Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Herr talman! Bästa lagting. För ungefär ett år sedan satt vi här i salen och diskuterade Covid-19 problem, kostnader och anslag. Få av oss trodde väl då att vi ett år senare skulle diskutera ännu en budget som är relaterad i någon mån till Covid-19 problemen. Men här står vi nu och vi kan konstatera att framtiden var oviss då och framtiden känns oviss nu.

Tilläggsbudget nummer 1 som nu ligger på lagtingets består av en handfull anslag samt två fullmakter. Först några ord om de anslag som har direkt med corona att göra.

Ett anslag på 26 000 där landskapet behöver en förstärkning av personalresurser som beror på nya tillfälliga ändringar av smittskyddslagen. Denna förstärkning leder till ökade kostnader för oss men kompenseras i sin helhet av staten, så detta är ett nollsummespel men ska ändå beskrivas i tilläggsbudgeten. Ändringen är att landskapsläkarens arbetstid utökats vilket innebär en ökad kostnad på 26 000 euro för år 2021.

Vidare föreslår landskapsregeringen en temporär ändring av studiestödsbestämmelserna för att underlätta för studier under sommaren. Det har minister Hambrudd berättat om. Detta är egentligen en upprepning av vad som gjordes sommaren 2020. Vi befarar att arbetslösheten kan vara hög bland våra ungdomar kommande sommar. Det föreslås 70 000 euro för denna åtgärd.

En av de större frågorna just nu är hur kommande turistsommar kommer att se ut. Kommer gränserna att öppna upp, kommer i så fall folk att våga resa? Om det blir ännu en förlorad turistsäsong hur ska då våra turistföretagare klara sig? För att stärka förtroendet för ett säkert resande och för att lyfta Åland som ett attraktivt resmål genomförs i samarbete med rederierna en destinationsmarknadsföringskampanj. För detta och för andra åtgärder föreslås ett anslag på 300 000 euro som kanaliseras via Visit Åland.

I en komplettering till tilläggsbudgeten föreslår landskapsregeringen ett anslag på 10 000 euro som rör ett lagförslag som enkelt uttryckt berör hur den åländska vårdgarantin ska kunna hanteras under exceptionella förhållanden. Det var den budgetlag som dök upp här väldigt nyligen.

Det finns ytterligare ett anslag, som inte har något med Corona att göra, på 185 000 euro till vår rederiverksamhet. Anslaget har sin grund i ett par tvistemål, som har sitt ursprung redan år 2016, som landskapet nu förlorat. Landskapet blir således skyldig att betala ersättningar till motparten för löner, rättegångskostnader samt räntor.

Slutligen ett par fullmakter. I grundbudgeten för 2021 gavs en fullmakt för att upphandla eldrivna fordon (bussar) för kollektivtrafiken i tätort, alltså Mariehamn-Jomala. Trafiken var tänkt att starta den 1 januari 2022. Nu visar det sig att upphandlingen av just eldrivna fordon är en mer omfattande process än vad som tidigare trotts. Leveranstid för eldrivna bussar är långt över ett år. Därför önskar nu landskapsregeringen att tidigare beviljade fullmakt får delas upp i två nya fullmakter. Den första gäller en upphandling som då blir med icke eldrivna fordon och har en planerad driftsstart den 1 januari 2022, alltså enligt vad som sades i första fullmakten. Den andra upphandlingen som gäller eldrivna fordon har då en driftsstart senast den 1 juli 2024. Infrastrukturministern kommer sannolikt att ge mera information om detta.

Den andra fullmakten gäller besökscentret i Bomarsund. Detta besökscenter har varit på tapeten under många, många år. När jag gjorde en liten research så hittade jag i budgeten för 2008 ett anslag för detta projekt. Jag tror att de flesta av oss har gjort en extra fundering eller kanske två om det är läge att bygga detta besökscenter just nu när ekonomin svajar. Men det är kanske just detta som vi behöver göra nu för att driva projektet i hamn och få något positivt i vårt samhälle.

Vi behöver hitta nya attraktiva besöksmål, vi behöver utveckla det som populärt kallas för fotspårsturism. Bomarsund är ett fantastiskt område, men också ett område som har jättestor betydelse för vår historia.

En fullmakt för detta projekt har tidigare beviljats till fastighetsverket. Fullmakten var då på 2,8 miljoner men nu visar det sig att projektet uppskattas bli 575 000 euro dyrare. Det finns ett antal förklaringar till det förstås. En är att konjunktursvängningar inom byggsektorn kan leda till både högre och lägre offerter än man tidigare uppskattat. Huset i sig är väldigt speciellt, det byggs i princip helt i trä och kommer att väcka uppseende och förhoppningsvis beundran. Planen är att besökscentret ska stå klart 9 juni 2022. För att möjliggöra detta, låt oss kalla det finansiera besökscentret, så föreslår landskapsregeringen att ombyggnaden av Eckerö Post och Tullhus skjuts fram till ett senare år. Anslaget för denna ombyggnad är 250 000, en fullmakt till fastighetsverket.

Landskapsregeringen förslår ytterligare att fullmakten till fastighetsverket för planerat underhåll sänks med 325 000. Då är vi uppe i dessa 575 000 euro som behövs. Fastighetsverket är införstådda med dessa fullmaktsändringar och omfattar dessa helt.

Slutligen har landskapet fått en större återbäring av lotteriskatten än tidigare beräknat, så tilläggsbudgeten innehåller även en post på 707 000 i ökade inkomster.

Med hänvisning till detta så föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget antar förslaget till första tillägg till budget för år 2021. Tack!

Före vi går över till replikerna vill jag höra med alla lagtingsgrupper om vi kan fortsätta efter klockan 17.00 så att vi får det här ärendet remitterat?

Talman! Till först, den liberala gruppen har diskuterat färdigt, vi kan sitta sent i kväll.

Sedan till sak. När det gäller finansministerns redogörelse över tilläggsbudgeten så var den ganska platt. Det mesta var en uppläsning av själva budgeten. Det hade varit intressant att höra den nytillträdde finansministerns analys av det ekonomiska läget vi har. Finansministern har gått ut med ramar till verksamheterna som inte finns nämnda i tilläggsbudgeten och som inte heller finansministern passade på att informera lagtinget om här och nu. Hur ser likviditeten ut? Hur ser lånebehovet ut? Alla dessa stora viktiga frågor, är tanken att vi ska vänta till den här omtalade omställningsbudgeten som vi har väntat på i över ett år nu? Eller när ska vi få se de stora linjedragningarna i ekonomin?

Ledamot Zetterman, det är ju i omställningsbudgeten som de här större ramarna presenteras. Det är helt sant, jag skulle säkert kunna ha hållit en allmän liten föreläsning om min syn på ekonomin. Jag kan väl under den här hyfsat korta tiden nämna ett par av de saker som ledamot Zetterman tog upp.

Lån är inte lyft ännu. Fullmakter är kommuncertifikat som det heter och allt sådant är under kontroll. Så den dagen som vi märker att vi behöver ha mer finansiering så är finansieringen av lån en enkel och snabb sak att få tag på. Likviditet följs upp noggrannare nu än det nu någonsin har gjorts förut, i princip varannan vecka så gör man en ganska omfattande likviditetsberäkning helt för att hålla koll på hur finanserna och hur nära vi är ett lån. I dagsläget (… taltiden slut).

Talman! Jag tycker att det är synd att landskapsregeringen har valt att lämna den här informationen utanför lagtinget. Vill man kunna fatta kunskapsbaserade beslut, vill man kunna fatta adekvata beslut på var vi är, så borde man ju förstås, kopplat till tilläggsbudgeten, fått en allmän översyn om hur ekonomin ser ut. Landskapsregeringen berättar åter och återigen hur svår ekonomin är, men kommer med nya kostnadsanslag och tilläggsanslag. I lagtinget famlar vi i blindo. Vi får ju aldrig någon helhetsbild presenterad för oss, aldrig någon strategi och nu ska vi vänta till omställningsbudgeten. Det kommer att gå månader innan den är klubbad.

Jag hör vad ledamoten säger. Det som jag tänkte säga om likviditeten är att i dagsläget har landskapet ungefär ett saldo på 25 miljoner på sina konton. Men då ska vi veta att en stor del av det saldot beror på att hyrorna till fastighetsverket inte är betalda för tre kvartal, tror jag. Fastighetsverket har varit väldigt likvida, så det har var ett bra sätt att finansiera verksamheten här. Sedan får jag återkomma till de andra frågorna i ett senare skede.

Talman! Jag tycker som många andra att finans- och näringsutskottet hade ett mycket bra budgetbetänkande inför budget 2021 och där tog man upp väldigt mycket av informationsfrågorna.

Jag tycker att läget är så exceptionellt för Ålands ekonomi att det skulle ha varit på sin plats också i denna tilläggsbudget, och i samtliga tilläggsbudgeter, att lagtinget skulle ha blivit informerade kring det som min lagtingskollega Ingrid Zetterman just sade. Hur ser ut med coronastöden, likviditeten, ramarna och allt det här? Det blir som sagt var att famla i mörkret.

Landskapsregeringen har mandat att förverkliga Bomarsund. Jag har många liberaler som har jobbat för den frågan. Men jag kan inte låta bli ändå att påpeka att det skulle ha varit av stor vikt att man hade hållit i budgeten. Nu går den över. Vad har man diskuterat? Kan man banta projektet på något vis eller göra det lite (… taltiden slut).

Det är en fråga som har diskuterats ingående. Ska man hålla deadlinen som är 9 juni nästa år 2022, så då behöver man fortsätta att driva det här projektet så att det startar upp nu, helst inom slutet av mars och absolut senast i början på april. Det är en byggtid på 14 månader och sedan ska det invändigt ställas i ordning osv. Alternativet skulle ha varit att man hade dragit det ett varv till via fastighetsverket och sagt "banta ner det här projektet så att det ryms inom fullmakten". Men då skulle det bli en försening - om man då hade lyckats banta ner det - som skulle medföra att öppningen nästa sommar absolut inte skulle fungera. Men det har diskuterats och man har fastnat i okej, vi går vidare.

Talman! Jag förstår. Jag uppskattar finansministerns redogörelse. Men för Liberalernas del så skulle det vara centralt att projektet blir av men inom ramen för 2,8 miljoner. Det centrala är ju inte att vi får öppna det på självstyrelsedagen 2022. Det tycker vi att är av helt underordnad betydelse. Det viktiga är att det blir av men att man håller ramarna. Det tycker vi att skulle vara absolut väldigt, väldigt viktigt. Sedan har jag förstått också - det kan vara en skröna och kanske finansministern kan säga ifrån i så fall - att det ska byggas i trä. Men jag har förstått att nu tänker man ta trä från Baltikum. Är det också en sådan sak som fördyrar?

Tack ledamot Sjögren. När jag tittar i budgeten 2008 när Bomarsundscentret nämndes så var det då en prislapp på 2 850 000 euro. Det var till och med högre då än det var i den fullmakt som beviljades på senare tid. Det här projektet kommer att byggas mestadels i trä. Det är någon typ av värmebehandlat trä och en stor del bortifrån, svar ja.

Tack, herr talman! Jag tycker att det är helt riktigt att man satsar på Bomarsundscentret och får det förverkligat nu enligt de premisser som här har presenterats. Men det låter som minister Höglund nästan måste övertyga sig själv om att det är nog bra med stimulans i dessa tider. Är ministern osäker på om det här byggprojektet verkligen ska genomföras nu eller vad är det för oklarheter som han signalerar?

Talman! Tack ledamot Gunell. Jag ska ärligt talat säga att jag har varit tveksam till det här projektet tidigare. Men efter de diskussioner vi har haft och på något sätt handlar det ofta om att komma till insikt och förstå - man kan ändra sig - att ett projekt gagnar Åland. Jag har fastnat i att det här projektet är bra för Åland. Jag stöder det helhjärtat, från att en gång i tiden ha varit tveksam. Jag ser den här turistiska betydelsen. Jag vet att vårt näringsliv, med tanke på turismen, behöver en typ av boost här. Jag tror att just fotspårsturismen, som man ofta nämner när man bygger upp en historia runt ett speciellt projekt eller en händelse, kan blev väldigt, väldigt bra för Åland. Jag tror också att vi om ett antal år kommer att säga att det var nog bra att vi byggde det. Det brukar ofta vara så med projekt som man kanske är tveksam till av någon anledning. När man tittar i backspegeln (… taltiden slut).

Min oro är faktiskt den rent motsatta, att detta nu är den sista budgeten som kommer inför sommaren. Den tilläggsbudget som ska komma i april kommer inte att handla om den här sommaren utan i ett längre perspektiv. Är detta nu allt som landskapsregeringen ger till det åländska samhället, näringslivet, turismen och så vidare inför kanske en på många sätt helt avgörande turistsäsong som till och med kan bli sådan att den slår ut många av de turistföretagare vi har? Är detta allt landskapsregeringen har att komma med nu?

Jo, den här tilläggsbudgeten innehåller ett antal anslag. Det är 300 000 till Visit Ålands som vi hoppas mycket på. Vi hoppas att Visit Åland använder de pengarna klokt, smart och i samklang med sina övriga medel gör en kampanj som heter duga och lockar hit turister.

Vi vet ju också att det säkert kommer att finnas de inom näringslivet som har det tufft här. Stödet som är förknippat med Finnvera borgen finns fortfarande ett tag till.

Till talmannen kan Hållbart Initiativ säga att vi är beredda att ha en lång sittning.

Till finansministern så ska jag säga gratulationer för den första ordentliga tilläggsbudgeten. Det är så att pandemin kommer att pågå, av allt att döma, en lång tid till. Effekterna för det insulära Åland kommer också att göra det likaså. Tiden är då, som finansministern säger, fortfarande nu för en expansiv finanspolitik och investeringar som gör att Åland kan bli starkare efter krisen.

Bomarsundsbesökscentrum är just ett av de projekten och Hållbart Initiativ är mycket glad för att det finns med i denna tilläggsbudget. Med tanke på bygglösningarna i trä, med tanke på förnyelsebar energiproduktion och värmehushållning där så är det inte konstigt att kalkylerna inte har hållit. Men jag vill tacka finansministern för att låtit sig övertalas i den här frågan. En mycket fin gest till självstyrelsen!

En liten korrigering där till ledamot Holmström. Jag har inte låtit mig övertalas, jag har kommit till insikt. En ganska stor skillnad!

Tack, talman! Tack ministern för presentationen. Jag har lite frågor om Bomarsundsprojektet, en lite tvådelad fråga. Framskjutande nu av renoveringen och underhållet av post och tullhuset, beror det på att landskapsregeringen har tömt fastighetsverkets kassa? Kommer kulturbyrån då att få utökad ram för att klara av de ökade driftskostnaderna för det här projektet?

Fastighetsverket har en synnerligen god kassa om man räknar in det som landskapet har lånat, om jag uttrycker mig lite slarvigt. Fastighetsverket har en kassa på 18-19 miljoner, tror jag. Det har visat sig att fastighetsverket har byggt en kassa här under flera år som kan kännas lite överstor. Kassan som fastighetsverket har räcker till för de projekt som man har i röret, de räcker också till Eckerö post och tullhus om man så vill. Men vi tyckte att vi behöver känna lite ansvar här och inte späda på investeringarna, om de är i landskapets eller fastighetsverkets regi, genom en omfördelning och därför är dessa 250 000 euro för Eckerö post och tullhus uppskjutna helt enkelt.

Tack, talman! Var det då ett jakande svar på att de kommer få en utökad ram i framtiden för att klara av driftskostnaderna sedan?

Fastighetsverket har ju inga problem med driftkostnaderna eftersom de gör ett överskott som är i storleksordningen 5 till 6 miljoner varje år, så där är det inga problem.

Kulturbyrån, med tanke på Bomarsund? Internhyran för Bomarsund är räknat på 250 000 ungefär. Kommer den här investeringsökningen att innebära att internhyra stiger? Nej, man tror inte det enligt de diskussioner vi har haft. Man tror att dessa 250 000 kommer att räcka eftersom man bygger det här huset så pass energieffektivt att driftskostnaderna ska hållas på 250 000-nivån. Detta vet man ju förstås när det gått ett, två, eller kanske tre år hur det håller och då får man återkomma angående internhyran. Det är bara en uppskattning (… taltiden slut).

Talman! I den här budgetlagen föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om hälso- och sjukvård kompletteras med bestämmelser om hur den åländska vårdgarantin ska kunna hanteras under exceptionella förhållanden. De föreslagna möjligheterna till avvikelse från tidsfristerna i vårdgarantin är utformade på ett sådant sätt att krav ställs på att slopandet av tidsfristerna för icke brådskande sjukvård inte får äventyra den enskildes hälsa.

De grundläggande bestämmelserna om Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet utgörs av bestämmelsen om vårdgarantin i 20 § i landskapslagen om hälso- och sjukvård. Vårdgarantin innebär garantier för den tidsmässiga tillgängligheten till medicinsk bedömning, vård och behandling. Om man skulle specificera vad vårdgarantin säger är det bland annat:
- Att en patient inom primärvården omedelbart ska kunna få kontakt med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vardagar under tjänstetid.
- Senast 3:e vardagen från den första kontakten ska en yrkesutbildad person inom ÅHS göra en bedömning av behovet av vård.
- Senast inom 3 månader ska vård som konstateras vara medicinskt nödvändig ska ordnas.
- Akut vård ska ges omedelbart.
- ÅHS kan köpa tjänster av andra serviceproducenter om man inte kan ge vård inom tidsramarna.
- 3 veckor efter att en remiss inkommit till specialistsjukvården ska en vårdbedömning göras, då ska det inom 6 månader ordnas vård om det anses nödvändigt.
- Vårdgarantin omfattar inte mun- och tandvården.

Talman! Covid-19 har visat på behovet av en lagstiftning i beredskap som kan anpassas då förutsättningar förändras snabbt. Vårdgarantin är utformade utgående från hur samhället ser ut under någorlunda normala förhållanden. I en krissituation kan förutsättningarna ändras snabbt som vi sett under det senaste året. Eftersträvan ska hela tiden vara att vårdgarantin ska gå att upprätthålla och att vi ska se till att de tilläggsresurser som behövs finns för att det ska gå att göra. Däremot behöver vi också, om olyckan eller situationen så kräver, se till att det finns en ökad flexibilitet för att minska överbelastning av sjukvården. Den möjligheten finns inte i dag. Därför föreslår vi nu att en ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård genomförs så att bestämmelser intas i lagen om hur den åländska vårdgarantin ska kunna hanteras under de i lagförslaget beskrivna exceptionella förhållandena.

Talman! De föreslagna möjligheterna till avvikelse från tidsfristerna i vårdgarantin är utformade på ett sådant sätt att krav ställs på att slopandet av tidsfristerna för icke brådskande sjukvård inte får äventyra den enskildes hälsa.
Möjligheten att tidsfristerna i vårdgarantin kan överskridas får inte leda till att patientens hälsa riskeras.
Samtidigt föreslås en avvikelse från föreskrivna tidsfrister i den åländska vårdgarantin kunna göras under en begränsad tid, det vill säga för högst en månad åt gången. Däremot så behålls och ändras inte tidsfristerna för bedömningen av vårdbehovet inom primärvården, den specialiserade sjukvården och vården inom psykiatrin för barn och ungdomar.

Lagförslaget är avsett att behandlas som en så kallad budgetlag. Landskapsregeringen anser det viktigt att de förändringar som föreslås kan träda i kraft så snart som möjligt, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § i självstyrelselagen är slutförd. Tack.

Talman! Jag förstod på talmannen så att ministrarna har fått möjlighet att presentera sina budgetmoment och jag ställer därför frågor utgående från det till ministern.

I massmedia har vi fått läsa att landskapsregeringen i tilläggsbudget ska lägga fram medel för de tester som landskapsregeringen subventionerar genom ÅHS. Någon sådan summa finns inte med trots att den här verksamheten är i full fart. Jag utgår då från att det inte är budgeterat eftersom ministern har meddelat det åländska samhället att det måste komma i tilläggsbudget. Varför finns inte det med i tilläggsbudgeten?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Zetterman. Jag har också varit tydlig med att det är ÅHS som bör äska om medel i en tilläggsbudget om det inte ryms inom de ramar de har.

Talman! Det är väl så här som det blir när landskapsregeringen kommunicerar också med lagtinget genom presskonferenser och massmedia i stället för att informera i till exempel allmänna motiveringen. Jag har nog tydligt uppfattat det så i massmediala kanaler som jag har läst, att det här inte skulle gå på ÅHS budget utan det skulle gå på landskapsregeringens budget. Då borde man ju också ha lagt en tilläggsbudget på detta, det vore mycket angeläget. Det finns väldigt olika uppgifter kring hur mycket pengar detta kostar och huruvida lagstöd är tillräckligt för det. Om jag hade varit i ministerns skor så skulle jag nog gärna velat få lagtingets välsignelse på det sätt som det hanteras idag, men nu får man ju inte det.

Tack, herr talman! Det jag lyfte upp i mitt anförande handlade om vårdgarantin och inte om tester.
Vi tar hela tiden olika beslut. Senast förra veckan tog vi ett nytt beslut om att landskapsregeringen ska stå för munskydd för årskurs sju till nio i högstadiet. Nu har jag varit mer tydlig i den skrift, när beslutet togs, så att man inte ska kunna missförstå. Vi tar hela tiden olika beslut. Det är en praxis att om något påförs ÅHS så får de återkomma i en tilläggsbudget om det inte ryms inom den ram som finns. Saker hade säkert kunnat göras annorlunda än såsom de gjordes. Men tanken var aldrig att ÅHS skulle belastas, att man skulle ta av vården. Som ni såg nu förra veckan så hade vi ju en rapportering om medel som vi nu begär från Finland när det gäller Covid-19. Det är många olika beslut som tas hela tiden.

Tack, talman! Tillbaka till den här vårdgarantin. Jag förstår absolut behovet av den här lagen och ändringen. Ministern gjorde en bra presentation och behovet. Men har det gjorts någon slags analys av var annanstans kostnader uppstår när folk blir att vänta på sin vård? Man kanske mest tänker på operationer och så. Folk blir ju sjukskrivna länge i väntan på sin behandling, åtgärd eller besök. Äldre personer kanske behöver mera hemservice när man får vänta längre. Var menar ministern att de här andra kostnaderna i stället uppstår?

Tack, herr talman! Lyckligtvis har Ålands hälso- och sjukvård inte ställts inför ett sådant faktum. Man har varit bra på att arbeta bort de köer som uppstod under våren när folk kanske var mera försiktiga. Nu har vi den lyckliga situationen att de flesta 80 plus och 70 plus snart är vaccinerade. Det betyder att de faktiskt har varit lite rädda för att söka sig till sjukvården. Vi hoppas att det bekymret är borta snart. Det är klart att det är ett stort problem. Vi ser i våra närområden att de har enorma vårdköer nu, både i Sverige och i Finland. De skjuter upp canceroperationer och det säger ganska mycket om i vilket läge man är. Det är någonting som vi lyckligtvis inte har behövt ställas inför på Åland.

Tack, herr talman! Jag vill börja med att prata om kollektivtrafiken. Jag vill börja med att klargöra upphandlingarna. Det är uppdelat i två upphandlingar i stället för en. Det hade inte ens från början varit möjligt att sätta i kraft eldriven kollektivtrafik från den 1 januari 2022.

När vi delar upp dem så här på det viset som vi gör nu i två upphandlingar; en för konventionella bussar och en för eldriven kollektivtrafik, så är orsaken till det att minska risken för besvär och för att göra överlag en enklare upphandling. Det är ganska komplexa saker att upphandla elbussar, det är inte som konventionella bussar utan man behöver anpassa det efter den sträckning där de är tänkta att gå. Av den orsaken kommer vi också att använda ett sätt att upphandla som, mig veterligen, vi inte använt tidigare, det kallas för förhandlat förfarande. Det är en behandlingsmetod som används just vid komplexa saker som ska upphandlas, där man inte på förhand vet exakt i detalj vad det är för något som man ska upphandla. Eller man vet att det är elbussar men de exakta specifikationerna så behöver man förhandla fram tillsammans med anbudsgivarna. Det är ett sätt där både privata aktörer och offentlig sektor egentligen sätter sig ner och funderar; hur kan vi få bäst trafik för pengarna? Vad behöver vi ha, vad behöver vi inte ha? Det är en orsak till att det drar ut på tiden. Samtidigt så gör det då att vi får rätt trafik för pengarna, vilket i min mening är värt att göra på det här viset.

Vidare så vill jag också lyfta upp det som finansministern var inne på att elbussar har en lång leveranstid, ett och ett och halvt år och det gör också att elektrifieringen av den åländska kollektivtrafiken dröjer ännu.

Vi pratade om fullmakter här och ganska stora fullmakter. Jag vill därför särskilt uppmärksamma finansutskottet på hur lagtingsordningens 54 § ska tillämpas i samband med det här förslaget på tilläggsbudget. I 55 § skrivs: "En fullmakt ska ingås under det finansår som budgeten ges". Det är särskilt skrivelsen kring förbindelsen som jag vill lyfta här och gärna höra utskottets synpunkter. Det är det som är intressant, hur förbindelsen ska tolkas. För min egen del så tolkar jag förbindelsen som att det är den tidpunkten när man går in och bjuder ut entreprenaden. En förbindelse kan man i vardagligt tal tolka som att det är då avtal skrivs, men man måste nästan tolka det som att när man går ut på anbud. Man går ut och säger att man ska köpa någonting och det är en förbindelse i sig även om man inte tecknar avtal med någon enskild part. Hur som helst så skulle det vara intressant att höra utskottets synpunkter på det här.

Vidare så tänkte jag nämna några ord om den praktiska planeringsprocessen och hur det fortskrider med kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet har varit ut på remiss och ska antas av landskapsregeringen inom kort. Det har kommit in många bra svar och vi har anpassat till viss del efter de svar som har inkommit.

Upphandlingen baseras på trafikförsörjningsprogrammet vilket gör att det måste antas innan man kan upphandla trafiken. Vi håller som bäst på att arbeta med hur rutterna ska kunna implementeras när det gäller tätortstrafiken. Det finns vissa utmaningar där. Bussarna ska gå på kommunala vägar, kommunerna har planeringsmonopol och där är det viktigt att det finns ett gott samarbete med kommunerna för att det är de som är väghållare. Det är mycket svårt att planera in en kollektivtrafiklinje någonstans där kommunen inte vill. Detsamma gäller här som gällde tidigare upphandlingar, Ålands offentliga kostnader beräknas inte öka med det här förslaget. Särskilt fokus lägger vi på pendling, skoltrafik, ungdomars fritidsaktiviteter och besöksnäringen.

Sedan vill jag avsluta med att säga något om den senaste tidens utspel som har varit på insändarspalter. Det fanns inget tidigare utredningsarbete hos landskapsregeringen när vi tillträdde, jag vill vara tydlig med det, och inte heller hur kollektivtrafiken skulle elektrifieras, utan vi har fått börja från början. Det som fanns var kollektivtrafikutredningen från 2014 och den åländska lagen om kollektivtrafik.

Sedan också en sak som jag uppfattat som lite otydligheter i hur man har uppfattat hela det här projektet. Det baseras på ett EU-direktiv. Trafiken ska vara klar och upphandlad i trafik från den 1 januari 2022. Det är lite bråttom. Tack.

Tack, herr talman! Herr talman bjöd upp ministrarna här för att vi skulle få lite mera klarhet. Men jag tycker att det blev mera oklarheter med vad det här egentligen handlar om. Vad är det riktigt för trafik som ministern ska upphandla? Vad är det för beslut som han nu vill att Ålands lagting ska fatta? Det här är ett åtagande där lagtinget binder upp sig för tio år till en kostnad på 12 miljoner euro. Men det är helt oklart vad det är för trafik och vilken typ av fordon? Är det stora bussar som ska pressas in i Möcklöstrands små områden? Det här nog liksom lite för otydligt. Jag tror att finansutskottet har ett stort arbete att klargöra vad det här riktigt handlar om.

Tack, herr talman! Tack för frågan eller påståendet här. Den första upphandlingen eller det är en fullmakt men det är två upphandlingar, den första upphandlingen gäller konventionella bussar. Den andra upphandlingen gäller elbussar. Det är varierande storlek på bussarna. Det är inte så att alla är stora bussar, men det där kan vi klargöra med utskottet.

Med tanke på vilket oherrans liv det har varit här i lagtinget med dessa fullmakter och vilka skandaler och katastrofer det har varit tidigare som man har påtalat från dåvarande opposition så är det ju viktigt nu att fullmakterna här är klarlagda så att lagtinget vet vad det är för något som man går in för. Jag tycker nog att det är väldigt viktigt att man också gör någon slags brukarundersökning i de här områdena. Om man har stora dieselbussar som går in i de här nya områdena; Möckelöstrand, Solberget och Kalmarnäs, så om ingen åker med dem så är det ju en fatal fel satsning Det gäller ju att detta blir bra, det är i alla fall Socialdemokraternas vilja.

Det är absolut min vilja också. Kapacitetsutnyttjande är en viktig fråga när det gäller transportpolitiken överlag. Jag kan ju säga så här, när man upphandlar någonting så finns det möjligheter också att det under upphandlingen, under entreprenadens giltighetstid, förändra hur bussen ska köra. Det viktiga är att de ursprungliga förutsättningarna inte förändras. Så om det skulle visa sig så att en linje har väldigt lågt kapacitetsutnyttjande så då måste man se på åtgärder för hur man kan öka det eller förändra var de går.

Tack för det talman! Jag tycker att det är väldigt bra, dels att man vidare arbetar det här med fullmakter med tanke på den politiska diskussion som har varit, och också att man nu går in för att utveckla upphandlingsmodellerna med i det här fallet förhandlat förfarande. Det finns andra instanser och offentliga instanser som redan gör det här så det finns säkert också goda erfarenheter att hämta därifrån, bland annat Mariehamns stad arbetar efter de här modellerna.

Ministern hade en fråga kring den här frågan om när förbindelsen sker. Liberalerna har varit av den uppfattningen att det är när upphandlingen går ut. Alltså ett upphandlingsförfarande är inte meningen att man testar lite och så drar man tillbaka. Det är precis just det som också var resonemanget bakom upphandlingen av kortruttsprojektet. Alltså det var inte så att ett avtal skrevs utan stöd, utan när man gav ut upphandlingen det är ju då man ger sin (… taltiden slut).

Det ska bli intressant att höra utskottets synpunkter på den här frågan. Samtidigt är det viktigt att klargöra det här så att vi blir bättre på att använda fullmakter i framtiden.

Ja, absolut är det så. Vi kan inte behandla näringslivet på det sättet att vi går ut med att lagtinget beviljar fullmakt för att upphandla ett projekt och sedan när man har fått svaret av marknaden så drar man tillbaka det för att man inte vill ha projektet längre. Alltså ett sådant arbetsförfarande kan man inte ha. Förbindelsen ges när projektet går ut, precis så som ministern resonerar. Ministern kan räkna med Liberalernas stöd kring det.

När det gäller den delade upphandlingen så kanske det inte var så oturligt i varje fall. Det här ger ju trots allt den lokala marknaden tid att bereda sig på ett regimskifte i kollektivtrafiken. Sedan tycker jag att det är väldigt bra att den upphandlingstid som kommer är lång. För det betyder ju de facto att avbetalningstiden för dessa fordon också blir längre och det betyder lägre avgifter årligen för medborgarna. Skulle det ha varit en upphandlingstid på fyra år så skulle också förstås de som köpt in dem vilja ha återbetalningsgraden i samma takt.

Talman! Jag tycker också att infrastrukturministern tar upp en viktig sak när det gäller fullmakter. Det får vi säkert diskutera i ett annat ärende med anledning av effektivitetsrevisionen. Politiken har inte hängt med i verkligheten. Man har upphandlat till exempel skärgårdstrafik på en, tre och fyra år förut. Nu det senaste projektet som backades med kortrutten så upphandlade man på 15 år. Då har fullmakterna varit otydliga från landskapsregeringens sida, men det har också varit otydligt från lagtingets sida. Så det är jätteviktigt att man får det här klart nu hur man ska förfara i framtiden. Det här är nu en fullmakt på nästan 12 miljoner euro, kollektivtrafik för 10 år, så det är ju stora pengar i görningen.

Tack, herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att även om det är stora pengar här så innebär det inte att de offentliga kostnaderna för kollektivtrafiken ökar, utan det är snarare en omfördelning av kostnaderna jämfört med hur de tidigare har sett ut. Nu syns alla kostnader på samma ställe. Tidigare har de varit fördelade mellan kommunerna, gymnasieskolan och landskapet och delvis också biljettintäkter. Så nu blir de på samma ställe.

Sedan när det gäller just längden på upphandlingen så resonerar jag så att jag tycker att det är viktigt när det gäller infrastrukturprojekt att man vill gärna som politiker visa någonting som man kan prestera under en mandatperiod. Men när det gäller infrastrukturprojekt så är inte alltid det möjligt. Det är viktigt att inte hasta fram utan att man låter de här upphandlingarna ta den tid det tar, för annars blir det lätt fel.

Talman! Det kan det bli också. Sedan är det faktiskt på det viset att den politiska majoriteten kan ändra från val till val och då ställs man inför ett annat fullbordat faktum som inte är så trevligt alla gånger.

När det gäller förhandlat förfarande så är det också en del av framtiden och det är en del att lära sig för det offentliga att upphandla. Det är inte helt enkelt och det är helt nytt eller det är för Åland ett relativt nytt sätt att upphandla. Det som är min ringa erfarenhet är ju att man tidigare har satt väldigt, väldigt mycket ska-krav, vilket har fördyrat projekten i förlängningen. Ett förhandlat förfarande är nog en del av framtiden. Jag brukar dra den liknelsen att kanske det offentliga har behov av en kaffekopp men upphandlar en hel servis. Det här med förhandlat förfarande är nog en del av framtiden. Det är inte helt enkelt och det är väldigt, väldigt abstrakt också.

Tack, herr talman! Det är vi nog överens om. Det är just det här vad man uppfattar, att man får det man behöver så att man inte köper någonting som man inte behöver, vilket man riskerar att göra om man sätter för mycket ska-krav. På det här viset så kan man förhandla med marknaden direkt. Ja, det ska bli intressant att följa den här processen.

Tack, talman! Bomarsunds besökscentrum har diskuterats under många år sedan tidigt 70-tal. Landskapsregeringen tillsatte en kommitté 2005 för att se närmare på hur kan man utveckla Bomarsundsområdet. Orsaken till att kommittén kom till var utifrån Ålands turiststrategi lyft att Bomarsund de närmare åren ska prioriteras utifrån turistisk utveckling. Slutrapporten från kommittén lämnades 2007 och förslaget var att ett besökscentrum behövde förverkligas för att lyfta Bomarsundsområdets stora potential som besöksmål och profilera Åland som ett besöksmål internationellt. Redan då var kostnadsberäkningarna uppskattade till 2,85 miljoner. Sedan lades det på is. Denna fråga har sedan diskuterats fram och tillbaka men 2018 tillsatte landskapsregeringen en arbetsgrupp igen med målsättningen att förverkliga ett besökscenter. Arbetsgruppens slutsatser var att besökscentret ska förverkligas och att hela området blir en attraktivare turistdestination än det är idag och med en högkvalitativ utställning som tillämpar ny teknik kan områdets besöksupplevelse höjas.

Nu 14 år senare, från den första kommitténs slutrapport, har vi kommit så långt att det egentligen är bara att sätta igång att förverkliga Bomarsunds besökscentrum. Projekteringen är klar, ritningarna är klara, projektet med utställningen är i fullgång och anbudsförande för att uppföra det har varit ute och anbud har kommit in. Förverkligandet av Bomarsunds besökscentrum har aldrig tidigare kommit så här långt. Men nu på slutsträckan visar det sig efter anbudsförförandet att den fullmakt som fastighetsverket har gällande totalkostnad 2,8 miljoner inte räcker, utan bedömningen är att det kommer att kosta 3,375 miljoner dvs. en ökning med 575 000 €. Lagtinget har idag fått ta del av landskapsregeringens förslag på tilläggsbudget av vår finansminister Höglund där det föreslås att göra en omfördelning av fastighetsverkets fullmakt gällande underhåll och att Eckerö post och tullhus inte förverkligas under 2021, för att det ska vara möjligt att förverkliga besökscentret i Bomarsund.

Talman! Ska vi verkligen förverkliga detta trots den ekonomiska situationen som vi har inom landskapet? Landskapsregeringen förslag är; ja, det ska vi göra. Vi har redan under dessa 14 år lagt ner en hel del pengar gällande besökscentret, men framförallt handlar det om framtidstro. En framtidstro till besöks- och turismbranschen att vi tror på en framtid och en levande besöksnäring när vi tillsammans har tagit oss igenom denna pandemi. Det skapar sysselsättning inom byggbranschen, vi satsar på att förverkliga en besöksattraktion på landsbygden och i det här fallet inom kulturhistoriska kommunen Sund.

Historian om Bomarsund har ett stort internationellt intresse. Det första Viktoriakorset utdelades efter "bulleribang" i Bomarsund sammandrabbningen. Besökscentret har stora möjligheter att bli ett intressant besöksmål som lyfter fram Bomarsunds historia, demilitariseringens och neutraliserings uppkomst. Den delen av vår åländska historia och arv måste vi förvalta, använda och berätta för att öka intresset och profilera i destination Åland och fotspårsturismen på Åland. Tack.

Talman! Jag har en konkret budgetfråga. Jag också försökte fråga finansministern, men jag upplevde att jag inte riktigt fick svar. Precis som står det beskrivet i budgeten så tror man inte att det här ökade investeringsanslaget kommer att leda till höjd internhyra för kulturbyrån. Men de facto kommer ju byggnaden som sådan att leda till höjd internhyra, ökade driftskostnader, personal och andra typer av kostnader. Har landskapsregeringen konstaterat att man kommer att få en utökad ram för kulturbyrån och museet gällande den här frågan med anledning av de sparbeting som finns? Jag menar säger man att man ska dra åt från nuvarande verksamhet och sedan lägger på en jättestor kaka så kommer det ju att få oanade konsekvenser.

Tack, talman! I årets budget 2021 är det upptaget på moment 54000, Ålands museum, gällande just de ökade driftskostnaderna som kommer att ske när Bomarsunds besökcenter träder i kraft. Sedan utifrån personalkostnader så har vi resonerat och diskuterat hur man kan använda och omfördela för att det här ska bli ett modernt besökscentrum, vilket betyder att det ska vara minimalt med personal i själva byggnaden. Vi har också under den här tiden, under projekteringen, tagit bort till exempel ett cafékök, för det ska inte vara någon form av cafékök som drivs inom Ålands museum i det här besökscentret.

Jo, talman, det är en sak vad som står i de gällande budgetramarna, men med tanke på de sparbeting som finns så vet vi ju alla hur det brukar bli med kostnaderna. Man planerar det ganska enkelt och sedan brukar det bli lite dyrare, bara projekteringen har ju visat på den trenden. Är kulturministern övertygad om att det här inte kommer att påverka annan kulturverksamhet negativt? Eller kommer landskapsregeringen att dra åt bromsen och inte ge de tilläggsmedel som behövs för att hantera den här satsningen?

Tack, talman! Ledamot Zetterman, det här är något som vi har diskuterat inom regeringen också, tillsammans med finansministern naturligtvis. Nu är det också så, som ledamot Zetterman lyfte fram, att vi håller på att titta igenom diverse besparingsbeting. Det som vi utgår ifrån i de här besparingsbetingen är vad man kan göra annorlunda i verksamheten som drar ner kostnaderna och helst inte påverkar verksamheten överhuvudtaget. Så det är just det här som är den stora utmaningen när man försöker dra ner kostnaderna. Jag hoppas att du fick lite svar ledamot Zetterman? Nähä!

Talman! Kulturministern redogör tydligt för historieskrivningen och hur Bomarsundsprojektet ligger i röret. Men det som vi kan konstatera, om jag har förstått ministern rätt, är att det finns anbudsgivare men anbuden är inte antagna och därför den här brådskande till lagtinget. Då vill jag igen understryka att vi tycker att det är väldigt viktigt att man förverkligar projektet. Men finns det ingen förhandlingsmån med anbudsgivarna? Det är liksom underordnat att det faktiskt skulle vara färdigt till den 9 juni 2022 framom att det faktiskt förverkligas inom givna ramar. Vad finns det för möjligheter där? Är det så att man har fördyrande saker, att man måste ta virke utifrån i stället för åländskt virke? Skulle åländskt virke kunna vara billigare? Finns det någon förhandlingsmån att diskutera om man inte håller (… taltiden slut).

Tack, talman! Det här är någonting som vi resonerat om väldigt mycket i landskapsregeringen tillsammans med finansministern och naturligtvis med fastighetsverket också i just den här specifika frågan.

Ledamot Sjögren lyfte i en fråga tidigare om vi skulle låta allting gå tillbaka och rita om, skulle det då kunna bli billigare kostnader? Risken är minimal, för det kommer att bli projekteringskostnader ytterligare så i slutändan kanske vi inte sparar speciellt mycket. Men för att svara konkret på din fråga, fastighetsverkets bedömning är att det går under byggtiden att hämta hem mellan 50 000 och 100 000. I det här förslaget till tilläggsbudget så är medel upptaget för att vi med säkerhet ska veta att det inte kommer några andra överraskningar också till i den här processen.

Nå, det jag vill ha sagt med mina inlägg är att jag tycker att det blir lite absurt om man faktiskt ska hålla fast vid invigningsdatumet. Vi ser ändå att det är tjutt-tjutt, 54 veckor och då ska det inte komma så där jättemycket överraskningar under byggnadstiden, som ministern själv sade. Det är inte värt att hålla fast vid datumet om man kunde få ner kostnaderna för projektet så att det skulle hållas inom givna ramar. Vi vet också hur situationen är i lagtinget, många är tveksamma. Vi får ta den diskussionen i finans- och näringsutskottet. För Liberalerna är datumet av totalt underordnad betydelse, förutsatt att man försöker hålla ramarna och förverkligar projektet.

Tack, talman! Det är att utskottet verkligen kan fördjupa sig i detaljerna. Vi har verkligen diskuterat väldigt ingående med fastighetsverket. Ska vi gå tillbaka? Ska vi rita om det? Ska vi skjuta fram det och det blir ett nytt anbudsförfarande? Hela den processen kommer också att i slutändan leda till fördyrande kostnader. Vad är det vi tar hem på hönan och ägget i det här?

Tack ministern för en bra historisk redogörelse. Det har som sagt gått många år i hela det här arbetet. Det är mycket hög tid att Bomarsunds besökscentrum nu förverkligas. Jag tycker också det är bra att man försöker jobba med att bygga i trä. Det är synd att det inte är åländskt virke, det skulle har varit ännu bättre men jag tror inte att vår skogsindustri är riktigt redo för ett sådant projekt ännu, men de kanske kan bli.

Resonemanget som ministern har är ju riktigt, skjuter man upp saker så kan det också bli fördyrande. Så varför skjuter man då upp Eckerö post och tullhus som egentligen är i en motsvarande situation? Blir det i sista ändan mer kostnadseffektivt av att skjuta upp det.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell för egentligen två saker som du lyfte upp. Det ena, ja, varför skjuter vi nu upp Eckerö post och tullhus? Där har det gjorts en viss form av renovering kontinuerligt gällande konsthantverket som ska ha mer fokus utifrån det. Det är inte roligt att ställa de här två emot varandra egentligen. Den bedömningen vi har, också utifrån från kostnader och det budgetläget som vi faktiskt har i landskapet, så prioriterar vi nu att verkligen förverkliga Bomarsunds besökscentrum. Tyvärr får Eckerö post och tullhus nu vänta och avvakta.

Det är kanske ingen nyhet att jag inte riktigt delar den synen. Jag anser att turist Åland behöver flera nyheter. De kunde ha kommit slag i slag här och Eckerö är en helt annan del av Åland än Sund. Det skulle ha funnits utrymme för flera sådana här projekt som nu skulle ha stimulerat marknaden och faktiskt skapat någonting nytt för kommande turistsäsonger. Men jag ska komma närmare in på det här i min presentation av finansmotionen.

Tack, talman! Ledamot Gunell lyfte också att det byggs helt i trä och att visst material tyvärr tas utifrån. Hon lyfte även att Ålands skogsindustrier kanske inte riktigt är moget. Åland har inte speciell vana och kunskap att bygga helt i trä. Det här är någonting nytt. Genom att genomföra det här projektet så får vi fler som är intresserade och bekantar sig kring att bygga helt i trä. Det är också en positiv möjlighet, som jag ser, för framtiden också inom den åländska skogsindustrin.

Tack, herr talman! Det som har sagts här är i stort sett att det är viktigt att satsa framåt. Det är viktigt att ge turismen några nya saker att upptäcka på Åland. Det är viktigt att vi bygger och gör oss redo när pandemin är över och samhället kan öppna på nytt. Det är till och med okej att göra detta i länder omkring oss med lånade medel om så krävs. Därför att det kommer en ny tid och vi kommer att ligga riktigt bra till tror jag här på Åland när det gäller turismen i ett framtidsperspektiv.

Det är också väldigt viktigt att värna sin egen historia och allt som kan berättas kring både Bomarsund och Eckerö post och tullhus. Där berättas en berättelse där Åland verkligen var i händelsernas centrum i ett internationellt perspektiv som den västra utposten i det ryska imperiet. Här finns ju liksom ett spänningsfält och någonting som gör oss unika och internationellt intressanta. Både Eckerö post och tullhus och Bomarsund är delar av den här samma berättelse som är viktig.

Jag är inte förvånad över att den här prislappen har förskjutits något. Den har hållits på den här nivån, 2,8 miljoner, i många, många år och det har nog varit bara en tidsfråga innan den här justeringen skulle ha gjorts. Därför tycker jag nu att man ska gå vidare med det här, man ska förverkliga det projekt som nu finns och man ska verkligen också försöka kunna öppna det under Åland 100. Det blir en av de bestående delar som vi kan presentera från åländsk sida från vårt jubileumsår och därmed så markerar också det här besökarcentret ännu en viktig händelse för självstyrelsen och för Åland.

Argumentationen går i rätt riktning från landskapsregeringens sida. Därför blir man så förvånad sedan varför det ska göras på bekostnad av Eckerö post och tullhus som har samma status och värde och där drar man också nu då i handbromsen. Det är ju alltid så att det är startkostnaderna, när man ska igång med någonting, som kostar. Lägger man saker på is så blir saker och ting dyrare också över tid. Så jag tycker att det är verkligt synd att man lägger det här åt sidan. Det kunde också ha varit en del av jubileumsåret att få det här klart.

Det som nu då blir ogjort är ju bland annat att tillgänglighetsanpassa för alla de som är rullstolsburna eller skulle ha varit i behov av hissen och att få också nedre våningen färdig. Så det är bara att beklaga, om man inte i finansutskottet kan komma på någon lösning här och också se färdigställande av Eckerö post och tullhus som en del av vårt festliga år som nu är på kommande. Tack, herr talman.

Talman! Låt mig börja med en klassisk klyscha som jag tycker rätt väl illustrerar läget kring just denna årets första tilläggsbudget. När det blåser upp har varje sjöman två val. Antingen väljer man att stanna i hamn och vänta på att det mojnar eller så hissar man segel och drar nytta av kraften i vinden.

Nu bygger man inga samhällen med klyschor, men från Centerns sida väljer vi att tänka framåt och föröka stärka Åland som besöksmål och bostadsort när världen öppnar igen. Denna tilläggsbudget är en del av vårt framtidsbygge och det är en bra början i arbetet med att vårt samhälle och våra medborgare ska stå starka efter pandemin. Vår omvärld gasar för att upprätthålla attraktionskraften och det borde även vi på Åland, i varje fall
i bildlig mening, göra.

Man ska minnas att budgetförslaget som vi idag remitterar till finans- och näringsutskottet är än så länge en remiss. Detta förslag ska nu granskas och analyseras i utskottet, vilket jag ser mycket fram emot. V vill ändå från centergruppens sida lyfta fram några av de frågor som berörs i tilläggsbudgeten.

När det gäller tilläggsanslaget för att underlätta för studier under sommarmånaderna menar vi att det är väl investerade pengar. Vi behöver utbildade ålänningar som är redo att starta företag framöver. Den kommande sommaren blir antagligen inte som vi hoppas vilket skapar förutsättningar för till exempel studier.

Vi stöder också tilläggsanslaget på 300 000 euro till Visit Åland att investera i Åland som besöksmål. När det gäller vår besöksnäring vet vi att den är nere på knä till följd av pandemin. Vi är inte ensamma om det, våra omkringliggande regioner är i samma läge. Vårt utgångsläge i internationell kontext är ändå rätt hyggligt. I en pinfärsk undersökning, som kommunicerades under helgen faktiskt, så slår Euromonitor International fast att mer än 66 procent av världens konsumenter vill agera mer hållbart. I den vidhängande analysen över världens mest hållbara destinationer finns Sverige högst av alla medan Finland ligger tvåa. Detta skapar slagläge för Åland som ligger ungefär mitt i Skandinavien och därmed kan dra nytta av denna story av hållbarhet. Vi förutsätter att Visit Åland hörs i utskottsarbetet kring vilka möjligheter och utmaningar vi står inför. I allas vårt intresse borde hur som helst ligga att locka ännu fler besökare till vårt landskap.

Till tredje frågan som jag vill ta upp är att centergruppen fortsättningsvis stöder satsningen på besökscentret i Bomarsund, trots att kalkylen till vissa delar har spruckit. Det är besvärande men, enligt gruppen, inte tillräckligt för att stoppa projektet som varit aktuellt sedan decennier tillbaka och har stötts av både denna och tidigare landskapsregeringar. Hittills har också hundra procent av detta lagting, tror jag, stått bakom denna satsning som baserat sig på en investeringsfullmakt om 2,8 miljoner euro. Denna fullmakt behöver nu justeras till 3,4 miljoner. Det är besvärande men ändå något som borde genomföras med tanke på framtiden, Ålands plats inom hållbar turism och den nödvändiga storytelling som följer med en satsning på Bomarsund och vår historia. I kostnadsmässig mening har det kanske inte gått som det borde och vi förutsätter att finans- och näringsutskottet tittar närmare på detta.

När det handlar om själva sakfrågan att bygga eller inte bygga så är vi av den åsikten att vi som bor på Åland behöver lyfta vår historia och förklara vilka vi är och hur det gick till. Den ryska tiden var den som mer än annat format oss som självstyrelse och befolkning. På många sätt kan vi säkert tacka den tiden för det egensinne som på många sätt definierar ålänningarna idag. Bomarsundstiden lärde oss dra nytta av vår omvärld i internationellt hänseende och skapa förutsättningar ur något som på många sätt var eländigt från början.

Under Bomarsundstiden delades historiens första Victoriakors ut och här kokade spelet mellan världens stormakter ner till anfallet av en fästning som riskerade freden i hela Östersjön. Det är en berättelse som håller, såvitt vi kan förpacka den och berätta den på ett bättre sätt än idag.

Genom att lyfta vår historia stärker vi vår identitet och gör oss intressantare för vår omvärld vilket gör oss attraktivare som besöksmål och det passar bra in i synen på hållbarhet som blir allt starkare i vår omvärld. Detta är nödvändigt mot bakgrund av de vikande besökssiffror vi sett under senare år. Vi behöver en stark berättelse och vi behöver en satsning i vår framtid och då kommer detta väl till pass. Den som inte känner sin historia har svårt att förstå sin framtid, är en slutsats som är lätt att landa i.

Vi är också i en sådan situation att vår omvärld investerar tungt i upplevelser för att stå redo när pandemin släpper greppet. Centergruppen stöder projektet vilket också är en investering i landsbygden, vilket är bra för hela Åland. Hittills har mycket sådant begränsat sig till Mariehamn, till exempel kongress- och kulturhuset, Ålands kulturhistoriska museum, Pommerndockan och så vidare. Är detta tillräckligt för att locka hit turisterna? Det vet ingen, men åtminstone inom centergruppen är vi övertygade om att det är bättre att göra något än inget.

Vi ser fram mot behandlingen i finans- och näringsutskottet. Vi ska självklart granska projektet mera i detalj och återkomma till lagtinget i ett betänkande som jag hoppas ska förklara varför den ursprungliga fullmakten inte längre håller.

Man ska minnas att det är enkelt att säga nej, det är modigt och kanske nödvändigt att säga ja och det borde vi alla hålla i minnet när det handlar om vi ska stanna i hamn eller hissa våra segel. Tack, talman.

Talman! Centerns gruppanförande var aningen enspårigt kan man väl konstatera, även om det var om en viktig sak gällande Bomarsunds besökscentrum. Lite förvånande så kommenterades så gott som ingenting annat i den här tilläggsbudgeten. Ledamot Pettersson talar sig mycket varm för Bomarsunds besökscentrum. Som ledamoten vet så är det här också en liberal viktig fråga. Det var ju under regeringen Sjögren och med tidigare minister Asumaa som projektet drogs igång. Det är ändå lite förvånande att ledamoten Pettersson, med 20 mandat i lagtinget, måste ta så här många minuter på att övertyga församlingen om att satsningen behövs. Menar ledamoten att det finns en väldigt stor oenighet om den saken?

Talman! Nej. Att det blev så handlar nog mera om att "vad hjärtat är fyllt av så talar munnen gärna om".

Jag nämnde faktiskt också ett tilläggsanslag till Visit Åland liksom studielånet. Jag kunde ha gått in på kollektivtrafiken men den kändes ändå som en såpass teoretisk fråga så att den ska vi ta i utskottet och hantera närmare där i ett betänkande och sedan diskutera det mer i detalj där. I remissdebatten så tyckte jag att detta kanske var det mest intressanta för ögonblicket.

Talman! Det skulle vara intressant att höra av Centerns gruppordförande, och särskilt eftersom det är finans- och näringsutskottets ordförande som håller i det, huruvida den åländska ekonomin just nu inte har råd med investeringar i den här storleksordningen eller inte har råd att låta bli. Och om det är det senare, varför ska man då skjuta på till exempel planerat underhåll som vi vet att genererar många arbetsplatser? Vad är Centerns bedömning kring det ekonomiska läget, hur stort utrymme har vi? Den här budgeten är ju också, förutom de här skattenaturpengarna, fylld av nya kostnader. Hur ser Centern på det? Kan man invänta omställningsbudgeten, som nog ligger månader fram innan man har klubbat den, innan man börjar vidta inbesparingsåtgärder? Vad är analysen?

Den isen tror jag än så länge är för svag för att man ska ge sig ut på och förklarar alldeles för mycket kring. Alldeles personligen är jag av den åsikten att investeringar är någonting man ska försöka genomföra så mycket det någonsin är möjligt. Man ska också titta väldigt aktivt på de inbesparingar som kan göras utan att man för den skull agerar i panik eller alldeles för snabbt. Vi lever i en konkurrenssituation gentemot vår omvärld där vi vet att man sparar på väldigt lite i syfte att komma tillbaka så snabbt som möjligt och sedan ta hand om det som har hänt. Om det är klokt eller inte, det behöver jag mer tid för att resonera kring. Att man väljer att spara en investering, det tror jag att man helt enkelt bara gör för att det blir lite för mycket annars. Någonstans måste man dra gränser. (… taltiden slut).

Talman! Jag tänker börja med att kommentera anslagen och sedan diskutera lite generellt kring budgeten.

Bomarsund är en av de frågor som kanske har fått mest uppmärksamhet idag och det är den väl också värd, även om vi från liberal sida nog saknar de övriga analyserna. Bomarsund är ett viktigt inslag på norra Åland bland annat för turismen, men också för mycket annat. Det behövs satsningar i den regionen.

När det gäller den här specifika kostnadsökningen så måste ju förstås utskottet analysera den, precis såsom utskottsordförande också lovade att skulle göras. Det vore relevant om de kunde hållas sig inom ram.

Det är också oroväckande att vi har fått besked här i dag att åtminstone när det gäller materialet så kan inte åländska entreprenörer vara med och bjuda på projektet. Det här är också en fråga som jag tycker att utskottet behöver titta på. Som liberal så är jag för den öppna marknaden, men jag tycker att det är viktigt att vi i våra offentliga upphandlingar i alla fall möjliggör för åländska entreprenörer att vara med i dem och ta del av dem. Enligt finansministerns utsagor så kunde till exempel det trämaterialet, som ska användas, inte användas från den åländska skogsindustrin.

Utskottet behöver också fördjupa sig i vad projektet innebär för kulturbyrån som helhet med tanke på de sparbeting som landskapsregeringen gått in för. Jag tycker att svaren som har kommit, från såväl kulturministern som finansministern, har varit väldigt otydliga. Alltså kommer kulturbyrån fortsättningsvis att få höjt anslag för den här investeringen och för de här driftskostnaderna som det innebär? Eller kommer det här att betyda att andra verksamheter inom kultursektorn ska dras ner? Inget fel i det direkt, absolut inte. Man kan inte alltid bara tillföra nytt i den offentliga sektorn, man måste också våga ta bort, men det är viktigt att lagtinget vet vad det blir för konsekvenser av de beslut man fattar.

Vidare så behöver utskottet fördjupa sig i frågan kring de projekt som skjuts upp.

Underhållsarbeten, planerat underhåll så brukar man säga att genererar de flesta arbetsplatserna till skillnad från nybyggnation där mycket material köps in och det är stora kostnader av material som kanske köps in från andra platser, men reinvesteringar är ofta rena personella kostnader, det vill säga rena arbetsplatser. Är det rätt att skjuta upp dem nu? Om fastighetsverket har full likvid kassa så vad är övervägningarna? Att tillgängliggöra post och tullhuset är ju också en relevant turismsatsning på en annan del av Åland som har haft ett väldigt, väldigt svårt läge. Jag står inte här och säger nu idag att man borde genomföra alltihop. Jag säger att utskottet måste få analysera de här frågorna och kunna göra sina egna konsekvensanalyser.

När det gäller ökade anslag för turism så förs det nu mera pengar till Visit Åland. Det är bra att stärka besöksnäringen, det genererar i slutändan arbetsplatser och många välbehövliga jobb i hotell- och restaurangbranschen framförallt.

Frågan är för mig, och som jag hoppas att utskottet kan titta på, om det finns möjlighet också för mindre reklambyråer att få ta del av den här kakan? Skulle man kunna på något sätt införa en tävling där alla små marknadsföringsbyråer kunde vara med och tävla så att inte allting styrs till de större operatörerna? Jag känner väl till att sådana här saker förstås upphandlas, men vi har en bransch som nu har fått ett mycket, mycket svårare läge. Vad kan man göra för den? Är det rimligt att allt styrs till ordinarie? Jag hoppas att utskottet skulle kunna höra Visit Åland om detta.

När det gäller kollektivtrafiken anser vi att det är bra att det projektet kommer igång. Det är bra att vi får in en tätortstrafik och vår önskan är att man så snart som möjligt också skulle kunna få med Godby i den turen. Det är också bra att ha en kort första omgång för att bereda marknaden inför satsningen på elbussar. Och som sagt, som jag tidigare sade i ett replikskifte, vi uppfattar att långa avtalstider kommer att ge medborgarna lägre kostnader eftersom återbetalningstiden hos entreprenörerna därmed blir längre.

Det är en stor fullmakt, så precis som tidigare har sagts i replikskiften, så behöver lagtinget få fördjupad information om vad man egentligen planerar att göra. Det behöver också vara tydligt vad denna fullmakt innebär och vad som händer ifall upphandlingen inte ryms inom den fullmakt som ges, för detta har varit frågan i de tidigare sakfrågorna. Infrastrukturministern menade i sitt anförande att förbindelsen gentemot näringslivet sker vid det tillfället som man lägger ut anbud. Sedan finns det förstås den passusen att om det blir väldigt mycket dyrare och det inte finns budgetmedel så visserligen har man ju då rätt att omvärdera det. Men fortfarande, förbindelsen sker när upphandlingen går ut.

När man sedan ser på det tillskott som har kommit av lotteriskatten så är det bara att konstatera att landskapet aldrig har varit så välfinansierat som nu. Vi har de två olika ekonomiska systemen som ger en boost till landskaps ekonomi. Vi får nu lotteriskatter i högre utsträckning än vad vi har väntat oss, men ändå har vi en väldigt, väldigt svår ekonomisk situation. Det leder mig in på de mer generella kommentarerna.

Tilläggsbudget ska innehålla plötsligt oförutsedda händelser, men den allmänna motiveringen hade kunnat användas för att ge information till lagtinget om vad som är på gång och hur den ekonomiska situationen är. Landskapsregeringen själva är väldigt snabba på att kritisera den finska regeringen för att de informerar genom media, men behandlar lagtinget på samma sätt. Vi lever i exceptionella tider och varför regeringen hela tiden lämnat lagtinget utan information kan man bara fantisera om. I 2010 års finansförvaltningslag fanns tydliga skrivningar om fullständighetsprincipen, det vill säga att alla kända kostnader och intäkter skulle uppges i budget. Samma princip finns inte efter 2012 års revision, men fortfarande torde det vara gällande som praxis.
Lagtinget kan knappast ha gått in för att det här skulle ha ändrats i sak även om detaljmotiveringarna inte beskriver det på samma tydliga sätt längre.

I lokal media har vi läst att regeringen genom tilläggsbudget ska ta kostnader för "reatestning" för resenärer. Det är obegripligt varför inte detta finns med i budgeten. Landskapsregeringen har meddelat att det kommer att komma en tilläggsbudget som hanterar de här kostnaderna för de ska inte gå via ÅHS och ändå får inte vi det till lagtingets bord för att diskutera det och också kunna diskutera frågan om tillämpningen av lagen är korrekt.

Man hade också kunnat beskriva i den allmänna motiveringen hur landskapet ska hantera skolorna. Den lagstiftning som vi tog gällande distansundervisning som tillägg till grundskolan så innebar ganska stora kostnader för kommunerna. Till exempel den saken att elever som är satta i karantän har rätt till utbildning på samma sätt som sina klasskamrater. Det betyder att man antingen ska ha en vikarie eller ett lönetillägg. Tänker landskapsregeringen kompensera detta eller hur ska man hantera saken? Vi vet också att i landsbygdskommunerna har det varit extra kostnader i och med matutdelningen, samtidigt som det i och för sig har varit mindre kostnader för skoltransporter. Den här typen av frågor borde vi få en uppfattning om. För mig i alla fall och för den liberala lagtingsgruppen så har vi ingen uppfattning nu om var vi står ekonomiskt. Det finns ju inga analyser och inga svar och vi blir tillsagda igen, det börjar nästan bli parodiskt för man har hänvisat till en omställningsbudget i ett år nu.

Vi har också fått läsa i tidningarna att landskapsregeringen har gett ramar som innebär minskning av verksamhetskostnaderna med 2 procent. Varför har de inte kunnat informera lagtinget om det? Är det rimligt att ÅHS ska spara 4 miljoner? Tänker man avsluta någon verksamhet? Är det så som lagtinget vill att sakerna ska skötas? Kommunandelarna har man fått läsa besked om att inte ska höjas, utan i stället så ska de ytterligare minskas utan att man vidtar strukturella åtgärder.

Lagtinget hade också, i de här exceptionella tiderna, gjort sig förtjänt av en ekonomisk uppdatering. Hur ser likviditeten ut? Ska landskapsregeringen kompensera för de extra kostnader som har uppstått bland annat genom skolstängningarna? Hur ser de senaste analyserna för intäkterna ut? Vore det inte bra om näringslivet redan nu fick besked från lagtinget om vilka satsningar som planeras inför den kommande sommarsäsongen? Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag har ett par kommentarer till ledamot Zettermans anförande. Vad gäller materialet till Bomarsunds besökscentrum så kan man ju få det intrycket nu att allt material kommer att komma bortifrån. Det material som troligtvis kommer att komma bortifrån är specialvirke, värmebehandlat trä för fasader och tak. Förhoppningen är att mera normalt material köps lokalt.

Ytterligare så kommer ledamoten in på omställningsbudget men det är ju en senare fråga. I det här skedet så är det närmast anvisningar som jag har jobbat med så att avdelningarna vet vad de ska rikta in sig på.

Talman! Dessa klargörande får säkert finans- och näringsutskottet göra kring vilka möjligheter det lokala näringslivet har att ge anbud på det projektet. Som jag sade i anförandet så behöver man diskutera de planerade underhållen som nu skjuts på framtiden. Alltså kommer det att leda till ökade kostnader i framtiden för att man inte sköter underhållet och kunde de generera arbetsplatser? För det blir lite märkligt ifall vi ska ge näringslivsstöd med ena handen för att kunna skapa arbetsplatser och så rycker vi bort arbetsplatser med andra handen där vi hade kunnat få ut ett mervärde. Finans- och näringsutskottet har ett stort arbete att göra trots att det är liten budget.

Tack, herr talman! Om vi då med underhåll menar det som fastighetsverket utför på landskapets byggnader så där kommer det inte att ske någon förändring. De har sitt underhållsbidrag både för drift och för nyinvesteringar. Förutom det som är direkt nämnt i fullmakten så har de ungefär 6 miljoner som nu krymper lite för nyinvesteringar. Man har klart och tydligt sagt från fastighetsverkets sida att de pengar man har, fast man minskar ned med ungefär 300 000, så kommer bra att räcka till för det som man har i röret. För det löpande underhållet så finns det ju pengar förstås eftersom fastighetsverket gör en vinst årligen.

Enligt budgettexterna så är det ett planerat underhåll som ska framskjutas och det är ju den stora budgetposten med vilken man ska finansiera de utökade kostnaderna för Bomarsunds besökscentrum. Det låter ändå lite märkligt. Vi är några månader in på det här budgetåret och nu säger man att fastighetsverket är överfinansierade så de här pengarna har ingen betydelse. Då är det någonting som är lite märkligt ifall det inte alls ska påverka verksamheten att man plockar bort 300 000. Det är ju inte några små summor direkt i planerat underhåll. Man gör ganska mycket renoveringar för 300 000.

När det gäller fastighetsverket generellt och den kassan så behöver nog också finans- och näringsutskottet i något skede diskutera saken att landskapsregering tömmer den kassan, man lyfter internhyror från andra instanser men själv så lånar man på de här (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det gjorde mig glad att ni ägnade en så stor del av anförandet åt Bomarsunds besökscentrum. Jag delar uppfattningen att det är en viktig satsning som vi bör genomföras. Jag vill också påminna om att det är någonting som har gått över flera regeringar och där har faktiskt Liberalerna spelat en väldigt viktig roll i att man har kommit så här långt. Det har varit ett samarbete som faktiskt har bottnat i viljan att skapa någonting som är annorlunda och som dels tydliggör historien för oss som bor här, men också lockar besökare att komma hit.

Så för vad det är värt så är min försäkran att vi inom finans- och näringsutskottet ska gå igenom vad som har hänt och hur landet ligger. Vi ser fram emot att fortsätta den här dialogen för att vi ska nå de resultat som vi har jobbat så länge och så mycket för.

Talman! Såsom ledamoten Sjögren har varit tydlig med så är det här förstås ett liberalt hjärteprojekt och någonting vi stöder, men vi är nog tveksamma till att stöda det utan att överhuvudtaget se på om man kan minska kostnaderna för det.

Det verkar vara som om öppningen den 9 juni har varit det allmän rådande för att verkställa projektet och så har nu vi aldrig tänkt. Det skulle vara en jätte, jättefin present till Åland 100 om man hade fått ihop det på det sättet. Men hur mycket man ska tillåta att kostnaderna ökar så är ju ändå en annan fråga. Driftskostnaderna är det centrala. Håller de där driftskalkylerna så att man faktiskt får samma internhyra trots ett mycket, mycket dyrare projekt? Det behöver utskottet titta på.

Tack, talman! Det är klart att man måste granska alla delar. Man ska dock minnas att summorna som vi idag pratar om är ungefär samma summor som vi pratade om för ett dussin år sedan, trots all den fördyring som har hänt. Det är också ett bygge som faktiskt präglas av att vara väldigt udda. Man kunde kalla det egensinnigt på många sätt, för det är både energieffektiv och görs i trävirke. Förhoppningen är ju att det ska attrahera på ett sådant sätt att det blir oemotståndligt. Med det vill jag inte säga att det någonsin motiverar för höga kostnader, för det gör det inte. Men jag är nog rätt säker på att vi kommer att kunna berätta vad som har hänt, hur det ligger till och se till att det också håller sig inom de givna ramar som hittills har getts. Arbetet har kommit väldigt långt också med själva innehållet i huset, vad man ska berätta vilket egentligen är det viktigaste.

Talman! Det som jag också önskar och som jag anförde var att man förhör sig med den åländska skogsindustrin, att de också faktiskt har möjligheter att bjuda på projektet. I de tider vi lever i så är det en av de faktorer som är avgörande. Visar det sig att projektet blir väldigt, väldigt svårt för åländska byggentreprenörer och materialåterförsäljare så då är det problematiskt. Jag hoppas att det inte är på det sättet.

Tack, talman! Ledamot Zetterman, i kommittén för uppförande gällande coronakrisen där social- och hälsominister sitter ordförande så vi diskuterade senast vid vårt möte, där även jag sitter med och bland annat skolledare och en kommundirektör, om eventuella merkostnader eller mindre kostnader utifrån den här coronasituationen.

Distansundervisning vid exceptionella situationer har nu varat i tre veckor och nu blir den återgång. Skolorna haft olika tekniska upprustningar och lärare haft olika kunskaper kring användandet. Jag känner ju till ett flertal som har kunnat ha sådan utrustning att man har både distansundervisning och närundervisning samtidigt fast det inte har varit meningen.

Däremot så har jag en stor oro för den här sociala skulden som det kommer ha efter att coronasituation har lagt sig.

Talman! Så är det, det är tre veckor nu och vi vet inte om det blir flera veckor. Jag tycker kanske inte att utbildningsministern specifikt behöver ta till sig den här kritiken. Som jag sade i anförande och som Liberalerna har anfört i repliker så är det ju den allmänna bilden, landskapsregeringen kommer med kostnadsökningar men ger ingen bild av huruvida landskapsekonomin klarar av att ta emot dem.

När det gäller de specifika kostnader nu som ministern nämnde, att man har undervisning samtidigt både på distans och fysiskt på en gång, så är min uppfattning att kollektivavtalet då medger en löneökning. Jag utgår från att landskapsregeringen kommer att kompensera dem. Men jag kanske har fel?

Tack, talman! Det är ingenting som vi har fått att ta ställning till. Man måste naturligtvis ha en dialog. Vad finns det för fördyrande kostnader eller inte? Men det som jag vill ha sagt, innan det avbröts, är att jag har en väldigt stor oro kring den sociala skulden som vi kommer att ha utifrån det psykiska måendet efter att den här krisen har gått över. Vad är det då som vi har att ta hand om till exempel med barn, elever, studerande, föräldrar och personal? Det är en exceptionell situation som vi faktiskt är i. All forskning utifrån trauma och andra händelser visar ju faktiskt att det är när det börjar stabilisera sig som andra saker och faktorer kommer ikapp och där bör vi vara väldigt förberedda att kunna ta om hand och ge rätt stöd.

Talman! Det är svårt att inte hålla med utbildningsministern i det sammanhanget. Som lite tidigare diskuterades så kanske det vore en väl avvägd tidpunkt för landskapsregeringen att komma med ett utbildningspolitiskt meddelande där man skulle berätta om vad man inom skolvärlden tänker göra för det här. Det är förstås så att vi vet att den bästa grunden för att hindra ojämlikheter är utbildning. Det som vi vet nu är att de här ojämlikheterna har ökat under pandemins tid.

Jag tycker att det är bra att man har en grupp, men jag som sitter i opposition har ingen aning om vad ni pratar där. Det är ytterst svårt att kommentera något. Jag inte sett någon delrapport, det har inte funnits någon information och inte heller har vi fått annat än en kort, kort budgettext gällande det i huvudbudgeten.

Vi från Liberalerna har pratat om en ungdomsmottagning, vi hade den uppfattningen ett tag att landskapsregeringen var med på noterna (… taltiden slut).

Det har sagts mycket klokt här i salen idag. Jag ska fortsätta med några saker ur ett moderat perspektiv.

Det första man kan konstatera är att vi lever i synnerligen märkliga tider där vår ekonomi just nu lider väldigt mycket. Inkomsterna räcker inte till för att täcka kostnaderna. Det är en extraordinär situation och vi hoppas att den här situationen så småningom normaliseras till någonting som liknar det vi hade före Covid. Företag går på knäna, arbetslösheten är hög och vi har en ambition att bibehålla eller kanske till och med utveckla välfärdssamhället. Den ambitionen är fortfarande hög.

Grundregeln för oss måste vara att inte konsumera mera än vad vi har resurser till, egna resurser till. Det betyder förstås besparingsansträngningar när inkomsterna är för små. Men samtidigt i en sådan här situation som vi nu befinner oss i, där pengarna inte räcker till, då vill man spontant spara så mycket som det bara går och ställa om på olika sätt. Men man vill samtidigt vinnlägga sig om att det kommer att fungera väldigt bra när vi har kommit ur den här situationen, det vill säga man måste även investera. Så det är en svår kombination och jag förstår dilemmat som finansminister Höglund befinner sig i. Han har faktiskt ett av Ålands mest intressanta jobb för närvarande tycker jag.

Vi förväntade oss faktiskt att vi skulle ha en omställningsbudget i dessa tider. Nu blev det inte så utan det blev en uppdelning i två tilläggsbudgeter, en etta och en tvåa som kommer så småningom. Den första tilläggsbudgeten andas inte mycket sparsamhet. Vi har lite tur att vi får mera intäkter från lotteriskatten, det är bra men i övrigt så handlar det nu om kostnader.

Om jag tar det här dokumentet sida för sida så ser jag till min glädje att man nu har fört in både anslag, inkomster och balansposter som en förklaring till var man nu ligger efter de föreslagna ändringarna i budgeten. Det som lite bekymrar mig är att man inte gör det här riktigt pedagogiskt riktigt, för att det borde finnas en överensstämmelse med resultaträkningen som vi ser på sista sidan och den är nog svår att få att stämma överens med de här siffrorna. Det är något som man får jobba mera med. För jag tror att ingen riktigt kan förstå varför verksamhetskostnaderna till exempel nu under anslag uppgår till 264 miljoner när man ser på resultaträkningen där verksamhetskostnaderna är någonting annat. Det finns förklaringar till det här, men de borde absolut förtydligas annars har man nog svårt att förstå det här.

När det gäller själva innehållet så på social- och miljöavdelningens förvaltningsområde finns tilläggskostnader som ska kompenseras, sades det här och ändå finns det ett nettoanslag på 26 000 så tydligen kompenseras inte allt då, om jag förstår det rätt. Man kommer att utöka arbetstiden för landskapsläkaren. Det är bra. Landskapsläkaren har väl antagligen haft 100 procent redan men har fått betalt för bara en del, om jag har förstått det rätt. Men det är bra att man gör det och också att man får ersättning för tilläggskostnader från fastlandet. Vad jag inte förstod, som sagt var, är varför inte intäkterna och kostnaderna då sammanfaller?

Bomarsund. Jo, där är vi ju inne på det, man vill samtidigt spara men man vill satsa. Det är en av de satsningar som vi hoppas att ska ge mera intäkter än vad det kommer att kosta. Man tycker att en sådan här satsning som nu beskrivs här kunde beskrivas ännu lite tydligare, på det sättet att här ser man vilka pengar som kommer att gå åt till själva investeringen. Men det kunde också, i samma andetag, berättas hur mycket det här kommer att tära på driftbudgeten. Vad kommer det att kosta varje månad varje år under alla tider? Det är fastighetsverket som förstås har detta under sina vingar, men man hyr väl då ut det till någon som ska få betala och se till att egna ramar räcker till också för detta. Det här har diskuterats redan här i salen så jag ska inte fördjupa mig desto mera i det.

Det man kan undra över är skrivningen; "totala investeringskostnaden för Bomarsunds besökscentrum ökar, men då modern teknik används uppskattas internhyran i detta skede inte påverkas". Den frågan man då kan ställa sig är; har man inte tänkt sig att använda modern teknik tidigare eller har det hänt något radikalt? Det ser lite konstigt ut när man skriver på det där sättet. Det finns sådana här saker i en sådan här kort formulerad budget som gör att det blir en del frågetecken.

Men vi är med på de här satsningarna även om det också hos oss, inom Moderaterna, finns stora betänkligheter i intresset eller bristande intresse på att satsa de här pengarna när vi inte har egna pengar. Förvisso måste man skilja på underskott som handlar om driftbudgeten, driftsresultatet och investeringar. Det här är en investering och det kommer inte att drabba årskostnaderna, driftsresultatet alltför mycket, men klart att det kommer att påverka. Det finns också hos oss tankar om att man kanske borde vänta och avvakta. Precis som det också finns när det gäller det här rummet på ÅHS om 2 miljoner, måste det göras nu eller kan det skjutas fram? Är det nödvändigt? Det finns olika åsikter och än så länge så ligger det här fast.

Idag hörde jag för övrigt i en diskussion här i salen där man anförde att det finns personliga orsaker till att man kan avvika från den allmänna linjen; det kan vara religion och det kan vara andra personliga frågor. Då finns det också de som tycker att man kan hänföra ambitionen till att inte se till att kommande generationer får en massa skulder att ta hand om som en sådan personlig viktig fråga. Den är viktig, naturligtvis är den viktig.

Vi betalar 185 000 för ett litet domstolsbeslut i hovrätten. Nu förklarade finansministern vad det handlar om. Men i själva budgeten framgår inte speciellt mycket och det är just sådana där saker som jag tycker att man kunde vara lite tydligare med så att man vet vad som gäller.

Näringslivets förvaltningsområde, dessa 300 000 som man vill satsa på turismen är förmodligen alldeles nödvändigt. Konkurrensen är stenhård. Vi får hoppas att de pengarna används väldigt klokt. Det är väldigt svårt att avgöra om dessa 300 000 är det rätta beloppet. Skulle det ha stått 500 000 där hade jag också nickat instämmande eller något annat. Jag hoppas att det finns en god plan, en god tanke och att det är mätbara resultat som vi kan se så småningom.

Det som är intressant också är att se på investeringarna som framförs i det här kompendiet, i budgeten. Man ser hur mycket vi satsar på polishuset, besökscentret, isoleringsrum och så vidare. De kostnaderna som man talar ska ju spridas ut på 20-30 år förstås eller egentligen utgifterna. Kostnad förresten, behöver man fundera på benämningarna här? Utgifterna är vad som anges här. Kostnaden är det som belastar året. Men oavsett vad, så kommer det här också att drabba likviditeten väldigt mycket.

Fastighetsverket sägs ha mycket pengar. Bra så. Då är ju följdfrågan, varför har de det? Där behöver man också titta på fastighetsverkets värv, det vill säga hur ser hyressättningen ut? Hela upplägget behöver man kanske ta sig en liten titt på och fundera på om det är rätt det som är tillställt nu.

Jag har en mängd punkter till som jag har noterat här, men jag tror att det räcker så här långt. Tack, herr talman.

Talman! Till det sistnämnda först. Nog är det ju en lite bisarr situation som vi har. Landskapsregeringen, för den verksamhet man själv har, betalar inte hyror till fastighetsverket som landskapsregeringen uppenbart uppfattar att är överfinansierat genom sina internhyror, medan underliggande myndigheter och andra verksamheter utanför landskapsregeringens egen verksamhet ska fortsätta betala in höga internhyror och få inbesparingskrav. Det är någonting i den här affärsmodellen som är lite skum. Så jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan titta på den.

Ledamoten Silander resonerar, som han alltid brukar göra, kring siffrorna. Det finns förstås upptaget vad man totalt har budgeterat. Men det som ju helt fattas i lagtingets arbete, och som jag gärna skulle vilja höra en analys från ledamoten nu, är att här finns inga prognoser överhuvudtaget. Det finns ingenting som berättar framåt vart vi är på väg. Vad anser ledamoten? (… taltiden slut).

Tack, talman! Jo, det är mycket bra påpekanden. Min första reaktion var också den här, när jag började läsa det här så skulle jag gärna haft en uppgift om, till exempel nu när vi i alla fall skriver 15 mars, hur gick 2020? Hur mycket har man lånat? Det har fått veta muntligt i dag att man inte har lånat idag, men just den typen av uppgifter kunde ha funnits med som en ingress på något sätt, en nulägessituationsbeskrivning.

När det gäller prognoserna så jo, de också naturligtvis, men jag räknar med att de finns med på ett väldigt tydligt sätt i nästa budget, för det är då som det börjar brännas nämligen. Då pratar vi besparingsmöjligheter och dylikt. Då bör man veta hur intäkterna kommer att se ut de närmaste åren. Vad har vi för kostnadskostym? Hur gör vi för att komma ned på en hyfsat bra balans när det gäller resultatet?

Talman! De här frågorna måste ju förstås finans- och näringsutskottet utreda i viss mån och kanske begära något PM av landskapsregeringen. Ingalunda kan ju lagtinget fatta beslut om den här typen av investeringar baserat på de här ekonomiska analyserna när man inte alls har fått information om vad man planerar göra och inte heller har till exempel likviditetsanalyser eller annat på plats.

Ledamoten Silander är ekonomiskt intresserad och har tillgång till betydligt mycket mer information än vad Liberalerna har. Vad är hans uppfattning? Jag förstod att det i den moderata gruppen finns de som inte stöder den här budgeten. Vad är ledamotens egen uppfattning? Har vi pengar till det här eller är det övermaga investeringar och övermaga satsningar?

Tack så mycket. Jo, jag tycker att det är möjligt att förverkliga. Det är inte frågan om det.

Men den intressantaste diskussionen kommer nog när vi får tilläggsbudget 2, för där kommer man att ange framtiden. Där kommer man att kunna berätta att vi måste spara så och så, om det är detta man bestämmer sig för. Vilken nivå det är och finns det något, som vi har pratat om många gånger, strukturella strukturella förändringar som kan komma ifråga? Ja vad sjutton är det? Vi hade två stycken under föregående regeringsuppsättning; kommunreformen och kortrutten och båda dessa har lagts på is kan man säga. Nu vet jag inte om det finns någonting mera av den kalibern som skulle kunna ha betydelse för resultatet framöver. Finns det så berätta gärna för mig, för sådant behöver definitivt komma till. Sedan tror jag (… taltiden slut).

Ett stort tack till ledamot Silander. Det var redigt, det var konstruktivt och framåtsyftande på alla sätt. Den pedagogiska biten som ledamoten lyfte upp, den delen som kan lyftas här i budgetdokumentet, så den tar vi med oss. Sammanställningen i början är ett steg framåt och kan ta ytterligare steg framåt.

Ett par kommentarer. Modern teknik vad gäller Bomarsunds besökscentrum, det är i princip solpaneler som inte var med från början som då må sänka driftskostnaderna en del.

Det som ytterligare kan nämnas här är fastighetsverket, de bygger en kassa och det gör de för att de har ganska stora avskrivningar. Jag tror att det är på kanske 5-6 miljoner och har inte man motsvarande investeringar så då bygger man den här kassan och det visar att man inte riktigt (… taltiden slut).

Det finns säkert svar på alla de här frågorna som jag ställde. Jag är inte orolig för det.

När det gäller framtiden så tror jag att vi alla ungefär lever efter samma målsättning. Vi vill ha en situation där inkomsterna räcker till för att täcka kostnaderna. Men vad vi diskuterade egentligen också inom mitt parti så är ju vägen dit och framförallt takten, det vill säga förväntar man sig att vi ska vända på det här inom ett år då blir det lite kärvt. Att bara dra ner, som vi fick höra från liberalt håll häromsistens att 200 arbetsplatser ska bort, då kanske det finns konsekvenser som är allvarligare än vi kan hantera på kort sikt. Det här måste ske med sans, vett och plan.

Herr talman! Man blir lite fundersam över Moderaterna och hur ni riktigt har det i den här regeringskonstellationen. Det verkar som ni trivs sämre och sämre för varje framställning och budget som ges här i salen. Nu säger ledamoten Silander att de två frågor där man på ett varaktigt och bärkraftigt sätt verkligen skulle kunna minska samhällsutgifterna så var kortrutten och kommunreformen. De har ni ju själva varit med nu och kastat överbord. Hur ska Moderaterna stå ut i den här regeringen? Vad finns det för framtidssatsningar som mera uthålligt faktiskt kunde ta ner driftsutgifter? Vad finns det på agendan?

Tack, talman! Ja, det finns ju åsikter om det mesta. Det är klart att det inom Moderaterna svänger ganska mycket. Det finns mycket åsikter om det ena och det andra och vi försöker finna en gemensam väg efter bästa förmåga naturligtvis och på det sättet stöda landskapsregeringens ambitioner. Ibland är det så att någon av religiösa skäl eller andra skäl måste avvika. Den känslan är starkare hos en del än hos andra. Målsättningen är att komma i ekonomisk balans. Den har vi alla. Men vägen dit, som sagt, och takten är väldigt, väldigt olika.

Vad man ska göra? Ja, det är en jättebra fråga. Här har diskuterats olika och här sägs att vi kan dra ner på det och vi kan ta bort det och så vidare. Men konkret så är det väldigt få saker som man kan stiga upp och säga "det här ska vi ta bort". Vi försökte. Vi försökte kanske inte ta bort Guttorp förra gången som ni kommer ihåg men vi försökte väga in (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det är ju så det är. Tron på att vi har en ofantlig sektor med en massa lyx och fläsk som man kan skära i, det stämmer ju inte. Det är en hårt ansatt offentlig sektor som kämpar för att verksamheterna ska fungera med ganska små resurser och små medel.

Jag tycker att det är ganska uppenbart att det i regeringsblocket finns olika syn på vad som nu är en vettig ekonomisk politik att bedriva. Men då måste man väl fråga sig; ska man nu satsa och stimulera? Jag tittar ut på Torggatan, det är precis dött i stan. Vad ska vi göra som samhällsbyggare? Ska vi spara nu eller ska vi satsa nu? Det här verkar skära rakt igenom regeringsblocket vad man nu tycker att är vettig politik och hur man ska agera i den fortsatta kris som vi befinner oss i.

Tack, talman! Jo, det är en jättesvår fråga och jag tror att den frågan är precis lika svår oavsett hur en regeringssammansättning ser ut. Vad ska vi göra nu rent konkret? Vad kan vi spara på rent konkret? Vad behöver vi satsa på nu rent konkret? Där tror jag att man måste ha en tanke på vad vad man har för avsikt att göra, om det skulle vara fina tider. De satsningar som man ändå kommer att göra i något skede, de får man gärna tidigarelägga även fast det anstränger likviditet och dylikt, av den anledningen att då gör de mest nytta nu. Det är samma pengar som ska ut men lite tidigare.

Tack fru talman för ordet! Bara för att fullfölja den sista replikväxlingen så om någon har trott annorledes så har åtminstone alla regeringar som jag har varit med i effektivt försökt söka kostnadsinbesparingar inom de verksamheter som det bara har varit möjligt.

Man måste väl kanske i det här skedet fråga sig vilka satsningar som är produktiva att göra nu. Hur effektiverar man offentlig sektor så att det faktiskt blir ett bra samhälle för de 30 000 och förhoppningsvis snart 35 000 invånare som vi ska ha på Åland? Sanningen börjar bli lite den att landskapsregeringen har rivit sönder ganska goda förslag och kastat bort dem. Nu vet man inte vad man ska göra utan nu står man med stora frågetecken.

Det är väl lite det som blir ganska uppenbart av den här diskussionen att det verkar finnas helt olika syner. Är det nu tid för satsning? Är det nu tid att bygga samhället starkare medan den här krisen pågår? Är det nu vi ska stimulera ekonomin, byggföretagen och alla de människor där ute som inte vet vad de ska tro på? Jag tror ju att det är rätt att göra det nu, även om man måste göra det till vissa delar med lånade pengar, men det gör ju alla länder runt om i hela världen. Det finns en alldeles överdriven panik över lån i det åländska samhället. Men däremot så måste man ju låna och göra produktiva satsningar för en effektiv offentlig sektor och där finns det massor med arbete att göra och ganska modiga beslut som man också måste våga ta.

Jag tycker att den här budgeten är bra i de moment som finns där. Jag har inte så mycket att anmärka på det. Det man frågar sig; är det tillräckligt? Det här är den budget som nu kommer inför sommarsäsongen 2021. En sommarsäsong som på så många sätt är helt avgörande för många turistföretagare därute och med turismen andra effekter som det har på sysselsättningen i hela vårt samhälle och för alla ungdomar, vad de ska göra och vad de ska tro på. Det som jag tycker att är problemet med den här budgeten är inte det som finns där utan snarare det som inte finns där. Är det här allt? I fjol vid den här tiden så kom det tilläggsbudget efter tilläggsbudget slag i slag hela året på grund av kostnader som uppstod på grund av coronakrisen. Det är ju inte över, det var nytt då men nu går vi bara in i nästa sommar och nästa säsong. Så det gäller nog för landskapsregeringen att försöka orka hålla uppe också dessa stimulansåtgärder så länge samhället är i den djupa kris som man ännu är. Här måste man, tror jag, ena sig om att det är stimulans och ett stabilt upprätthållande av den offentliga ekonomin som måste råda nu. Det är fel tid att komma med stora kraftiga inbesparingar.

Några moment vill jag gärna beröra. Som vi har sagt i vår finansmotion från Socialdemokraterna så är det ganska uppenbart detta att man stryker saker inom fastighetsverket som handlar om renovering, upprustning och också satsningar på Eckerö post och tullhus som redan var långt framskridna. Varför drar man i bromsen för det? Är det för att samhället inte behöver den här stimulansen? Är det för att de här byggnaderna inte behöver renoveras? Det ser mer och mer ut som att landskapsregeringen har behövt muta in dem som har varit osäkra på om Bomarsundsprojektet ska förverkligas och om man har råd med den prislapp som det nu blir. Man har försökt muta de tveksamma politikerna, kanske till och med finansministern själv, genom att göra dessa omstruktureringar i fastighetsverket. Jag menar vi är inte helt blinda och döva i oppositionen heller, man kan nog lista ut saker och ting. Det ger ju en ännu mera tveksam bild av att det inte finns en helgjuten ekonomisk politik från landskapsregeringens sida. Det blir lite hit och lite dit och lite ditt och lite dutt. Det känns inte riktigt stabilt och enhälligt. Det är inte av ekonomiska skäl som man drar i bromsen på ett projekt, utan vi vet att det i slutändan antagligen blir dyrare för landskapet att sedan starta upp på nytt och göra upphandlingar igen och sköta det här från början. Det är nog inte längre politiska skäl till sådana här åtgärder som vi nu ser snarare än ekonomiskt förnuft som har fått råda.

När det gäller kollektivtrafiken så vill jag innerligt från Socialdemokraternas sida säga att jag hoppas att det här lyckas. Jag hoppas att vi kan hitta effektiva, eldrivna gärna små fordon som kan trafikera i de här bostadsområdena runt om Mariehamn och i Jomala där det bor mycket folk idag; som i Möckelöstrand, Solberget och Kalmarnäs osv. Bussen kan bli ett reellt sätt att trafikera på framom bilarna, men då kan det inte vara stora dieseldrivna monster som tar sig igenom de här små gränderna. Det måste vara ett modernt och anpassat sätt om man ska få moderna människor idag att verkligen åka kollektivt. Det måste också vara smidigt och välfungerande och därför kan man inte ta gårdagens lösningar för att lösa framtidens utmaningar.

Så vad minister Wikström än sysslar med nu så är det otroligt viktigt att man också frågar brukarna. Det här är alltså bostadsområden som inte har haft kollektivtrafikmöjligheter någonsin och nu ska få en ganska effektiv trafik. Men hur ska bussarna gå då? Hur ska den här trafiken vara anpassad? Jag menar att det är väldigt viktigt att ha behovsprövning och också fråga människorna i de här områdena vilken trafik de vill ha och vilken trafik de skulle nyttja. Det skulle vara ett förfärligt slöseri med 12 miljoner euro, som lagtinget ska binda upp sig för, om vi får dieselmonster som går tomma runt om i Jomalatrakten. Det är helt oacceptabelt. Så här finns nog ett stort ansvar att fullmakten, som man nu ger, verkligen blir så att vi når målet att kollektivtrafiken blir någonting bra för framtiden. Tack, fru talman.

Bästa talman! Tack till till ledamot Gunell. Det var ett intressant anförande.

Vad gäller dessa tilläggsbudgeter så detta är nummer 1 och nummer 2 är tänkt att bli den här omställningsbudgeten. I fjol kom tilläggsbudget dels för näringslivet och dels för individen när det gäller arbetslösheten och sedan till kommunerna. Man var snabb, lyhörd och såg behovet och jag ser ingen skillnad då jämfört med nu. Behövs det en tilläggsbudget av någon anledning före om ställningsbudgeten kommer så då må ju regeringen komma med ett älskande till i så fall om behov uppstår.

Ja, det är väl den frågan man behöver ställa sig nu. Det åländska näringslivet och de åländska familjerna där många lider av permitteringar, arbetslöshet och många människor känner sig ensamma och övergivna, finns det mer åtgärder att ge nu inför sommaren 2021? Klarar vi turismen med den här budgeten? Räcker 300 000 för att berätta åt den finska och svenska marknaden att våra båtar är coronasäkrade och att ni vågar resa till Åland i sommar? Det finns kanske en hel del funderingar här som man kan överväga i finansutskottet. Är detta nu tillräckligt för att rädda en väldigt avgörande sommar för den åländska turismen?

Tack, fru talman! Vad gäller stödet till turismen så där har näringsavdelningen i samråd med Visit Åland diskuterat en typ av paketlösning som innebär dels direkt marknadsföring. Jag tror att man kanske kommer åt vissa adressregister osv. som rederierna har. Man kommer att ha ett samarbete med Visit Finland och säkert andra typer av åtgärder också. Förhoppningen är ju förstås att dessa 300 000 räcker.

Låt oss hoppas det. Det är helt avgörande att människor som är potentiella resenärer vet om att de kan resa till Åland på ett coronasäkert sätt. Om vi inte får ombord människor på båtarna så är det heller ingen som går i land i landskapet Åland och därmed gästar våra stugbyar, hotell och annat. Så det helt avgörande att detta går, att det är tillräckligt och att man når fram till de målgrupper som man förhoppningsvis kan locka i sommar och som kan göra att turistsäsongen överlever den här kritiska sommaren.

Tack, fru talman! Det är väldigt intressant att höra ledamoten Gunell tala om kollektivtrafiken. Det är tal om dieselmonster och mycket fagra ord gällande kollektivtrafiken. Jag undrar om Socialdemokraterna har bytt linje när det gäller kollektivtrafiken? Jag har annars tidigare hört ganska många fina ord från socialdemokratiskt håll när det gäller just kollektivtrafiken. Det vore intressant att höra ett förtydligande där.

Jag menar att det är väldigt viktigt att vi lyckas med en eldriven kollektivtrafik som är behovsanpassad till bostadsområden, Mariehamn med omnejd, som aldrig tidigare har haft en busstrafik eller en trafik med mindre bilar. Jag tror ju att mindre bilar är mera lämpade än stora dieseldrivna bussar i trånga gator i de här bostadsområdena. Jag vill försäkra mig om att dessa 12 miljoner för en 10-årig upphandling faktiskt hamnar rätt, att det blir rätt den här gången och att vi får precis det vi vill ha; en smidig kollektivtrafik med mindre fordon, eldrivna och klimatsmarta. Det hoppas jag.

Det är det som fullmakten innehåller, den är uppdelad i två som jag tidigare i mitt anförande beskrev. Jag undrar om det blev något otydligt där när det gäller uppdelningen av två olika upphandlingar? Den första gäller konventionella fordon, den andra gäller eldrivna fordon. Visst kan man prata om de stora kostnaderna, men som sagt de offentliga kostnaderna för det offentliga Åland ökar inte enligt uppskattning som syns i budgeten, utan de samlas på samma ställe. Om jag var otydlig tidigare så förtydligar jag detta nu.

Det är bra att det förtydligas. Om man inte har hunnit med att få fram en upphandling där man direkt kan gå på eldrivna fordon, vilket ju förstås skulle ha varit det bästa, så kanske detta är det som man får vara nöjd med.

Men det är ju som sagt en fullmakt nu som ska gälla i tio år. Jag hoppas att nästa regering inte gör det som ledamot Wikström gjorde, nämligen rev upp en upphandling som man redan hade ingått med företag där ute. Så kan vi inte behandla näringsidkare i landskapet Åland. Det måste vara sista gången en sådan skandal har genomförts.

Talman! Få trodde väl för ett år sedan att pandemin skulle hålla i sig så här länge. Få trodde att näringslivets omsättningstapp skulle visa sig bli 22 % mindre förra året. Få trodde att nya mutationer skulle göra inträde på det här sättet och skapa en ny nedstängning.

Under ett år har landskapsregeringen i snabb takt tagit fram flera åtgärder för att lindra de allra värsta effekterna av pandemins framfart. Ambitionen har alltid varit att skydda de mest utsatta, undvika konkurser och stimulera sysselsättning. Senare har det också allt mer handlat om att se till att Åland kommer ut starkare på andra sidan.

Talman! Tilläggsbudget nummer 1 innehåller visserligen flera teknikaliteter men kommer med tre särskilt viktiga besked.
Revideringen av studiestödet är en favorit i repris. Att sänka veckokravet för studiestöd under sommaren från 13 veckor till 4 veckor gör att fler vågar välja sommarstudier. I en situation med hög arbetslöshet och en ökad risk för ekonomisk utsatthet bland unga är det viktigt att stärka de studerandes ekonomiska situation just på det här sättet. Redan tidigare tog landskapsregeringen initiativ till att studerande under 18 år vars föräldrar har låga inkomster skulle erhålla större stödbelopp. Samtidigt höjdes gränsen för studielån. Hållbart Initiativ är mycket tillfreds med det arbete utbildningsminister Annika Hambrudd gör kring att ytterligare förbättra situationen för studerande under och efter pandemin.

Satsningen på destinationsmarknadsföring är mycket efterlängtad. Besöksnäringen behöver särskilt stöd efter förra årets katastrofsiffror. Människor i vår omgivning är överlag ovilliga att röra på sig så länge smittan finns i samhället, så att marknadsföra Åland som en smittsäker destination när Visit Finland dessutom alltmer satsar på den västra marknaden är helt rätt i tiden.

Det finns också en annan konkurrensfördel vi måste värna och utveckla; naturen. Vi behöver utveckla nya former av turism som sker i samklang med naturen. Vildmarksläger, guidade vandringar, jakt- och fiske, äventyrsturism, idrottsutflykter samt naturterapi är intressanta spår som kan sysselsätta ett växande antal entreprenörer. Det ökande antalet besökare vid Stornäset visar att naturskyddade områden attraherar och upplevs som viktiga. Vår natur är helt enkelt något vi kan sälja in och marknadsföra med stolthet.

Talman! Bomarsunds besökscenter är ett långsiktigt projekt som inte minst skulle ge besöksnäringen en ordentlig vitamininjektion. Området är ett av Ålands främsta besöksmål men har på grund av dess storlek och de utspridda lämningarna ingen given central plats eller ingång till besöksupplevelserna.

Det är heller inte vilket område som helst. Händelserna här har haft stor bäring på det åländska självstyret. Det var genom kapitulationen 1854 som ålänningarna tvingades möta omvärlden i ett läge där tankarna om olika statstillhörigheter vädrade morgonluft. I denna villervalla hade de allierade Frankrike och Storbritannien uppmanat ålänningen att upprätta egen, tillfällig förvaltning. Ovan vid uppdraget skymtade det åländska egensinnet fram. Det var då chefen för den åländska lotsningen i Degerby, herr Hallqvist uttryckte sig så här: “Ålänningen kommer att vara sig lik, som Rysse, Svensk, Engelsk eller Fransk.”

Det var första gången ålänningarna fick smaka på någon form av autonomi, även om enbart en kort stund. Vår autonomis berättelse som startade just här med demilitariseringen och neutraliseringen som resultat, är verkligen förtjänt att firas under 100-årsjubileet.

Bygget av Bomarsundscentret behöver inledas i slutet av mars för att stå klart i juni 2022. För Hållbart Initiativ är det en självklarhet att det som det offentliga Åland bygger ska vara i trä, värmas upp hållbart och ha solpaneler på taket. Med tanke på de innovativa bygglösningarna är det inte konstigt att kostnadskalkylen har ökat. Jag hoppas emellertid att vi kan lära av den här processen för kommande hållbara byggprojekt.

Talman! Vaccineringsläget globalt låter förstå att vi ska beväpna oss med ännu mer tålamod. Jag tror att vi måste ställa in oss på att den här pandemin kommer att pågå under en lång tid. Vi måste som makthavare ändå ta höjd för ett värsta scenario. Effekterna av det ekonomiska avbrottet kommer att pågå länge ännu. Så länge pandemin har ett grepp om ekonomin är det inte klokt att vidta panikartade besparingsåtgärder. Låt oss ha blicken fäst vid horisonten och fortsätta jobba för de långsiktiga mål vi kommit överens om. Det kommer att kräva mycket av oss alla. Tack.

Den här frågan eller det som jag känner på mig att fanns i luften kring majoritetens syn på den ekonomiska politiken så ger också ledamoten Simon Holmström uttryck för. Hur ser ledamoten Holmström på arbetet med den så kallade omställningsbudgeten som ska gå inför kraftiga besparingar i välfärden?

Jag tror att oavsett regeringskonstellation så skulle det vara en väldigt, väldigt svår process där man behöver väga in behovet av investeringar och väga in behovet av inbesparingar. Att gasa och bromsa samtidigt är ingen lätt avvägning, speciellt när vi har en pandemi som vi inte vet hur den utvecklas. Det är just dessa avvägningar som allmänheten kommer att få se i denna omställningsbudget. För Hållbart Initiativ är det väldigt, väldigt viktigt, som jag också var inne på i mitt anförande, att vi måste ta höjd för ett värsta scenario, det vill säga att landskapet tar en ledande position under den tid som krisen faktiskt har de allra värsta negativa ekonomiska effekter, sociala effekter och andra skadliga effekter.

Ja, det är ju lite det som man undrar vad det innebär. Vilka satsningar och vilka förändringar är det som man ser från landskapsregeringens sida kring vad det åländska samhället nu behöver både på lång och kort sikt? Det är väl en fråga vi har ställt oss från den här sidan i salen nu under en ganska lång tid.

Vi väntar med spänning på den här budgeten. Jag hoppas att man noga tänker igenom också tajmingen för de här åtgärderna. Vilken tid är den rätta? Ska man gå in i en brinnande kris med kraftiga inbesparingar? Eller ska man i detta skede satsa från samhällets sida för att stå starkt och att skyddsnätet ska hålla under medborgare och företag och så vidare? Jag hoppas att landskapsregering värderar den sidan av myntet också.

Talman! Jag tycker att ledamot Gunell ringar in problemen faktiskt väldigt väl. Jag tror att under den här tiden som Åland fortfarande befinner sig i en otroligt extraordinär situation så behöver vi ta det samhällsansvaret att fortfarande värna välfärden helt enkelt. Men samtidigt måste vi inse att vi kommer inte att kunna ha en sådan kostnadskostym som vi har idag hur länge som helst. Vi behöver sätta upp budgetpolitiska ramverk och förankra dem inte bara i regeringskonstellationen utan också i parlamentet som helhet. Jag tror att allt arbete behöver påbörjas nu, egentligen igår, för att göra de nödvändiga strukturella förändringarna för att vi ska få kostnader och intäkter att mötas. Men tiden är inte nu för att göra "piss i byxan åtgärder" om ni tillåter. Också vi politiker ska försöka ha tålamod så länge som möjligt.

Talman! Det var ett intressant anförande som ledamot Holmström hade. Jag tar också fasta på det som ledamot Gunell tog upp.

Det ställs enorma förväntningar och krav på kommande omställningsbudget, alltså de är enorma just nu. Vi kan diskutera nedskärningar och de här ramarna som landskapsregeringen uppenbarligen har gett till sin egen verksamhet och underlydande myndigheter. Men den stora frågan är ju faktiskt vad man har för reformer i bakfickan. Reformen kan innebära förbättringar för medborgarna och det kan också innebära att man får minskade kostnader. Det kanske är den biten som jag är mest nyfiken på, hur majoriteten diskuterar när det gäller direkta reformer.

Tack, talman! Som jag redan tidigare var inne på så är det otroligt viktigt just nu att förbereda de typer av reformer som kan minska budgetunderskottet under kommande år. Jag tror att viktigt i den bedömningen är att ha en gemensam prioriteringsgrund, det vill säga ha ett gemensamt ramverk för vad som kan tänkas vara vettigt att sätta skattebetalarnas pengar på.

Jag vill då i det sammanhanget påminna om att vi har sju strategiska utvecklingsmål för 2030 med färdplanen för varje utvecklingsmål antagna förra året. Jag anser att dessa mål på ett mycket tydligare sätt behöver finnas med i tilläggsbudgetar, behöver finnas med i allmänna motiveringar och i alla olika typer av beslut som fattas. Det här är något som har behövts göras under väldigt lång tid, att försöka integrera hållbarhetsaspekterna i det ekonomiska tänket.

Talman! I slutet av förra mandatperioden så diskuterade vi också hållbarhetsarbetet. Då konstaterade vi att ett av de strategiska utvecklingsmålen innehåller direkt ekonomi och att man faktiskt nog, för att kunna bära upp både miljö och den sociala hållbarheten, behöver ha ekonomin med sig hela tiden. Det är där nu som vi också måste sätta våra ansträngningar. Det lönar sig inte att lipa över det. De reformer som man hade under förra mandatperioden har landskapsregeringen kastat i papperskorgen.

Nu förväntar vi oss att det ska komma nya reformer. Potentialen i reformerna under förra mandatperioden var ungefär en inbesparing i storleksordningen 8 miljoner euro. Ja, vi får vänta helt enkelt på omställningsbudgeten. Det är inte lätt med reformarbete heller. Det tar tid, det behöver lagstiftning och det behövs en massa sådana saker, men någon tydlig fingervisning måste (… taltiden slut).

Talman! Jag håller helt med om att den fingervisningen behöver komma. Som finansministern har uttryckt sig flera gånger i debatten så kommer den att komma under omställningsbudgeten med ramar och anvisningar framöver.

Ekonomi, som vicetalman Sjögren sade, är ett medel för att uppnå våra mål. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att om vi har en bedömningsgrund som vi alla har kommit överens om så behöver man ju fatta finansiella beslut utifrån den. Vi behöver se vilka pengar som vi delar ut till olika aktörer och överföringar generellt sett som kan anses vara ohållbara subventioner och vilka som kan anses vara helt relevanta för att uppnå målet om tillit och gemenskap och så vidare. Så jag tror att det viktiga nu är att stärka den gemensamma bedömningsgrunden för hur vi ska prioritera. Det arbetet kan inte en omställningsbudget svara på utan (… taltiden slut).

Talman! Kör hårt, säger de. Jag tänkte säga några ord om en av budgetlagarna.

Talman! Det är inte bara arbetslivet, vardagslivet och samhällsekonomin som förändras, det har också vårt lagstiftningsbehov gjort. Parallellt med hanteringen av själva sjukdomen och raset i ekonomin med de påföljderna som vi även har hanterat så har vi också hanterat otillräcklig lagstiftning, lagstiftning som befinner sig i en gråzon och behörighetsförskjutningar i lagstiftningen.

Det materiella innehållet i lagen som berör vårdgarantin kan inte betraktas som något annat än rätt och riktigt. Covidpatienter ska prioriteras och få de resurser som behövs, vilket medför att den lagstadgade vårdgarantin antagligen inte kan uppfyllas till alla delar om vi får ett riktigt skarpt läge inom vården.

Men det poängteras tydligt att avvikelsen från tidsfristen inte på något vis får äventyra den enskildes hälsa. Det är inte endast problem och utmaningar med åländsk lagstiftningsbehörighet kontra Helsingfors. Det visar denna lagframställning. Vi behöver också anpassa vår egen lagstiftning till den nya verkligheten. De nuvarande bestämmelserna om vårdgarantin är utformade under någorlunda normala förhållanden. Det konstateras också i lagframställningen att det är inte bara när det gäller vårdgarantin som vi måste anpassa vår lagstiftning till eventuellt kommande pandemier utan det finns en hel del annat.

Landskapsregeringen skriver i framställningen att man kan bestämma om att ha en flexibel vårdgaranti under en månad i taget. Det är också rätt och riktigt eftersom vi vet att sjukskrivningar och förlängd tid tills du får nödvändig vård också är synnerligen dåligt för samhällsekonomin.

För självstyrelsepolitiska nördar så finns det ett väldigt intressant resonemang kring lagstiftningsbehörigheten som kan vara värt och värdefullt att spara i framtiden. Där gör man just den här analysen kring hur behörigheten ser ut, den gråzon som vi just nu befinner oss i och det arbete som vi har rätt att göra på hemmaplan.

Med det sagt så vill jag säga att Liberalerna också stöder den här budgetlagen om förändringar i vårdgarantin.

Tack, herr talman! Jag vill först börja med att säga att jag stöder den här tilläggsbudgeten. Det som gör mig glad och värmer mitt hjärta så är faktiskt den här satsningen på Bomarsunds besökscentrum, att detta kan förverkligas om den här budgeten kommer att godkännas så småningom här i lagtinget. Det har stor betydelse både historiskt, självstyrelsepolitiskt och också för besöksnäringen. Det blir en väldigt fin gåva till självstyrelsens 100-årsjubileum eftersom självstyrelsen och demilitariseringen hänger så väldigt nära ihop. Detta blir något som verkligen visar för omvärlden och där vi kan förklara för besökare varför Åland är demilitariserat, varför vi har självstyrelse och varför vi är som vi är helt enkelt.

Men det moment som jag ändå kanske främst vill lyfta fram här är de pengar som tas upp till Visit Åland för att hjälpa till med att marknadsföra våra fartyg som coronasäkra eller säkra att resa med. Ni som deltog i seminariet som arrangerades av näringsministern hörde säkert om den marknadsundersökning som Visit Åland har gjort. Den visade på att en oroväckande stor del av Finlands befolkning idag att rädda att gå ombord på de fartyg som trafikerar mellan Finland, Åland och Sverige. Det är en stor utmaning för oss.

Jag begärde egentligen ordet därför att ibland känns det, och speciellt i det här fallet, jag vet inte om orättvist är rätt ord men att det gäller Visit Åland och turistnäringen och att alla tror nu att dessa 300 000 ytterligare är en satsning på turistnäringen.

Det är en mycket, mycket större fråga det handlar om, herr talman. Det handlar om det liv som vi som lever på Åland har vant oss vid. Ända sedan jag föddes så har det varit en självklarhet att det har funnits trafik mellan Sverige, Åland och Finland. Man har kunnat åka nästan vilken tid på dygnet som helst. Man har till en mycket, mycket billig penning kunnat handla taxfree till och med. Samma sak har gällt för våra företag, man har kunnat skicka transporter både österut och västerut.

Herr talman! Den här vintern har vi också haft trafik men det är tack vare att Traficom, alltså finska staten, betalar den här trafiken åt oss och så kan vi ju inte ha det i längden. Vi måste ju de facto ha en lönsam trafik mellan Sverige, Åland och Finland för att vi ska tro på att den ska upprätthållas.

Det har talats mycket om landskapets underskott och vår dåliga ekonomi som de facto kanske inte är så dålig sist och slutligen. Vi har fortfarande, den 15 mars 2021, 25 miljoner kvar i kassan trots att vi har genomlevt ett pandemiår som Åland aldrig upplevt tidigare, inte världen heller för den delen och vi sitter fortfarande med likvida medel.

Herr talman! Verkligheten är betydligt mycket tuffare för de företag som på något sätt utgör grunden för att vi ska kunna ha den här välfärden på Åland, nämligen våra rederier och färjor. Jag tror att ni alla har läst tidningarna de senaste veckorna. Vi har kunnat se att Viking Line gjorde en förlust på 42,3 miljoner år 2020, Eckerölinjen gör en förlust på 34 miljoner år 2020 och sammanlagt ungefär 76 miljoner. Det är våra bärande företag i det åländska samhället som gör att våra liv kan fungera.

Jag är av naturen ganska optimistiskt och har trott att pandemin ska ta slut och den ska ta slut. Men till och med jag börjar bli lite pessimistisk för allting skjuts framåt. Gränsöppningarna skjuts framåt och det kommer marknadsundersökningar som visar att människor är oroade för att resa och så vidare.

Herr talman! Dit jag vill komma är att jag hoppas att finans- och näringsutskottet tar en ordentlig diskussion, i samband med den här behandlingen av tilläggsbudgeten, med rederibranschen för att se vad vi kan göra för att hålla igång den och hur vi från det åländska samhällets sida kan hjälpa dem att få så mycket passagerare som möjligt. Det säger jag inte bara för turistnäringen, jag säger det för oss alla som bor på här på Åland.

De flesta arbetstagare som nu är permitterade finns i branscher som är beroende av färjnäringen och turism. Att få igång det här är också den bästa möjligheten att få tillbaka så många arbetsplatser som möjligt.

Herr talman! Om inte våra rederier kommer igång och får en lönsam verksamhet, vi får lägre antal turer och anlöp till Åland och vi får dyrare priser osv. i framtiden, hur många företag tror ni är intresserade av att investera och satsa på Åland? Jag tror inte att det hjälper bara att ändra styrelsesammansättningen. Vi får en mycket mera dramatisk situation framför oss. Vilka människor vill flytta till ett samhälle som inte har den tillgänglighet som vi har vant oss vid eller åtminstone någonting i dess närhet?

Talman! Jag har lyssnat på debatten och det är viktiga saker som vi har diskuterat här när det gäller besökscentret och andra olika saker. Men de facto så står hela vårt samhälles utveckling lite på spel nu och då får det inte bli små saker som upptar vårt fokus. Vi måste se till att vi har fokus på de saker som är viktiga. Klarar vi de grundläggande sakerna att få igång trafiken till en någorlunda lönsam nivå igen, då har också det övriga samhället goda chanser att överleva. Gör man det inte, då står vi inför förändringar som jag tror att ingen av oss egentligen vill tänka på.

Min hälsning till finans- och näringsutskottet; titta noga på de här sakerna när ni har det här ärendet på ert bord! Se om det behöver göras något ytterligare i en eventuell kommande tilläggsbudget eller på något annat sätt. Det är den bästa tjänsten som Ålands lagting kan göra ålänningarna.

Talman! Ja, en viktig sak för oss här, landskapsregeringen och lagtinget, är ju att ändå försöka vara positiv och visa framtidstro att det finns hopp. Jag delar vicetalman Nordlunds analys. Jag vet att det har diskuteras och många säger att vi aldrig kommer att komma upp i den nivå på turer som vi har haft till och från Åland. Det oroar mycket. Trots att rederinäringens andel av BNP har minskat under åren så är den ofantligt stor med alla kringeffekter. Jag delar vicetalmannens oro för hela rederibranschen och hoppas att de ska komma på fötter. De har ju dessutom lånat pengar, de inte har bara gjort förluster utan de har lånat ganska mycket pengar också. Dessutom (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag kan ju bara hålla med vicetalman Sjögren i det hon säger.

Jag understryker igen att det är inte bara för rederiernas egen skull och för turistnäringen utan det är faktiskt för oss alla som bor här Åland. I princip inom vilket område och vilken bransch som vi än är verksamma så är vi på sätt eller annat annat beroende av en fungerande trafik till och från Åland och att det kommer besökare hit, människor som gör att det finns en omsättning ombord på fartygen och som besöker Rockoff, Skördefesten och Sjöfartsdagar osv. Människor gör att vi har en omsättning i butikerna på Åland; butikerna, skärgårdsbutikerna, Sparhallen osv. Om det här mattas av så går vi åt fel håll och det har vi inte råd med i dag.

Så är det. Det kan dessutom få konsekvenser på inflyttningen i och med att vi inte blir lika attraktiva om vi inte har transporter, så är det. Jag delar den oron. Frågan är vad finans- och näringsutskottet kan och ska göra?

Dessutom måste man ju också komma ihåg den analys som vicetalmannen gjorde kring landskapets ekonomi. Vi har ju dubbla system nu. Så egentligen är underskottet rejält mycket större. Vi har det gamla finansiella systemet som kuggar i det nya där vi får extra mycket pengar nu under ett par år. Vi har ett betydligt större underskott än de 20 miljonerna som visas i tilläggsbudgeten nu.

Herr talman! Det är sant att vi har många underskott och gamla synder kan vi väl säga. Om jag ska försöka säga någonting som jag har gått och funderat väldigt mycket på, och som stört mig under den senaste delen av mitt politiska liv, så är det ryckigheten i politiken som vi för på Åland och vilka kostnader som parlamentarismen har medfört och medför för oss här i samhället. Jag har varit den varmaste anhängaren av parlamentarismen i mitt politiska liv. Men den sista tiden har jag faktiskt börja fundera; har Åland råd med detta som vi sysslar med? Vi ska gå in och spara på småsaker runt om i olika verksamheter men vi själva, genom vårt politiska agerande och eftersom vi inte kan komma överens i större överenskommelser, så orsakar kostnader och inte bara en miljon utan det kostar tiotals miljoner från period till annan. Där får vi alla titta oss i spegeln. Jag är lika medskyldig som någon annan.

Tack, herr talman! Det är kanske eftertankens kranka blekhet som drabbar oss alla och bör göra det också. Den här ryckigheten och allt som försvinner efter när en regering tar vid efter nästa val, så att kanske försöka vara lite mera försiktig med det som har funnits och det som andra har skapat så medför ju att vi inte tappar så mycket tid och pengar. Ska vi någonsin lära oss det?

Men det som ledamoten Nordlund talade om är ju en klassisk konjunkturpolitik. Jag tror att det i det här skedet behövs mer. Den dramatik som ledamoten Nordlund ändå målade upp, som jag tror är realistisk, så då blir man lite förvånad över den passivitet som den här budgeten andas. Det är bra saker, men det (… taltiden slut).

Herr talman! Jag sade inledningsvis att jag stöder den här budgeten. Som ledamot Gunell sade så är det bra saker i den här budgeten, men samtidigt så lever vi i en ganska oviss tid just nu. Vi kan vara optimister och tro att saker och ting löser sig mer eller mindre av sig självt och att det återgår till det nya normala. Men det kan också vara så att det här tar mycket längre tid och att den framtiden kanske inte ser ut precis så som vi hoppas att den ska göra, åtminstone inte automatiskt utan det behöver göras saker för att få igång verksamheter igen. Det är därför jag säger att det är viktigt att man lyssnar både från finans- och näringsutskottets och också från landskapsregeringens sida och hela tiden följer med den här utvecklingen och vara beredd att vidta de åtgärder som behövs. Det är väldigt stora ekonomiska saker som står på spel de facto.

Jag håller med om det. Jag tycker att en panikartad rädsla för lån inte ska förhindra Åland att nu vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att vi drabbas av utflyttning och isolation. Jag menar att det är de värsta scenarierna som kan drabba landskapet Åland på lång sikt.

Man behöver inte heller måla upp den här bilden av en ekonomi på Åland som är så illa ute. Vi har coronamiljoner på kommande från EU:s fonder. Vi har PAF som fortfarande inte visar några som helst tecken på att inte bidra med ett stabilt överskott under många, många år framåt. Jag tycker det är en överdriven rädsla för det ekonomiska läget. Vi klarar oss nog i det offentliga, men vi måste rädda vårt samhälle.

Herr talman! Jag håller med om att vi måste rädda vårt samhälle. Men vi måste också hela tiden vara medvetna om att vi måste göra vad vi kan för att effektivisera den offentliga sektorn, som flera har sagt här. Om vi se det på lång sikt så har vi en befolkningsutveckling som gör att det kommer att bli mer och mer krävande och då måste vi också se till att vi har sådana organisationer och system så att vi klarar av det så väl som möjligt. Det är ingen lätt anpassning.

Jag tillhör inte heller de som säger att vi inte ska ta lån, är det så att det behövs för att göra investeringar som är bra för offentlig sektor, till exempel inom digitaliseringen, så jag är absolut med på att göra det. Jag är också med på att göra det om det är kloka saker för att rädda det åländska samhälle, som jag kanske vill kalla det för fast det är stora projektet. Det är faktiskt för mig det viktigaste just nu.

Talman! När pandemin var alldeles ny så sade de flesta experter att en pandemi tar två år att reda upp. Jag kommer ihåg att man tänkte att detta kan inte stämma. Vi väntade oss till en början att det skulle ta slut redan till den första sommaren och ännu väntar vi precis såsom vicetalman Nordlund beskrev det.

När det gäller rederinäringen så har den ju varit drabbad av ganska låg utväxling och ganska låga lönsamhetstal under en längre tid. Det betyder att rederinäringens kanske framförallt viktigaste funktioner om man ser till de senaste åren - jag vill absolut inte på något sätt ringakta de vinster de har bringat till det åländska samhället - ändå har varit arbetsplatser och transporterna, vilket är nog så viktigt.

Herr talman! Det är precis det som jag försöker sätta fingret på. Jag tycker att vi ska ha fokus på att rederinäringen inte är till för sig själv och inte ens bara för turismen, utan den är faktiskt till för hela det åländska samhället. Det är en grundförutsättning för att vi ska kunna ha ett blomstrande näringsliv och en god inflyttning. Det ska finnas en trivsamhet för oss som är lever här. Vi är vana att kunna åka till Stockholm på teater eller till Åbo eller Helsingfors på något liknande i princip när som helst utan att det belastar vår ekonomi. Det kan finnas andra scenarier, om det här skulle skära fel vid något tillfälle.

Talman! För att fortsätta, sedan är det andra branscher som nu har drivit upp produktiviteten och lönsamheten för Åland. Det handlar ju framförallt om finans- och försäkringsbranschen, banking och IT-kluster. Jag tror, det här har vi liberaler sagt i snart ett år, att det skulle vara oerhört av största vikt att trion; finansministern, näringsministern och utbildningsministern, skulle ta fram en gemensam strategi där man skulle titta på sysselsättning, konkurrenskraft, tillväxt och produktivitet. Så att vi skulle få en plan som vi alla kunde ta till oss och veta att nu ska vi göra den här satsningen och den väntas bära hem den här intäkten inom så och så lång tid. Nu famlar vi i mörkret ständigt. Men kostnaderna och Bomarsundscentret, jaja det är bra för turismen och någon annan utgift här, men den samlade bilden, vi måste få (… taltiden slut).

Herr talman. I början av 1990-talet när vi förhandlade om EU-medlemskapet och de konsekvensutredningar som då gjordes så visade att Åland till 45 procent av vår bruttoregionalprodukt var direkt beroende av sjöfartsnäringen och indirekt var upp till 70 procent av det åländska samhällets ekonomi beroende av sjöfartsnäringen. Då insåg vi att en sådan här situation kan vi ju inte ha. Det är alltför farligt att vara så otroligt enbent. Därför har det ju arbetats ganska konsekvent för att vi ska få flera ben att stå på. I dag så har sjöfartsnäringen ungefär strax under 20 procent av vår bruttoregionalprodukt, om jag minns rätt. Vi har kommit ner till en sådan nivå nu så jag tror inte att det finns orsak att det ska minska mera utan tvärtom. Vi bör hålla oss på den här nivån för att kunna bibehålla den oss basinfrastruktur som vi är vana med och som det åländska samhället och framförallt det åländska näringslivet och ålänningarna behöver för att vi ska kunna (… taltiden slut).

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet
omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.