Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! Den 18 januari begärde lagtinget social- och miljöutskottets utlåtande om Republikens presidents framställning gällande konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter.

    Utskottet har inga invändningar i ärendet och föreslår därför att lagtinget ger det begärda bifallet till att den lag och förordning som sätter i kraft det fakultativa protokollet i Finland träder i kraft också på Åland till de delar som det fakultativa protokollet faller inom landskapets behörighet. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Jag tog ju upp i remissdebatten ett alternativ att man inte skulle bevilja det här bifallet. Tog ni upp det alternativet och hur det skulle påverka saken?


  • Tack, talman! Det var ett enigt utskott som tyckte att det här ska antas. Så vi gick inte in på det desto mera.


  • Tack, herr talman! En annan sak som jag framförde var att ni skulle begära ett utlåtande från lag- om kulturutskottet som faktiskt enligt talmanskonferensen var det utskott som egentligen skulle ha behandlat det här. Funderade ni på att begära ett utlåtande från lag- och kulturutskottet?


  • Tack, talman. Det var heller ingen fråga som diskuterades i utskottsbehandlingen.


  • Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag har noterat att vi har en ganska spännande föredragningslista idag. Där finns ärenden där vi kanske förväntas vara av liknande åsikt och där finns ärenden där vi kanske har olika åsikter. Kanske konstellationerna också blir olika i de olika ärendena.

    Här har vi framför oss ett ärende där vi tydligen inte alla har samma åsikter, dvs. ett ärende om republikens presidents framställning om konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter. Namnet har inte blivit enklare.

    Det gäller som bekant tredje protokollet till FN:s barnkonvention om barns indragning i väpnade konflikter, som ursprungligen inte skickades till lagtinget då Finland ansåg att det var inom demilitariserade Ålands behörighet eller hur man då tolkade det. Men landskapsregeringen anser nu att en del ligger inom behörigheten och har då skrivit det yttrande som vi har till grund för det här. Landskapsregeringen skrev att det inte finns några hinder för lagtingets bifall.

    Det som vi ser från Åländsk Demokrati är ett till synes väldigt oskyldigt protokoll om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter. Vi från Åländsk Demokrati stöder i allt väsentligt huvuddragen av konventionen, men det är ju enbart artikel 6.3 i tilläggsprotokollet som yttrandet berör och som regeringen vill få ett bifall till. Det är dessa skrivningar som vi inte kan ge bifall till.

    Herr talman! Minister Annette Holmberg-Jansson nämnde i remissdebatten att det enbart gäller barn och kopplade det till kvotflyktingar, som vistats i olika läger som bekant, men detta stämmer inte. Kvotflyktingarna har ju kommit till Åland utan detta protokoll. Detta gäller barn som har dragits in i väpnade konflikter som krigare, inte sådana som har drabbats av konflikterna.

    Herr talman! Regeringen skriver inget om fördelar med protokollet. Regeringen har inte heller analyserat riskerna med protokollet eller vad som händer om vi inte ger vårt bifall. Man har bara sagt att det finns ingenting emot ett bifall.

    Vi från Åländsk Demokrati ville därför att utskottet skulle titta på detta, men det hörde vi att man inte har gjort. Ärendet gick ju som bekant till social- och miljöutskottet som behandlade det i expressfart. Jag såg hur snabbt det fanns på nätet.

    Som jag sade förra gången, det kändes faktiskt som en trojansk häst när vi i juletid fick detta ärende som i rubriken två gånger talar om barnets rättigheter och så vidare, medan texten verkar beröra helt andra saker.

    Det märkliga är att ärendet enligt föredragningslistan skulle gå till lag- och kulturutskottet, vilket jag tyckte var helt rimligt, men sedan ändrade sittande talman detta tre gånger; till social, till lag och till social. Jag framförde att det borde ha gått till lag- och kulturutskottet eller att man åtminstone hade fått ett utlåtande därifrån.

    Debatten var ursprungligen planerad till fredagen före jul och man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att tycka att det ser märkligt ut. Ni skrattar, men under min tid i lagtinget så har vi behandlat fem budgetförslag och alltid avslutat före jul med en omröstning. Jag har aldrig sett att vi skulle ha haft ett ärende efteråt. Vissa av er har suttit längre här. Har ni någon gång upplevt något sådant? Och bästa lagting, hur ofta har man bytt utskott tre gånger för ett enda ärende? Jag har inte upplevt det. Här var två saker på samma. Så skratta kan ni göra.

    Men av den här orsaken så vill jag ännu ytterligare en gång föreslå att det här ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet såsom talmanskonferensen från början beslöt.

    Jag vill också föreslå en bordläggning för ärendet för formens skull.

    Herr talman! Andra här i salen har framfört att det här protokollet inte ändrar någonting i sak, till exempel ledamot Valve har framfört det på Åländsk Demokrati Facebooksida och ledamot Egeland har framfört det i en insändare i båda tidningarna idag. Men det är detta som vi har lite olika åsikter om, om det har någon effekt eller om det inte har någon effekt. Och då undrar man om det nu är så att det inte har någon effekt; varför är det så viktigt att vi ska ge ett bifall till någonting som inte har någon effekt?

    Som vi ser det så kan det riskera saker och ting, det kanske kan göra det enklare för - det som jag inte ville nämna då - IS-terrorister som ni ville ha som ett konkret exempel och att någon placerar dem på Åland. Varför ska vi ge ett bifall för något som kanske inte påverkar något, som ni säger, eller eventuellt påverkar något?

    Regeringen säger i sitt yttrande: "Personer återvänder från väpnade konflikter utanför Finland och som kan placeras på Åland" och vidare "för Ålands del kan det handla om situationer där personer återvänder från väpnade konflikter utanför Finland och som kan placeras på Åland". Det är ifrån regeringens yttrande. Som om det här protokollet inte strider mot självstyrelselagen som man skriver. Men borde vi inte skydda medborgarna precis på samma sätt som vi skyddar dem mot coronan? Nästan alla här sitter med ansiktsmasker för att skydda oss mot det.

    Herr talman! Jag ser att jag går lite över tiden, men som någon sade tidigare så är det här ett mycket viktigt ärende. Jag ska inte dubblera tiden som den personen gjorde.

    Men när jag funderade lite på det här så tittade jag lite på vår Facebooksida och det var en som hade satt upp några Youtube filmer. Jag tittade...


    Talmannen: Jag vill uppmana lagtingsledamot Toivonen att hålla sig till ärendet.

    Toivonen: Jo, ärendet beskrev just dessa krigare. Minister Holmberg-Jansson sade att det är bara barn och det lät väldigt oskyldigt. Det var en film från Channel 4 som visade hur de här barnen ser ut. Man börjar skola pojkar när de är sex år, flickor först när de är tio. Det är ojämlikt eller hur? Man försöker indoktrinera dem, de ska lyda och lyssna på sina lärare. Det var väldigt, väldigt skrämmande. Filmen var väl 12-13 minuter, jag såg kanske 10. Jag såg hur de tränade att sparka varandra för att träna att sparka folk och också kunna tåla sparkar. Jag ber de som tycker att det inte spelar någon roll att titta på någon av dem. Strategin är att sända de här barnen runt om i världen. Självmordsbombarna som for runt var 10 år.

    Man undrar om det faktiskt är det här som vi eventuellt, eventuellt, eventuellt öppnar dörrarna för? Är det någon av er som vill att era barn ska ha dessa som era klasskamrater i era skolor? Vi är inte för det.

    Jag ska inte nu gå mera över tiden. Men vi är inte naiva och vi är förvånade över att ni andra säger att det spelar ingen roll. Tack för ordet, herr talman.


  • Ledamot Toivonen går ut och skrämmer slag på stora delar av Ålands befolkning. Visst är det jätteläskigt med IS-krigare och visst är det många regioner runt omkring oss som har jättestora problem med det här. Men kan inte Toivonen förklara vad det här förändrar. På vilket sätt skulle någon kunna placera människor här? Jag tycker också att det är en olycklig formulering, men eftersom Toivonen drar stora växlar på det så vill jag veta; hur ska det här förändra något?


  • Tack, herr talman! Om vi tar ena sidan, hur det kan påverka, jag vet inte om det säkert garanterat påverkar. Men jag kan ju se vad läsa vad det står i yttrandet och på basen av det så finns det möjlighet. Då är frågan; varför ska vi ha det här? Ni säger att ingenting kommer att ändra. Varför ska vi då genomföra en konvention som ni hävdar att inte ändrar någonting? Det är ju helt onödigt, om det finns en risk, som vi ser, att det kan hända någonting i framtiden. Det är helt onödigt att vi ger vårt bifall till det här.


  • Tack, talman! Jag tycker att situationen börjar bli snudd på absurd. Alltså ledamot Toivonen påstår att det finns en risk, men om man ber honom påpeka vad det är för risk han ser, då kan han inte göra det. Men han ser ändå spöken mitt på dagen.

    Jag tycker också att det är en tokig formulering. Men anledningen till varför vi ska säga ja, den måste ju även ledamot Toivonen förstå. Man måste ju välja sina fighter. Så är det ju och man tar inte stora fighter och förbrukar politiskt förtroende för spöken som man ser mitt på dagen.


  • Tack, herr talman! Men som jag sade, ni säger själv att det inte påverkar någonting och då är det väl ganska onödigt att vi genomför det här. Sedan om vi en vacker dag ser de här spökena så då återkommer vi till debatten.


  • Talman! Ja, mycket ska man höra. Det är inte bara landskapsregeringen som anser att det här är under vår behörighet. Det var ju också en kommunikation som skedde med utrikesministeriet. Jag skulle vilja fråga ledamot Toivonen: Hur ska någon kunna placera en person på Åland, med vilket lagstöd? Det är enligt min mening, och jag har rådfrågat andra, helt omöjligt enligt lagen att placera en person på Åland.


  • Tack, herr talman! Jag har inte på något sätt ifrågasatt om vi skulle ha behörighet i den här punkten. Det är inte det, men vi måste ju inte ge vårt bifall bara för att vi har en behörighet.

    Sedan säger ni att det finns ingen lag nu. Jag ska inte gå in på det, men lagar kan faktiskt ändras, men då har vi godkänt den här resolutionen.


  • Talman! Jag håller delvis med det som ledamot Stellan England sade. Det är en olycklig formulering i yttrandet till lagtinget. Men det har ingenting att göra med det som lagtinget ska ta ställning till. Lagtinget ska ta ställning till artikel 6 punkt 3, inte till yttrandetexten i sak. Det handlar om att ratificera. Det handlar om ett förbiseende som gjordes och som nu ska åtgärdas och rättas till. Ingenting annat. Man behöver inte se spöken i den här texten och i den här artikeln 6.3 som 180 länder har ratificerat. Jag skulle vilja veta vilka andra länder i världen som inte har gjort det. Vill vi vara på samma nivå som dem?


  • Tack, herr talman! Som ni säger själv, det står i yttrandet. Det är ju märkligt om landskapsregeringen har uttryckt sig fullständigt fel i yttrande bara för att man faktiskt läser och påpekar att här står den här saken.

    Ni sade att 180 stycken har ratificerat det. Jag fick lite den känslan när jag tittade på Youtube-filmen, jag tror inte att IS har ratificerat den här konventionen, tyvärr.


  • Tack, herr talman! Ja, de är konspiratoriskt bara värre här. Det har pratats om trojanska hästar. En trojansk häst, herr talman, har ju ändå en avsändare med onda intentioner enligt definitionen och den har även ett motiv. Vem den avsändaren är och vad motiv är så framkommer inte överhuvudtaget i ledamot Toivonens anförande, fast han hävdar att det finns sådana. Det ger också uttryck för en viss desperation. Jag förstår att Åländsk Demokrati börjar känna att det börjar brinna i knutarna när man i opinionsundersökningarna hade noll mandat om man börjar spela på rädsla och okunskap. Man gör hönor av fjädrar och hela hönsgårdar faktiskt , hela Hellesby gård. Man greppar efter halmstrån och bygger konspirationer. Det är kanske dags att man tar hela bilden med sig hit upp i stolen, ledamot Toivonen. Det är inte okej. (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jag tyckte att jag hade vissa likheter med en trojansk häst. Man vet inte vad som kommer ur en sådan och när det kommer ur dem. Jag inte tror att de trojanska hästarna brukar ha en avsändare.


  • Tack, herr talman! Trojanska hästar är gjorda av trä, de brukar ju inte galoppera själva genom porten direkt, utan det fanns en avsändare som faktiskt hade onda intentioner, men det finns ingen sådan här. Det finns inga sådana spöken och det vet också ledamot Toivonen.

    Men det här passar ypperligt för ledamot Toivonen och hans partis syften. Nu försöker man hitta halmstrån. Nu försöker man hitta syften. Det minsta lilla som man kan få tag i så börjar man prata om att det lades fram före jul och att det därför är en konspiration.

    Ledamot Egeland sade tidigare att vi skrämmer hela Åland. Knappast! Jag tror inte att hela Åland blir uppskrämd av detta. Men de som har ett ointresse av samhällsdebatten, som har en okunskap, som egentligen i slutändan inte bryr sig om vad det handlar och som inte bryr sig om att läsa det här protokollet som vi hanterar nu men som lyssnar på ledamot Toivonen, de blir rädda. Det är det som är det farliga i det här.


  • Tack, herr talman! Jag funderade faktiskt en del just på procedurfrågan i det här ärendet. Som sagt var, texten är väldigt svår, vi kan inte säga annat och det kom till kännedom samma dag som vi skulle ha vår budgetdebatt och sedan var ärendet placerad till efter budgetomröstningen. Vi har aldrig någonsin haft ett ärende efter det och sedan gången då. Det var självklart lagtinget som bestämde men det var på förslag av talmannen och så flyttades det ett antal gånger. Så det blev inte det utskott som jag tyckte att var det naturliga. Det är mycket märkligt. Det är det bara en del i det hela.


  • Tack, talman! Ledamot Toivonen låter nästan lite konspiratorisk, tycker jag, när han pratar om behandlingen i expressfart i utskottet och om det på något vis fanns några avsikter med det. Det vill jag som ordförande dementera. Det här behandlades ganska snabbt i och med att vi redan hade färdigt inplanerade möten. Vi har haft ganska intensivt arbete i social- och miljöutskottet nu, så vi förlängde våra dagar och därför gick behandlingen ganska så snabbt.


  • Tack. Det är bra att behandlingen gick snabbt. Men det fanns ju en del frågeställningar som bland annat jag tog upp. Tydligen så behandlade ni inte de frågorna och det tycker jag att det kunde ha gjorts. Det är ordförande som avgör det.


  • Tack, talman! Det har sagts många gånger tidigare nu att det som ledamoten Toivonen har gjort i talarstolen är alltså att sprida skrämselpropaganda kryddat med lite konspirationer som bygger på missförstånd, notera missförstånd.

    Jag hade hoppats att ledamoten Toivonen faktiskt hade läst på ordentligt, speciellt med tanke på att den här frågan har funnits att läsa ganska länge.

    Hur kommer då eventuellt barn som har varit med om väpnade konflikter till Åland? De blir inte utplacerade av någon typ av mystisk hand, någon orolig trojansk häst eller någonting liknande. De blir utplacerade med stöd av en finsk lag, det vill säga rikets utlänningslag som säger att det är möjligt att asylsökande också har en temporär boendeort här på Åland. Det finns inga andra lagstöd. Vi kommer inte i den här debatten att kunna fatta några förändringar kring det, så egentligen (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Som jag sade, vi kanske inte ska gå in i alla de lagar som är nu. Lagar kan faktiskt ändra också, vem som kan komma hit. Det här kanske möjliggör för sådana som vi kanske inte vill ha här. Det är det som är det viktiga.

    Detta med att skrämma upp, vi ska väl inte tala om de som skrämmer upp hur klimatet är om tio år. Det finns gränser på olika ställen i politiken.


  • Talman! Då vill jag i sådana fall fråga ledamoten Toivonen: På vilket sätt skulle det finnas någon typ av möjlighet för någon mystisk kraft att placera ut barn som har varit med om väpnade konflikter på Åland, med vilket stöd, vilken lag? Just nu finns det alltså en utlänningslag som ger en möjlighet för asylsökande att vistas på Åland. Men vad är det annars som skulle kunna förändras? Vilken typ av problem ser egentligen ledamoten Toivonen att det här kommer att orsaka?


  • Tack, herr talman! Som jag har sagt här tidigare, såsom vi ser, så kan den här konventionen i värsta fall ge en större möjlighet. Om vi inte godkänner den så har vi den situation som vi har nu. Kvotflyktingar har ju kommit hit, så det hindrar ju inte kvotflyktingar från att komma till Åland.


  • Herr talman! Orsaken till att jag reagerar på gårdagens anförande så är att ifrån Ålands Framtids sida har vi alltid jobbat för barnens rättigheter och vi jobbar mot barnfattigdom. När ska man jobba för barnens rättigheter om inte när det handlar om barn som utsätts för krigets fasor.

    Jag ber om ursäkt att jag säger det, men jag tyckte att det var lite besynnerligt anförande. Om jag förstår Toivonen rätt så menade han att en del av den här konventionen kunde vi stöda. Det här en internationell konvention, antingen omfattar man den eller annars inte.

    Toivonen frågade också varför vi ska ge ett bifall. Det är klart att vi ska ge ett bifall. Vi glömmer ibland hur oerhört bra vi har det på fredens öar, att vi kan kosta på oss den här typen av utspel. Nu menar jag inte att ta bort den rätten från Toivonen. Det är klart att vi ska stöda det här och det tror jag också att Toivonen innerst inne inser.


  • Tack, herr talman! Tack för frågan. Jag försökte nog nämna, jag tittade i mitt anförande och jag har det fakultativa protokollet här så när man läser igenom det så berör det just barn och deras rättigheter och där skulle vi inte ha någonting emot att stöda det. Men det är ju enbart 6.3 som ligger inom Ålands behörighet. Därför ger det bilden av att vi är emot hela det här protokollet, som vi inte kan ge vårt bifall till.

    Som jag sade tidigare, det berör inte barn som berörs av krig utan det är faktiskt barn som har deltagit i krig. Det är den distinktionen. Jag märker här att alla kanske inte har läst det här protokollet, men det är alltså de som har deltagit i krig.


  • Om jag börjar bakifrån så är jag fullständigt övertygad om att det är inga barn som frivilligt deltar i krig. Det är inga barn som frivilligt utsätter sig för prostitution.

    Det är skrämselpropaganda som ledamot Toivonen håller på med. Jag tycker faktiskt att det finns viktigare saker att debattera i det här lagtinget.


  • Tack, herr talman! Det är det här ärendet som vi har nu upp på bordet. Jag hoppas också att det inte finns barn som frivilligt vill gå in i krig. Absolut.

    Channel 4, googla på det, det är ett alternativ till BBC och bara att titta på deras film. Det var dels IS:s egna filmer och deras intervjuer. Det visar nog tyvärr att det finns väldigt många barn och de skulle vi vilja få bort, men de får vi bort via resten av det här protokollet, inte via 6.3.


  • Ledamoten Toivonen sade i sitt anförande att man inte vill att sådana barn ska komma till Åland. Men läser man här i ärendet så står det så här: "Åland ska om nödvändigt verka för att ge personer som återvänder från väpnade konflikter all den hjälp och det stöd som behövs för deras fysiska och psykiska rehabilitering samt återanpassning i samhället". Det är ju ganska passande att det idag är den 27 januari vilket är förintelsens minnesdag. Låt oss säga att vi vore i det läget att vi hade barn ifrån förintelsen som skulle behöva hjälp att rehabiliteras och återanpassa sig i samhället här på Åland. Vore då Åländsk Demokrati emot att ge dessa barn en sådan hjälp?
    (applåder hörs)


  • Tack, herr talman! Ni bryter mot lagtingsordningen, man får inte applådera.

    Jag kan säga att det var en bra fråga, därför att vi har självfallet ingenting emot det. Den här konventionen behandlar inte dem. De har inte deltagit i krig, de har drabbats av krig och det är självklart att de ska tillbaka till Åland om det hade varit den sitsen. Ni har också missuppfattat. Det här gäller de som har deltagit. Fråga istället de som var ansvariga i de här förintelselägren, ska de komma tillbaks? Skulle de ha kommit tillbaks till Åland? Så borde frågan ha varit ställd.


  • Jag uppfattade faktiskt inte att ledamot Toivonen svarade på mitt första klarläggande. För i Toivonens anförande så sade han att han vill inte att barn på Åland ska behöva ha sådana barn till sina klasskompisar etc. Jag skulle jättegärna vilja ha ett klart svar av Åländsk Demokrati. Anser Ålands Demokrati, om vi vore i den ställningen i dag, att vi ska säga ja eller nej till att ge dessa barn möjligheter att återanpassa sig till samhället?


  • Tack, herr talman! Förlåt om jag var oklar, men jag svarade ju; ja. Ja, de som har varit i lägren, ja. Men det här är frågan om de som har deltagit i kriget. Det är två olika två olika sidor som det är frågan om.

    Sedan, herr talman, jag skar bort lite här. Jag kanske måste påpeka att jag tar det här till omröstning i den andra behandlingen.


  • Talman! "Ni får inte applådera i lagtinget enligt lagtingsordningen" sade ledamot Toivonen. Jag vet ingen som är så noga med formalia, så formalistisk som ledamot Toivonen. Rätt ska vara rätt, paragrafrytteri och med respekt för det.

    Men jag vill ha ett klargörande. Vi har inte ratificerat hela konventionen. Är det på det viset då, ska lagtinget slarva? Ska vi inte sköta våra åligganden? Ska vi inte sköta formalia? Ska vi inte sköta självstyrelsens behörighet? Ett klarläggande där, tack.


  • Tack, herr talman! Är det alltså barnkonventionen som vi inte har ratificerat helt och hållet? Eller borde det gälla det här ärendet? I det här ärendet så är det enbart 6.3 därför att man anser att det ligger under vår behörighet. Man anser att resten inte är under vår behörighet, den del som vi tycker att vi nog kunde godkänna, men som sagt det är utanför vår behörighet. Jag är inte säker på att jag uppfattade frågan rätt?


  • Talman! Konventionen blir inte komplett om vi inte ratificerar det som är under självstyrelsens behörighet. Är det någon som placerar ut trojanska hästar så är det ju ledamot Toivonen. Man misstänkliggör landskapsregeringen, man undergräver lagtingets förtroende och talmannens planering. Ledamot Toivonen är hänsynslös i sin argumentation i någon slags förtäckt skydd för ålänningarna. Det är ju bara ett desperat försök att försöka plocka politiska poäng.


  • Tack, herr talman! Så kan man beskriva det. Vi säger att vi står för ålänningar framför andra personer, vi ska inte gå in på det nu. Det är vad vi står för.


  • Talman! Det under Ålands lagtings värdighet att ytterligare demonisera och skuldbelägga barn som redan lever under fruktansvärda förhållanden. Barn som fallit offer för organisationer som exploaterar och utnyttjas, barn som lever på gatan i extrem fattigdom utan ett fungerande välfärdssamhälle. Barn som är utsatta för övergrepp, våld och används som handelsvaror eller vapen. Barnen behöver inte utsättas för ytterligare förnedrande behandling och övergrepp från Ålands lagting.


  • Tack, herr talman! Jag tror att jag håller med ledamot Eckerman där i det mesta, om jag uppfattade det rätt, för ni tog inte in de som har deltagit i krig och det är det som den här konventionen handlar om.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 14:06

    Talman! Jag tvekade faktiskt uppriktigt inför om jag alls skulle säga någonting i dag, om det finns någon poäng med det. Men ledamoten Toivonens insändare fick mig att inse att det finns en svans av människor bakom Toivonen som tror på vad Toivonen säger och skriver och som tror att det måste ligga något bakom det här. Det finns garanterat någon form av konspiration, vilket ledamoten Toivonen har gjort sitt bästa också för att göda i sitt föregående anförande. För annars skulle inte Toivonen säga det här för det måste nog ligga någonting bakom det.

    Så mitt anförande riktar sig till er som trots dagens Gallup tror på partiet Åländsk Demokrati och på vad Toivonen har sagt idag. Låt oss börja med konspirationsteorierna.

    Ingen myndighet kan tvångsplacera folk på Åland. Ordvalet placering är myndighetsspråk. Det är Regionförvaltningsverket, det är ministerierna som talar om placering när det i själva verket handlar om att kommunerna ansöker om att få ta emot flyktingar.

    Vi har ett enhälligt utskottsbetänkande och ett enhälligt utskott begärde dessutom justitieministeriets syn på ordvalet och saken är helt kristallklar.

    Tänk om vi inte skulle bevilja bifall, sade ledamot Toivonen. Tänk om vi inte skulle omfatta skrivningarna i sjätte artikeln, tredje momentet? Ja, rent praktiskt skulle vi då säga nej till någonting som vi i praktiken gör redan i dag, det vill säga vi ger stöd åt krigstraumatiserade tonåringar. Det är kanske juridiskt intressant men det förändrar ingenting i vår åländska verklighet. ÅHS har beredskap för detta sedan tidigare i och med samarbete med Helsingfors Diakonissanstalt. Det är inte konstigare än så. Vi får en mening som konstaterar att vi ska göra det vi redan gör. Skulle en majoritet i detta parlament verkligen säga nej så hamnar vårt parlament i en mycket märklig skara parlament som inte har gett sitt bifall till principen om att ingen som har fyllt 18 år ska sändas ut i krig.

    Protokollet gäller alla barn som är traumatiserade av krig av en eller annan orsak, inte bara kvotflyktingar. Kvotflyktingar lyftes som ett konkret exempel i yttrandet på hur krigstraumatiserade barn kan förekomma på Åland.

    Avslutningsvis, talman, några medborgare som jag har diskuterat med har varit rejält upprörda. De har varit upprörda över: "Har ni inget annat att diskutera än självklarheter i lagtinget? Har ni ingen pandemi att hantera, en försörjningskvot, en åldrande befolkning eller ekonomiska utmaningar?". Jag måste säga att jag har likadana betänkligheter kring den här diskussionen. Jag tycker det här beslutet är så självklart att vi egentligen inte borde behöva prata mer om det. Tack för ordet.


  • Tack, fru talman! Ni säger att om vi inte ger vårt bifall så bryr vi oss inte om detta att ungdomar far ut i krig så att säga. Men de bestämmelser finns ju i den delen av det här fakultativa protokollet som vi inte kommer att ge vårt bifall åt. Det spelar liksom ingen roll i den saken.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:10

    Talman! När tredje sektorn, som också brukar kallas för NGOS, gör upp listor över vilka parlament som har omfattat protokoll och vilka som inte har omfattar protokoll så löper vi nog risken att hamna i den listan över dem som inte har omfattat detta protokoll. Vi har behörighet enligt självstyrelselagen att omfatta internationella fördrag eller förkasta dem och det är ytterst det som det handlar om idag.


  • Tack, fru talman! Det var bara en sak som jag glömde i ett replikskifte. I Finlands kombinerade femte och sjätte rapport i juni 2019 angående barnkonventionen, inklusive utlåtande gällande det fakultativa protokollet om barn i väpnade konflikter, rapporterades det inte om något barn som varit indragen i en väpnad konflikt i enlighet med det fakultativa protokollet i Finland. Det är oerhört ovanligt, men om det sker så måste vi vara beredda att ta hand om de barnen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:11

    Tack för det minister Holmberg-Jansson! Ett viktigt påpekande.


  • Diskussionen är avslutad.

    Eftersom ledamot Stephan Toivonens förslag om remiss till lag- och kulturutskottet och bordläggning inte fått understöd så tas inte upp till behandling.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.