Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Talman! Den 19.12.2017 antog riksdagen den nya alkohollagen och republikens president stadfäste lagen den 28 december 2017. Den nya alkohollagen trädde i kraft den 1 mars 2018. En del av lagändringarna trädde i kraft redan den 1 januari 2018.I samband med att den nya alkohollagen trädde i kraft höjdes även alkoholskatten den 1.1.2018 med i genomsnitt 10%. Vilket också skett under 2019 med i genomsnitt 2,6%. Detta i ett led att förstås öka inkomsterna till staten och för att få finländarna att köpa mindre alkohol.

De byråkratiska lättnaderna i och med den nya alkohollagen för restaurangerna var till viss del en kompensation för dessa skattehöjningar. Nu kan vi äntligen föreslå en ny uppdaterad alkohollag för Åland till den del vi kan göra det. Mycket av vår lagstiftning som rör alkohol är finsk behörighet, det vi kan påverka är de delar som handlar om servering av alkohol. Arbetet med lagen har pågått under en lång tid. Vissa delar av lag pm:et skrevs under förra mandatperioden och vissa delar har förts till nu, förändrats eller tagits bort.

Nog pratat om det. Nu har vi en färdig lag att presentera för er efter att lagförslaget nu varit ut på en remissrunda. Något som förvånade mig var att flera remissinstanser inte valde att ge sina kommentarer på lagförslaget. Den lag jag nu ska presentera innebär till vissa delar en minskning av byråkratin kring alkoholserveringen. Något som regeringen har i sitt regeringsprogram, att vi skall göra under mandatperioden, och på några ställen så öppnar vi upp möjligheter till samverkan. Vi för även mer ansvar på tillståndsinnehavarna att noggrant följa och se till att lagstiftningen följs och efterlevs med egenkontrollplaner som införs.

En egenkontroll är enkelt förklarat. En skriftlig plan för att säkerställa att serveringsstället håller sig till, följer lagen och för bok över det. I den ingår även ansvarsfull alkoholservering. Där det ska framgå hur tillståndshavaren ska säkerställa att personalen har tillgång till aktuell kunskap och metoder om hantering av de risker som beskrivs i 56 § rikets nya alkohollag. Den ska vara klar när lagen träder i kraft. När det gäller ansvarsfull alkoholservering är det ingenting man tar i beaktande i den finska lagen. Om man jämför det vi föreslår i denna lag med den finska lagen så är den till stora delar lika. Vi har några saker vi ställer högre krav på våra tillståndshavare än i Finland.

Talman! Jag tänkte ge några axplock och förklara vad den nya lagen ger vid handen. När du tidigare skulle anordna servering på en annan plats än den serveringen där du har ditt serveringstillstånd så har tillståndshavaren tidigare behövt ansöka om tillfälliga serveringstillstånd. Det lagen nu öppnar upp är att du behöver göra en anmälan tre vardagar före serveringen, att du ska ha en t.ex. catering. Serveringsområdet måste dock vara en på förhand godkänt serveringsområde.

Det kommer också att vara möjligt för flera olika tillståndshavare att tillsammans beviljas ett tillstånd för ett gemensamt område där en åtar sig ansvaret för att övervaka området, detta gäller även vid cateringservering. Ett exempel kunde vara området nere vid sjökvarteret.

En alkohol och drogpolicy måste finnas på de serveringstillstånd som har beviljats att gälla tills vidare, detaljerna i vad som ska finnas i den kommer att finnas i en landskapsförordning. Denna policy ska utformas så det underlättar för tillståndshavaren, men även personalen, att uppmärksamma och agera om någons alkohol och drogvanor tenderar att bli riskfyllda eller skadliga. Denna träder i kraft tre månader efter att lagen trätt i kraft. Det här är också något som inte finns i den finska alkohollagen.

A-, B-, C- rättigheter slopas och blir numera bara A. Däremot kan man om man serverar endast lägre alkoholhaltiga drycker välja det om man t.ex. inte har en ansvarig föreståndare med tre månaders erfarenhet eller utbildning.

Föreståndaren behöver inte heller vara på plats hela öppettiden, bara när det serveras alkohol. Man har kunnat tolka gällande lag så också, men jämfört med rikets lag har vi en flexiblare skrivning här.

Lagen ger också möjlighet till att möjliggöra läktarservering på områden som är avgränsade för personer över 18 år. Ett exempel kunde vara när man visar operaföreställningar från de stora operahusen i Europa på bion, att tillåta alkoholdrycker i den ena salongen och den andra salongen är för under 18 år.

Alkoholfria drycker måste finnas i prislistor och menyer. Det finns inte med som ett krav i den finska lagen.

Serveringsställen som har servering efter 01.30 bör ha en vakt för varje påbörjat antal 100 gäster. Det var en av de saker som vi skärpte till efter att förslaget varit ut på remissrunda.

Restauranger har i och med den nya lagen utskänkningsrätt fram till klockan 01.30 och med egen anmälan fram till kl. 03.30. För att få ha längre öppet behövs en anmälan och fyra veckor senare träder rättigheterna i kraft. Kunder får köpa alkoholhaltiga drycker fram till klockan 03.30 på natten och dryckerna måste inmundigas före klockan 04.30, det är klockan 05.00 i Finland. Alkohol får inte konsumeras efter klockan 04.30, men kunderna behöver inte lämna lokalen om restaurangen eller serveringen väljer att hålla fortsatt öppet utan att servera alkoholhaltiga drycker resten av natten, morgonen, dagen.

Om man läser på THL:s hemsida så kan man se från den senaste undersökningen om dryckesvanor att finländare dricker sin alkohol på veckosluten, hemma tillsammans med sin partner. Det mest typiska är att dricka hemma, 77 % av dryckestillfällena. På tu man hand med sin partner, 44 % av tillfällena då man dricker hemma. Från fredag till söndag, 68 % av dryckestillfällena.

Den nya alkohollagen i Finland väckte förstås frågor om det kunde innebära att alkoholkonsumtionen skulle öka, då det öppnade upp för bland annat högre alkoholhaltiga drycker i detaljhandeln. Något vi inte kan påverka då det är finsk behörighet. Siffrorna visar att den trend som man sett med minskad alkoholkonsumtion i Finland från 2007-2018 har fortsatt. År 2018 höll den sig på samma nivå som tidigare år, men 2019 så sjönk den igen med 3,9%.

Talman! Det är landskapsregeringens förhoppning att vi nu ska kunna sätta denna lag i kraft. Restaurangbranschen har påverkats mycket av den pandemi som vi just nu genomgår och hela vår turistbransch är allvarligt hotad. Vi hoppas att vi kan enas om de förslag som vi lägger fram idag från landskapsregeringen. Tack.

Tack talman! Det skulle varit intressant att ha hört lite fördjupade analyser av ministern gällande de remissvar som har kommit in, bland annat Rädda Barnen och andra samhällsaktörer. ÅMHM har lämnat in ett långt och gediget arbete där man konstaterar att det här innebär betydande ökningar av byråkratin, vilket man också konstaterade i framställningen. De konstaterar, anmärkningsvärt nog, att lagstiftningen också har ändrats under remisstiden. Det skulle vara intressant att höra varför landskapsregeringen har valt att göra på det sättet.

Framför allt skulle jag vilja fråga om man har gjort ansträngningar för att minska den här byråkratin? Och frågan om den här alkohol- och drogpolicyn som ska tas, vem ska vara tillsynsmyndighet för det?

Tack, talman! Jag ser fram emot att gå in och diskutera de olika remissinstansernas svar i utskottet, vid utskottsbehandlingen. Ja, man lyfter upp en oro från ÅMHM:s sida när det gäller byråkratin. En sak som vi har gjort för att underlätta den byråkratiska process som finns inom ÅMHM är att till exempel när du har catering numera bara behöver göra en anmälan. Tidigare måste du ha ett tillstånd och ett separat tillståndsnummer, vilket var en väldigt stor byråkratisk sak.

Sedan när det gäller alkohol- och drogpolicyn så är det en del av egenkontrollplanen, egenkontrollplanen kontrolleras av ÅMHM.

Talman! All myndighetsutövning ska vara proportionerlig och välmotiverad. När det kommer till den här alkohol- och drogpolicyn, jag kan tänka mig att man från landskapsregeringens sida har sett det som en kompensationsåtgärd för de sociala effekterna. Hur väl väntar man sig att den här alkohol- och drogpolicyn kommer att verka? Vad är effektmålen med den? Tror man att det kommer att bli någonting annat än en hyllvärmare? Eller är det bara onödig byråkrati som åläggs såväl företagen som ÅMHM?

Tack, talman! Redan i dag så finns det på de flesta restauranger en alkohol- och drogpolicy. Det är ingenting nytt för restauranger att jobba på det sättet. Vad som ska finnas i den här alkohol- och drogpolicyn finns i en förordning. Där kommer det framgå vad som ska finnas i den. Om den blir en hyllvärmare jobbar man inte på rätt sätt, utan det här ska vara ett verktyg för dem som jobbar inom restaurangen. Både för dem som jobbar inom restaurangen att se till att inte man nyttjar och använder sig av alkohol och droger, men även förstås ha kunskapen om vad som gäller för dem som man har som besökare. Här har vi från landskapsregeringen ett ansvar också att se till att den ansvarsfulla alkoholservering, den utbildning som tidigare har hållits fortsättningsvis kommer att hållas.

Tack talman! När den här nya alkohollagstiftningen kom i riket så fanns det farhågor om att de näringspolitiska fördelarna skulle vara väldigt små mot vad kostnaderna för ökad alkoholkonsumtion och dess negativa konsekvenser skulle bli i samhället på sikt. Vi har på Åland inte behörighet att lagstifta om allt det här, men jag undrar om ni har tagit del av någon slags forskning eller uppföljning på hur det här har blivit? Det är en av Socialdemokraternas största farhågor att det här är en mera näringspolitisk lagstiftning och man inte har tagit samhällets framtida problem och konsekvenser för barn, folkhälsa, säkerhet och så i beaktande.

Tack talman! Det var en bra fråga från ledamot Eckerman. Det är klart att det är någonting som man hela tiden följer upp, tittar och ser hur den lagstiftningen, som ändå varit i kraft i snart tre år i Finland, har slagit ut. Och där kan man väl säga om det finns någonting bra med att det har tagit så lång tid att få den här i kraft är att vi har kunnat titta på hur den har slagit ut.

Det jag lyfte upp i mitt anförande tidigare var att man har insett att det inte har blivit en större åtgång av alkohol, utan man har fortfarande sett att det är en nedåtgående trend i Finland. Det fanns en viss oro för att det skulle bli priskrig speciellt på butikerna inom detaljhandeln, vilket man inte heller har sett. Samtidigt ska det inte stickas under stolen med att man har inte heller sett att på grund utav att man har höjt skatterna att alkoholkonsumtionen har gått ner på (… taltiden slut).

Det finns massor med forskning som visar att det bästa sättet att skydda till exempel barn och ungdomar från alkoholrelaterade bekymmer som omhändertagning, sociala problem, fattigdom och så vidare är faktiskt att reglera tillgången av alkohol hos vuxna. Jag känner att de här remissvaren som jag tog del av från tidigare uppmärksammar också det här. Jag skulle vilja ha ett lite djupare och mera utvecklat resonemang om hur man har tänkt. Är det så att vi ska supa oss ur den här pandemin och så tar vi kostnaderna sedan någon annanstans? Det kanske var lite elakt sagt av mig, men jag är en sådan som bryr mig om barn och ungdomars hälsa och skulle vilja ha en försäkran om att man tänker på det här förslagets verkningar också på lång sikt.

Tack, herr talman! När man ser på finländarnas alkoholkonsumtion så är det, jag kommer inte ihåg exakta procentsiffror, 60 eller 70 procent som består utav öl. Öl i detaljhandeln är någonting som vi inte kan påverka. Vi kan inte heller påverka att man får sälja alkoläsk och dylikt som tidigare inte gått att göra, som man öppnade upp för. Men det är det oaktat en tredjedel utav den här lagstiftningen som är vår egen och resten är finsk behörighet. Det vi kan påverka är serveringen på restaurangerna och inte så mycket annat än det, tyvärr.

Tack, talman! I lagförslaget nämns i grundarbetet att forskningen slår fast att längre serveringstider ökar mängden alkoholrelaterat våld, vilket är rimligt. Ett av de strategiska områden som lyfts i regeringsprogrammet är folkhälsan. Målet med all politik borde vara att skapa förutsättningar för att medborgarna ska vara så friska som möjligt, det ska alla arbeta för. Mot bakgrund av det här lagförslaget, som gör alkohol mer tillgängligt, så undrar jag på vilket sätt det främjar folkhälsan och hur de förebygger hälsorelaterade och sociala problem som riskerar uppstå i samband med missbruk?

Tack, herr talman! Vi ska nu under våren göra en undersökning av bland annat hur dryckesvanor ser ut på Åland. Vi kommer alltså göra en än en ANDTS undersökning med ÅSUB. Den kommer att göras nu under våren, den kommer att presenteras i juni. Vi kommer också att ta fram, utefter vad vi får för resultat från det, ett nytt ANDTS program. Där vi kommer att lägga fokus på mycket av det som ledamot Pettersson lägger fram.

Tack, talman! Det låter som en god idé. Man hade möjligen kunnat tänka att det hade varit klokare att först göra en utredning över alkoholvanor och sedan fatta beslut om lagstiftning. Det hade blivit en möjligen naturligare följd i det hela.

I regeringsprogrammet, som jag återkommer till, så nämns särskilt beroendeproblematik som ett fokusområde när det gäller friskvård. Med hjälp av samordning och förebyggande insatser, säger man, så är målet för den här regeringen att med hjälp av tidiga insatser stävja en skadlig utveckling. Nu föreslår man en slags liberalisering, det får man säga, som restaurangbranschen nyttjas av. Det är ostridigt. Min fråga är hur har man analyserat de övriga kostnaderna som kan uppstå till följd av detta lagförslag?

Precis som jag var inne på i mitt huvudanförande är det här en lagstiftning som är en blankettlag från Finland. Där vi har en tredjedel som vi har egen lagstiftningsbehörighet på och där vi behöver göra vad vi kan på vårt område. När man tittar på de dryckesvanor som finländare överlag har så är det inte, precis som jag sade i mitt anförande, det är alltså i hemmet man dricker och man dricker alkohol som man har köpt ifrån detaljhandeln. Så det är där vi har det stora problemet i dag när det gäller folks dryckesvanor. Jag har inte hittat någonting som säger att det är just inom det vi kan lagstifta om, när det gäller servering.

Herr talman! Covid-19-pandemin har orsakat det åländska samhället en kris som är den största i mannaminne. Men vi måste hoppas på att vårt Åland ska klara pärsen och komma stärkt ur krisen. Återigen kommer en ljus vår och en sommar till mötes. En sommar livsviktig för besöksnäringen som ekonomiskt drabbats allra hårdast. Det år vi genomlevt har varit annorlunda och inte bara av ondo. Hemmadagar med lugn och ro är en grogrund för kreativitet. Pandemin har skapat utmaningar som ger entreprenörsandan en knuff, och entreprenörsanda behövs verkligen nu för att få näringslivet på fötter igen.

Den uppdaterade alkohollagen som idag ligger på våra bord är en av många pusselbitar. Lagen innehåller vissa åtgärder som underlättar för vårt lokala näringsliv och som gör det möjligt att underlätta försäljningen av lokala drycker och utveckla måltidsturism i en positiv riktning. Studier visar att matens och dryckens ursprung är viktigare för konsumenten än någonsin och efterfrågan på lokala produkter tenderar att öka. I Visit Swedens Trendrapport från 2020 kan man läsa att potentialen inom måltidsturism är stor och att intresset för mat och dryck är konstant. 2018 uppgick i grannlandet Sverige, den inhemska och utländska turismkonsumtionen av utemåltider och livsmedel till 79 miljarder kronor. Rapporten lyfter hur både s.k. ”Food halls” och ”Food trucks” som koncept ökar i popularitet i en tid när matupplevelser förväntas bli mer temporära, mobila och “på begäran”.

Den nya alkohollagen uppmuntrar till nya potentiella samarbeten. Lagen gör det t.ex. möjligt att två eller flera aktörer ska kunna beviljas tillstånd för samtidig servering och därmed kunna dela på samma serveringsområde. T.ex. om en lokal eller annat specifikt område blivit godkänt som serveringsområde kan en tillståndshavare, som idkar turisttjänster, anmäla om servering i lokalen eller området. Tillståndsinnehavaren måste dock på förhand meddelar om vilka rutter som planeras. Detta kan exempelvis möjliggöra godkännande av raststugor som serveringsställen längs vandringsleder.

Lagtingsgruppen ser att dessa regleringar behöva, men som helhet ges potential att i större utsträckning utveckla den lokala måltidsturismen. Åland har stora utvecklingsmöjligheter att knyta ihop naturupplevelser med den lokala drycken och maten. Vilken turist skulle inte vilja avnjuta en åländsk måltid och god dryck bland blommande äppelträd, längs en vandringsled med gullvivor eller i ett båthus vid havet?

Det är mycket bra att cateringfirmor i och med den nya lagstiftningen inte behöver söka tillfälligt tillstånd varje gång servering ska ske, det ges nu möjlighet att ansöka om så kallat tillsvidaretillstånd. Vill tillståndshavare ansöka om förlängd serveringstid efter kl. 01:30 kan detta ske genom en anmälan till tillståndsmyndigheten. Man behöver alltså inte söka om nytt tillstånd. Det är precis sådana här åtgärder som minskar onödig administration och byråkrati för företagen. Effektivisering som i längden innebär kostnadsbesparing och öppnar upp för nya affärsidéer. Samtidigt noterar vi att kraven skärps på egenkontroll i och med lagstiftningen, vilket till viss del kan öka arbetsbelastningen för tillståndshavaren. I detta sammanhang är tillägget med egenkontroll ändock motiverad då åtgärden syftar till att minska risker i samband med alkoholservering.

Centern vill vara med och skapa ett samhälle som hjälper och inspirerar företagen att fortsätta utvecklas och där byråkratin för näringslivet minskas. Den uppdaterade lagen är, med måttliga avsteg från hittillsvarande regleringar, gynnsam ur ett näringspolitiskt perspektiv och kommer hjälpa våra småföretag på Åland att utveckla sin verksamhet i en positiv riktning. Ett blomstrande näringsliv är grunden för både den enskildes och samhällets utveckling.

Det går inte nog att betona att alkoholen rent allmänt har en negativ inverkan på både hälsa och ordning. Centerns lagtingsgrupp tycker det är positivt att principen om ansvarsfull alkoholservering på flera ställen beaktas i lagförslaget och att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ges fortsatta verktyg att begränsa alkoholens skadeverkningar. Lagförslaget, jämfört med rikets lagförslag, innehåller även ett generellt krav på att alkoholfria drycker ska erbjudas som alternativ till alkohol och uppmanar till att dessa drycker alltid ska inkluderas i prislistor eller menyer som omfattar alkoholdrycker. Det är bra och unikt för den åländska lagstiftningen.

Jag vill också poängtera att Centerns lagtingsgrupp är väl medveten om lagstiftningens mer komplicerade avväganden, men gör bedömningen att lagförslaget som helhet är viktigt för vårt åländska näringsliv och dess möjligheter att konkurrera på lika villkor som närliggande regioner.

Det går inte att bortse från att det alltid finns gråzoner i dessa frågor och det gäller att hitta en sund balans mellan folkhälsan och ekonomiska intressen. Det är därmed viktigt att utfallet av den nya lagstiftningen följs upp. Centerns lagtingsgrupp stödjer lagförslaget och önskar en vidare konstruktiv behandling i utskottet. Tack Talman.

Tack talman! Lite fundersam blir man. Liberalerna stöder också den här lagstiftningen, men de socialpolitiska övervägandena som Centergruppen gjorde lyste minsann med sin frånvaro. Det är nog viktigt att våga diskutera baksidor också med den lagstiftning man tar. Ingenting är sällan bara positivt, utan det finns en baksida på ett mynt. Det hade varit intressant och angeläget att få höra vad Centern anser att man skulle vidta för åtgärder i det led som ledamoten Pettersson var inne på tidigare.

Centern väljer att se det här enbart från ett näringslivspolitiskt håll. Då frågar jag mig varför man också samtidigt då tycker att det är kloka övervägningar att ha strängare krav på de åländska företagarna när det gäller öppettider, alkohol- och drogpolicy och också att man vidblir med gränser för när vem får servera alkohol vid 22 procent, som inte finns med (… taltiden slut).

Tack talman! Centern tycker att både de näringspolitiska och de saker som rör folkhälsan är viktiga. Det gäller att hitta en balans i den här lagstiftningen. Där har vi tyckt att på många punkter så har vi kunnat dels lite underlätta för näringsliv i den tid som är just nu och samtidigt kunna införa också vissa åtgärder som till exempel egenkontrollplanen. Den är jätteviktig att den följs upp. Alla föreningar, företag och så vidare har också en egen alkoholpolicy som minister Holmberg-Jansson tog upp. Man hinner inte heller i ett anförande gå in på alla detaljer (… taltiden slut).

Talman! Nej, man hinner inte gå in i alla detaljer i ett sådant här anförande, men socialpolitiken torde inte vara en liten detalj i sammanhanget.

Jag vill upprepa min fråga till ledamoten Mattsson som håller gruppanförande för Centern. Varför löpte man inte linan ut? Varför har man gått in för strängeringar i den åländska lagen till skillnad från den finska lagen? Dels när det gäller öppettider, dels när det gäller frågan att man håller kvar den 22 % gränsen för utbildningskrav och alkohol- och drogpolicyn. Ifall man tycker att det här är väldigt, väldigt angeläget för näringslivet, vilket jag nog sympatiserar med, varför har man då valt att ta in de här byråkratiska elementen?

Tack, ledamot Zetterman. Det här är saker som har diskuterats fram och det som man har tyckt att ger en god balans till lagförslaget.

Talman! I de här remissvaren som finns tidigare att tillgå för det här lagförslaget så har man också hört till exempel Valvira, Statens ämbetsverk på Åland, Säkerhets- och kemikalieverket, Barnombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen och alla ställde sig lite negativ till den här reformen i Finland. Det bedömdes alltså då att ändringarna i stället för att man skulle åstadkomma de önskade näringspolitiska effekterna mera skulle komma att inverka negativt på folkhälsan och tillspetsa skillnaderna i välbefinnandet. Det skulle också göra att det skulle vara svårare att förebygga skador både för barn och ungdomar och på folkhälsan. Jag skulle vilja ha ett utökat resonemang från Centern hur man har tänkt attackera det här problemet.

Som jag sade i slutet av anförandet så det går inte bortse att det alltid finns mycket gråzoner i dessa frågor. Det är därför också viktigt att utfallet av den här lagstiftningen följs upp, att vi är mer än väl medvetna om också de socialpolitiska aspekterna. Jag har också läst alla remissvaren, men gjort bedömningen att gå vidare med det här lagförslaget till sommaren nu.

Tack! Liksom Centerns ledamot Jörgen Pettersson och Liberalerna så håller jag med om att man skulle kunna ha gjort det här i lite omvänd ordning. För att de mer omfattande kostnaderna och skadeverkningarna på samhället kommer antagligen att bli mycket större än vad de här näringspolitiska skulle vara. En fråga om alkohol och alkoholvanor borde vara en socialpolitisk fråga först och främst, och inte en näringspolitisk fråga. Om man inte har bra underlag och sådant att gå på, vilket jag inte heller tycker att lagtinget har fått något svar på i det här anförandet.

Talman! Jag håller med tidigare replikanter att det här kanske är den lagstiftning som innehåller mest polarisering och mest tudelning. Å ena sidan näringslivet och restaurangerna, å andra sidan alkohol och socialpolitiken. Också jag blev lite förvånad över att man tog det i beaktande så lite i Centerns gruppanförande, socialpolitiken och alkoholpolitiken. Det finns, som tidigare replikanter har sagt, saker som är överbyråkratiserade fortsättningsvis, men också saker i socialpolitiken som saknas. Ledamoten sade att hon hade läst remissvaren. Hur ser ledamot Liz Mattsson på det faktum att Rädda Barnen påpekar att det saknas en barnkonsekvensanalys?

Ledamot Mattsson tycker att barnkonsekvensanalyser är oerhört viktiga för lagförslag. Barnen är en stor del av vårt samhälle och det är de som ska bygga vårt samhälle, så jag tycker det är oerhört viktigt att ta med barnkonsekvensanalyser i lagförslagen. Jag hoppas också att utskottet nu hör Rädda Barnen i samband med behandlingen av lagförslaget.

Talman! Det har varit i replikskiften här diskussioner kring den här kursen som landskapsregeringen har haft i ansvarsfull alkoholservering och det kontra att restaurangerna ska ha en alkohol- och drogpolicy. Samtidigt så blir det nu tillåtet att till exempel servera alkohol på idrottsevenemang. Det där är också en sådan sak som man behöver följa väldigt noga upp. Hur ser ledamoten på den diskussionen och uppföljningen? Hur har man i majoriteten diskuterat att man ska göra uppföljningar när det gäller den här alkohollagstiftningen?

Vad det gäller servering på evenemangsläktare så gör det här att man på ett visst avgränsat begränsat område, upp till 18 år, kan servera. Man ser olika möjligheter på det här. Jag har själv funderat på det här eftersom det kom upp i remissen och talat med olika föreningar och företag som serverar alkohol. De har ofta också en egen policy. Så det är också lite upp till föreningen att se hur man arrangerar det. Jag ser också delvis att det kan göra nya affärsmöjligheter samtidigt som uppföljningen behöver göras. Åland är litet så vi har nära dialog både till företagsledare och föreningar, så man kan hålla en god dialog där med dem.

Talman! Vi kan väl alla konstatera att det är en välkommen lag för de flesta näringsidkare inom branschen. För onödig byråkrati, det gynnar ingen. Syftet med lagen är att förändra genom att förenkla i såväl tillstånds- som förvaltningsbestämmelser, så att ansökning och andra tillvägagångssätt ska bli så smidiga som möjligt. Det här var något som också fanns i Liberalernas valprogram.

Liberalerna gillar när olika procedurer förenklas, blir smidiga och lättarbetade. Det innebär att de anpassas till nutidens verklighet och att förenkla dialog och beslutsprocesser mellan myndigheten, ÅMHM, och näringsidkare. Det är en välkommen omställning helt enkelt, det tror jag vi alla är överens om. Det är en positiv förändring för alla näringsidkare inom den här branschen.

En av lagens intentioner är att sysselsättningen ska öka, det hoppas jag även att lagen gör. Det är något som Åland så väl behöver. Speciellt i dessa tider och med tanke på kommande sommar och de evenemang som väntas då. För att främja en bra arbetsmiljö inom restaurangbranschen har man i lagen tagit in att arbetsgivaren ska ha en alkohol- och drogpolicy. Jag tror att tanken är bra, men det blir oklart vem som ska övervaka att dokumentet har ett innehåll som faktiskt leder till att uppfylla målsättningar och att det verkligen efterlevs. Eller blir det i stället en extra arbetsuppgift för något som borde vara självklart och ingå i de vanliga arbetarskyddsåtgärderna och arbetarskyddsbestämmelserna?

De ökade kraven på egenkontroll blir ju även en uppgift till för företagarna. Vi förutsätter att kursen i ansvarsfull alkoholservering fortsättningsvis erbjuds för att upprätthålla aktuell kunskap. Eftersom konceptet är bra och kanske det även skulle kunna göras obligatoriskt. Hälsoministern tror jag att bekräftade att den här kursen kommer att fortsätta i sitt anförande.

Den övergripande målsättningen med lagen är att förebygga och begränsa de negativa effekterna av alkoholen och dess skadliga verkningar som den de facto medför. Liberalerna är nöjda över att landskapsregeringen föreslår att 16-åringar inte ska få sälja alkohol. Det är bra att regeringen har lyssnat på fältet. All användning av alkohol gör att socialpolitiska åtgärder blir extra viktiga. Därför gjorde Liberalerna under februariuppehållet en djupdykning i socialpolitiska frågor. För att förkovra oss inom det här området.

Liberalerna hoppas landskapsregeringen följer med den finska utvärderingen av lagen och även kontinuerligt utvärderar lagens effekter och följder här på Åland. Regeringen behöver verkligen ha örat mot marken, kontinuerlig kontakt med KST och speciellt barnskyddet för att höra hur lagen inverkar på det åländska samhället.

Det är nu av största vikt att en ny politisk ANDTS grupp utses, så att vi och alla aktörer kan börja arbeta proaktivt med de här frågorna. Arbetet har legat stilla alldeles för länge nu, samtidigt som varningsklockor ringer och varnar för ökad alkoholkonsumtion i samband med coronapandemin. För nu blir det extra viktigt med förebyggande åtgärder. Den allra bästa vården är den som inte alls behövs, brukar man säga. Hälso- och sjukvården har förstås en viktig roll i det förebyggande drog- och alkoholarbetet. Det perspektivet behöver förstärkas och integreras i hela verksamheten. När jag satt med i den förra ANDTS gruppen så såg vi behovet av att stärka det alkohol- och drogpreventiva arbetet på ÅHS. Det strukturella förebyggande alkohol och drogarbetet ligger nu och fortsättningsvis på kommunerna enligt “Landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om nykterhetsarbete” och den praktiska tillämpningen i kommunerna av detta förebyggande arbete blir något för oss i social- och miljöutskottet att fördjupa sig i.

Vi behöver bygga en samhällsinriktad hälsopolitik, skapa maximala förutsättningar för ålänningarnas hälsa, speciellt inom ANDTS området. För det bästa sättet att lösa problem är att förhindra att de uppkommer. Så är det även i det här området. Därför kommer jag att lämna in en åtgärdsmotion om en utvärdering och verksamhetsjämförelse av vårt hälsofrämjande arbete här på Åland jämfört med närliggande regioner. Att förebygga alkoholkonsumtionens följder är hälsoekonomiskt smart. Sådant som ökat våld och sexuellt riskbeteende är kända, så nu gäller det att vässa armbågarna i det förebyggande arbetet, som ju ligger på kommunerna.

Om det förebyggande alkoholarbetet vill jag nämna att rådet för Idrott, motion och hälsa var bra igång med ett införande av den så kallade Islandsmodellen i en åländsk variant av förebyggande hälsoarbete, men det här torpederades snyggt av den här regeringen med luddiga motiveringar.

För visst är det så att en ökad alkoholkonsumtion ökar kostnader för bland annat barnskydd, brottslighet och sjukvård. Även hos ÅMHM ser man behov av mera resurser för handläggning och kostnaderna kan där öka. Hur har landskapsregeringen tänkt hantera dessa frågor om ökade kostnader? I lagförslaget står att avgifterna ska ses över. Innebär det då högre avgifter för näringslivet? Det tror jag inte är något de behöver just nu.

Noterar i lagförslaget att ännu en uppgift lyfts bort från kommunerna, men det leder till att kommunerna inte heller får någonting att säga till om vid problem med buller eller ordning i samband med evenemang och restaurangverksamhet. Det är viktigt att utskottet tittar på den frågan.

Enligt remissvaren från Rädda Barnen saknar lagförslaget en regelrätt barnkonsekvensanalys. Rädda barnen konstaterar negativa effekter för barn och främst barns livsmiljö, vilket absolut är värt att ta i beaktande och vidare fundera på vilka kompensationsåtgärderna kunde vara, något som lagförslaget helt saknar. Det är i alla fall klart att barn och ungdomar inte på något vis har varit med i den här processen, vilket de borde ha varit.

I Betänkande till budgetförslaget 2020 skriver finans- och näringsutskottet "Arbetet för att förebygga skadeverkningar av beroende är betjänt av en mottagning för personer med beroendesjukdom på ÅHS." Hur har det gått med detta? Det jag kan nämna är att man i Sverige inom primärvården på en del ställen en så kallad alkoholsköterska, som är ett bra alternativ när tröskeln till missbrukarvården ibland upplevs som väldigt hög. Det är en idé som hälsoministern kan sätta bakom örat.

Det är klart att det alltid kan anses som problematiskt ur socialpolitiskt hänseende att öka tillgängligheten av alkohol i samhället. Men antagandet att en förenklad tillståndsbyråkrati för våra näringsidkare inom serveringsbranschen direkt skulle innebära en försämring av folkhälsan är vi tveksamma till och ser fram emot en samlad utvärdering av lagens effekter på finska sidan att utgå ifrån. Den nya lagen innebär att den åländska branschen får ungefär samma förutsättningar som konkurrenter i resten av landet, vilket är mycket viktigt i den närmaste framtiden. Till sist vill jag bara uppmana utskottet att ta remissvaren på allvar och höra fältet brett. Tack, talman.

Tack, talman! Jag tänkte säga det att i bilaga 3 så har man ett förslag om vad som ska ingå i den här alkohol- och drogpolicyn i förordningen, där det framgår vad som måste finnas med i alkohol- och drogpolicyn. Jag tycker att det är ganska tydligt. Sedan, som vi också lyfter upp i lagförslaget, har arbetsgivarna också ett krav på sig när det gäller företagshälsovård. Ett ansvar att förebygga sjukdomar och olycksfall i samband med sitt arbete, och när det kommer till hälsofrågor. Det står också i lagförslaget att tillståndsmyndigheten är, det blir ÅMHM som ska göra det. Som jag var inne på i ett tidigare replikskifte, en alkohol- och drogpolicy finns redan idag på väldigt många restauranger. Det är någonting som man har gått ihop och gjort ett (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson för det klargörandet. Så är det, alkohol- och drogpolicydokument finns på många arbetsplatser. Det är min uppfattning också. Vad är det som gör att just restaurangverksamheten behöver någonting extra, uppdaterat eller strängare lagstiftning om det här? Det är det som vi lite ifrågasätter. Om jag minns rätt så står det väl i inledningen i texten där att den här alkohol- och drogpolicyn ska också gälla för, som jag förstår det, verksamhetsstället för gästerna. Den skrivningen saknar jag i lagtexten, men där får vi återkomma sedan i utskottet.

Jag ser fram emot att få diskutera frågan mera brett i social- och miljöutskottet. Det är precis så som ledamot Söderlund är inne på, att när man jobbar i en restaurang så möter man gäster och det gäller också där att ha ett ansvar och kunna se när det är någon person som har ett problem. Därför blir frågan mycket bredare när det gäller en alkohol- och drogpolicy. Man måste också, precis som när man kommer in på ansvarsfull alkoholservering. Vi har inte den skrivet exakt i lagen, men när det kommer till egenkontrollplanen så står det att tillståndshavaren säkerställer att personalen har tillgång till aktuell kunskap om metoder, om hantering av de risker som för som beskrivs när det gäller alkohollagen. Det är för att vidgar det lite grann, men att vi har en väldigt stor konsensus ifrån landskapsregeringen att ansvarsfull alkoholservering var och är någonting bra. Den utbildning som har (… taltiden slut).

Tack, talman! Absolut, det är också den liberala gruppens uppfattning att den här utbildningen har varit bra. Vi vill jättegärna att den att den fortsätter. Det jag tänkte på var att ÅMHM i sitt remissvar pekade på den här svårigheten med att följa upp det här dokumentet. De är inte alltid där och då och ser att det följs. Hur man gör, men vi återkommer till det.

Talman! Låt mig inledningsvis konstatera att det som vi idag pratar om handlar om servering av alkohol. Vi pratar inte om detaljförsäljning av alkohol i butikerna, alkoholmonopolet, reglering av tax-free-försäljningen eller ens möjlighet att beskatta alkohol mer eller mindre. Vi pratar om den enda lilla del vi har behörighet över, som också råkar vara den sektorn som mestadels har varit nedstängd under pandemin och hotas av permitteringar. Den här begränsningen bör vi vara medvetna om i denna debatt. Den som vill påverka totalalkoholkonsumtionen behöver ha hela paletten av åtgärder till sitt förfogande. Det hjälper inte att strängera i ena ändan och liberalisera i andra ändan. Det hjälper inte att strängera för restaurangbranschen om motsvarande varor finns fritt på annat håll.

Det här är orsaken till att vi moderater stöder övertagande av mer behörighet på alkoholområdet. Med den behörigheten kunde vi både stärka Ålands attraktionskraft som destination och befrämja folkhälsan, utgående från specifikt åländska förutsättningar. Idag reglerar vi grovt sett 1/3 på området, medan 2/3 regleras av riket. Så som har konstaterats trädde rikets nya alkohollagstiftning i kraft år 2018. Över en natt höjdes alkoholprocenten i mataffärerna från 4,7% till 5,5%. Detta balanserades emellertid av att alkoholbeskattningen skärptes, så dryckerna på 5,5% är idag inte särdeles billiga. Vilket har betydelse.

Lagförändringarna 2018 påverkade inte våra restauranger, vilket innebar att Åland fortsatte att utgöra ett slags museum för gammal alkohollagstiftning. Enda stället i landet där A, B och C-rättigheter fortsatte att gälla. Enda stället där alkoholförsäljning fortsatte att vara omgärdat av mystiska anvisningar om exakt hur mat skulle tillredas för att få servera alkohol, och vilken alkohol, till maten. Det fanns dock fördelar med att vänta, eftersom vi nu fick en god bild av vad de finländska lagändringarna ledde till. Totalalkoholkonsumtionen fortsatte sin minskning under 2019 enligt THL, den minskade med 3.9% i Finland. På Åland minskade totalalkoholkonsumtionen med 4,3% under 2019, så intresset för alkoholdrycker minskade mest på Åland. Det är därför föga förvånande att t.ex. Ålands kommunförbund i sitt remissvar till lagen konstaterar: ”Ålands kommunförbund konstaterar att den föreslagna nya lagstiftningen inte på något för kommunerna avgörande sätt avviker från de tidigare gällande lagstiftningen så att det skulle finnas skäl att anta att lagändringen inverkar på belastning eller klientmängder inom socialvården.”

Det förslag vi har framför oss idag är som helhet ett viktigt steg framåt för vår restaurangbransch och för vår besöksnäring, mot modernisering och bort från byråkrati. Mot fler affärsmöjligheter i form av catering och delade serveringstillstånd. Det är också betydelsefullt att en enig landskapsregering omfattat detta förslag. Vi moderater välkomnar förslaget också till den del den innehåller positiva innovationer för att främja en god folkhälsa, bl.a. det Norgeinspirerade kravet på alkoholfria alternativ i serveringen.

Talman! Förslagets betydelse har vuxit med tiden. Vi befinner oss just nu på väg ut ur en pandemi. Restaurangbranschens betydelse för Åland är stor, proportionerligt sett större på Åland än vad den är i exempelvis riket. Vi har inte råd med att fortsätta tynga ner den branschen med utdaterad reglering.

Även om vi som grupp ser positivt på flera av förändringarna så tycker jag personligen det är synd att vi inte vågar låta våra ungdomar jobba ens under uppsyn. Finländska unga klarar uppenbarligen att servera under konstant uppsyn, men det klarar inte våra. Våra åländska 16-åringar tycks också klara av att sälja drycker under uppsyn i mataffärerna, men inte i restaurangerna. Ännu märkligare blir det om vi betänker förändringen i rikets alkohollag 2018 som möjliggör detaljhandelsförsäljning på åländska restauranger. Oberoende av vad vi reglerar på Åland är det möjligt med detaljhandelsförsäljning på åländska restauranger, under förutsättning att det har ett detaljhandelstillstånd. Det skulle alltså betyda att en 16-åring inte får servera en öl i ett glas, men under uppsyn får sälja en flaska över disk i samma åländska restaurang. Det är lite tråkigt. Det får mig, ärligt talat, att misströsta lite.

Jag ser allvarligt på det här, eftersom vi i februari hade en ungdomsarbetslöshet på 10,2%. Jag tycker att vårt jobb i den här salen, oberoende av hur få vi nu råkar vara p.g.a. pandemins begränsningar är att se till att det finns jobb. Varje jobb räknas. Jag beklagar att orden ”Frihet är det bästa ting” ibland tycks eka tomt i denna sal. För tydligen ska vi för all framtid ha en strängare reglering till den del vi har självstyrelse på detta område. I ett så tillitsfullt samhälle som det åländska borde vi inte behöva detaljstyrning och rädslostyrda förbud. Jag anser alltså att lagen till denna del kunde ha varit friare.

Som helhet betraktat är detta dock ett viktigt steg framåt. Det kan rentav vara avgörande för den åländska besöksnäringens och restaurangbranschens fortlevnad. Vi vill därför understryka vikten av att denna omsorgsfullt beredda lag kan träda i kraft så snart som möjligt. Talman, tack för ordet.

Talman! Av tidigare livserfarenheter så vurmar också jag för restaurangbranschen, men jag kan inte se att någon gång skulle vara så oangeläget med 16-åringar i restaurangbranschen som nu. Jag har hur många arbetslösa tidigare kollegor som helst som är utbildade inom branschen och arbetslösa, och troligtvis inte heller kommer att kunna återgå till sin bransch på länge. Jag kan i viss mån förstå vad ledamoten Valve är ute efter, men jag tycker att tajmingen är helt fel. Restaurangbranschen gynnas starkt och destinationen Åland gynnas väldigt starkt av kompetent restaurangpersonal. Det har jag alltid hävdat och kommer att fortsätta hävda. Ledamoten Valve resonerade också om den mycket goda bild som kommer från Finland gällande alkoholkonsumtion, har ledamoten också siffror gällande riskkonsumtion och missbrukskonsumtion?

Tack, talman! Beträffande 16-18-åringarna, det är klart man kan resonera så. Att tajmingen är fel, restaurangerna är ändå stängda, våra ungdomar får ändå inga jobb, det är onödigt och så vidare. Jag tycker att den lagstiftningen som vi har ska inte vara styrd av tajming. Alltså att vilken konjunktur vi nu råkar ha och hur utbud och efterfrågan ser ut på arbetskraft. Det måste vara en långsiktig återspegling av våra värderingar och vad vi tror. Jag tror på våra ungdomar. Jag tror att våra ungdomar under uppsyn av skiftesansvarig klarar av att jobba. Det här är någonting som har betydelse för Åland. En av orsakerna när jag har diskuterat det här med det finländska restaurangbranschförbundet var uttryckligen att underlätta för 16-18-åringar i Finland att få sommarjobb. Jag har också begärt siffror på hur många 16-18-åringar som har fått sysselsättning genom denna lagförändring.

Talman! Det där resonemanget var ett annat än vad ledamoten höll i sitt anförande. I sitt anförande pratade ledamoten om den nu höga arbetslöshet vi har. Att nu har vi en hög arbetslöshet, därför borde den här ändringen komma nu. Det var det resonemanget jag vände mig emot. Jag konstaterar att vi har många vuxna familjeförsörjare inom den här branschen som är arbetslösa med hög kompetens som bidrar till att stärka hela destinationen Åland på ett helt annat sätt än vad en 16-åring gör. Det hoppas jag att vi kan vara överens om.

Men jag var också inne på frågan kring alkoholkonsumtionssiffrorna som ledamoten hänvisade till. Där man konstaterade att den totala alkoholförsäljningen hade gått ner. Det är bra och det är också en trend i att unga människor dricker allt mindre, tyvärr också till viss förmån för att man nyttjar droger i högre utsträckning. Men det är också siffran för riskkonsumtion och missbruk som är intressant (… taltiden slut).

Tack! Jag var inne på ungdomsarbetslöshetssiffrorna. Det som jag tycker är det stora problemet på lång sikt är den diskrepans som vi skapar. Att vi har olika regler för detaljhandel och för matvaruförsäljning på Åland. Det har vi, hur vi än vänder och vrider så har vi det efter att vi har antagit detta lagförslag. De siffrorna som jag hänvisar till i mitt anförande finns offentligt på THL:s hemsida. Där finns det en mycket god redogörelse över totalalkoholkonsumtionen. Den har gått ner under flera år. Den har minskat mest på Åland, den minskar bland våra unga. Där finns också de siffror som ledamot Zetterman efterfrågade, som är kopplade till missbruk, våldsbrott. Jag förutsätter att utskottet kommer att fördjupa sig i dessa siffror också.

Tack, talman! Det skulle vara intressant om ledamot Valve skulle vilja utveckla lite på vilket vis den här lagen skulle främja sysselsättningen inom restaurangbranschen. Lika som ledamoten Ingrid Zetterman i tidigare replik sade och som är anknutet till ditt anförande, det är en hög arbetslöshet bland personer som är yrkesverksamma inom restaurangbranschen. De behöver ges möjligheter till t.ex. jobb på land om man har jobbat inom rederinäringen, som har ganska osäkra framtider och så vidare. Hur kommer det här att främja sysselsättningen just för de här personerna som är arbetslösa?

Tack för den goda frågan. Detta lagförslag möjliggör exempelvis catering på ett helt annat sätt än tidigare. Vilket har välkomnats från restaurangbranschen och Ålands näringsliv, som en möjlighet för att skapa tillväxt och nya jobb. Också delade serveringstillstånd, en fråga som jag vet att till exempel Sjödagarna har lyft många år. Man skulle vilja ha ett enklare förfarande när man söker serveringstillstånd. På ett allmänt plan också mindre byråkrati. Mindre byråkrati ur näringsidkarens synvinkel betyder mera effektiv arbetstid, mindre tid till att fylla i formulär, mindre tid till att kontrollera kontrollanten, mera tillit. Vi ska inte underskatta heller dess betydelse för tillväxt och för att kunna skapa nya jobb på Åland.

Tack, talman! Ledamot Wille Valve lyfte Ålands kommunalförbund och deras remissvar i sitt anförande. Jag nämnde det också lite i mitt. Jag ser det som en fortsättning på den här traditionen som vi har att vi tar bort uppgifter från kommunerna. En efter en plockar vi bort kommunernas uppgifter och snart har de ingenting kvar. Som jag nämnde i mitt anförande så då har kommunerna heller ingenting att säga till om, om det är problem med buller, högljudd musik eller några andra ordningsproblem runt den här restaurangen. För som jag förstår så var det tidigare att kommunen hördes när tillståndet beviljades, om jag minns det här rätt. Men vi får diskutera det här mera utskottet också.

Just den sistnämnda frågan om kommunens utlåtandefunktion dristar jag mig inte till att svara på här just nu. Den tror jag vi måste titta närmare på i utskottet. Vad gäller det förstnämnda så vågar jag nog svara att när detta förslag var ute på remiss så var det som en slags fråga till Ålands kommunalförbund. Att vad tror ni om detta förslag, vad får det för konsekvenser för de kommuner som ni representerar. Som sådant tycker jag att det är ett anmärkningsvärt ställningstagande, det vill säga att kommunförbundet ganska lakoniskt konstaterar att inte tror vi att det här innebär någon större ökning av missbruk eller att kommunerna kommer att få ökade utgifter som finns kopplade till det här lagförslaget. Jag förmodar att man tittar på hur gick det i Finland, nu när man har tre års facit och vet vad de lagstiftningsförändringarna innebar.

Tack, talman! Precis. Jag läste också det där utlåtandet och jag är lite förvånad över att de anser att de inte kommer att få mera utgifter, till exempel inom det sociala. Det får vi se och fördjupa oss i utskottet.

Jag tänkte nämna också det här med 16-åringar. Ledamot Wille Valve tycker att 16-åringar ska få sälja alkohol. Jag tycker tvärt om, får man inte dricka det ska man heller inte sälja det. Jag tycker remiss svaren var ganska så eniga att det var bra att man ska vara 18 år för att sälja alkohol, men ledamot Wille Valve tycker alltså att han kan den här frågan bättre? Att 16-åringar borde sälja alkohol, att det skulle vara bra.

Jag tycker det är lite hycklande på ett sätt att förbjuda våra 16 till 18-åringar från att under uppsyn kunna servera alkohol. Vad jag framför allt fokuserar på är att genom att inte göra det möjligt så förbjuder vi de facto en del sommarjobb som våra 16 till 18-åringar skulle ha haft möjlighet till på Åland. Vi har väldigt många restauranger på Åland som behöver sommarpersonal. Jag tycker att det är synd att dörren är stängd de facto för våra 16 till 18-åringar där.

Sedan tycker jag också att vi kan notera erfarenheterna från Rikssidan. Jag har ställt frågor till ministeriet, jag har ställt frågor till branschorganisationerna. Har ni någon diskussion om att det här skulle ha orsakat några problem i riket, att 16 till 18-åringar under uppsyn kan sälja? Svar: Nej, det är inget problem. Det är fortsättningsvis välkommet, det finns inget initiativ från rikshåll om att backa den här (… taltiden slut).

Talman! Bästa lagting. Nu krävs det nya tag och satsningar på hela Åland. Vi behöver verkligen ställa om och bli ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Många av våra näringsidkare har gått på knäna och arbetslösheten på Åland inom vår annars samhällsbärande turism och servicesektor har varit mycket osäker. Inom Ålands lagting finns det partier och partigrupper som har som sitt största syfte att driva de näringspolitiska frågorna i sina gruppanföranden. Därför väljer jag nu som socialdemokrat att lyfta upp de socialpolitiska aspekterna framom de näringspolitiska aspekterna. Det betyder inte att vi är negativa till ändringar lagförslaget och att vi är någon slags moraler som står här och försöker ha någon slags förbudsmentalitet. Det är inte meningen med anförandet.

Vi har från Ålands Socialdemokrater, liksom många av de tidigare remisserna, fått intrycket att det här arbetet med alkohollagstiftningen har påskyndats. Det kan ha ganska stora konsekvenser för framtiden. Det är också förvånande att man har förbigått god praxis. Att be remissinstanserna om yttranden på ett lagstiftningsförslag och man fortsätter att redigera efter att ha postat ut det här till remissinstanserna, och att man också har fortsatt med sitt lagstiftningsarbete under remisstiden. Att man omarbetar och skriver om. Man verkar också ha tagit fasta på de kortsiktiga ekonomiska bitarna, men man har missat den sociala hållbarheten och alkoholens negativa påverkan på samhället i stort.

Nu är den här lagstiftningen en liten del i ett större sammanhang i syfte att lyfta Åland ur krisen, men det verkar som att det skulle vara stor vikt att lagtinget får kännedom om syftet med denna lagstiftning. Om det är så att dess primära syfte är bara för att gynna företagarna och näringslivet, eller om man också har faktiskt tänkt och resonerat över de kommande konsekvenserna för samhället. En ökad alkoholkonsumtion, långsiktiga konsekvenser på folkhälsa, ordning och säkerhet. Både i samhället som stort och på arbetsplatserna där man serverar alkoholen.

Det vore bra om social- och miljöutskottet tittade på forskning som finns på de här områdena. Våra egna undersökningar på Åland, till exempel Hälsa i skolan och ÅSUB:s undersökningar om ålänningarnas konsumtion av rusmedel och så vidare, är inte klara att ta som referens, tyvärr. Det är lite i ofas med den här behandlingen i lagtinget. Jag gissar också att vanorna har ändrats på Åland i och med att tillgängligheten till tax-free har varit begränsade. Det skulle vara intressant att se hur det har slagit ut på konsumtionen i samhället i stort när man får den här statistiken till hand.

En annan sak vi från Socialdemokraterna vill lyfta upp är resurserna till ÅMHM. Då de i sitt remissutlåtande uppmärksammar regeringen på att myndigheterna saknar ett angreppssätt av arbetsmetoderna för ansvarsfull alkoholservering och att det saknas krav på att tillståndsgivaren kostnadsfritt ska ge serveringspersonalen möjlighet att delta i en utbildning eller fortbildning i ansvarsfull alkoholservering. Jag tycker att det är viktigt att personalen behöver kunna känna sig trygga, att de känner till metoder och har kunskap i hur man på arbetsplatsen främjar ordning. Minimerar risken för bråk, skador, ofredanden, sexuella trakasserier och andra oangelägenheter som förekommer när det finns berusningsdrickande på serveringsställen. Social- och miljöutskottet kunde föra ett resonemang i den här frågan med ÅMHM och till exempel servicefacket PAM i den här frågan. Den Socialdemokratiska lagtingsgruppen önskar också att utskottet skulle kunna höra den operativa gruppen för ANDTS, Folkhälsan och Rädda Barnen. Just med tanke på att man redan i forskningen vet om att en ökad tillgänglighet ger en ökad konsumtion. Vi saknar också barnkonsekvensanalysen i lagstiftningen.

Inom idrotten på Åland har man jobbat hårt med nolltoleranspolicy för tränare, föräldrar och andra vuxna som rör sig inom idrotten. Förutom att det redan är olagligt för barnen att dricka, som tur är. Det är ett väldigt viktigt arbete man har gjort för att trygga barnen i idrottsverksamheterna. De ska kunna delta i evenemang på Åland på ett tryggt sätt och inte bli utsatta för alkoholens negativa skadeverkningar. Jag har tyvärr en egen ganska dålig och negativ tidigare erfarenhet när det har varit turistresor till Åland med barnidrott, olika evenemang och kupper och så vidare. Det har varit väldigt många vuxna ledare och föräldrar som inte riktigt har förstått att alkohol och barnidrott inte hör ihop. Jag hoppas att man fortsättningsvis ska på ett tryggt sätt kunna vara på motionsevenemang, barnidrottsevenemang, titta på fotboll, ishockey och så vidare med sin familj utan att det är berusningen som är det primära i framtiden. Att man också tänker på att det ska finnas fredade zoner för barn, där man inte behöver utsättas för alkoholens negativa skadeverkningar.

Det finns säkert en utveckling i riket som social- och miljöutskottet kunde fördjupa sig i. Eftersom tillståndsverket för social- och hälsovården, Valvira, Statens ämbetsverk på Åland, säkerhets- och kemikalieverket, Barnombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen ställde sig negativa till det här förslaget. Man bedömde alltså där att ändringarna i stället för att ge de ökande näringspolitiska fördelarna skulle påverka folkhälsan och försvåra det viktiga förebyggande arbete. Man måste alltid tänka på att minska risken för olyckor och våld i samhället. Det finns också en stor oro hos Socialdemokraterna att om inte myndigheten och tredje sektorn som jobbar med de här problemen får tillräckliga resurser för att åtgärda så vet vi inte riktigt vad som kommer att komma i framtiden. Det blir lite i otakt det här. Det är inte alltid en myndighet ensam som löser de här problemen, utan det är en samverkan med flera olika myndigheter och tredje sektorn.

Talman! Till sist en viktig och mycket tråkig utveckling. Antalet självmord i Finland är högre än medeltalet i EU. Finland ligger i topp i de nordiska länderna. En förklaring till detta har man visat att är finländarnas alkoholbruk som ligger bakom. Var tredje person som väljer att avsluta sitt liv i Finland är påverkad av alkohol. Experter har inom det här området också uttryckt sin rädsla att ändringar och liberalisering i alkoholtillgången kommer att öka statistiken på det här ännu mera. Jag önskar att utskottet kunde titta lite närmare på den senaste statistiken från riket. Den borde ha kommit i årsskiftet 19-20, den senaste som finns. Det skulle vara intressant att titta efter det. Det är svårt att säga hur läget ser ut idag eftersom världen befinner sig i ett pandemitillstånd, men jag är helt säker på att den psykiska hälsan inte har blivit bättre under det här året. Jag tänker också att tiden för att liberalisera alkohol är inte kanske den rätta heller just nu. Vi måste också tänka på att Åland är ganska unikt till skillnad mot resten av Finland. Vi har i vanliga fall tillgång till väldigt mycket tax-free varor som andra inte har. Just det här med att tillgången till alkohol på Åland är väldigt god och försörjningen finns från flera olika håll och kanter.

Alkohollagens syfte är att man ska förebygga och begränsa de här skadorna i samhället. Som mariehamnare funderar jag också lite på hur ordningen i samhället, speciellt i det etablissemang täta Mariehamn, kommer att se ut efter den här ändringen. Man kommer att få köpa hur mycket som helst på en gång till exempel, tidigare var det en portions gräns och så vidare. Om man ska hålla öppet till klockan fyra så kan det vara så att alla gör det tillsamman. Kommer det att finnas resurser för övervakning ute på stan? Kommer det att bli mera bråk utanför snabbmatsställen? Det är kanske en annan fråga, men det är sådant man kanske behöver tänka efter. Jag minns hur det var förr i tiden med människor på stan, vad som hände då, är det vad vi faktiskt vill gå tillbaka till? Ordningsproblemen. Det var väl det jag hade att säga så här långt. Jag hoppas att social- och miljöutskottet antecknade lite vad jag hade för önskemål och jag hoppas att få en bra beredning tillbaka. Tack.

Tack, fru talman! Vi har försökt i förslaget att lyfta de problem som vi ser, ekonomiska följder, följder för barn och jämställdhet. Jag är medveten om att Rädda Barnen lyfte upp att vi hade lyft för lite om barnen. Vi tog faktiskt med mera text, efter att remissförslaget var ut, ifrån det som fanns i lag PM:et. För att försöka bredda det lite mera i det lagförslag som ni har på bordet idag. Det ser lite annorlunda ut än det som var ut på remiss. Det vi också har ändrat efter att det har varit ut på remiss är att vi har valt att lyfta ut serveringstiderna på förordningsnivå. Varför kan jag återkomma till i ett annat tillfälle. Vi har också ändrat påföljdsavgiften som var förslagen när den gick ut på remiss på 2000 euro, men vi har gått in för samma som man har i Finland, 300-1000 euro. Vi har strängerat efter det som var ut på remiss att en ordningsvakt ska finnas (… taltiden slut).

Tack! Kan jag tolka ministerns svar som att man också kommer att se till att det kommer att finnas utökade resurser till exempel för polisen och sådant? Att ta hand om det eventuella buset på staden, eller hur har man tänkt göra med det?

Tack, talman! Det som jag var inne på är att vi ändrat att efter kl. 01.30 ska det finnas en ordningsvakt per påbörjad hundratals personer. Så såg inte förslaget ut i det remissförslag som gick ut, där har vi strängerat. Det som det här gör som förändring kvällstid och nattetid är att tidigare har man fått servera till kl. 03.30 och druckit till kl. 04.00, nu får man en halvtimme längre som man får inmundiga det. Det som är skillnaden, som kan bli en förändring, är att det finns inget stopp när restaurangerna måste stänga. Man kan ha öppet hela natten om man vill och servera bara kaffe och en macka. Där har vi hört att när man har haft den här korta, så länge som man får servera till slut, att det har blivit väldigt nojsigt precis när restaurangerna (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tyckte inte att jag fick riktigt svar på min fråga, men att jag hoppas att minister Holmberg-Jansson, som också har en lång och gedigen erfarenhet av restaurangbranschen, vet att ju mer starksprit det finns och ju mer det flödar i slutet av kvällen desto mera oordning blir det vid stängning och också ute på stan. Jag hoppas att man tar det här på allvar och ser till att det finns resurser. Att det inte ska bli sådana boomer med överförfriskade människor som ställer till och med en massa ofog och så ute på stan. Det är också många personer som har stan som sin bostadsplats. Det är många som bor mitt i centrum och speciellt äldre personer brukar tycka att det här är ganska obehagligt.

Talman! Först de här ordningsproblemen. Vi ser en trend som har varit stark och långsam, som har gått från det här gårfylleriet och mycket ungdomsfylla till att ungdomar dricker betydligt mycket mindre. Det anses inte heller riktigt socialt accepterat att ragla omkring på stan som det gjorde för kanske tjugo år sedan, den tid som ledamoten Eckerman hänvisar till. Därför tycker jag att man också behöver ändra lagstiftningen över tid. Den ska vara långsiktig och hållbar. Att tro att den här lagstiftningen skulle leda till stora ordningsproblem som man hade på 70-, 80- och 90-talet tror jag nog är att ta i.

När det gäller idrotten så är jag nära boende av idrottsanläggningar och ser tyvärr det som ledamoten hänvisar till. Alltså föräldrar som går med ölburkar i handen på väg till barnkupper. Däremot tror att om någon av föreningarna skulle börja ordna (… taltiden slut).

Tack, talman! Nej, jag menar inte att föreningarna anordnar fyllefester, men jag har jobbat inom turistbranschen där de har sina boenden på kvällarna. Det är inte alltid som ledarna, föräldrarna och de som vaktar kommer på frukost på morgonen för att de har kalasat hela natten. Jag tycker att det är ganska skrämmande. Jag själv skulle inte vilja skicka mina barn på en sådan resa. Som tur är har det blivit mycket bättre och det tror jag också att är en viktig markering från idrotten, att det är inte en sådan här idrottsrörelse vi vill ha för barn och unga på Åland. Det ska de ha en stor eloge för att det har blivit bättre. Jag undrar om det här förslaget igen liberaliserar det här, och det oroar mig faktiskt.

Talman! Jag hade faktiskt oturen en gång när jag var ung att vara på en resa med ständigt fulla ledare och det var faktiskt ingen jättehärlig upplevelse, men den här lagen kan inte jag säga att påverkar det i så hög utsträckning. Av den anledning att den som ska anordna kupper där man samtidigt som matcherna pågår skulle servera alkohol till föräldrarna, jag tror inte det skulle ta så länge innan ingen skulle anmäla sig till ett sådant. Jag tror inte att det är ett vinnande koncept.

Sedan resonerade också ledamoten Eckerman om det otroligt angelägna ämnet psykisk ohälsa, som aktualiserats i allt högre takt med att pandemins effekter förstärks. Där tror jag att man måste diskutera frågan om vad är hönan och vad är ägget. Jag tror inte att andelen självmord ökar för att folk är berusade. Snarare tvärtom, att folk berusade sig för att klara av att begå sitt självmord, men det finns det kanske statistik kring.

Tack, talman! Det är just det jag önskar att social- och miljöutskottet skulle titta på, den här statistiken. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Angående frågan om hur man berusar sig i dagens läge så har det funnits en trend de senaste åren att fylleri ute på stan barn ungdomar inte är det som gäller, utan att man har hemmafester när föräldrarna är på stugan och så vidare. Det är mycket svårare för både fältare, föräldrar på stan och polisen att övervaka det här. Drickandet i sig kanske inte har minskat så jättemycket. Det finns också siffror som jag har fått ta del av fältarna från till exempel Ålands Lyceum som visar på det motsatta. Det har att göra med att fylleriet har flyttat plats men inte riktigt skepnad.

Talman! “Man är som besatt. Allt som betyder något i livet får stå åt sidan. ”Orden är en missbrukares.

Alkoholrelaterade problem förbrukar stora resurser i samhället, inom hälso- och sjukvården, rättsväsendet och i form av förlorad produktivitet. Räknar vi in hur alkohol ofta leder till användning av andra rusmedel är samhällskostnaderna stora. I en svensk utredning från 2017 konstaterades att de samlade kostnaderna av alkoholkonsumtionen uppgick 103 miljarder kronor medan de samlade nyttorna låg på cirka 10 miljarder.

Sedan 1960-talet har alkoholförsäljningen i Finland, inklusive Åland, mer än fördubblats. Även om totalkonsumtionen har gått ned på senaste tiden har en av sju en riskfylld alkoholkonsumtion, enligt Institutet för hälsa och välfärd. Uppemot 22 % av befolkningen har upplevt gräl, slagsmål eller olycksfall som effekter av andras alkoholkonsumtion. Det är också känt att ökad konsumtion leder till ökat våld i nära relationer. Värst är det förstås för de barn som växer upp med föräldrar med ett mycket riskfyllt drickande. Samhällskostnaderna kan helt enkelt inte räknas i pengar.

Talman! Den första frågan vi behöver ställa är vad politikers ansvar egentligen är. Kan vi då också först bara konstatera att om alla drack ansvarsfullt skulle ingen lagstiftning behövas. På samma sätt skulle ingen miljölagstiftning behövas heller, om alla verksamheter tog ansvar för kommande generationer. Samtidigt är det orimligt att anta att lagstiftning löser alla problem. Överreglering kan ha allvarliga bumerangeffekter, så som förbudstiden vittnar om. Man kan också fråga sig om det är statens hela skyldighet att skydda individen från sin egen dårskap.

Tittar vi på de större jämförelsestudier som genomförts över alkohollagstiftning världen över finns starka belägg för att reglering kring åldersgränser, serveringstider och försäljningsställen har betydande påverkan på risk- och missbruk samt andra negativa skadeeffekter. Det är alltså politikens ansvar att utforma tydliga spelregler för att minska alkoholens skadeverkningar.

Landskapsregeringens övergripande målsättning är enligt ANDTS-programmet att alla kan leva ett hälsosamt, tryggt och meningsfullt liv. För att uppnå det sker ett långsiktigt arbete med målsättningen att minska antalet personer med riskbruk och missbruk, höja debutåldern, minska totalkonsumtionen
och minska tillgängligheten. Förebyggande insatser, informations- och attitydarbete samt lagstiftning är viktiga pusselbitar.

Åland har inte behörighet att lagstifta om detaljhandelns alkoholförsäljning, men inom utskänkning. Idag diskuterar vi förslag till ny alkohollagstiftning som i stora drag syftar till att minska byråkratin. Förslaget baserar sig på den finländska alkohollagen som trädde i kraft 2018 under regeringen Sipilä. De bestämmelser som då förändrades handlade särskilt om en avreglering av serveringstider och lindrigare krav på servering.

Den finländska liberaliseringen mötte stor kritik. Utvärderingar har visserligen visat att en tio år lång trend med minskad alkoholkonsumtion i Finland bröts 2018, men med andra vidtagna åtgärder såsom de höjda punktskatterna minskade konsumtionen igen 2019. Klart står alltså att politiken påverkar beteendet.

Landskapsregeringen har noga utvärderat den finländska lagen och bedömt konsekvenserna i en åländsk kontext. Det har inneburit att ett antal bestämmelser inte finns med i lagförslaget. Hållbart initiativ är särskilt tillfreds med att möjligheten för 16-åringar att servera alkohol inte föreslås. Det är också positivt att det sätts ett tydligare, utökat ansvar hos utskänkningsställena att proaktivt arbeta med attitydfrågor och ansvarsfull servering. Kravet på antalet ordningsvakter har skärpts också efter remissrundan.

Samtidigt finns det förändringar som kräver särskild granskning. Såsom tidigare påpekats, visar den samlade forskningen på att minskad tillgänglighet genom kortare öppettider och serveringstider leder till mindre alkoholrelaterade skador och färre våldsbrott. Mot den bakgrunden är förändringarna på förordningsnivå om anmälningsplikt för förlängd serveringstid samt slopande av reglering för trakterings ställen nödvändiga att särskilt begrunda. Slopande av A, B och C-rättigheterna ställer också frågan: Tar vi ett steg närmare ansvarsfull alkoholkonsumtion eller inte? Kan vi då i så fall kompensera de negativa effekterna på något sätt? Jag hoppas, så som många andra har sagt i denna sal, att social- och miljöutskottet kan ge dessa frågor särskild hänsyn.

Talman! Sist och slutligen handlar det här om attityder. Vad vill vi sända för signaler till samhället? I en intressant undersökning från Institutet för hälsa och välfärd från förra året är en majoritet av befolkningen tillfreds med den gällande finländska lagstiftningen. Tidigare lagstiftning hade också ett väldigt stort folkstöd. Av det kan vi tolka att lagstiftningen har en normerande effekt. Detsamma gäller frågan om rökning inne på restauranger, något som idag är socialt otänkbart. I samma undersökning framkommer att långt fler män än kvinnor önskar en liberalare alkoholpolitik. Då kan man såklart undra hur ett jämställt lagting skulle påverka denna fråga.

I varje fall hoppas jag att vi tillsammans kan fortsätta verka för ett aktivt attitydarbete, ansvarsfull servering, genom att själva framstå som goda exempel och låta goda initiativ från tredje sektorn fortsätta. Tack så mycket.

Tack, talman! Ledamoten Holmström lyfter i sitt anförande barnen i familjer där det förekommer alkoholmissbruk. Jag undrar om man från Hållbart Initiativ ser att det här är en hållbar lagstiftning utifrån deras perspektiv?

Tack, talman! Tack så mycket för den frågan. Från Hållbart Initiativs perspektiv ska inte ekonomiska intressen stå före folkhälsan eller barns rätt att ha en uppväxtmiljö utan föräldrar som super och gör det väldigt obekvämt för dem. Därför är det också väldigt viktigt att noga, när man tittar på alkohollagstiftning, bedöma konsekvenserna för barnen och frågar också barnen och involverar barnen i den processen. Det lagförslag som vi diskuterar handlar om utskänkningen och jag kan konstatera att det kanske är framför allt försäljningslagstiftning, alltså den alkohol som säljs inom detaljhandeln, som till största del påverkar föräldrarnas konsumtion av alkohol i hemmen. Jag vet inte till vilken del hemmadrickandet skulle påverkas. Såklart att barn också påverkas av serveringar och där tycker jag att utskottet behöver titta på den frågan ytterligare.

Tack! Det är till exempel idrottsevenemang, läktare och sådant där det förekommer barn som kommer att bli en tidigare fredad zon, där också föräldrarna kan supa sig redlösa om de har lust till det.

Sedan tänkte jag den här statistiken i Finland, om hur man redovisar konsumtionen. Det har också visat sig bland gränsbevakningen och tullen att smuggelspriten från till exempel de baltiska länderna och som man brukar kalla hembränningen, den där skattefria dunken. Det är ingenting som redovisas i någon statistik till staten. Det är också en ganska spännande fråga om det faktiskt är så att konsumtionen har gått ner eller om det är så att man har hittat andra vägar att få tag på sin alkohol. De här förebyggande insatserna som ledamoten pratar så gott om, hur går det ihop med det här med att man har en mer tillåtande attityd? Det skulle jag också vilja ha ett lite mer utvecklat resonemang om.

Tack, talman! Vad gäller mörkertalet så är det också något som THL, Institutet för hälsa och välfärd, försöker bedöma i sin statistik. Det är jättesvårt att veta. Med pandemin så vet vi att allt färre köper tax-free sprit och det har vi också sett i statistiken över försäljningen på Alko, också på Åland, som har skjutit i höjden förra året. Om detta kan anses vara någonting bra eller dåligt låter jag bedömare titta på och återkomma med. Det kan tänkas vara positivt att man köper av Alko i stället för andra, det vet inte jag.

Vad gäller det normerande av att ha mer tillåtande begränsningar kan jag kommentera att vi behöver ha begränsningar som faktiskt har en dokumenterad effekt. Där man har gjort studier på andra ställen och där man har sett att någonting faktiskt betyder någonting. Det man försöker göra i den här lagstiftningen är att undvika onödigt krångel som egentligen inte har någon effekt. Till den delen så (… taltiden slut).

Talman. Jag kommer inte ihåg vem det var, men det var någon från regeringsblocket som emfaserade att alla från majoriteten står enhälligt bakom den här lagstiftningen. Jag uppfattar att Hållbart Initiativ har en hel del dubier och menar att social- och miljöutskottet måste vidta ytterligare åtgärder. Är det korrekt uppfattat? Att man uppfattat lagen, i den form den nu är skriven, inte i tillräckligt hög grad tar beaktande av den sociala hållbarheten.

Talman! Under den långa process som den här frågan har debatterats i form av en promemoria, i form av remissförfaranden så har mycket hänt. För Hållbart Initiativs del har det varit särskilt viktigt att just möjligheten för 16-åringar att servera inte skulle finnas med i lagförslaget. Vi är väldigt tillfreds med att det inte finns med heller. Sedan efter remissförfarandet så har också vissa strängeringar kommit med. Jag tror att många andra i regeringen också är intresserade av att social- och miljöutskottet tar tid på sig att höra så många olika aktörer i samhället som här har debatterats. Det är nog inte bara Hållbart Initiativ som vill att den sakliga och grundliga behandlingen görs. Så vi får helt enkelt återkomma efter den behandlingen, hur vi ser på de olika detaljerna.

Tack, talman! Det är klart att det är en stor fråga även om det är en liten lagstiftning. Däremot har jag uppfattat att den här lagen är av brådskande natur och att man vill ha igenom den här så fort som möjligt. Så jag hade utgått från att majoritetsblocket ville ha så lite hörande som möjligt också i social- och miljöutskottet. Nu ger ledamoten Holmström andra signaler. Det kanske inte är så brådskande med den här lagen som har framförts. Det återstår att se hur utskottet hanterar frågan. Jag konstaterar att man har rejäla dubier från Hållbart Initiativs sida.

Talman! Det är viktigt att vi har en lagstiftning som håller, oavsett om det är pandemi eller inte. Att den faktiskt är grundad i fakta, att onödiga regleringar tas bort och de regleringar som faktiskt har effekt finns med. Sedan behöver vi anpassa det här till de åländska förhållandena därtill. Jag tror att de dubier som vi har kan besvaras av en sakbehandling i social- och miljöutskottet. Jag uppfattar också att social- och miljöutskottets medlemmar tycker detsamma, vilket skulle göra att vi kan ha en ganska snabb behandling. Att vi inte sätter den längst ner i byrålådan, så att säga. Det skulle i alla fall jag hoppas.

Talman! Jag vill vara tydlig med att jag inte kan stödja detta lagförslag, då jag betraktar det som skadligt i högre grad än nyttigt för Åland och ålänningarna. Nu kan detta te sig underligt då jag utgör en del av regeringsblocket, men detta har med vårt förhållande till kemiska substanser att göra och berör i likhet med religion och andra privata frågor en personlig sfär där jag inte med öppna ögon kan stå bakom majoritetens förslag. Jag sällar mig därmed till ungefär samma kritik som största delen av alla remissinstanser landar i.

Jag hävdar att förslaget som avreglerar serveringsregler och ökar tillgången på alkohol bland befolkningen går emot det regeringsprogram som tydligt slår fast att beroendeproblematik är ett fokusområde, tillsammans med friskvård, och att det övergripande målet är att med hjälp av tidiga insatser stävja en skadlig utveckling.

I bakgrunden till lagförslaget står väldigt tydligt att alkoholpolitik är en del i ansträngningarna för att minimera skadeverkningarna av missbruk av alkohol, narkotika, dopning, spel och tobak. Detta förpliktigar. Målsättningarna i regeringsprogrammet är att förebygga och begränsa de negativa fysiska, psykiska och sociala effekterna av missbruk, vilket hindrar människor från att leva ett hälsosamt, tryggt och meningsfullt liv, som det så vackert heter.

I det arbetet passar, enligt min mening, en avreglering och liberalisering av serveringsregler inte in. Som allt här i livet handlar det om att balansera befarade kostnader mot tänkta intäkter. Jag tror att nyttan med en avreglering är mindre än kostnaden för lagförslagets skadeverkningar. Jag tror att kostnaden för social- och hälsovården stiger liksom det mänskliga priset vilket betalas av oss alla. Missbruk och alkoholrelaterade skador hör till de allra dyraste som ett samhälle har att hantera, hur man än räknar. Vår prioritet borde därför ligga på att begränsa dessa snarare än öka dem. Det är ostridigt att detta förslag gynnar restaurangbransch. Vilket säkert skulle vara nödvändigt, men jag är rädd för att det sker på folkhälsans bekostnad.

I sammanhanget kan man nämna det läge vi just nu befinner oss i med den största arbetslösheten vi minns och därmed vidhängande osäkerhet kring både nu och framtid. Det är under dessa omständigheter än mer olyckligt att driva igenom en lagstiftning som ökar utbudet av alkohol och därmed risken för folk att falla i missbruk. Alla drabbas inte av detta, tvärtom. De allra flesta kommer aldrig att märka av denna lagstiftning men det är vetenskap att mellan tio och tjugo procent insjuknar i missbruk, vilket är en djävulsk sjukdom på väldigt många vis. Den är förödande för tillväxten i samhället, den förgör relationer och den gör livet svårare än det behöver vara. Missbruk drabbar alla och skapar olycka, handlingsförlamning, trasiga familjer och kraschade företag. Vi pratar ofta om barnperspektivet i våra beslut. I familjer som drabbas av missbruk är det barnen som betalar det högsta priset. Det är ett oerhört tungt argument för att låta bli att liberalisera. Att inte tydligt lyfta in barnperspektivet i detta bedömer jag som mycket överraskande.

Jag kunde utveckla detta mycket mer men väljer att stanna här. Jag vet att jag lyfter något som är tabubelagt och där samhället oftast väljer att blunda, sopa under mattan och skoja bort med någon form av alkoholromantik. Detta är tydligt i vår vardag där vi väljer att se bort snarare än ingripa när något är på väg att gå snett. Därmed gör vi oss skyldiga till ett medberoende som får effekter överallt. Jag tycker det är dags att sätta ner foten och säga nej, Åland behöver inte mer alkohol för att bygga vår gemensamma framtid.

Jag stödjer såklart alla åtgärder som mynnar ut i minskad byråkrati och det måste vara möjligt att minimera detta utan att öka tillgängligheten. Jag hoppas att social- och miljöutskottet tar detta med sig i sitt fortsatta arbete. Tack, talman.

Tack ledamoten Pettersson för ett engagerat anförande. Det är som att vi inte riktigt har läst samma lagförslag om man säger som så. Jag är intresserad av att höra vilken faktisk omständighet det är som skulle tala för att totalalkoholkonsumtionen på Åland skulle öka med detta förslag. Jag menar att alkoholkonsumtionen faktiskt minskade på rikssidan efter att motsvarande regler infördes. Inte nog med det, vi inför nu en strängare reglering på Åland än vad man införde i riket. Vi har hängslen, livrem och alltihopa. Dessutom handlar det om en bransch som till stora delar är stängd just nu och inte ens kan servera. Jag skulle gärna höra mer om vilken omständighet det är som skulle tala för ökad alkoholkonsumtion.

Tack, talman! Tillgängligheten. Att man tar bort de olika nivåerna, att man gör det enklare att köpa. Det räcker till för min del. Jag tycker inte att vi ska jämföra oss så hemskt mycket med Finland i det här avseendet. När Finland genomförde sin lagstiftning så gjorde man det av rätt många skäl till följd av konkurrensen från Baltikum som man var rädd för att skulle ta över väldigt mycket av alkoholförsäljningen. Sedan gjorde man det i alla fall och då steg konsumtionen. Därefter så skruvade man till det hela lite med hjälp av skatter, vilket vi inte kan göra. Jag tror att man ska se till Åland som helhet. Vi behöver inte jämföra oss med andra i det här fallet. Genom att man gör det mera tillgängligt så tror jag att man gör samhället en björntjänst i stället för att hålla det på den nivå det är.

Talman! Jag skulle ha svårt för att argumentera för att tillgängligheten skulle öka eftersom antalet serveringsställen på våra holmar sannolikt minskar på grund av permitteringar och kräftgång inom branschen. Inte heller ökar tillgängligheten på rederierna. Jag tror att vi kommer att ha färre båtar, tyvärr. Jag vill inte vara någon dysterkvist men det finns ingenting som talar för att tillgängligheten skulle öka i alla fall sett till antalet verksamhetsställen. Personligen är jag ingen stor konsument av alkohol, men om jag går in på en restaurang nu och beställer en öl kan jag konstatera att den är väsentligt mycket dyrare idag än vad den var tidigare. Vilket beror på de skattehöjningar som också ledamoten Pettersson nämnde i sitt anförande. En höjning på 10 % i samband med alkohollagens ikraftträdande 2018 och sedan en lite mindre höjning uppåt, men också det ägnat att minska tillgängligheten.

Tack, talman! Jag är inte riktigt säker på om jag riktigt förstod hela slutsatsen där. För att en pandemi just nu skördar offer inom företagandet så kan vi inte släppa blicken på vad vi ska genomföra och vad vi inte ska genomföra. Det här lagförslaget syftar enligt min mening till att göra tillgängligheten av alkohol större. Det tycker jag inte att är en bra idé och därför vill jag markera att jag inte håller med om det förslaget.

Tack, talman! Jag sympatiserar personligen med många av de bevekelsegrunder som ledamoten Pettersson tar upp här. Jag konstaterar samtidigt också att det här är en fråga som berör och som troligtvis inte bara delar olika partier, utan också inom partier. Det kan rentav vara så att ledamöter kommer att behöva åberopa paragrafen i lagtingsordningen där man som ledamot ska i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder. Låt oss vara öppna med att betrakta den här frågan som en samvetsfråga. All heder till ledamot Pettersson som faktiskt gör det på det här sättet.

Det här är en svår fråga, det är inte fråga om något annat. I alla regeringar som hittills suttit, i vart fall under den tiden som jag har varit aktiv, så har man bestämt sig för att där finns frågor som berör ens samvete på andra sätt än rent budgettekniska möjligen avväganden. Där är min uppfattning att när det handlar om religion, när det handlar om andra personliga sfärer och när det handlar om förhållandet gentemot olika substanser så ska man faktiskt ha den rätten att säga det som ens hjärta bjuder. Den rätten så förbehåller jag mig.

Tack, ledamoten Pettersson. Jag delar helt fullt din uppfattning också i den här frågan. Att det är någonting som man själv ska kunna få ta en ställning till utan att behöva bli till exempel anklagad för att vara något slags förbudsparti. För den har så många andra nyanser.

Jag läste under tiden du höll anförandet att Rädda Barnen vill lyfta upp att det finns regionala skillnader kring Finland och Åland i t.ex. deras undersökning Hälsa i skola. Om alkoholkonsumtionen i Finland har gått ner bland unga så har den ökat på Åland. Det är ingenting vi skulle vilja vara bäst i klassen eller i Norden på. Det är en fråga som jag tycker att inte heller riktigt höjer Ålands ställning till att vi skall liberalisera ännu mera.

Tack, talman! Om man har varit med ett tag i detta så framstår det väldigt tydligt att undersökningar kommer och går. Ibland visar de åt det ena hållet och ibland visar de åt det andra hållet. Inte kan man riktigt dra slutsatser för hur det ligger till. För den skull är det bra att man gör olika former av brukarundersökningar, men då ska man nog komma ihåg att brukarna som sådant tror jag är de som sist av alla verkligen erkänner hur det ligger till. Då ska man nog hellre vända sig till anhöriga till brukare för att få en sann bild av det hela. I det här fallet handlar det om politik och frågan är ställd ganska enkelt. Vill man liberalisera och göra tillgängligheten större, eller vill man det inte? Mitt svar är att jag vill inte göra det.

Tack, talman! Man kan också utveckla det här resonemanget om liberalisering och inte liberalisering till att i brottsofferstatistiken, när det gäller våld i nära relationer och andra fylleslagsmål och sådant, så brukar man inte heller notis föra barnen som blir utsatta för det här som något slags brottsoffer. Det är en ganska skrämmande stor bild som jag tror att inte riktigt syns i statistik och sådana här frågor när det gäller alkoholkonsumtion i hemmet och inte bara de här fylleslagsmålen ute på gatorna. Så det är skrämmande, det är stort och obehagligt.

Tack, talman! Jag noterar att man ofta använder begreppet fylleslagsmål eller vad man nu använder, det är en liten del av det hela. Det är någonting extremt litet. Det som är allvarligt är det som inte syns och vägen att få reda på det är oftast rätt snärjig och den gör rätt ont. Innan man har nått så långt att man inser det så är det lätt att hemfalla till en form av alkoholromantiserade. Där man ser att någonting alldeles tydligt har gått på tok men man väljer att sopa under mattan, se bort och skoja till det hela lite. Det kanske är dags att sluta med det. Leder den här debatten till någonting sådant så är jag mer än nöjd.

Tack, herr talman! Jag har haft diskussioner med ledamot Pettersson så jag visste att det skulle komma någonting sådant här i ett anförande. Det är helt enligt den praxis vi har. När det gäller alkohol, tobak, religion så måste man få säga vad man själv tycker, så är det bara.

Jag har en fråga, eftersom jag också har läst remissvaren flera gånger. Där finns det bland annat från operativa gruppen att man lyfter upp att även färjorna, att vi nu inte har några strängare krav kring dem. Vi vet att ålänningarna köper mycket av sin alkohol och sin tobak ombord på färjorna. Är det också någonting vi bör titta på, se till att ha strängare regler ombord när det gäller serveringspersonalen? Att de har utbildning, att de har alkohol- och drogpolicy, att de håller sig till en portionsregel och dylikt. Eller ska det fortfarande vara en fredad (… taltiden slut).

Tack, talman! Den där frågan är nog grannlaga. Min uppfattning är att färjorna i stort sett lever sitt eget liv och att de bör få fortsätta göra det. De transporterar ändå människor som huvudsakligen bor i Finland och Sverige, alltså på helt andra platser än på Åland. Det är lagstiftningsbehörigheter som vi inte har. Däremot så har vi möjlighet att påverka det som händer på Åland. Av det skälet tycker jag att man kan begränsa sig till det. Man ska minnas att det som händer på färjorna är i mycket högre grad ett ärende för någon annan än för Åland. Där är det huvudsakligen svenskar och finländare som åker. Jag tror att det blir snärjigt ifall man skall börja gå dit och påverka.

Tack, herr talman! Så är det, att mycket utav det passerar Åland, men desto aktat så bär ålänningar hem mycket alkohol från färjorna. Vi har nu inte gått in och stärkt, haft något kompetenskrav på dem som jobbar ombord. Det kanske är något som vi borde titta på. Att man har en ansvarsfull alkoholservering även ombord på färjorna.

Jag tänker också på det som ledamoten lyfter fram, det här med tillgången. Det är ett problem när vi inte har hela lagstiftningspaletten. Skulle ledamoten vara för att vi skulle försöka arbeta för att vi skulle få den, så att vi skulle kunna ta ett helhetsgrepp? För nu vet vi att man kan köpa öl och drycker inom våra (… taltiden slut).

Tack, talman! Svar, ja. Jag tycker att allt som kan stärka självstyrelsen och ge oss mer verktyg bör man arbeta för att det ska ske. Det finns också mycket annat man kan göra när det handlar om alkoholpolitik, som till exempel att man ska möjliggöra små företag ute på landet att enklare kunna producera och sälja. Det finns saker som är bra utan att man behöver öka tillgängligheten, för det tror jag inte är lika bra. Jag inskärper, de flesta kommer aldrig att ha ett problem med detta men de som har det så kommer det att kosta så mycket att jag inte tror att det är värt det.

Talman! Eftersom frågan har ställts här, bland annat ifrån ledamot Zetterman efter att ledamot Holmström hade sitt anförande, om det verkligen är så att den här lagen inte är brådskande. Det är upp till lagtinget. Från landskapsregerings sida har vi en önskan om att den ska behandlas i skyndsam ordning, för att den ska ha en chans att träda i kraft till den här sommarsäsongen.

Det är tre år sedan lagen trädde i kraft i Finland. Det har tagit väldigt lång tid att få den på plats här, tyvärr är det så. Vad är orsakerna? Det var ett stort socialvårdslagstiftnings paket som tog den begränsade mängd personer som ska jobba med de här frågorna fulla uppmärksamhet. Det börjar kännas uttjatat men Covid-19 har påverkat social- och hälsobyråns arbete till max. De jobbar för fullt. Den här lagstiftningen har fått ta tid på sig. Det har tagit lång tid att få den på plats, men man har tagit lite i taget. Därför är det vår önskan att den ska behandlas i så skyndsam ordning som möjligt.

Talman! Jag vill tacka ministern för att hon tog det här korta anförandet, annars hade jag nämligen gjort detsamma och frågat om den här saken.

I ÅMHM:s utlåtande så skriver man att man riskerar att bli en propp i systemet, efter det att lagen är godkänd till det att man kan börja göra de här ansökningarna enligt det nya alkohollagssystemet. Jag antar att det är många som ska igenom det här nya och många avvaktar säkert för att söka sina serveringstillstånd till den nya lagen kommer. Där är det nog mycket viktigt att man redogör för utskottet vad ledtiderna är och när deadline är, så att lagtinget inte i misstag fördröjer så att den inte kan vara i verkställighet till sommaren. Det föranleder två olika versioner av behandlingen av det, om man tycker att det är viktigt eller inte.

Tack, herr talman! När det gäller ÅMHM, jag tror utefter när man ser vad lagen kräver att det kan bli sådana som, de flesta har A-rättigheter idag. Sedan kommer näst i tur B- rättigheter, det är väldigt få som har C-rättigheter. Det är väl om man har anställda i sin personalstyrka som har 3 månaders erfarenhet, att man väljer att servera starksprit. Det är inte något man måste göra. Har man inte en ansvarig föreståndare så kan man välja att bara servera under 22 %, då behöver man egentligen inte göra så mycket mer. Sedan kommer det vara att alla ska ha en egenkontrollplan klar tills lagen träder i kraft. Det är väl där det kan finnas ett visst merarbete, men eftersom vi har tydliggjort vad som ska ingå i det (… taltiden slut).

Det här var en replik bara för att ge möjlighet till ministern att fortsätta sin replik.

Det gäller att komma ihåg var man slutade. Jag tror att det kommer att ge sig. Egenkontrollplaner behöver finnas på plats när lagen träder i kraft, alkohol och drogpolicyn har man tre månader på sig att ha den på plats när lagen träder i kraft. Egenkontrollplaner är man van att jobba med inom restaurangnäringen, man mäter kylar, temperaturer på mat med mera. Man är van att jobba med det instrumentet. Jag tror inte att det kommer att förorsaka så hemskt mycket. Det handlar väl snarare om den demokratiska processen, att utskottet ska jobba med lagen och få den granskad i Finland. Det är inte ens säkert att den hinner träda i kraft till sommaren, men vår förhoppning är att det ska gå.

Talman! Om man ska skynda eller inte skynda. Man har sett från finska remissvar och när man har behandlat deras alkohollagstiftning att det visar sig att man trodde att de här sysselsättande förändringarna och de näringspolitiska fördelarna var mindre än de socialpolitiska nackdelarna. Jag tycker att man behöver titta på det här grundligt ur ett åländskt perspektiv. Jag sade tidigare, och det kanske lät hemskt, att annars när personer är i kris så är det en ganska dålig utväg att lätta på trycket genom att använda rusmedel. Jag skulle inte vilja att Åland skulle gå ur den här pandemin genom att anamma det som ett steg i att ta sig ur utan att tänka på konsekvenserna i framtiden.

Tack, talman! När det kommer till pandemin så har den pågått i snart ett år och jag hoppas verkligen att när den här lagen väl träder i kraft att vi nästan är ute ur den. Vi får hoppas att den här sommarsäsongen ska kunna bli någorlunda fri från pandemins verkningar.

Det tror jag nog att varenda person runt om i hela världen tycker att det är den högsta önskan man har just nu. Vi måste ändå tänka på att använder man sig av att få fart på ekonomin genom att ha som en av åtgärderna att öka tillgången på alkohol så skjuter man faktiskt också kostnaderna och samhällsproblemen ytterligare på framtiden. Att skynda igenom den här lagstiftningen på grund av att vi har en rådande pandemisituation anser jag att är väldigt oklokt.

Tack, herr talman! Hela lagstiftningspaketet handlar väldigt mycket om att göra det mindre byråkratiskt. Det finns inte så mycket incitament att ge andra verktyg än just det, och det är inte så lite det heller att göra det för den näring som den här lagen ändå handlar om.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.