Enda behandling

Enligt 43 § arbetsordningen ska ett yrkande om att lagtinget ska förklara att lantrådet saknar lagtingets förtroende inte tas upp till behandling innan lantrådet beretts tillfälle att inom tre dagar efter den dag då yrkandet delgavs avge en förklaring inför lagtinget. Lantrådet fick del av yrkandet den 17 september 2025 och bereds nu tillfälle att avge förklaring, därefter tillåts diskussion.

Talman!

Jag tänkte inleda med att föra ett resonemang kring demokrati och den förda politiken.

Landskapsregeringen är den första att värna lagtingets kontrollmakt och beslutanderätt. Jag känner helt enkelt inte igen mig i det som beskrivs i misstroendeyrkandet. Inte alls faktiskt. Ambition är att föra genomtänkta och beredda ärenden och lagförslag till lagtinget.

Jag har haft äran och förtroendet att i drygt 20 år vara en del av landskapspolitiken, med lika många mandatperioder i majoritet som i opposition. Jag kan delvis känna igen mig i den frustration som yrkandet andas. Att gå från att vara en del av majoriteten till opposition gör att man mister tillgången till förvaltningens tjänstemän och deras sakkunskap men också att man lider av ett konstant informationsunderskott. Det uppstår många missförstånd som ofta reds ut under höranden i de olika utskotten.

Lagtinget är inte utan verktyg. Lag- och kulturutskott har möjlighet att granska lagligheten i landskapsregeringens handläggning av ärenden och finans- och näringsutskottet har möjlighet att övervaka landskapets finanser och hur budgeten iakttas.

Att utveckla och stärka demokratin är en viktig del av regeringsprogrammet. Det görs på många olika sätt genom den nyligen antaga demokratistrategin, en digital medborgarportal håller på att utvecklas, landskapsregeringen har nyligen genomfört kommunrundor där en uppsjö av olika frågor diskuterades med ålänningarna. Dessutom har vi initierat digitala tankesmedjor med kommunerna. Här senast berördes skolan och barnomsorgen samt den alltmer betungande administrativa bördan. Det var ett led i det förarbete som görs inför revideringen av barnomsorgs- och grundskolelagen. Ett koncept som var både mycket uppskattat och välbesökt, över 100 personer deltog.

Regeringsprogrammets namn är ”För ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland”. Ambitionen är att fatta långsiktiga beslut som bär in i framtiden. Därför har en stor mängd parlamentariska arbetsgrupper tillsatts under mandatperioden som syftar till att skapa långsiktiga politiska lösningar över partigränserna så att de håller över tid. Som exempel kan nämnas arbetsgrupperna för skattegränsen, livsmedelsstrategin, skärgårdstrafiken, barnstrategin, kommunallagen, sjukvårdsstrategin samt klimatkommissionen. Vi står dessutom i beråd att förankra arbetet med att förnya landskapsandelssystemet samt fördelningen av PAF-medel.

Några ord om Töftö linfärja, Ukrainadonationen samt upphandling av skärgårdstrafiken.

Budgeten först, den är bindande på momentnivå. Det betyder att varje separat budgetmoment kan användas enbart för att täcka kostnader för de ändamål som är beskrivna under momentet. Det är möjligt att omfördela intäkter och kostnader inom ett moment förutsatt att ändamålet finns beskrivet i motiveringarna och medel finns tillgängliga. Däremot kan man inte använda ett moment för sådana ändamål som inte är beskrivna i budgetmotiveringarna utan lagtingets medgivande. Hur detaljerade motiveringarna är har också betydelse för om landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget då ändringar sker inom momentet.

I ändringsbudget 2/2024 fanns skrivningar under moment Fartygs- och färjeinvesteringar: ”Linfärjan på Töftölinjen föreslås konverteras från dieseldrift till elhybriddrift, kostnaden beräknas till 500 000 euro för 2024 och 500 000 för år 2025.”

Kostnaden var just beräknad och lagtinget fattade beslut om att investeringen skulle genomföras. Arbetet fortsatte med utvärderingen av olika tekniska lösningar. Den lösning som valdes innebär betydande tekniska och miljömässiga fördelar, men medförde samtidigt en högre initialkostnad än tidigare beräknat.

I grundbudgeten för år 2025 upptas sammanlagt 3,4 miljoner under moment Fartygs- och färjeinvesteringar. Där finns också Töftö linfärja nämnd.

Samtidigt överfördes sammanlagt 4,1 miljoner av tidigare års oförbrukade medel på moment Fartygs- och färjeinvesteringar till år 2025. Bland projekt som tidigare har beviljats medel men som inte kommer att förverkligas finns t.ex. framtagande av prototyp för nybyggnation av frigående färjor samt linfärjor och även investeringar i färjor som nu har sålts.

Det kan således konstateras att det på momentet finns tillgängliga medel för elektrifieringen av Töftö linfärja. Motiveringar om ändamålet finns under momentet såväl i ändringsbudget 2/2024 som i grundbudget 2025. Inget slutligt belopp nämnts i någondera av dessa budgetar. Upphandlingen genomfördes under senvåren 2025 och den totala investeringskostnaden uppgår idag till cirka 3,7 miljoner euro.

Talman! Landskapsregeringen anser att man juridiskt inte gjort fel när investeringen beslutades, men anser att det var politiskt olämpligt och att man tydligare borde ha kommunicerat med lagtinget om slutbeloppet när det blev känt. Det är viktigt att lagtinget och landskapsregeringen gemensamt utvecklar budgetprocessen kontinuerligt för att öka tydlighet och transparens, speciellt mot bakgrunden att det finanspolitiska ramverket är nytt.

Ukrainadonationen. Beslutet att bistå Olena Zelenska Foundation med 3 miljoner euro för ombyggnad av skyddsrum till undervisningsrum för 8 500 ukrainska barn har tagits av Ålands penningautomatförening med landskapsregeringens ägarstyrnings godkännande. Det aktuella beloppet har aldrig tillhört nettoavkastningen som överförts till budgeten och har inte ingått i det fördelningsbara beloppet till tredje sektorn. Bistånd till Ukraina har getts år 2022 på ett motsvarande sätt. Genom ett spörsmål är vi nu alla överens om att regelverket beträffande PAF-medel ska utvecklas och revideras. Det arbetet är igångsatt. Rysslands hänsynslösa angrepp på Ukraina fortsätter. Landskapsregeringen företräder samma linje som statsrådet och president Stubb, Ukraina måste stödas så länge det behövs.

Det är svårt att förstå vad som riktigt menas med kritiken kring upphandlingen av skärgårdstrafiken. Jag tror att alla minns men få förstår hur nära det var en fullständig kollaps i skärgårdstrafiken och att all trafik var nära att stå helt stilla mitt i högsäsongen sommaren 2024. Det behövdes både en snabb ny upphandling men också förmågan att tänka mera långsiktigt. Landskapsregeringen handlade efter bästa förmåga i ett mycket osäkert läge

Talman! Landskapsregeringen och majoriteten jobbar hårt och målmedvetet. Vi sanerar ekonomin för att landskapets ekonomi ska bli långsiktigt hållbar och i balans 2030.

En vårdstrategi tas fram som underlag för framtidens hälso- och sjukvård och ett nytt sjukhus.

Vi har reviderat och moderniserat högskolelagen och en helt ny gymnasielag är för närvarande på remiss. Även barnomsorgs- och grundskolelagen ska revideras.

Efter kollapsen i skärgårdstrafiken har Axferries bildats och en omställning av trafiken pågår som ska göra det möjligt att skala upp, effektivera och elektrifiera.

Vi bereder möjligheter att etablera havsbaserad.

Vi strukturerar upp vår beredskap och har tagit stora kliv när det gäller digitaliseringen, snart kan ålänningarna ha kontroll över sin egna hälsodata genom Kanta-systemet.

Jag har förhoppningar att vi också kommer i mål med en ny självstyrelselag och en ny vattenlag.

Nätverkandet och kontaktskapandet har accelererat under den här mandatperioden. Åland är definitivt i ropet.

Det är klart att landskapsregeringen bedriver den politik som är angelägen för regeringsunderlaget, för Centern, för Socialdemokraterna och för Liberalerna. Undertecknarna av misstroendeyrkandet är inte med i regeringsunderlaget. Jag får och kan leva med att Obunden Samling inte omfattar mitt ledarskap. Ledarskap finns det olika åsikter och skolor om. Jag tror på ett modernt och tillitsfullt ledarskap med ledord som samarbete, stöd, inspiration, tillgänglighet, lyhördhet, dialog, feedback och förtroende. Facit på ledarskapet blir resultat och det tycker vi att vi levererar. Tack!

Tack talman och tack lantrådet!

Vi känner igen mycket av det som lantrådet nyss anförde från ett dokument som skickades ut till lagtingsledamöterna två minuter innan plenum började. Dokumentet har rubriken "Förklaring med anledning av misstroende" och så vidare.

Det är väldigt bra för oss att få den här informationen på papper, men jag undrar om lantrådet kan förklara lite mer om vad det här dokumentet innebär? Är det ett beslut som regeringen har fattat för att kommunicera detta till lagtinget, eller är det blott lantrådets egna tankar? Och varför kommer det två minuter före dagens debatt?

Talman!

Som regel brukar ett misstroende föregås av en spörsmålsdebatt, vilket ger landskapsregeringen möjlighet att lägga fram fakta och förklara sig och då blir det en debatt i lagtinget. Om lagtinget inte är nöjt med svaret, brukar det leda till ett misstroendeyrkande. I det här fallet kom dock misstroendeyrkandet direkt, utan att det fanns möjlighet att presentera det faktaunderlag som finns.

Ursprungligen var faktaunderlaget utformat för majoritetspartierna, men vi har nu konstaterat att det finns en hel del information som kan vara av intresse för oppositionen. Därför har vi beslutat att skicka ut det. Man får förhålla sig till detta underlag som man vill; man kan välja att ignorera det eller läsa det.

Tack, talman!

Jag hör till dem som läser, naturligtvis. Som sagt, jag kände igen det där och har hunnit läsa snabbt igenom det. Jag känner också igen det som lantrådet muntligen framförde här.

Jag vill ställa en fråga utifrån det här resonemanget. Lantrådet nämner om motiveringarna kring Töftöfärjan och det finns också medel avsatta för färjan. Dessutom har 4 miljoner överförts från 2024 till 2025 för oförbrukade medel.

I detta resonemang finns det en mening som fångar mitt intresse. "Ur bokföringen går det inte att utläsa från vilken budget dessa medel härstammar, eftersom budgetår inte kodifieras i bokföringen."

Jag ställer frågan till lantrådet: När sådana här överföringar från ett år till ett annat görs, tappar pengarna kopplingen till sina tidigare motiveringar?

Talman!

Som jag förstår det är detta absolut ingenting unikt för den här landskapsregeringen; man gör vissa överföringar. Det här kan säkert finansministern svara på bättre än vad jag kan.

Ledamoten Röblom har också erfarenhet av att vara en del av regeringsunderlaget, så saker och ting ändras.

En del av de medel som fördes över handlar ju om att ta fram prototyper. När vi sedan visste att i och med Axferries så kan konvertera fartyg, och det handlade det också om att vi har sålt vissa fartyg. Det finns alltid flera moment som förs över till ett annat budgetår.

Tack, herr talman!

I debatten och i betänkandet betonar finans- och näringsutskottets och lagtinget liksom lantrådet betonar hur viktig den parlamentariska förankringen är när det gäller skärgårdstrafiken. Vi sitter i en grupp och ska komma överens om detaljerna i skärgårdstrafiken, eller de stora dragen i alla fall.

Det har fattats beslut om en mycket stor överskridning av det som lagtinget har fått information om, vilket går stick i stäv med vad som har sagts. Detta utgör egentligen grunden för misstroendet – när saker och ting går emot vad man säger. Jag kommer att utveckla detta vidare i mitt anförande.

Men det jag verkligen vill ha svar på är en specifik fråga: Kände den övriga regeringen till det beslutet innan de fattades av minister Camilla Gunell på enskild föredragning? Kände lantrådet och den övriga regeringen till beslutet innan det fattades?

Talman!

Det stora problemet här är att det fanns överföringar från budgetår till budgetår. Det fanns medel, och det har jag varit tydlig med nu. Infrastrukturministern har också varit tydlig med detta, liksom finansministern. Det borde ha kommunicerats och förtydligats för lagtinget, så att det är precis det vi säger. Detta är en del av att utveckla hela förhållandet mellan landskapsregeringen och lagtinget. Jag visste inte om detaljerna i hela det här förfarandet.

Tack, talman!

Jag kommer att fortsätta. Har den här frågan varit upp på överläggning, till exempel att nu kommer Töftölinfärja att överskrida det som lagtinget har information med ca 400 % ? Det är det som finans- och näringsutskottet pratar om när de säger att detta är en bra investering som sparar pengar. Ingenting av detta stämmer längre, eftersom det handlar om en väldigt hög överskridning.

Därför undrar jag om detta ärende diskuterades med den övriga landskapsregeringen innan beslutet fattades, särskilt med tanke på överskridningen som specifikt är 400 % mer än vad som kommunicerades till lagtinget?

Talman!

Som jag sade, så kände vi inte till detaljerna, så var det. Vi kan också konstatera här att om man backar bandet så långt tillbaka som två år, när vi tillträdde, så var det ju meningen att vi skulle revidera och förnya hela vår flotta.

Och där har vi ju ändå gjort ganska radikala förändringar. Nu konverterar vi och elektrifierar, vilket är bra för miljön. Dessutom är det sammantaget väldigt bra för ekonomin om vi kan konvertera våra färjor och förlänga livslängden. Det gäller både för frigående båtar och linfärjor.

Talman, fru lantråd!

Tack för den muntliga redogörelsen.

Jag reagerade också på det här kompendiet som kom åtta minuter före plenum och skickades från lantrådet till lagtingets kansli. Lagtinget fick det här materialet två minuter före plenum.

I första stycket står det att landskapsregeringen vill värna om lagtingets kontrollmakt och beslutanderätt. Lantrådet säger nu att det finns viktig fakta i det underlag som oppositionen behöver ta del av. Min fråga till lantrådet är: Borde oppositionen bordlägga det här ärendet så att vi hinner gå igenom materialet?

Talman! Lagtinget har fram till på fredag på sig att rösta om förtroendet för landskapsregeringen och lantrådet eller inte.

Som sagt, se detta som ett underlag som man kan förhålla sig till, eller inte. Det brukar vara ett spörsmål, och då får man vanligtvis ett faktaunderlag. Det här är ett underlag för majoritetspartierna, och vi tänkte att det kanske också finns intresse för oppositionen att läsa det, så att de kan förhålla sig till underlaget på det sätt de önskar.

Talman!

Tack fru lantråd. Det var ett mycket bra materialet. Jag hade gärna sett att jag fått det på förhand, så att jag kunnat sätta mig in i det i ett tidigare skede.

När det är ont om pengar måste man göra saker på andra sätt som Liberalerna brukar säga.

Elektrifieringen av Töftöfärjan uppgår till hela 3 694 776 euro, alltså 3,7 miljoner.

Jag upplever att man vill göra ett klimatavtryck på Åland, och då är frågan vilken påverkan den här elektrifieringen av Töftöfärjan har. Vilket klimatavtryck ger det vårt samhälle?

Töftöfärjan förbrukar faktiskt bara 150 kubikmeter olja per år, så det är inte så mycket som den förbrukar. Hur ser lantrådet på klimatavtrycket av de här investerade pengarna?

Talman!

Jag tror att det finns ett missförstånd här, att man skulle ha investerat de där pengarna bara för att minska klimatavtrycket, det får man så att säga på köpet.

När vi sedan börjar elektrifiera alla skärgårdsfärjor, inklusive de frigående färjorna och resten av linfärjorna, då kan vi börja prata om att vi gör förändringar i Ålands klimatavtryck. Jag tror att skärgårdstrafiken står för åtminstone 10 % av koldioxidutsläppen för Ålands del.

Det vi gör är också att förlänga livslängden på linfärjan. Om jag är rätt informerad kostar en ny linfärja över 10 miljoner euro i dagsläget. Det handlar ju också om att förlänga livslängden och renovera färjan helt enkelt.

Talman!

Jag undrar varför landskapsregeringen gör på det här sättet mot sig själv. Om vi rekapitulerar lite så har ministrarna Perämaa och Gunell i offentligheten tydligt uttalat att här gick det snett. En ändringsbudget skulle ha behövts. Den förklaring som regeringen skickade ut åtta minuter före plenum inleddes nämner inte ens behovet av en ändringsbudget. Lantrådet nämnde inte heller ändringsbudgeten i sitt anförande.

Ska jag nu tolka detta antingen som att lantrådet håller med om att en ändringsbudget skulle ha behövts, eller ska vi tolka det som att inga juridiska fel har begåtts och att allt är deklarerat och tydligt i och med denna förklaring?

Talman!

Nu tycker jag att ledamot Valve har en konstig replik. Jag säger klart och tydligt att några juridiska fel inte har begåtts, men att det var politiskt olämpligt och att det borde ha kommunicerats ut till lagtinget.

Hur kommunicerar landskapsregeringen med lagtinget? Jo, genom budgeten, till exempel. Jag nämnde inte ordet ändringsbudget, men det skulle ha varit helt naturligt det också, att det skulle ha stått i en ändringsbudget.

Talman!

Anser lantrådet således att en ändringsbudget skulle ha behövts?

Ja, det skulle ha varit det mest tydliga sättet att kommunicera ut detta på, och redogjort för de olika turerna, var de budgeterade medlen fanns och att det fanns medel inom flera moment.

Tack, talman!

Lantrådet säger här att ordet "beräknad" på något sätt ska ges extra vikt. Samma sak står i det här numera ökända dokumentet som kom tre minuter före plenum. Ordet "beräknad" ska man minsann komma ihåg att har använts, vilket verkar vara någon form av carte blanche – ett frikort att man får använda siffrorna precis hur som helst. Hur resonerar lantrådet där?

Jag noterade för skojs skull att i budgeten för 2024 används verbet "beräkna" 100 gånger, medan det i budgeten för 2025 användes 92 gånger. Ska vi generellt bli väldigt fundersamma när ordet "beräkna" används? Ska vi alltid tänka att den här siffran behöver vi inte alls lita på eller tro på, för de kan göra precis vad som helst med den? Eller varför är det här ordet "beräkna" intressant?

Talman!

Jag tror att vicetalman Måtar vet precis hur det fungerar. Vi har ju inte en absolut sanning. Det vi gör är att skriva en budget som debatteras under november och december 2025, vi skriver en budget för 2026. Det kan hända väldigt mycket. Får vi en fullmakt att göra vissa saker från lagtinget, kan det hända att vi upphandlar saker, vi lagstiftar och då kan det ske förändringar under vägens gång. Det är absolut ingenting konstigt med det.

Sen kanske det här ärendet är exceptionellt, och det är ju därför vi står här idag och har begärt en förklaring.

Tack, talman!

Ordet "cirka" förekommer också i dessa budgetar. Ordet "beräkna" används väldigt ofta. Det blir helt ohållbart att ha en budget och vi måste vara eniga om att det var 1,5 miljoner och egentligen trodde man att kostnaden skulle ligga på 1 miljon, men sedan har man lagt på lite, som jag brukar kalla moms. Men det handlar till och med om mer än bara moms.

Vi måste kunna enas om att det var 1,5 miljoner som gäller. Vad är det som är så svårt med det? Varför kan vi inte hålla oss till den siffran? Jag vill också ställa en fråga som medskick till den som har gjort detta. Det får kosta 1,5 miljoner och kostar det mera så måste ni komma tillbaka. Är det oklart på något sätt?

Talman!

Jag tycker att jag ganska tydligt har redogjort för detta.

Vicetalman Måtar har också varit en del av det förra regeringsunderlaget. Jag är till 100 % säker på att i de budgetar som lämnades under förra mandatperioden så fanns orden "cirka" och "beräkningar" också.

Tack, talman!

Lantrådet säger att hon tror på tillitsfullt ledarskap och dialog. Samtidigt berättar hon att hon inte kände till överskridningen på 2,7 miljoner som togs upp under enskild föredragning. Hon menar också att det inte är något anmärkningsvärt att man agerar på det här sättet.

Hur kan det inte vara anmärkningsvärt om man tror på ett tillitsfullt ledarskap och en dialog? Hur kan det då inte anses som otroligt anmärkningsvärt att en minister fattar ett beslut med en sådan överskridning?

Talman!

Jag anser att jag redan har svarat på detta. Jag konstaterar att det fanns medel på infrastrukturavdelningens budget, men att det var olämpligt att detta inte kommunicerades till lagtinget. I de förklaringar vi har fått har vi kunnat konstatera att det skedde en form av kommunikationsmiss mellan finans och infrastruktur. Infrastrukturminister, finansminister och lantråd har alla sagt att informationen borde ha kommunicerats ut till lagtinget.

Det är också så att i förvaltningen och i regeringsunderlaget finns det människor. Jag är nästan helt säker på att vi kommer att se att framtida landskapsregeringar, och antagligen även den nuvarande, kommer att vara otydliga eller göra missar framöver.

Tack, talman!

Det här handlar inte bara om en miss eller att vara otydlig. Vi pratar om något som skulle kosta 1 miljon, men som nu kostar 3,7 miljoner. Lantrådet säger att det fanns medel, men de medlen var ju avsedda för annat. Kan man verkligen hantera en budget på det här sättet och säga att det fanns pengar?

Finansutskottets betänkande är plötsligt helt irrelevant, eftersom det förutsatte att detta skulle leda till en inbesparing. Istället har vi nu fått en ökad kostnad, trots att det inte påverkar servicen.

En ny färja, som lantrådet säger, kostar 10 miljoner. Skulle det inte vara rimligt att börja prata om det, om vi nu ska lägga 4 miljoner, kanske det är vettigare att skippa den gamla skorven och satsa på nytt tonnage?

Så ekonomiskt sinnade är jag också att jag ser att det är en stor skillnad på 4 miljoner och 10 miljoner.

Tack, talman!

Lantrådet pratar om ett tillitsfullt ledarskap, och det är inte så länge sedan vi debatterade landskapsregeringens demokratistrategi. I den strategin framhålls att de politiska institutionerna ska vara öppna, transparenta och förtroendeingivande.

Anser lantrådet Sjögren att man lever upp till dessa principer med hanteringen av de tre exempel som Obunden Samling lyfter fram i sitt misstroende?

Talman!

Som jag har konstaterat, så är det på det viset att saker och ting skulle kunna göras bättre, och det är en del av utvecklingen. Jag kan också konstatera att Töftölinfärja borde ha kommunicerats till lagtinget.

När det gäller pengarna till Ukraina har vi haft en spörsmålsdebatt där ett enigt lagting sade att man ska revidera regelverken för PAF-medlen.

Tack, talman!

Jag vill börja med att konstatera att lantrådet själv ser problem med den egna demokratistrategin och hur dessa ärenden har hanterats. Man pratar på ett sätt men agerar på ett annat.

Jag skulle också vilja fortsätta med att lantrådet säger att hon inte har känt till detaljerna i det här beslutet. Jag undrar hur detta påverkar lantrådets förtroende för infrastrukturminister Camilla Gunell?

Lantrådet, varsågod att avsluta din replik. Talman!

Talman!

Antingen har man förtroende, eller så har man det inte. Om jag inte har förtroende för någon minister i landskapsregeringen, så kommer jag först att säga det till den berörda ministern och sedan kommunicera det till allmänheten.

Talman!

Förtroende handlar väl en del av den här debatten om idag. Jag anser att agerandet när det gäller Töftöfärjan inte är förtroendeingivande för landskapsregeringens del.

Men en konkret fråga är det som står i upphandlingen på sidan 2, det står att det beräknade värdet av upphandlingen är 1 miljon. Jag har hört tidigare att det har pratats om 1,5 miljoner, men slutsumman blev de facto 3,7 miljoner. Men jag har inte riktigt hört varken i lantrådet presentation eller någon annan. Hur kommer det sig att någonting som infrastrukturavdelningen har skrivit här att ungefär ska kosta 1 miljon plötsligt blir nästan fyra gånger dyrare och kostar 3,7 miljoner? Skulle vi kunna få någon förklaring på det?

Talman!

Som jag redogjorde förs så handlar det delvis om ett teknikbyte, men också i efterspelet där landskapsregeringen har gjort jämförelser så kan man konstatera att summan på 3,7 miljoner inte är något uppseendeväckande. Det verkar som att de siffror som kom från infrastrukturavdelningen inte var korrekta.

När man konverterar fartyg ligger kostnaderna, såvitt jag förstår, i den storleksklassen.

Tack, talman!

Förstår jag det rätt att det i det här fallet handlar om enbart teknik och driften av framfarten? Istället för att köra på fossildiesel ska man köra på elektricitet. Vi pratar inte här om någon slags förstoring av skrovet eller att man får fler bilar med större kapacitet. Det handlar enbart om ett miljöbyte från diesel till elektricitet, vilket orsakar den här prislappen på 3,7.

Talman!

Det handlar inte enbart om klimatmål och koldioxidutsläpp, utan också om en renovering av hela maskinen och hur vi kan förlänga livslängden på linfärjan fram till 2030. Det är en mycket väsentlig del av det hela.

Talman!

Landskapsregeringen talar om transparens och tydlighet, men med det här exemplet på efterfrågan visar man egentligen det motsatta. Om vi accepterar den här stora överskridningen flyttar makten från lagtinget till regeringen, eftersom man i praktiken nu tillåter regeringen att själva bestämma slutkostnaden, så länge pengarna finns inom ett moment. Lagtinget förlorar sin kontrollmakt, och budgetdebatten kommer att bli en rambudgetdebatt där vi i lagtinget ger landskapsregeringen en påse pengar som regeringen sedan själv bestämmer hur man vill använda, utan vidare samråd med lagtinget.

Förstår lantrådet att man kan se det på det sättet, när man ser tillbaka på hur ärendet kring Töftöfärjan har skötts?

Talman!

Det kan jag förstå och det redogjorde jag också för i mitt anförande. Lagtinget borde ha fått information om att det var politiskt olämpligt. Knappast gör vi samma misstag igen.

Jag uppfattar också att det pågår en process på finansavdelningen för att ständigt förbättra budgetprocessen och göra den mer tydlig och transparent.

Talman!

Ja, det hoppas jag verkligen att så sker.

Jag kan inte låta bli att ställa den här frågan. Med tanke på att den här elektrifieringen kommer att kosta åtminstone 3,7 miljoner, jag är inte helt insatt i alla siffror, men jag undrar om det också innebär att all infrastruktur som krävs för att kunna elektrifiera kommer att påverkas.

Betyder den här elektrifieringen att vi har sagt nej till en bro? Det känns som att om vi investerar så här mycket pengar i en elektrifiering så stänger vi spåret för en bro.

Talman!

Jag är glad för den här frågan, för här kan jag vara väldigt, tydligt och slå hål på den mytbildning som finns. Uppgraderar man den här färjan, moderniserar och ökar livslängden med 20-30 år så kan flyttas. Den kan transporteras och vara verksam på andra linjer. Det betyder absolut inte att det inte ska bli en bro i framtiden.

Tack, talman!

Mitt anförande kommer mest att kretsa kring den demokratiska aspekten och vilken roll lagtinget och landskapsregeringen ska ha. Det ökar inte förtroendet särskilt mycket när man skickar ut viktiga dokument för debatten i princip när debatten sätter igång. Det får motsatt effekt. Jag förstår intentionen, men det ser ut som att man skickar ut informationen nu, så att vi inte riktigt hinner bekanta oss med den innan debatten ska börja. Det kan man ju tänka på till nästa gång.

Jag ska bara gå igenom de händelser som har skett och som finns med i misstroendet, och förklara dem lite mer.

Vi kan börja med upphandlingen av södra linjen. Lantrådet sade här har att de har svårt att förstå vad som avses, och till viss del förstår jag det, för det står ju inte i budgettexten. Det är helt rätt att upphandla på det viset. Jag pratar förstås om debatten och utskottsbehandlingen vi hade när skärgårdstrafiken skulle upphandlas. Då kritiserade jag mycket den här fullmakten och sa att det här är en öppen fullmakt. Vi vet inte vad landskapsregeringen kommer att göra.

Landskapsregeringen svarade att det inte kommer att ske några större förändringar i skärgårdstrafiken, utan att vi har en kort upphandling innan den större kommer, när förändringar ska ske. En liten stund senare fick vi reda på via media, även lagtinget informerades då, att man hade med en option om att ta bort en färja från södra linjen, det vill säga stora förändringar i skärgårdstrafiken som borde ha kommunicerats till lagtinget i samband med den budgetdebatten, men som de facto inte gjordes. Det skadade förtroendet och därför är det med här.

Nummer två, det internationella stödet till Ukraina. Här är det samma sak eller liknande. Man sade inte någonting och så gjorde man något annat. Man informerade inte lagtinget om den stora donationen. Vi hade en spörsmålsdebatt om detta och konstaterade att regelverket är lite i gråzonen och att det ska ses över. Det blev inget misstroende från vår sida, utan vi hade en spörsmålsdebatt där vi intygade att nu ska vi styra upp det här.

Därför blir man förvånad när en liknande fråga kom upp här i somras, man överskrider budgeten med nästan 400 % från vad lagtinget har informerats om. Vi har just haft en spörsmålsdebatt där vi betonade vikten av att lagtinget hålls informerat och att man inte ska fatta beslut hur som helst i landskapsregeringen. Det är en väldigt snarlik debatt som denna, även om den här blir lite mer utvecklad.

Så det är de tre punkterna som vi använder i misstroendet för att förklara vad vi menar.

Töftöfärjans elektrifiering, här fick lagtinget information om att kostnaden skulle bli 1 miljon euro. Rent budgettekniskt kan man läsa budgeten och konstatera att det handlar om 1,5 miljoner euro. Men precis som lantrådet säger, så har reservationsanslag budgeterats för ett helt annat ändamål, och det har man använt. Det är just kärnan i detta misstroende.

Är det så vi ska ha det? Ska man kunna använda pengar som vi har beslutat om här i lagtinget för att reparera gamla fartyg, som vi inte längre äger? De pengarna har nu använts för att finansiera överskridningen i Töftölinfärja. Jag vet inte hur ni känner, men jag känner att jag inte har varit med och beslutat om en elektrifiering av färjan för 4 miljoner euro, trots att vi borde alla ha haft den informationen innan beslutet fattades. Det är inte rätt.

Jag anser inte att det är korrekt att använda pengar till en konvertering av Töftölinfärja, de pengarna var avsedda för något helt annat. Det är fel. Lagtinget har baserat sina beslut om elektrifieringen på att spara pengar. Resonemanget gick ut på att kostnaderna skulle minska eftersom eldrift är så effektivt, vilket man även har resonerat om i utskottet. Men den här kalkylen håller inte längre.

Man undrar om nu landskapsregeringen skulle föra tillbaka investeringen på 3,7 miljoner euro, skulle lagtinget då ha godkänt dessa pengar idag, trots att det ökar driftskostnaderna?

Ska vi ha ett sådant system som lantrådet beskriver och försvarar här idag, där det inom varje moment är fritt fram för landskapsregeringen att besluta hur medlen ska fördelas inom det momentet? I svaret från lantrådet sägs också att det måste stå i budgeten, i alla fall för att man ska kunna göra det. Så länge det står något där så kan man använda alla pengar i det anslaget till just det ändamålet och fritt fördela om pengarna utan att komma hit till lagtinget.

Jag tycker att det är ett stort demokratiskt problem om ni tycker att vi ska fortsätta ha det på det viset. Hur stora överskridningar kan vi i teorin prata om? Vad blir de maximala summorna som landskapsregeringen kan förfoga över? Här vet vi att det är åtminstone 2,7 miljoner euro som landskapsregeringen ensidigt kan besluta om, utan att informera lagtinget. Detta trots att lagtinget är den beslutande makten och landskapsregeringen är den verkställande makten som ska verkställa lagtingets beslut. Landskapsregeringen ska inte ha möjligheten, enligt vår mening, att både fatta beslut om hur mycket pengar och vad de ska gå till utan att informera lagtinget, och det är just det som har hänt här. Det är inte bra.

Jag skrev en fråga här om det är rimligt att landskapsregeringen på det här viset kan flytta pengar fram och tillbaka, oavsett vad som står i budgeten. Jag har svarat på vad vi anser, men det är en viktig fråga som jag hoppas att vi kan ha en debatt kring här idag också.

För vår del är det inte acceptabelt, då vi menar att det minskar inflytandet från parlamentet och därmed Ålands folk, och gör att lagtingsbeslut tappar betydelse. Vi sitter här och fattar beslut och vi kan ha långa debatter om miljoner fram och tillbaka. Men så vet vi att så länge vi har det här systemet kan landskapsregeringen helt och hållet ignorera vad vi säger, ignorera vad utskottet säger och fatta beslut helt fritt. Vi kan konstatera att det i alla fall inte är bra för demokratin, för det är färre människor som bestämmer hur pengarna ska fördelas.

I praktiken innebär det att lagtingets möjlighet att kontrollera landskapsregeringens beslut omöjliggörs. Vi har alltså ingen möjlighet att fullgöra vår kontrollmakt när det är på det här viset, och därför sker det en betydande maktkoncentration från lagtinget till landskapsregeringen. Vi kan säga vad vi vill, men det spelar ingen roll.

Jag skulle säga så här, att det är förstås problematiskt. Hur mycket överskridningar? Var går gränsen? Det är problematiskt. Men landskapsregeringen behöver ha fingertoppskänsla och kunna avgöra när man ska komma till lagtinget med en ändringsbudget.

Jag har suttit och funderat på om det här, om detta vore det första halvåret och en helt ny minister, då skulle jag kunna köpa det resonemanget. Nej, vi borde kanske ha gjort det, men så är inte fallet nu.

I landskapsregeringen sitter det flera mycket erfarna politiker som har varit i politiken väldigt länge. Jag tror att det här handlar om att 3,7 miljoner kanske hade blivit för stor munsbit för lagtinget att svälja, men jag vet inte. Det får vi inte reda på. Beslutet är fattat, och det var det.

Jag var inne på det tidigare, men finans- och näringsutskottet har också jobbat och sagt, lagtinget har sagt, och landskapsregeringen har sagt att vi ska arbeta för parlamentarisk förankring när det gäller betydande investeringar i skärgårdstrafiken. Det är helt etablerat.

Här har vi en överskridning på 2,7 miljoner euro från vad vi har fått information om inom skärgårdstrafiken och inte ens den övriga regeringen har fått information om detta beslut. Kan det bli mycket mer fel mot vad lagtinget vill?

Oavsett om man är med i regeringspartierna och stöder landskapsregeringen, eller om man är i oppositionen och kritiserar, så måste man ändå kunna erkänna att detta är väldigt problematiskt. Vad ska vi tro på egentligen? Om man säger parlamentarisk förankring med allting och sedan fattar beslut utan att informera lantrådet, det är mycket skadligt för förtroendet.

Om vi fortsätter på det spåret så har landskapsregeringen avsikt att upphandla stora investeringar inom skärgårdstrafiken i höstens budget. Med det här ärendet i ryggen, det som just har skett både med södra linjen och överskridningen, så har jag i alla fall väldigt svårt att känna förtroende för att landskapsregeringen kommer att göra som man säger när man begär pengar här i höstens budgetdebatt för en ny upphandling av hela skärgårdstrafiken.

Hur mycket kommer investeringskostnaderna att överskridas och vad ger vi för mandat egentligen när vi kommer dit? Det är väldigt viktigt att, när vi kommer dit, att det kommer en fullmakt om investeringar och inte den här typen av lösa skrivningar som gör att man kan använda reservationsanslag hur som helst. I 54:e paragrafen i lagtingsordningen har vi en skrivning där det står hur fullmakter ska hanteras, och det är en del av det här problemet.

Om det här var skrivet som en fullmakt, 1 miljon euro för att köpa in en elektrifiering av Töftölinfärja, då skulle det inte gå att resonera på det här viset som landskapsregeringen gör nu, och att vi har gamla reservationsanslag som är avsedda för andra saker. Vi behöver använda fullmakten för större investeringar.

Men någonstans kokar hela det här ärendet ner till en förtroendefråga för landskapsregeringen. Är det rimligt att det enda som avgör vad landskapsregeringen kan göra är om lagtinget fortsättningsvis har förtroende för landskapsregeringen? Eller behöver vi ändra vårt sätt att hantera pengar här i lagtinget?

I det här läget krävs det aldrig en återkoppling till lagtinget i praktiken, så länge som en majoritet tycker att det är okej. Det är okej att vi flyttar makten från parlamentet till landskapsregeringen. Så länge majoriteten av er tycker det, så är det okej, och då har vi skadat demokratin. Det är stick i stäv mot vad man säger att man ska göra med demokratiska strategier och transparens. Ingenting av detta håller ihop.

Inom Obunden Samling har vi inte längre något förtroende för att landskapsregeringen i framtiden kommer att göra som man säger i budget och i andra fall. Vi har flera exempel i närtid på att någon har sagt en sak och sedan gjort en annan sak, och det behöver knappast sägas vid det här laget. Men om ni fortsätter agera på det här viset, så kommer vi att svara på liknande sätt som vi har gjort nu, med spörsmål eller misstroende när det kommer stora frågor där vi menar att man bryter mot transparensen gentemot lagtinget. Man bryter mot respekten gentemot lagtinget sammantaget.

Sammantaget, herr talman, önskar vi att landskapsregeringen berättar vad man tänker göra innan man gör det. Man berättar hur mycket det kostar och att man faktiskt gör som man säger. Det är väl det som det kokar ner till. Tack!

Herr talman!

Jag måste föra ett resonemang kring frågan om pengarna till Ukraina, som är nummer två på listan över orsaker till misstroendet.

Just den frågan, efter en livlig debatt, har lagtinget kommit fram till en enighet om hur vi ska hantera frågan. Det är precis så som landskapsregeringen agerar för tillfället. Vi kommer att förankra beredningsarbetet med lagtinget först, och sedan förstås via lagstiftning till den här salen.

Jag undrar därför varför de obundna väljer att lyfta upp den här frågan. Kanske är det så att de obundna är missnöjda med att enighet nåddes med resten av lagtinget i denna fråga. Kan det möjligen vara så att de obundna i slutändan inte skulle ha velat hjälpa Ukraina med de pengar som beviljades?

Tack, herr talman!

Jag försökte förtydliga varför detta finns med här, men jag kan göra om det. Det tas upp som ett tydligt exempel på ett beslut som har fattats med väldigt låg transparens, utan att lagtinget överhuvudtaget var informerat, precis som Töftölinjen. De liknar varandra på det sättet mycket, och därför lyfts det fram.

Vi tänkte, som jag sade i mitt anförande, att efter detta spörsmål borde man väl ändå ha lärt sig att komma till lagtinget när det gäller stora pengar, stora beslut. Man borde förstå att vi menar allvar med detta. Men efter Töftöfärjan och överskridningen där så visar det sig att det inte har landat överhuvudtaget. Därför har vi ett misstroende nu och inte en spörsmålsdebatt.

Herr talman!

I den frågan nådde vi enighet, och det får man ju säga att det var mycket ledamoten Valve som tog initiativ till att se till att vi har ett arbete som ledde till att vi kunde samlas kring en enighet i den frågan. Ändå väljer man att lyfta den frågan.

Jag tänker på detta, särskilt med tanke på att Obunden Samling framförde ett ställningstagande i samband med att vi diskuterade lagframställningen här för bara en eller två veckor sedan. Där sade den obundna representanten att man hellre skulle lägga pengar på kommunerna än att hjälpa Ukraina i den situation de befinner sig i.

Tack, herr talman!

Finansministern försöker leda bort diskussionen från vad den faktiskt handlar om. Det handlar i huvudsak om transparens. Jag har inte kritiserat Töftölinfärjas investeringar i sak, utan det handlar om demokrati, transparens och öppenhet. Nog är nog.

Ni har agerat på ett liknande sätt som ni gjorde med Ukrainapengarna, trots att det har lovats att man ska återkomma. När det som sägs inte stämmer och det sker gång på gång, då blir det ett problem. Det blir ett mycket stort problem för oss här i lagtinget.

Fast det bara är Obunden Samling som har undertecknat detta, så vi är inte ensamma om vår kritik; den finns även inom era egna led också.

Tack, talman!

Tack ledamot Wikström. Jag tänkte vrida debatten kring själva misstroendet i sig. Misstroende är ju ett viktigt demokratiskt verktyg och det vassaste verktyget som finns i vårt parlament. Men det bygger också på att man har någon form av förankring för att man ska vara beredd att misstroendet går igenom, och då måste man ha ett regeringsalternativ.

I de tider vi lever i just nu, med en stor global osäkerhet och en offentlig ekonomi som har mycket att önska. Oppositionen består av sex politiska enheter, sex partier och 13 mandat, men det är enbart obundna som har undertecknat misstroendet. Det gör mig lite förvånad. Finns det ingen reell önskan från obundna sida att detta ska gå igenom?

Tack, herr talman!

Absolut, vi är villiga att sitta med i landskapsregeringen och fatta de beslut som där fattas. Det är per definition omöjligt att presentera ett alternativ till regeringen innan en misstroendeomröstning har hållits. En sådan omröstning innebär att landskapsregeringen faller om den inte har förtroende.

Det har aldrig presenterats ett alternativ, inte ens under förra mandatperioden när ledamot John Holmberg deltog i misstroendeomröstningen. Då hade man inte heller något alternativ. Det går helt enkelt inte att presentera ett alternativ. Om man skulle presentera ett alternativ till den regeringsbas som har mer än 50 % stöd, innebär det per definition att den sittande regeringen inte har förtroende. Det resonemanget faller på sin egen orimlighet.

Tack, talman!

Den skillnad som jag ser från tidigare misstroenden är att man då har haft en samlad opposition som undertecknat misstroendet, vilket har fungerat som en bas för en tänkt ny regeringskoalition. Nu står obundna för 20 procent av lagtinget, vilket är en väldigt liten del.

Det förvånar mig än en gång att oppositionen inte ser detta så allvarligt att man är beredd att gå in med en enad front. Det är en fråga jag ställer mig.

Spörsmål kanske hade varit mer ändamålsenligt att anpassa sig till sakernas karaktär än denna misstroendeförklaring, och det verkar som att oppositionen inte heller har en samlad ställning bakom sig. Det blir lite spretigt nu. Med tanke på att detta är parlamentets viktigaste och mest kraftfulla verktyg, blir det platt om man inte har den förankring som man kanske borde ha, inte ens från oppositionens sida.

Tack, herr talman!

Vi menar att vi har haft liknande situationer tidigare i samband med stödet till Ukraina, som handlar just om transparens och öppenhet. Man kan se det här som en förlängning av att landskapsregeringen fortsätter att agera ganska dunkelt och icke transparent när man fattar den här typen av beslut. Det påminner om den diskussion vi hade angående pengarna till Ukraina. Därför leder detta nu till misstroende direkt.

Vi får se hur röstningen går.

Tack, talman!

Jag kan på ett sätt känna igen frustrationen som ledamoten Wikström ger uttryck för. När man är i opposition är man i underläge. Man har inte all information som regeringen eller majoriteten har.

Men jag måste ändå ställa en fråga. Det handlar om regelverket kring hur man på momentnivå bestämmer vilka medel som finns tillgängliga, och hur lagtinget beslutar att något ska göras. Det har inte ändrats. Det är exakt samma system som vi har haft i åratal, och som även Obunden Samling under den förra mandatperioden levde under utan att ändra på. Varför låter ledamoten Wikström förstå att det är något som landskapsregeringen nu har hittat på för att fiffla med pengarna, när det är ett system som vi har haft i alla år?

Tack, herr talman!

I en optimal värld behövs inga lagar. Det behövs inga regler. Alla beter sig precis som de ska. Det är väl Kant som pratar om med det kategoriska imperativet, att var och en ska handla på ett sätt som gör att ens handlande kan upphöjas till allmän lag. Jag tror att det sammanfattar tanken. Om världen skulle fungera på det sättet så skulle man inte behöva ha regler.

Men när det kommer till en punkt där man uppenbarligen inte kan enas om stora beslut gång på gång, då kan det bli nödvändigt att införa regler som tidigare inte har funnits. Det är väl det korta resonemanget jag har kring den frågan.

Detta handlar om en väldigt stor överskridning. Under förra mandatperioden fattades det inte den här typen av stora överskridningar på momentnivå.

Jag vill dra mig till minnes att det nog under förra mandatperioden också fattades väldigt stora beslut, utan att förankringen varken i landskapsregeringen eller i lagtinget var särskilt stor.

Ledamoten Wikström fattade ett av de beslut som gjorde mig mest frustrerad. På sin sista dag på jobbet gjorde han, utan att ens hans egen regering kände till det, Bogskär till ett naturskyddsområde för att stoppa en utbyggnad av vindkraften.

Det tycker jag att var maktfullkomligt, att gå förbi lagtingets och landskapsregeringens möjlighet att kontrollera ett beslut.

Tack, herr talman!

Den stora skillnaden ligger i vilken makt som är delegerad och hur den makten har delegerats till enskilda ministrar. Jag försökte själv ändra regelverket innan detta beslut fattades, så att landskapsregeringen som helhet skulle fatta beslut. Det fanns dock inget gehör för det.

Budgetmakten är inte delegerad till landskapsregeringen; den tillhör lagtinget och ska förbli hos lagtinget. Vi beslutar, och landskapsregeringen verkställer.

Om man vill ändra naturskyddsområden och den delen, så varsågoda och kom med ett förslag.

Jag tycker att det här misstroendet bygger på ganska tunna argument, måste jag säga, när man läser igenom det.

En sak som jag anser vara ett totalt missförstånd är beslutet om de olika budgetmomenten. Lagtinget beslutar om de olika budgetmomenten, vi har makten och vi beslutar om pengar och motiverar hur de ska användas. Det är sedan upp till den verkställande landskapsregeringen att genomföra dessa beslut. Vi sitter inte här i lagtinget för att välja ut vilka anbudsgivare som får anbuden eller på vilket sätt olika verksamheter ska bedrivas; det är upp till ministrarna att göra det.

På en övergripande nivå är det vi som bestämmer om detta och vi som tar besluten. Det är också det som lantrådet förklarade tidigare och som har skett i det här fallet: Vi har beslutat om dessa pengar. De kan vara lite svåra att se, eftersom de kommer från olika håll. Men det finns en motivering för detta moment som stöder det här.

Tack, herr talman!

Ja, precis. Man kan använda gamla reservationsanslag inom det nuvarande regelverket för att agera på det här viset. Idag kan man, som man har gjort, använda pengar som är avsedda för investeringar i färjor som vi inte äger och som lagtinget faktiskt har fattat beslut om, och istället sätta dem på något annat. Man har informerat lagtinget om att det kostar 1 miljon men istället kostar det 4 miljoner. Men tycker ledamoten verkligen att det är bra att vi har ett sådant system? Tycker ledamoten att det här beslutet är bra? Ledamoten sitter själv i finans- och näringsutskottet och resonerar om att detta kommer att spara pengar. Om vi satsar 1 miljon på det här, så kommer vi att spara pengar.

Tycker ledamoten att det har gått rätt till när det nu kostar 4 miljoner istället för att spara pengar? Är det rätt och riktigt?

Jag tycker förstås inte att det är bra när det blir dyrare. Men man vet ju inte så mycket förrän man har genomfört upphandlingen. Jag kommer att berätta mer om detta i ett anförande, och då kommer ledamoten att ha möjlighet att ställa frågor till mig.

En annan fråga jag har till ledamoten är: Är det inte viktigt, även i lagtingssammanhang, att vara konsekvent? Jag tänker att om man själv fattar beslut på enskild föredragning eller om det händer saker, är det inte viktigt att om något är okej under en viss mandatperiod så borde det också vara okej under en annan mandatperiod, när vi lever under samma regelverk?

Vi har haft flera exempel. Ådan skulle vara billig. Vi vet att den förra regeringen gav också pengar till Ukraina, och det var helt okej enligt de reglerna. Men nu verkar det plötsligt vara ett stort problem när man överskrider ett visst moment, och det anses värt ett misstroende. Är inte konsekvensen värd att upprätthålla över mandatperioderna?

Tack, herr talman!

I ett tidigare replikskifte hade jag ett resonemang om denna fråga. När behövs det regler? När behöver vi ta tag i det? Det är först när man börjar använda reglerna som ett hålrum och när man börjar utnyttja dem för att genomföra investeringar som kanske inte hade godkänts i lagtinget annars. Det är då som det blir ett problem.

Problemet uppstår inte så länge man är öppen och transparent med vad saker och ting kostar. Jag ska inte gå in i detalj i diskussionen om Ådan nu, för det har jag inte tid med, och jag har redan berört den flera gånger tidigare. Här i lagtinget tog vi upp betydligt mera pengar än vad färjan kostade, för att vi skulle ha ett visst spelrum och råd med vissa investeringar i färjan. Det är skillnaden. Här påstår man att det kostar en sak, men sedan blir det något helt annat. Man använder pengar från vitt skilda användningsområden för att finansiera denna investering. Ledamoten är medveten om skillnaden här.

Tack, herr talman!

Jag och ledamoten Wikström var i matsalen idag överens om att det ska bli intressant att ha en demokratidebatt och diskutera relationen mellan landskapsregeringen, lagtinget.

De händelser som har inträffat, samt de efterföljande förklaringarna kring vad som har hänt och vad man tycker om detta har både majoriteten och oppositionen förklarat.

Hur stort handlingsutrymme ska landskapsregeringen egentligen ha? Det finns en gräns där den operativa makten blir helt handlingsförlamad, och där man behöver ett visst utrymme för att kunna agera. Ledamoten har själv suttit som minister och sett den praktiska verkligheten.

Vill ledamoten reglera handlingsutrymmet för landskapsregeringen på något annat sätt än det vi har nu? Kan ledamoten själv minnas något beslut där man kanske kände att det behövdes mer förankring och där man tog beslut ändå för att det var bråttom och man behövde få något ut "ur kanonens mynning" så att säga?

Tack, herr talman!

Jag tänker att det finns en skillnad mellan momentan. Vi har stöd och saker som är lagbundna, vilka ibland överskrids. Så är det.

Men när vi pratar om investeringar, framförallt stora nya investeringar, tycker jag att man borde använda 54:e paragrafen i lagtingsordningen, fullmakter. Det handlar om att tydligt ange vad landskapsregeringen begär tillåtelse att göra från lagtinget.

Jag kommer ihåg att vi upphandlade den södra linjen på fyra år under förra mandatperioden, där vi tog upp en fullmakt på nästan 100 miljoner euro bara för driften. Detta för att visa att driften under fyra år skulle kosta så här mycket pengar. Jag anser att man borde använda 54:e paragrafen mycket mer än vad den nuvarande landskapsregeringen gör när det gäller stora och framförallt nya investeringar.

Tack, herr talman!

Det är bra att påpeka. Det kunde ha stått i ett spörsmål.

Jag håller med min kollega John Holmberg. Misstroende är oppositionens största kanon. Det ska användas för att fälla en sittande regering till förmån för ett eget alternativ. Nu slänger Obunden Samling ensam iväg ett misstroende, där de blandar ihop Töftöfärjan, skärgårdsinvesteringar och pengar till Ukraina, och skriver att regeringen är maktfullkomlig samtidigt som de har ett svagt ledarskap. Det är ju ett motsatsförhållande i mina öron.

Obunden Samlings kanon, men skjuter bara salut. Det har ju ingen praktisk betydelse. Det verkar som om det inte finns något syfte med detta misstroende. Man skulle kunna förvänta sig att ett misstroende skulle åtföljas av ett alternativ på plats, ett underlag. Åtminstone borde vi förstå att det inte kan finnas ett underlag för hur man vill leda Åland framåt. Det är ett ansvar vi samtliga har här inne.

Tack, herr talman!

När vi pratar om ledarskap, till exempel när jag skriver om hur ledarskapet fungerar. Lantrådet säger själv att hon har ett öppet och förtroendeingivande ledarskap, där man ger stor makt åt de enskilda ministrarna att fatta sina beslut. Men brister inte det ledarskapet om man inte ens får information om just det här ärende? Det handlar om en 400-procentig överskridning av en investering i Töftölinfärja.

Pratar vi om maktfullkomlighet, okej, det kanske är ett lite starkt ord, men samtidigt har jag visat här och försökt förklara i misstroende att detta har skett tidigare, särskilt i samband med diskussionen om pengarna till Ukraina. Det var ingen transparens, ingen förankring och nu har vi en liknande situation. Ingen transparens, ingen förankring och den här gången visste inte ens lantrådet om att det här beslutet fattades. Jag tycker att det finns fog för detta.

Jag vill också påpeka att exakt samma kritik som ledamoten framför mot mig, fick lantrådet under förra mandatperioden.

Tack, talman!

Tack för anförandet. Jag uppskattar verkligen engagemanget.

Att anklaga regeringen för dunkelt och egenmäktigt agerande saknar dock täckning. Besluten fattas öppet här i lagtinget med majoritetens stöd. Vi ser det som en styrka att vår demokrati granskas och prövas i full dager, precis som vi gör nu.

Vi kan vara oense om ordval, men målet är ett öppet och transparent Åland där lagtinget alltid är den högsta beslutande makten.

Herr talman!

Det är bra ord som ledamoten framför, och så vill jag att det ska vara, absolut.

Problemet är bara att när man gång på gång hittar exempel som inte överensstämmer med det som ledamoten just sade, då måste man agera. Det är vår skyldighet. Vi behöver värna om lagtingets beslutande rätt.

Om ledamoten tycker att vi gör det, att det är okej att landskapsregeringen fattar beslut om att införa en överskridning med nästan 400 %, har vi då beslutanderätt och beslutandemakt över hur mycket investeringarna får kosta? Nej, det har vi inte. Inte alls.

Tack, talman!

Ledamot Wikström säger också att landskapsregeringen förskjuter makten från lagtinget till landskapsregeringen. Vi ska komma ihåg att lagtingets makt är orubblig. Alla viktiga beslut behandlas här.

Om man menar att en rambudget ger regeringen möjlighet att agera inom ramarna, då beskriver man faktiskt hur hela vår budgetlagstiftning är tänkt att fungera. Det är faktiskt lagtinget som beslutar om ramarna och kan när som helst ändra på dem.

Tack, herr talman!

Med det resonemanget låter det som att ledamoten försvarar det sätt som landskapsregeringen använder och även svaret på misstroende. I ett sådant resonemang att man kan fördela medlen hur som helst, utan att behöva återkomma till lagtinget, men då räcker det faktiskt med en rambudgetdebatt där vi tar upp olika moment, ungefär vad som ska göras under dessa moment.

Vi kan ha en budgetdebatt där vi inte behöver diskutera så mycket detaljer om vad saker och ting kostar, utan vi budgeterar per moment bara. Vi skriver upp alla saker som landskapsregeringen kanske får för sig att göra och sedan klubbas det.

Det var inte meningen med ramverket, enligt mig. Det var aldrig meningen med ramverket att det skulle fungera på det här viset. Ingen som jag har pratat med har ansett att detta var syftet med ramverket.

Just möjligheten med reservationsanslag har funnits tidigare, men har inte överskridits på det här sättet tidigare.

Talman!

Tack för anförandet. Lantrådet Katrin Sjögren nämnde i sitt anförande att man mycket väl kunde fortsätta planeringen av en bro i Prästösund, och i så fall skulle man kunna flytta den färja som finns där nu. Jag tror faktiskt att den har nummer 123. Jag skulle vilja efterhöra en kommentar från tidigare infrastrukturminister Christian Wikström. Är det verkligen möjligt att flytta färjan? Jag har förstått att den är så pass stor att den faktiskt inte går att flytta någon annanstans, eftersom det inte finns några andra färjfästen som den är anpassad för.

Det skulle vara intressant att få en sakkunnig kommentar i den frågan.

Tack, talman!

Jo, det går nog att flytta den här färjan. Det är i alla fall min uppfattning är att vi kan flytta den, men det är en färja som i praktiken är för stor för de andra platserna där vi har linfärjor. Det går inte så mycket tung trafik på de andra platserna.

Dessutom har man ändrat teknikval. En del av överskridningen beror på att man har gått från hybriddrift till batteridrift, vilket innebär att det behövs tryck i ledningarna, om vi ska kunna flytta den här färjan och köra den på batteridrift som det är tänkt. Det nog att flytta den, men det kommer inte att förbättra servicenivån särskilt mycket. Det är min uppfattning.

Tack, herr talman!

Som vi alla vet är huvudregeln i ett misstroendeyrkande att regeringen måste avgå. Ledamot Christian Wikström nämnde också att han inte längre har förtroende för vårt lantråd, och därför har han skrivit detta misstroendeyrkande för att fälla den här helt maktfullkomliga regeringen som nu sitter.

Det är klart att detta är den tyngsta kalibern man kan skjuta med, och därför är det givetvis också intressant för hela lagtinget att veta vad alternativet är. Genom detta misstroendeyrkande har man intentionen att regeringen ska avgå och då är det viktigt att lagtinget vet vad alternativet är i morgon.

Tack, herr talman!

Jo, jag har svarat på den här frågan och även diskuterat den redan. Ledamoten satt inte med under förra mandatperioden, men Liberalerna lämnade, tillsammans med Socialdemokraterna, in ett misstroende där exakt samma kritik framfördes, man hade inte ett alternativ.

Nu kommer man här och säger samma sak som man själv sade till då sittande regering för några år sedan. Det blir lite komiskt. Jag vet inte hur man annars ska se det. Borde man inte hålla linjen där, om man nu fick den kritiken förra mandatperioden och nu upprepar man samma argument? Jag själv kritiserade inte detta, för det är en logisk omöjlighet nämligen. Så för mig är det inte ett problem.

Tack, herr talman!

Kan man kanske se det komiska i att man pratar om en svunnen tid, där inte alla i den här salen har varit med?

Jag tror att det viktigaste för lagtinget och för alla ålänningar där ute är att veta vad alternativet är, istället för regeringen Sjögren som nu sitter. Men det verkar som att det framgår att det för närvarande inte finns något annat alternativ än just den här nu sittande, maktfullkomliga regeringen. Är det rätt uppfattat?

Tack, herr talman!

Den gången som ett misstroende gick igenom, som jag känner till, var faktiskt när Roger Nordlund var lantråd - vi ska inte prata om andra personer - men då föll regeringen, och en ny regering bildades där Roger Nordlund återigen var lantråd.

Det här med misstroende och hur det fungerar, samt vad resultatet blir, är i stort sett detsamma som efter ett val: Man bildar en ny regering, man ser vem som vill samarbeta. Det kräver förstås att det finns argument i misstroendet som faktiskt håller.

Det som Liberalerna gör nu är att de helt undviker att diskutera den här frågan som handlar om misstroende, och man försöker istället rikta om uppmärksamheten. Det är väldigt uppenbart för alla som lyssnar på detta. Man kanske borde ägna lite mer tid åt att faktiskt diskutera de problem som finns, istället för att använda den här typen av resonemang. Men alla får ju debattera som de vill.

Tack, talman!

Misstroendeverktyget är, som tidigare nämnts, det kraftigaste parlamentariska verktyget som kan användas och kan leda till att en regering faller och måste avgå.

Obunden Samling vill tala om misstroende. I egenskap av medlem i Åländsk Center och regeringsparti vill jag snarare tala om framtiden. Lagtinget har satt kursen, regeringen levererar och Åland tar steg framåt inom digitalisering, utbildning, skärgårdstrafik och trygghet.

Vi har olika syn på enskilda beslut och det hör till demokratin. Men att beskriva vår regering som dunkel och egenmäktigt arbetande, vilket ett misstroende gör, tycker jag inte alls passar.

Tack, herr talman!

Ja, regeringen levererar, det kan man väl säga vad man vill om det, förstås. Men man levererar på det viset att man fattar beslut på egen hand utan att informera lagtinget.

Det skadar transparensen. Hela demokratistrategin får ju någon slags löjets skimmer över sig. Vi har haft demokrati här i dag, och vi pratar hela tiden om hur viktigt det är med transparens. Men när det kommer till verkligheten är det motsatta som gäller. Då försvarar man istället ett dunkelt agerande, för det här är dunkelt agerande.

Jag tycker i alla fall att den samlade riktningen är tydlig. Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland, som regeringsprogrammet antyder.

Man kan säkert tycka att det borde ha kommunicerats med lagtinget när slutbeloppet av elektrifieringen blev känt. Det tycker jag också. Det finns medel i överföringarna, och det borde ha framkommit tydligare till lagtinget.

Men jag ser det som har skett snarare som en del av barnsjukdomar kring rambudgeteringen. Politiskt kunde man hantera det som har skett tydligare, till exempel genom en ändringsbudget, som vi har hört. Vi ser ju också att budgetprocessen hela tiden utvecklas kontinuerligt för att öka tydligheten och transparensen.

Så slutligen, för att vara tydlig och för att jag inte kommer att ha ett eget anförande, vill jag stöda den sittande regeringen.

Tack, herr talman!

Jag vill passa på att lyfta fram att landskapsregeringen räknar med en driftsbesparing på 80 000 euro när man gör den här investeringen. Jag vet inte hur de kalkylerna ser ut, men jag skulle väldigt gärna vilja se dem.

Nu, med den nya kostnaden, blir avskrivningskostnaden utan att räkna med OPEC och CAPEX blir 140 000 euro. Det betyder alltså att den här investeringen i Töftölinfärja ökar driftskostnaderna med ungefär 60 000 euro. Är det bra eller dåligt? Vi kanske inte skulle ha stött det beslutet. Jag tror att det finns många här i salen som hade haft betänkligheter om det hade inneburit stora ökningar av driftskostnaderna.

Talman!

Jo, det framkom ju tidigare från lantrådet när hon talade, men då var replikskiftena över. Jag hade hellre ställt frågan direkt till henne, men hon nämnde i alla fall att det rörde sig om ett missförstånd, att det här var något man gjorde för klimatet, och klimatvinsten var något man fick på köpet. Egentligen handlade det om att förlänga livslängden på färjan.

I vilket skick är drivlinan på färjan idag? Är det något som den tidigare infrastrukturministern känner till?

Jag har en fråga till. Lantrådet sade att 3,7 miljoner för en sådan här ombyggnation inte är något uppseendeväckande, men ändå budgeterade man bara 1 miljon. Hur går det till i landskapsregeringen när man presenterar ett budgetförslag för en investering? Snurrar man flaskan och ser vilket belopp den stannar på? Det blev 1 miljon, men nog borde man ha vetat tidigare också då att 3,7 miljoner inte var uppseendeväckande i så fall.

Tack, herr talman!

Jag kan inte svara på detaljer just nu om skicket på Töftöfärjan.

Det är klart att kostnaderna ökar om man ska genomföra en elektrifiering och byta ut allting. När det gäller det aktuella företaget som har vunnit anbudet, så deras huvudsakliga uppgift är att tillverka skrov av olika typer och former. I den summan ingår också investeringar i själva stålarbetena på färjan.

Tack, talman!

Jag gillar att tala till bönder på bönders vis. Jag tänkte ta ett litet exempel här, för det är jag bra på.

Jag åkte hit idag i min Ford Fiesta från -98, och den går bra. Motorn funkar fint, men om jag ändå skulle få för mig att byta motor för att förlänga livslängden på den här gamla Fiesta, så säger jag till min fru att jag tänkte lägga 10 000 euro på att byta motor i Fiestan. Då säger hon att det är en dålig idé. Men jag körde ändå på med 10 000 euro, och när jag kom hem sade jag: "Fan, det gick på 37 000." Men nu har jag beställt en motor i alla fall.

Då kanske hon säger: "Men du vet att en ny elbil kostar 10 000 euro?" Hade det varit bättre om vi hade pratat innan och kommit överens om huruvida det är värt att lägga pengar på din gamla Fiesta, eller om vi kanske skulle satsa på en ny?

Talmannen påminner om att vi inte använder kraftuttryck i denna debatt.

Ledamoten Wikström är välkommen att besvara repliken.

Tack, herr talman!

Det skulle nog varit bra för stämningen i familjen så att säga. Hon skulle ha större förtroende för dig i framtiden om du hade förankrat det.

Talman!

Ärade kollegor och åhörare! Vi behandlar just nu ett misstroende mot regeringen Sjögren, skrivet av den obundna lagtingsgruppen. Jag vill börja med att vara tydlig: Liberalerna har fortsatt fullt förtroende för lantrådet Katrin Sjögren och för den regering som vi har bildat tillsammans med Centern och Socialdemokraterna. Jag ska berätta varför.

Denna regering får saker att hända. Regeringen slutför projekt som har pågått genom flera mandatperioder och tar nödvändiga beslut om obekväma frågor som tidigare har gått i stå på grund av politiska motsättningar som närmast kan liknas vid ett skyttegravskrig.

Under valrörelsen 2023 märkte vi en tydlig beställning från medborgarna: Sluta strida och börja samarbeta för att få Åland framåt! Beslutet togs att bilda en koalitionsregering bestående av de två partier som tidigare har stått på varsin sida i de stora frågorna.

Utvecklingen och tillväxten har tidigare tagit den största smällen och en långtgående oförmåga att komma överens om viktiga utvecklingsprojekt i kombination med ett stagnerande BNP sedan 2008. Målet för sittande landskapsregeringen har varit tydligt, att ta det politiska ansvaret för att städa upp den åländska ekonomin och framtidssäkra Åland med medborgaren i centrum.

Vad är det som denna regering har på sitt bord? Jo, ett omställningsarbete i skärgårdstrafiken för att göra den långsiktigt hållbar både för de som bor i skärgården och ur klimatsynpunkt. I första hand genom bildandet av Axferries och en trafikomställning som ska säkra kommunikationen i framtiden med ett säkrare och flexiblare system. Ett nytt helhetsgrepp om vår skärgårdstrafik som är ganska skör i nuläget.

Implementering av ett nytt vårdinformationssystem som pågår i detta nu.

Arbete med Kantakopplingen, där Mitt Kanta tillgängliggörs för alla ålänningar, har varit ett efterlängtat steg.

Skattegränsarbetet, där vi har lyckats hitta flera framsteg senaste året. Det har skett under den regeringens men tillsammans med hela lagtinget och expertis. Det är ett bra exempel på starkt ledarskap från regeringen.

En ny gymnasielag är på remissrunda

Vi har ett gediget arbete för att få en ny självstyrelselag i hamn som motsvarar de krav och förutsättningarna som gäller för vårt samhälle idag och för en lång framtid. Det arbetet går framåt i stadig takt i samarbete med riksregeringen och det finns för tillfället goda utsikter för att vi lyckas med denna revision under denna mandatperiod.

Vi har ett omfattande digitaliseringsarbete för att effektivisera offentlig sektor på hela Åland.

Vi har arbetet för att öppna upp för framtida intäkter genom att möjliggöra havsbaserad vindkraft.

Vi har en ny jaktlag klubbad som har tagits fram i nära samarbete med jaktvårdsföreningarna och andra berörda.

Vi har lagstiftning för att trygga medborgarnas rätt till kommunal service oavsett framtida samhällsstrukturer

Det nya finanspolitiskt ramverk överlevde ett regeringsskifte och kunde ros i hamn av sittande regering i gott samarbete med hela lagtinget.

Regeringen Sjögren har även visat att man har goda förutsättningar för att reda upp svåra utmaningar som exempelvis haveriet i skärgårdstrafiken förra sommaren.

Talman! Ett misstroende är lagtingets skarpaste verktyg. Det ska användas när en regering helt tappat förmågan att styra. Den situationen råder inte nu.

Dock välkomnar Liberalerna alltid en diskussion om demokratins grundpelare, däribland relationen mellan lagtinget och landskapsregeringen. Inga sanningar är slagna i sten i en demokratisk församling. Den diskussionen mår bäst av att vara levande. Men att i detta skede ta den diskussionen som en misstroendedebatt är att skjuta över målet.

Talman! Obunden samling kallar denna regering egenmäktig. Oppositionens uppdrag är att kritiskt granska sittande regering och visa på ett politiskt alternativ. Oppositionen har sina givna verktyg som kan användas för att ifrågasätta och utmana regeringsbasen. Så ser spelet ut och så ska det vara. Från andra sidan är det ju givet att majoritetens ledamöter sitter på mer detaljinformation i ett tidigare skede, av naturliga skäl.

Man tar upp elektrifieringen av Töftöfärjan Där har vi redan hört från ministrarna att kommunikationen har brustit och saken beskrivs som ett missöde och borde ha hanterats på ett annat sätt. Efter diskussioner i majoriteten har vi konstaterat att inget juridiskt fel har begåtts på något sätt, men politiskt kunde saken ha hanterats på ett lämpligare sätt med tanke på summans storlek, just för att säkra lagtingets maktställning i relationen till landskapsregeringen.

Å andra sidan bör vi också diskutera hur man säkrar landskapsregeringens handlingsutrymme. En handlingsförlamad landskapsregering är minst lika farligt som att inte ha någon alls.

Jag tänker inte gå närmare in på de här uppräknade punkterna, herr talman, eftersom många enskilda sakfrågor som nämns här med fördel skulle ha diskuterats i en spörsmålsdebatt där klämmen kan handla om just det.

Och en spörsmålsdebatt har vi redan haft angående det internationella stödet till Olena Zelenska Foundation för att bygga lektionssalar i ukrainska grundskolors skyddsrum på fronten som PAF ville genomföra, med egna budgeterade medel för ändamålet men med hela Åland som avsändare.

Den spörsmålsdebatten fick en klubbad kläm som gav tydliga direktiv till landskapsregeringen om framtida hantering av PAF-medel. Den saken anser vi vara helt utagerad. Men här väljer ändå Obunden samling att ta med stödet till Ukraina och rådda ihop det med Töftöfärjan och andra saker.

Moderaterna däremot var tydliga med att man, trots att man var kritisk mot tillvägagångssättet, ändå stod bakom stödet till Ukraina och deltog aktivt till att frambringa en mycket resonlig och försonlig spörsmålskläm som blev en bra avslutning på ärendet. Det ska lagtinget vara stolta över.

Ett misstroende däremot, som är oppositionens tyngsta verktyg, det har efter motiveringstexten endast en kläm: Att stå bakom ett misstroende mot lantrådet och regeringen som helhet och all den politik och allt det arbete som den regeringen gör under mandatperioden.

Men ett misstroende innebär också ett ansvar för oppositionen att visa på ett alternativ till regeringskonstellation. Om man vill avsätta en regering måste man kunna visa på ett trovärdigt underlag och alternativ för att leda Åland. Här står Obunden Samling ensamma som undertecknare. Moderaterna, Hållbart Initiativ, Grön Vänster, Pro Åland och ledamoten Rainer Juslin har inte undertecknat. Det finns alltså inget tydligt underlag i detta skede för ett regeringsalternativ.

Talman! Ingen regering är perfekt, det vet alla här inne som har suttit i en majoritet. Man måste komma överens hela tiden och arbetet tar inte slut. Man måste kompromissa sig fram till den gemensamma politiken och nu som då är det någon som inte är helt nöjd. Regeringsarbetet bygger på tillit. Det är det som är hårdvara även i den här salen.

Men framåt går det för den här regeringen och det är huvudsaken. Då kan det ibland ske misstag men i det stora hela tar vi samhällsutvecklingen framåt. Regeringsprogrammet råder och svåra frågor i stort och smått hanteras dagligen av lantrådet, ministrarna och förvaltningen.

Det är tuffa ekonomiska tider. Sedan länge tillbaka har den här majoriteten bestämt sig för att hantera och skapa stabilitet och långsiktiga lösningar för hela Åland.

Liberalerna anser att vårt lantråd Katrin Sjögren har ett tryggt och beslutsamt ledarskap med sikte framåt. Det är precis det som vi tror att Åland behöver i dagens läge när populism och höga svallvågor regerar i samhällsklimatet både globalt och lokalt.

Talman! Slutligen vill jag deklarera tydligt att regeringen Sjögren tar ansvar för att genomföra det omställningsarbete som är nödvändigt för att säkra en hållbar framtid på Åland. Vi liberaler står bakom vårt lantråd och vår regering och de målsättningar som den arbetar med enligt vårt gemensamma regeringsprogram. Därför avvisar vi detta misstroende. Tack!

Tack, herr talman!

Ledamot säger att om man helt har tappat förmågan att styra, då ska det lämnas in ett misstroende.

Under förra mandatperioden hade vi ett liknande fall. Ett misstroende riktades mot dåvarande minister Jansson som handlade om in casu bedömningar av jordförvärvsärenden, och inte heller där hade något juridiskt fel begåtts, om jag inte minns fel.

Liberalerna lämnade in ett misstroende med nio mandat. Det är mer än fem mandat, men det är långt ifrån en majoritet. De argument som ledamoten framförde nu, så samma kritik kom under förra mandatperioden när ledamoten själv undertecknade den, och liknande försvar hölls då. Kan vi inte konstatera bara att ett misstroende per definition inte kan innehålla en majoritet av ledamöter, eftersom det skulle innebära att regeringen som sådan saknar förtroende. Kan vi vara överens om det?

Nej, det är vi inte överens om. Den stora skillnaden mellan de två ärendena är följande: Jag ska börja med att säga att ett misstroende riktas mot lantrådet, aldrig mot en enskild minister. Det är det första som är viktigt att förstå. Lantrådet representerar hela landskapsregeringen och är helt ansvarig för den gemensamma politiken. Misstroendet riktas alltså mot lantrådet, och om lantrådet faller, så faller hela regeringsprogrammet. Så fungerar vårt system.

Det misstroende som vi lämnade in, som ledamoten Wikström nämner, lämnades in av fler än ett parti. Det var två partier i opposition, vilket innebär att flera i oppositionen var överens om att detta borde lämnas in. Det föregicks också av en spörsmålsdebatt. Man tog upp frågan om Ukraina-pengarna eftersom vi har haft en spörsmålsdebatt om detta. Det känns som en nödlösning för att kunna säga att man har haft det.

Obunden Samling har tidigare lämnat in misstroendet direkt utan en spörsmålsdebatt. Man slänger in det största verktyget utan att ens vilja ha ett skriftligt underlag eller diskutera frågan mer ingående och det ger inte lagtinget en chans att diskutera saken.

Tack, herr talman! Det här misstroendet handlar om demokratiska grundprinciper, vem som ska bestämma vad och hur beslut ska fattas. Det handlar om transparens och öppenhet. I slutändan handlar det förstås också om förtroende.

Jag har redan beskrivit likheterna mellan det här beslutet och beslutet om pengarna till Ukraina. Det beslutet var faktiskt mer förankrat än vad det här är. Det var inte förankrat på något vis till någon. Men man uppvisar samma ignorans och respektlösa beteende mot lagtinget i detta ärende, precis som man gjorde när det gällde pengarna till Ukraina. Man bryr sig inte om att förankra någonting.

Vi måste få slut på det här. Vi måste börja göra som vi säger. Vi måste säga vad vi gör och tillåta lagtinget att ha en kontrollfunktion och kontrollmakt och sedan fattar landskapsregeringen, inte på egen hand.

Jag tänker inte förlänga debatten angående Ukraina-pengarna ytterligare. Skillnaden mellan de två ärendena är att Ukraina-pengarna hanterades i ett förfarande som var uträknat för att fungera internationellt och i enlighet med den överenskommelse som fanns. Detta var majoriteten medveten om från början, och vi har redan gått igenom det. Förklaringarna har kommit, och vi behöver inte diskutera det mer.

Detta ärende däremot, här säger ministrarna, lantrådet och vi i majoriteten att detta borde ha hanterats på ett annat sätt. Vi erkänner att det skedde på ett sätt som inte är helt okej. Det är skillnaden mellan Ukraina-pengarna och detta ärende; vi står bakom förfarandet med Ukraina-pengarna. Om ministern skulle göra detta igen med Töftöfärjan så skulle det ske på ett annat sätt. Det handlar alltså om ett misstag som har inträffat, och ibland måste man ha överseende med sådana saker. Nu blev det som det blev.

Jag begär inte att Obunden Samling ska ha förtroende för den här regeringen. Det har varit tydligt från dag 1, att de inte har det.

Tack, talman!

Tack ledamoten Påvals. Ledamot Påvals och jag satt i opposition under förra mandatperioden, och jag tror aldrig att det diskuterades så mycket om skärgårdstrafik som då, med gamla färjor, bajamajor och containrar. Du minns hur det var.

Just nu finns en överenskommelse om att vi ska arbeta med skärgårdstrafikens framtid på ett professionellt och bra sätt. Jag vill faktiskt ge en jättestor eloge till förvaltningen och till alla som arbetar med detta, inklusive de parlamentariska referensgrupperna där även oppositionen är med.

Jag vill också lyfta fram att det faktiskt pågår bra saker, och vi har ett seriöst bolag som ansvarar för detta. Förhoppningsvis kommer vi inte att behöva diskutera lika många detaljer framöver.

Tack, herr talman!

Jag håller helt med ledamoten Eckerman om att diskussionerna och den operativa politiken kring skärgårdstrafiken aldrig har varit så transparenta som nu. Det är i stort sett så det är. Vi har parlamentariska grupper, och det är väldigt öppet,

Vi har nyligen tagit ett nytt system för skärgårdstrafiken, där vi har genomfört en bolagisering, och detta har skett i samarbete med lagtinget. Så i det stora hela har det varit väldigt transparent. Landskapsregeringen och majoriteten bakom den ämnar också att det ska förbli så.

Jag tycker det är bra att ledamoten Påvals lyfte just detta i sitt anförande. Man måste också tänka på att från rent bord så stod man med ett skadestånd på 10 miljoner euro och en helt kollapsad skärgårdstrafik.

Ska man kasta sten i glashus och blanda ihop olika saker, så är det kanske så att minnet är kort när det gäller vad man själv har ställt till med.

Tack, herr talman!

Jag skulle absolut kunna skriva fyra sidor till om vad som hände under förra mandatperioden. Men vart leder det oss? Vad är syftet med att stå här och diskutera det som hände under den regeringen? Det är nu det gäller.

Nu ser situationen helt annorlunda ut. Vi arbetar framåt och ska försöka lösa de utmaningar vi står inför. Vi gör det för att vi vill ha det bra. Vi löser det för att människor som bor i skärgården i framtiden ska kunna åka färjor, och för att vi ska kunna ha en ekonomiskt hållbar skärgårdstrafiken som faktiskt håller.

Mitt i allt detta kommer också pålagor från EU, som att vi ska ha utsläppsrätter som även gäller skärgårdstrafiken. Så var står vi då med gamla dieselmotorer? Det är det som är centralt. Vi måste säkra även det för framtiden, precis som allt annat. Detta utgör hela grunden för regeringsprogrammet.

Tack, talman!

Lagtingsledamoten talade om Ukrainastödet där 3 miljoner skickades iväg utan lagtingets kännedom eller förhandsgodkännande.

Man kan omvandla detta i andra termer. Det var tre års sjukostnadsavdrag till exempel. Det var nästan tio års drift av Michael Sars som, man skickade iväg utan att fråga. Det blev ett ganska ordentligt liv av det. Vi kom överens om att sådana beslut måste förankras.

Talman! Kan lagtingsledamoten se några likheter i detta förfarande, förutom att summorna råkar påminna om varandra? Nog måste lagtingsledamoten se vissa likheter i förfarandet?

Tack, herr talman!

Jag tycker också att vicetalman Måtar ska erkänna att de här pengarna, den hemvist de hade och den adress de hade, skulle ha varit detsamma även om PAF hade gjort det på eget initiativ. Dessa pengar var budgeterade för det ändamålet och PAF hade ändamålet att göra detta helt själva. Men nu ville PAF göra det med Åland som stämpel.

Både jag och hela oppositionen vet att dessa pengar inte hörde till den ordinarie budgeten eller föreningsmedlen. Det här var pengar som var avsedda för just detta ändamål. Nu ville PAF göra detta från hela Ålands folk,
det var detta som var sagt och det har vi pratat om flera gånger. Men det verkar som att Obunden Samling helt och hållet ignorerar detta och anser, bara för att det gjordes på det här sättet, att då ska det räknas i antal Michael Sars, antal sjuksköterskor och annat som radades upp.

Jag ska inte säga några ordet, men jag tror att ni alla vet vilket ord jag pratar om. Det börjar smaka ganska illa.

Tack, talman!

Lagtingsledamoten undviker omsorgsfullt att besvara den tydliga frågan: Finns det inga likheter här? Man tar bara de pengar som finns, och använder dem till precis vad man vill. Det spelar ingen roll vad lagtinget som helhet har bestämt, eller om det finns lagstiftning som reglerar till exempel PAF-pengar. Det spelar heller ingen roll om det finns en budget som säger att det skulle kosta cirka 1,5 miljoner att fixa den här elektrifieringen.

Jag noterar att lagtingsledamoten inte vill diskutera dessa likheter överhuvudtaget och inte heller vill se dem.

Tack, herr talman!

Man brukar prata om "follow the money" och det vet alla som har läst en bra kriminalroman eller kanske hört det.

Visst, det handlar om det. Varifrån menar vicetalman Måtar att de här pengarna togs? Kommunerna har nämnts av Obunden Samling. Okej, så vi ska alltså ta 3 miljoner från de pengar som PAF har budgeterats för det här ändamålet? Vi ska säga; "nej, de här pengarna ska gå till kommunerna". Men då skulle vi ha stoppat in pengarna den ordinarie budgeten.

Det här är ju pengar som överhuvudtaget inte har tänkts användas till något annat än det som PAF hade avsett.

Sen råkade det finnas en möjlighet, en öppning för att Obunden Samling skulle få skrika om det här och göra ganska fula nummer av det. Det får man ju göra; det är upp till var och en.

Men jag tycker att den diskussionen redan har förts ganska långt. Varifrån togs pengarna? Från vem togs pengarna? Det är en stor och viktig fråga som vi kan besvara i den här debatten.

Herr talman!

Sluta strida och börja samarbeta, sade ledamoten i sitt anförande. Ledamoten lyfte fram flera bra saker som landskapsregeringen har arbetat med under sina år, och det låter ju bra. Det var en hel del punkter som ledamoten redogjorde för i sitt anförande.

Jag saknade däremot tillväxtpolitik och näringslivssatsningar i ledamotens anförande, vilket är centrala delar av den politik som landskapsregeringen arbetar med under de här två åren. Kan ledamot Påvals berättar för oss som sitter i opposition när vi kommer att få ta del av sådana satsningar? Det är också en del av ett förtroende.

Tack för en bra replik. Jag tycker att den här regeringen är tillväxtorienterad. Det handlar om att bygga tillväxt. Tillväxten är A och O för att vår ekonomiska utveckling ska vända, vilket ännu inte har hänt. Tvärtom äter vi just nu upp den likviditet vi har kvar i kassan. Vi har tomt i kassan

Anders Ekström kommer att komma hit och hålla ett anförande. Jag lämnar de orden till honom och låter honom beskriva den saken på ett bättre sätt än vad jag kan.

Men jag anser i stort att den här regeringen är tillväxtorienterad och näringslivsinriktad. Vi måste se till att vi alla är överens om att tillväxten på Åland måste öka. Gör vi inte det, då har vi stora problem och vi har redan stora problem.

Talman!

Tomt i kassan snart? Nu lägger vi iväg 3,7 miljoner på Töftöfärjan, och vi sätter sprätt på pengar på många andra saker.

För mig är det viktigt med politik, och att det även finns näringslivspolitik. Jag upplever att det är tomt prat; det händer inte någonting. Vi får rapporter från både den ena och den andra om ökade kostnader bland företagarna, och de behöver hjälp där ute.

Jag skulle vilja meddela att Liberalernas förstahandsalternativ till regeringen, Moderat Samling. Vi arbetar ju faktiskt med att knyta kontakter; med Samlingspartiet, Moderaterna i Sverige med KD, vi träffar rederier och vi är ute och träffar företag. Vi försöker samarbeta i det tysta och göra saker som är till gagn för Åland.

Men jag upplever att det ibland skulle vara bra om man kunde vara lite mer lyhörd från regeringens sida i viktiga frågor, även om man inte alltid säger nej. Ibland är det mycket nej också från regeringen.

Tack, herr talman!

Jag har noterat att Moderaterna har varit väldigt duktiga på att knyta kontakter och har haft många besök samt besökt andra samarbetspartners. Det är viktigt för framtiden, och jag uppmanar alla partier att följa efter. De som inte gör det bör fundera på hur de använder de veckor vi inte står här i salen. Det är jätteviktigt och bra, både för hela Åland och för framtiden.

Moderaterna visar att de är beredda att ta ansvar framöver, det är bra. Det är suveränt! Det är sådana parter vi behöver på Åland, och det är den typen av politik vi behöver.

Lagtingsledamöter i den här salen är ansvariga på olika sätt, men alla är likvärdigt ansvariga för Ålands framtid.

Talman, lagting och åhörare!

Vi i Centerns lagtingsgrupp motsätter oss detta misstroendeyrkande. Inte för att vi tycker att allt regeringen gjort har varit perfekt, det finns alltid utrymme för förbättringar. Nej utan för att de påståenden som ligger till grund för yrkandet inte håller. Demokratin på Åland är stark, lagtingets makt är orubblig och vår regering har i det stora hela agerat i enlighet med tidigare beslut och i samklang med majoriteten i vårt parlament.

Yrkandet talar om ”dunkelt” och ”egenmäktigt” beslutsfattande. Det är allvarliga ord och de saknar täckning. I själva verket är vår åländska demokrati en av de mest transparenta som finns, det ser småskaligheten till att den är. Lagtingets kontrollmakt är stark, oppositionen har alla möjligheter att granska och kritisera och lagtingets majoritet har gång på gång bekräftat sin tilltro till den sittande landskapsregeringen. Att några ledamöter ifrågasätter hur saker sköts är inget nytt eller unikt. Det kallas demokrati och det är ju så vi utvecklar självstyrelsen.

Låt mig därför bemöta de tre punkter som yrkandet lyfter fram.

För det första elektrifieringen av Töftö linfärja. Här kunde kommunikationen ha varit tydligare. Så är det. Det är vi de första att medge; detta har också infrastrukturminister Gunell förklarat i denna sal. Så är det. Det finns definitivt förbättringspotential inom regeringssamarbetet vad gäller förankring och information. Men här ska vi samtidigt minnas att målet har hela tiden varit tydligt: att elektrifiera linjen och att förlänga livslängden på det befintliga tonnaget. Det var det lagtinget beslutade om och det är det som nu levereras. Att kalla detta för respektlöst mot lagtinget är starka ord. Men visst finns det förbättringspotential - vilket som sagt även minister Gunell insiktsfullt själv påtalat.

För det andra stödet till Ukraina. Här påstår man att regeringen agerat egenmäktigt. Sanningen är att gåvan om tre miljoner euro till att bygga utbildningslokaler i skyddsrum i Ukraina så behandlades redan av lagtinget i samband med spörsmålsdebatten i våras. Där framgick tydligt att det fanns brett stöd i lagtinget. Samtidigt startade också arbetet med att se över regelverket mellan PAF och landskapet. Det var vad lagtinget efterfrågade genom att enhälligt ställa sig bakom en kläm om att det ska ske en översyn av den framtida hanteringen av PAF-medlen.

För det tredje, skärgårdstrafiken och fullmakter. Här är det viktigt att vi talar klarspråk. Att framtidssäkra Åland kräver alternativ. Landskapsregeringen har tagit sitt ansvar genom att hålla dörrar öppna och förbereda olika vägar framåt. Det är inte ett hot mot demokratin, det är att utöva gott ledarskap i en tid då ekonomin och behoven förändras snabbt. Och besluten fattas alltid här i lagtinget.

Mycket handlar alltså om budgetteknik och det nya med budgetramar. Därför kommer min partikollega och tillika förra finansministern Roger Höglund att, i sitt kommande anförande, redogöra för Centerns syn på de budgettekniska bitarna.

Talman! Det är uppenbart att detta misstroendeyrkande snarare är ett rent och skärt politiskt spel än verklig kritik mot regeringens arbete. Att använda ord som ”dunkelt” och ”egenmäktigt” utan belägg så har bara ett syfte; att urholka den politiska debatten och sänka nivån i samtalet. Det vi ser är mer en projicering från populismens mörkare vrår än en seriös invändning mot hur Åland styrs.

Vi i Centerns lagtingsgrupp står för något annat. Vi står för stabilitet, för ansvar och för det regeringsprogram som majoriteten i detta hus enats om: ”Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland.” Det är det som vägleder oss i vårt arbete. Det är det vi levererar på, steg för steg, beslut för beslut, när det gäller digitalisering av samhället, revideringen av självstyrelselagen, översynen av utbildningsväsendet, utvecklandet av skärgårdstrafiken, upprätthållandet av en regelbaserad världsordning, främjande av livsmedelsproduktionen, stärkandet av den lokala demokratin, arbetet med att skapa balans i ekonomin, uppdraget att säkra alla kommuninvånares rätt till service, omsorgen om sjukvården, alla ålänningarnas rätt att känna trygghet och konkreta insatser för starkare konkurrenskraft, osv.

Denna landskapsregering har på område efter område levererat verkstad snarare än prat och om det provocerar delar av oppositionen är det väl snarare bra än dåligt; allt annat hade varit underligt.

Avslutningsvis. Det är Ålands lagting som är den högsta beslutande makten på Åland. Det har aldrig ifrågasatts, och det kommer aldrig att ifrågasättas av denna regering. Landskapsregeringen gör sitt jobb, partierna bakom denna regering samarbetar väl och oppositionen har all rätt att utmana. Men när man gör det bör man också respektera fakta.

Vi väljer ansvar framför populism. Vi väljer samarbete framför splittring. Vi väljer framtidstro framför misstro. Därför säger vi nej tack till detta misstroendeyrkande. Tack, talman!

Talman!

Jag tänkte nästan lägga till: "vi talar om elektrifiering", eftersom det är ett ämne som ledamoten ofta diskuterar på ett positivt sätt. Elektrifieringen av Töftöfärjan uppgår till hela 3,7 miljoner. I upphandlingen anges det ingenting om de här anslutningarna för driften på Prästö och Töftö.

Vilken är ledamotens uppfattning om hur stora investeringarna kommer att behöva bli för att få igång den här elfärjan? Är det något som ledamoten känner till och har uppgifter om? För det har inte jag.

Tack, talman!

Tack, ledamot Holmberg. Nu går jag ledamoten in i detaljer som jag egentligen vill undvika. Jag vill hålla mig på en mer övergripande nivå.

Men ja, ledamot Mansén sitter även som ordförande i Energikommissionen så har jag en hel del information om detaljerna. Det finns framtagna siffror på anslutningskostnader och så vidare.

Jag kommer dock inte att redogöra för dessa detaljer i talarstolen. Det handlar om nätförstärkningar på Prästö. Det handlar inte om oöverkomliga kostnader. Jag tror till och med att det arbetet redan har påbörjats.

Talman!

Tack för svaret. Det här är en intressant fråga. Nu pratar vi om 3,7 miljoner. Frågan är vad det kommer att landa på om vi når 4,5 eller 5 miljoner innan det här är klart?

Ledamoten nämnde också att förankringen och informationen borde ha varit bättre, och vi har fått intrycket att regeringspartierna verkar vara överens om det. Men hur är det med Centerns lagtingsgrupp, när fick ni information om beslutet kring Töftöfärjan? Det är min första fråga.

Sedan talade lantrådet i sitt anförande om att förlänga livslängden på Töftöfärjan med 20 till 30 år. Hur ser Centern på Prästösundsbron nu? Har man sopat det under mattan?

Talmannen påminner om att den här frågan ska hänför sig till huvudanförande. Nu börjar vi gå över gränsen.

Tack, talman för förtydligandet från talmannens sida. Det gick lite utöver vad jag hade tagit upp i mitt anförande.

När det gäller informationen, och precis som jag sa i mitt gruppanförande från Centern, har vi påtalat kritik för att vi har fått väldigt lite information till lagtingsgruppen om detaljerna kring det hela.

Det är uppenbart att det finns förbättringspotential när det gäller detaljerna, och det tycker jag också att lantrådet var inne på i sitt svar här. Så det är ingenting att hymla om. Det finns förbättringspotential, och vi tror på en bättring på den sidan.

Tack, talman!

Mansén säger att lagtingets makt är orubblig. Anser ledamoten att finansutskottets betänkande styrker det uttalandet? Jag menar att hela deras betänkande utgår från att den här investeringen är den budgeterade summan. Hur kan man påstå att deras makt är orubblig när de får sitta och lämna ett betänkande på gallimatias och sedan blir det en helt annan summa i slutändan? Det är helt absurt att säga att den är orubblig.

Kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det är också lite absurt att påstå att den kommunikation som aldrig har inträffat skulle kunna ha varit tydligare, för den har aldrig förts.

Tack, talman!

Tack ledamot Egeland. Ja, lagtingets makt är orubblig och det är lagtinget som har sista ordet i beslutsfattandet. På så vis så hävdar jag att lagtingets makt är orubblig i de här frågorna. Så är det.

Tack, talman!

Ledamot Mansén säger också att det var det här som lagtinget beslutade om. Men det stämmer inte. Det man beslutade om var att modernisera en gammal linfärja för 1 miljon. Nu ska man istället modernisera en gammal linfärja för 3,7 miljoner. Så det stämmer inte alls.

Vi i Centern står för stabilitet och ansvar, vi väljer ansvar framför populism, säger ledamoten. Men om det är den politik som förs och som vi debatterar här i dag som är ansvar, så föredrar jag att ni kallar mig för populist även i fortsättningen.

Tack, talman!

Ja, jag hävdar fortfarande att det handlar om att modernisera en gammal linfärja när man ändrar från dieseldrift till eldrift ombord. På så sätt är faktiskt målet och syftet detsamma.

Sedan kommer det att diskuteras mycket under den här misstroendedebatten kring huruvida tolkningarna i budgettexterna är tillräckliga och så vidare. Det är egentligen det centrala. Hur tydliga är texterna i dessa moment?
Jag tror jag stoppar där.

När det handlar om populism så är det intressant att ledamoten tog det till sig.

Tack, herr talman!

Det är tydliga texter. 1 miljon euro är ju i min värld ganska tydligt vad det handlar om, det handlar om 1 miljon, inte 4 miljoner euro.

Den här upphandlingen hade ju bara en anbudsgivare, så det kan väl vara en orsak till att det blev så dyrt som det blev.

Jag undrar om detta ens skulle ha genomförts om man hade förankrat det i landskapsregeringen eller hos lagtinget. Om kostnaden hade varit 3,7 miljoner euro istället för 1 miljon euro, hade lagtinget sagt ja till det eller landskapsregeringen för den delen? Det här beslutet förankrades inte ens i landskapsregeringen.

Det vore intressant att få reda på den alternativa verkligheten som inte finns idag, men man kan ändå fundera på det.

Hur menar ledamoten att lagtingets kontrollmakt uppfylls om vi tillåter den här typen av beteende? På vilket sätt uppfylls vår kontrollmakt? Vi ska kontrollera lagtingets beslut, vilket är en av våra huvudsakliga uppgifter, men hur?

Tack, talman!

Det är intressanta frågor som ställs av ledamot Wikström när det gäller hur det hade gått om detta hade tagits upp här i lagtinget, mer i detalj. Den debatten hade vi vetat först efteråt, så klart. Den debatten skulle ha varit nyttig, och att vi definitivt skulle ha diskuterat detta mer i detalj. Det tror jag vi alla är ense om. Det stärker på alla sätt.

Det finns kritik angående bristen på både debatt och information, vilket jag också nämnde i mitt anförande.

Tack, herr talman!

Den här investeringen handlar i huvudsak om att minska Ålands koldioxidavtryck och våra utsläpp av fossila bränslen, det är huvudsaken här. Visst, man förstärker stålet lite och gör det mer effektivt, men lejonparten av pengarna går till att konvertera den här färjan till en annan typ av driftsform. Jag tror att den debatten hade handlat ganska mycket om hur vi effektivast kan minska vårt koldioxidutsläpp på Åland.

Den här färjan förbrukar förstås bränsle. Men om man jämför kostnaden för att få bort dessa koldioxidutsläpp från Töftöfärjan med andra typer av klimatreducerande åtgärder, så hade vi kommit fram till att dessa 3,7 miljoner euro är ett väldigt dyrt sätt att minska koldioxidutsläppen på Åland. Så hade det sett ut, tror jag.

Tack, talman!

Nu tycker jag faktiskt att vi är i utkanten av hela debatten egentligen. Det blir att handla om en annan typ av driftsform och koldioxidutsläpp och så vidare och att 3,7 miljoner är dyrt.

Ja, 3,7 miljoner är mycket pengar. De skulle säkert kunna användas till mycket annat också. Men jag tror att denna investering är en investering för framtiden. Det handlar om att skaffa både erfarenhet och kompetens. Framförallt har många, inklusive vi från Centerpartiet, påtalat att detta inte enbart gäller den här linjen. Det handlar om att elektrifiera en linfärja som, istället för att gå ur tiden, har möjlighet att fortsätta framåt 20-30 år med modern framdrift. På så sätt bibehåller vi faktiskt värdet på färjan framöver också.

Det är inte pengar i sjön på något vis, som ledamoten vill pådyvla.

Tack, talman!

Man upphör aldrig att förvånas. Ledamot Mansén säger i Centerns gruppanförande att det här misstroendet är utan belägg och att det är populism. Är det populism att begära att landskapsregeringen respekterar lagtinget och lagtingets lagstiftande roll? Är det populism för Centern?

Jag undrar vidare. Anser Centerns och ledamot Mansén att regeringen Sjögren, genom minister Gunell, agerade helt korrekt när man tar ett beslut som flerdubblade kostnaden för elektrifieringen av Töftölinjen?

Tack, talman!

Jag tycker att jag har varit ganska tydlig i mitt anförande. Det har framkommit kritik även från Centerns håll när det gäller förankringen och vad som kunde ha gjorts bättre i hela processen. På det viset anser jag att det har klargjorts tillräckligt.

När det gäller populism kan man kanske fundera över varför inte hela oppositionen står bakom detta förslag. Det kan säkert ledamoten själv redogöra för. Hur kommer det sig att inte fler står bakom detta populistiska inspel?

Tack, talman!

Jag konstaterar att ledamot Mansén inte vill uttala sig om huruvida han anser att beslutet är korrekt. Han förbigår den frågan, så vi får utgå från att Centern tycker att det är helt okej att man sidsteppar lagtinget på detta sätt.

Då undrar jag: Är det verkligen Centerns definition av att ta ansvar, att man på det här viset kan förbigå lagtinget helt? Är det Centerns definitions av ansvars som ledamot Mansén pratar om?

Tack, talman!

Med de nya budgetramarna och det system vi har idag finns det säkert förbättringspotential på många sätt. Här kommer min kollega, ledamot Höglund, att beskriva budgetprocessen och dess utvecklingspotential.

Det är helt klart att den här misstroendedebatten och misstroendet på något sätt pekar på brister i det nya systemet som behöver utvecklas. På så vis håller jag med oppositionen i sina påpekanden. Detta utvecklar faktiskt demokratin i vårt system på sikt.

Tack, talman!

Jag ska fatta mig mycket kort, för jag förmodar att alla är trötta på den här debatten vid det här laget.

Men när jag hör två liberala ledamöter efter att man har kunnat ta replik, så måste jag bara få det klart för mig: Har ni också räknat med att man förlänger livslängden på denna färja med 2030 år? Och under dessa 20-30 år sparar man in på fyra motorbyten. Är det så? Det har två ledamöter sagt, och jag blir lite förbryllad. Har skärgårdstrafiken motorer gjorda av papier maché, eller är det något jag har missat?

Ni får gärna klargöra detta, för det är av stor vikt att förstå hur kalkylerna är beräknade.

Talman!

Kanske ska vi inte grotta ner oss i allt för mycket tekniska detaljer som vi inte riktigt förstår.

Men om man väljer att köra med färjan som den är idag, det vill säga med dieseldrift, så garanterar motortillverkarna ett visst antal körtimmar. Det handlar om 30 år, vilket innebär att man kommer att behöva byta motorer fyra gånger under den perioden. Det har man också gjort hittills.

Om man istället väljer det alternativ som regeringen har gått inför så kommer dieselmotorerna att fungera som reservmotorer. Det är inte meningen att de ska få några driftstimmar överhuvudtaget. Därför förväntas de förmodligen att vara där i 30 år. De har valts, antar jag, med tanke på att man ska hålla sig under den angivna gränsen för nuvarande anläggning som går på 130 kilowatt.

Tack, talman!

Tack ledamot Pettersson för svaret. Man har alltså bytt motorer fyra gånger på de här 32 åren? Om det är på det viset så tror jag naturligtvis på det. Det låter häpnadsväckande, men jag litar på det som ledamoten säger.

Ja, nu kan jag inte säga om man har bytt fyra gånger, för det har funnits en annan typ av motorer i den från början. De här motorerna som sitter i den nu så är exakt identiska med dem som är på Alfågeln och där har jag en viss erfarenhet av drifttimmarna. Man kör enligt Scanias intervaller helt enkelt.

Diskussionen är avslutad. Ett beslut i ärendet får enligt 43 § arbetsordningen fattas tidigast på fjärde dagen efter det att förklaringen avgavs. Ärendet upptas för beslut vid plenum den 26 september 2025. Antecknas.