Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Talman! Landskapsregeringen lagförslag nr 23, Individuella vattenmätare i hyreshus, baserar sig på ett EU-direktiv. Lagens syfte är att göra hyresgästerna uppmärksamma på den faktiska vattenförbrukningen och därigenom ge dem möjlighet att påverka sin boendekostnad.

    Social- och miljöutskottet ser positivt på den här förändringen efter att vi har satt oss in i frågan. Det här ger en väldigt liten ökning av administrationen, men ger incitament för att konsumera mindre vatten, vilket utskottet ser väldigt positivt på.

    Vi har i vårt betänkande valt att betona vattenmätarnas kvalitet, behovet av informationen till bland annat hyresbolagen samt lagförslaget sociala effekter, flamförallt då för barnfamiljer. Tack, talman!


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 13:12

    Talman! I utskottets betänkande framgår att minskningen av vattenförbrukningen och en ändring av beteendemönster är något man eftersträvar.

    Personer som bor i hyreslägenheter har i de flesta fall vattenförbrukningen inbakad i hyran som det är idag. Majoriteten av vattnet som används går till personlig hygien och till matlagning, dryck och städning. Hyresgäster i höghus är sällan storkonsumenter av vatten, det är sällan vatten används för bevattning av gräsmattor eller egna pooler på gården.

    Som det är idag har majoriteten av hyreslägenheterna sin vattenkonsumtion inbakad i hyran. Att vilja minska vattenåtgången är en bra sak, men jag befarar att installationen, den tillhörande byråkratin och merkostnaderna kommer att påverka hyresgästerna.

    Utskottet konstaterar även detta i sitt betänkande på sidan 4; "även om utskottet ser ekonomiska fördelar för hyresgäster med liten vattenförbrukning kan faktureringen av den faktiska vattenförbrukningen komma att leda till att till exempel barnfamiljers hyreskostnader ökar jämfört idag".

    ÅSUB skriver i sin hyresstatistik från 2020 att sedan den senaste hyresundersökningen som utfördes i april 2018 har medelhyran ökat med 2,5 procent. I ÅSUB:s medelhyra ingår alltså kostnader för varmvatten och uppvärmning. Om man jämför med april 2012, som var det första tillfället då jämförbara uppgifter insamlades hos ÅSUB, har hyresnivån på Åland stigit med 14,4 procent. Under samma period uppgick inflationen till 5,9 procent.
    En del av detta är, enligt uppgift som jag har fått från hyresvärdar, indexjusteringar samt påslag för ökade vatten- och elöverföringskostnader och grundavgifter.

    Vi socialdemokrater välkomnar helhjärtat förslaget till en minskning av vattenåtgången. Det är ett viktigt att hushålla med Ålands rätt begränsade vattentäkter, men det är också väldigt viktigt att ha en plan hur vi skyddar dessa från olika hot om föroreningar. Vi menar att det är viktigt att åtgärderna på ett orättvist sätt inte drabbar hyresgästerna i form av hyreshöjningar. Vi vill påminna om i höjningarna i vissa fall kan förskjuta kostnaderna till den sociala sektorn, i ökade social- och bostadsbidrag. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för anförandet. När man letar paragrafer så här hastigt i en lag så är det lite svårt att hitta dem. Men det står; "hyresvärden får inte ta ut någon separat avgift av hyresgästen för lämnande av information". Så till den delen så borde den här lagen vara säker, så att det inte blir någon extra administrativ avgift för hyresgästerna.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:16

    Skulle utskottets ordförande vilja utveckla lite vad som menas? Som sagt, hyresökningar på Åland har redan ökat med 14 procent sedan 2012 och det har mycket att göra med att överföringsavgifter och sådant har ökat. Kan man då på heder och samvete garantera att den här mätaren inte är något som hyresgästerna kommer att få bekosta, till exempel installationerna, avläsningen och byråkratin runt omkring?


  • Tack, talman! Vi kan ju också betona att det här är ett kommande lagförslag som sedan gäller kommande byggnader. Det är klart att det blir en högre kostnad att installera vattenmätarna på det här viset som krävs i den här lagen. Det är klart att någon betalar det i slutändan, absolut.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:17

    Ja, man kan ju befara att de som står för de här kostnaderna kommer i slutändan att bli de som hyr lägenheterna, och det tycker jag att är tråkigt.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 13:17

    Talman! Klimatförändringen befinner sig inte längre långt borta i framtiden, den är här och nu. Det är slutsatsen av den finländska klimatpanelens rapport om effekterna av klimatförändringarna på Finland som släpptes förra veckan. Hela Finland måste anpassa sig till förändringarna och göra allt för att minska utsläppen av växthusgaser.

    Klimatförändringen syns väldigt tydligt på Åland. Cykeln 1991-2020 var cirka 0,6° C varmare än cykeln 1981-2010. Dessutom är Åland på vintern en av de varmaste platserna i hela Finland. Enligt klimatpanelens prognos ökar nederbörden på Åland i genomsnitt från 570 mm till 700 mm per år fram till 2050. Dessutom ökar risken för extremväder. På Åland har vi för inte alltför länge sedan upplevt torka med stora effekter på lantbruket.

    Talman! Energianvändningen inom bostadssektorn står för ungefär en femtedel av klimatutsläppen i Norden i medelsnitt, drygt 60 % av denna del används i sin tur till uppvärmning av fastigheterna och till varmvatten.

    EU:s energidirektiv har högt uppsatta mål och innehåller flertalet krav på medlemsländerna. Som en följd av detta föreslås att hyreslagen ändras här på Åland så att hyresgäster i nybyggda hyreshus ska faktureras utifrån den uppmätta förbrukningen genom fjärravläsbara individuella vattenmätare.

    Syftet med lagändringen är alltså att göra hyresgästerna uppmärksamma på den faktiska förbrukningen så att de därmed kan påverka sin hyreskostnad. Den kan leda till energibesparingar på upp till knappa 10 % enligt beräkningar.

    Förändringen innebär också att hyresgäster ökar hushållningen med vatten som ett resultat av det här, upp till 30 % av vattenkonsumtionen kan sparas genom detta. Detta är positivt eftersom det förbereder oss på situationer då vatten är en knapp resurs. Med klimatförändringen följer, som nämnts tidigare, en ökad risk för torra perioder.

    För att fastighetsbolag ska omfattas av de nya kraven behöver lagtinget anta lagen och landskapsregeringen göra förändringar i byggbestämmelsesamlingen. Det är i denna samling bestämmelser som mycket kan justeras på detaljnivå.

    En fråga jag aktivt ställde under social- och miljöutskottets behandling var hur långt vi kunde sträcka oss i tillämpningsområde vad gäller renoveringar av hyresbostäder. Bäst skulle ju vara att så många hyreshus som möjligt installerade fjärravläsbara individuella vattenmätare för både kall- och varmvatten då renoveringar av större karaktär görs. Det har dock visat sig vara ytterst svårt för gamla fastigheter att göra dessa installationer då det kräver ganska stora ingrepp. Det kostar helt enkelt mer än vad det smakar. I dessa fall vore det mycket mer önskvärt att byggbestämmelsesamlingen innehöll krav på att alla kranar har strålsamlare i ändan, att duschmunstycken är moderna och att toaletterna är snålspolande. Ja, eller ännu bättre, att vattnet för handtvätt kan återanvändas i toalettspolningen.

    Men när det inte är oskäligt kostnadsmässigt, då menar vi i social- och miljöutskottet att fastighetsägare vid stambyten ska göra dessa installationer.

    Talman! Vi kan inte fortsätta slösa vare sig med vår vattenanvändning eller energianvändning. Det här är ett led i arbetet att minska vår påverkan på vår kära planet.

    Bygg- och bostadssektorn har en stor potential att bidra till omställningen. Därför pågår just nu arbetet på landskapsregeringen med en strategi för hållbart byggande. I den strategin ska mätbara mål läggas upp inom bland annat energi, vatten och byggmaterial.

    IPCC-rapporten har tydligt framställt att vi har fram till år 2040 på oss för att klara 1,5-graders målet. Det torde vara helt glasklart för oss politiker vad vi ska göra och att det faktiskt är vårt ansvar att göra det. Vi måste gå igenom sektor för sektor och se var åtgärder kan göras för att minska utsläppen på alla nivåer. Tack, talman!


  • Tack, talman! Ledamot Holmström, vilka insatser och vilka åtgärder har man tänkt vidta för storkonsumenter av vatten? Eller är det något arbete som pågår parallellt med detta?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:22

    Talman! Jag tyckte att det var intressant att läsa hur många vattenbolag i Sverige som ojar sig över den stora konsumtionen som vissa fastigheter och vissa hushåll faktiskt drar med tanke på poolverksamhet och annat som också ledamoten Eckerman tog upp i sitt anförande. Det här har ju då kommit att konkurrera om vattenresurserna och då behöver man göra prioriteringar som kan var ganska svåra när det gäller förhållandet jordbruk till industrin och så vidare.

    På Åland har vi inte samma problem, enligt den erfarenhet jag har i alla fall, i alla fall inte lika stora som i Sverige. Det kan komma att bli ett problem. Det är oskäligt att privata hushåll använder vatten, den dyrbara resursen som vi har, till privat lyxkonsumtion så att säga, hellre än att använda det till livsmedelsproduktion. Här kan det komma att bli aktuellt att göra regleringar, men just nu har vi inte en tillräckligt bra lägesbild för det.


  • Jag är inte riktigt nöjd med svaret, men vi kan ta det vid en annan replikväxling eller sedan utanför. Jag tänker att problemet är att nu ger man sig egentligen med lagstiftning på småförbrukarna av vatten, de som bor i hyreslägenheter som sagt och som använder sitt vatten till personlig hygien, till att vattna krukväxter och att diska. Så det är lättare att ge sig på små konsumenter än att ge sig på stora företag och storförbrukare av vatten. Jag tänker att man kanske börjar i lite fel ända här.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:24

    Talman! I den här lagen föreslås att fastighetsbolag ska fakturera för den individuella fjärravläsbara förbrukningen. Det innebär ju inte att man går på enskilda lågbemedlade hyresgäster, det är inte det som är avsikten. Avsikten är att man ska betala för den förbrukning som man står för. Man har funnit att när man gjort sådana här saker tidigare på andra ställen så har förbrukningen minskat. Då är det ju också skäligt att anta att att kostnaderna för hyresgästerna när de blir uppmärksamma på den beteendeförändring som kan göras att de till och med blir klirr i kassan, så att säga. Så jag ser ju inte på något sätt att det här lagförslaget går emot hyresgäster, utan snarare tvärtom. Det ålägger fastighetsbolag att göra den här förändringen för nya bostäder och vid större renoveringar, så att det faktiskt också underlättar för hyresgäster.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 13:25

    Talman, lagting, åhörare! Jag är i grunden positivt inställd till det här lagförslaget, eller åtminstone inte negativ. Det är enligt min mening vettigt att man får betala för den faktiska förbrukningen av vatten och energi. Så vid nyproduktion av lägenhetshus så ser jag absolut nyttan med installation av lägenhetsspecifika vattenmätare. Det är bra.

    Men, det finns också ett stort problem med detta lagförslag, och det är att man har tolkat befintliga byggbestämmelser så att detta krav även gäller då man renoverar tappvattensystemet i gamla lägenhetshus. Det stora problemet här är att gamla lägenheter ofta är planerade så att de olika tappställena matas med olika stammar. Vid nyproduktion kan detta enkelt undvikas genom att man lägger t ex kök och badrum vägg i vägg och således enkelt kan mata dessa med samma stam, men det är alla gånger långt ifrån fallet i gamla hus.

    Jag har ju tidigare här i salen fått kritik från vänstra sidan för att jag nyttjar min kompetens inom det tekniska området. Jag borde istället ha ”lyssnat på experterna”, fick jag höra. Men jag är ju inte den som är den. Trots att jag arbetat större delen av mitt vuxna liv i branschen, så har jag, ödmjuk som jag är, lyssnat på experterna. Låt säga att vi har en lägenhet med kök, badrum samt ett separat wc-rum som alla ligger utspridda över lägenhetens yta och matas av separata stammar. Då, mina vänner, krävs det inte mindre än 6 stycken separata vattenmätare, som alla ska vara fjärravlästa.

    När jag läser byggbestämmelserna så tolkar jag det inte som att kravet på individuella mätare gäller vid renovering idag, men i ärlighetens namn så är tolkandet av lagtexter kanske inte den kompetens som jag oftast brukar tillskrivas. Men jag får dock stöd i denna tolkning av vvs-branschen som tolkat det på samma vis. Det finns en skrivning om att om det av tekniska eller av ekonomiska skäl är oförsvarligt att genomföra detta, så kan man strunta i det. Sådana lagar måste väl ändå vara de bästa, om man tjänar sitt uppehälle som jurist. Vem ska tolka vad som är tekniskt eller ekonomiskt försvarbart? Ska jag göra det, i egenskap av röris? "Jo, det här måste vi göra, 6 vattenmätare per lägenhet är fullt rimligt, fakturan kommer med posten!" Eller ska fastighetsägaren göra det? "Nä, det här blir orimligt dyrt, det blir inget av med det, serru!" Kanske någon från landskapet ska komma och fatta beslutet och ta hänsyn till lite likabehandlingsprinciper och grejer? Det kan ju bli hur bra som helst!

    Jag tänker så här: Varför ska vi stifta lagar som lämnar ett stort utrymme för individuella tolkningar och avsteg? Varför envisas vi med att stifta lagar som vi ändå inte kommer att se till att de följs? Det blir bara en massa vackra visioner på ett papper.

    Kolla på lagen om energideklarationer, den kom väl 2015 om jag inte är helt ute och cyklar. Hur många följer den?
    Gör landskapet det? Har Fastighetsverket energideklarerat sina fastigheter? Man har haft 6 år på sig. Mig bekommer det föga att man inte gjort det, det kostar ju mest en massa pengar. Men varför lägger vi tid, pengar och energi på att stifta lagar som ändå ingen kommer att följa upp? Det blir ju som en teater, en teater där ålänningarna får välja skådespelare vart fjärde år. Tack för ordet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:29

    Jag vill tacka ledamoten Egeland för en riktigt bra show med tanke på att ledamoten inledde med att säga att ledamoten inte har något problem med lagförslaget och också har omfattat dess innehåll.

    Men faktiskt, när man kommer att läsa plenarprotokollet i efterhand vad exakt ledamoten England sade så kan man konstatera att det faktiskt stämmer till stora delar. Precis som ledamoten Egeland och alla andra i utskottet så känner vi till att det här baserar sig på ett direktiv där det finns en sådan tröskel som Egeland beskrev, det vill säga för renoveringar så behöver du inte göra det om det inte är ekonomiskt försvarbart. Den tröskeln finner sin motsvarighet i dagens byggbestämmelser också. Så jag tror att det viktigaste som man kan härleda ur ledamoten Egelands anförande är att det finns skäl för landskapsregeringen att fortsätta hålla byggbestämmelserna uppdaterade i takt med att lagstiftningen också förändras.


  • Tack, talman! Tack ledamot Egeland Det var riktigt uppfriskande att lyssna på. Jag instämmer i mycket det du sade.

    Jag noterade bara, du nämnde förutsättningar och "tekniskt eller ekonomiskt försvarbart". Det borde ju vara "tekniskt och ekonomiskt försvarbart", hoppas jag, men du menar säkert "och".


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:31

    Som jag sade, jag har ju aldrig fått beröm för att vara en fena på att tolka lagtexter, så jag misslyckades väl här då.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 13:31

    Tack, fru talman! Det är sannerligen ett intressant utskott som vi sitter i med den här majoritetens ska jag säga. Det går vitt och brett och upp och ner.

    Liberalerna stöder detta lagförslag. Vi tycker att det är bra att vi har en ökad kommunikation mellan hyresgäst och hyresvärd angående vattenförbrukningen. Det gör också att hyresgästen får ökad kontroll över sin egen förbrukning. Rimligtvis ska också förbrukningen gå ner.

    Frågan väcktes också tidigare här i ett anförande kring vem som ska betala det här. Det är ju faktiskt någon som betalar redan nu. I många hyreshus där det bor både barnfamiljer och kanske ensamma pensionärer så är det ju i många fall kanske pensionärerna som betalar barnfamiljernas räkning, eftersom alla ska dela på notan. Vi har också en äldre generation som jag antar att har en generellt lägre vattenförbrukning. Den saken tycker åtminstone jag och Liberalerna att är utredd med det här lagförslaget. Man betalar för den förbrukningen som man har, precis det som gäller dem som har egnahemshus, de betalar också för den förbrukning de har. Om den sedan är högre är sin sak, men den betalas för. På det sättet tycker vi också att det är i sin ordning.

    Det kom upp lite frågor, förutom de sociala effekterna som vi väckte under den första remissdebatten, men vi anser ändå att vi har fått svar på dem. Utskottet stöder det här.

    Kritiken som Liberalerna hade om skrivningarna i lagförslaget var att detta inte berör barnfamiljer, det gör det och det berör också andra personer. Barn och alla personer socialt så berörs antingen positivt eller negativt av det här. Det är någonting som är värt att nämna, det kom med i utskottets betänkande och det är vi nöjda över. I övrigt så har vi inte desto mera att tillägga.

    Huruvida kravet ska gälla renoveringar så var det ju en intensiv diskussion om i utskottet, den var väldigt bra och det var väldigt bra att den frågan väcktes. Det visar också på den kompetens som finns i utskottet, att man väcker de här frågorna och faktiskt kan läsa lagtext på det här sättet. Jag håller inte med ledamoten Egeland att han inte kan läsa lagtext. Det var en intensiv diskussion som skedde där man faktiskt hade olika åsikter om hur man tolkar de här texterna.

    Byggbestämmelseförordningen var ju tydlig då; med hänsyn till tekniska och ekonomiska skäl eller ändringens omfattning att det ska vara försvarligt att genomföra en viss åtgärd eller att man däremot kan bibehålla, om man kan inte bibehålla byggnadskulturvärden eller andra väsentliga boende- eller brukarkvaliteter, så ska man inte utföra den här åtgärden. Det är väl egentligen en fråga om vem som ska tolka byggbestämmelseförordningen i så fall, och det tycker jag ändå borde vara i sin ordning vid det här laget och också i andra sammanhang. Detta om detta, nog om det.

    Lagförslaget är bra, det leder till en minskad vattenförbrukning. Jag ser fram emot att få se de praktiska effekterna. Tack!


  • Tack, fru talman! Ledamot Påvals talade i sitt anförande om att förbrukningen kan betalas av ensamstående, att de kompenserar för storfamiljers användning. Men jag har för mig att det oftast är så att man räknar ut en schablon beroende på hur många personer som bor i lägenheten. Är det en etta så räknas det för en eller två personer och så vidare. Det är inte så att någon mindre betalar för någon större.

    Kostnaderna för att ha en mätarhyra, till exempel om du bor i Mariehamn i ett egnahemshus, så är ju betydligt högre än vad kostnaderna för in- och utvatten är just nu för en hyresgäst. Så det kommer ju bli merkostnader, om du får en individuell mätare i din lägenhet, som kommer att tas av till exempel hyresgästen.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 13:36

    Tack, fru talman! Jo, men om man tänker på det sättet så kommer det i praktiken då, enligt det som också sades tidigare här, mestadels att gälla nybyggnationer. Med tanke på vilka indexhöjningar som kommer att ske generellt på hyrorna så finns det en stor chans att detta faktiskt inbakas i dem och att det faktiskt inte har så stor skillnad egentligen. Vi vet att i många av de gamla husen som ska renoveras så kommer det inte att vara möjligt att genomföra det här ingreppet och det är ofta i dem som personer med behov av låga hyreskostnader och som är låginkomsttagare bor. Nu säger jag inte att det är rätt, men i praktiken så tycker jag inte att det landar i något större bekymmer i det här fallet. Det kan vara rätt det som ledamot Eckerman sade. Jag kan ha missat helt och hållet hur man räknar ut de här kostnaderna i hyreshusen. Men den vidden som Eckerman lägger fram så ser jag inte att det skulle vara ett problem.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av hyreslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om energieffektivitet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.