Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Värderade talman, bästa lagtingskollegor! Jag vill inleda med ett citat från Winston Churchill. ”Det är inget fel på förändring bara den går i rätt riktning”.

Nu ska vi lyfta en av de viktigaste frågorna för Åland i nuläget, nämligen de negativa effekterna av skatteundantaget och närmare bestämt det senaste byråkratiska hindret för ett välmående näringsliv. Denna byråkrati har varit föremål för förändring, men den har definitivt inte gått i rätt riktning.

Den Obundna gruppen har lämnat in en åtgärdsmotion som syftar till att komma ett litet steg framåt, men ännu återstår ett hästjobb innan vi är där vi borde vara.

Det upphörda gränstullssamarbetet mellan Sverige och Åland har bidragit till ytterligare problem för det landbaserade näringslivet. Upprörda företagare berättar om nya former av leveransvägran, kostsamma transporter på grund av omvägar för granskning av gods vid Arlanda och uppgivna leverantörer som beklagar sig över tyngd administration som inte är hållbar i längden då många åländska företag räknas till små aktörer på den globala marknaden. Den byråkratiska processen leder till en försämrad ekonomi för våra företagare som borde få ägna sin energi till att driva försäljning och därmed även generera skatteintäkter till samhället. Vi ska minnas att våra företagare är en grund för vår välfärd, deras vinster beskattas och de bidrar till samhället med arbetsplatser.

Den Ålandsanda vi så stolt ofta talar om börjar tryta och lika är det med tålamodet och energin hos företagarna. Kollegor, våra företagare förtjänar en aktiv näringspolitik och i fokus för denna bör undanröjandet av byråkratin kring skattegränsundantaget ligga.

Jag har både innan och nu efter mitt insteg i politiken upplevt att fokus ligger helt fel. Fokuset ligger på problemen i stället för att lägga energin på lösningarna. Jag ber var och en av er att fundera på vilken metod som är mest framgångsrik.

Förstås har vi noterat att minister Perämaa har skickat ett brev med förslag på förenklingar till det svenska tullverket. Däremot vore det nog på sin plats att agera kraftfullare än så. Vi har ännu relativt goda förbindelser till Sverige och en rekommendation vore nog att sätta sig på båten eller flyget för personliga kontakter. För all del kan man även inleda med ett telefonsamtal, det finns gott om alternativ för snabbare kommunikation än brevskrivning. Jag kan dessutom personligen stå för biljettkostnaden om det är så att man försöker spara på landskapskassan genom att endast betala portot.

Talman! Med anledning av detta önskar Obunden Samling att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart intensifiera arbetet med att lösa en av dessa knutar. Landskapsregeringen bör omgående initiera kontakter som kan bidra till och verka för inrättandet av granskningsplatser i såväl Grisslehamn som i Norrtälje.

Detta är förstås enbart en början på det arbete som återstår att göra för att även tillgängliggöra internethandeln och en byråkratifri handel för våra företag, men någonstans ska arbetet inledas och vi ser inte att man på allvar arbetar med dessa frågor i dagsläget. Det är mycket prat och mycket lite verkstad.

Talman! Nu ser vi fram emot mindre prat och mer verkstad. Hårt arbete garanterar inte framgång, men framgång utan hårt arbete är en omöjlighet.

Om en vecka har 100 dagar passerat för regeringen Sjögren och smekmånaden är över.

Tack ledamot Kanborg för ett väldigt viktigt anförande. Just våra byråkratiska hinder är väldigt högt på agendan i den här regeringen, fast kanske inte allt arbete syns utåt. Jag håller helt med om att den här frågan behöver jobbas med.

Jag som är lite ny här i lagtinget vill mest bara ställa frågan om vad du vet om som skedde före. Vad jag förstod så sades det här avtalet upp redan 30.6, för snart nio månader sedan. Det har väl inte hänt så där jättemycket sista halvåret. Det funnits väldigt god tid att jobba ganska mycket med den här frågan. Vet ledamot Kanborg något mera vad som har hänt i den frågan under sista halvåret i fjol?

Tack, talman! Tack ledamoten Ekström för engagemanget i frågan. Jag vet att ledamoten har en bakgrund i näringslivet och är minst lika engagerad som jag är.

Jag känner förstås också till att det här avtalet sades upp på ett tidigt stadium eller på ett sent stadium, beroende på hur man ser på saken. Såvitt jag känner till så gjorde man inte några stora åtgärder överhuvudtaget. Bakgrunden till det kan vi inte tala om, ansvarig minister på den tiden sitter nu i lagtinget och den som satt på ministerpositionen finns inte här, så det är svårt att fråga honom. Så nej, ledamot Ekström, jag känner inte till vilka åtgärder som har tagits under den perioden.

Som sagt, jag är ny här också och har lite svårt att veta allt som har skett historiskt. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi jobbar tillsammans i den här frågan. Det här är inte en partipolitisk fråga på Åland egentligen, utan det här är en externpolitisk fråga för Åland. Jag tror att vi egentligen har samma målsättning allihop. Den här frågan ska vi diskutera mera och ta framåt.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström. Jag ser fram emot fortsatta dialoger. Jag hoppas att vi åtminstone i utskottet kan återkomma till det här i ganska rask ordning och fortsätta arbeta tillsammans med finansministern och regeringen Sjögren för att hitta lösningar som gynnar hela det åländska samhället.

Talman! Det är bra att Obunden Samling och Andreas Kanborg lyfte det här ärendet för det är väldigt frustrerande för många företag. Jag skulle vilja påminna ledamot Kanborg om att vi var med lagtinget till svenska riksdagen den 31 januari. Då lyfte Obunden Samlings ledamot Marcus Måtar den här problematiken i diskussionerna med den här vänföreningen. De sade att de skulle ta det här ärendet till Johan Forssell som är bistånds- och utrikeshandelsminister. Har du hört någonting om någon har följt upp det här med vänföreningen? För där har vi liksom ett annat sätt att kommunicera än att bara slå en telefonsignal eller skicka ett brev. Jag tycker att vänföreningens möte som vi hade i Stockholm den 31 januari var väldigt bra.

Tack, talman! Tack ledamoten Holmberg. Jag instämmer i att vänföreningen är absolut ett medel som vi borde nyttja. Det är kontakter vi borde odla och det gäller både västerut och österut. Att jobba tillsammans med våra parlamentariska kamrater i övriga parlament är ett sätt att hitta samsyn för de här frågorna. Hur det har gått med etableringen av den här frågan har jag faktiskt inte hört ett ord om så det låter jag vara helt osagt.

Talman! Det har inte jag heller hört så mycket om. Jag vet att vi pratade om det. Men jag tänker också att vi hade en träff där och sedan kanske en vecka, eller en och en halv efteråt, så kommer det då ett inlägg från er sida i den här frågan. Jag tror på att det är bra att skicka in det här, men jag tror också på att man kommunicerar med varandra och pratar med de kontakterna man har. Därför tror jag att vänföreningen blir väldigt viktig. Ni kanske lite glömt hade bort att vi hade de diskussionerna där i Stockholm när ni lade det här inlägget?

Tack, talman! Obunden Samling har definitivt inte glömt bort den här vänföreningen. Men vi ser också att regeringen måste agera i den här frågan. Det är trots allt finansministern och näringsministern främst som borde ta bollen och föra detta vidare. Vårt jobb i lagtinget är att kritiskt granska detta arbete och se till att föra det framåt på ett konstruktivt sätt.

Tack, talman! När man är ny så kan man säkert ibland få för sig att ingen någonsin förut har förstått någonting eller vet någonting eller gjort någonting. Så är det förstås inte. Om man tittar på historieskrivningen kring både skatteundantaget och skattegränsen så ser man att det finns ganska många fnurror på tråden, både kring varför den nu är så brant och framförallt hur digitaliseringen på senare år har gjort ont ännu värre.

Jag skulle vilja ställa ett par frågor. Genuint har jag inte förstått hur man har tänkt. Den ena gäller kostnaden för att upprätta sådana granskningsplatser eller hus. Hur många människor skulle behövas? Hur mycket utrymme behövs? Vad är omfattningen av det? Vad är nyttan av just den här åtgärden? För hur många företag skulle det vara till nytta och för hur många privatpersoner? Detta så att man kan förstå relationen mellan (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag förstår också att man har jobbat med de här frågorna tidigare. Det ska vi inte underskatta. Däremot så håller jag kanske inte med om att takten har varit den som den borde vara.

Fellmans fråga gällande kostnad, utrymmen och bemanning så är den förstås väldigt svårt att svara på. Det här tycker jag att regeringen i brådskande ordning borde börja titta på. Vi måste komma till någon form av lösning för att underlätta det här.

Ledamoten Fellman är också troligen helt med på tåget att det här kostar pengar för våra transportörer när de hamnar att ta dessa omvägar. Redan en sådan sak att om vi kan effektivisera genom att försöka verka för inrättande av nya granskningsplatser så underlättar det för alla berörda parter.

Självklart är det så att om det finns någonting som man kan göra för att underlätta eller till och med åtgärda problemen så ska man göra det. Men när Obunden Samling nu skriver i sin motion och kräver att det här ska göras så tänkte jag att man kanske hade svar på frågorna. Vilken omfattning ska det ha? Vilka kostnader innebär det? På vilket sätt är det till nytta för vilka grupper i samhället? Pengar är ändå en ändlig resurs i vårt samhälle.

Tack, talman! Absolut, pengar är något som inte finns i överflöd, det känner vi alla till.

Vi måste få de här bollarna i rullning. Vi försöker från Obunden Samling att bidra med lösningar istället för att fokusera på problemen. Precis som jag sade så tror jag att det är viktigare att fokusera på lösningsmodeller och titta på dem istället för att enbart fokusera på vad som är problemet.

Herr talman! Alla ska veta att ledamoten Kanborg och jag under flera års tid har fört diskussioner om skattegränsfrågorna och problematiken. Vi har tillsammans konstaterat att det är ingen lättlöst fråga. Säkert under två års tid har vi diskuterat i olika sammanhang, senast bara för några veckor sedan när jag personligen informerade ledamot Kanborg om det arbete som landskapsregeringen driver i den här frågan och hur vi arbetar. Jag har uppskattat den diskussionen. Men samtidigt så har jag nästan väntat på den dag när den seriösa diskussionen ska övergå i pajkastning, eftersom jag har uppfattat att det parti som ledamot Kanborg representerar oftast väljer den metoden i politiken i något skede. Så tyvärr så får jag konstatera för min del att den goda dialogen har övergått i det andra som jag nämnde.

Tack, talman! Det är tråkigt att minister Perämaa uppfattade det som pajkastning när vi försöker bidra med någon form av väg framåt och faktiskt föra fram ett alternativ för hur vi ska komma framåt.

Det viktiga är att vi nu faktiskt debatterar den här frågan och att vi försöker fokusera på att hitta lösningar istället för att hitta problem. Frågan att lösa de byråkratiska knutarna är en av de absolut viktigaste vi har framför oss. Där vet jag att minister Perämaa och jag har en stor samsyn. Vi har, som sagt, diskuterat det här vid många tillfällen och det hoppas jag att vi kommer att fortsätta med. Vägen framåt kan förstås se ut på väldigt många olika sätt, men vandringen måste börja här. Jag ser att vi behöver föra en debatt så att vi kan kalibrera vår gemensamma kompass och hitta samsyn både från regeringen och från hela lagtinget, så att vi faktiskt kommer att hitta konstruktiva sätt och komma framåt.

Herr talman! Vi ska snart avsluta den här diskussionen rörande umgänget i de här frågorna som har förekommit mellan mig och ledamoten Kanborg. Jag vill ändå bara konstatera att jag själv har varit i kontakt med ledamoten Kanborg många gånger. Men inför att den här åtgärdsmotionen lämnades in så valde ledamoten Kanborg att inte ens lyfta telefonen för att prata med mig om frågan och informera om att detta var på gång med syfte att åstadkomma en god debatt i frågan.

Jag ska återkomma till själva sakfrågan och berätta vad landskapsregeringen gör i frågan. Jag lämnar för min del den här diskussionen som jag har fört här i replik med ledamoten Kanborg. Jag tyckte att det behövde nämnas.

Lite grann ännu, den kritik som ledamoten Kanborg förde fram måste vägas mot bakgrund att Obunden Samling fick underkänt i näringspolitiken av Ålands Näringsliv för det arbete som har gjorts under den förra mandatperioden.

Tack, talman! Jag försöker personligen att ta till mig av den kritik som minister Perämaa framförde. Det är viktigt att inte bara fokusera på när man får beröm, utan också försöka lära sig av den kritik man får. Jag uppfattar att vi har haft en god dialog. Jag kunde absolut ha lyft telefonluren, det kan jag erkänna. Det har ju förstås inte varit meningen att trampa på tår, det hoppas jag att ministern förstår. Det har varit ett sätt att försöka hitta lösningar och försöka föra frågan framåt i gott samarbete, trots att vi kanske inte har en samsyn på hur lösningen ska vara.

Talman! Det är glädjande och viktigt att ansvariga ministrarna Perämaa och Josefsson närvarar på plats i denna viktiga debatt.

Handeln mellan Åland och Sverige är ett viktigt ämne som direkt berör många av Ålands 2 800 företag. Företagen är Ålands hjärta. Vi har många företagare idag, men få som växer.

Vi moderater gör samma problemanalys som de Obundna, men vi har en annan syn på vad som behöver göras än vad som står i motionen.

Jag vill inleda det här gruppanförandet med att lite problematisera åtgärdsmotionens att-sats. Det är ju inte landskapsregeringen som kan inrätta eller knappt verka för att inrätta tullkontrollplatser. Det ligger ju rent faktiskt utanför landskapets behörighet. Det är finska och svenska tullen som i sådana fall ska göra detta på ett område som ligger utanför Ålands behörighet.

Sen uppstår ju också frågan om det här är en lösning som berör Ålandsprotokollet och huruvida det måste ändras. Det tål att påminna om att även om vi bara skulle ändra en liten fotnot i Ålandsprotokollet, införa ett litet förtydligande, så innebär det formellt sett att EU:s regeringschefer, finansministrar måste samlas och godkänna ändringen och politiskt tycka att det här är en bra sak för EU:s integration.

Vägen, talman, till toppmötet är inte en uppförsbacke utan en ravin. För den vägen bygger på att finansministeriets tjänstemän har gjort en helomvändning, övertygats om att detta är en toppenidé för riket och EU och - kompromisslöst - driver Ålands linje.
Detta säger jag nu allmänt för att problematisera de lösningar som omfattar en ändring, förtydligande eller ”fotnot” till Ålandsprotokollet.

Talman! Däremot instämmer vi i att vi måste agera nu, vi måste agera samlat och kraftfullt.

Vi har lagt fram en moderat åtgärdsmotion med rubriken "Kartläggning av det åländska skatteundantaget samhällsekonomiska betydelse" om hur vi tror att det är klokt att börja arbeta med skatteundantaget.

Vi behöver ha insikten om att skattegränsen är en fråga där vi alla kollektivt, regering och opposition, kan lyckas tillsammans eller misslyckas tillsammans. Vi är bara 30 000 människor och vi är 37 personer i denna sal. Vi moderater har förvisso våra kontakter. Goda relationer har betydelse. Men regeringen har också sina kontakter. Obunden Samling, Hållbart Initiativ och Veronica Thörnroos sina kontakter. Om vi samlar alla dessa goda kontakter för Ålands bästa och jobbar mot ett gemensamt mål, då kan vi göra skillnad både gentemot riket och Sverige.

Vi moderater har lyft denna fråga med de svenska moderaterna. Vi hade nyligen ett möte med vänföreningen i Sveriges riksdag och flera lagtingsledamöter, åtminstone både moderater och faktiskt också obundna, lyfte den här frågan på ett konstruktivt sätt med våra partners. Och, talman, det är så som vi moderater vill arbeta.

Med risk för att det redan har fallit i glömska så vill jag påminna om att redan i debatten om regeringsprogrammet sträckte vi ut en hand till regeringsblocket och i dag säger vi rentav, vi vill att ni i regeringen ska lyckas med ert arbete. Vi vill att ni ska lyckas med att minska företagens administrativa börda. Åland förtjänar det.

Vi kommer att fortsätta att lyfta frågan och anstränga oss tillsammans med er och tillsammans med alla andra som vill förbättra läget. Vi vill i den här frågan inte jobba i någon sorts opposition till regeringens åtgärder. Vi vill jobba tillsammans. För det finns egentligen inget vi och dem i den här frågan. Det finns bara ett enda vi och vi måste lyckas tillsammans. Tack!

Tack för det, herr talman! Jag ska säkerställa mig om att jag använder ordet gränshantering mot Sverige i varje anförande för att hålla mig till reglerna. Skämt åsido.

Jag tycker att det var ett väldigt konstruktivt anförande. Vi har precis samma angreppssätt i landskapsregeringen som ledamoten Valve och Moderaterna. Vi måste jobba med den här frågan tillsammans. Bara som ett exempel på det så har jag konstaterat för min egen del att just ledamoten Valve har nämnt de moderata kontakterna med Moderaterna på svenska sidan och sådana möten som är på gång i framtiden. Vi har enats, ledamot Valve och jag, om att landskapsregeringen ska ge all information till ledamoten Valve inför det kommande möte för att ledamoten Valve ska vara väl förberedd som möjligt.

Tack finansminister Perämaa. Jag tror att det är absolut så som vi måste arbeta. Jag tror att vi vinner ingenting på att försöka sätta dit varandra i den här frågan, utan vi måste samla alla våra kompetenser och alla våra kontakter för Ålands bästa.

Och, talman, det är nog viktigt att i debatten om att underlätta handel mellan Åland och Sverige kan föras möjligast fritt.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det var positivt, speciellt på slutet. Det är väl detta som vi har varit mindre bra på vid flera tillfällen, att vi jobbar åt samma håll. Vi kan ha olika åsikter, men ändå är målet detsamma.

Det är bra ledamot Valve sitter i finans- och näringsutskottet. Den här motionen kommer väl att gå till finans- och näringsutskottet, så vi får ju alla möjligheter att göra ett plus ett till tre.

Det är bra med politiska kontakter. Själv fick jag från en kristdemokratisk riksdagsledamot - inte för att jag är kristdemokrat - ett tips om tillvägagångssätt för att kunna bidra till en bättre förbindelse handelsmässigt mellan Sverige och Åland. Det finns goda förutsättningar att faktiskt kunna ta det här vidare, via lagtinget, nu tillsammans. Det är bra, ledamot Valve.

Tack för den konstruktiva repliken också. Jag framhöll också i mitt anförande de Obundnas förtjänster. Det finns en tendens ibland att man hänger ut de Obundna som några slags svarta får som inte har med den här debatten att göra. Också de Obundna kan göra goda insatser. Jag har sett dem göra goda insatser i dessa sammanhang och lyfta frågan på ett konstruktivt sätt för Ålands bästa. Och det är det bästa hos oss alla som vi behöver locka fram i den här frågan.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Jag tänker ge er en liten tillbakablick här. Det kanske inte bara handlar om gränsen mot Sverige, men jag kommer att försöka vara hyfsat kort.

Det åländska näringslivet och förstås även privatpersoner har lång tid brottats med merarbete och merkostnader, framförallt gällande varuflödet mellan riket och Åland.

I regeringsprogrammet kan vi läsa i avsnittet om skattegränsen följande: "Landskapsregeringen konstaterar att resultatet, trots decennier av ansträngningar och vissa framsteg så här långt, inte nått det eftersträvade målet. Landskapsregeringen fortsätter sitt samarbete kring skattegränsen med det åländska näringslivet och sjöfarten."

Arbetet är utmanande, det vet vi allihop. Det underbygger det som har sagts här nu vid flertal tillfällen, att det här är något som vi gemensamt måste jobba vidare med.

Under fjolåret tillsattes en kontaktgrupp mellan finansavdelningen och finansministeriet. Riksregeringsprogrammet innehöll positiva skrivningar om skattegränsen, så det finns en grund att arbeta vidare från där.

Vad gäller den kommande uppdateringen, den kommande tullkodexen som kommer att ta ett antal år, där har Åland från första stund varit med och varit aktiva. Man har också lyft upp handeln med närregionen, och då tänker jag inte bara på den finska utan också på Mälardalen.

För ungefär ett år sedan började det aviseras om att det avtal som har funnits sedan 2001 mellan den svenska och åländska tullen var på väg att upphöra. Orsaken var att Sverige skulle ta i bruk ett nytt system och det hade sin orsak i EU:s tullkodex. Sveriges generalkonsul kontaktades ganska omgående och informerades om att det här var ett problem som troligtvis var under uppseglande. Sveriges generalkonsul hjälpte till med att skapa kontakter med Tullverket.

Avtalet sades sedan upp i mitten av sommaren, sista juni, tror jag. Men landskapsregeringen fick ta del av uppsägningen först under hösten, alltså ett antal månader efter att uppsägningen hade skett. Tullverket kontaktades förstås. De hade inte mycket information att ge i början av hösten och undan för undan så kom information från det svenska Tullverket. Här var både finansavdelningen och Ålands Näringsliv väldigt alerta för att söka information. De kontaktade Tullverket för att de skulle berätta hur det här skulle gå till. Berätta vad ni vet! Men det var först mot slutet av fjolåret som den här information började dyka upp.

Sedan kom det ytterligare förändringar här på höstkanten och jag vet inte så mycket om dem. Men förändringar kommer att komma. Vad innebär de? Det får vi se.

Från åländska företag kommer tydliga signaler om att importen från Sverige har försvårats och säkerligen också exporten till Sverige. Svenska speditörer måste besöka ett tullkontor för att visa upp varor. De närmaste tullkontoren finns i Stockholm och Arlanda och de är inte speciellt nära. Därav åtgärdsmotionen förmodar jag.

En säljare i Sverige behöver göra en hel del administration för att sälja till Åland. Då kan man säga att det är samma administration som bör göras för att sälja till Norge. Det är viss skillnad där, i Norge handlar det säkert i både antal och värde om helt andra mängder än vad det gäller att sälja till Åland. Det här gör ju att vissa svenska företag säger att nej, det är för bökigt och det är för mycket administrationskostnader att sälja dessa varor till Åland. Det blir så pass dyrt för den åländska importören så att det inte är lönt.

Det är det här som är risken, handeln hämnas på två sätt genom att fördyras eller genom att det inte fungerar för att man inte får hit varor.

Denna åtgärdsmotion berör ett ämne som är högaktuellt och problematiskt för näringslivet. Det är bra att vi har den här diskussionen.

Sen om det ska vara nya tullkontrollplatser både i Grisslehamn och i Norrtälje så är en senare fråga som behöver utredas. Tack för mig!

Tack, talman! Gällande tullklarering på Arlanda så tror jag att det är klokt att jobba för att få till stånd en annan tullklareringsplats än Arlanda. Det är sannerligen inte klokt att långtradare måste köra en omväg via Arlanda bara för pappersarbete på väg norrut eller söderut eller vart man är på väg. Det borde inte gå att motivera heller i en svensk kontext i termer av förspilld arbetstid, trafiksäkerhet och miljömål. Det är inte klokt på en fläck och det tror jag att vi alla i den här salen är överens om.

Jo så är det. Det är ju en av de sakerna som kan vara hämmande för näringslivet. Om man sedan väljer tullkontrollplatser på båda dessa orter eller om man kan ha en och hur det ska gå till, det är frågor som behöver utredas. Men jag håller med om att det är för besvärligt idag.

Talman! Jämförelser med Norge var väldigt träffande. För man kunde föreställa sig en situation där norska företagare måste åka via Göteborg för att tulla in allting som ska in till Sverige, oberoende av vart i Sverige det ska. Någon sådan regim skulle inte accepteras särskilt länge.

Jag tror att det ligger i allas intresse att vi samlar våra krafter och försöker få till stånd en förändring på det här området.

Tack, talman! Tack till ledamot Höglund, som ju tidigare var minister i föregående landskapsregering. För min egen del uppskattar jag redogörelsen som vi fick för tidigare insatser och kontakter som har gjorts. Det är bra. Jag tror inte det bara är bra för oss som är nya inne i den här salen, utan jag tror att det är väldigt bra för alla att få en liten påminnelse om hela den här historien och att vi har ett stort arbete framför oss.

Jag har följt den här frågan från sidlinjen tidigare med både intresse och stor förtvivlan. Men om jag uppfattar ledamoten Höglund korrekt så är även Centern intresserade av att bidra till att vi faktiskt kommer framåt i den här frågan och det tycker jag att är väldigt positivt.

Någon sade här tidigare att det här inte är en partipolitisk fråga utan en fråga som gäller Åland, vårt näringsliv och följaktligen arbetsplatser och pengar. Allt som har med handelshinder att göra är en gemensam fråga.

Tack, talman! Jag vill egentligen bara tillägga att gällande de här tullkontrollplatserna så är det en temporär lösning just nu fram till hösten när det nya digitala systemet kommer på plats. Om jag har förstått det rätt så gäller det varor som kommer utanför Sverige, svenska varor behöver inte åka via kontrollplatserna, utan det är bara när varor kommer t.ex. från Tyskland.

Men absolut, det är ju väldigt byråkratiskt och bökigt system. Såsom vi har fått det förklarat i alla fall så kommer det att ersättas, så det kommer inte att behöva finnas kontrollplatser. Att vi ska inrätta något i Grisslehamn, visst under några månader eventuellt, men det är inte det som är grundproblemet. Det är att svenska företag behöver börja göra en exportdeklaration och det kommer att ske digitalt från hösten. Men det är något utskottet kan (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack minister Josefsson. Det var en bra redogörelse. Det som kanske är det mest spännande i den här frågan nu, när vi tänker på handeln gentemot Sverige, det är hur de här digitala systemen kommer att se ut. Och framförallt att det svenska tullverket kontinuerligt ger information till Åland, både till regering och framförallt till Ålands näringsliv.

Herr talman! Jag ska inleda mitt anförande med att lite kommentera det som förekom i replikväxlingen här just innan. Det torde vara på det sättet - jag har samma information som näringsministern, rätt ny information - att nu bedömer man situationen som så att efter att svenska Tullverket inför de digitala versionerna av tullhanteringen så torde behovet av en fysisk tullplats försvinna helt och hållet. Jag uppskattar det konkreta i det förslag som gavs från Obunden Samling gällande att man kunde hitta ett sätt att ha en sådan plats, men det tycks som att det inte löser några problem, och det är väl egentligen ganska logiskt när man tänker på saken. Digitaliseringen ska lösa det fysiska och det analoga. Så här torde det ligga till och det är den information vi har just nu, efter att vi idag har haft ett möte om den här frågan. Vi har pratat med näringslivet och vårt eget bolag Åland post Ab som sköter transporter och spedition av varor mellan Sverige och Finland.

Det var väldigt bra att ledamot Höglund redovisade för det som har skett fram till den nya mandatperioden, det vill säga när det bytte regering här på Åland, i landskapsregeringen.

Jag ska fokusera på det arbetet som vi avser att föra här nu framåt. Som grund för arbetet ligger dels regeringen Sjögren II:s eget regeringsprogram förstås där vi betonar vikten av skattegränsfrågan. I regeringsprogrammet säger vi att arbetet ska skötas parlamentariskt. Jag tycker att det överensstämmer väldigt mycket med det som också har förts fram av andra under den här debatten, och det är vår avsikt att göra så. Jag ska just beskriva det lite närmare i detalj.

Som grund för arbetet ligger det faktum att regeringen i Orpo i Helsingfors också har noteringar om skattegränsen. Det ger en grund för att driva frågan politiskt åt det hållet. Eftersom diskussionen handlar om gränshandeln mot Sverige i första hand så får man ju bara konstatera att den här dimensionen har kommit som en helt ny faktor i det här arbetet. För att vi ska lyckas få det bra så bedömer jag i varje fall att vi måste involvera både regeringarna i Helsingfors och i Stockholm för att lösa den här problematiken.

Vi befinner oss mitt i en export- och importled mellan två länder, Sverige och Finland. Det gör det mera konkurrenskraftigt att bedriva sjötrafik om man kan angöra Åland, allt detta känner ni till och på det sättet kan man frakta varorna något förmånligare. Det borde förhoppningsvis ligga i allas intresse att lösa den här frågan.

Inkommande vecka kommer det att genomföras ett seminarium i våningen här under, i auditoriet och samtliga lagtingsledamöter är inbjudna till det mötet. Vi bjuder också in åländska företagare till det så att vi får en dialog mellan politikerna och företagsvärlden. Jag uppfattar det som starten för det gemensamma arbetet med frågorna.

Vi kommer att presentera en liten bakgrund om hur skatteundantaget kom till. ÅSUB ska berätta om skatteundantagets verkan och betydelse på det åländska samhället. Ålands Näringsliv ska informera om hur näringslivet ser på frågorna just nu. Vår representant på Finlands representation i Bryssel ska berätta om arbetet med den nya tullkodexen som ytterligare komplicerar frågan. Sen ska vi ha lite diskussion om det och diskutera hur vi går framåt gemensamt i frågan.

Min och landskapsregeringens avsikt är att efter det mötet snarast tillsätta en arbetsgrupp som består av parlamentariskt utsedd politiker härifrån lämpligen och sen sakkunniga. Det har pratats om kompetensbaserade tillsättningar, en blandning av politisk kompetens och annan kompetens. Hur den gruppen ska se ut, det återstår att se. Jag vill och tycker att den gruppen ska vara en referensgrupp till det fortsatta arbetet för landskapsregeringen, för mig och näringsministern. I den gruppen kan vi diskutera strategier och det som sker i de här frågorna. Vi lever ju i en föränderlig värld, saker och ting ändrar hela tiden. Det behövs verkligen ett stöd för landskapsregeringen att jobba med den här svåra frågan för att möjligen nå resultat.

Jag vill samtidigt vara ganska tydlig vi går in för en alltmer digital värld där det finns behov, uppenbarligen också inom EU-samarbetet, att kontrollera varuflödet, säkerställa att respektive land kan uppbära sina skatter och att alla vill egentligen ha ett gemensamt system för det här.

Det är detta som är grundarbetet med den kommande tullkodexen, att alla olika digitala system ska knytas ihop till ett system som pratar med varandra, egentligen bara ett system i hela Europa. Att åstadkomma undantag för Åland i det här paketet, ja, det är det som vi strävar efter. Men det är ingen liten utmaning att åstadkomma det. Det tycker jag att förtjänas att sägas.

Samtidigt säger jag att vi ska göra vårt allra yttersta på det sätt som jag har beskrivit här. Vårt åländska näringsliv lider just nu för tillfället. Den här omställningen och ändringen är inte lätt att hantera. Det är mycket arbete, arbetstimmar och kostnader som drabbar vårt åländska näringsliv.

Vi kommer att realisera löftena i regeringsprogrammet. Vi ska jobba parlamentariskt. Jag ser fram emot att vi alla ska jobba gemensamt mot det här målet.

Tack, talman! Tack finansminister Perämaa för hans anförande och klargörande kring de åtgärder som regeringen har inlett och avser att fortsätta med.

Gällande informationen om vad som kommer att ske vad gäller det upphörda gränstullssamarbetet så upplever jag det som positivt om den här informationen stämmer. Där tror jag att ministern och jag är lika lycklig båda två, om det här stämmer. Jag hoppas att ministern kan verifiera den här informationen när åtgärdsmotionen då ska behandlas i utskottet, så att vi åtminstone kan ha en sådan förhoppning. Sen får vi väl se hur det går med kontakterna om man kan få den här informationen verifierad inom en sådan tidsram. Men åtminstone kan vi hålla det som en målsättning.

Vad gäller tillfället som kommer att ske nästa vecka så vill jag bara kort ställa frågan: När kommer inbjudan till företagarna? Det är en vecka kvar och jag har inte sett någonting gå ut ännu.

Herr talman! Vi samarbetar med Ålands Näringsliv i frågan. Min avdelning och mina tjänstemän har fått i uppdrag att be Ålands Näringsliv sammankalla företagare till det här. Det är tänkt att sammankallningen ske den vägen.

Vad gäller frågan om en fysisk tullplacering i Grisslehamn eller inte, så utskottet har ju alla möjligheter att höra speditörer och transportörer som har delgett oss den här uppgiften och kunskapen. Man ska ännu säga att parterna, dvs. företagen på Åland och speditörerna, så vet inte exakt ännu hur alla tullregler kommer att utformas när vi kommer in i den digitala världen. Den här informationen som har getts oss, så det är väldigt lämpligt att utskottet tar del av samma information.

Tack minister Perämaa. Jag hoppas att inbjudan går ut så fort som möjligt så att företagarna också hinner planera in detta tillfälle i sina kalendrar. Vi vet, både ministern och jag, att kalendrarna blir snabbt väldigt fullspikade. Det behöver finnas en viss framförhållning, men vi håller tummarna. Om ministern behöver hjälp med att få ut den här informationen så bistår jag fortfarande, det meddelade jag också för en vecka sedan när jag fick den här informationen av ministern.

Jag upplever oavsett att i grund och botten så har vi en samsyn. Vägen framåt behöver vi inte nödvändigtvis i dagsläget vara helt överens om. Det viktiga är, som jag sade i mitt anförande, att nu behöver vi kalibrera den här gemensamma kompassen och ta grepp om den här frågan för att komma framåt. Det är det viktigaste. Våra företagare förtjänar att vi sätter fokus på den här frågan och likaså gemene ålänning.

Även om ministern hade sina uttryck så kommer vi att fortsätta med blåslampan för att assistera ministern och komma framåt, men det är på ett konstruktivt vis.

Herr talman! Jag sade i talarstolen just att vi avser att jobba parlamentariskt med frågan tillsammans med er. Det löftet står jag fast vid. Jag har ingen orsak att säga någonting annat nu. Jag ser framför mig ett konstruktivt och ibland livligt diskuterat arbete i den här frågan. Frågan är inte lätt, den kräver mycket engagemang och det har vi framför oss. Men vi ska jobba för frågan, absolut.

Talman! När ledamot Kanborg, under sitt gruppanförande för Obunden Samling, presenterade Obunden Samling konstruktiva förslag till att försöka lösa vissa problem så möts han av minister Perämaas anklagelser om pajkastning, samt ett konstaterande att en av Liberalernas lobbyorganisationer dömt ut vad han anser vara vår näringspolitik. Hur anser ministern att vi inom oppositionen ska kunna komma med förslag utan att ministern tar ner debatten på en nivå som känns ovärdig lagtinget?

Herr talman! Ledamoten Egeland ber mig kommentera ledamoten Kanborgs grundanförande och replikväxlingen tidigare, men det är säkert tillåtet inom ramen för att vi diskuterar tullhantering mot Sverige.

Talmannen måste medge att tanken slog mig vid den här utvecklingen av debatten. Jag tänkte ändå att vi har en mycket erfaren talare här i stolen som väljer själv hur han vill göra och jag uppfattar det som att han tänker inte besvara den här frågan.

Debatten fortsätter.

Tack, herr talman! Jag svarar gärna om det tillåts.

Jag får väl erkänna, ledamoten Egeland att den replikväxling som vi hade kanske inte var den mest konstruktiva. Och det måste läsas och höras och lyssnas mot bakgrund av att jag uppfattar att jag och ledamoten Kanborg har haft goda diskussioner under flera år med frågorna. Jag har delgett ledamoten Kanborg all information jag har haft i frågan och jag har berätta om hur vi ska gå framåt med frågan. Jag var rent av lite besviken på Obundnas ledamot Kanborg som i den här frågan ändå väljer att föra fram det på det här sättet och inte lyfta upp telefonen för att diskutera frågan med mig.

Men för min del så är den frågan överspelad. Som jag har sagt tidigare under under min möjlighet att föra fram saker i den frågan så vill jag jobba med frågorna tillsammans. Men om ledamoten Egeland vill fortsätta diskussionen så då passar det bra.

Tack, talman! Tack minister Perämaa för det svaret. Då ser jag fram emot att ledamot Kanborg även i fortsättningen kan hålla anföranden för Obunden Samling utan att ringa ministern först. Han får ju naturligtvis ringa ministern och diskutera de här frågorna privat när han vill.

Talmannen påminner om att replikerna ska hålla sig till huvudanförandet.

Tack, herr talman! Jag tänker bara belysa de här praktiska konsekvenserna och kostnaderna som blir av det här senast uppsagda tullsamarbetet med Sverige.

Vad jag har erfarit så innebär det i runda slängar 1 000 kr mera för att deklarera den här importen från Sverige för en företagare. Jag tror framförallt att småföretagare blir drabbade av det här. Vi pratar ofta bara näringslivet, men de här kostnaderna drabbar ju i förlängningen också de åländska konsumenterna.

Jag vill bara ge det fortsatta stödet att upprätta de här kontakterna och få till stånd det här. Jag tror att ju mer kritik det blir mot skattegränsen, även om det handlar om att underlätta handeln, så desto närmare kommer vi en sådan situation där man överväger vad den här skattegränsen är värd.

Herr talman! Det är väsentliga frågor och det är det här som det rör sig om i den här frågan. I gränshandeln mot Sverige är problemet att det är leverantören, dvs. en svensk exportör av varor, som ska stå för tulldeklarationen. Det måste påföras ett arbete och en byråkrati på den personen och det är svårt för oss att hantera. Sedan finns det visst möjlighet att åländska mottagare av varor kan vara tullombud, om man ansöker om det, och sköta den här deklarationen. Men det medför kostnader vilket försämrar konkurrenskraften för åländska företag och helt enkelt gör det det sämre. Det är svårare att producera varor och tjänster, varor i det här fallet, på ett sätt som gör att man kan sälja dem också. När man resonerar så här så är man inne på kärnan av problemet. Det är det som vi funderar på, hur man eventuellt kan lösa delar av det.

Tack, herr talman! Ålands Näringsliv representerar också förstås en del mindre företagen. Men jag tänker att framförallt de minsta företagarna är de som blir drabbade mest av det här. Det är många som sköter den här typen av deklarationer själva. Det blir ytterligare en ganska stor belastning på dem, så bara för att belysa småföretagarnas perspektiv här så att vi inte glömmer dem.

Herr talman! Det är väl så viktigt givetvis. Kännetecknande för det åländska samhället är att vi är små överhuvudtaget. Vi har en stor andel småföretagare i förhållande till de stora. De stora tror jag att kommer att hitta digitala rutiner för att hantera det, möjligen med en viss merkostnad men i varje fall.

Förutom allt detta så pågår det också ett arbete. Privata företag funderar på digitala lösningar och de kunde hjälpa till med byråkratin.

På några sekunder ska jag beskriva det kortfattat. Det arbete man gör i samband med en tulldeklaration kunde man möjligen ha till godo när man gör momsredovisning längre fram så att byråkratin flyttas till en annan tidpunkt. Jag är inte alls expert, men det finns ålänningar som är duktiga på det här och funderar på de alternativen. Även sådant här arbete och möjligheter att möjligen hjälpa till att få sådana system på banan så pågår hela tiden (… taltiden slut).

Tack, talman! Det känns lite minerat i salen i dag, så det gäller att man försöker följa lagtingsordningen fullt ut.

Den åtgärdsmotion som vi har på bordet idag heter "Underlätta handeln mellan Åland och Sverige". Jag tror personligen att det ryms in betydligt mycket mera i den rubriken än bara ett gränstullsamarbete som lyfts fram.

Om talmannen så tillåter så gör jag en liten återblick till finska sidan och då till den sittande regering som jag själv själv arbetade i. Det är ingen lätt sak när man är liten att försöka övertyga andra om att man har rätt och den rätten man har är inte någonting övermaga, utan det är faktiskt en rättighet som man har.

Det som väl många gånger var problemet då, i alla fall för den regeringen, var ju att man var inte riktigt överens på rikssidan. Om man mot förmodan fick tullen med sig så hade vi fortfarande finansministeriet som kunde ha en helt annan syn än vad tullen hade, därtill hade vi skatteförvaltningen och ibland tyckte alla olika och det var svårt att manövrera där emellan.

Ibland är det så i politiken att det arbete som syns är lite som ett isberg. Det är bara det som är toppen ovanför vattnet som syns och som diskuteras av allmänheten, medan landskapsregeringen och organisationerna gör ett enormt arbete under vattenytan. Så är det ganska många gånger i landskapsregeringen, både för den förra, för den förrförra och också för den här.

Det jag vill säga om gränstullsamarbete mellan Åland och Sverige är att jag bedömer det som betydligt större än bara ett problem för företagen. Orsaken till att jag gör det är därför att ni vet, ni som sitter här, att vi har ett tämligen nytt transfereringssystem mellan mellan Åland och Finland, vilket gör att vi i allt större utsträckning än tidigare är beroende att det går väl och bra för våra företag.

Det är våra företag som ska dra in pengarna, i större utsträckning än tidigare, som kommer oss alla ålänningar till godo. Det är det som företagen genererar i större utsträckning än tidigare som ska bekosta vår välfärd. Därför är det så viktigt att vi alla verkligen försöker hjälpas åt.

Jag är mycket tveksam. Jag kan redan säga nu att jag är mer än mycket tveksam, men jag kan inte hitta ett ord som inte är en svordom, så därför är jag mycket tveksam till att röra Ålandsprotokollet. Jag tror att vi är inne på en väldigt farlig väg.

Därför välkomnar jag det arbete dels som finansministern lyfte fram som rör det åländska skatteundantagets ekonomiska betydelse.

Talmannen påminner om att ämnet ska handla om att underlätta handeln mellan Åland och Sverige. Det skulle inte bli en allmän skattegränsdebatt. Jag påminner om den saken.

Tack för det, talman. Då ska jag runda av det till den delen. Det är väldigt, väldigt viktigt att vi här i salen, tillsammans med företagarna och de organisationer som finns, alla försöker dra vårt strå till stacken för att underlätta samarbetet mellan företagarna och tullsamarbete mellan Sverige och Åland. För de pengar som genereras via företagen behöver vi alla till vår egen välfärd. Tack!

Talman! En sak som inte har lyfts alls i den här aspekten är att man pratar om att det blir dyrare för företagen men det blir ju också dyrare för alla våra myndigheter, med tanke på att vi också ska spara pengar och vi ska titta på hur vi ska fördela pengarna. De signalerna har jag fått, att belastningen blir väldigt stor även för myndigheterna att tulla in alla olika varor som skickas mellan Sverige och Åland.

Talman! Javisst finns det en en samsyn. Problematiken och merkostnader drabbar oss alla, inte bara det offentliga Åland, utan även enskilda.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos för inlägget i debatten. Jag instämmer fullkomligt i att det här problemet är mångfacetterat och det är nog väldigt, väldigt stort, precis som ledamoten lyfte. Det här är viktigt för våra företag. Det är dessutom livsviktigt att vi debatterar denna fråga och försöker hitta samsyn. Jag instämmer fullkomligt med ledamoten Thörnroos och hoppas att vi kan fortsätta detta arbete för att gynna våra företag och därmed bygga vår välfärd, precis som vi har gjort.

Talman! Stort tack till ledamot Veronica Thörnroos! Det var ett upplyftande anförande och framförallt är jag glad att du lyfte näringslivet och företagarna. Det var ett positivt anförande. Det kan bli lite mera företagarsnack från vissa ledamöter i den här salen, så det känns riktigt bra. Jag överensstämmer också med ledamoten att vi ska inte röra Ålandsprotokollet.

Saken är ju den att den här frågan är helt enkelt för stor och för viktig för Åland för att vi ska bråka om den. Jag tycker att det är väldigt positivt att finansministern bjuder in, att alla som bara kan och vill har en möjlighet att delta i den här processen. Det ska vi alla ta vara på, oberoende om vi sitter i regering, i opposition eller kanske lite mittemellan.

Talman! Jag behöver inte upprepa de invändningar som har rests kring själva motionen. Jag tycker att ledamoten Valves synpunkter var relevanta när det gäller just den saken.

Jag tycker att det var väldigt klokt sagt av en sakkunnig person som beskrev situationen som så att om det var lätt fixat så skulle det redan vara gjort för många år sedan. Jag tror inte att det finns en politiker på Åland som inte skulle vilja jobba för att åtgärda skattegränsproblematiken eller underlätta handeln med Sverige. Vem skulle inte vilja ha den fjädern i hatten? Det har gjorts mycket arbete på det här området och det kommer fortfarande att göras arbete i framtiden.

En fråga vill jag lyfta helt kort. Nästan varje gång som vi under de senaste åren har sett förändringar i hur skatteundantagen manifesterats, så har det varit en följd av den ökade precisionen som kommer med digitaliseringen. Själva den utvecklingen, som i sig är bra, den skapar problem för oss, för sådant som kanske har gått under radarn tidigare gör det inte längre. Det är någonting som vi faktiskt måste fundera noggrant på. De stora systemen gör de små ännu mindre. Vi är verkligen i det här sammanhanget pyttesmå. Jag ser ingen annan möjlighet än att vi på Åland, både i vårt förhållande österut och västerut, är med på tåget när våra större grannar digitaliserar. Men vi är inte riktigt på banan när det gäller den frågan.

Det arbete som nu pågår i landskapsregeringen när det gäller digitaliseringen och att få vår egen grundläggande lagstiftning på plats är helt avgörande för att vi i framtiden ska kunna lösa den här frågan. Om jag förstod finansministern rätt så är det just så som man kanske kommer att kunna underlätta den här problematiken som vi nu diskuterar. Kanske.

Avslutningsvis. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen, med hjälp av alla de krafter som vill jobba för det här, lyckas med att underlätta eller eliminera problemen. De kontakter som Socialdemokraterna har västerut står givetvis till förfogande. Tack!

Tack, talman! Nu ska vi gå till historien. Tack ledamoten Fellman för ett friskt inlägg.

Digitaliseringen är både en möjlighet och ett hot. Den kan användas till att öka byråkratin, men används den rätt så kan den definitivt nyttjas till att minska byråkratin och så även i denna fråga. Förhoppningsvis så kan vi hitta digitaliseringar, automatiseringar och kanske till och med nyttjande av AI och underlätta dessa processer. Jag hoppas att även den möjligheten utreds av sittande landskapsregering.

Tack, talman! Vi är helt överens.

Tack, herr talman! Herr talman får säga till om jag överskrider mina befogenheter.

Motionen innehåller konkreta förslag på hur man möjligtvis kunde underlätta de handelshinder som har uppstått och försvåras i och med det som händer på svenska sidan.

Herr talman! Bästa lagting, jag tycker att det kan vara värt i det här sammanhanget att fundera på olika andra alternativ, att ta ett helhetsgrepp om skattegränsen. Jag tänker att vi är ju lite egensinniga och kanske vi skulle utnyttja lite vår egensinnighet.

Att försöka nå resultat med förenklingar för de åländska företagarna och privatpersonerna är högt prioriterat. Det är en mycket högt prioriterad fråga för landskapsregeringen, men den är mycket svår och inte alls lätt att lösa. Faktum är ju att det har varit en mycket svår fråga för flera landskapsregeringar och vi har fortfarande ingen acceptabel lösning.

Digitaliseringen medför snarare att situationen förvärras. Det är svårt att lova resultat, men jag kan garantera att ingen möda sparas. Jag vet att finansministern och näringsministern engagerar sig fullständigt i de här frågorna.

Så egensinnighet, jag vill ändå vördsamt komma med ett förslag till lagtinget, om det tillåts. Vi behöver som sagt fundera brett och stort, men också kreativt och oortodox när det gäller skattegränsen. Vi vet att den berör samtliga på ett eller annat sätt, nästan alla ålänningar, vare sig man är företagare eller vanlig konsument.

Jag tycker att lagtinget ska överväga att aktivera 22 § i självstyrelselagen för Åland. Nämligen att hemställa till riksdagen att åtgärder måste vidtas i statsförvaltningen för att minimera byråkratin och därmed minska kostnaderna och underlätta för företagare, näringsliv och privatpersoner.

Det känns som att vi nu pratar med oss själva och frågan är om ens någon lyssnar? Vi kan alla här i salen identifiera problemet och vi alla får påstötar av företag att vi har en oacceptabel situation.

Vi behöver göra ett allvarligt försök att få upp frågan på politisk nivå i riksdagen och medvetandegöra rikspolitikerna. Skattegränsens huvudsyfte är att säkra transporterna till och från Åland, men också, och det här är väldigt viktigt, transporterna till och från fastlandet, från Finland. Skattegränsen är till nytta för oss men också för landet som helhet. Den åländska flottan är en avgörande del i den finska försörjningsberedskapen. Finland är också en ö, om man ser det ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. De arbetsplatser som den åländska rederinäringen bidrar med ur ett glesbygdsperspektiv, från Lappland till östra Finland, är också en viktig faktor i det här sammanhanget och värt att påpeka. De åländska rederierna, de åländska skattebetalarna betalar goda inkomstskatter. Man betalar goda samfundsskatter.

Talman! Vår självstyrelselag medger en initiativrätt till riksdagen genom 22 §. Det är i sig ett unikt system som inte enbart gäller laginitiativ utan initiativ i ärenden som faller utanför lagtingets behörighet, och vi har ju inte behörighet över tullsystemen. Det är den möjligheten som jag nu tycker att lagtinget ska överväga.

Det finns en möjlighet att sammanställa en hemställan till riksdagen med en tydlig problembeskrivning. Jag tror ingen kan ens föreställa sig som inte har blivit drabbad och man kan definitivt inte föreställa sig de här problemen i riksdagen. Man kan beskriva överbyråkratiseringen och kostnaderna Detta är tvärtemot det som är regeringens Orpos intentioner, att medföra förenklingar och lösningar för företagen.

När lagtingets hemställan tas upp i riksdagens plenum finns det möjlighet för lagtinget att vara på plats. Finns det intresse kan det vid samma tillfälle ges en möjlighet att lagtingsgrupperna besöker sina respektive systerpartigrupper för att sakligt redogöra för våra gemensamma problem och möjliga lösningar.

Regeringen Orpo har startat en styrgrupp för minskning av den administrativa bördan och avveckling av normer. Syftet med den gruppen är att få till stånd en smidigare lagstiftning och att underlätta företagens vardag, minska onödig byråkrati och därmed onödiga kostnader som regleringar medför för företagen. Projektet är gemensamt för hela statsrådet och det gäller alla ministerier och förvaltningsområden. Därför är det helt otillbörligt att vi har ett sådant system inom landets gränser när det finns en uttalad målsättning från regeringen Orpos sida att minska byråkratin. De åländska företagarna är viktiga för landet som helhet.

När man har varit med ett tag så börjar det gå rundgång i en del av frågorna och speciellt de som är svårlösta. I helgen läste jag Liberalernas biografi: "Vi vill göra ett bra Åland bättre". Det finns nästan tio sidor om skatteproblematiken i biografin. Tidigare partiordförande Olof Erland skrev redan 1995 att EU-avtalet skulle ge Åland färre handelshinder, istället blev det tvärtom. Ålands skatteundantag har kallats en livförsäkring. Det är betecknande eftersom fördelarna i bästa fall utfallit när försäkringstagaren Åland avlidit.

Det har kämpats med den här frågan, den tenderar att bli alltmer komplex och svår. Men jag tycker att vi ska tänka utanför ramen och utanför boxen. Jag tror att ett steg kunde vara att väcka debatt och diskussion i riksdagen. Tack!

Tack lantrådet! Jag stöder lantrådets tankar i detta. När det gäller dessa komplexa frågor som berör Åland på det här sättet så finns det en gräns för när vi ska stångas mot enskilda ministrar, tjänstemän och tjänstemannagrupper. Man måste hitta nya vägar för att ge ny energi till diskussionen och hitta en väg framåt. Jag stöder lantrådets tankar.

Jag noterar att i 22 § så kan både lagtinget väcka initiativ till riksdagen och landskapsregeringen kan på motsvarande sätt väcka initiativ med förordningar och administrativa föreskrifter. Här kunde det vara en gemensam kurs framåt mellan landskapsregeringen och lagting, tänker jag.

Talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att lagtinget och landskapsregeringen synkroniserar sig och att man diskuterar i vilket skede man gör vad. Det finns också en möjlighet och ett förslag här tidigare att man skulle ha brevkampanjer. Man kanske inte skickar brev på samma vis, men det kanske kunde finnas någonting annat som till exempel Ålands Näringsliv skulle kunna hålla i.

Det gäller att få fram en väldigt bra hemställan, alltså en motion till riksdagen, som sedan alla gruppledare skriver under och den förs in till riksdagen, och så debatteras den i riksdagen. Då skulle vi kunna få upp frågan på bordet. En åländsk delegation kunde fara till Helsingfors och lyssna och alltså sätta press på frågan helt enkelt.

Tack, herr talman! Jag kopplar till en diskussion som jag hade med civilministern igår om externpolitiken. Så när vi gör det här så behöver vi ha en snyggt formulerad hisspitch, som jag kallar det. När vi hamnar i hissen med olika påverkare i den här frågan så ska vi alla här kort och koncist kunna förklara vad problem är och vad vi vill.

Talman! Absolut, och ett första steg är ju den här seminariekvällen som finansministern har initierat. Att göra en hemställan, en motion till riksdagen, kräver en hel del beredning att den är fullödig och innehåller information om möjliga lösningar. För är det något som Åland kan hedras över så är ju att alla problem och utmaningar som vi har med Helsingfors så försöker vi alltid leverera en lösning på de problemen.

Tack, talman! Tack fru lantråd för ditt inlägg i debatten. Det är viktigt att även lantrådet syns, för det ger den här frågan trots allt den pondus som behövs. Jag upplever också att lantrådet i sitt anförande fokuserade på precis det jag efterlyste. Hon tittade mindre på problemen och fokuserade på lösningarna. Det är precis det här vi måste göra. Sen vilken lösning som är den rätta, så där måste vi hitta samsynen.

Men jag upprepar vad jag har sagt tidigare. Vi måste kalibrera vår gemensamma kompass så att vi faktiskt nu på allvar kommer framåt och hittar vägar som gynnar hela det åländska samhället.

Jag vill också uppmärksamma det PM:et som jag vet att landskapsregeringen har beställt gällande skatteundantagets betydelse för Finlands utrikeshandel i sjötransporter. Nyttja det klokt! Det är ett väldigt bra PM skrivet av en man med en verklig pondus och kunskap.

Talman! Absolut, man ska försöka koncentrera sig på möjliga lösningar, det tycker jag att är väldigt viktigt. Samtidigt inser jag att den här frågan inte är helt lättlöst.

Sedan 90-talet så har det kommit in andra aspekter kring den här frågan. EU vill ha koll på alla varor och varors flöden. Man pratar om handelshinder igen om man vill ha kontroll på exporten till Kina, importen från Kina och sådana saker. Det försvårar ju också för oss. Vare sig vi vill det eller inte så är vi ändå en del av ett globalt system.

Tack, talman! Absolut. Denna fråga är komplex. Den är stor och den har debatterats i snart 30 år, vilket vi alla är medvetna om. Men det är viktigt att vi hittar de här vägarna framåt och jag bedömer att läget börjar bli ganska akut. Det vore katastrofalt för det åländska samhället om det växte en rörelse som är villiga att ta bort hela skatteundantaget. Det vore en katastrof för Åland, inte bara här utan även för Finland och därför behöver vi höja tempot och faktiskt fokusera på att hitta lösningar. Vi kan inte riskera att skatteundantaget försvinner.

Talman! Det är också absolut min uppfattning. Jag tror inte ens vi kan föreställa oss den verklighet och de transportmöjligheter vi skulle få om skatteundantaget skulle försvinna. Det är väldigt upprörda röster hur det försvårar för företag och privatpersoner. Så är det absolut.

Samtidigt så har vi ju fått en olycksvän i det här sammanhanget också. Det är ju England. Om man läser vad som händer på den engelska sidan och för företagen och färskvarutransporter mellan kontinenten och England så är det ju stora problem där också. Vi är inte ensamma, men det finns ingen bra lösning heller i och med Brexit och England. Så ser den krassa verkligheten ut.

Talman! Först och främst tack fru lantråd för ett bra anförande, även om vi åkte lite utanför ämnet så tycker jag att det var bra. Det här kanske också visar hur viktigt den här debatten är. Kanske man också borde ha en allmän politisk debatt om skattegränsen ibland för att just få fram sådana här tankesmedjor.

Det lantrådet lyfte tycker jag att är jätteintressant. Man behöver se lite nytt, tänka på ett annat sätt. Det förklarades rätt bra att när man har hållit på med en sak så kommer man inte vidare, utan man bara står stilla. Då tror jag att det som lantrådet lyfte kan vara ett bra sätt att gå vidare. Nu gäller det bara att någon tar tag i det så att vi kommer vidare så att inte det här förslaget som lantrådet lade fram bara blir ett förslag.

Talman! Det var ju därför som jag sade att jag liksom lite överskrider mina befogenheter, för en hemställan till riksdagen är en angelägenhet för lagtinget. Men nu får man ju diskutera i de olika lagtingsgrupperna. Tycker man att det här är en väg att gå, för vi försöker göra hundratals olika åtgärder, men är det här en väg att gå så tycker jag att vi ska sätta igång och jobba med det tillsammans med landskapsregeringen, så att vi synkroniserar det vi gör.

Talman! Precis så är det. Vi i den moderata gruppen kommer definitivt att diskutera det här och jag hoppas att de andra grupperna också gör det. För jag tror, som sagt, att vi behöver tänka lite nytt. Vi har ofta pratat om det här i vissa utskott och även i arbetsgrupper. Vi kanske behöver åka lite mer österut och sätta press på vissa frågor. Jag tycker att man kan jobba både med att fysiskt besöka men även göra en skrivelse.

En bärande tanke i mitt anförande var just att skattegränsen också gynnar staten Finland, och det tror jag att vi också måste förtydliga och redogöra för. Absolut, så är det, allt från försörjningsberedskap till arbetsplatser till import och export. Det tror jag måste vara en väsentlig del i vår argumentation framåt med riksdagen och med riksregeringen.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.