Remissdebatt

  • Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet kommer att remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Inskrivning pågår

    Protokollinskrivning pågår just nu. Inläggen publiceras fortlöpande så snart de är skrivna och godkända efter rättelse.

    Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Ledamot Robert Mansén (C) Gruppanförande | 13:36

    Talman! Jag vill inleda med att tacka landskapsregeringen och minister Alfons Röblom för ett meddelande som verkligen andas nya vindar och framåtanda. Det sitter extra bra i tider som dessa. För visst är det så att visionen om storskalig vindkraft i Ålands havsområden är storslagen och svårslagen i dagsläget. Bästa lagting, försök ta in att vid full utbyggnad så beräknas den sammanlagda årliga produktionen av ren lokalproducerad elenergi att bli cirka 100 gånger större än Ålands nuvarande årliga elenergibehov.

    Jag tänker i det här gruppanförandet för centern komma med lite reflektioner på meddelandet och processen så här långt. Eftersom jag personligen har samlat på mej erfarenheter av planering och genomförande av flertalet energi- och vindkraftprojekt så tar jag tillfället i akt att ge lite medskick i form av tips och råd inför det fortsatta arbetet.

    Först lite om havsplanen för Åland. Havsplanen pekar ut områden lämpliga för etablering av havsbaserad vindkraft. Platser med ytterst god vindpotential. Samtidigt är det skäl att veta att det är platser där vindkraftetablering kan bli extra problematiska att i praktiken förverkliga p.g.a. havsdjupet, ojämna bottnar och komplicerade kabelläggningar mm. Det blir utmanande men sannolikt inte omöjligt i sinom tid. Kortfattat kan man säga att havsbaserad vindkraft har klara fördelar när det gäller produktionssiffrorna, men är samtidigt ett tekniskt komplicerat sätt att bygga ut vindkraften. Jag ska utveckla lite hur jag tänker.

    Jag var med vid uppstarten av Sveriges första havsbaserade vindkraftverk år 1991. Verket hette Svante och fanns i Nogersund. Pilotprojektets kostnadsfördelning för investeringen var lite skev jämfört med dåtida landbaserade vindkraftetableringar. Det som fördyrade det hela var fundamentet i havet som bestod av tre betongpelare. Kostnaden för fundamentet var hisnande 10 ggr dyrare än själva vindkraftverket. Man genomförde projektet som en prototyp, ett så kallat försöksvindkraftverk, där den havsbaserade fundamentstekniken stod i fokus för utprovning. Men det var då det på 90-talet. Man kan gott säga att det har flutit mycket vatten i fjärdarna sedan dess. Tekniska lösningar har utvecklats med allt från bottenfasta fundament till helt och hållet flytande vindkraftverk. Samt att vindkraftverkens generatorstorlek har vuxit och är snart uppe i ca 50 ggr större produktionskapacitet per verk när det gäller de här aktuella vindkraftverken som vi idag diskuterar. Alltså 50 ggr större.

    Med detta konkreta exempel från verkligheten så vill jag ha sagt att fundament ner mot 70 meters djup är i nutid en stor utmaning och är något som verkligen bör beaktas i ett tidigt skede av den fortsatta planeringen. I en rapport från Energimyndigheten i Sverige så bedöms potentialen för flytande vindkraftverk börja på djup från 50 meter och neråt. Samma slutsatser gäller även på Åland.
    Det här är avgörande och därför något jag hoppas att landskapsregeringen ger Villmanstrands Universitet eller annan expertis i uppgift att granska närmare. Detta i syfte att undvika att djupet och bottenformationen på de föreslagna platserna inte ska bli en för starkt utslagsgivande parameter vid bedömningen av genomförbarheten i de aktuella områdena.

    Landskapsregeringen säger att man vill göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Där en kombination av entreprenörskap, innovation, forskning och utveckling bidrar till att höja Ålands attraktionskraft. Det är en ambitiös och välkommen målsättning som i sej kräver stor innovationskraft, dvs. nytänkande och att tänka vågat utanför boxen.

    Satsningen tar tillvara Ålands lokala förutsättningar. Vi kommer ro hem fördelar och nyttor för vårt samhälle med satsningar på storskalig havsbaserad vindkraft i åländska vatten. Med framåtsyftande politiker, egen lagstiftning, stamnätsbolaget Kraftnät Åland och Högskolan så finns komponenterna som sätter Åland på den internationella vindkraftkartan. Här ser jag stora möjligheter för Högskolan på Åland att ta en aktiv roll redan i det tidiga kunskapsintensiva skedet av utvecklings- och utredningsarbetet. Vi behöver med andra ord i god tid säkerställa att Högskolan har tillräckliga resurser och kompetenser. Åland ligger bra till för ett utökat samarbete med omkringliggande universitet och högskolor. Här ser jag stora möjligheter för Högskolan på Åland att profilera sej på området förnybara energikällor och framför allt inom förnybar elproduktion. Detta är något jag hoppas erbjuds att bli en verklig kickstart för Högskolans nya utvecklingscentrum. Jag ser klara fördelar med att ha utvecklingscentrum som navet i ett långsiktigt samspel mellan näringslivs-, samhälls- och högskoleaktörer.

    I det här skedet paketerar landskapsregeringen sitt prospekt till att attrahera internationella vindkraftsaktörer som till och med redan har visat intresse och som landskapsregeringen ser att har goda möjligheter för visionens förverkligande. Det är otroligt viktigt. Min bedömning är att rätt snart vidtar arbetet med att plocka ner visionen i mer konkreta delmål. De stora möjligheterna för Åland kan mycket väl ligga inom ett specifikt delmål eller delprojekt. Det är nämligen lätt att bli lite bländad av den enorma mängden estimerad förnybar elenergi som i detta unika fall mäts i storleksklassen TWh:ar. Etablering av storskalig havsbaserad vindkraft behöver kunna ske i steg, det vill säga vara skalbar. Här välkomnar jag att det ska utredas ett första pilotprojekt som ett delprojekt av helheten.

    Lite kort om arrendetiden. Meddelandet har en skrivning gällande arrendetiden som anses behöva överstiga 20 år. Det är bra att landskapsregeringen är tydlig på den punkten. Den här sortens investeringar kräver arrendetider som är långt längre än 20 år.

    Talman! Det är insiktsfullt av landskapsregeringen och minister Alfons Röblom att redan nu tillstå att det här projektinitiativet med havsbaserad vindkraft kommer att ta sin tid. Ett prospekts trovärdighet stärks av ett genomlyst och genomarbetat förarbete. Avslutningsvis vill jag säga att Centerns lagtingsgrupp välkomnar landskapsregeringens meddelande och vi ser fram emot fortsatta uppdateringar kring hur projektet förlöper. Tack, talman.


  • Talman! Ledamot Mansén har ett ganska tekniskt anförande, det är bra och nyttigt att höra också dem tankarna. I samhällsdebatten hör man ofta att ska Åland bygga ut havsbaserad vindkraft så borde man använda de kobbar och skär som vi har. Att man kan nyttja havets vindar men ändå inte behöva göra de här fundamenten, utan nyttja befintliga kobbar och skär. Ledamot Mansén talar en hel del om just den här frågan med fundament och så vidare. Hur ser ledamoten på en sådan inriktning att man skulle nyttja den befintliga marken, så att säga?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:45

    Tack, talman! Det är nog en lågt hängande frukt att nyttja våra öar först när det handlar om mindre investeringar. Vi har nämligen Båtskärs vindmöllor som vi pratar om, "offshore on the rocks" nämnde man som ett uttryck då. Det var också ganska unikt i världen att bygga på små öar. Vi lärde oss tekniken på Åland och byggde så. Det är en annan skala av utbyggnaden. Det vi diskuterar idag är den storskaliga, havsbaserade. Jag tror att båda kommer att ha utrymme i framtiden, men i närmare framtid ligger nog den här semi offshore baserade vindkraftetableringen på öar som lättare att genomföra, ja.


  • Talman! Den här frågan som vi diskuterar idag på våra bord har en väldigt lång planeringstid. Vi har kanske inte fått några klara besked om hur lång man väntar sig den, men att den är lång kan vi väl alla vara överens om. Den andra linjen med det här offshorebaserade är ett snabbare format. Där har inte jag sett något förslag från landskapsregeringen i den frågan, men om jag förstår ledamoten Mansén så vore det väl att ta initiativ i den frågan också. Eller menar ledamoten Mansén att de vindkraftstöd som finns i dag är tillräckliga för att stimulera flera anläggningar av den typen?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:46

    Tack, talman! Just nu pågår ett vindkraftsprojekt på Åland som motsvarar 50 procent av Ålands energiförbrukning i ett svep, ett projekt. I dagsläget håller vi på att förverkligar mycket vindkraft på Åland. Det är väl ganska naturligt att man först förverkligar det, utvärdera det och kommer vidare. Hur lönsamheten ser ut i dagsläget så är det så att man får betalt för den el man producerar. Man får väldigt lite betalt för det miljönytta man åstadkommer. Det är väl där man hoppas och tror att vi har framtiden framför oss. Att vindkraften har en oerhört stor möjlighet.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Mansén för ett väldigt initierat anförande. Först kan jag konstatera att vi tänker väldigt lika när det gäller högskolans roll i det här och det kluster som vi ska bygga upp för att driva det här projektet vidare. När det gäller frågan om 70 meter eller 50 meter så ingår det i uppdraget för lutten att titta på. Var vi är just nu, vad som är realistiskt och att när det gäller den biten med djupet. Jag vet att lagtingsledamot Mansén har en lång erfarenhet och kunskap just inom det här området. Min bedömning är att det händer väldigt mycket utveckling vad gäller vindkraft just nu. Vad har ledamot Mansén för tankar kring hur vindkraften kan se ut om kanske tio år?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:48

    Tack, talman! Jag nämnde Svante 1 i Nogersund. Det var världens första havsbaserade och nu diskuterar vi vindkraftpark som är 50 gånger större, alltså uppemot tio megawatt kan man tänka sig att det handlar om.

    Jag tänker så här, jag har följt lite rapporter och framför allt svenska rapporter som visar att vindkraftverk förankrade i botten, bottenfundament, är avsevärt mycket billigare dagsläge än att ha flytande vindkraftverk. De blir aktuellare vid djup från 50 meter och djupare. Jag tror att de har framtiden framför sig, men det är väldigt få platser i världen idag man planerar för flytande vindkraft.


  • Tack, talman! Jag har full respekt för ledamot Manséns kompetens och erfarenhet i området, så jag tänkte ställa en fråga. För en som inte har samma erfarenhet av vindkraft så är det många lösa trådar i denna vision, men ungefär hur mycket skulle en sådan här satsning kosta? Man vill alltså komma upp i trettio terawattimmar. Vad skulle det innebära för investeringskostnader, ungefär? Sett till vad omvärlden har gjort och gör, vad pratar vi om för pengar?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:50

    Tack, talman! Den där siffran skulle säkert många vilja höra. För att komma upp i de här trettio terawattimmar så måste det först tittas på var de kan placeras. Orsaken till att jag tog upp det här med bottenbeskaffenheten, fundaments tekniker och så vidare är att det är en sådan fundamentalt viktig sak för förverkligandets skull. Om vi planerar vindkraft på 20-30 meters djup till skillnad från 70 meters djup så är prislappen en helt annan. Det är oerhört viktigt att vi kan plocka ner, det vill säga att vi väljer de platser där vi verkligen har de största förutsättningarna. Det är det arbetet som nu vidtar från landskapsregeringens och Villmanstrand universitets sida.


  • Tack, talman! Missförstå mig rätt. När man tar en replik är man ofta kritisk, men grundinställningen kan ändå vara positiv när man ställer de här kritiska frågorna. Det känns som att det är många om och men. Om man byter ut huvudkabeln, om bottenbeskaffenhet och djupet är tillräckligt. Vi pratar alltså om ett havsområde på tusen kvadratkilometer och det torde inte vara så omfattande arbete att skanna igenom det och se var bottendjupet är tillräckligt grunt. Speciellt om det handlar om så stora prisskillnader beroende på hur djupa fundamenten ska vara.

    Jag ställde frågan till ministern men jag ställer den också till ledamot Mansén. Det här är en fråga som inte bara är en Ålandsfråga. Det är en fråga som egentligen alla länder som har någon form av kustremsa ställer sig. Varför skulle man då gå in och satsa enorma belopp på någonting sådant här om man har möjlighet att transitera vindkraft kortare distanser? Förstår ledamoten min fråga?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:52

    Jag förstår frågan, det är en bra ställd fråga. Om man ser på energimyndighetens rapport från 2017 om havsbaserad vindkraft så tar man upp vilka områden i Östersjön som är intressant för etablering av vindkraft. Där finns Åland med som rödmarkerat, rött är i det här fallet positivt. Till och med mörkrött när det handlar om det här aktuella området och öster om vår skärgård, Föglö området, Brändö, Kumlinge. Vårt skärgårdsområde är rödmarkerat som väldigt intressant. Det har att göra med just havsbotten och våra djup. Det är svårare att bygga vindkraft i Ålands hav när vi kommer ner till alltför djupa vatten, då far det i väg. Man ser det här som en oerhört viktigt och intressant plats.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén för lite tekniska uppgifter. Jag har själv försökt få lite en mer konkret bild av det här än vad det finns i pappret. När jag tittar så börjar jag jämföra de här vindkraftverken med Eiffeltornet. Ni talar om 50-60 meters fundament plus de här rotorbladen. Det börjar väl komma upp i 324 meter som Eiffeltornet är, eller?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:53

    Tack, talman! Nu är det så också att havsbaserad vindkraft betyder också att man får jämnare vindar. Vilket betyder i sin tur att man kan ha lägre tornhöjder. Det kompenseras på det sättet. Skulle man bygga den här typen av vindkraftverk på fasta Åland eller i Finland där vi har skog som stör så skulle tornhöjden bli mycket högre. Den sammanlagda höjden för byggnationen behöver inte bli så mycket större bara för att det är offshore. Det kan bli lägre över markytan, eller havsnivån om vi säger så.


  • Talman! Jag lärde mig också det att det blåser mer där uppe. Men fortfarande, som ni också tangerade, vad tror ni om lönsamheten på de här? För fundamenten blir i alla fall från vattenytan och ner så det blir några kilo om man säger, anspråkslöst.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 13:54

    Tack, talman! När man pratar lönsamhet så pratar man också om hur man producerar. Då kan jag informera att om man höjer medelvinden med 10 procent ökar man energiproduktionen med 33 procent. I havsområdena har vi en jämn, hög medelvind, så där har vi en stor potential för havsbaserad vindkraft.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Gruppanförande | 13:55

    Tack, talman! Det här är en bra vision för Åland, men ännu en vision och ingen plan. Liberalerna stödjer satsningen och ser det som en viktig framtidssatsning. Man kan konstatera att framtidens naturresurser är inte längre naturgas eller olja, utan det är vind och vatten som är det i mycket hög utsträckning. Här behövs strategisk planering för hur vi ska använda de här områdena på bästa sätt. Var kan vi idka vilken typ av näring? Vatten överlag börjar dyka upp alltmer frekvent som en tillgång för olika typer av odlingar, då menar jag inte bara den omtalade fiskodlingen utan också av växtlighet. Det är alldeles centralt att den här planeringen och de strategiska besluten förhåller sig till den hållbarhetsagenda och den mån om rent vatten som vi har.

    Det som är relevant att veta i det här tidiga skedet, och som vi tydligen kommer att få svar på i sommar, är hur mycket kommer det här att kosta ålänningarna, hur mycket kan vi räkna med att få in, och inom vilka tidsrymder? Det är väl a och o för att kunna ta ett konkret ställningstagande. Liberalerna tror, precis som ministern presenterat, att det här är ett projekt med stor potential till positiva kringeffekter i samhälle. Men det är viktigt att reda ut den här frågan kring hur pass realistiskt det är så tidigt som möjligt, alla hoppas att det inte är fallet att det här blir för orealistiskt för att hantera genom Ålands lilla budget, att man drar i handbromsen i tid. För vi hörde redan nu att det jobbar cirka fem personer med projektet inom landskapsförvaltningen, vilket bara det, om vi ser på alternativ kostnader, är en ganska stor summa årligen i det här tidiga skedet. Nu kanske inte alla jobbar heltid med det, men ändock.

    Projektet har också många andra frågor där geopolitiken gör sina inspel, men också de externa relationerna. Ministern berättade här och informerade oss om att man har goda förhandlingar och diskussioner tillsammans med både Sverige och Finland. Men utan långsiktiga avtal i ett ganska tidigt skede så kommer nog det här projektet, tror jag, att få betydligt svårare att komma fram. Allra särskilt som den här konkurrensen från andra motsvarande anläggningar kommer att få.

    Det är också så att energibehovet kommer bara att öka. Det här är en intressant fråga inom hela EU politiken, där man säger att de länder som idag har stått för produktionen och varit leverantörer av den mindre hållbara energin, eller i vissa fall den fullkomligt ohållbara former av energi, så kommer det att bli en ekonomisk omställning. De analyserna är intressanta och i det sammanhang så skulle Åland ha potential att vara en vinnare i form av naturresurser.

    Slutligen också det här kring förankringen. Vi vet att varje gång man går in i en orörd miljö så väcker det väldigt mycket motstånd. Infrastrukturprojekt generellt väcker motstånd, även om de är mindre. Det är alltid sådana som är emot dem. Den här typen av projekt där man går in i det som uppfattas av ålänningarna som stora, orörda miljöer, där man också uppfattar att man har ett starkt kulturarv och många spenderar sina somrar och sina liv i våra havsmiljö. Där kommer det att bli en diskussion så den dag man beslutar sig för att gå vidare så är det otroligt centralt att visa på nyttan för ålänningarna och också diskutera och titta på vilka områden används mest till annat. Så att man kan också undvika dem för att motverka den här folkliga motsättningen som lätt kan bli annars.

    Med de orden så önskar vi landskapsregeringen lycka till i det här och hoppas på att få se mer konkreta tidsplaner med konkreta kostnadsuppskattningar och också lösningar på både externpolitiska, geopolitiska och internpolitiska frågor. Tack, talman.


  • Tack, talman! Det stämmer, precis som ledamoten säger, det är klart att vi måste få bättre underlag för inkomster och kostnader. Också eventuella EU stöd och annat som kan ingå i finansieringsbilden av det här. Det vill jag bara bekräfta att det kommer vi ta fram så fort som möjligt, Ålands del i vad gäller eventuell infrastrukturutbyggnad på land och så vidare.

    Sedan vill jag bara för informationen förtydliga det jag nämnde tidigare med de här fem personerna. De jobbar inte heltid med det, utan de gör det här vid sidan om sina övriga uppdrag. Och så har vi den här energisamordnaren som ska hålla lite mer operativt i trådarna. Det krävs naturligtvis när det handlar om projekt av den här kalibern.

    Sedan vad gäller konkurrensen. Det finns en stor konkurrens och den hör jag också om på nordisk nivå, rapporter från kollegorna i Nordiska ministerrådet. Men det verkar inte som att man är riktigt orolig för det heller, därför att behovet (… taltiden slut).


  • Talman! Så är det, behovet är väldigt stort. Ska man ersätta den naturgaseldning och den koleldning som idag sker i Europa med hållbar energi så finns det ett betydligt mycket större behov än bara våra närliggande områden. Men då är ju alltid transaktionskostnaderna och energiförluster längs vägen det centrala. På det sättet kanske man har bättre möjligheter i södra Sveriges havsområden att kunna leverera ren el till Tyskland än vad vi har från Åland, rent lönsamhetsmässigt på grund av energiförluster och andra frågor. Man behöver ta ett helhetsgrepp kring den här frågan och det är alldeles för tidigt med det bakgrundsmaterial vi har fått till dagens diskussion att överhuvudtaget ta ställning till de frågorna.


  • Tack, talman! Det stämmer att det är en stor utmaning vi står inför när vi ska ställa om energisektorn. Där tänker vi oss att vi har industrier i norra Finland och Sverige som slukar energi. Vi har en färjerederinäring som ska ställa om och så vidare. Där vill jag bara passa på att nämna återigen att det här vätgasklustret som växer fram i Finland, det händer mycket på det område. Vi är med i de sammanhangen från åländskt håll och vi måste fortsätta vara med och ännu mer. Man kan tänka sig en vätgastillverkning på Åland, till exempel i samarbete med rederierna och andra intressenter. Då kan Åland bli en front för utveckling av fossilfria drivmedel till sjöss till exempel. Det finns väldigt många olika saker att hålla reda på och alla möjligheter att hålla i åtanke i detta helhetsgrepp.


  • Talman! Med anledning av det som ministern säger så är det kanske den här vätgasproduktionen som är det mest intressanta. Med tanken i att vi dels ska behålla vår rederinäring och att man då ska kunna leverera energi till de fartygen som passerar Åland eller angör Åland. Det är en väldigt bra sak att diskutera framåt. Det som oroar mig i det sammanhanget är att vi vet att fartyg överlag, både passagerartrafik och frakttrafik, har enormt långa avskrivningstider. De fartygen är i trafik i 40-50 år. Innan vi har en flotta som är vätgasdriven så tittar vi framåt i 10-tals år. Det här projektet har också en lång planeringstid, men det är av all vikt, precis som jag har lyft fram i alla de här diskussionerna, att gå hand i hand med både externa partner och också internt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 14:04

    Talman! Först lite som en replik till föregående talare. Det här är förstås en vision. Det är givetvis inget meddelande som gör anspråk på att vara uttömmande eller ens ett förslag där saker och ting är färdigt utredda, men beaktat alla osäkerheter, beaktat de trender vi ser idag och beaktat utvecklingen på området så är det onekligen en spännande vision och definitivt inte en som kan avfärdas på ett bräde. Gör man en SWOT-analys så blir möjlighetsfältet tämligen långt.

    Det Åland behöver just nu, det är det som föresvävas i meddelandet: ett betydande antal arbetsplatser, möjligheter att tjäna pengar, möjlighet att ge världen mindre koldioxidutsläpp och skapa möjligheter för åländska företagare att utvecklas. Kanske också möjlighet att hjälpa både Finland och Sverige att nå sina klimatmål. Världen har ett ökande behov av energi, tillgången på olja lär minska och alldeles i Ålands närhet finns det ett visst område som är i stort behov av el, helst grön, fossilfri el: Stockholmsområdet.

    Visionen för havsbaserad vindkraft är stor och mångfacetterad. Storskalig energilagring kan bli en del av detta. Det är tänkbart att den tekniken avancerar bortom vätgaslagring medan vi håller på att diskutera detta.

    Vid full uppbyggnad uppskattas den sammanlagda el-effekten motsvara ungefär 100 gånger Ålands nuvarande behov, det säger mycket om potentialen men också om de krav som ställs på morgondagens elnät. Det finns två viktiga frågor som måste klargöras och som vi ser fram emot att klargöra tillsammans med landskapsregeringen. 1. Vad blir den uppskattade startkostnaden för Åland? och 2. Vad finns det för Åland och ålänningarna i detta? För att vara konkret, kan vi till exempel i utbyte mot exploatering av 1000 kvadratkilometer förutsätta en årlig avkastning på t.ex. 2% under kommande år? Kan detta omsättas i lägre elpriser för ålänningarna eller stärkt ekonomi för det offentliga Åland? Det här är viktigt att särskilt understryka inför arbete. Det här måste komma ålänningarna till godo på något sätt.

    Talman! Avslutningsvis. Om detta projekt skulle ”gå i putten” av det ena eller andra skälet, så har vi fortfarande kvar samma trender i vår omgivning. Det vill säga världen har ett stort behov av energi, tillgången på olja lär minska och i Ålands närhet finns det ett visst område som är i stort behov av el, helst grön, fossilfri el. Det här tål också att tänkas på. Vi moderater vill med detta anförande ge landskapsregeringen råg i ryggen att arbeta vidare med denna modiga vision, för vi tror det ligger i Ålands intresse här och nu att denna vision fortsätter att förädlas. Tack för ordet.


  • Tack, talman! Tack för råget i ryggen, ledamoten Valve, det behövs när vi går in i detta och fortsätter jobba med denna spännande potential. Just de frågor som ledamoten räknade upp med "what´s in it for Åland?" och så, de är verkligen frågor som vi tar på allra högsta allvar och måste få klart för oss innan vi går vidare. Vi har en stark tilltro till både de rena ekonomiska belopp, ersättningar, som vi kan få i den här processen, men också alla kringeffekter. Men visst, vi återkommer med mera sådana beräkningarna när vi har dem.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve för ett inspirerande anförande. Jag tog fasta på det som ledamoten sade kring avkastningen, till hur stor del ålänningar kan ta del av den och till vad den ska användas. Det är en punkt som jag tycker är viktig. Det är en sak som också är viktig just nu. Den avkastningen som den här gäller kommer inte vara aktuell inom den närmaste framtiden, men samma fråga kommer att möta oss då. Till vad ska den eventuella avkastningen gå till? Ska den gå till att finansiera en offentlig sektor, eller ska det gå till ålänningarna inom det privata civilsamhället i form av lägre elpriser? På ett eller annat sätt ska det gynna det åländska samhället, men hur det gynnar det åländska samhället har stor betydelse. Vilken väg vi går, det tror jag är en väldigt viktig fråga som behöver besvaras innan vi kan börja ge något förtänk på hur många procent vi ska ta del av här.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:09

    Jag uppfattar det som ett stöd för principen om att detta skall komma ålänningarna till godo på ett eller annat sätt. Jag är glad över den samsynen som vi ser här i salen. Sedan är det givetvis också, som ledamoten säger, en öppen fråga på vilket sätt det skulle komma ålänningarna till godo. Det kan vi knappast få svar på här och nu idag, men det är viktigt att vi alla åtminstone är överens idag om den grundpremissen att det ska komma ålänningarna till godo på lång sikt.


  • Tack, talman! Jo, vi måste ändå på något sätt komma till ro i vilken form det ska göra det. Där har vi olika ekonomiska ideologier som går i strid för olika sidor, men vi måste ändå på något sätt ha tilltro till att ålänningarna faktiskt kommer att använda sina pengar som de i stället inte behöver betala höga elavgifter med. Det är nog en viktig fråga som jag tror kommer att krypa på i alla detaljer. Vad ska pengar användas till? Den här planen är minst lika viktigt som de andra detaljerna som finns i det praktiska och tekniska.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:11

    Så är det. En minst lika viktig fråga är förstås hur stor startkostnaden blir? För det är helt oundvikligt. Oberoende vilken form av engagemang som landskapet går in för och med vem så kommer det att finnas ett behov av någon form av startkostnad. Givetvis ligger det då i vårt intresse att veta hur hög den är. Är den rimlig, ja eller nej? Kan vi försvara den i ljuset av förväntad långsiktiga avkastning? Mycket viktiga frågor.


  • Tack, talman! Det här är sannerligen ett intressant projekt. I BSPC working gruppen så jobbar vi just med klimatförändring och med biodiversitet som ämne och det är ett väldigt aktuellt ämne i alla regioner kring Östersjön. Vi har sett på många goda praktiska exempel, bland annat kring vätgas i små orter och så vidare. Därför tycker jag det här exemplet, eller visionen som det är nu, är väldigt intressant. Jag hoppas verkligen att vi kommer vidare i snabb takt och att vi på lång sikt kan presentera det även i ett större sammanhang. Kanske i just den här working gruppen för biodiversitet och klimatförändringar. Hur ser ordförande i delegationen på det här projektet och i den nordiska sammanhanget?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:12

    Tackar som frågar. Det råkar också vara så att jag är ledamoten Mattsons företrädare i arbetsgruppen i BSPC och undertecknad satte i, då hette den inte working grupp för biodiversitet utan för energieffektivitet. Då gjorde vi studiebesök till masslagring av vätgas i Tyskland. Ett stort fält där det fanns massor av behållare där vätgas lagrades och där man testade hur man kan lagra och hur man kan optimera det så att när vindkraften inte funkar, när det inte blåser, hur man kan mata ut det precis såhär rätt. Där sade tyskarna själva, det här är väl 5-6 år sedan, att den här tekniken är inte riktigt färdig ännu, att man skulle kunna göra den storskalig. Men det utvecklas och det är det som är så spännande med det här området. Bara inom det här året kan det finnas en helt annan möjlighet att lagra än specifikt med vätgas.


  • Det är det som är så himla spännande i Nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet, man får så mycket idéer och visioner. Jag ser verkligen en möjlighet där för Åland också att bli satt på kartan. Trots att vi är små här så har vi i de sammanhangen möjlighet. Det är jätteroligt om man då kommer vidare med sådana här typer av projekt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:14

    Just på det här området har det varit väldigt bra utbyte. Det förekom också ett annat studiebesök till en storskalig vindkraftpark i Norge där det var oljeindustrin som hade börjat investera i olika sätt att ta tillvara vindkraft och också lagra den. Det pågår forskning med norska oljemiljoner på hur man kan hitta nya sätt att lagra energi. Det är ett oerhört spännande område och jag tror Åland har stor fördel att vara med i de organisationer som vi är med idag, BSPC och Nordiska rådet. För det ger oss möjlighet att följa de här utvecklingarna på ett helt annat sätt än om vi inte hade varit det.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 14:15

    Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:18

    Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:19

    Inskrivning pågår
  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 14:20

    Tack, herr talman! Bästa lagting. Vinden är en naturkraft som vi ålänningar i alla tider har haft stor nytta av. Genom sjöfarten och vinden i seglen som delgett det åländska ekonomin genom tiderna så borde vinden kunna fortsätta vara en positiv kraft också i den åländska ekonomin framöver. Vi vet, som sagt, att världen behöver mer fossilfri energi och rent strategiskt borde det vara en intressant investering för många ute i världen. En bransch är också energifältet med många investerare och även många fonder som i dag vill gå in i gröna satsningar.

    Det är bra att ställa frågan till Finland och till omvärlden på vilket sätt Åland kan bidra med sina resurser för att uppnå de internationella klimatmålen, och kanske också de nationella. För vi har en resurs, vi har våra landskapsägda havsområden och vi ligger bra till när det gäller vind. Men hur kan vi jämka ihop åländska, småskaliga intressen med en ganska konservativ och protektionistisk energimarknad och med de andra intressen som finns omkring i vår omvärld? Så att de här projekten blir till fördel inte bara kanske för det internationella klimatarbetet, utan också för Åland och våra åländska intressen. Då är det viktigt att det i de här satsningarna beaktas det som vi värnar på Åland med vår unika miljö. Att vi inte hamnar heller i en maktbalans med alltför stora giganter som kan vara svåra att balansera upp mot det lilla åländska samhällets intressen.

    Man måste också kanske fråga sig en hel rad med frågor som kopplar till realismen. Har vi kompetensen på Åland att ta oss an den här typen av storskaliga satsningar? Har vi resurserna för att hantera det? Jag försökte under många år som energiminister att både lära mig tala elektriska och kilowattiska. Jag kan garantera att det är inte enkla språk att lära sig. Det är mycket man måste förstå. Hur den här elmarknaden fungerar och också det här var vad kilowattiskan innehåller för gigantiska volymer, som är svårt för den vanliga lagtingshjärnan att alla gånger kunna omfatta. Därför är det viktigt, tror jag, att beskriva de här volymerna och det här projektets gigantiska skala i bilder. För mig så fastnade den här bilden av att allt det arbete vi har gjort för att åstadkomma Finlandskabeln som Kraftnät Åland byggde för några år sedan för 125 miljoner, vilket var en gigantisk satsning i åländska termer. Den kabeln är en sytråd i relation till vilka kabel dimensioneringar ett sådant här projekt handlar. Denna 125 miljoner, vi får sätta många nollor efter det för att komma upp i den kostnads volym som ett sådant här projekt innefattar. Om vi kanske talar om 20 miljarders klassen, om det nu är det vi talar om. Det är viktigt att vi med det här meddelandet som grund kan inleda en kunskaps- och bildningsresa för lagtingsledamöter, men kanske också för hela det åländska samhället, i vilka dimensioner som faktiskt nu är förslaget från landskapsregeringen.

    Energipolitik är ju världspolitik idag. De som har energikällor har makt och den används på både bra och dåliga sätt i vår omvärld. Vi vet vilket jätteprojekt det var att bygga Nord Streams ledningar i Östersjön för att leda rysk gas över till Europa. Det är giganter på den här marknaden och det är många länder med stora intressen. Vi vet också att det finns stora nationer med inte alltför demokratiska regeringar som också har stora intressen av att investera i våra länder. Allt det här måste man vara lite uppmärksam på. Här tror jag att det skulle kunna vara väldigt bra att hitta en mindre kommun, det kan också vara en stor kommun, en region i Finland, Sverige någon annanstans i Norden som har gett sig in på något motsvarande med stora internationella energipolitiska intressen. Vad händer med det lilla samhället när de här intressena kommer in? Hur hanterar man dem? Hur står man upp sedan för sitt samhälles behov? Att man inte har sålt sig totalt till någon slags internationella investerare som man sedan inte kan överhuvudtaget påverka.

    Det finns definitivt möjligheter med detta, men det finns också risker och de måste man identifiera. Jag tror att det är klokt att fortsätta samarbetet med Villmanstrands universitet. Det är redan i dag ett långvarigt samarbete som har kultiverat sitt intresse för Åland och våra energipolitiska strävanden här och kan området idag och energikällorna rätt bra. Vi har också förstås välutvecklade kanaler till arbets- och näringsministeriet. De kan man fortsätta att också utveckla, och hela det kunskapskluster som finns inom Flexens familjen, som alla i dag är knutna på något sätt till Åland. Jag är helt övertygad om att det här är satsningar som man måste samarbeta väldigt tätt med riket. Rikets myndigheter och rikets energipolitiska intressen. Att driva det här på egen åländsk bog är nästan omöjligt.

    Jag tror att här finns så många aspekter av det här. Jag nämnde redan den här rädslan för investerare där intressen finns som inte bara är kommersiella. Jag tror också att man bör beakta gränsbevakningen och försvarsministeriets påpekanden gällande havsplanen. Det är heller inte bara skoj om det finns hinder kopplade till försvarsmaktens övervakning av territoriet. Det är också sådant man behöver hantera med största på största allvar. Jag menar att den här skalan går inte att drivas mot riksintressen, den måste drivas med riksintressen.

    Det känns alltid tryggare för en ålänning att tala om det småskaliga. Vi kan det småskaliga och vi har kunnat leva på det småskaliga under alla dessa år. När vi ger oss in på den här gigantmarknaden så är det med viss ribbskräck som åtminstone jag tar det klivet. Jag tror att det är mycket bra om vi ges tid till eftertanke och tid till att verkligen sätta fördelar mot nackdelar, väga möjligheter mot risker. Så att vi inte på något sätt äventyrar vårt åländska samhälle och vår unika skärgårdsmiljö.

    Den här havsplanen har gått vidare för godkännande, om jag förstått det rätt, i EU. Vi vet inte om den godkänns. Eftersom den gjordes lite speciellt i och med att alla privatägda vatten uteslöts. Om den godkänns eller inte så är väl oklart. Men även om den inte godkänns och Åland får göra om det så kan man ändå gå vidare med de här intressena. Jag har förstått att det inte finns någon bindande koppling där, utan det kan processas framåt. Jag kan inte bedöma vad som händer ifall havsplanen inte godkänns.

    Däremot så vet vi att inom allt det goda klimat- och miljöarbete så kommer det ändå intressen som ställs mot intressen. Det är ändå en väldigt unik skärgårdsmiljö, än en gång, som i så fall förändras, kanske för evigt. Det finns alltid fiskar, fåglar, biotoper och sådana frågor som kommer att ställas mot varandra.

    Det kanske var ungefär vad jag hade att säga idag från Socialdemokraternas sida. Vi är alltså milt positiva till projektet, men realister som vi är så ställer vi också de frågorna. Jag hoppas att man i utskottet kommer att höra experter från olika håll och även kanske göra en SWOT-analys med risker och möjligheter för åländsk sida med de här projekten. Tack!


  • Tack, talman! Ledamoten Gunell lyfte många intressanta och viktiga frågor i sitt anförande. Jag tycker det är viktigt, som jag har sagt, att vi måste hålla kontrollen över våra åländska naturresurser i våra egna händer. Just lite med hänvisning till det som ledamoten är inne på. Att vi inte säljer iväg det eller gör oss av med det och tappar kontrollen i relation till alltför stora investorer. Utan vi måste vara medvetna och göra medvetna och strategiska beslut när vi fattar dem.

    Sedan vad gäller dialogen med statsmakterna, både med arbets- och näringsministeriet också försvarsministeriet och gränsbevakningsväsendet så är det naturligtvis oerhört viktigt och vi fortsätter den goda dialogen.

    Sedan tänkte jag säga den här tanken med en bildningsresa, en förankringsresa, så tycker jag är väldigt bra och det ska vi försöka se till att vi kan få med lagtinget på tåget.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:31

    Kanske också landskapsregeringen kunde söka fram de här benchmarking objekten om det finns några motsvarande. Vasaregionen är också väldigt framstående inom den här utvecklingen. Man kanske också kan överväga om det här är någonting som kan göras stegvis. Man kanske inte behöver inleda med sådana här gigant projekt, utan man kanske kan börja i mindre skala. Göra de bedömningarna åtminstone. Det känns alltid tryggare när saker och ting växer organiskt än om det från noll till hundra på en väldigt kort tid. Vindkraften på Åland har utvecklats organiskt och om några år har vi redan tagit jättekliv när det gäller vindproduktion på Åland genom Långnabba projektet.


  • Absolut, landskapsregeringen för därför fram den här idén, tanken och målet att vi ska kunna göra en slags pilot- och affärsprojekt i mindre skala. Kanske på ett avgränsat område eller ännu mindre skala som ett pilotprojekt. Där har vi blivit kontaktade av olika intressenter. Jag tycker det vore en intressant och bra väg att börja det här projektet, förverkligandet av den här potentialen. Just med den kunskap, erfarenhet, insikter, förankring som det medför, också synlighet för Åland och potentialen internationellt. Det går i linje med landskapsregeringens tankar så här långt.

    Sedan tycker jag det är intressant det som ledamoten var inne på, att det är klart att det kan uppstå konflikter mellan olika värden och olika användningsområden i detta.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:33

    Framför allt så har vi väl varit försiktiga på Åland. Vi har trots allt också själva en ganska protektionistisk syn på vem som kan och får bedriva affärer på våra markområden och våra territorier. Därför har vi jordförvärvslagstiftning, näringsrätt lagstiftning och allt det här. Man måste väga in också de delarna. Att vad är sedan ålänningarna beredda att släppa till andra multiinternationella företags intressen och vad vill man hålla här i mindre skala och i kontrollerad form.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell, det var ett intressant anförande du höll och jag känner igen mycket av diskussionen som jag också har hållit som tjänsteman tidigare med minister Gunell på den tiden.

    Det är nog mycket en bildningsresa vi har framför oss och det är väl därför jag i dag tog min utgångspunkt ganska teknisk. Vi behöver förstå det här för det är gigantiska projekt, egentligen terawattiska projekt om vi ska ta till ordet rätt, som det handlar om. Det gör att vi gärna skalar ner den i vår diskussion, märker jag, till någonting som vi försöker begripa. Det börjar i det terawattimska termerna. När vi kommer in på just den biten som handlar om elanslutningen så blir den möjlig kostnadsmässigt på grund av det. Det är dyrt att ansluta till vindkraftparken, men det beror just på att vi har så stora volymer som ska produceras. Så kostnaden kommer att kunna täckas av det gigantiska (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:35

    Därför är det väl viktigt att man redan i det här tidiga skedet av den här processen för fram alla de här kritiska frågeställningarna så att man i så fall kan bocka av de riskerna, den ena efter den andra. Om jag förstår terawattiskan rätt här så måste man nästan gå från noll till hundra. Man kanske kan prova med ett pilotprojekt, men för att det ska finnas internationellt och investerarintresse så måste det vara jättevolym för att hitta lönsamheten.


  • Tack, talman! Jag är helt enig med dig. Det handlar om att dela upp det i delprojekt, det är nödvändigt. Man ska komma ihåg att delprojekt i det här sammanhanget är väldigt stora projekt. När vi säger projektet överlag, offshorebaserad vindkraftprojekt, vi pratar också om olika områden här. Det går inte att knyta ihop dem som ett projekt, så det handlar ändå om delprojekt det hela. Det är oerhört viktigt nu, jag håller med, att landskapsregeringen går vidare och ser på möjligheterna att bygga ett stort delprojekt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:36

    När det gäller den norråländska skärgården så har det alltid varit min dröm att det skulle bli ett av Unescos världsarv. Hur det går ihop med de här tankarna. Kanske man också måste göra upp med den tanken, om det är någonting vi måste glömma eller om det går att kombinera på något sätt. Den norråländska skärgården har en särskild plats i mitt hjärta iallafall.


  • Tack, talman! När vi ändå har förra energiministern, inte bara det utan ett tidigare lantråd och ledamot i självstyrelsepolitiska nämnden, på plats vill jag passa på att lyfta det som ledamot Gunell sade kring de självstyrelsepolitiska utmaningarna som vi kan möta i det här projektet och som kanske nästan är självskrivna när vi pratar om projekt av den här kalibern. Det är främst såklart tekniska och ekologiska utmaningar man i det här läget kan förutse i främsta hand, i det här visionära stadiet, men allt eftersom projektet går kan det uppstå självstyrelsepolitiska utmaningar som vi inte kunde förutse tidigare. Jag skulle vilja höra ett utvecklat resonemang från ledamot Gunell kring den frågan. Det är verkligen intressant och någonting vi kanske behöver ha med oss i bakfickan hela vägen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:38

    Det finns säkert flera aspekter av det. Såhär inledningsvis som man kan nämna är att gränsbevakningen och försvarsministeriet i samband med havsplanen har gett utlåtanden där man visar på att de södra projekten i alla fall kan komma i konflikt med en territorial övervakning som Försvarsmakten i Finland är satta att utöva, också över det demilitariserade området. Så där finns väl en stötesten. Det andra är att energipolitiken idag verkligen är världspolitik. Vi vet hur man från ryska intressen till exempel begränsar energiöverföringen till Ukraina när man ville ställa till det. Det här handlar om massiva säkerhetspolitiska aspekter kring energifrågor.


  • Tack, fru talman! En konkret följdfråga då är i så fall om ledamoten Gunell tror att det finns en risk att den självstyrelselag som nu är i beråd att revidera kommer att måste omvärderas ytterligare i framtiden. Eller tror ledamot Gunell att det finns en chans att den kommande självstyrelselagen vi kommer att ha i hamn kommer att vara applicerbar på det här? Eller kommer vi att behöva ändra den ytterligare igen inom en 10-15-årsperiod till förmån för det här projektet?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:39

    Jag hoppas verkligen att den självstyrelselag vi nu har hållit på med i 10 år inte behöver vänta på det här projektet. Jag hoppas vi kan ro den i land i den tappning som den nu ska gestaltas och sedan får man kanske återkomma till de frågor som ledamoten Påvals ställer. Jag vill understryka behovet av att samverka med nationella intressen i den här frågan och lita på att man kan hitta ett gott samarbete.


  • Tack, talman! Jag tror att de säkerhetspolitiska aspekterna är väldigt intressanta att fördjupa sig i, också för utskottets del. Tittar vi på de svenska planerade etableringarna och projekten i Sverige så ser man att många sådana har gått i stöpet just på grund av Försvarsmaktens intressen. Vad gäller signalspaning, vad gäller riksintressen av militärstrategisk betydelse och så vidare. Där har vi flera exempel, som till exempel Blekinge Offshore och Hanöbukten som fick skrinlägga 2016. Här kan Åland komma med nånting annat med demilitarisering och neutralisering, det kan till och med vara en konkurrensfördel. Jag tror att det här är någonting som också investerare tar i beaktande när man tittar på den potential för storskalig havsbaserad vindkraft som faktiskt Åland har och som har framkommit i havsplanen för Åland. En annan fråga är just den här måltavlan för väpnat angrepp som stora energianläggningar oftast också har. Så det är av stor betydelse att man också har kontakter med (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:41

    Det vill jag göra klart att om klimatpolitiska intressen står emot försvarsintressen så vill jag nu hoppas att försvarsintressen inte ska hindra viktiga klimatstrategiska satsningar. Däremot tror jag man måste ta in alla de här aspekterna i beräkningarna innan man går vidare. Jag tror inte att demilitariseringen kan hjälpa till. Det finns ändå ett nationellt intresse att kunna bevaka landets hela territorium dit också landskapet Åland hör. Därför måste man väga in de sakerna. Jag tror säkert att självstyrelsepolitiska nämnden står beredd att granska de här bitarna, om finans- och näringsutskottet så önskar, i samband med behandlingen av meddelandet.


  • Tack, talman! När det kommer till stora anläggningar av den dignitet som vi diskuterar idag så betyder det också ett ökat militärt intresse från andra makter att förstöra i framtiden, olika typer av energisystem. Speciellt om de också är sammanlänkade på en nordisk nivå. Så storskalig, havsbaserad vindkraft i åländska vatten skulle då också kunna kännetecknas av den typen av hot. Därför menar jag att demilitariseringen och neutraliseringen skulle kunna tjäna som ett extra skydd. Det skulle kunna vara också därav intressantare för investerare att titta på, just de åländska förhållandena. Eftersom vi också har signatärmakter som anser fortfarande att demilitariseringen är värdefull och skulle troligtvis se väldigt negativt på sådana potentiella hot om väpnad attack och attacker i sig. Så jag tror faktiskt att det här är någonting positivt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:43

    Det är ett ganska vidsträckt resonemang som ledamot Holmström för och vi får väl bekanta oss också om de aspekterna. Trots allt så tror jag att man får försöka hitta lösningar om vi kommer till rätta med alla de här andra frågorna som vi har ställt. Klimatet och den riktning som det nu har tagit är också i sig ett hot mot livet på jorden, också Åland. Så att man får väl väga hot och risker, möjligheter och så vidare mot varandra och det arbetet har vi framför oss tillsammans.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Gruppanförande | 14:44

    Fru talman! Bästa lagtingsledamöter och åhörare. Ett samhälle med 30 000 invånare kan göra skillnad. För några år sedan startades en demoplattform för Åland som föregångare i omställningen till förnybar energi. Smarta elnät, lagring av överskott, varierad elproduktion och förbindelse med transport-infrastruktur är alla viktiga delar i Smart Energy Åland. Några år därefter kom Jorma Ollilas rapport till Nordiska ministerrådet om energisamarbete där han lyfter fram behovet av små öar, som Åland, som piloter.

    Med de höga energi- och klimatmålen, 60 % utsläppsminskning av CO2 år 2030 jämfört med år 2005, har Åland nu vågat tänka längre. Nu höjer landskapsregeringen ribban ett steg till. Åland ska bli centrum för förnyelsebar energi i Norden. Landskapsregeringen lägger till en viktig pusselbit i visionen: storskalig havsbaserad vindkraft.

    Åland erbjuder en av de bästa vindförhållandena i Östersjöregionen. Uppsala- och Stockholmsområdet samt Åbo-området växer, elektrifieras och digitaliseras i allt större takt. Samtidigt finns ett klart uttalat behov av att balansera det nordiska elsystemet. De senaste årens teknikutveckling har visat på möjligheten att tjäna stora pengar på investeringarna. Åland som demilitariserad och neutraliserad region tillhandahåller dessutom en säker miljö för investerare. Hållbart initiativ menar att det här är Ålands kommande nya ekonomiska ben vid sidan av sjöfarten.

    Fru talman! För att möta klimatutmaningen krävs stora satsningar på förnybar teknologi. I november förra året släppte EU-kommissionen sin Offshore Renewable Energy Strategy. För att uppnå klimat- och energimålen borde EU enligt strategin ha upp till 450 GW havsbaserad vindkraft senast 2050. Det skulle i sådana fall motsvara ungefär en femtedel av EU:s totala elbehov det året. Den installerade kapaciteten idag är 22 GW, vilket produceras av 5000 vindturbiner i 12 länder.

    En rapport från de europeiska vindkrafts-bolagen visar att Nordsjön skulle kunna erbjuda 85 % av den kraften. Östersjön skulle då behöva bidra med hela 83 GW. Det skulle i sin tur kräva att hela Östersjöområdet årligen i en till hälften ökad takt måste peka ut flera vattenområden.

    I havsplanen för Finland finns uttryckliga mål för att öka produktionen av förnybar vindel till havs. I den svenska havsplanen kan den havsbaserade vindkraften stå för 23–31 TWh/år. Det motsvarar Storstockholms elbehov. Också i den åländska havsplanen finns områden utmarkerade i de södra och norra allmänna havsområdena. I ett europeiskt perspektiv ger Östersjöförhållandena lägre produktionskostnader än t.ex. i Nordsjön. Flera Östersjöländer har eller ämnar därtill införa incitament för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är inte konstigt att stora, internationella energibolag riktar sitt fokus till den här delen av Europa.

    Talman! En utbyggnad av havsbaserad vindkraft gör att elproduktionen blir enklare att stabilisera. Eftersom man når ett högre effektvärde på havet och med mindre variation i effekt än landbaserad vindkraft. För investerare är det en tacksam sak. Investeringsviljan ökar framför allt till följd av den snabba teknikutvecklingen. Backar vi bandet bakåt fyra år kan vi se att det vinnande budet för danska havs-baserade vindkrafts-parken Kriegers Flak låg produktionskostnaden på ca 50 € per MWh. Det var på den tiden världens lägsta kostnad för havsbaserad vindkraft. Ett år före, 2016, var produktionskostnaden per MWh över 100 €. Nu visar en färsk rapport över flera pågående etableringar under 2020-talet att de kommer att gå på 50-70 € per MWh. Det trodde många bedömare att skulle infrias först 2050.

    Prisfallet aktualiserar frågan om produktionen borde subventioneras för att komma igång på allvar. Hållbart initiativs grundhållning är att så länge fossila bränslen subventioneras är det rimligt att också förnyelsebar energiproduktion har minst lika bra förutsättningar. Den långsiktiga ambitionen är dock alltid med subventioner i ny teknik, att avskaffa subventionerna när marknadsläget gjort dem onödiga. Flera projekt är nu också mogna att förverkligas utan några effektbaserade subventioner, t.ex. i Tyskland och Storbritannien.

    Däremot finns en hel del andra pusselbitar som samhället behöver lägga ut för att möjliggöra etablering. Landskapsregeringen har redan frigjort resurser för personal och utredningar för att inhämta kunskap, förankra hos relevanta intressenter och ta fram en färdplan. EU-stöd kommer förhoppningsvis att hjälpa till i kunskapsinhämtningen. De insatser vi sätter in nu kommer att betala sig tillbaka flera gånger om.

    Talman! Det extra spännande i den åländska visionen om storskalig havs-baserad vindkraft är hur lagrings-möjligheterna kunde kombineras. Power-To-X lösningar blir alltmer populära för investerare. I ett banbrytande danskt projekt planerar energiföretaget Ørsted och den danska pensionsfonden att anlägga en energiö i Nordsjön. Danmark kommer att starta ett anbudsförfarande på projektet, som kommer att bli ett nav som knyter ihop olika länders elnät via havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Energiön kommer att involvera en Power-to-X lösning. Danmark har utlovat ett majoritetsägande i projektet. Spännande möjligheter presenterar sig alltefter. Klart att vi också i våra visioner vill se en framtid då internationella färjor drivs med vätgas.

    De regioner som har satsat på storskalig havsbaserad vindkraft har helt förväntat attraherat stora investeringar i infrastruktur och näringsliv. Det har bildats kluster med kontraktsföretag som olika leverantörer och underleverantörer och upphandlingar. Satsningarna sprider sig i lokalsamhället genom arbetstillfällen. Produkter och tjänster som utvecklas kan exporteras till andra marknader.

    Talman! Lilla Åland är inte rädd att ta för sig, utmana och visionera stort. Åland erbjuder nu en motvikt till gasledningen Nord Stream. Vi skapar en Green Stream. Tack, talman.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 14:54

    Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.