar grogrund för ännu fler ålänningar och företag. Det nya systemet stärker självstyrelsen vilket skapar grund för ett ännu bättre samhälle.

Centerns lagtingsgrupp stöder alltså det aktuella förslaget och vill rikta ett tack till tidigare och sittande landskapsregering samt de tjänstemän i vår egen förvaltning som så målmedvetet drivit på och lotsat fram en höjning av den klumpsumma som finansierar hela Åland och som utgör de pengar vi själva betalar till den finländska statskassan. Vi tackar också den åländske riksdagsledamoten för energiskt fotarbete och en förmåga att öppna dörrar och skapa kontakter i vid mening. Detta lagförslag är resultatet av samarbete och tillförsikt och tjänar som en förebild inför kommande utmaningar. Tillsammans kan vi genomföra även svåra operationer.

Förslagets effekter och betydelse har i detalj förklarats både skriftligt och muntligt varför jag inte tänker ägna mer tid åt detaljfrågor. Från Centerns sida har vi i alla tider understrukit vikten av att ta ett större ansvar; både som samhälle och som individer - för hela Ålands bästa. Det blir nu verklighet. Vår framtida förmåga att finansiera vår självstyrelse står i direkt förhållande till hur bra företagen på Åland klarar sig i konkurrensen med omvärlden. Vi måste skapa ett klimat som uppmuntrar näringslivet till investeringar och projekt inte bara hemma på Åland utan även i form av export. Vi måste jobba för att vara annorlunda och attraktiva och göra så folk vill hälsa på oss och helst bosätta sig här.

Det nya ekonomiska systemet sätter också fingret på frågor som handlar om hela självstyrelsen. I den mån vi hittills agerat defensivt när det gäller olika frågor borde vi framöver antagligen bli mer offensiva och jobba utifrån ett entreprenörsperspektiv - nya tider kräver andra åtgärder och det som har tagit oss hit, tar oss inte vidare. Vi ska inte bara vara Fredens öar utan borde också bli ett paradis för företagare och deras liv. Detta kan vi skapa med den bästa barnomsorgen, de finaste skolorna, en inkännande sjukvård och generös åldringsvård. Vårt mål måste vara en vardag som ger både trygghet och utmaningar samtidigt.

Från Centerns sida konstaterar vi också att framtidens självstyrelsepolitik måste bedrivas ännu mer aktivt än hittills. Förändringen är inte den reform vi hade hoppats på från början, men den utgör det största som hänt självstyrelsen sedan införandet av klumpsumman år 1991 och tydliggör behovet av tillväxtorienterad näringspolitik. För att vårt självstyrda Åland ska kunna växa måste vi bli fler ålänningar vilket leder till fler företag, högre vinster och därmed mer skatt vilket skapar utrymme för en bättre vardag. I detta ingår att noga analysera olika former av företagsfrämjande politik och göra vårt samhälle mer tillåtande än förbjudande. Detta ska i praktiken ledas av Ålands landskapsregering men även inkludera detta lagting och där är det kanske inte optimalt att hålla finans- och näringspolitik i samma utskott. När finansfrågor kolliderar med kreativa näringslivslösningar blir det ibland som att bromsen möter gasen och det kloka i det borde vi ta oss en funderare på.

Centern är en garant för stabilitet och självstyrelse och goda kontakter till vår omvärld. Vi ser fram mot det nya systemet och en starkare och mer offensiv självstyrelse. I Centerns visioner ingår att människan alltid står i centrum liksom hennes vilja till initiativ, verksamhet och ansvar samt strävan mot samverkan och solidaritet. Vi vill att folk ska ta ansvar över sig själva och sina medmänniskor och vi uppmuntrar idéer. Genom att vi i framtiden bär ett större ansvar för intäkterna till landskapet skapar vi förutsättningar för att alla ålänningar ska kunna växa. Därför ser vi med stor tillförsikt framåt och svarar gärna på frågan hur det blir i framtiden. Det blir nämligen exakt såsom vi vill, om vi bara är redo att arbeta tillsammans. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack ledamot Pettersson för ett engagerat anförande från Centerns sida. Det här är ju en dag för enighet och också glädje över den här punkten som vi har kommit till.

Om man samtidigt är lite politisk realist så vet vi också att vi idag släpper ett krav som man från åländsk sida har haft med sig länge, dvs. kravet på egen beskattning. Hur ser ledamot Pettersson och centern på det resultatet som vi kom till? Nu får vi lägga frågan om egen beskattning på is, åtminstone enligt min uppfattning, för ganska många år framöver.

Talman! Tack för att ledamot Gunell lyfte en viktig fråga. Jag tror att vi har resonerat så här; ibland är det bäst det som sker. Det är alltid bättre att få något än att inte få något alls. Den politiska realiteten är nog att ett övertagande av beskattningen antagligen är omöjligt sett från Finland. Det har inte heller varit särskilt önskvärt från de företag som konkurrerar på den finländska marknaden. Mot den bakgrunden så tror jag att vi helt enkelt får släppa den där tanken för ett tag och jobba med det vi har snarare än att jobba med det vi inte kan få.

Tack för det. Det är ungefär precis som jag själv tänker. Nu har vi kommit till den här punkten. Vi har kunnat använda beskattningsfrågan som en påtryckning för att kanske ta oss till det resultat vi har idag. Men nu får vi släppa frågan om egen beskattning och inte ha den på listan när vi kommer till Helsingfors under många, många år framöver. Jag är glad att ledamoten Pettersson inser det också.

Nu får vi jobba med de instrument vi har på hemmaplan. Jag kan också ana mig till här att Centern öppnar i frågan om näringsrätt och att se över de instrument som Åland har till sitt förfogande för att skapa en mera tillväxtorienterad näringspolitik.

Tack, talman! Det är som alltid här i livet, det är bättre att koncentrera sig på det man kan påverka än det man inte kan påverka. Vi är i en ny situation när detta förslag är godkänt på alla plan. När man har nya situationer så måste man betrakta utmaningar från nya sidor. Vad det exakt innebär så tror jag faktiskt att är lite för tidigt att säga nu. Vi behöver låta det lägga sig så att man börjar se alla öppningar. Men jag tycker att förslaget som sådant är bra, vi är väldigt nära att vara de skattetagare vi skulle vilja bli och det är tillräckligt för oss just nu.

Talman! Bästa lagting. Det blir en del upprepningar. Mitt anförande kommer att vara lite personligt, präglat av historik och faktiskt också av en ganska stor tacksamhet.

Vi har nått ett viktigt delmål på en lång och krokig resa, en resa som måste fortsätta fram till slutdestinationen; en modern självstyrelselag för 2000-talet. Lagtinget har jobbat sammansvetsat. Lag- och kulturutskottets betänkande - tillsammans med utlåtanden från självstyrelsepolitiska nämnden samt finans- och näringsutskottet - är fylligt, informativt och tydligt. Det bildar en bra och pedagogisk helhet.

Turerna har varit många och så komplicerade och dessutom under en ganska lång tidsperiod så historien blir viktig. Det skulle gå att skriva en hel bok om de olika händelseförloppen, inte minst det faktum att vi själva hade val i höstas och presidentens framställning föreföll och det var föremål för diskussion och huvudbry vid det årliga presidentbesöket på sensommaren. Det löste sig också. Presidenten lämnade in en kompletterande framställning och nu har vi i lagtinget på oss till medlet av mars att ge besked. Och det gör vi med början i dag.

Arbete med självstyrelselag 4.0 har varit en lång process, både behov och tydliga önskemål identifierades tidigt: Mera flexibilitet både beträffande ekonomin och behörighetssystemet. Allmän modernisering och upprustning av vår egen grundlag, självstyrelselagen. Men, som påpekats, också den allmänna samhällsutvecklingen och faktiskt även moderniseringen av Finlands grundlag och EU-inträdet ställer nya krav och behov på självstyrelselagen som ju inte har förnyats sedan början av 90-talet. Ambitionerna och förhoppningarna var höga men det blev inget stort systemskifte varken med ekonomi eller behörighet, som det ser ut i alla fall. Det blev de små stegens reform och har i flera omgångar redan väckt diskussioner om hur vi ska göra i framtiden. Hur ska vi driva reformering av självstyrelselagen framöver? Dela upp i mindre bitar? Rikta in oss på specifika prioriterade saker eller kapitel i självstyrelselagen? Samtidigt är självstyrelselagen av grundlagskaraktär och ska inte förändras varken lättvindigt eller ogenomtänkt.

Arbetet har varit en kraftsamling av sällan skådat slag. I slutskedet av Ålandskommitténs arbete, där många av veteranerna i den åländska politiken deltog, försvårades och komplicerades arbetet genom Finlands vård- och landskapsreform som - tvärtom vad som var målet med reformen - undergrävde riksreformen hela självstyrelsen. Det blev två pusselbitar som inte alls passade ihop och landskapsregeringen och lagtinget fick hantera två parallella spår, både att försvara den behörighet vi har och samtidigt driva på en utveckling. Det var verkligen kontinentalplattor som rörde sig.

Talman! Vi behandlar ett viktigt avgörande ärende, men jag skulle faktiskt vilja dra paralleller och jämförelser till söndagens Oscarsgala. Sydkorea tog hem alla prestigefulla kategorier som manus och regi och för första gången blev också en icke engelskspråkig den bästa filmen. Parallellen drar jag till vad det går att göra och åstadkomma med hårt arbete, engagemang och eldsjälar, att kunna hantverket och dessutom vara en kreativ problemlösare. Allt det här har Åland varit i denna process; genom Ålandskommittén, genom självstyrelsepolitiska nämnden nämnden under ledning av sittande talman och lagtingsdirektör men också tidigare talmän Johan Ehn och Gun-Marie Lindholm. Genom riksdagsledamot Mats Löfström hårda arbete, genom erfaren rådgivning av landshövdingen och genom att veteranstatstjänsteman Sten Palmgren - Ålandsansvar på Justitieministeriet under många år - banat väg för Ålands frågor och genom ÅSUB som levererat ett viktigt underlag för de åländska beslutsfattarna. Är det någon politiker som jag önskar att kunde vara här i salen idag så är det min tidigare kollega Mats Perämaa vars insatser inte kan underskattas.

Det ekonomiska systemet som var föreslaget i Ålandskommittén var inte färdigt och vård- och landskapsreformen i Finland undergrävde hela vår ekonomiska behörighet.

Ledorden under hela vår process har varit öppenhet och transparens, men också att hitta lösningar på mycket svåra utmaningar och problem. Under förra mandatperioden får insatsen av en handfull tjänstemän i landskapsförvaltningen räknas i tusentals timmar. Det är vi politiker som frontar och tar äran åt oss, men politiker kommer och går och tjänstemän består, som May Flodin sade i tiden.

Alla samtal, mejl, underlag och officiella brev, alla strategier, nattliga mejlkonversationer, alla resor till Helsingfors och höranden i olika utskott till riksdagen samt många höranden i grundlagsutskottet och ryggraden i allt det här är tjänstemännen i landskapsförvaltningen. De skriver inte under betänkandet eller beslut och brev, men utan dem hade vi inte nått någonstans och inte haft den här reformen, den här delreformen som vi faktiskt nådde.

Heder och djupt tack till förvaltningschef Dan Eriksson, finanschef Conny Nyholm, senior sakkunnig Niklas Slotte, autonomiutvecklare Marine Holm-Johansson, rättschef Mikaela Slotte, budgetplanerare Robert Lindblom och tidigare lagberedningschef Lars Karlsson samt hela förvaltningen som faktiskt bistått. Det har varit ett beundransvärt engagemang, en imponerande kompetens och plikttrogenhet.

Lagtinget ställs inför en unik situation där lagtinget ska ta ställning till ett nytt ekonomiskt system utan att ha fullständig vetskap om ingångsvärdet för systemet. Men vi har fått så starka försäkringar som vi någonsin kan få, det är liberalernas uppfattning.

Talman! Vi kan inte vila på lagrarna. Det är bråttom. Vi vet inte hur nästa majoritet i riket ser ut, men det vi med säkerhet vet i dag är att vi har en Ålandsvänlig riksdag med Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet som en del av det.

Nu återstår arbetet med totalrevisionen. Svåra och komplicerade frågor kvarstår; behörighetssystemet, våra gemensamma resurser och förpliktelser, fiskerikvoter, koldioxidutsläpp och inte minst självstyren kontra grundlagen - vår rätt och möjlighet att kunna vara annorlunda.

Från Liberalernas sida är vi beredda att fortsättningsvis jobba mycket hårt - ingen av oss har tagit semester ännu. Vi är hoppfulla och konstaterar att vi har en riksregering som är med på tåget. Tack.

Talman! Detta är en viktig dag för självstyrelsen. Det finns idag skäl både till optimism och viss skepticism. Låt oss först börja med det som är bra: Det är bra att vi äntligen nått en skälig höjning av klumpsumman till 0,47 %. Första förändringen av avräkningsgrunden sedan 1993! Det är sunt att vi nu kan klubba ett ekonomiskt system där det finns en mycket starkare koppling mellan den politik som förs och det ekonomiska utfallet. Det är bra att det finns en koppling till befolkningsförändringen. Det är bra att det finns tydligare bestämmelser för när avräkningsgrunden ska justeras och rimligtvis också att Ålandsdelegationen får en roll vid förändring av avräkningsgrunden.

Det är också bra att vi här i den här salen, de åländska partierna, har lyckats uppvisa en samling utöver det vanliga där vi nog lyckats höja oss över dagspolitikens tjuvnyp. Denna ”Alfrida-anda” har varit avgörande för att vi har kommit så här pass långt. Starkt jobbat lagtinget 2015-2019, bra jobbat det sittande lagtinget, förra regeringen, nuvarande regeringen och riksdagsledamoten!

När man anlägger ett historiskt perspektiv på denna framställning kan man bli något mer pessimistisk. Detta är då vad 10 års stenhårt arbete kokar ner till. Gunnar Jansson-kommittén 2010, Alec Aalto-kommitténs svar, Roger Jansson-kommitténs svar, den parlamentariskt tillsatta Halonen-kommittén, kommitténs delbetänkande som var riktigt bra, och sedan slutbetänkandet som lämnade tre ”bautafrågor” olösta; det ekonomiska systemet, de gemensamma resurserna och Ålandsdelegationens roll. Personligen skulle jag till den listan också vilja foga vår plats i Europaparlamentet och ett övertagande av fordonsbeskattningen för att möjliggöra omställning mot ett koldioxidsnålare samhälle. Vill man se ljust på tillvaron kunde man säga att vi nu framgångsrikt har tillämpat ”motti-taktik”.

Motti är en taktisk manöver som går ut på att splittra fiendens förband till flera små enheter, vilka du sedan fokuserar merparten av styrkan på och nedkämpar. Visst finns en viss parallell! Vi lade alla våra styrkor på en avgränsad del av detta gytter – det ekonomiska systemet – och det gav resultat. Vi arbetade över regerings- och oppositionsgränser, partiöverskridande och alla partier gjorde sitt yttersta för att detta skulle lyckas. Vi lyckades jobba ärligt och transparent. Vi skippade alla dimridåer, vilket även det var en viktig ingrediens i arbetet.

Låt oss dock vara ärliga och konstatera att detta aldrig varit möjligt om det inte varit för att statsmakten denna gång hade ett ganska starkt egenintresse av att lösa just det här problemet, med tanke på framtida reformer. Det kan vi inte kan bortse ifrån. Det andra som gjorde det möjligt var grundlagsutskottet kristallklara hållning: Självstyrelsen ska inte kunna sättas ur spel pga finländska reformer.

Personligen tror jag inte på ”motti-taktiken” som något allmänt framgångsrecept för självstyrelsepolitik, annat än undantagsvis. Det gäller nu för oss att samla oss igen och ta sikte på en helhetsrevision av självstyrelselagen, hur absurt det än kan låta för de insatta. För just precis nu finns det en vilja från rikets sida att modernisera som inte kommer att finnas ”sen”. Det finns en uttalad förväntan på att något bör kunna levereras i samband med självstyrelsens 100-årsjubileum. Låt oss modigt ta vara på detta ”momentum”.

Vad har vi då lärt oss av denna process? Ja, att vi kommer att behöva jobba mycket mera med ministerierna för att nå resultat. Vi har också lärt oss att vi aldrig ska underskatta politisk diskussion mellan likasinnade, när moderater pratar med moderater, sossar med sossar och centrar med centrar.

Talman! Det är inte riktigt dags att jubla riktigt ännu. 10 miljoner är inte ”säkrat” och jag vill i sammanhanget påminna om att vi nyligen i denna sal har debatterat budget 2020 som är ordentligt underfinansierad. Underskottet i budget 2020 förväntas, utgående från redan kända åtaganden, bli större än så.

Men ändock: Moderat Samling för Åland förordar denna framställning, såsom landet ligger. Med en fotbollsmetafor skulle man kunna säga: Bollen är nu framspelad framför målet, det är dags att slå in den. Tack för ordet.

Talman! Lagtingsledamot Valve nämnde president Halonen i sitt anförande. Jag tycker det är värt att understryka vilken roll presidentskapet i Finland har haft för den här processen, både Halonen i sin roll i presidiet för kommittén men också sittande president Sauli Niinistös agerande i de här frågorna. Jag tycker att det är tryggt och skönt att veta att vi har pålitliga presidenter som också förstår styrkan i att ha autonomier och bevara Finland som en rättsstat i alla läger.

Jag kan bara instämma. Den förväntan jag hänvisade till i anförandet var på intet vis underförstådd, den har uttalats flera gånger, bland annat av nämnde republikens president i samband med riksdagens öppnande. Det är någonting som också det har haft betydelse för hela denna process.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag har en kort fråga kring avslutningen på ledamot Valves gruppanförande, att det är för tidigt att glädjas åt de tio miljonerna och sedan tog ledamot Valve upp underfinansieringen av budget 2020. Kan ledamoten förklara, för där hängde jag inte riktig med för en gångs skull?

Ledamot John Holmberg, det förvånar mig något, men det handlade om två olika frågor i det sammanhanget. Vad jag vill betona är förstås att processuellt sett så är 10 miljoner inte säkrat i och med att lagtinget godkänner det. Men Moderat Samlings lagtingsgrupp anser att det är dock det som vi kan och som vi bör göra i detta nu rådande läge, att säga ja till denna framställan.

Den underfinansierade budgeten är en annan fråga. Jag vill påminna Ålands folk och den här församlingen om att vi har betydande utmaningar på det området som, lite beroende på hur man räknar, är stora eller jättestora.

Talman! Bästa lagting. För Obunden Samlings räkning kan jag ganska kort och koncist konstatera att vi är för det här lagförslaget. Vi ser det som en bra sak för Åland att få det ekonomiska kapitlet i självstyrelselagen förändrat på det här sättet som det är föreslaget.

Jag kan så här på rak arm nu som en av de sista talarna idag instämma i dessa tack, många andra har sagt mycket bra här före. Jag vill framförallt också uppmärksamma lantrådet här igen att det var bra att träffa statsministern i Helsingfors och få de sista politiska försäkringarna att vi även kommer att få se den där bollen, som Wille Valve talade om, gå in i målet.

Med tanke på att vi ändå har Finland som medpart eller motpart eller vad man vill kalla det, så är Finland ändå en av de äldsta och mest stabila demokratierna kända för att man kan lita på en handskakning och det räknar vi med från Obunden Samling. Finland kommer förstås att infria löftet att det sedan också går från 0,45 till 0,47.

Jag vill påminna om att det står om den unika situationen i lag- och kulturutskottets betänkande. Det är en unik situation där vi egentligen nu accepterar en ändring av självstyrelselagen utan att faktiskt med säkerhet veta slutresultatet. Jag har själv jämfört det lite med en förskottsbetalning, vilket jag normalt brukar avråda folk från att syssla med. Bäst är det om prestationerna går så att säga "tåg om tåg" dvs. samtidigt, men så är det inte nu. Vi har en pålitlig motpart och då går det att ta emot eller göra en förskottsbetalning.

Sammanfattningsvis så lyfter vi också på hatten åt alla som har varit inblandade i det här. Vi hoppas nu att vi ska få se slutet såsom det är tänkt. Tack, talman.

Tack, herr talman, för ordet! Det kanske är ett litet steg vi tar för många i riket, men för oss på Åland är det definitivt ett stort steg vi tar idag. Vi har arbetat tillsammans för ett nytt ekonomiskt system och nu ser vi en förnyelse och en förhöjning av avräkningens grund. Vi har visat en gemensam enig front från åländsk sida och vi har lyckats lyfta i flock.

Åland får en ökad frihet att skapa sitt eget skattekapital och en starkare koppling mellan de medel vi själva genererar i skatter och vad som betalas tillbaka till Åland. Fördelen är att vi får en större koppling mellan näringslivet och den näringspolitik som förs och vad som kommer Åland till del via skatteintäkter. Det är motiverande för att föra en ännu starkare och vassare strategisk långsiktig och miljönsam närings- och tillväxtpolitik, tillsammans med näringslivet på Åland och arbetsmarknadens parter. Det nya ekonomiska systemet belönar samhällets finanser genom ett innovativt näringsliv, fler skattebetalare, full sysselsättning på arbetsmarknaden och en fortsatt god inflyttning. Vi behöver också därtill en effektiv förvaltning och en god välfärd. Det här betyder mer ansvar men också mer möjligheter. Framförallt har det många gånger varit frustrerande att kopplingen mellan en framgångsrik näringspolitik inte kunnat mätas i en ökad klumpsumman annat än i skattegottgörelsen. Fler arbetande ålänningar och fler framgångsrika företag är nu uppdraget för oss alla.

När Ålandskommittén satte igång sitt arbete, under ledning av Tarja Halonen, så förvånade det mig något att man inte började med ekonomin eftersom den trots allt lägger grunden för det mesta. Jag tror att det är nödvändigt, det som nu sker, att man lägger grunden för en kommande självstyrelselag med en ny ekonomisk struktur och sedan bygger vidare på den kring behörigheter och överföring av eventuella nya behörigheter.

Socialdemokraterna är nöjda med den nya ekonomiska modellen. Redan 2009 presenterade vi ett förslag på en ny självstyrelsepolitisk ekonomimodell som kallades för "Egna pengar i börsen". Den gick ut på att Åland skulle leva i så stor grad som möjligt på egna genererade skattemedel. Vi ville också gärna att skattesatsen skulle kunna avvika något från rikets - plus minus 4 procent - som vi själva kunde bestämma. Vi har inte rott helt i mål, men man kan säga att den nuvarande modellen har stora likheter med förslaget "Egna pengar i börsen" och är i princip det system som nu kommer att förverkligas.

Vi har länge insett de politiska realiteterna om att kravet på en egen skattebehörighet har varit utom räckhåll för Ålands del. Egen beskattning är inte heller någonting som man från det åländska näringslivet och rederierna har önskat och inte heller någonting som den åländska befolkningen har eftersträvat. Det har ändå varit viktigt att vi, under alla dessa år vi har jobbat för en ny självstyrelselag, har varit eniga från åländsk sida och kravet på skattebehörighet har fungerat som ett påtryckningsmedel och kanske gjort att vi har kommit till det resultat som vi har idag.

Jag tycker det har varit klokt att fokusera på det som varit möjligt att uppnå, det vill säga att förnya det ekonomiska systemet och andra goda moderniseringar och förändringar som en totalrevision kan ge. Men därmed får vi också konstatera att nu lägger vi frågan om egen skattebehörighet på is en lång tid framöver.

Det här är också en dag att utdela många tack, de har redan gjorts och jag instämmer i dem alla. Det har gått lång tid sedan den dag Ålands landskapsregering och dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson tillsatte Ålandskommittén. Jag vill också för min del tacka alla politiker som genom åren bidragit till ett gott samarbete; till tjänstemännen på regeringskansliet, lagberedningen och finansavdelningen som har tagit alla kamper, bland annat med finansministeriet. Tack till tidigare lantrådet Katrin Sjögren, finansminister Mats Perämaa och regeringen Sjögrens samarbetspartier som drivit frågan starkt och inte för ett ögonblick släppt den åländska fanan, inte en sekund, och i gott samarbete med självstyrelsepolitiska nämnden och den åländska riksdagsledamoten.

Jag vill också tacka politiker och tjänstemän i Helsingfors, alltifrån ministeriernas nyckelpersoner, grundlagsutskottet och alla riksdagsledamöter som jobbat i vår riktning och regeringar som har hållit ord. Jag är otroligt stolt över mina socialdemokratiska kollegor i Helsingfors. Statsminister Rinne var den som höll i nycklarna på slutrakan, det var han som sade magiska orden när han kom tillbaka till Helsingfors efter sitt Ålandsbesök i oktober; 0,47 till Åland!

Sanna Marin kommer att hålla linjen. Antti Rinne, Sanna Marin bär en tradition vidare som är grundad av politiker som Tarja Halonen, Martti Ahtisaari, Paavo Lipponen och Maarit Feldt-Ranta som är positiva till Åland, till autonomiers rätt till utveckling och till det svenska språket i Finland. De vill ha kunskaper och de håller vad de lovat. Så länge de möter respekt och goda argument från Åland så kommer det här att hålla.

När totalrevisionen nu går vidare av självstyrelselagen så är det viktigt att koncentrera sig på de områden där vi kan komma framåt. Det är viktigt att nu kraftfullt föra revisionen i hamn. Åland ska inte ta över behörigheter som vi egentligen inte behöver eller vill ha eller har svårigheter att hantera. Det är viktigt att självstyrelsen är ett mervärde för ålänningarna och att de behörigheter vi besitter faktiskt är till nytta för ålänningarna i deras vardag. Att öka byråkratin med behörigheter och symboler är inte värt besväret. Självstyrelsen ska vara relevant, den ska skapa en känsla av självbestämmande hos våra medborgare och känslan av att vi tillsammans skapar och formar det samhälle som är bäst för våra medborgare. Tack, herr talman!

Talman! Jag vill också officiellt ge erkänsla och tack till tidigare statsminister Rinne, för det var då som jag uppfattade att bollen kom i mål och det ska tidigare statsminister Rinne ha all tack och erkänsla för.

Jag vill också passa på att tacka för det stöd och det respektfulla samarbetet som vi hade i den tidigare regeringen.

Talman! Bästa lantråd och ministrar, lagtingsledamöter och åhörare. Ålands autonomi och särställning, vårt fundament som allt vilar på, innebär stora och spännande möjligheter till kreativa och offensivt nytänkande lösningar! Hållbart Initiativ vill lyfta fram, och påminner gärna om, det värdefulla vi har att förvalta - en modern och dynamisk autonomi, där politiska överenskommelser mellan Åland och Finland är en förutsättning för en fortsatt utveckling av självstyrelsen.

Vi vill inte bara använda Ålands unika ställning och potential. Vi vill också ta fram nya kreativa styrmedel och bjuda in till spännande samarbeten. Det vinner Åland på. Vi ska gå i framkant och bilda modell att efterlikna, attrahera till inflyttning, minska utsläppen och skapa social blomstring i alla led. Tillsammans med vårt gemensamma, ambitiösa strävande för hållbarhet innebär detta att den kommande näringspolitiken håller sig inom planetens gränser. Ju snabbare vi är på den bollen, desto större affärsnytta och skatteintäkter. Det här är det vi kallar Ålandsexemplet 2.0.

Talman! Ibland hörs påståenden om att Åland är för litet för att spela roll i den globala omställningen till ett hållbart samhälle. Att vi är för små, eller att det räcker att vi har samma regelverk och lagar som i närregionerna. Jag ställer mig frågan: Varför ska vi då ha en självstyrelse överhuvudtaget? Varför ska vi vänta med lagstiftning inom klimat, miljö eller sociala frågor när vi själva kan påverka våra egna förutsättningar? Vi äger hållbarhetsfrågan likvärdigt och står inför omdaningar som vi måste bemöta i rask takt. Vårt ansvar blir inte mindre. Det blir tydligare, ökar och vi anammar det.

I generationers generationer har ålänningar tagit hand om sina medmänniskor likväl som naturen de levt av. Det har skapat det samhälle och den välfärd vi har nu, vilket förpliktigar. Det är vår uppgift att fortsätta i samma anda.
Låt mig citera talmannens nyårstal: "Arbetet med förnyelsen av självstyrelsesystemet och arbetet med utvecklings- och hållbarhetsagendan är två mycket goda exempel på att det går att arbeta enigt och tillsammans – och att det ger resultat."

Vårt uppdrag som politiker är att fullfölja båda beställningar. Att använda självstyrelsens verktyg för att ställa om vårt samhälle. Vi ska använda Ålands unika ställning till fullo, ta fram nya kreativa styrmedel för att nå våra hållbarhetsmål. Vi ska dra nytta av korta avstånd, vår höga grad av gemenskap och vårt självbestämmande.
Hållbarhet är ren och skär självstyrelsepolitik. Därför är det bra att vi får ett nytt ekonomiskt system som bygger på att de skatter som genereras på Åland i högre och tydligare omfattning kommer oss till godo. Det betyder att Åland får ett större ansvar att axla.

Det kräver en mer aktiv näringspolitik som tydligt stakar ut vägen för framtidens hållbara näringsliv. Vi vet att näringslivet redan är på tåget och redan anpassar sina verksamheter till det ökade hållbarhetsintresset hos dagens och framtidens konsumenter.

Talman! Näringslivet är ingen välgörenhetsorganisation. Som politiker är det vårt ansvar att möta och forma marknadens villkor med lagar och regler och stöda marknaden att uppnå de gemensamt uppsatta hållbarhetsmålen.

Vi behöver mer av både morot och piska. En aktiv omställningspolitik kommer inte bara att hjälpa dagens näringsliv att anpassa sig, utan också föda nya affärsmöjligheter.

Finlands regering tog härom veckan ett tydligt grepp på hur man ska gå framåt med regeringsprogrammets kapitel om klimatet till klimatneutralitet år 2035. Regeringen enades om att skapa en klimatfond och har nu en vägkarta som enligt en särskild tidtabell fördelar kraven på utsläppsminskningar mellan olika sektorer. De stora framtidsbranscherna är energi- och transportsektorn men också skogsnäringen, för att nämna några.

Vi är helt övertygade om att Åland har möjlighet att formulera en offensiv omställningspolitik som genererar skatteintäkter. Vi kallar det Ålandsexemplet 2.0.

För om Ålandsexemplet 1.0 handlade om att lösa en konflikt genom fred som ledde till självstyrelse, så handlar Ålandsexemplet 2.0 om att på basen av vår självstyrelse visa världen att det går att ställa om till ett helt hållbart samhälle.

Talman! Arbetet med att ta fram en ny självstyrelselag med ett nytt ekonomiskt system har varit både tålamodsprövande och omfattande. Det är bara att med stor respekt lyfta på hatten för den insatsen och minnas att det dessutom samtidigt har pågått ett oförtrutet, osynligt men dock ytterst viktigt arbete - byggandet av tillit mellan Åland och Finland, en tillit som nu utgör grunden för, möjliggör och har banat väg för dagens situation.

Hållbart Initiativ stöder lag- och kulturutskottets betänkande. Vi är övertygade om att det i sig är en tillit-byggande åtgärd. Det sänder goda signaler som välkomnar ytterligare samarbete. Vi tror på att den tillit som nu byggts följer med in i det fortsatta arbetet att ro hem totalreformen av självstyrelsen.

Sist och slutligen handlar självstyrelsen om möjligheter - inte bara om att bestämma för sakens skull, utan för att använda autonomin till fullo. Ålandsexemplet 2.0 handlar just om det - att med gemensamma krafter förverkliga Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. För att påstå att det är någon annan som ska göra något, någon annanstans, någon annan gång, det är att lägga sig platt. Vi tar saken i egna händer - som ålänningar alltid gjort.
Vi fixar klimatet, miljön och välfärden på samma gång. Vi gör det på en liten pigg, kaxig ö med snart 30 000 stolta invånare. Tack, talman!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare! Även jag vill inleda med ett tack till alla de tjänstemän som lagt tusentals arbetstimmar på att vi idag kan debattera förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen. Jag vill även rikta ett tack till den förra landskapsregeringen, speciellt lantrådet Katrin Sjögren och finansminister Mats Perämaa som politiskt krattat, sått och vattnat manegen och gjort denna för Åland så viktiga ändring möjlig. Ett varm tack även till riksdagsledamot Mats Löfström och även alla politiker, tjänstemän och Ålandsvänner i Finland inte minst president Halonen och republikens president Niinistö, som alla förstår nyttan och det rättvisa i att Åland ges moderna förutsättningar att utvecklas. Givetvis en varm ryggdunk till nuvarande landskapsregering som vänder de sista bladen i denna långa roman. Idag bevisar vi att det finns en sanning i att det aldrig lönar sig ge upp. Vi bevisar också att det mesta är möjligt att uppnå bara den politiska viljan och beredskapen att jobba oförtrutet finns.Därför är det värt allt tackande idag.

Jag vill även ge ett tack till ledamot Bergbo som i sitt gruppanförande lyfte frågan tillit. Jag tror, precis som ledamot Bergbo, att hela det här arbetet har på något sätt skapat en tillit som kommer att göra fortsättningen av en total reformering av självstyrelselagen gott.

För den som uppskattar statistik och fakta baserad på kunskap kan den åländska politiken ibland kännas som ett världsrekord i att inte se verkligheten. För den som uppskattar en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik kan denna verklighetsflykt många gånger kännas lite som godmorgon yxskaft.

Nu står vi någon meter från mållinjen och vid målgången väntar ett nytt framåtsyftande ekonomiskt system som kommer att ge Åland än mer vind i seglen bara vi agerar rätt och drar åt ett gemensamt håll. En målgång ska alltid ses som en framgång, men det är också början på något nytt. En utveckling i det nya kräver också tydliga mål. Nu ges vi möjlighet att starta vår egen positiva spiral på ett mer motiverande sätt än någon gång tidigare. En spiral som främjar befolkningstillväxt, som främjar ett välmående näringsliv och som i sin tur ger utrymme till att göra Åland än mer attraktivt.

Den förväntade ökningen, om 10 miljoner per år, får inte förflytta oss till en trygghetszon. Är dessa 10 miljoner lösningen på allt, nyckeln till att skapa en budget i balans? Nej, sanningen är att dessa miljoner redan är intecknade och mer därtill. Det är bara att göra en överslagsräkning över de investeringsunderskott vi dras med. Vi blir fler, men vi blir även äldre och i större behov av god vård. Vi behöver ett ekonomiskt utrymme för att fortsätta vara en attraktiv boendeplats för inflyttning. Vi behöver bygga starkare strukturer som dels utvecklar välfärden, men som gör det i samklang med ekonomin. Vi behöver utrymme för att skapa förutsättningar till nya näringslivssatsningar och till näringslivsfrämjande åtgärder. Det här har jag lyft flera gånger de senaste åren, men det nya ekonomiska systemet bygger sin framgångssaga via en ökad befolkningstillväxt och ett välmående näringsliv.

Jag lyssnade med glädje på Centerns gruppanförande idag där ledamot Pettersson lyfte behovet av en modernisering av näringsrätten. Det är ett tydligt och gott praktexempel på den utveckling Åland nu ska styra mot när vi nu går in i det nya.

Nu är det upp till oss att förverkliga framgången och det kräver hårt arbete från landskapsregeringen och det kräver hårt arbete från oss alla i lagtinget. Därför förvånar det mig att under detta arbetets slutraka så finns det ledamöter och ministrar som prioriterar ledighet framom en gemensam slutspurt.

År 2021 och delvis år 2022 blir övergångsår med högre intäkter beroende på att efterskott och förskott möts gällande lotteriskatt och skattegottgörelsen. Det kan handla om i runda slängar 30 miljoner. Dessa pengar får enligt mig inte på några villkor användas till den vardagliga driften eller ses som en normal intäkt. Vi kan lura oss själva genom denna tillfälliga och tekniska intäktsökning och jag ser det som olyckligt om vi underlåter oss att genomföra nödvändiga reformer och andra strukturella förändringar enbart för att dessa övergångsår ger en extra pott med pengar. Dessa pengar ska istället givetvis läggas i en utjämningsfond, jag tittar på finansminister Eliasson när jag säger detta och jag hoppas detta redan är landskapsregeringens avsikt att så göra. Det skulle vara en bra början på nästa framgångssaga för Åland som startar nu. Tack, talman.

Tack, talman! Bästa ledamöter, jag ber om ursäkt redan nu om min röst svajar för jag är väldigt förkyld.

Självstyrelselagen och revisionen av självstyrelselagen är en stafett som har pågått i många år. Vad gäller den här revisionen nu så var det dåvarande lantrådet Camilla Gunell som satt vid rodret när Tarja Halonen blev ordförande i Ålandskommittén. Den stafettpinnen togs sedan över av lantrådet Katrin Sjögren för att på slutrakan lämnas över till mig.

Jag tycker att det är bra, precis som någon av ledamöterna sade här, att det finns tillfällen när vi också kan visa politisk mognad, när vi kan respektera varandra och när vi tillsammans kan göra något som vi vet att är det bästa för Åland.

Vi har nu tagit ett stort steg på vägen. Vår tillit till Helsingfors sätts nu på prov eftersom vi förväntar oss att vi här i mars - april ska få en ny lagframställning från presidenten som klart och tydligt visar att avräkningsgrunden höjs från 0,45 till 0,47. Efter min träff med statsminister Sanna Marin i Helsingfors så är det min personliga övertygelse om att så kommer att ske. Hon gav ett väldigt varmt och seriöst intryck. Jag uppfattar att hon är en sann Ålandsvän.

Men medan politikerna kommer och går, som ledamot Katrin Sjögren sade, så finns ju tjänstemännen kvar. Det intressanta är att då Helsingfors har en lång rad tjänstemän, då har vi en handfull. Det är samma handfull tjänstemän, som nu har drivit det här projektet, som ska fortsätta med en totalrevisionen av självstyrelsen. Från Helsingfors sida är man väldigt alert vad gäller totalrevisionen. Förra veckan identifierade de redan vissa frågeställningar som de vill att vi ska bemöta. Vår handfull tjänstemän har börjat arbeta med det redan. Vi kommer att ha en överläggning i den politiska landskapsregeringen imorgon. Det är min förhoppning att vi, i ständig dialog med självstyrelsepolitiska nämnden och lagtinget, tillsammans ska kunna driva den här reformen framåt. Tack.

Jag ber som talman att få tacka för den här historiska diskussionen. Diskussion är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.